Naturresurslagen - miljökonsekvensbeskrivningar m.m.
Betänkande 1990/91:BoU18
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU18
Naturresurslagen -- miljökonsekvensbeskrivningar m.m.
Innehåll
1990/91 BoU18
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i naturresurslagen (NRL) i avsikt att i lagen föra in bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Utskottet tillstyrker också förslagen till ändringar i NRL i övrigt och i farledslagen. Genom dessa förslag blir det möjligt att tillämpa hushållningsbestämmelserna i NRL på ärenden enligt farledslagen. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändring i lagen om kommunal energiplanering så att det enligt denna lag blir möjligt att kräva att till den kommunala energiplanen skall höra en miljökonsekvensbeskrivning.
Med anledning av vissa motioner föreslår utskottet att Emån undantas från vattenkraftsutbyggnad genom att den tas in i NRL.
Övriga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks.
Reservationer har avgivits bl.a. om en översyn av NRL, konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar samt om att ett s.k. nollalternativ bör utarbetas i samband med att sådana beskrivningar görs.
Propositionen
I de delar propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö behandlas av bostadsutskottet föreslår regeringen riksdagen att anta de genom propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., 2. lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., 5. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, 6. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering.
Dessutom behandlas av bostadsutskottet propositionen såvitt avser avsnitten 7.1.1 Kommunernas och länsstyrelsernas roll, 7.1.3 Behovet av mark för friluftsliv och naturvård, 7.5 Skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet samt kapitel 8 Miljökonsekvensbeskrivningar.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Bo27 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för mätning av markradon.
1990/91:Bo28 av Sören Lekberg och Bo Holmberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassat byggande och boende.
1990/91:Bo29 av Anna Horn af Rantzien och Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje beslut som fattas i frågor som gäller användning av biologiska system föregås av en långsiktig konsekvensbeskrivning enligt de beräkningsgrunder som framgår av motionen.
1990/91:Bo30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av nollalternativ i samband med att miljökonsekvensbeskrivningar utförs. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo105.
1990/91:Bo31 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet "avsevärt försvårande av pågående markanvändning" skall relateras till hela brukningsenheten och ej till "berörd del", 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts att reglerna för intrångsersättning till markägare skall ändras så att vad som skall anses som avsevärt försvårande av pågående markanvändning relateras till hela brukningsenheten, ej till berörd del. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo109.
1990/91:Bo32 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen, med ändring i regeringens förslag, beslutar införa en särskild lag om miljökonsekvensbedömningar i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på miljökonsekvensbedömningar vid politiska beslut. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo110.
1990/91:Bo33 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöskyddskommittén skall få i uppdrag att konkretisera lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar, 2. att riksdagen hos regeringen begär nytt lagförslag om miljökonsekvensbeskrivningar där det tydligt framgår att alternativ för att nå samma syfte som projektet i fråga skall ingå i en miljökonsekvensbeskrivning, 3. att riksdagen hos regeringen begär nytt lagförslag om miljökonsekvensbeskrivningar där allmänheten ges rätt att medverka genom offentliga hearings och rätt att överklaga, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att energiverket är en olämplig instans för att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen och rörledningslagen är tillräckliga, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjöfartsverket är en olämplig instans för att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen är tillräckliga, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen är en olämplig instans för att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt kontinentalsockellagen är tillräckliga, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att luftfartsverket är en olämplig instans för att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen är tillräckliga, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i vattenlagen som innebär att förbud mot exploatering av orörda vattendrag och biflöden införs. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo111.
1990/91:Bo34 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett resursbevarande och miljöanpassat boende, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samordning mellan naturresurslagen och naturvårdslagen vad gäller värnet av naturmiljön. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo113.
1990/91:Bo35 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av 4 kap. naturresurslagen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo115.
1990/91:Bo36 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att regeringen skall presentera miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner som kan få väsentlig betydelse för miljö och hushållning med naturresurser, 2. att regeringen skall ge utredningar och kommittéer, vilkas förslag kan få väsentlig betydelse för miljö och hushållning med naturresurser, i uppdrag att presentera miljökonsekvensbeskrivningar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo116.
1990/91:Bo37 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag på förändringar i aktuell lagstiftning så att miljökonsekvensbeskrivningar blir obligatoriska i kommunernas översiktsplaner. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo117.
1990/91:Bo38 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om ändring av expropriationslagen så att mark även kan exproprieras av miljöskäl. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo118.
1990/91:Bo40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i plan- och bygglagen så att miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall krävas vid byggande av trafikanläggningar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T82.
1990/91:Bo41 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i naturresurslagen att skogsvårdslagen och skötsellagen kan anknytas enligt vad som sägs i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljökonsekvensbeskrivningar i plan- och bygglagen enligt vad som sägs i motionen, 3. att riksdagen beslutar om sådan ändring av naturresurslagen, 5 kap. 3 § om miljökonsekvensbeskrivningars saklighet och opartiskhet enligt vad som sägs i motionen, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om länsstyrelsernas utvidgade beslutanderätt om miljökonsekvensbeskrivningar enligt vad som sägs i motionen.
1990/91:Bo42 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samhällsbyggande på ekologins grunder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ekologiskt hållbart tätortsmönster, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett ekologiskt stadsbyggnadsbegrepp, 4. att riksdagen hos regeringen begär att boverket och naturvårdsverket utvecklar ett omfattande retursystem för alla restprodukter i den byggda miljön, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underskottet på friytor för odling och rekreation i storstadsmiljöer, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorium i miljökonsekvensbeskrivning för analys av vattenhushållningsaspekter, 7. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket och boverket i samarbete redovisar en forsknings- och utvecklingsplan för införande av ekologiska toalett- och avloppssystem i ny och befintlig bebyggelse, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraven på ekologisk ombyggnad av bostadsbeståndet.
dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna
1989/90:Bo503 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66 TWh, som riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske,
1989/90:Bo550 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vattenkraftsutbyggnadsepoken bör vara slut och att de i motionen uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering (yrkandet behandlas i detta betänkande i vad avser frågan om vattenkraftsutbyggnadsepoken; i övrigt har yrkandet behandlats i betänkandet 1989/90:BoU17),
dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletteringar i plan- och bygglagen med regler om miljökonsekvensbeskrivningar,
1990/91:Bo501 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. av innebörden att efter ordet "Vindelälven" förs in ordet "Emån".
1990/91:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av lagen om hushållning med naturresurser, 2. att riksdagen beslutar att ansvaret för uppsikten över hushållningen med naturresurser enligt naturresurslagen överförs från boverket till naturvårdsverket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av NRL i fråga om mineralutvinning i de obrutna fjällområdena, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo705.
1990/91:Bo506 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen som föreslås i motionen.
1990/91:Bo513 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de outbyggda älvarna inte heller skall byggas ut, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av skyddsvärda vattendrag.
1990/91:Bo514 av Eva Goës (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i motionen uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering, 2. att riksdagen beslutar att alla vattendrag skall skyddas från vidare exploatering som minikraftverksutbyggnation i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo732.
1990/91:Bo516 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dammarna i Haverö strömmar skall genomgå en pietetsfull renovering utan att någon permanent väg byggs i området och utan att naturvärden i området i övrigt skadas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statligt ekonomiskt stöd till renoveringen av dammarna i Haverö strömmar bör övervägas i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dammsäkerhetskraven för dammarna i Haverö strömmar bör omprövas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Bo518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Emån skall skyddas i naturresurslagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Indalsälvens delta skall skyddas i naturresurslagen, 3. att riksdagen beslutar stryka andra stycket i 3 kap. 1 § naturresurslagen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet riksintresse för natur- och kulturvården måste preciseras och listan med riksintressanta områden fastställas i lag, 5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att samtliga orörda älvar, biflöden och åar skyddas. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo751.
1990/91:Bo527 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av naturresurslagen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T708.
1990/91:Bo533 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med naturresurser m.m. att Emån, Voxnan uppströms Edsbyn, Meåforsen, Hårkan och Luleälven sträckan mellan Vietas och Stora Lulevattnet, skyddas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om avsättande av de fyra orörda älvarna och ytterligare några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar,
1990/91:Bo534 av Lars Norberg och Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att borttagandet av det kommunala vetot är en från miljösynpunkt oacceptabel åtgärd. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N314.
1990/91:Bo535 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att Vättern skall vara riksobjekt som färskvattentäkt enligt naturresurslagen och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo794.
1990/91:Bo536 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i motionen uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering, 2. att riksdagen beslutar att Indalsälvens delta skall skyddas från vidare exploatering i enlighet med vad som anges i motionen.
1990/91:Bo542 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att ännu tydligare än vad som hittills skett för kommunerna klarlägga de intressen som naturresurslagen har att tillgodose. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo815.
1990/91:Bo544 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd av de outbyggda älvarna som nationalälvar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo819.
1990/91:K241 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att förklara de outbyggda älvarna som nationalälvar i enlighet med vad som anförts i motionen,
Yttrande m.m.
Bostadsutskottet har berett trafikutskottet och näringsutskottet tillfälle att avge yttranden över vissa motioner om miljökonsekvensbeskrivningar. Trafikutskottet har avstått från att yttra sig. Näringsutskottets yttrande 1990/91:NU11y har som bilaga 3 fogats till detta betänkande.
Företrädare för kommunförbundet har muntligen inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet förslagen i proposition 1990/91:90 -- En god livsmiljö -- såvitt avser förslagen om ändringar i naturresurslagen (NRL) samt ändringar i farledslagen och lagen om kommunal energiplanering. Dessa förslag avser i huvudsak frågan om miljökonsekvensbeskrivningar skall användas i viss lagstiftning för att uppnå ett ökat hänsynstagande till miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Motiven för förslagen finns i kapitel 8 i propositionen. Detta kapitel jämte vissa motioner ligger till grund för utskottets överväganden. I betänkandet behandlas också avsnitten 7.1.1 Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med uppgiften att förverkliga NRLs intentioner, 7.1.3 Behovet av mark för friluftsliv och naturvård och 7.5 Skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet. Vidare behandlar utskottet i betänkandet motioner om NRL väckta under allmänna motionstiden 1991.
Utskottet har disponerat betänkandet så att först behandlas frågor om NRLs utformning och inriktning. Därefter följer ett avsnitt i vilket behandlas de delar av propositionen som hänvisats till bostadsutskottet jämte motioner. I huvudsak behandlas i denna del av betänkandet frågan om miljökonsekvensbeskrivningar. I det tredje avsnittet behandlar utskottet i huvudsak motioner väckta under allmänna motionstiden 1991 om ändringar i 1--4 kap. NRL. Dock behandlas i ett särskilt avsnitt frågor som i lagens 3 kap. rör frågan om bevarande av vattenområden och älvsträckor. Avslutningsvis behandlas motioner om ekologiskt byggande m.m.
Utformningen och inriktningen av NRL
I folkpartiet liberalernas partimotion Bo502 yrkande 1 föreslås att en översyn av NRL görs. I motivering till yrkandet, som återfinns i motion Jo705, anges bl.a. att en av Svenska naturskyddsföreningen gjord utvärdering visar att lagen har låg status hos myndigheterna samt att den inte tillämpas fast så borde skett. Motionärerna finner det lämpligt att en översyn av lagen görs. Frågan om översyn av NRL tas upp också i centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 3. Motivet för yrkandet återfinns i motion Jo113. I denna motion anförs att NRL har många förtjänster men också flera brister, bl.a. bör lagens hushållningsbestämmelser ses över med syftet att skapa ett tydligare samband mellan NRL och naturvårdslagen (NVL).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Plan- och bygglagen (PBL) och NRL trädde efter ett långvarigt förberedelsearbete i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i NRL syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. En huvuduppgift för NRL är att ange för olika lagar gemensamma prövningsgrunder som stöd för en allsidig och långsiktig bedömning av frågor om konkurrens beträffande användning av mark och vatten. Till lagen har därför knutits ett tiotal olika lagar som reglerar ianspråkstagandet av mark och vatten för olika ändamål. Sålunda skall bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL enligt vad som framgår av 1 kap. 2 § tillämpas enligt vad i dessa lagar är föreskrivet. Exempel på lagar som på detta sätt knutits till NRL är PBL, vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen, minerallagen, kontinentalsockellagen och luftfartslagen. Genom denna konstruktion har NRL kommit att få en stor betydelse och en central roll beträffande samhällsplaneringen i vid mening. Den brukar betecknas som en paraplylag. När en bedömning skall göras om avsikten med lagstiftningen har infriats är det nödvändigt att klargöra det syfte den avsetts tjäna. Lagen i nu behandlade delar är att anse som en lag genom vilken avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett långsiktigt perspektiv. Detta har i miljöskyddskommitténs principbetänkande Miljölagstiftningen i framtiden (SOU 1991:4 s. 52) uttryckts så att hushållningsbestämmelserna i lagen -- dvs. lagens 2 och 3 kap. -- inte i första hand tar sikte på att tillgodose miljöskyddsintressena. Bestämmelserna tillgodoser enligt kommittén i minst lika hög grad exploateringsintressena och andra intressen som med fog kan sägas vara motstående till miljöskyddsintressena.
När kritik riktas mot lagens hushållningsbestämmelser grundas denna ofta på ett synsätt när det gäller avsikten med lagen som går ut på att lagen inte i tillbörlig grad tar hänsyn till miljöintressena. Utan att närmare nu gå in på denna fråga; en fråga som förmodligen kommer att övervägas ytterligare av miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete vill utskottet som sin mening anföra att det finns goda skäl för uppfattningen att lagen även under överskådlig tid skall ges en utformning som gör det möjligt att med åberopande av den göra de avvägningar som i olika samhällsplaneringsfrågor praktiskt taget alltid blir aktuella mellan berättigade miljöintressen å ena sidan och likaledes berättigade exploateringsintressen å den andra. Lagen skall tillämpas när planer upprättas och när myndigheter prövar ärenden om lokalisering av en verksamhet. Allsidiga bedömningar skall därvid göras med syftet att bevara natur- och kulturmiljön samt att främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Både bevarande- och användningsintressen skall alltså vägas in i ett långsiktigt hushållningsperspektiv. Utskottet vill erinra om vad i propositionen 1990/91:90 (s. 132) anförs om att kraven på en miljömedveten samhällsplanering skärps om föreskrifter motsvarande NRL tas in i en miljöbalk. Utskottet har nyligen i yttrandet 1990/91:BoU3y till jordbruksutskottet givit uttryck för uppfattningen att föreskrifter motsvarande NRL bör ingå i en miljöbalk.
Vad rör frågan i fp-motionen om att NRL inte tillämpas så som avsetts vill utskottet erinra om att den lagstiftning som behandlar den fysiska planeringen förändrades i grunden i och med tillkomsten av PBL och NRL. Denna lagstiftning har, som framgått ovan, varit i kraft mindre än fyra år. Under denna tid har i kommunerna pågått ett intensivt arbete bl.a. med att färdigställa de översiktsplaner som förutsätts i PBL. Att de avvägningsfrågor som avses hävdas med NRL därvid i vissa fall kan ha fått stå tillbaka bör emellertid inte leda till slutsatsen att lagen som sådan är verkningslös. När den första generationens översiktsplaner enligt PBL nu i det närmaste färdigställts finns enligt utskottets mening grundad anledning anta att NRL i det fortsatta arbetet med den fysiska planeringen i kommunerna kommer att spela den roll som ursprungligen avsetts. I vart fall är frågan om en revision av lagen på det sätt som motionärerna förordar alltför tidigt väckt. Ytterligare erfaranheter bör vinnas. Utskottet vill tillägga att en ordning med miljökonsekvensbeskrivningar snarast förstärker uppfattningen att NRL bör betraktas som en lag enligt vilken långsiktiga avvägningar mellan bevarandeintressen och exploateringsintresse bör göras.
Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker bostadsutskottet centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 3 och folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 1 om översyn av NRL.
I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att ansvaret för uppsikten över NRL överförs från boverket till naturvårdsverket.
Motionärernas uppfattning om ansvaret för NRL på central myndighetsnivå utgår uppenbarligen från deras uppfattning om NRL i första hand är att betrakta som en lag som tillkommit för att beakta miljövårdens intressen. Utskottet har, som framgått ovan, en annan uppfattning om det syfte lagen har att tjäna. Enligt utskottets mening är lagens hushållningsbestämmelser att anse som bestämmelser som skall ligga till grund för långsiktiga avvägningar mellan exploateringsintressen och bevarandeintressen. Utifrån ett sådant synsätt får det anses både naturligt och rimligt att hävda att lagen är en del av det plan- och beslutssystem som utformats avseende den fysiska planeringen och att NRL sett ur detta perspektiv har ett nära samband med PBL. En sådan uppfattning leder till slutsatsen att de frågor som regleras i PBL och NRL på myndighetsnivå bör ligga på samma myndighet. Denna uppfattning förs också fram i propositionen (s. 132).
Mot bakgrund av det nu anförda har utskottet för sin del inte kommit fram till någon annan mening än att ansvaret för NRL på myndighetsnivå även i fortsättningen bör åvila boverket. Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 om ansvaret för NRL på myndighetsnivå avstyrks med hänvisning till vad som nu anförts.
Miljökonsekvensbeskrivningar
Beträffande behovet av miljökonsekvensbeskrivningar anförs i propositionen sammanfattningsvis följande (prop. s. 167--168).
För att uppnå ett ökat hänsynstagande till miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser behövs bättre metoder för att utreda de miljökonsekvenser som olika beslut kan väntas leda till. Det gäller såväl i fråga om övergripande politiska beslut och olika beslut om planer och program som beslut om tillstånd till olika typer av anläggningar eller andra åtgärder. Syftet bör vara att skapa ett beslutsunderlag som gör det möjligt att ta ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från miljösynpunkt. Det är viktigt att en bedömning av miljökonsekvenserna kommer in i ett tidigt planeringsskede, parallellt med tekniska och ekonomiska frågor, innan beslut fattas om en viss plan, åtgärd eller ett projekt. Miljökonsekvensbeskrivningar bör integreras i samhällets beslutsprocesser. En ökad systematik vid framtagande av underlag för beslut, som kan antas få betydande verkningar på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser har många fördelar. Det innebär ett ökat tryck på myndigheter och företag att beakta miljö- och hushållningsintressen i samband med olika beslut. Det bör också öka möjligheterna för enskilda medborgare att påverka myndigheter och företag i samband med olika beslut som har stor betydelse för miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Införandet av miljökonsekvensbeskrivningar kan därför bidra till att främja ett mer miljöinriktat beslutsfattande i samhället.
Den lagtekniska lösning som valts i propositionen beträffande miljökonsekvensbeskrivningarna går ut på att krav införs i NRL på att en ansökan om tillstånd enligt lagens 4 kap. skall innehålla en sådan beskrivning. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreslås bemyndigas att föreskriva att det i ärende enligt någon av de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelser om sådana beskrivningar föreslås föras in i NRL i ett nytt 5 kap.
I den s.k. MKB-rapporten föreslogs att en MKB-lag skulle införas med bemyndigande för regeringen att föreskriva att det vid tillämpningen av en viss av regeringen särskilt angiven lag skall föreligga en miljökonsekvensbeskrivning som underlag för beslut om en verksamhet eller åtgärd som kan antas ha en väsentlig inverkan på miljön och/eller hushållningen med naturresurser.
Inledningsvis vill utskottet anföra att invändningar inte framkommit i motioner eller annat sätt om behovet av att miljökonsekvensbeskrivningar som sådana införs som ett led i arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med naturresurserna. Även enligt utskottets uppfattning är det av stor betydelse att sådana beskrivningar kommer att ingå som ett led i detta arbete.
De motioner som behandlas i detta avsnitt av betänkandet tar upp frågor t.ex. om den lagstiftningsmetodik som bör väljas i sammanhanget och hur ett fortsatt arbete med att konkretisera miljökonsekvensbeskrivningarna bör bedrivas.
I folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 1 föreslås riksdagen besluta införa en särskild lag om miljökonsekvensbeskrivningar. Motionärerna föredrar alltså den lagtekniska lösning som förs fram i MKB-rapporten. Om denna lösning väljs minskar enligt motionärerna kopplingen mellan reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar och naturresurslagen och annan renodlad miljölagstiftning. Vidare anförs i motionen att det är svårt att se hur ett kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar i NRL skulle göra denna lag mer överskådlig, lättillgänglig och användbar. Enligt motionärernas mening kommer det också att innebära problem när NRL skall föras in i en miljöbalk.
Utskottet har ovan bl.a. med anledning av en partimotion från folkpartiet tämligen utförligt redovisat sin syn på NRL och den ställning som denna lag har och bör ha i planeringssammanhang. Lagens karaktär av paraplylag gör det enligt utskottets mening motiverat att i den ta in regler om miljökonsekvensbeskrivningar. Vid ett accepterande av den i propositionen valda lösningen kommer det ju att finnas möjligheter för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas i ärenden enligt någon av de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL. Även i motionen anses att en sådan ordning i princip bör tillämpas.
Utskottet kan emellertid inte dela motionärernas uppfattning om att den i MKB-rapporten förordade lösningen skulle vara att föredra framför den i propositionen valda. Enligt utskottets mening finns inte grundad anledning för farhågorna i motionen att förslaget i propositionen skulle innebära problem om föreskrifter motsvarande NRL tas in i en miljöbalk. Utskottet kan inte inse att några större problem i sammanhanget därvid skulle uppstå. Utskottet har nyligen enhälligt i yttrandet 1990/91:BoU3y till jordbruksutskottet förordat att "NRL" i sin helhet bör tas in i en eventuell miljöbalk och därvid bl.a. anfört att det finns anledning stryka under vad i propositionen anförts om att miljöfrågorna då kommer att få en central plats i den fysiska planeringen och i samhällsplaneringen i vid mening. Utöver vad i yttrandet anfördes vill utskottet tillägga att det får anses naturligt att miljöskyddskommittén i sitt fortsatta arbete överväger de ändringar närmast av teknisk karaktär som kan behöva vidtas när "NRL" flyttas in i miljöbalken.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört om den lagtekniska lösningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar avstyrker utskottet bifall till folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 1.
I miljöpartiet de grönas partimotion Bo33 yrkande 1 föreslås att miljöskyddskommittén skall få i uppdrag att konkretisera lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar.
Såvitt rör frågan om kvaliteten på beskrivningarna anförs i propositionen (s. 188--189) att i och med att en miljökonsekvensbeskrivning ingår i beslutsunderlaget vid myndighetsprövning skall ett tillstånd eller annan sökt åtgärd naturligtvis inte beviljas om beskrivningen inte är tillfredsställande.
Utskottet accepterar vad i propositionen i denna del anförts och vill som sin mening tillägga att det får anses rimligt anta att kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att höjas allteftersom de kommer till användning i ärendehanteringen. En liknande uppfattning förs fram i propositionen i specialmotiveringen till 5 kap. 3 § NRL. Det får vidare -- som utskottet anfört ovan -- anses rimligt att miljöskyddskommittén, utan någon riksdagens begäran därom, om så befinns erforderligt, ytterligare överväger behovet av ändringar av närmast teknisk karaktär om NRL-föreskrifterna förs in i en miljöbalk.
Med hänvisning till det nu anförda finner utskottet inte tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 1 om en konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar.
I motion Bo41 (v) yrkande 3 föreslås en ändring av propositionsförslaget såvitt avser 5 kap. 3 § NRL. Enligt motionärerna bör i paragrafen skrivas in att miljökonsekvensbeskrivningarna bör vara sakliga och opartiska.
I regeringens förslag anges i 5 kap. 3 § NRL att miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. I propositionen anförs (s. 189) att om länsstyrelsen i de fall styrelsen finner att en beskrivning behöver kompletteras från miljö-, hälso- eller naturresurssynpunkt och om tillståndsprövningen ligger på en annan myndighet länsstyrelsen hos denna får begära att sökanden kompletterar sin beskrivning om länsstyrelsen är remissorgan i ärendet. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete i miljödepartementet som syftar till en särskild förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. I denna kommer att tas in en föreskrift i huvudsak av den ovan angivna innebörden om länsstyrelsens roll i sammanhanget.
Utskottet anser att syftet med motionen beträffande sakligheten och opartiskheten i miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att i inte ringa grad tillgodoses genom den ordning som nu beskrivits. Prövningsmyndigheten har det yttersta ansvaret att bevaka att skäliga krav på opartiskhet och saklighet är uppfyllda. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo41 (v) yrkande 3 såvitt nu är i fråga.
I samma motion föreslås i yrkande 4 att länsstyrelsen i stället för att vara remissorgan bör ges beslutanderätt angående godkännande av miljökonsekvensbeskrivningar.
Enligt utskottets mening innebär den ordning som föreslås i propositionen att den sakkunskap som länsstyrelsen onekligen representerar beträffande miljö- och samhällsplaneringsfrågorna kommer att kunna göra sig gällande i tillbörlig omfattning. Förslaget i motion Bo41 (v) yrkande 4 om länsstyrelsens beslutanderätt avstyrks sålunda.
Frågor om beslutsordningen tas upp också i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkandena 4--7. Yrkandena går ut på att vissa myndigheter -- energiverket, sjöfartsverket, regeringen resp. luftfartsverket -- inte är lämpliga att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga enligt vissa lagar. Sålunda föreslås riksdagen ge till känna att energiverket är olämplig instans att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen och rörledningslagen är tillräckliga (yrkande 4). På motsvarande sätt föreslås i yrkandena 5--7 ett riksdagens tillkännagivande om att sjöfartsverket är olämplig instans att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen är tillräckliga, att regeringen är olämplig instans att göra sådana bedömningar enligt kontinentalsockellagen samt att luftfartsverket är olämpligt att göra sådana bedömningar enligt luftfartslagen.
Såvitt avser yrkandena 4 och 6 om bedömningar av miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen, rörledningslagen resp. enligt kontinentalsockellagen har näringsutskottet yttrat sig (1990/81:NU11y).
Efter att ha uttryckt sig positivt om införande av ett krav på miljökonsekvensbeskrivningar anför näringsutskottet sammanfattningsvis att beredningen av ärenden enligt den i yttrandet diskuterade lagstiftningen regelmässigt genomförs under medverkan av någon myndighet som uteslutande eller bl.a. är inriktad på miljöfrågor. I yttrandet anges att naturvårdsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, boverket och länsstyrelsen har sådana beredningsuppgifter som åsyftas i motionsyrkandena 4 och 6. Vidare anförs i yttrandet att oavsett detta har tillståndsmyndigheten ansvar för att ett tillfredsställande beslutsunderlag föreligger. Avslutningsvis anser utskottet att de intressen motionärerna genom de aktuella yrkandena vill slå vakt om blir tillgodosedda inom de tre i yttrandet behandlade områdena.
Vad beträffar yrkandet 5 i motionen om att sjöfartsverket är en olämplig instans att bedöma miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen anförs i propositionen (s. 182) att verket bör ge länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över beskrivningen. En liknande ordning bör enligt propositionen (s. 181--182) gälla beträffande bedömningar av behovet av miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagens 6 kap. 5 §. Enligt detta lagrum bedöms bl.a. frågan om tillstånd att inrätta allmän flygplats. Även i sådanan ärenden förutsätts att yttrande inhämtas från länsstyrelsen. Frågan om handläggningen av miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen tas upp i yrkandet 7 i motionen.
Såvitt avser de i näringsutskottets yttrande behandlade lagarna delar bostadsutskottet uppfattningen om att den ordning som kommer att gälla beträffande handläggningen av frågor om miljökonsekvensbeskrivningar får anses tillfredsställande. Bostadsutskottet gör samma bedömning i vad avser bedömningen enligt farledslagen och luftfartslagen. Med det anförda avstyrker bostadsutskottet miljöpartiets partimotion Bo33 yrkandena 4--7 om ordningen för bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar.
Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningarna tas upp i sju motionsyrkanden. I tre av dem föreslås att ett nollalternativ skall redovisas i samband med beskrivningarna. Förslag med denna innebörd förs fram i de tre partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp) yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.
I propositionen anförs (s. 188) att i en miljökonsekvensbeskrivning skall redovisas vilka realistiska alternativ som kan övervägas när det gäller lokalisering eller utformning av en verksamhet. För att olika alternativ från miljösynpunkt skall kunna vägas mot varandra är det enligt propositionen i normalfallet väsentligt att redovisa ett nollalternativ, dvs. vad det skulle innebära att inte genomföra det som åsyftas.
Förslaget i propositionen ligger väl i linje med vad i motionerna anförts om att nollalternativ och andra alternativ skall ingå i miljökonsekvensbeskrivningar. Ett riksdagens bifall till motionerna kan därmed inte anses nödvändigt. Eftersom syftet med dem får anses tillgodosett avstyrker utskottet partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp) yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.
I motion Bo29 (mp) förordas att varje beslut som fattas i frågor som gäller användning av biologiska system skall föregås av en långsiktig konsekvensbeskrivning.
Även om det tämligen ingående bör anges hur miljökonsekvensbeskrivningar bör utformas får det anses både lämpligt och realistiskt anta att det i det enskilda fallet måste finnas möjligheter att utforma beskrivningarna med hänsyn till omständigheterna i ärendet. Såvitt kan bedömas torde dock miljöförändringar med den inriktning som aktualiseras i motionen komma att bedömas mot bakgrund av en miljökonsekvensbeskrivning. Ett riksdagens tillkännagivande tjänar vid en sådan uppfattning inte något reellt syfte. Motionen Bo29 (mp) om miljökonsekvensbeskrivningar vid användning av biologiska system avstyrks.
I folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 3 förordas ett tillkännagivande om krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid politiska beslut. I miljöpartiets partimotion Bo36 yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skall presentera miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner som kan få väsentlig betydelse för miljön och hushållningen med naturresurser.
Även enligt utskottets uppfattning får det anses motiverat att i propositioner som har väsentlig betydelse för miljön finns redogörelser för de konsekvenser för miljön m.m. som ett genomförande av förslagen i propositionen skulle få. Det torde regelmässigt förhålla sig så att i sådana propositioner en redovisning lämnas i linje med vad i miljöpartiets partimotion förordats. Så torde också vara fallet även beträffande andra viktiga politiska beslut med miljöpolitisk inriktning. Denna fråga har aktualiserats även i folkpartiets partimotion.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet bifall till folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 3 och miljöpartiets partimotion Bo36 yrkande 1 om miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m.
I den sistnämnda motionen föreslås även ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att utredningar och kommittéer av betydelse för miljön och hushållningen med naturresurser får i uppdrag att presentera miljökonsekvensbeskrivningar.
Även beträffande denna fråga torde syftet med motionsyrkandet få anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens begäran. Enligt utskottets uppfattning torde nämligen direktiven avseende kommittéer och utredningar i miljöfrågor ofta omfatta också sådana frågeställningar som tagits upp i miljöpartiets partimotion Bo36 yrkande 2. Ett tillkännagivande om direktiv till vissa utredningar m.m. kan inte anses erforderligt. Motionen avstyrks.
Ytterligare en fråga om hur inflytandet i samband med miljökonsekvensbeskrivningar skall komma till uttryck tas upp i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 3. Ett nytt lagförslag begärs. Detta skall utformas så att allmänheten ges rätt att medverka genom offentliga hearings och rätt att överklaga.
I propositionen anges (s. 189) att ett syfte med miljökonsekvensbeskrivningar är en offentlig redovisning av inverkan av den åsyftade anläggningen, verksamheten eller åtgärden på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser och av vilka motiv och avvägningar som ligger till grund för en ansökan. Genom att allmänheten, miljöorganisationer m.fl. får ta del av detta ökar deras möjligheter att påverka myndigheter och företag att ta större hänsyn till miljö- och naturhushållningsintressen.
Utöver vad i propositionen anförts vill utskottet erinra om att i flertalet av de lagar som är anknutna till NRL finns bestämmelser om offentliggörande. Så är fallet med PBL, vattenlagen och miljöskyddslagen. I naturvårdslagen, luftfartslagen och farledslagen finns inga föreskrifter om offentliggörande. Avsikten är emellertid att i den särskilda förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar skall tas in bestämmelser om offentliggörande även i dessa lagar.
Det bör alltså finnas goda förutsättningar att få till stånd den breda medverkan genom offentliga utfrågningar som förespråkas i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 3 utan en riksdagens åtgärd i ärendet.
I fem motionsyrkanden tas upp frågan om kompletteringar i PBL så att miljökonsekvensbeskrivningar ur skilda aspekter skall påfordras enligt denna lag.
I motion Bo244 (c) yrkande 4 föreslås att PBL kompletteras med regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I miljöpartiets partimotion Bo37 föreslås att miljökonsekvensbeskrivningar blir obligatoriska i kommunernas översiktsplaner. I motion Bo41 (v) yrkande 2 föreslås att det i vissa fall skall krävas en miljökonsekvensbeskrivning i ärenden enligt PBL, om det inte är uppenbart onödigt. I motionens motivtext anförs att motsvarande ordning bör gälla enligt skötsellagen och skogsvårdslagen. I partimotionen Bo40 (mp) föreslås en ändring i PBL så att miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall krävas vid byggande av trafikanläggningar. I yrkandet 6 i motion Bo42 (mp) föreslås att vattenhushållningsaspekten skall beaktas i miljökonsekvensbeskrivningarna.
Beträffande frågan om miljökonsekvensbeskrivningar skall utgöra en obligatorisk del av beslutsunderlaget vid ärenden enligt PBL anförs i propositionen (s. 173--174) att sådana beskrivningar i den fysiska planeringen bör kunna ge ett bra stöd för bedömningen bl.a. av lämpliga alternativ för lokalisering av stora projekt och anläggningar som har väsentlig omgivningspåverkan. I propositionen anförs vidare att många kommuner redan i dag använder sig av detta arbetssätt. Regeringen har tagit intryck av kommunförbundets inställning i frågan. Denna går ut på att i det dynamiska utvecklingsskede som den fysiska planeringen befinner sig det är olämpligt att införa regler som gör miljökonsekvensbeskrivningar till ett obligatorium i ärenden enligt PBL. I propositionen erinras också om att kommunerna skall samråda med länsstyrelsen när förslag till översiktsplan och detaljplan upprättas och att länsstyrelsen då skall ge råd och bl.a. ta tillvara statens intressen. Vidare bör erinras om att överprövning av detaljplan eller områdesbestämmelser kan ske bl.a. om det befaras att ett riksintresse enligt NRL inte tillgodoses. Regeringen anser, med hänsyn till det nu anförda, att länsstyrelsen, om det kan befaras att ett beslut kommer att överprövas enligt reglerna i PBL, ser till att erforderligt planeringsunderlag finns.
Utskottet delar vad som anförs i propositionen och i de nu behandlade motionerna om att miljökonsekvensbeskrivningar i princip bör upprättas vid ärenden enligt PBL. Utskottet har positivt noterat att denna ordning -- utan att regler därom finns -- tillämpas av många kommuner. Utskottet har mot denna bakgrund förståelse för uppfattningen att det i det intensiva skede som planeringen enligt PBL befinner sig i kan vara lämpligt att avvakta med att kräva att i denna lag nu skall införas ett krav på att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras till ett obligatorium. Syftet med förslagen i motionerna får anses i inte ringa grad tillgodosett, bl.a. därför att sådana beskrivningar i ärenden enligt PBL, som efterfrågas av motionärerna, inte sällan kommer till användning i planarbetet på den lokala nivån. I dessa beskrivningar får det också anses naturligt att ta upp bl.a. sådana frågor som aktualiserats i motionerna Bo40 (mp) och i Bo42 (mp) yrkande 6. Dessa motioner bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Samma bedömning görs beträffande övriga motioner som nu behandlas. Med hänvisning till det anförda finns inte heller tillräcklig anledning att nu tillstyrka förslagen i miljöpartiets partimotion Bo37, samt förslagen i motionerna Bo40 (mp), Bo41 (v) yrkande 2, Bo42 (mp) yrkande 6 och Bo244 (c) yrkande 4 om att ett lagfäst krav skall införas om att miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas enligt PBL.
Med hänvisning till vad i detta avsnitt anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till lag om ändring i NRL, lag om ändring i farledslagen samt lag om ändring i lagen om kommunal energiplanering. Lagförslagen har i propositionen nummer 1, 5 och 6. De har i detta betänkande tagits in som bilaga 1. Motion Bo41 (v) yrkande 3 såvitt nu är i fråga om en annan lydelse av 5 kap. 3 § NRL avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande ovan.
Vad som i propositionen anförts i avsnitt 7.1.1 om kommunernas och länsstyrelsernas arbete, i avsnitt 7.1.3 om behovet av mark för friluftsvård och naturvård samt i avsnitt 7.5 om skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Inte heller vad som anförts i kapitel 8 såvitt nu är i fråga, har givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet föreslår att propositionen såvitt nu är i fråga läggs till handlingarna.
Hushållningsbestämmelser samt regler om regeringsprövning enligt NRL m.m.
Ovan i detta betänkande har sammanfattningsvis redogjorts för hushållningsbestämmelserna enligt NRL och för hur dessa bestämmelser avses hävdas. Bl.a. har redovisats att hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas enligt vad som framgår av 1 kap. 2 § NRL.
I propositionen föreslås att 1 kap. 2 § NRL ändras så att bland de lagar som där anges också tas in farledslagen.
I motion Bo41 (v) yrkande 1 föreslås att även skogsvårdslagen och skötsellagen, dvs. lagen om skötsel av jordbruksmark, tas in i 1 kap. 2 § NRL.
Den fråga som tas upp i motionen behandlas i propositionen (s. 183--184). Där redovisas att skogsstyrelsen, domänverket och lantbruksstyrelsen ser positivt på att miljökonsekvensbeskrivningar införs i de areella näringarna. Denna uppfattning delas av regeringen. I propositionen erinras om att utredningen om utvärdering och översyn av skogspolitiken kommer att behandla frågan om miljökonsekvensbeskrivningar inom skogspolitiken och skogsbruket. Beträffande skogsbruket och miljökonsekvensbeskrivningar bör utredningens överväganden enligt propositionen, avvaktas. I vad avser skötsellagen bör, fortfarande enligt propositionen, motsvarande överväganden göras av statens jordbruksverk.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att skogsvårdslagen och skötsellagen inte nu bör tas in bland lagarna i 1 kap. 2 § NRL. Resultatet av de pågående övervägandena bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo41 (v) yrkande 1 och tillstyrker förslaget i yrkande 2 i propositionen om lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i NRL. Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till detta betänkande.
I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att ändringar i NRL bör göras om att mineralutvinning i princip inte skall tillåtas i de obrutna fjällområdena. Även i yrkande 3 såvitt nu är i fråga i miljöpartiets partimotion Bo518 tas denna fråga upp.
Motsvarande yrkande har utskottet behandlat åren 1988, 1989 och 1990. Utskottet har då anfört att endast mycket starka samhällsintressen bör leda till gruvdrift i dessa områden. Avvägningen måste i den praktiska hanteringen bli beroende av den vikt man tillmäter ett aktuellt brytningsintresse. Utskottet, som anfört att den utformning NRL fått i nu berört avseende får anses väl avvägd, avstyrkte de då behandlade motionsyrkandena.
Utskottet har inte funnit anledning ompröva sitt ställningstagande. Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 om ändring i NRL i syfte att förhindra mineralutvinning inom de obrutna fjällområdena och miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks.
I miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i fråga föreslås att 3 kap. 1 § NRL utmönstras ur lagen. I denna paragraf anges att de områden som finns i kapitlets 2--6 §§ med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet är av riksintresse. I övrigt anges i paragrafen bl.a. att bestämmelserna i kapitlet inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförande av de anläggningar som behövs för totalförsvaret.
Även vad som i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i fråga aktualiserats om ändring av 3 kap. 1 § NRL beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv m.m. behandlades och avstyrktes av utskottet förra året. Utskottet anförde då att lagen även i detta hänseende får anses lämpligt utformad. Utskottet finner inte heller beträffande denna fråga anledning ändra sin uppfattning.
En precisering av begreppet riksintresse för kultur- och naturvården begärs i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4. Motionärerna föreslår också att listan med riksintressanta områden fastställs i lag. Utskottet förutsätter nu liksom vid behandling tidigare att den lista som avses är av naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet utarbetade förteckningar över områden som är av riksintresse för naturvården resp. för kulturmiljövården.
Vid behandlingen av motsvarande yrkande år 1989 och 1990 anförde utskottet följande (1989/90:BoU17 s. 8).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Centrala myndigheter har att som underlag för den kommunala planeringen enligt PBL och NRL ange vilka områden som enligt deras bedömning kan anses vara riksintressen enligt NRL. Sektormyndigheternas material blir föremål för ställningstaganden i den kommunala planeringen. I samrådsskedet och i granskningsyttrandet vid planarbetet tar länsstyrelsen ställning till om riksintressena blivit tillfredsställande behandlade. De överväganden som gjorts beträffande riksintressena utgör underlag för prövning av olika frågor. Föreligger oklarhet får det anses ingå i länsstyrelsens uppgift att höra berörd sektormyndighet. Därvid har bl.a. de centrala myndigheterna tillfälle att bedöma hur NRL:s bestämmelser skall tillämpas.
Det är naturligtvis inte uteslutet att en myndighet kan hävda en annan uppfattning än t.ex. naturvårdsverket när det gäller frågan om vilka hänsyn som skall tas till ett område av riksintresse för naturvården men också när det gäller klassificeringen av ett riksintresse. Att statsmakterna på förhand skulle ta ställning till en viss myndighets bedömning av vad som är av riksintresse är sålunda inte lämpligt och är dessutom främmande för systemet för kunskapsförsörjningen enligt NRL.
Den av utskottet år 1990 avstyrkta motionen avslogs av riksdagen. Utskottet anförde då bl.a. att något väsentligt inte skulle stå att vinna på en precisering av begreppet riksintresse för natur- och kulturmiljövården utöver vad som gjorts vid riksdagens ställningstagande till propositionen med förslag till NRL.
Inte heller beträffande detta yrkande finner utskottet anledning frångå sitt tidigare ställningstagande. Miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4 avstyrks således.
I motion Bo535 (c) föreslås riksdagen uttala sig för att Vättern skall vara riksintresse som färskvattentäkt enligt NRL och omgärdas med speciella bestämmelser. Liknande yrkanden behandlade utskottet 1989 och 1990 (1989/90:BoU12 s. 9). Då anförde utskottet att Vättern med öar och strandområden åtnjuter skydd enligt 3 kap. 2 § NRL för sina natur- och kulturvärden. Såvitt rör den i motionen aktualiserade frågan om Vättern som färskvattentäkt skulle närmast 2 kap. 8 § bli tillämpligt. Där anges bl.a. att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna.
Som utskottet anförde vid sin tidigare behandling av motsvarande yrkande finns redan i dag goda möjligheter att beakta frågor om vattenförsörjningen. Dessa bör beaktas i den kommunala fysiska planeringen och i länsstyrelsens arbete med miljö- och naturresursfrågorna. Eftersom i motionen inga nya motiv lagts fram beträffande frågan om Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen avstyrker utskottet bifall till motion Bo535 (c).
Utskottet vill erinra om att riksdagen hösten 1990 behandlat frågan om åtgärdsprogram för Vättern m.m. (1989/90:JoU6). Under allmänna motionstiden har väckts motioner om förebyggande skydd för Vättern. Dessa motioner avses behandlas av jordbruksutskottet och riksdagen våren 1991.
Riksdagen föreslås i motion Bo542 (m) tydligare än vad som hittills skett klarlägga de intressen som NRL har att tillgodose.
Som utskottet anfört tidigare och senast år 1990 (1989/90:BoU17 s. 9) vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande ligger det i kommunens hand att i samråd med länsstyrelsen konkretisera av riksdagen gjorda uttalanden om hur den fysiska planeringen kan och bör bedrivas.
Utskottet finner inte skäl att mot bakgrund av vad som anförts i motionen föreslå riksdagen att göra de uttalanden om den fysiska planeringen som motionärerna förordar. Motion Bo542 (m) avstyrks.
I 4 kap. 1 § NRL finns bestämmelser om prövningsplikt för vissa slag av industrianläggningar. Anläggningar som där anges får inte utföras utan tillstånd av regeringen. I 2 § anges att regeringen i ett visst fall får besluta att en anläggning eller åtgärd som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 1 § ändå inte får utföras utan tillstånd enligt 4 kap. I kapitlets 3 § finns regler om det s.k. kommunala vetot. Detta innebär att en anläggning som prövas enligt kapitlet i princip inte får komma till stånd om kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att tillstånd lämnas. På förslag av utskottet ändrade riksdagen förra året (betänkande 1989/90:BoU20) 4 kap. 3 § så att bl.a. tillkomsten och lokaliseringen av stora anläggningar med uppgift att slutligt omhänderta miljöfarligt avfall under vissa i lagen mycket bestämda förutsättningar får komma till utförande om regeringen lämnat tillstånd därtill även om fullmäktige i den aktuella kommunen inte har tillstyrkt detta. Även i vissa andra fall har regeringen att fatta det slutliga beslutet beträffande ärenden som prövas enligt 4 kap. NRL.
I vänsterpartiets partimotion Bo35 föreslås ett tillkännagivande om att 4 kap. NRL slopas.
4 kap. är centralt i lagen. Det kan svårligen slopas med mindre än att stora delar av planeringssystemet för den fysiska planeringen måste revideras. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att systemet med miljökonsekvensbeskrivningar bygger på den prövningsplikt som finns i 4 kap. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo35 om slopande av 4 kap. NRL.
Det kommunala vetot tas upp i motionerna Bo506 (c) och Bo534 (mp). I motionerna föreslås en ändring i 4 kap. 3 § av innebörd att de förra året genomförda ändringarna avskaffas. Dessa ändringar har i korthet redovisats ovan.
Utskottet gjorde förra året ingående överväganden om utformningen av 4 kap. 3 § NRL. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra en omprövning av frågan. Motionerna Bo506 (c) och Bo534 (mp) avstyrks.
I motion Bo527 (s) föreslås riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motion T708 anförts om översyn av NRL. I den sistnämnda motionen anförs att det kan bli svårt att tillämpa NRL-prövning på en kommunikationsanläggning som Arlanda vars verksamhet har inverkan på ett större område.
Med åberopande av 4 kap. 2 § NRL har regeringen beslutat att utbyggnaden av Arlanda skall prövas i den ordning som anges i lagrummet.
Den osäkerhet som yppats i motionen om att kommunikationsanläggningar inte kan NRL-prövas bör därmed vara undanröjd. En översyn av NRL i vad avser prövning av kommunikationsanläggningar kan därför inte anses erforderlig. Motion Bo527 (s) avstyrks således.
I motion Bo31 (v) föreslås ändringar i de ersättningsregler som gäller när intrångsersättning skall betalas till markägare i samband med beslut enligt PBL. Motionärerna anser att de ändringar som gjordes hösten 1986 innebär försämrade möjligheter för naturvården att skydda bl.a. miljömässigt värdefulla biotoper. I syfte att stärka miljö- och naturvårdsvärdena föreslås i motionen att intrångsersättningen skall relateras till hela brukningsenheten och inte som för närvarande till "berörd del".
I samband med tillkomsten av PBL och NRL övervägde utskottet noga utformningen av ersättningsreglerna. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen förorda en ändring av dessa regler. Motion Bo31 (v) om överväganden avseende reglerna för ersättning till markägare avstyrks.
Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt miljöpartiets partimotion Bo38 i vilken förordas en ändring i expropriationslagen så att mark kan exproprieras av miljöskäl. Motivet till förslaget finns i motion Jo118. I denna motion anförs bl.a. att det finns goda skäl att återskapa våtmarker för att därigenom minska tillförseln av kväve till havet. Det finns enligt motionen inte sällan en konflikt mellan detta motiv och t.ex. jordbrukarens önskan att fortsätta med jordbruk trots att just hans mark skulle vara lämplig för att återskapa våtmarker. I avsikt att lösa bl.a. sådana konflikter som nu beskrivits föreslås i motionen att mark skall kunna exproprieras av miljöskäl.
Utskottet vill beträffande markavvattning erinra om de ändringar i naturvårdslagen som gjordes 1986. Då infördes i denna lag en bestämmelse av innebörd att markavvattningsföretag inte får ske utan länsstyrelsens tillstånd. Syftet med förslaget var att stärka skyddet av våra våtmarker. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte enbart med åberopande av miljöskäl är möjligt att expropriera mark; låt vara att också sådana skäl inte sällan måste vägas in som en av flera faktorer i expropriationsärenden. Naturvårdslagens regler får dock anses vara tillfyllest för att bevara och skydda våra våtmarker. Utskottet anser att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå en sådan ändring i expropriationslagen som föreslås i miljöpartiets partimotion Bo38.
Älvsträckor och vattenområden
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som går ut på att vissa älvsträckor och vattenområden skall tas in i 3 kap. 6 § NRL och därmed i praktiken undantas från prövning enligt vattenlagen. Vidare behandlas motioner om utbyggnad av minikraftverk och om vattenkraftens roll i energibalansen. Nästan samtliga av dessa yrkanden har utskottet behandlat flera gånger tidigare. Senast behandlades de av utskottet och riksdagen i april 1990 (se bet. 1989/90:BoU17).
I motionerna Bo513 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att de fyra s.k. huvudälvarna -- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- bör förklaras som nationalälvar. I motion Bo533 (fp) yrkande 2 föreslås att en utredning görs inom ramen för en översyn av NRL om möjligheten att avsätta de fyra huvudälvarna och några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar.
Vid behandling av yrkanden 1989 och 1990 om "nationalälvsförklaring" anförde utskottet att de aktuella älvarna tagits in i NRL och att de därför inte kunde byggas ut med mindre än att lagen ändrades. Några sådana ändringsförslag har inte förelagts riksdagen. Utskottet anförde vidare att utskottet inte kunde inse att något skulle vara att vinna på ett förverkligande av motionsförslagen. Trots att utskottet flera gånger tidigare framfört denna uppfattning görs inte heller i årets motioner några egentliga försök att utveckla vad en förklaring som nationalälvar skulle innebära i form av ökat skydd för älvarna. Att en förklaring som nationalälvar skulle innebära ett bättre skydd för älvarna än det som gäller genom att de omfattas av skyddet mot utbyggnad enligt 3 kap. 6 § NRL har alltså lika lite nu som tidigare visats av motionärerna. Enligt utskottets mening är så heller inte fallet. Utskottet har i sak ingen annan uppfattning än motionärerna. De nu diskuterade älvarna är undantagna från utbyggnad och därmed skyddade. Någon ändring därvidlag är inte aktuell.
I den mån motionerna Bo513 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 om förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar inte kan anses tillgodosedda med vad som nu anförts avstyrker utskottet bifall till dem. Det finns heller inte anledning att tillstyrka det i motion Bo533 (fp) yrkande 2 framförda utredningsyrkandet om nationalälvar.
I fyra motioner -- miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 1 samt motionerna Bo501 (m), Bo513 (m) yrkande 1 och Bo533 (fp) yrkande 1, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga -- föreslås att Emån skall omfattas av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL. Detta innebär i realiteten att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras i Emån.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat också frågan om Emån skall undantas från utbyggnad för kraftändamål. Vid behandlingen år 1990 (1989/90:BoU17 s. 11--12) anförde utskottet att domstolsprövning bl.a. av frågan om vattenkraftsutbyggnad i ån pågick vid vattendomstolen i Växjö beträffande byggande av Fliseryds kraftverk. Sökanden har sedermera återkallat ansökan om byggande av kraftverket.
I det läge som nu uppkommit finner utskottet det motiverat att riksdagen omprövar sin inställning i frågan. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 1 samt motionerna Bo501 (m), Bo513 (m) yrkande 1 och Bo533 (fp) yrkande 1, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, ändrar 3 kap. 6§ NRL så att Emån skyddas från utbyggnad för kraftändamål m.m. genom att den tas in bland de vattenområden som finns upptagna i lagrummets första stycke. Emån bör i stycket lämpligen placeras efter Råneälven. Den nu föreslagna ändring av NRL bör liksom det av utskottet ovan tillstyrkta förslaget om miljökonsekvensbeskrivningar träda i kraft den 1 juli 1991. På motsvarande sätt som hittills bör beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som anhängiggjorts före ikraftträdandet äldre bestämmelser tillämpas. Utskottet föreslår alltså att riksdagen antar bilaga 1 till detta betänkande såvitt avser ändring i 3 kap. 6 § NRL jämte övergångsbestämmelse.
I motion Bo513 (m) yrkande 2 föreslås att Bräkneån och Nedre Dalälven skall omfattas av NRL-skyddet.
I Dalälven omfattas Västerdalälven uppströms Hummelforsen och nedströms Skiffsforsen samt sträckan mellan Näs bruk och Gysinge av skydd av vattenkraftutbyggnad enligt NRL. I Österdalälven har sträckan ett motsvarande skydd uppströms Trängslet.
Vad i motionen förordats om skydd av Nedre Dalälven m.m. får anses tillgodosett. I övrigt är utskottet inte berett tillstyrka motion Bo513 yrkande 2.
I motion Bo514 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att Indalsälven uppströms Ammerån och Järpen skall omfattas av NRL-skyddet.
Riksdagen beslöt förra året på förslag av ett enigt bostadsutskott att hela Ammerån skulle tas in i NRL. Vad i motionen föreslagits får anses tillgodosett. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga.
I motion Bo533 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan i Indalsälven undantas från prövning enligt vattenlagen.
Yrkanden om att dessa vattenområden skall ingå i NRL har prövats och avslagits av riksdagen 1986, 1987, 1988, 1989 och 1990 efter förslag av utskottet.
Några nya motiv för att en prövning enligt vattenlagen inte skulle kunna göras har inte framförts av motionärerna. Utskottet har inte funnit skäl att ändra uppfattning. Motionen Bo533 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks.
Utskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka förslaget i samma motion om att Meåforsen i Ångermanälven och Jaurekaska i Luleälven skall tas in i NRL. Även frågan om att ta in dessa vattenområden i NRL har utskottet prövat och avstyrkt vid flera tillfällen. Inte heller beträffande dessa vattenområden finner utskottet att några nya skäl tillkommit som gör det motiverat att ändra inställning. Motion Bo533 (fp) yrkande 1 avstyrks alltså även i denna del.
Haverö strömmar aktualiseras i motion Bo516 (mp). I motionen behandlas frågan om de gamla trädammarna vid strömmarna och föreslås att dessa skall genomgå en pietetsfull renovering utan att någon väg byggs i området. Vidare aktualiseras frågan om dammsäkerheten samt föreslås ett tillkännagivande till regeringen om övervägande avseende ekonomiskt stöd till renovering av dammarna.
Vid behandlingen av i stort sett liknande förslag förra året (1989/90:BoU17 s. 11) anförde utskottet att Haverö strömmar ingår i NRL och att de därmed inte kan byggas ut för kraftändamål. Denna omständighet fick dock inte hindra, anförde utskottet vidare, att vissa renoveringsarbeten inte skulle få komma till stånd. Naturligtvis får därmed älvsträckans karaktär inte ändras annat än i ringa omfattning. Det ankommer närmast på länsstyrelsen att bevaka att NRL-skyddet hävdas. Utskottet vill nu tillägga att för området utfärdats och sedermera förlängts tiden för ett interimistiskt naturreservat enligt 11 § naturvårdslagen. Detta gäller nu till den 14 november 1991. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion Bo516 (mp) om Haverö strömmar. Det får anses ankomma bl.a. på länsstyrelsen i Västernorrlands län att om så befinns erforderligt, närmare pröva de i motionen aktualiserade frågorna.
Indalsälvens delta tas upp i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 2 och i motion Bo536 (mp) yrkande 2. Ett vägbygge i deltaområdet påverkar enligt motionärerna miljön på ett icke godtagbart sätt. Enligt dem bör deltaområdet omfattas av NRL-skyddet.
Även denna fråga har utskottet behandlat flera gånger tidigare och senast förra året (1989/90:BoU17 s. 12). Utskottet anförde då att länsstyrelsen i Västernorrlands län ställt och fått gehör för villkor avseende utformningen av vägbygget i deltat så att de naturvärden som där finns skall ta så lite skada som möjligt.
Utskottet vidhåller sin uppfattning om att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå att Indalsälvens delta skall tas upp bland de vattenområden som skyddas i 3 kap. 6 § NRL. Den avvägning mellan exploatering och bevarande som gjorts är enligt utskottets mening acceptabel. Med det anförda avstyrker utskottet miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 2 och motion Bo536 (mp) yrkande 2.
I två partimotioner från miljöpartiet, motionerna Bo33 yrkande 8 och Bo518 yrkande 5 begärs lagförslag som går ut på att samtliga orörda älvar, åar och biflöden skall skyddas mot utbyggnad för kraftändamål. Ett liknande yrkande förs fram i motion Bo536 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. I denna motion räknas upp ett stort antal vattendrag i Västernorrlands län som enligt motionärerna bör undantas från utbyggnad.
Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande motionsyrkanden förra året (1989/90:BoU17 s. 12) får det anses mindre lämpligt att så översiktliga förslag skall grunda en riksdagens begäran till regeringen. Inte heller beträffande denna fråga finner utskottet att skäl framkommmit som gör det aktuellt att föreslå riksdagen att besluta i enlighet med förslagen i miljöpartiets partimotioner Bo33 yrkande 8 och Bo518 yrkande 5 om skydd för samtliga orörda älvar, biflöden och åar. Utskottet gör samma bedömning av den i motion Bo536 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga aktualiserade frågan om vissa vattendrag i Västernorrlands län.
I motion Bo514 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att alla vattendrag skall skyddas från vidare exploatering genom utbyggnad av minikraftverk.
I förarbetena till NRL (prop. 1986/87:3 s. 110--111) anförs beträffande utbyggnad av minikraftverk att någon utbyggnad för vattenkraftsändamål inte kan tillåtas i de undantagna älvarna och älvsträckorna. Dessa skyddas mot utbyggnad genom att de omfattas av skyddet enligt 3 kap. 6 § NRL. I två speciella fall bör det dock enligt propositionen kunna tänkas att minikraftverk kan komma i fråga även i de undantagna älvarna och älvsträckorna. Det ena avser fall då andra alternativ för att ordna energiförsörjningen för enstaka hushåll kan innebära större inverkan på miljön än ett minikraftverk. Den andra situationen avser fall då det på platsen redan finns en anläggning som påverkar vattendraget, t.ex. en damm eller liknande. I sådana fall, anförs i propositionen, kan tillkomsten av ett minikraftverk t.o.m. innebära vissa fördelar, t.ex. att en dåligt underhållen flottningsdamm samtidigt kan restaureras.
Med hänvisning till det nu anförda angavs i propositionen att det inte kan tillåtas att ett flertal minikraftverk med var för sig obetydlig miljöpåverkan men med en sammantagen negativ effekt på miljön kommer till stånd i en viss undantagen älv eller älvsträcka.
Såvitt i motionen tas upp frågor om utbyggnad av minikraftverk i de genom NRL-skyddade älvarna, älvsträckorna och vattenområdena anser utskottet att de ovan redovisade motiven utgör en godtagbar inställning. Vad gäller övriga vattendrag får utbyggnad av minikraftverk prövas i den ordning som lagstiftningen föreskriver. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ansluter sig till förslaget i motion Bo514 (mp) yrkande 2 om att alla vattendrag skall undantas från utbyggnad av minikraftverk. En så kategorisk inställning som den som förs fram i motionen bör inte vägleda behandlingen av dessa utbyggnadsfrågor. Utskottet vill erinra om att i motioner som hänvisats till jordbruksutskottet tagits upp frågan om prövningsordningen vid utbyggnad av minikraftverk.
I detta avsnitt behandlar utskottet avslutningsvis fyra motionsyrkanden i vilka tas upp vattenkraftens roll i energibalansen. Det gäller de två under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna 1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1 och 1989/90:Bo550 (mp) yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga. I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66 TWh, som riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske. I mp-motionen föreslås ett riksdagens uttalande om att vattenutbyggnadsepoken bör vara slut. Detta yrkande förs fram även i de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna 1990/91:Bo514 (mp) yrkande 1 och 1990/91:Bo536 (mp) yrkande 1, dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av liknande motionsförslag anfört att vattenkraftsutbyggnaden bör ske inom ramen för de av riksdagen fastställda riktlinjerna. Utskottet vill nu erinra om vad i propositionen om energipolitiken (prop. 1990/91:88 s. 8) anförts om vattenkraftsplanen. I propositionen anges att de orörda älvarna och de älvsträckor som riksdagen undantagit från utbyggnad skall skyddas även fortsättningsvis och att utbyggnaden av vattenkraft därmed kommer att begränsas till högst den av riksdagen antagna vattenkraftsplanen. Propositionen kommmer att behandlas av riksdagen senare i vår.
De nu behandlade motionsyrkandena väcktes samtliga innan innehållet i propositionen blev känt. Ett accepterande av regeringens uppfattning sådan den kommer till uttryck i den nu nämnda propositionen får anses innebära att förslaget i motion 1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1 om vattenkraftens roll i energibalansen tillgodosetts. Ett tillkännagivande bör därmed kunna undvaras. Även vad i de tre mp-motionerna 1989/90:Bo550, 1990/91:Bo514 och 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga förordats beträffande uttalande om att vattenutbyggnadsepoken bör vara slut, får anses i inte ringa grad tillgodosett vid ett riksdagens accepterande av propositionen. Ett tillkännagivande skulle vid denna uppfattning inte tjäna något reellt syfte.
Ekologiskt byggande
I detta avsnitt behandlar utskottet tre motioner i vilka behandlas frågor om ekologiskt och miljöanpassat boende. I motion Bo42 (mp) tas upp frågor om ett ekologiskt samhällsbyggande i yrkandena 1--5, 7 och 8. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällsbyggande på ekologins grunder, om behovet av ett ekologiskt tätortsmönster och ett ekologiskt stadsbyggnadsbegrepp, om ett omfattande retursystem för alla restprodukter i den byggda miljön, om en utvecklingsplan för införande av ekologiska toalett- och avloppssystem i ny och befintlig bebyggelse, om krav på ekologisk ombyggnad av bostadsbeståndet samt om underskottet på friytor för odling och rekreation i storstadsmiljöer.
I centerpartiets partimotion Bo34 (c) yrkande 2 föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ett resursbevarande och miljöanpassat boende. Även i denna motion anläggs ett ekologiskt synsätt på samhällsbyggandet och understryks vikten av att bebyggelsen och boendeplaneringen görs från ekologiska utgångspunkter.
Även i motion Bo28 (s) föreslås ett riksdagens tillkännagivande om vikten av ett miljöanpassat byggande och boende. I denna motion behandlas behovet av lokala småskaliga lösningar av olika miljöfrågor såsom t.ex. sophantering. Motionärerna anser att tiden nu är inne att ta ett stort steg mot en normal "vardaglig" användning av ett så stort antal miljövänliga lösningar som möjligt. Miljökraven bör därför mera generellt inordnas i byggreglerna. Motionärerna aktualiserar också frågan om experimentbyggnadsbidrag för finansiering av utvecklingsprojekt i bostadsrättsföreningar.
Utskottet delar motionärernas inställning beträffande betydelsen av ett ekologiskt synsätt i samhällsplaneringen och vid genomförande av bostadsbyggnadsprojekt. I utskottets avgivna och av kammaren nyligen behandlade betänkande 1990/91:BoU12 (s. 29--33) behandlades frågan om ekologiskt byggande och boende. I detta betänkande redovisar utskottet vissa av de åtgärder som vidtagits och vidtas beträffande ekologiskt byggande m.m. Sammanfattningsvis kan erinras om vad utskottet i betänkandet anfört om att betydande aktiviteter pågår runt om i landet med inriktning på ekologiskt byggande och boende. På initiativ av glesbygdsdelegationen pågår t.o.m. utgången av år 1991 det s.k. ekobyprojektet. Avsikten är att projektet, som omfattar ett tiotal kommuner, skall efterföljas av andra. Inom boverket har ett arbete med inriktning på ekologiskt byggande påbörjats. Även om flera åtgärder vidtagits anförde utskottet i det ovan nämnda betänkandet, att det får anses ankomma på boverket, byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten att på olika sätt bidra till att verksamheten med ekokommuner utvecklas och förs ut till en vidare krets. Detta gavs regeringen till känna. I betänkandet behandlas också vissa andra motionsförslag om vikten av att också ett ekologiskt synsätt får vägleda samhällsplaneringen.
Det finns inte tillräcklig anledning att så snart efter detta tillkännagivande ånyo aktualisera i allt väsentligt samma frågor hos regeringen som de som tas upp i de nu behandlade motionerna. Som framgått av det nu anförda har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av ekologiskt byggande m.m. Med hänvisning till det nyligen fattade riksdagsbeslutet och till de aktiviteter avseende ekologins roll i samhällsplaneringen och byggandet som pågår finner utskottet det inte erforderligt att tillstyrka motion Bo28 (s), centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 2 och motion Bo42 (mp) yrkandena 1--5, 7 och 8. Syftet med motionerna kan i allt väsentligt anses tillgodosett utan ett riksdagens bifall till dem.
Slutligen behandlar utskottet motion Bo27 (fp). Motionären anför att Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) genom flygradiometriska mätningar tagit fram underlag för var detaljerade radonundersökningar avseende markradon bör genomföras. Dessa mätningar är emellertid inte heltäckande. Bl.a. saknas mätningar för många befolkningstäta områden, t.ex. för Stockholm--Norrtälje-området och Norrköping--Linköpings-området. Ett heltäckande program för mätning av markradon bör genomföras. I motionen föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad där anförts om behovet av ett sådant program.
I det ovan nämnda betänkandet (1990/91:BoU12 s. 71) behandlade utskottet motioner om kartläggning av radonförekomster i byggnader. Utskottet framhöll då bl.a. angelägenheten av att kommunerna intensifierar sitt arbete med att kartlägga förekomsten av radon i bostäder och att centrala myndigheter har ett ansvar att bistå kommunerna i detta arbete.
Beträffande den genom motionen aktualiserade frågan om ett program för mätning av markradon delar utskottet motionärens uppfattning om att det bör övervägas om inte SGU och byggforskningsrådet bör kunna bidra till frågans lösning. Även beträffande denna fråga bör också kommunernas medverkan kunna påräknas. Utskottet vill erinra om att i nybyggnadsreglerna finns föreskrifter om radioaktiv strålning och radondotterhalt i byggnader.
Det får förutsättas att den av motionären aktualiserade frågan om program för mätning av markradon övervägs bl.a. av berörda centrala myndigheter utan någon riksdagens begäran därom. Motionen Bo27 (fp) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av NRL att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 3 och 1990/91:Bo502 yrkande 1, res. 1 (fp, c, v, mp)
2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo502 yrkande 2, res. 2 (fp, v, mp)
3. beträffande den lagtekniska lösningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo32 yrkande 1, res. 3 (fp)
4. beträffande konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkande 1, res. 4 (mp)
5. beträffande saklighet och opartiskhet i miljökonsekvensbeskrivningarna att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu är i fråga, res. 5 (v)
6. beträffande länsstyrelsens beslutanderätt att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo41 yrkande 4, res. 6 (v)
7. beträffande bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkandena 4--7, res. 7 (mp)
8. beträffande nollalternativ i miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo30, 1990/91:Bo32 yrkande 2 och 1990/91:Bo33 yrkande 2, res. 8 (m, fp, mp)
9. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar vid användning av biologiska system att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo29,
10. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo32 yrkande 3 och 1990/91:Bo36 yrkande 1, res. 9 (fp, mp)
11. beträffande direktiv till vissa utredningar m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo36 yrkande 2, res. 10 (mp)
12. beträffande offentliga utfrågningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkande 3, res. 11 (mp)
13. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo37, 1990/91:Bo40, 1990/91:Bo41 yrkande 2, 1990/91:Bo42 yrkande 6 och 1990/91:Bo244 yrkande 4, res. 12 (fp, c, v, mp)
14. beträffande lag om ändring i NRL m.m. att riksdagen, med bifall till proposition 1990/91:90 yrkandena 1, 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu är i fråga, antar vid propositionen och till detta betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. detta förslag såvitt avser 5. kap., lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn samt lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering, res. 13 (v) -- villk. res. 5
15. beträffande avsnitten 7.1.1, 7.1.3, 7.5 och kapitel 8 såvitt nu är i fråga, att riksdagen lägger proposition 1990/91:90 till handlingarna,
16. beträffande lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:90 yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:Bo41 yrkande 1 antar det vid propositionen och som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslaget, res. 14 (v, mp)
17. beträffande mineralutvinning inom de obrutna fjällområdena att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo502 yrkande 3 och 1990/91:Bo518 yrkande 3 detta yrkande såvitt nu är i fråga, res. 15(fp, v, mp)
18. beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:518 yrkande 3 såvitt nu är i fråga, res. 16 (v, mp)
19. beträffande precisering av begreppet riksintresse att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo518 yrkande 4, res. 17 (mp)
20. beträffande Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo535, res. 18 (c)
21. beträffande uttalande om den fysiska planeringen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo542, res. 19 (m)
22. beträffande slopande av 4 kap. NRL att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo35, res. 20 (v)
23. beträffande utformning av 4 kap. 3 § NRL att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo506 och 1990/91:Bo534, res. 21 (c, v, mp)
24. beträffande prövning av kommunikationsanläggningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo527,
25. beträffande reglerna för ersättning till markägare att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo31, res. 22 (v, mp)
26. beträffande ändring i expropriationslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo38, res. 23 (v, mp)
27. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo513 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo533 yrkande 2, 1990/91:Bo544 och 1990/91:K241 yrkande 2, res. 24 (fp, c, mp)
28. beträffande Emån att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo501, 1990/91:Bo513 yrkande 1, 1990/91:Bo518 yrkande 1 och 1990/91:Bo533 yrkande 1 det andra och fjärde yrkandet såvitt nu är i fråga antar som bilaga 1 till detta betänkande och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. allt såvitt förslaget inte behandlats under 14 ovan,
29. beträffande Nedre Dalälven m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo513 yrkande 2,
30. beträffande Ammerån att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo514 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,
31. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo533 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, res. 25 (fp, c, v, mp)
32. beträffande Meåforsen och Jaurekaska att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo533 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, res. 26 (fp, mp)
33. beträffande Haverö strömmar att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo516, res. 27 (mp)
34. beträffande Indalsälvens delta att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo518 yrkande 2 och 1990/91:Bo536 yrkande 2, res. 28 (v, mp)
35. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo33 yrkande 8, 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo518 yrkande 5, res. 29 (mp)
36. beträffande utbyggnad av minikraftverk att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo514 yrkande 2, res. 30 (v, mp)
37. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen att rikdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 1, 1989/90:Bo550 yrkande 1, 1990/91:Bo514 yrkande 1 och 1990/91:Bo536 yrkande 1 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, res. 31 (mp)
38. beträffande ekologiskt byggande att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo28, 1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7 och 8, res. 32 (c) res. 33 (v) res. 34 (mp)
39. beträffande program för mätning av markradon att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo27. res. 35 (fp, c, mp)
Stockholm den 7 maj 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Gunnar Nilsson (s), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Marianne Carlström (s).
Reservationer
1. Översyn av NRL (mom. 1)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "av NRL" bort ha följande lydelse:
NRL har nu varit i kraft i ca 4 år. Lagen har inte motsvarat de förväntningar som knutits till den. Det har inte sällan visat sig att det med åberopande av den inte varit möjligt att hävda berättigade bevarandeintressen och ge dem den tyngd de bör ha. En utvärdering av NRL bör göras. Det får anses lämpligt att denna utvärdering görs av miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete. Detta arbete kan lämpligen göras i samband med kommitténs överväganden beträffande bl.a. vilka ändringar som behövs när "NRL" tas in i en miljöbalk. Bostadsutskottet har i yttrande till jordbruksutskottet enhälligt föreslagit att föreskrifter motsvarande NRL tas in i en sådan balk. I en miljöbalk är det, som också anförs i propositionen, viktigt att kraven på en miljömedveten samhällsplanering skärps. Det är även viktigt att miljöskyddskommittén i det fortsatta arbetet också överväger hur de föreskrifter som i en miljöbalk i dag motsvaras av NRL skall samordnas med NVL så att ett tydligare samband än i dag uppnås.
Vad utskottet nu förordat innebär en anslutning till förslagen i de båda partimotionerna Bo34 (c) yrkande 3 och Bo502 (fp) yrkande 1. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dessa yrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om översyn av NRL m.m.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:1.beträffande översyn av NRL att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 3 och 1990/91:Bo502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ansvaret för NRL på myndighetsnivå (mom. 2)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Motionärernas uppfattning" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:
Naturresursfrågorna på regeringsnivå avseende NRL överfördes för något år sedan från bostadsdepartementet till miljödepartementet. Detta var en åtgärd som bör bidra till att stärka miljövårdens intressen. På myndighetsnivå bör en motsvarande ändring göras så att ansvaret för NRL flyttas från boverket till naturvårdsverket. Vad nu anförts ligger i linje med utskottets uppfattning om att bevarandeintressena måste få ett starkare skydd i de "NRL-föreskrifter" som skall ingå i en miljöbalk.
Vad utskottet nu med anledning av folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo502 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Den lagtekniska lösningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 3)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Bo32 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar införs som en del av det bedömningsunderlag som behövs vid lokalisering av olika verksamheter. Den lagtekniska lösning som valts i propositionen och som innebär att sådana beskrivningar skall krävas enligt NRL kan utskottet acceptera men endast som en övergångslösning. Emellertid bör, så snart som möjligt, den lagtekniska lösningen utformas så som förslogs i MBK-rapporten.
I rapporten föreslogs att ett krav på miljökonsekvensbeskrivning skulle tas in i en särskild MKB-lag. Denna lösning är att föredra framför den i propositionen valda, bl.a. därför att kopplingen mellan sådana beskrivningar och NRL bör minska. Utskottet har ovan också givit uttryck för uppfattningen att en översyn av NRL bör göras. Det är, som anförs i folkpartiets partimotion, svårt att inse hur ett kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar skulle göra NRL mera överskådlig, lättillgänglig och användbar.
Åt miljöskyddskommittén bör uppdras att överväga den lösning som föreslogs i MKB-rapporten och lägga fram förslag i huvudsak i enlighet med vad i rapporten förordats. Den lagtekniska lösning beträffande miljökonsekvensbeskrivningar som förs fram i rapporten har under remissbehandlingen tillstyrkts av praktiskt taget samtliga remissinstanser.
Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag om miljökonsekvensbeskrivningar som ett inslag i NRL kan accepteras som en övergångslösning. Ett nytt förslag som utgår från vad i MKB-rapporten förordats bör emellertid skyndsamt föreläggas riksdagen.
Riksdagen bör med anledning av folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 1 som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3.beträffande den lagtekniska lösningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo32 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 4)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Såvitt rör" och slutar med "om miljökonsekvensbeskrivningar" bort ha följande lydelse:
Ett fullgott och konkret beslutsunderlag är nödvändigt när de långsiktiga besluten skall fattas för att åstadkomma en långsiktigt god hushållning med naturresurser. När en ordning med miljökonsekvensbeskrivningar nu förs in i lagstiftningen är det viktigt att en konkretisering av lagstiftningen görs så att syftet med ändringarna i NRL m.m. också förs ut i den praktiska hanteringen.
I det fortsatta arbetet bör miljöskyddskommittén ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag i enlighet med vad nu anförts. Utskottets ställningstagande ligger i linje med vad i miljöpartiets partimotion Bo33 förordats. Ett tillkännagivande i frågan bör göras.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:4.beträffande konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Saklighet och opartiskhet i miljökonsekvensbeskrivningarna (mom. 5)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I regeringens" och på s. 13 slutar med "Bo41 (v) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo41 (v) bör det av lagstiftningen klart framgå att miljökonsekvensbeskrivningarna skall vara opartiska och sakliga. Det finns anledning att hävda dessa krav starkare än vad som görs i propositionen, inte minst därför att sökanden som avses bli den som skall bekosta och ansvara för beskrivningarna annars kan få ett alltför stort inflytande över utformningen av dem. 5 kap. 3 § förslaget till NRL bör ges en utformning i enlighet med vad nu anförts.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:5.beträffande saklighet och opartiskhet i miljökonsekvensbeskrivningarna att riksdagen bifaller motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu är i fråga,
6. Länsstyrelsens beslutanderätt (mom. 6)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Den ordning som föreslås i propositionen beträffande länsstyrelsens inflytande avseende miljökonsekvensbeskrivningar innebär att länsstyrelsens uppfattning i huvudsak skall komma till uttryck i det remissförfarande som skall föregå olika lokaliseringsbeslut. En bättre ordning är den som föreslås i motion Bo41 (v) yrkande 4. Detta förslag innebär att länsstyrelsen skall ges beslutanderätt angående godkännande av miljökonsekvensbeskrivningarna. Ett förslag med denna innebörd bör föreläggas riksdagen.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:6.beträffande länsstyrelsens beslutanderätt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo41 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7. Bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 7)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Såvitt avser" och på s. 14 slutar med "om miljökonsekvensbeskrivningar" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (mp) till näringsutskottets yttrande anförs att det inte är tillfredsställande att myndigheter som inte primärt är inriktade på prövning av miljöfrågor skall ha ansvaret för att bedöma om föreliggande miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga. Bestämmelserna om handläggning av tillståndsärenden enligt de i yttrandet diskuterade lagarna -- ellagen, rörledningslagen och kontinentalsockellagen -- bör såsom anförs i den avvikande meningen utformas så att ett kompetent organ åläggs att på ett tidigt stadium göra en sådan bedömning.
Bostadsutskottet, som instämmer i vad i den avvikande meningen anförts, gör samma bedömning avseende miljökonsekvensbeskrivningar beträffande ärenden enligt farledslagen och enligt luftfartslagen.
Sammanfattningsvis anser bostadsutskottet att riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion Bo33 yrkandena 4--7 som sin mening bör ge regeringen till känna vad nu anförts om bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad nu anförts.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:7.beträffande bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkandena 4--7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Nollalternativ i miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 8)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp), Kjell Dahlström (mp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I propositionen" och slutar med "Bo33 (mp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i vissa motioner anges visserligen i propositionen att det i en miljökonsekvensbeskrivning i normalfallet skall redovisas ett nollalternativ, dvs. ett alternativ som utgår från vilka konsekvenser m.m. som skulle inträffa om en utbyggnad e.d. inte genomfördes.
Att regeringen anser det nödvändigt att ett nollalternativ redovisas är bra. Bättre skulle vara om skyldigheten att utarbeta ett nollalternativ, såsom också anförs i några motioner, lagfästes. Utskottet föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag med denna innebörd. Med det anförda tillstyrker utskottet partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp) yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:8.beträffande nollalternativ i miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo30, 1990/91:Bo32 yrkande 2 och 1990/91:Bo33 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m. (mom. 10)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Även enligt" och slutar med "propositioner m.m." bort ha följande lydelse:
Som förordas i partimotionerna Bo32 (fp) yrkande 3 och Bo36 (mp) yrkande 1 bör riksdagen genom ett tillkännagivande understryka vikten av att miljökonsekvensbeskrivningar i normalfallet bör ingå i propositioner med miljöpolitisk inriktning. En sådan ordning ökar bl.a. oppositionspartiernas möjligheter att bedöma miljökonsekvenserna av regeringens förslag.
Vad nu anförts om redovisning i propositioner om miljökonsekvensbeskrivningar bör riksdagen med anledning av de ovan nämnda partimotionerna som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:10.beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo32 yrkande 3 och 1990/91:Bo36 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Direktiv till vissa utredningar m.m. (mom 11)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Även beträffande" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det är av stor betydelse att en redovisning av miljökonsekvenser görs i propositioner med miljöpolitiskt innehåll. Det är också viktigt att miljökonsekvenserna kan bedömas på ett tidigt stadium i de utredningar som inte sällan ligger till grund för regeringsförslagen. Mot denna bakgrund bör utredningar och kommittéer i miljöfrågor ges i uppdrag att presentera miljökonsekvensbeskrivningar. Detta bör anges i direktiven till sådana utredningar.
Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion Bo36 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:11.beträffande direktiv till vissa utredningar m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo36 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Offentliga utfrågningar (mom. 12)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "I propositionen" och slutar med "i ärendet" bort ha följande lydelse:
Som anförs i miljöpartiets partimotion Jo111 är det viktigt att allmänheten ges möjligheter till insyn och deltagande i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. En sådan beskrivning är minst lika mycket en process som ett dokument. Möjligheterna för berörda att delta i offentliga utfrågningar kan inte anses tillgodosedda genom propositionen.
I yrkande 3 i miljöpartiets partimotion Bo33 framförs förslag om att ett nytt lagförslag bör föreläggas riksdagen. I detta förslag bör finnas föreskrifter om att allmänheten skall ges rätt att medverka genom offentliga utfrågningar och ges rätt att överklaga.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:12.beträffande offentliga utfrågningar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL (mom.13)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet delar" och på s. 17 slutar med "enligt PBL" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan understrukit den vikt som PBL och NRL har beträffande den fysiska planeringen. Det får närmast anses vara ett olycksfall i arbetet att regeringen i propositionen inte lägger fram förslag om att miljökonsekvensbeskrivningar skall påfordras enligt PBL. I propositionen anges att kommunerna i sitt arbete med frågor enligt PBL redan i dag i stor utsträckning tillämpar ett system med miljökonsekvensbeskrivningar. Av detta drar regeringen slutsatsen att en komplettering i PBL inte nu behövs i syfte att försäkra att sådana beskrivningar görs i PBL-sammanhang.
Utskottet drar den motsatta slutsatsen. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningar redan i dag i stor omfattning förekommer i PBL-ärenden kan det inte innebära särskilt stor omvälvning om denna ordning skulle lagfästas. Däremot skulle det garanteras att sådana beskrivningar undantagslöst verkligen skulle komma till utförande vid frågor enligt PBL på samma sätt som enligt vissa andra lagar.
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Bo40 (mp), Bo41 (v) yrkande 2, Bo42 (mp) yrkande 6 och Bo244 (c) yrkande 4 om att ett lagfäst krav på miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL. Ett tillkännagivande till regeringen enligt motionerna om att regeringen skall återkomma till riksdagen i ärendet bör sålunda göras.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:13.beträffande miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo37, 1990/91:Bo40, 1990/91:Bo41 yrkande 2, 1990/91:Bo42 yrkande 6 och 1990/91:Bo244 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Lag om ändring i NRL m.m. (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "ställningstagande ovan" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo41 (v) om det att i 5 kap. 3 § regeringsförslaget skall införas regler om opartiskhet och saklighet vid miljökonsekvensbeskrivningar.
Lagförslagets nu diskuterade paragraf bör innehålla regler om detta. Utskottet tillstyrker motionen i denna del och i övrigt yrkandena 1, 5 och 6 i propositionen.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:14.beträffande lag om ändring i NRL m.m. att riksdagen a) med anledning av proposition 1990/91:90 yrkande 1 och motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu är i fråga antar vid propositionen och till detta betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser med den ändring att 5 kap. 3 § skall ges följande lydelse:
Miljökonsekvensbeskrivningen skall vara sakligt grundad och opartisk. Den skall möjliggöra en samlad bedömning.
b) att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:90 yrkandena 5 och 6 antar vid propositionen och till detta betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn samt lag om ändring i lagen (1977:493) om kommunal energiplanering,
14. Lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (mom. 16)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "detta betänkande" bort ha följande lydelse:
Vid behandling av frågan om att skötsellagen och skogsvårdslagen bör tas in bland de lagar som finns i 1 kap. 2 § NRL anfördes förra året i en reservation (v, mp) följande:
Enligt lagen om hushållning med naturresurser skall "Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt -- -- -- användas så att en från ekologisk och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas". Detta gäller dock inte uttryckligen jord- och skogsbruket vars lagstiftning inte är underordnad naturresurslagens hushållningsaspekter. På senare tid har de areella näringarnas miljökonsekvenser alltmer blivit kända och besvärande. Utskottet anser därför att jordbruks- och skogsvårdslagstiftningen nu skall inordnas under naturresurslagstiftningen så att dessa näringar får en skärpt skyldighet att ta hänsyn till värdefull och ekologiskt känslig natur och övriga krav på hushållning enligt NRL.
Den i motion Bo41 (v) återigen aktualiserade frågan bör lösas på det sätt som där föreslagits. Frågan om huruvida de båda lagarna skall anknytas till NRL har underställts riksdagen i stort sett varje år sedan lagens tillkomst. Det finns inte anledning att ytterligare avvakta med att ta in de båda lagarna i NRL. Riksdagen bör tillstyrka yrkande 2 i propositionen med det tillägg i 1 kap 2 § NRL som blir följden av ett bifall till motionen.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:16.beträffande lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:90 yrkande 2 och motion 1990/91:Bo41 yrkande 1 antar det lagförslag som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
15. Mineralutvinning inom de obrutna fjällområdena (mom. 17)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Motsvarande yrkande" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:
Innebörd av förslagen i partimotionerna Bo502 (fp) och Bo518 (mp) är att 3 kap. 1 § andra stycket andra meningen NRL bör utgå ur lagen. Denna mening lyder:
"Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna heller inte hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 kap. 7 § andra stycket."
Med hänvisning till denna föreskrift blir det möjligt att tillåta sådana ingrepp i de obrutna fjällområdena att vissa oersättliga värden som finns där kommer att urholkas eller helt försvinna. Att så får ske kan inte accepteras. Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge regeringen till känna att NRL bör ändras i nu berört avseende. Riksdagen bör föreläggas förslag till ändring i NRL i enlighet med vad som nu anförts.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:17.beträffande mineralutvinning inom de obrutna fjällområdena att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo502 yrkande 3 och 1990/91:Bo518 yrkande 3 detta yrkande såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Utveckling av tätorter och lokalt näringsliv m.m. (mom. 18)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Även vad" och slutar med "sin uppfattning" bort ha följande lydelse:
I en reservation (v, mp) till bostadsutskottets betänkande förra året (1989/90:BoU17) konstaterades att det finns anledning skärpa det skydd NRL bör ge de geografiska områden som är uppräknade i 3 kap. 2--6 §§ NRL. Att natur- och kulturvärdena många gånger väger lätt i jämförelse med exploateringsintressena finns många exempel på. Utskottet, som ansluter sig till vad i förra årets reservation anförts, förordar att riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i fråga hos regeringen begär ett förslag i enlighet med motionärernas förslag.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:18.beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Precisering av begreppet riksintresse (mom. 19)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Vid behandlingen" och på s. 19 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden bör lagfästas i enlighet med vad i miljöpartiets partimotion Bo518 föreslås. En precisering av begreppet riksintresse avseende natur- och kulturmiljövården bör också göras.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:19. beträffande precisering av begreppet riksintresse att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo518 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen (mom. 20)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Som utskottet" och slutar med "våren 1991" bort ha följande lydelse:
I en reservation (c) till bostadsutskottets betänkande om NRL anfördes följande beträffande Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen:
Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i norra Götaland. Den stora vattenytan är uppdelad på fyra län: Jönköping, Skaraborg, Östergötland och Örebro. Ett antal kommuner och ett tjugotal tätorter tar i dag sitt förskvatten från Vättern. Minst 200 000 människor får i dag Vätternvatten i sina kranar.
Som färskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse. Försurning och andra miljöförändringar gör Vättern mera betydelsefull på längre sikt för ett större område än det som i dag utnyttjar sjön. Målsättningen måste därför vara att dess vatten för framtiden alltid skall kunna placeras i högsta klass när det gäller vattenkvalitet.
Det krävs att man lyfter skydddsfrågan till nationell nivå. Vättern bör vara ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett sådant sätt. Riksdagen bör därför med anledning av motion Bo506 (c) uttala att Vättern är riksobjekt som färskvattentäkt enligt NRL och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.
Utskottet delar uppfattningen i reservationen. Med anledning av den nu aktuella motionen Bo535 (c) förordar utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ändringar görs i NRL så att syftet med motionen uppnås. Regeringen bör återkomma till riksdagen i ärendet.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:20. beträffande Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo535 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Uttalande om den fysiska planeringen (mom. 21)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Som utskottet" och slutar med "Bo542 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Riksdagen gjorde vid behandlingen av NRL motivuttalanden om möjligheterna att genom förtätning och komplettering av bebyggelsen bl.a. i våra skärgårdssamhällen behålla den kulturbygd som där finns och som ur olika synpunkter är betydelsefull för många människor. I propositionen med förslag till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka restriktiviteten i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse skulle kunna eftersättas då det gällde komplettering av befintlig bebyggelse. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i propositionen i denna del anförts.
Som framhålls i motion Jo815 (m) har, trots gjorda uttalanden av regering och riksdag, den förtätning och komplettering som ansågs lämplig inte kommit till stånd. Riksdagen bör upprepa sina tidigare uttalanden och fästa uppmärksamheten på de planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen av skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om statsmakternas inställning i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo542 (m) bör sålunda göras.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:21. beträffande uttalande om den fysiska planeringen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo542 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Slopande av 4 kap. NRL (mom. 22)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "4 kap. är" och slutar med "4 kap. NRL" bort ha följande lydelse:
Som anförs i vänsterpartiets partimotion Jo115 innebär utformningen av 4 kap. NRL att regeringen i princip prövar lokaliseringen av stora anläggningar innan koncessionsnämnden sätter villkoren. Valet av plats kan därefter inte påverkas. Detta är en tveksam tågordning.
Utskottet anser att miljöskyddskommittén i sitt forsatta arbete bör pröva att helt slopa 4 kap. NRL och att flytta över lokaliseringsprövningen -- inkl. en obeskuren kommunal vetorätt-- till miljöskyddslagen.
Detta bör ges riksdagen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo35.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:22. beträffande slopande av 4 kap. NRL att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Utformning av 4 kap. 3 § NRL (mom. 23)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet gjorde" och slutar med "Bo534 (mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet beslöt förra året (1989/90:BoU20) att göra vissa förändringar av 4 kap. 3 § NRL. Dessa ändringar innebar att viktiga inskränkningar gjordes i det kommunala vetot. Bl.a. är det möjligt för regeringen att mot en kommuns vilja besluta om tillkomsten och lokaliseringen av anläggningar för kärnkraftsavfall, miljöfarligt avfall och stora energianläggningar.
Som anförs i motion Bo506 (c) innebär den genomförda inskränkningen i den kommunala vetorätten att grunden för en stor del av den kommunala självstyrelsen rycks undan. Därmed minskar människornas möjligheter att själva kunna påverka sin livsmiljö. Liknande synpunkter förs fram i motion Bo534 (mp). I denna motion anförs att borttagandet av det kommunala vetot är en från miljösynpunkt oacceptabel åtgärd.
Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att de år 1990 av riksdagen beslutade ändringarna avseende uppluckringen av det kommunala vetot undanröjs.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Bo506 (c) och Bo534 (mp) som sin mening ger regeringen detta till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:23. beträffande utformning av 4 kap. 3 § NRL att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo506 och 1990/91:Bo534 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Reglerna för ersättning till markägare (mom. 25)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "I samband" och slutar med "markägare avstyrks" bort ha följande lydelse:
I motion Bo31 (v) tas upp frågan om reglerna för ersättning till markägare vid intrång. Motionärerna föreslår att de nu gällande reglerna som infördes i samband med riksdagens beslut om PBL och NRL år 1986 avskaffas.
Motiven för motionsförslagen finns i motion Jo109. I denna motion erinras om att 1986 års beslut innebar att bedömningen av vad som skall anses vara avsevärt försvårande av pågående markanvändning numera relateras till "berörd del" och inte såsom tidigare till hela fastigheten. Denna förändring har, såsom också framhålls i motionen, inneburit kraftigt försämrade möjligheter för natur- och miljövården att hävda och få gehör för berättigade intressen.
Utskottet instämmer med vad i motionen föreslagits om att reglerna om intrångsersättning till markägare bör ändras så att bedömningen av vad som skall anses vara avsevärt försvårande av pågående markanvändning relateras till hela brukningsenheten och inte till "berörd del".
En nu förordad regel kan emellertid få negativa effekter för enskilda markägare med mindre markinnehav. I sådana fall bör finnas möjlighet att erbjuda bytesarealer.
Vad som nu med anledning av motion Bo31 (v) anförts om ändrade ersättningsregler vid markintrång m.m. bör ges regeringen till känna. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag i enlighet med vad i motionen förordats.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:25. beträffande reglerna för ersättning till markägare att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Ändring i expropriationslagen (mom. 26)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "partimotion Bo38" bort ha följande lydelse:
De regler om markavvattning som finns i naturvårdslagen kan anses acceptabla när det gäller att bevara våra våtmarker. De är däremot inte tillräckliga när det gäller att återskapa våtmarker eller skapa nya. För att nå detta syfte är det som anförs i miljöpartiets partimotion Bo38 nödvändigt med ändringar i expropriationslagen så att det blir möjligt att expropriera mark också av miljöskäl. Denna fråga bör övervägas antingen av miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete eller i annan ordning. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas ett förslag i frågan.
Detta bör riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion Bo38 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:26. beträffande ändring i expropriationslagen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar (mom. 27)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Vid behandling" och slutar med "om nationalälvar" bort ha följande lydelse:
De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett ökat skydd om de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd skulle göra det möjligt att skydda inte bara själva älvarna utan även miljön i deras närhet. En förklaring som nationalälvar skulle dessutom vara av stort symbolvärde och en tyngd åt det bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo533 (fp) yrkande 2, Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 om att riksdagen efter vissa överväganden bör föreläggas ett förslag i frågan.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:27. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo513 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo533 yrkande 2, 1990/91:Bo544 och 1990/91:K241 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan (mom.31)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Några nya" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:
Med anledning av den nu behandlade fp-motionen vill utskottet anföra följande:
Hårkan
I reservationer (fp, c, vpk) till bostadsutskottets betänkanden BoU 1983/84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats motiv för att undanta Hårkan från utbyggnad. Bl.a. redovisades att en massiv lokal och regional opinion motsatte sig att projekten fördes till vattenkraftsplanen. Samma uppfattning redovisades av tunga centrala myndigheter, politiska organisationer och Älvräddarnas samorganisation. Skäl för att inte bygga ut älvsträckan är bl.a. dess läge nära Östersund, dess tillgänglighet och dess betydelse för fiske och kulturminnesvård.
Vad tidigare anförts står fast. Hårkan bör omfattas av det skydd NRL ger. I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven ordet "Hotagen" utbytas mot ordet "Högfors".
Voxnan uppströms Edsbyn
Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är tillfredsställande. Emellertid har Voxnan därutöver stora bevarandevärden. Det finns därför goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till motionsförslag i vilka förordas att "Voxnan uppströms Edsbyn" skall undantas från utbyggnad.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:31. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo533 yrkande 1 såvitt nu är i fråga beslutar a) anta ändringar i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. av innebörd i vad avser Indalsälven att ordet "Hotagen" ersätts av ordet "Högfors" och i vad avser Ljusnan att orden "Hylströmmen i Voxnan" byts ut mot orden "Voxnan uppströms Edsbyn", b) att de under a) föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 juli 1991,
26. Meåforsen och Jaurekaska (mom. 32)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet finner" och på slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Med anledning av den nu behandlade fp-motionen vill utskottet anföra följande:
Meåforsen
Utskottet delar uppfattningen i motionen om att Meåforsen i Ångermanälven bör ingå i NRL. I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25, BoU 1986/87:3 och 9 samt 1988/89:BoU12 har frågan om Meåforsen aktualiserats. Nu liksom vid behandling av motsvarande fråga i en reservation (fp, mp) förra året 1990/91:BoU17 hänvisar utskottet till dessa tidigare ställningstaganden.
Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att älvsträckan kommer att omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Jaurekaska
Projektet Jaurekaska i Luleälven anses av sökanden inte ekonomiskt lönsamt. Det kommer därför inte att förverkligas. Älvsträckan har dessutom sådana natur- och kulturmiljövärden att den bör omfattas av NRL. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Bo533 (fp). I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1986/87:3 och 9, 1988/89:BoU12 samt 1989/90:BoU17 har givits uttryck för samma uppfattning. Riksdagen bör med anledning av fp-motionen som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförs om skydd även av projektet Jaurekaska.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:32. beträffande Meåforsen och Jaurekaska att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo533 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Haverö strömmar (mom. 33)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Vid behandlingen" och på s. 24 slutar med "aktualiserade frågorna" bort ha följande lydelse:
Det är bra att Haverö strömmar omfattas av NRL-skyddet och att älvsträckan därmed inte kan byggas ut för kraftändamål. Det bör emellertid inte heller vara möjligt att förändra områdets karaktär genom nya dammbyggen och genom ett vägbygge. De nya hoten mot området kan till inte ringa del omintetgöra det skydd som älvsträckan avsågs få genom att den togs in i NRL.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ge uttryck för uppfattningen att åtgärder bör vidtas i avsikt att bevara områdets karaktär. Något vägbygge bör över huvud taget inte genomföras.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:33. beträffande Haverö strömmar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo516 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Indalsälvens delta (mom. 34)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Även denna" och på slutar med "Bo536 (mp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Med anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 och motion Bo536 (mp) om bevarande av Indalsälvens delta vill utskottet erinra om att deltat är landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande resten av den naturmiljö som tidigare var knuten till främst Indalsälven. Älven är numera kraftigt utbyggd och dämd. I deltat återfinns många av de växter som förr var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl den lilla och hotade ävjepilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är landets enda tamarisk). Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för flyttande fåglar av olika slag, varav många är hotade, sällsynta och upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar (mest al) som rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor uppmärksamhet har ett fåtal observationer av den akut utrotningshotade vitryggiga hackspetten rönt.
Deltat bör omfattas av skydd enligt NRL. Det bör inte komma i fråga att genomföra ytterligare exploateringar som påverkar deltat och dess unika natur m.m.
Vad utskottet nu anfört om NRL-skydd av Indalsälvens delta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:34. beträffande Indalsälvens delta att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo518 yrkande 2 och 1990/91:Bo536 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Samtliga orörda älvar, biflöden och åar (mom.35)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Som utskottet" och slutar med "Västernorrlands län" bort ha följande lydelse:
Sverige är ett land med nästan helt utbyggd vattenkraft. Fortsatt utbyggnad av vattenkraft måste därför stoppas i de få orörda älvarna och biflödena. De sista orörda älvarna och älvsträckningarna fungerar inte sällan som radiobiotoper för många arter som trängts undan av tidigare vattenkraftsutbyggnad.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändringar i NRL så att syftet med de nu behandlade mp-motionerna kan förverkligas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:35. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo33 yrkande 8, 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo518 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Utbyggnad av minikraftverk (mom. 36)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Såvitt i" och slutar med "av minikraftverk" bort ha följande lydelse:
Motivet för yrkande 2 i motion Bo514 (mp) finns i motion Jo732. I denna motion anförs -- med utgångspunkt för förhållandena i Jämtlands län -- att länet fått betala ett högt pris för landets välfärd. Nästan alla vattendrag i länet är utbyggda. Vattenutbyggnadsepoken kan dock tyvärr inte betraktas som avslutad. Exploateringshotet kvarstår på olika sätt bl.a. genom planer på utbyggnad av minikraftverk. Sådana planer måste skrinläggas. Om det är nödvändigt bör NRL ändras.
Vad utskottet nu anfört om ett stopp för utbyggnad av minikraftverk bör riksdagen med anledning av motion Bo514 (mp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:36. beträffande utbyggnad av minikraftverk att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo514 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 37)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet har" och på s. 26 slutar med "reellt syfte" bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör genom ett uttalande bekräfta sin uppfattning om att vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att det inte är aktuellt att gå ifrån den av riksdagen tidigare beslutade vattenkraftsplanen. Tvärtom finns anledning hävda att några nya projekt om utbyggnad av vattenkraft inte skall förverkligas. Riksdagen ansluter sig med det anförda till motionerna 1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1, motion 1989/90:Bo550 (mp) yrkande 1, 1990/91:Bo514 (mp) yrkande 1 och motion 1990/91:Bo536 (mp) yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, och föreslår att riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om att vattenkraftsutbyggnadsepoken är avslutad.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:37. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 1, 1989/90:Bo550 yrkande 1, 1990/91:Bo514 yrkande 1 och 1990/91:Bo536 yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32.Ekologiskt byggande (mom. 38)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem" bort ha följande lydelse:
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en c-reservation följande med anledning av vissa motioner om ekologiskt byggande:
Det är en grundläggande regel för all verksamhet att den måste ske på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att den brukar våra gemensamma tillgångar utan att förbruka dem. Ett ekologiskt system i balans förutsätter att de resurser som tas ut ur systemet ersätts och att inga nya faktorer tillförs som inte har sitt ursprung där. Uppfylls inte dessa villkor uppstår obalanser i systemet som i sin tur kan ge svåra störningar i vår miljö och i våra livsbetingelser.
En bra boendemiljö förutsätter, som framhålls i motion Bo242 (c), ett boende och en bebyggelsemiljö som hushållar väl med naturens resurser. Detta innebär bl.a. att boendet bättre än hittills måste anpassas till det ekologiska systemet och till behovet av en bättre och effektivare energianvändning. Byggandet skall sålunda ske på ett sådant sätt att störningar i naturen undviks och bebyggelsen planeras så att stor hänsyn tas till närmiljön. I ett ekologiskt system finns det alltid ett nära samband och ett ömsesidigt beroende till vilket stor hänsyn måste tas. Utan att försvåra en önskvärd integritet och behovet av avskildhet bör dessa grunder utgöra en norm i ett ekologiskt boende.
Sammanfattningsvis bör sålunda bostadspolitiken präglas av en helhetssyn som omfattar alla och som bättre tar hänsyn till de ändliga naturresurserna. Den framtida bostadspolitiken måste därför på ett helt annat sätt än hittills inriktas på en bättre boendemiljö och på ett ekologiskt anpassat byggande och boende.
För att nå de uppsatta målen för ett resursbevarande och miljöanpassat boende krävs det en rad åtgärder i enlighet med förslagen i motionerna Bo242 (c) och Bo244 (c). Bland dessa åtgärder märks bl.a.
införandet av byggnadsregler som är utformade så att ekologisk teknik m.m. stimuleras fram, en mera systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag, förbättrad energihushållning i bebyggelsen, en energiförsörjning som bygger på förnybar energi samt effektivare och mera miljövänliga sätt för avfallshantering.
Utskottet delar uppfattningen i reservationen. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Även förslagen i motionerna Bo28 (s) och Bo42 (mp) yrkandena 1--5, 7 och 8 får anses tillgodosedda med vad nu anförts.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 38. beträffande ekologiskt byggande att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28, 1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33.Ekologiskt byggande (mom. 38)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem" bort ha följande lydelse:
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en v-reservation följande med anledning av vissa motioner om ekologiskt byggande:
Som framhålls i motion Bo235 (v) måste ekologi, i detta fall definierat som resurshushållning och kretsloppstänkande, genomsyra hela bostadsbyggandet och bostadsplaneringen. Även om det under senare år har genomförts flera ekobyprojekt och andra mindre projekt baserade på ekologiska principer så är detta inte tillräckligt. Med utgångspunkt i de hittills vunna erfarenheterna är det nu dags att låta allt byggande ske på ekologisk grund. Den sociala grunden för bostadsbyggandet måste således kompletteras med en ekologisk.
Grundprinciperna för det nu förordade byggandet bör bl.a. vara
hushållning med energi och naturresurser, kretsloppstänkande samt demokratisering och lokalt beslutsfattande.
Dessa grundprinciper kan i sin tur konkretiseras i en rad punkter som bygger bl.a. på erfarenheterna av till dags dato genomförda s.k. ekobyprojekt. Häri bör bl.a. ingå
källsortering av avfallet, tillvaratagande av avlopp som kan renas och återanvändas för t.ex. bevattning, lokal produktion av energi, luftväxling och ventilation genom utvecklat självdrag m.m., bättre utnyttjande av solens energi, uppvärmning baserad på förnyelsebara lokala energikällor samt ökad användning av lokala vattentäkter m.m.
De nu förordade principerna bör tillämpas såväl vid nyproduktion som vid ombyggnad och förbättring av det befintliga bostadsbeståndet. För att nå det eftersträvade ekologiska byggandet fordras dock lagändringar och andra kompletteringar av gällande bestämmelser m.m. så att den ekologiska grundprincipen framhävs. Det gäller bl.a. ändringar i plan- och bygglagen, renhållningsförordningen och VA-lagen. Dessutom bör de ekologiska principerna vara vägledande när tillämpningsföreskrifterna till det nya bostadsfinansieringssystemet utarbetas.
Utskottet delar den i reservationen framförda uppfattningen. Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna (s), (c) och (mp) som sin mening ge regeringen till känna vad i reservationen anförts om ekologiskt byggande.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande ekologiskt byggande att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28, 1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34.Ekologiskt byggande (mom. 38)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem" bort ha följande lydelse:
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en mp-reservation följande med anledning av vissa motioner om ekologiskt byggande:
Bostadsutskottet delar den i miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 framförda uppfattningen att allt nybyggande skall ske utifrån ett strikt kretsloppstänkande. Samtidigt finns det naturligtvis inte någon anledning att begränsa dessa ekologiska krav till att enbart avse nybyggande. Även den befintliga bebyggelsen bör sålunda successivt anpassas till alla rimliga ekologiska krav utan att arkitektoniska värden fördärvas. I korthet innebär dessa utgångspunkter att bostäderna skall integreras med natur, odling, historisk bebyggelse, bostadsnära arbetsplatser, transporter och avfallshantering.
I likhet med motionärerna kan utskottet konstatera att intresset för ekologiskt byggande har ökat markant under de senaste åren. Samtidigt är det uppenbart att begreppet ekologiskt byggande i sig används på ett sätt som inte alltid är entydigt eller jämförbart. Det är sålunda i många fall svårt att bedöma i vilken utsträckning ett visst projekt eller bygge verkligen är ekologiskt anpassat. Som ett första steg i den fortsatta utvecklingen av ett på ekologisk grund baserat byggande och boende bör därför ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp fastställas. Detta begrepp skall sedan ligga till grund för de regler i bl.a. naturresurslagen samt plan- och bygglagen som styr planering och byggande. Det bör dessutom utgöra en förutsättning för att statligt bostadsstöd skall utgå.
Även om det på grund av enskilda människors och gruppers kunskaper och intresse har vuxit fram flera ekobyprojekt m.m. tvingas utskottet notera att samhällets hittillsvarande insatser på området inte varit tillräckliga. Förutom de ovan angivna lagstiftningsåtgärderna m.m. fordras därför medvetna satsningar från stat, kommun och berörda myndigheter m.fl. för att på ett mera konkret sätt än hittills främja ekologiskt byggande. Som ett första steg i en sådan medveten satsning bör medel anslås över statsbudgeten. I enlighet med förslagen i miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 bör således 100 milj.kr. anvisas för stöd till ekologiskt byggande för utveckling av nya byggmetoder m.m. och 3 milj.kr. för inrättandet av en professur i ämnet ekologiskt byggande. Av det förstnämnda beloppet bör 5 milj. kr. användas för att vidareutveckla det s.k. ekokommunprojektet.
Utöver det nu förordade ekonomiska stödet bör kompletterande åtgärder sättas in. Det gäller dels utredningsinsatser avseende ekologiskt byggande, dels insatser som syftar till att säkra ekologins roll i byggprocessen. Som exempel på det sistnämnda slaget av insatser kan nämnas storleksbegränsning av byggentreprenader och en vidareutveckling av arkitektens roll i plan- och byggprocessen.
Ett grundläggande inslag i ett ekologiskt anpassat byggande utgör hanteringen av vatten- och avloppsfrågorna. De lösningar som i dag finns för att ta hand om avloppsvattnet från våra bostäder är ur ekologisk synpunkt mycket olämpliga. Utsläppen utgör en svår belastning på vår miljö och våra vattendrag. Strävan bör därför vara att använda nya och bättre system. I detta avseende utgör de kommunala avloppssystemen en allvarlig begränsning. Det bör därför uppdras åt kommunerna att vid sin översyn av ledningsnäten ta hänsyn till alternativ till vattentoaletter. Inför framtida byten av avloppsledningar m.m. bör således andra lösningar än vattentoalett prövas. Det finns också redan i dag nya lösningar som förbilligar eller helt onödiggör stora kommunala avloppsnät. Det bör bl.a. ankomma på boverket att mot bakgrund härav analysera, utvärdera och redovisa hur och i vilken takt ekologiska avlopps- och toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.
Den i reservationen aktualiserade frågan är viktig. Det finns goda skäl för riksdagen att med anledning av de nu behandlade motionerna från s, c och mp återigen fästa uppmärksamhet på den. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande ekologiskt byggande att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28, 1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Program för mätning av markradon (mom. 39)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "I det" och slutar med "Bo27 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo27 (fp) om att ett heltäckande program för mätning av markradon bör genomföras. Det får anses naturligt att detta program bygger på de av SGU hittills genomförda flygradiometriska mätningarna om var mera detaljerade markradonundersökningar bör genomföras. Det bör naturligtvis också övervägas hur de nu förordade undersökningarna skall finansieras. Kanske kan en finansiering via byggforskningsrådet visa sig lämplig, kanske kan undersökningarna finansieras genom en omprioritering av anslagen till SGU. Även andra möjligheter kan kanske stå till buds. Regeringen bör efter överväganden i ärendet återkomma till riksdagen med förslag till lösning av frågan.
Riksdagen bör med anledning av motion Bo27 (fp) som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande program för mätning av markradon att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar
Jan Strömdahl (v) anför:
I reservation 6 till betänkandet behandlas med anledning av en v-motion frågan om länsstyrelsens beslutanderätt avseende miljökonsekvensbeskrivningar. I reservationen förordas, till skillnad mot propositionen, att länsstyrelsen skall ges beslutanderätt angående godkännande av sådana beskrivningar. Ett bifall till vad i reservationen föreslagits innebär att förslaget i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 4--7 om bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar får anses tillgodosett.
2. Förklaring av de fyra huvudälvarna m. fl. som nationalälvar
Kjell Dahlström (mp) anför:
I en mp-motion som hänvisats till konstitutionsutskottet har föreslagits att huvudälvarna ges grundlagsskydd. I vissa motioner i nu föreliggande betänkande tas upp frågan om att dessa älvar och ytterligare några älvar förklaras som nationalälvar. Jag har i reservation 24 tillsammans med företrädare för folkpartiet och centerpartiet stött dessa motionsyrkanden som ett steg på vägen att ge dem det grundlagsskydd som förordas i den motion som, förmodligen hösten 1991, kommer att behandlas av konstitutionsutskottet.
3. Indalsälvens delta
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:
Det finns anledning erinra om att Indalsälvens delta är landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande resten av den naturmiljö som tidigare var knuten till främst Indalsälven. Älven är numera kraftigt utbyggd och dämd. I deltat återfinns många av de växter som förr var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl den lilla och hotade ävjepilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är landets enda tamarisk). Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för flyttande fåglar av olika slag, varav många är hotade, sällsynta och upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar (mest al) som rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor uppmärksamhet har ett fåtal observationer av den akut utrotningshotade vitryggiga hackspetten rönt.
Trots de stora naturvärden som deltat representerar har det efter prövning bl.a. enligt NRL anlagts en väg i området. Enligt vår uppfattning bör några ytterligare ingrepp i deltat inte göras. Det kan finnas anledning att återkomma till riksdagen i ärendet.
Bilaga 1
Regeringens av utskottet tillstyrkta Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Förslag till Förslag till
Reservanternas [(v), (mp)] Bilaga 2
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU11y
Bilaga 3
Miljökonsekvensbeskrivningar
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över kapitel 8, Miljökonsekvensbeskrivningar, i proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö samt yrkandena 4 och6 i motion 1990/91:Bo33 av Inger Schörling m.fl. (mp).
Motionen går i angiven del ut på att myndigheter -- regeringen eller statens energiverk -- som svarar för beslut om koncession eller motsvarande enligt lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen), lagen (1978:160) om vissa rörledningar och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln inte är lämpliga instanser för att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar i ärenden enligt resp. lagar är tillräckliga. Motionärerna åberopar vad som i propositionen sägs beträffande väglagen, nämligen att lämpligen en annan myndighet än vägverket bör bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning enligt denna lag är tillräcklig.
Näringsutskottet, som ställer sig positivt till införande av krav på miljökonsekvensbeskrivningar, inskränker sig till att kommentera de kritiska synpunkterna i motionen. Härvid anger utskottet först den ordning som skall gälla enligt regeringens förslag.
Koncession enligt ellagen meddelas av statens energiverk (eller framgent, efter en omorganisation i linje med vad som föreslås i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, av en ny näringspolitisk myndighet). Energiverket skall i egenskap av tillståndsmyndighet bedöma om miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig. Eftersom länsstyrelsen skall avge yttrande och även deltar i samrådsförfarandet innan ansökan om koncession görs till energiverket bör, heter det i propositionen, länsstyrelsen ges tillfälle att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen.
Koncession enligt rörledningslagen meddelas av regeringen, men ansökan skall ges in till och beredas av statens energiverk. Innan energiverket med ett utlåtande överlämnar ärendet till regeringen skall yttrande inhämtas från bl.a. länsstyrelsen och koncessionsnämnden för miljöskydd.
Tillstånd för annan än staten att utforska eller utvinna naturtillgångar på kontinentalsockeln meddelas i vissa fall -- avseende sand-, grus- eller stentäkt inom allmänt vattenområde -- av Sveriges geologiska undersökning och eljest av regeringen. I propositionen sägs att naturvårdsverket och boverket, som förutsätts yttra sig i ifrågavarande tillståndsärenden, bör beredas tillfälle att yttra sig över den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, eftersom de får anses ha en bättre överblick över de geografiska områden som berörs i dessa ärenden än vad de enskilda länsstyrelserna har.
Av redogörelsen framgår att beredningen av sådana ärenden som åsyftas i de aktuella motionsyrkandena regelmässigt kommer att genomföras under medverkan av åtminstone någon myndighet -- statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, boverket, länsstyrelsen -- som uteslutande eller bl.a. är inriktad på miljöfrågor. Det kan förutsättas att denna medverkan kommer att innefatta en bedömning av om den föreliggande miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig. Oavsett detta har tillståndsmyndigheten ansvar för att ett tillfredsställande beslutsunderlag föreligger. Vid tvivelsmål i detta hänseende -- som kan föranledas bl.a. av invändningar från företrädare för motstående intressen -- bör tillståndsmyndigheten givetvis, även om detta inte är direkt föreskrivet, rådfråga någon sakkunnig instans. Vad beträffar de fall då regeringen är tillståndsmyndighet bör understrykas att regeringen, oberoende av inom vilket departement ärendet handläggs, såsom högsta instans skall bevaka att alla relevanta aspekter beaktas.
Enligt näringsutskottets uppfattning skall således de intressen som motionärerna genom de aktuella yrkandena vill slå vakt om bli tillgodosedda beträffande ärenden inom de tre nämnda områdena.
Stockholm den 16 april 1991
På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).
Avvikande mening
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Av redogörelsen" och slutar med "nämnda områdena" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är tillfredsställande att myndigheter som inte primärt är inriktade på prövning av miljöfrågor skall ha ansvaret för att bedöma om föreliggande miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga. Bestämmelserna om handläggning av tillståndsärenden enligt de tre nämnda lagarna bör följaktligen utformas så att ett kompetent organ, som beroende på ärendets art kan vara länsstyrelsens naturvårdsenhet eller statens naturvårdsverk, åläggs att på ett tidigt stadium göra en sådan bedömning. Därigenom skapas förutsättningar för att beslutsunderlaget i tid kan kompletteras i den utsträckning som erfordras.