Museifrågor
Betänkande 1994/95:KrU1
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU01
Museifrågor
Innehåll
1994/95 KrU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner om museifrågor. Motionerna väcktes under föregående riksmöte.
Utskottet avstyrker yrkanden som avser inrättandet av tre nya museer, nämligen ett filmmuseum i Stockholm, ett Nobelprismuseum i Karlskoga och ett museum för regalskeppet Kronan. Utskottet avstyrker även en motion som syftar dels till ökade resurser för lokaler för det glasmuseum som utgör en del av Smålands museum, dels till att ge glasmuseet nationell status. Likaledes avstyrks ett motionsförslag om att riksdagen skall ta initiativ till att utreda frågan om hjulångaren Erik Nordevall skall bärgas och bevaras som museum.
Ett motionsförslag som syftar till ökat stöd för Kulturhistoriska museet i Lund avstyrks bl.a. med hänvisning till att frågan för närvarande bereds inom regeringen i arbetet med statsbudgeten. Utskottet avstyrker även en motion med förslag att Ekomuseum Bergslagen skall ges nationell status. Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering av museerna eller att bedöma om ett museum har större eller mindre riksintresse.
Motionerna
1993/94:Kr201 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att rädda och utveckla Kulturen i Lund.
1993/94:Kr214 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning angående inrättande av ett nationellt filmmuseum i Stockholm.
1993/94:Kr234 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan vid tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i Växjö tillsammans med Smålands museum.
1993/94:Kr235 av Per Erik Granström och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Ekomuseum Bergslagen och de kulturmiljöer som där ingår nationell status.
1993/94:Kr237 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till ett nytt Kronanmuseum.
1993/94:Kr249 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, m, c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett Nobelprismuseum i Karlskoga.
1993/94:Kr251 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan hur hjulångaren Erik Nordevall skall kunna bärgas och bevaras som ett museum.
1993/94:Kr271 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ som syftar till att inrätta ett Nobelprismuseum i Karlskoga i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Kr305 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en närmare utredning av förutsättningarna för ett Kronanmuseum på Öland.
Principiella ställningstaganden i museifrågor
Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Utskottet har vid en rad tillfällen, senast vid riksmötet 1993/94, redovisat innebörden av dessa ställningstaganden (bet. 1993/94:KrU1 s. 5--6). I korthet innebär dessa att centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna Statens historiska museer, Nordiska museet och Etnografiska museet (numera benämnt Folkens museum--etnografiska), inom området konst Statens konstmuseer och inom området naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt Tekniska museet.
I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip "för närvarande" inte borde inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Utskottet anmärkte att många gånger, bl.a. i motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet att det inte var motiverat att riksdag -- eller regering -- gör någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att det i allmänhet inte fanns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhållit att man borde räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).
I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande form.
Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor som bör ankomma på regionala eller lokala intressenter. Utskottet uttalade samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet. 1989/90:KrU4 s. 20).
Våren 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet (dir. 1993:26). Bl.a. skulle frågan om den statliga museipolitikens räckvidd övervägas mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till nya museer. Utredningsarbetet har bedrivits -- efter förslag från kulturutskottet -- av en parlamentarisk utredning (bet. 1992/93:KrU17, rskr. 1992/93:249). Resultatet av utredningsarbetet redovisas i betänkandet (SOU 1994:51) Minne och bildning. I stark sammanfattning innehåller betänkandet följande.
De statliga museernas verksamhet berör inte hela landet i tillräcklig omfattning, menar utredningen. Museerna har fortfarande en alltför stark centrering till huvudstadsregionen. Utredningens slutsats är att museerna måste nå ut till landets alla delar och till alla medborgare. Museerna i landet utgör en helhet och skall fungera tillsammans. En lyckosam balans mellan centralisering och decentralisering kräver en stark ryggrad och decentraliserade aktiviteter (s. 38--43).
De statliga museernas organisation innebär begränsningar för deras möjligheter att på olika områden utföra vad de borde. Bl.a. framhålls att möjligheterna till samverkan och arbetsfördelning för bättre resursanvändning inte tas till vara i nuvarande organisationsstrukturer. Högre professionalism, mer tid eller lägre kostnader skulle vinnas med en annan organisation. Inte minst hanteringen av säkerhetsfrågor skulle kunna bli mer effektiv (s. 204).
De statliga museerna föreslås bli sammanslagna till större enheter. Museerna skall enligt förslaget samordnas i fyra enheter, som bör bli myndigheter med följande ansvarsområden, nämligen de sköna konsterna, naturvetenskap, människan i historien och människan i världen. Till enheterna kan knytas funktioner som i dag finns i andra kommuner än Stockholm. Som exempel nämns Röhsska museet i Göteborg, där konst- och industridesign utvecklats i en form som har karaktär av nationellt intresse. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) föreslås bli ett renodlat ämbetsverk, medan Statens historiska museum, som nu är hopkopplat med RAÄ föreslås överföras till den nya museienheten med fokus på människan i historien (s. 205).
I utredningen konstateras att vården av museernas föremålssamlingar är mycket eftersatt (s. 95). Därför föreslås en femårig nationell räddningsaktion för kulturarvet på museerna. Vård- och konserveringsprogrammet föreslås utgöra en omfattande satsning inom arbetsmarknadspolitiken som ger arbete åt 800 årsarbetare årligen under fem års tid. Arbetskostnaderna bör finansieras över Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel, medan kostnader för lokaler, utbildning, redskap och material bör täckas av Kulturdepartementet (s. 102).
Den nya museiorganisationen med större museienheter medger ett mer rationellt nyttjande av befintliga resurser i systemet. Föremålen kan fördelas ut i landet och med informationsteknologins hjälp lätt återsökas. Ett av flera angelägna motiv för aktionen är att museernas föremål så långt det är möjligt ska nyttjas i museernas bildningsverksamhet (s. 128).
Riksutställningar föreslås få ett uppdrag att bistå landets museer med stöd att ta fram och förmedla vandringsutställningar. Riksutställningar bör budgetmässigt och organisatoriskt omvandlas till en efterfrågestyrd organisation, vilket innebär att samarbetspartner runt om i landet i huvudsak skall styra vad organisationen skall arbeta med (s. 111 och 129).
Utredningen anser att det statliga regionala museistödet spelat en positiv roll som komplement och stimulans till regionernas egna satsningar att skapa väl fungerande museiinstitutioner. Grundbeloppen bör enligt utredningen i fortsättningen gå direkt till den regionala museiorganisationen. De bör inte kopplas till tjänsteuppbyggnad utan till mål och medel för verksamheten (s. 161). Statens kulturråd bör i framtiden inrikta sig på idéstyrning, utvärdering, statistik etc.
Kulturen i Lund -- behov av räddningsåtgärder m.m. (mot. 1993/94:Kr201)
Allmänna uppgifter
Kulturhistoriska museet i Lund, Kulturen, erhåller för sin verksamhet statligt och kommunalt stöd.
Museet uppbär statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Stödet utgår för närvarande med 47 grundbelopp, av vilka museet förmedlar vissa grundbelopp vidare inom regionen, nämligen två grundbelopp till Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg och tre grundbelopp till Historiska museet vid Lunds universitet. Vidare går 6 grundbelopp till Skånes hembygdsförbund. Ett grundbelopp uppgår för budgetåret 1994/95 till 195 900 kronor. Statsbidraget utgår med 55 % av grundbeloppet. Det statliga regionala stödet till Kulturen uppgår således till ca 3,9 miljoner kronor för innevarande budgetår.
Kulturen har i ansökan till Kulturrådet redovisat sina ekonomiska problem gällande driften av museiverksamheten. I ansökan nämns också det initiativ som Kulturen tagit till ett skånskt regionalt museinätverk i syfte att få till stånd ett aktivare samarbete mellan museerna. Flera samarbetsprojekt har inletts. Diskussioner om en viss ansvarsuppdelning med övriga statsunderstödda museer pågår.
I ett beslut den 23 augusti 1994 anför Kulturrådet att förhandlingar ägde rum under våren 1994 mellan Statens kulturråd, företrädare för Malmöhus läns landsting och Lunds kommun kring planerna och formerna för nämnda regionala samarbete. Malmöhus läns landsting och Lunds kommun har beslutat att bidra med vardera 1,1 miljoner kronor till en utvidgning av Kulturens ansvar i regionen utöver tidigare beslutade anslag. Vidare har Kulturrådet beslutat att engångsvis bidra med motsvarande summa, dvs. 1,1 miljoner kronor. Enligt Kulturrådet kan -- genom lösningen av Kulturens akuta ekonomiska problem -- det regionala samarbetet gagna den gemensamma utvecklingen vid museerna i regionen.
Det anförda innebär att staten bidrar med totalt ca 5 miljoner kronor, medan Malmöhus läns landsting och Lunds kommun bidrar med totalt 2,75 miljoner kronor resp. drygt 6 miljoner kronor.
Det bör tilläggas att Boverket under våren 1994 har beslutat tilldela Kulturen sammanlagt 10 miljoner kronor i statligt bidrag för om- och tillbyggnad av museets lokaler.
Kulturrådet anför i sin anslagsframställning för perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996 att Kristianstads och Malmöhus läns landsting som ett led i uppbyggnaden av ett museinät i Skåne har inlett förhandlingar i syfte att uppnå ett större regionalt ansvarstagande. Kulturrådet anser att det statliga stödet bör ligga kvar på samma nivå som för innevarande budgetår under förutsättning att Lunds kommun och berörda landsting fattar beslut om fortsatta bidrag och föreslår att Kulturen skall tillföras ytterligare 10 grundbelopp, dvs. ca 1,1 miljon kronor.
Ekomuseum Bergslagen -- nationell status (mot. 1993/94:Kr235)
Allmänna uppgifter
Begreppet ekomuseum definieras i Museiutredningens betänkande på följande sätt (bilagedelen s. 22). Begreppet introducerades år 1971 vid International Council of Museums (ICOM:s) generalkonferens i Grenoble. Ett ekomuseum definieras rumsligt av sitt geografiska område, inte av en byggnad. Föremålssamlingarna sammanförs inte på ett ställe utan bevaras på plats och betraktas inte som ovillkorligt bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas och drivs av invånarna i ett område, inte av tjänstemän. Det kunskapssökande som är museets grunduppgift har ekologisk innebörd. Kulturutvecklingen ses som ett samspel mellan människor och natur. Den erfarenhetsmassa som samlats av befolkningsgenerationerna betraktas som en omistlig resurs i nuet och för en framtida utveckling. I Sverige realiseras ekomuseimodellen bl.a. i Ekomuseum Bergslagen.
År 1990 bildades Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen. Stiftare är sju kommuner, nämligen Ludvika, Smedjebacken, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar, länsmuseerna i Dalarna och Västmanland samt länsturistorganet Westmanna Turism. Stiftarna bidrar till driften av verksamheten. Via de två museerna erhåller stiftelsen del av det statliga regionala museibidraget i form av två grundbidrag, sammanlagt drygt 200 000 kronor. Stiftelsens ändamål är bl.a. att stärka bygdens identitet och klargöra Bergslagens särart samt att verka för utvecklingen av Ekomuseum Bergslagen till ett attraktivt besöksmål. I samråd med statliga och kommunala myndigheter och institutioner skall museiverksamheten i de i stiftelsen ingående kommunerna stödjas.
Ekomuseum Bergslagen består av ett femtiotal kulturmiljöer spridda över de sju kommunerna. Gruvor, hyttor, smedjor, bergsmansgårdar, arbetarbostäder m.m. skildrar olika epoker i Bergslagens historia. Av de i museet ingående kulturmiljöerna har åtskilliga enligt beslut av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) kulturvärden av riksintresse och åtnjuter skydd enligt naturresurslagen (1987:12).
Ägare till kulturmiljöerna är bl.a. de sju kommunerna, föreningar och hembygdsrörelsen. Stiftelsens roll är att samordna arbetet, bedriva ett övergripande utvecklingsarbete och ansvara för information och marknadsföring. Stiftelsen söker initiera ett musealt nytänkande när det gäller guidning och presentation av miljöerna. Museet driver för närvarande ett projekt, benämnt Levandegöra, som syftar till att med hjälp av ljud, ljus, skådespelare, konstnärer etc. berika besökarens upplevelse av miljöerna. Under år 1993 fanns vid stiftelsen sammanlagt elva årsarbetare.
År 1989 uppmärksammades Ekomuseum Bergslagen med ett hedersomnämnande av den europeiska organisationen European Museum of the Year Award. I december 1993 upptogs Engelsbergs bruk, som ingår i Ekomuseum Bergslagen, på Unescos Världsarvslista.
Under de senaste budgetåren har riksdagen -- utöver ordinarie anslag till kulturmiljövården -- av sysselsättningsskäl vid ett flertal tillfällen anvisat särskilda medel, s.k. tidigareläggningsmedel, för kulturmiljövården. Under budgetåret 1993/94 har därigenom länsstyrelserna i Västmanlands och Kopparbergs län kunnat anvisa ca 10 miljoner kronor för upprustning av ett flertal kulturmiljöer som ingår i Ekomuseum Bergslagen, t.ex. Strömsholms kanal, Polhemshjulet i Norbergs kommun och Flogbergets besöksgruva i Smedjebackens kommun. Enligt vad som uppgetts från Länsstyrelsen i Västmanlands län kommer under innevarande budgetår ytterligare medel att fördelas till kulturmiljöer inom det aktuella området. Vidare har nämnda länsstyrelse anvisat 1 miljon kronor av regionalpolitiska medel för skyltning, levandegörande åtgärder, information, guidekurser m.m. inom Ekomuseum Bergslagen. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har för en treårsperiod, nämligen för åren 1992--1994, anvisat sammanlagt 750 000 kronor för arbete med att levandegöra olika besöksmål inom Kopparbergs län, ingående i Ekomuseum.
Vidare beslutade Boverket i juni 1994 att bevilja 1 miljon kronor för iordningställande av Flogbergets besöksgruva i Smedjebackens kommun till ett gruvmuseum som skall ingå i Ekomuseum Bergslagen.
I sitt betänkande (SOU 1994:35) Vår andes stämma och andras. Kulturpolitik och internationalisering som avgavs under våren 1994 av Internationella kulturutredningen diskuterade utredningen frågor som rör kulturturism. I syfte att få svenska erfarenheter av en större sammanhållen satsning på kulturturism föreslås i betänkandet att ett flerårigt regionalt projekt kring Vallonbruken i Uppland och närliggande verksamheter såsom Ekomuseum Bergslagen skall inledas. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats.
Tidigare riksdagsbehandling av Ekomuseum Bergslagen
Kulturutskottet har vid några tillfällen behandlat motioner som rört Ekomuseum Bergslagen. I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1986/87:21 avstyrkte utskottet en motion med förslag att museet skulle göras till ett riks- eller nationalmuseum. Utskottet hänvisade bl.a. till utskottets uttalande i samma betänkande att det i allmänhet inte finns anledning för riksdagen att klassificera olika regionala och lokala museer med utgångspunkt i deras riksintresse.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet en motion med förslag om att inrätta ett gruvmuseum i Grängesberg. Motionen avstyrktes bl.a. med hänvisning till de principer på museiområdet som redovisats i det föregående och som innebär att inrättande av lokala museer är en uppgift som bör ankomma på regionala och lokala intressenter (bet. 1993/94:KrU1 s. 11--12).
Ett nationellt glasmuseum i Växjö (mot. 1993/94:Kr234)
Allmänna uppgifter
Växjö glasmuseum utgör en del av länsmuseet i Kronobergs län, Smålands museum. Under 1930-talet lades grunden för museets insamling inom glasområdet för att sedan utvecklas under de följande decennierna. År 1962 invigdes en särskild avdelning för glas i en tillbyggnad till museet. Samlingen har därefter utökats med glasföremål och glasbruksarkivalier. Endast en liten del av samlingarna har hittills kunnat visas. Likaså har möjligheterna till internationellt utbyte och forskarservice varit begränsade. Olika idéer rörande om- och tillbyggnad av museet har diskuterats sedan år 1986. Hösten 1993 ansökte museet om bidrag enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler för om- och tillbyggnad av museet. Under våren 1994 beslutade Boverket att bevilja sammanlagt 16 miljoner kronor för projektet. Museistyrelsen har därefter beslutat genomföra den nämnda om- och tillbyggnaden.
Tidigare riksdagsbehandling
Kulturutskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor om Växjö glasmuseum, senast våren 1993 i sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:KrU17. Utskottet avstyrkte i nämnda betänkande två motioner om tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i Växjö men underströk samtidigt vikten av att museet får nya lokaler. Då det gällde frågan om museets formella status ansåg utskottet att Museiutredningens arbete inte borde föregripas (bet. s. 17).
Utredning om ett nationellt filmmuseum (mot. 1993/94:Kr214)
Allmänna uppgifter
Filmstaden i Råsunda, Solna, har under drygt 50 år fram till slutet av 1960-talet använts för filmproduktion. Därefter var Riksteatern under ett antal år inhyst i lokalerna. Solna kommun har bedömt att en del av byggnaderna är av kulturhistoriskt intresse. I början av 1990-talet fastställdes en detaljplan för området, innebärande bl.a. att bostäder skulle byggas på området och att vissa lokaler skulle kunna användas exempelvis för ett filmmuseum. Planen har inte förverkligats.
Filmstaden ägs nu av ett privat fastighetsbolag som hyr ut lokalerna till ett antal företag med anknytning till kultur, bl.a. inom teater- och filmbranschen.
I sin anslagsframställning för perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996 framhåller Svenska Filminstitutet att Sverige saknar ett modernt filmmuseum eller ett museum för den rörliga bilden. Goda förebilder finns utomlands, t.ex. i Museum of the Moving Image i London. Inom Filminstitutet finns mycket god tillgång på referensmaterial, dokumentation, samling av kameror, projektorer, ljus- och ljudutrustning från olika decennier, biografinredningar etc. Detta gör Filminstitutet särskilt lämpligt som huvudman för ett nationellt museum, gärna i samarbete med Sveriges Television.
Vidare anförs att en del av det arbete med utställningar etc. som läggs ner på att fira filmens 100-årsjubileum under perioden september 1995--december 1996 senare kan utnyttjas inom ramen för ett museum för film och rörliga bilder. Filminstitutet, som har inlett arbetet med att förebereda ett museum, konstaterar att det inte är möjligt att fullt ut finansiera verksamheten med sponsorer och förväntade intäkter av annat slag. Institutet begär ett engångsanslag på 2 miljoner kronor från staten för att förbereda och projektera ett filmmuseum samt inköpa viss utrustning som annars riskerar att säljas utomlands.
Det bör tilläggas att ett filmmuseum inrättades i början av 1970-talet som en särskild avdelning vid Länsmuseet i Kristianstad. I museet visas filmens historia fram till år 1925. Även föregångare till filmen, bl.a. laterna magica, visas. Museet inrymmer en av världens äldsta filminspelningsateljéer från år 1909, ursprungligen ägd av Svenska Biografteatern, en föregångare till Svensk Filmindustri, som då hade sitt säte i Kristianstad. I anslutning till ateljén finns en rekonstruerad biografsalong, där gamla filmer från 1910-talet visas. Vid Filmmuseet bedrivs även filmstudioverksamhet med visning av moderna filmer.
Tidigare riksdagsbehandling
Kulturutskottet behandlade hösten 1989 en motion med förslag om ett statligt initiativ beträffande inrättande av ett filmhistoriskt museum i Råsunda filmstad i Solna kommun. Enligt motionärerna borde de filmhistoriska samlingar som ägs av Svenska Filminstitutet visas i de tidstypiska och autentiska miljöerna i Råsunda. Motionen avstyrktes av utskottet bl.a. med hänvisning till att inrättande av lokala museer måste ske efter lokala initiativ samt att det inte ankommer på och inte bör ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet. 1989/90:KrU4 s. 18--20).
Inrättande av ett Nobelprismuseum (mot. 1993/94:Kr249 och 1993/94:Kr271)
Allmänna uppgifter
Alfred Nobel (1833--1896) bestämde i sitt testamente (upprättat den 27 november 1895) att hans efterlämnade förmögenhet skulle användas på följande sätt. Kapitalet, realiserat i säkra värdepapper, skulle utgöra en fond vars ränta årligen skulle utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året gjort mänskligheten största nyttan. Räntan skulle delas på fem olika pris, nämligen fysik-, kemi-, fysiologi- eller medicin-, litteratur- och fredsprisen. Vidare skulle enligt testamentet fysik- och kemipristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien, fysiologi- eller medicinpristagaren av Karolinska institutet, litteraturpristagaren av Svenska Akademien och fredpristagaren av norska stortinget. Sedermera har ett pris i ekonomisk vetenskap till Nobels minne tillkommit genom en donation från Sveriges riksbank. Nobelprisen delas ut årligen den 10 december på Alfred Nobels dödsdag.
Kommunstyrelsen i Karlskoga kommun uppdrog i januari 1994 åt kulturnämnden i kommunen att tillsammans med kommunstyrelsens ledningskontor utreda och för kommunstyrelsen framlägga förslag till att inrätta ett Nobelpristagarnas museum i Karlskoga eller att på annat sätt tillvarata Alfred Nobels namn. Vidare verkar privata aktörer, enskilda personer, i Karlskoga för placering av ett Nobelprismuseum i kommunen.
Det bör tilläggas att Nobels hem under hans sista levnadsår 1894--1896 och laboratorium på Björkborns herrgård i Karlskoga har bevarats och visas som museum för allmänheten. Herrgården fungerar även som lokal för föreläsningar, Nobelsymposier och konserter.
Inrättande av ett museum för regalskeppet Kronan m.m. (mot. 1993/94:Kr237 och 1993/94:Kr305)
Allmänna uppgifter
Den 1 juni 1676 kantrade, exploderade och sjönk regalskeppet Kronan utanför byn Hulterstad på sydöstra Öland under en batalj mellan de svenska och dansk-holländska flottorna. År 1980 upptäcktes vraket och en första undersökning av vrakplatsen gjordes på hösten samma år med ekonomiskt stöd från Riksantikvarieämbetet. Sedan år 1981 bedriver Kalmar läns museum fortlöpande marinarkeologiska undersökningar av vraket av Kronan.
De marinarkeologiska undersökningarna har uppdelats i tre faser enligt följande.
Fas 1. En fullständig utgrävning av skrovområdet i syfte att säkra det slutna fyndet. Fas 2. En skeppsarkeologisk dokumentation av det frilagda skrovet. Fas 3. Lyft/bärgning av babordssidan i syfte att ta till vara eller rekonstruera de underliggande, utvändiga skulpturerna i sina ursprungliga lägen.
Fas 1 beräknas vara fullföljd år 1997. Delundersökningar skall genomföras i syfte att skapa klarhet i möjligheterna att genomföra fas 3 enligt projektets målsättning. Av fysiska skäl krävs en fristående byggnad med krav på antikvarisk anpassning för att härbärgera skrovet.
Ett grundläggande villkor för erhållande av tillstånd att genomföra marinarkeologiska undersökningar av vraket har alltsedan år 1981 varit att undersökningarna skall ske utan kostnad för staten samt att bärgat fyndmaterial skall förvaras och konserveras på lämpligt sätt. Länsmuseet har inte haft möjligheter att ställa resurser till förfogande. Fältarbete, konservering samt inventerings- och magasinskostnader finansieras därför genom sponsring. Huvudsponsor för Kronanprojektet är Svenska Tobaks AB.
RAÄ har den 23 april 1993 i enlighet med bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. beslutat att fynden från de marinarkeologiska undersökningarna under åren 1981--1992 av regalskeppet Kronan skall tillföras Kalmar läns museum.
Vid sidan av en basutställning om Kronan som visas i Kalmar läns museums lokaler har en vandringsutställning producerats till 350-årsminnet av Nya Sverige i Delaware. Utställningen har visats i USA, Canada, Finland, Frankrike, Norge och Danmark. Tillsammans med projektets huvudsponsor Svenska Tobaks AB producerades år 1991 en utställning om Kronan som under ett år visades på Tobaksmuseet på Skansen. (Uppgifterna i detta avsnitt har i huvudsak hämtats från Utvärdering av de marinarkeologiska undersökningarna av regalskeppet Kronan. Åren 1988--92, en redovisning från år 1993 av Kronanprojektets ledare Lars Einarsson, antikvarie vid Kalmar läns museum.)
Tidigare riksdagsbehandling
Hösten 1984 avstyrkte kulturutskottet ett motionsförslag om ökat statligt stöd till projektet Kronan och till bevarande av de föremål som bärgas. Utskottet hänvisade bl.a. till RAÄ och Statens sjöhistoriska museum, som i remissyttranden över motionen erinrat om att staten genom insatser från marinen, kustbevakningen, Statens sjöhistoriska museer, Länsstyrelsen i Kalmar län och RAÄ aktivt medverkat och lämnat avsevärt stöd till projektet. De båda remissinstanserna framhöll också att insatserna för Kronan måste ställas i relation till övriga behov av marinarkeologiska undersökningar. RAÄ uttalade att marinarkeologiska undersökningar är resurskrävande inte enbart genom att de fordrar specialutbildad personal och dyrbar teknisk utrustning. Handhavandet av vrakdelar och andra skeppsfynd ställer stora anspråk på konserveringsutrustning, lagerlokaler och lokaler för utställning (bet. KrU 1984/85:2 s. 9).
Bärgande och bevarande av hjulångaren Erik Nordevall (mot. 1993/94:Kr251)
Allmänna uppgifter
Hjulångaren och fiolbåten Erik Nordevall byggdes på 1830-talet på Hammarstens varv i Norrköping och utrustades därefter i Motala. Fiolbåtar -- med form av en fiol -- hör till de allra tidigaste ångbåtarna i Sverige. De byggdes för att kunna gå i Göta kanal och andra trånga passager. Erik Nordevall trafikerade mestadels sträckan Stockholm--Göteborg. I juni 1856 gick hon på ett grund i Vättern och sjönk efter att ha dragits loss från grundet till botten. År 1980 lokaliserades vraket som ligger på 45 meters djup. Det visade sig vara intakt både exteriört och interiört. Arbetet med att dokumentera Erik Nordevall påbörjades år 1984 och avslutades vid årsskiftet 1989/90.
På uppdrag av en arbetsgrupp, bestående av representanter för Länsstyrelsen i Östergötlands län, Motala kommun, Sjöfartsverket, Statens sjöhistoriska museer, Östergötlands länsmuseum och Göta kanalbolaget, har år 1991 en rapport sammanställts, vari redovisas metoder och kostnader för bärgning, utgrävning, konservering och bevarande av skeppet samt kostnadsberäkning för iordningställande av lokaler. Kostnaderna beräknas till totalt ca 17 miljoner kronor, exklusive kostnader för konservering. Arbetsgruppen anser att kostnaderna genom rationaliseringar och frivilligt arbete kan reduceras till 14 miljoner kronor. Arbetsgruppen förordar att skeppet bevaras i en museibyggnad. Vidare anser arbetsgruppen att en stiftelse bör bildas för projektet. Arbetsgruppens förslag har remitterats till ett antal kulturvårdsorgan, museer, statliga verk etc. Samtliga remissinstanser är positiva till bärgning och tillvaratagande av skeppet. Länsstyrelsen i Östergötlands län avser att försöka arbeta vidare med projektet i samråd med olika intressenter.
Utskottet
Statliga utredningar på kulturområdet
Utskottet vill inledningsvis erinra om att innehållet i den svenska kulturpolitiken varit och är under utredning i parlamentariska kommittéer. Av betydelse för museiområdet och de i detta betänkande aktualiserade museifrågorna är främst Museiutredningens betänkande rörande mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet. En sammanfattning av betänkandet har lämnats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande.
Frågan om ökat statligt stöd till Kulturen i Lund
Förslaget i motion Kr201 (s) syftar till ökat statligt stöd till Kulturhistoriska museet i Lund, Kulturen. Museet står inför stora ekonomiska svårigheter och saknar flera miljoner kronor i driftsbudgeten. För att klara den uppkomna krissituationen med driftsunderskott krävs samverkan mellan stat, landsting och kommun. Av motionen framgår att Kulturen inlett samarbete med andra museer i Skåne. I motionen föreslås att regeringen skall ges till känna behovet av åtgärder för att rädda och utveckla museet.
Sedan motionen väcktes har -- som närmare framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- de akuta ekonomiska problemen för Kulturen i Lund kunnat lösas genom att Malmöhus läns landsting, Lunds kommun och Statens kulturråd tillskjutit extra resurser. Utskottet konstaterar att motionsyrkandet därigenom delvis redan blivit tillgodosett.
Som redovisats i det föregående har Kulturrådet i sin senaste anslagsframställning föreslagit att tio nya grundbelopp skall tillföras Kulturen i Lund, vilket motsvarar ca 1,1 miljon kronor. Frågan bereds för närvarande inom regeringen i arbetet med statsbudgeten. Enligt utskottets uppfattning bör regeringens budgetförslag inte föregripas. Utskottet avstyrker motionen.
Frågan om nationell status för Ekomuseum Bergslagen
Motionärerna bakom motion Kr235 (s) anser att Ekomuseum Bergslagen och de kulturmiljöer som där ingår skall ges nationell status.
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs vid Ekomuseum Bergslagen och de i museet ingående kulturmiljöerna av stor betydelse för förståelsen av Bergslagens och Sveriges historia. Hyttorna, gruvorna och bruksmiljöerna utgör landets första industriområde. Många av de gamla anläggningarna har använts långt in i modern tid och finns alltjämt kvar. Betydande belopp har lämnats i statsbidrag för upprustning av kulturmiljöerna i området under senare år. Engelsbergs bruk ingår i Ekomuseum Bergslagen och är det enda bruk i Sverige som är helt intakt vad gäller byggnader för alla verksamheter. Engelsberg som av internationella experter värderats som ett av de viktigaste järnbruken i världen finns sedan år 1993 med på Unescos Världsarvslista.
Utskottet erinrar om de principiella ställningstaganden som utskottet gjort i museifrågor och som refererats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande. Ställningstagandena innebär bl.a. att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering av museerna eller bedöma om ett museum har större eller mindre riksintresse. Med hänvisning härtill och till det pågående beredningsarbetet på musei- och kulturområdet i övrigt anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om inrättande av nya museer m.m.
Frågor som rör inrättande av en ny museiavdelning eller nya museer tas upp i ett flertal motioner.
Motionärerna bakom motion Kr234 (s) framhåller att staten tillsammans med Smålands museum skall medverka vid tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i Växjö så att de stora glassamlingar som ligger magasinerade kan visas och det svenska glasets historia levandegöras.
Sedan motionen väcktes har -- som redovisats i det föregående -- Boverket under våren 1994 beviljat bidrag om sammanlagt 16 miljoner kronor för om- och tillbyggnad av Smålands museum. Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att glassamlingarna därmed kommer att kunna exponeras i nya lokaler inom en relativt snar framtid. Utskottet konstaterar att motionen således redan delvis blivit tillgodosedd.
Utskottet erinrar om att i enlighet med vad som anförts i det föregående länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de centrala museerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling. Som utskottet tidigare framhållit har Smålands museum genom sin mångåriga insamlings- och dokumentationsverksamhet på glasområdet tagit ett sådant ansvar, något som är till gagn också för museiväsendet i övrigt (se bet. 1988/89:KrU1 s. 15). Då det gäller frågan om museets formella status gör utskottet motsvarande bedömning som i fråga om Ekomuseet. Motion Kr234 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr214 (c) föreslås att förutsättningarna för att inrätta ett filmmuseum i Stockholm skall utredas. Motionären erinrar om att Filmstaden i Råsunda under mer än fem decennier var centralpunkten i svensk filmproduktion och att mycket av det material som används vid filmproduktion fortfarande finns kvar. Motionären anser att det är av riksintresse att de kulturhistoriska värdena tillvaratas genom att ett filmmuseum i Stockholm skapas.
Utskottet vill upplysa om att -- sedan motionen väcktes -- Filminstitutet i sin anslagsframställning för perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996 begärt bidrag för att förbereda och projektera ett filmmuseum. Regeringens beredning av frågan bör inte föregripas. Motion Kr214 avstyrks därför.
I två motioner föreslås att ett Nobelprismuseum skall inrättas i Karlskoga. I motion Kr249 (fp, m, c, v) framhålls att det är rimligt att ett sådant museum inrättas i Karlskoga som i hög grad kännetecknas av Alfred Nobels verksamhet. Motionärerna anser att staten skall uppta förhandlingar med Nobelstiftelsen om hur ett framtida museum skall kunna bildas. Motionärerna bakom motion Kr271 (s) anser att samverkan bör ske mellan staten och berörda regionala och kommunala myndigheter för att finansiera ett sådant projekt.
Utskottet har inhämtat att representanter för Nobelstiftelsen, som förvaltar Nobels efterlämnade förmögenhet, för närvarande utreder förutsättningarna för att inrätta ett Nobelmuseum med tyngdpunkt på nobelpristagarna och deras insatser. Avsikten med museet är att skapa ett unikt vetenskapligt och kulturellt museum om nobelprisen med syfte att spegla den vetenskapliga, kulturella och politiska utvecklingen samt att informera om exempelvis vetenskapens nuvarande inriktning. Utredningsarbetet syftar till att lokalisera museet till Stockholm. På liknande sätt undersöks förutsättningarna för ett museum om Nobels fredspris i Oslo.
Enligt utskottets uppfattning ankommer det inte på riksdagen att ta initiativ i fråga om inrättande eller lokalisering av ett Nobelmuseum. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr249 och Kr271.
Frågan om ett särskilt museum för regalskeppet Kronan tas upp i två motioner.
I motion Kr237 (s) framhålls att någon form av statligt stöd för en sådan satsning är nödvändig med tanke på projektets riksintresse.
I motion Kr305 (c) tas frågan om lokaliseringen av ett Kronanmuseum upp. Motionären anser att Öland är den naturliga platsen för en permanent Kronanutställning och erinrar om att vraket efter Kronan hittades år 1980 öster om byn Hulterstad på sydöstra Öland. En utredning av förutsättningarna för ett museum på Öland föreslås i motionen.
Enligt utskottets uppfattning kan de många fynd som bärgats från Kronan väsentligt bidra till kunskapen om livet ombord på ett örlogsskepp under den svenska stormaktstiden. Det rika fyndmaterialet från skeppet kan också användas som basmaterial inom olika forskningsområden och ge goda möjligheter till tvärvetenskapliga studier.
Utskottet erinrar om att Kalmar läns museum genom beslut av RAÄ har tilldelats fynden från de marinarkeologiska undersökningarna av Kronan under åren 1981--1992. Det ankommer således på länsmuseet att vårda fynden. Likaledes ankommer det på museet att besluta hur fynden skall visas. Enligt utskottets uppfattning bör det därmed också vara en uppgift för länsmuseet att -- om det anses motiverat -- ta initiativ till inrättandet av ett särskilt Kronanmuseum och ta ställning till lokaliseringen av ett sådant museum.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Motionären bakom motion Kr251 (fp) anför att världens äldsta hjulångare, Erik Nordevall, sjönk år 1856 i Vättern och att goda skäl talar för att låta fartyget bli museum i Motala, där dess maskiner byggdes. Enskilda, organisationer och företag har uttryckt sin vilja att bidra, men det krävs också ett statligt engagemang för att ett museum skall kunna förverkligas. Frågan om Erik Nordevall skall bärgas och bevaras som museum bör därför utredas.
Utskottet konstaterar att ett utredningsarbete rörande möjligheterna att bärga och bevara skeppet har gjorts på uppdrag av en arbetsgrupp i vilken bl.a. Länsstyrelsen i Östergötlands län finns representerad. En redogörelse för detta arbete har lämnats i det föregående. Länsstyrelsen arbetar vidare med frågan i samråd med berörda intressenter.
Med hänvisning till det anförda och då det inte ankommer på riksdagen att ta ställning till frågan om projektet skall förverkligas avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ökat statligt stöd till Kulturen i Lund
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr201,
2. beträffande frågan om nationell status för Ekomuseum Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr235,
3. beträffande tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i Växjö
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr234,
4. beträffande förutsättningarna att inrätta ett filmmuseum i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr214,
5. beträffande inrättande av ett Nobelprismuseum i Karlskoga
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr249 och 1993/94:Kr271,
6. beträffande frågan om ett särskilt museum för regalskeppet Kronan
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr237 och 1993/94:Kr305,
7. beträffande utredning av frågan om hjulångaren Erik Nordevall skall bärgas och bevaras som museum
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr251.
Stockholm den 25 oktober 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Birgitta Wichne (m) och Erik Artur Egervärn (c).