Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:47 om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m. m. jämte motioner (Betänkande 1975:NU34 Näringsutskottet)

Näringsutskottets betänkande nr 34

NU 1975:34

Nr 34

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:47 om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m. m.
jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1975:47 (handelsdepartementet) om inrättande och finansiering
av Sveriges turistråd,
dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen,
dels en motion, väckt under den allmänna motionstiden, angående utnyttjande
av turisthotellanläggningar för konvalescent vård.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i vad avser förslag till
finansiering av Sveriges turistråd. Skatteutskottet behandlar propositionen
i denna del i sitt betänkande 1975:21.

Sveriges hotell- och restaurangförbund har tillställt näringsutskottet och
skatteutskottet en skrivelse med anledning av propositionen 1975:47. Vidare
har Norrbottens turisttrafikförbund inkommit till näringsutskottet med en
skrivelse.

Propositionen

Hemställan

I propositionen har regeringen föreslagit riksdagen
dels att

1. godkänna de riktlinjer för en omorganisation av den turismfrämjande
verksamheten m. m. som angetts i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att för staten enligt dessa riktlinjer ingå som
stiftare av Sveriges turistråd,

dels att antaga förslag till

3. lag om ändring av hotellförordningen (1966:742),

4. lag om logiavgift (1975:000),

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

6. lag om ändring i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

(1971:1072),

dels att

7. till Sveriges turistråd för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 4 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 34

NU 1975:34

8. till Lån till Sveriges turistråd för budgetåret 1975/76 under fonden
för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Vidare har regeringen under punkten B 7 föreslagit riksdagen att till Svenska
turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 4 057 000 kr.

Lagförslaget under 3 har upprättats inom justitiedepartementet och förslagen
under 4, 5 och 6 inom finansdepartementet.

Förslagen till lag om logiavgift (1975:000), lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69) och lag om ändring i lagen om förmånsberättigade skattefordringar
m. m. (1971:1072) har hänvisats till skatteutskottet. De behandlas
i skatteutskottets betänkande 1975:21.

Huvudsakligt innehåll

Det förslag som läggs fram i propositionen innebär att regeringen skall
bemyndigas att tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
inrätta ett centralt organ för turismfrämjande verksamhet.
Rådet skall planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring
av turism i Sverige. Sveriges turistråd övertar den verksamhet
som Svenska turisttrafikförbundet för närvarande bedriver. I propositionen
föreslås att Sveriges turistråd finansieras dels med statsanslag, dels med
en obligatorisk avgift - logiavgift - som tas ut vid anläggningar för övernattning.
Som en följd av logiavgiften föreslås ändringar i hotellförordningen,
i skattebrottslagen och i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Motionerna

De av propositionen föranledda motioner som utskottet behandlar i detta
sammanhang är följande:

1975:1978 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget om inrättande av Sveriges turistråd,

2. avslår de i propositionen föreslagna lagändringarna med undantag av
sådana som syftar till att åstadkomma lättnader i hittillsvarande onödiga
regleringsföreskrifter, dvs. de ändringar som föreslagits i 1, 13 och 15 §§
hotellförordningen,

3. till Svenska Turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 milj. kr.,

4. hos regeringen hemställer om ny utredning om åtgärder i syfte att
åstadkomma samordning av statens, landstingens och kommunernas åtgärder
till främjande av turistlivet,

1975:1979 av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Marcusson (s), vari
hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:47 beslutar
att styrelsen för Sveriges turistråd skall ha 17 ledamöter och 17 suppleanter
och att därvid Landstingsförbundet skall ha två ledamöter och två suppleanter,

NU 1975:34

1975:1980 av herr Ekinge m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (3) att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
utredning av den regionala turismens organisation och nödvändigheten av
samordning beträffande bokningen av anläggningar och arrangemang.

Övriga yrkanden i motionen 1975:1980 samt yrkandet under punkten
2 i motionen 1975:1978 såvitt det gäller andra författningar än hotellförordningen
har behandlats av skatteutskottet (SkU 1975:21).

I detta sammanhang behandlar utskottet också den under allmänna motionstiden
väckta motionen 1975:1656 av herr Nordgren m. fl. (m), vari
hemställs att riksdagen

1. hos regeringen ger till känna vad i motionen anförts om utnyttjande
av turisthotellanläggningar för konvalescentvård,

2. hos regeringen anhåller om förslag angående utnyttjande av turisthotellanläggningar
för konvalescentvård.

Vissa skrivelser angående propositionen

Sveriges hotell- och restaurantförbund påpekar att nästan samtliga remissinstanser,
häribland även förbundet, har avstyrkt förslaget om logiavgift.
Följande skäl har anförts för ett avvisande av logiavgiften. För det första
strider det mot svenska budgetprinciper att uppta en punktskatt för att finansiera
ett officiellt planerings- och marknadsorgan som i främsta rummet
avser att främja medborgarnas välbefinnande genom fritidsverksamhet och
rekreation och vars näringspolitiska effekt till helt övervägande del kommer
de allmänna servicenäringarna till godo. För det andra medför ett avgiftsuttag
som inte anknyter till något redan existerande uppbördsförfarande både onormala
uppbördskostnader och betydande risk för skattebortfall genom ofullständig
redovisning. För det tredje kommer en ganska liten del av turistnäringen
att få bära hela finansieringsbördan. Boendesektorn tillförs enligt
tillgängliga uppgifter mindre än 20 % av de totala turistintäkterna. Den
största delen av turistnäringarna deltar inte alls i finansieringen. För det
fjärde skulle logiavgiften till övervägande delen få betalas av de hotell som
härbärgerar kommersiella resande i de större tätorterna. Storstads- och stadshotellen
torde svara för 70-75 % av all tillfällig hotell- och campingövernattning
i Sverige och skulle därmed också få svara för motsvarande del
av logiavgiften. Antalet rekreationsgäster av den kategori som turistrådet
har att verka för är på dessa hotell ringa. Den socialt inriktade rekreationspolitik,
vars genomförande är turistrådets centrala uppgift, kan endast till
mycket ringa del komma dessa hotell till godo.

Tanken att Sveriges turistråd skulle vara lämpat att utföra affärsmässig
marknadsföring för hotellnäringen är enligt förbundets mening helt orealistisk
i vart fall när det gäller de tätortshotell som skulle betala rådets
verksamhet.

NU 1975:34

Förbundet erinrar om att det i propositionen talas om behovet att öka
beläggningen och lönsamheten vid stadshotellen. Den som läser dessa uttalanden
måste göra klart för sig att man varken i turistutredningen eller
vid departementsbehandlingen har företagit någon som helst analys av dessa
hotells lönsamhets- och marknadsproblem, säger förbundet och uttalar att
turistrådet måste helt underkännas som marknadsföringsorgan för tätortshotellen.

Avslutningsvis anför förbundet bl. a. följande. Svenska turisttrafikförbundet
arbetar i dag med en budget på 8 milj. kr. Någon verklig kostnadsberäkning
eller utgiftsstat för Sveriges turistråd har inte framlagts vare
sig av turistutredningen eller i propositionen. Det förefaller högst tveksamt
om de allmänna synpunkter på verksamheten som anförts utgör tillfredsställande
motivering för en ökning av medelstilldelningen till 23 milj. kr.,
särskilt under rådets uppbyggnadsskede. I avvaktan på en närmare beräkning
av medelsbehovet mäste det finnas stark anledning att tills vidare begränsa
ökningen till ett mindre belopp, förslagsvis 4-8 milj. kr. Av såväl principiella
som praktiska skäl bör dessa medel anvisas över statsbudgeten.

Norrbottens turisttraflkförbund uttalar att förbundet reservationslöst ansluter
sig till propositionens målsättning, som är att samhället i fortsättningen
skall inrikta sig på en breddning av turismen för att öka möjligheterna
till rekreationsresor för alla, även låginkomsttagare och flerbarnsfamiljer.

Förbundet anser dock att den föreslagna logiavgiften principiellt går emot
de jämlikhetssträvanden som eljest präglar propositionen och avstyrker därför
förslaget om sådan avgift. Avgiftsfinansieringen bör ersättas med en
uppräkning av anslaget över statsbudgeten.

På samma sätt som samhället har förverkligat den bostadspolitiska målsättningen
genom bidrags- och andra stödåtgärder för att bereda tillgång
till goda bostäder bör, uttalas det, också fritiden och rekreationen vara en
jämlikhetsrättighet för alla medborgare. Förbundet anser att det mot den
bakgrupden är starkt mptiverat att samhället finansierar turistrådets verksamhet
genom direkta anslag över statsbudgeten, så att propositionens principiellt
viktiga mål kan förverkligas.

lltskottet

De allmänna riktlinjer för statens insatser när det gäller marknadsföring
på turismens område, som läggs fram i propositionen, bygger på förslag
från kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden
(SOU 1973:52). Chefen för handelsdepartementet ansluter sig i allt väsentligt
till kommitténs bedömning att det behövs en bättre samordning av de satsningar
på marknadsföringsåtgärder som görs från statens och kommunernas
sida. Dessa beräknas uppgå till 7,5 milj. kr. från staten och till 20 ä 30
milj. kr. från kommunerna. Vidare bör de anläggningstillgångar som skapas
kunna på affärsmässig grund nyttiggöras för en turism som blir mera till -

NU 1975:34

gänglig för en bred allmänhet än för närvarande. Enligt kommitténs bedömning
medför bristen på samordning i fråga om investeringar och marknadsföring
bl. a. att det trots stora insatser från samhällets sida är för dyrt
för de flesta människor att resa till turistmål i Sverige. Departementschefen
anser att verksamheten i Sverige för att främja turism i hög grad bör inriktas
på att stimulera och rationalisera försäljningen av semester- och rekreationsresor
inom landet till svenskar och andra nordbor som ett bra alternativ
till utlandsresor. En viktig uppgift är enligt propositionen att förbättra marknadsföringen
och därigenom öka lönsamheten för sådana anläggningar där
det finns en alltför stor ledig kapacitet - särskilt nämns stadshotell. Anläggningar
avsedda för en exklusiv utlandsturism bör, uttalas det, inte fä
komma till stånd med samhällsstöd.

Ansvar för den turismbefrämjande verksamheten har för närvarande
Svenska turisttrafikförbundet (STTF). STTF har som aktiva medlemmar
kommuner och landsting, företag och föreningar samt som passiva medlemmar
enskilda personer. Staten svarar nu för ca 95 % av STTF:s finansiering.
Statsbidraget uppgick för budgetåret 1974/75 till 7 449 000 kr. Departementschefen
föreslår att STTF:s uppgifter förs över på ett nytt centralt
organ, Sveriges turistråd. Turistrådet föreslås få vidare uppgifter och större
ekonomiska resurser än de som STTF har i dag. Turistrådet organiseras
som en stiftelse med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
som stiftare. 1 rådets styrelse föreslås ingå 16 ledamöter och lika
många suppleanter. Avsikten är att rådet skall inleda sin verksamhet den
1 januari 1976.

Beträffande rådets verksamhet uttalar departementschefen att huvuduppgifterna
skall vara planering och marknadsföring. Centralt hos rådet bör
handläggas frågor rörande marknadsvetande, utredningsverksamhet och rådgivning,
medan säljstödjande åtgärder - s. k. operativ verksamhet - däremot
bör bedrivas regionalt, helst inom större regioner. Marknadsanalys och rådgivning
i anslutning till denna anges vara av central betydelse. Planering
av investeringar bör inte förekomma hos rådet. Rådet bör vidare fä till
uppgift att stimulera vidareutbildning av personal som arbetar med turism
i företag och förvaltning. En central uppgift för rådet bör, anför departementschefen,
vara att åstadkomma ett bättre samarbete mellan stat och
kommun i fråga om satsningen på turism. Detta bör ske genom att rådet
utvecklar och tillhandahåller kunskap av hög kvalitet i fråga om produktutveckling,
marknadsplanering och marknadsutblick samt engagerar sig i
gemensamma projekt.

I motionen 1975:1978 avvisas förslaget om inrättande av Sveriges turistråd.
Motionärerna ifrågasätter om bildandet av ett nytt centralt organ med de
i propositionen angivna uppgifterna kommer att resultera i den av departementschefen
eftersträvade effektiva samordningen. De anser att den föreslagna
organisationen är ägnad att leda till centralisering och byråkratisering
av en verksamhet som i hög grad kräver utrymme för lokala intitativ

NU 1975:34

och decentraliserade åtgärder. I motionen föreslås vidare att en ny utredning
skall tillsättas för att undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma
en samordning av statens, landstingens och kommunernas åtgärder
till främjande av turism. Denna utredning bör, anför motionärerna,
ha en helt annan och mer sakkunnig sammansättning än vad kommittén
för planering av turistanläggningar och friluftsområden hade.

Utskottet finner förslagen i propositionen såväl beträffande inrättandet
av ett centralt organ, Sveriges turistråd, som beträffande de allmänna riktlinjerna
för rådets verksamhet väl avvägda. Utskottet tillstyrker propositionen
i nu nämnt hänseende och avstyrker alltså motionen 1975:1978 i
ifrågavarande del.

Propositionens förslag i fråga om styrelsens sammansättning kritiseras
i motionen 1975:1979. Departementschefen anför att av styrelsens 16 ledamöter
och suppleanter staten och Kommunförbundet vardera bör representeras
av två ledamöter och lika många suppleanter medan Landstingsförbundet
bör representeras av en ledamot och en suppleant. Övriga ledamöter
och suppleanter bör företräda turistnäringen och konsumentintressen.
Något ställningstagande av riksdagen i fråga om styrelsens sammansättning
behövs inte, säger departementschefen. Motionärerna anser att
landstingens styrelserepersentation kommer att bli för svag. De hemställer
därför om ett beslut av riksdagen att styrelsen skall utökas med ytterligare
en ledamot och en suppleant och att Landstingsförbundet skall bli representerat
med två ledamöter och två suppleanter. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att Landstingsförbundet bör få lika många styrelseplatser
som turistrådets övriga stiftare. En utökning av styrelsen till 17 ledamöter
och 17 suppleanter är därför påkallad. Utskottet anser att riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

1 motionen 1975:1980 uttalas att tillskapandet av Sveriges turistråd kan
bli ett värdefullt led i försöken att åstadkomma den samordning på skilda
områden som turistnäringen länge efterlyst. Trots detta kommer, anser motionärerna,
organisationen på det regionala planet alltfort att vara splittrad.
En viktig uppgift för turistrådet blir att i samarbete med Kommunförbundet
och Landstingsförbundet se över den regionala turistorganisationen. Ytterligare
en viktig uppgift bör, anför motionärerna, vara att utforma ett rikstäckande
bokningssystem för reservation av inkvartering, transporter, resepaket
och information om olika turistområden inom landet. Vad som
anförts i motionen om utredning av den regionala turismen och behovet
av samordning beträffande bokning av anläggningar och arrangemang bör,
enligt motionärerna, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Som framgår av vad ovan anförts blir en av rådets centrala uppgifter
att åstadkomma samarbete av turismfrämjande åtgärder på regional och
kommunal nivå. Utarbetande av ett system för bokning av anläggningar
och arrangemang tillhör de projekt som kommittén särskilt framhållit som

NU 1975:34

en väsentlig uppgift för turistrådet. Utskottet finner inte anledning att föreslå
riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen.

Frågan om möjligheten att utnyttja turistanläggningar för konvalescentvård
tas upp i motionen 1975:1656, som väcktes under den allmänna motionstiden.
Likartade motioner har två tidigare år avstyrkts av näringsutskottet
(NU 1973:16 p. 8, 1974:6 p. 10) och avslagits av riksdagen. Motionärerna
erinrar om att den ovannämnda kommittén beräknade att behovet
av anläggningar för rehabilitering och konvalescentvård skulle komma att
öka. Kommittén uttalade att regeringen i samråd med huvudmännen för
sjukvården borde låta vidare utreda frågan om hur sådana anläggningar
skall kunna utformas och lokaliseras. Motionärerna anser att det såväl från
ekonomisk synpunkt som från sysselsättningssynpunkt är fördelaktigt att
under lågsäsong utnyttja turisthotellanläggningar för hälsocentrumverksamhet.
De önskar att riksdagen skall göra en särskild framställning till regeringen
med anledning av vad som anförs i motionen och att regeringen
skall lägga fram förslag om utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescentvård.
Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen nyligen gett
socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag att i samråd med
Landstingsförbundet utreda frågan om s. k. hälsocentra. Utskottet finner
inte anledning till ytterligare åtgärder och avstyrker därför motionen.

Turistrådets resursbehov vid fullt utbyggd verksamhet beräknas i propositionen
till 23 milj. kr. Anslagsberäkningen bygger helt på kommitténs
förslag, och någon närmare redogörelse för hur medlen skall användas lämnas
inte. Enligt kommitténs förslag bör beräknas för utvecklingsarbete ca
1,5 milj. kr., för operativ verksamhet i Sverige och de nordiska länderna
ca 11 milj. kr., för verksamhet på övriga marknader ca 4,5 milj. kr. och
för löner och administration ca 6 milj. kr. Verksamheten föreslås i propositionen
finansierad dels genom statsbidrag, dels genom en avgift från
boendenäringen - en logiavgift. Det statliga bidraget föreslås uppgå till 8
milj. kr., medan logiavgiften beräknas ge en årlig intäkt av ca 15 milj.
kr. Logiavgiften skulle direkt tillföras rådet. Skatteutskottet (SkU 1975:21),
som har behandlat frågan om finansieringsformen, har avstyrkt förslaget
om logiavgift, men förklarat sig berett att - om riksdagen beslutar om inrättande
av Sveriges turistråd - under hösten 1975 ta initiativ till åtgärder
som ekonomiskt säkerställer finansieringen av verksamheten.

I propositionen föreslås vidare ett anslag om 4 057 000 kr. till Turisttrafikförbundet
för att täcka kostnaderna för verksamheten under andra
halvåret 1975.

För första halvåret 1976, då turistrådets verksamhet är under uppbyggnad,
beräknas anslagsbehovet till 6 milj. kr. Härav föreslås att 4 milj. kr. skall
utgå i statsanslag, medan 2 milj. kr. skall lämnas rådet som räntebärande
lån i avvaktan på att inkomster från logiavgiften skall inflyta.

Med hänsyn till att formerna för finansieringen inte är lösta anser utskottet

NU 1975:34

att hela det erforderliga beloppet bör utgå under det föreslagna nya anslaget
Sveriges turistråd. Medelsberäkningen för Svenska turisttrafikförbundet godtar
utskottet.

I propositionen föreslås vissa ändringar i hotellförordningen (1966:742).
Dessa är i första hand motiverade av att den föreslagna logiavgiften även
skulle tas ut av campingrörelse. Ändringsförslagen omfattar vidare följande
bestämmelser. Den nuvarande skyldigheten enligt 15 § att avkräva hotelleller
pensionatgäst uppgift om yrke eller titel föreslås bli slopad. Vidare
föreslås att 1 § kompletteras med en bestämmelse som medför att bl. a.
Svenska turistföreningens fjällstugor, vilka står till allmänhetens förfogande
för tillfällig övernattning, inte faller under begreppet hotell och pensionat.
En följd av den nya regeringsformen är att förordningen i fortsättningen
bör betecknas som lag och att vissa bestämmelser ersätts med av regeringen
meddelade verkställighetsföreskrifter. Bestämmelsen i 19 § tredje stycket
om rätt att yttra sig för den som berörs av återkallande av tillstånd eller
godkännande därav bör enligt propositionen utgå, eftersom regler i detta
ämne numera finns intagna i 15 § förvaltningslagen (1971:290).

I motionen 1975:1978 föreslås att endast de ändringar i hotellförordningen
skall godtas som syftar till att åstadkomma lättnader i hittillsvarande enligt
motionärerna onödiga regleringsföreskrifter. I övrigt föreslås att de i propositionen
föreslagna lagändringarna skall avslås.

Utskottet anser att det i nuläget inte finns anledning att föra in campingrörelse
under bestämmelserna i hotellförordningen. De övriga ovan
refererade ändringarna i författningstexten tillstyrker utskottet. I stället för
det lagförslag som finns intaget i propositionen framlägger utskottet ett
eget lagförslag som endast upptar de ändringar som utskottet tillstyrker.

Utskottet hemställer

1. beträffande omorganisation av den turismfrämjande verksamheten att

riksdagen

A. med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande
del (punkterna 1 och 2) och med avslag på motionen 1975:1978
punkterna 1 och 4

a) godkänner de riktlinjer för en omorganisation av den turismfrämjande
verksamheten m. m. som chefen för handelsdepartementet
angett,

b) bemyndigar regeringen att för staten enligt dessa riktlinjer
ingå som stiftare av Sveriges turistråd,

B. med anledning av motionen 1975:1979 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen
av styrelsen för Sveriges turistråd,

2. beträffande utredning om den regionala turismens organisation
att riksdagen avslår motionen 1975:1980 punkten 3,

NU 1975:34

3. beträffande utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescent
ård

att riksdagen avslår motionen 1975:1656,

4. beträffande anslag
att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande del
(punkten 7) till Sveriges turistråd för budgetåret 1975/76 under
tionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 6 000 000 kr.,

b) avslår propositionen 1975:47 såvitt gäller lån till Sveriges
turistråd (punkten 8),

c) med bifall till propositionen 1975:47 i ifrågavarande del och
med avslag på motionen 1975:1978 punkten 3 till Svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 4 057 000 kr.,

5. beträffande ändring i hotellförordningen

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande
del (punkten 3) och motionen 1975:1978 punkten
2 antager följande

Förslag till

Lag om ändring i hotellförordningen (1966:742)

Härigenom föreskrives i fråga om hotellförordningen (1966:742)
dels att i 22 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot "regeringen”,
dels att i 3, 21 och 22 5!: ordet ”förordning” skall bytas ut mot "lag”,
dels att rubriken till förordningen samt 1, 9, 13, 15 och 19 SS skall ha
nedan angivna lydelse.

Lag om hotell- och pensionatrörelse
Nuvarande lydelse

Med hotell- eller pensionat rörelse
avses i denna förordning yrkesmässig
verksamhet med ändamål att tillhandahålla
tillfällig möblerad bostad.
Förordningen är ej tillämplig när
bostad tillhandahålles som ett led i
verksamhet för vård, tillsyn, utbildning
eller uppfostran.

Föreslagen lydelse

Denna lag äger tillämpning på hotell-
och pensionatrörelse. Med hotelleller
pensionatrörelse avses i denna
lag yrkesmässig verksamhet med ändamål
att tillhandahålla tillfällig möblerad
bostad. Lagen är icke tillämplig
när bostad tillhandahålles som ett
led i verksamhet för vård, tillsyn, utbildning
eller uppfostran. Ej heller är
lagen tillämplig på ensligt belägen. obemannad
stuga som står till allmänhe -

NU 1975:34

Nuvarande lydelse

Med hotell eller pensionat avses
i förordningen byggnad eller lägenhet,
vari hotell- eller pensionatrörelse
drives.

Polismyndigheten skall föra register
över de hotell- och pensionatrörelser
för vilka tillstånd meddelats.

I registret skola göras anteckningar
om de beslut polismyndigheten
meddelar i fråga om rörelsen. Rikspolisstyrelsen
bestämmer i övrigt hur
registret skall förås.

Gäst skall vid ankomsten till hotell
eller pensionat, där rörelse drives
med tillstånd enligt 2 5, avfordras
uppgift om fullständigt namn, yrke
eller titel, födelsetid, hemort och
medborgarskap eller nationalitet. Sådana
uppgifter skola förvaras i form
av gästförteckning, vari även skola
antecknas dagen för gästens ankomst
och dagen för hans avflyttning.

Polismyndigheten äger förordna att
från hotell- eller pensionatrörelse i
viss ort eller från viss rörelse anmälan
skall göras till polismyndigheten
om svensk, dansk, finsk, isländsk
eller norsk gäst på sätt och inom tid
som polismyndigheten bestämmer.
Avser förordnandet rörelse för vilken
tillstånd ej meddelats enligt 2 Ii,
gälla bestämmelserna i första stycket
för rörelsen.

Om ytterligare uppgifter som skola
avfordras annan utländsk gäst och
om anmälan till polismyndigheten i
fråga om sådan gäst gälla bestäm -

Föreslagen lydelse

tens förfogande för tillfällig övernattning.

Med hotell eller pensionat avses
i lagen byggnad eller lägenhet, vari
hotell- eller pensionatrörelse drives.

Polismyndigheten skall föra register
över de hotell- och pensionatrörelser
för vilka tillstånd meddelats.
I registret skola göras anteckningar
om de beslut polismyndigheten
meddelar i fråga om rörelsen.

Gäst skall vid ankomsten till hotell
eller pensionat, där rörelse drives
med tillstånd enligt 2 $, avfordras
uppgift om fullständigt namn, födclsetid,
hemort och medborgarskap
eller nationalitet. Sådana uppgifter
skola förvaras i form av gästförteckning,
vari även skola antecknas dagen
för gästens ankomst och dagen
för hans avflyttning.

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, polismyndigheten äger
förordna att från hotell - eller pensionatrörelse
i viss ort eller från viss rörelse
anmälan skall göras till polismyndigheten
om svensk, dansk,
finsk, isländsk eller norsk gäst på sätt
och inom tid som polismyndigheten
bestämmer. Avser förordnandet rörelse
för vilken tillstånd ej meddelats
enligt 2 S, gälla bestämmelserna i
första stycket för rörelsen.

Om ytterligare uppgifter som skola
avfordras annan utländsk gäst och
om anmälan till polismyndigheten i
fråga om sådan gäst gälla bestäm -

NU 1975:34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

melserna i uilänningskungörelsen den melserna i utlänningskungörelsen

4juni 1954 (nr 457). Sådana uppgifter (1969:136). Sådana uppgifter skola

skola antecknas i gästförteckningen. antecknas i gästförteckningen.

15 S

Gästförteckning skall förås noggrant och på anfordran hållas tillgänglig
för polismyndigheten. Den skall förvaras under minst tio år från dagen
för den anteckning som senast införts. Förteckning för rörelse som upphör

skall lämnas till polismyndigheten.

För gästförteckning och för anmälan
enligt 13 S andra stycket skall användas
blankett enligt formulär som
rikspolisstyrelsen fastställer. Blanketter
tillhandahållas av polismyndigheten.

För gäst förteckning och för anmälan
enligt 13 § andra stycket skall användas
blankett enligt formulär som
fastställes av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Blanketter
tillhandahållas av polismyndigheten.

Är tillståndshavare icke lämplig
att driva rörelsen av den anledningen
att han upprepade gånger funnits
skyldig till brott mot denna förordning
eller åsidosatt annan bestämmelse
som gäller för rörelsen och
trots anmaning underlåtit att vidtaga
rättelse inom skälig tid eller av annan
anledning, skall polismyndigheten
återkalla tillståndet.

Är godkänd föreståndare eller
ersättare icke lämplig att förestå rörelsen
av den anledningen att han
upprepade gånger funnits skyldig till
brott mot denna förordning eller åsidosatt
annan bestämmelse som gäller
för rörelsen och trots anmaning
underlåtit att vidtaga rättelse inom
skälig tid eller av annan anledning,
skall polismyndigheten återkalla
godkännandet eller, om särskilda
skäl föreligga, återkalla tillståndet för
rörelsen.

19 ij

Är tillståndshavare icke lämplig
att driva rörelsen av den anledningen
att han upprepade gånger funnits
skyldig till brott mot denna lag eller
åsidosatt annan bestämmelse som
gäller för rörelsen och trots anmaning
underlåtit att vidtaga rättelse
inom skälig tid eller av annan anledning,
skall polismyndigheten
återkalla tillståndet.

Är godkänd föreståndare eller
ersättare icke lämplig att förestå rörelsen
av den anledningen att han
upprepade gånger funnits skyldig till
brott mot denna lag eller åsidosatt
annan bestämmelse som gäller för
rörelsen och trots anmaning underlåtit
att vidtaga rättelse inom skälig
tid eller av annan anledning, skall
polismyndigheten återkalla godkännandet
eller, om särskilda skäl föreligga,
återkalla tillståndet för rörelsen.

NU 1975:34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innan tillstånd eller godkännande
återkallas, skall den som beröres av
återkallelsen beredas tillfälle att yttra
sig, om det kan ske utan olägenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Vid lagens ikraftträdande
iakttages:

1. Tillstånd enligt hotell förord ningen att driva hotell- eller pensionatrörelse
gäller som tillstånd enligt lagen.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Stockholm den 27 maj 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c).
Bengtsson i Landskrona (s). Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro
(fp), Rask (s), Sjönell (c). Blomkvist (s). Hovhammar (m). Wååg (s), fru
Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) och fru Oskarsson
(c).

Reservationer

1. beträffande omorganisation av den turismfrämjande verksamheten av herrar
Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 7 med ”till regeringen” bort ha följande lydelse:
En samordning och effektivisering av samhällets åtgärder för att främja
turism inom Sverige är otvivelaktigt behövlig. Utskottet - liksom motionärerna
- betvivlar att den i propositionen föreslagna ombildningen av
Turisttrafikförbundet till Sveriges turistråd skulle få åsyftad verkan. Det
är enligt utskottets mening knappast troligt att en samordning av turismfrämjande
åtgärder kommer att leda till att kostnaderna för att turista inom
Sverige på ett märkbart sätt kan sänkas. Snarare innebär förslaget, som
inte löser den svenska turismens aktuella problem, risk för centralisering
och byråkratisering av en verksamhet som för att vara effektiv bör bygga
på lokala initiativ och decentraliserade åtgärder.

Utskottet anser alltså att förslaget om inrättande av Sveriges turistråd
bör avvisas. Frågan om vilka åtgärder som behövs för att samordna statens.

NU 1975:34

landstingens och kommunernas insatser för att främja turismen bör ytterligare
utredas. I avvaktan på resultaten av en sådan utredning bör Turisttrafikförbundet
fortsätta sin verksamhet. Om denna behöver effektiviseras
bör detta ske genom interna åtgärder.

Motionen 1975:1979 avser sammansättningen av turistrådets styrelse. I
motionen 1975:1980 hemställs om ett tillkännagivande från riksdagen till
regeringen om behovet av en utredning av den regionala turismen samt
om samordning av bokning av anläggningar och arrangemang. Utskottets
ställningstagande ovan innebär att förslagen i motionerna inte bör föranleda
någon åtgärd.

dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

A. med bifall till motionen 1975:1978 punkten 1 avslår propositionen
1975:47 i vad avser dels godkännande av riktlinjer
för en omorganisation av den turismfrämjande verksamheten
m. m. (punkten 1), dels bemyndigande för regeringen att ingå
som stiftare av Sveriges turistråd (punkten 2),

B. finnér motionen 1975:1979 icke föranleda någon riksdagens
åtgärd,

C. med bifall till motionen 1975:1978 punkten 4 hos regeringen
begären utredning om samordning av turismfrämjande insatser
enligt vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag av herrar Regnéll (ni) och Hovhammar (ni) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "För
första” och slutar på s. 8 med ”godtar utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående innebära» behovet av anslag
till turistrådet bortfaller. I stället bör anslag utgå till Turisttrafikförbundet
för fortsatt verksamhet under hela budgetåret 1975/76. För detta ändamål
bör enligt utskottets mening anvisas 8 milj. kr.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) avslår propositionen 1975:47 såvitt gäller anslag till Sveriges
turistråd (punkten 7),

b) avslår propositionen 1975:47 såvitt gäller lån till Sveriges
turistråd (punkten 8),

c) med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande del
och med bifall till motionen 1975:1978 punkten 3 till Svenska
turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

GOTAB 75 9646 S Stockholm 1975