Naturvård (Betänkande 1989/90:JoU11 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1989/90: JoUll

Naturvård

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 94 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1989 om olika naturvårdsfrågor. Motionerna gäller i huvudsak
följande ämnesområden.

- Lagstiftningsarbetet

- Nationalparker

- Naturreservat

- Riktlinjer för naturvårdsarbetet

- Hotade arter

- Våtmarker

- Havsmiljön

Med anledning av två motioner (m, mp) föreslår utskottet ett uttalande
om behovet av lagstiftning som syftar till förstärkt skydd för hotade
växt- och djurarter och deras livsmiljöer.

Övriga motioner avstyrks av utskottet bl.a. med hänvisning till
pågående översyn av naturvårdslagen m.m. och till pågående arbete i
övrigt på området. Flera motioner avstyrks på den grunden att de avser
frågor som enligt gällande lagstiftning skall behandlas av förvaltningsmyndigheter.

Till betänkandet fogas 38 reservationer och 10 särskilda yttranden.

Motioner

1988/89:Jo316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att minst
1 % av den produktiva skogsarealen nedanför den gamla skogsodlingsgränsen
skall skyddas före 1995 års utgång,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny myrskyddslagstiftning.

1988/89:Jo321 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nationell naturvårdsstrategi,

3. att riksdagen hos regeringen begär att statens naturvårdsverk får i
uppdrag att lämna förslag på hur värdefulla våtmarker kan restaureras.

1989/90

JoUll

1 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 11

1988/89:Jo435 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sandoch
grustäkt på ekologiskt känsliga havsområden inte bör tillåtas.

1988/89:Jo436 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om färjetrafikens
skador i form av bl.a. svall, sug och erodering.

1988/89:Jo702 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud
mot transporter med helikopter vid nöjesskidåkning.

1988/89:Jo714 av Birger Andersson och Hugo Bergdahl (c, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildande av nationalpark — Mälarens nationalpark
— i Ridö—Sundbyholmsarkipelagen.

1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om skydd för känsliga naturområden.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Jo721 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
samnordiskt handlingsprogram för vitryggig hackspett.

1988/89:Jo723 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpning av strandlagen med färre dispensmöjligheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om invandrarnas behov av information om allemansrätten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om utnyttjandet av allemansrätten.

1988/89:Jo725 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för att bevara historiska parker och trädgårdar.

1988/89:Jo730 av Lars Sundin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen sorr
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Tresticklaområdet i Dalsland snarast avsätts som nationalpark.

1988/89:Jo736 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av naturvårdslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en plan för skydd av fjällvärlden,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
nationalpark i Sjaunjaområdet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
nationalpark i Taavavuomaområdet,

1989/90:JoUll

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
nationalpark i Rogenområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Stora Sjöfallets nationalpark,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd av våtmarkerna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att 1 % av den produktiva skogsmarken nedanför
de fjällnära barrskogarna skall undantas från vanligt skogsbruk,

13. att riksdagen hos regeringen begär att ett program för bevarande
av återstående urskogar och urskogsliknande områden snarast utarbetas
och genomförs samt att i avvaktan härpå avverkning av sådana
skogar i södra och mellersta Sverige inte tillåts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrade ersättningsregler i naturvårdslagen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om luckan mellan skogsvårdslagens hänsynsregler
och naturvårdslagen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för flora- och faunavård,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare marina
reservat i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska initiativ för att få Antarktis förklarat som
internationell nationalpark.

1988/89:Jo737 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fler nationalparker och naturreservat bildas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att åtgärder vidtas för att skydda haglandskapet.

1988/89:Jo746 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att bevara Kindlaområdet i Bergslagen såsom naturreservat.

1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om marina reservat.

1988/89:Jo752 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
ändra strandskyddsreglerna i enlighet med vad som i motionen föreslagits.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo405.

1988/89:Jo753 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgifter att som i motionen beskrivits utreda hur kustkommunerna
långsiktigt skall hjälpas att lösa problemen med nedsmutsningen från
Nordsjön och Kattegatt,

1989/90:JoUll

2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ till förnyade
överläggningar mellan Nordsjöstaterna om hårdare förbudslagstiftning
mot nedskräpning till havs.

1988/89:Jo755 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd av stigar och kulturminnen.

1988/89:Jo766 av Lars Ernestam m.fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd för Kindlaområdet i Örebro län.

1988/89:Jo768 av Ingrid Hasselström Nyvall och Hans Lindblad (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
undersöker möjligheterna att bemanna Stora Karlsö med vapenfria
tjänstepliktiga.

1988/89:Jo779 av Sture Thun m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en besöksanläggning vid Tåkern.

1988/89:Jo780 av Lena Boström och Eivor Husing (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att långsiktiga åtgärdsprogram skyndsamt utarbetas för att
rädda hotade djurarter.

1988/89:Jo784 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Ridö—Sundbyholmsarkipelagen i Mälaren bör avsättas som nationalpark.

1988/89:Jo786 av Sture Thun m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder
för att ge känsliga miljöer ett bättre skydd.

1988/89:Jo788 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts angående
nationalpark i Kirunafjällen.

1988/89:Jo796 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exploaterade delar av nationalparker,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avsättande av
Sjaunjaområdet till nationalpark,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kriteria för naturreservat,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skötsel av naturreservat,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för intrångs- och marklösenersättning
till markägare,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om naturvårdsverkets bidrag till friluftsanläggningar,

1989/90:JoUl 1

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd för hotade djur- och växtarter,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd för stora Alvaret.

1988/89:Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationell naturvård,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige inte skall medverka vid en mineral exploatering

av Antarktis,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om översyn av naturvårdslagstiftningen,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skötsel av naturvårdsobjekt.

1988/89:Jo808 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat kommunalt ansvar för naturvården genom
ändring av naturvårdslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsynsavgjft för täktverksamhet.

1988/89:Jo816 av Eva Goés (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
18 § naturvårdslagen ändras genom att dels införa en ny mening med
följande lydelse: Tillstånd skall föregås av samråd med berörda föreningar
och sakägare, dels till första meningen andra stycket görs
följande tillägg: vari även väg till eller från täktområdet skall redovisas.

1988/89:Jo825 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att bevara Stora Alvaret på Öland.

1988/89:Jo850 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om Emån och
dess framtida utveckling och utnyttjande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nya
medel tills vidare ej skall utgå för fortsatt rensningsarbete.

1988/89:Jo852 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder
avseende att främja ett bredare resursutnyttjande av naturen.

1988/89:Jo855 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kraftfulla åtgärder omgående måste vidtas för att rädda vitryggjg hackspett
från utrotning i landet enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att all
vidare exploatering av Indalsälvens delta skall stoppas.

1989/90:JoUl 1

1988/89:Jo859 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär initiativ i samverkan mellan
landsting och berörda kommuner för att ge ett lagfäst skydd mot
exploatering av regionens omistliga grönområden,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89.A438.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att yttersta restriktivitet bör tillämpas vid bidragsgivning
för skogsplantering på åkermark i Stockholms län,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A438.

3. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med landsting och
kommuner etablerar en fond för upprätthållande av kulturlandskapet i
Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A438.

1988/89:Jo860 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att "berörd del av" stryks i 26 § i naturvårdslagen.

1988/89:Jo861 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre beslutsunderlag i den fysiska riksplaneringen
när det gäller våtmarker i Skåne.

1988/89:Jo862 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärdsprogram för att rädda sälstammen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A455.

1988/89:Jo876 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att s.k. helikopterskidåkning inte skall tillåtas inom fjällkedjan, och ej
heller där andra människor störs av verksamheten.

1988/89:Jo881 av Anders Castberger och Åsa Domeij (fp, mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gifthot mot pilgrimsfalken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för arbetet med att rädda pilgrimsfalken.

1988/89:Jo887 av Birger Schlaug (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Ridö—Sundbyholmsarkipelagen
bör avsättas som nationalpark samt att parkens namn blir Mälarens
nationalpark.

1988/89:Jo893 av Anna Horn af Rantzien och Ragnhild Pohanka (mp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att statens naturvårdsverks lista över
områden av riksintresse för naturvården prövas och stadfästs i lag —
eller att det anges vilken rättslig kraft SNV:s lista skall tillmätas.

1989/90:JoUl 1

1988/89:Jo894 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet skall planeras och
sättas i gång med ungdomskollektiv sorn utbildas i kulturlandskapsvård,
kulturminnesvård, konst- och vardagshantverk,

2. att riksdagen beslutar att ett naturreservat skall upplåtas på goda
ekonomiska villkor, så att ungdomarna dels kan sköta reservatet, dels
finna sin utkomst genom verksamheter av kulturbevarande art, jordbruk,
turism och kursverksamhet.

1988/89:Jo895 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar stoppa vidare rensning och invallning kring Emån tills vidare
och ompröva hela projektet.

1988/89:Jo898 av Olle Svensson m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av nationalpark i Ridö-Sundbyholmsarkipelagen.

1988/89:Jo959 av Margareta Fogelberg och andre vice talman Christer
Eirefelt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om marina reservat för att säkerställa fiskreproduktionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T251.

1988/89:Jo963 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omprövning av
nuvarande ersättningsregler i berörda lagar.

1988/89:Jo970 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna att naturvården bör stärkas
i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
naturvårdens ställning bör stärkas inom den statliga förvaltningen och
i länsstyrelserna,

3. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som helt täcker alla
internationella konventioner som Sverige har ingått på natur- och
miljövårdens områden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
verksamhet bör harmoniseras till naturen i enlighet med vad som
anges i Världsstrategin för naturvård,

5. att riksdagen hos regeringen begär ett lagförslag till skydd för
utrotningshotade djur och växter samt deras livsmiljöer,

6. att riksdagen beslutar att marina reservat inrättas enligt vad som
anförs i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre övervakning, skydd och skötsel av olika
typer av naturskyddade områden,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta hastighetsgränser och bullernormer för
båtar inomskärs och i känsliga områden,

1989/90:JoU 11

10. att riksdagen beslutar att invallningsprojekten längs Emån icke
skall få genomföras,

11. att riksdagen beslutar att ytterligare exploatering av Indalsälvens
delta icke skall få genomföras,

12. att riksdagen beslutar att fler nationalparker skall inrättas i
enlighet med vad som anförs i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skyddet av hotade arter bör förbättras i enlighet med vad som anges i
motionen.

Utskottet

Lagstiftningsarbetet

Motionerna

I sin partimotion Jo797 begär centerpartiet en översyn av naturvårdslagen
med utgångspunkt i en ekologisk grundsyn som innebär att stor
hänsyn skall tas till sambandet mellan natur, människa och samhälle
(yrkande 33).

I motion Jo316 (mp) begärs ny myrskyddslagstiftning till skydd för
torvtäkter. En sådan lagstiftning bör bl.a. innehålla krav på konsekvensanalys
vid torvtäkt i stor skala, totalskydd för värdefulla våtmarker
och gräns för torvtäktens framtida omfattning (yrkande 18). Motionären
i motion J08I6 från samma parti begär sådan ändring i 18 §
naturvårdslagen (1964:822) att — vid fråga om stentäkt — även andra
berörda sakägare utan ekonomiska avväganden ges möjlighet till samråd
innan miljö- och naturskador uppkommer för närboende och för
växt- och djurliv.

Folkpartiet begär i sin partimotion Jo736 yrkande 14 att ersättningsreglerna
ändras så att rätten till ersättning relateras till brukningsenheten
i stället för till berörd del och att luckan mellan skogsvårdslagen
och naturvårdslagen bör tätas (yrkande 16).

Ersättningsreglerna är föremål för ytterligare två motionsyrkanden. I
motion J086O (mp) yrkande 19 framförs krav på ändring av 26 §
naturvårdslagen så att markanvändningen måste försvåras inom en
fastighet som helhet för att ersättning skall utgå, medan vpk anser att
ersättning inte bör utgå till markägare för hänsyn till hushållning med
naturresurser (Jo963 yrkande 2).

Ett direkt skydd bör införas för hotade växt- och djurarter enligt
partimotionen Jo796 (m) yrkande 19. Skyddet bör omfatta hotade arter
och arter med hotad genetisk variation, reglerna om fridlysning bör
revideras, ett skydd för vilda växter och djur bör övervägas inom
ramen för Nordiska genbankens verksamhet och ökade resurser bör
ges flora- och faunavårdskommittéerna vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU). Lagförslag till skydd för utrotningshotade djur och växter
samt deras livsmiljöer begärs även i motion Jo970 (mp) yrkande 5.

1989/90:JoUl 1

Sorn ett led i en allmän strävan att decentralisera beslut, och då
kommunerna enligt motionärerna torde vara väl rustade att ta ett
större ansvar på området, framförs i motion J08O8 (s) yrkande 1 krav
på ökat kommunalt ansvar för naturvården, vilket bör komma till
stånd genom ändring i naturvårdslagen.

Ändringar i naturvårdslagens strandskyddsregler begärs i två motioner.
Enligt motion Jo723 (s) yrkande 1 bör reglerna ändras så att
strandskyddet utvidgas till 300 m och att möjligheterna till dispens
inskränks. Enligt partimotionen Jo752 (m) bör sådana bestämmelser
införas att hänsyn tas till de faktiska förhållandena och att det skall
krävas synnerliga skäl och välgrundade motiv för undantag i detaljplan
från bebyggelse.

Skyddet av kulturhistoriskt värdefulla park- och trädgårdsanläggningar
bör enligt motionärerna i motion Jo725 (s) bli föremål för
överväganden av naturvårdslagsutredningen.

I motion Jo970 (mp) yrkande 3 begärs lagförslag som helt täcker
alla internationella konventioner som Sverige har ingått på natur- och
miljövårdens områden.

Utskottets överväganden

I proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet uttalade
föredragande statsrådet att en samlad översyn av naturvårdslagstiftningen
borde ske. Med anledning härav har regeringen den 9 juni 1988
beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av nuvarande naturvårdslagstiftning m.m. och utarbeta förslag till ny
lagstiftning (dir. 1988:36). Utredningen skall redovisas före den 1 april
1990. I avvaktan på resultatet av denna översyn avstyrker utskottet
motion Jo797 yrkande 33.

I direktiven till den ovan nämnda översynen framhålls vikten av att
täktverksamhet kan ske på ett för naturmiljön acceptabelt sätt, varför
översynen även bör omfatta tillämpningen av de bestämmelser i naturvårdslagen
som reglerar täktverksamhet. De frågor som tas upp i
motion Jo316 yrkande 18 är således föremål för överväganden inom
utredningen. I avvaktan på resultatet härav avstyrks motionen.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion J08I6.

Möjligheterna till förstärkning av biotop- och artskyddet liksom
frågor som rör rekreation och friluftsliv övervägs för närvarande av
naturvårdslagsutredningen. Utredaren skall även undersöka hur kravet
i naturvårdslagen på hänsyn från olika verksamheter som påverkar
naturmiljön — bl.a. bestämmelserna om hänsynstagande i lagen
(1979:425) om skötsel av jordbruksmark och i skogsvårdslagen
(1979:429) — skall formuleras så att det ger uttryck för ett ekologiskt
synsätt. Utskottet vill erinra om att för innevarande budgetår
10 milj. kr. har anslagits till utbildning på området (prop.
1988/89:100, bil. 11, JoU12, rskr. 156). I frågor om naturvårdshänsyn i
skogsbruket samråder naturvårdsverket med skogsstyrelsen som utfärdar
detaljföreskrifter om efterlevnaden av hänsynsreglerna. Utskottet

1989/90:JoUl 1

har vidare erfarit att skogsstyrelsen satsar på utbildning för ett stort
antal skogsägare och att utbildning pågår även inom näringen. Med
hänvisning till det nu anförda avstyrks motion Jo736 yrkande 16.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat sig om ersättningsreglernas
utformning (bl.a. 1987/88:JoU23 s. 59 f.). Sammanfattningsvis
har utskottet anfort att ersättningsfrågorna har kommit i ett nytt och
för markägarintressena mer förmånligt läge sedan plan- och bygglagen
(1987:10) jämte följdlagstiftning började tillämpas den 1 juli 1987. Med
hänvisning härtill och då utskottet saknar anledning till annat ställningstagande
avstyrks motionerna Jo736 yrkande 14 och J086O yrkande
19.

Med anledning av motion Jo963 yrkande 2 vill utskottet — utöver
vad som anförts ovan — tillägga följande. I den mån motionärerna
åsyftar tvångsmässigt avstående av äganderätten till fast egendom eller
annat sådant förfogande är det inte förenligt med bestämmelserna i
regeringsformen att utesluta ersättning för hänsynstagande till hushållningen
med naturresurser. Det bör dessutom framhållas att de intressen
som skyddas i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
omfattar inte bara miljövårds- och naturvårdsintressen utan också
intresset att bevara t.ex. brukningsvärd jordbruksmark och skogsmark
som har betydelse för skogsnäringen. En bestämmelse i enlighet med
motionen skulle därför kunna leda till oklarhet om vilka principer
som bör gälla vid avvägningen av vissa motstående intressen i naturvårdsarbetet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen i denna
del.

Utskottet delar den bedömning som förs fram i motionerna Jo796
(m) och Jo970 (mp) om behovet av en lagstiftning som syftar till ett
förstärkt skydd för hotade växt- och djurarter och deras livsmiljöer.
Som anförs i motion Jo796 måste det vara särskilt angeläget att —
förutom de i Sverige hotade arterna — skydda även de arter som i vårt
land fortfarande har vitala populationer men som är starkt hotade i
världen i övrigt. Artskyddet måste utformas så att det även verkar
förebyggande och reglerna om fridlysning bör revideras och göras mer
generella. I naturvårdslagen bör därför införas bestämmelser som ger
ett direkt skydd för hotade arter och för arter med hotad genetisk
variation. Enskilda initiativ för att bruka och vårda äldre kulturlandskap
bör uppmuntras och skyddet för bevarande av arter bör bekostas
av staten. Ersättning skall därför utgå för försvårande av pågående
markanvändning. Skyddet av genetiska resurser hos vilda växter och
djur bör övervägas inom ramen för Nordiska genbankens verksamhet.
I detta syfte bör genbankens databank utnyttjas. Utskottet vill i sammanhanget
peka på den värdefulla hjälp de botaniska trädgårdarna kan
ge härvidlag genom att t.ex. låta föröka hotade växtarter för utplantering
på lämpliga platser. Flora- och faunavårdskommittéerna vid Sveriges
lantbruksuniversitet bör erhålla större resurser så att deras samlade
data om hotade djur och växter kan ges en ökad spridning. Enligt
utskottets mening bör informationen om kommittéernas verksamhet

1989/90: JoU 11

utökas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo796
yrkande 19 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får syftet
med motion Jo970 yrkande 5 anses tillgodosett.

Med anledning av motion J08O8 yrkande 1 om ökat kommunalt
ansvar för naturvården vill utskottet anföra att detta är en fråga som
övervägs av naturvårdslagsutredningen. Utskottet vill även erinra om
de möjligheter som kommunerna har sedan plan- och bygglagens
ikraftträdande att i planeringsarbetet reglera användningen av markoch
vattenområden i hela kommunen. Vidare har länsstyrelsen sedan
den 1 januari 1988 möjlighet att till kommunen delegera befogenheten
att inrätta naturreservat och naturvårdsområde m.m. (SFS 1987:939).
Med det anförda avstyrks motionen i denna del.

Frågan huruvida nuvarande bestämmelser i naturvårdslagen garanterar
ett effektivt skydd av de värdefulla strandområdena övervägs av
naturvårdslagsutredningen. I avvaktan på utredningens bedömning
härvidlag avstyrker utskottet motion Jo723 yrkande 1. När det gäller
inskränkning av det generella strandskyddet vidhåller utskottet sin
tidigare uttalade inställning (bl.a. 1987/88:JoU5) att anledning saknas
till sådan ändring i 16 § naturvårdslagen som föreslås i motion Jo752.
Motionen avstyrks således.

3 kap. 1 § första stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
ger möjlighet att tillämpa bestämmelserna om byggnadsminnen på
park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. Avgörande
för lagens avgränsning gentemot naturvårdslagens tillämpningsområde
bör enligt förarbetena (prop. 1987/88:104) vara att det är fråga
om anläggningar som är att betrakta som medvetna arkitektoniska
skapelser. Naturvårdslagens regler om skydd av kulturlandskapsmiljöer
ingår i den aktuella översynen av lagen, varvid utredaren har att ta
ställning till om bestämmelserna om skydd för kulturvärden är ändamålsenligt
utformade. Med det anförda anser utskottet syftet med
motion Jo725 tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon
riksdagens vidare åtgärd.

I motion Jo970 yrkande 3 begärs lagförslag som helt täcker alla
internationella konventioner som Sverige har ingått på natur- och
miljövårdens områden.

Utskottet får anföra följande. Sverige har ingått ett stort antal
bilaterala och multilaterala konventioner på miljövårdens och naturvårdens
områden. 1979 års miljöskyddsutredning gjorde i sitt betänkande
Bättre miljöskydd II (SOU 1983:20) en genomgång av flertalet
konventioner och en undersökning huruvida den inhemska lagstiftningen
stod i överensstämmelse med de åtaganden som gjorts i konventionerna.
En del av konventionerna omfattar i huvudsak mellanstatliga
frågor eller förhållanden med anknytning till havs- och landområden
utanför Sveriges territorium. Utskottet vill framhålla att
bestämmelserna i 10 kap. regeringsformen förutsätter att vid varje
tillfälle då den svenska regeringen ingår en internationell överenskommelse
det också sker en prövning huruvida överenskommelsen föranleder
stiftande, ändring eller upphävande av svensk lag eller huruvida
riksdagens medverkan i övrigt är påkallad.

1989/90:JoUll

I praxis finns det två olika metoder att införliva bestämmelserna i en
konvention med den svenska rättsordningen, nämligen transformering
och inkorporering (se bl.a. 1989/90:KU18). Vid transformering omarbetas
den internationella överenskommelsen eller de delar av den som
inte redan har motsvarigheter i svensk rätt till svensk författningstext.
Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning föreskrivs
att konventionens bestämmelser direkt skall gälla i Sverige.

Utskottet kan konstatera att riksdagen i åtskilliga Call fattat beslut
om lagstiftning i anslutning till ratificeringen av vissa konventioner. I
andra fall har konventioner eller tillägg till konventioner godkänts
utan att särskilda lagbestämmelser ansetts påkallade (se t.ex.
1989/90:JoU7). Dessa bedömningar måste givetvis göras från fall till
fall på grundval av den aktuella konventionens innebörd och omfattning.
I vissa foll kan lagstiftning t.o.m. anses obehövlig på den grunden
att redan existerande svenska bestämmelser eller praxis innefattar en
högre ambitionsnivå än konventionsåtagandena. Ett aktuellt exempel
på detta är riksdagens beslut om avveckling av CFC och haloner, som i
vissa avseenden går längre än de internationella åtagandena
(1987/88:JoU23).

Slutligen vill utskottet erinra om att kommittén för översyn av
miljöskyddslagstiftningen skall kartlägga de internationella avtal och
åtaganden som finns på miljöområdet och hur den svenska lagstiftningen
förhåller sig till dessa (dir. 1989:32).

Det anförda innebär att det inte framstår som meningsfullt att nu —
oberoende av konventionernas innebörd — generellt kräva lagstiftning
i anslutning till samtliga miljövårds- och naturvårdskonventioner där
Sverige är part. Motion Jo970 avstyrks i denna del.

Vissa riktlinjer i övrigt för naturvårdsarbetet

Motionerna

Vpk efterlyser i sin partimotion Jo321 yrkande 1 en nationell naturvårdsstrategi
som skall utgöra grund för rangordning av skyddsinsatserna
och tjäna som plan för genomförande av åtgärder på området.

Enligt motion Jo786 (s) bör känsliga miljöer av riksintresse klassas
som miljöskyddsområden, och i motion Jo893 (mp) begärs att naturvårdsverkets
lista över områden av riksintresse prövas och antingen
stadfästs i lag eller det på annat sätt anges vilken rättslig kraft denna
lista skall tillmätas. Åtgärder för att skydda haglandskapet efterlyses i
motion Jo737 (s) yrkande 2.

Naturvårdens ställning bör enligt motionärerna i motion Jo970 (mp)
stärkas (yrkande 1). Detta bör ske även inom den statliga förvaltningen
och i länsstyrelserna (yrkande 2). Statens verksamhet bör harmoniseras
till naturen i enlighet med vad som anges i Världsstrategin för naturvård
(yrkande 4).

I partimotionen Jo796 (m) framförs förslag till kriterier för naturreservat.
Reservaten skall utgöra skydd för särskilda naturtyper och skall
kunna ägas av enskilda, företag, kommuner eller staten. I motionen

1989/90;JoUll

betonas som angeläget dels att klarlägga hotade djurs och växters
särskilda krav på miljö, dels att skötseln av reservaten utförs på rätt
sätt (yrkande 15). Beträffande skötseln av naturreservat bör markägare
i större utsträckning och mot ersättning ges ansvar för tillsynen, och
även specialiserade entreprenadföretag skall kunna utföra skötseln av
områdena. Vid avsättningen av ett område som naturreservat bör
vårdplan och driftskostnadsplan upprättas (yrkande 16). Formerna för
intrångs- och marklösenersättning till markägare bör ändras så att
ersättningen periodiseras enligt en upprättad plan (yrkande 17). Naturvårdsverkets
bidrag till olika friluftsanläggningar bör på sikt avvecklas
och ansvaret överföras till kommuner, föreningar och enskilda (yrkande
18).

I partimotionen Jo797 (c) föreslås åtgärder för ett förstärkt skydd av
naturvården. Bl.a. bör ideella organisationer och markägare anlitas i
vården av naturvårdsobjekt, kommuner och landsting få ökat ansvar
för frilufitsreservat, skötselplaner upprättas vid bildande av naturreservat,
en översyn ske av alla naturvårdsobjekt och nya finansieringskällor
prövas, t.ex. tillskapande av en fond (yrkande 37). Enligt samma
motions yrkande 9 måste Sverige aktivt delta i det internationella
naturvårdsarbetet genom bl.a. Världsnaturunionen.

Naturvården i Stockholmsregionen behandlas i motion Jo859 (c).
Regeringen bör — i samverkan med landsting och berörda kommuner

— ta initiativ för att åstadkomma ett lagfäst skydd mot exploatering av
regionens omistliga grönområden (yrkande 1), yttersta restriktivitet bör
tillämpas vid bidragsgivning för skogsplantering på åkermark i Stockholms
län (yrkande 2) och regeringen bör tillsammans med landsting
och kommuner etablera en fond för upprätthållande av kulturlandskapet
i Stockholms län (yrkande 3).

De s.k. Emå-projekten är föremål för tre motioner. I motion Jo850
(fp) begärs en utredning om Emån och dess framtida utveckling och
utnyttjande (yrkande 1). Tills vidare bör nya medel inte utgå för
fortsatt rensningsarbete (yrkande 2). Rensning och invallning bör tills
vidare upphöra och hela projektet omprövas enligt motion Jo895
(vpk). Enligt motionärerna i motion Jo970 (mp) yrkande 10 bör
invallningsprojekten kring Emån inte genomföras.

Utskottets överväganden

Vid sin behandling av proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför
1990-talet anslöt sig utskottet till de i propositionen angivna målen för
skyddet av värdefull natur (JoU23 s. 65 f.). För det fortsatta arbetet
med att bevara naturtyper bör målet vara att säkerställa alla förekommande
naturtyper, såväl naturliga som kulturpräglade, i en sådan
utsträckning och på ett sådant sätt att de långsiktigt kan bibehållas i
ekologisk stabilitet och med bevarat artinnehåll. För att uppnå detta
mål kan man dels skydda särskilt värdefulla områden, dels främja en
allmän varsamhet om naturtyperna inom alla samhälleliga verksamheter.
Som helt avgörande för arbetet med att säkerställa olika naturtyper
framhölls det kunskapsunderlag som tas fram genom forskning och

1989/90:JoUll

inventering och underströks bl.a. vikten av naturvårdsverkets riksomfattande
inventeringar av olika naturtyper. Mest uppmärksamhet i
säkerställandearbetet bör ägnas olika slag av våtmarker, urskogar och
vissa naturtyper i odlingslandskapet. Därutöver bör även beaktas behovet
att säkerställa vissa områden som nationalpark (prop. s. 45 f.).
Utskottet kommer på annan plats i detta betänkande att närmare
redogöra för pågående översyn av naturvårdslagen, naturvårdsverkets
nyligen publicerade nationalparksplan samt det arbete som på olika
områden pågår med säkerställande av bl.a. våtmarker och fjällnära
skogar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo321
yrkande 1.

Enligt 2 kap. 6 § naturresurslagen (1987:12) skall områden av
riksintresse för naturvården så långt möjligt skyddas mot åtgärder som
påtagligt kan skada naturmiljön. Utskottet har erfarit att naturvårdsverket
nyligen och på grundval av inventeringar av samtliga länsstyrelser
fastställt vilka dessa områden är. Arbete med sammanställning och
beskrivning av områdena pågår inom verket och beräknas vara avslutat
under våren 1990. Med det anförda och i avvaktan på arbetets slutförande
avstyrker utskottet motionerna Jo786 och Jo893.

Utskottet vill erinra om att medel för vård av kulturlandskapet utgår
ur utbildningsdepartementets anslag för kulturmiljövård (prop.
1988/89:100, bil. 10), ur jordbruksdepartementets anslag för miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket (prop. 1988/89:100, bil. 11) samt ur
miljö- och energidepartementets anslag för särskilda projekt på miljövårdens
område (prop. 1988/89:100, bil. 16). Av sistnämnda anslag har
för innevarande år beräknats 10 milj. kr. för ändamålet. För perioden
1988/89—1990/91 har vidare på jordbruksdepartementets budget avsatts
20 milj. kr. att disponeras för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet
(1987/88:JoU24, rskr. 374). Dessutom är, som framgår av utskottets
betänkande 1989/90:JoU6, förslag till bidragsregler för åtgärder som
ökar variationsrikedomen i slättbygden under utarbetande (NYLA).
För ändamålet har avsatts 30 milj. kr. Utskottet har vid flera tidigare
tillfällen och senast i samband med årets budgetbehandling framhållit
det gamla kulturlandskapets stora betydelse för skapandet av en god
livsmiljö. Utskottet — som var väl medvetet om att ytterligare åtgärder
krävs och kommer att krävas för att bibehålla ett mångsidigt odlingslandskap
— var emellertid inte berett att anslå ytterligare medel för
ändamålet (JoU13 s. 16 f.). I den livsmedelspolitiska arbetsgruppens
rapport om ny livsmedelspolitik föreslås ett utökat stöd till landskapsvårdande
insatser om 250 milj. kr. (Ds 1989:63). Med det anförda
finner utskottet syftet med motion Jo737 yrkande 2 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon riksdagens vidare
åtgärd i denna del.

Den översyn av naturvårdslagen m.m. som regeringen beslutade om
den 9 juni 1988 syftar till att kartlägga om den nuvarande lagstiftningen
tar till vara naturvårdens intressen i tillräcklig omfattning. Utgångspunkten
skall därvid vara att ge naturvårdslagen ökad tyngd i förhållande
till annan lagstiftning på området, liksom att skapa förutsättning -

1989/90: JoU 11

ar för en bättre samordning av de aktuella regelsystemen (dir.
1988:36). Utredningsarbetet bör redovisas före den 1 april 1990. Utskottet
vill erinra om att regeringens budgetförslag för budgetåret
1989/90 innebar kraftiga resursförstärkningar för de statliga myndigheter
som ingår i miljövårdsorganisationen. För att naturvårdsverket
skall kunna genomföra ett utökat arbete på miljövårdens område och
vidareutveckla sin kompetens anslogs ca 7,5 milj. kr. för förstärkta
insatser. Även anslaget Mark för naturvård erhöll en kraftig förstärkning
med 60 milj. kr. och genom riksdagens beslut höjdes anslaget
Vård av hotade arter m.m. med 820 000 kr. utöver regeringens förslag
(prop. 1988/89:100, bil. 16, JoU13, rskr. 157). Medelsförslagen enligt
budgetpropositionens bil. 15 (civildepartementet) innebar sammanfattningsvis
att ytterligare närmare 60 milj. kr. tillfördes länsstyrelserna
som resursförstärkning för miljö- och naturskyddsfrågorna (BoU8,
rskr. 176). De principer för miljöpolitikens inriktning som utskottet
antog i samband med behandlingen av den miljöpolitiska propositionen
(prop. 1987/88:85, JoU23) är enligt utskottets mening väl ägnade
att tillgodose yrkande 4 i motion Jo970. Med vad utskottet i övrigt
anfört får syftet även med motionens yrkanden 1 och 2 anses i allt
väsentligt tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd i angivna delar.

I direktiven till pågående översyn av naturvårdslagen m.m. (dir.
1988:36) hänvisar departementschefen till riktlinjerna för naturvårdsarbetet
så som de anges i proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken
inför 1990-talet (JoU23, rskr. 373) och anför bl.a. att målet för det
fortsatta arbetet med att bevara naturtyper bör vara att säkerställa
exempel på alla förekommande naturtyper. För att uppnå detta mål
kan man dels skydda särskilt värdefulla och känsliga områden, dels
främja en allmän varsamhet om naturtyperna inom alla samhälleliga
verksamheter. Som ett annat viktigt mål framhålls bibehållandet av en
rik och varierad flora och fauna. Vidare betonas det från social
synpunkt angelägna behovet av mark för rekreation och friluftsliv och
kommunernas ansvar på detta område. I sammanhanget bör även
nämnas att frågor om naturvårdsobjektens förvaltning, skötsel och
ekonomi behandlades av naturvårdsförvaltningskommittén i dess betänkande
Ds Jo 1986:4. I betänkandet anförs bl.a. att enskilda personers,
markägares och lokala ideella organisationers engagemang och
kunskaper bör tas till vara i naturvårdsförvaltningen. I vissa fall kan
enligt kommittén ideella organisationer och enskilda markägare få
ansvaret för den praktiska skötseln av naturreservat eller åta sig arbete
enligt förvaltarens direktiv. Detta kan också ge en positiv effekt för
sysselsättningen i glesbygder.

Förslagen övervägs för närvarande i naturvårdsverket med utgångspunkt
i vad som anfördes i den miljöpolitiska propositionen (prop.
1987/88:85 s. 76 ff.) om översyn av naturvårdsförvaltningen.

1 avbidan på resultatet av dessa överväganden och av naturvårdslagsutredningens
verksamhet anser utskottet att motion Jo796 yrkandena

15, 16 och 18 inte för närvarande påkallar någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

1989/90:JoUl 1

Yrkande 37 i centerpartiets motion Jo797 avser i huvudsak samma
frågor som i enlighet med utskottets redovisning ovan är föremål för
överväganden i olika sammanhang. Vad särskilt beträffar kravet att
skötselplaner skall upprättas vid bildande av naturreservat vill utskottet
erinra om att länsstyrelsen enligt 9 § naturvårdsförordningen
(1976:484) har att fastställa en skötselplan för naturreservaten och att
planen skall upprättas i samråd med naturvårdsverket. Vidare bör
nämnas att den miljöpolitiska propositionen innehåller uttalanden av
innebörd bl.a. att de statliga insatserna för vård och förvaltning bör
koncentreras till områden av riksintresse för vetenskaplig naturvård
och friluftsliv. En översyn borde enligt propositionen ske av alla
naturvårdsobjekt med syfte att de naturvårdsförordnanden som inte
längre är motiverade kan upphävas. Som framgår av det anförda finns
det en betydande samstämmighet mellan motionärernas synpunkter
och de uttalanden som i olika sammanhang gjorts av regeringen resp.
berörda utredningar i fråga om skötselfrågor och prioritering i naturvårdsarbetet.
Ej heller detta yrkande bör således påkalla något särskilt
initiativ från riksdagens sida.

Med anledning av motion Jo796 yrkande 17 om ändrade former för
ersättning till markägare vill utskottet hänvisa till tidigare uttalanden i
frågan. Senast i samband med utskottets behandling av den miljöpolitiska
propositionen framförde utskottet sin positiva inställning till en
periodisering av ersättningen till markägare och framhöll att en sådan
ersättningsform innebär flera fördelar för markägaren (1987/88:JoU23
s. 64 f.). Utskottet vill emellertid ånyo erinra om att gällande naturvårdslagstiftning
redan i dag i viss utsträckning medger ett sådant
förfarande. På grund av det anförda bör motionsyrkandet inte föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.

Med anledning av motion Jo797 yrkande 9 vill utskottet erinra om
att Sverige i sin egenskap av medlem i Internationella naturvårdsunionen
(IUCN) lämnar bidrag dels i form av medlemsavgifter, dels
till olika bidragsprojekt, som till viss del administreras av SIDA.
Utskottet har erfarit att regeringen i oktober 1988 beslöt att — utöver
tidigare bidrag om 17,5 milj. kr. — lämna 5 milj. kr. till IUCN som
ett allmänt stöd till unionens verksamhet i u-länder. Med det anförda
anser utskottet syftet med motionsyrkandet i allt väsentligt tillgodosett.
Motionen avstyrks i denna del.

I maj 1989 publicerade naturvårdsverket en nationalparksplan för
nya och ändrade nationalparker. Enligt planen föreslås inrättade Tyresta
nationalpark och omvandling av nuvarande naturreservat i Bulleröområdet
till Bullerö—Bytta nationalpark. Båda områdena är belägna i
Stockholms län och utskottet har erfarit att enligt naturvårdsverkets
bedömning bör åtgärder beträffande dessa områden prioriteras. Enligt
naturvårdslagen jämte tillhörande förordning har länsstyrelsen och —
efter delegation — kommunerna möjlighet att inrätta naturreservat
och andra skyddsområden. Kommunerna arbetar även med heltäckande
översiktsplaner för reglering av markanvändningen. Med det nu
anförda avstyrker utskottet motion Jo859 i den mån motionen inte
kan anses tillgodosedd.

1989/90: JoU 11

Vid sin behandling av proposition 1978/79:10 om statligt stöd till
åtgärder mot översvämningar i Emån konstaterade utskottet att de
föreslagna åtgärderna berörde andra intressen än jordbrukets, framför
allt naturvårdens och fiskets men även kulturminnesvårdens intressen.
Enligt utskottet borde därför en översiktlig planering ske av hela
företaget, varvid konsekvenserna av torrläggningsverksamheten för berörda
områden i Emådalen nedströms Fliseryd samt behovet av åtgärder
i sammanhanget beaktas (1978/79:JoU7).

Utskottet vill erinra om att det är fråga om ett flertal förrättningar
och att det för denna typ av företag i varje enskilt fall krävs tillstånd
vid förrättning resp. av vattendomstol enligt vattenlagens bestämmelser.
Vissa förrättningar är av den art att de kräver regeringens godkännande
för att få sättas i gång. I egenskap av tillsynsmyndighet enligt
miljöskyddslagen (1969:387) har länsstyrelsen rätt att ingripa mot
olägenheter som uppkommer genom miljöfarlig verksamhet och i
föreläggande besluta om villkor för ett arbetes bedrivande. Utskottet
har erfarit att — beträffande en av förrättningarna i Emån — ett sådant
föreläggande har utfärdats av länsstyrelsen i Kalmar län och att regeringen
i beslut den 13 april 1989 till största delen har fastställt
länsstyrelsens beslut. I svar på en fråga om Emåprojektet den 20
oktober 1988 sade miljö- och energiministern att den nya synen på
bl.a. våtmarker, markawattningsföretag och åtgärder avseende översvämningsskydd
kan leda till att tidigare riksdags- och myndighetsbeslut
kan behöva omprövas. Hon uttalade även sin avsikt att ta initiativ
såväl till en översyn i detta syfte som till nödvändiga ändringar i den
mån gällande ordning inte i tillräcklig omfattning medger omprövning
av enskilda ärenden. Miljö- och energiministern uttalade även som
angeläget att det finns möjlighet att ompröva tidigare fattade beslut i
dessa frågor så att besluten bättre motsvarar rådande värderingar och
kunskapsläge inom naturvården (prot. 1988/89:12, 17 §). Med det
anförda anser utskottet syftet med motionerna Jo850, Jo895 och Jo970
yrkande 10 väsentligen tillgodosett. 1 den mån motionerna avser frågor
som prövas enligt vattenlagen torde bestämmelserna i 11 kap. 8 §
regeringsformen utgöra hinder mot en sakprövning i riksdagen. Motionerna
bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Nationalparker m.m.

Motionerna

Folkpartiet begär i sin partimotion Jo736 yrkande 1 en översyn av
naturvårdslagen. Bl.a. bör en ny terminologi införas med begreppen
nationalreservat och naturreservat för flora- och faunavård och nationalpark
och naturpark för områden avsatta för rekreation. I motionens
yrkande 2 begärs en plan för skydd av fjällvärlden mot exploatering.

Fler naturreservat och nationalparker bör bildas enligt yrkande 1 i
motion Jo737 (s).

Enligt moderata samlingspartiets motion Jo796 yrkande 13 skall
nationalparker omfatta områden där naturen i huvudsak får utvecklas

1989/90:JoUl 1

2 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 11

fritt och inte bör kräva någon skötsel och marken ägas av staten.
Skyddet skall vara mycket starkt och områdena bör kunna tjäna som
internationella referensområden.

Ett flertal motioner innehåller yrkanden om avsättande av vissa
områden som nationalpark. Ridö—Sundbyholmsarkipelagen bör bli
nationalpark — motionerna Jo714 (c, fp), Jo784 (s) yrkande 1, Jo887
(mp) och Jo898 (s, m, fp, c) liksom Sjaunjaområdet — Jo736 (fp)
yrkande 3, Jo796 (m) yrkande 14 och Jo970 (mp) yrkande 12 delvis.
Motionärerna i motion Jo730 (fp) anser att Tresticklaområdet i Dalsland
bör avsättas som nationalpark och folkpartiet framför i motion
Jo736 krav på inrättande av Taavavuomaområdet och Rögen som nationalparker
— yrkandena 4 resp. 5. Enligt yrkande 6 i samma motion
bör delar av Stora Sjöfallets nationalpark införlivas med Sareks nationalpark.
I motion Jo970 (mp) yrkande 12 delvis framförs krav på
inrättande av fler nationalparker, bl.a. i Kebnekajse—Abiskoområdet
samt nedanför fjällområden eller fjällnära områden. Principerna
för nationalparken i Kirunafjällen bör enligt motionären i motion
Jo788 (m) omprövas och parken skyddas mot störande ingrepp.

Svenska initiativ för att fa Antarktis förklarat som "internationell
nationalpark" begärs av folkpartiet och centerpartiet i motionerna
Jo736 yrkande 21 resp. Jo797 yrkande 10. Sistnämnda motion innehåller
dessutom krav på att Sverige bör klargöra att vi inte kommer att
medverka till exploatering av området genom mineralutvinning.

Utskottets överväganden

Naturvårdsverket publicerade i maj 1989 en nationalparksplan som
utgör verkets långsiktiga plan för nya och ändrade nationalparker i
Sverige. Vid urvalet av förslagen till nya nationalparker har naturvärdesbedömningar
och naturvårdsverkets kriterier för nationalparker
bildat grund. Planen utgör ett allmänt och rådgivande underlag för ett
långsiktigt säkerställande av vissa naturtyper.

Till grund för naturvårdsverkets kriterier för bildande av nya nationalparker
ligger — förutom de kriterier som bygger på gällande
lagstiftning — även tillägg i de delar lagstiftningen inte anses tillräckligt
utförlig för ett systematiskt urval av parker. Även de internationella
kriterierna har haft viss betydelse, varvid verket har konstaterat att
den svenska lagstiftningen i allt väsentligt sammanfaller med dessa. V':u
urval och motivering av nya nationalparker, som till skillnad från
naturreservat bara kan avsättas på statens mark, skall enligt planen
bl.a. beaktas att dessa — skall utgöras av områden som innehåller
representativa eller unika svenska landskapstyper, — i sina grunddrag
skall utgöras av naturlandskap eller s.k. nära-naturliga landskap, —
skall innehålla landformer och/eller naturmiljöer som är storslagna
eller särpräglade och som har höga vetenskapliga naturvärden, — skall
ha en minimistorlek som kan variera med hänsyn till landformernas
skala, — skall väljas ut inom hela landet samt skall i lämplig omfattning
kunna utnyttjas för friluftsliv, naturstudier och forskning.

1989/90:JoUl 1

Som tidigare har nämnts är frågor om säkerställande av olika
naturtyper föremål för överväganden av naturvårdslagskommittén som
kommer att redovisa sitt arbete senast den 1 april 1990. I avvaktan
härpå avstyrker utskottet motion Jo736 yrkande 1.

Med anledning av motion Jo737 yrkande 1 om inrättande av fler
nationalparker och naturreservat vill utskottet framhålla att den ovan
nämnda nationalparksplanen är ämnad att ligga till grund för ett
långsiktigt arbete med inrättande och ombildning av nationalparker.
Utskottet vill även erinra om den möjlighet länsstyrelsen och — efter
delegation — kommunerna har att själva inrätta naturreservat. I direktiven
till översynen av naturvårdslagen nämns särskilt som ett viktigt
mål för naturvårdsarbetet att tillgodose behovet av mark för rekreation
och friluftsliv, liksom vikten av att kommunerna här tar ett ansvar.
Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo737 yrkande 1 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionen bör inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.

I syfte att på naturvårdsområdet fa till stånd enhetlig terminologi
och jämförbara data mellan länderna har flera internationella organisationer
— bl.a. IUCN och UNESCO — verkat för samordning av och
kriterier för olika typer av skyddade områden. Inom IUCN har utarbetats
internationella kriterier för nationalparker. Enligt dessa kriterier
har under senare år betydelsen av zonering understrukits. Nationalparker
kan således innehålla delområden där t.ex. turism gynnas för att på
detta sätt minska störningar och annan påverkan på delområden där
naturskydd prioriteras. Med det nu anförda och med hänvisning till
utskottets redogörelse ovan för nationalparksplanen avstyrks motionerna
Jo788 och Jo796 yrkande 13 i den mån motionerna inte kan anses
tillgodosedda. I anslutning till sistnämnda yrkande bör dessutom hänvisas
till utskottets uttalande om skyddet för nationalparker i betänkandet
1979/80:JoU36.

I nationalparksplanen föreslås bl.a. att Sjaunja, Taavavuoma, Rögen—Långfjället
och KJrunafjällen inkl. bl.a. Abisko nationalpark inrättas
som nationalparker. Härmed Finnér utskottet motionerna Jo736
yrkandena 3, 4 och 5, Jo796 yrkande 14 och Jo970 yrkande 12 (delvis)
tillgodosedda. Motionerna bör således inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.

Under förutsättning att regleringen av sjön Tresticklan upphör eller
ändras på ett sätt som kan accepteras från naturvårdssynpunkt föreslås
även Tresticklaområdet i Dalsland inrättat som nationalpark. Härmed
får syftet med motion Jo730 anses tillgodosett. Motionen bör inte
medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Enligt förslag i planen bör södra delen av Stora Sjöfallets nationalpark
anslutas till Sareks nationalpark medan norra delen föreslås
upphävd. Härmed får motion Jo736 yrkande 6 anses tillgodosedd.
Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.

1989/90:JoUll

Med det ovan anförda får även syftet med motion Jo736 yrkande 2
om plan för skydd av fjällvärlden mot exploatering anses i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.

Av de föreslagna nationalparkerna representerar Rögen—Långfjällets
nationalpark förfjällsregionen och Sjaunja och Björnlandets nationalparker
bergkullslätten. Härmed får syftet med motion Jo970 yrkande
12 delvis om inrättande av parker nedanför fjäll- eller fjällnära områden
anses i allt väsentligt tillgodosett. Inte heller i denna del bör
motionen medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Beträffande de motioner som innebär att Ridö-Sundbyholmsarkipelagen
skall inrättas som nationalpark vill utskottet erinra om att området redan i
dag är skyddat som naturreservat. Utskottet har erfarit att, på grundval av
de kriterier som utskottet har redogjort för ovan, området enligt naturvårdsverkets
bedömning inte uppfyller kraven på nationalpark. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo714, Jo784 yrkande 1, Jo887 och Jo898.

Motioner med begäran om svenska initiativ för att få Antarktis
förklarat som "internationell nationalpark" behandlades senast av utskottet
hösten 1987. Utskottet hänvisade då till ett tidigare uttalande
med en utförlig redogörelse för det internationella samarbetet m.m.
rörande Antarktis och upprepade sin positiva inställning till den då
aktuella motionen. Utskottet ansåg emellertid att det nuvarande fördragssystemet
fungerade väl och fann möjligheterna till utvidgat samarbete
på grundval av detta system goda (1986/87:JoU3 och
1987/88:JoU5). Utskottet finner inte anledning att frångå tidigare gjorda
bedömningar. Utrikesutskottet, som nyligen haft anledning att uttala
sig med anledning av en motion i ämnet, delade motionärens
önskemål om ett fullständigt skydd mot all miljöskadlig verksamhet i
området och ansåg att det fortsatta arbetet inom Antarktisfördraget bör
sikta till ett utbyggt miljöskydd som benämningen "världspark" är ett
uttryck för. Utskottet uttalade sitt stöd för regeringens avsikt att
tillsammans med likasinnade stater gå vidare för att bygga ut det
antarktiska miljöskyddet, inte bara mot mineralutvinning utan även
mot annan mänsklig verksamhet. Utrikesutskottet konstaterade att
Sverige i arbetet med mineralkonventionen genomgående har verkat
för att miljöskyddet skall garanteras på ett så rigoröst sätt som möjligt
och ansåg även som viktigt att Sverige motsätter sig mineralutvinning i
området. Utskottet uteslöt inte att Sverige vid något tillfälle kan
komma att tvingas tillgripa sin vetorätt (1989/90:UU4). Även utrikesministern
har nyligen som svar på en fråga uttalat sig om exploateringen
av Antarktis. Enligt utrikesministern har Sverige sedan vi år 1984
tillträdde Antarktisfördraget konsekvent drivit en linje som innebär att
miljöskyddet i området skall ställas i främsta rummet. Utgångspunkten
i den mineralkonvention som har som huvudsyfte att skydda miljön i
Antarktis och som ingicks den 2 juni 1988 är att mineralaktiviteter är
förbjudna ända till dess de tillåts. För detta krävs att samtliga medlemmar
är överens. I dag råder moratorium mot mineralutvinning, vilket
emellertid är kopplat till konventionen. Utrikesministern betonade i

1989/90:JoUll

sitt svar vikten av att arbetet med ett utökat miljöskydd för området
utvecklas och redogjorde för ett möte nyligen i Paris med Antarktisfördragets
medlemmar där framsteg hade nåtts beträffande avfallshantering
och skyddet av den marina miljön. Under 1990 planeras ett
speciellt miljömöte om Antarktis för att snarast möjligt utvidga miljöskyddet
i området. Enligt utrikesministern är det slutliga målet en
konvention som bevarar Antarktis orört och omöjliggör mineral- och
oljeutvinning i området (prot. 1989/90:16, 10 §). Med de nu redovisade
uttalandena finner utskottet syftet med motionerna Jo736 yrkande 21
och Jo797 yrkande 10 i huvudsak tillgodosett. Motionerna bör inte
medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Naturreservat m.m.

Motionerna

Enligt motionärerna i motion Jo894 (mp) bör en försöksverksamhet
planeras och sättas i gång med ungdomskollektiv som utbildas i
kulturlandskapsvård, kulturminnesvård och konst- och vardagshantverk
(yrkande 1). Vidare bör naturreservat upplåtas på goda ekonomiska
villkor så att ungdomarna dels kan sköta reservatet, dels få sin
utkomst genom verksamheter av kulturbevarande art, jordbruk, turism
och kursverksamhet (yrkande 2).

Genom inrättande av naturreservat, naturskyddsområden eller naturvårdsområden
bör enligt yrkande 4 i motion Jo719 (fp) skyddet för
känsliga naturområden i Stockholms län förstärkas.

I motionerna Jo746 (s) och Jo766 (fp, m, c, vpk) framförs krav på
att Kindlaområdet i Bergslagen skall bevaras som naturreservat. Vid
sjön Tåkern bör enligt motionärerna i motion Jo779 (s) etableras en
besöksanläggning. Skyddet av Stora Alvaret bör förbättras enligt yrkande
20 i partimotionen Jo796 (m) och motion Jo825 (m).

Ett flertal motioner behandlar frågor om inrättande av ytterligare
marina reservat. Vattnen kring Gotska Sandöns nationalpark, delar av
Stockholms skärgård och vissa vatten på västkusten bör enligt partimotionen
Jo736 (fp) yrkande 20 S denna form av skydd. För särskilt
värdefulla reproduktionsområden i Västerhavet bör inrättas marina
reservat (Jo748 (fp) yrkande 9 och Jo959 (fp) yrkande 1). I motion
Jo970 (mp) framförs i yrkande 6 krav på att följande marina reservat
skall inrättas: Väderöarna, Kosterarkipelagen, Hallands Väderö, Torhamns
udde, vattnen kring Karlsöarna, den obrutna kuststräckan mellan
Arkösund och Västervik, delar av Stockholms yttre skärgård, Höga
kusten samt delar av Norrbottens skärgård. Enligt samma motions
yrkande 7 bör skötsel och övervakning av reservaten förbättras, liksom
övervakningen av fågel- och sälskyddsområdena och en översyn göras
av skyddsområdenas gränsdragning.

1989/90:JoUll

Utskottets överväganden

1989/90: JoU 11

Enligt vad utskottet erfarit finns i dag drygt 30 s.k. naturskolor som i
första hand tjänar som komplement till den ordinarie skolutbildningen.
Vid flertalet av dessa skolor förekommer utbildning om kulturlandskapet.
År 1987 gav utbildningsdepartementet Skånes Naturvårdsförbunds
forskningsfond ett bidrag om 300 000 kr. för pedagogisk
verksamhet vid gården Hörjel, där odlingslandskapet sköts enligt "äldre"
brukningsprinciper. Enligt uppgift besöks gården av en stor mängd
skolklasser men även av universitetsstuderande och lärare. Med det
anförda anser utskottet syftet med motion Jo894 yrkande 1 om utbildning
i bl.a. kulturlandskapsvård i viss mån tillgodosett. Med anledning
av motionens yrkande 2 om möjlighet för ungdomskollektiv att sköta
naturreservat vill utskottet erinra om att det inte finns något formellt
hinder mot att ideella föreningar utövar sådan skötsel. Detta förekommer
enligt uppgift på ett flertal platser, och utskottet har erfarit att i
denna skötsel är många ungdomar engagerade. Med det anförda anser
utskottet syftet även med motionens yrkande 2 i allt väsentligt tillgodosett.
Motion Jo894 bör således inte medföra någon ytterligare riksdagens
åtgärd.

Några motioner innefattar yrkanden om att riksdagen bör uttala sig
till förmån för inrättande av naturreservat i särskilt angivna områden.
De flesta av dessa motioner går ut på att riksdagen bör göra ett
tillkännagivande till eller begära förslag från regeringen om resp.
områden. I motion Jo970 yrkande 6 hemställs att riksdagen direkt
beslutar om inrättande av ett antal naturreservat i de områden som
anges i motionen. Motionsyrkandet ger utskottet anledning till följande
uttalande.

Genom bestämmelserna i 7 § naturvårdslagen (1964:822) har riksdagen
slagit fast att det åligger vederbörande länsstyrelse att fatta beslut
om inrättande av naturreservat. 28a § andra stycket naturvårdsförordningen
(1976:484) ger länsstyrelsen möjlighet att förordna att denna
befogenhet skall tillkomma även kommun. Beslut om inrättande av
naturreservat skall grundas på ingående utredningar i varje enskilt
reservatsärende om de berörda områdenas betydelse för bl.a. naturvården
och friluftslivet. I beslutet skall anges en rad preciserade föreskrifter
såsom t.ex. vilka inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheten
som är nödvändiga för att tillgodose syftet med reservatsbildningen.
Dessa bedömningar kräver omfattande detaljkunskaper om lokala förhållanden.

Utskottet erinrar vidare om att ett beslut om naturreservat är ett
utpräglat förvaltningsbeslut som innefattar myndighetsutövning mot
enskilda markägare m.fl. och som reglerar rättsförhållanden av både
offentligrättslig och privaträttslig natur. Särskilda bestämmelser finns
om uppgörelse med sakägare och om besvärsrätt för berörda sakägare
m.fl. Bestämmelserna i 11 kap. regeringsformen om kompetensfördelningen
mellan riksdagen och förvaltningsmyndigheterna bygger på
grundprincipen att den del av förvaltningsmyndigheternas verksamhet
som är speciellt känslig från rättsskyddssynpunkt skall vara självständig

i förhållande till den lagstiftande makten. I överensstämmelse med
svenska rättstraditioner har det ansetts särskilt angeläget att befästa
myndigheternas självständiga och oberoende ställning i dessa fall.

Utskottet anser således inte att det i ärenden av förevarande art finns
anledning att frångå den beslutsordning som anges i naturvårdslagen.
På grund härav och då utskottet ej heller har tillgång till det nödvändiga
beslutsunderlaget för att sakbehandla yrkanden om inrättande av ett
stort antal naturreservat/marina reservat på olika platser i landet avstyrker
utskottet de motioner som innehåller specificerade yrkanden i
dessa frågor. Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks
motionerna Jo719 yrkande 4, Jo746 och Jo766.

Med samma motivering avstyrks även motionerna Jo736 yrkande 20,
Jo748 yrkande 9, Jo959 yrkande 1 och Jo970 yrkande 6.

Med hänvisning bl.a. till pågående översyn av naturvårdslagen avstyrker
utskottet även motion Jo970 yrkande 7.

Beträffande de motioner som begär inrättande av ytterligare marina
reservat vill utskottet — utöver vad som anförts ovan — erinra om
naturvårdsverkets rapport från maj 1987 (nr 3323). Rapporten innehåller
en sammanställning av 16 objekt längs våra kuster som redan är
inrättade, eller enligt verkets bedömning bör inrättas som marina
reservat. Skydd finns i dag för fem av områdena. Utskottet vill även
erinra om verkets nationalparksplan där följande områden föreslås
inrättade som nationalparker: Bullerö—Bytta, Sankt Anna, Kosterarkipelagen,
Fjällbacka skärgård, Djurö, Haparanda skärgård, Färnebofjärden
och Karlsöarna. Detta torde innebära att dessa områden på sikt
kan komma att erhålla ett betydligt starkare skydd än vad som krävs i
berörda motioner.

Med anledning av motion Jo779 om etablerande av en besöksanläggning
vid sjön Tåkern vill utskottet erinra om den fond — Tåkernfonden
— som har inrättats i samarbete mellan berörd länsstyrelse,
Världsnaturfonden, Svenska naturskyddsföreningen samt företag och
institutioner i länet. Det finns givetvis inte något som hindrar uppförande
av en besöksanläggning genom fondens försorg. Med hänvisning
härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks motionen.

Enligt naturvårdsverkets nationalparksplan bör en nordlig del av
Stora Alvaret med bl.a. Möckelmossen avsättas som nationalpark. I
den mån motionerna Jo796 yrkande 20 och Jo825 inte kan anses
tillgodosedda härmed avstyrks de med hänvisning till vad utskottet
anfört ovan om ansvaret för reservatsbildning.

Naturvård i skogsbruket
Motionerna

Folkpartiet kräver i sin partimotion Jo736 yrkande 12 att 1 % av den
produktiva skogsmarken nedanför de fjällnära skogarna skall undantas
från vanligt skogsbruk. Ett liknande krav återfinns i motion Jo316
(mp) yrkande 13 med det förtydligandet att detta skall ha skett före
1995 års utgång och skyddet fä formen av naturskyddsreservat.

1989/90:JoUl 1

Ett program för bevarande av återstående urskogar och urskogsliknande
områden begärs i partimotionen Jo736 (fp) yrkande 13. Detta
program bör snarast utarbetas och genomföras. I avvaktan härpå skall
avverkning av sådana skogar i södra och mellersta Sverige inte tillåtas.

I skogsbruk och skogsvård måste enligt yrkande 1 i motion Jo755
(fp) ansvar tas för skyddet av stigar och kulturminnen.

Utskottets överväganden

Under avsnittet om lagstiftningsarbetet (s. 8 f.) har utskottet behandlat
frågor om naturvårdshänsyn i jordbruket och skogsbruket. Utskottet
erinrade bl.a. om de 10 milj. kr. som för innevarande budgetår har
anslagits till utbildning på området, om skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet
och om den utbildning som pågår genom både skogsstyrelsens
och näringens försorg. Utskottet erinrade även om att naturvårdslagens
krav på hänsyn från olika verksamheter, bl.a. skogsbruket, som
påverkar naturmiljön är föremål för överväganden inom naturvårdslagsutredningen.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om pågående
åtgärder på området och i avvaktan på resultatet av naturvårdslagsutredningens
överväganden avstyrker utskottet motion Jo316 yrkande 13.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo736 yrkande
12.

I årets budgetproposition (prop. 1988/89:100, bil. 16) föreslogs en
höjning av anslaget Mark för naturvård med 60 milj. kr. till
100 milj. kr. Vid sin behandling av ärendet framhöll utskottet betydelsen
av de principer till vägledning för arbetet med att säkerställa
värdefulla naturområden som fastslogs av utskottet våren 1987
(1987/88:JoU23). Utskottet uttryckte särskilt sin tillfredsställelse med
den uppmärksamhet som i budgetpropositionen hade ägnats skyddet av
våra urskogar (JoU13, rskr. 157). Utskottet har erfarit att naturvårdsverket
nyligen har avslutat inköp av sammanlagt 16 000 ha urskog
inom ett område mellan fjäll och kust norr om Dalälven. I den mån
syftet med motion Jo736 yrkande 13 inte kan anses tillgodosett med
vad utskottet nu anfört avstyrks motionsyrkandet.

Som utskottet har anfört under avsnittet om lagstiftningsarbetet (s. 8f.)
ingår reglerna om skydd av kulturlandskapsmiljöer i pågående översyn av
naturvårdslagen. I avvaktan på utredarens ställningstaganden på området
avstyrker utskottet motion Jo755 yrkande 1.

Hotade arter
Motionerna

Folkpartiet begär i motion Jo736 yrkande 17 insatser för flora- och
founavård genom avsättande av särskilt värdefulla miljöer som naturreservat,
ändrad lagstiftning enligt mönster från USA, så att kritiska
områden ges ett automatiskt skydd samt allmänt ökad hänsyn till växtoch
djurlivet från skogsbrukets sida. Enligt motionärerna i motion
Jo780 (s) måste långsiktiga åtgärdsprogram för att rädda hotade arter
utarbetas skyndsamt. Genom att en tjänst för ändamålet inrättas vid

1989/90:JoUl 1

lantbruksstyrelsen, två tjänster vid varje länsstyrelse och totalstopp för
vidare vattenkraftsutbyggnad i hittills orörda vattendrag eller delar
därav kan enligt yrkande 13 i motion Jo970 (mp) skyddet av hotade
arter förbättras.

I motion Jo721 (s) begärs ett samnordiskt handlingsprogram för den
vitryggiga hackspetten och enligt yrkande 1 i motion Jo855 (mp) måste
kraftfulla åtgärder vidtas omgående för att rädda den vitryggiga hackspetten
från utrotning i landet. I detta syfte måste enligt motionens
yrkande 2 all vidare exploatering av Indalsälvens delta stoppas. Samma
yrkande återfinns i motion Jo970 (mp) yrkande 11.

Motionärerna i motion J088I (fp, mp) anger miljögifter — framför
allt PCB — och äggplundring som de största hoten mot pilgrimsfelken
(yrkande 1) och begär i yrkande 2 riksdagens stöd för det avelsprogram
och det skyddsprogram — Operation fågelvakt — som pågår för att
rädda arten.

Ett särskilt åtgärdsprogram för att rädda sälstammen i Östergötlands
skärgård begärs i motion Jo862 (fp) yrkande 1.

Utskottets överväganden

Vid utskottets behandling av årets budgetproposition höjdes anslaget
för vård av hotade arter med 820 000 kr. till 4 milj. kr. I samband
härmed upprepade utskottet tidigare uttalanden om behovet av kraftfulla
åtgärder för skydd av utrotningshotade växt- och djurarter och
betonade bl.a. vikten av en målinriktad forskning och utformandet av
ett särskilt handlingsprogram för vård av akut hotade arter (prop.
1988/89:100, bil. 16, JoU13, rskr. 157). Enligt vad utskottet erfarit
pågår vid naturvårdsverket arbete med upprättande av aktionsplaner
för hotade djur och växter. Utskottet har vidare erfarit att SLU i
samarbete med naturvårdsverket, Världsnaturfonden och Svenska naturskyddsföreningen
bygger upp en riksomfattande artdatabank över
hotade växter och djur. Enligt direktiven till översynen av naturvårdslagen
bör utredaren närmare bedöma behovet av och förutsättningarna
för en förstärkning av skyddet för hotade arter och deras biotoper. I
avvaktan på utredarens ställningstaganden härtill och med hänvisning
till vad utskottet anfört ovan avstyrks motionerna Jo736 yrkande 17
och Jo780.

Med samma motivering avstyrks motion Jo970 yrkande 13.

Naturvårdsverkets ovan nämnda handlingsprogram för hotade arter
skall ligga till grund för verkets långsiktiga arbete med bl.a. åtgärder
för vissa av dessa arter såsom vitryggig hackspett och pilgrimsfalk.
Handlingsprogrammet beräknas kunna festställas av verket under våren
1990. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo721
tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionerna Jo855 och
Jo970 yrkande 11.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även
motion J088I yrkandena 1 och 2.

1989/90:JoUl 1

Hösten 1988 tillstyrkte utskottet ett regeringsförslag att tillföra det
marina miljöarbetet sammanlagt 30 milj. kr. under då pågående budgetår.
Utskottet fann förslaget väl grundat och underströk vikten av
den aktuella satsningen (prop. 1988/89:10, JoU6, rskr. 58). Med hänvisning
härtill och till vad utskottet anfört inledningsvis i detta avsnitt
avstyrks motion Jo862 yrkande 1.

Våtmarker

Motionerna

Enligt partimotion Jo321 (vpk) yrkande 3 bör naturvårdsverket få i
uppdrag att lämna förslag om restaurering av värdefulla våtmarker.

Folkpartiet begär i motion Jo736 yrkande 9 förbättrat skydd av
våtmarkerna genom bl.a. större intresse på alla nivåer av den fysiska
riksplaneringen, planmässig satsning på forskning och rikstäckande
inventeringar som bör slutföras, snara skyddsåtgärder, framför allt
reservatsbildning, samt begränsning av skogsdikningen.

Motionärerna i motion J086I (fp) kräver bättre beslutsunderlag i
den fysiska planeringen beträffande våtmarker i Skåne (yrkande 5).

Utskottets överväganden

I samband med utskottets behandling av den miljöpolitiska propositionen
anslöt sig utskottet till miljö- och energiministerns bedömning av
värdet av de svenska våtmarkerna och av det hot som vissa exploateringsintressen
utgör mot dessa områden. På grund av våtmarkernas
stora betydelse för vattenhushållningen och bibehållandet av ett levande
landskap framhöll utskottet som nödvändigt att bevara så många
våtmarker som möjligt. Som särskilt angeläget framhölls att dessa
områden bevaras i sydligaste Sverige och att skador på naturmiljön i
samband med dikningsföretag begränsas eller motverkas (prop.
1987/88:85, JoU23, rskr. 373). Utöver detta uttalande bör framhållas
den betydelse som i dag torde kunna tillmätas dessa områden när det
gäller kvävereningen. Utskottet har erfarit att naturvårdsverket i maj
1989 har publicerat informationsskriften Svenska våtmarker av internationell
betydelse och som är en redovisning av de svenska s.k.
CW-områdena. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den riksomfattande
inventering av våtmarkerna som pågår sedan år 1983. Enligt
vad utskottet erfarit beräknas inventeringen vara avslutad i och med
utgången av år 1992, med undantag av Norrbottens län. Med det
anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo321 yrkande 3 och
Jo736 yrkande 9 i väsentliga delar tillgodosett. Motionerna bör således
inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Till vad utskottet anfört ovan kan läggas att — beträffande Skåne —
inventeringen är avslutad i Kristianstads län och ännu pågår i Malmöhus
län. Med hänvisning härtill och till det ovan anförda får syftet
med motion J086I yrkande 5 i allt väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandet
bör således inte medföra någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

1989/90: JoU 11

Havsmiljö m.m.

Motionerna

Enligt motion Jo435 (mp) yrkande 12 bör sand- och grustäkt på
ekologiskt känsliga havsområden inte tillåtas.

Motionärerna i motion Jo436 (m) yrkande 3 begär en utredning om
Srjetrafikens skador i form av bl.a. svall, sug och erodering i Stockholms
skärgård.

Enligt Jo753 (fp) bör utredas hur kustkommunerna långsiktigt skall
hjälpas att lösa problem med nedsmutsning från Nordsjön och Kattegatt
(yrkande 1). Initiativ bör tas till förnyade överläggningar mellan
Nordsjöstaterna om hårdare förbudslagstiftning mot nedskräpning till
havs (yrkande 2).

I motion Jo970 (mp) yrkande 8 framförs krav på skärpta hastighetsgränser
och bullernormer för båtar inomskärs och i känsliga områden.

Utskottets överväganden

Som utskottet anfört under avsnittet i detta betänkande om lagstiftningsarbetet
(s. 8 f.) ingår även frågor om täktverksamhet i naturvårdslagsutredningens
uppdrag. I avvaktan på uppdragets slutförande avstyrker
utskottet motion Jo435 yrkande 12.

Med anledning av motion Jo436 om en utredning om Srjetrafikens
skador vill utskottet anföra följande. Enligt sjötrafikförordningen
(1986:300) har länsstyrelsen huvudansvaret för sjötrafiken i skärgården
när det gäller miljöhänsyn. Enligt vad utskottet erfarit pågår vid
länsstyrelsen i Stockholms län en utredning om Srjetrafikens skador
på stränderna i Stockholms skärgård. Projektet genomförs i samarbete
med bl.a. tekniska högskolan, statens geotekniska institut i Linköping,
zoologiska och naturgeografiska institutionerna vid Stockholms universitet
och sjöfartsverket. Även Stiftelsen Stockholms skärgård och —
inom ramen för den internordiska verksamheten på området — Nordiska
rådet medverkar i projektet som beräknas vara avslutat till
utgången av år 1992. Utskottet vill i sammanhanget erinra om sjöfartsverkets
uppdrag att föreslå åtgärder mot sjöfartens miljöpåverkan. Med
det anförda anser utskottet syftet med motion Jo436 yrkande 3 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.

Beträffande motion Jo753 som tar upp västkustkommunernas problem
med nedskräpningen från Nordsjön och Kattegatt vill utskottet
erinra om att det enligt 20 § renhållningslagen (1979:596) åligger
kommunen att återställa platser som har skräpats ner. Med anledning
av motionens yrkande 2 om hårdare förbudslagstiftning mot nedskräpning
till havs vill utskottet även erinra om att denna fråga redan har
behandlats i Nordsjökonferensen och resulterat i en överenskommelse
på området mellan Nordsjöstaterna (se 1989/90:JoU6). Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo753.

Om en reglering är erforderlig från miljöskyddssynpunkt kan länsstyrelsen
efter samråd med naturvårdsverket enligt sjötrafik® rordning -

1989/90: JoU 11

en meddela inskränkande föreskrifter eller förbud mot trafik med
såväl småbåtar som större fartyg. Bestämmelser som syftar till att
begränsa eller förhindra bullerstörningar från bl.a. fartyg återfinns
även i brottsbalken och hälsoskyddslagstiftningen. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo970 yrkande 8.

Övriga frågor
Motionerna

I två motioner — Jo702 (fp) och Jo876 (mp) — begärs förbud mot
transporter med helikopter vid nöjesskidåkning.

Allemansrätten behandlas i motion Jo723 (s). Vid information och
utbildning om innebörden av allemansrätten måste invandrares och
flyktingars behov av kunskap särskilt beaktas (yrkande 2). En utredning
om allemansrätten måste tillsättas, varvid de långsiktiga farorna
med markslitage beaktas och möjligheterna till styråtgärder för att
förhindra detta undersökas (yrkande 3).

I motion Jo852 (s) begärs åtgärder för att främja ett bredare resursutnyttjande
av naturen, t.ex. information om bär, svampar, regler för
beskattning m.m.

Naturvårdsverket bör enligt motionärerna i motion Jo768 (fp) undersöka
möjligheterna att bemanna Stora Karlsö med vapenfria tjänstepliktiga.

Täktavgiften bör enligt yrkande 2 i motion J08O8 (s) kompletteras
med en tillsynsavgift för täktverksamhet.

Utskottets överväganden

Med anledning av motionerna Jo702 och Jo876 om förbud mot
helikoptertransport vid nöjesskidåkning vill utskottet anföra följande.
För områden som är skyddade enligt naturvårdslagen finns möjlighet
att begränsa eller förbjuda lufttrafik. Utskottet har erfarit att naturvårdsverket
utnyttjat denna möjlighet till att bl.a. reglera flygning i
nationalparker. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att i föreskrifterna
för flera nationalparker i fjällområdena det numera finns
regler om bl.a. förbud mot landning med luftfartyg. För naturreservat
kan resp. länsstyrelse besluta om liknande föreskrifter. Regler om
flygning över bl.a. naturskyddade områden finns även i luftfartsförordningen.
Luftfartsverket kan således besluta att visst område skall vara
restriktionsområde med t.ex. förbud mot landning om det behövs med
hänsyn till bl.a. naturskydd och friluftsliv. Med det anförda finner
utskottet syftet med motionerna Jo702 och Jo876 i väsentliga delar
tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Inom ramen för kampanjen "Nära till naturen" gav — enligt vad
utskottet erfarit — naturvårdsverket år 1988 ut broschyren "Allemansrätt
och allemansvett". På svenska, engelska och tyska finns broschyren
"Rätt och fel i naturen" från år 1985. För invandrare finns viss
information i ämnet på nio språk. Vidare har publicerats broschyrer

1989/90:JoUll

riktade till vissa grupper såsom ryttare och paddlare. Utskottet har
vidare erfarit att naturvårdsverket i samarbete med Svenska jägareförbundet
och Orienteringsförbundet utarbetat rekommendationer vid
"Orienteringstävling och annat friluftsliv". Enligt utskottets mening
finns all anledning att slå vakt om de unika möjligheter för rekreation
och friluftsliv som allemansrätten innebär. Utskottet är väl medvetet
om att med ett ökat friluftsliv ökar även riskerna för markslitage och
störningar för djurlivet. Enligt utskottets mening torde emellertid syftet
med motion Jo723 kunna tillgodoses utan något initiativ från riksdagens
sida. På grund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo723
yrkandena 2 och 3.

Motion Jo852 innehåller flera synpunkter på utnyttjandet av naturen
som utskottet till stor del kan ansluta sig till. När det gäller bäroch
svampplockning har utskottet tidigare gjort mycket positiva uttalanden
(t.ex. 1983/84:JoU9). Utskottet utgår från att dessa synpunkter
kan tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Stora Karlsö ägs och förvaltas av KarlsökJubben, som är en privaträttslig
sammanslutning. Enligt regeringsbeslut från den 7 februari
1985 skall ön vara bemannad året runt, och kostnaderna härför skall
betalas av naturvårdsverket, som har arbetsgivaransvaret, SMHI och
försvaret. Det är naturvårdsverket som beslutar vilka resurser som
skall avsättas för bl.a. Stora Karlsö. Sedan SMHI och försvaret inte
längre är beredda att lämna bidrag för bemanningen sköts tillsynen
beträffande naturvården dels rutinmässigt året runt av den ordinarie
tillsynsmannen för hela Gotland, dels under sommarhalvåret av
Karlsöklubben mot ersättning enligt avtal mellan klubben och naturvårdsverket.
Utskottet utgår från att bemanningsfrågan kommer i ett
nytt läge om naturvårdsverkets förslag rörande nationalparker genomförs
i den del som avser Stora Karlsö. I avbidan på den fortsatta
prövningen av verkets förslag avstyrks motion Jo768.

Vad gäller yrkande 2 i motion J08O8 att täktavgiften bör kompletteras
med en tillsynsavgift vill utskottet erinra om att den täktavgift som
nu tas ut av exploatören i samband med täkttillstånd även skall
finansiera kostnaderna för myndighetens tillsyn av täktverksamheten.
Härutöver vill utskottet erinra om att frågor om täktverksamhet är
föremål för överväganden inom naturvårdslagsutredningen. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av naturvårdslagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo797 yrkande 33,

2. beträffande täktverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo316 yrkande 18,

res. I (mp)

3. beträffande ändring av 18 § naturvårdslagen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo8l6,

res. 2 (mp)

1989/90:JoUll

4. beträffande bristande överensstämmelse mellan vissa regler i
skogsvårdslagen och naturvårdslagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo736 yrkande 16,

res. 3 (fp, mp)

5. beträffande ersättning till markägare

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 14,
1988/89:Jo860 yrkande 19 och 1988/89:Jo963 yrkande 2,

res. 4 (fp, vpk, mp)

6. beträffande skydd för hotade växt- och djurarter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo796 yrkande
19 och 1988/89:Jo970 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande ökat kommunalt ansvar för naturvården
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo808 yrkande 1,

8. beträffande ändring i strandskyddsreglerna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo723 yrkande 1 och
1988/89: Jo752,

res. 5 (m)

9. beträffande kulturhistoriskt värdefulla park- och trädgårdsanläggningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo725,

10. beträffande lagstiftning om samtliga internationella konventioner att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo970 yrkande 3,

res. 6 (mp)

11. beträffande en nationell naturvårdsstrategi

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo321 yrkande 1,

res. 7 (vpk, mp)

12. beträffande områden av riksintresse för naturvården

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo786 och

1988/89:Jo893,

res. 8 (mp)

13. beträffande åtgärder för att skydda haglandskapet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo737 yrkande 2,

14. beträffande stärkning av naturvårdens ställning m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo970 yrkandena 1, 2 och 4,

res. 9 (vpk, mp)

15. beträffande kriterier för naturreservat m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo796 yrkandena 15, 16 och
18,

res. 10 (m)

16. beträffande periodiserad ersättning till markägare
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo796 yrkande 17,

res. 11 (m)

17. beträffande skötsel av naturvårdsobjekt

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo797 yrkande 37,

res. 12 (m, c)

18. beträffande Internationella naturvårdsunionen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo797 yrkande 9,

res. 13 (fp, c)

1989/90:JoUll

19. beträffande grönområden i Stockholms lån m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo859,

20. beträffande Emå-projektet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo850, 1988/89:Jo895
och 1988/89:Jo970 yrkande 10,

res. 14 (fp, c, vpk)

21. beträffande ny terminologi för skyddsområden
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo736 yrkande 1,

res. 15 (fp)

22. beträffande inrättande av fler nationalparker och naturreservat att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo737 yrkande 1,

23. beträffande exploaterade delar av nationalparker

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo788 och
1988/89:Jo796 yrkande 13,

res. 16 (m, fp)

24. beträffande nationalparker i Sjaunja, Taavavuoma m.fl. områden att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkandena 3, 4
och 5, 1988/89:Jo796 yrkande 14 och 1988/89:Jo970 yrkande 12
i motsvarande del,

res. 17 (fp, mp)

25. beträffande nationalpark i Tresticldaområdet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo730,

res. 18 (mp)

26. beträffande Stora Sjöfallets nationalpark

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo736 yrkande 6,

res. 19 (fp, mp)

27. beträffande plan för skydd av fjällvärlden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo736 yrkande 2,

res. 20 (fp, mp)

28. beträffande nationalparker nedanför fjällområdena

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo970 yrkande 12 i återstående
del,

res. 21 (mp)

29. beträffande Ridö—Sundbyholmsarkipelagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo714, 1988/89:Jo784
yrkande 1, 1988/89:Jo887 och 1988/89:Jo898,

30. beträffande Antarktis

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 21 och
1988/89:Jo797 yrkande 10,

31. beträffande lands bygds kultur

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo894,

res. 22 (mp)

32. beträffande avsättande av vissa områden som naturreservat
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo719 yrkande 4,
1988/89:Jo746 och 1988/89:Jo766,

1989/90:JoUl 1

33. beträffande marina reservat

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 20,
1988/89:Jo748 yrkande 9, 1988/89:Jo959 yrkande 1 och

1988/89:Jo970 yrkande 6,

res. 23 (mp)

34. beträffande skötsel och övervakning av marina reservat
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo970 yrkande 7,

res. 23 (mp)

35. beträffande besöksanläggning vid T åkern
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo779,

36. beträffande Stora Alvaret

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo796 yrkande 20 och
1988/89:Jo825,

37. beträffande skogsbruk nedanför de fjällnära skogarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo316 yrkande 13 och
1988/89:Jo736 yrkande 12,

res. 24 (fp)
res. 25 (mp)

38. beträffande urskogar och urskogsliknande områden
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo736 yrkande 13,

res. 26 (fp, mp)

39. beträffande skyddet av stigar och kulturminnen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo755 yrkande 1,

40. beträffande skyddet av hotade arter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 17,
1988/89:Jo780 och 1988/89:Jo970 yrkande 13,

res. 27 (fp)
res. 28 (mp)

41. beträffande samnordiskt handlingsprogram för den vitryggiga
hackspetten

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo721,

res. 29 (fp, mp)

42. beträffande åtgärder för den vitryggiga hackspetten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo855 och
1988/89:Jo970 yrkande 11,

res. 30 (fp)
res. 31 (vpk, mp)

43. beträffande pilgrimsfalken

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo881 yrkandena 1 och 2,

res. 32 (fp, mp)

44. beträffande sälstammen i Östergötlands skärgård
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo862 yrkande 1,

45. beträffande våtmarker

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo321 yrkande 3 och
1988/89:Jo736 yrkande 9,

res. 33 (fp, vpk, mp)

46. beträffande våtmarker i Skåne

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo861 yrkande 5,

res. 34 (fp)

1989/90: JoU 11

47. beträffande sand- och grustäkt på ekologiskt känsliga havsområden att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo435 yrkande 12,

res. 35 (mp)

48. beträffande utredning om färjetrafikens skador
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo436 yrkande 3,

49. beträffande nedskräpning till havs

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo753,

res. 36 (fp, c, vpk)

50. beträffande hastighetsgränser och bullernormer i skärgården
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo970 yrkande 8,

res. 37 (vpk, mp)

51. beträffande förbud mot transporter med helikopter vid nöjesskidåkning att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo702 och
1988/89:Jo876,

res. 38 (fp, vpk, mp)

52. beträffande allemansrätten m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo723 yrkandena 2 och 3,

53. beträffande bättre resursutnyttjande av naturen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo852,

54. beträffande bemanningen av Stora Karlsö
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo768,

55. beträffande tillsynsavgift för täktverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo808 yrkande 2.

Stockholm den 5 december 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m),
Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart
Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson
(s), Carl G Nilsson (m), Sören Norrby (fp), Karin Starrin (c) och Roy
Ottosson (mp).

1989/'90:JoUl 1

3 Riksdagen 1989/90. 16 sami Nr 11

Reservationer

1989/90:JoUl 1

1. Täktverksamhet (mom. 2)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 9 börjar med "I
direktiven" och slutar med "avstyrks motionen" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Jo316 är omfattande torvtäkt ett av hoten mot
många värdefulla våtmarker. Utskottet finner det därför nödvändigt att
torvtäktens framtida omfattning begränsas och att stora våtmarker av
betydelse för flora och fauna helt undantas från denna verksamhet.
Krav på noggrann konsekvensanalys bör införas för tillstånd till torvtäkt
i stor skala. Dessa regler bör — vilket också föreslås i motionen —
få sin plats i en särskild myrskyddslagstiftning. Utskottet ansluter sig
således till motionens yrkande 18.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande täktverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo316 yrkande
18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Ändring av 18 § naturvårdslagen (mom. 3)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
samma" och slutar med "motion J08I6" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionären i motion J08I6 kan utskottet konstatera att
berörda sakägare som inte är markägare saknar laglig rätt till samråd
innan beslut fattas om tillstånd för täktverksamhet. 18 § naturvårdslagen
bör därför ändras så att samråd skall ske med dessa sakägare innan
miljö- och naturskador uppkommer för närboende och på djur- och
växtliv. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion J08I6 bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ändring av 18 § naturvårdslagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo816 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Bristande överensstämmelse mellan vissa regler i
skogsvårdslagen och naturvårdslagen (mom. 4)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Möjligheterna
till" och på s. 10 slutar med "yrkande 16" bort ha följande
lydelse:

Den viktigaste åtgärden för skydd av sällsynta eller hotade arter är,
som framhålls i motion Jo736, att säkerställa deras livsmiljöer. Utskottet
kan konstatera att det därför är mycket allvarligt att skillnaden är
så stor mellan skyddsinstituten i naturvårdslagen — främst naturreservat
— och skogsvårdslagens hänsynsregler. För att skydda våra mest
hotade djur- och växtarter skulle behövas något tusental skyddade
småområden. För detta syfte är varken naturvårdslagens eller skogsvårdslagens
regler i dag helt ändamålsenliga. I likhet med motionärerna
vill utskottet framhålla två sätt att lösa detta problem. Möjligheterna
att bilda mindre reservat bör utökas, och ett särskilt bidrag till markägare
som tar mer långtgående naturvårdshänsyn än lagen kräver, dvs.
ett slags skogsbrukets NOLA-bidrag, bör kunna övervägas. Utskottet
ansluter sig till vad som framförs i motionen om förslag till ändring av
berörd lagstiftning. Dessa frågor kan enligt utskottets mening lämpligen
tas upp inom ramen för pågående översyn av naturvårdslagen. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo736 yrkande 16
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bristande överensstämmelse mellan vissa regler i
skogsvårdslagen och naturvårdslagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Ersättning till markägare (mom. 5)

Lars Ernestam (fp). Annika Åhnberg (vpk), Sören Norrby (fp) och
Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Enligt nuvarande lagstiftning skall ersättning utgå till fastighetsägare
eller rättighetsinnehavare om ett naturskyddsbeslut innebär avsevärt
intrång i pågående markanvändning. Intrånget skall bedömas i förhållande
till "berörd del" av fastigheten eller marken. Som anförs i
motionerna Jo736 och J086O innebär detta att relativt små krav på
naturvårdshänsyn vid en skogsavverkning kan komma att bli bedömda
som avsevärt försvårande av markanvändningen eftersom jämförelse
endast skall göras med det berörda området. Härigenom minskar enligt
utskottets mening möjligheterna att med stöd av 21 § skogsvårdslagen
(1979:429) ställa krav på naturvårdshänsyn i skogsbruket. Det är här
fråga om hänsyn vars främsta syfte är att bibehålla den biologiska
mångfald som hotas av de moderna brukningsmetoderna men som
endast har en marginell ekonomisk betydelse. Ersättningsbestämmelserna
i naturvårdslagen bör därför ändras så att rätten till ersättning
relateras till brukningsenheten i stället för — enligt nuvarande ordning

— till berörd del. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionerna Jo736 yrkande 14 och J086O yrkande 19 bör ges regeringen
till känna.

1989/90: JoU 11

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ersättning till markägare
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo736 yrkande
14 och 1988/89:Jo860 yrkande 19 och med avslag på
motion 1988/89:Jo963 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. Ändring i strandskyddsreglerna (mom. 8)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Frågan
huruvida" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo752 uppstår konflikt mellan strandskyddet
och önskemål om exploatering endast inom begränsade områden längs
våra stränder. De generella bestämmelserna om strandskydd bör därför
revideras så att reglerna i stället tar hänsyn till de faktiska förhållandena.
Härigenom skulle exploateringstrycket på mark inom attraktiva
områden minska avsevärt utan att något hot skulle uppstå mot allmänhetens
möjligheter att fritt kunna nå stränderna. Vissa strandavsnitt
behöver emellertid skyddas från exploatering. Om det kan påvisas att
det föreligger synnerliga skäl och väl grundade motiv för skyddsbestämmelser,
t.ex. områdets egenskap av omistlig naturmiljö eller närheten
till tättbefolkat område, bör kommun i detaljplan kunna undanta
vissa strandavsnitt från bebyggelse. Inom icke detaljplanerat område
skall bygglov inte kunna vägras även om det är fråga om strandnära
lägen. Det skall i dessa fall inte ankomma på kommun att avgöra
huruvida bebyggelse skall tillåtas utan endast att reglera hur bebyggelse
skall ske. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo752
bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo723 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ändring i strandskyddsreglerna
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo752 och med
avslag på motion 1988/89:Jo723 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Lagstiftning om samtliga internationella
konventioner (mom. 10)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet får" och på s. 12 slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo970 finner utskottet det
uppseendeväckande att flera internationella konventioner som har
ingåtts av Sverige ännu inte har införlivats med svensk rätt. För att en

1989/90:JoUl 1

internationell överenskommelse skall bli en del av den svenska rätten
krävs att överenskommelsen antingen transformeras eller inkorporeras
med den nationella rättsordningen.

Det finns flera exempel på fall där Sverige undertecknat internationella
överenskommelser, vilka haft sin motsvarighet i svensk lag och
där inte någon ytterligare åtgärd vidtagits för att konventionens mål
skall få bindande verkan. Som exempel kan utskottet nämna Bernkonventionen
(SÖ 1975:76) vars mål är att skydda vilda djur och växter
samt deras naturliga miljö. Trots undertecknandet saknas rättsligt
instrument att t.ex. vid byggandet av riksväg E 6 i Bohuslän skydda
den hotade flodpärlmusslans biotop.

Genom underteckandet av Våtmarkskonventionen (SÖ 1975:76) har
Sverige förbundit sig att skydda vissa våtmarksområden. Ett område
som skyddats på detta sätt är Falsterbo—Foteviken i Vellinge kommun

i Malmöhus län. Området är känt som Hölleviken. Tillstånd har givits
till omläggning av väg 100 som kommer att gå genom det skyddade
våtmarksområdet.

Östersjökonventionen kräver att fördragsslutande part "skall vidta
alla lämpliga åtgärder för att förhindra sådan förorening av Östersjöområdets
marina miljö som orsakats av utforskning eller utvinning".
1966 års kontinentalsockellag ger staten rätt att meddela tillstånd
till provborrning och utvinning. Vid denna tillståndsprövning tas
ingen hänsyn till miljöaspekter. 10 § kontinentalsockellagen medför
att miljöskyddslagen inte gäller förrän anläggningen redan är upprättad.
Varken Bern-, Våtmarks- eller Östersjökonventionerna har införlivats
med den svenska rättsordningen.

Med anledning av ovan nämnda förhållanden framstår det för utskottet
som absolut nödvändigt att generellt kräva lagstiftning i anslutning
till samtliga miljö- och naturvårdskonventioner där Sverige är
part. Det är enligt utskottets mening en förutsättning för att Sverige
inte skall begå folkrättsbrott. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion Jo970 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande lagstiftning om samtliga internationella konventioner att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. En nationell naturvårdsstrategi (mom. 11)

Annika Ahnberg (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vid
sin" och på s. 14 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Som framförs i motion Jo321 behövs en samordnad och landsomfattande
naturvårdsstrategi för skyddet av hotade arter, unika naturområden
och områden med representativ natur. Strategin skall tjäna som
underlag för rangordningen av skyddsinsatser och som plan för genomförande
av åtgärder på området. Ett viktigt mål för strategin bör

1989/90: JoU 11

4 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 11

vara att ett representativt urval av svenska skogsmiljöer, tillräckligt
stora för att kunna utgöra referensområden för forskningen, säkras för
framtiden. Strategin bör också syfta till att alla i Sverige spontant
förekommande växt- och djurarter bevaras i livskraftiga populationer
över hela sina naturliga utbredningsområden. Länsstyrelsernas naturvårdsinventeringar,
den riksomfattande våtmarksinventeringen, naturvårdsverkets
och skogsstyrelsens urskogsinventering samt underlaget
för den fysiska riksplaneringen bör utgöra tillräckligt material för att
en sådan strategi skyndsamt skall kunna utarbetas. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motion Jo321 yrkande 1 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande en nationell naturvårdsstrategi

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo321 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Områden av riksintresse för naturvården
(mom. 12)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Enligt

2 kap." och slutar med "och Jo893" bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverket publicerade i juni 1988 en förteckning över områden
av riksintressen för naturvården. Som påpekas i motion Jo893 är
det för närvarande oklart vilken rättslig kraft denna förteckning tillmäts
inom den kommunala planeringen. Utskottet finner detta förhållande
otillfredsställande och ansluter sig därför till motion Jo893 med
yrkande om att denna förteckning bör prövas och stadfästas av riksdagen
på samma sätt som förteckningen över älvar undantagna från
vattenkraftsutbyggnad.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande områden av riksintresse för naturvården

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo893 och med
avslag på motion 1988/89:Jo786 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Stärkning av naturvårdens ställning m.m.
(mom. 14)

Annika Ahnberg (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Den
översyn" och på s. 15 slutar med "angivna delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan konstatera att naturvårdens ställning är svag såväl
inom central statsförvaltning som länsförvaltning. Naturvården är underordnad
en rad andra intressen och har mycket svårt att hävda sig
vid intressekonflikter. På kommunal nivå saknas ofta både ekologisk
kompetens och medveten naturvårdspolitik. Eftersom vi är direkt

1989/90: Jo U11

beroende av naturresurserna och den levande naturen för att fa mat,
energi, kläder, industriråvaror m.m. är naturvården en central överlevnadsfråga
för det mänskliga samhället. Dålig naturvård leder ofrånkomligen
till att samhällets naturresursbas krymper och därmed även
möjligheterna till långsiktigt välstånd och stabilitet. Vården av våra
naturresurser är en av de mest centrala samhällsfrågorna och får inte
klassificeras som särintresse eller underordnat intresse. Utskottet ansluter
sig härmed till motion Jo970 yrkande 4 att statens verksamhet bör
harmoniseras till naturen i enlighet med vad som anges i Världsstrategin
för naturvård. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande stärkning av naturvårdens ställning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkandena
1, 2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Kriterier för naturreservat m.m. (mom. 15)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "I
direktiven" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som anförs i partimotion Jo796 skall naturreservat vara reservat för
naturen. Regeringens alltför fria tolkning av begreppet skapar osäkerhet
om syftet med naturreservat. Begreppet naturskydd bör därför
renodlas. Reservaten skall vara ett skydd för att bevara särskilda
naturtyper, t.ex. biotoper för hotade arter eller geologiska formationer.
I reservaten skall — till skillnad från nationalparker — en viss mänsklig
påverkan kunna tillåtas för att bevara olika typer av kulturlandskap
och miljöer som ängar, alvarmarker, hagar och slåttermyrar. Områden
skall inte avsättas som naturreservat av frilufts- eller rekreationsskäl,
och de skall vara tillgängliga för allmänheten endast i sådan utsträckning
att reservatets skyddssyfte inte motverkas.

Naturreservat skall kunna ägas av enskilda, företag, kommuner eller
staten. För icke offentliga markägare skall gälla att restriktionerna
berättigar till ersättning i de fall de försvårar pågående markanvändning.
Markägare bör i ökad utsträckning mot ersättning få ett tillsynsansvar
för naturreservaten. Det personliga engagemanget, intresset och
initiativen skulle kunna tillföra naturvården stora värden och motverka
dess institutionalisering. Skötseln av reservaten, liksom av annan
naturvårdsmark, skall även kunna anförtros specialiserade entreprenadföretag.
Vid avsättning till naturreservat skall även vårdplan och
driftskostnadsplan upprättas, men avsättningen av nya reservat får inte
leda till att skötseln av de redan existerande reservaten försämras.
Eftersom många hotade växt- och djurarter förekommer i kulturpåverkade
marker är det angeläget att deras särskilda krav på miljö blir
klarlagda och att skötseln av naturreservaten utförs på rätt sätt. Många
av dagens naturreservat uppfyller inte de ovan angivna kraven. Dessa

1989/90: JoU 11

bör därför få annan status, annat skydd eller avyttras. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion Jo796 yrkandena 15, 16 och
18 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande kriterier för naturreservat m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo796 yrkandena

15, 16 och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Periodiserad ersättning till markägare (mom. 16)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Med
anledning" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de intrångs- och marklösenersättningar
som utbetalas till enskilda markägare i samband med avsättande av
mark som naturreservat kunna spridas i tiden efter en upprättad plan.
I likhet med moderata samlingspartiet anser utskottet att den skattebelastning
som uppkommer vid ett enda betalningstillfälle bidrar till ett
ointresse för denna bevarandeform. Även andra lösningar av ersättningsfrågan
bör kunna prövas, t.ex. i form av markbyten, varvid
statligt ägd mark skall kunna erbjudas den enskilde som ersättning.
Utskottet ansluter sig sålunda till motion Jo796 yrkande 17. Vad
utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande periodiserad ersättning till markägare

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo796 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Skötsel av naturvårdsobjekt (mom. 17)

Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Carl
G Nilsson (m) och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Yrkande 37" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i de förslag till åtgärder för förstärkt skydd av
naturvården som framförs av centerpartiet i motion Jo797. En översyn
bör således göras av samtliga naturvårdsobjekt. Som anförs i motionen
bör de statliga insatserna koncentreras till åtgärder för att bevara
omistliga naturvärden medan landsting och kommuner bör få ett
större ansvar för friluftsreservaten. Ideella organisationer och markägare
bör anlitas i vården av naturvårdsobjekten. Aven nya finansieringskällor
bör enligt utskottets mening kunna prövas. I detta syfte bör en
fond inrättas för inköp och vård av naturvårdsobjekt. Allmänhet och

1989/90:JoU 11

företag skall kunna lämna bidrag via fonden som också bör vara öppen
för testamentariska förordnanden. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motion Jo797 yrkande 37 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande skötsel av naturvårdsobjekt

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo797 yrkande
37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. Internationella naturvårdsunionen (mom. 18)

Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Sören Norrby (fp) och
Karin Starrin (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Med
anledning av motion Jo797" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo797 om ett
mer aktivt deltagande från Sveriges sida i Internationella naturvårdsunionen
(IUCN). Utskottet vill i sammanhanget understryka betydelsen
av samarbete med IUCN vad gäller biståndsprojekt och det angelägna
i att ett särskilt anslag införs för miljövårdsinsatser i biståndsarbetet.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo797
yrkande 9 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande Internationella naturvårdsunionen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo797 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Emå-projektet (mom. 20)

Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk),
Sören Norrby (fp) och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Vid
sin" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

När den statliga utredning som ligger till grund för hela Emåprojektet
tillsattes år 1974 var det bärande argumentet att rädda
Emådalens kulturlandskap. Genom att skydda åkermark från översvämningar
skulle jordbrukarna inte längre behöva få sina odlingar
förstörda. I november 1978 fattade en enhällig riksdag beslut om att
utredningsförslaget trots de höga kostnaderna skulle genomföras, och i
maj 1987 beviljade regeringen medel till den första etappen av projektet.
Tämligen kort tid efter det att rensning och invallning av en
åsträcka hade påbörjats sommaren 1988 uppstod — enligt vad utskottet
erfarit — ett minst sagt oväntat resultat, då en ca 15 m bred åfåra
förvandlades till en 40 m bred kanal och en stark vattengrumling
uppstod. Dessa genomgripande förändringar kan enligt utskottets mening
inte jämställas med begreppet "rensning", som utgjorde underlag

1989/90:JoU 11

för riksdagsbeslutet. Enligt vad utskottet vidare erfarit är nu etapp 1
om ca 7 km slutförd, och ytterligare fyra etapper med något olika
utformning men avseende betydligt längre sträckor återstår.

Emån är sedan länge klassificerad som riksobjekt i samband med
den fysiska riksplaneringen på grund av åns värden för den vetenskapliga
naturvården och för det rörliga friluftslivet. Senare års utökade
kunskaper har påtagligt stärkt Emåns ställning som riksobjekt och har
i vissa avseenden givit ån ett otvetydigt internationellt intresse. Med
sina mer än 30 fiskarter är Emån vårt lands artrikaste vattendrag, och
längs ån förekommer åtta hotade eller sällsynta ryggradsdjur. Emåns
havsöring och lax är dessutom en genetisk resurs av betydelse för fisket
i Östersjön. Ett forskningsprojekt för att belysa förutsättningarna för
en fiskebaserad turism i Emåregionen har börjat diskuteras och är
enligt utskottets mening värt intresse.

Med dagens kunskaper och värderingar om värdefulla och oersättliga
naturresurser och om deras utnyttjande samt med naturresurslagen
som övergripande lagstiftning är det enligt utskottet helt oacceptabelt
att Emån i sin egenskap av riksobjekt tillåts styckas sönder på sätt som

nu sker. Enligt utskottets bedömning kan det dessutom med fog

ifrågasättas huruvida de förutsättningar som låg till grund för riksdagens
ställningstagande i frågan längre föreligger. Utskottet finner det
därför nödvändigt att en mer heltäckande utredning görs om Emån,
där åns värde ges en mer allsidig belysning och där frågan om åns
framtida utnyttjande blir föremål för konsekvensanalyser. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion Jo850 yrkande 1 bör ges

regeringen till känna. Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan om

konsekvenserna av redan inledda rensningsarbeten bör — i enlighet
med yrkande 2 i motion Jo850 — nya medel tills vidare inte utgå för
fortsatt rensningsarbete.

I sammanhanget finner utskottet även motionerna Jo895 och Jo970
yrkande 10 med begäran att projekten skall stoppas beaktansvärda men
anser sig främst av principiella skäl inte böra göra uttalanden som har
anknytning till pågående prövning enligt vattenlagen.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande Emå-projektet
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo850,
1988/89:Jo895 och 1988/89:Jo970 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Ny terminologi för skyddsområden (mom. 21)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Som
tidigare" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Inom ramen för en utredning om en samordnad miljölagstiftning
bör enligt utskottets mening särskilt prövas om det finns skäl att göra
en tydligare boskillnad mellan naturområden som skall bevaras främst
av hänsyn till flora och fauna och områden som skall bevaras av

1989/90:JoU 11

hänsyn till friluftsliv och rekreation. Som skäl härför kan nämnas att
inrättande av ett område som nationalpark ofta medför "exploatering"
av området i dess egenskap av turistattraktion, varigenom det egentliga
skyddssyftet motverkas. För att underlätta hänsynstagandet till skyddade
områden bör — såsom föreslås i motion Jo736 — en ny terminologi
införas där nationalreservat resp. naturreservat utgör områden för
skydd av flora och fauna på riksnivå resp. regional nivå. På samma sätt
kan områden inrättade för rekreation benämnas nationalpark resp.
naturpark. Det bör i sammanhanget övervägas om dessa områden skall
regleras i annan lag än naturvårdslagen. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motion Jo736 yrkande 1 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande ny terminologi för skyddsområden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Exploaterade delar av nationalparker (mom. 23)

Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Sören Norrby (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I
syfte" och slutar med "betänkandet 1979/80:JoU36" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening skall skyddet av våra nationalparker vara
mycket starkt. Svenska nationalparker bör kunna tjäna som internationella
referensområden, och ingrepp bör ske endast efter lagstiftning i
särskilda fall. Nationalparker skall utgöras av områden där naturen i
huvudsak får utvecklas fritt och marken bör ägas av staten. Parkerna
skall i princip inte ha några driftskostnader med undantag av kostnader
för övervakning av områdena.

Med exploatering av vissa områden inom en nationalpark urholkas
respekten för begreppet nationalpark. Utskottet kan dess värre konstatera
att de nordliga nationalparkerna Stora Sjöfallet och Abisko vid
flera tillfällen har utsatts för olika ingrepp, bl.a. vägbyggen och vattenkraftsutbyggnad.
Risken för att den av naturvårdsverket planerade
nationalparken i Kirunafjällen kommer att utsättas för exploatering är

— enligt vad utskottet erfarit — uppenbar. Som föreslås i motion
Jo796 bör dessa delar av nationalparkerna överföras till naturreservat.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionens yrkande 13
bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet
med motion Jo788 tillgodosett. Motionen bör inte medföra någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande exploaterade delar av nationalparker
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo796 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1988/89:Jo788,

1989/90: Jo U11

17. Nationalparker i Sjaunja, Taavavuoma m.fl.
områden (mom. 24)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I
nationalparksplanen" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Som ovan nämnts skall nationalparksplanen ligga till grund för ett
långsiktigt arbete med inrättande och ombildning av nationalparker.
Utskottet anser det vara av största betydelse att planen genomförs.

Enligt utskottets mening finns det anledning att prioritera inrättandet
av vissa områden som nationalparker. Beträffande Sjaunjaområdet
vill utskottet framhålla att området är hotat trots att det nyligen avsatts
som naturreservat. Tillstånd har givits för mineralprospektering som
redan den kommer att skada området. Skulle man dessutom finna
brytningsvärda tillgångar blir givetvis intresset av en exploatering oerhört
stort. Genom att avsätta området som nationalpark erhåller området
det mer omfattande skydd som kan förhindra exploatering och
annan påverkan till skada för den känsliga miljön i området. Härigenom
skulle alla malmbrytningsplaner slutgiltigt kunna stoppas.

I sammanhanget vill utskottet framhålla betydelsen av att även
Taavavuoma norr om Kiruna snarast avsätts som nationalpark. Området
har en mycket säregen natur med s.k. palsmyrar som är av stort
vetenskapligt värde. Dessa formationer som bildades under bronsåldern
och järnåldern kan lätt förstöras om de utsätts för skada genom
eldning eller oförsiktig framfart med snöskoter. Även Rogenområdet
som bl.a. är en tillflykt för hotade djurarter bör snarast erhålla
nationalparksskydd.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Jo736 yrkandena

3, 4 och 5 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner
utskottet syftet med motionerna Jo796 yrkande 14 och Jo970 yrkande

12 i motsvarande del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande nationalparker i Sjaunja, Taavavuoma m.fl. områden att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo736 yrkandena
3, 4 och 5, 1988/89:Jo796 yrkande 14 och

1988/89:Jo970 yrkande 12 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Nationalpark i Tresticklaområdet (mom. 25)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Under
förutsättning" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo730 har förberedelserna för att inrätta
Tresticklaområdet som nationalpark pågått under mer än tio år, och

1989/90:JoU 11

nästan hela området har i detta syfte inköpts av staten. Utskottet 1989/90:JoUl 1
ansluter sig därför till motionens yrkande att Tresticklaområdet snarast
avsätts som nationalpark.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande nationalpark i Tresticklaområdet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo730 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Stora Sjöfallets nationalpark (mom. 26)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt
förslag" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Begreppet nationalpark bör enligt utskottets mening innebära skydd
av något omistligt. Som påtalas i motion Jo736 representerar de vägar,
kraftverk, dammar och kraftledningar som har anlagts inom Stora
Sjöfallets nationalpark inte några naturvärden. Utskottet delar således
uppfattningen i motionen att de delar av nuvarande Stora Sjöfallets
nationalpark, främst området söder om sjön Akkajaure, som fortfarande
har stort skyddsvärde bör införlivas med intilliggande Sareks nationalpark.
Andra områden i de nordöstra delarna av parken bör sammanföras
med en ny nationalpark i Sjaunjaområdet. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motion Jo736 yrkande 6 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande Stora Sjöfallets nationalpark

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Plan för skydd av fjällvärlden (mom. 27)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Med
det" och slutar med "inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo736 lade naturvårdsverket år 1986 fram en
ambitiös fjällutredning där bl.a. naturvärden och förutsättningar för
turism redovisas. Enligt utskottets mening finns nu ett underlag för en
plan för skydd av fjällvärlden. Utskottet anser det angeläget att riksdagen
snarast får ta ställning till en sådan plan. Därmed skulle en rad
hot om exploatering inom området kunna undanröjas. Utskottet finner
det anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har framlagt ett sådant
förslag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo736 yrkande

2 bör ges regeringen till känna.

5 Riksdagen 1989190. 16 sami Nr 11

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande plan för skydd av fjällvärlden

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Nationalparker nedanför fjällområdet (mom. 28)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Av de"
och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet anser utskottet att fjällområden eller fjällnära
områden representerar sådana naturvärden att de bör bevaras för
framtiden genom någon form av skyddsåtgärd. En större "skogsnationalpark"
skulle t.ex. kunna tjäna som refugium för hotade större
däggdjur, bl.a. varg. Utskottet ansluter sig sålunda till motion Jo970
yrkande 12 i motsvarande del. Vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande nationalparker nedanför fjällområdena

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkande

12 i återstående del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

22. Landsbygdskultur (mom. 31)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att staten i dag har svårt att fa medel och
människor för den nödvändiga skötseln av naturskyddade områden
och kulturminnen. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo894
yrkande 1 med förslag om en försöksverksamhet, där ungdomskollektiv
kan få utbildning i hantverk och i skötseln av kulturlandskap och
kulturminnen. Som även anförs i motionen kan ett lämpligt naturreservat
överlåtas på kollektivet på goda arrendevillkor och mot att det
vårdar reservatet i enlighet med skötselplanen. Därutöver kan ungdomarna
finna sin utkomst genom att odla och förädla skörden för
avsalu. De kan sälja sina alster, arrangera kursverksamhet och lägerskolor
samt ta emot turister. Härmed ansluter sig utskottet till motionens
yrkande 2. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
Jo894 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande landsbygdskultur
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo894 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoUl 1

23. Marina reservat (mom. 33 och 34)

1989/90:JoU 11

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo970 att ett
flertal vattenområden längs våra kuster representerar sådana naturvärden
att de bör säkerställas antingen genom avsättande som marina
reservat eller annan form av skydd. I sammanhanget bör övervägas
behovet av att införa ett helt nytt skyddsinstitut för marina områden,
eftersom dessa områden i flera avseenden är av speciell karaktär, bl.a.
vad gäller ägoförhållandena. Som exempel på sådana skyddsvärda
områden kan nämnas Väderöarna, Kosterarkipelagen, Hallands Väderö,
Torhamns udde, vattnen kring Karlsöarna, den obrutna kuststräckan
mellan Arkösund och Västervik, delar av Stockholms yttre
skärgård, Höga kusten samt delar av Norrbottens skärgård. De förhållanden
som utskottet redovisat ovan torde inte utgöra något hinder
mot att riksdagen uttalar sig till förmån för generella och övergripande
insatser från statsmakternas sida för att bevara naturvärdena i dessa
områden. Det är också angeläget att statliga medel avsätts för skyddet
av ifrågavarande kustområden. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion Jo970 yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Med
det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo736 yrkande 20,
Jo748 yrkande 9 och Jo959 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett.
Motionsyrkandena bör således inte medföra någon riksdagens vidare
åtgärd.

Med anledning av vad utskottet ovan anfört om marina reservat vill
utskottet därutöver anföra att övervakningen av fågel- och sälskyddsområdena
måste förbättras. Utskottet finner även en översyn av avgränsningen
av skyddsområdena angelägen. Vad utskottet nu anfört
med anledning av motion Jo970 yrkande 7 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 33 och 34 bort ha följande lydelse:

33. beträffande marina reservat

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo790 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1988/89:Jo736 yrkande
20, 1988/89:Jo748 yrkande 9 och 1988/89:Jo959 yrkande
1,

34. beträffande skötsel och övervakning av marina reservat

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Skogsbruk nedanför de fjällnära skogarna
(mom. 37)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Under
avsnittet" och slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening — vilket också framförs i motion Jo736 —
måste skogspolitiken förändras så att den bättre anpassas till naturvårdens
intressen. Ett led i denna förändring bör vara att på sikt undanta

1 % av den produktiva skogsmarken nedanför de fjäll nära barrskogarna
från vanligt skogsbruk. Syftet med denna åtgärd skall vara att
bevara ovanliga skogstyper, främst urskogar och urskogsliknande områden,
och representativa naturtyper, dvs. olika slag av kulturpåverkade
skogar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo736
yrkande 12 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo316 yrkande 13 i den mån motionsyrkandet inte
kan anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande skogsbruk nedanför de fjällnära skogarna
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande

12 och med avslag på motion 1988/89:Jo316 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Skogsbruk nedanför de fjällnära skogarna
(mom. 37)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Under
avsnittet" och slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar miljöpartiets uppfattning att en avsevärd del, ca 5 %,
av den produktiva skogsarealen nedanför den tidigare skogsodlingsgränsen
skall undantas från vanligt skogsbruk. Dessa områden skall
skyddas av naturvårdsskäl, användas som genbank och för frilufts- och
rekreationsändamål etc. Som en första etapp bör den gamla skogsodlingsgränsen
ersättas av en naturvårdsgräns för modernt skogsbruk som
omfattar minst 1 % av landets produktiva skogsmark. Detta bör ske
före utgången av år 1995. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo316 yrkande 13 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo736 yrkande 12 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte medföra någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande skogsbruk nedanför de fjällnära skogarna
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo316 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1988/89:Jo736 yrkande
12,

1989/90: JoU 11

26. Urskogar och urskogsliknande områden
(mom. 38)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "I
årets" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

Södra Sveriges urskogar och urskogsliknande områden utgör hela
och relativt opåverkade ekosystem och är hemvist för många hotade
arter. Områdena har också stor betydelse som referensområden för
skogsforskningen. Hotet mot urskogarna är starkt, samtidigt som resurserna
för avsättande av naturreservat är helt otillräckliga. I likhet med
folkpartiet kan utskottet dess värre konstatera att med nuvarande takt i
bevarandebesluten kommer ett stort antal av de redan fåtaliga kvarvarande
urskogarna att gå förlorat. Utskottet ansluter sig därför till
yrkande 13 i motion Jo736 att samtliga kända urskogar och urskogsliknande
områden i södra Sverige bör ges ett tillfälligt skydd i avvaktan
på ett ambitiöst bevarandeprogram. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande urskogar och urskogsliknande områden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

27. Skyddet av hotade arter (mom. 40)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vid
utskottets" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo736 måste flora- och faunavårdsarbetet ges
ökad tyngd, bedrivas längs flera linjer och på ett mer målmedvetet sätt.
Av grundläggande betydelse i detta arbete är bibehållande eller återskapande
av lämpliga miljöer för arterna. Lagstiftningen bör ändras så att
kritiska områden ges ett automatiskt skydd efter förebild från USA.
Härutöver krävs emellertid allmänt ökad hänsyn till växt- och djurlivet
från jord- och skogsbrukets sida. Med dessa uttalanden ansluter utskottet
sig till motionens yrkande 17. Vad utskottet anfört med anledning
av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna Jo780 och Jo970 yrkande 13 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör således inte medföra någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande skyddet av hotade arter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo736 yrkande

17 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo780 och
1988/89:Jo970 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoUl 1

28. Skyddet av hotade arter (mom. 40)

1989/90:JoU 11

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vid
utskottets" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste skyddet för hotade djur och växter
förbättras avsevärt. I motion Jo970 yrkande 13 föreslås några åtgärder
för förstärkt skydd på området. En tjänst för arbetet med hotade arter
bör sålunda inrättas på lantbruksstyrelsen, och varje länsstyrelse bör få
en förstärkning om två tjänster. För att bli effektivt måste skyddet
emellertid omfatta även de hotade arternas livsmiljöer. Därför bör all
vidare vattenkraftsutbyggnad i hittills orörda vattendrag eller delar av
vattendrag inte tillåtas. Det förtjänar i sammanhanget framhållas att
Bernkonventionen, som har undertecknats av Sverige, förutsätter ett
direkt biotopskydd som emellertid saknas i vårt land. Enligt utskottets
mening föreligger behov av lagstiftning på området. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till
känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo736
yrkande 17 och Jo780 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte
föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande skyddet av hotade arter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkande

13 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 17 och
1988/89:Jo780 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

29. Samnordiskt handlingsprogram för den vitryggiga
hackspetten (mom. 41)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Naturvårdsverket har" och slutar med "riksdagens sida" bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan dess värre konstatera att den vitryggiga hackspetten är
akut utrotningshotad i Norden och ytterst sällsynt även på kontinenten.
Enligt utskottets mening har de nordiska länderna ett stort ansvar
för artens fortlevnad. Sedan år 1975 har Världsnaturfonden stött ett
riksomfattande projekt för artens bevarande. Projektet leds av Sveriges
lantbruksuniversitet. I bevarandeprogrammet för den vitryggiga hackspetten
har framhållits vikten av ett nordiskt samarbete på området.
Enligt vad utskottet erfarit pågår även i Finland ett bevarandearbete
som stöds av Världsnaturfonden. Vid ett samnordiskt möte i Finland i
februari 1987 fastställdes som mål för bevarandearbetet ett samnordiskt
handlingsprogram. 1 likhet med motionärerna i motion Jo721 anser
utskottet det angeläget att Sveriges representanter i Nordiska rådet får i

uppdrag att verka för ett samnordiskt handlingsprogram för bevarande
av den vitryggiga hackspetten. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande samnordiskt handlingsprogram för den vitryggiga
hackspetten

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo721 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Åtgärder för den vitryggiga hackspetten m.m.
(mom. 42)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Med
samma motivering avstyrker" och slutar med "yrkande 11" bort ha
följande lydelse:

Som utskottet har konstaterat (res. 29) är den vitryggiga hackspetten
akut utrotningshotad. Genom att bl.a. underteckna Bernkonventionen
har Sverige åtagit sig ett särskilt ansvar för att säkra artens överlevnad.
I likhet med motionärerna i motion Jo970 yrkande 11 anser utskottet
att kraftfulla åtgärder omgående bör vidtas för att rädda den vitryggiga
hackspetten från utrotning i Sverige. Vad utskottet nu anfört med
anledning av motionens yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

I Sveriges åtagande enligt Bernkonventionen ingår inte endast att
skydda arten i sig utan även dess livsmiljö. Enligt utskottets mening
måste den vitryggiga hackspettens livsmiljö skyddas i betydligt större
utsträckning än vad som sker i dag. Större sammanhängande områden,
eller flera näraliggande områden, är nödvändiga för att arten skall
kunna utökas och skapa livskraftiga populationer. Ett sådant område
är enligt utskottets bedömning Indalsälvens delta och ravinbildningarna
längs älven. Dessa områden har vid vissa tillfällen visat sig hysa
vitryggig hackspett. Någon tydlig population av arten har dock inte
kunnat påvisas i modern tid, men naturmiljön i området med sitt stora
inslag av äldre lövträd är emellertid typisk för arten. Miljön utgör
dessutom en parallell till vitryggens lokaler längs Dalälven och i
Värmland. Det är därför av största vikt att sådant utnyttjande av
området som allvarligt hotar artens överlevnad inte tillåts. Vad utskottet
nu anfört med anledning av motion Jo970 yrkande 11 bör ges
regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion Jo855 i den mån
motionen inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande åtgärder för den vitryggiga hackspetten m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkande

11 och med avslag på motion 1988/89:Jo855 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoUl 1

31. Åtgärder för den vitryggiga hackspetten m.m.
(mom. 42)

Annika Åhnberg (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Med
samma motivering avstyrker" och slutar med "yrkande 11" bort ha
följande lydelse:

Som utskottet har konstaterat (res. 29) är den vitryggiga hackspetten
akut utrotningshotad. Genom att bl.a. underteckna Bernkonventionen
har Sverige åtagit sig ett särskilt ansvar för att säkra artens överlevnad.
1 likhet med motionärerna i motion Jo855 anser utskottet att kraftfulla
åtgärder omgående bör vidtas för att rädda den vitryggiga hackspetten
från utrotning i Sverige. Vad utskottet nu anfört med anledning av
motionens yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

I Sveriges åtagande enligt Bernkonventionen ingår inte endast att
skydda arten i sig utan även dess livsmiljö. Enligt utskottets mening
måste den vitryggiga hackspettens livsmiljö skyddas i betydligt större
utsträckning än vad som sker i dag. Större sammanhängande områden,
eller flera näraliggande områden, är nödvändiga för att arten skall
kunna utökas och skapa livskraftiga populationer. Ett sådant område
är enligt utskottets bedömning Indalsälvens delta och ravinbildningarna
längs älven. Dessa områden har vid vissa tillfällen visat sig hysa
vitryggig hackspett. Någon tydlig population av arten har dock inte
kunnat påvisas i modern tid, men naturmiljön i området med sitt stora
inslag av äldre lövträd är emellertid typisk för arten. Miljön utgör
dessutom en parallell till vitryggens lokaler längs Dalälven och i
Värmland. Det är därför enligt utskottets mening av största vikt att
fortsatt exploatering av Indalsälvens delta stoppas och att området ges
ett tillfredsställande skydd. Vad utskottet nu anfört med anledning av
motion Jo855 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Utskottet
avstyrker motion Jo970 yrkande 11 i den mån motionsyrkandet inte
kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande åtgärder för den vitryggiga hackspetten m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo855 och med
avslag på motion 1988/89:Jo970 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Pilgrimsfalken (mom. 43)

Lars Ernestam (fp), Sören Norrby (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Med
vad" och slutar med "och 2" bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion J088I utgörs de största hoten mot den
numera i vårt land sällsynta pilgrimsfalken av miljögifter och äggplundring.
Av miljögifterna har PCB mest allvarlig inverkan eftersom
ämnet bl.a. leder till förtunning av äggskalen, vilket hindrar den
naturliga förökningen genom att pilgrimsfalken oavsiktligt ligger sön -

1989/90:JoUll

der äggen. I syfte att rädda pilgrimsfalken sorn stam genomförs —
enligt vad utskottet erfarit — ett avelsprogram och ett skyddsprogram
som benämns Operation Fågelvakt. Båda programmen är ideella och
bygger på en stor frivillig arbetsinsats och på gåvor från enskilda.
Stammen är emellertid i dag så liten att risk hela tiden finns för inavel
och för att stammen skall dö ut. Programmen har en minimal budget
och stöds bl.a. av Världsnaturfonden. Enligt utskottets mening sker
inom ramen för programmen ett förtjänstfullt arbete som är väl värt
att stödja. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
J088I yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande pilgrimsfalken
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo881 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

33. Våtmarker (mom. 45)

Lars Ernestam (fp), Annika Ahnberg (vpk), Sören Norrby (fp) och
Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "I
samband" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Samtidigt som våtmarkernas omfattning minskar ökar i takt med
intensiteten i skogs- och jordbruket deras betydelse ur naturvårdssynpunkt.
Förutom att de utgör refugier för vissa hotade växt- och
djurarter och omväxlande inslag i landskapsbilden torde i dag kunna
konstateras att våtmarkerna även fungerar som kväverenare. På alla
nivåer i den fysiska planeringen måste därför våtmarkerna ägnas ett
avsevärt större intresse än hittills. Beslutsunderlaget måste förbättras
genom en planmässig satsning på forskning och rikstäckande inventeringar.
Naturvårdens synpunkter måste beaktas redan i planeringsarbetets
inledningsskede. Av slutförda inventeringar av våtmarkerna och av
pågående inventeringar inom bl.a. naturvårdsverket framgår att så gott
som samtliga våtmarker är skadade. En riksomfattande inventering av
våtmarkerna har pågått sedan år 1983 men har ännu inte slutförts för
hela riket. Inte minst mot bakgrund av pågående utdikningar, planerade
torvtäkter m.m. är det enligt utskottets mening nödvändigt att dessa
inventeringar kan slutföras. Inventeringarna bör kunna ligga till grund
för ett uppdrag till naturvårdsverket att lämna förslag om restaurering
av värdefulla våtmarker. För särskilt värdefulla områden måste dessutom
snara skyddsåtgärder vidtas. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motionerna Jo321 yrkande 3 och Jo736 yrkande 9 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande våtmarker
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo321 yrkande
3 och 1988/89:Jo736 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU 11

34. Våtmarker i Skåne (mom. 46)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Till
vad" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit utgör våtmarkerna ett viktigt inslag
i både skogs- och kulturlandskapet, både för rekreation och för det
ekologiska systemet. De spelar en viktig roll för vattenbalansen, och
deras betydelse ur naturvårdssynpunkt ökar i takt med den ökade
intensiteten i jord- och skogsbruket. Våtmarkerna bidrar till omväxlingen
i landskapet men är samtidigt av ekonomiskt intresse för
energiförsörjningen och för ett expanderande skogsbruk.

Alla dessa anspråk på våtmarkerna är väsentligt större än den areal
som finns att tillgå i Skåne. Enligt utskottets mening måste slutsatsen
bli, att dessa marker måste ägnas väsentligt större uppmärksamhet än
hittills i den fysiska planeringen. Beslutsunderlaget måste förbättras
genom en medveten och planerad satsning på forskning och på heltäckande
inventeringar. Naturvårdens synpunkter måste komma in i
ett betydligt tidigare skede i planeringsarbetet. Med det anförda ansluter
sig utskottet till motion J086I yrkande 5. Vad utskottet anfört med
anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande våtmarker i Skåne

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo861 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Sand- och grustäkt på ekologiskt känsliga
havsområden (mom. 47)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo435 måste i samhällsplaneringen större
hänsyn tas till de marina mikroorganismerna. Vid lokalisering av
vindkraftverk, hamnar för fritidsbåtar och andra fasta anläggningar
måste särskilt beaktas de ekologiskt känsliga områdena, och sand- och
grustäkt i sådana havsområden bör förbjudas. Eftersom havets biologiska
produktion sker just i strandzonen måste hänsyn tas till de grunda
vikar som fungerar som havets "barnkammare", dvs. reproduktionsområden
för fiskyngel. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Jo435 yrkande 12 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande sand- och grustäkt på ekologiskt känsliga havsområden att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo435 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: JoU 11

36. Nedskräpning till havs (mom. 49)

Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk),
Sören Norrby (fp) och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Beträffande motion" och slutar med "motion Jo753" bort ha följande
lydelse:

De senaste decenniernas erfarenheter av nedskräpningen av kusterna
i Halland och Bohuslän visar enligt utskottets mening att det nu är
nödvändigt att förutsättningslöst utreda hur kustkommunernas nedskräpningsproblem
skall kunna lösas på längre sikt. Som anförs i
motion Jo753 bör en statlig utredning tillsättas. I sitt arbete bör
utredningen beakta synpunkter från naturvårdsverket och Kommunförbundet
samt undersöka möjligheterna att överföra medel från vissa
befintliga forsknings- och utvecklingsprojekt till detta område. Till
utredningens uppgifter bör även höra att framlägga förslag om utformningen
av det internationella informationsarbetet. Härutöver bör regeringen
ta initiativ till förnyade överläggningar mellan Nordsjöstaterna i
syfte att åstadkomma en hårdare förbudslagstiftning mot nedskräpning
till havs. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo753 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande nedskräpning till havs

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo753 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Hastighetsgränser och bullernormer i skärgården
m.m. (mom. 50)

Annika Åhnberg (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Om
en" och på s. 28 slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion Jo970 måste motorbåtstrafiken bli föremål
för en skärpt reglering. Lägre hastighetsgränser och strängare bullernormer
måste införas för såväl småbåtar som större fartyg inomskärs
och i övriga känsliga områden. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionens yrkande 8 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande hastighetsgränser och bullernormer i skärgården
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo970 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoUl 1

38. Förbud mot transporter med helikopter vid
nöjesskidåkning (mom. 51)

Lars Ernestam (fp), Annika Åhnberg (vpk), Sören Norrby (fp) och
Roy Ottosson (mp) anser

dels att den elei av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Med
anledning" och slutar med "ytterligare åtgärd från riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Jo702 och Jo876 har transporterna med
helikopter vid nöjesskidåkning de senaste åren haft en tendens att öka
i oroväckande grad. Denna helikoptertrafik medför en rad negativa
konsekvenser för människor och miljö såsom bullerstörningar, luftföroreningar,
störning av fauna och rennäring samt ökad risk för fjällolyckor,
t.ex. laviner och glaciärsprickor. Med helikopterns hjälp får
skidåkarna dessutom möjlighet att nå platser i fjällvärlden som annars
vore svårtillgängliga. Sådana områden utgör naturliga refugjer för
fjällvärldens fauna men blir härigenom utsatta för en störning som
innebär att djurens livsrum minskar. Om denna form av skidåkning
tillåts att breda ut sig i allt snabbare takt, fråntas många människor
dessutom den unika möjlighet till rekreation som fjällens tystnad och
orörda vildmark erbjuder. Med det anförda ansluter sig utskottet till
motionernas yrkanden om förbud mot transporter med helikopter vid
nöjesskidåkning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
Jo702 och Jo876 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande förbud mot transporter med helikopter vid nöjesskidåkning att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo702 och
1988/89:Jo876 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Stärkning av naturvårdens ställning m.m.

(mom. 14)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anför:

Vi delar i och för sig uppfattningen att naturvårdens ställning behöver
stärkas såväl inom central statsförvaltning som länsförvaltning. Eftersom
yrkande 4 i motion Jo970 inte helt överensstämmer med våra
synpunkter har vi emellertid inte biträtt motionen i denna del.

1989/90: JoU 11

2. Kriterier för naturreservat m.m. (mom. 15) och
Periodiserad ersättning till markägare (mom. 16)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anför:

Vi delar den uppfattning som redovisas i reservation 10 om skötseln
av naturreservat. Det personliga initiativet bör även enligt vår mening
tas till vara, och vi har ingen erinran mot det i reservationen beskrivna
entreprenadsystemet. Vi delar även reservanternas inställning att markägare
bör ges möjlighet till periodiserad ersättning i samband med
avsättande av mark som naturreservat (res. 11), vilket i vissa sammanhang
kan vara en lämplig ersättningsform.

Eftersom vi i övrigt inte delar de förslag som framförs i reservationerna
har vi inte ansett oss kunna biträda dem.

3. Kriterier för naturreservat (mom. 15)

Roy Ottosson (mp) anför:

De olika formerna och instituten för naturskydd bör ses över. Målsättningen
bör då främst vara ett effektivare och heltäckande naturskydd.
Dessutom bör naturskyddet mer markant särskiljas från skydd av
andra anledningar, såsom kulturminnesvård, friskvård, friluftsintressen
m.m. Även nya skyddsinstitut bör kunna bli aktuella. Jag avser emellertid
att under den allmänna motionstiden återkomma i frågan och
med andra förslag än dem som nu framlagts i motionerna.

4. Skötsel av naturvårdsobjekt (mom. 17)

Roy Ottosson (mp) anför:

Översynen av skyddsinstituten måste enligt min mening också omfatta
skötseln av naturvårdsobjekten. Liksom när det gäller formerna och
instituten för naturskydd bör målsättningen även för skötseln av objekten
vara ett mer effektivt och heltäckande naturskydd. Tillgängligheten
för forskare och den intresserade allmänheten bör också kunna tillgodoses
på ett tillfredsställande sätt utan att naturskyddet urholkas.

5. Exploaterade delar av nationalparker (mom. 23)

Roy Ottosson (mp) anför:

Enligt min mening skall nationalparker skyddas i grundlag. Detta krav
från miljöpartiet har tidigare denna höst behandlats av konstitutionsutskottet
men dess värre avslogs förslaget av riksdagen. Jag avser emellertid
att återkomma i frågan. Ett grundlagsskydd skulle enligt min
mening lösa flertalet av de problem som tas upp i motionerna. I
sammanhanget vill jag även framhålla att det redan i dag är möjligt för
ansvariga myndigheter att skärpa nationalparksskyddet.

1989/90: JoU 11

6. Antarktis (mom. 30)

1989/90: JoU 11

Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk),
Sören Norrby (fp), Karin Starrin (c) och Roy Ottosson (mp) anför:

Antarktis är hittills oexploaterat, men det finns intressen som vill
utnyttja de mineraltillgångar som finns i området. Detta är allvarligt
eftersom Antarktis är det enda större område som ännu inte är utsatt
för mänskliga ingrepp i någon större omfattning. I Brundtlandkommissionens
rapport uppmanas länderna till internationellt samarbete
för att skydda Antarktis. För närvarande pågår forskningsarbete i
Antarktis, och Sverige deltar med en expedition i detta arbete. Det är
enligt vår uppfattning viktigt att Sverige klargör att vi inte kommer att
medverka till en mineralutvinning och därmed exploatering av området.
Vi anser att Sverige genom FN:s miljöorgan UNEP bör ta initiativ
för att få Antarktis förklarat som internationell naturpark.

Just nu pågår arbete med att få en mineralkonvention undertecknad
av de berörda staterna. Konventionen är med nödvändighet en kompromiss
mellan dem som vill utvinna mineraler i Antarktis och dem
som vill skydda området. Utrikesutskottet behandlade nyligen frågan
om skyddet av Antarktis. I utskottet uppnåddes enighet om att man
skall arbeta för att få mineralkonventionen undertecknad. I annat fåll
befarades att ett avtalslöst tillstånd skulle uppkomma, vilket kunde bli
förödande för miljön i området (1989/90.UU4). Vår uppfattning är
däremot att konventionen endast förhindrar exploatering på kort sikt,
inte på lång sikt. Därför måste Sverige öka sina ansträngningar för att
skapa ett långsiktigt skydd för området.

Aven om vi således inte är lika positiva som utrikesutskottet till att
detta är den rätta vägen att skydda Antarktis mot exploatering, har vi
ändå avstått från reservationer i detta sammanhang. Vi kommer emellertid
att uppmärksamt följa frågan och återkomma till riksdagen i det
fell vi finner det motiverat.

7. Antarktis (mom. 30)

Roy Ottosson (mp) anför:

Enligt min mening skall Antarktis i sin helhet skyddas mot exploatering.
Området åtnjuter i dag ett visst skydd som emellertid måste
betraktas som mycket osäkert. Det är därför angeläget att regeringen
nu aktivt verkar för ett direkt skydd av Antarktis. Med hänsyn till
utskottets positiva skrivning och till det aktuella förhandlingsläget har
jag emellertid avstått från att reservera mig till förmån för motionerna.

8. Avsättande av vissa områden som naturreservat
(mom. 32) och Marina reservat (mom. 33)

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anför:

Vid sin behandling av flera motioner med förslag om inrättande av
naturreservat och marina reservat hänvisar utskottet till att beslut om
inrättande av reservat är ett förvaltningsbeslut som bör handläggas av
berörda myndigheter.

Vi accepterar utskottets bedömning men vill anföra att det är
angeläget att riksdagen i samband med principiella diskussioner om
skyddsvärda områden även tar upp särskilda objekt. Kindlahöjden i
Örebro län är ett exempel på områden som rimligen bör avsättas som
naturreservat och som illustrerar hur eftersatt naturvården är. Området,
som har varit ett av vårt lands kärnområden för järnframställning,
är visserligen påverkat av tidigare avverkningar men är ett av länets få
kvarvarande sammanhängande områden av urskogskaraktär.

Naturvårdsverket har anfört att det saknas statliga medel för att
skydda detta område. Liknande förhållande gäller för skyddet av flera
områden enligt andra motionsförslag liksom för inrättande av marina
reservat.

Motioner med yrkanden om skydd i form av naturreservat får enligt
vår mening ses som en illustration till de brister som föreligger för att
ge ur naturvårdssynpunkt värdefulla områden det skydd de erfordrar.
Dessa principiella ståndpunkter finns också redovisade i reservationerna
26 och 27.

9. Skyddet av stigar och kulturminnen (mom. 39)

Roy Ottosson (mp) anför:

Stigar och kulturminnen bör få ett bättre skydd i samband med bl.a.
skogsbruket. Möjlighet härför finns i nuvarande skogsvårdslag genom
att skogvårdsstyrelserna kan meddela förelägganden i detta syfte. Denna
möjlighet utnyttjas emellertid i alltför liten utsträckning, vilket
beror på skogsvårdslagens alltför produktionsinriktade karaktär. Miljöpartiet
har i andra sammanhang motionerat om ändring av lagstiftningen
med denna innebörd.

10. Utredning om färjetrafikens skador (mom. 48)

Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m), ingvar Eriksson (m), Annika
Åhnberg (vpk), Carl G Nilsson (m) och Sören Norrby (fp) anför:

Miljöeffekterna i Stockholms skärgård av den tunga fårjetrafiken mellan
Sverige och Finland är allvarliga och har uppmärksammats under
lång tid. Krav på tillräckliga resurser för nödvändiga undersökningar
och utredningar har dock inte tillgodosetts. Först under år 1989 har
länsstyrelsen i Stockholms län fått statliga medel för vissa undersökningar.
Tidigare har Stockholms läns landsting i viss mån lämnat
bidrag ur sin miljövårdsfond.

1989/90: JoU 11

Äntligen har således den i motion Jo436 yrkande 3 begärda utredningen
kunnat påbörjas. Vi anser det emellertid oacceptabelt att — på
grund av bristande utredningsunderlag — dessa allvarliga miljöeffekter
inte tidigare har kunnat motverkas effektivt.

1989/90: Jo U11

gotab 99732, Slockholm 1990