Näringspolitik
Betänkande 1994/95:NU18
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU18
Näringspolitik
Innehåll
1994/95 NU18
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna 1--5, 8, 13 och 14, littera C (teknologisk infrastruktur m.m.) punkterna 3--11, littera D (marknads- och konkurrensfrågor) punkterna 2 och 3 och littera F (teknisk forskning och utveckling), dels proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet) littera E (folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m.) punkt 2, dels -- helt eller delvis -- 66 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i olika frågor har inför utskottet lämnats av företrädare för Elsäkerhetsverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Sveriges geologiska undersökning och Svenska Uppfinnareföreningen. Utskottet har vidare besökt Närings- och teknikutvecklingsverket. Skrivelser har inkommit från bl.a. Försvarets forskningsanstalt och tre marina forskningscentrum.
Sammanfattning
Näringspolitikens huvuduppgift är enligt utskottet att medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom företagssektorn. Därvid måste näringspolitiken inriktas på att underlätta framväxten av nya och tillväxten av befintliga småföretag. Vikten av sunda och fasta spelregler för näringslivet framhålls. För att upprätthålla välfärden i framtiden krävs en ekologiskt uthållig tillväxt, anser utskottet vidare.
I en gemensam reservation från företrädarna för de tidigare regeringspartierna (m, c, fp, kds) hänvisas till den näringspolitik som den förra regeringen bedrev; denna politik, som nu borde fullföljas, hade till syfte att genom generella insatser skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige och därigenom en hög och stabil ekonomisk tillväxt. I en annan reservation (v) föreslås att regeringen skall anmodas att lämna förslag till hur medel från miljöavgifter skall kunna fonderas för att skapa arbetsplatser i nya, miljövänliga verksamheter. I en ytterligare reservation (mp) begärs förslag från regeringen om hur företagens kretsloppsanpassning skall kunna främjas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att föra över systemet med nyföretagarlånen från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB. Därvid finner utskottet det självklart att nyföretagarlånen skall komma att vara tillgängliga för alla typer av företag, dvs. också kooperativa företag. Regeringens förslag avvisas i en reservation (m), med motivering att en alltför stark koncentration av uppgifter till ALMI ofrånkomligen kommer att leda till mindre konkurrens och sämre förutsättningar för andra aktörer. I en annan reservation (c, fp, kds) begärs ett uttalande om att ALMI:s utvecklingsbolag skall anlita fristående organ vid beredning av nyföretagarlånen.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om att sälja statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure och att medlen skall få användas för att förstärka riskkapitalförsörjningen för småföretag i tidiga utvecklingsskeden. Utgångspunkten vid försäljningen måste därvid vara att få ett så bra pris som möjligt. I en reservation (m) förordas att riksdagen skall godkänna försäljningen, men under villkor att denna sker först efter år 1997. Regeringens förslag avvisas av företrädaren för Vänsterpartiet, som i stället menar att staten skall köpa alla aktier i Atle och Bure; därigenom skulle bolagen äntligen kunna få den funktion som avsågs vid inrättandet, anser reservanten.
När det gäller bistånd till småföretagen avseende riskkapital och rådgivning avstyrker utskottet motioner om uttalande att AP-fonden inte bör ges utökad placeringsrätt. Motionerna följs upp i en reservation (m, c, fp, mp, kds). Vidare avstyrks motioner om inrättande av lokala investmentbolag, om införande av ett system med företagsgarantier och om ökat stöd till uppfinnare och innovatörer. I de två förstnämnda fallen följs motionerna upp i reservationer (c) och i det sistnämnda fallet i en reservation (c, mp). Härutöver avstyrker utskottet motioner om inrättande av närfonder, som dock får stöd av företrädaren för Miljöpartiet.
Anslaget till småföretagsutveckling föreslås utgå med ca 242 miljoner kronor.
Beträffande kvinnors företagande tillstyrker utskottet regeringens förslag att öka det aktuella anslaget till 200 miljoner kronor. I en reservation (m) föreslås ett lägre anslag -- 50 miljoner kronor, medan det i en annan reservation (fp) pläderas för en höjning till 250 miljoner kronor. Ytterligare åtgärder för att främja kvinnors företagande förordas vidare i en reservation (c).
Det engångsvisa anslaget på 100 miljoner kronor för uppbyggnad av ett nätverk för tekniköverföring till små och medelstora företag tillstyrks av utskottet. Förslaget avvisas i en reservation (m, fp) med hänvisning till bl.a. de teknikbrostiftelser som inrättats på förslag av den tidigare regeringen.
När det gäller stöd till kooperativ utveckling -- under Civildepartementets huvudtitel -- föreslås ett anslag på 9,8 miljoner kronor. I reservationer förordas både lägre (m) och väsentligt högre (mp) anslag. Utskottet avstyrker vidare ett antal motioner med yrkanden om uttalanden om likabehandling av kooperativa företag och om att statsmakterna allmänt bör främja framväxten av kooperativa företag. Härvid hänvisas till den utredning om de kooperativa företagsformerna som nyligen tillsatts.
Inom området teknologisk infrastruktur tillstyrker utskottet regeringens förslag beträffande bl.a. bidrag till Standardiseringen i Sverige (SIS), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Elsäkerhetsverket och Sprängämnesinspektionen.
När det gäller Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreslår utskottet -- med avstyrkande av regeringens förslag -- att den maringeologiska verksamheten skall bibehållas. För att möjliggöra att verksamheten kan fortsätta under nästa budgetår föreslås en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. Samtidigt anmodas regeringen att återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer verksamheten på längre sikt. Därvid bör även andra berörda departement bidra till finansieringen. Som en tillfällig, engångsvis finansiering föreslår utskottet att regeringen skall föra över 10 miljoner kronor från Energiteknikfondens innestående medel till statsbudgetens inkomstsida. I reservationer förordas i stället en tillfällig, engångsvis neddragning av anslaget till investeringsfrämjande (c, kds) resp. en ökning av anslaget till SGU med 15 miljoner kronor (mp). Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden om inrättande av ett statligt prospekteringsbolag, vilka emellertid följs upp i en reservation (v, mp).
När det gäller teknisk forskning och utveckling avstyrker utskottet motioner med krav på ökade insatser inom områdena fordonsteknik och miljöteknik. I en reservation (c) föreslås att regionala miljöteknikcentrum skall inrättas. Regeringens förslag till anslag på ca 1 066 miljoner kronor tillstyrks av utskottet. I tre reservationer (m; fp; mp) föreslås minskningar av anslaget -- med 125, 85 resp. 266 miljoner kronor, medan det i en fjärde reservation (c) pläderas för en ökning med 38 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker också förslag om anslag till bl.a. informationsteknik, rymdverksamhet, den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten, NUTEK och Konkurrensverket. När det gäller NUTEK förordas i en reservation (mp) ett lägre anslag -- 222 miljoner kronor i stället för 296 miljoner kronor.
Förslaget att inrätta en särskild delegation för investeringsfrämjande med ett anslag på 97,5 miljoner kronor tillstyrks vidare av utskottet. I reservationer (m, fp; c, kds; mp) förordas lägre anslag -- 19, 87,5 resp. 48,8 miljoner kronor. I en ytterligare reservation (v) föreslås att riksdagen skall ges representation i delegationen.
I betänkandet behandlas slutligen några motioner som rör träskiveindustrins vedråvaruförsörjning samt införande av lagstiftning avseende livscykelspecifikationer. I den sistnämnda frågan följs motionerna upp i en reservation (mp).
En förteckning över alla reservationer finns i innehållsförteckningen (s. 121).
Proposition 1994/95:100 bilaga 13
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker föreslås följande:
Inledning (s. 3) att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (s. 30) att riksdagen 1. till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr, 2. medger att utgående reservation på reservationsanslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras i enlighet med vad som anförts under avsnittet Slutsatser.
A 2. Småföretagsutveckling (s. 32) att riksdagen 1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 241 550 000 kr, 2. godkänner vad regeringen förordar om överföring av medel från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB och riktlinjer för finansieringsverksamheten inom berörda organisationer, 3. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
A 3. Främjande av kvinnors företagande (s. 35) att riksdagen till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
A 4. Bidrag till tekniköverföring (s. 36) att riksdagen till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.
A 5. Investeringsfrämjande (s. 38) att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m., 2. bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för investeringsfrämjande per den 1 juli 1995, 3. till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 97 500 000 kr.
A 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 43) att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr.
A 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (s. 51) att riksdagen till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr.
A 14. Avgifter till vissa internationella organisationer (s. 52) att riksdagen till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr.
C 3. Bidrag till SIS -- Standardiseringen i Sverige (s. 68) att riksdagen till [Bidrag till] SIS -- Standardiseringen i Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 54 045 000 kr.
C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet (s. 74) att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för myndighetsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr.
C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet (s. 78) att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för uppdragsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatserna (s. 81) att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för den mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatser för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr.
C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. (s. 82) att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 72 900 000 kr.
C 8. Elsäkerhetsverket (s. 84) att riksdagen 1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som regeringen förordat, 2. till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 61 400 000 kr.
C 9. Sprängämnesinspektionen (s. 89) att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (lagförslaget återges i bilaga), 2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 23 000 000 kr.
C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (s. 93) att riksdagen 1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i enlighet med vad regeringen förordat, 2. godkänner att staten säljer undersökningsfartyget, 3. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 191 400 000 kr.
C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (s. 97) att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr.
D 2. Konkurrensverket (s. 102) att riksdagen till Konkurrensverket [för budgetåret 1995/96] anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr.
D 3. Konkurrensforskning (s. 105) att riksdagen till Konkurrensforskning [för budgetåret 1995/96] anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000 kr.
F 1. Teknisk forskning och utveckling (s. 153) att riksdagen 1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 180 000 000 kr under budgetåret 2000, 3. medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får användas enligt vad regeringen anfört.
F 2. Informationsteknologi (s. 156) att riksdagen 1. till Informationsteknologi för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 536 500 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret 2000.
F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (s. 157) att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr.
F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s. 158) att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr.
F 5. Rymdverksamhet (s. 159) att riksdagen 1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 757 900 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom rymdverksamhet om högst 1 028 000 000 kr.
F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 160) att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 8 200 000 kr.
Proposition 1994/95:100 bilaga 14
I proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angiven rubrik föreslås
E 2. Stöd till kooperativ utveckling (s. 61) att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 9 750 000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att EU:s medlemsländer vidareutvecklar en gemensam industripolitik som komplement till den nationella politiken, speciellt stödet till den kostsamma högteknologiska forskningen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen hos regeringen begär förslag för att stimulera en snabbare marknadsutveckling för grön teknik.
1994/95:Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att AP-fonderna ej bör ges utvidgade placeringsmöjligheter.
1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet, 6. till maringeologisk verksamhet vid Sveriges geologiska undersökning (prop. 1994/95:100 bil. 13 C 10) för budgetåret 1995/96 anvisar 13 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit, 7. avslår regeringens förslag om försäljning av undersökningsfartyget Ocean Surveyor.
1994/95:Kr420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen till E 2. Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under [trettonde] huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 miljoner kronor minskat anslag.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de svenska biltillverkarna, NUTEK, VTI, Vägverket m.fl. bör få i uppdrag att ta fram en miljövänlig och trafiksäker bilmodell.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livscykelspecifikationer.
1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (båda mp) såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av livscykelspecifikationer.
1994/95:N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att företagens verksamhet anpassas till kretsloppssamhället, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rådgivning och ekonomiska styrmedel för att underlätta företagens kretsloppsanpassning, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av riskvilligt kapital, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lokala närfonder som skall hjälpa småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital och andra resurser, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nyföretagar- och kvinnolån skall sökas via närfonden eller den näringslivsansvariga myndigheten, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå medel för uppbyggnad av nätverk ur kapital för tekniköverföring till närfondernas uppbyggnad, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla andra former för aktivt småföretagande, särskilt kooperativ och ekonomiska föreningar, 12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lokal styrelse och bokföring i större företag som framställer produkter i mer än en kommun, 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ta vara på ungdomens kunskaper, skaparförmåga och miljöintresse bl.a. genom lärlingsutbildning och bättre ersättning till företag som kan och vill ge ungdomen praktisk yrkeskunskap och erfarenhet, 15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förköpsrätt för anställda och kommuninvånare vid företagsförsäljning och företagsnedläggning.
1994/95:N203 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av satsningar på regionala utvecklingscentrum.
1994/95:N204 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av villkoren för vedråvaruförsörjningen till den svenska träskiveindustrin.
1994/95:N207 av Per Lager och Eva Goës (båda mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna att de långsiktiga målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde inte bör ändras enligt proposition 1994/95:100 bilaga 13 (motsvarar 9 000 000 kr), 2. som sin mening ger regeringen till känna att SGU:s undersökningsfartyg inte bör säljas utan i stället bör användas fullt ut i den värdefulla karteringen (motsvarar 4 000 000 kr).
1994/95:N209 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Form/Design Center i Malmö.
1994/95:N211 av Rune Backlund och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt projekt för kvalitetsprogram i små och medelstora företag, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för att inrätta en professur med inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag.
1994/95:N213 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett innovatörsråd till NUTEK.
1994/95:N217 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lånemodell för riskkapital till småföretag.
1994/95:N218 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spån- och träfiberskiveindustrins råvarusituation, 2. hos regeringen begär förslag på åtgärder för att säkra spån- och träfiberskiveindustrins tillgång till råvara.
1994/95:N219 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade satsningar och andra stimulansåtgärder för innovatörer, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter för innovatörer att kunna skaffa utländska patent.
1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade kontakter mellan de aktörer som stödjer nyföretagandet, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna med koncentration av uppgifter till ALMI, 8. beslutar att systemet med mentorskap skall utvecklas vidare i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N222 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av befrämjande åtgärder för uppfinnares och innovatörers verksamhet.
1994/95:N223 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mycket nogsamt följa utvecklingen av råvaruförsörjningen inom den svenska träskiveindustrin, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid behov föreslå lämpliga åtgärder för att trygga den svenska träskiveindustrins råvarubehov.
1994/95:N224 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors kooperativa företagande, 2. beslutar att av stödet till nyföretagande får 1 000 000 kr disponeras för särskilt stöd till kvinnors kooperativa företagande.
1994/95:N225 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kooperativa företag skall kunna erhålla nyföretagarlån från Industri- och nyföretagarfonden.
1994/95:N229 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett mellanhandsorgan för information till de mindre företagen om tänkbara källor för kunskap och teknik.
1994/95:N230 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda satsningar i Västsverige.
1994/95:N231 av Elving Andersson och Per-Ola Eriksson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av det maringeologiska karteringsprogrammet.
1994/95:N232 av Siv Holma (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta Rymdbolagets huvudkontor från Solna till Kiruna.
1994/95:N234 av Eva Goës (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förändrat synsätt inom industrin, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Agenda 21, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Railcars möjlighet, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikupphandling, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gröna arbeten och grönt näringsliv, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Life Cycle Cost, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nya tidens "spetsteknik", 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta arbetsgivaravgifter.
1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (båda mp) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av NUTEK:s bidrag till elbilsköpare.
1994/95:N238 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för "grön" företagsamhet.
1994/95:N240 av Ronny Korsberg och Kia Andreasson (båda mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativt entreprenörskap, 2. hos regeringen begär förslag om ett särskilt starta-vårat-stöd som ger ej arbetslösa medlemmar i nystartade kooperativ motsvarande stöd som arbetslösa medlemmar, 3. hos regeringen begär förslag om en särskilt anpassad stödform för att stimulera till nystart av kooperativa företag.
1994/95:N241 av Torgny Danielsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett industriellt utvecklingscentrum i västra Värmland.
1994/95:N243 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla de lokala och regionala riskkapitalmarknaderna.
1994/95:N246 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att starta ett statligt mineralutvecklingsbolag, 2. hos regeringen begär att karteringsverksamheten i de prospekteringsintressanta områdena i Norr- och Västerbotten tidigareläggs och slutförs år 2002.
1994/95:N247 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär en skyndsam utredning om problemen med volym, form och inriktning för finansiering av uppfinningar, innovationer och expansion av innovationsföretag, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydlighet och stabilitet i organisation och arbetsfördelning inom de organ som syftar till att stödja innovationsverksamhet, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer.
1994/95:N251 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kooperativa utvecklingscentrums kostnadseffektivitet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kooperativa utvecklingscentrums ekonomiska situation, 3. till E 2 Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar 9 750 000 kr utöver vad regeringen föreslagit och att anvisade medel för regional utveckling, A 1 Länsstyrelserna m.m., minskas med motsvarande belopp.
1994/95:N252 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta etablering av nya kooperativa enheter och stöd till deras fortsatta utveckling.
1994/95:N254 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet, 2. till Sveriges geologiska undersökning för budgetåret 1995/96 anvisar 13 000 000 kr över anslaget C 10 för fortsatt maringeologisk verksamhet enligt vad i motionen anförts, 3. avslår regeringens förslag om försäljning av det maringeologiska undersökningsfartyget.
1994/95:N259 av Eva Eriksson och tredje vice talman Christer Eirefelt (båda fp) vari yrkas att riksdagen under anslaget C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 201 400 000 kr.
1994/95:N260 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för ekonomiska föreningar att kunna beviljas nyföretagarlån.
1994/95:N264 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maringeologiska undersökningar.
1994/95:N265 av Monica Green och Marianne Carlström (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivning till kooperativa företag.
1994/95:N266 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för riskfinansiering för att främja kooperativ utveckling och kvinnligt företagande.
1994/95:N267 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rymd- och miljöforskningen.
1994/95:N268 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prospekteringsbolag i Norrbotten.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en näringspolitik inriktad på hållbar utveckling med etiskt och socialt ansvar, 2. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 1 skall utgå med 221 975 000 kr, 3. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 5 skall utgå med 48 750 000 kr, 5. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 13 skall reduceras med 150 000 000 kr, 6. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln C 10 skall utgå med 206 000 000 kr, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den maringeologiska undersökningsverksamheten, 10. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln F 1 skall utgå med 800 000 000 kr, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utredning beträffande rymdverksamheten, 12. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln F 6 skall utgå med 4 100 000 kr.
1994/95:N272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om definitionen av småföretag, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagarpolitik, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapitalförsörjningen.
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagens roll när det gäller att skapa nya jobb, 2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att AP-fonderna skall ges rätt att köpa aktier i småföretag, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa ett företagsklimat som stimulerar nyföretagande, 9. under anslaget Investeringsfrämjande (A 5, bil. 13) anslår 82 500 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit eller således 15 000 000 kr, 10. under anslaget Bidrag till tekniköverföring (A 4, bil. 13) anslår 100 000 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit eller således 0 kr, 11. under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1, bil. 13) anslår 85 000 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit (medel för industrirelaterade kompetenscentrum vid högskolan och program för verkstadsteknisk forskning) eller således 986 465 000 kr, 12. under anslaget Främjande av kvinnors företagande (A 3, bil. 13) anslår 50 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 250 000 000 kr, 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ALMI, 14. under anslaget C 10 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 201 400 000 kr.
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bra näringspolitik, 2. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts, 3. hos regeringen begär förslag på hur medel från miljöavgifterna kan fonderas för nya arbetstillfällen, 4. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik enligt vad i motionen anförts, 5. hos regeringen begär en utredning kring de små och särskilt de medelstora företagens situation enligt vad i motionen anförts, 8. avslår regeringens förslag till riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure enligt vad som anförts i motionen, 9. beslutar att staten blir helägare av Atle AB och Investment AB Bure enligt vad som anförts i motionen, 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsfrämjandet,
1994/95:N280 av Per Erik Granström m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans till nyrekrytering av högskole- och civilingenjörer till små och medelstora företag, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans till nybildande av företag genom avknoppning, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskapande av nätverk för tekniköverföring för små och medelstora företag.
1994/95:N282 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla den maringeologiska verksamheten vid SGU, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslag skall utgå med ytterligare 8,25 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för ett bibehållande av den maringeologiska verksamheten.
1994/95:N283 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala utvecklingscentrum.
1994/95:N287 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär förslag om utformning av regionala miljöteknikcentrum i enlighet med vad i motionen anförts, 2. till NUTEK för utveckling av regionala miljöteknikcentrum anslår sammanlagt 50 miljoner kronor, fördelat på 38 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och 12 miljoner kronor första halvåret 1997, i enlighet med vad i motionen anförts, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensutveckling, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevaka framväxten av den nya globala miljömarknaden genom Sveriges utländska representation, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en politik för gröna jobb.
1994/95:N288 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar att under anslaget A 3. Främjande av kvinnors företagande inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. beslutar att under anslaget A 4. Bidrag till tekniköverföring inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 100 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. beslutar att under anslaget A 5. Investeringsfrämjande inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 75 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. beslutar att under anslaget C 10. Geologisk undersökningsverksamhet m.m. inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 8 250 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. beslutar att under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 125 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N289 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kvinnors kooperativa företagande.
1994/95:N293 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen om de kooperativa företagsformerna i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kompetent beredning av kooperativa ärenden.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i entreprenörskap, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrares förutsättningar för ny- och småföretagande.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av långsiktiga och stabila regler i näringspolitiken, 5. hos regeringen begär förslag om företagsgaranti enligt vad i motionen anförts, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala regionala investmentbolag, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av de medel som frigörs vid försäljningen av aktierna i Atle och Bure, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyföretagarlånen när dessa överförs från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI:s regionala bolag, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppfinnare och innovatörer, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka andelen kvinnligt företagande i Sverige.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. antar de allmänna riktlinjer för näringspolitiken som anförts i motionen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att komma i åtnjutande av det riskkapital som skapats genom inrättande av de s.k. riskkapitalbolagen, 6. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt arbete med sikte på att minska byråkrati och förbättra samordningen av de resurser samhället satsar på företagande, 11. avslår regeringens förslag beträffande AP-fondernas möjligheter att förvärva aktier i mindre och medelstora företag.
1994/95:N410 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett lagförslag om livscykelspecifikation skall utarbetas.
1994/95:A441 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. hos regeringen begär en samlad nationell strategi och strukturplan för näringslivet i Stockholmsregionen i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. hos regeringen begär utredning av möjligheten att som stöd för små och medelstora företag i Stockholm inrätta ett projekt "teknikimportchef att hyra".
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rymdforskning i Kiruna.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsutveckling, främst vad gäller småföretagen i Västernorrlands län.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (båda fp) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående betydelsen av småföretagarvänlig politik.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget om företagsgaranti, 23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att följa utvecklingen beträffande de särskilda kvinnolånen för att vid behov tillföra ytterligare medel.
1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens stöd till start av småföretagande måste utvecklas.
Utskottet
Allmänna riktlinjer m.m.
Näringspolitikens inriktning
Propositionen
Regeringen redovisar i inledningen av Näringsdepartementets bilaga till budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13) sin syn på näringspolitikens allmänna inriktning.
Regeringens första stora uppgifter är att sanera statsfinanserna och minska arbetslösheten. Huvuduppgiften för en aktiv näringspolitik är att ge goda villkor för företagen att investera och expandera. Det skall ske bl.a. genom att undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på teknologi, kompetens och miljö, för att högre kunskapsnivå och fler arbetstillfällen skall uppnås, anförs det. Målet är att skapa uthållig tillväxt.
Många viktiga frågor inom näringspolitiken faller inom andra departements ansvarsområden och berör andra delar av statsförvaltningen än dem som Näringsdepartementet svarar för, sägs det i propositionen. Näringspolitiken kan således sägas vara en fråga om samordning, och Näringsdepartementets uppgift bör vara att svara för en helhetssyn och att vara pådrivande i frågor som rör tillväxt och förnyelse. Därtill ställer internationaliseringen och EU-integrationen höga krav på samarbete mellan departement, myndigheter, näringsliv och fackliga organisationer, påpekas det.
I budgetpropositionen redovisas de delar av regeringens näringspolitik som hunnit utformas sedan regeringen tillträdde. Näringspolitiken har en nyckelroll i restaureringen av ekonomin, och fler insatser kommer därför på detta område, aviseras det. De grundläggande instrument som i första hand kommer att användas är dels generella insatser, dels skapandet av sunda spelregler. I praktiken kan även behov av branschinriktade åtgärder uppstå, sägs det i propositionen. De generella insatserna skall fokuseras mot områden där marknaden lyckas mindre väl. Exempel på sådana områden är utvecklingen och spridningen av teknologi, hanteringen av information, riskkapitalförsörjningen samt utvecklingen av arbetskraftens kompetens.
Vidare är det enligt regeringen angeläget att lagar, regler och skatter är konsistenta och långsiktigt stabila, samtidigt som politiken måste kunna anpassas till förändrade omvärldsförutsättningar eller värderingar. Utgångspunkten bör vara att ekonomins spelregler i största möjliga utsträckning skall underlätta långsiktig planering. Inom ramen för näringspolitiken måste staten svara för tre roller -- en stödjande, en utvecklande och pådrivande samt en effektivitetsfrämjande roll. Exempel på insatser inom ramen för den första rollen är insatser för att främja nyföretagandet liksom kapitalförsörjningen till små och medelstora företag. Den utvecklande och pådrivande rollen innefattar bl.a. insatser för att främja forskning och utveckling, tekniköverföring och utveckling av miljöteknologin. Den effektivitetsfrämjande rollen innefattar bl.a. utformning av konkurrenslagstiftning, skatter, arbetsrätt, konkurslagstiftning och avregleringsarbete.
Små och medelstora företag kan med goda förutsättningar svara för en stor del av tillväxten i näringslivet, heter det i propositionen. Statens roll är härvid främst att undanröja hinder och "flaskhalsar" som försvårar företagens utveckling. Det gäller exempelvis att minska brister i fråga om information, kvalificerad rådgivning, kompetensutveckling och riskkapital samt att begränsa omfattningen av onödiga och fördyrande regler.
Motionerna
Alla oppositionspartier redovisar i parti- och kommittémotioner sina synpunkter på hur näringspolitiken bör utformas.
I kommittémotionen 1994/95:N220 (m) anförs -- utan yrkande om den allmänna näringspolitiken -- att respekten för det enskilda ägandet, konkurrensen och den fria handeln är fundament för den moderata näringspolitiken. En god näringspolitik måste baseras på en stram finanspolitik, som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. Näringspolitiken måste därför ses mot bakgrund av den förda ekonomiska politiken. Statsskulden beror inte på att skatterna är för låga, utan på att tillväxten varit för låg, anförs det i motionen. Bara genom en expansion av det privata näringslivet kan fler jobb skapas och arbetslösheten bekämpas. Om Sverige i framtiden skall lyckas undvika att tvingas konkurrera med hjälp av låga löner och låga miljökrav måste välståndet byggas på produktion med högt kunskapsinnehåll och hög grad av kundanpassning. Ett konkurrenstryck som driver fram en återkommande förnyelse i företagen och av företagsstrukturen är också av betydelse för en bevarad konkurrenskraft, påpekar motionärerna.
De socialdemokratiska s.k. återställarna hotar näringsklimatet, hävdas det vidare i motionen. När det gäller näringspolitiken är det främst återställandet på det arbetsrättsliga området som drabbar möjligheterna att driva företag. Även uppskjutandet av genomförandet av den fria elmarknaden drabbar företagen, liksom stoppet av vidare privatiseringar. Den i Sverige pågående internationaliseringen ändrar förutsättningarna för näringspolitiken, heter det vidare i motionen. Småföretagen spelar den helt avgörande rollen för om Sverige skall lyckas bryta den höga arbetslösheten. För att detta skall ske måste småföretagandet ges bättre villkor. Den borgerliga inriktningen på näringspolitiken under åren 1991--1994 gav ett bra resultat, anser motionärerna. Fortsatta förändringar krävs dock för att näringsklimatet skall kunna förbättras ytterligare.
Ett livskraftigt och produktivt näringsliv i hela landet är en förutsättning för välfärden, framhålls det i partimotionen 1994/95:N300 (c). Det är härvid av yttersta vikt att samhället konsekvent förbättrar villkoren för de små och medelstora företagen. För att näringspolitiken skall kunna bidra till en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling samt till skapandet av många nya arbetstillfällen krävs enligt motionärerna följande: långsiktigt stabila spelregler, lägre skatter och avgifter, tillgång till riskvilligt kapital, ökat företagande bland kvinnor, en småföretagsanpassad arbetsrätt och ett spritt ägande. I flera avseenden för den socialdemokratiska regeringen en företagsfientlig politik, anser motionärerna. Det gäller skatte- och avgiftspolitiken, arbetsrätten, regionalpolitiken, miljöpolitiken etc. På få områden utöver näringspolitiken går den socialdemokratiska retoriken så totalt stick i stäv med vad det socialdemokratiska partiet i regeringsställning åstadkommer, heter det i motionen.
Avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är kombinationen av hur räntan utvecklas, hur lönerörelsen utfaller och hur långt saneringen av statsfinanserna har kommit när nästa lågkonjunktur inträder, framhåller motionärerna vidare. I detta avseende är näringspolitiken en väsentlig byggsten. Företagare i Sverige måste nu ges en tydlig politisk signal om att näringslivsklimatet skall förbättras och att fasta spelregler skall gälla.
Grunden för en framgångsrik kamp mot arbetslösheten är en hög och stabil tillväxt, anförs det i motion 1994/95:N274 från Folkpartiet liberalerna. En självklar utgångspunkt är därvid att statsfinanserna måste saneras, så att räntenivån långsiktigt kan pressas ned. I motionen hänvisas till den s.k. nya tillväxtteorin, enligt vilken nya idéer, kunskaper och innovationer ses som grunden för tillväxten, i stället för som tidigare investeringarna. En ny syn på vad som driver tillväxten för också med sig nya insikter om politikens möjligheter och begränsningar. Nya idéer kan aldrig kommenderas, administreras eller regleras fram, sägs det i motionen. En liberal politik för tillväxt bygger på följande tre steg: (1) staten har ansvar för att lägga en grund som ger varje individ erforderlig kunskap och styrka, (2) det måste finnas ett allmänt klimat i samhället som driver på förändring och stimulerar framkomst av nya idéer samt (3) nya idéer måste tas till vara -- företagandet måste stå i centrum.
Marknadsekonomin är den självklara basen i ett välfärdssamhälle, heter det vidare i motionen. En grundläggande faktor för näringslivets utveckling är att svenska företag förmår stärka sin konkurrenskraft. Förbättringar i detta avseende kommer ofta till stånd i miljöer som präglas av ett högt omvandlingstryck. Ett politikområde som kan bidra till att skapa ett konstruktivt omvandlingstryck är miljöpolitiken, ett annat är den offentliga teknikupphandlingen. Viktigt är också att idéer kan omvandlas till nya arbetstillfällen och växande företag. De små företagen har stor betydelse för sysselsättningen och intar en nyckelroll när det gäller att få fram de nödvändiga nya arbetstillfällena. Ny teknik utvecklas ofta i nya och små företag, anförs det i motionen. Småföretag är vidare nödvändiga för att skapa mångfald och konkurrens.
I en annan motion -- 1994/95:A472 (fp) med rubriken Stockholms skärgård -- begärs ett uttalande av riksdagen angående betydelsen av en småföretagarvänlig politik. Socialdemokraterna bedriver i regeringsställning en småföretagarfientlig politik, anser motionärerna och erinrar om åtgärder som den tidigare regeringen vidtog för att förbättra villkoren för småföretagande.
En bra näringspolitik innebär en utveckling och en förändring av svenskt näringsliv där alla sektorer måste bidra, heter det i Vänsterpartiets motion 1994/95:N275. Följande mål bör härvid gälla: (1) främjande av en ekologiskt hållbar produktion, (2) förnyelse och utveckling av olika näringar, (3) utveckling i hela landet samt (4) tillskapande av arbetsmöjligheter för både män och kvinnor och för både låg- och högutbildade personer. Motionärerna anser att regeringen -- till skillnad från EU-kommissionen -- inte inser att skärpta miljökrav kan utlösa tekniska förbättringar och innovationer och därmed leda till ökad tillväxt. Företagen måste ta hänsyn till miljön på ett annat sätt än vad som nu sker. Råvaru- och materialbalanser måste upprättas och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer utarbetas. Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar. Svensk industri står inför flera utmaningar -- att förändra industriproduktionen i ekologiskt hållbar riktning, att tillvarata tillväxtmöjligheterna inom miljöteknikområdet och att ställa om produktionen från linjär till cirkulär, anför motionärerna. De kräver att regeringen lägger fram konkreta förslag till hur en ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas och föreslår att medel från miljöavgifter fonderas för att skapa arbetsplatser i nya miljövänliga verksamheter.
I motionen begärs också att det skall genomföras en utredning om de små och särskilt de medelstora företagens situation. Dagens samhälle är i stort sett helt inriktat på storföretagen, hävdar motionärerna. De anser att en viktig del av det marknadsekonomiska systemet är etablering av nya företag. Den nödvändiga ökningen av sysselsättningen kan förväntas ske främst i småföretagen, sägs det. Nya produkter uppstår ofta i sådana företag, varför det är viktigt att näringspolitiken stimulerar bildandet av nya företag och utvecklingen av små och medelstora företag, anser motionärerna.
I ytterligare en partimotion från Vänsterpatiet, 1994/95:N272, tas upp frågor om småföretagspolitiken och definitionen av småföretag. Med den vanligaste svenska definitionen på småföretag -- företag med färre än 200 anställda -- kan mer än 97 % av de svenska företagen betraktas som småföretag, konstaterar motionärerna. De anser att det är viktigt att skilja på aktiebolag å ena sidan och enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag å den andra. Detta för att stöd skall kunna riktas till nystartade småföretag, vilka oftast är enskilda firmor eller handelsbolag. Det finns, påpekar motionärerna, en positiv inställning i samhället till småföretagsamhet, och mellan de politiska partierna finns det en bred enighet om att små och medelstora företag kommer att spela en central och ökande roll i ekonomin. Regeringen borde därför utforma sin småföretagspolitik utifrån denna grundsyn.
I Miljöpartiet de grönas motion 1994/95:N270 sägs att näringspolitiken bör inriktas på att främja en hållbar utveckling med etiskt och socialt ansvar. Näringspolitiken måste stå i överensstämmelse med Riodeklarationen, Agenda 21 och berörda FN-deklarationer, heter det. Statliga insatser riktade till företag bör begränsas till sådant företagande som bedrivs i enlighet med kraven på en hållbar utveckling, menar motionärerna.
I en annan partimotion från Miljöpartiet, 1994/95:N202, begärs uttalanden om behovet av att företagens verksamhet anpassas till kretsloppssamhället och om att denna anpassning bör underlättas genom rådgivning och ekonomiska styrmedel. Miljöpartiets småföretagspolitik har följande huvuddrag: (1) näringspolitiken skall främja bl.a. ett ökat kretsloppstänkande och en småskalig och decentraliserad samhällsstruktur, (2) företagen skall åläggas ansvar för sina produkter under hela produktens livslängd, (3) företagsbeskattningen skall grundas på en positiv inställning till småföretagen och skatteväxling skall genomföras, (4) möjligheterna att bygga upp eget kapital i företaget och att låna kapital bör underlättas samt (5) lokala närfonder bör byggas upp. Småföretagen bör genom gratis rådgivning få hjälp att anpassa sig till kretsloppssamhället. Företagens verksamhet måste enligt motionärerna uppfylla olika krav: de produkter som framställs måste kunna hanteras utan fara för miljö och hälsa under hela livscykeln, råvarorna måste komma fram genom återvinning och återanvändning, utsläpp eller restprodukter som är skadliga för miljö och hälsa får inte förekomma, energin måste komma från förnybara källor, förpackning och transport av varor måste utformas med beaktande av god hushållning med råvaror och energi.
I partimotionen 1994/95:N301 (kds) förordas en generell näringspolitik som uppmuntrar företag och företagande. Den tidigare regeringen genomförde en omläggning av näringspolitiken i denna riktning, sägs det. Den socialdemokratiska regeringen har dock på kort tid radikalt försämrat möjligheterna för företag och företagande, genom att gå från en generell näringspolitik till en mer selektiv. Ett välfärdssamhälle kräver en samhällsekonomi i balans, och en förutsättning för en god välfärd är en effektiv och ansvarsfull marknadsekonomi, anför motionärerna. De förordar en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Den grundläggande uppgiften för staten när det gäller näringspolitiken är att lägga fast ramar och långsiktiga spelregler, vilka måste vara stabila och tillväxtbefrämjande, heter det vidare. Näringspolitiken kan inte drivas för sig utan måste vara sammankopplad med den ekonomiska politiken i övrigt. Ett gynnsamt klimat för små- och nyföretagande är av största vikt inför 1990-talets kamp mot den höga arbetslösheten, påpekas det.
I en annan motion från samma parti, 1994/95:K224, efterlyses en gemensam industripolitik mellan EU:s medlemsländer som komplement till den nationella politiken, främst avseende stödet till den kostnadskrävande, högteknologiska forskningen. Det vore önskvärt om det industriella samarbetet mellan företag i olika EU-länder kunde öka, anser motionärerna och föreslår en vidareutveckling av åtgärder inom EU för att främja små och medelstora företag. Detta anges kunna finansieras genom omstrukturering av EU:s budget.
Vissa kompletterande uppgifter
Frågan om en ekologiskt anpassad tillväxt, som tas upp i flera av de här aktuella motionerna, behandlas i budgetpropositionen, bl.a. i finansplanen (bil. 1 s. 36). Där sägs att regeringen kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med gemensamma resurser. Ett miljöanpassat näringsliv kan också stärka konkurrenskraften. Producenterna bör ta ett ökat miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler, heter det vidare. Ekonomiska styrmedel bör användas i större utsträckning inom miljöpolitiken. En parlamentarisk utredning kommer att tillsättas för att studera möjligheterna till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Vidare meddelas att ett nytt förslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.
Regeringen har också nyligen avlämnat en skrivelse till riksdagen om miljön (skr. 1994/95:120), i vilken inriktningen av det miljöpolitiska arbetet presenteras och en redovisning av tillståndet i miljön lämnas. I avsnitt 5, med rubriken Det ekologiskt hållbara industrisamhället, sägs bl.a. att miljöanpassad produktion är på väg att bli ett viktigt konkurrensmedel och att miljösektorn, både direkt och indirekt, kan bidra till att nya arbetstillfällen skapas. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ av näringslivet, men regeringen har en roll i att driva på och underlätta denna process, sägs det. Skrivelsen kommer att behandlas av riksdagen senare under våren 1995. Utskottet återkommer i det följande, i avsnitten om miljöteknik och om livscykelspecifikationer, till denna skrivelse.
När det gäller den aktualiserade frågan om definition av småföretag kan noteras att det inte finns någon officiellt fastställd sådan definition. I Sverige brukar småföretag definieras -- av t.ex. Statistiska centralbyrån -- som företag med färre än 200 anställda. I olika statistikredovisningar grupperas företag vanligen i olika klasser efter antalet anställda, t.ex. 0--9, 10--19, 20--49, 50--99, 100--199, 200--499 och fler än 500 anställda. Inom EU definieras oftast små och medelstora företag (Small and Medium Sized Enterprises, SME) som företag med färre än 500 anställda och som inte till mer än en viss andel ägs av större företag.
I sammanhanget kan vidare noteras att den verksamhet som ALMI Företagspartner AB och dess regionala utvecklingsbolag bedriver, riktar sig främst till små företag, där tyngdpunkten ligger på företag med färre än 50 anställda. Vidare gäller att alla typer av företag kan erhålla råd och stöd, dvs. inte endast aktiebolag. Utskottet behandlar frågor om ALMI Företagspartner AB i ett senare avsnitt.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är näringspolitikens huvuduppgift att medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant för att bygga upp en ny produktionskapacitet i nya och befintliga branscher, i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.
Utskottet konstaterar att det på ett övergripande plan kan sägas föreligga en betydande samsyn rörande näringspolitikens målsättning och åtgärdernas inriktning. Detta gäller t.ex. beträffande betoningen av att långsiktigt fasta och sunda spelregler skall gälla för näringslivet. Likaså framhålls av alla partier de små och medelstora företagens betydelse för att en ökad tillväxt och en minskad arbetslöshet skall kunna uppnås. Trots en betydande samstämmighet mellan de olika politiska partierna på denna övergripande nivå, föreligger skillnader avseende den konkreta utformningen av innehållet i näringspolitiken.
Denna politik måste, anser utskottet, ha som mål att skapa gynnsamma villkor för företagandet. Det kan ske bl.a. genom att undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på ny teknologi, ökad kompetens och förbättrad miljö för att uppnå nya och fler arbetstillfällen. Enligt utskottets mening måste näringspolitiken inriktas på att underlätta framväxten av nya småföretag och tillväxten av befintliga småföretag. I budgetpropositionen framläggs förslag som har till syfte att underlätta en sådan utveckling. Utskottet återkommer i det följande till dessa förslag.
Utskottet vill vidare framhålla vikten av att det skapas sunda och fasta spelregler för näringslivet. Det gäller t.ex. det allmänna regelverket för företagen, skattesystemet och energipolitiken. Insatserna inom näringspolitiken bör främst vara av generell karaktär och avse områden där marknaden har lyckats mindre väl. I vissa fall kan också behov av mer selektiva, branschinriktade åtgärder uppstå.
Möjligheterna att upprätthålla välfärden i framtiden sammanhänger med möjligheterna att skapa en uthållig tillväxt. Därvid krävs bl.a. en ekologiskt anpassad produktion. En misshushållning med gemensamma resurser kan äventyra de framtida utvecklingsmöjligheterna.
I budgetpropositionen betonar regeringen vikten av en ekologiskt uthållig tillväxt. Liknande synsätt kommer till uttryck i de här aktuella partimotionerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. En ökad miljöanpassning hos företagen kan innebära en konkurrensfördel, anser utskottet. Näringslivet har huvudansvaret för att ett förändrat synsätt och agerande kommer till stånd. Statsmakterna har dock ett ansvar för att driva på och underlätta denna process.
I motionerna från de fyra tidigare regeringspartierna hänvisas till den näringspolitik som den borgerliga regeringen bedrev. Ett fullföljande av denna politik förordas för att komma till rätta med Sveriges ekonomiska problem. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen under de borgerliga regeringsåren med försämrad tillväxt, ökad arbetslöshet och försämrade statsfinanser anser utskottet inte att den tidigare förda näringspolitiken kan göra anspråk på att ha de rätta lösningarna.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motioner i berörda delar.
Besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998
Regeringen begär riksdagens godkännande av den inriktning av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom Näringsdepartementets område som anges i propositionen (s. 7).
I proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar rörande utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt i- nriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. 1994/95:FiU1).
Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom Näringsdepartementets verksamhetsområde skall minskas med ca 465 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 föreslås att de berörda anslagen skall minskas med sammanlagt 300 miljoner kronor.
De beräknade besparingarna anges i propositionen till 225 miljoner kronor för vardera av åren 1997 och 1998. För budgetåret 1997 fördelar sig besparingarna med 70 miljoner kronor på ett generellt effektivitetskrav och 155 miljoner kronor på s.k. andra besparingar. Besparingarna år 1998 fördelar sig med 50 miljoner kronor inom området teknisk forskning och utveckling, 70 miljoner kronor på ett generellt effektivitetskrav och 105 miljoner kronor på s.k. andra besparingar.
Det som i propositionen benämns andra besparingar, och som uppgår till totalt 260 miljoner kronor, utgörs enligt uppgift från regeringskansliet till övervägande delen av ränteeffekter. Vid försäljning av företag eller aktier inom Näringsdepartementets område får departementet tillgodoräkna sig en schabloniserad ränteinkomst på försäljningsbeloppet. Det generella effektivitetskravet på totalt 140 miljoner kronor innebär en neddragning av förvaltningsanslagen för myndigheterna inom Näringsdepartementets område. Specificeringar avseende budgetåret 1997 kommer att lämnas i budgetpropositionen hösten 1996. Besparingen på 50 miljoner kronor inom området teknisk forskning och utveckling avser rymdverksamheten (budgetpropositionen bil. 13 s. 160).
Utskottet har inget att erinra mot de redovisade besparingsåtgärderna. Dessa tillstyrks.
Småföretagsutveckling
Riskkapitalförsörjning
ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
Regeringen begär riksdagens godkännande av överföring av medel från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB och av förändrade riktlinjer för finansieringsverksamheten inom de nämnda organisationerna.
De förutvarande regionala utvecklingsfonderna ersattes den 1 juli 1994 av regionala utvecklingsbolag (prop. 1993/94:40, bet. NU11). Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB lägst 51 % av aktiekapitalet i de regionala bolagen. Övriga ägare är landsting och i förekommande fall kommuner. Verksamheten består av information, rådgivning och finansiering. Målgruppen är små och medelstora företag -- med färre än 200 anställda -- med tyngdpunkt på företag med färre än 50 anställda. För finansieringsverksamheten disponeras ett kapital på ca 2,5 miljarder kronor. Dessutom äger ALMI aktier i Atle AB och Investment AB Bure till ett värde av ca 0,4 miljarder kronor -- avkastningen härav kan också användas i finansieringsverksamheten.
Den tidigare Industrifonden ombildades efter riksdagsbeslut i december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19) till Industri- och nyföretagarfonden. Fondens verksamhet fick därvid två huvudinriktningar. Den ena är finansiering för att stödja utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, den andra är en verksamhet med nyföretagarlån. Fonden disponerar ett kapital på ca 2,6 miljarder kronor. Dessutom äger fonden aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure till ett värde av ca 0,4 miljarder kronor, vars avkastning också den kan användas i finansieringsverksamheten.
De nyföretagarlån som Industri- och nyföretagarfonden beviljar lämnas till nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå bedöms kunna bedriva en lönsam verksamhet. Lånen kan endast sökas i samband med att helt nya aktiebolag startas av en eller flera fysiska personer. Nyföretagaren förutsätts svara för minst 10 % av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånet skall svara för högst 30 %. Det resterande behovet förutsätts bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte understiga 100 000 kr. Lånets löptid är högst 15 år med upp till 5 års amorteringsfrihet. Lånet är ränterabatterat i fem år, varav de två första åren är helt räntefria.
Den statliga strukturen för insatser riktade till små och medelstora företag är onödigt komplicerad och måste för den enskilda företagaren ofta te sig förvirrande, anförs det i propositionen. Det hänger samman med bl.a. mångfalden av aktörer och att deras roller kan vara både överlappande och oklara. Regeringen strävar nu efter att förenkla och tydliggöra dessa stukturer, meddelas det. För att inte i onödan störa verksamheten bör denna omstrukturering ske stegvis och med utgångspunkt i den nuvarande strukturen. Målet bör vara att dels åstadkomma en ökad klarhet, dels decentralisera ärenden till den regionala nivån, sägs det i propositionen.
Industri- och nyföretagarfonden arbetar, som nämnts, sedan februari 1993 med nyföretagarlån. Sammanlagt ca 4 000 personer har hittills startat ca 2 300 företag (aktiebolag) med hjälp av nyföretagarlån från fonden på totalt ca 465 miljoner kronor. Fonden beräknar att ca 5 000--6 000 personer har kunnat beredas stadigvarande arbeten med hjälp av sådana lån. Ett avgörande skäl för att besluten om nyföretagarlån lades på den centrala nivån var att de regionala utvecklingsbolagen med sitt samordnande moderbolag inte existerade vid tidpunkten för beslutet, sägs det i propositionen. Förutsättningarna för en ordning med regionala beslut i kombination med en koordinerad verksamhet och en rationell fördelning av resurser över landet anses emellertid nu vara goda. I en utvärdering av verksamheten våren 1994 (utförd av konsultföretaget Sevenco) förordades att beslut om nyföretagarlån skulle överföras till ALMI:s regionala bolag.
Regeringen föreslår sålunda att alla beslut om nyföretagarlån senast fr.o.m. den 1 januari 1996 skall fattas av ALMI:s regionala bolag. För nyföretagarlånen, liksom beträffande nuvarande låneformer, avses gälla att likvida medel och utestående lånefordringar skall ägas av moderbolaget. Även ärenden om lån till kvinnors företagande bör avgöras av ALMI, anförs det i propositionen. Detta bör kunna ske fr.o.m. den 1 juli 1995. (Anslaget till främjande av kvinnors företagande behandlar utskottet i det följande.) Enligt regeringen bör det ankomma på den att efter samråd med berörda organ besluta om de närmare formerna för dessa organisatoriska förändringar. Det är väsentligt, betonas det i propositionen, att ALMI:s regionala bolag tar till vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentrum och andra privata organ för att bereda ärenden om nyföretagarlån.
Verksamheten med nyföretagarlån kommer att i viss utsträckning kunna bedrivas med de finansieringsmedel och andra tillgångar som redan finns i ALMI-koncernen, framhåller regeringen. För att behålla en fortsatt hög nivå på verksamheten med nyföretagarlån anses det dock vara önskvärt att vissa likvida medel jämte utestående lånefordringar kan föras över från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI. Regeringen räknar med att fondens styrelse kommer att medverka till att en sådan överföring kommer till stånd. Det föreslås ankomma på regeringen och berörda organ att avgöra hur stora medel som skall föras över.
Vid sidan av verksamheten med nyföretagarlån kan Industri- och nyföretagarfonden, som tidigare redovisats, delta i finansiering av industriella utvecklingsprojekt i främst små och medelstora företag. I vissa fall kan det också vara aktuellt att delfinansiera projekt i något större företag, i synnerhet projekt vid sidan av företagens kärnverksamhet och där projekten ger tillväxt och utveckling bland företagens underleverantörer. I många fall är det lämpligt att sådant projektstöd, liksom hittills, kan ges i form av garantier, anser regeringen.
Utskottet behandlar i detta avsnitt sex motioner.
Det är viktigt att stödet till företagandet bygger på pluralism, anförs det i motion 1994/95:N220 (m). Ett mötestorg bör skapas där uppfinnare, innovatörer, nystartare, småföretagare, ALMI, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Industri- och nyföretagarfonden och nyföretagarcentrum m.fl. kan utbyta information med varandra. Regeringen bör återkomma med förslag på detta område, anför motionärerna. De vill också att riksdagen skall göra ett uttalande om riskerna med koncentration av många uppgifter till ALMI. En sådan koncentration leder enligt motionärerna ofrånkomligen till mindre mångfald, mindre konkurrens och sämre förutsättningar för andra aktörer.
I motionen föreslås vidare att riksdagen skall besluta att systemet med mentorskap för småföretag skall vidareutvecklas så att det omfattar hela Sverige. Äldre företagare med erfarenheter är ofta bäst skickade att ge råd till och diskutera med dem som planerar att starta egen verksamhet, anser motionärerna. Regeringen borde därför snarast utarbeta förslag på detta område.
En del av de medel som satsas på arbetslöshetsersättningar bör kunna tas i anspråk för en lånemodell för riskkapital till småföretag, anförs det i motion 1994/95:N217 (m). Förslaget innebär att företagaren skall svara för t.ex. 10 % av kapitalbehovet, staten för 60 % och banken för 30 %. Det statliga lånet skulle belastas med marknadsmässig ränta om den aktuella satsningen lyckas och avskrivas om den misslyckas och misslyckandet inte beror på misskötsel av företaget.
Bildandet av lokala och regionala investmentbolag bör stimuleras genom statliga garantier eller lån, sägs det i motion 1994/95:N300 (c). Härvid bör de regionala utvecklingsbolagen inom ALMI kunna delta aktivt. Den möjlighet att bilda investmentbolag som i viss mån finns inom det regionalpolitiska området bör, enligt motionärerna, utökas till att gälla inom ett större område. Förslaget i propositionen om att beslut om nyföretagarlån skall decentraliseras till ALMI:s regionala bolag är riktigt, anser motionärerna. De understyrker dock att dessa bolag vid beredning av ärenden bör utnyttja andra organ, såsom t.ex. nyföretagarcentrum, handelskamrar och banker.
Också i motion 1994/95:N274 (fp) framhålls vikten av att de regionala utvecklingsbolagen tar till vara möjligheterna att anlita kompetens utifrån, t.ex. olika nyföretagarcentrum. Motionärerna betonar vidare betydelsen av att ALMI utvecklas i nära samverkan med det regionala näringslivet och att beslut fattas så nära företagen som möjligt.
Samordningen av de resurser som samhället satsar på företagande bör förbättras, anförs det i motion 1994/95:N301 (kds). Det finns anledning att se över alla de myndigheter, institutioner och organisationer som på olika sätt handhar företagarfrågor och hitta former för att samordna de olika verksamheterna på ett sätt som dels förenklar för företagen, dels kan innebära rationaliseringar och effektiviseringar av de olika stöd till företagen som staten står bakom, sägs det.
I motion 1994/95:N202 (mp) föreslås att lokala närfonder skall inrättas i kommunerna. Dessa fonder, som skulle bestå av ett nätverkskontor och av en riskmedelsfond, skulle bistå småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital och andra resurser. Riskmedelsfonden skall enligt motionärerna byggas upp genom en årlig fondavgift som varje företag skall betala i proportion till sin omsättning och/eller överskott. Staten föreslås skjuta till medel -- bl.a. från det nya anslaget för bidrag till tekniköverföring (A 4) -- i proportion till det totala antalet anställda i företagen i resp. kommun. Hos närfonderna skall såväl nyföretagarlån som lån för kvinnors företagande kunna sökas. Enligt motionärerna bör riksdagen också göra ett uttalande om behovet av riskvilligt kapital. De menar att ägare som satsar eget kapital i ett företag bör få anstånd med att betala skatt på detta kapital. I motionen finns också ett yrkande om behovet av riskkapitalavdrag; detta yrkande behandlas av skatteutskottet.
I flera av de här aktuella motionerna anförs att ALMI bör utnyttja andra aktörer, t.ex. nyföretagarcentrum, vid beredningen av nyföretagarlån. I propositionen (s. 34) understryks, som tidigare redovisats, att det är väsentligt att ALMI:s regionala bolag tar till vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentrum och andra privata organ för att bereda ärenden om nyföretagarlån.
Enligt uppgift från Industri- och nyföretagarfonden fördelade sig beredningsarbetet beträffande ärenden om nyföretagarlån i november 1993 på de regionala utvecklingsfonderna med ca 44 % och nyföretagarcentrum med ca 56 %. Vid årsskiftet 1994/95 svarade ALMI:s regionala utvecklingsbolag för beredningen av ca 59 %, nyföretagarcentrum för ca 25 % och fristående konsulter för ca 16 % av ärendena. Konsulterna tar kortast tid för sina utlåtanden -- 79 % av dessa är klara inom två veckor. Motsvarande andelar för ALMI:s utvecklingsbolag och nyföretagarcentrum är 46 % resp. 67 %.
Beträffande mentorskap, som tas upp i motion 1994/95:N220 (m), kan noteras att enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår för anslaget Småföretagsutveckling får anslagsposten Vissa småföretagsinsatser debiteras kostnader för bl.a. främjande av utveckling av nätverk av mentorer.
För detta ändamål bedriver NUTEK och ALMI en utbildningsverksamhet om mentorskap. Regeringen uppdrog i september 1994 åt NUTEK att i samverkan med ALMI och dess regionala utvecklingsbolag samt berörda näringslivsorganisationer inrätta en verksamhet avseende mentorskap för företag med tillväxtinriktning. Det angavs att verksamheten skulle vara införd i minst tolv län senast den 1 april 1995. Därvid skulle ALMI Företagspartner Uppsala AB svara för genomförandet av den erforderliga utbildningsverksamheten och projektledningen. En redovisning av utbildningen skall lämnas till Näringsdepartementet senast den 15 maj 1995. Enligt vad utskottet har erfarit pågår den aktuella verksamheten planenligt i de tolv länen sedan februari 1995.
När det gäller regionala riskkapitalbolag har, enligt uppgift från Näringsdepartementet, de satsningar på sådana bolag som gjordes under 1980-talet visat sig ha svårt att nå framgång. För denna typ av verksamhet erfordras bl.a. finansiell uthållighet och specialkompetens, vilket ofta, sägs det, kan vara svåra att finna på det regionala planet.
Synpunkterna i motion 1994/95:N202 (mp) om att en ägare bör få anstånd med att betala skatt på eget riskkapital har beröringspunkter med det i budgetpropositionen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag. I motionen finns också, som nämnts, ett yrkande om riskkapitalavdrag, vilket behandlas av skatteutskottet. I propositionen sägs (s. 12) att regeringen under våren 1995 kommer att överväga införandet av en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade bolag.
Utskottet behandlar först frågan om mentorskap, därefter förslagen om lokala investmentbolag resp. närfonder och slutligen regeringens förslag om ALMI och Industri- och nyföretagarfonden.
När det gäller den första frågan -- mentorskap -- instämmer utskottet i de synpunkter som framförs i motion 1994/95:N220 (m). Systemet med mentorskap, genom vilket erfarna småföretagare kan förmedla erfarenheter och kunskaper till den som planerar att starta egen verksamhet, är enligt utskottets mening väl värt att vidareutveckla. För att kunna åstadkomma en minskning av arbetslösheten är det nödvändigt bl.a. att nya företag startas och befintliga småföretag utvecklas. Som tidigare nämnts bedriver NUTEK och ALMI en utbildningsverksamhet om mentorskap. Avrapportering av detta arbete kommer att ske under våren 1995 och utskottet förutsätter att denna verksamhet därefter drivs vidare.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det för närvarande erfordras något uttalande av riksdagen i frågan. Motion 1994/95:N220 (m) avstyrks sålunda i aktuell del.
Utskottet övergår så till förslaget om inrättande av lokala investmentbolag i motion 1994/95:N300 (c).
Utskottet ställer sig skeptiskt till att staten skall initiera bildandet av lokala investmentbolag på det sätt som förordas i den aktuella motionen. Som tidigare redovisats har verksamheten hos de bolag som bildades under 1980-talet varit mindre lyckad. Enligt utskottets mening bör det vara en fråga för privata intressenter att pröva om lokala investmentbolag skall komma till stånd. Frågan om införande av riskkapitalavdrag, som har relevans i detta sammanhang, berörs i det följande. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1994/95:N300 (c) i här berörd del.
Utskottet behandlar därefter förslagen om närfonder m.m. i motion 1994/95:N202 (mp).
Utskottet noterar härvid att ALMI-organisationen består av 23 utvecklingsbolag -- ett bolag i varje län, med undantag för Malmöhus län och Kristianstads län som har ett gemensamt utvecklingsbolag. Vissa utvecklingsbolag har mer än ett kontor; totalt finns det 43 kontor i landet.
Utskottet kan inte se något skäl för att staten -- som föreslås i motionen -- skall bygga upp ett parallellt system till den nyligen inrättade ALMI-organisationen. Hur de regionala utvecklingsbolagen väljer att utforma sin verksamhet anser utskottet vara en fråga för ALMI.
Beträffande frågan om införande av riskkapitalavdrag anser utskottet att det är bra att beredning pågår. Utskottet konstaterar att denna fråga har varit föremål för överväganden under en längre tid. Det finns exempel från andra länder, bl.a. Förenta staterna, som visar att en sådan avdragsmöjlighet kan ha stor betydelse för framväxten av nya och tillväxten hos befintliga företag. Samtidigt är utskottet medvetet om att det finns olika skattetekniska problem förknippade med ett riskkapitalavdrag. Riksdagen bör inte nu göra något uttalande i den här frågan med anledning av det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N202 (mp).
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:N202 (mp) i här berörda delar.
Utskottet behandlar slutligen regeringens förslag beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden.
Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen angående det önskvärda i att skapa större klarhet i systemet med olika stödformer för småföretag. Det är viktigt att en person som avser att starta ett företag kan koncentrera sig på denna uppgift i stället för att behöva lägga ned tid på att söka upp rätt instans. ALMI bör fungera som regional inkörsport för småföretagare, nyföretagare och uppfinnare när det gäller rådgivning, finansieringshjälp, tekniköverföring m.m. ALMI skall -- vid sidan av att bistå med egna resurser på de nämnda områdena -- förmedla kontakter till andra aktörer, privata och offentliga, som kan tillgodose företagens eller företagarens behov. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget att föra över systemet med nyföretagarlånen från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB.
Enligt utskottets mening är det naturligt om namnet på stiftelsen därvid återgår till Industrifonden. Detta skulle bättre överensstämma med den ändrade verksamhetsinriktningen.
I detta sammanhang vill utskottet ta upp frågan om de kooperativa företagens möjligheter att erhålla nyföretagarlån. Enligt gällande regler får Industri- och nyföretagarfonden bevilja sådana lån endast till företag som drivs i aktiebolagsform. De nyföretagarlån som ALMI:s regionala utvecklingsbolag kan bevilja är däremot öppna för alla typer av företag. Utskottet finner det självklart att nyföretagarlånen, när de nu skall föras över till ALMI, blir tillgängliga att söka för alla typer av företag, dvs. också kooperativa företag. Detta bör beaktas vid utfärdande av förordningar och andra bestämmelser. Utskottet återkommer till frågan om likabehandling av kooperativa företag jämfört med andra företagsformer i ett senare avsnitt.
Utskottet instämmer vidare i de synpunkter som framförs i flera av de här aktuella motionerna om att olika aktörer skall kunna anlitas vid beredning av ärenden om nyföretagarlån. Som tidigare redovisats anlitas för närvarande olika organ -- ALMI:s utvecklingsbolag, nyföretagarcentrum och fristående konsulter -- vid denna beredning. Att nyföretagarlånen förs över från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI:s utvecklingsbolag skall inte innebära någon förändring härvidlag. Detta har också uttryckligen angetts i propositionen.
Förslaget i motion 1994/95:N217 (m) om ökat statligt risktagande i lån av samma karaktär som nyföretagarlånen kan utskottet, redan av statsfinansiella skäl, inte tillstyrka.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i berörd del och avstyrker motionerna 1994/95:N217 (m), 1994/95:N220 (m), 1994/95:N274 (fp), 1994/95:N300 (c) och 1994/95:N301 (kds) i motsvarande delar.
Atle AB och Investment AB Bure
Regeringen begär riksdagens godkännande av att statens tillgångar i riskkapitalbolagen Atle och Bure efter eventuell försäljning av aktierna skall få användas för att skapa en ny riskkapitalverksamhet.
Riksdagen fattade hösten 1992 beslut om riktlinjer för utskiftning av medel ur de förutvarande löntagarfonderna, som skall användas för små och medelstora företags riskkapitalförsörjning (prop. 1992/93:41, bet. FiU3). Sammanlagt 6,5 miljarder kronor tillfördes de två nyinrättade portföljförvaltningsbolagen Förvaltnings AB Atle och Förvaltnings AB Bure och sex direktinvesterande riskkapitalbolag. Bolagen skall tillhandahålla riskkapital till små och medelstora företag på kommersiella grunder.
Enligt regeringen har börsintroduktionen av Atle och Bure lett till att verksamheten hos dessa bolag och merparten av deras dotterbolag till väsentlig del styrs av de avkastningsförväntningar som normalt ställs på noterade företag. Det innebär att bolagen inte kan förväntas lägga någon nämnvärd del av sitt kapital på investeringar i företag som befinner sig i tidiga utvecklingsskeden. Atle och Bure fungerar inte på önskvärt sätt, och den eftersträvade förstärkningen av kapitalförsörjningen till framför allt små företag har inte kommit till stånd, framhåller regeringen.
Statens delägande i Atle och Bure i form av aktier förvaltas av ett flertal olika instanser, främst ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden. Enligt regeringen finns det nu anledning att ompröva statens engagemang. Tillgångarna i form av aktier bör utnyttjas på ett annat sätt för att förstärka riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag.
De medel som försäljningen av hela eller delar av det statliga aktieinnehavet kan ge bör framför allt användas för att kunna erbjuda företag i tidiga utvecklingsskeden en finansiering som stärker soliditeten och förbättrar möjligheterna för tillväxt, anser regeringen. Verksamheten skall bedrivas av Industri- och nyföretagarfonden. De nämnda medlen bör avgränsas från fondens övriga medel genom bolagsbildning eller på annat sätt. Intäkter från försäljning av aktier som innehas av ALMI bör enligt regeringens förslag också tillfalla denna verksamhet.
I motion 1994/95:N300 meddelar Centerpartiet att det accepterar förslaget beträffande Atle och Bure under förutsättning att de frigjorda medlen "öronmärks" för riskkapitalverksamhet.
Regeringens förslag avvisas däremot i partimotion 1994/95:N275 (v). Riksdagen borde i stället besluta om att staten skall bli helägare av Atle och Bure. Motionärerna erinrar om att dessa bolag startades med medel från löntagarfonderna i en uppgörelse mellan den borgerliga regeringen och Ny demokrati. Bolagen har, enligt motionärerna, egentligen aldrig fungerat som riskkapitalbolag, men förfogar för närvarande över ett betydande kapital -- ca 7 miljarder kronor och investeringar i olika bolag på ca 3 miljarder kronor. Aktierna i bolagen handlas nu med en rabatt på ca 30 %, sägs det i motionen. En försäljning kan beräknas öka priset till ca 80--85 % av värdet. Det betyder att den som köper bolagen kan göra ett s.k. klipp på 1--1,5 miljarder kronor, hävdar motionärerna. De anser inte att detta är förenligt med god affärsmässighet från statens sida. Staten föreslås i stället köpa upp Atle och Bure för att därigenom kunna genomföra angelägna satsningar på företag i tidiga utvecklingsskeden. Resultatet blir i sak detsamma, men överskottet från försäljningarna kan förväntas stärka budgeten med ca 1 miljard kronor, sägs det i motionen.
Också i en annan motion från Vänsterpartiet, 1994/95:N272, riktas kritik mot inrättandet av de båda bolagen Atle och Bure. Vidare anförs att åtgärder på riskkapitalområdet under den förra regeringsperioden ensidigt inriktades på aktiebolag.
Riksdagen bör göra ett uttalande om det angelägna i att förut- sättningar skapas för att små och medelstora företag kan komma i åtnjutande av det riskkapital som tillförts riskkapitalbolagen, anförs det i motion 1994/95:N301 (kds). En del av detta kapital bör ligga i bolag utanför börsen för att kunna tillhandahållas företag som har en långsiktig bärkraft, men som inte kan förväntas ge omedelbar avkastning, anser motionärerna.
Statens omprövning av engagemanget i Atle och Bure måste leda till en förstärkning av de lokala och regionala riskkapitalmarknaderna, anförs det i motion 1994/95:N243 (s). Staten måste också stimulera till ett ökat samarbete lokalt och regionalt mellan banker, företag och riskkapitalbolag. Det är angeläget, menar motionärerna, att de lösningar som väljs anpassas efter de varierande lokala och regionala förutsättningarna.
I motion 1994/95:A470 (s) efterlyses en utredning om riskkapitalbolagens verksamhet i syfte att genom ändrade regler eller ändrad organisation åstadkomma en ökning av riskvilligt kapital. I motionen, som har rubriken Västernorrlands län, förordas en rad olika åtgärder för att främja utvecklingen av småföretag i detta län.
Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen -- och i motionerna 1994/95:N243 (s), 1994/95:N300 (c), 1994/95:N301 (kds) och 1994/95:A470 (s) -- om det angelägna i att de medel i riskkapitalbolagen Atle och Bure som staten står som ägare till nu verkligen kommer småföretagen till del. Som sägs i propositionen bör medlen användas för att tillhandahålla kapital till företag i tidiga utvecklingsskeden för att företagens soliditet därigenom skall stärkas. De svenska småföretagen har en i förhållande till småföretag i andra länder relativt låg soliditet.
Utskottet utgår således från att de medel som erhålls vid eventuell försäljning av statens aktier i Atle och Bure används för att förstärka riskkapitalförsörjningen för småföretag i tidiga utvecklingsskeden. Något särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga anser utskottet inte erforderligt.
Utskottet förutsätter vidare att försäljningsintäkter från såväl Industri- och nyföretagarfondens som ALMI:s aktieinnehav i Atle och Bure skall kunna utnyttjas för den avsedda riskkapitalverksamheten. Härvid bör beaktas att medel, enligt vad som tidigare sagts, också skall föras över från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI vad avser verksamheten med nyföretagarlån. Vid det praktiska genomförandet bör en teknik som tar hänsyn till s.k. nettobelopp kunna tillämpas. Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt håller riksdagen informerad om de åtgärder som vidtas.
När det gäller frågor om tidpunkt och former för försäljning anser utskottet att utgångspunkten måste vara att få ett så bra pris för aktierna som möjligt. Att i förväg ange tidpunkter för försäljningen finner utskottet vara både omöjligt och olämpligt. Att staten, såsom föreslås i motion 1994/95:N275 (v), skulle köpa upp alla aktier i Atle och Bure är enligt utskottets mening -- redan av statsfinansiella skäl -- uteslutet. Sammantaget anser utskottet att syftet att så snart som möjligt få tillgång till de aktuella medlen, så att de kan komma till den användning som ursprungligen avsågs, måste avvägas mot önskemålet att maximera priset.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.
AP-fondens placeringsrätt
I finansplanen sägs (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 43) att Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) bör ges ökade möjligheter att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen. Regeringen framlägger dock inget förslag i saken.
Planerna på en sådan ändring av AP-fondens placeringsrätt avvisas i motionerna 1994/95:Fi213 (m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N301 (kds).
AP-fonden är ett exempel -- utöver löntagarfonderna -- på hur sparande har undandragits den enskildes inflytande och kontroll, anförs det i den förstnämnda motionen. Utifrån moderat grundsyn är det självklart att av ideologiska skäl motsätta sig satsningar på kollektivt eller offentligt sparande, sägs det vidare i motionen.
Det är betecknande att den mest handfasta åtgärd som regeringen aviserar om när det gäller riskkapitalförsörjning är aktieköp för AP-fondsmedel, heter det i motion 1994/95:N274 (fp). Det skulle vara till nackdel för företagarklimatet i Sverige om AP-fonden skulle ges rätt att köpa upp aktier i småföretag, anser motionärerna.
Enligt vad som sägs i motion 1994/95:N301 (kds) är statens uppgift att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, men inte att sköta företagandet. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt, framhålls det vidare.
Riksdagen har de tre senaste åren avslagit motionsyrkanden om utökad placeringsrätt för AP-fonden. Vid det senaste tillfället, våren 1994, vidhöll utskottet samma principiellt avvisande hållning till förslaget som tidigare intagits (bet. 1993/94:NU15 s. 28). Utskottet anförde att statens roll borde vara att främja det enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl fungerande spelregler. En intressekonflikt kunde uppkomma om staten samtidigt uppträdde som företagare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet, sades det vidare. I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), följdes yrkandena upp.
Utskottet delar regeringens bedömning att AP-fonden bör ges vidgade möjligheter att tillföra riskkapital till små och medelstora företag. Detta förslag har under senare år framförts i motioner från företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Farhågorna som redovisas i de här aktuella motionerna avseende sammanblandning av statens olika roller på marknaden anser utskottet vara överdrivna.
Med det anförda avstyrker utskottet de tre här aktuella motionerna i berörda delar.
Företagsgaranti
Riksdagen bör hos regeringen begära att ett förslag om införande av företagsgaranti läggs fram, anförs det i motion 1994/95:N300 (c).
Motionärernas syfte med den föreslagna företagsgarantin är att skapa vinstgivande företag och nya arbetstillfällen i hela landet genom att tillhandahålla riskkapital på ett nytt sätt. Systemet skall, enligt motionärerna, fungera på följande sätt: (1) riskkapitalbolag i form av holdingbolag bildas i olika regioner i landet, (2) koncernbidrag skall kunna ges till bärkraftiga företag vid förluster under uppbyggnadstiden, (3) under företagets första år garanterar holdingbolaget företagets alla betalningar, (4) inledningsvis ägar nyföretagaren 9 % av aktierna och holdingbolaget 91 %, varefter företagaren successivt köper de utestående aktierna i takt med ökande vinst, (5) eventuella koncernbidrag återbetalas med ränta innan företagaren får börja återköpa aktier, (6) holdingbolaget avgör genom ett hembudsförfarande vem som får köpa företaget, (7) värdering av aktier skall ske efter substansvärdet och en försiktigt beräknad goodwill, (8) borgensansvar gäller ömsesidigt i proportion till aktieinnehavet, (9) holdingbolaget kan skilja nyföretagaren från företaget vid t.ex. misskötsel, (10) under uppbyggnadsperioden skall lönen för verkställande direktören vara relativt låg, (11) varje företag skall ha en styrelse med en s.k. senior, dvs. en erfaren företagare, (12) holdingbolagets styrelse bör bestå av framgångsrika företagare i regionen, vilka förväntas ta initiativ till bildandet av holdingbolagen samt (13) holdingbolaget skall ha en liten och kostnadseffektiv organisation.
Motionärerna beräknar att det under en tioårsperiod skall uppnås balans mellan å ena sida utbetalda koncernbidrag som förlusttäckning i företag och å andra sidan inbetalningar av amorteringar samt royalties från lönsamma företag.
Det redovisade förslaget om företagsgaranti bör utformas på ett sådant sätt att det främjar kvinnors företagande, anförs det i motion 1994/95:A807 (c). Kapitalmarknaden är inte sällan avvisande till att ge lån till kvinnors företagande, hävdar motionärerna.
Enligt uppgift från regeringskansliet innebär den praxis som gäller för budgetbehandling att garantier måste finansieras genom ett anslag för täckande av förluster.
Utskottet har svårt att inse fördelarna i det föreslagna systemet med företagsgarantier framför de system som finns för närvarande med nyföretagarlån och lån från ALMI-bolagen. Av statsfinansiella skäl måste det för närvarande dessutom anses uteslutet att öka statens kostnader. Utskottet avstyrker härmed de två aktuella motionerna i berörda delar.
Stöd till uppfinnare och innovatörer
Olika åtgärder för att främja den verksamhet som uppfinnare och innovatörer bedriver efterfrågas i fem motioner.
Centerpartiet förutsätter i motion 1994/95:N300 att det av regeringen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag även skall omfatta resurser som satsas på uppfinningar och innovationer.
I motion 1994/95:N222 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om inriktningen av åtgärder för att främja uppfinnares och innovatörers verksamhet. Motionärerna utgår från att Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) under nästa budgetår tilldelas medel på minst motsvarande den nivå som har utgått under innevarande budgetår, dvs. 6 miljoner kronor. I övrigt föreslås att de fortsatta innovationsfrämjande åtgärderna skall ha följande inriktning: bidra till förnyelse och tillväxt genom rådgivning och utbildning i olika nätverk, stimulera uppkomst av en mångfald av idéer och uppfinningar genom bl.a. professionell rådgivning samt bidra till att fler idéer kommersialiseras genom bl.a. aktiv rådgivning.
Riksdagen bör hos regeringen begära en skyndsam utredning om problemen med volym, form och inriktning för finansiering av uppfinningar, innovationer och expansion av innovationsföretag, anförs det i motion 1994/95:N247 (fp, m, c, kds). Vidare föreslås i motionen att riksdagen skall göra uttalanden om att det bör skapas tydlighet och stabilitet i organisation och arbetsfördelning inom de organ som har till uppgift att stödja innovationsverksamhet samt om att det bör råda konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer på området.
Det bör inrättas ett innovatörsråd som komplement till NUTEK, anförs det i motion 1994/95:N213 (v). NUTEK fungerar inte på ett tillfredsställande sätt beträffande vissa slag av uppfinningar, hävdas det i motionen. Det föreslagna rådet skulle bestå av pensionerade innovatörer från industrin och ha till uppgift att analysera olika uppfinningar som förkastats av NUTEK.
I motion 1994/95:N219 (kds) föreslås att riksdagen skall göra uttalanden om ökade stimulansåtgärder för innovatörer och om förbättrade möjligheter för innovatörer att kunna skaffa utländska patent. En rad av de åtgärder som Innovationsutredningen (se mer i det följande) föreslog är värda att pröva, anser motionären och exemplifierar med ökade utbildningsinsatser, skattebefrielse för royaltyinkomster och ökad teknikupphandling. Ett fel med NUTEK:s nuvarande stöd är, enligt motionären, att detta endast lämnas i början av innovationsprocessen -- detta har medfört att många svenska uppfinningar har sålts till utlandet. Nya riktlinjer måste därför utformas för Innovationscentrum, NUTEK och ALMI:s produktråd avseende deras verksamhet med kapitalförsörjning, rådgivning, patentstrategi och utländska patent, med syfte att tillverkning av den berörda produkten kan komma till stånd i Sverige.
Riksdagen beslöt i juni 1994 på förslag av regeringen att inrätta Stiftelsen Innovationscentrum den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:206, bet. NU25). Som grund för den aktuella propositionen låg förslag (SOU 1993:84) från Innovationsutredningen, som hade tillsatts sommaren 1993 efter initiativ av utskottet (bet. 1992/93:NU25). Stiftelsen har till ändamål att ge ekonomiskt stöd till innovationer i tidiga utvecklingsstadier som antas kunna kommersialiseras samt att på andra sätt verka för främjandet av innovationer. Stiftelsen disponerar ett kapital på ca 500 miljoner kronor från de tidigare löntagarfonderna.
Beträffande verksamheten med innovationsstöd sägs i stadgarna (3 §) bl.a. att innovationsstöd kan lämnas dels för olika former av tekniska utvärderingar, tester, prototyper o.dyl., dels för kommersiell utvärdering i form av enklare marknadsundersökningar, inledande kundkontakter, kostnader för patentombud m.m. Stödet skall i första hand ges till enskilda personer eller nystartade företag. Om särskilda skäl föreligger skall stöd också kunna lämnas till små och medelstora företag. När det gäller den s.k. övriga verksamheten kan stiftelsen enligt stadgarna finansiera åtgärder som främjar och utvecklar enskildas och samhällets innovationsverksamhet samt kunskapen om och inställningen till innovationers roll i samhället.
I regleringsbrevet för innevarande budgetår har inom anslaget Småföretagsutveckling under anslagsposten Innovationsfrämjande åtgärder, som disponeras av NUTEK, tagits upp 28 miljoner kronor. Enligt regleringsbrevet får från denna anslagspost medel utbetalas för följande: bidrag till ett belopp av högst 10 miljoner kronor till s.k. teknopooler för rådgivning m.m. åt teknikbaserade företag, successiv ersättning till ett belopp av högst 6 miljoner kronor för att bekosta insatser enligt avtal med Svenska Uppfinnareföreningen om att bedriva verksamhet med s.k. lokala rådgivare för innovatörer m.m., bidrag till verksamhet vid länsvisa s.k. produktråd för bl.a. bedömning av tekniska idéer samt rådgivning till enskilda innovatörer och företag.
Riksdagen beslöt våren 1994 om en höjning av bidraget till produktrådens verksamhet med 5 miljoner kronor på årsbasis (bet. 1993/94:NU15 s. 35). Regeringen har dock enligt regleringsbrevet ökat den aktuella anslagsposten med endast 3 miljoner kronor. Utskottet har i februari 1995 påtalat detta i ett yttrande (1994/95:NU4y) till konstitutionsutskottet om regeringens behandling av riksdagens skrivelser.
Vad gäller bidraget till SUF har Näringsdepartementet, enligt uppgift, planer på att dra ned denna ersättning för nästa budgetår; en neddragning med i storleksordningen 50 % övervägs. Därvid beräknas Stiftelsen Innovationscentrum, inom ramen för sin innovationsfrämjande verksamhet, komma att lämna bidrag till SUF:s rådgivningsverksamhet.
Enligt uppgift från Stiftelsen Innovationscentrum har några beslut om innehållet i den innovationsfrämjande verksamhet som stiftelsen skall bedriva ännu inte tagits. Denna verksamhet ses av stiftelsen snarare som ett komplement än en ersättning till statens nuvarande insatser på området. Stiftelsens verksamhet är vidare begränsad till en tioårsperiod, varför en finansiering av SUF:s lokala rådgivningsverksamhet via stiftelsen endast skulle kunna vara en tillfällig ordning, anses det.
NUTEK kan vidare förmedla ett produktutvecklingsstöd för affärsutvecklingsprojekt i tidiga faser, s.k. såddfinansiering. Detta finansieras via anslagen Teknisk forskning och utveckling (F 1) och Informationsteknik (F 2), vilka behandlas i det följande. För innevarande budgetår har NUTEK avsatt ca 53 miljoner kronor för ändamålet, varav ca 40 miljoner kronor avser deltagande i Eureka-projekt. Genom att återbetalningsmedel från tidigare beviljade produktutvecklingsstöd också kan disponeras har NUTEK tillgång till ytterligare ca 25 miljoner kronor för produktutvecklingsstöd. Vidare disponerar NUTEK under innevarande budgetår 25 miljoner kronor från anslaget Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. (C 6) inom Arbetsmarknadsdepartementets område. Av dessa medel, som är begränsade till de regionalpolitiskt prioriterade områdena, får NUTEK föra över högst 10 miljoner kronor till de tidigare nämnda produktrådens verksamhet.
Riksdagen beslöt våren 1993 om inrättande av sju teknikbrostiftelser (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Stiftelserna skall stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet mellan universitet/högskolor och näringslivet som leder till ökad exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3 miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB Bure. Vid stiftelserna finns licensförmedlingar, vilka har till uppgift att stödja forskare med patentering och ekonomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat. Stiftelserna kan också i mycket begränsad omfattning bistå företag i tidiga utvecklingsskeden med finansiering.
I budgetpropositionen meddelas (s. 33) beträffande innovationsfrämjande åtgärder att NUTEK och Stiftelsen Innovationscentrum har för avsikt att avtala om ett närmare samarbete när det gäller stöd till enskilda innovationer och andra innovationsfrämjande åtgärder. Enligt vad utskottet har erfarit kommer det avtal som nu har utarbetats endast att avse samarbete rörande projektfinansiering.
Beträffande möjligheterna för innovatörer att kunna söka utländska patent, som berörs i motion 1994/95:N219 (kds), kan noteras att enligt Pariskonventionen kan svenska uppfinnare, som ansökt om svenskt patent hos Patent- och registreringsverket (PRV), därefter inom ett år från ansökningstillfället söka patent i varje annat konventionsland. Eftersom PRV är en s.k. PCT-myndighet (Patent Cooperation Treaty) kan PRV som ett alternativ erbjuda en något utökad granskning, som sedan kan ligga till grund för patentansökningar i andra länder inom 19 månader, i vissa fall ända upp till 30 månader, från den ursprungliga ansökningsdagen. Andra liknande möjligheter finns genom den europeiska patentkonventionen EPC (European Patent Convention). På detta sätt kan den sökande dels förenkla hanteringen av sin patentansökan i andra länder, dels skjuta kostnaderna för utländska patent framför sig. Samtidigt får den sökande möjlighet att ytterligare överväga vilka länder som är intressanta i sammanhanget. Den största kostnaden anses uppstå vid översättningen av patenthandlingarna till främmande språk. Detta kräver normalt att den sökande anlitar patentombud i de aktuella länderna.
Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt stödja uppfinnare och innovatörer. För att få till stånd den nödvändiga ökningen av arbetstillfällen är det viktigt att processen att föra idéer vidare till kommersialisering underlättas. Samtliga här aktuella motioner har det gemensamt att de har som syfte att främja utvecklingen av uppfinningar och innovationer.
Som framgått av den lämnade redovisningen finns det en rad olika organ som har till uppgift att stödja utvecklingen av uppfinningar och innovationer. Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att dessa organ samverkar på ett ändamålsenligt sätt.
SUF:s rådgivningsverksamhet fyller enligt utskottets uppfattning en viktig funktion. Statligt bidrag till denna verksamhet för nästa budgetår kommer, som redovisats, att kunna lämnas via anslaget Småföretagsutveckling. Vidare har Stiftelsen Innovationscentrum möjlighet att lämna bidrag till SUF:s verksamhet inom ramen för den allmänt innovationsfrämjande verksamhet som stiftelsen skall bedriva. Enligt vad utskottet har erfarit har stiftelsen dock ännu inte fattat beslut om innehållet i denna verksamhet. Detta innebär ett osäkerhetsmoment för SUF när det gäller planeringen av den lokala rådgivningsverksamheten. Enligt utskottets mening bör regeringen beakta detta och följa utvecklingen.
Utskottet anser vidare att SUF:s lokala rådgivare bör ha en naturlig roll i det nätverk som avses komma att byggas upp med hjälp av det i budgetpropositionen föreslagna, nya anslaget för bidrag till tekniköverföring. Denna verksamhet återkommer utskottet till i det följande.
När det slutligen gäller frågan om det av regeringen aviserade riskkapitalavdraget också skall omfatta medel som satsas på uppfinningar och innovationer, utgår utskottet från att, i det fall förslag om införande av riskkapitalavdrag läggs fram, detta också skall omfatta avdrag för aktier i bolag som bedriver sådan verksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motioner i berörda delar.
Design
För designfrämjande åtgärder anvisas under innevarande budgetår medel från anslaget Småföretagsutveckling, vilket disponeras av NUTEK. I regleringsbrevet för innevarande budgetår har angetts att för insatser för att främja design i små och medelstora företag, genom främst Stiftelsen Svensk Industridesign och sådana regionala utvecklingsbolag som samverkar med stiftelsen, får ett belopp om högst 7 miljoner kronor anvisas. För budgetåret 1993/94 var motsvarande belopp högst 10 miljoner kronor.
Form/Design Center i Malmö är Sveriges enda designcenter, sägs det i motion 1994/95:N209 (s). Verksamheten har finansierats genom främst kommunala bidrag och utställaravgifter. Danmark, Finland och Norge har designcentrum som uppbär statliga stöd på ca 9 miljoner kronor årligen, påpekar motionären. Han anser att med ett statligt bidrag om 2 miljoner kronor skulle verksamheten i Sverige bli lika vital som i grannländerna. I motionen refereras till vad utskottet tidigare anfört om att det är NUTEK:s uppgift att göra erforderliga avvägningar avseende medelsfördelning. Form/Design Center bör, enligt motionären, betraktas som en nationell institution av riksintresse och stöd till en sådan institution bör kunna inrymmas i det berörda anslaget.
Riksdagen avslog våren 1994 ett liknande yrkande från samme motionär. Utskottet anförde (bet. 1993/94:NU15 s. 41), som redan antytts, att det är NUTEK:s uppgift att inom ramen för anvisade medel och enligt de allmänna riktlinjer som statsmakterna ställer upp göra erforderliga avvägningar beträffande hur de aktuella medlen skall fördelas. I en motivreservation (s) erinrades om att Socialdemokraterna förespråkade ett ökat anslag till småföretagsutveckling och att det inom ramen för detta anslag rymdes den typ av insatser som förordades i motionen. I en meningsyttring (v) förordades ett statligt stöd till Form/Design Center på 2 miljoner kronor.
I budgetpropositionen aviseras (s. 33) att regeringen i fortsättningen direkt i samband med regleringsbrevet kommer att besluta om bidrag till organisationer som arbetar med att stödja design. Vidare avser regeringen att i förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag föra in en möjlighet för ALMI:s utvecklingsbolag att ge bidrag för designinsatser. Därvid kommer EU:s statsstödsregler att beaktas.
Utskottet delar motionärens syn på att design blir mer och mer viktigt för företagen. Den ändrade ordning för medelstilldelning som regeringen avser att införa från nästa budgetår kan förväntas innebära en effektivisering av medelsanvändningen. Något behov av uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se. Därmed avstyrks motion 1994/95:N209 (s).
Vissa övriga frågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motioner som tar upp olika utbildnings- och företagsutvecklingsfrågor.
I den första motionen, 1994/95:N280 (s), efterlyses insatser för att stimulera nyrekrytering av civilingenjörer och avknoppningar av företag. Det övergripande syftet med de åtgärder som förordas i motionen är att få till stånd en ökning av antalet små och medelstora företag i Dalarna. Möjligheter till stimulans av nyrekrytering av högskole- och civilingenjörer till små och medelstora företag bör tillskapas inom ramen för existerande och föreslagna stödformer, anser motionärerna. De menar vidare att stora företag ofta har möjligheter till avknoppningar av projekt och produktidéer som ligger utanför den egna kärnverksamheten och att detta bör uppmuntras.
Beträffande förslaget om stöd till rekrytering av civilingenjörer kan noteras att det inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska resurserna finns utrymme för denna typ av stöd. Hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas är en fråga för Arbetsmarknadsverket.
Frågan om hur avknoppningar från större företag kan främjas studeras av NUTEK. Enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår får anslagsposten Vissa småföretagsinsatser inom ramen för anslaget Småföretagsutveckling debiteras kostnader för utrednings- och försöksverksamhet avseende s.k. avknoppningar från större företag. NUTEK har i en rapport till Näringsdepartementet redovisat hittillsvarande resultat av detta arbete. Ett seminarium har anordnats i samarbete mellan Näringsdepartementet och NUTEK. Arbetet planeras att drivas vidare.
Utskottet konstaterar att den typ av åtgärder som efterfrågas i den här aktuella motionen redan existerar. Därmed avstyrks motionen i berörda delar.
Utbildning i entreprenörskap bör föras in på alla stadier i utbildningsväsendet, anförs det i motion 1994/95:N299 (c). Företagsamhet bland ungdomar måste stimuleras på olika sätt och eget entreprenörskap måste bli ett naturligt alternativ till anställning, anser motionärerna. Utbildning i entreprenörskap borde därför ges redan på grund- och gymnasieskolan, men också på universitets- och högskolenivå. Bland invandrargrupper finns en stor potential för ny- och småföretagande, anförs det vidare i motionen. Vid utvecklingen av de föreslagna utbildningarna i entreprenörskap bör därför hänsyn tas till dessa gruppers speciella utbildningsbehov och förutsättningar.
Enligt skollagen (1985:1100) finns det inom gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens ram möjlighet att utforma individuella eller specialutformade program. Denna möjlighet avser också utbildning i entreprenörskap. När det gäller utbildning på högskole- och universitetsnivå kan noteras att de olika universiteten/högskolorna själva bestämmer sitt kursutbud, med beaktande av de allmänna riktlinjer som statsmakterna utfärdar. Som exempel på utbildning för entreprenörer vid universiteten vill utskottet nämna att Lunds universitet avser att starta en ekonomiutbildning för unga entreprenörer hösten 1995. Utbildningen, som omfattar 60 poäng, avses leda fram till ett särskilt diplom. Det bör vidare framhållas att utbildning i företagsekonomi, både inom gymnasieskolan och vid universitet/högskolor, självfallet är av relevans för entreprenörer.
Enligt utskottets mening är den typ av utbildningsfrågor som tas upp i motion 1994/95:N299 (c) viktiga. Utskottet vill understryka betydelsen av att eleverna, både inom skolväsendet och vid universiteten/högskolorna, ges goda baskunskaper. Genom att förstärka och fördjupa dessa kunskaper kan en ökad förståelse för företagandets villkor uppnås. Utskottet ser således främst ett behov av fördjupning inom ramen för befintliga ämnen snarare än ett behov av att, som föreslås i motionen, införa nya, speciella utbildningsalternativ.
Som redovisats tidigare finns det vidare vissa möjligheter såväl inom skolväsendet som vid universiteten/högskolorna att anordna sådan utbildning som efterlyses i motionen.
Med det anförda avstyrker utskottet den nämnda motionen i berörda delar.
Olika uttalanden av riksdagen om bl.a. behovet av lokala styrelser i större företag begärs i motion 1994/95:N202 (mp). Större företag som framställer produkter i mer än en kommun bör enligt motionärerna ha en lokal styrelse och en separat bokföring i varje kommun. Den lokala styrelsen och företagsledningen skall kunna samråda med kommunens ledning och förvaltningar i olika frågor. Vid nedläggning eller försäljning av företag skall de anställda och kommunens invånare ges förtur att fortsätta med verksamheten, anser motionärerna vidare. Slutligen vill de också att riksdagen skall göra ett uttalande om att ungdomars kunskaper, skaparförmåga och miljöintresse bör tas till vara, bl.a. genom lärlingsutbildning och ersättning till företag som erbjuder ungdomar yrkesutbildning.
Utskottet konstaterar att den typ av reglering av företagens verksamhet som förordas i den här aktuella motionen skulle kräva genomgripande förändringar av lagstiftningen, främst avseende aktiebolagen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:N202 (mp) i här aktuella delar.
Anslaget Småföretagsutveckling
Från anslaget betalas kostnader dels för de regionala utvecklingsbolagens verksamhet med information, rådgivning och finansiering riktad till små och medelstora företag, dels för vissa centrala insatser, bl.a. inom områdena internationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder.
Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på ca 242 miljoner kronor. Huvuddelen av medlen skall användas för att finansiera insatser via utvecklingsbolagen. Regeringen avser att årligen från anslaget föra över resurser direkt till ALMI Företagspartner AB för att delfinansiera utvecklingsbolagens drift. NUTEK skall, sägs det i propositionen, bl.a. bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a. Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och andra frågor som rör internationalisering samt projekt angående innovationsfrämjande, teknikspridning, kvinnors företagande m.m.
Inom ramen för den nya strukturen med utvecklingsbolag bör verksamheten med rådgivning och finansiering bedrivas i ungefär samma omfattning som för närvarande, anförs det i propositionen. Det anses dock på sikt finnas möjlighet att ytterligare effektivisera verksamheten och därmed uppnå vissa besparingar. Vidare får NUTEK:s samverkan med Stiftelsen Innovationscentrum förväntas ge utrymme för vissa besparingar under detta anslag, sägs det.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Kvinnors företagande
Riksdagen beslöt i juni 1994 -- på initiativ av arbetsmarknadsutskottet och efter förslag av finansutskottet -- om införande av särskilda företagarlån till kvinnor (bet. 1993/94:FiU20). Kammarkollegiet förde hösten 1994 över ett belopp på 50 miljoner kronor till Industri- och nyföretagarfonden från ett särskilt anslag som kollegiet disponerar för ändamålet.
Lån beviljas normalt med högst 100 000 kr eller, om det finns särskilda skäl, med högst 150 000 kr, vilket får utgöra högst 50 % av kapitalbehovet. Rörelsen skall vara helägd av en eller flera kvinnor och kan drivas som aktiebolag, handelsbolag, enskild firma eller kooperativ.
Ett av målen inom näringspolitiken är att få fler kvinnor att bli företagare, anförs det i budgetpropositionen. Flertalet enskilda beslut om företagarlån till kvinnor fattas av ALMI:s regionala utvecklingsbolag. Under perioden juli--december 1994 har ca 450 lån beviljats till ett sammanlagt belopp på ca 40 miljoner kronor. Ca 600 nya permanenta arbetstillfällen beräknas ha tillkommit, sägs det i propositionen.
Enligt regeringen finns det en betydande efterfrågan på de aktuella lånen. De anslagna medlen (50 miljoner kronor för budgetåret 1994/95) uppges vara förbrukade under första kvartalet år 1995. Industri- och nyföretagarfonden räknar med att det erfordras ytterligare sammanlagt 200 miljoner kronor för en oförändrad verksamhetsnivå t.o.m. budgetåret 1995/96.
Genom en fortsatt verksamhet kan staten på ett effektivt sätt stödja företagande bland kvinnor, anser regeringen och föreslår ett anslag på 200 miljoner kronor för nästa budgetår. Samtliga beslut bör fattas av ALMI:s regionala bolag och de nya medlen bör tillföras moderbolaget. Det är samtidigt enligt regeringen önskvärt att även Industri- och nyföretagarfondens eventuellt kvarvarande likvida medel samt utestående lånefordringar kan föras över till ALMI senast den 1 juli 1995. Styrelsen för fonden har under hand förklarat sig villig att medverka i denna förändring och har även enligt uppgift börjat förskottera medel för verksamheten så att den kan fortgå under våren 1995.
Fem motioner innehåller yrkanden om kvinnors företagande. I motion 1994/95:N288 (m) förordas ett oförändrat anslag för nästa budgetår, dvs. 50 miljoner kronor. De särskilda insatserna med kvinnors företagslån får anses vara en tillfällig åtgärd i rådande ekonomiska läge, anser motionärerna. De menar att inriktningen nu bör vara en normaliserad situation, där den ordinarie marknaden för riskkapital, lån och krediter svarar för företagens kapitalförsörjning.
Centerpartiet anför i motion 1994/95:N300 att den föreslagna utökningen av anslaget för kvinnors företagande är riktig. Utöver detta anser motionärerna att följande åtgärder bör vidtas: (1) översyn av försäkringsfrågorna för egenföretagare, t.ex. föräldraförsäkringen, (2) utbyggnad av den kvinnliga rådgivningsverksamheten så att den finns tillgänglig i alla kommuner och (3) förstärkning av rådgivningsinsatserna för kvinnor hos länsstyrelserna, de regionala utvecklingsbolagen och länsarbetsnämnderna. Dessa åtgärder borde i första hand finansieras inom befintliga anslag. Om så erfordras bör medel från försäljning av aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure kunna användas, anser motionärerna.
Också i motion 1994/95:A807 (c) anförs att den föreslagna ökningen av anslaget är positiv. Motionärerna förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov anslår ytterligare medel.
I motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor till totalt 250 miljoner kronor. Kvinnors företagande har under många år varit en underskattad och förbisedd del av svenskt näringsliv, anför motionärerna. Enligt deras uppfattning är det av yttersta vikt att underlätta för kvinnor att starta företag.
Kvinnors företagande finns oftast inom tjänstesektorn där realsäkerheter saknas, konstateras det i motion 1994/95:A820 (kds). Tillgängliga finansieringsformer tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till kvinnors nyföretagande, hävdar motionärerna. De menar att statens stöd till start av småföretag måste utvecklas.
Utskottet anser att en viktig åtgärd inom näringspolitiken är att särskilt stödja kvinnors företagande. Det finns en stor utvecklingspotential bland kvinnliga företagare. Som tidigare redovisats råder det stor efterfrågan på de särskilda företagarlånen till kvinnor. Regeringens förslag att öka det aktuella anslaget finner utskottet vara motiverat. Att ytterligare höja anslaget, som föreslås i motionerna 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:A807 (c), kan utskottet emellertid inte förorda.
Inte heller anser utskottet att det erfordras något uttalande av riksdagen om åtgärder av den typ som föreslås i motion 1994/95:N300 (c). Yrkandet i motion 1994/95:A820 (kds) om att statens stöd till nyföretagande bör utvecklas så att hänsyn tas till behovet av stöd till kvinnors företagande anser utskottet vara tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.
Tekniköverföring
Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett nytt, engångsvis anslag på 100 miljoner kronor för uppbyggnad av ett nätverk för tekniköverföring till små och medelstora företag.
En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till förnyelse stärks, sägs det i propositionen. I detta sammanhang spelar ökad rekrytering av långtidsutbildade stor roll. Små och medelstora företag behöver emellertid också, liksom stora företag, använda sig av utomstående specialister för att lösa tekniska eller andra problem som är förknippade med en förändring av produkter, marknader eller organisation. De små och medelstora företagen saknar i viss omfattning möjligheter att identifiera problem och än mer att se vilken potential som kan ligga i att använda ny teknik, heter det vidare.
Den berörda kompetensen finns i Sverige inom bl.a. konsultföretag, industriforskningsinstitut, teknikcentrum, högskolor och universitet samt hos myndigheter såsom NUTEK och PRV, konstateras det i propositionen. Det saknas dock ett effektivt organ för att länka samman dessa organ med små och medelstora företag. Kraven på en förmedlingsfunktion är förutom den geografiska närheten att den har hög trovärdighet hos företagen både för sina allmänna insikter om småföretagande och för sina kunskaper om teknik, arbetsorganisation och ledning.
Enligt regeringen bör staten skapa goda betingelser för kunskapsbildningen i små och medelstora företag. Under en treårsperiod föreslås staten bygga upp ett nätverk för tekniköverföring bestående av specialister och förmedlare för att stärka kunskapsförsörjningen till små och medelstora företag. Systemet syftar till att etablera samverkan mellan ett stort antal aktörer, t.ex. de regionala ALMI-bolagen, regionala högskolor och teknikcentrum samt det nuvarande utbudet av specialistkompetens vid myndigheter (bl.a. NUTEK och PRV), universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. NUTEK skall i samverkan med ALMI ha huvudansvaret för att bygga upp det föreslagna nätverket.
Synpunkter på det föreslagna anslaget framförs i tre motioner. I ytterligare sex motioner tas upp olika frågor som rör inriktningen på de aktuella åtgärderna.
Regeringens förslag till anslag avvisas helt i motionerna 1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp). I båda motionerna hänvisas till de nyligen inrättade teknikbrostiftelserna. Dessa innebär, enligt motionärerna, en kraftfull satsning på ett näraliggande område. Erfarenheterna av denna satsning borde avvaktas innan eventuella ytterligare insatser görs.
I motion 1994/95:N202 (mp) anförs att medel från det aktuella anslaget lämpar sig för uppbyggnad av de i samma motion föreslagna lokala närfonderna. Förslaget om närfonder har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.
Resurser bör ställas till förfogande för bildande av centrum för tekniköverföring till små och medelstora företag, anförs det i motion 1994/95:N280 (s). Motionärerna hänvisar till ett förslag från Företagarnas Riksorganisation och ett antal små och medelstora högskolor om inrättande av s.k. TIPPS-centrum i Luleå, Halmstad och Borlänge (TIPPS står för Technology Input in Products, Processes and Systems).
I motion 1994/95:A441 (s), med rubrik Stockholmsregionen, begärs en utredning av möjligheten att som stöd för små och medelstora företag i Stockholm inrätta projektet "teknikimportchef att hyra". Vidare föreslås att regeringen skall lägga fram en strukturplan för näringslivet i Stockholmsregionen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att det skall inrättas ett mellanhandsorgan för information till de små företagen om tänkbara källor för kunskap och teknik, anförs det i motion 1994/95:N229 (m, c, fp, kds). NUTEK har sådana uppgifter att det skulle kunna bli det centrala organet i ett nätverk av förmedlingscentrum, anser motionärerna. Andra offentliga organ som borde ingå som förmedlingscentrum är de sju teknikbrostiftelserna.
I tre motioner, 1994/95:N241 (s), 1994/95:N283 (s) och 1994/95:N203 (c), begärs uttalanden av riksdagen rörande inrättande av regionala utvecklingscentrum. Hänvisning görs i de tre motionerna till ett företag i Olofström i Blekinge län, Industriellt Utvecklingscentrum (IUC), som ses som en förebild för de föreslagna centrumen. Dessa centrum är avsedda att fungera som kontaktnät mellan företag och olika samhällsorgan och därigenom bidra till att teknik- och kompetensnivån i småföretagen höjs.
Teknikbrostiftelserna, som det hänvisas till i några av motionerna, tillkom -- som tidigare redovisats i avsnittet om stöd till uppfinnare och innovatörer -- genom ett riksdagsbeslut våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades förslaget. Sju teknikbrostiftelser har inrättats -- i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå. Stiftelserna skall stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet mellan universitet/högskolor och näringslivet som leder till ökad exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3 miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB Bure. Avkastningen av dessa medel kan användas för att finansiera stiftelsernas verksamhet.
Den typ av verksamhet som förordas i flera av de här aktuella motionerna och som har till syfte att främja bl.a. samverkan mellan näringslivet och högskolor/universitet är exempel på verksamhet som, enligt Näringsdepartementets bedömning, det föreslagna nätverket är avsett att bedriva.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i propositionen, att det är mycket angeläget att det skapas system som kan underlätta för småföretagen att få del av kunskap och teknikutveckling. Småföretagen har många gånger svårt -- både av kulturella och av geografiska skäl -- att hitta fram till den kunskap som finns hos olika organ. Småföretagen kan av naturliga skäl inte själva bygga upp all erforderlig specialistkompetens. Därför är det ytterst angeläget att det skapas kanaler, så att småföretagen kan få tillgång till denna kompetens på annat sätt.
Teknikbrostiftelserna kan, enligt utskottets bedömning, ha en roll att spela i anslutning till det föreslagna nätverket. De kan dock inte ersätta detta, utan får snarare ses som kanaler som nätverket kan utnyttja för att få tillgång till högskole- och universitetsmiljön.
Många av de synpunkter och önskemål som förs fram i flera av de här aktuella motionerna blir tillgodosedda genom det föreslagna nätverket. Gemensamt för dessa motioner är att de förordar olika insatser för att främja samverkan mellan näringslivet och olika organ för att därigenom höja kompetensnivån i småföretagen. Detta är just det syfte som det föreslagna nätverket har.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker samtliga här aktuella motioner i motsvarande delar.
Stöd till kooperativ utveckling
Utskottet behandlar i detta avsnitt ett förslag till anslag under Civildepartementets huvudtitel (bil. 14 s. 61) om stöd till kooperativ utveckling. Föreskrifter om detta stöd finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Statsbidrag kan ges för dels kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om kooperativt företagande, dels kooperativa projekt. Kooperativa rådet (I 1983:G) är regeringens organ för kontakt och dialog med kooperationen. Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att väsentligt öka uppdraget för detta råd, bl.a. i fråga om initiativrätt.
Merparten av stödet går till de 20 lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) som finns geografiskt spridda i landet. LKU tillhandahåller information om de kooperativa företagsformerna samt ger stöd och råd till dem som vill starta kooperativa småföretag. Som villkor för statligt bidrag gäller att verksamheten vid ett LKU skall finansieras på annat sätt med minst lika mycket. Detta sker genom medlemsavgifter och konsultuppdrag. De etablerade företagen inom konsument- och producentkooperationen deltar ofta aktivt i verksamheten på lokal nivå. Uppdragsdelen har med åren växt i betydelse. En utvärdering av Riksrevisionsverket (RRV) år 1993 och uppgifter från Kooperativa rådet visar på att ett livaktigt och väl fungerande LKU är en förutsättning för kooperativ småföretagsutveckling, sägs det i propositionen.
Regeringen gör bedömningen att de riktlinjer som tidigare lagts fast för stödet till kooperativ utveckling bör gälla även för budgetåret 1995/96. Vidare bör metoder för att bättre kunna bedöma effekterna av stödet kvalitativt prövas på försök, och olika samarbetsprojekt mellan företagsrådgivare av olika slag bör uppmuntras. För nästa budgetår föreslås ett anslag på ca 9,8 miljoner kronor, varav 6,5 miljoner kronor beräknats för perioden juli 1995--juni 1996.
Riksdagen beslöt våren 1994 (bet. 1993/94:NU15) dels om en ökning av anslaget för stöd till kooperativ utveckling med 2 miljoner kronor till 6,5 miljoner kronor för innevarande budgetår, dels om ett uttalande om likabehandling av kooperativa företag jämfört med andra företagsformer. Utskottet anförde (s. 51) att det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. I två reservationer (m, fp, c, kds) anfördes dels att anslaget inte borde höjas, dels att det inte behövdes något särskilt riksdagsuttalande om likabehandling av kooperativa företag.
Regeringen beslöt i december 1994 att bemyndiga civilminister Marita Ulvskog att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda de kooperativa företagens villkor i förhållande till andra företagsformer. Utredaren, Anita Harriman (C 1995:01), skall enligt direktiven (dir. 1994:149) utreda om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse med andra företagsformer. Om utredaren finner att det är så skall hon föreslå de förändringar i lagar och andra författningar som behövs för att uppnå likvärdighet mellan de olika företagsformerna. Dessutom skall utredaren, om det behövs, lämna förslag om andra åtgärder för att öka kunskapen om de kooperativa företagsformerna, t.ex. i den ekonomiska undervisningen på gymnasie- och högskolenivå.
I propositionen hänvisas, som nämnts, till RRV:s utvärdering av stödet till LKU, som gjordes våren 1993. Av rapporten (F 1993:23) framgår att bidraget har varit mycket kostnadseffektivt. Under år 1992 bildades omkring 300 nya kooperativa företag med totalt minst 1 300 arbetstillfällen. Många av dessa skulle enligt RRV:s bedömning inte ha kommit till stånd utan LKU:s rådgivningsverksamhet. RRV ansåg dock att samarbetet mellan LKU och andra organ som arbetar med småföretagsrådgivning, t.ex. regionala utvecklingsfonder (nu utvecklingsbolag) och nyföretagarcentrum, borde förbättras.
Utöver stödet till kooperativ utveckling har vissa medel för särskilda kooperativa projekt inom det regionalpolitiska stödområdet under ett par år ställts till förfogande via Arbetsmarknadsdepartementets anslag Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder. I propositionen påpekas att en utvärdering av de projekt som hittills slutförts med hjälp av dessa medel pågår hos Statskontoret men att preliminära uppgifter tyder på att åtskilliga nya småföretag och nya arbetstillfällen har tillkommit som en följd av stödet.
Ett av de projekt som slutförts har haft till syfte att undersöka möjligheterna att med informationsteknik som bas utveckla nya kooperativa småföretag i glesbygd. Projektet har varit mycket framgångsrikt och väckt intresse för andra liknande projekt, sägs det i propositionen. Regeringen avser därför att stödja ett större projekt där databaserad informationsteknik skall användas som verktyg för ett nätverk av små kooperativa företag. Intresse finns för samprojekt med såväl nordiska som andra europeiska länder. Delfinansiering torde vara möjlig via EU:s fonder, framhålls det.
De positiva effekterna av kooperativt småföretagande är mycket tillfredsställande, heter det vidare i propositionen. Dessa positiva effekter har också märkts i den regionala utvecklingen, där t.ex. byar kunnat överleva tack vare nya arbetstillfällen som tillkommit hos kooperativa företag.
Olika frågor om kooperativa företag tas upp i sammanlagt tolv motioner. De gäller i huvudsak följande tre områden: likabehandling av kooperativa företag, uttalande om att statsmakterna allmänt bör främja framväxten av kooperativa företag, särskilt bland kvinnor, samt frågan om anslagets storlek.
Riksdagens enhälliga uttalande från april 1994 om likabehandling av kooperativa företag bör följas upp genom att riksdagen slår fast att rätten till nyföretagarlån skall ges de kooperativa företagen på samma villkor som aktiebolagen, anförs det i motion 1994/95:N225 (s).
Åtgärder bör vidtas för att underlätta etablering av nya kooperativa enheter inom området social kooperation, dvs. arbete i gränslandet mellan rehabilitering och sysselsättning för svaga grupper, föreslås det i motion 1994/95:N252 (s). En samlad bild av den sociala kooperationen bör inhämtas för en diskussion i syfte att uppnå likartade förutsättningar vid nyetablering av kooperativa företag inom det aktuella området jämfört med dem som gäller för andra alternativ för arbetshandikappade.
Rådgivningsverksamheten via kooperativa utvecklingscentrum har visat sig effektiv i förhållande till ett blygsamt statligt stöd, sägs det i motion 1994/95:N265 (s). Detta stöd har dock inte utvecklats i takt med behovet. Den kooperativa formen förekommer inte på lika villkor hos andra organ som sysslar med rådgivning, hävdar motionärerna. De hänvisar till att personer som startar företag i form av ekonomisk förening inte har tillgång till nyföretagarlån, och att arbetsförmedlingar har avslagit ansökningar om starta-eget-bidrag när de sökande avsett att starta ett kooperativt företag.
Riksdagen bör göra ett uttalande om vissa riktlinjer för riskkapitalförsörjning i syfte att främja kooperativ utveckling och kvinnors företagande, anförs det i motion 1994/95:N266 (s). Bland annat bör det i budgetpropositionen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag även avse investeringar i kooperativa företag -- såväl förlags- som medlemsinsatser. Vidare bör det inrättas ett särskilt dotterbolag för riskkapitalförsörjning till nykooperativa företag med medel från den i propositionen föreslagna försäljningen av statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure, anser motionärerna.
I motion 1994/95:N293 (s, c, fp, v, mp) begärs att regeringen skall anmodas att lägga fram tilläggsdirektiv till utredningen om de kooperativa företagsformerna med innebörd att konkreta förslag för att undanröja i motionen angivna diskrimineringar av de kooperativa företagen skall utarbetas. Det gäller sådant som regler för nyföretagarlån, offentlig upphandling och bankgarantin, utformningen av konkurrenslagen (1993:20) samt skattefrågor. Riksdagen bör vidare, enligt motionärerna, anmoda regeringen att den -- för undvikande av fortsatta ej avsedda diskrimineringar -- skall bereda ärenden avseende kooperativa frågor i samråd med kooperativt kompetenta handläggare samt genom Kooperativa rådet.
Riksdagen bör besluta om en minskning av det aktuella anslaget med 3 miljoner kronor, föreslås det i motion 1994/95:Kr420 (m). För att åstadkomma stabilitet i de offentliga finanserna och uppnå målet om en balanserad budget till år 1998 måste alla verksamheter bidra, anser motionärerna.
Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag som möjliggör för ekonomiska föreningar att kunna beviljas nyföretagarlån, anförs det i motion 1994/95:N260 (fp). Den nuvarande regeln att nyföretagarlån hos Industri- och nyföretagarfonden endast kan beviljas aktiebolag strider, enligt motionären, sannolikt mot EU:s regler om konkurrensneutralitet.
En fördubbling av anslaget föreslås i motion 1994/95:N251 (mp). Med hänvisning till verksamhetens lokala karaktär föreslår motionärerna att detta skall åstadkommas genom att medel förs över från anslag för regional utveckling. Med hänvisning till den tidigare nämnda utvärderingen av RRV föreslår motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om kostnadseffektiviteten hos LKU. Vidare borde riksdagen göra ett uttalande om att basverksamheten hos LKU skall garanteras för mer än ett år i taget.
I motion 1994/95:N224 (mp) begärs ett uttalande om att ett riktat stöd bör utgå till kvinnors kooperativa företagande. För att möjliggöra detta bör, enligt motionärerna, 1 miljon kronor av det stöd som lämnas till nyföretagande reserveras för särskilt stöd till kvinnors kooperativa företagande.
I motion 1994/95:N240 (mp), slutligen, begärs i tre yrkanden åtgärder inom olika områden i syfte att främja framväxten av kooperativa företag. Det första gäller ett uttalande av riksdagen om de särdrag som karakteriserar det kooperativa entreprenörskapet. Om ett nystartat kooperativ består av arbetslösa och icke arbetslösa personer missgynnas den senare gruppen genom att dessa personer inte har rätt till starta-eget-bidrag. Detta borde, enligt det andra yrkandet, ändras genom att riksdagen hos regeringen begär förslag om att även icke arbetslösa personer skall ges rätt till ett särskilt stöd. Vidare begärs att regeringen skall anmodas att lägga fram förslag om en särskilt anpassad stödform i syfte att stimulera till nystart av kooperativa företag.
Som konstateras i flera av de här aktuella motionerna är nyföretagarlån som beviljas av Industri- och nyföretagarfonden förbehållna aktiebolag. Nyföretagarlån som beslutas av ALMI:s regionala utvecklingsbolag kan dock beviljas alla typer av företag. Enligt regeringens förslag skall ansvaret för nyföretagarlånen föras över från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB. Utskottet har behandlat detta förslag i ett tidigare avsnitt. Därvid förutsatte utskottet att nyföretagarlånen hos ALMI:s regionala utvecklingsbolag skall vara tillgängliga för alla typer av företag, dvs. också för kooperativa företag. Detta bör, som nämnts, beaktas när regeringen utfärdar förordningar och andra bestämmelser. När det gäller de särskilda företagarlånen till kvinnor och starta-eget-bidragen finns inga regelmässiga hinder för att de skall kunna beviljas kooperativa företag.
Utskottet vill beträffande frågan om likabehandling av kooperativa företag hänvisa till den nyligen tillsatta utredningen om de kooperativa företagsformerna. Utredaren har i uppgift att dels göra en kartläggning av i vilken utsträckning diskriminerande regler förekommer, dels föreslå erforderliga förändringar i olika regelsystem för att undanröja sådana eventuella diskrimineringar.
Utskottet ser ingen anledning att föregripa utredningens arbete -- de berörda motionerna avstyrks således i aktuella delar.
När det därefter gäller frågan om anslag ansluter sig utskottet till regeringens förslag. Härvid kan noteras att anslaget på utskottets initiativ våren 1994 höjdes med 2 miljoner kronor på 12-månadersbasis. Motionerna 1994/95:Kr420 (m) och 1994/95:N251 (mp), i vilka minskning resp. ökning av anslaget föreslås, avstyrks i denna del av utskottet.
Teknologisk infrastruktur
Standardisering
Statligt bidrag utgår till standardiseringsverksamhet med SIS -- Standardiseringen i Sverige som centralorgan. Tillsammans med auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden verkar SIS för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. De övergripande målen för bidraget är att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses.
Statskontoret har på regeringens uppdrag i rapporten Standardiseringen och staten -- konsekvenser av standardiseringens nya organisation (1994:13) redovisat en analys mot bakgrund av statens behov av standardiseringen och finansiering av verksamheten. En ny finansieringsmodell föreslås med följande förändringar: (1) Ansvaret för att finansiera och delta i standardiseringsarbete inom områden som rör skydd för liv, hälsa, miljö och egendom bör läggas på de myndigheter som företräder statens intressen. (2) Alla deltagare i standardiseringsarbetet bör bidra till att täcka standardiseringens administrationskostnader. (3) Bidragen till arbetsmiljörelaterade resp. konsumentrelaterade standardiseringsprojekt hos SIS bör avvecklas. (4) Det s.k. allmänna bidraget till industrirelaterade industriprojekt bör finnas kvar. (5) Ett permanent samarbetsorgan för standardiseringspolitiska frågor bör inrättas inom regeringskansliet.
Regeringen föreslår ett anslag på ca 54 miljoner kronor för nästa budgetår. Därvid har ett effektivitetskrav på 5 % tillämpats. Av anslaget avses 70 % användas för bidrag till standardiseringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag, medan 30 % skall disponeras för s.k. mandaterade standardiseringsprojekt, dvs. projekt som Sverige genom EES-avtalet och senare EU-medlemskapet har åtagit sig att arbeta med. Regeringen planerar att under budgetåret låta utvärdera ändamålsenligheten med den nya finansieringsmodellen.
Regeringen bör omgående ta initiativ till ett nationellt kvalitetsprojekt för att höja näringslivets konkurrenskraft, anförs det i motion 1994/95:N211 (c). Projektet borde ledas av en styrgrupp bestående av företrädare för staten, branschorganisationer och målgruppen små och medelstora företag. Vidare bör förutsättningarna för inrättandet av en professur med inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag undersökas, anser motionärerna. De erinrar om att det inom EU och i EES-avtalet ställs krav på en harmonisering av regler och standarder samt olika typer av formella tester, provningar och typgodkännanden för produkter avsedda för EU:s inre marknad. De företag som har anpassat sig till kvalitetssystemet ISO 9000 har en allt större konkurrensfördel, framhåller motionärerna.
Utskottet behandlar först frågan om ett nationellt kvalitetsprojekt och därefter anslagsfrågan.
Riksdagen avslog såväl våren 1993 som våren 1994 yrkanden om ett nationellt kvalitetsprojekt identiska med det här aktuella. Utskottet anförde vid det senaste tillfället (bet. 1993/94:NU15 s. 57) att det är viktigt att de svenska företagen inser betydelsen av kvalitetsutveckling för att upprätthålla och förbättra konkurrenskraften. Med hänvisning till det arbete som bedrivs via SIS och Institutet för kvalitetsutveckling ansåg utskottet att det inte fanns något behov av ett särskilt uttalande av riksdagen.
Kvalitetssystemet ISO 9000 har tagits fram inom ramen för ISO (International Standardization Organization). ISO 9000 är en serie standarder som ger en modell för företags verksamhetsstyrning med hjälp av kvalitetssystem. I korthet är det en samling kriterier som en kund kan åberopa vid sitt val av leverantör eller som denne kan utnyttja för att inför kunden och andra samarbetspartner demonstrera sin leveransförmåga. Svenska intressenter deltar aktivt i utvecklingen av ISO 9000 genom den allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG) vid SIS.
Industriforskningsinstitutet Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) har till syfte att stimulera och aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Institutet bedriver verksamhet inom områdena information, utbildning samt forskning och utveckling. Ett nationellt svenskt kvalitetspris har instiftats av institutet.
NUTEK har regeringens uppdrag att tillsammans med SIQ genomföra och finansiera forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kvalitetsområdet. Ett tvåårigt program omfattande 4 miljoner kronor pågår under tiden den 1 juli 1994 till den 1 juli 1996. Programmet har en främjandedel, med syfte att sprida kunskap om kvalitetsfrågor, och en forskningsdel, som innefattar medel till förstudier för doktorander och forskarstuderande vid de högskolor som har professurer inom kvalitetsområdet. NUTEK genomför vidare ett program omfattande 5 miljoner kronor för tekniköverföring till småföretag via industriforskningsinstitut. Kvalitetsutveckling är därvid nämnt som ett möjligt område. Även andra industriforskningsinstitut -- bl.a. Grafiska institutet, Trätek och Institutet för Verkstadsteknisk Forskning -- arbetar med kvalitetsutveckling hos små och medelstora företag.
Utskottet står fast vid de ståndpunkter som intogs våren 1993 och våren 1994, då liknande motioner som den här aktuella behandlades. Kvalitetsutveckling är en viktig faktor för företagens möjligheter att upprätthålla och förbättra konkurrenskraften. Motion 1994/95:N211 (c) avstyrks med det sagda.
Utskottet övergår så till frågan om anvisande av medel till SIS -- Standardiseringen i Sverige. Regeringens förslag till anslag tillstyrks av utskottet.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC
SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik och är vidare samordnande myndighet för marknadskontroll av produktsäkerhet. Myndigheten har även vissa uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den legala metrologin. Genom regeringsbeslut i februari 1995 ändrades namnet från Styrelsen för teknisk ackreditering till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
SWEDAC har varit föremål för en fördjupad anslagsprövning. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att de övergripande målen för verksamheten för budgetåren 1995/96--1998 skall vara följande: att nationellt verka för genomförande av kontrollordningar i öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och som står i överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt godtas internationellt, att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem som underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av teknisk kontroll, att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet, att, med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter, såväl nationellt som internationellt verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror, att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumen- ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av dessa produkter sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer.
Regeringen begär riksdagens godkännande av dessa mål. Vidare föreslås ett anslag på 20,8 miljoner kronor för SWEDAC:s myndighetsverksamhet för nästa budgetår. Vid anslagsberäkningen har ett generellt effektivitetskrav på 5 % tillämpats. Vidare har 1 miljon kronor beräknats för att täcka kostnader med anledning av EU-medlemskapet. Planeringsramen för perioden 1995/96--1998 har beräknats till ca 48 miljoner kronor.
SWEDAC:s uppdragsverksamhet omfattar ackreditering av laboratorier för kalibrering och provning, av certifieringsorgan för produkter, kvalitetssystem och personal och av kontrollorgan i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs kompetens samt utöva tillsyn.
Mot bakgrund av den genomförda fördjupade prövningen föreslår regeringen att övergripande mål för uppdragsverksamheten skall vara att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackrediteringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ samt ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna. Regeringen begär riksdagens godkännande av detta mål. För uppdragsverksamheten föreslås ett formellt anslag på 1 000 kr.
SWEDAC ansvarar för överföring av bidrag till riksmätplatserna. Dessa är Flygtekniska Försöksanstalten, FFV Aerotech AB, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, Statens Strålskyddsinstitut och Telia Research AB.
Regeringen föreslår att det övergripande målet för SWEDAC:s mättekniska verksamhet för den kommande planeringsperioden skall vara att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet. Riksdagens godkännande av detta mål begärs. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 10,8 miljoner kronor, varvid ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 4 % tillämpats.
Med anledning av att SWEDAC varit föremål för en fördjupad prövning och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete har företrädare för myndigheten inför utskottet lämnat kompletterande upplysningar om verksamheten.
Utskottet tillstyrker att de övergripande målen för de aktuella verksamheterna skall vara i enlighet med vad regeringen har föreslagit. Vidare tillstyrks de tre förslagen till anslag.
Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.
Rubricerat anslag disponeras för bidrag till teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standardisering och rådgivning. Uppgifterna fullgörs av det statligt helägda bolaget Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP).
Följande övergripande mål gäller för verksamheten: SP skall genom effektiv projekthantering och internationellt samarbete utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare aktivt medverka till att resultat från forskning och utveckling (FoU) överförs i industriella tillämpningar, med särskild inriktning på små och medelstora företag, samt stärka mät- och provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom samverkan med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan samt industri och högskola.
Regeringen föreslår ett anslag på 72,9 miljoner kronor för nästa budgetår, varvid ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % tillämpats. Utskottet tillstyrker förslaget.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket, som inrättades den 1 januari 1993, är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. Det övergripande målet för elsäkerhetsarbetet är att förebygga skador på person och egendom orsakade av elektricitet.
Elsäkerhetsverket har genomgått en fördjupad anslagsprövning. För planeringsperioden 1995/96--1998 föreslår regeringen att de övergripande mål som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1994/95 skall ligga fast. Målet för verksamheten med elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) bör enligt regeringen vara att medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller näringsverksamhet. Regeringen begär riksdagens godkännande av den angivna målsättningen.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av verksamheten i form av en elabonnentavgift. Elsäkerhetsverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Regeringen föreslår ett anslag på 61,4 miljoner kronor för nästa budgetår. Anslaget har räknats ned med ca 2,9 miljoner kronor, vilket vid nästa budgetårs utgång motsvarar en real nivåsänkning med 5 %.
Även företrädare för Elsäkerhetsverket har inför utskottet lämnat information om verksamheten vid myndigheten. Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna övergripande målsättningen. Vidare tillstyrks förslaget om anslag.
Sprängämnesinspektionen
Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana varor. I budgetpropositionen meddelas att regeringen avser att uppdra åt inspektionen att till våren 1996 i en fördjupad anslagsframställning analysera verksamheten med avseende på verksamhetsmål, resultat, inriktning, omfattning m.m., varvid en viktig utgångspunkt skall vara EU-medlemskapets konsekvenser för verksamheten. I avvaktan härpå föreslås nuvarande riktlinjer omfatta endast budgetåret 1995/96. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 23 miljoner kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en nivåsänkning med 1 %.
I budgetpropositionen föreslås också en ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor -- lagförslaget återges i bilaga. Ändringen är föranledd av den organisatoriska omstruktureringen av det militära försvaret, varigenom Försvarsmaktens hantering av brandfarliga och explosiva varor knutits till samma regler som gäller för den civila hanteringen. Enligt regeringens uppfattning bör Sprängämnesinspektionen vara tillståndsmyndighet för Försvarsmaktens hantering av berörda varor. Detta kräver ändring av 13 § i nämnda lag. Anpassning sker också i överklagandebestämmelserna i 27 och 28 §§ samma lag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag. Likaså tillstyrks det framlagda lagförslaget.
Sveriges geologiska undersökning
Geologisk undersökningsverksamhet
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som behövs, särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar, samt att marknadsföra denna information. SGU är även chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering.
Riksdagen beslutade våren 1994 på förslag av regeringen (prop. 1993/94:100 bil. 13, bet. NU15) att de långsiktiga verksamhetsmålen avseende den flyggeofysiska och maringeologiska undersökningen skulle vara år 2004 resp. år 2060. Beträffande det långsiktiga verksamhetsmålet för geologisk undersökning till lands hade regeringen föreslagit att det skulle ändras från år 2020 till år 2025. För den geologiska undersökningen i Västerbottens och Norrbottens län föreslogs målåret vara oförändrat 2010. På initiativ av utskottet anmodades emellertid regeringen att återkomma med förslag om nytt målår avseende den geologiska undersökningen till lands med beaktande av att riksdagen beslutat att öka anslaget till SGU med 15 miljoner kronor jämfört med det förslag som regeringen hade framlagt. De utökade medlen skulle användas för ökade insatser för kartering av betydelse för prospektering och mineralutvinning. I en reservation (m, fp, c, kds) förordades att ingen utökning utöver regeringens förslag skulle göras.
Regeringens bedömning är att de riktlinjer som lades fast våren 1991 och som kompletterades av riksdagen våren 1992 och våren 1994 bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997, dock efter justering av vissa av de långsiktiga produktionsmålen. Ändringarna har sin grund dels i det nämnda riksdagsbeslutet våren 1994 om ökade ekonomiska ramar för SGU, dels i det statsfinansiella läget.
SGU omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Med hänvisning härtill har det framlagda förslaget om anslag för nästa budgetår räknats ned med 10,7 miljoner kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en besparing på 5 %. Effektivitetskravet bör enligt regeringens uppfattning läggas ut på ett sådant sätt att de extra satsningar inom prospekteringsintressanta områden som görs under innevarande budgetår -- med stöd av nyssnämnda riksdagsbeslut -- framdeles dras ned till hälften. Målåret för när berörd information skall finnas tillgänglig för 75 % av landytan förskjuts då från det av SGU i anslagsframställningen föreslagna 2018 till 2022.
Det föreslagna besparingskravet är av en sådan storlek att det enligt regeringens bedömning inte är rimligt att ytterligare justera produktionsmålen. Det bör i stället bli fråga om att någon eller några verksamheter läggs ned. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att den maringeologiska undersökningsverksamheten (med målår 2060) skall avvecklas. Det huvudsakliga motivet för denna verksamhet är, framhålls det i propositionen, inventering av Sveriges marina sand- och grusresurser men verksamheten har också betydelse för miljön och den fysiska planeringen. För att få utnyttja de nämnda resurserna krävs tillstånd, bl.a. enligt kontinentalsockellagstiftningen. Regeringen har av miljöskäl en mycket restriktiv hållning till denna typ av verksamhet. Inventeringsbehovet får därför betraktas som en ren kunskapsuppbyggnad utan direkt koppling till exploatering, heter det i propositionen. Det kan vidare enligt regeringen anses vara en uppgift för eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma marina sand- och grusförekomster för kommersiell utvinning.
En nedläggning av den maringeologiska undersökningsverksamheten medför vissa svårkvantifierbara, negativa samhällseffekter, genom att kunskaperna om de lösa avlagringarna på havsbottnen kommer att förbli bristfälliga eller saknas helt för drygt 85 % av Sveriges havsområden, sägs det i propositionen. En motsvarande neddragning av den landbaserade undersökningsverksamheten skulle dock, enligt regeringens bedömning, ge betydligt större negativa samhällseffekter. Med hänsyn till att marknadsvärdet för SGU:s undersökningsfartyg sannolikt är större än de lån som belastar detta fartyg skulle en avveckling av ifrågavarande verksamhet ge ett överskott vid en avyttring av fartyget. Regeringen begär riksdagens godkännande att sälja fartyget.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag beträffande de långsiktiga verksamhetsmålen att följande målår skulle gälla: år 2010 för den geologiska undersökningen till lands i Västerbottens och Norrbottens län, år 2022 för den geologiska undersökningen till lands i övrigt, år 2004 för flyggeofysisk undersökning, samt nedläggning av den maringeologiska verksamheten. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag till SGU på 191,4 miljoner kronor.
Regeringens förslag att lägga ned den maringeologiska verksamheten kritiseras eller avvisas i tio motioner.
Regeringen uppmanas i motion 1994/95:N264 (s) att än en gång överväga konsekvenserna av sitt förslag. Regeringen bortser från att de maringeologiska undersökningarna ger kunskaper som kan utnyttjas från miljösynpunkt, på fiskets område och inom havsforskningen, anser motionärerna. De befarar att en nedläggning av dessa undersökningar kan medföra mycket negativa samhällseffekter.
Den maringeologiska undersökningsverksamheten har många uppgifter -- inventering av naturresurser, miljöövervakning, kabelförläggning, försvarsändamål, vattenbruk och fiskenäring -- anförs det i motion 1994/95:N288 (m). Där föreslås att verksamheten skall bibehållas. Kostnaden för detta -- 13 miljoner kronor för en 12-månadersperiod -- kan, enligt motionärerna, delvis finansieras genom att även återstående del av den av riksdagen våren 1994 beslutade utökningen av de prospekteringsintressanta områdena tas bort, vilket innebär en besparing med 7,5 miljoner kronor för en 12-månadersperiod. Motionärernas förslag att bibehålla den aktuella verksamheten innebär sålunda en ökad utgift med 5,5 miljoner kronor för 12-månadersperioden eller med 8,25 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.
I motion 1994/95:N282 (m) framförs ett likartat förslag med liknande motivering som i den föregående motionen.
Det maringeologiska karteringsprogrammet bör ges möjlighet att fortsätta enligt tidigare fastlagd målsättning, och SGU:s forskningsfartyg bör inte säljas, anförs det i motion 1994/95:N231 (c). Den maringeologiska karteringen är viktig ur främst miljöövervakningssynpunkt och med hänsyn till internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till, menar motionärerna. De hävdar att regeringens förslag innebär ett stort slöseri med resurser och bl.a. en rasering av det arbete som lagts ned för att åstadkomma en rimlig maringeologisk karteringstakt av Sveriges havsområden. I motionen framställs inget direkt anslagsyrkande, utan riksdagen föreslås göra ett uttalande om att det maringeologiska karteringsprogrammet skall fullföljas.
I motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. Återstående del av den beräknade kostnaden bör kunna klaras genom omprioriteringar inom anslaget, anser motionärerna. De hänvisar till att den maringeologiska kartan utgör ett viktigt underlag för biologiska inventeringar, vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m. En avveckling skulle dessutom påverka Sveriges möjligheter till miljökontroll i enlighet med ingångna konventioner, sägs det.
Ett likartat yrkande, med liknande motivering som i den nyssnämnda motionen, framställs i motion 1994/95:N259 (fp).
Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet, anförs det i motionerna 1994/95:N254 (v) och 1994/95:Fö605 (v). I båda motionerna föreslås också en ökning av anslaget med 13 miljoner kronor samt att riksdagen skall avslå regeringens förslag om försäljning av undersökningsfartyget. Regeringen gör en mycket ofullständig beskrivning av den maringeologiska verksamheten och dess samhällsnytta, anser motionärerna och konstaterar följande: Ungefär 85 % av den svenska kontinentalsockeln är ännu inte kartlagd; kunskap om havsbottnen är viktig för fysisk planering, i det s.k. Agendaarbetet, inom fiskenäringen, vid kabeldragning, inom försvaret m.m.; det miljökemiska programmet, som är en del av den maringeologiska verksamheten, ger kunskaper om havsmiljön. Sverige har med sin extremt långa kust inte råd att avhända sig den kunskap som den maringeologiska verksamheten ger, hävdar motionärerna.
En ökning av anslaget till SGU med 15 miljoner kronor föreslås i motion 1994/95:N270 (mp), varav 13 miljoner kronor är beräknat för den maringeologiska verksamheten. Den maringeologiska undersökningsverksamheten har just påbörjats, och regeringens farhågor för att denna leder till exploatering bör genast åtgärdas via lagstiftning, anser motionärerna. De menar emellertid att verksamheten kan nyttjas för miljöändamål och vill därför att verksamheten skall drivas vidare och att fartyget skall behållas.
I motion 1994/95:N207 (mp) föreslås en ökning av anslaget till SGU med 13 miljoner kronor. SGU:s maringeologiska karta belyser geologin, bottendynamiska förhållanden och vissa industrimineraltillgångar samt har betydelse för bl.a. miljöövervakning, sägs det i motionen. Kartan utgör vidare underlag för biologiska inventeringar, vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m. De konventioner som Sverige har ratificerat och som berör miljön i havet förutsätter att havsbottnen blir kartlagd, hävdar motionärerna. De anser att en avveckling av den maringeologiska verksamheten leder till en stor nationell resursförstörelse, både ekonomiskt och kunskapsmässigt.
Förslag om statligt deltagande i prospekteringsverksamheten framställs i motionerna 1994/95:N268 (s) och 1994/95:N246 (v).
Nedgången i prospekteringsverksamhet beror till största delen på den borgerliga regeringens neddragningar, hävdar motionärerna bakom den förstnämnda motionen. De anser att ett av staten hel- eller delägt prospekteringsinvestmentbolag skulle bidra till att småskalig gruvverksamhet kunde etableras. En lämplig placering skulle vara i Norrbottens län. Finansiering av verksamheten skulle enligt motionärerna kunna ske på något av följande sätt: det föreslagna bolaget introduceras på den svenska börsen, bolaget introduceras på någon utländsk börs eller bolaget kapitaliseras initialt av staten och övertas senare av privata intressen. En viktig effekt av ett nytt, statligt bolag skulle vara att det visar på statsmakternas intresse för och tilltro till branschens framtid, anser motionärerna.
Prospektering är grunden för den framtida brytningen av malm och industrimineraler och är till sin natur långsiktig, samtidigt som risktagandet är högt, anförs det i den andra här aktuella motionen, 1994/95:N246 (v). Det är viktigt att staten har ett avgörande inflytande över användningen av de svenska naturtillgångarna för att förhindra rovdrift och miljöförstöring och för att trygga sysselsättningen, anser motionärerna och föreslår att ett statligt bolag för mineralprospektering skall inrättas. Luleå anges som lämplig lokaliseringsort. I motionen anförs vidare att karteringsverksamheten i de prospekteringsintressanta områdena i Norr- och Västerbotten bör slutföras år 2002.
Utskottet lämnar inledningsvis här vissa uppgifter om prospekteringsverksamhet. Riksdagen beslöt våren 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU18) att statens insatser inom mineralområdet skulle koncentreras på basverksamhet, främst i form av grundläggande geologisk undersökningsverksamhet samt forskning och utveckling. Beslutet innefattade vidare en avveckling av den statliga prospekteringsverksamheten och Nämnden för statens gruvegendom (NSG). Kritik mot regeringens förslag framfördes i en reservation (s) och i en meningsyttring (v). Likartade ställningstaganden gjordes våren 1993 då riksdagen avslog motioner om statliga insatser för prospekteringsverksamheten (bet. 1992/93:NU26). Motionerna följdes upp i en reservation (s).
Våren 1993 beslöt riksdagen (prop. 1992/93:238, bet. NU33) om vissa ändringar i minerallagen (1991:45). Lämplighetskravet vid bearbetningskoncession avskaffades, med motivering att det inte ansågs fylla någon självständig funktion och att kravet på s.k. malmbevisning kunde anses tillgodose samma syfte som lämplighetskravet hade haft. I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), föreslogs att lämplighetskravet skulle bibehållas. En annan ändring i minerallagen som gjordes var att giltighetstiden för bearbetningskoncession förlängdes från 10 till 25 år. I en meningsyttring (v) föreslogs att giltighetstiden inte skulle förändras. Ytterligare en ändring som genomfördes var att institutet kronoandel, enligt vilket staten har rätt att bli hälftenägare i varje gruvprojekt, avvecklades. Utskottet ansåg att detta skulle främja prospekteringen och därmed bidra till utvecklingen av en livskraftig mineralindustri i Sverige. I en meningsyttring (v) föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle bibehållas.
Våren 1994 behandlade utskottet åter motioner med krav på statligt deltagande i prospekteringsverksamheten. Utskottet hänvisade då till tidigare ställningstaganden när liknande motioner behandlats och avstyrkte de då aktuella yrkandena. Utskottet anförde (bet. 1993/95:NU15 s. 63) att statens roll på det näringspolitiska området i huvudsak skall vara att skapa generellt goda förutsättningar för näringslivet. I en reservation (s) föreslogs att 85 miljoner kronor skulle anvisas för utökad prospektering. Reservanterna var dock -- i motsats till vad som anfördes i en meningsyttring (v) -- inte beredda att förorda att ett statligt mineralutvecklingsbolag skulle inrättas.
Av tabellen på nästa sida framgår omfattningen av prospektering sedan början av 1980-talet.
Tabell. Antalet meddelade undersökningstillstånd och nedlagda prospekteringskostnader åren 1982--1994
_______________________________________________________________
År Meddelade Prospekteringskostnader undersöknings- miljoner kronor tillstånd* _____________________________________
Antal NSG Med statl. Övriga Totalt stöd (inkl. länssty- relser) _______________________________________________________________
1982 429 60 7 78 145 1983 284 54 30 84 168 1984 273 44 51 70 165 1985 307 42 42 92 176 1986 326 41 36 86 163 1987 255 40 36 61 137 1988 213 57 31 49 137 1989 237 50 27 54 131 1990 274 59 24 76 159 1991 199 53 - 83 136 1992 134 38 - 70 108 1993 149 3 - 98 101 1994 199 - - 146 146 _______________________________________________________________
* Begreppet undersökningstillstånd ersatte fr.o.m. den 1 juli 1992 det tidigare begreppet inmutning. Antalsuppgifterna avser nya och förlängda tillstånd. Källa: SGU
Från mitten av 1980-talet fram till år 1993 kan en successiv minskning av prospekteringsverksamheten konstateras (med undantag för år 1990). Denna minskning har att döma av uppgifterna för år 1994 nu vänts till en ökning. Prospekteringskostnaderna har sålunda ökat från 101 miljoner kronor år 1993 till 146 miljoner kronor år 1994, och antalet undersökningstillstånd har ökat från 149 till 199. Intresset från företag med i huvudsak utländskt ägande har, enligt uppgift från SGU, ökat starkt. I stort sett hela ökningen av prospekteringskostnaderna mellan åren 1993 och 1994 beräknas härröra från dessa företag. Av de totala prospekteringskostnaderna svarade de nämnda företagen för ca hälften år 1994 jämfört med ca en tredjedel år 1993.
Enligt uppgift från SGU är Finland det enda land (med undantag för öststaterna) som har kvar en statlig prospekteringsverksamhet.
Utskottet behandlar först anslaget till geologisk undersökningsverksamhet och därefter frågan om statligt deltagande i prospektering.
Utskottet godkänner de långsiktiga verksamhetsmålen vad avser den flyggeofysiska undersökningen och den geologiska undersökningen till lands. När det däremot gäller den maringeologiska verksamheten delar utskottet inte regeringens bedömning att denna bör läggas ned.
Den maringeologiska verksamheten har enligt utskottets mening ett vidare syfte än vad som anges i propositionen. Verksamheten tillhandahåller information som kommer till användning inom många områden, bl.a. miljövård, fysisk planering, försvaret och fiskerinäringen. Beträffande det förstnämnda området kan noteras att olika internationella konventioner ålägger Sverige att samla in den typ av information som den maringeologiska undersökningsverksamheten tillhandahåller. Inom den fysiska planeringen ställs krav i lagstiftningen på att berörda kommuner har kunskap om de geologiska förhållandena i havet. Enligt uppgift från Försvarsmakten har den maringeologiska informationen vidare stor betydelse för försvaret. För fiskerinäringen är informationen av vikt bl.a. för fastställande av föryngringsplatser.
Sammantaget anser utskottet att den maringeologiska verksamheten är av en sådan betydelse att en nedläggning inte bör komma i fråga. Vidare är det uppenbart att de användningsområden som den aktuella informationen har relevans för berör flera departements områden. Enligt utskottets mening vore det därför naturligt om en samfinansiering mellan olika berörda departement kunde införas. Regeringen bör anmodas att ta fram förslag med denna innebörd.
För att förhindra att den maringeologiska verksamheten upphör och i avvaktan på ett sådant förslag av regeringen föreslår utskottet att anslaget till SGU ökas med 10 miljoner kronor till 201,4 miljoner kronor. Därmed kan den maringeologiska verksamheten fortsätta under nästa budgetår. Enligt de uppgifter utskottet erhållit torde det föreslagna beloppet inte vara tillräckligt för att verksamheten skall kunna bedrivas under hela det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringen bör därför under det kommande budgetåret återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer verksamheten på längre sikt.
Som en tillfällig, engångsvis finansiering av den av utskottet föreslagna ökningen med 10 miljoner kronor föreslås att regeringen skall föra bort ett motsvarande belopp från Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret som en besparing. De aktuella medlen från Energiteknikfonden bör föras upp på inkomsttitel på statsbudgeten.
Utskottet vill här understryka att den föreslagna överföringen av medel från Riksgäldskontoret inte är någon bestående besparing. Regeringen bör som nämnts återkomma till riksdagen med förslag om en bestående finansiering. Denna måste utformas så att en ökning av budgetunderskottet inte uppstår.
Med det anförda blir de här aktuella motionerna i sak tillgodosedda i berörda delar.
Utskottet övergår så till frågan om statligt deltagande i prospektering. Utskottet konstaterar att den minskning av prospekteringsverksamheten som pågått under senare år nu tycks ha upphört och vänts till en uppgång. Som nämnts har intresset från företag med i huvudsak utländskt ägande ökat starkt. Enligt vad utskottet har erfarit övervägs inom Näringsdepartementet vissa förändringar i regelsystemen varigenom krav skulle uppställas på att information som dessa företag tillägnar sig vid prospektering skall bevaras på lämpligt sätt. Enligt utskottets mening bör de nu aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N268 (s) och 1994/95:N246 (v) inte föranleda något initiativ av riksdagen; de avstyrks sålunda.
Geovetenskaplig forskning
Det rubricerade anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. SGU genomför för närvarande en utvärdering av stödet med hjälp av sakkunniga från Sverige, Norge och Finland. Utvärderingen beräknas vara slutförd under våren 1995.
Myndigheten omfattas, som tidigare nämnts, av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Regeringen föreslår ett anslag på 7,3 miljoner kronor för nästa budgetår, vilket motsvarar en nivåsänkning med 3 % vid budgetårets slut.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Teknisk forskning och utveckling
Fordonsteknik
Yrkanden inom området fordonsteknik framläggs i fyra motioner.
Särskilda åtgärder till fördel för västsvenska underleverantörer bör sättas in genom en regional förbättring av den tidigare verkstadstekniska delegationens verksamhet, anförs det i motion 1994/95:N230 (s). Därvid kan nytta dras av de nätverk som skapats genom projektet Bilkomponent Västsverige, sägs det. En fortsatt positiv utveckling av bilindustrin och annan verkstadsindustri är avgörande för att hela Västsverige skall kunna utvecklas, framhåller motionärerna.
De svenska biltillverkarna bör i samverkan med NUTEK, Väg- och trafikinstitutet, Vägverket m.fl. ges i uppdrag att ta fram en miljövänlig och trafiksäker modell, anförs det i motion 1994/95:T224 (v). Eftersom miljövänliga personbilar oftast är små är de mindre trafiksäkra. Motionärerna hänvisar till att Mercedes kommit relativt långt vad gäller utveckling av en liten personbil med hög trafiksäkerhet.
Det bör ske en omfördelning av NUTEK:s bidrag till elbilsköpare, anförs det i motion 1994/95:N236 (mp). Elbilen har många fördelar framför den konventionellt drivna bilen, anser motionärerna. De hävdar att det teknikupphandlingsprojekt NUTEK startade år 1994, som var avsett att stimulera elbilsförsäljningen, i stället har resulterat i det motsatta. Den som köper de aktuella fordonen inom ramen för denna upphandling får förutom det framförhandlade priset och garantierna en rabatt på 15 000--30 000 kr, säger motionärerna. De anser att det vore rimligt om NUTEK gav de nämnda rabatterna till alla köpare av elbilar, så länge de anslagna medlen räcker.
I motion 1994/95:N234 (mp), med rubriken Teknikupphandling räddar Railcar, framställs en rad yrkanden om uttalanden av riksdagen. De rör bl.a. sådant som behovet av ett förändrat synsätt inom industrin, att företagen skall anpassa sig till kraven i Agenda 21, att företaget ABB Railcar AB skall kunna fortsätta sin verksamhet med hjälp av teknikupphandling från stat och kommuner samt behovet av s.k. gröna arbeten och ett s.k. grönt näringsliv, vilket kan främjas genom sänkta arbetsgivaravgifter.
Ett nytt program för fordonsteknisk forskning, som aviserades om i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170), påbörjades budgetåret 1994/95. Staten skall anvisa 30 miljoner kronor om året under tre år, med den förutsättningen att bilindustrin tillskjuter motsvarande belopp. Arbetet inom programmet syftar till att skapa effektivare samverkan mellan företag och högskolor, öka antalet examinerade doktorer inom området samt underlätta underleverantörernas medverkan i olika forskningsprogram.
I budgetpropositionen föreslås nu ett nytt treårigt program för verkstadsteknisk forskning om totalt 75 miljoner kronor under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1). NUTEK skall på regeringens uppdrag tillsammans med verkstadsindustrin arbeta fram ett program inriktat främst mot nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknik för utveckling av produkter eller processer. Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning, konstateras det i propositionen. Under de senaste åren har de statliga insatserna för forskning och utveckling inriktade mot denna del av näringslivet minskat, framhålls det.
Riksdagen avslog våren 1994 motioner med krav på ökade satsningar på forskning och utveckling inom fordonsindustrin. Utskottet hänvisade (bet. 1993/94:NU15 s. 72) till det nyss nämnda fordonstekniska programmet. Utskottet har vidare under senare år behandlat motionsyrkanden om insatser för utveckling av elbilen. Vid det senaste tillfället, våren 1994 (bet. 1993/94:NU15 s. 72), avstyrkte utskottet det då aktuella yrkandet med hänvisning till den teknikupphandling som NUTEK påbörjat våren 1994. Riksdagen följde utskottet.
Teknikupphandlingen av el- eller hybridbilar som organiseras och stöds av NUTEK:s program för effektivare energianvändning (anslaget E 6) är inriktat på utveckling av en personbil (storleksordningen Golf) och en lätt lastbil/minibuss (ca 3,5 ton). Valet av fordonskategori är gjort av beställargrupper med en marknadsundersökning av köpintresse som underlag. NUTEK har stött framtagandet av upphandlingsunderlag och kravspecifikationer och kommer att stödja utvärdering av fordonen.
På initiativ av NUTEK bildades år 1991 samverkansgruppen Storstädernas elfordonsgrupp -- STEG. Vidare har Svenska elfordonssällskapet bildats med syfte att främja introduktionen av eldrivna vägfordon i tätorterna.
Ett kommersiellt utvecklingsarbete avseende elbilar bedrivs på olika håll i världen. Inom t.ex. Fiat, Peugeot, Renault och Volkswagen har elbilsmodeller tagits fram.
Det kan härutöver nämnas att det inom Energiteknikfonden har avsatts 15 miljoner kronor för utveckling och upphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel.
När det gäller frågan om ABB Railcar AB kan noteras att det i november 1994 togs beslut i företagets styrelse om avveckling av verksamheten vid företaget. Enligt uppgift kommer det att ske en successiv nedtrappning av verksamheten från april 1995 till årsskiftet 1995/96. I denna process hålls den berörda länsarbetsnämnden kontinuerligt informerad.
Utskottet behandlar först de tre motionerna 1994/95:N230 (s), 1994/95:T224 (v) och 1994/95:N236 (mp) och därefter motion 1994/95:N234 (mp) om ABB Railcar AB. Beträffande de tre förstnämnda motionerna som innehåller yrkanden om ökade satsningar inom området fordonsteknik vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det är angeläget att det fortlöpande bedrivs ett utvecklingsarbete inom fordonsindustrin, bl.a. för att utveckla nya fordonstyper och tekniker i syfte att uppnå en minskad belastning på miljön.
Både det fordonstekniska program som nu löper och det i budgetpropositionen föreslagna, treåriga programmet för verkstadsteknisk forskning har betydelse härvidlag. När det gäller den teknikupphandling av el- eller hybridbilar som organiseras och stöds av NUTEK menar utskottet att erfarenheterna av denna bör avvaktas innan ytterligare åtgärder vidtas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N230 (s), 1994/95:T224 (v) och 1994/95:N236 (mp) i aktuella delar.
Utskottet övergår så till yrkandena i motion 1994/95:N234 (mp) om ABB Railcar AB.
Enligt utskottets mening är verksamheten hos enskilda företag inte en fråga för riksdagen. De frågor av mer allmän karaktär som också berörs i motionen och som gäller bl.a. miljöteknik och livscykelspecifikationer återkommer utskottet till i det följande. Med det anförda avstyrks motion 1994/95:N234 (mp) i berörda delar.
Miljöteknik
I fyra motioner framställs förslag om åtgärder i syfte att främja utvecklingen av miljövänlig företagsamhet.
Riksdagen bör göra ett uttalande om de förutsättningar som krävs för s.k. grön företagsamhet, anförs det i motion 1994/95:N238 (s). En framgångsrik politik inom miljöteknik och miljöanpassning förutsätter hög kompetens och omfattande resurser till forskning och utveckling. Av de medel som anvisas till satsningar på infrastrukturområdet bör en del kunna styras till satsningar på miljö och informationsteknik, anser motionärerna. De menar att det är statens uppgift att skapa de erforderliga förutsättningarna för att företagen skall få incitament att "göra rätt saker".
Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag om inrättande av ett miljöteknikcentrum i varje län, anförs det i motion 1994/95:N287 (c). Dessa centrum skall fungera som pådrivare och samordnare bl.a. mellan högskolor/universitet, uppfinnare samt befintliga och nya företag. Det övergripande ansvaret för att utveckla dessa centrum bör ligga på NUTEK i samarbete med länsstyrelserna, anser motionärerna. De menar att statens uppgift är att skapa förutsättningar för miljömedveten produktion genom satsningar på kompetensutveckling samt forskning och utveckling. Centerpartiet utgår från att den översyn som initierades av den tidigare regeringen i syfte att bana väg för en hållbar utveckling och en satsning på gröna jobb fullföljs och leder till förslag från regeringen, heter det i motionen.
Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om miljöteknik, anförs det i motion 1994/95:N275 (v). Motionärerna anser att det bör skapas stora nationella program där olika aktörer -- stora och små företag, entreprenörer, innovatörer, universitet, NUTEK m.fl. -- kan samlas till gemensamma långsiktiga och uthålliga projekt. I annat fall riskerar Sverige, enligt motionärerna, att komma på efterkälken jämfört med sådana länder som Japan och Tyskland, där stora satsningar på miljöteknikområdet görs. Motionärerna refererar till en rapport från OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), enligt vilken den globala marknaden för miljöteknik förutses växa med 5,5 % per år under de närmaste åren.
Enligt ett yrkande i motion 1994/95:Fi212 (mp) skall riksdagen hos regeringen begära förslag för att stimulera en snabbare marknadsutveckling för grön teknik. Även i denna motion hänvisas till den nämnda OECD-rapporten, och jämförelse görs mellan marknadsutvecklingen för grön teknik inom OECD och i Sverige -- 5,5 % resp. 3,7 %. Denna eftersläpning för Sverige innebär att många arbetstillfällen har gått förlorade, påpekas det.
Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden om insatser på miljöteknikområdet. Vid det senaste tillfället, våren 1994 (bet. 1993/94:NU15), hänvisade utskottet till tidigare ställningstagande och noterade att NUTEK i all sin FoU-verksamhet skall medverka till att miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.
Miljöteknik är, som nämns i budgetpropositionen (s. 153), ett av de prioriterade områdena inom de s.k. utvecklingsområdena. Enligt vad som sägs i propositionen skall NUTEK vidare etablera industrirelaterade kompetenscentrum inom bl.a. miljöteknikområdet.
I regeringens tidigare nämnda skrivelse till riksdagen om miljön (skr. 1994/95:120), berörs frågor liknande dem som tas upp i de här aktuella motionerna. I avsnitt 5, Det ekologiskt hållbara industrisamhället (s. 26), konstateras bl.a. att miljöanpassad produktion är på väg att bli ett viktigt konkurrensmedel för företagen. Ett miljöanpassat näringsliv har därför ökade förutsättningar för tillväxt och export och därmed också för att generera sysselsättning och välstånd, heter det. Med miljöanpassning avses därvid inte bara renare produktion utan också att hänsyn tas till miljön i företaget som helhet, inkl. ansvar för produktens miljöpåverkan under användning och då den till slut kasseras eller återvinns.
En viktig uppgift för regeringen är att få näringslivet att än mer inse betydelsen av att vara offensiv inom miljöområdet, sägs det vidare i skrivelsen. I EU markeras betydelsen av miljöanpassning tydligt i den vitbok som utarbetats om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Det påpekas även att Förenta staternas regering arbetar på att ta fram en handlingsplan för att göra näringslivet mer miljöanpassat och därmed konkurrenskraftigt.
Frivillig miljöstyrning och miljörevision i industrin är viktiga faktorer för förändringsprocessen inom industrin. I skrivelsen hänvisas härvid till proposition 1994/95:101 om frivillig miljöstyrning och miljörevision som har utarbetats på grundval av de regler som tagits fram inom EU. Riksdagen har nyligen fattat beslut i den frågan (bet. 1994/95:JoU9). Syftet med systemet är att förbättra och utvärdera industrins miljöarbete och ge allmänheten information om detta arbete.
Sammantaget kan miljösektorn, enligt vad som sägs i skrivelsen, både i en direkt bemärkelse såsom vatten- och luftrening, avfallshantering m.m. och i en vidare bemärkelse som gäller hela näringslivet, bidra till att skapa nya arbetstillfällen. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ av näringslivet.
Jordbruksutskottet behandlar regeringens skrivelse senare under våren 1995 (bet. 1994/95:JoU16).
Regeringen har uppdragit åt NUTEK att se över hur småföretagen kan informeras om det nya systemet med miljöstyrning och miljörevision. Vidare kan noteras att de organ som arbetar med att bistå småföretag med rådgivning och kapitalförsörjning, bl.a. ALMI Företagspartner AB, tar hänsyn till miljöaspekternas betydelse för företagens utvecklingsmöjligheter.
Regeringen har nyligen beslutat om att tillkalla en kommitté med uppdrag att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997. Enligt direktiven (dir. 1995:34) skall kommittén övervaka miljöarbetet på lokal, regional och nationell nivå. Den skall hålla sig informerad om arbetet i organisationer, företag och föreningar och förmedla goda exempel vidare genom konferenser, seminarier och samtal med olika intressenter. Ordförande i kommittén är miljöminister Anna Lindh. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete före den extra generalförsamlingen hos FN.
Riksdagen beslöt i december 1994 (prop. 1994/95:25, bet. FiU1) att 400 miljoner kronor skulle avsättas för investeringsstöd för att öka sysselsättningen och förbättra miljön. Underlaget för propositionen bestod till stor del av material framtaget av Statens naturvårdsverk. Detta verk fick i mars 1995 i uppdrag av regeringen att i samråd med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter ta fram underlag som beredskap för framtida, statliga satsningar som samtidigt kan skapa sysselsättning och förbättra miljön. I uppdraget ingår också att undersöka möjligheterna för hur åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken kan bidra till utveckling av ny teknik inom miljöområdet. Uppdraget bör rapporteras till regeringen senast den 15 september 1995.
I ett samarbete mellan näringslivet, Ingenjörsvetenskapsakademien, konsultfirman McKinsey & Company och Världsnaturfonden har en bok, Miljödriven affärsutveckling -- från myndighetskrav till strategiska möjligheter, tagits fram. Boken innehåller råd om och exempel på hur företagen strategiskt kan utnyttja nya miljökrav. Det kan vidare noteras att företagens årsredovisningar i ökande utsträckning kompletteras med en separat miljörapport.
Utskottet delar många av de bedömningar som görs i de här aktuella motionerna. En utveckling på miljöteknikområdet är viktig av flera skäl. Omsorgen om den fysiska miljön är självfallet ett sådant skäl. Men en utveckling på detta område är också väsentlig med hänsyn till sysselsättningen. De företag som ligger långt framme på miljöteknikområdet kan förväntas ta marknadsandelar på den globalt sett växande marknaden för miljöteknik.
Enligt utskottets mening är det näringslivet självt som bör ta på sig huvudansvaret för arbetet på detta område. Staten har dock ett ansvar i att driva på och främja utvecklingen.
Som framgått av den tidigare lämnade redovisningen har statsmakterna också vidtagit åtgärder på området. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N238 (s), 1994/95:N287 (c), 1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi212 (mp) i berörda delar.
Anslaget Teknisk forskning och utveckling
Rubricerat anslag disponeras av bl.a. NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till prioriterade områden såsom basteknologierna materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system samt till utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget ryms även medel för industriforskningsinstitutens ramprogram, tvärvetenskapliga materialkonsortier, teknikbaserade utvecklingsprojekt, deltagande i Eureka och program för fordonsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för små och medelstora företag.
Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kommer att anvisas under anslaget även de medel som disponeras för samarbetsprojekt inom EG:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration samt för stimulansåtgärder för att öka det svenska deltagandet i EG-projekt. Medel för dessa ändamål anvisades under budgetåret 1994/95 under anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete (F 7). Från anslaget finansieras vidare viss verksamhet vid Forskningsrådsnämnden inom området teknisk-vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och utvecklingsarbete.
NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit att 30 industrirelaterade kompetenscentrum skall byggas upp vid högskolor/universitet. Medelsbehovet för detta uppgår enligt NUTEK till 130 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Kompetenscentrum innebär en möjlighet att snabbt och brett stärka näringslivets teknikförnyelse genom forskningssamverkan med svenska högskolor, anförs det i propositionen. För detta ändamål föreslås att 60 miljoner kronor skall tillföras NUTEK. Den kompletterande finansieringen bör i första hand sökas inom NUTEK:s befintliga budgetramar samt från alternativa finansiärer som exempelvis Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, sägs det i propositionen.
Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning, anförs det i budgetpropositionen. Under de senaste åren har de statliga insatserna för forskning och utveckling inriktade på denna industri minskat, konstateras det. NUTEK föreslås få regeringens uppdrag att tillsammans med verkstadsindustrin arbeta fram ett treårigt program för verkstadsteknisk forskning och utveckling, inriktat främst mot nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknik för utveckling av produkter och processer. För detta ändamål bör 25 miljoner kronor tillföras anslaget.
Ökat deltagande av små och medelstora företag i EU:s fjärde ramprogram för forskning m.m. är särskilt angeläget, sägs det vidare i budgetpropositionen. För stimulansåtgärder riktade till dessa företag samt till institut, universitet och högskolor beräknas 40 miljoner kronor för nästa budgetår.
Det aktuella anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 15,6 miljoner kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en real nivåsänkning med 3 %.
För nästa budgetår föreslår regeringen sålunda ett anslag på 1 066,5 miljoner kronor. Regeringen vill också ha riksdagens medgivande att eventuellt anslagssparande på det tidigare anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får användas av NUTEK för det avsedda ändamålet. Slutligen begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. för de fyra budgetåren 1997--2000 om högst 290, 260, 210 resp. 180 miljoner kronor.
En minskning av anslaget föreslås i tre motioner medan en ökning förordas i en fjärde motion.
Anslaget bör minskas med 125 miljoner kronor, anförs det i motion 1994/95:N288 (m). Den i budgetpropositionen föreslagna utgiftsökningen är i huvudsak avsedd att finansiera uppbyggnaden av kompetenscentrum vid högskolorna, ett särskilt verkstadstekniskt forskningsprogram och stimulansåtgärder för viss forskningssamverkan, konstaterar motionärerna. Enligt deras mening finns inte skäl för dessa utgiftsökningar, med hänvisning till de satsningar som gjorts -- i samband med avvecklingen av löntagarfonderna -- på strategisk forskning och teknikbroar m.m. i samarbete med näringslivet. Regeringen saknar vidare, enligt motionärerna, en motivering för den särskilda satsningen på verkstadsteknisk forskning som troliggör att den berörda sektorn på grund av bättre tillväxtmöjligheter eller andra skäl bör tilldelas extra medel, samtidigt som forskning och högre utbildning får minskade resurser.
Den förra regeringens stora satsningar på nätverks- och forskningssamarbete, främst teknikbrostiftelserna, spelar en central roll för utvecklingsmöjligheterna i de små och medelstora företagen, sägs det i motion 1994/95:N274 (fp). Med hänvisning till dessa satsningar avvisar motionärerna förslaget om 60 miljoner kronor till industrirelaterade kompetenscentrum samt förslaget om 25 miljoner kronor till ett program för verkstadsteknisk forskning. Sammantaget föreslås i motionen sålunda en minskning av anslaget med 85 miljoner kronor.
Anslaget bör reduceras med 25 % till 800 miljoner kronor, anförs det i motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna hänvisar till att teknisk forskning och utveckling har tillförts betydande resurser genom de nyligen inrättade forskningsstiftelserna.
I motion 1994/95:N287 (c) föreslås, som redovisats i föregående avsnitt, att regionala miljöteknikcentrum skall inrättas. För att finansiera dessa föreslås i samma motion en ökning av det aktuella anslaget med 38 miljoner kronor för nästa budgetår.
I tre av de fyra här aktuella motionerna hänvisas till de forskningsstiftelser som på förslag av den tidigare regeringen har inrättats.
Av de förutvarande löntagarfondsmedlen har ca 18 miljarder kronor avsatts till olika stiftelser för att stödja forskning och utbildning. Riksdagen beslöt våren 1993 (prop. 1992/93:171, bet. UbU16) att avsätta 10 miljarder kronor inom följande tre områden: (1) Stiftelsen för strategisk forskning har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning och skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Stiftelsen förfogar över ett stiftelsekapital på 6 miljarder kronor. (2) Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och utveckling av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Stiftelsen förfogar över ett stiftelsekapital på 2,5 miljarder kronor. (3) Riksbankens Jubileumsfond förvaltar 1,5 miljarder kronor avsett för kulturforskning.
Våren 1994 beslöt riksdagen (prop. 1993/94:177, bet. UbU12) att avsätta ca 8 miljarder kronor till följande sju stiftelser och ändamål: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (ca 3,3 miljarder kronor), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (960 miljoner kronor), Stiftelsen för vård- och allergiforskning (ca 480 miljoner kronor), Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (ca 190 miljoner kronor), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (ca 1,2 miljarder kronor), Stiftelsen framtidens kultur (ca 500 miljoner kronor) och Stiftelsen Innovationscentrum (ca 500 miljoner kronor). Vidare avsattes medel för att stimulera användningen av informationsteknik (ca 1 miljard kronor).
Riksdagen beslöt vidare våren 1993 om inrättande av de, tidigare nämnda, sju teknikbrostiftelserna (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Stiftelserna skall stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet mellan universitet/högskolor och näringslivet som leder till ökad exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3 miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB Bure.
Företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i riksdagen motsatt sig bildandet av samtliga nämnda stiftelser.
Utskottet anser att teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för möjligheterna att uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. De nya insatser som föreslås i budgetpropositionen -- inrättande av industrirelaterade kompetenscentrum, ett särskilt verkstadstekniskt forskningsprogram och stimulansåtgärder för små och medelstora företags deltagande i EU:s fjärde ramprogram för forskning m.m. -- finner utskottet välmotiverade.
Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till anslag. Därmed avstyrks berörda delar av motionerna 1994/95:N288 (m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N270 (mp), i vilka ett lägre anslag förordas. De forskningsstiftelser som det hänvisas till i dessa motioner kan, enligt utskottets mening, inte ersätta de insatser som regeringen har föreslagit. Att ytterligare öka anslaget, vilket föreslås i motion 1994/95:N287 (c), finner utskottet inte rimligt av statsfinansiella skäl. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndiganden och om att få ta i anspråk nämnda anslagssparande.
Anslaget Informationsteknik
Nämnda anslag disponeras av NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling inom området informationsteknik (IT). Verksamheten bedrivs inom fyra delområden: mikroelektronik, datavetenskap och kommunikation, IT:s användning samt industrirelaterade kompetenscentrum. I anslaget ingår medel för deltagande i Eureka-projekt.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 bör gälla även för budgetåret 1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och har räknats ned med 9,5 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 536,5 miljoner kronor. Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling m.m. inom IT-området för budgetåren 1997--2000 om högst 150, 125, 100 resp. 90 miljoner kronor.
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma det arbete med att digitalisera olika typer av information av relevans för småföretag som bedrivs inom olika myndigheter och institutioner. Detta arbete består av tre delar. En avser den information som finns hos den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten; detta arbete har enligt uppgift i huvudsak slutförts. En annan del avser den tekniska information som finns hos Patent- och registreringsverket (PRV) och en tredje del rör den industrirelevanta forskningen. Enligt utskottets mening är det för de små och medelstora företagen mycket viktigt att detta arbete drivs vidare, liksom att annan liknande offentlig information görs tillgänglig för dessa företag.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till anslag och bemyndiganden avseende informationsteknik.
Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) är sedan år 1981 en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Syftet med verksamheten är att -- genom bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer -- bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i svenskt näringsliv.
En översyn av verksamheten vid STATT har gjorts. I rapporten (Ds 1994:111) tas upp bl.a. verksamhetens karaktär och inriktning, möjligheten att öka nyttan av denna samt framtida organisationsform. Regeringen avser att efter överläggningar med Ingenjörsvetenskapsakademien behandla frågan.
I medlen som anvisades till STATT för innevarande budgetår ingår 8 miljoner kronor avsedda för exportfrämjande insatser för små och medelstora företag, som riksdagen fattade beslut om våren 1994 (bet. 1993/94:NU15 s. 82). STATT har efter samråd med Sveriges Exportråd och i kontakt med ALMI Företagspartner AB påbörjat uppläggningen av hur dessa medel skall användas.
Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och har för budgetåret 1995/96 räknats ned med 1,5 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 48,8 miljoner kronor.
Sveriges utländska representation, framför allt STATT, bör ges i uppgift att särskilt bevaka framväxten av den nya miljömarknaden i andra länder, anförs det i motion 1994/95:N287 (c). Denna utlandsrepresentation kan tidigt fånga upp politiska signaler och krav relaterade till utvecklingen av gröna jobb och vidarebefordra dessa till den svenska marknaden, säger motionärerna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Enligt utskottets mening bör de bevakningsuppgifter som aktualiseras i motion 1994/95:N287 (c) ingå som en naturlig del i STATT:s verksamhet. Något behov av ett uttalande av riksdagen i den frågan kan utskottet inte se. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.
Rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin instruktion (1988:343) ta initiativ till att samordna och fördela det statliga stödet till forskning och utveckling inom svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrelsen bereda ärenden rörande internationellt rymdsamarbete samt vara kontaktorgan för internationella organisationer.
Regeringen anser att de övergripande mål som angavs i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170) bör gälla även för budgetåret 1995/96. För detta budgetår har anslaget räknats ned i enlighet med regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 1 %. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på ca 8,7 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker detta anslag.
Anslaget Rymdverksamhet m.m.
Under anslaget Rymdverksamhet anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete med främst Frankrike och Tyskland.
Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs av avtalsbundna bidrag till ESA, vars framtida program diskuterades senast på ministernivå i slutet av år 1992. Det beslöts då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete av ungefär samma omfattning som tidigare. Nästa möte på ministernivå planeras att äga rum hösten 1995. En del av anslaget avser bidrag till bilateralt samarbete. Främst samarbetar Sverige med Frankrike i fjärranalysprogrammet SPOT. Beslut har fattats om att genomföra satellitprojektet Odin under svensk ledning i samarbete med Frankrike, Kanada och Finland.
Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,4 miljoner kronor. Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på 757,9 miljoner kronor. För budgetåret 1998 beräknar regeringen en besparing på 50 miljoner kronor, vilket utskottet behandlade i det inledande avsnittet av betänkandet. För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående bemyndigandeskuld budgetåret 1995/96 beräknas till 1 503 miljoner kronor och fördelar sig på budgetåren 1995/96--2000 med följande belopp: 685, 331, 189, 165 resp. 133 miljoner kronor. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande att under det kommande budgetåret låta staten ta på sig ansvaret för nya betalningar inom rymdverksamheten om högst 1 028 miljoner kronor.
En särskild utredare, landshövding Gunnar Björk (N 1994:06), tillkallades hösten 1994 med uppdrag att genomföra en genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten. Enligt direktiven (dir. 1994:103) skall därvid målen för den statliga satsningen på såväl nationell som internationell rymdverksamhet analyseras. Som grund för detta skall ligga en omvärldsanalys, en analys av den nuvarande inriktningen samt en konsekvensanalys av eventuella förändringar i det statliga åtagandet. Utredningen skall genomföras så att den kan utgöra underlag för dels regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för treårsperioden 1997--1999, dels det planerade ministerrådsmötet inom ESA hösten 1995. Arbetet skall redovisas senast i maj 1995.
Olika frågor om rymdverksamhet tas upp i fyra motioner.
Statsmakterna bör uttala sitt stöd för och stärka sitt engagemang i den fortsatta utvecklingen inom rymd- och miljöforskningen, anförs det i motion 1994/95:N267 (s). Sverige har deltagit i det europeiska rymdsamarbetet sedan starten år 1964 och har för närvarande en stark rymdforskning, företag med avancerad rymdteknik inom vissa områden och en betydande rymdverksamhet i Kiruna, erinrar motionärerna om. Det krävs dock en fortsatt forskning och kompetensutveckling på området, anförs det.
Den tidigare regeringen aktualiserade en utbyggnad av rymdforskningen i Kiruna med stöd bl.a. av EU:s mål 6-medel, sägs det i motion 1994/95:A466 (m). Det är viktigt att detta initiativ tas till vara, anser motionären och hänvisar till att rymdverksamheten i Kiruna har stor betydelse för landet, men också för kunskapsutvecklingen i regionen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att Rymdbolagets huvudkontor bör flyttas från Solna till Kiruna, anförs det i motion 1994/95:N232 (v). Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i Esrange som är beläget i Kiruna kommun, konstaterar motionären. Hon anser att det vore en naturlig utveckling om även ledningen för rymdverksamheten flyttade närmare denna verksamhet.
Regeringen bör anmodas att låta göra en utredning som kan klargöra vilka belopp som staten satsat på rymdteknik och vilka vinster som därigenom uppkommit för folkhushållet, heter det i motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om en sådan utredning.
Beträffande kopplingen mellan miljö- och rymdforskning, som nämns i motionerna 1994/95:N267 (s) och 1994/95:A466 (m), kan noteras att den omvärldsanalys som den tidigare nämnda utredningen skall genomföra bör omfatta bl.a. det ökade samarbetet mellan rymdforskning och miljöforskning avseende både fjärranalys och klimatforskning.
I den sistnämnda motionen refereras vidare till ett initiativ på området av den tidigare regeringen. I början av september 1994 meddelade de dåvarande utbildnings-, arbetsmarknads- och miljöministrarna att de planerade ett gemensamt initiativ för att inom ramen för ett kommande EU-medlemskap bygga ut miljö- och rymdforskningen. Ett forskningsinstitut avsågs bli inrättat i Kiruna med delfinansiering från EU:s strukturfonder -- mål 6. Ett utkast till förslag har nu tagits fram inom en tjänstemannagrupp från Utbildnings-, Arbetsmarknads-, Närings- och Miljödepartementen. Detta har överlämnats till den särskilde utredare, landshövding Lars-Erik Eriksson (A 1994:12), som i december 1994 tillkallades med uppdrag att utarbeta ett program för användningen av medel från EU:s strukturfonder i mål 6-regionen. Förslag till utvecklingsplan för målområde 6 har nyligen lämnats till Arbetsmarknadsdepartementet (dnr. A 1995/2356/RP). En förutsättning för bidrag från EU:s strukturfonder är att den svenska staten lämnar ett motsvarande bidrag. Beredning av förslaget pågår inom Arbetsmarknadsdepartementet i syfte att eventuella förslag skall lämnas till EU-kommissionen senast i april 1995.
När det gäller yrkandet i motion 1994/95:N232 (v) om att riksdagen skall agera för att Rymdbolagets huvudkontor skall flyttas från Solna till Kiruna, bör noteras att det är bolagets styrelse som fattar beslut i sådana ärenden. Vidare gäller att det i direktiven till utredningen om den svenska rymdverksamheten erinras om att Kiruna har en central roll i denna verksamhet. I utredarens uppdrag ingår att analysera utvecklingsmöjligheten på kort och lång sikt för den rymdanknutna verksamheten i Kiruna.
Kartläggningen av de medel som staten satsar på rymdverksamhet och de vinster som uppkommer härav, som efterlyses i motion 1994/95:N270 (mp), kan förväntas ingå i det arbete som den nämnda utredningen skall utföra.
Utskottet behandlar först anslaget till rymdverksamhet, därefter frågor om insatser för utveckling av rymd- och miljöforskningen och om lokalisering av Rymdbolagets huvudkontor och slutligen frågan om en kartläggning av rymdverksamheten.
Regeringens förslag beträffande anslaget Rymdverksamhet tillstyrks av utskottet.
När det gäller frågan om insatser för utveckling av rymd- och miljöforskningen kan denna, som nämnts, förväntas ingå i den omvärldsanalys som utredningen om rymdverksamheten skall utföra. Vidare pågår, som tidigare beskrivits, inom regeringskansliet beredningsarbete med anledning av förslag avseende användning av medel från EU:s strukturfonder. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N267 (s) och 1994/95:A466 (m), den senare i aktuell del.
Frågan om lokaliseringen av Rymdbolagets huvudkontor är som redovisats inte en fråga för riksdagen. Motion 1994/95:N232 (v) avstyrks därmed.
När det slutligen gäller förslaget i motion 1994/95:N270 (mp) om en kartläggning av rymdverksamheten kan utskottet konstatera att den svenska rymdverksamheten nu är föremål för en utredning sedan hösten 1994. Redovisning av arbetet skall ske senast i maj 1995. Den nämnda motionen avstyrks därmed i berörd del.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Från rubricerat anslag lämnas statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på 8,2 miljoner kronor.
Av alla akademiens utredningar och program framgår att den är totalt oförstående till de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken, heter det i motion 1994/95:N270 (mp). Anslaget bör enligt motionärerna reduceras med 50 % till dess att akademien ändrar sin inställning till de globala överlevnadsfrågorna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och avstyrker den här aktuella motionen i berörd del.
Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag
Investeringsfrämjande
Investeringsfrämjande aktiviteter som syftar till att öka den utländska etableringen i Sverige har sedan den 1 juli 1993 bedrivits inom ramen för verksamheten hos Styrelsen för Sverigebilden (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. KrU15). Verksamheten, som bedrivs under projektnamnet Invest in Sweden, har haft en tonvikt på att ge information och skapa kontakter med japanska företag via kontor i Tokyo. Styrelsen har dessutom bedrivit viss verksamhet i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Invest in Sweden disponerar innevarande budgetår ca 10 miljoner kronor för verksamheten.
Styrelsen för Sverigebilden har genomfört en utredning om den långsiktiga organisationen och inriktningen av statens investeringsfrämjande. Enligt utredningsförslaget bör projektet Invest in Sweden bedrivas fristående från Styrelsen för Sverigebilden och baseras på en långsiktig och målmedveten bearbetning av strategiskt viktiga grupper av marknader och företag.
Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen en ny form för den investeringsfrämjande verksamheten. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att inrätta en särskild delegation för investeringsfrämjande den 1 juli 1995. I propositionen anges riktlinjer för verksamheten, för vilka regeringen begär riksdagens godkännande. Ett anslag på 97,5 miljoner kronor föreslås för nästa budgetår.
Enligt regeringens bedömning kan utländska investeringar vitalisera det inhemska näringslivet genom att tillföra bl.a. kapital, teknisk kompetens samt nytt industriellt och kommersiellt tänkande. De flesta industriländer har inrättat offentligt finansierade nationella organ för investeringsfrämjande, sägs det i propositionen. Ett land som inte har motsvarande verksamhet får därmed en konkurrensnackdel.
Den föreslagna delegationen för investeringsfrämjande avses bli utsedd av regeringen och innehålla personer med erfarenheter från bl.a. regeringskansliet, näringslivet, fackliga organisationer och regionala organ. Delegationen, vars kansli skall ha en relativt begränsad omfattning, skall samarbeta med de svenska beskickningarna och med andra aktörer som t.ex. Sveriges Exportråd och handelskamrar.
Det övergripande målet för verksamheten skall vara att genom information och kontakter verka för att utländska företag i olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska företag i syfte att härigenom bl.a. skapa nyetableringar, öka produktionskapaciteten, medverka till en successiv förnyelse samt öka kompetensen. Delegationen skall enligt regeringen ha följande uppgifter: (1) etablera sig som en central kontaktpunkt för investeringsfrämjande, (2) utforma en strategi för att påverka investeringsbeslut i syfte att öka investeringarna i Sverige, (3) bedriva en aktiv informationsverksamhet i samverkan med berörda beskickningar, regeringskansliet, NUTEK, Exportrådet, tekniska attachéerna, olika handelskamrar samt regionala och lokala organ, (4) bedriva verksamhet på utlandsmarknaderna under budgetåret 1995/96 i främst Japan, Förenta staterna och Tyskland samt (5) upprätthålla en effektiv förmedlingsorganisation.
Delegationen skall presentera och marknadsföra Sverige som investeringsland i ett begränsat antal länder genom riktade insatser i form av seminarier, nyhetsbrev och generell information. Den skall vidare lämna upplysningar, följa upp och vägleda vid förfrågningar från utländska företag om investeringsförutsättningar i Sverige. För att snabbt utöka den nuvarande verksamheten och dra fördel av Sveriges EU-medlemskap bör särskilda insatser göras under budgetåret 1995/96, anser regeringen.
Förslaget om investeringsfrämjande är föremål för yrkanden i fyra motioner. I tre av dessa föreslås ett minskat anslag.
Regeringens förslag till anslag är exeptionellt högt, anförs det i motion 1994/95:N288 (m). Delegationen bör i startfasen kunna ges ett betydligt mindre anslag, anser motionärerna och föreslår ett belopp på 22,5 miljoner kronor, dvs. en minskning med 75 miljoner kronor.
Även i motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en minskning av anslaget. Motionärerna anser att den uppgift som den föreslagna nya delegationen skall ha är en angelägen uppgift men menar dock att den bör kunna klaras med en mindre omfattande ekonomisk satsning eller 15 miljoner kronor. Också för den fortsatta verksamheten borde anslaget begränsas.
I motion 1994/95:N275 (v) föreslås att riksdagen skall få representation i den föreslagna delegationen och att riksdagen skall göra ett uttalande härom.
Den aktuella verksamheten bör kunna bedrivas utan en särskild delegation och anslaget bör kunna minskas med hälften, hävdas det i motion 1994/95:N270 (mp). Om en delegation ändå tillsätts bör den verka i Riokonferensens anda och innehålla relevant kompetens inom det ekologiska området, anser motionärerna.
En viktig faktor för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är att investeringsnivån höjs kraftigt för att möjliggöra uppbyggnad av ny produktionskapacitet i stället för den som har gått förlorad under de senaste åren. Utskottet ser förslaget om inrättande av en delegation för investeringsfrämjande som en ändamålsenlig näringspolitisk åtgärd för att bidra till ökade investeringar. Utskottet tillstyrker sålunda det av regeringen begärda bemyndigandet.
De riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen har utskottet inget att erinra mot; de tillstyrks. Enligt utskottets mening saknas det skäl för riksdagen att vara representerad i delegationen. Motion 1994/95:N275 (v) avstyrks alltså i denna del.
Regeringens förslag till anslag tillstyrks också av utskottet. Därmed avstyrks de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N288 (m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N270 (mp), i vilka minskade anslag förordas.
Vissa övriga anslag
Till det nya anslaget Avgift till Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) föreslår regeringen att riksdagen engångsvis skall anvisa 150 miljoner kronor.
Genom medlemskapet i EU blev Sverige anslutet också till EKSG på samma sätt som nytillkommande EG-medlemmar blivit under 1970- och 1980-talen, konstateras det i propositionen. Avtalet om EKSG upphör år 2002. Som en konsekvens av medlemskapet skall den berörda svenska industrin betala en viss årlig avgift till EKSG som för år 1995 beräknas uppgå till 0,21 % av produktionsvärdet. Svenska staten skall dessutom under åren 1995 och 1996 bidra till EKSG:s fonder med totalt 16 700 000 ecu, motsvarande ca 150 miljoner kronor. Statens avgift grundas inte på några rättsakter utan vilar på den praxis som utvecklats när nya länder, i det här fallet framför allt Spanien och Portugal år 1986, anslutit sig till EKSG, sägs det i propositionen. Avgiftens storlek är beroende av resp. lands andel av världsproduktionen av stål.
Det av regeringen föreslagna anslaget avvisas i motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna anför att det inte av budgetpropositionen klart framgår om Sverige i medlemskapsförhandlingarna verkligen åtagit sig den aktuella avgiften och att den inte finns upptagen i proposition 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU m.m.
I protokoll 5 till avtalet om Sveriges EU-medlemskap anges det belopp som Sverige skall betala till Europeiska kol- och stålgemenskapen (prop. 1994/95:19 bil. 10 s. 579). Beloppet anges till 16 700 000 ecu. Ett särskilt avsnitt om kol- och stålfrågor finns i propositionen (del 1 s. 375). Där anges (s. 377) att svenska staten under åren 1995 och 1996 skall bidra till EKSG:s fonder med totalt ca 150 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker det aktuella anslaget. Som redovisats ingick Sveriges åtagande till EKSG i avtalet om Sveriges EU-medlemskap. Motion 1994/95:N270 (mp) avstyrks därmed i berörd del.
Utskottet behandlar vidare i detta avsnitt två anslag -- Avgifter till vissa internationella organisationer och Täckande av förluster vid viss garantigivning.
Det första anslaget disponeras för avgifter för Sveriges deltagande i olika internationella organ, bl.a. Organisationen för intellektuell äganderätt, Eureka och COST (European Cooperation on Science and Technology). Beträffande det andra anslaget kan noteras att några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar inte görs längre.
Regeringen föreslår 11,2 miljoner kronor resp. 4 miljoner kronor för de båda nämnda anslagen för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker förslagen.
NUTEK och Konkurrensverket
NUTEK
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Internationaliseringen och de nya aktörer som nu finns inom näringspolitiken innebär att NUTEK i ökande grad bör få en inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder, sägs det i propositionen. Verket skall svara för statliga insatser för att främja följande: teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och medelstora företag, en balanserad regional utveckling samt energiförsörjning och effektiv energianvändning.
NUTEK:s verksamhet finansieras innevarande budgetår med anslag under Jordbruks-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementens huvudtitlar. Anslagen för förvaltnings- och utredningskostnader hör i sin helhet till Näringsdepartementets område.
Regeringen anser att gällande riktlinjer för NUTEK:s verksamhet bör gälla även för budgetåret 1995/96. Basverksamheten för NUTEK:s utredningsverksamhet kommer fr.o.m. budgetåret 1995/96 att i sin helhet finansieras över anslaget NUTEK: Förvaltningskostnader (A 1). Eventuell reservation vid utgången av budgetåret 1994/95 på det tidigare anslaget NUTEK: Utredningar föreslås få tillföras nyssnämnda anslag för att användas för avsett ändamål. Regeringen begär riksdagens medgivande till detta.
NUTEK omfattas av produktivitets- och effektivitetskrav på utgifter för statlig konsumtion med ca 13,8 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en real minskning med 5 %. Regeringen föreslår ett anslag på ca 296 miljoner kronor för nästa budgetår.
I motion 1994/95:N270 (mp) föreslås att anslaget till NUTEK skall skäras ned med 25 %, till 222 miljoner kronor. Enheten för effektivare energianvändning skall dock inte drabbas av nedskärningen, anser motionärerna.
Regeringens förslag till anslag tillstyrks av utskottet. Därmed avstyrks den nyss nämnda motionen i berörd del. Vidare tillstyrker utskottet att utgående reservation på NUTEK:s utredningsanslag skall få disponeras på angivet sätt.
Konkurrensverket
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor. Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna.
Enligt regeringen bör inte några förändringar göras beträffande riktlinjerna för Konkurrensverkets verksamhet för budgetåret 1995/96. Detta budgetår har anslaget räknats ned med 1,8 miljoner kronor, i enlighet med regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 90,6 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Konkurrensforskning
Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja forskningen inom konkurrensområdet. Det övergripande målet är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.
Även det nu föreslagna anslaget tillstyrks av utskottet..
Övriga frågor
Träskiveindustrins vedråvaruförsörjning
I tre motioner tas upp frågan om vedråvaruförsörjningen till träskiveindustrin och konkurrensen med bränslesektorn om råvaran.
Riksdagen bör hos regeringen begära en översyn av villkoren för vedråvaruförsörjningen till den svenska träskiveindustrin, anförs det i motion 1994/95:N204 (s). Denna industri har efter strukturförändringar och ägarskiften vid ett par företag stärkts väsentligt under de senaste två åren, konstaterar motionärerna. De menar att en viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling är att industrin kan påräkna en stabil vedråvaruförsörjning även i framtiden. Spånskive- och träfiberskiveindustrin utsätts i allt högre grad för konkurrens om vedråvaran från energisektorn genom de styrmedel som används, anser motionärerna och förordar att regeringen vidtar åtgärder som innebär att konkurrensen om vedråvaran kan ske på lika villkor mellan tillverkningsindustrin och energisektorn.
Regeringen bör anmodas att mycket noga följa utvecklingen av råvaruförsörjningen inom den svenska träskiveindustrin och vid behov föreslå lämpliga åtgärder för att trygga denna industris råvarubehov, anförs det i motion 1994/95:N223 (s). Förutsättningarna för en effektiv och framgångsrik träskiveindustri har väsentligt förbättrats, konstaterar motionärerna. Också de påpekar att en viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling är att industrin kan påräkna en stabil råvaruförsörjning i framtiden. Motionärerna refererar till Träfiberutredningen (se i det följande), i vilken det konstaterades en konkurrensmässig obalans till följd av energiskattesystemet.
Även i motion 1994/95:N218 (v) föreslås att regeringen skall anmodas att lägga fram förslag till åtgärder för att säkra spån- och träfiberskiveindustrins tillgång till råvara. Användningen av spån som bränsle har näst intill fördubblats under sexårsperioden 1989--1994, konstateras det. Konkurrensen om spånråvaran har ökat, men konkurrensen sker inte på lika villkor för träskiveindustrin i förhållande till bränslesektorn, hävdar motionärerna. De anser att skivindustrins situation ytterligare har förvärrats genom avvecklingen av den s.k. träfiberlagen. För att ge skivindustrin möjlighet att konkurrera om industrispån på lika villkor kan, enligt motionärerna, följande åtgärder övervägas: införande av pristak för spån som används som bränsle eller för bränsleframställning, införande av skatt på spån som används till bränsle, stimulering av användandet av andra bioenergislag i stället för industrispån, förbud mot statliga bidrag till anläggningar för bränsleframställning med industrispån inom 20 mils radie från en träskivefabrik, kompensation för frakter som överstiger det för fabriken normala fångstområdet samt införande av prövningstillstånd för nya anläggningar som använder industrispån till bränsleframställning.
Riksdagen beslöt hösten 1991 på regeringens förslag att lagen (1987:588) om träfiberråvara skulle avskaffas såvitt gällde skogsindustriella anläggningar den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:183, bet. 1991/92:NU6). Lagen, som innehöll bestämmelser om tillståndsprövning av skogsindustrins och bränslesektorns träfiberanvändning, hade till syfte att motverka brister i skogsindustrins råvaruförsörjning. Beträffande spån för eldningsändamål bibehölls prövningsplikten fram till den 1 juli 1993. Utskottet ansåg att det var befogat med en övergångsperiod, under vilken företagen inom skivindustrin skulle få möjlighet att anpassa sig till ändrade marknadsförutsättningar. Utskottet utgick från att regeringen och NUTEK skulle följa utvecklingen inom skivindustrin och övrig skogsindustri.
I en reservation (s) begärdes att prövningsplikten för spån för eldningsändamål skulle bibehållas tills vidare. En kortare övergångsperiod ansågs inte tillräcklig för att skivindustrin skulle kunna ställa om sig till ändrade marknadsförutsättningar. I en meningsyttring (v) förordades att träfiberlagen skulle upphävas den 1 april 1992 och att riksdagen skulle anmoda regeringen att lägga fram ett förslag om restitution till träskiveindustrin. Träfiberutredningen, som låg till grund för regeringens förslag, hade i sitt betänkande Översyn av lagstiftningen om träfiberråvara (SOU 1991:22) lagt fram ett förslag till restitutionssystem, med innebörd att träskiveindustrin under en femårsperiod skulle kompenseras för den prishöjning på spånet som beror på energi- och miljöpolitiskt motiverade stimulanser i syfte att öka användningen av biobränslen.
En skrivelse från branschorganisationen Svenska träskivor har nyligen inkommit till Näringsdepartementet och är nu föremål för beredning. Innehållet i skrivelsen är av liknande karaktär som det i de här aktuella motionerna.
Enligt uppgift från NUTEK föreligger för närvarande inga nämnvärda problem för skivindustrins vedråvaruförsörjning sett totalt över landet. Skivindustrins tidigare mer ogynnsamma kostnads- och konkurrenssituation har förbättrats genom dels krondeprecieringen, dels den minskade konkurrensen från östländerna.
Utskottet konstaterar att det för närvarande inte föreligger några akuta problem när det gäller träskiveindustrins vedråvaruförsörjning. Utskottet utgår från att regeringen och NUTEK på lämpligt sätt fortsätter att följa utvecklingen. Det är, enligt utskottets mening, viktigt att snedvridningseffekter på den aktuella marknaden till följd av bl.a. beskattningen uppmärksammas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N204 (s), 1994/95:N223 (s) och 1994/95:N218 (v).
Livscykelspecifikationer
I tre motioner föreslås att regeringen skall anmodas att lägga fram förslag om införande av lagstiftning avseende livscykelspecifikationer.
Varje produkt som tillverkas bör ha en livscykelspecifikation, anförs det i motion 1994/95:N410 (mp). En sådan specifikation skall ge information om effekterna av tillverkningen och användningen av varan fram till dess att varan är uttjänt. En livscykelspecifikation skall ge information om bl.a. vilka naturtillgångar som utnyttjas, vilka biprodukter som alstras och vilka risker som föreligger för den som arbetar med tillverkningen. Vidare skall verkningsgrad vid energiutnyttjande och miljöpåverkan vid användning specificeras. I specifikationen skall också ingå uppgifter om förväntad teknisk livslängd och hur skrotning skall ske. En lagstiftning om livscykelspecifikation bör snarast införas för kapitalvaror -- även s.k. hushållskapitalvaror, föreslår motionärerna.
I motionerna 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp) föreslås på liknande sätt att krav normalt skall ställas på tillverkarna att upprätta livscykelspecifikationer för de produkter som tillverkas. I dessa specifikationer skall redovisas miljöeffekter under produktens livscykel samt i vilken utsträckning och hur återanvändning eller återvinning kan ske. En livscykelspecifikation skall utgöra ett underlag för att krav skall kunna ställas på varuproduktionen, säger motionärerna. De menar vidare att hänsyn måste tas till hela livscykeln vid tillståndsprövning av industrier.
I den tidigare nämnda skrivelsen till riksdagen om miljön presenterar regeringen inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet i miljön. I skrivelsen (s. 28) berörs även livscykelanalyser. Producenterna bör enligt regeringen ta ett ökat miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler. En strategi för en kretsloppsanpassad varuproduktion bör utvecklas. Producentansvar bör införas för prioriterade varor, varvid producenternas ansvar för hela eller delar av produktens livscykel skall regleras. Producentansvaret kan t.ex. omfatta skyldighet att upprätta energi- och materialbalanser samt miljövarudeklarationer och att uppnå återanvändnings- och återvinningsmål. Vidare konstateras i skrivelsen att det i första hand är producenterna som känner till sammansättningen av sina produkter och som har kompetensen att utforma miljöanpassade varor som minimerar avfallsmängderna för deponering. Det finns industriföretag, främst de större, som redan nu arbetar aktivt med att minska produkternas miljöpåverkan under hela livscykeln, t.ex. med s.k. livscykelanalyser, påpekas det. Dessa företag bör tjäna som goda exempel för andra företag, sägs det i skrivelsen.
Jordbruksutskottet behandlar, som tidigare nämnts, senare under våren 1995 denna skrivelse (bet. 1994/95:JoU16).
Kretsloppsdelegationen (M 1993:A), som tillkallades våren 1993, har enligt sina direktiv (dir. 1993:67) till uppgift att driva och samordna arbetet med att ange strategi, konkreta mål och tidtabell för samt konsekvenser av tillämpningen av producentansvar på nya varuområden i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Kretsloppsdelegationen fick i februari 1995 tilläggsdirektiv med innebörd bl.a. att producentansvaret skall vidgas till ytterligare varugrupper, förutom förpackningar och returpapper, för vilka ett sådant ansvar redan gäller. Förslag beträffande producentansvaret skall lämnas för följande områden: för bilar senast den 1 mars 1995, för elektriska och elektroniska produkter senast den 1 juni 1995 och för byggsektorn senast den 1 oktober 1995.
Naturvårdsverket har vidare i mars 1995 fått regeringens uppdrag att under hösten 1995 lämna en redovisning över det faktiska genomförandet av fattade beslut avseende producentansvaret. Regeringen beslutade också vid samma tidpunkt att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram ett förslag till en skatt som syftar till att minska mängden avfall som deponeras och att allsidigt utreda konsekvenserna av införandet av en sådan skatt. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 mars 1996, så att en skatt skall kunna införas den 1 januari 1997.
Enligt utskottets mening bör producenterna ta ett ökat miljöansvar för sina produkter under hela deras livscykler. Statsmakterna har ett ansvar att utforma regler och bestämmelser som främjar en sådan utveckling. Samtidigt bör viss försiktighet iakttas med lagstiftningsinstrumentet. Enligt utskottets mening har statsmakternas hittillsvarande agerande präglats av en lämplig avvägning. Detta synsätt innebär att utskottet inte är berett att nu förorda införande av lagstiftning om livscykelspecifikationer, vilket föreslås i de här aktuella motionerna 1994/95:N410 (mp), 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp). Motionerna avstyrks sålunda i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna riktlinjer m.m.
1. beträffande näringspolitikens inriktning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K224 yrkande 10, 1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1, 1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N275 yrkandena 1--3 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1, res. 1 (m, c, fp, kds) res. 2 (v) res. 3 (mp)
2. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 i denna del godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som anges i propositionen,
Småföretagsutveckling
3. beträffande mentorskap att riksdagen avslår motion 1994/95:N220 yrkande 8,
4. beträffande lokala investmentbolag att riksdagen avslår motion 1994/95:N300 yrkande 6, res. 4 (c)
5. beträffande närfonder m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkandena 3, 5 och 6, res. 5 (mp)
6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 2 och med avslag på motionerna 1994/95:N217, 1994/95:N220 yrkandena 6 och 7, 1994/95:N274 yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del godkänner vad som anges i propositionen om överföring av medel från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB samt om riktlinjer för finansieringsverksamheten inom berörda organisationer, res. 6 (m) res. 7 (c, fp, kds)
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243, 1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470 yrkande 5 godkänner vad som anges i propositionen om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om skapandet av en ny riskkapitalverksamhet, res. 8 (m) res. 9 (v) res. 10 (mp) - villk. res. 5
8. beträffande AP-fondens placeringsrätt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi213 yrkande 5, 1994/95:N274 yrkande 2 och 1994/95:N301 yrkande 11, res. 11 (m, c, fp, mp, kds,)
9. beträffande företagsgaranti att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N300 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 22, res. 12 (c)
10. beträffande stöd till uppfinnare och innovatörer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N213, 1994/95:N219, 1994/95:N222, 1994/95:N247 och 1994/95:N300 yrkande 10, res. 13 (m, fp) - motiv. res. 14 (c, mp)
11. beträffande design att riksdagen avslår motion 1994/95:N209,
12. beträffande nyrekrytering av civilingenjörer och avknoppningar av företag att riksdagen avslår motion 1994/95:N280 yrkandena 2 och 3,
13. beträffande utbildning i entreprenörskap att riksdagen avslår motion 1994/95:N299 yrkandena 1 och 2, res. 15 (c) res. 16 (mp)
14. beträffande lokala styrelser i större företag, m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkandena 12, 13 och 15, res. 17 (mp)
15. beträffande anslaget Småföretagsutveckling att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 1 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 241 550 000 kr,
16. beträffande kvinnors företagande att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N288 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7 till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr, res. 18 (m) res. 19 (c) res. 20 (fp)
17. beträffande tekniköverföring att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkande 7, 1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N274 yrkande 10, 1994/95:N280 yrkande 4, 1994/95:N283, 1994/95:N288 yrkande 2 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3 till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr, res. 21 (m, fp) res. 22 (mp) - villk. res. 5
18. beträffande stöd till kooperativ utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 14 punkt E 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr420 yrkande 3, 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224, 1994/95:N225, 1994/95:N240, 1994/95:N251, 1994/95:N252, 1994/95:N260, 1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 9 750 000 kr, res. 23 (m) res. 24 (mp)
Teknologisk infrastruktur
19. beträffande nationellt kvalitetsprojekt att riksdagen avslår motion 1994/95:N211,
20. beträffande SIS -- Standardiseringen i Sverige att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 3 till Bidrag till SIS -- Standardiseringen i Sverige för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 54 045 000 kr,
21. beträffande Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkterna C 4--C 6 a) godkänner att den övergripande målsättningen för myndighetsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, b) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr, c) godkänner att den övergripande målsättningen för uppdragsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, d) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr, e) godkänner att den övergripande målsättningen för den mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, f) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr,
22. beträffande provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 7 till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 72 900 000 kr,
23. beträffande Elsäkerhetsverket att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 8 a) godkänner den övergripande målsättning för verksamheten inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som anges i propositionen, b) till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 61 400 000 kr,
24. beträffande Sprängämnesinspektionen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 9 a) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, b) till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 23 000 000 kr,
25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motionerna 1994/95:N259 och 1994/95:N274 yrkande 14, med anledning av motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207, 1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N264, 1994/95:N270 yrkandena 6 och 7, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag på motion 1994/95:N246 yrkande 2 a) beträffande de långsiktiga målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde dels godkänner att det långsiktiga målet för den geologiska undersökningen till lands skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående den maringeologiska undersökningen, b) avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 10 moment 2, c) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 201 400 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, d) beslutar att från Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret engångsvis för budgetåret 1995/96 föra över 10 000 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten, res. 25 (c, kds) res. 26 (mp)
26. beträffande prospektering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N246 yrkande 1 och 1994/95:N268, res. 27 (v, mp)
27. beträffande geovetenskaplig forskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 11 till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr,
Teknisk forskning och utveckling
28. beträffande fordonsteknik att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T224 yrkande 10, 1994/95:N230 och 1994/95:N236 yrkande 5, res. 28 (m, fp) - motiv.
29. beträffande ABB Railcar AB att riksdagen avslår motion 1994/95:N234 yrkandena 1--7 och 9, res. 29 (mp)
30. beträffande miljöteknik att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 8, 1994/95:N238, 1994/95:N275 yrkande 4 och 1994/95:N287 yrkandena 1, 3, 4 och 6, res. 30 (m, fp, kds) - motiv. res. 31 (c)
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 1 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 10, 1994/95:N274 yrkande 11, 1994/95:N287 yrkande 2 och 1994/95:N288 yrkande 5 a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr, b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 290 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 180 000 000 kr under budgetåret 2000, c) medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete (F 7) får användas enligt vad som anges i propositionen, res. 32 (m) res. 33 (c) - villk. res. 31 res. 34 (fp) res. 35 (mp)
32. beträffande anslaget Informationsteknik att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 2 a) till Informationsteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 536 500 000 kr, b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, m.m. inom informationsteknikområdet som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret 2000,
33. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 3 och med avslag på motion 1994/95:N287 yrkande 5 till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr, res. 36 (c) - villk. res. 31
34. beträffande Rymdstyrelsen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 4 till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr,
35. beträffande anslaget Rymdverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 5 a) till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 757 900 000 kr, b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom rymdverksamhet på högst 1 028 000 000 kr,
36. beträffande rymd- och miljöforskningen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N267 och 1994/95:A466 yrkande 12,
37. beträffande Rymdbolagets huvudkontor att riksdagen avslår motion 1994/95:N232, res. 37 (v, mp)
38. beträffande kartläggning av rymdverksamheten att riksdagen avslår motion 1994/95:N270 yrkande 11,
39. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 6 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 12 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 8 200 000 kr, res. 38 (mp)
Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag
40. beträffande investeringsfrämjande att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 3, 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och 1994/95:N288 yrkande 3 a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m. som anges i propositionen, b) bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för investeringsfrämjande per den 1 juli 1995, c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 97 500 000 kr, res. 39 (m, fp) res. 40 (c, kds) - villk. res. 25 res. 41 (v) res. 42 (mp)
41. beträffande avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 13 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 5 till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr,
42. beträffande avgifter till vissa internationella organisationer att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 14 till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr,
43. beträffande täckande av förluster vid viss garantigivning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 8 till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr,
NUTEK och Konkurrensverket
44. beträffande NUTEK att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 2 a) till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr, b) medger att utgående reservation på reservationsanslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras i enlighet med vad som anges i propositionen, res. 43 (mp)
45. beträffande Konkurrensverket att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt D 2 till Konkurrensverket för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr,
46. beträffande konkurrensforskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt D 3 till Konkurrensforskning för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000 kr,
Övriga frågor
47. beträffande träskiveindustrins vedråvaruförsörjning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N204, 1994/95:N218 och 1994/95:N223,
48. beträffande livscykelspecifikationer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo687 yrkande 1, 1994/95:Jo688 yrkande 7 och 1994/95:N410 yrkande 1. res. 44 (mp)
Stockholm den 4 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m) (mom. 1--17), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m) (mom. 18--48), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Carl Erik Hedlund (m) (mom. 1--17) och Kerstin Warnerbring (c).
Reservationer
1. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Carl Erik Hedlund (m) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 24 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 25 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Näringspolitiken måste ses mot bakgrund av den ekonomiska politik som förs. Denna måste innebära en stram finanspolitik, som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. En sanering av statsfinanserna måste genomföras.
Utskottets inställning till hur näringspolitiken bör inriktas och utformas tar sin utgångspunkt i grundsynen att marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som kan åstadkomma tillväxt, meningsfulla arbeten och resurser för välståndsutveckling i hela landet. Näringspolitiken skall, enligt utskottets mening, inriktas på att ange de ramar inom vilka företagen fritt skall få verka. Det är därvid av avgörande betydelse att näringslivet ges långsiktigt fasta planeringsförutsättningar och att detaljstyrning och byråkratiska inslag avskaffas.
Från denna utgångspunkt delar utskottet den inställning till näringspolitiken som redovisas i de här aktuella motionerna från företrädare för de tidigare regeringspartierna. I motionerna hänvisas till den näringspolitik som bedrevs av den tidigare regeringen. Denna hade till syfte att genom generella insatser skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige, som skulle möjliggöra en hög och stabil ekonomisk tillväxt. En lång rad strukturella reformer vidtogs på olika områden, t.ex. skatte- och avgiftspolitiken, arbetsrätten, forskning och utbildning, konkurrensområdet och infrastrukturområdet. Den politik som hittills bedrivits av den socialdemokratiska regeringen, och som bl.a. karakteriseras av s.k. återställare, försämrar näringslivsklimatet.
Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att näringspolitiken utformas så att villkoren för de små och medelstora företagen förbättras. Dessa företag intar en nyckelroll när det gäller möjligheterna att åstadkomma den nödvändiga ökningen av sysselsättningen. Denna sysselsättningsökning kan främst förväntas komma till stånd inom tjänstesektorn. Därvid bör beaktas de möjligheter som en öppning för privata initiativ i kommuner och landsting kan ge till småföretag att utveckla och expandera egna verksamheter.
När det gäller frågan om en ekologiskt anpassad tillväxt vill utskottet betona att den höga ekonomiska tillväxt som krävs måste kombineras med kravet på en miljömässigt uthållig utformning. Hög tillväxt är inte uthållig eller på sikt välfärdsfrämjande om den sker på bekostnad av landets långsiktiga produktionsmöjligheter eller nationalförmögenheten.
Riksdagen bör genom ett uttalande lägga fast att näringspolitiken skall ges en sådan inriktning som här förordas. Med detta blir motionerna från Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna tillgodosedda och tillstyrks i aktuella delar av utskottet. De övriga motionerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstyrks i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande näringspolitikens inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K224 yrkande 10, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N300 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1, 1994/95:N272 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N275 yrkandena 1--3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Med det" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
När det gäller frågan om hur en ekologiskt anpassad produktion skall främjas anser utskottet, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N275 (v), att regeringen bör anmodas att lämna förslag till hur medel från miljöavgifter skall kunna fonderas för att skapa arbetsplatser i nya, miljövänliga verksamheter. Detta bör vara ett verksamt medel för att uppnå den av utskottet efterfrågade ekologiska anpassningen av produktionen.
Utskottet tillstyrker med detta den nämnda motionen i nu berörd del och avstyrker samtliga övriga motioner i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande näringspolitikens inriktning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N275 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 10, 1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1, 1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N275 yrkandena 1, 2 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Med det" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
När det gäller frågan om hur företagens kretsloppsanpassning skall kunna främjas anser utskottet, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N202 (mp), att det behövs lagar och regler för att göra de krav som måste ställas på företagen tydliga. Vidare bör ekonomiska styrmedel utnyttjas. Småföretagen bör också ges hjälp -- genom gratis rådgivning -- att anpassa sig till kretsloppskraven och att minimera hälso- och miljörisker. Regeringen bör anmodas att återkomma till riksdagen med förslag på dessa områden.
Med det anförda tillstyrker utskottet den nämnda motionen i nu berörd del och avstyrker samtliga övriga motioner i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande näringspolitikens inriktning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 10, 1994/95:N202 yrkande 1, 1994/95:N270 yrkande 1, 1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N275 yrkandena 1--3 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Lokala investmentbolag (mom. 4)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N300 (c), att den möjlighet som för närvarande finns inom det regionalpolitiska området att bilda lokala investmentbolag bör utökas till att gälla inom ett större område. ALMI:s regionala utvecklingsbolag bör kunna delta i bildandet av sådana investmentbolag, varvid statliga garantier eller lån bör kunna tillhandahållas.
Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd. Härigenom blir den nämnda motionen tillgodosedd; den tillstyrks sålunda i denna del.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lokala investmentbolag att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N300 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Närfonder m.m. (mom. 5)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 30 med "Utskottet noterar" och slutar på s. 31 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N202 (mp), att regeringen bör anmodas att lägga fram förslag om inrättande av lokala närfonder. Dessa fonder skall utgöras av dels ett nätverkskontor, dels en riskmedelsfond. Fonderna bör kunna lämna garantier eller gå i borgen för upp till 25 % av små behov av riskkapital och kunna riskera upp till 200 000 kr per projekt. Riskmedelsfonden bör byggas upp genom en årlig fondavgift som varje företag betalar i proportion till sin omsättning och/eller överskott. Staten bör skjuta till ett grundkapital, t.ex. från det i budgetpropositionen föreslagna anslaget för bidrag till tekniköverföring, till vilket utskottet återkommer i det följande. Närfonderna bör ges möjlighet att bevilja nyföretagarlån och de särskilda lånen till kvinnors företagande.
Regeringen bör lägga fram förslag om inrättande av närfonder i enlighet med vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1994/95:N202 (mp) bli tillgodosedd såvitt gäller den nu berörda frågan.
Beträffande frågan -- -- -- (= utskottet) -- -- -- motion 1994/95:N202 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande närfonder m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion 1994/95:N202 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden (mom. 6)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 31 med "Utskottet delar" och slutar på s. 32 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N220 (m), måste regeringens strävan att koncentrera alltför mycket uppgifter till en enda institution, ALMI, avvisas. En sådan koncentration leder ofrånkomligen till mindre mångfald, mindre konkurrens och sämre förutsättningar för andra aktörer.
ALMI bör, menar utskottet, ha en funktion som inkörsport för småföretagen när det gäller stöd, finansieringshjälp, teknikspridning m.m. Därför måste ALMI ha breda kontaktytor med olika aktörer -- hel- eller halvprivata riskkapitalbolag, NUTEK:s teknikutveckling, teknikbrostiftelserna, Industri- och nyföretagarfonden, myndigheter som t.ex. Arbetsmarknadsverket och olika näringslivsorganisationer.
Industri- och nyföretagarfonden har hittills, enligt utskottets mening, skött verksamheten med nyföretagarlån på ett förnämligt sätt med snabba beslut, mycket små personalresurser och med betydande integritet. Att nu avbryta denna verksamhet och delvis undanröja förutsättningarna för olika nyföretagarcentrum, som finns på nästan alla större orter i Sverige, skulle vara ett mycket oklokt beslut. Motsvarande gäller också beträffande de särskilda lånen för kvinnors företagande. Den verksamhet dessa nyföretagarcentrum bedriver är av hög kvalitet. Som ett uttryck för detta kan nämnas att den andel av utlåtanden beträffande nyföretagarlån som kommer från nyföretagarcentrum och som leder till positiva beslut hos Industri- och nyföretagarfonden är hög -- 62 procent.
Förslaget i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte tillstyrka.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1994/95:N220 (m) i berörd del och avstyrker propositionen och övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N220 yrkandena 6 och 7 avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 2 och motionerna 1994/95:N217, 1994/95:N274 yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden (mom. 6)
Christer Eirefelt (fp), Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 31 med "Utskottet instämmer" och slutar på s. 32 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vidare de farhågor för en alltför stark koncentration till ALMI som kommer till uttryck i flera av de här aktuella motionerna, t.ex. 1994/95:N300 (c), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N301 (kds). Enligt utskottets mening finns det klara fördelar ur konkurrens- och effektivitetssynpunkt med en mångfald. Det är således mycket viktigt att ALMI:s utvecklingsbolag verkligen anlitar fristående organ, såsom nyföretagarcentrum, handelskamrar och fristående konsulter vid beredning av nyföretagarlån. Sammanblandning av beredande och beslutande uppgifter skall så långt möjligt undvikas.
Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd. Därmed tillgodoses de nämnda motionerna i berörda delar och tillstyrks sålunda av utskottet. Även motion 1994/95:N220 (m) blir i sak tillgodosedd i denna del. Med den angivna preciseringen tillstyrker utskottet det som regeringen förordar om ALMI och Industri- och nyföretagarfonden.
Förslaget i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte tillstyrka.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 2, med bifall till motionerna 1994/95:N274 yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del, med anledning av motion 1994/95:N220 yrkandena 6 och 7 och med avslag på motion 1994/95:N217 godkänner vad utskottet anfört om överföring av medel från Industri- och nyförtagarfonden till ALMI Företagspartner AB samt om riktlinjer för finansieringsverksamheten inom berörda organisationer.
8. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 33 med "Utskottet delar" och slutar på s. 34 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först konstatera att det generellt bör gälla att ett företag självt skall kunna generera det vinstkapital som erfordras för företagets utveckling. Ett stort problem för de svenska småföretagen är den låga soliditeten. Åtgärder för att komma till rätta med detta problem hör främst hemma inom skatteområdet.
Utskottet är i princip positivt till en försäljning av statens aktier i Atle och Bure. Det är dock mycket angeläget att rätt tidpunkt för försäljning väljs. Härvid bör beaktas att bolagen ännu inte kan anses ha funnit sina roller. Enligt bolagsordningarna kan bolagens inriktning på kapitalförsörjning till små och medelstora företag i praktiken inte ändras före utgången av år 1997. Fram till denna tidpunkt kommer eventuella försäljningar av aktier att vara förenade med betydande investmentbolagsrabatter. Bland annat av detta skäl anser utskottet att någon försäljning inte bör komma i fråga före nämnda tidpunkt. Därefter bör tidpunkten för försäljningen väljas med utgångspunkt från strävan att få ett så bra pris för aktierna som möjligt.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motioner i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243, 1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470 yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
9. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 33 med "Utskottet delar" och slutar på s. 34 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå regeringens förslag om försäljning av statens aktier i Atle och Bure. I stället bör staten, i enlighet med vad som föreslås i motion 1994/95:N275 (v), köpa alla aktier i Atle och Bure. Därigenom skulle bolagen äntligen kunna få den funktion när det gäller riskkapitalförsörjning till små och medelstora företag som avsågs vid inrättandet. Den verksamhet som bolagen i praktiken har bedrivit har i efterhand bekräftat riktigheten i den kritik som bl.a. Vänsterpartiet framförde vid bildandet av bolagen.
Att -- som regeringen föreslår -- nu sälja statens aktier betraktar utskottet, redan av statsfinansiella skäl, som uteslutet. Med en sådan försäljning skulle staten medverka till att enskilda skulle kunna göra stora vinster på statens bekostnad.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inköp av utestående aktier i Atle och Bure. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:N275 (v) och 1994/95:N272 (v) i berörda delar och avstyrker propositionen och övriga motioner i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N272 yrkande 3 och 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9 och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 3 och motionerna 1994/95:N243, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7) Under förutsättning av bifall till reservation 5
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
De medel som erhålls vid försäljningen av aktierna bör, enligt utskottets mening, även kunna användas för att delfinansiera inrättandet av närfonder. I reservation 5 anges närmare hur dessa närfonder skall fungera. Närfonderna skall främja företagens kretsloppsanpassning.
Med nämnda tillägg tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243, 1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470 yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
11. AP-fondens placeringsrätt (mom. 8)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Carl Erik Hedlund (m) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall ett företag självt kunna generera det vinstkapital som erfordras för företagets utveckling. Ett stort problem för de svenska småföretagen är den låga soliditeten. Åtgärder för att komma till rätta med detta problem hör främst hemma på skatteområdet. Lönsamheten hos företagen måste upp på en internationell nivå.
När det gäller förslaget om utökad placeringsrätt för AP-fonden intar utskottet samma principiellt avvisande hållning som gjordes senast våren 1994. Statens roll bör vara att främja det enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl fungerande spelregler. En intressekonflikt uppkommer om staten samtidigt uppträder som företagare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet. Riksdagen bör redan nu genom ett uttalande till regeringen klargöra att någon förändring av AP-fondens placeringsrätt inte bör komma i fråga.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:Fi213 (m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N301 (kds) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande AP-fondens placeringsrätt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi213 yrkande 5, 1994/95:N274 yrkande 2 och 1994/95:N301 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Företagsgaranti (mom. 9)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N300 (c), att regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag om införande av företagsgaranti. Avsikten är att det i olika regioner i landet skall bildas holdingbolag, vilka skall garantera ett nybildat företag under uppbyggnadstiden. Företagaren skall därefter successivt kunna köpa upp företaget. I motionen redovisas mer i detalj hur systemet skall utformas.
Med det anförda tillstyrks motion 1994/95:N300 (c) i berörd del. Med ett beslut av riksdagen i enlighet härmed blir även motion 1994/95:A807 (c) i huvudsak tillgodosedd -- det föreslagna systemet med företagsgarantier skall självfallet också kunna avse kvinnors företagande.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande företagsgaranti att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N300 yrkande 5 och med anledning av motion 1994/95:A807 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Stöd till uppfinnare och innovatörer (mom. 10, motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m), Sten Tolgfors (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "det följande" bort ha utgått.
14. Stöd till uppfinnare och innovatörer (mom. 10)
Eva Goës (mp) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med "Utskottet anser" och slutar på s. 40 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening behöver ytterligare åtgärder vidtas för att främja uppfinnares och innovatörers verksamhet. Sålunda bör riksdagen, i linje med vad som begärs i motionerna 1994/95:N300 (c) och 1994/95:N222 (c), göra ett uttalande om att det av regeringen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag också skall omfatta medel som satsas på uppfinningar och innovationer. Vidare anser utskottet att Svenska Uppfinnareföreningen bör tillförsäkras medel under nästa budgetår på minst samma nivå som under innevarande budgetår. Att förlita sig på stöd från Innovationscentrum är inte tillräckligt, eftersom det rör sig om en självständig stiftelse, till vilken statsmakterna inte kan ge direktiv om medelsdispositioner. I övrigt bör de innovationsfrämjande åtgärderna inriktas på ökad rådgivning och utbildning och ökad samverkan mellan nationella och internationella organisationer.
Med ett sådant uttalande av riksdagen som utskottet förordar blir de nu nämnda motionerna helt tillgodosedda i berörda delar; de tillstyrks sålunda. Det sagda överensstämmer delvis med vad som anförs i motion 1994/95:N219 (kds). Övriga här aktuella motioner avstyrks av utskottet i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande stöd till uppfinnare och innovatörer att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N222 och 1994/95:N300 yrkande 10, med anledning av motion 1994/95:N219 och med avslag på motionerna 1994/95:N213 och 1994/95:N247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Utbildning i entreprenörskap (mom. 13)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör ökade satsningar på utbildning i entreprenörskap göras. Som anförs i motion 1994/95:N299 (c) måste förståelse för företagandets vikt och villkor grundläggas i ett tidigt skede. Därför bör utbildning i entreprenörskap ges redan inom grund- och gymnasieskolan. Även på universitets- och högskolenivå bör möjligheterna till utbildning i entreprenörskap utökas. Statsmakterna skulle t.ex. kunna utfärda riktlinjer för en utbildning i entreprenörskap som leder fram till en akademisk examen.
Vid utvecklingen av de utbildningar i entreprenörskap som utskottet förordar bör hänsyn tas till invandrargruppernas speciella utbildningsbehov och förutsättningar. Likaså bör hänsyn tas till de särskilda behov av stöd, rådgivning och tillgång på riskkapital som invandrare har i samband med startande av nya företag. Många invandrare kommer från kulturer med en hög grad av egenföretagare, varför det hos dessa grupper finns en stor potential för ny- och småföretagande.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med sådana förslag som utskottet förordat. Därmed blir motion 1994/95:N299 (c) helt tillgodosedd i berörda delar; den tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande utbildning i entreprenörskap att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N299 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Utbildning i entreprenörskap (mom. 13)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att utbildning i entreprenörskap kan tillhandahållas inom skolväsendet och inom universitets- och högskoleutbildningen. Som redovisats finns också dessa möjligheter enligt gällande regelsystem.
När det gäller den andra frågan som tas upp i motion 1994/95:N299 (c), nämligen behovet av utbildning, stöd, rådgivning och tillgång på riskkapital som invandrare har i samband med startande av nya företag, delar utskottet de bedömningar som görs i motionen. Många invandrare kommer från kulturer med en hög grad av egenföretagare, varför det hos dessa grupper finns en stor potential för ny- och småföretagande.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag beträffande invandrare som avser att starta företag, i enlighet med vad utskottet förordat. Därmed blir den nämnda motionen tillgodosedd i denna del och tillstyrks av utskottet. I den andra här aktuella delen avstyrks motionen.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande utbildning i entreprenörskap att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N299 yrkande 2 och med avslag på motion 1994/95:N299 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Lokala styrelser i större företag, m.m. (mom. 14)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i enlighet med vad som anförs i motion 1994/95:N202 (mp), bör åtgärder vidtas för att en bättre samverkan mellan samhället och staten skall kunna uppnås. En sådan åtgärd är att företag som framställer produkter i mer än en kommun bör åläggas att ha en lokal styrelse och en separat bokföring i varje berörd kommun. Den lokala styrelsen och företagsledningen skall kunna samråda med kommunens ledning och förvaltningar, t.ex. om planerade nya eller ändrade verksamheter och om miljöfrågor. Vidare bör de anställda och kommuninvånarna vid nedläggning eller försäljning av företagets verksamhet ges förtur att driva den vidare. Riksdagen bör anmoda regeringen att utreda hur dessa syften skall kunna uppnås och återkomma med förslag härom.
Regeringen bör vidare ta fram förslag som syftar till att ge ungdomar bättre möjligheter att utveckla sina yrkeskunskaper. Företag som medverkar till detta bör ges särskild ersättning.
Med ett uttalande av riksdagen av den innebörd som utskottet här förordar blir motion 1994/95:N202 (mp) helt tillgodosedd i berörda delar; den tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande lokala styrelser i större företag, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkandena 12, 13 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Kvinnors företagande (mom. 16)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en viktig åtgärd inom näringspolitiken är att särskilt stödja kvinnors företagande. Det finns en stor utvecklingspotential bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening är det angeläget att fler kvinnor blir företagare.
Utskottet ser dock de särskilda företagarlånen till kvinnor som en tillfällig stimulansåtgärd. I stället bör långsiktigt eftersträvas en situation där den ordinarie marknaden för riskkapital, lån och krediter försörjer företagen med kapital. Mot denna bakgrund och med hänsyn till rådande ekonomiska läge förordar utskottet -- i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N288 (m) -- ett anslag till kvinnors företagande för nästa budgetår på 50 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av de tillgängliga medlen för utlåning. Skulle det visa sig att efterfrågan på medel kommer att överstiga tillgången, får regeringen återkomma till riksdagen.
Den nämnda motionen tillstyrks sålunda i berörd del. Av detta följer att såväl propositionen som motionerna 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:A807 (c), i vilka en ökning av anslaget förordas, avstyrks av utskottet. Detsamma gäller motionerna 1994/95:N300 (c) och 1994/95:A820 (kds), i vilka uttalanden om ytterligare åtgärder för att främja kvinnors företagande begärs.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande kvinnors företagande att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 3, med bifall till motion 1994/95:N288 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N300 yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7 till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
19. Kvinnors företagande (mom. 16)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N300 (c), att regeringens förslag om en utökning av det aktuella anslaget till 200 miljoner kronor är riktigt. Utöver denna förbättring av riskkapitalförsörjningen för kvinnors företagande bör dock ytterligare åtgärder vidtas. Den traditionella näringspolitiken har, enligt utskottets mening, varit alltför ensidigt inriktad på mäns företagande och de branscher, inom vilka företag av tradition startas och drivs av män. Regeringen bör därför anmodas att framlägga förslag till åtgärder i enlighet med vad som skisseras i nyssnämnda motion. Åtgärderna gäller främst en utbyggnad och förstärkning av rådgivningen hos olika organ till kvinnliga företagare. Åtgärderna bör i första hand finansieras inom ramen för befintliga anslag, men i andra hand kan medel från försäljningen av statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure komma i fråga.
Med det anförda tillstyrker utskottet såväl propositionen som den nämnda motionen i berörda delar. Yrkandet i motion 1994/95:A807 (c) ligger väl i linje med vad utskottet förordar, medan övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande kvinnors företagande att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 3 och motionerna 1994/95:N300 yrkande 11 och 1994/95:A807 yrkande 23 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N288 yrkande 1 och 1994/95:A820 yrkande 7 dels till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Kvinnors företagande (mom. 16)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Kvinnors företagande har, som påpekas i motion 1994/95:N274 (fp), under många år varit en underskattad och förbisedd del av svenskt näringsliv. Den förra regeringen vidtog dock åtgärder för att ändra på detta. Den verksamhet med särskilda företagarlån till kvinnor som Industri- och nyföretagarfonden har bedrivit har visat sig lyckosam. Enligt utskottets mening är det av yttersta vikt att underlätta för kvinnor att starta företag.
Utskottet föreslår därför att anslaget för detta ändamål upptas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag på 200 miljoner kronor. Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks sålunda. Motion 1994/95:A807 (c) blir också i sak tillgodosedd. Av det sagda följer att förslaget i motion 1994/95:N288 (m) om en minskning av anslaget avstyrks av utskottet. Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1994/95:N300 (c) och 1994/95:A820 (kds) om uttalanden om ytterligare åtgärder på området.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande kvinnors företagande att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 3, med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1994/95:N288 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7 till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.
21. Tekniköverföring (mom. 17)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m), Sten Tolgfors (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp) anser utskottet att riksdagen bör avvisa regeringens förslag om ett nytt anslag på 100 miljoner kronor för tekniköverföring. Att försöka uppnå ökad samverkan mellan näringslivet och högskolor/universitet har mycket stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna i små och medelstora företag. Denna uppfattning låg bakom den förra regeringens förslag om inrättande av teknikbrostiftelserna. Erfarenheterna av den verksamhet som dessa stiftelser bedriver bör avvaktas innan beslut om eventuella ytterligare insatser fattas.
Vidare vill utskottet erinra om den verksamhet med att digitalisera olika typer av information av relevans för småföretagen som påbörjades under den tidigare regeringen. Digitaliseringen syftar till att göra den aktuella informationen enkelt tillgänglig i hela landet. Denna verksamhet, som bedrevs inom ramen för IT-kommissionen, bestod av tre delar. En avsåg den information som finns hos den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten (STATT), en annan del den tekniska information som finns hos Patent- och registreringsverket (PRV) och en tredje del rörde den industrirelevanta forskningen. Denna verksamhet bör fullföljas. Utskottet anser slutligen att det av rent statsfinansiella skäl finns anledning att vara restriktiv med beslut om nya utgifter.
Med det anförda tillstyrker utskottet de båda nyss nämnda motionerna i berörda delar och avstyrker propositionen och övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande tekniköverföring att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N274 yrkande 10 och 1994/95:N288 yrkande 2 avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 4 och motionerna 1994/95:N202 yrkande 7, 1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N280 yrkande 4, 1994/95:N283 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3.
22. Tekniköverföring (mom. 17) Under förutsättning av bifall till reservation 5
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N202 (mp) anser utskottet att det är lämpligt att medel tas i anspråk från det nya anslaget för tekniköverföring för att bygga upp sådana lokala närfonder som förespråkas i reservation 5. Med detta tillägg tillstyrker utskottet propositionen i berörd del liksom nyssnämnda motion i denna del. De övriga här aktuella motionerna avstyrks i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande tekniköverföring att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 4, med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N274 yrkande 10, 1994/95:N280 yrkande 4, 1994/95:N283, 1994/95:N288 yrkande 2 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3 dels till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
23. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 18)
Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "När det" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:Kr420 (m), att i den sanering av de offentliga finanserna som krävs måste alla verksamheter bidra. När det gäller den här aktuella verksamheten föreslår utskottet en minskning av anslaget med 3 miljoner kronor till ca 6,8 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del. Av det sagda följer att motion 1994/95:N251 (mp) i motsvarande del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande stöd till kooperativ utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 14 punkt E 2, med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224, 1994/95:N225, 1994/95:N240, 1994/95:N251, 1994/95:N252, 1994/95:N260, 1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 750 000 kr.
24. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 18)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "När det" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N251 (mp) bör det aktuella anslaget fördubblas och utgå med 19,5 miljoner kronor. Som framkommit genom RRV:s utvärdering är stödet till LKU mycket kostnadseffektivt. Enligt vad utskottet har erfarit har flera LKU behov av att öka antalet rådgivare, vilket möjliggörs genom det nu förordade högre anslaget. Med ett beslut av riksdagen av här angiven innebörd blir den nämnda motionen helt tillgodosedd; den tillstyrks sålunda. Motionerna 1994/95:N202 (mp), 1994/95:N224 (mp) och 1994/95:N240 (mp) med krav på olika förslag för att främja kooperativa företag blir också till stor del tillgodosedda genom ett sådant beslut.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande stöd till kooperativ utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 14 punkt E 2, med bifall till motion 1994/95:N251, med anledning av motionerna 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224 och 1994/95:N240 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr420 yrkande 3, 1994/95:N225, 1994/95:N252, 1994/95:N260, 1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr.
25. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 25)
Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Som en" och slutar med "inte uppstår" bort ha följande lydelse:
Som en tillfällig, engångsvis finansiering av den av utskottet föreslagna ökningen med 10 miljoner kronor föreslås att en motsvarande engångsvis neddragning görs av anslaget till investeringsfrämjande (A 5), vilket utskottet behandlar i ett senare avsnitt. Regeringen bör som nämnts återkomma till riksdagen med förslag om en bestående finansiering. Denna måste utformas så att en ökning av budgetunderskottet inte uppstår.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motionerna 1994/95:N259 och 1994/95:N274 yrkande 14, med anledning av motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207, 1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N264, 1994/95:N270 yrkandena 6 och 7, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag på motion 1994/95:N246 yrkande 2 a) (= utskottet), b) (= utskottet), c) (= utskottet).
26. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 25)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "För att" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), en ökning av anslaget till SGU med ca 15 miljoner kronor till 206 miljoner kronor. Med en sådan förstärkning möjliggörs en fortsatt maringeologisk verksamhet. Riksdagen bör sålunda besluta om ett anslag på 206 miljoner kronor. Med detta tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del. Även övriga här aktuella motioner blir i sak tillgodosedda i motsvarande delar. Utökningen av anslaget är finansierad inom ramen för det balanserade budgetförslag som Miljöpartiet har lagt fram i sin ekonomisk-politiska motion.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkandena 6 och 7, med anledning av motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207, 1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N259, 1994/95:N264, 1994/95:N274 yrkande 14, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag på motion 1994/95:N246 yrkande 2, a) (= utskottet), b) (= utskottet), c) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 206 000 000 kr.
27. Prospektering (mom. 26)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Utskottet övergår" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör staten ha ett avgörande inflytande över användningen av de svenska naturtillgångarna. Utskottet anser därför, i likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N246 (v) och 1994/95:N268 (s), att riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder så att ett statligt prospekteringsbolag kan inrättas. Luleå skulle vara en lämplig och naturlig lokaliseringsort för ett sådant bolag.
Med det anförda tillstyrker utskottet de båda här aktuella motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande prospektering att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N246 yrkande 1 och 1994/95:N268 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
28. Fordonsteknik (mom. 28, motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m) och Sten Tolgfors (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Både det" och slutar med "åtgärder vidtas" bort ha följande lydelse:
Det fordonstekniska program som nu löper har betydelse härvidlag. När det gäller det i budgetpropositionen föreslagna programmet för verkstadsteknisk forskning anser utskottet att detta inte bör komma till stånd. Den förra regeringen genomförde stora satsningar på nätverks- och forskningssamarbete, bl.a. genom teknikbrostiftelserna. Erfarenheterna av dessa satsningar bör avvaktas innan ställning tas till förslag om inrättande av nya, kostnadskrävande program. Utskottet återkommer till frågan i avsnittet om anslaget till teknisk forskning och utveckling.
29. ABB Railcar AB (mom. 29)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de bedömningar som görs i motion 1994/95:N234 (mp) om att statsmakterna bör vidta åtgärder för att främja en utveckling av näringslivet i riktning mot s.k. gröna arbeten. I det fall som aktualiseras i motionen och som rör ABB Railcar AB i Örnsköldsvik kan det gälla att genom teknikupphandling från stat eller kommuner samt genom sänkta arbetsgivaravgifter ge förutsättningar för att verksamheten kan drivas vidare. Vidare måste det komma till stånd ett ändrat synsätt inom industrin så att den agerar i enlighet med de krav som Agenda 21 ställer. Härvid bör livscykelkostnader tas fram och satsningar på s.k. spetsteknik göras.
Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att vidta åtgärder så att en utveckling i den riktning som utskottet angett kommer till stånd. Därmed blir motion 1994/95:N234 (mp) helt tillgodosedd i berörda delar och tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande ABB Railcar AB att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N234 yrkandena 1--7 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
30. Miljöteknik (mom. 30, motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Som framgått" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
På initiativ av den tidigare regeringen har inrättats olika stiftelser som är av betydelse också för den nu aktuella frågan. Det som här främst avses är inrättandet av teknikbrostiftelserna, Stiftelsen Innovationscentrum och de strategiska stiftelserna, särskilt Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra). Enligt utskottets mening bör erfarenheterna av dessa stiftelsers verksamhet avvaktas innan beslut om nya, kostnadskrävande insatser tas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N238 (s), 1994/95:N287 (c), 1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi212 (mp) i berörda delar.
31. Miljöteknik (mom. 30)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N287 (c), att riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag om inrättande av regionala miljöteknikcentrum. Dessa centrum -- som bör finnas i varje län -- skall fungera som pådrivare och samordnare bl.a. mellan högskolor/universitet, uppfinnare samt befintliga och nya företag. Det övergripande ansvaret för att utveckla dessa centrum bör ligga på NUTEK i samarbete med länsstyrelserna. Finansieringen återkommer utskottet till i det följande avsnittet.
I utvecklingen av en marknad för miljöteknik har statsmakterna en roll att spela med att skapa erforderliga förutsättningar för näringslivet. Det rör sådant som att utbildning, kompetensutveckling och informationsteknik görs tillgänglig i hela landet. Vidare krävs satsningar på forskning och utveckling. Statens uppgift är sammanfattningsvis att skapa förutsättningar för miljömedveten produktion genom forskning och utveckling, skatteväxling, avgifter på miljöfarliga produkter m.m.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här har anfört. Med detta tillstyrker utskottet motion 1994/95:N287 (c) i berörda delar. Med ett sådant uttalande blir även de övriga här aktuella motionerna i stor utsträckning tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande miljöteknik att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N287 yrkandena 1, 3, 4 och 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 8, 1994/95:N238 och 1994/95:N275 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
32. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N288 (m), finns det inte skäl för de utgiftsökningar som föreslås i budgetpropositionen under det här aktuella anslaget. Den tidigare regeringen genomförde, som redovisats, kraftfulla satsningar på strategisk forskning genom inrättande av forsknings- och teknikbrostiftelser i samarbete med näringslivet. Erfarenheterna av dessa stiftelsers arbete bör avvaktas innan ställning tas till nya, kostnadskrävande insatser. När det gäller det verkstadstekniska forskningsprogrammet kan utskottet inte finna det motiverat att just denna sektor, på grund av bättre tillväxtförutsättningar eller av andra skäl, skulle tilldelas extra medel samtidigt som forskning och högre utbildning får minskade resurser.
Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda, att anslaget bör dras ned med 125 miljoner kronor; ett anslag på ca 941 miljoner kronor bör således anvisas av riksdagen. Därmed tillstyrker utskottet motion 1994/95:N288 (m) i berörd del. Även motion 1994/95:N274 (fp) blir därmed delvis tillgodosedd. De övriga här aktuella motionsyrkandena avstyrks av utskottet. Regeringens förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N288 yrkande 5, med anledning av motion 1994/95:N274 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 10 och 1994/95:N287 yrkande 2 a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 941 465 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) (= utskottet), c) (= utskottet).
33. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31) Under förutsättning av bifall till reservation 31
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "nämnda anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Som anförs i reservation 31 bör regionala miljöteknikcentrum inrättas. För att finansiera dessa bör riksdagen besluta om en ökning av det nu aktuella anslaget med 38 miljoner kronor. Vidare bör riksdagen uttala att det för första halvåret 1997 kommer att erfordras ytterligare 12 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker därmed motion 1994/95:N287 (c) i berörd del och avstyrker de övriga här aktuella motionerna, i vilka minskningar av anslaget förordas. Regeringens förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N287 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 10, 1994/95:N274 yrkande 11 och 1994/95:N288 yrkande 5 a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 104 465 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) (= utskottet), c) (= utskottet).
34. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N274 (fp), att riksdagen bör avvisa regeringens förslag om inrättande av industrirelaterade kompetenscentrum och om tillskapande av ett verkstadstekniskt forskningsprogram. Erfarenheterna av den förra regeringens stora satsningar på nätverks- och forskningssamarbete, främst genom teknikbrostiftelserna, bör avvaktas innan ställning tas till nya, kostnadskrävande insatser.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att det aktuella anslaget skall dras ned med 85 miljoner kronor och utgå med ca 981 miljoner kronor. Den nyssnämnda motionen tillstyrks därmed av utskottet i berörd del. Även motion 1994/95:N288 (m) blir därigenom till viss del tillgodosedd. De övriga här aktuella motionsyrkandena avstyrks av utskottet. Regeringens förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 11, med anledning av motion 1994/95:N288 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 10 och 1994/95:N287 yrkande 2 a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 981 465 000 kr, b) (= utskottet), c) (= utskottet).
35. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), bör det aktuella anslaget minskas med 25 % till 800 miljoner kronor. Genom de nyligen inrättade olika forskningsstiftelserna har teknisk forskning och utveckling tillförts betydande belopp.
Riksdagen bör således besluta om ett anslag på 800 miljoner kronor, varigenom den nämnda motionen blir helt tillgodosedd i berörd del. Den tillstyrks sålunda av utskottet. De övriga här aktuella motionerna avstyrks av utskottet i motsvarande delar. Regeringens förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 11, 1994/95:N287 yrkande 2 och 1994/95:N288 yrkande 5 a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 800 000 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) (= utskottet), c) (= utskottet).
36. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (mom. 33) Under förutsättning av bifall till reservation 31
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N287 (c), att STATT bör ges i uppdrag att särskilt bevaka framväxten av den globala miljömarknaden. Detta bör riksdagen göra ett uttalande om. I anslutning till de regionala miljöteknikcentrum som har förordats i reservation 31 kan ett sådant kontaktnät ha stor betydelse. Utskottet tillstyrker sålunda den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 3 och motion 1994/95:N287 yrkande 5 dels till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
37. Rymdbolagets huvudkontor (mom. 37)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 75 som börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening förefaller det naturligt om Rymdbolagets huvudkontor flyttas från Solna till Kiruna. Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i Esrange som är beläget i Kiruna. Utskottet är medvetet om att det är Rymdbolagets styrelse som har att fatta beslut om huvudkontorets lokalisering. Ett uttalande av riksdagen kan dock ses som en markering av statsmakternas uppfattning i frågan. Utskottet tillstyrker motion 1994/95:N232 (v).
dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande Rymdbolagets huvudkontor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N232 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
38. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (mom. 39)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Det aktuella anslaget bör enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), halveras. Visar det sig att Ingenjörsvetenskapsakademien tillägnar sig en förståelse för de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken, kan ett återställande av anslagsnivån bli aktuellt. Den nämnda motionen tillstyrks därmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under moment 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt F 6 och med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 12 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 4 100 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
39. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 77 med "En viktig" och slutar på s. 78 med "anslag förordas" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp), att den föreslagna verksamheten bör kunna bedrivas med ett väsentligt lägre anslag än vad regeringen föreslår. Regeringens förslag innebär en tiodubbling av anslaget, vilket utskottet inte finner motiverat. Utskottet föreslår i stället ett anslag på 19 miljoner kronor för verksamheten. Den allmänna inriktningen på verksamheten som anges i propositionen bör kunna utgöra utgångspunkt för delegationen, med beaktande av den av utskottet förordade lägre anslagsnivån. Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt modifiera de angivna riktlinjerna.
Riksdagen bör besluta i enlighet med det anförda. Därmed blir de nämnda motionerna väsentligen tillgodosedda i berörda delar. De övriga här aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N275 (v) och 1994/95:N270 (mp) avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 och motionerna 1994/95:N274 yrkande 9 och 1994/95:N288 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 3 och 1994/95:N275 yrkande 13 a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m. som utskottet angivit, b) (= utskottet), c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 000 000 kr.
40. Investeringsfrämjande (mom. 40) Under förutsättning av bifall till reservation 25
Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "anslag förordas" bort ha följande lydelse:
I reservation 25 har en engångsvis, tillfällig neddragning -- med 10 miljoner kronor -- av det nu aktuella anslaget för nästa budgetår förordats för att finansiera en fortsatt maringeologisk verksamhet. Utskottet föreslår således att riksdagen skall besluta om ett anslag till investeringsfrämjande på 87,5 miljoner kronor. Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt modifiera de angivna riktlinjerna.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 3, 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och 1994/95:N288 yrkande 3 a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m. som utskottet angivit, b) (= utskottet), c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 87 500 000 kr.
41. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med "De riktlinjer" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
De riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen kan utskottet i huvudsak tillstyrka. Dock bör, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N275 (v), riksdagen ges representation i delegationen. Detta bör riksdagen göra ett uttalande om. Därmed tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5, med bifall till motion 1994/95:N275 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 3, 1994/95:N274 yrkande 9 och 1994/95:N288 yrkande 3 a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m. som utskottet angivit, b) (= utskottet), c) (= utskottet).
42. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 77 med "En viktig" och slutar på s. 78 med "anslag förordas" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), bör den aktuella verksamheten kunna bedrivas utan en särskild delegation. Vidare bör anslaget kunna minskas kraftigt; ett anslag på ca 48,8 miljoner kronor bör vara till fyllest. Skulle en delegation ändå komma att inrättas, bör den innehålla relevant kompetens inom det ekologiska området. Riksdagen bör besluta i enlighet med vad utskottet förordar. Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av utskottet. De övriga här aktuella motionerna avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 momenten 1 och 3, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och 1994/95:N288 yrkande 3 a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m. som utskottet angivit, b) avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 moment 2, c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 750 000 kr.
43. NUTEK (mom. 44)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "angivet sätt" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), att en neddragning av anslaget till NUTEK kan göras. Riksdagen bör sålunda besluta om ett anslag på ca 222 miljoner kronor. Enheten för effektivare energianvändning får dock inte drabbas av nedskärningen. Utskottet tillstyrker med det angivna den nämnda motionen i berörd del. Vidare tillstyrker utskottet att utgående reservation på NUTEK:s utredningsanslag skall få disponeras på angivet sätt.
dels att utskottets hemställan under moment 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande NUTEK att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 1 och med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 2 a) till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 221 975 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) (= utskottet).
44. Livscykelspecifikationer (mom. 48)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N410 (mp), 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp), att regeringen bör anmodas att lägga fram förslag om införande av lagstiftning avseende livscykelspecifikationer.
Målet med detta förslag bör vara att en livscykelspecifikation skall ge följande information: (a) produktens syfte, (b) vilka naturtillgångar utnyttjas, vilka biprodukter alstras och vilka risker föreligger för den som arbetar med tillverkningen, (c) verkningsgrad vid energiutnyttjande och miljöpåverkan vid användning, (d) traditionell varudeklaration, (e) tekniska garantier, (f) förväntad teknisk livslängd, (g) serviceanvisningar, (h) serviceavsikter och (i) skrotningsspecifikation. Införandet av en lagstiftning om livscykelspecifikationer kan ske stegvis; det kan vara lämpligt att börja med kapitalvaror, inkl. hushållskapitalvaror.
Med ett sådant beslut av riksdagen som här förordas blir de tre motionerna helt tillgodosedda i berörda delar; de tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande livscykelspecifikationer att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo687 yrkande 1, 1994/95:Jo688 yrkande 7 och 1994/95:N410 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Mentorskap (mom. 3)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik Hedlund (alla m) anför:
Vi vill understryka vikten av att systemet med mentorskap vidareutvecklas. Det gäller dels den av den tidigare regeringen initierade verksamhet som NUTEK och ALMI bedriver och som redovisats i betänkandet, dels den verksamhet på området som Stiftelsen Svenska Jobs & Society byggt upp med stöd från Näringsdepartementet under den gångna mandatperioden.
2. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (mom. 41)
Eva Goës (mp) anför:
Jag vill erinra om Miljöpartiets ståndpunkt att Sverige inte borde ha blivit medlem i EU. Om Sverige inte hade varit EU-medlem hade belastningen på statsbudgeten med den här typen av avgifter undvikits.
Regeringens lagförslag
Bilaga
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1994/95:100 bilaga 134
Proposition 1994/95:100 bilaga 147
Motionerna7
Utskottet18 Allmänna riktlinjer m.m.18 Näringspolitikens inriktning18 Propositionen18 Motionerna19 Vissa kompletterande uppgifter23 Utskottets ställningstagande24 Besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 199825 Småföretagsutveckling26 Riskkapitalförsörjning26 ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden26 Atle AB och Investment AB Bure32 AP-fondens placeringsrätt34 Företagsgaranti35 Stöd till uppfinnare och innovatörer36 Design40 Vissa övriga frågor41 Anslaget Småföretagsutveckling43 Kvinnors företagande43 Tekniköverföring45 Stöd till kooperativ utveckling47 Teknologisk infrastruktur51 Standardisering51 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC53 Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.54 Elsäkerhetsverket55 Sprängämnesinspektionen55 Sveriges geologiska undersökning56 Geologisk undersökningsverksamhet56 Geovetenskaplig forskning63 Teknisk forskning och utveckling63 Fordonsteknik63 Miljöteknik65 Anslaget Teknisk forskning och utveckling68 Anslaget Informationsteknik71 Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet72 Rymdverksamhet72 Rymdstyrelsen72 Anslaget Rymdverksamhet m.m.73 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien75 Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag76 Investeringsfrämjande76 Vissa övriga anslag78 NUTEK och Konkurrensverket79 NUTEK79 Konkurrensverket79 Konkurrensforskning80 Övriga frågor80 Träskiveindustrins vedråvaruförsörjning80 Livscykelspecifikationer82 Hemställan83
Reservationer 1. Näringspolitikens inriktning (m, c, fp, kds)91 2. Näringspolitikens inriktning (v)92 3. Näringspolitikens inriktning (mp)93 4. Lokala investmentbolag (c)93 5. Närfonder m.m. (mp)94 6. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden (m)94 7. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden (c, fp, kds)95 8. Atle AB och Investment AB Bure (m)96 9. Atle AB och Investment AB Bure (v)97 10. Atle AB och Investment AB Bure (mp)98 11. AP-fondens placeringsrätt (m, c, fp, mp, kds)98 12. Företagsgaranti (c)99 13. Stöd till uppfinnare och innovatörer (m, fp)99 14. Stöd till uppfinnare och innovatörer (c, mp)99 15. Utbildning i entreprenörskap (c)100 16. Utbildning i entreprenörskap (mp)101 17. Lokala styrelser i större företag, m.m. (mp)101 18. Kvinnors företagande (m)102 19. Kvinnors företagande (c)103 20. Kvinnors företagande (fp)104 21. Tekniköverföring (m, fp)104 22. Tekniköverföring (mp)105 23. Stöd till kooperativ utveckling (m)106 24. Stöd till kooperativ utveckling (mp)106 25. Geologisk undersökningsverksamhet (c, kds)107 26. Geologisk undersökningsverksamhet (mp)107 27. Prospektering (v, mp)108 28. Fordonsteknik (m, fp)108 29. ABB Railcar AB (mp)109 30. Miljöteknik (m, fp, kds)109 31. Miljöteknik (c)110 32. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (m)110 33. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (c)111 34. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (fp)112 35. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mp)113 36. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (c)113 37. Rymdbolagets huvudkontor (v, mp)114 38. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (mp)114 39. Investeringsfrämjande (m, fp)115 40. Investeringsfrämjande (c, kds)115 41. Investeringsfrämjande (v)116 42. Investeringsfrämjande (mp)116 43. NUTEK (mp)117 44. Livscykelspecifikationer (mp)118
Särskilda yttranden 1. Mentorskap (m)118 2. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (mp)118
Bilaga Regeringens lagförslag119