Nationaldagen, m.m.
Betänkande 1991/92:KU9
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU09
Nationaldagen, m.m.
Innehåll
1991/92 KU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlas fyra motioner som syftar till att nationaldagen den 6 juni blir helgdag samt en motion om benämningen på nästa sekel. Utskottet föreslår att frågan om nationaldagen som helgdag blir föremål för utredning. En reservation (s) föreligger samt en meningsyttring från (v).
Motionerna
1990/91:K801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör benämnas år tvåtusen.
1990/91:K803 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.
1990/91:K804 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nationaldagen den 6 juni bör bli stadfäst som helgdag.
1990/91:K810 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges nationaldag den 6 juni i lagstiftning skall regleras som helgdag.
1990/91:K816 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall göras till helgdag,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.
Utskottet
1. Nationaldagen
Motionerna
I motionerna K803 av Allan Ekström (m), K804 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c), K810 av Gunhild Bolander (c) och K816 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås dels att nationaldagen den 6 juni görs till helgdag, dels att riksdagen hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag. Enligt motion K803 bör riksdagen nu besluta att nationaldagen skall vara helgdag. I motionerna K804 och K810 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att nationaldagen bör regleras som helgdag. Enligt motion K816 bör riksdagen dels besluta att nationaldagen skall vara helgdag, dels att regeringen skall låta utreda frågan om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.
Gemensamt för motionärerna är uppfattningen att den svenska nationaldagen skall vara helgdag. Anders Björck m.fl. tar i sin motion upp frågan om de nationalekonomiska aspekterna.
Gällande regler och tidigare behandling
Riksdagen antog våren 1982 lagen (1982:269) om Sveriges flagga (prop.1981/82:109,KU26, rskr. 236) som innehåller regler om flaggans utseende och den tretungade flaggans användande. I en särskild förordning (1982:270) ges föreskrifter om vilka dagar som är allmänna flaggdagar. Genom denna reglering erhöll svenska flaggans dag den 6juni författningsbunden reglering som nationaldag.
Riksdagen antog 1989 lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, som trädde i kraft den 1januari 1990 (prop.1988/89:114, KU29, rskr.250). Den nya lagstiftningen innebar att dittillsvarande spridda bestämmelser som reglerade de allmänna helgdagarna ersattes med en samlad lag. I lagen regleras endast vilka dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs. helgdagar i betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall anses som helgdagar i rent kyrklig mening bestäms av kyrkomötet genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar är helgdagar i både kyrkligt och borgerligt hänseende. I propositionen erinrade departementschefen om att de allmänna helgdagarna är av stor rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Enligt propositionen föreslogs inte några kalendariska förändringar. Några nya allmänna helgdagar föreslogs heller inte.
Med anledning av propositionen väcktes tre motioner i vilka hemställdes att riksdagen skulle besluta att göra nationaldagen till helgdag. I en av dem föreslogs att regeringen skulle utreda om någon av de existerande helgdagarna kunde utgå eller flyttas. Utskottet (1988/89:KU29) som avstyrkte motionerna redovisade om bakgrunden bl.a. följande:
Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som allmän flaggdag. Fråga om nationaldagen som helgdag har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet (1988/89:KU13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I en reservation (c) yrkades att nationaldagen skulle stadfästas som helgdag. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.
Utskottet anförde vid 1989 års riksdagsbehandling beträffande propositionen och motionerna bl.a. följande:
Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag. Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs. Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om nationaldagen. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen i denna del.
I två reservationer (m och c) yrkades att nationaldagen som helgdag borde utredas resp. fastställas i den nya lagen. Riksdagen följde utskottet.
Därefter behandlade riksdagen hösten 1990 åter fyra motioner i samma ämne. Utskottet (1990/91:KU5) hänvisade till de tidigare ställningstagandena och avstyrkte motionsyrkandena. Två reservationer, m resp. c, avgavs. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Svenska flaggans dag fick år 1982 författningsmässig reglering som nationaldag. Enligt utskottet är Sveriges nationaldag den 6 juni ett väsentligt inslag i många människors medvetande. Under senare år har i motioner till riksdagen framställts krav på att göra den 6 juni till helgdag. Utskottet, som är medvetet om att införande av ytterligare en helgdag bl.a. har ekonomiska aspekter, anser emellertid att frågan på lämpligt sätt bör bli föremål för utredning. Det får ankomma på regeringen att bestämma formerna härför. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen till känna.
2. Benämningen på det nya seklet
Motionen
I motion K801 av Knut Wachtmeister (m) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör benämnas år tvåtusen. Enligt motionären diskuteras redan nu hur det nya seklet officiellt skall uttalas -- som år tvåtusen eller år tjugohundra. Mycket talar enligt motionären för det förstnämnda. Detta stöds också historiskt sett. Internationellt sett är också år tvåtusen vedertaget, t.ex. i vissa FN-sammanhang. Vidare nämner motionären att Europarådet i sin framtidsplanering talar om år tvåtusen. Som framtida medlem i den europeiska gemenskapen finns det inte anledning för Sverige att ha annan ordning på denna punkt.
Statsrådsberedningen
Statsrådsberedningens språkexperter har till utskottet framfört vissa synpunkter med anledning av motionen. Därav framgår att förre statsministern Ingvar Carlsson vid en frågedebatt uttalat att han ansåg att det inte var lämpligt att statsmakterna reglerade berörda uttalsfråga, en uppfattning som språkexperterna delar. Bakom rekommendationerna om att i uttal benämna nästa sekel tjugohundra står den s.k. språkvårdsgruppen med företrädare för bl.a. Svenska akademien och Svenska språknämnden.
Utskottet
Utskottet anser att benämningen av det nya seklet inte är en fråga som riksdagen bör besluta om och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:K803, 1990/91:K804, 1990/91:K810 och 1990/91:K816 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. (s)
2. beträffande benämningen på det nya seklet
att riksdagen avslår motion 1990/91:K801.
Stockholm den 12 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Nationaldagen som helgdag
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Svenska flaggans" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Nationaldagen fick år 1982 sin författningsmässiga reglering som nationaldag. Motionsförslag om att göra nationaldagen till helgdag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen under senare år under hänvisning till att de nuvarande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag ger tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse i det svenska samhället. En helt ny helgdag skulle dessutom innebära en stor påfrestning på samhällsekonomin.
Utskottet vidhåller sålunda sin tidigare uppfattning i frågan om nationaldagen och avstyrker motionerna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K803, 1990/91:K804, 1990/91:K810 och 1990/91:K816.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av socialdemokraterna rörande nationaldagen.