Näringspolitik för tillväxt
Betänkande 1990/91:JoU25
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU25
Näringspolitik för tillväxt
Innehåll
1990/91 JoU25
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt såvitt avser avvecklingen av vissa branschstöd, myndigheterna på fiskets område samt vissa anslagsfrågor under nionde huvudtiteln. I anslutning härtill behandlas dels 49 motionsyrkanden från allmänna motionstiden, dels följdmotioner med 79 yrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling av stödet till sockerbruken på Öland och Gotland. Beträffande sockerbruket i Roma anser utskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen i det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet.
Med anledning av en motion (s) gör utskottet ett uttalande om överföring av resurser från den centrala till den regionala fiskeadministrationen.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att de statliga fiskerilånen bör bibehållas. För ändamålet föreslås att 40milj.kr. anvisas för budgetåret 1991/92. Utskottet förordar att högsta tillåtna lånebelopp utgör 2,5milj.kr. Med dessa ställningstaganden tillgodoses ett flertal motionsyrkanden (m,fp,c,v,mp).
I övrigt ansluter sig utskottet till regeringens förslag. Övriga motioner avstyrks. Härvid har utskottet funnit att ett antal motionsyrkanden utgör en upprepning av tidigare väckta motioner, varför de avstyrks med hänvisning till bl.a. utskottets tidigare ställningstaganden i frågan.
Till betänkandet har fogats 36 reservationer och tre särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1990/91:87 föreslagit
dels att riksdagen antar förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske, 2. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden, 3. lag om ändring i vattenlagen (1983:291), 4. lag om ändring i lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
dels att riksdagen godkänner
49. förslaget till avveckling av stödet till sockerbruken på Öland och Gotland (avsnitt 7.5).
Under rubriken Anslagfrågor för budgetåret 1991/92m.m. har regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit
(B 15) att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24500000kr.
(D1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 41092000kr.
(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7865000kr.
(D 3) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
(D 4) 1. att riksdagen medger att statsbidrag till fiskets rationalisering beviljas med sammanlagt högst 9388000kr. under budgetåret 1991/92,
(D4)2. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9388000kr.
(D 5) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
(D 6) 1. att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1991 -- den 30 juni 1992 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som regeringen har förordat,
(D6)2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen (jordbruksdepartementetm.fl.) föreslår i propositionen att näringspolitiken inriktas på att inom ett stort antal områden främja den strukturomvandling som krävs för att möta bl.a. ändrade efterfrågemönster, ökad internationell integration och nya konkurrentländer. I denna omställning spelar ekonomins funktionssätt en viktig roll liksom tillgångar på väl utbildad arbetskraft, en god forsknings- och utvecklingsmiljö, en ändamålsenlig infrastruktur och väl fungerande marknader. Mot denna bakgrund presenterar regeringen i propositionen i huvudsak följande förslag.
Satsningar och vidareutveckling av kommunikationer och övrig infrastruktur Utbyggnad av den högre utbildningen inom det tekniska området samt insatser för att främja teknisk utveckling och forskning Regeländringar för att tillgodose behovet av väl fungerande marknader och effektivare konkurrens Åtgärder för en förnyelse av näringslivet Utveckling och effektivisering av affärsverken och av myndigheter inom näringspolitikens område.
Lagförslagen, som föreslås träda i kraft den1juli1991, fogas som bilagorna1 och 2 till detta betänkande.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Jo39 av Bertil Danielsson och Nils Fredrik Aurelius(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten genom sitt delägande i Sockerbolaget medverkar till att andra lösningar och andra ägarformer inte blockeras om Sockerbolaget lägger ned driften vid Mörbylånga Sockerbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, om nedläggning av Mörbylånga sockerbruk inte kan förhindras, omställningstiden fastställs till fem år.
1990/91:Jo40 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevara och utveckla sockernäringen på Öland och Gotland.
1990/91:Jo41 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för fiskeripolitiken skall vara ett bevarat och utvecklat svenskt fiske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av fiskefrågorna för de stora sjöarna under fiskeristyrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lån för fiskets rationalisering skall finnas kvar,
4. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 60000000 kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån,
6. att riksdagen till upprustning och drift av undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar 8000000 kr.,
7. att riksdagen till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92 anslår 3750000 kr. på nytt anslag,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till framtida finansiering av Laxfond Vänerns verksamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om takten i den internationella anpassningen.
1990/91:Jo42 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fördjupad analys av fortsatt eller alternativ produktion vid sockerbruket i Roma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för utvecklingsarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräcklig omställningstid för stöd till Roma sockerbruk,
1990/91:Jo43 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en minskning av föreslagna besparingar på regional nivå.
1990/91:Jo44 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning mellan den centrala och regionala fiskeadministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av den statliga fiskeadministrationen i de stora sjöarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn och inventering av antalet förestående vattendomar.
1990/91:Jo45 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om torskfisket i Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om laxfisket och dess förutsättningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat handlingsprogram för insjöfiskets utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade krav på kraftproducenters fiskevård,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om system med laxfiskeavgift för Laxfond Vänern,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reciprocitet vid en kommande avveckling av fiskerilånen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lånedelen av fiskerilånen ej skall belasta statsbudgeten,
8. att riksdagen för subvention av fiskerilån till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anslår 2,9 milj.kr.,
9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutbildning till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anslår 300 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit.
1990/91:Jo46 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sockernäringen på Öland och Gotland,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om export av socker samt odlingsarealens omfattning.
1990/91:Jo47 av Jens Eriksson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000000 kr.,
2. att riksdagen beslutar höja lånetaket för fiskerilånen till 2,5milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fraktbidrag för foderfisk från Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undersökningsfartyget Argos fortsatta verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskprisregleringen.
1990/91:Jo48 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i motsvarande del beslutar att anvisa 40 milj.kr. till fiskerilån för budgetåret 1990/91.
1990/91:Jo49 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd för att bibehålla och utveckla den svenska fiskeflottan och det svenska yrkesfisket.
1990/91:Jo50 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lån för fiskets rationalisering skall finnas kvar,
2. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 60000000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån.
1990/91:Jo51 av Karl-Gösta Svenson och Jerry Martinger (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt sockerproduktion vid Roma sockerbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att andra ägarintressen ges möjlighet att bedriva sockerproduktion vid Roma sockerbruk.
1990/91:Jo52 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bibehållet stöd till sockerbruken på Öland och Gotland,
2. att riksdagen till Fiskerilån för budgetåret 1991/92 anvisar 40000000 kr.,
3. att riksdagen till Katastrofskydd för fiskenäringen för budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:Jo53 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att de statliga fiskerilånen behålls och för budgetåret 1991/92 anslår 40 000 000 kr. till detta,
2. att riksdagen beslutar att stödet till de s.k. öbruken skall finnas kvar även fortsättningsvis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om den svenska sockernäringen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N35.
1990/91:Jo54 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå av regeringen föreslagen nedskärning av anslaget till fiskenämnderna med 3 000 000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att avskaffa fiskerilånen,
3. att riksdagen beslutar att under anslag D7 (tidigareD6) anvisa 40 000 000 kr. för lån till fiskerinäringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en total fredning av lax skall genomföras i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön samt att riksdagen verkar för en internationell överenskommelse om fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjöområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det behövs begränsningar av mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och utanför älvarna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den snarast bör inleda förhandlingar med yrkesfiskets organisationer angående de kompensationsåtgärder som togs fram i laxutredningen (Ds Jo 1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske som inte äventyrar den naturreproducerade laxen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska fiskeriintressen inte får bytas ut emot andra handelsintressen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge fiskeristyrelsen i uppgift att sänka fiskekvoterna med hänsyn till biologiska förutsättningar, och att införa biologiska trålningsgränser bl.a. i Bottenviken, Bottenhavet och Vänern,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att s.k. bomtrålfiske och andra trålfiskemetoder som starkt skadar havsbottnen inte får användas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trålningsgränsen skall flyttas till minst 20 m djup utanför kusten och på känsliga grund/fiskebankar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av fiskerilånen så att de uppmuntrar en utveckling till ekologiskt anpassade fiskemetoder bl.a. innanför den ovan föreslagna nya trålningsgränsen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att maskvidden för torsktrålar inte får understiga 10 cm och att vittlingtrålar helt förbjuds,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta stöd till fiskare som drabbas ekonomiskt av miljöförstöring,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bara inhemska arter, raser och stammar av fisk skall användas vid utplanteringar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpning av förbudet mot rotenonbehandling av sjöar,
17. att riksdagen beslutar att huvudregeln skall vara att fiskeförbud skall råda i tre års tid efter varje utplantering av fisk i insjöar såsom i motionen har anförts,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på att det sker en översyn av gränsvärden för gifter i konsumtionsfisk,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillståndsgivning till kassodling av fisk,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud att använda malakitgrönt inom fiskodlingen.
1990/91:Jo55 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordförvärvslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N45.
1990/91:Jo56 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalyser för natur- och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp med statligt stöd för Mörbylånga sockerbruk och alternativ odling tillsätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för Mörbylånga sockerbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att slopa monopolet för Sockerbolaget.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N46.
1990/91:Jo57 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att motion 1990/91:Jo252 bör ligga till grund för den förändrade jordförvärvslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N42.
1990/91:Jo58 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalyser av natur- och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av sockerbruket i Roma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp med statligt stöd för Roma Sockerbruk och alternativ odling tillsätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för Roma Sockerbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att slopa monopolet för Sockerbolaget.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N47.
1990/91:Jo59 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bibehållande av det regionalpolitiska stödet till Roma sockerbruk på Gotland även efter den av regeringen föreslagna övergångsperioden.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Jo228 av Stig Alemyr m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt sockerbetsodling i Kalmar län och fortsatt drift av Mörbylånga sockerbruk.
1990/91:Jo232 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den gotländska sockerbetsodlingens framtid.
1990/91:Jo253 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivån och inriktningen av den svenska sockerproduktionen,
1990/91:Jo266 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att i avvaktan på resultatet av de fortsatta GATT-förhandlingarna bibehålla systemet med rörliga införselavgifter för socker,
2. att riksdagen beslutar att avveckla de regler som i dag hindrar svensk sockerbetsodling att på lika villkor få konkurrera på såväl den svenska som den internationella marknaden.
1990/91:Jo275 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om självförsörjningsgraden av socker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om export av svenskt socker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av svensk sockerbetsodling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av sockerbetsodling i sydöstra Sverige och fortsatt drift vid sockerbruket i Mörbylånga.
1990/91:Jo277 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en inriktning på nya förslag kring sockerbetsodling och sockerbruk på Gotland och Öland.
1990/91:Jo401 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett handlingsprogram för att få laxen tillbaka till Norrlandsälvarna.
1990/91:Jo402 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en speciell enhet för sportfiskets olika frågor inom fiskeristyrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fiskerilagstiftningen bör ses över i syfte att åstadkomma en särskild sportfiskestadga gällande för hela landet.
1990/91:Jo403 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att skydda den naturreproducerade laxen i enlighet med vad som redovisats i motionen.
1990/91:Jo404 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av ålljustring som fiskemetod.
1990/91:Jo405 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen i aktuella internationella fora driver kravet på förbud mot drivnätsfiske.
1990/91:Jo408 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheterna att till Simrishamn lokalisera ett "branschinstitut" för sill, strömming och skarpsill, i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Jo409 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av lagen om fiskevårdsområden.
1990/91:Jo410 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt verksamhet på fiskeriförsöksstationen i Kälarne.
1990/91:Jo411 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skydda havsbottnarna i Skagerrak och Östersjön.
1990/91:Jo413 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationer.
1990/91:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bibehållande av de statliga fiskerilånen.
1990/91:Jo420 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att rädda den naturreproducerade laxen.
1990/91:Jo422 av Eivor Husing och Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder till skydd för Östersjöns naturreproducerade laxstammar.
1990/91:Jo423 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nu gällande regler för rätten till fiske på vissa fastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ett aktivt miljövårdsarbete för fiskets vidareutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för upplåtelse av fiskerättigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tredje lands fiskerättigheter i den f.d. vita zonen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska fiskerinäringens rätt att konkurrera på lika villkor med omvärlden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beståndsvård,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskeövervakning.
1990/91:Jo427 av Lars Norberg och Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskodling i kassar.
1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för Östersjölaxen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen uppdras att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering av naturliga havsörings- och laxbestånd i outbyggda älvsträckor.
1990/91:Jo430 av Jan Hyttring m.fl. (c, m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anslag på 10 milj.kr. för utbyggnaden av Laxfond Vänern under budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Laxfond Vänern för ytterligare två år.
1990/91:Jo432 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att produktionsförutsättningarna, finansieringsvillkoren och omständigheterna i övrigt för svenskt vattenbruk skyndsamt måtte prövas av regeringen.
1990/91:Jo435 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga medel till Laxfond Vänern.
1990/91:Jo436 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Projekt Västerbotten.
1990/91:Jo439 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fredning av laxen samt stöd till Projekt Västerbottenslax.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.
1990/91:Jo440 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram för Norrlandslaxen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr519.
1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag om åtgärder för den naturreproducerade laxen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hoten mot bl.a. torskstammen i Östersjön.
1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bibehållande av de statliga fiskerilånen.
1990/91:Jo451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de negativa följderna av trålfiske i Vänern och angelägenheten av att verksamheten avvecklas.
1990/91:Jo452 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Laxfond Vänern.
1990/91:Jo504 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfiskares rätt att få fullgod ersättning för skador på fångst och redskap orsakade av säl.
1990/91:Jo793 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av åtgärder för att säkerställa fiskevårdande åtgärder och Laxfond Vänern.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A474.
1990/91:Jo815 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de bofasta skärgårdsbornas rätt till såväl fiske med handredskap som till nätfiske i egna och allmänna fiskevatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det "fria fiskets" skador på flora och fauna i naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar och härav nödvändiga åtgärder.
Uppvaktningarm.m.
Uppvaktningar har gjorts av representanter för fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län, Mörbylånga och Gotlands kommuner, LRF, betodlarna och den tvärfackliga gruppen vid Roma sockerbruk samt för Laxfond Vänern.
Skrivelser har inkommit från bl.a. fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län, Gotlands kommun, Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för genbankssamarbete för fisk, LRF och Lantbrukarnas länsförbund i Blekinge och på Gotland.
Utskottet
Ändringar i jordförvärvslagen
Propositionen
Inom jordbruksdepartementet pågår en omfattande översyn av jordförvärvslagen. Som regeringen framförde i sin skrivelse till riksdagen (skr.1990/91:50) bör betydande förenklingar genomföras. Även jordförvärvslagen måste anpassas till de nya riktlinjerna för livsmedelspolitiken. Med en ändrad livsmedelspolitik ställs större krav på lantbrukarna att agera som företagare på en marknad. Enligt regeringens mening måste de då ges en ökad handlingsfrihet vid överlåtelse av mark.
Utgångspunkten i arbetet med förslagen är att en avreglering skall ske med beaktande av regionalpolitiska aspekter och att juridiska personers möjlighet till förvärv inte ändras. I vissa områden med mycket svåra arronderingsförhållanden kan dock även fortsättningsvis prövning behövas.
Regeringen återkommer senare i vår till riksdagen med förslag till ändringar i jordförvärvslagen enligt de riktlinjer som nyss har redovisats.
Motionerna
Vänsterpartiet framhåller i motion Jo55yrkande 2 att en förändring av jordförvärvslagen är nödvändig men att vissa särskilt attraktiva områden måste undantas från liberaliseringen. Enligt motion Jo57 (mp) bör motion Jo252 från samma parti ligga till grund för den förändrade jordförvärvslagen (bo- och brukarplikt).
Utskottets överväganden
I proposition 1990/91:155 som nu har förelagts riksdagen föreslår regeringen vissa ändringar i jordförvärvslagen (1979:230). Förslagen kommer att i annat sammanhang behandlas av utskottet (1990/91:JoU26). Utskottet avstyrker därför motionerna Jo55 yrkande2 och Jo57.
Avveckling av vissa branschstöd
Anpassning av prisregleringen på fisk
Propositionen
Huvuddelen av prisregleringen på fisk avskaffas fram till den 1 januari 1994.
EFTA-överenskommelsen om frihandel med fisk och fiskprodukter som trädde i kraft den 1 juli 1990 innebär bl.a. att generella statliga stöd till fisket skall avskaffas under en övergångsperiod fram till den 1januari 1994. Efter nämnda datum är följande stöd till fisket tillåtna:
stödsystem med lägsta tillåtna priser och inköp av överskott, regionalt motiverade stöd utifrån speciella kriterier, stöd till strukturanpassade åtgärder inom fisket.
Huvuddelen av stödet till svenskt fiske lämnas inom prisregleringssystemet och är pristillägg av generell natur, varav 97% går till sill/strömmingsfisket. Detta stöd kan inte bedömas vara förenligt med EFTA-överenskommelsen och bör därför avskaffas fram till den 1januari 1994. System med pristillägg på fisk tillämpas inte heller inom ramen för EGs gemensamma fiskeripolitik. Hela anpassningsperioden fram till nämnda datum bör utnyttjas för att göra den nödvändiga omställningen inom framför allt sill/strömmingsfisket så smidig som möjligt. Under innevarande regleringsår har en första anpassning av prisregleringen inletts genom att utgiftsramen har behållits på en oförändrad nivå jämfört med föregående regleringsår. Anpassningen bör fortsätta under regleringsåret 1991/92. Strukturanpassade åtgärder behövs främst på ostkusten. Mot denna bakgrund föreslås i det följande att det inom ramen för nästa års prisreglering avsätts medel för strukturella åtgärder inom fiskeflottan på ostkusten.
Utvecklingen av fisket och anpassningen av det statliga stödet till fisket i de övriga EFTA-länderna följs noggrant bl.a. genom den svenska EFTA-delegationen i Genève och genom ett nordiskt samarbetsprojekt omkring statligt stöd till fisket i de nordiska länderna.
Jordbruksnämndens och fiskeristyrelsens förslag till principer för anpassningen av prisregleringen fram t.o.m. den 31 december 1993 och riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen innehåller bl.a. ett regionalpolitiskt stöd och ett system med lägsta tillåtna priser och inköp av överskott. Uppdraget är emellertid inte avslutat, och dess karaktär i form av återkommande redovisningar skall ses mot bakgrund av den osäkerhet som i dag råder beträffande resultatet av de pågående förhandlingarna mellan EFTA och EG. Mot denna bakgrund är regeringen inte beredd att nu ta ställning till förslagen om riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen.
Motionerna
Vänsterpartiet framhåller i motion Jo41 yrkande1 att målet för fiskeripolitiken skall vara ett bevarat och utvecklat svenskt fiske. Det måste finnas en självständig ambition för det svenska fisket, och fiskeripolitiken skall inte i efterhand anpassas uteslutande till resultaten av internationella förhandlingar. I motion Jo54 yrkande8 begär miljöpartiet att fiskekvoterna sänks med hänsyn till biologiska förutsättningar och att biologiska trålningsgränser införs i bl.a. Bottenviken, Bottenhavet och Vänern.
Utskottets överväganden
I likhet med regeringen anser utskottet att målet för fiskeripolitiken innebär utnyttjande av landets vatten- och fisktillgångar på sådant sätt att de långsiktigt kan medverka till livsmedelsförsörjningen och till vårt välstånd i övrigt. Förutsättningarna för den svenska fiskerinäringen har emellertid förändrats väsentligt de senaste åren framför allt genom en ökad internationalisering. Riksdagen beslöt förra året att det övergripande målet för fiskepolitiken bör ligga fast men att det finns anledning att avvakta innan delmålen preciseras närmare (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). Som anförs i propositionen är regeringens uppdrag till jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen att utreda vissa frågor rörande fisket inte avslutat. Uppdragets karaktär av återkommande redovisningar skall ses mot bakgrund av den osäkerhet som i dag råder om resultatet av de pågående förhandlingarna mellan EFTA och EG. Utskottet anser det därför inte meningsfullt att i förevarande sammanhang ta ställning till något förslag om riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo41 yrkande1.
Utskottet avstyrker även motion Jo54 yrkande8.
Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m.
Propositionen
Sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra nödvändiga strukturrationaliseringar. Sockerbolaget avser att som ett led i en sådan strukturrationalisering lägga ned sockerbruken på Öland och Gotland efter en övergångsperiod. Det särskilda stödet på 24,5 milj.kr. till sockerbruken på Öland och Gotland skall upphöra efter övergångsperioden. Eftersom sockerproduktionen på Öland och Gotland spelar en viktig roll för sysselsättningen bör stödet utgå under en övergångsperiod, då åtgärder vidtas för att underlätta omställningen.
Stöd till Mörbylånga sockerbruk skall lämnas längst t.o.m. 1992 års sockerkampanj och till Roma sockerbruk längst t.o.m. 1995 års kampanj. För att underlätta anpassningen och finna alternativ sysselsättning för berörd personal skall de 3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag användas för att förstärka länsanslaget i respektive län fr.o.m. budgetåret 1991/92. Sockerbolaget skall i samma utsträckning som hittills ersättas för merkostnaderna för att driva bruken under övergångsperioden. Frigjorda medel efter nedläggningen av respektive bruk skall användas för regional utveckling.
Motionerna
I motion Jo46 (m) yrkande2 betonas vikten av att möjligheter skapas för export av överskottslagret av socker och att odlingsarealen hålls på en nivå vid produktionsbalans. Motionären i motion Jo53(c) efterlyser i yrkande3 produktutveckling inom sockernäringen och vill ge näringen möjlighet att exportera ett svenskt överskott. Den nuvarande självförsörjningsgraden på 85% för socker måste avskaffas. Näringen måste själv få avgöra produktionens storlek, en synpunkt som återkommer i motionerna Jo253 yrkande11 och Jo275 yrkandena1 och2 (bådac). Monopolet för sockerbolaget bör slopas enligt motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4 (bådamp). Den svenska sockerbetsodlingens betydelse vad gäller sysselsättning, transport och miljöaspekter framhålls i motion Jo275 yrkande3.
Enligt centerpartiets motion Jo266 bör -- i avvaktan på resultatet av de fortsatta GATT-förhandlingarna -- systemet med rörliga införselavgifter för socker bibehållas (yrkande1) och de regler avvecklas som i dag hindrar svensk sockerbetsodling att på lika villkor få konkurrera på såväl den svenska som den internationella marknaden (yrkande2).
Vänsterpartiet anser i motion Jo40 att sockernäringen på Öland och Gotland bör bevaras och utvecklas genom inriktning på nya produkter. För detta talar såväl miljömässiga som sysselsättningspolitiska skäl. Enligt yrkande1 i motion Jo46(m) bör situationen för sockernäringen på Gotland utvärderas efter betkampanjen år 1993. Realistiska produktionsalternativ för sockernäringen på Öland måste stå till buds innan beslut fattas om definitiv nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga. Stödet till sockerbruken på Öland och Gotland bör bibehållas även fortsättningsvis enligt motionerna Jo53 yrkande2 och Jo52 yrkande1 (bådac).
Enligt motion Jo39 (m) bör staten genom sitt delägande i Sockerbolaget medverka till att andra lösningar och andra ägarformer inte blockeras om Sockerbolaget lägger ned driften vid Mörbylånga sockerbruk (yrkande1) och -- om nedläggning inte kan förhindras -- bör omställningstiden fastställas till fem år (yrkande2). Konsekvensanalyser för natur- och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga bör utarbetas enligt motion Jo56 (mp) yrkande1 och en arbetsgrupp tillsättas för Mörbylånga sockerbruk där möjligheterna till alternativ odling utreds (yrkande2). Respittiden för sockerbruket bör förlängas (yrkande3). I motionerna Jo228 (s,m, fp, c) och Jo275 (c) yrkande4 betonas vikten av fortsatt sockerbetsodling i Kalmar län och fortsatt drift vid Mörbylånga sockerbruk.
En fördjupad analys av fortsatt eller alternativ produktion vid sockerbruket i Roma är enligt motionären i motion Jo42 (s) nödvändig. Analysen bör omfatta marknaden inom och utom landet och alternativa användningsområden. I arbetsgrupperna bör ingå även utomstående expertis och möjligheterna till fortsatt drift bör utredas (yrkande1). En plan för utvecklingsarbetet bör kunna utarbetas under innevarande år (yrkande2) och omställningstiden för stöd till sockerbruket bör vara tillräckligt lång -- först när planen har framlagts bör den direkta omställningstiden börja löpa, vilket innebär stöd t.o.m. kampanjen år 1996 (yrkande3). Enligt motion Jo51 (m) bör sockerproduktionen vid Roma sockerbruk fortsätta (yrkande1) och andra ägarintressen ges möjlighet att bedriva sockerproduktion vid bruket (yrkande2). Konsekvensanalyser för natur- och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av sockerbruket i Roma bör utarbetas enligt motion Jo58 (mp) yrkande1 och en arbetsgrupp tillsättas för Roma sockerbruk där möjligheterna till alternativ odling utreds (yrkande2). Respittiden för bruket bör förlängas (yrkande3). Centerpartiet anser i motion Jo59att det regionalpolitiska stödet till Roma sockerbruk bör bibehållas även efter den föreslagna övergångsperioden. Vänsterpartiet framhåller i två motioner -- Jo232 yrkande3 och Jo277 -- att det regionalpolitiska stödet måste kvarstå och användas för utveckling av betodlingen och nya avsättningsmarknader.
Utskottets överväganden
I sitt beslut om avskaffande av sockerregleringen uttalade utskottet våren 1990 bl.a. att prisbildningen och produktionens storlek i och med avregleringen blev en fråga för marknaden att lösa och att sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra nödvändiga strukturrationaliseringar (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr.327). Utskottet framhöll även vikten av att forskning och utveckling av produkter med sockerbetor som bas kan fortsätta och uttalade som sin uppfattning att en avreglering med bibehållet gränsskydd inte behöver innebära någon minskning av produktionen. Utskottet förutsatte dock att den internationella situationen och utvecklingen på export- och importområdet följs med uppmärksamhet med hänsyn bl.a. till de skillnader i fråga om gränsskydd m.m. som föreligger mellan Sverige och EG. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo53 yrkande3, Jo253 yrkande11 och Jo275 yrkandena 1 och2 i huvudsak är tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Något särskilt uttalande med anledning av motionerna Jo275 yrkande3 och Jo266 finner utskottet inte påkallat. Motionsyrkandena avstyrks således.
Med anledning av motion Jo46 yrkande2 vill utskottet utöver det ovan anförda erinra om jordbruksministerns bedömning i propositionen om livsmedelspolitiken (1989/90:146) att en avreglering inte bör innebära någon nämnvärd minskning av betodlingen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet i den mån det inte kan anses tillgodosett.
När det gäller Sockerbolagets monopolställning har tidigare anförts att situationen i större utsträckning än på andra områden kräver en ordentlig pris- och konkurrensövervakning. Det kan dock inte anses vara en uppgift för riksdagen att avskaffa Sockerbolagets monopolställning enligt motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4. Motionsyrkandena avstyrks.
Arbetsmarknadsutskottet har på jordbruksutskottets begäran avgett yttrande över propositionen i denna del jämte motioner. Yttrandet, som avser regeringsförslagets effekter från sysselsättningssynpunkt, fogas till detta betänkande som bilaga3. I yttrandet anför arbetsmarknadsutskottet sammanfattningsvis följande.
Vad först angår arbetsmarknadssituationen på södra Öland konstaterar utskottet att sysselsättningsläget där under hela 1980-talet har varit bättre än i övriga delar av Kalmar län. Arbetslösheten har varit väsentligt lägre än den för riket genomsnittliga. Utskottet vill peka på att det inom länet finns sex lokala arbetsmarknader. Genom broförbindelse finns tillgång till den lokala arbetsmarknaden i Kalmartrakten och därmed på pendlingsavstånd från Mörbylånga. Konsekvenserna för sysselsättningen av en nedläggning av Mörbylånga sockerbruk kan begränsas genom insatser med regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Arbetsmarknadsutskottet erinrar därefter om att Kalmar län med anledning av riksdagens beslut om regionalpolitiken för 90-talet (1989/90:AU13) tilldelats ett länsanslag på 15milj.kr. och att länsstyrelserna i ökad utsträckning fritt kan använda anslaget till glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Arbetsmarknadsutskottet anser vidare att dessa resurser tillsammans med de resurser som ställs i utsikt från Sockerbolagets sida skall medverka till att eliminera de negativa verkningarna av nedläggningen av sockerbruket. Med de resurser som ställs till förfogande borde även den aviserade arbetsgruppen kunna ta fram förslag till åtgärder som kan underlätta omställningen. Såvitt nu kan bedömas torde den föreslagna omställningstiden mot denna bakgrund anses rimlig.
Arbetsmarknadsutskottet biträder den föreslagna övergångstiden för avveckling av stödet till sockerbruket i Mörbylånga.
Vad gäller arbetsmarknadssituationen på Gotland anför arbetsmarknadsutskottet följande.
Utskottet har erfarit att -- vad gäller ersättningsproduktion -- det krävs stora insatser i form av bl.a. forskning och försöksverksamhet för att få fram nya arbetstillfällen inom industrin. Tiden är för kort för att alternativ produktion och därmed alternativ sysselsättning för så många människor skall kunna skapas. Arbetsmarknaden är dessutom redan nu begränsad och de arbetstillfällen som kan tillkomma genom andra satsningar förhållandevis marginella.
Gotland utgör en enda lokal arbetsmarknad. I sitt nyssnämnda betänkande uttalade utskottet att "Gotlands geografiska läge är speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella förhållanden är det enligt utskottets mening angeläget att länet blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser." Gotland har för regionala utvecklingsinsatser under innevarande budgetår tilldelats 17milj.kr.
Konsekvenserna av att stödet till sockerbruket i Roma upphör blir att sockerbruket läggs ner. Beslutet om att avveckla stödet kräver därför noggranna överväganden och kraftfulla insatser för att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på denna arbetsmarknad.
Mot denna bakgrund anser arbetsmarknadsutskottet att det finns anledning att gå ytterst varsamt till väga. Vad utskottet ovan sagt om verkningarna av en nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga gäller i än högre grad sockerbruket i Roma. Målsättningen bör givetvis vara att försöka få fram alternativ sysselsättning till den av regeringen föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet. Skulle det emellertid bli problem att hinna få fram alternativ får regeringen återkomma i ärendet till riksdagen.
Slutligen tillstyrker arbetsmarknadsutskottet att de 3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag används till att förstärka länsanslaget i resp. län fr.o.m. den 1juli1991.
Jordbruksutskottet gör för egen del följande bedömning. Som utskottet anfört ovan innebär riksdagens beslut våren 1990 att avskaffa såväl den administrativa prissättningen på sockerbetor som regleringen av betarealen fr.o.m. den 1juli1990 (1989/90:JoU25) bl.a. att prisbildningen på både sockerbetor och socker blir en fråga för marknaden att lösa. I praktiken blir det i första hand betodlarna och Sockerbolaget som avgör priser och produktion. I sitt betänkande betonade utskottet vikten av att sockernäringen ges möjlighet att utvecklas och göra nödvändiga strukturrationaliseringar. Utskottet gjorde den bedömningen att uteblivna rationaliseringar på sikt kan äventyra hela sockerproduktionen, bl.a. som en följd av ökad internationell konkurrens. När det gäller behovet av regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser hänvisade utskottet i beslutet till vad som anfördes i propositionen om åtgärder för att underlätta anpassningen och finna alternativ sysselsättning för de människor som friställs från sockerbruken. Utskottet underströk också att Sockerbolaget, som har en monopolställning på marknaden, bör ta sin del av ansvaret för att skapa alternativa sysselsättningsmöjligheter och därmed bidra till en socialt acceptabel strukturomvandling.
Som ett led i denna strukturomvandling har Sockerbolaget gjort den bedömningen att vissa sockerbruk, och då i första hand de små enheterna, måste läggas ned. I första hand gäller detta sockerbruken i Mörbylånga och Roma. Som regeringen anför krävs särskilda regionalpolitiska insatser vid en nedläggning av dessa båda sockerbruk med hänsyn till den betydelse bruken har för sysselsättningen på Öland och Gotland.
Utskottet konstaterar att det efter avregleringen är Sockerbolaget som ansvarar för de företagsekonomiska bedömningar som krävs i fråga om möjligheterna till fortsatt drift av sockerbruken. Det statliga ansvaret innefattar främst behovet av statligt stöd under övergångsperioden och de nödvändiga arbetsmarknadspolitiska insatserna för att motverka negativa effekter från sysselsättningssynpunkt.
Utskottet, som inte har något att anföra mot arbetsmarknadsutskottets syn på sysselsättningsläget i regionen, gör följande bedömning vad gäller sockerbruket i Mörbylånga. De resurser som står till länsstyrelsens förfogande bör tillsammans med det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget och som efter nedläggningen enligt regeringens förslag skall utgå till regional utveckling och tillsammans med de medel som Sockerbolaget avser att ställa till förfogande kunna medverka till att de negativa verkningarna av en nedläggning av sockerbruket skall kunna minskas. Utskottet förutsätter härvid att Sockerbolaget tar sin del av ansvaret såväl vad gäller att utveckla alternativ till dagens sockerproduktion som att skapa alternativa sysselsättningsmöjligheter. Den arbetsgrupp som Sockerbolaget har för avsikt att bilda för olika omställningsåtgärder i samband med nedläggningen bör därför ha förutsättningar att kunna lägga fram förslag till åtgärder som kan underlätta omställningen. Mot denna bakgrund finner utskottet den föreslagna övergångsperioden för avveckling av stödet till sockerbruket rimlig. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo56 yrkande3, Jo228 och Jo275 yrkande4.
Det anförda innebär även att utskottet avstyrker motion Jo56 yrkandena1 och 2.
Vad gäller konsekvenserna av en nedläggning av sockerbruket i Roma anser utskottet -- i likhet med arbetsmarknadsutskottet -- att med hänsyn till de speciella omständigheter som råder för Gotlands del än större ansträngningar måste göras för att under den angivna övergångstiden försöka få fram alternativ sysselsättning för dem som kommer att drabbas av nedläggningen. Som arbetsmarknadsutskottet anför kräver ett beslut om avveckling av stödet noggranna överväganden och kraftfulla insatser för att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på ön. Sockerbolagets ansvar för tillskapandet av alternativ produktion, möjligheter till alternativ sysselsättning och andra åtgärder som kan underlätta en omställning framstår därför inte som mindre när det gäller sockerbruket i Roma. De samlade resurserna bör givetvis inriktas mot tillskapande av alternativ sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag vad avser övergångsperiodens längd. Med hänsyn till vad arbetsmarknadsutskottet har anfört om de svårigheter som torde föreligga härvidlag anser utskottet -- som därmed ansluter sig till arbetsmarknadsutskottets yttrande även i denna del -- att regeringen bör återkomma till riksdagen i det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ sysselsättning. Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo58 yrkande3, Jo232 yrkande3 och Jo277.
Med vad utskottet anfört ovan om sockerbruken i Mörbylånga avstyrks motionerna Jo56 yrkandena1 och2 och Jo58 yrkandena 1 och 2.
Slutligen tillstyrker utskottet för sin del att de 3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag används till att förstärka länsanslaget i resp. län fr.o.m. den 1juli1991. Detta anslag behandlas av arbetsmarknadsutskottet, som tillstyrkt förslaget i denna del (1990/91:AU13). Motion Jo59 avstyrks.
Myndigheterna på fiskets område
Propositionen
Fiskeristyrelsens och jordbruksnämndens uppgifter på fiskets område samlas i samma myndighet. Fiskeristyrelsens organisation anpassas bl.a. härtill och till att fiskenämnderna upphör som fristående regionala myndigheter. Namnet på myndigheten ändras till fiskeriverket.
Den centrala myndigheten kommer fortfarande att vara en fristående myndighet med funktioner dels i Göteborg, dels i regionalt placerade utredningskontor, laboratorier och försöksstationer. Till myndigheten förs de uppgifter på fiskets område som rör prisreglering och marknadsfrågor och som hittills handlagts inom statens jordbruksnämnd. Vidare blir den centrala myndigheten tillsynsmyndighet för regleringsföreningen Svensk fisk. Myndigheten bör bestå av tre huvudenheter, nämligen en för fiskefrågor, en för utredningsverksamhet och en för administrativa frågor.
Formerna för arbetet med biståndsfrågor kommer att närmare övervägas i samband med ett uppdrag till riksrevisionsverket som berör bl.a. frågor om bolagsbildning för bedrivande av tjänsteexport. Tills vidare kommer arbetet att som hittills organiseras inom en särskild enhet.
Ytterligare rationaliseringar bör kunna göras genom modernisering och förenkling av fiskerättslagstiftningen inkl. de regionala regleringarna av fisket. Ett arbete med detta pågår inom regeringskansliet. I avvaktan på detta får regleringen av fisket i bl.a. de stora sjöarna ske enligt nuvarande rutiner, dvs. i fråga om vandringsfisk av fiskeristyrelsen och i övrigt av länsstyrelserna.
Motionerna
I motion Jo45 (fp) yrkande1 framhålls att fiskeristyrelsen noga bör följa torskbeståndets utveckling i Östersjön. En speciell enhet för sportfiskefrågor bör enligt motion Jo402(s) yrkande1 inrättas inom fiskeristyrelsen. Vänsterpartiet vill i motion Jo41 yrkande2 åstadkomma samordning av fiskefrågorna för de stora sjöarna under fiskeristyrelsen medan motionärerna i motion Jo44 (s) yrkande2 anser att en länsstyrelse vid var och en av sjöarna bör ha särskilt ansvar för samordningen. I motion Jo45 (fp) betonas att fiskeristyrelsens arbete med ett samlat handlingsprogram för insjöfiskets utveckling bör prioriteras (yrkande3) och att styrelsen i sina samråd med kraftproducenterna bör skärpa kraven på biologiskt inriktad fiskodling och fiskutsättning (yrkande4).
Utskottets överväganden
Havsmiljöns tillstånd är av avgörande betydelse för fiskbeståndens fortlevnad och kvalitet. I många sammanhang har utskottet understrukit vikten av att havsföroreningarna minskar. Utskottet har även framhållit betydelsen av att miljöarbetet och fiskevården internationaliseras och att Sverige med hänsyn till vårt stora vattenområde för en aktiv politik i dessa avseenden. Vad gäller beståndsvården över huvud taget är man hänvisad till internationella system och internationella avtal. Vården av samtliga fiskarter är föremål för internationella förhandlingar, och fiskeristyrelsen följer noga fiskbeståndets utveckling i haven runt våra kuster. Syftet med motion Jo45 yrkande1 är således enligt utskottets mening i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag om ny organisation för fiskeristyrelsen och avstyrker på den grunden motion Jo402 yrkande1.
Utskottet har tidigare uttalat sig om det angelägna i att en samordning sker av de fiskeadministrativa åtgärderna i de stora sjöarna men har framfört den synpunkten att den närmare regleringen av organisationen bör ankomma på regeringen och vederbörande myndigheter (1989/90:JoU22). Som anförs i propositionen bibehålls nuvarande rutiner för regleringen av fisket i bl.a. de stora sjöarna i avvaktan på det arbete som pågår inom regeringskansliet med modernisering och förenkling av fiskerättslagstiftningen. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillmötesgå motionerna Jo41 yrkande2 och Jo44 yrkande2 om ändrad fiskeadministration för de stora sjöarna. Motionsyrkandena avstyrks.
I tidigare uttalanden har utskottet framhållit insjöfiskets stora betydelse för såväl livsmedelskonsumtionen som sysselsättningen i glesbygder (1989/90:JoU2 och JoU22). Enligt vad utskottet inhämtat kommer fiskeristyrelsens aviserade handlingsprogram för insjöfisket att läggas fram under innevarande budgetår. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att förorda någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av motion Jo45 yrkandena3 och4. Motionsyrkandena avstyrks.
Anslagsfrågor
Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m. (B15)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B15 (s.247--248).
Fiskeriverket (D1)
Propositionen
Anslaget till fiskeriverket bör anpassas i förhållande till fiskeristyrelsens nuvarande anslag dels med hänsyn till de rationaliseringar som är möjliga att göra, dels med anledning av de överföringar av resurser som bör ske från andra myndigheter. Överföringarna är en förutsättning för att vissa besparingar skall kunna göras.
Av jordbruksverkets resurser bör 770043kr. tillföras fiskeriverket. Regeringen är inte nu beredd att ta ställning till förslaget om en överföring från statens naturvårdsverk utan avser att återkomma när den särskilde utredaren rörande naturvårdsverkets organisation har presenterat sitt förslag.
Besparingarna som rör forskningsfartyget Argos verksamhet är beroende dels av överföringen till fiskeriverksamhet av resurser från naturvårdsverket, dels en förändring av reglerna som rör bemanningen av Argos. Enligt fiskeristyrelsen kan viss neddragning av drifttiden behöva göras. Vad gäller försöksstationen i Kälarne gör regeringen den bedömningen att den inte kan läggas ned. Verksamheten är till stor del inriktad på att bevara de genetiska resurserna hos flera lax- och öringstammar, bl.a. den viktiga Gullspångslaxen. Dessutom är anläggningen till stor nytta för vattenbruksforskningen i Norrland. Alternativanvändningen för anläggningen kan bedömas som mycket osäker. Verksamheten vid anläggningen bör därför fortsätta tills vidare.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har hos regeringen anhållit om ett avskrivningslån till en fiskevårdsanläggning i Gullspång. Fiskeristyrelsen har föreslagit att ett nytt anslag inrättas för bidrag till laxfond Vänern finansierat genom en laxfiskeavgift. Fiskevårdsanläggningen omfattar tre delar, nämligen ett avelsfiske, en fiskodling och en servicebyggnad inkl. ett akvarium. För att möjliggöra ett fortsatt bevarande av de hotade lax- och öringstammarna i Gullspång bedömer regeringen att det är angeläget att i första hand avelsfisket kommer till stånd. För detta ändamål bör fiskeristyrelsen kunna disponera de medel som Gullspångs kraft AB ställt till förfogande. Om intressenterna i laxfond Vänern i stället prioriterar en ny anläggning får den finansieras av intressenterna. För statens del är det närmast en fråga för berörda länsstyrelser att bedöma i förhållande till andra regionala insatser. Laxfond Vänern erhöll 2milj.kr. av regionalpolitiska medel våren 1990.
Motionerna
Enligt motionärerna i motion Jo44 (s) finns starka skäl att anta att både ärendehandläggningen och behovet av utvecklingsinsatser för yrkesfisket, sportfisket och fiskevården kommer att öka på länsnivå. En omfördelning bör därför ske mellan den centrala och den regionala fiskeadministrationen till förmån för ett bibehållande av den nuvarande regionala kompetensen (yrkande1). Enligt motion Jo43 (c) bör i första hand regeringens förslag om nedskärningar i fiskenämndernas förvaltningsanslag om 3milj.kr. avvisas, i andra hand omfördelning ske från den centrala till den regionala fiskeriadministrationen. Miljöpartiet anser i motion Jo54 yrkande1 att förslaget om besparing för fiskenämnderna med 3milj.kr. bör avvisas. Ytterligare 300000kr. bör enligt motion Jo45 (fp) yrkande9 anslås för fiskarenas yrkesutbildning. 5milj.kr. bör enligt motion Jo52 (c) yrkande3 anvisas till katastrofskydd för fiskenäringen och miljöpartiet vill inrätta stöd till fiskare som drabbas ekonomiskt av miljöförstöring (Jo54 yrkande13). I motion Jo44 (s) yrkande3 begärs översyn och inventering av äldre vattendomar och att åtgärder vidtas för att bevaka och tillgodose att allmänintresset inte kommer i bakgrunden p.g.a. otillräckliga regionala resurser.
För upprustning och drift av undersökningsfartyget Argos begärs 8milj.kr. i motion Jo41 (v) yrkande6, och motionärerna i motion Jo47 (m) yrkande4 anser att undersökningsfartyget Argos verksamhet bör utökas. I motion Jo410 (s) uttrycks farhågor för verksamheten vid fiskeriförsöksstationen i Kälarne, och motionärerna betonar vikten av att verksamheten kan fortsätta.
Enligt motion Jo45 (fp) yrkande2 bör laxfisket och dess förutsättningar kunna förbättras genom skydd och återställande av leklokaler, stopp för ytterligare utbyggnad av vattenkraften samt överväganden om ändring av fredningstiden. Miljöpartiet begär i motion Jo54 yrkande4 total fredning av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön. Regeringen bör verka för en internationell överenskommelse om fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjöområdet. Begränsningar för mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och utanför älvarna bör införas (yrkande5) och förhandlingar bör snarast inledas med yrkesfiskets organisationer om de kompensationsåtgärder som togs fram i laxutredningen (DsJo1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske som inte äventyrar den naturreproducerade laxen (yrkande6).
Laxfond Vänern är föremål för flera motioner. Vänsterpartiet anser i motion Jo41 yrkande7 att 3 750 000 kr. bör anslås till Laxfond Vänern på nytt anslag och i motionens yrkande8 begärs förslag om framtida finansiering av fondens verksamhet. 10 milj.kr. för utbyggnad av Laxfond Vänern under budgetåret 1991/92 och anslag till fonden under ytterligare två år begärs i motion Jo430(c,m) yrkandena 1 resp.2. Statliga medel bör enligt motion Jo435 (v) tillföras fonden. Ett system med laxfiskeavgift för Laxfond Vänern bör införas enligt motionärerna i motion Jo45(fp) yrkande5. Yrkandet återkommer i motion Jo452 (delvis) från samma parti. I motion Jo793 (fp) begärs i yrkande3 åtgärder för att säkerställa fiskevården och Laxfond Vänern, och motionärerna i motion Jo452(delvis) från samma parti vill få till stånd en översyn av fiskebestämmelserna för Vänern så att talrika och storvuxna Vänerlaxar finns tillgängliga för sportfiske och yrkesfiske.
I detta sammanhang behandlar utskottet även ett antal motioner om laxfisket från den allmänna motionstiden 1991. Ett handlingsprogram för att få laxen tillbaka till Norrlandsälvarna efterlyses i motionerna Jo401 och Jo440 yrkande1 (bådafp). Enligt motion Jo420 (v) bör åtgärder vidtas för att rädda den naturreproducerade laxen i Norrlandsälvarna. Projekt Västerbottenslax bör enligt motionären i motion Jo436 (s) erhålla samma stöd som Laxfond Vänern. Även i motion Jo439 (c) begärs finansiellt stöd till projektet. Dessutom måste laxen i uppväxtområdena i södra Östersjön fredas. Åtgärder till skydd för Östersjölaxen måste vidtas enligt motionerna Jo403 (s), Jo422 (s), Jo428 (fp) yrkande2 och Jo447 (c) yrkande3. Ett handlingsprogram för restaurering av naturliga havsörings- och laxbestånd i outbyggda älvsträckor bör enligt motion Jo428(fp) yrkande3 utarbetas av fiskeristyrelsen. Enligt motionärerna i motion Jo425 (m) yrkande7 bör det ske en noggrann bevakning av utvecklingen av Östersjöns lax- och torskbestånd och fortsatta åtgärder vidtas för att underlätta den naturreproducerade laxens uppgång i älvarna.
Utskottets överväganden
Fiskenämnderna har i dag ansvar för flertalet regionala frågor som rör myndighetsutövning, utveckling och information avseende yrkesfiske, fisk- och kräftodling, sportfiske och fiskevård. Arbetsinsatserna varierar länen emellan beroende på tillgängliga resurser och regionala förutsättningar och behov. Fisket som näring spelar stor roll i glesbygder och kustområden och på olika håll drivs många projekt i syfte att skapa sysselsättning på landsbygden genom satsningar på regional utveckling av yrkesmässigt fiske, matfiskodling och fisketurism. Fisket är även en viktig fritidssysselsättning. Det kan konstateras att fiskenämnderna med sin regionalt anknutna kompetens på fiskets område är av stor betydelse för bibehållande och förbättring av möjligheterna till ett ökat sportfiske. Fiskenämnderna verkar även för att tillgodose både yrkesfiskets och sportfiskets behov av hög avkastning av eftertraktade fiskarter. Pågående fiskevårdsåtgärder ingår i flera fall som ett led i det långsiktiga miljövårdsarbete som syftar till att både bevara utrotningshotade arter och anpassa fiskproduktionen så att fisken som naturresurs skall kunna utnyttjas i så hög grad som möjligt av olika kategorier fiskande. Utskottet har tidigare anslutit sig till regeringens förslag att inordna fiskenämnderna i länsstyrelserna (prop.1989/90:123, JoU22, rskr.341). I det sammanhanget framhöll utskottet vikten av att fiskenämndernas kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Den förestående regionala omorganisationen torde snarare komma att medföra en ökning än en minskning av de länsanknutna uppgifterna på fiskets område. I syfte att säkerställa nuvarande regionala kompetens bör i största möjliga mån en omfördelning av resurserna ske från den centrala till den regionala fiskeadministrationen. Dessutom bör länsstyrelserna särskilt uppmärksamma fiskefrågorna vid fördelning av anslagen för sina områden. Det anförda innebär att fiskeriverkets ansvar för bl.a. regionala fiskefrågor och sportfiskefrågor i motsvarande del kan minska. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo44 yrkande1 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo43 och Jo54 yrkande1 tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har inte något att anföra mot de synpunkter på yrkesfiskarnas utbildning som framförs i motion Jo45 yrkande9 men ser ingen anledning att tillmötesgå kravet på ytterligare medel för verksamheten. Motionsyrkandet avstyrks.
Vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1989 har utskottet avstyrkt förslag om inrättande av en fond för att hålla yrkesfiskare skadeslösa vid miljöförstöring (1989/90:JoU22). Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motion Jo52 yrkande3.
På samma grund avstyrks även motion Jo54 yrkande13.
Något uttalande med anledning av motion Jo44 yrkande3 om beaktande av allmänintresset vid omprövning av äldre vattendomar anser utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.
Som anförs i propositionen är de besparingar som rör forskningsfartyget Argos verksamhet beroende av dels överföringen till fiskeriverksamhet av resurser från naturvårdsverket, dels en förändring av reglerna som rör bemanningen av Argos. Enligt fiskeristyrelsen kan besparingarna komma att innebära viss neddragning av drifttiden. Havsmiljöns tillstånd har en avgörande inverkan på fiskbeståndens fortlevnad och kvalitet. Härvidlag vill utskottet framhålla den betydelse forskningsfartyget har för resurs- och miljöövervakningen till havs, inte minst vad gäller fullgörande av Sveriges internationella åtaganden på havsforskningsområdet. Utskottet, som har kunnat konstatera de behov som föreligger av renovering och modernisering av fartyget, är emellertid inte berett att i detta sammanhang frångå regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet avstyrker således motionerna Jo41 yrkande6 och Jo47 yrkande4.
Av propositionen framgår att verksamheten vid försöksstationen i Kälarne kommer att fortsätta tills vidare. Utskottet finner därför inte anledning att tillmötesgå motion Jo410. Motionen avstyrks.
Vid sin behandling hösten 1989 av ett antal motioner om laxfisket hänvisade utskottet till fiskeristyrelsens principprogram om åtgärder för att bevara det genetiska materialet och stärka laxstammarna i hela Östersjön. Enligt det då nyligen antagna programmet skulle styrelsen begära hos regeringen att inom ramen för det internationella samarbetet på fiskets område verka för en reduktion av havsfisket, bl.a. genom minskat totalt uttag (TAC) och restriktioner för drivlinefisketm.m. Vidare föreslog fiskeristyrelsen införande av obligatorisk laxfiskelicens för yrkesfiskare samt att den sedan några år bedrivna försöksverksamheten med fördröjd utsättning av lax institutionaliseras. Enligt programmet bör fiskeristyrelsens kungörelser ändras så att fiske med fasta redskap förbjuds i Ålands hav och Bottniska viken under vissa vår- och höstmånader medan drivnäts- och drivlinefisket förbjuds i hela den svenska fiskezonen under 40dagar kring årsskiftet. Med anledning härav gjorde utskottet följande uttalande (1989/90:JoU2):
Utskottet finner för egen del angeläget att åtgärder vidtas för att bevara den vilda laxens fortlevnad. Förekomsten av självreproducerande laxstammar anses, som utskottet vid upprepade tillfällen framhållit, utgöra förutsättningen för ett uthålligt laxfiske i Östersjön. Som framgår av den lämnade redogörelsen följer den ansvariga myndigheten noga situationen och har även framlagt förslag till åtgärder. Genomförande av dessa kräver till viss del överenskommelser med andra nationer. Utskottet utgår från att ansträngningarna att stärka ett uthålligt laxfiske fortsätter och att de åtgärder vidtas som är möjliga.
Våren 1990 gjorde utskottet följande uttalande om laxfisket och vården av laxens reproduktionsområden (1989/90:JoU22):
Som jordbruksministern anför bör laxfisket utformas så att det inte hotar de naturreproducerade laxstammarna och så att deras genetiska mångfald bevaras. Alla fiskande har ett gemensamt ansvar för att medverka till att rädda den naturreproducerade laxen. Det är nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda den. Åtgärderna måste beröra såväl älv- och kustfisket som det traditionella havsfisket. Ansträngningarna att få till stånd internationell reglering av havsfisket efter lax bör fortsätta. Sedan överenskommelse träffats med Sovjetunionen om uppdelning av den s.k. vita zonen har vi fått bättre förutsättningar att driva denna fråga i de internationella förhandlingarna. I förhandlingarna år 1989 visades enligt jordbruksministern väsentligt större förståelse för Sveriges inställning. Vi bör därför kunna vänta oss framgångar.
Sedan fiskeristyrelsen antog sitt ovan nämnda principprogram har -- enligt vad utskottet erfarit -- Sverige hösten 1990 i Östersjökommissionen med framgång drivit frågan om ett tak för uttaget av lax (TAC). Fiskeristyrelsen har härutöver begärt hos regeringen att i internationella fora verka för en fördröjd utsättning av lax. Med hänvisning härtill och till utskottets tidigare uttalanden i frågan finner utskottet syftet med motion Jo45 yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet avstyrker motion Jo54 yrkandena4, 5 och6 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Vad utskottet anfört ovan tillgodoser i allt väsentligt syftet även med motionerna Jo403, Jo422, Jo425 yrkande 7, Jo428 yrkande2, Jo439 delvis och Jo447 yrkande3. Motionsyrkandena avstyrks.
Projekt Västerbottenslax inleddes år1988 och har som målsättning att öka uppgången av lax och havsöring i länets laxälvar. Projektet finansieras till lika delar av staten, länets kommuner samt näringslivet och innebär bl.a. avelsarbete med älvtypiska laxarter, åtgärder för att skydda och restaurera biotoper och begränsning av mynningsfisket. Motionerna Jo436 och Jo439 delvis avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det anförda.
Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan tillgodoser syftet även med motionerna Jo401, Jo420 och Jo440 yrkande1. Motionsyrkandena avstyrks.
I likhet med motionärerna i motion Jo428 finner utskottet det angeläget att berörda myndigheter fortsätter sitt arbete för att ge naturliga havsörings- och laxbestånd ett tillfredsställande skydd. Något särskilt uttalande om ett handlingsprogram med anledning av motionens yrkande3 anser utskottet emellertid inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Med anledning av ett antal motioner om stöd till projektet Laxfond Vänern uttalade riksdagen vid sin budgetbehandling våren 1990 att regeringen bör lägga fram förslag om lämpliga åtgärder för att stödja fonden (1989/90:JoU14, rskr.194). I den nu aktuella propositionen gör jordbruksministern den bedömningen att för ett fortsatt bevarande av de hotade lax- och öringstammarna i Gullspång det är angeläget att avelsfisket prioriteras. För ändamålet bör fiskeristyrelsen kunna disponera de medel som Gullspångs kraft AB har ställt till förfogande. Finansieringen av en eventuell ny anläggning är enligt jordbruksministern i första hand intressenternas ansvar och närmast en fråga för berörda länsstyrelser att avgöra. Utskottet gör samma bedömning som jordbruksministern och vill erinra om att Laxfond Vänern våren 1990 erhöll 2milj.kr. av regionalpolitiska medel. Riksdagen har nyligen beslutat uppdra åt regeringen att närmare utreda frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift (prop. 1990/91:100, bil.11, JoU22, rskr. 202). En sådan metod för finansiering av angelägna fiskevårdsåtgärder bör även kunna komma Laxfond Vänern till del. I avvaktan på regeringens förslag i frågan avstyrker utskottet motionerna Jo41 yrkande8, Jo430 och Jo435.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet motionerna Jo45 yrkande5 och Jo452 delvis om införande av laxfiskeavgift för Laxfond Vänern.
Utskottet avstyrker även motionerna Jo452 delvis och Jo793 yrkande3 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om medelstilldelning och finner -- i likhet med regeringen -- inte anledning att inrätta ett nytt anslag för bidrag till Laxfond Vänern. Motion Jo41 yrkande7 avstyrks således.
Främjande av fiskerinäringen och Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (D2--D3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D2--D3 (s.250--251).
Bidrag till fiskets rationaliseringm.m.
Propositionen
Någon fördelning på olika ändamål under detta anslag bör inte längre göras av statsmakterna. Medlen bör emellertid i ökad utsträckning disponeras så att de främjar en strukturanpassning av den svenska fiskeflottan.
Motionen
De betydande försämringar för det svenska sillfisket som regeringens förslag enligt motionärerna i motion Jo47 (m) innebär, kommer att få till följd att större delen av den svenska fiskeflottan övergår till annat fiske. Det enda tänkbara alternativet är torskfiske i Östersjön, där tyvärr kvoterna är otillräckliga. Mot denna bakgrund bör 300000kr. ställas till disposition för fraktstöd till foderfisk från Östersjön (yrkande3).
Utskottets överväganden
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning av anslagsbehov och disponering av medlen. I enlighet härmed och med hänvisning till vad utskottet anför om konkurrensläget för den svenska fiskenäringen nedan under punkten D6 (s. 48) avstyrker utskottet motion Jo47 yrkande3.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske(D5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D5 (s.252).
Prisreglerande åtgärder på fiskets område (D6)
Propositionen
I regeringens proposition 1989/90:123 om fisket sades bl.a. att en successiv anpassning skall ske av prisregleringen och övrigt statsstöd mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen och att EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor inom fisket till följd av naturliga förutsättningar inte får förstärkas genom handelssnedvridande stödåtgärder. Riksdagen uttalade i anslutning härtill bl.a. att den svenska avregleringen bör hålla jämna steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder. Dessa uttalanden och den osäkerhet som för närvarande råder beträffande de övriga EFTA-ländernas anpassningsåtgärder och de pågående EES-förhandlingarna motiverar att prisregleringen på fisk under budgetåret 1991/92 anpassas i något långsammare takt än vad som föreslagits av jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen. Den totala utgiftsramen för prisregleringen under regleringsåret 1991/92 bör minskas med 9milj.kr. till 111milj.kr. Inom utgiftsramen bör 5milj.kr. avsättas för strukturella åtgärder inom fiskeflottan på ostkusten. Jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen bör inom ramen för sitt nuvarande uppdrag att utreda vissa frågor rörande fisket lämna närmare förslag till hur medlen skall användas. Regeringen har tidigare under hösten 1990 i en skrivelse till riksdagen (skr.1990/91:50) förordat att subventionen i fiskerilånen bör upphöra, vilket innebär att lånen slopas. Subventionen uppgår till knappt 3milj.kr. Fiskerilånen bör sålunda slopas fr.o.m. nästa budgetår. Förslaget ingår som en del i regeringens ambitioner att generellt minska det statliga branschstödet. Den föreslagna sänkningen av normpriserna för sill/strömming bör inte genomföras nu. Normpriserna bör fastställas till samma nivå som under innevarande budgetår, dvs. för stor sill/strömming till 3,55 kr./kg och för liten sill/strömming till 2,75kr./kg. Normpriser för övriggrupperna bör inte fastställas i fortsättningen eftersom de har haft en mycket snabb prisökningstakt. Vad gäller torsk bör samma system och nivåer fastställas som gäller för innevarande regleringsår. Normkvantiteten för sill bör fastställas till 40000ton mot bakgrund av att normpriserna för sill/strömming är oförändrade. Det bör ankomma på regeringen att besluta om ökning av normkvantiteten vid samtidig minskning av rambeloppen för stöd till foderfisk och statshandelsexport.
Procentsatserna för rörliga pristillägg och procentsatsen för överskottspris bör fastställas på det sätt som föreslagits. Svensk fisk bör få besluta om avsättning av överskotten i samma utsträckning som för närvarande.
De regionala pristilläggen och de fasta pristilläggen bör fastställas på det sätt som föreslagits. Förslaget om att sänka rambeloppet för stöd till statshandelsexport bör genomföras. Exportstöd för sill från Nordsjön bör inte ges i fortsättningen. Vidare bör rambeloppet för stöd till foderfisk minskas enligt förslaget. Inom ramen 6,5 milj.kr. bör kunna lämnas ett särskilt fraktstöd om högst 17 öre/kg för foderfisk som utgör bifångst vid konsumtionsfiske i Östersjön och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Det bör ankomma på regeringen att besluta om eventuell omfördelning av medel mellan foderfiskstöd och statshandelsexportstöd. Den centrala fiskemyndigheten bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 70milj.kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg, överskottshantering och Svensk fisks administration m.m. För utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax bör anvisas 6,8 milj.kr.
Som framgår av det föregående är regeringen inte nu beredd att ta ställning till förslagen rörande de framtida fiskeripolitiska medlen. Mot bakgrund härav är regeringen inte heller beredd att ta ställning till förslaget om användning av medlen till konsumentfrämjande åtgärder.
Motionerna
Vänsterpartiet anser att den internationella anpassningen på fiskets område skall från svensk synpunkt ske ömsesidigt och i samma takt i de olika länderna (Jo41 yrkande9). De svenska fiskeriintressena bör enligt miljöpartiet inte bytas ut mot andra handelsintressen (Jo54 yrkande7). Som villkor för upplåtelse av fiskerättigheter bör enligt motion Jo425 (m) yrkande2 gälla att upplåtelse får ske endast mot erhållande av andra fiskerättigheter. Beträffande tredje lands fiskerättigheter i den f.d. vita zonen måste i träffade avtal alltid finnas ekonomisk balans (yrkande3), och den svenska fiskerinäringen skall ha rätt att konkurrera på lika villkor med omvärlden (yrkande4). Konkurrensneutralitet bör enligt motionärerna i motion Jo413 (m) råda mellan EFTAs fiskenationer. I motion Jo47 (m) yrkande5 begärs förlängning av nuvarande prisregleringsavtal att gälla även budgetåret 1991/92. Motionärerna i motion Jo49 (s) framhåller behovet av stöd för att bibehålla och utveckla den svenska fiskeflottan och det svenska yrkesfisket. Eftersom konkurrensvillkoren enligt motionärerna i motion Jo432 (s) skiljer sig från grannländernas måste produktionsförutsättningarna, finansieringsvillkoren och omständigheterna i övrigt för svenskt vattenbruk skyndsamt prövas av regeringen.
Enligt motionerna Jo41 (v) yrkande3, Jo45 (fp) yrkande6, Jo47 (m) yrkande1 (delvis), Jo48 (c) (delvis), Jo50 (v) yrkande1, Jo53(c) yrkande1 (delvis), Jo54 (mp) yrkande 2, Jo415 (c) och Jo447 (c) yrkande1 bör de statliga fiskerilånen bibehållas. För ändamålet bör enligt motionerna Jo47 (m) yrkande1 (delvis), Jo48 (c) (delvis), Jo52 (c) yrkande2, Jo53 (c) yrkande1 (delvis) och Jo54 (mp) yrkande3 anvisas 40milj.kr. Vänsterpartiet begär i motionerna Jo41 yrkande4 och Jo50 yrkande2 att 60milj.kr. anvisas för ändamålet. Lånebeloppet bör fastställas till 2,5milj.kr. -- motionerna Jo41 (v) yrkande5, Jo47 (m) yrkande 2 och Jo50 (v) yrkande3. Enligt motion Jo45 (fp) bör lånedelen av fiskerilånen inte belasta statskassan (yrkande7) och 2,9milj.kr. bör anslås för budgetåret 1991/92 på ett särskilt anslag "Subvention av fiskerilån" (yrkande8). Miljöpartiet anser i motion Jo54 yrkande11 att fiskerilånen bör utredas så att de uppmuntrar en utveckling mot ekologiskt anpassade fiskemetoder.
Utskottets överväganden
I proposition 1989/90:123 om fisket sade regeringen bl.a. att en successiv anpassning skall ske av prisregleringen och övrigt statsstöd mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen och att EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor inom fisket till följd av naturliga förutsättningar inte får förstärkas genom handelssnedvridande stödåtgärder. I anslutning härtill uttalade riksdagen bl.a. att den svenska avregleringen bör hålla jämna steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder (1989/90:JoU22, rskr.341). Som anförs i den nu aktuella propositionen råder för närvarande osäkerhet beträffande de övriga EFTA-ländernas anpassningsåtgärder på fiskets område. Det är mot denna bakgrund och med hänvisning till pågående EES-förhandlingar som regeringen anser att prisregleringen på fisk under budgetåret 1991/92 bör anpassas i något långsammare takt än vad som föreslagits av jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen. Utskottet gör samma bedömning som regeringen men anser inte att situationen är sådan att den motiverar en förlängning av nuvarande avtal att gälla även nästa budgetår. Utskottet avstyrker därmed motion Jo47 yrkande5.
Utskottet har tidigare uttalat sig om nödvändigheten av att förändringarna i Sveriges politik håller jämna steg med andra länders (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). För fiskets del innebär detta att den svenska avregleringen bör ske i takt med motsvarande process i övriga EFTA-länder. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen och berörda organ noga följer utvecklingen på området när det gäller att anpassa systemet till den förändrade EFTA-konventionen och att handelssnedvridande åtgärder inte tillåts förstärka EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor. Utskottet delar således de synpunkter på handelssnedvridande åtgärder som förs fram i motion Jo413 men anser inte att motionen bör föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan anser utskottet syftet med motion Jo41 yrkande9 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Med det anförda avstyrker utskottet även motionerna Jo54 yrkande7 och Jo425 yrkandena2, 3 och4 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan är ägnat att tillgodose syftet även med motionerna Jo49 och Jo432. Motionerna avstyrks.
Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag om prisregleringen. Det innebär bl.a. att 5milj.kr. bör avsättas inom utgiftsramen för strukturella åtgärder inom fiskeflottan på ostkusten.
En effektiv fiskeflotta utgör en av flera förutsättningar för svensk fiskerinärings möjlighet att hävda sig inför en alltmer hårdnande konkurrenssituation. Ett tillmötesgående av regeringens förslag om slopande av de statliga fiskerilånen skulle enligt utskottet få menliga följder för fiskenäringen och rimma illa med ambitionen om en avveckling av stödet till fisket i samklang med motsvarande process i övriga fiskenationer inom EFTA. Utskottet ansluter sig således till de motioner som har förordat ett bibehållande av lånen. För ändamålet bör anvisas 40milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo41 yrkande3, Jo45 yrkande6, Jo47 yrkande1, Jo48, Jo50 yrkande1, Jo52 yrkande2, Jo53 yrkande1, Jo54 yrkandena2 och 3, Jo415 och Jo447 yrkande1 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo41 yrkande4 och Jo50 yrkande2 avstyrks.
Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion Jo45 yrkande7.
I likhet med motionärerna i motionerna Jo41 yrkande5, Jo47 yrkande2 och Jo50 yrkande3 anser utskottet att högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilånen bör fastställas till 2,5milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo45 yrkande8 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå yrkande11 i motion Jo54 om en utredning om fiskerilånen. Motionsyrkandet avstyrks.
Övriga frågor
Motionerna
Krav på miljökonsekvensanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar av de varor som skall produceras framförs i motion Jo55 (v) yrkande1. Miljöpartiet kräver i motion Jo54 skärpning av vattenlagen så att vid omprövning skall prövas om återskapande kan ske av möjliga reproduktionsplatser för vandrande laxfisk (yrkande19).
En översyn av fiskerilagstiftningen i syfte att utfärda en särskild sportfiskestadga gällande för hela landet efterlyses i motion Jo402 (s) yrkande3. För att åstadkomma samordning och utveckling av fiskevården bör enligt motion Jo409 (fp) ändring ske i lagen om fiskevårdsområden så att området bl.a. omfattar hela sjön. En översyn bör göras av gällande regler för rätten till fiske på vissa fastigheter så att samtliga ägare till fastigheter med tillhörande vatten och sjöbotten får rätt till fiske på eget vatten -- motion Jo423 (c). Möjligheterna att till Simrishamn lokalisera ett branschinstitut för sill, strömming och skarpsill bör enligt motionärerna i motion Jo408 (c) undersökas. Övervakningen till havs bör utökas och fisketillsynen i skärgården och insjöarna förbättras -- motion Jo425 (m) yrkande8. Nuvarande regler bör enligt motion Jo815(m) yrkande1 omprövas med hänsyn till de bofasta skärgårdsbornas rätt till såväl fiske med handredskap som till nätfiske i egna och allmänna fiskevatten. Enligt motionens yrkande2 bör det "fria fiskets" skador på flora och fauna i naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar uppmärksammas och nödvändiga åtgärder vidtas. Yrkesfiskare bör enligt motion Jo504(fp) få rätt till ersättning för skadegörelse på fångst och redskap. Sverige bör i internationella fora verka för ett förbud mot drivnätsfiske -- motion Jo405 (v) yrkande2. För att skydda havsbottnarna i Skagerrak och Östersjön bör enligt motion Jo411(m) inga fler licenser för bomtrålfiske utfärdas, trilaterala förhandlingar inledas och förbud införas mot bomtrålning i den svenska fiskezonen i Östersjön. De negativa följderna av trålfiske i Vänern bör uppmärksammas, och det är angeläget att verksamheten avvecklas -- motion Jo451 (m). I motion Jo425(m) yrkande1 framhålls betydelsen av aktivt miljövårdsarbete för fiskets vidareutveckling. Åtgärder bör enligt motion Jo447 yrkande4 vidtas för bevarande av torskstammen i Östersjön.
I motion Jo54 (mp) framställs krav på ett flertal åtgärder på fiskets område. S.k. bom och andra trålfiskemetoder som starkt skadar havsbottnen bör inte få användas (yrkande9), trålningsgränsen skall flyttas till minst 20m djup utanför kusten och på känsliga grund/fiskebankar (yrkande10), maskvidden för torsktrålar bör inte få understiga 10cm och vitlingtrålar bör förbjudas helt (yrkande12), bara inhemska arter, raser och stammar av fisk skall användas vid utplanteringar (yrkande15), förbudet mot rotenonbehandling av sjöar måste skärpas (yrkande16), huvudregeln skall vara att fiskeförbud skall råda i tre års tid efter varje utplantering av fisk i insjöar (yrkande17), översyn bör ske av gränsvärden för gifter i konsumtionsfisk (yrkande18), tillståndsgivningen för kassodling av fisk bör skärpas (yrkande20) och användningen av malakitgrönt inom fiskodlingen bör förbjudas (yrkande21). Från samma parti kommer motion Jo427 med krav på att nya tillstånd för fiskodling i kassar inte bör beviljas och att givna tillstånd bör omprövas inom en tioårsperiod. Enligt motionären i motion Jo404 (s) bör utvärdering ske av ålljustringen som fiskemetod.
Utskottets överväganden
Regeringens proposition 1990/91:90 om miljöpolitiken som nyligen framlagts för riksdagen behandlar bl.a. frågor om miljökonsekvensbeskrivningar och den framtida miljölagstiftningen. I avvaktan på utskottets beredning av propositionen avstyrker utskottet motion Jo55 yrkande1.
Under förra riksmötet behandlade utskottet motionsyrkanden om olika fiskefrågor som i huvudsak överensstämmer med ett stort antal motioner som utskottet har att i detta sammanhang ånyo ta ställning till (1989/90:JoU2 och JoU22). Övriga motionsyrkanden avser i princip frågor som det i första hand ankommer på regeringen eller vederbörande myndighet att besluta om (se 1990/91:JoU5y). Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning att här inleda någon sakbehandling av de aktuella yrkandena. Utskottet avstyrker således motionerna Jo54 yrkandena9, 10, 12, 15, 16, 17, 18, 20 och 21, Jo402 yrkande3, Jo404, Jo405 yrkande2, Jo408, Jo409, Jo411, Jo423, Jo425 yrkandena 1 och8, Jo427, Jo447 yrkande4, Jo451, Jo504 yrkande3 och Jo815.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändringar i jordförvärvslagen (1979:239)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo55 yrkande2 och 1990/91:Jo57,
2. beträffande målet för fiskeripolitiken
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo41 yrkande1,
res. 1 (v)
3. beträffande sänkning av fiskekvoternam.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo54 yrkande8,
res. 2 (mp)
4. beträffande den svenska sockernäringenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo53 yrkande3, 1990/91:Jo253 yrkande11, 1990/91:Jo266 och 1990/91:Jo275 yrkandena1, 2 och3,
res. 3 (c)
5. beträffande överskottslagret av sockerm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo46 yrkande2,
res. 4 (m, c)
6. beträffande Sockerbolagets monopolsituation
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo56 yrkande4 och 1990/91:Jo58 yrkande4,
res. 5 (v, mp)
7. beträffande Mörbylånga sockerbruk
att riksdagen godkänner regeringens förslag och avslår motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3, 1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,
res. 6 (m) res. 7 (c) res. 8 (v) res. 9 (mp)
8. beträffande Roma sockerbruk
att riksdagen godkänner regeringens förslag, avslår motionerna 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis, 1990/91:Jo58 yrkande3, 1990/91:Jo232 yrkande3 och 1990/91:Jo277 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 10 (c) res. 11 (v) res. 12 (mp)
9. att riksdagen godkänner förslaget till avveckling av stödet till sockerbruken på Öland och Gotland i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan,
10. beträffande konsekvensanalyserm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo56 yrkandena1 och2 och 1990/91Jo58 yrkandena1 och2,
res. 13 (mp)
11. beträffande bibehållet regionalpolitiskt stöd efter övergångsperioden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo59,
12. beträffande torskbeståndets utveckling i Östersjön
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkande1,
13. beträffande vissa administrativa frågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande2, 1990/91:Jo44 yrkande2 och 1990/91:Jo402 yrkande1,
res. 14 (v)
14. beträffande handlingsprogram för insjöfisketm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkandena3 och4,
res. 15 (fp)
15. att riksdagen antar regeringens i bilaga1 intagna förslag till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske med den ändringen att ingressen till lagförslaget erhåller den som utskottets förslag betecknade lydelsen,
Regeringens förslag dels att i 39 och 41 §§
Utskottets förslag ordet "fiskeristyrelsen" i
olika böjningsformer skall
dels att i 39 och 41 §§ bytas ut mot "fiskeriverket" i
ordet "fiskeristyrelsen" i motsvarande form,
olika böjningsformer skall
bytas ut mot "fiskeriverket",
dels att i 41 § ordet dels att i 41 § ordet
"fiskenämnden" skall bytas "fiskenämnden" i olika
ut mot "länsstyrelsen", böjningsformer skall bytas
ut mot "länsstyrelsen" i
motsvarande form,
16. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,
17. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
18. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
19. beträffande anslag till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m.
att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24500000kr.,
20. beträffande anslag till fiskeriverket
att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 41092000kr.,
21. beträffande den regionala fiskeadministrationen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo44 yrkande1 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo43 och 1990/91:Jo54 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 16 (m, fp, v) res. 17 (c)
22. beträffande fiskarenas yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkande9,
res. 18 (fp)
23. beträffande fond för yrkesfiskare
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo52 yrkande3 och 1990/91:Jo54 yrkande13,
res. 19 (c) res. 20 (mp)
24. beträffande omprövning av vattendomar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo44 yrkande3,
25. beträffande undersökningsfartyget Argos
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande6 och 1990/91:Jo47 yrkande4,
res. 21 (v)
26. beträffande fiskeriförsöksstationen i Kälarne
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo410,
27. beträffande laxfisket
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo45 yrkande2 och 1990/91:Jo54 yrkandena4, 5 och6,
res. 22 (fp) res. 23 (mp)
28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo403, 1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo428 yrkande2, 1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo447 yrkande3,
res. 24 (fp) res. 25 (mp)
29. beträffande Projekt Västerbottenslaxm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo401, 1990/91:Jo420, 1990/91:Jo436, 1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo440 yrkande1,
30. beträffande handlingsprogram för havsörings- och laxbestånd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo428 yrkande3,
31. beträffande statligt stöd till Laxfond Vänernm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande8, 1990/91:Jo430 och 1990/91:Jo435,
res. 26 (v)
32. beträffande laxfiskeavgift
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo45 yrkande5 och 1990/91:Jo452 delvis,
res. 27 (fp)
33. beträffande fiskevårdande åtgärderm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo452 delvis och 1990/91:Jo793 yrkande3,
34. beträffande Anslag för Laxfond Vänern
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo41 yrkande7,
res. 28 (v) - villk. 26
35. beträffande anslag till främjande av fiskerinäringen
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7865000kr.,
36. beträffande anslag till isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslaganslag på 1000kr.,
37. beträffande bidragsram till fiskets rationalisering
att riksdagen medger att statsbidrag till fiskets rationalisering beviljas med sammanlagt högst 9388000kr. under budgetåret 1991/92,
38. beträffande bidrag till fiskets rationaliseringm.m.
att riksdagen till Bidrag till fiskets rationaliseringm.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9388000kr.,
39. beträffande fraktstöd till foderfisk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo47 yrkande3,
res. 29 (m)
40. beträffande anslag till täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
41. beträffande anslag till prisreglerande åtgärder på fiskets område
att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
42. beträffande förlängning av nuvarande avtal
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo47 yrkande5,
res. 30 (m)
43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande9 och 1990/91:Jo413,
res. 31 (m) res. 32 (v)
44. beträffande villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo54 yrkande7 och 1990/91:Jo425 yrkandena2, 3 och4,
res. 33 (m) res. 34 (mp)
45. beträffande förutsättningar för svenskt vattenbrukm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo49 och 1990/91:Jo432,
46. beträffande lån till fiskerinäringen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:Jo41 yrkande3, 1990/91:Jo45 yrkande6, 1990/91:Jo47 yrkande1, 1990/91:Jo48, 1990/91:Jo50 yrkande1, 1990/91:Jo52 yrkande2, 1990/91:Jo53 yrkande1, 1990/91:Jo54 yrkandena2 och3, 1990/91:Jo415 och 1990/91:Jo447 yrkande1 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo41 yrkande4, 1990/91:Jo45 yrkande7 och 1990/91:Jo50 yrkande2 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000000kr. och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 35 (s)
47. beträffande högsta tillåtna lånebelopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo41 yrkande5, 1990/91:Jo47 yrkande2, 1990/91:Jo50 yrkande3 samt med avslag på motion 1990/91:Jo45 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
48. beträffande utredning om fiskerilånen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo54 yrkande11,
res. 36 (mp)
49. beträffande prisregleringen på fisk
att riksdagen medger att för tiden den1juli1991--den30juni1992 reglering av priserna på fiskm.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,
50. beträffande vissa lagstiftningsfrågorm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo55 yrkande1,
51. beträffande vissa fiskefrågori övrigtm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:JoJo54 yrkandena9, 10, 12, 15, 16, 17, 18, 20 och 21, 1990/91:Jo402 yrkande3, 1990/91:Jo404, 1990/91:Jo405 yrkande2, 1990/91:Jo408, 1990/91:Jo409, 1990/91:Jo411, 1990/91:Jo423, 1990/91:Jo425 yrkandena 1 och8, 1990/91:Jo427, 1990/91:Jo447 yrkande4, 1990/91:Jo451, 1990/91:Jo504 yrkande3 och 1990/91:Jo815.
Stockholm den 25 april 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ove Karlsson(s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger(fp).
Reservationer
1. Målet för fiskeripolitiken (mom.2)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med "I likhet" och på s.15 slutar med "yrkande1" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo41 måste fiskeripolitiken ha som mål att bevara och utveckla det svenska fisket. Det måste finnas en självständig ambition härvidlag så att fiskeripolitiken inte i efterhand anpassas uteslutande till resultaten av internationella förhandlingar. För landet i dess helhet är näringen liten men i vissa regioner har den stor betydelse. Även i förädlingsledet skapas sysselsättning. I en modern industrination måste det dessutom vara av värde att ursprungliga sysselsättningar kan leva vidare om förutsättningar finns. Utskottet kan konstatera att endast en tredjedel av landets fiskförsörjning baseras på det svenska fisket. En näringspolitik för fisket bör enligt utskottets mening syfta till att -- under internationellt acceptabla former -- öka den svenska andelen av fiskförsörjningen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande målet för fiskeripolitiken att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sänkning av fiskekvoternam.m. (mom.3)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande8" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening uppenbart att fiskekvoterna och fiskemetoderna måste ändras så att reproduktionen av fisk inte störs. Både på nationell och internationell nivå måste kvoterna utan undantag begränsas i avtal och licenser så att de står i relation till det resursuttag som är möjligt även på lång sikt. Härvid måste även behovet av zoner, trålningsgränser och utökad fredning av olika fiskarter kartläggas i högre grad än som sker i dag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkande8 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande sänkning av fiskekvoternam.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Den svenska sockernäringenm.m. (mom.4)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16 börjar med "I sitt" och på s.17 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Den svenska sockerproduktionen hanteras i dag av ett enda företag och odlarna av sockerbetor är välorganiserade. Det kan konstateras att sockernäringen är den del av jordbruket som har minst problem i samband med en avreglering inom ramen för ett bevarat gränsskydd. Satsningar måste emellertid göras för att sockerbetan skall kunna användas i olika industriella processer och inom vissa tekniska områden. I en situation med intern avreglering kan samhället inte ha synpunkter på självförsörjningsgraden av socker. Nuvarande självförsörjningsgrad på 85% bör avskaffas eftersom den inte längre fyller någon funktion. Det måste vara en fråga för näringen att avgöra om man vill och kan producera och försörja landet med en högre andel av konsumtionen. Möjligheter måste skapas för svensk sockernäring att exportera ett eventuellt överskott till världsmarknaden. Denna fråga avgörs enligt utskottets mening smidigast genom överenskommelser inom näringen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo53 yrkande3, Jo253 yrkande11, Jo266 och Jo275 yrkandena 1, 2 och 3 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande den svenska sockernäringenm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo53 yrkande3, 1990/91:Jo253 yrkande11, 1990/91:Jo266 och 1990/91:Jo275 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Överskottslagret av sockerm.m. (mom.5)
Karl Erik Olsson (c), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Med anledning" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Med anledning av motion Jo46 yrkande 2 vill utskottet utöver det ovan anförda erinra om jordbruksministerns bedömning i propositionen om livsmedelspolitiken (1989/90:146) att en avreglering inte bör innebära någon nämnvärd minskning av betodlingen.
Utskottet finner att då regleringen upphör öppnas också möjligheter för export av socker t.ex. av det överskott som f.n. pressar ned odlingsarealen under den nivå som normalt motsvarar det inhemska behovet. Därvid får sockernäringens parter -- odlare och industri -- själva bära kostnadsansvaret. Med detta uttalande tillgodoses vad i motionen anförts angående vikten av att odlingsarealen hålls uppe vid produktionsbalans, inte minst för att möjliggöra ett bibehållande av svensk sockernäring även efter ett eventuellt EG-medlemskap. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo46 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande överskottslagret av sockerm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo46 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Sockerbolagets monopolsituation (mom.6)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motionerna Jo56 och Jo58 anser utskottet att regeringen måste ta initiativ till åtgärder som kan bidra till att häva Sockerbolagets monopol. Det finns enligt utskottets mening all anledning att befara att monopolet har inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen inte har utvecklats. Detta gäller även verksamheter som är knutna till förädlingen av sockerbetor. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande Sockerbolagets monopolsituation att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo56 yrkande4 och 1990/91:Jo58 yrkande4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (allam) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av bl.a. arbetsmarknadsutskottets bedömning av sysselsättningsläget på södra Öland vill utskottet anföra följande. De resurser som står till länsstyrelsens förfogande, tillsammans med det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget -- och som efter en eventuell nedläggning enligt regeringens förslag avses användas för regional utveckling -- samt de medel som Sockerbolaget avser att avsätta kan med fördel användas för en alternativ lösning vad gäller Mörbylånga sockerbruk. En sådan lösning bör innebära att en bestämd tidpunkt för nedläggningen inte fastställs.
Det bör enligt utskottet lämpligen ankomma på ansvariga länsmyndigheter, som är med problemen väl förtrogna, att i samverkan med Sockerbolaget komma fram till den bästa lösningen. Det bör vara det aktuella läget på arbetsmarknaden som avgör omställningsperiodens längd. Dessa bedömningar bör givetvis göras inom ramen för såväl de av staten anvisade som av Sockerbolaget aviserade medlen. I sammanhanget bör hänsyn tas även till den i övrigt aktuella omställningen inom jordbruket. Utskottet förutsätter härvid att Sockerbolaget, inte minst med hänsyn till företagets monopolställning på marknaden, tar sin del av ansvaret för kommande förändringar. Det gäller såväl utveckling av alternativ till dagens sockerproduktion som tillskapande av alternativ sysselsättning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo46 yrkande1 delvis bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo52 yrkande 1 delvis, Jo53 yrkande 2 delvis, Jo56 yrkande 3, Jo228 och Jo275 yrkande4 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande Mörbylånga sockerbruk att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo46 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande 1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande 3, 1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,
7. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha följande lydelse:
Sockerbruket i Mörbylånga har en mycket stor betydelse för sysselsättningen och jordbruket på Öland. Därmed spelar bruket en avgörande roll för den regionalpolitiska utvecklingen på ön. En ytterligare neddragning och omfördelning av sockerbetsodlingen skulle enligt utskottets mening få svåra följder för jordbruket och olika till denna näring kopplade näringar i hela sydösta Sverige. Sockerbetan är en naturlig del av växtföljden, genom sockerbetsodlingen hålls landskapet öppet och den långa vegetationsperioden orsakar minimalt kväveläckage från den odlade arealen. Sockerbruket bör enligt utskottets mening börja arbeta med alternativ utveckling av sockerbetan som industri- och energiråvara, vilket är en viktig framtidssatsning. Det anförda innebär att utskottet anser att stödet till sockerbruket i Mörbylånga skall utgå även efter den av regeringen föreslagna tidpunkten för stödets upphörande. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo275 yrkande4 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis, Jo56 yrkande3 och Jo228 tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande Mörbylånga sockerbruk att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis och 1990/91:Jo275 yrkande4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3 och 1990/91:Jo228,
8. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo40 måste en större del av vår produktion baseras på de areella näringarna. Sockerbetan är en råvara som, förutom för sockerproduktion, också kan användas som industriråvara och för framställning av energi. Genom sin långa vegetationsperiod har sockerbetan även miljömässiga fördelar, eftersom näringsämnesläckaget hålls nere. Ett uttalat och av alla accepterat mål för den nya livsmedelspolitiken är ett jordbruk som tar stor naturvårdshänsyn och där naturliga betesmarker bevaras. En nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga motverkar dessa ambitioner. Det nuvarande stödet till bruket är en jämförelsevis billig och kostnadseffektiv naturvårdsinsats. En framsynt näringspolitik kan inte koncentreras på etablerade företag i de "mogna" branscherna utan måste satsa på utveckling av det nya och framtidsinriktade. En nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga får långtgående konsekvenser inte bara för dem som är direkt sysselsatta med odling eller förädling av sockerbetor. En nedläggning skulle komma att påverka hela öns näringsstruktur i ytterst ofördelaktig riktning. Det anförda innebär att utskottet anser att stödet till Mörbylånga sockerbruk bör utgå även efter den av regeringen föreslagna tidpunkten för stödets upphörande och att åtgärder bör vidtas för framtagande av nya produkter från sockerbetan. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo40 delvis bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo46 yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo56 yrkande3, Jo228 och Jo275 yrkande4 tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande Mörbylånga sockerbruk att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo40 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3, 1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,
9. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att stödet till sockerbruket i Mörbylånga skall upphöra inom två år är enligt utskottets mening oacceptabelt. Orsaken till det akuta hotet mot sockerbruket är den livsmedelspolitik som fastställdes i juni 1990 och som kommer att leda till nedläggning av mindre jordbruk och till sammanslagningar som skapar industrijordbruk, där all modern teknik med bl.a. kemikalier kommer att användas i stor skala. Sockerbruket är av stor vikt för det öländska näringslivet och betodlingen är betydelsefull för relativt många djurhållande gårdar. Om betodlingen upphör betyder detta att ytterligare arealer av bl.a. betesmarker inte kommer att hävdas, en utveckling som skulle vara mycket menlig för naturvården. En fortsatt odling av sockerbetor måste på sikt inriktas så att odlingen blir ekologiskt acceptabel, dvs. att användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel minskar för att på sikt upphöra helt. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo56 yrkande3 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo228 och Jo275 yrkande4 tillgodosett. Någon vidare riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena är inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande Mörbylånga sockerbruk att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo56 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis, 1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,
10. Roma sockerbruk (mom.8)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277" bort ha följande lydelse:
Frågan om en framtida sockerbetsodling på Gotland innebär enligt utskottets mening ett principellt ställningstagande vad beträffar samhällets ansvar för det gotländska jordbrukets möjligheter att kunna leva vidare och bidra till sysselsättningen på ön och till en av allmänheten uppskattad miljö. En mycket stor andel av öns yrkesverksamma befolkning har sin utkomst från jordbruksnäringen, vilket medför att pågående strukturomvandling inom svenskt jordbruk får mycket negativa konsekvenser för länet. Jordbruksnäringen på Gotland kräver en viss omfattning för att kunna drivas så konkurrenskraftigt som möjligt. Med hänsyn till den kombinationseffekt som blir följden av sockerbetsodling och animalieproduktion utgör sockernäringen härvidlag en mycket viktig faktor. Dessutom vill utskottet framhålla odlingens miljöaspekter och då framför allt sockerbetans gynnsamma påverkan på växtnäringsläckaget, växtföljden och det öppna landskapet. Roma sockerbruk har en god standard och är landets enda sockerbruk med ett slutet produktionssystem. Bruket ger därför inte upphov till några miljöstörande utsläpp i närmiljön. Det anförda innebär sammantaget att utskottet anser att stödet till sockerbruket bör utgå även efter den av regeringen aviserade tidpunkten för dess avveckling. Härutöver bör Sockerbruket enligt utskottets mening inleda projekt med alternativ utveckling av sockerbetan som industri- och energiråvara. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo59 bör ges regeringen till känna. Med detta uttalande tillgodoses syftet med motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo58 yrkande3, Jo232 yrkande3 och Jo277. Motionsyrkandena påkallar inte någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Roma sockerbruk att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo59 och 1990/91:Jo277 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo58 yrkande3 och 1990/91:Jo232 yrkande3,
11. Roma sockerbruk (mom.8)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277" bort ha följande lydelse:
Samhällets produktion måste i framtiden i mycket högre grad än i dag baseras på de förnyelsebara resurserna. Detta betyder att jordbruket måste få ökad, inte minskad, betydelse inom det svenska näringslivet. I det traditionella gotländska jordbruket finns inslag som bör kunna utgöra en viktig grund för ett framtidsinriktat jordbruk. Sockerbetan, en för öns jordbruk mycket betydelsefull gröda, kan -- förutom för sockerframställning -- med fördel användas för etanolproduktion eller som bas för plasttillverkning, vilket kan bli ett komplement till sockerproduktionen eller ersätta denna. Genom politiska beslut, men även genom sitt delägande i Sockerbolaget, har staten ett dubbelt ansvar för det särskilda stödet till sockerbetsodlingen. En avveckling av stödet i enlighet med regeringens förslag skulle innebära ett mycket allvarligt hot mot hela det gotländska jordbruket. Som framhålls i motionerna Jo40, Jo232 och Jo277 bör stödet till Roma sockerbruk kvarstå och användas för framtidsinriktade satsninger för att -- i enlighet med utskottets uttalande ovan -- utveckla den gotländska betodlingen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo40 delvis, Jo232 yrkande3 och Jo277 bör ges regeringen till känna. Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet med motionerna Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo58 yrkande3. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena anses inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Roma sockerbruk att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo232 yrkande3 och 1990/91:Jo277 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis och 1990/91:Jo58 yrkande3,
12. Roma sockerbruk (mom.8)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277" bort ha följande lydelse:
Den omdaning av det svenska jordbruket som statsmakterna beslutade om våren 1990 kommer att drabba det gotländska jordbruket mycket hårt. Roma sockerbruk har stor betydelse för såväl den gotländska jordbruksnäringen som näringslivet i övrigt på ön. Bruket sysselsätter 100 årsanställda och 732 odlare. Av omsättningen går 53% tillbaka till odlarna, vilket är en förhållandevis mycket hög andel. Sockerbruket svarar för drygt 7% av landets sockerförbrukning och med produktionen sammanhängande frakter utgör viktiga intäkter för Gotlandslinjen och öns åkerier. Den föreslagna respittiden på fem år måste enligt utskottets mening användas för en översyn av sockernäringen på Gotland. Om godtagbara lösningar eller gynnsamma framtidsalternativ inte kan utarbetas inom tre år, bör övergångsperioden förlängas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo58 yrkande3 bör ges regeringen till känna. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo232 yrkande3 och Jo277 tillgodoses. Motionsyrkandena bör inte medför någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Roma sockerbruk att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo58 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande 1, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande 1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo232 yrkande 3 och 1990/91:Jo277,
13. Konsekvensanalyserm.m. (mom.10)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Med vad" och slutar med "och 2" bort ha följande lydelse:
En nedläggning av sockerbruken kommer att få negativa konsekvenser för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Ytterligare arealer betesmark kommer att undantas från hävd, vilket får allvarliga verkningar för naturvården. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att grundliga miljökonsekvensbeskrivningar upprättas innan slutligt beslut fattas om avveckling av stödet till sockerbruken på Öland och Gotland. Kompetenta arbetsgrupper måste tillsättas med uppdrag att utarbeta förslag antingen om fortsatt drift av bruken eller alternativ till sockerbetsodlingen. För detta ändamål bör medel utgå ur det anslag om 3,5milj.kr. som föreslås disponeras av resp. länsstyrelse. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo56 yrkandena 1 och 2 och Jo58 yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande konsekvensanalyserm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo56 yrkandena1 och2 och 1990/91:Jo58 yrkandena1 och2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Vissa administrativa frågor (mom.13)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med vänsterpartiet beklagar utskottet att regeringen i förevarande sammanhang inte lämnade förslag om en samlad handläggning av fiskefrågorna för de stora sjöarna. Risken är nu uppenbar att fiskefrågorna för en sjö splittras på flera länsstyrelser i stället för att få en samlad hantering. Detta kan enligt utskottets mening få negativa konsekvenser för såväl beståndsvård som näringsutövning. Regeringen bör därför få i uppdrag att samordna fiskefrågorna för de stora sjöarna under fiskeristyrelsen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo44 yrkande2.
dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande vissa administrativa frågor att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande2 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo44 yrkande2 och 1990/91:Jo402 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Handlingsprogram för insjöfisketm.m. (mom.14)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21 börjar med "I tidigare" och på s.22 slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att insjöfiskets framtid ägnas större intresse från statsmakternas sida. Detta gäller såväl laxfisket i älvarna som fisket efter bl.a. gädda, gös, ål och sik i andra vatten. Vad beträffar kräftfisket krävs en översyn av möjligheterna att bevara och utveckla bestånden av flodkräfta. Fiskeristyrelsens arbete med ett samlat handlingsprogram för insjöfisket bör prioriteras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo45 yrkande3 bör ges regeringen till känna.
Vattenregleringar, försurning och kvicksilver utgör hot mot insjöfisket. I vissa delar av landet hämmas dessutom fisket av höga halter radioaktivt cesium i fisken. I detta sammanhang vill utskottet betona att större vikt måste läggas vid den fiskevård som kraftproducenterna åläggs enligt vattendomar. Enligt utskottets mening bör fiskeristyrelsen i samråd med producenterna skärpa kraven på biologiskt riktad odling och utsättning av fisk. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo45 yrkande4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande handlingsprogram för insjöfisketm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo45 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Den regionala fiskeadministrationen (mom.21)
Bengt Rosén(fp), Jens Eriksson(m), Ingvar Eriksson(m), Annika Åhnberg (v), CarlG Nilsson(m) och Anders Castberger(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Fiskenämnderna har" och på s.25 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Fiskenämnderna har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på länsnivå. Utskottet vidhåller denna uppfattning men anser att den regionala kompetensen på området bör kunna bibehållas genom utnyttjande av de effektivitetsvinster som beräknas uppkomma till följd av den förändrade länsorganisationen på fiskets område. Enligt utskottets mening kan syftet med motionerna Jo43, Jo44 yrkande1 och Jo54 yrkande1 således uppnås utan någon omfördelning av resurser från den centrala till den regionala fiskeadministrationen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande den regionala fiskeadministrationen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo43, 1990/91:Jo44 yrkande1 och 1990/91:Jo54 yrkande1,
17. Den regionala fiskeadministrationen(mom.21)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander(bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Fiskenämnderna har" och på s.25 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att fiskenämnderna i dag utgör en viktig regional kompetens på fiskets område. I våra glesbygds- och kustområden pågår i nämndernas regi ett stort antal utvecklingsprojekt i sysselsättningsskapande syfte och nämndernas insatser på miljöområdet vad gäller vattenkvaliteten i sjöarna, skyddet av utrotningshotade fiskarter och motverkande av spridning av fisksjukdomar är mycket viktiga. Mot bakgrund härav och av riksdagens uttalanden med anledning av förra årets beslut om en samlad länsförvaltning finner utskottet det angeläget att slå fast länsstyrelsernas ansvar för att den regionala kompetensen på området bibehålls inom den nya förvaltningen. De rationaliseringsvinster man hänvisade till när beslutet om en samlad länsförvaltning togs, skall enligt utskottet användas för att behålla fiskekompetensen vid länsstyrelserna. Det anförda innebär att utskottet inte är berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo44 yrkande1 om överföring för ändamålet av resurser från den centrala till den regionala fiskeadministrationen. Motionsyrkandet avstyrks. Det anförda innebär även att utskottet motsätter sig regeringens förslag om besparing såvitt avser de 3milj.kr. som hänför sig till anslagen till fiskenämnderna. Utskottet anser således att regeringen för budgetåret 1991/92 bör återkomma med förslag om motsvarande höjning av anslaget till länsstyrelserna. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo43 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo54 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett. dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande den regionala fiskeadministrationen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo43 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo44 yrkande1 och 1990/91:Jo54 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Fiskarenas yrkesutbildning (mom.22)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Utskottet har" och slutar med "verksamheten. Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
På grund av fiskeristyrelsens otillräckliga resurser har den mycket viktiga utbildningsform som yrkesutbildningen för yrkesfiskarena utgör under en lång följd av år inte kunnat motsvara behovet. Samtidigt som myndigheterna ställer större krav på skeppare och maskinister framstår också behovet av räddningskurser och kurser i ekonomi som mycket stort för denna grupp småföretagare. Yrkesfiskarna har inte samma möjligheter som de flesta andra yrkeskategorier att följa den undervisning som anordnas av kommuner och studieförbund. Fiskeristyrelsen utbildning däremot är anpassad såväl till fiskarenas arbetstider som till behovet av räddnings- och ekonomikurser. Utskottet, som därvid ansluter sig till motion Jo45 yrkande9, anser att anslaget för detta ändamål för budgetåret 1991/92 bör höjas med 300000kr. utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande fiskarenas yrkesutbildning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo45 yrkande9 till Fiskarenas yrkesutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 300000kr.,
19. Fond för yrkesfiskare (mom.23)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Vid flera" och slutar med "yrkande3" bort ha följande lydelse:
Havsföroreningarna har nu blivit så allvarliga att stora havsområden saknar fisk, vilket medför ekonomiska förluster för de yrkesverksamma fiskarena. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att ett ekonomiskt skydd införs för dem som drabbas av allvarliga ekonomiska förluster orsakade av miljöförstöring. Efter modell från den kompensation som utgick i samband med Tjernobylkatastrofen bör ett katastrofskydd för fiskerinäringen inrättas. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo52 yrkande3. För ändamålet bör således anslås 5milj.kr. för budgetåret 1991/92.
dels att utskottets hemställan under23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande fond för yrkesfiskare att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo52 yrkande3 och med avslag på motion 1990/91:Jo54 yrkande13 till Fond för yrkesfiskare för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5000000kr.,
20. Fond för yrkesfiskare (mom.23)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "På samma" och slutar med "yrkande13" bort ha följande lydelse:
För fiskare som drabbas av korta eller långvariga störningar av fisket på grund av miljöbelastningar bör enligt utskottets mening samhället ha ett kollektivt ansvar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa fiskare skall kompenseras ekonomiskt. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkande13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande fond för yrkesfiskare att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande13 och med avslag på motion 1990/91:Jo52 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Undersökningsfartyget Argos (mom.25)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande4" bort ha följande lydelse:
För att övervakningen av den marina miljön och Sveriges internationella åtaganden på detta område skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt krävs nu en upprustning av undersökningsfartyget Argos. Kostnaden, som beräknas till 12milj.kr., kan fördelas på två år. I enlighet med motion Jo41 yrkande6 bör för budgetåret 1991/92 6milj.kr. anslås för ändamålet. Härutöver behövs ytterligare 2milj.kr. för driften av fartyget. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo47 yrkande4 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett. dels att utskottets hemställan under25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande undersökningsfartyget Argos att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo41 yrkande6 och med avslag på motion 1990/91:Jo47 yrkande4 till Undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8000000kr.,
22. Laxfisket (mom.27)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Vid sin" och på s.26 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade, och den kraftiga nedgången beror på en omfattande vattenkraftutbyggnad som hindrat laxens vandringsmöjligheter och ödelagt dess leklokaler. Den vildlekande laxen utgör en synnerligen viktig biologisk resurs och det är inte möjligt att på helt konstlad väg upprätthålla en laxstam i Östersjön. Som anförs i motion Jo45 bör principerna för det fortsatta arbetet på området därför vara att skydda och återställa leklokaler och tillse att tillräckligt många lekmogna laxar når dessa lokaler. Någon ytterligare utbyggnad av vattenkraft kan inte komma i fråga. Det bör härutöver övervägas om inte fredningstiden för lax bör förlängas sommartid och förkortas vintertid. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo45 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande laxfisket att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo45 yrkande2 och med avslag på motion 1990/91:Jo54 yrkandena 4, 5 och6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Laxfisket (mom.27)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att läget för den naturreproducerade laxen i Östersjön i dag är akut. Som anförs i motion Jo54 bör en total fredning av laxen genomföras i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön. Härutöver bör Sverige verka för en internationell överenskommelse om fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjön. Begränsningar för mängdfångande redskap bör införas längs Norrlandskusten samt i och utanför älvarna. Slutligen bör förhandlingar snarast inledas med yrkesfiskets organisationer om de kompensationsåtgärder som föreslogs av laxutredningen (DsJo1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske som inte äventyrar den naturreproducerade laxen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkandena4,5 och6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande laxfisket att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkandena4,5 och6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1990/91:Jo45 yrkande2 utan vidare åtgärd,
24. Skydd av den naturreproducerade laxen (mom.28)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Vad utskottet anfört" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade. Allt färre laxar har möjlighet att reproducera sig i naturen. Den vildlekande laxen utgör en synnerligen viktig biologisk resurs och en naturlig genbank och avelsbas utan vilken odling av lax skulle bli omöjlig. Det går inte att på konstlad väg upprätthålla en laxstam i Östersjön. Sverige svarar för den övervägande delen av laxyngelproduktionen i Östersjövattnen. Som anförs i motion Jo428 bör Sverige efter avskaffandet av den s.k. vita zonen i Östersjön och efter överenskommelsen om totalt uttag (TAC) med framgång kunna driva en konsekvent laxvårdande linje. Nästa steg bör enligt utskottet vara att eftersträva en sänkning av TAC. Fiskeribiologerna hävdar att uttaget av lax fortfarande är för stort. Nästa avtal bör därför begränsa fisket till vad laxstammen naturligt tål, och resp. lands bidrag till laxproduktionen bör avspeglas i kvoteringen. Det krävs enligt utskottets mening åtgärder minst i nivå med fiskeristyrelsens principprogram för att den naturreproducerade laxen skall kunna skyddas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo428 yrkande2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo403, Jo422, Jo425 yrkande7, Jo439 delvis och Jo447 yrkande3 i allt väsentligt tillgodosett. Någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av motionsyrkandena anses inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo428 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo403, 1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo447 yrkande3,
25. Skydd av den naturreproducerade laxen (mom.28)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Vad utskottet anfört" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att utsättningarna av laxungar har mer än fördubblats under den senaste femtonårsperioden samtidigt som utvandringen av naturreproducerade laxungar från de "naturliga" älvarna successivt minskar. Under samma period har laxfångsterna i Östersjöområdet ökat. Sverige bör därför i internationella förhandlingar hävda behovet av en bibehållen laxstam i Östersjön. Härutöver bör laxens reproduktionsmöjligheter uppmärksammas. Om inte konkreta åtgärder omgående vidtas till skydd för Östersjöns naturreproducerade laxstammar finns det risk för att dessa inom en snar framtid slås ut. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo403 och Jo447 yrkande3 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo422, Jo425 yrkande7, Jo428 yrkande2 och Jo439 delvis i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo403 och 1990/91:Jo447 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo428 yrkande3 och 1990/91:Jo439 delvis,
26. Statligt stöd till Laxfond Vänernm.m. (mom.31)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Med anledning" och slutar med "och Jo435" bort ha följande lydelse:
Projektet Laxfond Vänern syftar till att bevara de vilda lax- och öringstammarna och att skapa utrymme för ökat fiske efter dessa arter i Vänern. Enligt vad utskottet erfarit måste utsättningen av smolt ökas från nuvarande 350000 per år till ca500000per år och Laxfondens utsättning behöver fördubblas. Förutom en statlig finansiering för nästa budgetår erfordas att statliga medel även i fortsättningen ställs till projektets förfogande. Ett förslag om mer långsiktig finansiering av projektet bör därför utarbetas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo41 yrkande8 och Jo435 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo430 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under31 bort ha följande lydelse: 31. beträffande statligt stöd till Laxfond Vänernm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo41 yrkande8 och 1990/91:Jo435 och med avslag på motion 1990/91:Jo430 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Laxfiskeavgift (mom.32)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Med vad" och slutar med "Laxfond Vänern" bort ha följande lydelse:
Regeringen aviserar i propositionen att fiskeristyrelsen för avelsfiske skall få disponera de medel som Gullspångs kraft AB ställt till förfogande. Detta strider enligt utskottets mening inte mot fiskeristyrelsens förslag om införande av laxfiskeavgift för Laxfond Vänern. Systemet med en avgift är en långsiktig lösning för att på sikt trygga fondens fortsatta verksamhet och bör därför genomföras på det sätt som fiskeristyrelsen har föreslagit. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo45 yrkande 5 och Jo452 delvis bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande laxfiskeavgift att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo45 yrkande5 och 1990/91:Jo452 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Anslag för Laxfond Vänern (mom.34)
Under förutsättning av bifall till reservation26
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Med anledning av vad utskottet ovan anfört om behovet av statliga medel till Laxfond Vänern tillstyrker utskottet motion Jo41 även i den del motionen avser inrättande av ett nytt anslag för fonden (yrkande7). För budgetåret 1991/92 bör riksdagen således anvisa 3750000kr. på nytt anslag för Laxfond Vänern.
dels att utskottets hemställan under34 bort ha följande lydelse: 34. beträffande anslag för Laxfond Vänern att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo41 yrkande7 till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3750000kr.,
29. Fraktstöd till foderfisk (mom.39)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande3" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo47 har de låga priserna på foderfisk för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja tillsammans med de dyra frakterna medfört att bifångsterna dumpas. Förutom att förfarandet är lagstridigt, eftersom det råder dumpningsförbud i Östersjön, skadas miljön genom den förruttnelseprocess den dumpade sillen orsakar. Tidigare har fraktstöd utgått för foderfisk från Östersjön till fabriken på Ängholmen, men detta stöd slopades för några år sedan. Utskottet ansluter sig därför till motionens yrkande3, vilket innebär att -- inom ramen för bidraget till fiskets rationalisering (D4) -- 300000kr. bör vara disponibla för fraktstöd i enlighet med vad som anförts ovan. Vad utskottet uttalat med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande fraktstöd till foderfisk att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo47 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Förlängning av nuvarande avtal (mom.42)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.30 börjar med "I proposition" och slutar med "yrkande5" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att normpriserna på fisk har varit oförändrade de senaste åren och att en viss försämring med bl.a. lägre normkvantiteter har förekommit. Härigenom har fisket inte kunnat kompenseras för ökade kostnader. För att vårt land skall kunna behålla ett differentierat fiske med utnyttjande av svenska kvoter och den begränsade fiskeflotta Sverige i dag förfogar över (500skepp) är det enligt utskottets mening inte rimligt att förändra prisregleringen på det sätt som föreslås i propositionen. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo47 yrkande5 att innevarande års avtal förlängs att gälla även under budgetåret 1991/92. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under42 bort ha följande lydelse: 42. beträffande förlängning av nuvarande avtal att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo47 yrkande5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m. (mom.43)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.30 börjar med "Utskottet har" och på s.31 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Sverige har vid flera tillfällen bestämt hävdat att en förutsättning för fri handel med fisk är att likartade konkurrensförhållanden råder mellan de olika ländernas fiskerinäringar. Konkurrensneutraliteten har emellertid fått en dålig start för Sveriges del. Redan det första året togs rätten att förhandla om fiskpriserna bort, och med skatteuppgörelsen upphörde eller försämrades vissa möjligheter till avdrag för fördyrade levnadskostnader för yrkesfiskarna. Utskottet kan konstatera att andra EFTA-länder -- till skillnad från Sverige -- väljer att skydda sitt fiske genom att förändra stöden i stället för att avskaffa dem. Detta medför konkurrensfördelar för dessa länders fiskerinäring framför den svenska. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo413 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under43 bort ha följande lydelse: 43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo413 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo41 yrkande9,
32. Konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m. (mom.43)
Annika Åhnberg(v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den av uppgivenhet präglade underordnande attityd i förhållande till omvärlden -- och då särskilt till EG -- som i dag utmärker svensk politik är enligt utskottets mening förödande. Vårt land behöver mångfalden, och många olika näringar måste ges goda livsvillkor. Den biologiska produktionen är den yttersta grunden för människans existens. Sverige behöver för framtiden ett svenskt fiske och den internationella anpassningen måste ske ömsesidigt och i samma takt i olika länder. Vårt land skall inte gå före andra länder och därmed utlämna det svenska fisket. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande9 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställanunder 43 bort ha följande lydelse: 43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo413,
33. Villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m. (mom.44)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31 börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Regeringen har förklarat att Sverige inte skall avveckla stödet till den svenska fiskenäringen i snabbare takt än andra länder och att konkurrensneutralitet skall råda. Trots dessa försäkringar kan utskottet konstatera att den förda politiken har gått i motsatt riktning. Även diskussionerna mellan EFTA och EG om det s.k. EES-avtalet inger oro, eftersom EG -- för att ge EFTA tillträde till den s.k. inre marknaden -- ställer krav på tillgång till EFTAs fiskevatten. Enligt utskottets mening får upplåtelse av svenska fiskerättigheter inte ske mot annat än erhållande av andra fiskerättigheter. I träffade avtal om fiskeutbyte måste vidare alltid råda ekonomisk balans. EGs fiskerättigheter i den f.d. vita zonen skall -- i enlighet med riksdagens beslut -- minskas till förmån för svenskt fiske och för att skydda fiskbestånden i Östersjön och då främst torsk och lax.
Enligt EFTA-överenskommelsen skall avregleringen av det svenska fisket vara genomförd i och med utgången av år 1993. Det är utskottets uppfattning att Sverige noggrant måste följa utvecklingen i övriga EFTA-länder så att vårt land inte drabbas ensidigt.
Förutom ömsesidig fri tillgång till medlemsländernas marknader för fisk och fiskprodukter och avskaffande av tullhinder måste ett svenskt medlemskap i EG även innebära att fiskevattnen blir gemensamma och att Sverige får tillgång till EGs vatten i Nordsjön. Det är enligt utskottets mening angeläget att Sverige erhåller kvoter med hänsyn till vatteninnehav och fiskbestånd. De svenska fisktillgångarna bör inte bytas mot annat än fiskerättigheter. Denna princip bör gälla även för det EES-avtal som diskuteras mellan EG och EFTA, och där EG begär tillgång till EFTAs fiskevatten i utbyte mot annat än fiskerättigheter. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo425 yrkandena2,3 och4 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo54 yrkande7 i allt väsentligt tillgodosett. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet anses inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under44 bort ha följande lydelse: 44. beträffande villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo425 yrkandena2,3 och4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo54 yrkande7,
34. Villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m. (mom.44)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31 börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Med anledning av den debatt som pågår om Sveriges förhållande till EG, EFTA och enskilda stater bör understrykas, att dagens svenska fiskerättigheter inte får förhandlas bort i utbyte mot andra handelspolitiska intressen. Detta skall enligt utskottets mening gälla såväl fiskekvoter, fiskegränser, tullfrågor och andra frågor som kan påverka det svenska fisket. Utskottet har emellertid inte något att invända mot förhandlingar om ett utvidgat framtida samarbete på fiskets område som kan garantera ett framtida fiske och ge likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot andra länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkande7 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo425 yrkandena2,3 och 4 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under44 bort ha följande lydelse: 44. beträffande villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo425 yrkandena2,3 och4,
35. Lån till fiskerinäringen (mom.46)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Ove Karlsson(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31 börjar med "En effektiv" och slutar med "2avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som ett led i regeringens ambitioner att minska det statliga branschstödet över huvud taget, föreslås i propositionen att subventionen i fiskerilånen på knappt 3milj.kr. upphör, vilket innebär att lånen slopas fr.o.m. nästa budgetår. Med anledning av förslaget vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1990, då utskottet bl.a. konstaterade att den mest genomgripande av de stora förändringar som svensk fiskerinäring genomgått under senare år är utvecklingen mot ett starkt internationellt beroende. En väsentlig fråga i detta sammanhang är de pågående förändringarna av handelsregleringarna, vilka berör oss globalt genom de pågående överläggningarna inom GATT. Minst lika betydelsefullt är emellertid vad som sker inom EFTA och mellan EFTA och EG. En huvudlinje i samtliga dessa fall är att skapa en friare handel även för fisk och fiskprodukter. Inom EFTA har en överenskommelse träffats om full liberalisering av handeln med fisk och marina produkter. Eftersom regleringar av olika slag och generella subventioner i princip inte är förenliga med en fri handel kräver överenskommelser på detta område förändringar av de fiskeripolitiska medlen (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). Utskottet vill i förevarande sammanhang upprepa sin tidigare uttalade inställning att det är angeläget att den strukturomvandling som den svenska fiskerinäringen står inför inte fördröjs. Hänsyn måste tas till det behov samtliga berörda har av att förutsättningarna för framtiden klarläggs så snart som möjligt. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag att subventionen skall upphöra. Därmed avstyrker utskottet motionerna Jo41 yrkandena3 och4, Jo45 yrkandena6 och7, Jo47 yrkande1, Jo48, Jo50 yrkandena1 och2, Jo52 yrkande2, Jo53 yrkande1, Jo54 yrkandena2 och3, Jo415 och Jo447 yrkande1.
dels att utskottets hemställan under46 bort ha följande lydelse: 46. beträffande lån till fiskerinäringen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkandena3 och4, 1990/91:Jo45 yrkandena6 och7, 1990/91:Jo47 yrkande1, 1990/91:Jo48, 1990/91:Jo50 yrkandena1 och2, 1990/91:Jo52 yrkande2, 1990/91:Jo53 yrkande1, 1990/91:Jo54 yrkandena2 och3, 1990/91:Jo415 och 1990/91:Jo447 yrkande1,
36. Utredning om fiskerilånen (mom.48)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31 börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att mindre fiskefartyg under senare år har tvingats att i allt högre grad upphöra med sitt selektiva fiske. Orsakerna härtill är försämrade förutsättningar beroende på såväl utfiskning som miljöförstöringen längs våra kuster. Genom utflyttad trålningsgräns och bättre lånebestämmelser för modernisering bör långsiktiga förutsättningar kunna skapas för att stärka detta fiske. En utredning bör därför tillsättas med uppgift att utarbeta förslag om utformningen av ett sådant stöd. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkande11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under48 bort ha följande lydelse: 48. beträffande utredning om fiskerilånen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Den regionala fiskeadministrationen(mom.21)
Marianne Samuelsson(mp) anför:
Som framhålls i motion Jo54 krävs stora insatser på det regionala området för att värna om det framtida fisket, och arbetet med fiskevård och miljöfrågor måste intensifieras. Det är därför snarast fråga om en ökning än en minskning av resurserna till de regionala fiskenämnderna. Frågor om länsstyrelsernas anslag har emellertid nyligen behandlats av bostadsutskottet (1990/91:BoU14), varvid utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning som innebar en besparing för fiskenämnderna på 3milj.kr. för nästa budgetår. I det sammanhanget reserverade sig miljöpartiet till förmån för motion Bo26 (mp) där motionärerna bl.a. motsatte sig besparingen (res.5). Mot denna bakgrund avstår jag från att i detta sammanhang reservera mig till förmån för motion Jo54 yrkande1. I detta sammanhang har jag dock valt att stödja en skrivning som garanterar att den regionala kompetensen bevaras inom länsstyrelserna.
2. Lån till fiskerinäringen (mom.46)
Annika Åhnberg (v) anför:
I betänkandet föreslås att fiskerilånen skall vara kvar, vilket också vänsterpartiet har föreslagit. Vi har även fått gehör för vårt krav att höja lånebeloppet. Däremot fick vårt yrkande om höjning av anslaget med 20milj.kr. inte majoritet. Jag vill därför markera att vi från vänsterpartiets sida anser att en höjning i enlighet med vårt förslag hade varit att föredra.
3. Vissa fiskefrågor i övrigtm.m. (mom.51)
Annika Åhnberg(v) anför:
Frågan om miljökonsekvensanalyser behandlas mer ingående i samband med utskottets hantering av den miljöpolitiska propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö. I detta sammanhang återfinns yrkanden härom från vänsterpartiet. Jag har därför avstått från att till detta betänkande avge en reservation till förmån för yrkandet om miljökonsekvensanalyser, men givetvis står vi från vänsterpartiets sida fast vid det krav som här framförs.
Utskottet avstyrker utan ingående behandling vidare en rad motionsyrkanden om fisket, som tidigare under mandatperioden har behandlats av riksdagen. Flera av dessa yrkanden bör lämpligen hanteras på myndighetsnivå, men jag vill med detta yttrande markera att vänsterpartiet inte har ändrat uppfattning i sakfrågorna. Varsamma fiskemetoder bör således gynnas, maskstorleken på näten bör inte understiga 10 cm och bottentrålning och andra metoder som ödelägger havsbotten bör inte tillåtas. Trålgränserna bör flyttas längre ut och upprättas utifrån ett långsiktigt ekologiskt perspektiv och -- som tidigare framhållits -- måste fiskekvoterna balanseras så att överfiskning undviks.
På det internationella planet bör Sverige kraftfullt agera för att drivnätsfiske förbjuds.
Bilaga 1
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1990/91:AU4y Bilaga 2 Sockernäringen
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har genom beslut den 14 mars 1991 berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt i den del som avser sockernäringen (avsnitt 7.5.2 Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland) samt följande motioner väckta med anledning av propositionen, nämligen Jo39 (m), Jo40 (v), Jo42 (s), Jo46 (m), Jo51 (m), Jo 52 yrkande 1 (c), Jo53 (c) yrkandena 2 och 3, Jo56 (mp), Jo58 (mp) och Jo59 (c) samt följande motioner väckta under den allmänna motionstiden i år, nämligen Jo228 (s, m, fp, c), Jo232 (v) yrkande 3, Jo253 (c) yrkande 11, Jo266 (c), Jo275 (c) yrkandena 1--4 och Jo277 (v).
Arbetsmarknadsutskottet begränsar sitt yttrande till de delar av avsnittet i propositionen och berörda delar i motionerna som hör till utskottets beredningsområde.
I propositionen föreslås att det särskilda stödet till sockerbruken på Öland och Gotland skall upphöra efter en övergångsperiod.
Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1990 på anförda skäl att avskaffa såväl den administrativa prissättningen på sockerbetor som regleringen av betarealen fr.o.m. den 1 juli 1991. Härigenom blev prisbildningen och produktionens storlek en fråga för marknaden att lösa. Merkostnaderna för driften av sockerbruken på Öland och Gotland samt arealbidragen till odlare som levererar till dessa sockerbruk skulle finansieras över statsbudgeten. Medel anvisades under ett särskilt anslag, Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland. Under innevarande år är anslaget 28 milj.kr.
I beslutet konstaterades att sockerproduktionen på Öland och Gotland spelar en regional- och sysselsättningspolitisk roll. Den fortsatta betodlingen och driften vid de båda ö-bruken borde därför bli föremål för regional- och sysselsättningspolitiska överväganden. Statens industriverk (SIND) fick i uppdrag att göra en utvärdering av det särskilda stödet till odlarna och sockerbruken i dessa områden.
SIND konstaterar i sin utredning, som färdigställdes i november 1990, att sammanlagt 600 personer är direkt berörda av sockernäringen på Öland. Sockerbruket har därför stor betydelse för sysselsättningen i området. Utredningen anser emellertid att det nuvarande stödet har en konserverande effekt och att medlen kan ge bättre resultat med en annan inriktning. Enligt industriverkets mening bör därför Sockerbolaget inte få stöd för fortsatt drift vid bruket. Ett nedläggningsbeslut kommer att medföra stora omställningsproblem och svårigheter att finna alternativ sysselsättning på orten. Utredningen pekar dock på att det finns möjlighet att pendla till arbetsmarknaden i Kalmartrakten. Broförbindelsen gör det också möjligt att frakta betor till Skånebruken för tillverkning. Skulle det inte vara möjligt att organisera transportfrågan betyder detta att betodlingen måste upphöra samtidigt med en eventuell nedläggning av bruket. I det läget anser utredningen att stödet bör utgå under ytterligare ett år.
Beträffande sockerbruket på Gotland konstaterar utredningen att en nedläggning av driften skulle innebära att ungefär 1 000 personer helt eller delvis blir av med sin utkomst. Nedläggningen skulle därmed få mycket stora konsekvenser för Gotland. Utredningen fortsätter: "I nuvarande ekonomiska läge skulle det sannolikt innebära oöverstigliga problem att åstadkomma nya sysselsättningstillfällen för att ersätta de som försvinner. Även med mycket stora insatser för att stärka näringslivsstrukturen ser industriverket inga konstruktiva förslag som skulle leda till att intresserade företag i tillräcklig utsträckning etablerar sig på Gotland i en period med lågkonjunktur. Mot den bakgrunden anser SIND den enda möjligheten för närvarande vara att fortsätta driften vid sockerbruket i Roma. Detta bör gälla ett beslut för en begränsad period om fem till tio år." Utredningen konstaterar också att det samtidigt med ett beslut om fortsatt drift krävs beslut om insatser för att utveckla näringslivet på Gotland. Om så inte sker kommer länet aldrig att ha en chans till utveckling som ger befolkningen en rimlig möjlighet att försörja sig genom arbete på ön.
Flertalet remissinstanser delar i princip SINDs förslag om avveckling av stödet till de båda sockerbruken. Sockerbolaget AB vill emellertid lägga ned Roma sockerbruk redan om 2--3 år. En del remissinstanser motsätter sig en omedelbar nedläggning av Mörbylånga sockerbruk. De båda länsstyrelserna avvisar nedläggning, länsstyrelsen på Gotland under motivering att SINDs utredning inte kan ligga till grund för beslut.
I sitt yttrande till AMS över utredningen uppger länsarbetsnämnden i Kalmar län bl.a. följande. Den begynnande lågkonjunkturen har snabbt förändrat sysselsättningssituationen i länet i sådan omfattning att den föreslagna tiden för avvecklingen av sockerbruket är för kort. Skulle en hastigt genomförd avveckling av sockerproduktionen i området genomföras kan mycket hög kostnad inom den arbetsmarknadspolitiska sektorn förutses. Länsarbetsnämnden menar att det krävs en övergångstid om minst fem år efter beslut om nedläggning av sockerbruket och att det ekonomiska stödet för utveckling av det öländska näringslivet måste vara väsentligt högre än det utredningen föreslagit.
I sitt yttrande till AMS över utredningen gjorde länsarbetsnämnden på Gotland följande bedömning beträffande sysselsättningseffekten av nuvarande verksamhet. Mer än 1 000 personer sysselsätts inom sockernäringen. Enbart inom jordbrukarledet är mer än 700 jordbruksföretag direkt beroende av inkomster från sockerbetsodlingen. Vidare är ett mycket stort antal animalieproducerande jordbruksföretag beroende av det kraftfoder som sockerbetsproduktionen genererar. Om sysselsättningen i länet minskar påverkas också befolkningen totalt. Länets ö-läge utesluter dagpendling till angränsande arbetsmarknader.
Regeringens bedömning och förslag
Sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra erforderliga rationaliseringar. Om så inte sker kan hela sockerproduktionen på sikt hotas, bl.a. som ett resultat av ökad internationell konkurrens. Det särskilda regionalpolitiska stödet till sockerbruken på Öland och Gotland bör upphöra efter en övergångsperiod.
Enligt Sockerbolaget innebär en rationalisering att vissa sockerbruk måste läggas ned. Sockerbruken på Öland och Gotland är i dag de minsta sockerbruken. Sockerbolaget har ansett att det i första hand är dessa två bruk som bör läggas ned.
Med hänsyn till den betydelse som sockerbruken har för sysselsättningen på Öland och Gotland krävs särskilda regionalpolitiska insatser vid nedläggningar där. Regeringen bedömer att det inte är rimligt med en omedelbar nedläggning av bruken utan anser att stödet till driften av bruken bör fortsätta under en övergångsperiod. Denna period föreslås för Roma sockerbruk vara högst fem år och för Mörbylånga sockerbruk högst två år, dvs. som längst sträcka sig t.o.m. 1995 års resp. 1992 års sockerkampanj.
Som ett led i de arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser som måste göras föreslår regeringen att de medel som i dag betalas ut som arealbidrag redan från och med den 1 juli i år skall användas för att förstärka länsanslagen i resp. län. Dessutom kommer regeringen vid fördelningen av medel för regionalpolitiska utvecklingsinsatser att beakta behovet av insatser med anledning av kommande nedläggningar av sockerbruken på öarna. AMS kan inom ramen för sin verksamhet vidta de åtgärder som är befogade i samband med en nedläggning av ö-bruken.
Sockerbolaget, som har en monopolställning på marknaden, tar enligt uppgift i propositionen sin del av ansvaret för att skapa alternativa sysselsättningsmöjligheter genom att för vart och ett av sockerbruken dels ställa 10 milj.kr. till förfogande för olika omställningsåtgärder, dels bilda en arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram åtgärder som skall underlätta omställningen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av åtgärderna när resp. arbetsgrupp har slutfört sitt arbete.
Motionerna
Innehållet i motionerna vad avser de sysselsättnings- och regionalpolitiska aspekterna vid en nedläggning av de båda ö-bruken kan mycket kort sammanfattas på följande sätt. I såväl partimotion och kommittémotion som i enskilda motioner från centern framhålls vikten av fortsatt drift av sockerbruken på Öland och Gotland. Samma uppfattning förs fram av vänsterpartiet i kommittémotioner. I en fyrpartimotion (s, m, fp, c,) betonas nödvändigheten av fortsatt drift av Mörbylånga sockerbruk. I enskilda motioner från moderata samlingspartiet anser motionärerna att det inte är möjligt att skapa alternativ under så kort övergångstid som föreslagits. Samma uppfattning förs fram i motioner från miljöpartiet de gröna och -- beträffande sockerbruket i Roma -- i en enskild motion från (s).
Utskottet
Vad först angår arbetsmarknadssituationen på södra Öland konstaterar utskottet att sysselsättningsläget där under hela 1980-talet har varit bättre än i övriga delar av Kalmar län. Arbetslösheten har varit väsentligt lägre än den för riket genomsnittliga. Utskottet vill peka på att det inom länet finns sex lokala arbetsmarknader. Genom broförbindelsen finns tillgång till den lokala arbetsmarknaden i Kalmartrakten och därmed på pendlingsavstånd från Mörbylånga. Konsekvenserna för sysselsättningen av en nedläggning av Mörbylånga sockerbruk kan begränsas genom insatser med regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet föreslog i betänkandet 1989/90:AU13 i samband med behandlingen av regionalpolitik för 90-talet att riksdagen skulle anvisa ett anslag på 1 050 milj.kr. till regionala utvecklingsinsatser, dvs. 78 milj.kr. utöver vad regeringen hade föreslagit. Utskottet uttalade därvid att det belopp som sålunda förordats utöver regeringens förslag enligt utskottets mening i första hand borde användas för en ökad medelstilldelning till länen i bl.a. sydöstra Sverige. För innevarande år har härefter Kalmar län tilldelats ett länsanslag på 15 milj.kr. Dessutom kan länsstyrelserna i ökad utsträckning fritt använda anslaget till glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Enligt regeringens förslag skall det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget efter nedläggningen användas för regional utveckling.
Arbetsmarknadsutskottet anser att dessa resurser tillsammans med de resurser som ställs i utsikt från Sockerbolagets sida skall medverka till att eliminera de negativa verkningarna av nedläggningen av sockerbruket. Med de resurser som ställs till förfogande borde även den aviserade arbetsgruppen kunna ta fram förslag till åtgärder som kan underlätta omställningen. Såvitt nu kan bedömas torde den föreslagna omställningstiden mot denna bakgrund få anses rimlig.
Arbetsmarknadsutskottet kan därför -- utifrån de förhållanden utskottet har att beakta -- biträda den föreslagna övergångstiden för avveckling av stödet till sockerbruket i Mörbylånga.
Vad härefter angår arbetsmarknadssituationen på Gotland vill utskottet anföra följande.
Vid en underhandskontakt med länsarbetsnämnden på Gotland har vad gäller ersättningsproduktion uppgetts att det krävs stora insatser i form av bl.a. forskning och försöksverksamhet för att få fram nya arbetstillfällen inom industrin. Det är inte möjligt att under en så kort tid som fem år få fram alternativ produktion och därmed alternativ sysselsättning för så många människor. Till detta kommer att arbetsmarknaden redan nu är begränsad och att de arbetstillfällen som under den angivna tiden kan tillkomma genom satsningar på de befintliga småföretagen är förhållandevis marginella.
Gotland utgör en enda lokal arbetsmarknad. I sitt nyssnämnda betänkande uttalade utskottet att "Gotlands geografiska läge är speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella förutsättningar är det enligt utskottets mening angeläget att länet blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser." Gotland har för regionala utvecklingsinsatser under innevarande budgetår tilldelats 17 milj.kr.
Konsekvenserna av att stödet till sockerbruket i Roma upphör blir att sockerbruket läggs ner. Beslutet om att avveckla stödet kräver därför noggranna överväganden och kraftfulla insatser för att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på denna arbetsmarknad.
Mot bakgrund av de uppgifter som framkommit om svårigheterna att under den angivna övergångstiden finna alternativa verksamheter för de människor som kommer att drabbas i samband med en nedläggning anser arbetsmarknadsutskottet att det finns anledning att gå ytterst varsamt till väga. Vad ovan sagts om möjligheterna att begränsa de negativa verkningarna av en nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga gäller därför i än högre grad sockerbruket i Roma. Målsättningen bör givetvis vara att försöka få fram alternativ sysselsättning till den av regeringen föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet. Skulle det emellertid bli problem att hinna få fram alternativ får regeringen återkomma i ärendet till riksdagen.
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker slutligen att de 3,5 milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag används till att förstärka länsanslaget i resp. län från och med den 1 juli 1991.
Stockholm den 10 april 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik Holmkvist (m) och Kjell Ericsson (c).
Avvikande meningar
1. Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "juli 1991" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att avveckla stödet till sockerbruken på Öland och Gotland kan inte accepteras. Beslutet kommer att få katastrofala följder för sysselsättningen på de berörda orterna. En nedläggning av bruken får långtgående konsekvenser inte bara för dem som är direkt sysselsatta med odlingen eller förädlingen. Hela näringsstrukturen på öarna påverkas ytterst ofördelaktigt.
Bruken är den utan jämförelse största arbetsplatsen på resp. ort och har därför en mycket stor betydelse för sysselsättningen på de båda öarna. De spelar därmed en avgörande roll för den regionalpolitiska utvecklingen. Regeringens förslag visar därför på en bristande regionalpolitisk ambition.
Statens industriverk (SIND) konstaterade i sin utredning att sysselsättningsstrukturen på öarna markant avviker från genomsnittet i Sverige genom sin dominans av jord- och skogsbruk och sin låga tjänsteandel. Båda öarna har fortfarande en jämfört med övriga Sverige mycket stark inriktning på jordbruk och livsmedelsindustri. Det betyder att näringslivet är mycket sårbart. En nedläggning av ett sockerbruk får därför utomordentligt stora konsekvenser för resp. ort.
Vad först angår en eventuell nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga vill utskottet anföra följande.
Industrin i hela Kalmar län präglas av att en mycket hög andel av sysselsättningen finns i rena produktionsenheter tillhörande storföretag med huvudkontor utom länet. Mycket stor del av den totala sysselsättningen ligger inom branscher som hotas av betydande strukturomvandling, exempelvis bilindustrin som ofta är utan egen produktutveckling. Det finns mycket få företag inom industrin på Öland som för närvarande skulle kunna utvecklas genom regionalpolitiska insatser. Att i ett läge då allt talar för att den närmaste perioden kommer att innebära stora svårigheter för vårt land kunna lokalisera en ny industrisysselsättning är mycket tveksamt. De negativa ekonomiska konsekvenserna för hela södra Öland -- för odlare, anställda vid bruket, transportörer, maskinhandeln samt privat och offentlig service -- kan innebära att samhället totalt kommer att åsamkas ökade kostnader i stället för att besparingar görs. Till detta kommer att en nedläggning får svåra konsekvenser för lantbruket och andra näringar inte bara på Öland och i södra Kalmar län, utan också starkt negativt påverkar omställningen och utvecklingen av jordbruket i östra Blekinge.
Vad härefter angår nedläggning av sockerbruket på Gotland gör utskottet den bedömningen att situationen om möjligt kan bli ännu allvarligare än på Öland. Det geografiska läget gör att förädlings- och förnödenhetsanläggningarna är helt hänvisade till att drivas med det råvaruintag som finns på ön.
Gotland har en av de högsta arbetslöshetssiffrorna för länen i landet. Om bruket läggs ned kommer det att innebära sysselsättningssvårigheter för ca 1 000 människor. Inte minst i den rådande arbetsmarknadssituationen har sockerbetsodlingen mycket stor regional- och sysselsättningspolitisk betydelse. Det är dessutom inte troligt att man inom överskådlig tid kan finna alternativ sysselsättning för alla de människor som kan komma att beröras av nedläggningen. De medel som i årets statsbudget har anvisats för det särskilda stödet till sockerbruken på Gotland och Öland måste ur statens synpunkt få anses vara förhållandevis marginella arbetsmarknadspolitiska pengar, men har för Gotland oerhört stor regionalpolitisk betydelse.
Den strukturomvandling som under flera år pågått inom svenskt lantbruk har slagit hårt mot Gotland framför allt därför att en stor andel av den yrkesverksamma befolkningen har sin försörjning från jordbruksnäringen.
I detta sammanhang vill utskottet påtala att 1990 års jordbrukspolitiska beslut inneburit att ca 4 000 ha åkermark på Gotland anmälts till omställning under en femårsperiod. Skulle därtill de 4 200 ha som i dag används till sockernäringen ifrågasättas efter ytterligare fem år läggs en dubbel omställningsbörda på de gotländska betodlarna.
Sammanfattningsvis anser utskottet att starka skäl talar emot en nedläggning av de båda ö-bruken. De bör därför av såväl regional- som sysselsättningspolitiska skäl vara kvar.
Utskottet tillstyrker motionerna Jo40 (v), Jo52 (c) i aktuell del, Jo53 (c) i aktuell del, Jo59 (c), Jo228 (s, m, fp, c), Jo232 (v) i aktuell del, Jo253 (c) i aktuell del, Jo266 (c) i aktuell del, Jo275 (c) i aktuell del och Jo277 (v). Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
2. Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "till riksdagen" bort ha följande lydelse:
Sockerbruken på Öland och Gotland är av stor betydelse för näringslivet på resp. ort.
Utskottet anser att det är oacceptabelt att lägga ner sockerbruket i Mörbylånga inom två år. En förändring av detta slag måste föregås av konsekvensbeskrivningar och sådana saknas i detta fall. Det måste ta betydligt längre tid så att alternativ kan utvecklas. Det måste tillsättas arbetsgrupper som kan ta fram förslag till alternativa sysselsättningar, om sockerbruket skall läggas ned.
Sockerbruket i Roma sysselsätter ca 1 000 personer. Av omsättningen går 53 % tillbaka till odlarna. 30 000 ton socker framställs i Roma och fraktas med 1 300 långtradare till fastlandet. Det utgör mellan 7 och 8 % av hela landets förbrukning. Frakten står för 2,1 milj.kr. av Gotlandslinjens intäkter. Åkerier på Gotland får in närmare 4 milj.kr. per år för sockertransporter förutom frakterna till fastlandet. Att regeringen trots detta nu ger sockerbruket en respittid på fem år måste utnyttjas för att se över sockernäringen på Gotland. Även här bör arbetsgrupper tillsättas för att finna alternativ till sockerbetsodlingen.
Det finns anledning anta att Sockerbolagets monopol har inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen har bromsats. Monopolet bör därför hävas. Man bör därvid undersöka om verksamheten kan bedrivas i andra ägarformer.
Utskottet tillstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna Jo56 (mp) i aktuell del och Jo58 (mp) i aktuell del ävensom motionerna Jo39 (m), Jo42 (s), Jo46 (m) och Jo51 (m), i förekommande fall i aktuella delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.