Myndigheterna på kärnsäkerhetsområdet, m.m.
Betänkande 1991/92:NU22
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU22
Myndigheterna på kärnsäkerhetsområdet, m.m.
Innehåll
1991/92 NU22
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:99 om vissa anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 samt om ändringar i den statliga organisationen på kärnavfallsområdet, utom såvitt avser avsnitt 7.1 om statens strålskyddsinstitut,
dels de tre motioner som har väckts med anledning av propositionen,
dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden.
Avsnittet i propositionen om statens strålskyddsinstitut behandlas av försvarsutskottet (bet. 1991/92:FöU10).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrad statlig organisation på kärnavfallsområdet. Detta innebär bl.a. att statens kärnkraftinspektion (SKI) skall överta statens kärnbränslenämnds uppgifter den 1juli 1992. Regeringens förslag till medelstilldelning tillstyrks också av utskottet. Till SKI anvisas sammanlagt drygt 120 milj. kr. till kärnsäkerhetsforskning och förvaltningskostnader. I två motioner (s; v) avvisas förslaget till ändrad organisation. Dessa följs upp i reservationer (s). Med hänvisning till redan pågående insatser avstyrker utskottet vidare två motioner (c; v) med krav på kärntekniskt biståndsprogram till Östeuropa resp. utredning om kärnkraftens avfall.
Propositionen
I proposition 1991/92:99 föreslås efter föredragning av miljöminister Olof Johansson att riksdagen
1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av hantering av visst radioaktivt avfall m.m.,
2. beslutar att statens kärnbränslenämnd upphör som statlig myndighet fr.o.m. den 1 juli 1992 och att verksamheten förs över till statens kärnkraftinspektion,
3. godkänner att verksamheten inom kärnbränslenämndens nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat.
Vidare föreslås under här angivna rubriker följande:
C 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s.30--32) att riksdagen
1. godkänner att verksamheten inom statens kärnkraftinspektions ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat,
2. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 56128000 kr.,
3. godkänner att avgifterna enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks direkt från ramanslaget.
C 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s.32f.)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 65105000 kr.
C 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (s.33)
att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20015000 kr.
C 5. Statens kärnbränslenämnd: Avvecklingskostnader (s.34)
att riksdagen till Statens kärnbränslenämnd: Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
A 2. Utredningar m.m. (s.34)
att riksdagen under reservationsanslaget A 2. Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 1250000 kr. högre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 15.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:99 är följande:
1991/92:N31 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. avvisar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till hur myndighetsstrukturen på kärnavfallsområdet skall utvecklas med hänsyn till kraven på säkerhet och öppenhet, 3. till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 15113000 kr., 4. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 52628000 kr., 5. till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 62605000 kr.,
6. avvisar regeringens förslag att under reservationsanslaget A 2. Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 1250000 kr. högre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 15.
1991/92:N32 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett riktat kärntekniskt biståndsprogram för att minimera riskerna för olyckor i vårt östra närområde.
1991/92:N33 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1991/92:99 i sin helhet.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att lösa frågan om kärnkraftens avfall.
Utskottet
Bakgrund
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka säkerheten vid kärnteknisk verksamhet. SKI skall utreda frågor om och ta initiativ till åtgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska anläggningar samt initiera forskning och utveckling som rör säkerhetsfrågor inom det aktuella området. Det är vidare en uppgift för SKI att aktivt bidra till att ge allmänheten insyn i och information om det arbete på kärnsäkerhetsområdet som bedrivs i landet. SKI skall också ha beredskap för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för befolkningsskyddet om en olycka i kärnteknisk verksamhet inträffar i Sverige eller utomlands.
SKI:s verksamhet är indelad i fyra huvudprogram samt ett integrerat kärnsäkerhetsforskningsprogram. Huvudprogrammen har följande beteckningar: reaktor- och kärnämnessäkerhet, safeguard (omfattar uppgifter som följer av Sveriges åtaganden under fördraget om icke-spridning av kärnvapen, m.m.), kärnavfallssäkerhet, information.
Verksamheten finansieras med avgifter från innehavarna av kärntekniska anläggningar enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion.
Statens kärnbränslenämnd (SKN) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att granska kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsprogram för hantering och slutlig förvaring av det använda kärnbränslet samt rivning av kärnkraftverken. Företagens skyldighet att upprätta sådant program finns föreskrivet i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). SKN skall vidare lämna förslag till regeringen beträffande de avgifter som innehavarna av kärnkraftsreaktorerna skall betala enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen). De inbetalda avgifterna förvaltas av SKN, som också betalar ut ersättningar till reaktorinnehavarna för åtgärder för omhändertagande av kärnavfallet. SKN handlägger också vissa frågor enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (den s.k. Studsvikslagen). Slutligen har SKN till uppgift att ge allmänheten information om det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs för att det använda kärnbränslet skall slutförvaras på ett säkert sätt.
SKN:s verksamhet finansieras med medel från de avgifter som reaktorinnehavarna har att erlägga enligt finansieringslagen.
Vid SKN finns ett vetenskapligt råd i kärnavfallsfrågor (KASAM). Ledamöterna i KASAM är högt kvalificerade vetenskapsmän. Rådet har till uppgift att svara för rådgivning och samråd inom kärnavfallsområdet och i fråga om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar. KASAM skall förutom till SKN lämna råd till SKI och statens strålskyddsinstitut när så begärs. Vart tredje år skall KASAM till regeringen redovisa sin självständiga bedömning av kunskapsläget på kärnavfallsområdet.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. SSI:s verksamhet omfattar bl.a. frågor om strålning i samband med det radioaktiva avfallets uppkomst, hantering, omhändertagande och slutförvar.
Förslag om ändrad statlig organisation på kärnavfallsområdet
I proposition 1991/92:99 anförs att uppdelningen av övervakningen inom kärnavfallsområdet på olika myndigheter hittills har fungerat bra. De uppgifter som SKN har fått i uppdrag att sköta är grundläggande för en ansvarsfull hantering av kärnavfallsfrågorna. Enligt regeringen behövs ett statligt organ för att se till att alternativa hanterings- och förvaringsmetoder beaktas i kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsarbete. För att kunna uppnå trovärdighet och acceptans hos allmänheten och politiska beslutsfattare är det också angeläget att det finns ett statligt organ för granskning av det arbete som pågår beträffande val av metod och plats för slutförvaret för kärnavfallet. Vidare, sägs det i propositionen, behöver den kommersiella partens information balanseras i syfte att en så saklig och objektiv information som möjligt skall kunna göras tillgänglig för allmänhet och politiker.
Forskningen och utvecklingen inom kärnavfallsområdet har nu, enligt regeringen, kommit in i en ny fas. Denna situation gör att det krävs förstärkningar i organisationen för att granskningen av kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsverksamhet skall kunna ske på samma höga kompetensnivå som hittills. SKN -- med sammanlagt endast nio anställda -- har inte förutsättningar att nå en sådan styrka till rimliga kostnader. Dessutom, hävdas det, saknar organisationen flexibilitet och är därigenom sårbar för olika slags störningar.
Med denna utgångspunkt har föredraganden, miljöminister Olof Johansson, låtit en beredningsgrupp inom regeringskansliet undersöka möjligheterna att ytterligare samordna verksamheterna hos myndigheterna inom kärnavfallsområdet. Gruppen har redovisat sina förslag i en promemoria. I denna konstateras att SKI redan har kompetens att utföra flertalet av SKN:s uppgifter. För att bygga upp den egna kunskapen inom kärnavfallsområdet driver SKI forskningsprojekt för i storleksordningen 12 milj.kr. per år. En viktig del i arbetet är att följa den forsknings- och utvecklingsverksamhet som kärnkraftsföretagen är skyldiga att fullgöra enligt kärntekniklagen. Företagen gör detta inom ramen för det gemensamt ägda Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKI har också enligt beredningsgruppen betydande kompetens när det gäller samhällsinformation. Gruppen föreslår sålunda att SKN:s uppgifter överförs till SKI.
Regeringen instämmer i gruppens bedömning och framlägger i propositionen förslag om att SKN skall läggas ned den 1 juli 1992 och att dess uppgifter skall överföras till SKI. Därigenom åstadkoms enligt regeringen en förstärkning av den organisation som har till uppgift att granska kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsverksamhet och att informera allmänheten om detta arbete. I propositionen föreslås vidare att KASAM skall överta SKN:s uppgift att vart tredje år till regeringen yttra sig över SKB:s program för forskning och utveckling. KASAM skall samtidigt knytas till miljö- och naturresursdepartementet.
Målet för den verksamhet som SKI skall överta från SKN skall enligt regeringen vara oförändrat. I första hand skall verksamheten koncentreras till att granska SKB:s program och forskningsplaner och till att säkra en tillräcklig bredd i forskningsarbetet. I övrigt skall SKI förse regeringen med underlag för dess årliga beslut om kärnkraftsföretagens avgifter för att täcka framtida utgifter för omhändertagande av använt kärnbränsle. SKI:s information om hantering och slutförvar av kärnbränsle bör, anser regeringen, inriktas på att undvika att allmänheten får en alltför ensidig bild av ställningstaganden i dessa frågor.
Som en följd av regeringens förslag om organisationsförändring föreslås också att i den s.k. Studsvikslagen skall "statens kärnbränslenämnd" i olika böjningsformer bytas ut mot "statens kärnkraftinspektion" i motsvarande böjningsformer.
Regeringens förslag avvisas i två motioner. I motion 1991/92:N31 (s) anförs att mycket höga säkerhetskrav måste ställas på den lösning som väljs för omhändertagande av det utbrända kärnbränslet. Kärnavfallsfrågan är föremål för stort politiskt och massmedialt intresse. Arbetet måste därför bedrivas med stor öppenhet och integritet. I motionen ifrågasätts om en nedläggning av SKN innebär en förstärkning av myndighetsorganisationen kring kärnavfallet. Underlaget för propositionen har inte, sägs det vidare, varit föremål för en offentlig granskning, vilket är märkligt med hänsyn till de krav på öppenhet som bör gälla på detta område. I motionen påpekas att SKB hösten 1992 kommer att redovisa ett forskningsprogram med kriterier för bl.a. val av metod och plats för lagring av kärnavfall. Den föreslagna tidpunkten för KASAM:s övertagande av SKN:s uppgift att granska sådana forskningsprogram är mot denna bakgrund illa vald, hävdar motionärerna. De föreslår att regeringens förslag till organisationsförändring skall avslås och att regeringen skall anmodas att återkomma med ett nytt förslag om myndighetsstrukturen på kärnavfallsområdet. Därvid skall organisation, inriktning och behov av resurser övervägas med utgångspunkt i att tidpunkten för beslut om slutförvaret närmar sig.
Förslaget i propositionen måste uppfattas som en signal om minskat intresse för kärnavfallsfrågorna, sägs det i motion 1991/92:N33 (v). Genomförande av regeringens förslag skulle innebära en sänkning av ambitionsnivån dels för den statliga insynen i SKB:s arbete med kärnavfallsfrågorna, dels för myndigheternas informationsinsatser. Motionären anför att det är ytterst angeläget att SKN får fortsätta sin allsidiga och kritiskt granskande verksamhet och föreslår att propositionen i sin helhet skall avslås. Vid utskottsbehandlingen har han framhållit att kravet på avslag på propositionen endast avser det aktuella förslaget om ändrad organisation på kärnavfallsområdet.
Det är av stor betydelse att kärnavfallsfrågorna hanteras på ett ansvarsfullt sätt och att förtroende för hanteringen skapas hos allmänheten och politiker på lokal och central nivå. Det är också väsentligt, menar utskottet, med en effektiv myndighetsstruktur på området.
Arbetsuppgifterna för SKN och SKI har i stor utsträckning sammanfallit. Sålunda har granskningen av SKB:s forskningsprogram liksom uppgiften att löpande följa forskningsverksamheten hos SKB varit centrala uppgifter för både SKI och SKN. På samma sätt har båda myndigheterna viktiga roller när det gäller att informera om t.ex. kärnavfallsfrågor. Utskottet finner det vara rationellt att samla uppgifterna hos SKI i stället för att splittra upp resurserna på två myndigheter. Detta innebär ingen kritik av det sätt på vilket SKN har fullgjort sina uppgifter.
Genom sammanslagningen uppnås en förstärkning av organisationen från flera utgångspunkter. För det första är SKI till följd av sin storlek mer flexibel och mindre sårbar än SKN. För det andra kan det successivt ökande behovet av specialistkunnande på kärnavfallsområdet lättare tillgodoses inom SKI som har ett bredare ansvarsområde. SKI:s ställning som en myndighet med en väletablerad vetenskaplig position såväl i Sverige som utomlands gör att den väl uppfyller de krav på bl.a. oberoende och integritet som måste ställas på en myndighet som skall granska förslag rörande slutförvaring av kärnavfallet. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag om att SKN skall läggas ned som myndighet och att dess uppgifter skall överföras till SKI.
En viktig uppgift för SKN har varit att till regeringen avge yttrande över SKB:s forskningsprogram. Utskottet tillstyrker även förslaget i propositionen om att denna funktion skall överföras till det vetenskapliga rådet KASAM, som skall knytas till miljö- och naturresursdepartementet. Därigenom ökar, enligt utskottets bedömning, den vetenskapliga självständigheten för detta granskningsorgan.
Utskottet tillstyrker sålunda den av regeringen föreslagna omorganisationen och den därav följande lagändringen. Utskottet avstyrker därmed motion 1991/92:N31 (s) i nu berörd del samt motion 1991/92:N33 (v).
Inriktningen av statens kärnkraftinspektions nuvarande verksamhet
Enligt regeringen motsvarar SKI:s verksamhet inom nu gällande ansvarsområde väl de krav som kan ställas på ett tillsynsorgan med SKI:s uppgifter. I propositionen anförs att verksamheten skall inriktas på att: hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att i detta syfte initiativ till säkerhetshöjande åtgärder tas, Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området uppfylls, kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt, tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle, beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om risker och säkerhetskrav vid kärnteknisk verksamhet samt om åtgärder för omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle.
Vid prioriteringen av SKI:s uppgifter skall den säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges internationella åtaganden skall beaktas.
Utskottet finner regeringens förslag till riktlinjer för SKI:s verksamhet vara väl avvägda och tillstyrker att verksamheten inom SKI:s nuvarande ansvarsområde bedrivs i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet m.m.
SKI:s verksamhet finansieras, som tidigare har redovisats, genom avgifter från innehavarna av kärntekniska anläggningar. SKI disponerar medel dels för förvaltningskostnader, dels för kärnsäkerhetsforskning. För innevarande budgetår uppgår utgiftsstaten för dessa kostnadsposter till ca 47 milj.kr. resp. ca 57,5 milj.kr. Även SKN:s verksamhet är avgiftsfinansierad. Utgiftsstaten för budgetåret 1991/92 är drygt 14 milj.kr. Av dessa medel är 700000 kr. avsedda för det vetenskapliga rådet KASAM.
Som en följd av förslaget att SKI skall överta SKN:s uppgifter föreslår regeringen att SKI får en resursförstärkning på sammanlagt 6milj.kr. Av dessa medel är 3,5 milj.kr. avsedda för förvaltningskostnader för att SKI skall klara de ökade arbetsuppgifterna främst när det gäller samhällsinformationen, handläggningen av ekonomiska frågor samt den tekniska granskningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Återstoden av medlen behövs för att möjliggöra en komplettering av SKI:s forskningsprogram. Härutöver föreslås att SKI tillförs medel motsvarande två nya tjänster inom områdena för reaktorsäkerhet och för det internationella kärnsäkerhets- och kontrollsamarbetet. Sammantaget, inkl. pris- och löneomräkning, föreslår regeringen att SKI för budgetåret 1992/93 skall anvisas medel för förvaltningskostnader på ca 56milj.kr. och för kärnsäkerhetsforskning på ca 65 milj.kr.
Regeringens förslag innebär vidare en teknisk förändring av SKI:s anslagsform så att denna ändras från s.k. 1000-kronorsanslag till ramanslag. I fortsättningen skall avgifterna från innehavare av kärnanläggningar levereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten.
Som redan nämnts skall det vetenskapliga rådet KASAM enligt regeringens förslag knytas direkt till miljö- och naturresursdepartementet och samtidigt få en ny roll som granskare av SKB:s forskningsprogram. KASAM avses få resurser för sin verksamhet via departementets utredningsanslag, som föreslås tillföras ytterligare drygt 1,2 milj.kr., vilket innebär en förstärkning för KASAM:s del med drygt 500000kr.
Det föreslås vidare att ett särskilt anslag om formellt 1000kr. skall inrättas för att täcka eventuella kostnader i samband med SKN:s avveckling.
I motion 1991/92:N31 (s) begärs, som en följd av motionärernas krav på att SKN skall kvarstå som självständig myndighet, att drygt 15 milj.kr. skall anvisas för SKN:s verksamhet. Vidare skall anslagen till SKI reduceras med totalt de 6 milj.kr. som enligt regeringens förslag skall överföras från SKN till SKI. Motionärernas förslag innebär att 52,6 milj.kr. resp. 62,6 milj.kr. skall anslås för SKI:s förvaltningskostnader resp. kärnsäkerhetsforskning. Slutligen avvisas i motionen regeringens förslag till utökning av miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till ny organisation på kärnavfallsområdet. Av detta följer att en omfördelning av resurserna på detta område måste ske. Den förstärkning av SKI:s resurser som regeringen föreslår ger, enligt utskottets bedömning, utrymme för SKI att fullgöra såväl sina nuvarande uppgifter som de som övertas från SKN. Detta kan ske på sätt som uppfyller de höga krav som måste ställas på verksamheten. Utskottet tillstyrker de föreslagna beloppen samt ändringen av anslagsform och avslår motion 1991/92:N31 (s) i nu aktuell del.
Regeringen har vidare i propositionen föreslagit att ca 20 milj.kr. skall anvisas till anslaget Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från detta anslag täcks främst Sveriges medlemsavgift och bidrag till Internationella Atomenergiorganet (IAEA). Utskottet tillstyrker det föreslagna beloppet.
Övriga frågor
I motion 1991/92:N419 (v) anförs att problemet med lagringen av det radioaktiva avfallet inte har kommit närmare sin lösning under de senaste åren. Det föreslås därför att riksdagen hos regeringen skall begära att en utredning tillsätts med uppdrag att lösa frågan om kärnkraftens avfall.
Enligt kärntekniklagen skall den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet svara för de åtgärder som behövs för att det kärnavfall som uppkommer skall kunna hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Tillståndshavarna skall tillsammans svara för att det bedrivs en så allsidig forsknings- och utvecklingsverksamhet som krävs för att kraven på en säker hantering skall uppfyllas. Som tidigare redovisats fullgör reaktorinnehavarna denna skyldighet genom det gemensamt ägda företaget SKB. Vart tredje år skall ett program för den berörda forsknings- och utvecklingsverksamheten utformas. Programmet skall inkludera redovisningar av alternativa hanterings- och lagringsmetoder.
Det har hittills varit en uppgift för SKN att följa denna verksamhet och initiera kompletterande forskning samt avge yttrande till regeringen över SKB:s forskningsprogram. Dessutom har SKI enligt sin instruktion till uppgift att ta initiativ till forskning och utveckling som rör bl.a. säkerheten hos sådana metoder för hantering och förvaring av kärnavfall som används eller kan komma att användas. SKI bedriver denna verksamhet inom huvudprogrammet för kärnavfallssäkerhet. Programmet har som övergripande mål bl.a. att slutförvaringen av använt kärnbränsle och kärnavfall skall ske så att läckage av radioaktiva ämnen förhindras.
Det slutliga ställningstagandet till hur använt kärnbränsle skall förvaras måste baseras på ett allsidigt forsknings- och utvecklingsarbete. Med hänsyn till kärnkraftsföretagens och myndigheternas pågående insatser för att lösa frågan om omhändertagande av kärnavfallet finner utskottet inget motiv för att en utredning i frågan skall tillsättas. Därför avstyrker utskottet det nu berörda yrkandet i motion 1991/92:N419 (v).
I motion 1991/92:N32 (c) sägs att kärnkraftssäkerheten i öststaterna håller långt ifrån en västerländsk standard. Det anförs att risken för nya olyckor kan minskas genom ett riktat kärntekniskt biståndsprogram till de anläggningar som ligger i vårt östra närområde. Riksdagen bör enligt motionären uttala vikten av att ett sådant program kommer till stånd.
I propositionen nämns att SKI och SSI har inlett ett samarbete med bl.a de baltiska staterna och Ryssland för att förbättra anläggningssäkerhet samt strålskydd och för att bistå vid uppbyggnaden av myndigheter och tillsynsorgan i dessa stater. Regeringen har särskilt avsatt 15 milj.kr. till detta samarbete under innevarande budgetår. Myndigheternas insatser samordnas med andra projekt som har initierats bl.a. inom EG och bland OECD-länderna. Enligt vad utskottet har erfarit är avsikten att SKI och SSI skall tilldelas ytterligare 20 milj.kr. för samarbete på kärnsäkerhetsområdet med de nämnda länderna under det kommande budgetåret.
I utrikesdepartementets del av budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 4) föreslås ett nytt anslag för samarbete med Central- och Östeuropa på nära 1miljard kronor. Med anledning av detta förslag har ett par motioner väckts med krav på insatser för höjande av säkerheten vid kärnkraftverken i Östeuropa. Dessa motioner kommer inom kort att behandlas av utrikesutskottet (bet. 1991/92:UU16).
Säkerheten vid kärnkraftverken i öststaterna har varit föremål för debatt i riksdagen vid flera tillfällen under de senaste veckorna, bl.a. till följd av de nyligen inträffade radioaktiva utsläppen från det ryska kärnkraftverket Sosnovyj Bor. Miljöminister Olof Johansson har besvarat interpellationer och frågor från Hadar Cars (fp) och Göthe Knutson (m). Dessutom har det på begäran av företrädare för Vänsterpartiet anordnats en särskild debatt om kärnkraftssäkerheten. Miljöministern har i dessa sammanhang betonat att de aktuella frågorna har hög prioritet i regeringens plan för östsamarbetet och att en rad initiativ har tagits för att bistå de aktuella länderna med att förbättra kärnsäkerhet och strålskydd. Förberedelser pågår för att inom ramen för ett multilateralt program få till stånd de omfattande satsningar som är nödvändiga på sikt.
Med hänvisning till det sagda anser utskottet att motion 1991/92:N32 (c) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Denna motion avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande organisationen på kärnavfallsområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 avsnitt 6 och med avslag på motion 1991/92:N31 yrkandena 1 och 2 och motion 1991/92:N33
dels beslutar att statens kärnbränslenämnd skall avvecklas den 1 juli 1992 och att verksamheten skall överföras till statens kärnkraftinspektion,
dels godkänner att verksamheten inom statens kärnbränslenämnds nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen,
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., res. 1 (s)
2. beträffande inriktningen av statens kärnkraftinspektions nuvarande verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt C2 moment 1 godkänner att verksamheten inom statens kärnkraftinspektions nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen,
3. beträffande anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt C2 momenten 2 och 3, punkterna C 3, C 5 och A 2 och med avslag på motion 1991/92:N31 yrkandena 3--6
dels till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 56128000kr.,
dels till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 65105000kr.,
dels godkänner att avgifterna enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från ramanslaget,
dels till Statens kärnbränslenämnd: Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
dels till Utredningar m.m. -- utöver vad riksdagen i annat sammanhang kan komma att anvisa (bet. 1991/92:JoU13) -- för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1250000kr.,
res. 2 (s) - villk. res. 1
4. beträffande Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt C4 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20015000kr.,
5. beträffande kärnkraftens avfall att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 6,
men. (v)
6. beträffande kärntekniskt biståndsprogram att riksdagen avslår motion 1991/92:N32.
Stockholm den 7 april 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Organisationen på kärnavfallsområdet (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.6 med "Det är" och slutar på s.7 med "motion 1991/92:N33 (v)" bort ha följande lydelse:
Stor öppenhet mot allmänheten måste, enligt utskottets uppfattning, känneteckna arbetet med att utveckla och granska metoder för val av plats för slutförvar av utbränt kärnbränsle. För att allmänheten skall få förtroende för verksamheten är det av avgörande betydelse hur myndigheterna är organiserade och vilken kompetens de besitter.
Statens kärnbränslenämnd (SKN) har på ett förtjänstfullt sätt fullgjort sina uppgifter. Med hänsyn till kraven på allmänhetens förtroende för myndigheternas hantering av kärnkraftsfrågor finner utskottet det vara anmärkningsvärt att regeringens underlag för den föreslagna organisationsförändringen har tagits fram internt i regeringskansliet och inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Utskottet ifrågasätter regeringens påstående att dess förslag innebär en förstärkning av organisationen på området. Det framstår också som förvånande att regeringen föreslår nedläggning av ett fristående granskningsorgan samtidigt som andra länder, såsom Förenta staterna och Canada, bl.a. efter svensk förebild, inrättar sådana organ.
I SKN:s uppgifter ingår att granska Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) program för forskning och utveckling. Under hösten 1992 skall på nytt ett yttrande över SKB:s forskningsprogram avges. Det är därför olämpligt, menar utskottet, att nu genomföra en organisationsförändring och uppdra åt det vetenskapliga rådet KASAM att avge granskningsyttrande utan att det närmare klargörs på vilket sätt detta arbete skall utföras.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till hur myndighetsstrukturen på kärnsäkerhetsområdet skall vara uppbyggd. Ett sådant förslag skall när det gäller organisation, inriktning och resurser ta sin utgångspunkt i att beslut om slutförvaret av använt kärnbränsle snart måste fattas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här har anfört. Utskottet avstyrker därmed propositionen i nu aktuell del och tillstyrker de berörda yrkandena i motionerna 1991/92:N31 (s) och 1991/92:N33 (v).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande organisationen på kärnavfallsområdet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N31 yrkandena 1 och 2 och motion 1991/92:N33
dels avslår proposition 1991/92:99 avsnitt 6,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet (mom.3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär en minskning av de medel som anvisas till myndigheterna på kärnavfallsområdet, eftersom mindre än hälften av SKN:s nuvarande anslag föreslås bli överfört till statens kärnkraftinspektion (SKI). Med hänsyn till vikten av att säkerhetsfrågorna kring kärnavfallet ges hög prioritet anser utskottet att det för närvarande inte är försvarbart att göra nedskärningar på detta område.
Utskottet har tidigare avvisat förslaget om nedläggning av SKN och förordat att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till myndighetsstruktur på kärnavfallsområdet. I enlighet härmed föreslår utskottet att SKN anvisas medel för det kommande budgetåret. Utskottet anser att förslaget i motion 1991/92:N31 (s) om en utgiftsstat för SKN om 15113000 kr. för budgetåret 1992/93 innebär en rimlig uppräkning jämfört med nivån för innevarande budgetår. I likhet med tidigare år bör ett formellt anslag om 1000kr. anvisas för SKN:s verksamhet.
Utskottets ställningstagande beträffande organisationen på kärnavfallsområdet innebär att utskottet tillstyrker också övriga yrkanden i nyssnämnda motion och att propositionens förslag till resursöverföringar från SKN till SKI därmed avvisas. Av det sagda följer även att förslagen om ett nytt anslag för kostnader för avveckling av SKN och om ytterligare medel till miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag avvisas. Regeringens förslag om ändrad anslagsform för SKI tillstyrks däremot av utskottet.
Sammantaget innebär utskottets förslag att ca 8 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit skall satsas på kärnavfallsområdet. Härigenom markerar utskottet vikten av att en hög ambitionsnivå på området behålls.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt C2 moment 3 och motion 1991/92:N31 yrkandena 3--6 och med anledning av proposition 1991/92:99 punkt C 2 moment 2 och punkt C 3
dels till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1000kr.,
dels till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 52628000kr.,
dels till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 62605000kr.,
dels godkänner att avgifterna enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från ramanslaget,
dels avslår proposition 1991/92:99 punkterna C 5 och A 2.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som företrädarna för Socialdemokraterna för fram i de två reservationerna till detta betänkande. Jag anser sålunda att riksdagen med bifall till bl.a. motion 1991/92:N33 (v) skall avvisa regeringens förslag till ändrad organisation på kärnavfallsområdet. Jag biträder också det förslag till anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet, inkl. statens kärnbränslenämnd, som anges i reservation 2.
I motion 1991/92:N419 (v) begärs att en utredning skall tillsättas för att lösa frågan om kärnkraftens avfall. Jag finner det angeläget med en breddning av utredningsverksamheten beträffande omhändertagandet av detta avfall. Hittills har endast en metod för slutligt förvar av det utbrända kärnavfallet redovisats mer utförligt, trots att både kärnkraftsföretagen och myndigheterna bedriver forskningsverksamhet på detta område. Vi närmar oss snabbt tidpunkten för när definitivt beslut skall tas om slutförvaret av kärnavfallet. Därför är det av största vikt att flera metoder kan utarbetas och granskas. Enligt min mening kan framtagandet av ytterligare alternativ lämpligen ske inom ramen för en särskild utredning, som är fristående från de befintliga organen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna i ett uttalande. Det berörda yrkandet i motion 1991/92:N419 (v) skulle därigenom tillgodoses.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kärnkraftens avfall att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som i det föregående anförts i denna del.