Näringspolitik

Betänkande 2021/22:NU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 februari 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om näringspolitik (NU12)

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 104

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-02-03
Justering: 2022-02-17
Trycklov: 2022-02-17
Reservationer: 62
Betänkande 2021/22:NU12

Alla beredningar i utskottet

2021-12-09, 2022-02-03

Nej till motioner om näringspolitik (NU12)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-22
Debatt i kammaren: 2022-02-23
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:NU12, Näringspolitik

Debatt om förslag 2021/22:NU12

Webb-tv: Näringspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Lotta Olsson (M)

Näringspolitik

Herr talman! Vi står bakom samtliga reservationer, men för rationalitetens skull yrkar vi bifall endast till reservation 31 under punkt 11, om konkurrenskraft, samt till reservation 47 under punkt 18, om åtgärder för restaurang- och besöksnäring.

Herr talman! Vi har att debattera ett motionsbetänkande, men året har präglats av annat. Åter ligger ett år bakom oss som för hela landet och speciellt för näringslivet lagt en våt filt över Sverige. Det har varit ett år där vi från Moderaterna tillsammans med oppositionspartierna har motat regeringen framför oss för att få igenom satsningar för att rädda jobb och företag, ett år där näringsutskottets arbete till stor del har handlat om att vara på tå och föreslå stödåtgärder som utskottet sedan nogsamt ska följa upp effekterna av.

Pandemin har inte gått att förutspå. Så funkar pandemier. Att hela tiden ha örat mot rälsen och följa upp hur de olika stöden fungerar har varit avgörande för att försöka rädda så mycket som möjligt av det svenska näringslivet.

Herr talman! Det svenska näringslivet är avgörande för vårt välstånd. Det är tack vare ett starkt och innovativt näringsliv som ett så relativt litet land som Sverige, som är ett av världens mest handelsberoende länder, lyckas vara på tionde plats i välståndsligan, enligt OECD 2020. Bara genom att behålla vår innovations- och konkurrenskraft har vi möjlighet att vara bland världens tio bästa välfärdsländer.

Näringslivsfrågorna är mångfasetterade. För att få med bara det viktigaste räcker inte min begränsade talartid, men jag ska försöka.

Herr talman! Vår motion om ett tillkännagivande till regeringen om att göra det enklare att skapa testbäddar för ny teknik på avgränsade platser är viktig. Det vill vi göra genom ett förenklat och standardiserat regelverk för att åstadkomma ett mer tillåtande, öppet och innovativt klimat. Bland annat bör det finnas enkla, förutsägbara, teknikneutrala och standardiserade förfaranden för detta.

Vi föreslår vidare att skicka ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige bör utlysa ett antal innovationstävlingar för att driva utvecklingen på områden med mindre kommersiell kraft och uppmuntra och ta till vara den tekniska utvecklingen.

Vidare tror vi på att innovationstävlingar skulle kunna vara en modell för att främja och skapa ökat intresse för innovation. Det skulle bland annat kunna handla om miljöer där AI-applikationer kan användas på ett nytt sätt i pilotprojekt. Teknikutveckling och digitala innovationer skulle ännu bättre kunna stärka Sverige som företagsnation.

Herr talman! Vi har inte minst under pandemin sett att det finns stora brister i stödsystemen för företag. Därför anser vi att systemen för företagsstöd bör renodlas och effektutvärderas. Programmen för företagsstöd bör vara tydligt definierade, avgränsade och uppföljbara, och de olika typerna av företagsstöd bör effektutvärderas och följas upp för att tillgodose att samhället får bästa möjliga utväxling för skattepengarna.

Vidare anser vi att Sverige på EU-nivå bör verka för att regelverk för företagsstöd ska inriktas på att vara ett initialt stöd i verksamheter. Därefter ska dessa bära sig själva. Vidare bör gemensamma programunderlag som ska användas nationellt utvecklas för att bli så användarvänliga som möjligt och bygga på mål och mätbarhet.

Herr talman! Vi anser att det behövs ett tillkännagivande om att regeringen ska ge länsstyrelserna i uppdrag att göra en uppföljning av det statliga riskkapital som används och att genomföra en analys av resultatet från denna uppföljning. Det finns en stor risk att de medel som betalas ut inte är tillräckligt bra när det gäller hur de destineras. Målen är också för otydliga.

Herr talman! Brottslighet mot företag har blivit en riktig samhällsfara. Vem vill vara företagare om vi inte kan finna bot på detta gissel? Vi står bakom den motion som vill ge ett tillkännagivande om att regeringen ska försvåra för bedragare att kapa företag. Motionären anför att det bör införas ett krav på bank-id för att identifiera och vidimera sig när man gör ändringsanmälan hos Bolagsverket.

Betty Malmberg från Moderaterna pekar i sin motion på att Sverige i fråga om total entreprenöriell aktivitet i tidiga stadier placerar sig markant under genomsnittet jämfört med andra höginkomstländer. Fler entreprenörer behövs för att stärka den svenska välfärden och svensk konkurrenskraft. Motionären efterfrågar därför i yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att öka svenskt entreprenörskap. Utan entreprenörer - inga företag!

Herr talman! Sverige behöver fler nya företag och fler kvinnliga företagare. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för att öka antalet kvinnor som är innovatörer.

Kvinnors val av utbildning och yrke är avgörande. Huruvida man ska starta och driva företag påverkas av strukturella faktorer. Vi anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att motverka strukturella hinder för kvinnors företagande.

Det får inte vara fult att vara företagare i de yrken och professioner där kvinnor är aktiva, till exempel inom skola, vård och omsorg. Bra kvalitetsuppföljningar och en tydlighet att företagande uppmuntras från politiken är här avgörande för att främja företagande. Företagandet behövs för att driva utveckling och skapa valfrihet för både brukare och arbetstagare.

Att öka kvinnors företagande är en strategisk tillväxtfråga. Motionären, som vi står bakom, anser att ett jämställt företagande är positivt ur såväl ett tillväxt- som ett rättviseperspektiv, varför det är viktigt att regeringen arbetar systematiskt med frågan. Vi behöver sätta mål och vidta konkreta åtgärder för att fler kvinnor ska kunna bli företagare i sina branscher.


Anf. 23 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Nu debatterar vi näringspolitik. Det är ett känsligt politiskt område. Vad jag menar är att små politiska ingrepp i det fria företagandet kan få stora och direkta konsekvenser. Att inte komma med rätt ingrepp kan snarare också få långtgående konsekvenser över tid. Den nuvarande regeringen tillhör den andra av kategorierna.

Vi har ett relativt bra företagsklimat i Sverige i relation till andra jämförbara länder. Det är sant. Men är det ett självspelande piano? Jag vet inte. Jag tror inte det. Ibland behöver man lägga örat till marken och lyssna in vad de olika branscherna och näringslivet behöver för att vidta de rätta åtgärderna. Det gäller också att vara profetisk för att se var det brister så att näringslivet kan få åtgärder vidtagna för att kunna stå på egna ben och klara sig i exempelvis en kris.

Även om det råder ett gott företagsklimat menar jag att det finns en hel del orosmoln på himlen. Det är inte bara jag som menar detta, utan det räcker med att träffa företagare så får man snabbt bilden av att molnen verkligen hopar sig på himlen. Ibland behöver man därför titta upp och se vilka moln som behöver åtgärdas.

I går läste jag en artikel om en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv i Västra Götaland. Där har en undersökning gjorts om brottsligheten mot företagen. Ungefär 50 procent av företagen i Västra Götaland har blivit utsatta för brott den senaste tiden. 50 procent! Det är många företagare som blir utsatta för brott i det här landet i dag. Enligt Företagarna har 20-25 procent av företagen övervägt att lägga ned verksamheten på grund av den tilltagande brottsligheten.

Jag själv jobbade inom detaljhandeln innan jag kom in i riksdagen. Jag var agent för en rad olika varumärken, och jag hade förmånen att resa runt bland företagare i hela Sverige. Det var ett otroligt inspirerande och roligt jobb.

Under de stunder jag var i butiker för att träffa butiksägare och butikschefer hann jag på de korta stunderna uppleva en rad olika saker. Det var till exempel snatterier, och jag fick själv se till att de hamnade på rätt sida genom att ta tag i dem. Vid ett tillfälle kom jag till en butik i Örebro klockan 10 på morgonen. På natten har en bil kört rätt in genom dörrarna till butiken, det som kallas smash and grab, och man har plockat på sig en mängd dyra märkesjackor och sedan stuckit därifrån.

I en annan butik, också i Örebro, visade man mig hur det fungerar med stöldligorna. De har avmagnetiseringsfunktioner i spännena på sina bälten. En person kommer in och provar jeans, tar av larmen från jeansen och lägger tillbaka dem. Sedan kommer en annan person, plockar in jeansen i en väska och drar.

En annan butik i Göteborg fick besök av kriminella gäng från förorterna. Det var stora killar som gick rätt in i butiken, tog saker i kundvagnarna och gick rätt ut ur butiken. Ingen vågar göra någonting. Det tar ett bra tag innan polisen kommer, vilket gör att killarna hinner försvinna.

Det här är en vardag för enormt många näringsidkare i vårt land i dag. Nyss talade jag med en företagare i en kommun utanför Göteborg som hyr ut maskiner. Företagaren har i princip jour under nätterna eftersom larmen går så ofta när det är inbrott i maskinparken.

Fru talman! Det här allvarligt, och jag är genuint oroad över utvecklingen. Vi lever i en tjänsteekonomi som är helt beroende av balansen mellan företag, arbetstagare, statliga åtgärder och näringslivets egen frihet, rimliga skatter och välfärden. Men om förtroendet för politiken och staten brister kommer konsekvenserna att bli enorma på längre sikt.

Andra exempel på orosmoln utöver brottsligheten är regelförenklingsarbetet. År efter år säger man att man ska ta tag i arbetet. Nu vidtas åtgärder, och nu blir det kraftfulla satsningar. Ändå ökar kostnaden för företagen med 1 miljard årligen. Energikrisen, bränslepriserna och kompetensförsörjningen har också seglat upp som en enorm utmaning för näringslivet i dag. Sedan är det långtidsarbetslösheten, samtidigt som arbetsgivare inte får tag i arbetskraft ens till enkla jobb. Vad är det som brister inom Arbetsförmedlingen? Det finns en rad fler frågor som kan lyftas fram här. Av den anledningen kan vi stå här i talarstolen och lyfta upp dessa detaljer i sakfrågor. Vi kan göra det i oändlighet. Men om hårt arbetande människor tappar tilltron till systemet är vår välfärdsstat i riskzonen, menar jag.

Jag vet att jag målar upp en dystopisk bild, men det är dessvärre den vardag som många människor och företagare lever i dagligen. När man träffar företagare gör sig denna bild påmind. Vi har säkert alla här i kammaren träffat företagare som säger att de inte förstår varför de ska betala skatt eftersom de inte får något tillbaka. De får inte den utlovade välfärden. Brottsligheten ökar. Reglerna och byråkratin ökar. Arbetsgivaravgifterna är så höga att de inte kan anställa. Vinstmarginalen inom restaurangbranschen ligger på 2-3 procent. Hur ska de driva verksamhet med de villkoren?

Vi behöver en ny regering som inte bara släcker bränder utan som har en långsiktig vision och en tanke om vart vi är på väg.

Jag menar att företagens roll i vår välfärd är att dra in skatt. I närmare 200 kommuner i Sverige står småföretagen för en majoritet av skatteintäkterna. Vi i Sverigedemokraterna ser småföretagen inte bara som en välfärdsfaktor utan också som en arbetsmarknadsåtgärd.

Varför ska man göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat? Dagens industris politiska redaktör PM Nilsson gjorde en sammanställning av en rad verkningslösa åtgärder för att exemplifiera frågan. Jag ska dra några av dem kort.

År 1996 kom arbetsplatspraktiken. Det var fråga om sex månaders subventionerad praktik, och det ökade inte anställbarheten nämnvärt. År 1998 kom anställningsstödet. Det var subventioner på 50 procent av lönen, och det skapade undanträngningseffekter och sänkte chansen för riktiga jobb. År 2000 kom jobbcoacherna. Det ökade chansen till riktiga jobb med 2 procent. År 2007 kom instegsjobben. Det var också en subventionerad satsning, och den ökade chansen till riktiga jobb med 7 procent. Det finns en rad fler exempel som jag inte hinner ta upp nu.

Nu kommer extratjänsterna. I går pratade jag med arbetsmarknadsministern. Då sa arbetsmarknadsministern glatt att man nu har fått ett förhandsbesked från EU-kommissionen om att etableringsjobben ska få komma på plats. Det ska rädda oss från långtidsarbetslösheten! Men Albert Einstein sa att det var dårskap att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat. Jag menar att det är så. Därför känner jag ingen tilltro till nya subventionerade anställningar som ska rädda oss från långtidsarbetslösheten, som fanns lång tid innan pandemin.

Jag var i Australien med arbetsmarknadsutskottet innan pandemin för att studera deras arbetsmarknadspolitik, socialpolitik och även företagarpolitik. Australien har den modell som vi har använt i reformarbetet av Arbetsförmedlingen. De använder inte alls subventionerade anställningar i någon högre utsträckning. Det kan funka ibland, speciellt för människor med funktionsvariation. Det skulle ha varit en jättebra åtgärd om det inte också hade blivit en integrationsåtgärd.

Jag menar att subventionerade anställningar är fel väg att gå. Det som måste göras är att förenkla för småföretagen eftersom det är där fyra av fem jobb skapas, och det är där som tillväxten och innovationen för framtiden ligger. Därför har vi en rad förslag som skulle underlätta för småföretagen.

Exempelvis har besöksnäringen varit en extremt drabbad bransch. Vi menar att personalliggarna måste moderniseras och förenklas. Det är enkelt, och det kostar inget. Vidare föreslår vi sänkt energiskatt. Vidare måste arbetsgivaravgiften sänkas. Det gäller inte bara för en viss målgrupp, unga eller nyanlända, utan det ska vara permanent och rejält för alla. Sedan föreslår vi lättade krav i fråga om alkoholservering och att möjliggöra gårdsförsäljning. Detta finns som ett föreslaget tillkännagivande, så det är bara att dra igenom. Vidare föreslår vi att förenkla regelverket för danstillstånd och hotelltillstånd. Gör efterhandsbetalningar av avgifter till regel, den så kallade Rättviksmodellen som alla här inne känner till. Lyft bort sjuklöneansvaret från småföretagarna. En väg in vid anmälningar och förändringar i verksamheten.

Det här är exempel på åtgärder som är ganska enkla och inte direkt kostnadsdrivande - några av dem, i alla fall. Men vi får hoppas på en ny regering som har en lite större vision och lite mer av framtidstankar kring näringslivet och arbetsmarknaden.

Med det, fru talman, vill jag säga att vi i Sverigedemokraterna naturligtvis står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservationerna 33 under punkt 13 och 52 under punkt 22.

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).


Anf. 24 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Vi lever i en orolig tid, och genom Rysslands agerande mot Ukraina börjar vi åter närma oss ett kallt krig mellan öst och väst. Säkerhetsläget i omvärlden påverkar Sverige mer än på länge, och cyberspionage och strategiska uppköp har blivit något som vi på allvar behöver förhålla oss till - inte minst när det gäller vårt näringsliv.

Visste ni att det årligen försvinner miljardbelopp på grund av just cyberspionage? Det rapporterar Säkerhetspolisen. Det drabbar svenska företag och verksamheter genom att deras information och kunskap inhämtas av andra stater. Därför behöver vi vara varsamma när vi hanterar till exempel offentlig upphandling och uppköp av samhällskritisk infrastruktur.

Ett aktuellt exempel är Swedavias upphandling av ny röntgenutrustning, eller screeningutrustning, till Arlanda nyligen. Ett kinesiskt bolag vann upphandlingen. Det här bolaget är svartlistat av USA och har nära kopplingar till kinesisk militär och regering. Dessutom har bolaget lagt sig på så låga anbud att inga andra företag kunnat matcha summan. Samma sak har hänt i andra europeiska länder som upphandlat företagets utrustning.

Nu ska det aktuella fallet med Swedavia granskas av Transportstyrelsen, men oavsett hur utfallet blir sätter det fingret på att vi behöver vidta åtgärder för större säkerhet.

Samma sak gäller vindkraften. Vi har diskuterat det några gånger i näringsutskottet. El är ju en viktig samhällsbärande funktion, så hur ska man se på olika typer av utländskt ägande här? I vissa andra europeiska länder har till och med flygplatser och hamnar sålts till kinesiska bolag. Jag är en stor frihandelsvän, men de här frågorna behöver vi faktiskt fundera mer på - både inom politiken i stort och inom näringspolitiken.

Fru talman! Nu kastar jag mig raskt över till ett helt annat ämne, även om det också har med geopolitik att göra, nämligen gruvor och industri och tillståndsprövning. Det är ett ämne som vi gärna och ofta diskuterar i den här grupperingen i näringsutskottet, men icke förty är det viktigt.

Gruvnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar med tusentals jobb, inte minst på landsbygden. Men handläggningstiderna har diskuterats om och om igen. Det blev väldigt tydligt för svenska folket i somras, när Cementa fick problem och många industrier blev oroade eftersom kalkbrytningen stoppades.

Det här gör att inte bara industrier drar sig för att investera i Sverige utan också gruvföretag. Det har gjort att Sverige blivit mindre attraktivt som gruvland. Samtidigt behöver vi öppna nya gruvor i Sverige, inte minst med tanke på behovet av innovationskritiska metaller för den gröna industrin.

Det är inte rimligt att gruvföretag eller andra industribolag ska behöva vänta upp till sju år, i vissa fall ännu längre, på att få besked. Och detta att olika myndigheter kan överklaga varandras beslut i stället för att tala med en röst skapar enorm osäkerhet och oförutsebarhet för företagen. Det är också så att tillståndsprocesserna ser olika ut runt om i landet. Det är inte acceptabelt att företag ska behöva fatta beslut om sin lokalisering - om det nu är möjligt - utifrån vilken länsstyrelse som bäst kan balansera frågor om bevarande av naturområden och hållbar industriutveckling. Det ska ju vara samma i hela landet.

Det finns inte alltid balans mellan olika värden. Det har blivit lite väl kraftig slagsida åt att bevara till exempel kulturlandskap och nyckelbiotoper kontra att bygga vindkraftsparker, även när påverkan på kulturlandskapet eller artrikedomen är näst intill minimal.

Det finns också för många olika lagstiftningar och prövningsinstanser inblandade. Det lägger en orimligt tung administrativ bevisbörda på företagen och öppnar upp för både godtycklighet och utdragna processer.

Fru talman! För ungefär ett år sedan meddelade bolaget Boliden att man funderade på att flytta mer verksamhet utomlands på grund av de svåröverblickbara tillståndsprocesserna.

Om företag likt Boliden skulle göra det blir konsekvensen att tusentals nya arbetstillfällen helt enkelt går förlorade. Inte bara det - det kan också göra att Sverige går miste om ledartröjan i den fossilfria gröna omställningen, som vi gärna vill ha. Svensk miljölagstiftning är bland de striktaste i världen. Det är ingen som inte vill fortsätta det, men vi vill ha förenklade tillståndsprocesser. De ska vara överblickbara. Det ska inte ta upp till sju åtta år att få besked.

Om de här företagen väljer att flytta verksamhet utomlands finns det också en risk att utvinning och bearbetning sker på ett mindre hållbart sätt där. Det gynnar knappast miljön, klimatet eller planeten i stort. I dag importerar vi koppar och många andra mineral från länder där miljötänkandet är långt mindre utvecklat och där utvinning sker under mycket dåliga arbetsvillkor, detta samtidigt som vi har alla möjligheter att utvinna våra egna fyndigheter på ett miljömässigt hållbart sätt.

Regeringen tillsatte för en tid sedan en utredning som ska se över bland annat miljötillståndsfrågan och hur den processen kan effektiviseras och förkortas utan att man tummar på miljön. Det är bra och välkommet.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja fokusera på en fråga som jag vet att också talmannen är engagerad i, liksom många andra. Det är kvinnors företagande.

Alla, oavsett kön, ska ha möjlighet att starta och driva företag. Så är det inte i dag. Det är markant fler män än kvinnor som driver företag, och kvinnor har svårare att få finansiering för sitt företagande.

Jag vet inte om ni har läst den, men det finns en ny undersökning från Småföretagarnas Riksförbund som visar att Sverige är sämst av alla EUländer när det gäller kvinnors företagande. Bara vart femte företag med anställda drivs av kvinnor. Det är ett bottenbetyg och, måste man säga, ett misslyckande.

Det undersökningen visar stärker en negativ trend som vi sett under ett flertal år. Andelen kvinnor som är företagare är minskande i Sverige. Under de tre senaste åren har andelen kvinnliga företagare i vårt land sjunkit från 29 procent till 27 procent. Därmed avviker Sverige från den positiva trend som man kan se i EU som helhet. Sveriges jumboplats sticker än mer i ögonen eftersom Sverige ju är en förebild när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. Där ligger vi på tredje plats efter Island och Norge, enligt World Economic Forum.

Många av dessa problem är välkända och handlar om att det behöver bli enklare och billigare att anställa. Trygghetssystemen måste anpassas till den verklighet som företagare och entreprenörer möter och till deras behov. I dag är dessa system anpassade för att passa dem som är anställda.

Men det är inte bara politiken som behöver lägga fram nödvändiga reformer. Även näringslivet måste göra sitt. Exempelvis går bara 1 procent av det privata riskkapitalet till kvinnors företagande. Detta är bedrövligt och speglar en förlegad syn på var morgondagens entreprenörer finns.


Anf. 25 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag är här för att ge en bild av hur Vänsterpartiet ser på näringspolitiken. Ibland anklagas vi för att vara företagsfientliga, vilket inte alls stämmer. Jag skulle vilja reda ut lite.

Vårt mål som parti är full sysselsättning. När alla människor har möjlighet att ha ett arbete fungerar samhället som bäst. Jobb skapas när innovationer och nytänkande omsätts i nya produkter och tjänster, inte genom att man konkurrerar med lägre löner och sämre arbetsvillkor.

Vi tror inte att lägre löner, sämre villkor eller kringgående av miljö och klimatmål ska vara den globala eller nationella ordningen. Detta kan översättas till att vi tror att det går att skapa ett samhälle som är bättre för alla, som vi ansvarsfullt kan lämna över till nästa generation - men inte genom att skapa motsättningar mellan varandra för att gynna vissa.

Vi vill se en stor grön och modern omställning av samhället, som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. I vår politik har vi förslag som gynnar små och medelstora företag, som gynnar landsbygden och som stärker kvinnors företagande, bland annat.

Företagen behöver ett stabilt demokratiskt samhälle, med mindre ekonomiska klyftor, där vi bygger ut gemensam infrastruktur vid behov, där arbetare har någonstans att bo utan att en stor del av lönen går till att betala hyran, där man om man är sjuk kan känna sig säker på att det finns ett trygghetssystem som tar emot och där grupper inte diskrimineras, vare sig det handlar om den kvinnliga företagaren som måste ha med sig en manlig expert för att få ett lån beviljat av banken eller om den rasifierade arbetaren som inte får anställning och tvingas bli företagare för att få en inkomst. Ja, det finns rätt mycket som måste funka för att företagen ska få en stabil och bra utveckling.

Fru talman! Framtiden ligger i ett företagande som är hållbart, där även ensamföretagare kan vara föräldralediga eller få skydd när de helt enkelt blir arbetslösa. Men företagare som arbetar ansvarsfullt med att ställa om eller som satsar på att bidra till omställningen ska också kunna känna att det är en fördel att gå den vägen.

Vi står inför många utmaningar. Tiden är förbi för tillväxthetsen; vi måste hitta andra vägar. Vi behöver fundera ordentligt över hur vi utvinner våra resurser, vad vi använder dem till och hur mycket vi använder. Finns det sådant som vi kan återvinna eller återbruka? Allt för att nyttja det vi har på bästa sätt, inom de planetära gränserna.

Vänsterpartiet vill se en övergång till förnybar energiproduktion och smarta elnät, satsningar på järnvägar och elvägar, utbyggd kollektivtrafik och nybyggnation av lokaler och klimatsmarta bostäder. Detta är satsningar som i hög grad kommer att påverka industrin. Det handlar både om arbetstillfällen och om möjligheter för folk att ha någonstans att bo och verka, och om att företagen ska ha en infrastruktur de kan lita på.

De statliga bolag som verkar inom industrin ska användas aktivt för att bygga ett tryggare samhälle som är mer jämlikt och ekonomiskt och ekologiskt hållbart, öka konkurrenskraften och inte minst jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd. För att detta ska ske behöver staten ta ett större ansvar för styrningen av sina bolag, och ägardirektiven till flera av de statliga bolagen bör utvecklas. Statligt ägande kan innebära större insyn och makt och möjliggör omställningar i ett snabbare tempo. I vissa delar ser vi ett behov av detta.

Mycket av det material som kommer från industrin är av samhällsavgörande karaktär. Det kan vara material som behövs för välfärden, byggandet eller omställningen. Det måste därför finnas ett gemensamt ansvar för de samhällsavgörande industrierna. Vi behöver därför en uttalad strategi för hur vi hanterar de industrier som över tid är av stor vikt för vårt samhälle. Därför väljer jag att yrka bifall till reservation 12 i detta betänkande.

Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om och hjälpa företagen med ett massivt grönt investeringsprogram och satsningar på ny teknik - ett program med utgångspunkt i uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som vi har inflytande över, som svarar mot den senaste forskningen och bygger på solidaritet gentemot framtida generationer och andra delar av världen. Det handlar om investeringar som ökar statens ägande och därmed alla personers demokratiska inflytande. Det går inte att överlåta framtiden till marknadskrafterna - framtiden tillhör oss alla.

Fru talman! Jag nämnde tidigare att vi behöver stärka kvinnligt företagande, och i detta betänkande lyfter vi att vi behöver säkerställa att minst hälften av de statliga innovationsbidragen går till kvinnor. Kvinnors innovation är ett ofta eftersatt område. Det behövs såväl en jämställd forskningspolitik som en jämställd innovationspolitik. Många av de bidrag för innovation som finns visar på en snedfördelning, och många kvinnor upplever svårigheter med detta. Genom att ta ledartröjan via statliga finansiärer kan vi påverka ett av många områden där patriarkatet visar sig och kanske också pusha på den privata delen av finansiärerna.

Ett annat område som vi har pekat på de senaste åren är de kooperativa och arbetstagarägda företagen. Vi har lyft både att mer forskning behövs kring dessa företagsformer och att statusen för dem behöver höjas. De ska möta fler öppna dörrar. Varför? Jo, de är dels mer hållbara och har högre resiliens vid kriser, dels mer demokratiska - arbetarna har mer insyn och makt i företaget.

I dag har vi flera exempel där företagare inte haft möjlighet till generationsskifte och då väljer att sälja företaget vidare. Ibland funkar det jättebra, men vi har också sett att större företag ibland köper upp mindre, enbart för att lägga ned dem och på så sätt göra sig av med en konkurrent.

Ett exempel är Boxholms mejeri, där man lade ned produktionen efter att Arla hade köpt upp det. Arla flyttade produktionen av Boxholmsost till en annan stad, och Boxholm förlorade jobb och företag. Räddningen blev att kommunen köpte upp mejeriet för att förhindra att det försvann helt.

Som tur var bildades ett kooperativt företag. Det var mjölkbönder som gick ihop och räddade företaget. Men om vi hade ett system där vi underlättar övertagandet av sådana företag skulle Boxholm ha sluppit alla turer kring ett av deras viktigaste företag. Folk hade känt sig trygga i att jobben skulle stanna kvar.

Vi menar att regeringen måste utreda hur staten kan underlätta för arbetstagarägda företag samt arbetstagarövertagande av hotad produktion. Det finns exempel på det runt om i världen, som vi har något att lära av, bland annat i Spanien och USA.

Fru talman! Jag väljer att inte gå igenom all politik som vi har lagt fram på området utan bjuder in er som inte känner till Vänsterpartiets näringspolitik att läsa våra motioner. Det finns flera att välja mellan, till exempel En aktiv industripolitik eller En förbättrad landsbygdspolitik.


Anf. 26 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinning vill jag yrka bifall endast till reservation 32.

Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb. Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker. De skapas när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas på ett sätt som gör det enklare att starta och driva företag.

De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Vi kristdemokrater anser att familjeföretag är långsiktiga och stabila ägare. Vår politik ser närsamhället och civilsamhället som en resurs som stabiliserar samhället. Familjeföretag ser sitt ägande inte bara i rapporter för Q1 eller Q2 utan första årtiondet och andra årtiondet.

Eftersom familjeföretag bygger på att nästa generation tar över behövs stabila regler över tid. Vi kristdemokrater kommer inte att medverka till att arvs- och gåvoskatter införs; däremot måste kapitalskattereglerna utformas så att generationsskiften i företagen underlättas.

Sveriges familjeföretagare blir allt äldre, och det blir allt vanligare att deras barn inte vill ta över verksamheten. Många svenska företag riskerar att behöva läggas ned helt i onödan. För bara några decennier sedan var det vanliga att familjeföretag togs över av barnen, men i dag görs detta bara i cirka 30 procent av fallen och trenden verkar gå nedåt.

Problemet är som störst i glesbygdsområden. I övre Norrland har nästan hälften av företagarna passerat pensionsåldern. Fler än var femte företagare planerar att dra sig tillbaka de närmaste fem åren, och en tredjedel tror att deras företag kommer att behöva läggas ned.

Detta är slöseri med arbetstillfällen och företagande. I den KD-M-budget som riksdagen antog hösten 2018 säkerställde vi att generationsskiften kunde ske utan att missgynnas skattemässigt. Nu vill vi ta nästa steg och utreda möjligheten för personal som vill äga och driva vidare företag att göra det. Det finns flera internationella exempel på hur detta kan genomföras, och en utredning bör se över hur ägarskiften av detta slag bäst kan främjas i en svensk kontext.

Vi vill också säkerställa att det finns ett antal ägarskifteskontor spridda över landet som kan ge råd och stöd i ägarskiftesprocesser, både inom familjer och för de företagare som vill lämna över verksamheten till sin personal.

Fru talman! Man brukar säga att det man mäter försöker man förbättra, men det man inte mäter förfaller över tid. Mot den bakgrunden är jag säker på att det vore en klok åtgärd att ge ett uppdrag åt förslagsvis Tillväxtverket att sätta upp ett konkurrenskraftsmål. Detta mål bör sedan kopplas till ett särskilt utarbetat konkurrenskraftsindex som gör det möjligt att följa Sveriges utveckling på detta område.

Så sent som i går kom Entreprenörskapsforum med en rapport som visar att Sveriges konkurrenskraft har tappat mark det senaste decenniet. Rapporten visar ett mediokert Sverige med förbättringspotential. Den pekar på flera svårigheter, exempelvis matchningen på arbetsmarknaden. Sammantaget innebär detta en välståndsförlust på flera hundra miljarder kronor, enligt de forskare och författare som står bakom rapporten.

Vi är ett land som är mycket starkt beroende av internationell handel och export. Vi må ha en stor geografisk yta, men vår befolkning är inte tillräckligt stor för att kunna vara en motor som går oberoende av hur andra länder utvecklas. Vi måste därför stå på tå för att nå så långt som möjligt i syfte att vässa vårt lands möjligheter till en god välfärd.

Fru talman! Det finns ett reellt hot mot hela välfärden på grund av att några partier på vänsterkanten vill införa vad de kallar ett vinsttak för privata aktörer, vilket i praktiken skulle innebära ett nästan totalt stopp för möjligheterna att långsiktigt driva och utveckla dessa verksamheter.

Jag skulle vilja vända på det hela och i stället säga att målet måste vara att stoppa förluster inom välfärden. Att företag även inom välfärdssektorn måste få gå med vinst är avgörande om valfriheten ska kunna bevaras. Företag som inte kan eller får gå med vinst kan enbart gå med förlust, och det innebär att ingen heller kommer att investera i dessa företag.

På samma sätt som det är självklart att företag ska kunna gå med vinst är det också självklart att vård och omsorg inte är vilka marknader som helst. De rör människor i utsatta situationer, och möjligheten att bedriva verksamhet inom exempelvis vård, skola och omsorg ska vara förknippad med högt ställda kvalitetskrav. Det gäller såväl privat som offentlig verksamhet. Det är också en självklarhet att de som verkar i dessa sektorer följer skattelagstiftningen och att verksamhet som bedrivs här i Sverige beskattas här.

En mångfald av aktörer inom välfärdssektorn är också en förutsättning för att ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska kunna växa fram och drivas. Mer måste göras för att ge sådana organisationer möjlighet att driva verksamhet på välfärdsområdet. Att stänga möjligheten till privat driven välfärdsverksamhet i företagsform kommer inte att förbättra möjligheterna för ideellt driven vård och omsorg att startas och drivas, tvärtom. När valfrihetssystem som LOV avskaffas drabbar det även idéburen verksamhet.

De som bygger äldreboenden, sjukhus och vårdcentraler arbetar i privata företag. Oftast är dessa företag grundade av män. De som däremot arbetar med vård och omsorg i dessa byggnader har under lång tid varit hänvisade till en offentlig arbetsgivare och har oftast varit kvinnor.

När valfrihetsreformerna inom välfärdssektorn introducerades innebar det en stor förändring för de anställda i denna kvinnodominerade sektor. Då skapades nya möjligheter för människor till kreativitet och entreprenörskap. Nya karriärvägar öppnades. Det gav positiva effekter på kvinnors löneutveckling, inte minst då antalet arbetsgivare ökade. Reformerna har inneburit positiva effekter för kvinnors företagande. Valfriheten i välfärden skapar förutsättningar för ett jämställt Sverige.

Och framför allt: Varje skattekrona skapas av företag. Utan företag har vi ingen välfärd.


Anf. 27 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Nu debatterar vi näringsutskottets betänkande om näringspolitik. För mig, som gammal företagare, klappar hjärtat en extra gång nu när vi får möjlighet att debattera företagarnas både möjligheter och utmaningar.

Även om det i dag kommer att sägas en hel del fina ord om företagare och näringslivet i denna kammare ska vi komma ihåg, fru talman, att insikten om företagarnas betydelse för samhället skiljer sig markant mellan partier, särskilt mellan vänsterkanten och den borgerliga sidan.

Ska vi ha höga ambitioner med välfärden måste människor arbeta och företagen växa. Det är nämligen genom att företagare vågar anställa och investera som vi samlar in skatteintäkter som finansierar vår välfärd.

Pandemin har inneburit ett stålbad för många företag. Det syns inte minst i konkursstatistiken. Under 2020 försattes 6 500 företag med sammanlagt 20 000 anställda i konkurs. Förra året blev den siffran något bättre, men vi ska komma ihåg att vi fortfarande inte har sett alla konsekvenser av pandemin. Det kommer dessutom att ta lång tid för många branscher att återhämta sig.

Redan innan pandemins start var arbetslöshetsnivåerna i Sverige höga i jämförelse med andra EU-länder - galet höga, om vi ska vara ärliga. Pandemin gjorde att arbetslösheten tillfälligt ökade dramatiskt. Även om vi nu, glädjande nog, kan se en viss återhämtning fortsätter långtidsarbetslösheten att ligga kvar på en hög nivå. Utanförskapet för vissa grupper förstärks, och de regionala skillnaderna ökar.

Jag är stolt över det arbete som Liberalerna gjorde för att rädda svenska jobb och företag. Vi kan konstatera att om inte Liberalerna hade varit en drivande kraft inom ramen för det dåvarande januariavtalet och om inte fler partier i den här kammaren hade varit som en igel på regeringen hade inte åtgärdspaketen kommit så fort som de gjorde och varit i den storlek som de var. Dessutom hade vi inte haft den palett av åtgärder som har funnits för företagen. Detta är väldigt bra.

En återhämtning kräver en handlingskraftig politik där man förstår företagarna men också arbetstagarnas möjligheter och utmaningar. Det är något som den här regeringen saknar.

Vi behöver en politik som skapar förutsättningar för näringslivet. Med ett starkare fokus stärker vi svensk konkurrenskraft. Våra företag växer och frodas, och många nya arbetstillfällen skapas. Ett starkt näringsliv gör det möjligt för människor att få ett jobb och att gå från ett utanförskap till ett innanförskap.

Fru talman! Näringspolitiken måste vara bred. I vår motion som behandlas i detta betänkande men också i vår budgetmotion förklarar vi de ändringar som vi skulle vilja se. En sak är i alla fall tydlig. Ska vi lyckas skapa ett blomstrande näringsliv och därmed också sänka arbetslösheten krävs en ny liberal och borgerlig regering.

I vår motion lyfter vi flera delar. Bland annat vill vi att regeringen tillsätter en startup-kommission med förankring i näringsliv och samhälle som med ett brett mandat får uppgiften att ta fram förslag för att riva hinder och underlätta för fler startup-företag. Det ska nämligen finnas alla möjligheter för vårt land att vara en miljö i världsklass som lockar unga, snabbväxande företag, alltså så kallade startup-företag, att etablera sig i Sverige.

Vi vill även tillsätta en utredning i syfte att identifiera och förändra lagstiftning som innebär konkurrensnackdelar eller otillbörlig regelbörda för att underlätta för det sociala företagandet och företag i en framväxande hållbar delningsekonomi.

Kooperationen, med sina liberala rötter, har nämligen i minst 150 år bidragit till en positiv samhällsförändring och har med en affärsmodell som bygger på demokratiska fundament gjort ekonomisk och social nytta för såväl sina medlemmar som samhället.

Liberalerna vill att det statliga riskkapitalet ska bli mer vasst och strategiskt. Ett av de främsta hindren för företagare som vill expandera eller nyanställa är svårigheten att få finansiering. Samtidigt skapar ett fungerande finansieringssystem för små och medelstora företag som står inför en expansion jobb, tillväxt och ökade intäkter till vår gemensamma välfärd. Privat kapital är självklart helt avgörande för att man ska kunna starta, driva och utveckla företag. Men i vissa fall kan det statliga riskkapitalet behövas för att komplettera det privata kapitalet.

En annan viktig fråga är delningsekonomin. Den växer snabbt och är ett fenomen som uppstår i digitaliseringens kölvatten. Några av de stora fördelarna med en växande delningsekonomi är att resurserna kan användas effektivare, att varor och tjänster kan komma fler till del och att det finns potentiella miljövinster med att dela och utnyttja resurserna bättre. Därför vill Liberalerna förenkla och anpassa regelverken till ett digitaliserat och delande samhälle.

Fru talman! I dag vill jag även passa på att särskilt lyfta kvinnors företagande.

Av Sveriges cirka 490 000 företagare är omkring var fjärde kvinna. Det är en mycket låg andel sett ur ett europeiskt perspektiv. I EU är i genomsnitt var tredje företagare kvinna.

I ett av världens mest jämställda länder går 93 procent av det investerade kapitalet till män. Det är tydligt att faktorer såsom att det saknas förebilder samt att det finns normer, fördomar och föreställningar om kvinnors företagande spelar en avgörande roll.

En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar att det är en nackdel att vara kvinna om du söker statligt stöd. Det bekräftas av den rapport från riksdagens utredningstjänst som Liberalerna tidigare har beställt. Den visar nämligen att det i genomsnitt endast är 9 procent av de bolag som Almi Invest anser som intressanta att göra eventuella investeringar i som är bolag som består av endast kvinnor.

Jämställdhet uppnås genom ekonomiska reformer och genom handlingskraftig politik som krossar orättvisor mellan könen. Därför måste vi ge kvinnor rätt förutsättningar att driva företag. Kvinnors företagande och entreprenörskap är nämligen en av de viktigaste pusselbitarna för ett framgångsrikt och jämställt land. Pengar är makt, och kvinnor får i dag inte tillgång till kapitalet.

Liberalerna föreslår därför flera kraftfulla åtgärder. Bland annat vill vi att det statliga riskkapitalet på kort sikt ska premiera kvinnors entreprenörskap. Varje år betalar staten ut ungefär 30 miljarder kronor i företags- och innovationsstöd. En tydligare riktning där det statliga kapitalet går till kvinnors företagande är av stor betydelse för att på kort sikt och även på lång sikt uppnå mer jämställda investeringar.

Vi vill utveckla rutreformen. Rutavdraget har haft en avgörande betydelse för att öppna svensk arbetsmarknad för fler samt för att förvandla svarta jobb till vita. Det är en viktig reform, både för den som fått möjligheten att köpa hushållsnära tjänster och för den som har kunnat starta företag eller få jobb i något av alla de nya företag som blivit till.

Vi vill också starta ett mentorskapsprogram för entreprenörer. Ett mentorskap erbjuder viktiga möjligheter till bland annat erfarenhetsutbyte och kontakter och kan på så sätt vara av stor vikt, särskilt i ett företags uppstartsfas. Såväl jämställdheten som kvaliteten i entreprenörskap har mycket att vinna på effektiva satsningar och stöd till ett mentorskapsprogram.

Fru talman! I möjligheternas Sverige frodas företagandet, och jämställdheten står i centrum. Vi behöver därför byta regering - till en liberal och borgerlig regering som står för handlingskraft.

Vi i Liberalerna står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 40.


Anf. 28 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Ledamöter! Den gröna industrivännen - så har Miljöpartiet beskrivits i medier. För drygt ett år sedan skrev Dagens Nyheter, Flamman och Dagens industri om Miljöpartiets näringslivspolitik. Det är intressant att detta kommer från så vitt skilda tidningar - vänster, höger och mitten. Vi ser nu också att Isabella Lövin är krönikör i Dagens industri. Det är ett uppdrag som hon åtar sig med stort engagemang.

Dagens industri skrev för ungefär ett år sedan: Ett regeringsskifte är i realiteten en affärsrisk om det gröna trycket på näringslivet försvinner eller försvagas.

Ser man nu till hela riksdagssammanhanget ser man att det är just detta tryck som luckras upp. Vi ser en fossilpopulism som breder ut sig. Det politiska landskapet har, så att säga, förflyttat sig. Och något jag är väldigt oroad över är att klimatfakta och klimatvetenskap ifrågasätts alltmer. Debatten är på ett ställe. Fakta och vetenskap är på ett annat ställe. Så kan vi faktiskt inte ha det.

Vi behöver ett starkt näringsliv för välfärden och för jobben. Vi behöver ett näringsliv som driver på klimatomställningen, som tar hänsyn till miljön och som håller sig inom planetens gränser.

Vi har tillsammans med Socialdemokraterna länge jobbat med dessa gröna industrivännen-bitar. Jag tycker att det vore otroligt bra att kunna fortsätta på det viset. Vi har varit kritiska på många sätt, men vi ser också att det allra bästa vore att fortsätta jobba tillsammans med dessa bitar.

Det är två delar i denna gröna industrivän. Den ena är tydliga regleringar för att framtidssäkra branscher. Den andra är att dela risker med företagen.

Vad gäller regleringar har vi klimatlagen och det nuvarande territoriella klimatmålet, som är ett otroligt bra exempel på hur företagen vet vad de ska ställa in siktet på. Vi har Fossilfritt Sverige. Och branscherna tar fram sina färdplaner och betar av dessa saker. Det blir också tydligt för politiken hur man kan stötta.

Just nu debatteras ett konsumtionsmål, ett mål för minskade klimatutsläpp från konsumtion. Vi vet redan nu att Fossilfritt Sverige jobbar med företagens värdekedjor. Där skulle vi också behöva ställa in kikarsiktet. Vi får se var detta landar. Men det hade varit otroligt framsynt om vi även där hade kunnat få ett tydligt mål för företagens värdekedjor.

Vi har flera skarpa regleringar som verkligen behöver komma på plats. Jag tänker då på Klimaträttsutredningen, som har ett förslag om bästa möjliga teknik för klimatet. Det behöver vi helt enkelt bara få gjort.

Nu är det väldigt sent när det gäller stopp för propositioner. Men nästa mandatperiod behöver man bara genomdriva detta snarast möjligt för en stark konkurrenskraft och för starka företag i världen.

Klimaträttsutredningen har också förslag om att återvunnet material ska användas om det också är bra för klimatet.

Det finns också en proposition om ekonomiska säkerheter för gruvor. Det är utmärkta regleringar som borde införas och som helt enkelt säkerställer att förorenaren ska betala. Då tänker jag: Gör det bara, antingen denna mandatperiod eller nästa!

När det gäller att dela risker med företagen var Miljöpartiet arkitekten bakom Industriklivet och sedan också de gröna krediterna. Det finns en stor uppslutning kring dessa styrmedel. De gröna krediterna utökas nu mycket. De blev också kvar i budgeten, vilket är mycket bra. Detta behöver vi alltså fortsätta att jobba med.

Jag vill också lyfta fram offentlig upphandling. Där kan man verkligen efterfråga klimatsmarta och cirkulära tjänster, och nya marknader kan verkligen växa fram. Jag vet att det finns en stor uppslutning kring detta också från andra partier.

Det fanns en satsning i budgeten på fossilfria och cirkulära upphandlingar. Den är också kvar, och det är väldigt bra.

Något som däremot tyvärr togs bort var ett kompetenslyft riktat till företag. Det hade sitt ursprung i samverkansprogrammen för näringslivet. Detta skulle riktas just mot klimat, cirkulär ekonomi och digitalisering. Att detta försvann drabbar tusentals företags kompetenshöjning just inom denna sektor. Detta är verkligen någonting som behöver läggas tillbaka.

Något som också tyvärr ströks i budgeten var pengar till länsstyrelserna. Det behövs för att kunna ha tidiga samråd i tillståndsprocesserna. Vad gäller just tillståndsprocesserna vill jag nyansera detta lite grann. Det är viktigt att vi jobbar med dem, och de behöver bli bättre. Just detta med tidiga samråd är väldigt viktigt. Men här behöver vi också se till statistiken, och 90 procent av ärendena tar maximalt två år. Dagens industri skrev nyligen att bara 2,5 procent får avslag. Det är alltså viktigt att hålla ordning på fakta, så att man sätter in krutet på rätt ställe. Då tror jag att just tidiga samråd och att man har en tydlighet där är väldigt viktigt.

Mineralfrågor togs upp av Centerpartiet. Jag håller helt med om att vi inte kan stå och se på att det försiggår barnarbete och så vidare. Om man kan säkerställa att det ställs höga miljökrav tycker jag att man kan öppna gruvor i Sverige. Men då måste man kunna säkerställa miljön och vattnet med respekt för urfolks rättigheter. Vissa platser är lämpliga, andra är inte lämpliga. Men om man på allvar menar att man faktiskt vill ta sig an att motverka barnarbete och motverka oskäliga löner får man verkligen titta på den ansvarslag som kommer att presenteras av EU-kommissionen när som helst, den som kallas due diligence. Man skulle kunna kalla den ansvarslag eller företagslag för mänskliga rättigheter och miljö. Den kommer alltså snart, och här har Sverige haft en positiv hållning hittills. Och jag vill verkligen skicka med att det vore otroligt bra om vi kunde få en bred enighet från riksdagen om att driva på för denna lagstiftning, så att EU:s företag också tar ansvar genom sina värdekedjor för att barnarbete och oskäliga löner inte ska förekomma.

Jag ska sammanfatta. Vi behöver helt enkelt hålla uppe det gröna trycket på näringarna. Vi behöver ha dessa skarpa regleringar och dela riskerna med näringslivet genom Industriklivet och gröna krediter. Vi behöver båda dessa ben. Det kan säkert vara jobbigt i början, men detta innebär att framtidssäkra branscherna på lång sikt. Det är att ta den gröna industrivännen på allvar. Vi behöver också jobba genom värdekedjorna. Ju längre ned i värdekedjan man kommer, desto värre kan det se ut, så att säga. Här behöver vi verkligen ansvarslagen, men vi behöver också jobba med konsumtionsmålet, spårbarhet och sådana verktyg för klimatet, för jobben och för miljön.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation 25 och i övrigt till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 29 Anders Frimert (S)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU12 om näringspolitik. Det bygger på de motioner som är inlämnade under allmänna motionstiden. Runt 200 yrkanden har vi att ta ställning till.

Vid föregående års debatt stod vi inför ett utmanande läge. Flertalet ledamöter nämnde i sina anföranden: Här kunde ingen tro att vi skulle vara. Vi var fortfarande mitt i pandemin och i ett osäkert läge. Världen och Sverige har levt i ett vakuum, och ingen kunde heller förutspå att nya vågor av covidvarianter skulle komma.

Nu äntligen ser vi ljuset i tunneln. Näringslivet och besöksnäringen ropar högt: Äntligen! Nu kör vi. Snabbt såg vi att antalet människor på dansgolv, i uteliv och på afterski i Åre ökade och att bokningarna av hotell och flygresor ökade. Det är en början, och det är glädjande.

Näringspolitiken är omfattande. Även om allt är viktigt räcker inte talartiden för att ta upp allt. Min kollega Åsa Eriksson kommer senare att ta upp startup-företag, innovation och forskning.

Fru talman! Jag vill passa på att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på övriga yrkanden.

Jag vill prata lite grann om besöksnäringen. En stor del och många yrkanden handlar om den. Jag har haft en dialog med Visita, som är Sveriges största besöksorganisation, flera gånger. Näringen, med bland annat hotell, kaféer, restauranger samt dans- och byföreningar, kommer äntligen att kunna dra igång sin verksamhet.

Även om näringen själv tillsammans med organisationer och politiken ska göra allt är det viktigt att vi alla hjälper till. Det är tillsammans som vi återstartar Sverige.

Enligt den senaste statistiken från Tillväxtverket ökade antalet gästnätter förra sommaren kraftigt. Antalet utländska gäster ökade med 167 procent jämfört med året innan. Störst ökning hade Stockholms län. Överlag är det stora ökningar jämfört med året innan. Det är glädjande och en positiv grund för återstarten.

I mina samtal med Visita och företagare nämner de att de sänkta arbetsgivaravgifterna var mycket bra. Korttidspermitteringen var mycket bra. Det var bra med anstånd med bland annat inbetalning av skatter och avgifter. De ska dock betalas och har förlängts till hela 24 månader.

Visit Sweden är mycket viktigt för att stärka Sveriges attraktivitet. Vårt helägda statliga bolag skapar långsiktig nytta för vår besöksnäring. De har ett viktigt arbete framför sig att stärka Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft.

Nu när övriga länder omkring oss öppnar upp är det viktigt att vi fortsätter marknadsföra och visa Sverige från sin bästa sida. Det är glädjande att regeringen nu har presenterat den nya strategin för en hållbar turism och växande besöksnäring. Strategin syftar till att Sverige ska bli världens mest hållbara och attraktiva resmål, byggt på just innovation. Besöksnäringen är en stor del av det roliga i våra liv - låt oss ta vara på den!

Regeringen har haft korttidsstöd, omsättningsstöd, omställningsstöd, evenemangsstöd, hyresstöd och skatteanstånd. Arbetet med att genomföra en strukturerad utvärdering av de sammanlagda effekterna av dessa pandemistöd pågår just nu och kommer att redovisas senare i år.

Fru talman! Tack vare regeringens politik med 400 miljarder i satsningar på stödåtgärder har vi hämtat igen hela bnp-tappet. Antalet konkurser är dessutom det lägsta på nästan 15 år.

Jag ska nämna en del kommittémotioner som har skrivits. Ett flertal har påpekat utvecklingen av Verksamt.se, och även förenklingsregler är det flera som tar upp.

Regeringen presenterade redan i september 2021 en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. Regeringen har satsat stora resurser, och digitaliseringen innebär stora möjligheter. Därför fortsätter vi socialdemokrater att satsa på att utveckla den svenska konkurrenskraften och på att underlätta för människor att starta och driva företag. Därför permanentas 15 miljoner till att förstärka Verksamt.se.

En annan satsning görs på Tillväxtverket, Bolagsverket och Sveriges Kommuner och Regioner i samarbete med Visita genom projektet Serverat. Syftet är att minska och förenkla uppgiftslämnande och förenkla kontakterna med myndigheter, vilket bidrar till att handläggningen av ärenden blir effektivare. 69 kommuner är för närvarande anslutna. Tack vare den positiva återkopplingen pågår en utvidgning av arbetet vad gäller branscher och olika typer av tillstånd, vilket innebär att kommunernas intresse ökar. Värdeskapandet av detta beräknas till över 100 miljoner kronor varje år.

Delningsekonomi är också något som kommer mer och mer. Vi behöver bli mer resurseffektiva och frångå det vi kallar slit-och-släng-samhället. Bara i Sverige förbrukar vi fyra och ett halvt jordklot per år vad gäller resurser. Vi behöver använda våra resurser effektivt och stärka digitaliseringen. Socialdemokraterna har under sin regeringen lagt 5 miljarder på bredbandsutvecklingen, vilket inte minst är viktigt för landsbygden.

Det sociala företagandet ökar också, och en strategi har framtagits för att främja detta. För sociala företag återinvesteras överskottet in i verksamheten i stället för att primärt tas ut i vinst genom avkastning till ägarna. Almi, som är en motor och partner, är ett av våra statliga bolag. De finns närvarande i hela Sverige och hjälper entreprenörer och bolag i starten med rådgivning, affärsutveckling samt riskkapital genom Almi Invest.

Almi har i en undersökning konstaterat att bolag med jämställda styrelser har högre lönsamhet. Almi har i flera år haft fokus på just kvinnor, och det är bra att höra att mångfald ökar lönsamheten, vilket vi har hört tidigare i talarstolen. Det behöver svenskt näringsliv. Jag trodde att vi låg femma i världen när det gäller jämställdhet, men jag hörde någon säga att vi är trea. Det är ännu bättre.

Regeringen har också tillsatt en utredning om hur vi kan stärka trygghetssystemet så att ännu fler ska kunna starta företag. Detta initiativ tas främst för att få fler kvinnliga entreprenörer, då inte minst kvinnor nämner trygghetssystemen som en anledning att inte starta företag. Det är viktigt.

Fru talman! Att som socialdemokrat i näringslivsdebatten ej nämna den enormt stora, gröna industriella revolutionen - det går inte. Vi ser den, vi märker av den och den är på allas läppar både i tal och i medier.

Det satsas 1 100 miljarder bara i Norrland. Vår konkurrenskraft ökar i och med den gröna omställningen, som pågår över hela Sverige. Vi ser en satsning på fossilfritt stål genom Hybrit, H2 Green Steel med mera. Norrland står inför en gigantisk expansiv fas där tillväxtutmaningen nu handlar om arbetskraft och boende, vilket är något som är nytt för många. Vi ligger på en åttondeplats av 140 länder när det gäller just konkurrenskraft.

Senaste nytt var Northvolts satsning i Göteborg, med 3 000 anställda. Synsam flyttar sin fabrik från Asien till Östersund, med hundratals anställda. Det är glädjande för industrin och för våra svenska företag. Det är även glädjande att utländska företag vill investera i Sverige för en hållbar utveckling och för vårt goda företagsklimat.

Den socialdemokratiska näringspolitiken syftar till att få fler och växande företag så att vi kan öka våra gemensamma tillgångar och investera i en stark välfärd för oss alla. Business Swedens senaste rapport om exportchefsindex visar att svenska näringslivschefer har en mycket optimistisk syn på exporten. Konstaterandet till näringsutskottet var att exportmarknaden är urstark och tangerar den högsta notering som uppmätts sedan undersökningen startade.

Energifrågan är också genomgående och viktig för näringslivets konkurrenskraft. I och med vår omställning kommer mer energi att behövas i framtiden, och därför satsas 100 miljarder på vårt elnät. Senast såg vi elektrifieringsstrategin med 12 huvudpunkter och 67 åtgärder för mer el. En fjärr- och kraftvärmestrategi ska framtas, liksom en laddinfrastruktur för hela landet och en handlingsplan för vätgas, för att nämna några.

Den senaste av satsningarna är havsplanerna, som i första steget innebär en utbyggnad med 20-30 terawattimmar. Det planeras för ytterligare 90 terawattimmar, vilket är nästan det dubbla mot vad Sverige förbrukar i dag. Det är att ta ansvar för svensk energi- och näringspolitik.

När det gäller småföretagen och satsningen Smart industri har tusentals industriföretag fått utbildning och coachning mot hållbarhet, digitalisering och innovation. Tillväxtverket konstaterar att Smart industri är ett gott exempel på regionalt anpassad näringspolitik. Det är beklagligt att stödet togs bort ur den senaste budgeten av M, KD och SD.

Det viktiga för oss alla, oavsett detta, är satsningen på ett hållbart samhälle. Vi behöver fortsätta vår energieffektiviseringsresa samtidigt som vi ska fortsätta vara ett av världens ledande länder när det gäller industriell produktion och innovation. Nyindustrialiseringen driver på den gröna omställningen med investeringar i hela landet, och vi är mitt i denna fantastiska era. Så förbättras klimatet, och så minskar utsläppen.

Framtiden är här och nu. Satsningarna pågår i denna stund - jobb skapas, arbetslösa ser en framtid och industrin går för högtryck. Det Sverige behöver är att fortsätta vara ledande och aktivt i denna omställning, så att även framtidens jobb hamnar hos oss. Det är socialdemokratisk politik - för jobben, för näringslivet och för den gröna omställningen i vår gröna revolution.

(Applåder)

I detta anförande instämde Åsa Eriksson (S).


Anf. 30 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Att företagandet är viktigt kan vi skriva under på, och jag delar många av de synpunkter som kommer fram om den gröna omställningen.

Vi ser också att det har hänt mycket i Norrland. Där har man tillgång till planerbar - och tillräckligt med - energi samtidigt som industrin håller på att ställa om, vilket är väldigt fördelaktigt. Det vi däremot ser är att den högsta arbetslösheten just nu finns i Skåne. Skåne har egentligen alla möjligheter - man har nära till kontinenten, det är inga långa avstånd och så vidare - men där är arbetslösheten högst. Jag skulle vilja fråga hur socialdemokratin försvarar att det är så det har blivit.

Det är även väldigt tråkigt att en stor del av de kommunala utjämningspengarna går till regioner i Skåne som vi tycker borde vara starka. Det är regioner som borde klara sig själva och i stället generera ett överskott. Tråkigt!

Vi är hemskt glada för alla de företagsstöd som har kommit på plats, men man ska också vara medveten om att vi har en ekonomi som är extremt dopad. Mycket av dessa pengar ska betalas tillbaka sedan. Till exempel i restaurangbranschen har många verkligen sugit på ramarna, och när pengarna sedan ska betalas tillbaka i form av skatt som inte har betalats in än kommer det att bli problematiskt. Jag vill att man ska vara uppmärksam på att det faktiskt är 400 miljarder som har gått ut från statskassan. Ekonomin har alltså inte hållit igång sig själv utan har varit dopad, vilket vi i och för sig tycker är bra.

Jag startar så.


Anf. 31 Anders Frimert (S)

Fru talman! Jag är lite osäker på om jag hörde en fråga från ledamoten utöver orerandet om att de södra delarna av Sverige har en hög arbetslöshet. Men det är väl egentligen glädjande för hela Sverige att vi har en extremt stor, grön industriell revolution. Vi ser fortfarande satsningar över hela landet; senast har vi sett satsningar i Göteborg med 3 000 anställda.

För mig som norrlänning är det här lite annorlunda att höra. Vi har alltid varit tvärtom. Nu kommer äntligen Norrland med stora satsningar. Jag vet inte om jag uppfattade Moderaternas ledamot rätt - var detta en nackdel? Ser Lotta Olsson Norrland som tärande, som jag hört i andra debatter? Jag undrar hur ledamoten menar.

Nu har vi en stark arbetskraft. Vi har försörjning. Vi har jättemånga företag som vill anställa, så vi har ett angenämt problem. Detta innebär, som alltid, att vi behöver flytta arbetskraft och utbilda den via Kunskapslyftet; det handlar om 14 000 platser. Där har vi haft ungefär 160 000 platser. Vi behöver utöka med högskola och yrkeshögskola för att få folk dit där de bäst behövs just nu.

Nu har vi den här industriella revolutionen, så låt oss ta vara på den.


Anf. 32 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag raljerar absolut inte. Jag är jätteglad för att Norrland går framåt, och jag är jätteglad för den gröna omställningen. Man måste dock problematisera - hur kommer det sig att den gröna omställningen har kommit till i Norrland? Det är jättebra, men hur kommer det sig att inte Skåne kan bära sig självt? Jag vill att man ska betänka vilken energipolitik vi har. Hur kommer det sig att en av de rikaste regionerna i landet nu har blivit sämst i klassen?

Vad vill Socialdemokraterna göra för att vi inte ska ha det så här? Vi vill naturligtvis ha en utveckling i Norrland - det är jag den första att skriva under på - men vi vill också ha en utveckling i Skåne. Det är alltid förödande när man får höga arbetslöshetssiffror. Vi ser ju att sociala problem och mycket annat kommer med det här.

Jag skulle också vilja komma in på jämställdhet. Ledamoten tog upp att man jobbar väldigt mycket med jämställdhet, men det gör man ju bara på vissa sätt. Kvinnor ska helst bli ingenjörer om de ska driva företag. Jag skulle till exempel kunna tänka mig att driva en vårdcentral. Här handlar det väldigt mycket om vinster i välfärden. Man kanske undervisar på en skola och vill driva byskolan hemma.

Jag kan inte förstå hur Socialdemokraterna får ihop en företagspolitik samtidigt som man inte frågar efter kvalitet i välfärden utan i stället går till angrepp mot att det faktiskt ska finnas entreprenörer i kvinnodominerade yrken. Då måste vi alla bli ingenjörer. Jag förstår inte riktigt logiken.


Anf. 33 Anders Frimert (S)

Fru talman! Det var en stor fråga; bara frågan om vinster i välfärden skulle behöva några minuter till.

Jag börjar med Skåne och den problematiken. Du, Lotta Olsson, tog upp satsningarna på Norrland. Du menade egentligen energipolitiken. Det är problematiskt att det har beslutats att inte bygga ut den havsbaserade vindkraften med ungefär 65 terawattimmar. Detta har främst att göra med moderatledda kommuner. Utbyggnaden med dessa havsplaner hade inneburit enormt många arbetstillfällen och motsvarat elförsörjningen för halva Sverige. Nu ligger de havsplaner som regeringen har antagit, och det tackar jag för.

Man har ju tidigare varit inne på till exempel kärnkraft. Den är jättebra som den fungerar i dag, och detta är ingenting som socialdemokratin är emot. Vi har den. Det var vi som startade vattenkraften. Det var vi som startade kärnkraften. Det är också vi som nu bygger ut vindkraften.

För att motsvara utbyggnaden med 65 terawattimmar havsvindkraft skulle det behövas ungefär 200 av de SMR-reaktorer som ni har pratat om - dock inte just i dag.

Jag tycker att detta är beklagligt.

När det gäller jämställdhet kan det inte ha undgått någon i denna kammare att vi socialdemokrater är för jämställdhet. Vi har ju våra statliga bolag, där vi kämpar och där vi har lagt ut vissa direktiv. Där har vi över 50 procent kvinnor. De statliga bolagen går före, men näringslivet måste också göra sitt.

Vi har satsat på massor av utredningar och tillsatt en utredning om hur trygghetssystemet kan stärkas så att ännu fler kan starta företag. Detta är främst för att få fler kvinnliga entreprenörer.

(Applåder)


Anf. 34 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Sverige är en kunskapsnation. Vårt land är beroende av att ha en stark konkurrenskraft. Därför behöver vårt land få åtgärder på plats som kan säkerställa denna konkurrenskraft på en alltmer globaliserad marknad. Jag tar detta tillfälle i akt att lyfta fram en fråga som är oerhört viktig för svenskt vidkommande: immaterialrätten.

Vi har gått från en tid där produktion - det vill säga det materiella - var det största värdet hos företagen. Det har tjänat vårt land väl, men Sverige måste vara på tårna som land och ta vara på den stora mängd företagsvärden som finns i det immateriella. Kunskapen i vårt land behöver öka, och vårt land behöver utbilda dem som ska arbeta med företag i dessa frågor.

Många företag tänker inte på att skydda sina immateriella tillgångar. Därför behövs det spridning av kunskap om vikten av att ta vara på dessa värden. De behöver finnas och komma fram. Detta är oerhört väsentligt.

Det sker dubbel användning av resurser i form av att man saknar kontroll på vad som redan har fått patent. Medel används alltså två gånger, och kostnaden för detta är onödig. Därför behöver man se över detta så att ansökan bara sker en gång och så att man har kontroll på dessa system.

Sverige ligger bra till med innovation men kan bli betydligt vassare på att omsätta dessa innovationer till affärsidéer. Min uppmaning till företag är att säkra immateriella tillgångar.

Sveriges grannländer Danmark och Finland har arbetat fram en immaterialrättsstrategi för sina länder för att kunna ligga i framkant. Danmark var på väg fram när jag senast kollade, och Finland är inne på sin 2.0-version. I Finland har man också gjort det som jag anser att Sverige borde ha gjort och som vi har talat om länge, nämligen skapat en plattform - ett universitet - där näringsliv, politik och akademi möts för att få fart på innovationer och omvandla dem till nyttiggörande i realiteten, det vill säga affärer, eller, om man så vill, pang för pengarna.

En uppfinning som tagits fram i Umeå framstår som om den kommer från ett annat land. Så ska vi inte ha det. Vi behöver täppa igen kunskapsbristen och se till att kunskaper kommer in i utbildningen brett. Vi behöver vara på tårna och driva frågor i EU och Bryssel snarare än reagera och drivas. Vi behöver fortsätta att samverka med övriga Europa när det gäller regelverk så att våra företags konkurrenskraft inte halkar efter utan ligger före och så att Sverige ligger i framkant.

Fru talman! Jag ska också säga några ord om besöksnäringen. En ny strategi är på väg fram. Det är glädjande att vi nu, efter att ha debatterat infrastruktur förra veckan, kanske har lämnat flygskammen bakom oss och att vi kan knyta ihop alla landets trafikslag för att få landet att leva. Det är viktigt med teknik och möjligheter i stället för stopp och förbud.

Efter pandemin och restriktioner med klockslag för restauranger och andra principer i andra sammanhang som gjort att näringen har blött kraftigt står vi nu här i kammaren och ska ta oss framåt. Det finns en missmatchning när det gäller ett stort antal personer som blivit arbetslösa under pandemin och som står till arbetsmarknadens förfogande. Besöksnäringen har ett skriande behov av folk - hotellrum ska fixas, middagar serveras och gästnätter fyllas. Om detta ska fungera framöver är det viktigt att alla som kan kommer på plats på arbetsmarknaden.

Samtidigt äter uppvärmning av faciliteter, kök, badrum etcetera upp stora delar av inkomsterna för besöksnäringen, inte minst i södra Sverige. Vi hörde en socialdemokrat kalla detta för orerande. Jag tycker att det är en tråkig situation vi befinner oss i, och många lever på knappa resurser.

En familj inom besöksnäringen i Skåne har på ett par månader fått 28 000 kronor i elskatt. De står nu vid ett vägskäl. De har precis klarat pandemin men kanske inte klarar det sista. Många av företagen har fått elräkningar i brevlådan som varit upp till fem gånger högre än vad de vanligtvis brukar vara under motsvarande tid.

Vi kan inte ha det så här. Vi behöver inte en längre kö till Arbetsförmedlingen, utan vi behöver människor som står och väntar på jobb när de behövs.


Anf. 35 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att hylla min moderata kollega Ann-Charlotte Hammar Johnsson, som tog upp den otroligt viktiga aspekten immateriella tillgångar. Guldstjärna till dig!

Fru talman! De positiva nyheterna om utländska investeringar, nya företag och fler jobb i hela landet tack vare den gröna omställningen duggar tätt. Det är roligt att vara svensk, och det är extra kul att vara sosse.

Bidragande anledningar till den boom vi nu ser är den nyindustrialiseringsstrategi som Stefan Löfven gick till val på 2014 och de trygghets- och utbildningssystem som vi gemensamt har byggt upp i vårt land. Men den som står still blir snabbt omsprungen. För att kunna fortsätta att vara världsledande inom flera olika områden, så att våra företag kan bidra med arbetstillfällen och skatteintäkter till välfärden, måste vi hela tiden vässa innovationspolitiken. Det är av den anledningen jag står här i talarstolen i dag.

Fru talman! Målet för den socialdemokratiska näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, bland annat genom satsningar på innovation och samverkan, så att vi kan bygga det starka samhället. Nyligen har Sverige återigen rankats som det näst mest innovativa landet i världen efter Schweiz och som bäst på innovation inom EU. Men vi har mer att göra, framför allt när det gäller innovation inom de minsta företagen, jämställdhetsaspekten och antalet företag som söker patent.

Socialdemokraternas målsättning är att Sverige även fortsättningsvis ska rankas som ett av de mest innovativa och kreativa länderna i världen och att vi ska lyckas dra största möjliga nytta av den tekniska revolution som vi är mitt inne i nu.

Min näringspolitiska vision när det gäller innovation är att

alla innovatörer, oavsett storlek eller kön, ska kunna gå in i kreativa, nyskapande samarbeten med öppna ögon och en långsiktig plan för hur det som skapas ska användas och helst kommersialiseras

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

alla innovatörer, oavsett storlek eller kön, ska ha tillräcklig kunskap för att kunna avgöra när och hur en innovation bör skyddas

alla offentliga forskningsmedel ska användas effektivt och strategiskt och bidra till att Sverige även i framtiden är en ledande innovationsnation.

Fru talman! Regeringen beslutade 2016 om Smart industri för att främja en digitaliserad, innovativ och hållbar produktion i Sverige. Det var ett oerhört smart drag. Det var dock väldigt osmart av dem som tog bort det under budgeten.

Tillsammans med de strategiska samverkansprogrammen, Nationella innovationsrådet, Startup Sweden, acceleratorprogrammet, Swedish Cleantech och en massa andra viktiga uppdrag till myndigheter och bolag har vi med politikens hjälp banat väg för de världsledande innovationer som har tagits fram och som också kan omvandlas till nya, gröna jobb i hela landet och bidra till den globala omställningen.

Innovatörer, entreprenörer och investerare gör det faktiska jobbet, och det ska de hyllas för. Men politiken ser till att det finns en spelplan som möjliggör för idéer att se dagens ljus. Behöver jag nämna Hybrit i Luleå, H2 Green Steel i Boden, Dana i Åmål, Inmotion i Tyresö och Northvolt i Skellefteå för att påminna om vad svensk innovations- och handelspolitik har möjliggjort runt om i vårt land? Och det här, mina vänner, är bara början.

Vad behöver då göras mer? Jo, vi behöver öka andelen innovationer och forskningsresultat som kommersialiseras. Där finns en förbättringspotential. Det finns också en outnyttjad potential bland kvinnliga innovatörer. Fler kvinnor behöver få hjälp, så att deras idéer ser dagens ljus. Annars går en enorm potential förlorad.

Med ökad kunskap hos fler, utvecklad samverkan mellan olika samhällssektorer och trygghetssystem som gör att människor vågar satsa kan vi fortsätta vara världsledande på innovation, ha ett framgångsrikt näringsliv och möta komplexa samhällsutmaningar på ett långsiktigt klokt sätt. Vi socialdemokrater vill stärka svensk konkurrenskraft med fortsatt stark innovationskraft. Med det yrkar jag bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 36 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag är hemskt ledsen för att jag tryckte på fel knapp. Min mening var inte att instämma i anförandet utan att begära replik på Åsa Erikssons fantastiska anförande.

Det är jätteglädjande med innovationer. Sverige behöver innovationer. Men vi behöver dem inom alla områden. Vad finns det för chanser om man jobbar i ett kommunalt äldreboende och tar fram nya smarta idéer om hur man ska förändra omsorgen och skapa nya produkter? Vi vet att de produkter som har förbättrat äldreomsorgen mest i landet är mikrovågsugnen och rullatorn. Men varför skulle inte ett vårdbiträde kunna komma med nya smarta innovationer? Hur tar kommunerna i så fall till vara dem?

Socialdemokraterna driver tydligt att man inte vill ha vinster i välfärden, som man kallar det, det vill säga företagen i välfärden. I så fall måste man ha en innovationsplan för hur även människor som jobbar i de branscherna ska få ta fram idéer. Eller också har man synsättet att personer i de här branscherna inte är lika innovativa, inte har lika mycket idéer och inte bryr sig lika mycket om att de personer som de vårdar ska ha det bra och få det absolut bästa.

För mig rimmar det illa med innovationspolitik när det bara är vissa branscher som ska få det här till godo. Det gör mig så ont om alla dem som faktiskt har bra idéer och som man lägger en våt socialdemokratisk filt över. De får inte chansen därför att det här är fult och något som suger skattepengar och tar från någon annan. Jag vill ha svar på de här frågorna. De är enormt viktiga.


Anf. 37 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag tackar Lotta Olsson för instämmandet i mitt anförande, även om det inte var ledamotens avsikt.

Först och främst måste jag säga att innovationer inom äldreomsorgen är något oerhört viktigt. Vi behöver hela tiden stimulera och utveckla alla verksamheter överallt. Men äldreomsorgen är ju, precis som ledamoten vet, ett kommunalt ansvar. Det är kommunen som måste ha strategier och planer för att ta vara på de innovationer som finns. Jag vet att det finns kommuner som har jättebra program där man uppmuntrar anställda att på olika sätt bidra med nytänk och premierar dem när det sker.

När det gäller privat utförd äldreomsorg hoppas jag att man på samma sätt har en önskan om att medarbetarna ska bidra till utveckling. För alla som har idéer, oavsett bransch och sektor, finns det jättebra offentligt finansierat stöd att få för att kunna förverkliga sin idé. Det finns riskkapital, hjälp att ta fram affärsplaner och så vidare. Detta har regeringen sett till att stödja hela tiden.

Vinster i välfärden ska vara för dem som välfärden är till för, inte för dem som ska plocka ut skattepengar och stoppa i egen ficka.


Anf. 38 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Vinsten ska vara till för att komma skattebetalarna till godo. Men så ser det inte ut om jag bygger ett sjukhus och har ett byggföretag, om jag skottar parkeringen utanför ett sjukhus, om jag säljer förbandsmaterial eller om jag tillverkar respiratorer. Det här gäller enbart vissa delar, faktiskt de delar där kvinnor är verksamma. Jag skulle vilja säga att det är ett strategiskt socialdemokratiskt förtryck mot vissa arbetsgrupper. Om jag jobbar inom äldreomsorgen och får en briljant idé som jag skulle kunna ta patent på ska jag gå till föreståndaren på min enhet. Då ska kommunen få riskkapital enligt vad Åsa Eriksson säger. Sedan ska vi driva den idén inom organisationen. Eller hur skulle jag ha gjort om jag kommit på den briljanta idén med rullatorn? Tyvärr var det inte det, men om, var skulle jag ha landat denna idé?

Det finns ett enormt förtryck, men man tänker nog inte ens på hur det ser ut.

Vi behöver mat, kläder och mycket annat som vi inte kan leva utan. Det är okej att tjäna pengar på det och investera dem i nya idéer, forskning och så vidare. Men ajabaja om du är duktig och bäst på äldreomsorg.

Så kan vi inte ha det. Det stämmer inte för mig.


Anf. 39 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag hängde inte riktigt med i ledamotens Olssons resonemang, och jag vet inte om det ställdes någon konkret fråga till mig.

Men jag kan passa på att tydliggöra om det är någon som undrar: Självklart ska alla medarbetare oavsett var och inom vilken sektor de är anställda uppmuntras att ta initiativ och utvecklas så att all verksamhet blir så bra som möjligt. Den som har en god idé ska ha möjlighet att skydda den och även kunna få stöd i hur man gör det.

Innovationer är otroligt viktiga i små och stora företag och inom offentlig verksamhet för att vi ska kunna ta verksamheten framåt.

(Applåder)


Anf. 40 Helena Lindahl (C)

Fru talman! När jag var uppe förra gången glömde jag att yrka bifall till en reservation. Givetvis står jag bakom alla Centerpartiets reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation 11.

Avslutningsvis måste jag kommentera Åsa Erikssons uttalande att det är tack vare Socialdemokraterna och nyindustrialiseringsstrategin som vi nu ser den gröna nyindustrialiseringsvågen i norra Sverige. Låt mig påpeka att så inte är fallet. Northvolt och H2 Green Steel etableras tack vare modiga entreprenörer som vågar, och de har själva satsat sina eller lånade miljarder. Det är alltså inte tack vare sossarna. Jag är ledsen, men det är entreprenörerna vi ska hylla.

Näringspolitik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-02-23
Förslagspunkter: 27, Acklamationer: 19, Voteringar: 8

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Testverksamhet och innovationstävlingar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 24,

      2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 39,

      2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 7 och 9,

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16,

      2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 39 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 42.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (V)
      • Reservation 4 (KD)
    2. Innovationsfrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:716 av Teresa Carvalho (S),

      2021/22:1022 av Fredrik Christensson (C),

      2021/22:1806 av Markus Selin (S),

      2021/22:2541 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 6,

      2021/22:2968 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 82,

      2021/22:3378 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 7,

      2021/22:3603 av Lars Beckman (M),

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkandena 15 och 30,

      2021/22:4062 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 19 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 31 och 41.
      • Reservation 5 (SD)
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (KD)
      • Reservation 8 (L)
      • Reservation 9 (MP)
    3. Industrifrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:106 av Magnus Jacobsson (KD) yrkandena 1 och 2,

      2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 16,

      2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

      2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 12.
      • Reservation 10 (SD)
      • Reservation 11 (C)
      • Reservation 12 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M590110
      SD00557
      C02803
      V00216
      KD20002
      L15005
      MP13003
      -1000
      Totalt196287748
      Ledamöternas röster
    4. Ett reformerat system för företagsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1729 av Niklas Wykman (M) yrkande 3,

      2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 6 och

      2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 13 (M, SD)
    5. Effektivare företagsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 45.
      • Reservation 14 (SD, KD)
    6. Samordning av företagsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 5 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 46.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (KD)
    7. Övrigt om företagsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:738 av Magnus Jacobsson (KD),

      2021/22:2000 av Åsa Coenraads m.fl. (M),

      2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2021/22:3619 av Lars Beckman (M),

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 19 och

      2021/22:3800 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD).
      • Reservation 17 (M)
      • Reservation 18 (SD)
    8. Startup-företag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 31 och

      2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 12.
      • Reservation 19 (C)
      • Reservation 20 (L)
    9. Socialt och kooperativt företagande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:740 av Magnus Jacobsson (KD),

      2021/22:759 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) yrkandena 1-3,

      2021/22:1556 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S),

      2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10,

      2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 14,

      2021/22:3396 av Leila Ali-Elmi och Nicklas Attefjord (båda MP) yrkande 3,

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 43,

      2021/22:3712 av Kalle Olsson m.fl. (S),

      2021/22:3717 av Teresa Carvalho m.fl. (S),

      2021/22:3735 av Azadeh Rojhan Gustafsson (S) yrkande 2 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 17.
      • Reservation 21 (C)
      • Reservation 22 (V)
      • Reservation 23 (KD)
      • Reservation 24 (L)
      • Reservation 25 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD55007
      C00283
      V00216
      KD00202
      L00155
      MP01303
      -0010
      Totalt203138548
      Ledamöternas röster
    10. Övrigt om företagsfrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:84 av Dennis Dioukarev (SD),

      2021/22:89 av Dennis Dioukarev (SD),

      2021/22:214 av Mikael Larsson (C),

      2021/22:340 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4,

      2021/22:945 av Björn Wiechel och Jennie Nilsson (båda S),

      2021/22:1396 av Larry Söder (KD),

      2021/22:1808 av Markus Selin (S),

      2021/22:2294 av Helena Gellerman (L) yrkande 2,

      2021/22:2392 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

      2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2021/22:2450 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 9,

      2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 1,

      2021/22:2815 av Katarina Brännström (M),

      2021/22:3224 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 12,

      2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1 och 18,

      2021/22:3469 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1-3,

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,

      2021/22:3690 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26,

      2021/22:3753 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 25 och 29,

      2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 61 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.
      • Reservation 26 (M)
      • Reservation 27 (SD)
      • Reservation 28 (C)
      • Reservation 29 (KD)
      • Reservation 30 (L)
    11. Konkurrenskraftsmål

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1614 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C),

      2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 18 och

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.
      • Reservation 31 (M, SD, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 31 (M, SD, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M060010
      SD05507
      C28003
      V21006
      KD02002
      L01505
      MP13003
      -1000
      Totalt151150048
      Ledamöternas röster
    12. Konkurrensverkets befogenheter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1959 av Lars Jilmstad (M),

      2021/22:2192 av Margareta Cederfelt (M),

      2021/22:2433 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 50.
      • Reservation 32 (SD, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 32 (SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD15407
      C28003
      V21006
      KD02002
      L15005
      MP13003
      -1000
      Totalt22774048
      Ledamöternas röster
    13. Konkurrens från offentlig verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2376 av Annicka Engblom (M) yrkandena 1 och 2,

      2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 26,

      2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 27,

      2021/22:3538 av Lars Beckman (M) och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 48.
      • Reservation 33 (SD, KD)
      • Reservation 34 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 33 (SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD05507
      C00283
      V21006
      KD02002
      L15005
      MP13003
      -1000
      Totalt198752848
      Ledamöternas röster
    14. Övriga frågor om konkurrens

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1904 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

      2021/22:1928 av Sten Bergheden (M),

      2021/22:2389 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2021/22:2433 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4 samt

      2021/22:3431 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 29.
      • Reservation 35 (M)
      • Reservation 36 (SD)
    15. Riktade insatser

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:87 av Dennis Dioukarev (SD),

      2021/22:176 av Saila Quicklund (M),

      2021/22:1371 av Sten Bergheden (M),

      2021/22:1818 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M) yrkandena 1-3,

      2021/22:2643 av Ann-Britt Åsebol (M),

      2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 22,

      2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 15,

      2021/22:3471 av Betty Malmberg (M) yrkande 1,

      2021/22:3545 av Lars Beckman (M),

      2021/22:3616 av Lars Beckman (M),

      2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 31-36,

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkandena 11 och 31-35,

      2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 62 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.
      • Reservation 37 (C)
      • Reservation 38 (V)
      • Reservation 39 (KD)
      • Reservation 40 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 40 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD55007
      C00283
      V00216
      KD00202
      L01505
      MP13003
      -0010
      Totalt216157048
      Ledamöternas röster
    16. Företagens kapitalförsörjning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:86 av Dennis Dioukarev (SD),

      2021/22:1622 av Per Åsling (C) yrkande 1,

      2021/22:1625 av Per Åsling (C) yrkande 7,

      2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 6,

      2021/22:2454 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 52,

      2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkande 1,

      2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13,

      2021/22:3379 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2,

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkandena 16 och 17,

      2021/22:3881 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 2,

      2021/22:4164 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 32, 33 och 43.
      • Reservation 41 (SD)
      • Reservation 42 (C)
      • Reservation 43 (V)
      • Reservation 44 (KD)
      • Reservation 45 (L)
    17. En samlad strategi för besöksnäringen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 20 och

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11.
      • Reservation 46 (M, SD)
    18. Åtgärder för restaurang- och besöksnäringen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.
      • Reservation 47 (M, SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 47 (M, SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M059011
      SD05507
      C28003
      V21006
      KD20002
      L15005
      MP13003
      -1000
      Totalt186114049
      Ledamöternas röster
    19. Besöksnäringens långsiktiga konkurrenskraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1628 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 1 och

      2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 1.
      • Reservation 48 (SD, C)
    20. Främjandeuppdrag för att stimulera besöksnäringen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 14-16.
      • Reservation 49 (SD, C)
    21. Naturturism

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 9.
      • Reservation 50 (SD, C)
    22. Övrigt om åtgärder för besöksnäringen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:164 av Edward Riedl (M),

      2021/22:892 av Saila Quicklund (M),

      2021/22:2098 av Sofia Nilsson (C),

      2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3,

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

      2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

      2021/22:2923 av Cassandra Sundin (SD),

      2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 17 och 18,

      2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10, 23 och 25,

      2021/22:3258 av Betty Malmberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) yrkande 2,

      2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

      2021/22:3434 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 25,

      2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 22 och 23 samt

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.
      • Reservation 51 (M)
      • Reservation 52 (SD)
      • Reservation 53 (C)
      • Reservation 54 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 52 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M006010
      SD05507
      C00283
      V00216
      KD20002
      L15005
      MP13003
      -0010
      Totalt1365511048
      Ledamöternas röster
    23. Främjande av delningsekonomin

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3378 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkandena 10 och 11,

      2021/22:3665 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkandena 20 och 21,

      2021/22:3756 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 1, 7 och 8,

      2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 13 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 35.
      • Reservation 55 (M, L)
      • Reservation 56 (C)
      • Reservation 57 (KD)
      • Reservation 58 (MP)
    24. Sveriges cementförsörjning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2388 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 15 och

      2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 40.
      • Reservation 59 (SD, KD)
    25. Långsiktig strategi för cementindustrin

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 40.
      • Reservation 60 (SD, C)
    26. Övrigt om cement- och byggbranschen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3229 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Helena Storckenfeldt (båda M) yrkande 2 och

      2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 50.
      • Reservation 61 (L)
    27. Övrigt om särskilda näringsgrenar och branscher

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:748 av Mikael Strandman (SD),

      2021/22:1797 av Markus Selin (S),

      2021/22:2387 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,

      2021/22:2452 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 1-3 och

      2021/22:3291 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1-4.
      • Reservation 62 (SD)