Nollvisionen och det trafiksäkra samhället
Betänkande 1997/98:TU4
Trafikutskottets betänkande
1997/98:TU04
Nollvisionen och det trafiksäkra samhället
Innehåll
1997/98 TU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Vidare behandlas bortemot 70 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och under den allmänna motionstiden hösten 1996. Regeringen föreslår i propositionen en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet med utgångspunkt i den s.k. nollvisionen. Det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet föreslås vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att nå detta mål föreslås att vägtranportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av nollvisionen. Ansvaret för trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanterna och de s.k. systemutformarna. Till sistnämnda kategori hör bl.a. väghållare, fordonstillverkare och de som ansvarar för yrkesmässiga vägtransporter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionsyrkandena gäller - som brukar vara fallet i utskottets trafiksäkerhetsbetänkanden - en mängd frågor om bl.a. utbildning och behörighet för fordonsförare, fordon och fordons utrustning samt om trafikföreskrifter. I utbildningsfrågorna framhåller utskottet - med anledning av tre motioner - att en av Vägverket planerad minskning av antalet orter, där förarprov får avläggas, inte skall genomföras i avvaktan på en utredning om körkortsutbildning som aviseras i propositionen. Bland utrustningsfrågorna behandlas i år också en fråga om vissa fordonsförares utrustning, nämligen cykelhjälm. Utskottet finner det angeläget att hjälmanvändningen ökar men är i likhet med regeringen inte berett att nu förorda tvingande bestämmelser härom. Motioner om hjälmtvång avstyrks därför. Enligt propositionen bör kommunerna få ökade befogenheter att bestämma om en hastighetsgräns på 30 km/tim inom tättbebyggt område. Utskottet är av samma mening och avstyrker motionsyrkanden som går emot regeringens bedömning i frågan. Till betänkandet är fogat tio reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 137 att riksdagen godkänner att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1996/97:T76 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de av Vägverket påtänkta förändringarna inom körkortsutbildningen inte bör genomföras i avvaktan på att ett nytt system för förarutbildning utreds. 1996/97:T77 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nollvisionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlig teknikupphandling, 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande ett övertagande av sjukpenningen vid trafikolycksrelaterade sjukpenningfall i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:T78 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till Utredningen om det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten.
1996/97:T79 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bälten i bussar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 30 km hastighetsbegränsning inom tättbebyggt område. 1996/97:T80 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om cykelhjälm. 1996/97:T81 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hastigheter inom tättbebyggt område, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den samhällsekonomiska notan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen för koldioxidutsläppen. 1996/97:T82 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de av Vägverket aviserade förändringarna av körkortsutbildningen ej genomförs, i avvaktan på ett nytt system för stegvis förarutbildning. 1996/97:T83 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett krav på obligatorisk användning av cykelhjälm. 1996/97:T84 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alkohol- och drogaspekten bör få större utrymme i trafiksäkerhetsarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ny teknik måste utredas grundligt så att användningen kan ske utan inskränkning i den personliga integriteten. 1996/97:T85 av Elisa Abascal Reyes och Gunnar Goude (båda mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för trafiksäkerhetsarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barns trafiksäkerhet skall utgöra ett särskilt reformområde i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en opartisk granskning av hur den del av riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i trafiken har genomförts i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägtrafikkungörelsen skall ändras så att Vägverket får helt entydig rätt att även av miljöskäl sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelse skall ges rätt att sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälso- och säkerhets- som miljöskäl, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommuner skall ges rätt att sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälso- och säkerhets- som miljöskäl, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast skall återkomma med förslag om försöksverksamhet med alkolås som tidigare utlovats, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad trafiksäkerhetsinformation, inriktad på att få flera att i högre grad kunna utnyttja trafiksäkrare trafikslag, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hälften av det statliga bidraget till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) skall användas till att informera om trafiksäker kollektivtrafik m.m., 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolskjutsar, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om körkort, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra planeringen av trafikmiljön, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tunga bilar är ett hot mot småbilsutvecklingen och om behovet av att utveckla trafiksäkrare småbilar, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skärpta trafiksäkerhetsnormer för bilar, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tätare bromskontroller för tunga fordon, 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring om att farligt gods i första hand skall gå per järnväg eller till sjöss med särskilt säkra fartyg, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att transport av farligt gods skall betraktas som miljöfarlig verksamhet och därmed prövas enligt miljöskyddslagen.
1996/97:T86 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det ideella trafiksäkerhetsarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala ansvaret, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsvärden för droger, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppkörningsorter.
1996/97:T87 av Sigge Godin m.fl. (fp, c, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett heltäckande trafiksäkerhetsprogram med tydlig inriktning på att bekämpa alkohol och andra droger i trafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsn av frivilligorganisationernas roll i trafiksäkerhetsarbetet.
1996/97:T88 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen för trafiksäkerhetsarbetet vid skolskjutsning.
Motioner från den allmänna motionstiden 1996
1996/97:T208 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motorvärmare och katalysatorvärmare, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krockkuddar. 1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas 3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafiksäkerhet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. 1996/97:T214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast bör genomföra Vägverkets förslag till skärpta krav på att bilförare skall lämna företräde åt gående vid övergångsställe. 1996/97:T301 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utmärkning av landskapsgränserna längs de större vägarna. 1996/97:T331 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd och stimulans till utvecklings- och försöksverksamhet syftande till mindre saltanvändning vid halkbekämpning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering inom ramen för hållbar utveckling. 1996/97:T401 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra vägtrafikkungörelsen så att det blir möjligt att svänga höger vid rödljus i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:T402 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att möjligheterna för motorcykelekipage att synas i trafiken ökas. 1996/97:T403 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en lagändring så att ett flexibelt "blåljus" får användas av tjänstgörande deltidsbrandmän i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:T404 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta bort undantaget för yrkesförare att använda bilbälte. 1996/97:T407 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag beträffande användande av cykelhjälm. 1996/97:T408 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestraffningen av hastighetsöverträdelser i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:T410 av Christer Erlandsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att ingen annan än polismyndighet har tillgång till bilregistret.
1996/97:T411 av Hans Hoff m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om körkortsåterkallelse. 1996/97:T412 av Hans Hoff m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet med obetalda felparkeringsavgifter.
1996/97:T413 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning som belyser mobiltelefonmarknaden i Sverige och de konsekvenser användning av biltelefon under körning har på trafiksäkerheten, 2. att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring i vägtrafikförordningen att telefonering under bilkörning enbart får ske med s.k. handsfree-utrustning fr.o.m. den 1 juli 1997. 1996/97:T414 av Christina Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om persontransport i buss på motorväg. 1996/97:T415 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring innebärande att stillastående lastfordon skall vara försedda med väl synlig ljusanordning. 1996/97:T416 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot obetalda felparkeringsavgifter. 1996/97:T417 av Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av tiometersregeln till en femmetersregel vid parkering i gathörn. 1996/97:T418 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter att byta utländskt körkort till svenskt körkort. 1996/97:T419 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullängsskolan i Örebro ges behörighet att utfärda körkort för personbil. 1996/97:T420 av Christer Erlandsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av trafiksäkerhetskampanjer i våra storstadsområden för att öka trafiksäkerheten och minska olycksfallsriskerna. 1996/97:T421 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsnedsättning för körkortsprov och körkort för dem som helt eller delvis anlitat professionell körskola för sin körkortsutbildning. 1996/97:T532 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra lagstiftningen så att det av trafiksäkerhetsskäl blir möjligt att kombinera halvljus och varselljus på motorcyklar. 1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vägverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket bör verka för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer för personbilar.
Skrivelser från kommuner m.m. Utskottet har mottagit skrivelser från ett flertal kommuner med synpunkter på den i tre motioner behandlade frågan om Vägverkets planer på att minska antalet mottagningsorter för förarprov. I den frågan har utskottet också hört Vägverkets generaldirektör, Jan Brandborn, vid två tillfällen.
Utskottet
1 Trafiksäkerhetsarbetets nuvarande mål och inriktning I ett beslut år 1982 (prop. 1981/82:81, bet. TU19, bet. TU26, rskr. 231) fastställde riksdagen följande mål för trafiksäkerhetsarbetet: * Det totala antalet dödade och skadade i trafiken skall fortlöpande minskas. * Risken att dödas och skadas i trafiken skall fortlöpande minskas för alla trafikantkategorier. * Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens problem skall särskilt beaktas. De sålunda fastställda målen för trafiksäkerhetsarbetet bekräftades i riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU16, rskr. 201) och år 1993 (prop. 1992/93:161, bet. TU29, rskr. 426). I det sistnämnda beslutet fastställdes en inriktning som bl.a. innebar att trafikanten sattes i centrum för trafiksäkerhetsarbetet och att Vägverket, polisen och kommunerna utpekades som huvudaktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Med anledning av riksdagsbeslutet uppdrog regeringen åt Vägverket att utarbeta ett nationellt trafiksäkerhetsprogram. År 1994 redovisade Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet ett nationellt trafiksäkerhetsprogram för perioden 1995-2000. Våren 1996 beslutade riksdagen (prop. 1995/96:131, bet. TU8, rskr. 231) att Vägverket som statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet m.m. Våren 1997 beslutade riksdagen (prop. 1996/97:53, bet. TU7, rskr. 174) att godkänna en inriktning som bl.a. innebär att åtgärder i infrastrukturen under åren 1998-2007 skall utformas med utgångspunkt i högsta ambition för trafiksäkerheten. Av riksdagsbeslutet framgår att utgångspunkten för transportinfrastrukturens utveckling bör vara att inga människor skall dödas eller skadas allvarligt i olyckor inom transportsystemet.
2 Det nuvarande operativa trafiksäkerhetsarbetet I propositionen framhålls att dagens operativa trafiksäkerhetsarbete baseras på det nationella trafiksäkerhetsprogrammet för åren 1995-2000. I programmet läggs särskild vikt vid tio s.k. reformområden inom vilka insatser vidtas för att lösa olika trafiksäkerhetsproblem. Dessa områden är värdering av trafiksäkerhet, trafiknykterhet, färre hastighetsöverträdelser, färre andra regelöverträdelser, säkrare trafikmiljö, användning av skyddsutrustning i bil, säkrare bilar, synbarhet i trafik, användning av cykelhjälm samt räddning, vård och rehabilitering. För varje reformområde har konkreta verksamhetsmål ställts upp, såsom bl.a. minskad andel onyktra i polisens kontroller, minskad andel hastighetsöverträdelser och ökad andel cyklister som använder hjälm. Målen kan följas upp och utvärderas både på nationell, regional och lokal nivå och gör trafiksäkerhetsarbetet mer konkret och begripligt för alla inblandade.
3 Antalet dödade och skadade i trafiken åren 1986-1996 Utvecklingen i fråga om antalet dödade och skadade personer vid polisrapporterade olyckor från år 1986 har varit följande. _____________________________________________________________
År Antal dödade Antal svårt skadade Antal lindrigt skadade
1986 844 5 804 15 810 1987 787 5 423 15 044 1988 813 5 869 16 969 1989 904 5 790 17 741 1990 772 5 501 16 996 1991 745 4 832 16 225 1992 759 4 705 16 022 1993 632 4 334 15 407 1994 589 4 221 16 862 1995 572 3 965 17 208 1996 537 3 83716 973 _____________________________________________________________ Det bör påpekas att antalet skadade i vägtrafikolyckor är betydligt större än vad polisrapporterna visar, eftersom åtskilliga olyckor - särskilt sådana med lindriga personskador - inte kommer till polisens kännedom.
4 Nollvisionens trafiksäkra samhälle
4.1 Regeringens bedömningar och förslag Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Regeringen framhåller att utvecklingen av trafiksäkerheten inom vägtransportsystemet under 1990-talet i huvudsak överensstämmer med de av riksdagen fastställda målen.Enligt nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål skall antalet dödade och skadade i trafiken fortlöpande minskas. Detta innebär i sin yttersta konsekvens, betonar regeringen, att inga människor skall dödas eller skadas i trafiken. Den s.k. nollvisionen förtydligar denna inriktning genom att ange att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtansportsystemet. Nollvisionen förutsätter inte att alla olyckor som leder till egendomsskador eller att alla lindriga personskador måste elimineras. Sådana trafikolyckor utgör en mindre väsentlig del av trafiksäkerhetsproblemet, trots att de i vissa fall kan medföra stora kostnader för stat, landsting, kommuner och individer. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det av största betydelse, betonar regeringen, att de händelser som fokuseras i trafiksäkerhetsarbetet är sådana som medför att människor dödas eller skadas allvarligt. Regeringen understryker att nollvisionen anger inriktningen och det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet. Det är inte möjligt att i nuläget till fullo uppskatta de långsiktiga kostnaderna för genomförandet av nollvisionen. Detta beror främst på att kostnaderna i stor utsträckning påverkas av vilka slags åtgärder som kommer att vara möjliga att vidta i det framtida arbetet, bl.a. med hänsyn till vad som kan accepteras av allmänheten och till den tekniska utvecklingen. Från en etisk utgångspunkt kan det inte accepteras, framhåller regeringen, att människor dödas eller skadas allvarligt i samband med förflyttningar inom vägtransportsystemet. Människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör vara normgivande vid utformningen av vägtransportsystemet. Med den utgångspunkten kan det trafiksäkra samhället på sikt växa fram. Under rubriken Ett delat ansvar för trafiksäkerheten framhåller regeringen att nollvisionen förutsätter en ny ansvarsfördelning för vägtransportsystemets trafiksäkerhet. Hittills har så gott som hela ansvaret åvilat den enskilde trafikanten. En sådan ensidig ansvarsfördelning är inte konstruktiv när utgångspunkten är att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Ansvaret för trafiksäkerheten bör enligt regeringen vara delat mellan trafikanterna och de s.k. systemutformarna. Med systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet, såsom väg, fordon och transporttjänster, samt de som ansvarar för olika stödsystem för en säker vägtrafik, såsom regelverk, utbildning, information, övervakning, räddning, vård och rehabilitering. Regeringen betonar att systemutformarna alltid bör ha det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets hela säkerhetsnivå. Trafikanterna är liksom tidigare skyldiga att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret - på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga - eller om personskador uppstår eller riskerar att uppstå av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. Regeringen betonar att ett fortsatt arbete i enlighet med de sålunda angivna principerna kräver förtydliganden. En utredning kommer att tillsättas i syfte att bl.a. klargöra hur det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kan och bör preciseras. Under rubriken Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet framhåller regeringen att Vägverket, polisen och kommunerna i huvudsak bör verka för - att medborgarnas förutsättningar, behov och krav blir utgångspunkten för det långsiktiga målinriktade trafiksäkerhetsarbetet, - att berörda beslutsfattare inom privat och offentlig sektor stimuleras till att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten, - att berörda offentliga och privata organ stimuleras till att integrera trafiksäkerhetshänsyn i alla delar av verksamheten som påverkar vägtransportsystemets utformning och funktion, - att medborgarna stimuleras till att ställa krav på trafiksäkra produkter och tjänster, - att trafikanternas intresse och möjlighet att följa trafikregler och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken ökas. Under rubriken Inriktningen för de åtgärder som bör vidtas framhåller regeringen att Vägverket, polisen och kommunerna i huvudsak bör verka för - att en effektiv och resultatinriktad avvägning sker mellan olycks- och skadeförebyggande åtgärder, - att de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet blir styrande vid val av åtgärder, - att hastigheten tillsammans med vägens och fordonens tekniska standard på sikt anpassas till de krav som är berättigade från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt. Under rubriken Det framtida operativa trafiksäkerhetsarbetet framhåller regeringen att Vägverket, polisen och kommunerna bör vidareutveckla och fullfölja den redovisade inriktningen och basera arbetet på en mål- och resultatstyrning som syftar till att på sikt uppnå en säker vägtrafik. I sammanhanget meddelar regeringen att den i april 1997 uppdrog åt Vägverket att tillsammans med närmast berörda utarbeta ett nationellt trafiksäkerhetsprogram för åren 1998-2007. Arbetet bör baseras på en modell som syftar till att uppnå säker vägtrafik inom ramen för de s.k. reformområden som parterna väljer att ange för det framtida arbetet.
4.2 Motionsförslag I motion T213 (kd) framhålls att Kristdemokraterna ställer sig bakom nollvisionen. Varje trafikolycka med allvarliga konsekvenser är en stor tragedi för den enskilde, för de anhöriga och för samhället. På inget annat område där det råder ett samspel mellan teknik och människa accepteras det, heter det i motionen, att det varje år dör ett hundratal människor därför att tekniken fallerar. Nollvisionen är därför etiskt försvarbar och nödvändig, betonar motionärerna. I motion T77 (m) framhålls att grundidén bakom nollvisionen som strategi är god. Motionärerna säger sig vara positivt inställda till strävan att minska antalet olyckor och eliminera risken för långvarig ohälsa till följd av trafik-olyckor. Regeringen bör dock ha i åtanke, betonar motionärerna, att en strategi för trafiksäkerhetsarbetet måste omfatta alla de delar som påverkar trafiksäkerheten. Den viktbaserade skatten på motorfordon leder till att bilar med tyngre kaross eller extra säkerhetsutrustning beskattas hårdare och i strid mot målsättningarna för trafiksäkerhetsarbetet. Kommunikationskommittén har också, framhåller motionärerna, i sitt slutbetänkande föreslagit åtgärder som innebär att innehavet av tyngre fordon blir dyrare. I motion T84 (fp) framhålls att alkohol- och drogaspekten bör få större utrymme i trafiksäkerhetsarbetet. Kampen mot rattfylleriet får vi aldrig någonsin ge upp, betonar motionärerna. Genom poliskontroller och informations- kampanjer bör vi kunna få fler att avstå från bilkörning efter intag av alkohol, narkotika och påverkande mediciner. I motion T85 (mp) säger sig motionärerna förutsätta (yrkande 1) att dagens trafiksäkerhetsmål ligger fast och får funktionen av delmål då de nu kompletteras med ett långsiktigt mål, nollvisionen. I motion T85 (mp) framhålls vidare (yrkande 2) att barns trafiksäkerhet bör utgöra ett särskilt reformområde i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Motionärerna erinrar om att barnens problem skall beaktas särskilt enligt nu gällande trafiksäkerhetsmål och betonar att barns säkerhet i trafiken är en fråga som behandlas styvmoderligt i propositionen. Enligt yrkande 3 i motion T85 (mp) bör riksdagen besluta att ge regeringen i uppdrag att tillsätta en opartisk kommission för att granska hur den del av riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i trafiken har genomförts i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet. Enligt yrkande 8 i motion T85 (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad trafiksäkerhetsinformation, inriktad på att få flera att i högre grad kunna utnyttja trafiksäkrare trafikslag. Motionärerna framhåller att en viktig del av informationsarbetet är att visa på att kollektivtrafiken utgör ett säkerhetsmässigt fördelaktigt alternativ till det individuella handhavandet av fordon. I motion T85 (mp) framhålls också (yrkande 9) att hälften av det statliga bidraget till Nationalför-eningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) bör användas till att informera om trafiksäker kollektivtrafik. I motion T86 (c) framhålls (yrkande 1) att det ideella trafiksäkerhetsarbetet inte lyfts fram tillräckligt i propositionen. Det ideella trafiksäkerhetsarbete som bedrivs via olika organisationer och föreningar har stor betydelse för att utbilda och upplysa och för att förändra negativa beteenden i trafiken. Detta arbete har därför en given plats i nollvisionens strategi och är omistligt för att visionen skall kunna nås. I motion T86 (c) framhålls vidare (yrkande 3) att drogbekämpning är en av de viktigaste frågorna i trafiksäkerhetsarbetet. Motionärerna betonar att det är ytterst angeläget att införa gränsvärden för droger och mediciner vid sidan av de alkoholhaltiga dryckerna. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till gränsvärden för droger. I motion T87 (fp, c, v, mp, kd) framhålls att det behövs ett heltäckande trafiksäkerhetsprogram med tydlig inriktning på att bekämpa alkohol och andra droger i trafiken. Det krävs, betonar motionärerna, både en förändrad lagstiftning som ger tydliga gränsvärden och ett opinionsarbete för att förhindra såväl knark som mediciner i trafiken. Ett viktigt led att nå framgång i detta arbete är en bred folklig förankring. Frivilligorganisationer gör redan i dag betydande insatser som behöver uppmuntras och stärkas. I motion T420 (s) betonas vikten av kampanjer i stortstadsområdena för att öka trafiksäkerheten och minska olycksfallsriskerna där.
4.3 Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens uppfattning att det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet bör vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Utskottet ställer sig sålunda bakom den s.k. nollvisionen. I likhet med regeringen anser utskottet att det från etisk synpunkt inte kan accepteras att människor dödas eller skadas allvarligt i samband med förflyttningar inom vägtransportsystemet. Utskottet anser vidare, liksom regeringen, att vägtransportsystemets utformning och funktion bör anpassas till de krav som följer av nollvisionen. Människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör vara normgivande vid utformningen av vägtransportsystemet. Ansvaret för trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanten och de s.k. systemutformarna. Det är även enligt utskottets mening angeläget att det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten utreds och preciseras. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen godkänner att det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet skall vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsy-stemet samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av denna nollvision. I motion T213 (kd) framhålls, som nämnts, att nollvisionen är etiskt försvarbar och nödvändig. Syftet med motionen, i den delen, torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Yrkandet, i berörd del, bör därför lämnas utan åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Med anledning av synpunkterna i motion T77 (m) på kostnader för innehav av tyngre fordon vill utskottet erinra om att regeringen tillsatt en utredning med uppgift att göra en översyn av vägtrafikens samlade beskattning omfattande såväl lätta som tunga fordon (dir. 1996:37). Översynen skall koncen-treras till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt. Utredningsuppdraget skall redovisas före utgången av innevarande år. En trafikpolitisk proposition, på grundval av Kommunikationskommitténs förslag, kommer att föreläggas riksdagen i februari 1998. I avvaktan på regeringens förslag med anledning av det nämnda utredningsarbetet avstyrker utskottet motion T77 (m) yrkande 1. I motion T86 (c) framhålls att det ideella trafiksäkerhetsarbetet är omistligt om vi skall nå nollvisionen. Regeringen borde därför ha lyft fram det arbetet mer än vad som skett i propositionen. Även i motion T87 (fp, c, v, mp, kd) betonas betydelsen av frivilligorganisationernas roll i trafiksäkerhetsarbetet. I propositionen framhålls att skilda former för samverkan etablerats mellan olika intressenter för att genomföra det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Samordningen på nationell och regional nivå sker i huvudsak, framhålls det, mellan Vägverket, polisen och kommunerna. Även länsstyrelserna, landstingen och NTF och dess medlemsorganisationer har viktiga roller i trafiksäkerhetsarbetet. Avtal har slutits bl.a. mellan Vägverket och NTF på såväl central som regional nivå. I propositionen betonas vidare att trafiksäkerhetsarbetet bör ta fasta på att alla individer har en personlig nollvision. Till stöd för ett ökat folkligt engagemang finns bl.a. NTF och dess lokala, regionala och centrala medlemsorganisationer. Genom att dels öka medborgarnas kunskap och insikt om samspel och skaderisker i trafiken, dels stödja medborgarnas krav på att bl.a. vägar, fordon och vägtransporter är trafiksäkra, kan dessa organisationer aktivt bidra till en säkrare trafik. Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning om det stora värdet av det ideella trafiksäkerhetsarbetet. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i övrigt anfört torde syftet med de motionsyrkanden som nu är i fråga få anses tillgodosett. Yrkandena bör därför lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. Trafiknykterhetsfrågor behandlas i motionerna T84 (fp), T86 (c) och T87 (fp, c, v, mp, kd). Utskottet finner i likhet med motionärerna att insatser mot trafikonykterhet, på grund av alkohol eller andra droger, är mycket angelägna. Trafiknykterheten utgör också ett av de tio reformområdena i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Av Vägverkets senaste årliga trafiksäkerhetsrapport till regeringen framgår att arbetet inom reformområdet under år 1996 bl.a. omfattade kampanjer, information och utbildning med inriktning mot två huvudmålgrupper: ungdomar och alkoholproblematiker. Därvid har även andra droger än alkohol uppmärksammats. Av propositionen framgår att Brottsförebyggande rådet år 1996 i utredningen Från 0,5 till 0,2 promille utvärderade effekterna av den ändrade lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott som genomfördes den 1 juli 1990. Dödsolyckorna i vägtrafiken minskade med 8 % under en treårsperiod som följde efter reformen. Av propositionen framgår vidare att Drograttfylleriutredningen i sitt betänkande Droger i trafiken (SOU 1996:125) bl.a. föreslår ändrade bestämmelser för att skapa förutsättningar för en effektivare bekämpning av rattfylleri och grovt rattfylleri i de fall föraren är påverkad av annat medel än alkohol. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I avvaktan på regeringens förslag med anledning av Drograttfylleriutredningens betänkande och med hänvisning till vad utskottet i övrigt nu anfört torde syftet med de berörda yrkandena få anses tillgodosett. Dessa bör sålunda kunna lämnas utan åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför. Nollvisionen förtydligar, som framhålls i propositionen, det nuvarande trafiksäkerhetspolitiska målet att antalet dödade och skadade i trafiken fortlöpande skall minskas. Det målet ligger sålunda fast. Något riksdagens uttalande härom, som begärs i motion T85 (mp), synes därför inte erforderligt. I motion T85 (mp) erinras vidare om att nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål innebär att barns trafiksäkerhet särskilt skall beaktas. Motionärerna vill att frågan skall utgöra ett särskilt reformområde i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Vidare begär motionärerna en opartisk granskning av hur den del av riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i trafiken har genomförts i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet. I den nämnda trafiksäkerhetsrapporten från Vägverket framhålls att barns och vuxnas risker i trafiken kan användas som mått när det gäller målformuleringen att barns problem särskilt skall beaktas. Riskerna skall ju minska mer för barn än för vuxna. Så har också faktiskt skett de senaste åren. Detsamma gäller skaderiskerna. Trafiksäkerhetsprogrammets reformområden omfattar bl.a. oskyddade trafikanter, dvs. inte minst barn. Av rapporten fram-går t.ex. att kampanjer, information och utbildning om användning av cykelhjälm genomförts i samarbete med NTF och med inriktning på pensionärer och skolungdomar. Som ett annat exempel på ett reformområde av betydelse för barn kan nämnas Skyddsutrustning i bil. Projektet syftar till att alla människor som färdas i bil skall vara fastspända, antingen med speciella skyddsanordningar för barn eller med bilbälten. Utskottet vill vidare framhålla att det delar regeringens uppfattning att Vägverket, polisen och kommunerna bör verka för att de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet blir styrande vid val av de åtgärder som bör vidtas för att en på sikt säker vägtrafik skall kunna uppnås. I motion T85 (mp) framhålls också att trafiksäkerhetsinformationen i större utsträckning bör inriktas mot att få flera att i högre grad utnyttja trafiksäkrare trafikslag. I regleringsbrevet för Vägverket för år 1997 uppdras åt verket att för regeringen redovisa en sammanhållen strategi för information och utbildning i syfte att påverka värderingar, attityder och beteende hos allmänhet och beslutsfattare för en bättre miljö, högre trafiksäkerhet och större användning av kollektivtrafik. Uppdraget har nyligen redovisats. Med anledning av mp- motionens krav på att ?hälften av det statliga bidraget till NTF? bör användas för att informera om trafiksäker kollektivtrafik m.m. vill utskottet erinra om riksdagens beslut år 1992 att statsbidraget till NTF skulle upphöra (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU10, rskr. 140). Vägverket upphandlar emellertid NTF:s tjänster i enlighet med ett mellan parterna gällande avtal. Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose de yrkanden i motion T85 (mp) som nu är i fråga. Någon riksdagens åtgärd synes inte påkallad, varför motionsyrkandena avstyrks. Utskottet delar den i motion T420 (s) uttalade uppfattningen om betydelsen av kampanjer för att öka trafiksäkerheten och minska olycksfallsriskerna. Självfallet gäller det sagda inte minst storstadsområden. Något riksdagens uttalande i frågan synes inte erforderligt, varför motionen avstyrks.
5 Säkrare biltrafik
5.1 Förarutbildningen Regeringen framhåller att nollvisionens synsätt innebär att systemutformarna tar det huvudsakliga ansvaret för att förebygga skaderisker inom vägtransportsystemet och att det ansvaret även gäller förarutbildningssystemet. Regeringen betonar vidare att nyblivna bilförare, oavsett ålder, uppvisar betydligt högre olycksrisker jämfört med erfarna förare. Regeringens bedömning i fråga om förarutbildningen sammanfattas sålunda: En hög och jämn utbildningsnivå bör eftersträvas för nya trafiklärare. Ökade krav bör ställas på handledare och elever i samband med privat övningskörning. Det bör utredas om utbildning i första hjälpen bör ingå som ett obligatoriskt, praktiskt moment i förarutbildningen. Förutsättningarna för att introducera en körkortsutbildning i etapper - en ?stegvis körkortsutbildning? - som ger körkortsaspiranten möjlighet att erhålla erfarenhet av bilkörning under förhållandevis säkra former bör utredas. Regeringens sålunda redovisade bedömning har inte föranlett några motionsledes framförda invändningar.
5.1.1 Minskning av antalet mottagningsorter för förarprov Till Vägverkets uppgifter hör att ansvara för frågor om körkort, förarutbildning och förarprov. Verket förrättar i dag förarprov på 29 orter med förarprovskontor och på 109 mottagningsorter utan permanent bemanning. I en cirkulärskrivelse den 5 mars 1997 till länsstyrelserna meddelade verket att man avsåg att förändra förarprovet, såväl körprov som teoriprov, i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Körprovet skulle enligt skrivelsen modifieras så att det på ett bättre sätt kan avspegla den kunskap som körkortsaspiranterna enligt utbildningsplanerna skall ha tillägnat sig. Det innebär, betonades det i skrivelsen, att proven så långt möjligt måste förrättas på orter som har tillräckliga trafikmiljömässiga förutsättningar. I skrivelsen framhölls också att teoriprovet skulle datoriseras under år 1998 i syfte att öka kvaliteten och säkerheten. Till skrivelsen var fogad en förteckning av vilken framgick att antalet orter, där förarprov kan avläggas, planerades minska från 138 till 43. Planerna har sedemera reviderats så att de nu gäller en minskning av antalet orter i fråga från 138 till 66. I tre motioner, T76 (s), T82 (m) och T86 (c) kritiseras Vägverkets planer. I motion T76 (s) framhålls att planerna har mött stark kritik från kommuner, länsstyrelser, trafikskolor och körkortsaspiranter. Motionärerna erinrar om regeringens uttalande att en utgångspunkt för en eventuell reformering av körkortsutbildningen bör vara att den i stor utsträckning kan accepteras av medborgarna. Eftersom regeringen avser att utreda ett nytt utbildningssystem för förarutbildningen, bör riksdagen enligt motionärerna som sin mening ge regeringen till känna att de av Vägverket påtänkta förändringarna inte bör genomföras i avvaktan på att ett nytt system för förarutbildning utreds. Även i motion T82 (m) framhålls att de av Vägverket aviserade förändringarna av körkortsutbildningen inte bör genomföras i avvaktan på ett nytt system för förarutbildning. I motion T86 (c) betonas vikten av att körkortsutbildning ges nära dem som berörs och i deras trafikmiljöer. En begränsning av antalet uppkörningsorter riskerar att leda till att avstånden till utbildningsanordnare ökar. Därmed kommer fler att välja att övningsköra som ?privatister? till men för trafiksäkerhetsarbetet. Dessa synes nämligen särskilt frekventa i olycksstatistiken. Riksdagen bör därför uttala att antalet uppkörningsorter inte bör minskas. Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av Vägverket planerade minskningen av antalet orter, där förarprov får avläggas, inte skall genomföras i avvaktan på den aviserade utredningen om ett nytt system för utbildningen i fråga. Utskottet har dock ingen erinran mot en datorisering av teoriprovet inom ramen för nuvarande antal mottagningsorter. Vad utskottet sålunda anfört - och som innebär att syftet med motionerna T76 (s), T82 (m) och T86 (c) yrkande 4 torde få anses tillgodosett - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5.1.2 Ökad differentiering av körkort I motion T85 (mp) framhålls att en ökad differentiering av körkort innebär fördelar och att frågan därom bör utredas. I takt med att livets olika skeden inträder, förändras de individuella förutsättningarna för god körförmåga, betonar motionärerna. Detta kan innebära en trafiksäkerhetsrisk. Den risken behöver dock inte medföra att vederbörandes körkort återkallas eller att man helt avstår från åtgärd. En ökad differentiering av körkorten skulle ge människor möjlighet att förbli aktiva förare ytterligare en tid, samtidigt som samhället skulle få möjlighet att anpassa körkorten till de individuella förutsättningarna. Som exempel anger motionärerna dagkörkort för äldre. I propositionen framhålls att senare års forskning har visat att det sannolikt finns en koppling mellan demens och olycksrisk i trafiken. Problemet kan komma att öka i takt med att gruppen äldre blir allt större. Frågan om äldres problem i trafiken bör därför enligt regeringen närmare utredas. Utskottet förutsätter att utredningen överväger den i mp-motionen aktualiserade frågan. I avvaktan på utredningens resultat avstyrker utskottet motionsyrkandet.
5.1.3 Utbyte av utländska körkort I motion T418 (m) behandlas utbyte av utländska körkort. Enligt körkortslagen (1977:477) gäller ett utländskt körkort som är utfärdat i en EES-stat i Sverige enligt sitt innehåll. Även andra utländska körkort gäller i Sverige - såsom huvudregel - enligt sitt innehåll. Om körkortet är utfärdat i en stat utanför EES-området gäller körkortet inte i Sverige om innehavaren är folkbokförd här sedan mer än ett år. Ett körkort som är utfärdat i en EES- stat, Schweiz eller Japan, och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om körkortshavaren är folkbokförd i Sverige sedan minst 185 dagar. Motionären framhåller att dessa bestämmelser t.ex. innebär att en till Sverige återflyttad svenskamerikan, som kört bil i USA i många år, får köra i Sverige under ett år men att han därefter måste genomgå hela proceduren med körkortsprov för att få ett i Sverige giltigt körkort. Motionären finner denna ordning orimlig. Om ett utländskt körkort är giltigt under ett år, bör det i normalfallet, betonar han, vara möjligt att byta ut det mot ett svenskt på samma sätt som gäller för körkort utfärdade i ett EU- land, Schweiz eller Japan. En motion med samma yrkande som det nu aktuella behandlas med viss utförlighet i utskottets av riksdagen godkända betänkande 1995/96:TU14 (rskr. 195). Utskottet vidhåller sin där uttalade uppfattning om det berättigade i att göra skillnad mellan utländska körkorts giltighet och utbytbarhet på sätt som nu gällande regler innebär. Med det sagda avstyrker utskottet motion T418 (m).
5.1.4 Vissa övriga körkortsfrågor I motion T419 (c, v) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullängsskolan i Örebro bör ges behörighet att utfärda körkort för personbil. Motionärerna framhåller att skolan har befogenhet att utbilda och examinera långtradarchaufförer, busschaufförer och lärare till trafikskolor. Befogenheten omfattar dock inte, betonar motionärerna, examination för ett jämförelsevis avsevärt mindre omfattande personbilskörkort. Motionärerna finner det angeläget att elever, som utbildas för behörighet att föra tunga fordon, som förberedelse och som ett första steg inom ramen för skolans verksamhet kan examineras för B-behörighet, dvs. körkort för personbil. Därför borde det vara naturligt att skolan skulle kunna bedöma när - under utbildningen för behörighet att framföra tunga fordon - tillräcklig kunskap uppnåtts för att erhålla körkort för personbil. Motionärernas önskemål att elever i Tullängsskolan skall kunna avlägga förarprov där för behörighet att föra personbil, såsom en etapp på vägen mot behörighet för tyngre fordon, har numera tillgodosetts, enligt vad utskottet erfarit. Motionen kan sålunda lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks därför. I motion T421 (m) begärs sänkta avgifter för körkortsprov och körkort som kompensation för den fördyring som den nyligen beslutade mervärdesskatten på yrkesmässig körkortsutbildning innebär. Avgifterna behövs, vill utskottet framhålla, för att täcka Vägverkets kostnader för de tjänster det är fråga om. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom motionärens krav och avstyrker motionen.
5.2 Kvalitetssäkring av vägtransporter, tjänsteresor och arbetsresor Med kvalitetssäkring avses enligt propositionen system för att säkerställa kvaliteten på privata och offentliga organs produkter och tjänster. Kvalitetssäkringen omfattar organisatorisk struktur, ansvar och rutiner. De senaste åren har många företag och offentliga förvaltningar arbetat med att införa en sådan kvalitetssäkring på miljöområdet i sin verksamhet. Vissa har även påbörjat ett arbete med att från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt kvalitetssäkra de transporter för vilka företaget eller myndigheten ansvarar. Regeringen framhåller att statliga myndigheter och bolag bör kvalitetssäkra sina vägtransporter, de anställdas tjänsteresor och resor till och från arbetet. Det är även önskvärt att andra offentliga organ och näringslivet på motsvarande sätt kvalitetssäkrar sina transporter. Om detta sker på ett organiserat och utbrett sätt bör det kunna leda till betydande effekter på trafiksäkerheten. I motion T79 (kd) anknyter motionärerna till regeringens sålunda återgivna uttalanden och framhåller vikten av att det införs krav på säkerhetsbälten i bussar. Det finns standarder för bussbälte i Europa, säger motionärerna, men vi saknar nödvändiga politiska beslut i Sverige. I motion T414 (s) framhålls att förbud bör införas mot att transportera resenärer stående i buss vid färd på motorväg. Inom EU har, enligt vad utskottet inhämtat, direktiv antagits om att alla bussar - med undantag för dem som har platser för stående - skall vara utrustade med säkerhetsbälten på alla sittplatser. Vägverket inleder i höst ett arbete med att föra över direktivets innehåll till svenska bestämmelser. Utskottet förutsätter att regeringen överväger möjligheterna att införa det i s-motionen aktualiserade förbudet. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna T79 (kd) yrkande 1 och T414 (s) till väsentlig del tillgodosett. Yrkandena bör sålunda kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. I motion T85 (mp) framhålls att Vägverket bör ges i uppdrag att utarbeta en kvalitetssäkring för skolskjutsar som kommunerna kan utgå från i upphandlingar. I motion T88 (s) framhålls att regeringen bör utforma regler som innebär ett förbättrat skydd för skolbarnen under deras resor till och från skolan. Som Kommunförbundet konstaterat måste kommunerna vid upphandling av t.ex. skolskjutsar säkerställa att transporterna sker på ett trafiksäkert sätt. Enligt vad utskottet erfarit prövar man inom Kommunförbundet, med bistånd av Vägverket, möjligheterna att med väginformatik genomföra kontroll- och uppföljningssystem för de offentligt upphandlade vägtransporterna. Verksamheten sker i samarbete med bl.a. ett antal transportutövare och gäller t.ex. fordonsbaserad hastighetskontroll. Barnens säkerhet i samband med skolskjutsar är, vill utskottet understryka, i hög grad en fråga om att se till att på- och avstigning kan ske på ett säkert sätt. Utskottet förutsätter att även den frågan noggrant följs inom ramen för berörda myndigheters och kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionerna T85 (mp) yrkande 10 och T88 (s) nu kan lämnas utan någon riksdagens åtgärd. De avstyrks följaktligen.
5.3 Väginformatik och annan ny teknik
5.3.1 Regeringens bedömningar Regeringen framhåller att det inom områdena fordon och väginformatik i dag förekommer flera intressanta tekniska systemlösningar, vilka effektivt kan bidra till en förbättrad miljö och trafiksäkerhet. Problemet är att det i dag inte finns någon naturlig efterfrågan på dessa lösningar. Från samhällets sida föreligger dock ett starkt intresse av att sådana tillämpningar introduceras som effektivt kan bidra till att de trafikpolitiska målen uppnås. Förutsättningarna bör därför utredas för att i trafiksäkerhetsfrämjande syfte inrätta en organisation med uppgift att stödja privata och offentliga organ vid upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik. Vidare bör Sverige delta aktivt i EU:s vidareutveckling av standarder och berörda direktiv inom områdena fordon, väginformatik och körkort.
5.3.2 Motionsförslag I motion T77 (m) framhåller motionärerna att de är kritiska till tanken att inrätta en organisation av det angivna slaget. Utveckling av fordon, väginformatik och annan ny teknik inom fordonsområdet är enligt motionärerna i huvudsak en angelägenhet för marknaden. Redan i dag finns dessutom en rad statliga organisationer som helt eller delvis arbetar med liknande frågor, t.ex. Konsumentverket och NUTEK. I motion T84 (fp) framhåller motionärerna att de välkomnar användning av väginformatik och annan ny teknik som kan främja trafiksäkerhet och effektivitet i transportsystemet. Konsekvenserna av dessa möjligheter måste dock undersökas grundligt, betonar motionärerna, så att man inte inför system som kränker den personliga integriteten. I motion T85 (mp) framhålls att ett regeringsförslag om alkolås hade utlovats redan till år 1993. Riksdagen bör enligt motionärerna nu uttala att regeringen snarast bör underställa riksdagen ett förslag i frågan. I motion T413 (s) begärs en undersökning som belyser mobiltelefonmarknaden i Sverige och de konsekvenser användning av biltelefon under körning har för trafiksäkerheten. Vidare begär motionärerna en ändring i vägtrafikkungörelsen som innebär att telefonering under bilkörning endast får ske med s.k. handsfree-utrustning.
5.3.3 Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att effektiva tillämpningar av väginformatik och annan ny teknik utvecklas och introduceras som ett led i nollvisionens förverkligande. Som regeringen framhåller råder av tradition den ordningen att staten efterfrågar produkter och ny teknik, som uppfyller vissa funktionella krav men som inte naturligt finns på marknaden. Som exempel på sådan teknik som är av betydelse i detta sammanhang anges i propositionen - elektroniskt körkort, som bl.a. kan användas för behörighetskontroll, - alkolås, som kan hindra onyktra förare att starta bilen, - intelligenta farthållare, som bl.a. kan kopplas till någon form av avståndsavkänning till i första hand framförvarande fordon och som i kritiska situationer sänker bilens hastighet, - intelligenta bältespåminnare, som t.ex. kan göra att fordonet i fråga endast kan föras i låga hastigheter om förare eller passagerare inte använder bilbälte. Utskottet anser att teknik av det angivna slaget kan ha stor betydelse för trafiksäkerheten och har inget att erinra mot en utredning av förutsättningarna för att inrätta en organisation med uppgift att stödja privata och offentliga organ vid upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik inom fordonsområdet. Av det anförda följer att utskottet avstyrker motion T77 (m) yrkande 2, vari tanken på en organisation av det nämnda slaget tillbakavisas. I likhet med regeringen - och de motionärer som står bakom motion T84 (fp) - anser utskottet att den personliga integriteten är viktig att beakta vid utveckling och introduktion av väginformatik, såsom t.ex. elektroniska körkort och intelligenta farthållare. Något riksdagens uttalande i den frågan, som begärs i fp-motionen, synes inte erforderligt, varför yrkandet härom avstyrks. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att återkomma till riksdagen i frågan om alkolås i en proposition om ändrad körkortslagstiftning, som kommer att föreläggas riksdagen senare i höst. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion T85 (mp) yrkande 7. Med anledning av motion T413 (s) om användning av mobiltelefoner i trafiken vill utskottet fästa uppmärksamheten på det som sägs i propositionen om att utvecklingen inom väginformatiken innebär att förarmiljön och förarens beteende påverkas. Redan i dag förekommer bildskärmar i bilar för bl.a. navigering, framhåller regeringen. Även förekomsten av bl.a. mobiltelefon och fax i bilen medför en förändrad förarmiljö. Regeringen betonar att det närmare bör klarläggas hur denna utveckling påverkar och kommer att påverka föraren från trafiksäkerhetssynpunkt. Även utskottet finner för sin del sådana klarlägganden angelägna. I avvaktan på resultatet härav avstyrker utskottet motion T413 (s).
5.4 Trafiksäkrare småbilar I motion T85 (mp) framhåller motionärerna att kraven på bränslesnålhet av miljöskäl och ekonomiska skäl stimulerar användningen av mindre, lättare men dessvärre mindre trafiksäkra bilar. Det är därför särskilt viktigt att trafiksäkerheten hos små eller lätta bilar avsevärt förbättras. Skärpta säkerhetsnormer bör stegvis införas. Enligt vad utskottet inhämtat har inom EU antagits direktiv om att alla nya personbilar fr.o.m. den 1 oktober 1998 skall kunna motstå frontalkollisioner och sidokollisoner på sätt som närmare anges i direktiven (96/79/EG och 96/27/EG). Inom Vägverket pågår arbete med att införliva direktiven med svensk rätt. Därmed torde syftet med motionsyrkandena komma att tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd. Yrkandena avstyrks därför.
5.5 Vissa utrustningsfrågor I motion T208 (c) framhålls ( yrkande 3) att katalysatorer är så gott som utan verkan vid kallstarter. Åtgärder som minskar utsläppen vid bl.a. kallstarter bör därför prövas. Motionärerna vill att nya bilar skall vara utrustade med motorvärmare och katalysatorvärmare. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom. Vägverket har inom ramen för sitt sektorsansvar fastställt ett miljöprogram, som bl.a. omfattar ett projekt med benämningen Färre kallstarter. Man söker bl.a. påverka utvecklingen av bilar i sådan riktning att problemet med kallstarter reduceras. Verket har också tillsammans med Naturvårdsverket och Konsumentverket undersökt de samhällsekonomiska effekterna av motorvärmare. Projektet väntas bli slutredovisat under hösten 1997. Preliminära resultat tyder på att användning av motorvärmare i tätort bör stimuleras på olika sätt. Katalysatorvärmare finns, enligt vad utskottet erfarit, än så länge endast på försöksstadiet. I avvaktan på resultatet av det nämnda projektarbetet avstyrker utskottet motionsyrkandet. I motion T208 (c) framhålls också (yrkande 5) att det i Sverige och Europa inte finns några egentliga föreskrifter om hur krockkuddar skall fungera och hanteras. Motionärerna framhåller att barn som sitter i en barnstol i framsätet är oskyddade om krockkudden löses ut. I USA har under de senaste två åren 22 barn omkommit på det sättet. Eftersom krockkuddar innehåller miljöskadliga ämnen bör av föreskrifterna också framgå hur kuddarna skall skrotas eller tas om hand. Enligt föreskrifter som utfärdats av Vägverket skall en bil som är utrustad med krockkudde på sittplats för passagerare vara försedd med ett märke som på ett tydligt sätt varnar för den fara det innebär att montera och använda bakåtvänd skyddsanordning för denna sittplats. Verket har också givit ut en broschyr i vilken varnas för risken i fråga. Dessutom avser Vägverket att inom kort sända information till alla de bilägare som har fordon utrustade med luftkuddar. Föreskrifter om skrotning eller annan sluthantering av krockkuddar medelas av Sprängämnesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen. Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. I motion T403 (m) framhålls att brandväsendet i viss utsträckning använder sig av deltidsanställda brandmän, som har ordinarie arbeten vid sidan av brandkårstjänsten. I samband med en utryckning kan dessa brandmän snabbt behöva bege sig till en brandstation i egna bilar. Enligt motionärerna bör bilarna i fråga därvid vara utrustade med ett flexibelt blåljus som lätt uppmärksammas av övriga trafikanter. Enligt fordonskungörelsen (1972:595) får endast utryckningsfordon utrustas med larmanordning. I syfte att upprätthålla den allmänna respekten för utryckningsfordon är det enligt utskottets mening angeläget att larmanordningar används restriktivt. Motionen avstyrks med det sagda. I motion T404 (fp) framhålls att förare i yrkesmässig trafik för personbefordran är undantagna från skyldighet att använda bilbälte. Motionären vill att undantaget skall upphävas. Enligt vad utskottet erfarit bereder man för närvarande inom Regeringskansliet den fråga som motionären aktualiserar. I avvaktan på resultatet härav avstyrker utskottet motionen. I motion T415 (s) framhålls att det i Skåne är mycket vanligt att traktorer och släpfordon parkeras på vägbanan vid lastning av sockerbetor. Flera svåra olyckor har inträffat där personbilar och en motorcykel bakifrån i mörker kört in i sådana traktorer eller släpfordon. Motionärerna betonar att det behövs bestämmelser om väl synligt, roterande varningsljus på stillastående lastfordon. Enligt vad utskottet inhämtat innebär gällande bestämmelser inget hinder mot att traktorerna och släpfordonen i fråga utrustas i enlighet med motionärernas önskemål. Utskottet är dock inte för sin del berett att förorda tvingande regler härom för alla lastfordon och avstyrker därför motionen.
5.6 Säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar I motion T85 (mp) framhålls att var tredje tung lastbil och var fjärde buss för närvarande underkänns vid kontrollbesiktningar på grund av felaktigheter i bromssystemet enligt de nya EU-anpassade besiktningsregler som numera gäller. Riksdagen bör enligt motionärerna uppdra åt regeringen att överväga om bromskontrollen av lastbilar, lastbilssläp och bussar skall ske var sjätte månad eller efter ett visst antal körda mil som motsvarar en sexmånadersfrekvens för ett fordon med normal årlig körsträcka. Vägverket har på uppdrag av regeringen och i samråd med Rikspolisstyrelsen och AB Svensk Bilprovning utrett förutsättningarna för att införa skärpta krav på tunga fordons bromsar. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet härav avstyrker utskottet motionsyrkandet.
6 Säkrare gång- och cykeltrafik
6.1 Hastigheter inom tättbebyggt område m.m. Enligt 64 § första stycket vägtrafikkungörelsen (VTK) får fordon inte föras med högre hastighet än 50 km/tim inom tättbebyggt område. Enligt 147 § VTK får lokala trafikföreskrifter med avvikelse från den angivna huvudregeln meddelas, om det är motiverat med hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Föreskrifterna meddelas av länsstyrelsen i fråga om vägar avsedda för genomfartstrafik och av kommunen i fråga om övriga vägar. Regeringen framhåller att inriktningen bör vara att den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt bör uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik. Som en del i denna inriktning bör kommunerna ges rätt att som första instans besluta om hastighetsbegränsningar för samtliga vägar - även för genomfartstrafik - inom tättbebyggt område. De effekter som uppstår med anledning av den nya inriktningen och de ändrade bestämmelserna bör utvärderas. I motion T79 (kd) framhåller motionärerna att 30-skylten i trafiken i dag accepteras och respekteras mer än någon annan hastighetsbegränsning. Trafikanterna vet att skylten endast finns i anslutning till skolor och daghem. Den fungerar oftast som den är tänkt att göra, dvs. som en signal om att låg hastighet är välmotiverad. Om man generellt skulle bestämma att hastigheten inom tätort skulle vara 30 km/tim, finns det en risk att denna effekt går förlorad. I motion T213 (kd) framhålls att de oskyddade trafikanternas situation måste särskilt uppmärksammas i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. I motion T81 (kd) framhålls att bilar som körs i 30 km/tim drar ca 15 % mer bensin än bilar som körs i 50 km/tim och därvid även släpper ut 15 % mer koldioxid. Kostnaden för Sveriges bilister skulle öka med 1,8 miljarder kronor, om regeringens planer genomförs, betonar motionärerna, och det skulle vara oacceptabelt för bilisterna. Vidare innebär de ökade koldioxidutsläppen att det blir omöjligt att nå det av riksdagen fastställda målet i fråga om nivån på dessa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns starka hälso- och trafiksäkerhetspolitiska skäl för att en långsiktig utveckling påbörjas som innebär att den faktiska hastigheten vid blandtrafik inom tättbebyggt område bör uppgå till 30 km/tim. En sådan inriktning kommer att medföra att tätorternas gatunät i högre grad anpassas till gåendes och cyklisters villkor. Utskottet har därför för sin del ingen erinran mot att kommunerna ges utökade befogenheter att besluta om en hastighetsgräns på 30 km/tim i enlighet med vad regeringen anför. Utskottet vill dock i likhet med regeringen betona att den grundläggande förutsättningen för hastighetsbegränsningar - att en ändrad färdhastighet skall vara motiverad av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön - även gäller framgent. Det är också, som regeringen framhåller, av stor vikt att kommunernas vidgade möjligheter att införa 30-begränsningar hanteras på ett sådant sätt att det går att försäkra sig om att begränsningen i hög grad accepteras och efterlevs. För att långsiktigt säkerställa detta krävs en samordning och samverkan mellan byggnadstekniska åtgärder, väginformatik, trafikövervakning, opininionsbildning och riktad trafikantinformation. Som framgår av propositionen har Statens väg- och transportforskningsinstitut beräknat att med de sänkta hastigheterna skulle antalet trafikdödade i tättbebyggt område kunna minskas med ca 70 % och antalet svårt skadade med ca 60 %. Utskottet vill också understryka, med anledning av motion T81 (kd), att det finns beräkningar som tyder på att en hastighetsbegränsning till 30 km/tim leder till att antalet resor inom tättbebyggt område minskar med ca 9 % i fråga om personbil, ökar med 11 % när det gäller buss och ökar med 12 % beträffande cykel. Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose syftet med motion T213 (kd) yrkande 13 om att de oskyddade trafikanternas situation särskilt måste uppmärksammas i det kommunala trafiksäkerhetarbetet. Det yrkandet kan sålunda lämnas utan åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks följaktligen. Med hänvisning till det anförda avstyrks också motionerna T79 (kd) yrkande 2 och T81 (kd). I motion T86 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala ansvaret. Motionärerna utgår från vad regeringen anför om att kommunerna bör få utökade befogenheter att som första instans besluta hastighetsgränser till 30 km/tim. Detta bör enligt motionärerna förtydligas så att det klart framgår att det är den kommunala nivån som är beslutsinstans. Att kommunen som första instans beslutar om en hastighetsgräns innebär, vill utskottet klargöra, att beslutet i fråga kan överklagas och ändras i en högre instans, dvs. i första hand länsstyrelsen. Med det sagda torde syftet med motionsyrkandet få anses tillgodosett. Det bör därför kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. I motion T214 (fp framhålls att regeringen snarast bör genomföra Vägverkets förslag till skärpta krav på att bilförare skall lämna företräde åt gående vid övergångsställe. I propositionen framhålls att regeringen överväger att införa en bestämmelse av det begärda slaget. Syftet med motionsyrkandet synes sålunda tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. I motion T401 (m) framhålls att högersväng vid rött ljus bör tillåtas om inte korsande trafik hindras eller försvåras. Motionärerna framhåller att regler härom finns i flera delstater i USA. Reglerna medför att trafiken flyter smidigare och att köerna blir kortare. Ett genomförande av motionärernas förslag synes utskottet förenat med stora risker för gående, eftersom övergångsställen ofta anläggs i anslutning till gatukorsningar. Framkomligheten torde vid behov i stället kunna underlättas genom att ett särskilt körfält anläggs för trafik som svänger till höger. Med det sagda avstyrker utskottet motionen. I motion T85 (mp) framhåller motionärerna att de välkomnar de utökade möjligheterna för kommunerna att besluta hastighetsbegränsningar till 30 km/tim inom tättbebyggt område. Vi ser dessa möjligheter, säger motionärerna, som första steget i en utveckling mot full befogenhet för kommuner och länsstyrelser att införa hastighetssänkningar av trafiksäkerhets- och miljöskäl. Motionärena vill (yrkandena 4-6) att vägtrafikkungörelsen (VTK) skall ändras så att Vägverket, länsstyrelserna och kommunerna får rätt att sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar av hälso- eller säkerhets- eller miljöskäl. Som utskottet framhållit inledningsvis i detta avsnitt innehåller 64 § första stycket vägtrafikkungörelsen (VTK) en bestämmelse som säger att fordon inte får föras med högre hastighet än 50 km/tim inom tättbebyggt område. Enligt samma paragrafs andra stycke gäller att utom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 km/tim (bashastighet). Vägverket får dock - enligt 64 § tredje stycket - föreskriva att högsta tillåtna hastighet skall vara 90 eller 110 km/tim. Även 147 § VTK har delvis berörts i inledningen till detta avsnitt. Enligt den bestämmelsen får lokala trafikföreskrifter meddelas med avvikelser från 64 § första stycket (dvs. lägre eller högre än 50 km/tim) eller med begränsning till lägre hastighet än som följer av bl.a. 64 § andra stycket (dvs. lägre än 70 km/tim) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 64 § tredje stycket (dvs. lägre än 90 eller 110 km/tim), om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. De lokala trafikföreskrifterna meddelas av länsstyrelsen i fråga om vägar avsedda för genomfartstrafik och av kommunen i fråga om övriga vägar. De sålunda återgivna bestämmelserna synes utskottet i huvudsak tillgodose önskemålen enligt yrkandena 4, 5 och 6 i motion T85 (mp). Någon riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför yrkandena avstyrks.
6.2 Användning av cykelhjälm Regeringen framhåller att ett långsiktigt hållbart vägtransportsystem bl.a. bör innefatta en ökad cykeltrafik inom tättbebyggt område. Detta riskerar dock att medföra ett ökat antal skadefall, något som inte är förenligt med vare sig nollvisionen eller samhällets strävan att nå ett långsiktigt hållbart vägtransportsystem. Därför bör dödsfalls- och skaderiskerna motverkas genom i första hand lägre hastigheter vid blandtrafik inom tättbebyggt område, separering av biltrafik och gång- och cykeltrafik samt en utbredd användning av cykelhjälm. Ökad användning av hjälm bör tills vidare åstadkommas genom information och som en del i myndigheters och näringslivets kvalitetssäkring av transporter. En tvingande bestämmelse bör införas först när det kan anses att tillräckligt många accepterar lagstiftning på området. I motionerna T80 (c), T83 (s) och T407 (s) framhålls att krav på obligatorisk användning av cykelhjälm bör införas. Utskottet vill i likhet med regeringen och motionärerna understryka vikten av att cyklister använder hjälm. Som regeringen framhåller bör dock inte några tvingande bestämmelser införas nu. En ökad hjälmanvändning bör tills vidare åstadkommas genom information samt som en del i myndigheters och näringslivets kvalitetssäkring av transporter. Utskottet finner det angeläget att Vägverket noga följer utvecklingen och att frågan om tvingande bestämmelser övervägs på nytt, om hjälmanvändningen inte får godtagbar omfattning. Med det sagda finner utskottet att motionerna nu bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks följaktligen.
6.3 Fysisk samhällsplanering Regeringen framhåller att länsstyrelserna har ansvar för att avsätta de resurser som krävs för att statens intressen avseende bl.a. de nationella trafiksäkerhetsmålen skall kunna tillgodoses på ett tidigt stadium i den regionala och lokala planprocessen. En översyn bör ske av de råd och riktlinjer som finns för att stödja den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen, bl.a. med utgångspunkt i nollvisionen. Det bör utredas hur de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med detaljplaner och arbetsplaner kan kompletteras med en beskrivning där framför allt risken för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av trafikolyckor framgår. I motion T85 (mp) framhålls vikten av att man i den kommunala planeringen ser till att trafikfällor i första hand aldrig byggs och i andra hand åtgärdas. Motionärerna betonar att den kanske allra viktigaste uppgiften för den fysiska planeringen av våra tätorter framöver är att återskapa och hävda stadsmiljöer som är säkra, hälsosamma och tillgängliga för människor som vistas utomhus. Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter är inte minst viktig i det sammanhanget. Vad regeringen anför om att den kommunala trafik- och bebyggeleplaneringen bör utgå från nollvisionen synes utskottet väl ägnat att tillgodose syftet med motionsyrkandet. Detta bör därför lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
7 Säkrare motorcykelåkande I motion T402 (m) framhålls att motorcyklar skulle synas bättre i trafiken om de var försedda med dubbla ljus i form av en triangel. Även i motion T532 (mp) behandlas frågan om ökad synbarhet för motorcyklister. Motionärerna vill att det på motorcyklar skall vara tillåtet att kombinera halvljus och varselljus. Vägverket har enligt vad utskottet erfarit föreslagit regeringen en ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603) som skulle göra det möjligt att tillgodose motionärernas önskemål. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskan- sliet. I avvaktan på resultatet av beredningen avstyrker utskottet motionerna.
8 Generella åtgärder för en säkrare vägtrafik Under rubriken Räddning och akutsjukvård vid bl.a. vägtrafikolyckor framhåller regeringen att ett snabbt och effektivt omhändertagande är av stor betydelse för att lindra effekterna av en vägtrafikolycka För att minimera insatstiderna och för att kunna erbjuda en hög och jämn kvalitet vid det akuta omhändertagandet av bl.a. trafikskadade personer bör förutsättningarna för ett sammanhängande system med ambulanshelikoptrar utredas närmare. Under rubriken Konsumentupplysning framhåller regeringen att det är av stor betydelse att olika trafikantgrupper ges möjlighet att kunna välja de mest trafiksäkra produkterna. Underlag bör tas fram och förmedlas så att en opartisk och saklig konsumentupplysning kan uppnås inom trafiksäkerhetsområdet. I motion L713 (mp) framhålls att Vägverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket bör verka för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer för personbilar. Av propositionen framgår att regeringen i oktober 1996 uppdrog åt Vägverket och Konsumentverket att i samarbete med Naturvårdsverket årligen ge ut en samlad lättillgänglig konsumentinformation om bilar. Informationen skall omfatta ett system för märkning av bilar. Avsikten är att den skall underlätta såväl privatpersoners som företags val av bilar med goda trafiksäkerhets- och miljöegenskaper, med beaktande av det hushållsekonomiska perspektivet. Det anförda synes utskottet ägnat att tillgodose syftet med motions-yrkandet. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. Under rubriken Nytt hälsomått framhåller regeringen att det finns behov av att på ett mer nyanserat och adekvat sätt kunna beskriva de verkliga hälsoförluster som uppstår inom vägtransportsystemet i samband med trafikolyckor. Ett nytt hälsomått bör tas fram för personskador som anger risk för dödande och invalidiserande personskada och som baseras på de prognos- och diagnossystem som används inom hälso- och sjukvården. I motion T77 (m) framhålls att den del av sjukskrivningarna som kan hänföras till trafikolyckor bör bekostas av trafikskadeförsäkringen. En sådan förändring skulle, betonar motionärerna, medföra ökat tryck på såväl konsumenten som producenten av transportsystemen. Samtidigt sammanfaller detta med behovet av ett nytt hälsomått. Vårt förslag kan också innebära, säger motionärerna, att försäkringsbranschen får intresse av att medfinansiera ambulanshelikoptrar. Fordonsproducenter får incitament att erbjuda lösningar där trafikinformatiken, t.ex. vägradar, som system snabbare kan utvecklas. Riksdagen avslog i juni 1997 ett yrkande i en m-motion som bl.a. innebar att socialförsäkringen inte skall omfatta trafikskador (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, rskr. 284). Utskottet är för sin del inte berett att förorda en omprövnig av riksdagsbeslutet i fråga och avstyrker därför motion T77 (m) yrkande 3.
9 Körkortsåterkallelser I motion T408 (m), med rubriken Ändrade påföljder för hastighetsöverträdelser, framhålls att en återkallelse av körkort - om än tillfällig - i många fall är en alltför sträng påföljd vid överträdelse av bestämmelser om högsta tillåtna hastighet. Återkallelsen i förening med böter för fortkörningen innebär enligt motionären ett dubbelt straff, som för glesbygdsbor är något av en katastrof. Enligt 16 § punkt 4 körkortslagen (1977:477) skall ett körkort återkallas bl.a. i fall då körkortshavaren vid förandet av ett motordrivet fordon har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om öveträdelsen inte kan anses som ringa. En av polisen konstaterad överträdelse av bestämmelse om högs-ta tillåtna hastighet behöver sålunda i många fall inte innebära att körkortet återkallas. Utskottet vill understryka att körkort återkallas i trafiksäkerhetens intresse och inte för att straffa körkortshavaren. Regeringen avser, enligt vad utskottet erfarit, att under hösten 1997 förelägga riksdagen förslag om en ändrad körkortslagstiftning på grundval av det arbete som utförts av 1994 års körkortsutredning och som bl.a. omfattar slutbetänkandet En körkortsreform (SOU 1996:114). I avvaktan på propositionen och med hänvisning till vad utskottet i övrigt nu anfört avstyrks motion T408 (m) Motion T411 (s) har rubriken Förbud att köra bil under påverkan av vissa mediciner. Motionärerna framhåller att ett körkort bör återkallas om körkortshavaren står under behandling med medicin som påverkar trafiksäkerheten negativt. Enligt 17 a § körkortslagen skall en läkare, som vid undersökning av en körkortshavare finner denne av medicinska skäl uppenbart olämplig att inneha körkort, anmäla saken till den länsstyrelse som utfärdat körkortet. Denna kan återkalla körkortet. Någon anmälan behöver inte göras om det kan antas att körkortshavaren kommer att följa läkarens anvisning att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Av föreskrifter som beslutats av Vägverket efter samråd med Socialstyrelsen framgår att regelbundet, läkarordinerat bruk av vissa medel skall prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om bruket bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk föreligger hinder för innehav av körkort, hinder som skall anmälas till länsstyrelsen. Med hänvisning till det anförda, som synes ägnat att tillgodose syftet med motionen, och i avvaktan på propositionen om ändrad körkortslagstiftning avstyrker utskottet motion T411 (s).
10 Vägtransporter av farligt gods I motion T78 (s) utgår motionären från uppgiften i propositionen att regeringen avser att tillsätta en utredning i syfte att klargöra det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten. Motionären framhåller att det är angeläget från miljö- och säkerhetssynpunkt att finna en ändamålsenlig lösning på frågan om transporterna av flygbränsle från Värtahamnen till Arlanda. Den aviserade utredningen bör ges i uppdrag att även se över hur man skall kunna förmå de organ som ansvarar för transporttjänster att i syfte att minska olycksriskerna och uppnå nollvisionen välja det mest trafiksäkra och miljövänliga transportsättet. Utskottet förutsätter att den av regeringen aviserade utredningen om det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kommer att uppmärksamma även transporter av farligt gods och därmed den i motion T78 (s) aktualiserade frågeställningen. I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet motionen. I motion T85 (mp) framhålls (yrkande 16) att det finns skäl för myndigheterna att ta alternativa transportsätt i beaktande när tillstånd till transport av farligt gods ges. Lagen (1982:821) om transport av farligt gods bör ändras i enlighet med det sålunda angivna ändamålet. Vidare framhåller motionärerna (yrkande 17) att transport av farligt gods bör betraktas som miljöfarlig verksamhet och därmed prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387). Enligt lagen om transport av farligt gods gäller som huvudregel att sådan transport får ske utan tillstånd men endast på de villkor som anges i lagen eller med stöd av i denna meddelade föreskrifter. Därmed hänvisas till synnerligen omfattande regelverk för vart och ett av de olika transportslagen. Reglerna baseras på internationella överenskommelser med en mycket bred internationell tillämpning, bl.a. inom EU. Undantag från huvudregeln gäller enligt lagens 10 §, vari stadgas att regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer får förbjuda vissa slag av transporter eller föreskriva att vissa slag av transporter får ske endast efter tillstånd eller förhandsanmälan. Av 147 § vägtrafikkungörelsen framgår vidare att kommunerna får meddela lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik, bl.a. med fordon som har last av viss beskaffenhet. Miljöskyddslagen utgör, enligt vad utskottet erfarit, en del av den miljöbalk som regeringen avser att förelägga riksdagen förslag om i höst. Med det sagda samt i avvaktan på förslaget till miljöbalk och resultatet av den aviserade utredningen om det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten avstyrker utskottet motion T85 (mp) yrkandena 16 och 17.
11 Parkeringsfrågor I motionerna T412 (s) och 416 (s) begärs åtgärder mot obetalda felparkeringsavgifter. I den förstnämnda motionen framhålls att personer med många obetalda felparkeringsavgifter i viss utsträckning hyr ut sina bilar. Förhyraren kan undandra sig betalning för felparkeringsavgifter, eftersom anmaningar härom tillställs bilens ägare. Denne är oftast helt utan medel, i de fall motionärerna avser. Bilarnas värde är ofta så lågt att utmätning inte lönar sig. I vissa fall är barn registrerade som ägare till bilarna i fråga. I den sistnämnda motionen framhålls att olika lösningar bör prövas för att åtgärda missbruket. Som exempel på en sådan lösning nämns körförbud för bilar där ägaren har resterande felparkeringsavgifter överstigande ett visst belopp. Motion T417 (fp) avser parkering i gathörn. Motionären framhåller att den gällande tiometersregeln är godtycklig och att den bör ersättas med en femmetersregel, som tillämpas i många andra länder. Enligt 1997 års regleringsbrev för Vägverket skall verket senast den 31 december 1997 redovisa förslag till enklare och mer enhetliga parkeringsbestämmelser. Utskottet förutsätter att Vägverket vid fullgörandet av sitt uppdrag bl.a. överväger de i motionerna aktualiserade frågorna. I avvaktan på resultatet av uppdraget avstyrker utskottet motionerna.
12 Vägsalt I motion T331 (c) framhålls (yrkande 1) att det behövs stöd och stimulans till utvecklings- och försöksverksamhet syftande till minskad saltanvändning vid halkbekämpning. Motionären betonar attt vägsaltningen har negativa miljöeffekter och att försöksverksamheten bör omfatta användning av kalkprodukter. Finansiering bör enligt motionens yrkande 2 ske inom ramen för en hållbar utveckling. Enligt vad utskottet erfarit har Vägverket på senare år minskat användningen av vägsalt. Så har bedömts kunna ske utan men för trafksäkerheten. Inom verket pågår ett utvecklingsarbete i syfte att finna alternativ till saltet för halkbekämpning. Kalk används liksom sand som ett friktionsmedel men bedöms ha vissa negativa miljöeffekter. Utskottet är med hänvisning till det anförda inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motion T331 (c). Motionen avstyrks därför.
13 Vägtrafikfrågor i övrigt I motion T410 (s) framhålls att bestämmelserna om bilregistret bör vara så utformade att endast polismyndighet har tillgång till registret. Motionären framhåller att en inbrottstjuv genom att vända sig till registret på ett enkelt sätt kan få besked om namn och hemadress på ägaren till en bil som t.ex. finns på en långtidsparkering vid en flygplats. Nuvarande regler om tillgång till bilregistret behövs enligt utskottets mening för bl.a. handeln med bilar. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom motionärens förslag och avstyrker motionen. Motion T301 (fp) gäller utmärkning av landskapsgränser. Motionären erinrar om att indelningen i landskap är äldre än länsindelningen och framhåller att den fortfarande har stor kulturell betydelse. För att hålla traditionen vid liv vore det bra, betonar motionären, om man längs våra större vägar kunde märka ut landskapsgränserna utöver den nuvarande markeringen av länsgränser och kommungränser. Det finns inga bestämmelser som hindrar Vägverket från att vid sidan av nuvarande utmärkning av kommun- och länsgränser även utmärka t.ex. vattendrag, minnesmärken och landskapsgränser. Utskottet är dock för sin del inte berett att förorda någon skyldighet för Vägverket att svara för sådan utmärkning. Motionen avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande den s.k. nollvisionen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:T213 yrkande 3 i denna del godkänner att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta, 2. beträffande kostnader för innehav av tyngre fordon att riksdagen avslår motion 1996/97:T77 yrkande 1, res. 1 (m) 3. beträffande det ideella trafiksäkerhetsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T86 yrkande 1 och 1996/97: T87 yrkande 2, 4. beträffande insatser mot trafikonykterhet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T84 yrkande 1, 1996/97:T86 yrkande 3 och 1996/97:T87 yrkande 1, 5. beträffande nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 1-3 samt 8 och 9, res. 2 (mp) 6. beträffande kampanjer för att öka trafiksäkerheten att riksdagen avslår motion 1996/97:T420, 7. beträffande minskning av antalet mottagningsorter för förarprov att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:T76, 1996/97: T82 och 1996/97:T86 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 8. beträffande ökad differentiering av körkort att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 11, res. 3 (mp) 9. beträffande utbyte av utländska körkort att riksdagen avslår motion 1996/97: T418, 10. beträffande Tullängsskolan i Örebro att riksdagen avslår motion 1996/97:T419, 11. beträffande sänkta avgifter för körkortsprov och körkort att riksdagen avslår motion 1996/97:T421, 12. beträffande säkerhetsbälten i bussar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T79 yrkande 1 och 1996/97: T414, 13. beträffande kvalitetssäkring av skolskjutsar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T85 yrkande 10 och 1996/97: T88, res. 4 (mp) 14. beträffande upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik inom fordonsområdet att riksdagen avslår motion 1996/97:T77 yrkande 2, res. 5 (m) 15. beträffande väginformatik och personlig integritet att riksdagen avslår motion 1996/97:T84 yrkande 2, 16. beträffande alkolås att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 7, 17.beträffande användning av mobiltelefon i trafiken att riksdagen avslår motion 1996/97:T:413, 18. beträffande trafiksäkrare småbilar att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 13 och 14, res. 6 (mp) 19. beträffande motorvärmare och katalysatorvärmare att riksdagen avslår motion 1996/97:T208 yrkande 3, 20. beträffande krockkuddar att riksdagen avslår motion 1996/97:T208 yrkande 5, 21. beträffande utryckningsfordon att riksdagen avslår motion 1996/97:T403, 22. beträffande skyldighet för förare i yrkesmässig trafik att använda säkerhetsbälte att riksdagen avslår motion 1996/97:T404, 23. beträffande roterande varningsljus på stillastående lastfordon att riksdagen avslår motion 1996/97:T415, 24. beträffande säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 15, res. 7 (mp) 25. beträffande hastigheter inom tättbebyggt område att regeringen avslår motionerna 1996/97:T79 yrkande 2, 1996/97:T81 och 1996/97: T213 yrkande 13, 26. beträffande det kommunala ansvaret att riksdagen avslår motion 1996/97:T86 yrkande 2, 27. beträffande företräde för gående vid övergångsställe att riksdagen avslår motion 1996/97:T214 yrkande 7, 28. beträffande högersväng vid rött ljus att riksdagen avslår motion 1996/97:T401, 29. beträffande hastighetsbestämmelser av hälso- och miljöskäl att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 4-6, 30. beträffande användning av cykelhjälm att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T80, 1996/97:T83 och 1996/97:T407, 31. beträffande fysisk samhällsplanering att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 12, res. 8 (mp) 32. beträffande ökad synbarhet för motorcyklister att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T402 och 1996/97:T532, 33. beträffande miljödeklarationer för personbilar att riksdagen avslår motion 1996/97:L713 yrkande 24, 34. beträffande sjukskrivning vid trafikolyckor att riksdagen avslår motion 1996/97:T77 yrkande 3, res. 9 ( m) 35. beträffande ändrade påföljder för överträdelse av hastighetsbestämmelser att riksdagen avslår motion 1996/97:T408, 36. beträffande förbud att köra bil under påverkan av vissa mediciner att riksdagen avslår motion 1996/97:T411, 37. beträffande vägtransporter av flygbränsle till Arlanda att riksdagen avslår motion 1996/97:T78, 38. beträffande tillståndskrav för vägtransporter av farligt gods m.m.. att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 16 och 17, res. 10 (mp) 39. beträffande betalning av felparkeringsavgifter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T412 och 1996/97:T416, 40. beträffande parkering i gathörn att riksdagen avslår motion 1996/97:T417, 41. beträffande vägsalt att riksdagen avslår motion 1996/97:T331, 42. beträffande tillgång till bilregistret att riksdagen avslår motion 1996/97:T410, 43. beträffande utmärkning av landskapsgränser att riksdagen avslår motion 1996/97:T301.
Stockholm den 18 september 1997
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Green (s), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s), Torsten Gavelin (fp) och Hanna Zetterberg (v).
Reservationer
1. Kostnader för innehav av tyngre fordon (mom. 2) Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?motion T77 (m) yrkande 1? bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T77 (m) har vi ett skattesystem som verkar i en annan riktning än trafiksäkerhetsarbetet. Den viktbaserade skatten på fordon leder till att bilar med tyngre kaross eller med extra säkerhetsutrustning beskattas hårdare. Förslag av Kommunikationskommittén skulle också, om de genomfördes, fördyra innehavet av tyngre fordon. Skadorna kan bli mindre allvarliga om man färdas i en tyngre och säkrare bil. De mål som kommittén satt upp rörande bränsleförbrukningen motsäger målsättningen om det trafiksäkra samhället, eftersom tyngre fordon med så låg bränsleförbrukning som 0,4 liter per mil inte är tekniskt möjliga i dag. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att syftet med motion T77 (m) yrkande 1 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande kostnader för innehav av tyngre fordon att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T77 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål m.m. (mom. 5) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Nollvisionen förtydligar,? och på s. 14 slutar med ?motionsyrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse: Det av riksdagen fastställda nu gällande, övergripande trafiksäkerhetspolitiska målet är att antalet dödade och skadade i trafiken fortlöpande bör minska. Som framhålls i propositionen är nollvisionen den yttersta konsekvensen av detta mål. Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen godkänner nollvisionen som ett långsiktigt mål för trafiksäkerhetsarbetet. Det är enligt utskottets mening angeläget att det nu gällande trafiksäkerhetsmålet ligger fast och får funktionen av ett delmål som kompletterar det nya långsiktiga målet. Som framhålls i motion T85 (mp) utgör barns trafiksäkerhet inte något eget reformområde i det nu gällande nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Utskottet finner detta anmärkningsvärt, inte minst mot bakgrund av den av riksdagen fastställda målsättningen att barnens trafiksäkerhet särskilt skall beaktas inom ramen för det övergripande trafiksäkerhetspolitiska målet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen nu bör uppmana regeringen att verka för att barnens trafiksäkerhet uppmärksammas genom ett särskilt reformområde i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Utskottet anser också - i likhet med de motionärer som står bakom motion T85 (mp) - att riksdagen bör uppdra åt regeringen att tillsätta en opartisk kommission för att granska hur den del av riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i trafiken har genomförts i det praktiska trafiksäkerhets-arbetet. Den som reser kollektivt undviker många av de risker som är förenade med bl.a. den individuella bilkörningen. Utskottet delar den i motion T85 (mp) uttalade uppfattningen att trafiksäkerhetsinformationen bör ges en sådan inriktning att alternativ till bilåkandet, t.ex. tågresor, framställs som attraktiva. Det är också angeläget att NTF:s resurser till mycket stor del används för sådan information. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att motion T85 (mp) yrkandena 1-3 och 8 tillstyrks. Det innebär vidare att syftet med motionens yrkande 9 torde få anses tillgodosett. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 5. beträffande nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkandena 1-3 och 8 samt med anledning av motion 1996/97:T85 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ökad differentiering av körkort (mom. 8) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I propositionen? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T85 (mp) uttalade uppfattningen att en ökad differentiering av körkort innebär stora fördelar och därför bör utredas. Som framhålls i motionen förändras de individuella förutsättningarna för att vara en god fordonsförare i takt med livets olika skeden. Hög ålder kan vara förenad med hög risk men får inte medföra att körkortet återkallas för alla som nått en viss ålder. Den höjda risken bör i stället kunna motverkas genom att mycket gamla förare tillåts köra endast under vissa förhållanden, t.ex. bara i dagsljus. Härigenom ges de möjlighet att fortsätta som aktiva förare under ytterligare en tid. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 11 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande ökad differentiering av körkort att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kvalitetssäkring av skolskjutsar (mom. 13) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Som Kommunförbundet? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T85 (mp) måste det med skolskjutsningen förenade säkerhetsproblemet angripas från två håll. Det ena är förbättrade bromskontroller för bl.a. bussar. Den frågan återkommer utskottet till i det följande. Det andra angreppssättet innebär förbättrad upphandling av skolskjutsar i kommunerna. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Vägverket aktivt bör informera kommunerna om vilka krav de bör kunna ställa på transportörerna att tillhandahålla högsta möjliga säkerhet för barn som färdas med skolskjuts. Regeringen bör därför ge Vägverket i uppdrag att utarbeta en kvalitetssäkring för skolskjutsar som kommunerna kan utgå från i upphandlingar. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 10 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T88 (s) torde få anses tillgodosett. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande kvalitetssäkring av skolskjutsar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 10 och med anledning av motion 1996/97:T88 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik inom fordonsområdet (mom. 14) Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Som regeringen? och på s. 20 slutar med ?slaget tillbakavisas? bort ha följande lydelse: I likhet med de motionärer som står bakom motion T77 (m) ställer sig utskottet tveksamt till tanken på att inrätta en organisation med uppgift att stödja privata och offentliga organ vid upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik på fordonsområdet. Upphandlingen i fråga är enligt utskottets mening en angelägenhet i huvudsak för marknaden. Som framhålls i motionen finns det dessutom redan en rad organ som helt eller delvis arbetar med de uppgifter som den tilltänkta nya organisationen skulle ha, bl.a. Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T77 (m) yrkande 2 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik inom fordonsområdet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T77 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Trafiksäkrare småbilar (mom. 18) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Enligt vad utskottet inhämtat? och på s. 21 slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: När en tung, ofta stor och relativt trafiksäker bil krockar med en lätt, liten bil så är det, som framhålls i motion T85 (mp), den lätta bilen som åsamkas merparten av skadorna. Kraven på bränslesnålhet av miljöskäl och av ekonomiska skäl stimulerar användningen av mindre, lättare men dessvärre mindre trafiksäkra bilar. Det är därför, som betonas i motionen, särskilt viktigt att trafiksäkerheten hos små eller lätta bilar avsevärt förbättras. Skärpta säkerhetsnormer bör genom regeringens försorg stegvis införas. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkandena 13 och 14 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande trafiksäkrare småbilar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar (mom. 24) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Vägverket har? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: I likhet med de motionärer som står bakom motion T85 (mp) finner utskottet färska uppgifter från AB Svensk Bilprovning om felfrekvensen på tunga lastbilars och bussars bromsar mycket oroande. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att regeringen bör överväga om bromskontrollen av lastbilar, lastbilssläp och bussar skall ske var sjätte månad eller efter ett visst antal körda mil som motsvarar en sexmånadersfrekvens för ett fordon med normal årlig körsträcka. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 15 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Fysisk samhällsplanering (mom. 31) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Vad regeringen? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T85 (mp) uttalade uppfattningen att den kanske allra viktigaste uppgiften för den fysiska planeringen av våra tätorter framöver är att återskapa och hävda stadsmiljöer som är säkra, hälsosamma och tillgängliga för människor som vistas utomhus. Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter är inte minst viktig i det sammanhanget. Säkerheten kan förbättras genom att man i ökad utsträckning skiljer gång- och cykelbanor åt. De moderna snabba cyklarna har medfört att antalet olyckor till följd av sammanstötningar mellan cyklister och gående har ökat. Kantstensparkeringen bör reduceras, något som ökar säkerheten för cyklister utan tillgång till cykelbanor. Det är också angeläget att skilja cykeltrafik från biltrafik med hänsyn till cyklisternas hälsa. Cyklisterna riskerar ju att få i sig betydande mängder luftföroreningar från bilarna. Genom samplanering av de olika trafikslagen kan resor med kollektivtrafik underlättas väsentligt. Sådan samplanering bör i större utsträckning än nu prägla planarbetet i såväl stat, landsting som kommun. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 12 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse: 31. beträffande fysisk samhällsplanering att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Sjukskrivning vid trafikolyckor (mom. 34) Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Riksdagen avslog? och slutar med ?motion T77 (m) yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T77 (m) uttalade uppfattningen att mycket talar för att den del av sjukskrivningarna som kan hänföras till trafikolyckor bör bekostas av den obligatoriska trafikskadeförsäkringen. En sådan ordning tillämpas i Finland, och möjligheterna att införa den även i Sverige bör enligt utskottets mening utredas. I många delar skulle en sådan förändring medföra ett ökat tryck på såväl konsumenter som på producenter av transportsystemen. Den skulle också sammanfalla med behovet av ett nytt hälsomått. Vidare skulle förändringen innebära att försäkringsbranschen får intresse av att medfinansiera ambulanshelikoptrar. Fordonsproducenter skulle också stimuleras att erbjuda lösningar där trafikinformatiken, t.ex. vägradar, som system snabbare utvecklas. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T77 (m) yrkande 3 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse: 34. beträffande sjukskrivning vid trafikolyckor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T77 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Tillståndskrav för vägtransporter av farligt gods m.m. (mom. 38) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Med det? och slutar med ?motion T85 (mp) yrkandena 16 och 17? bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T85 (mp) medför transporter av farligt gods på våra vägar betydande risker för både miljö och hälsa. Visst farligt gods kan inte transporteras på annat sätt, men i åtskilliga fall torde godset i stället kunna transporteras på den betydligt säkrare järnvägen eller den likaledes säkrare sjövägen. Det är enligt utskottets mening angeläget att transporterna styrs till det transportslag som kan erbjuda den högsta säkerheten. Så kan ske genom regler om att transporter av farligt gods måste föregås av en tillståndsprövning i större omfattning än för närvarande. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods i enlighet därmed. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att Sverige inom EU bör verka för att vägtrafiken åläggs samma höga säkerhetskrav som järnvägstrafiken och sjötrafiken. Samma tänkande som ligger bakom krav på dubbla skrov i sjötrafiken bör också tillämpas på vägtrafiken. Regeringen bör vidare förelägga riksdagen förslag om att transport av farligt gods skall betraktas som miljöfarlig verksamhet och därmed prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387). Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkandena 16 och 17 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande tillståndskrav för vägtransporter av farligt gods m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Insatser mot trafikonykterhet (mom. 4) Torsten Gavelin (fp) anför: En helt grundläggande trafikregel är att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Förutom alkohol gäller den regeln även andra droger, såsom narkotika och en del mediciner. Det är väl känt och allmänt accepterat att kombinationen bilkörning och alkohol ökar riskerna kraftigt, såväl för den påverkade själv som för oskyldiga medtrafikanter. Kampen mot rattfylleri får vi aldrig någonsin ge upp. Folkpartiet liberalerna har i många år varit pådrivande i denna kamp. Genom poliskontroller och informationskampanjer bör vi kunna få fler att avstå från bilkörning efter intag av alkohol, narkotika och påverkande mediciner.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................2 Motionerna............................................2 Motioner med anledning av propositionen.............2 Motioner från den allmänna motionstiden 1996........4 Skrivelser från kommuner m.m..........................7 Utskottet.............................................7 1 Trafiksäkerhetsarbetets nuvarande mål och inriktning7 2 Det nuvarande operativa trafiksäkerhetsarbetet....8 3 Antalet dödade och skadade i trafiken åren 1986 19968 4 Nollvisionens trafiksäkra samhälle................8 4.1 Regeringens bedömningar och förslag...........8 4.2 Motionsförslag...............................10 4.3 Utskottets ställningstagande.................12 5 Säkrare biltrafik................................15 5.1 Förarutbildningen............................15 5.1.1 Minskning av antalet mottagningsorter för förarprov15 5.1.2 Ökad differentiering av körkort..........16 5.1.3 Utbyte av utländska körkort..............16 5.1.4 Vissa övriga körkortsfrågor..............17 5.2 Kvalitetssäkring av vägtransporter, tjänsteresor och arbetsresor 17 5.3 Väginformatik och annan ny teknik............19 5.3.1 Regeringens bedömningar..................19 5.3.2 Motionsförslag...........................19 5.3.3 Utskottets ställningstagande.............19 5.4 Trafiksäkrare småbilar.......................20 5.5 Vissa utrustningsfrågor......................21 5.6 Säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar22 6 Säkrare gång- och cykeltrafik....................22 6.1 Hastigheter inom tättbebyggt område m.m......22 6.2 Användning av cykelhjälm.....................25 6.3 Fysisk samhällsplanering.....................25 7 Säkrare motorcykelåkande.........................26 8 Generella åtgärder för en säkrare vägtrafik......26 9 Körkortsåterkallelser............................27 10 Vägtransporter av farligt gods..................28 11 Parkeringsfrågor................................29 12 Vägsalt.........................................29 13 Vägtrafikfrågor i övrigt........................30 Hemställan.........................................31 Reservationer........................................34 Särskilt yttrande....................................40