Museifrågor
Betänkande 1991/92:KrU1
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU01
Museifrågor
Innehåll
1991/92 KrU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas sex motioner, som samtliga angår museifrågor. Några av motionerna innehåller yrkanden som syftar till att museer -- befintliga eller planerade -- skall bli centralmuseer med statligt kostnadsansvar. I en motion yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna behovet av utbyggnad av ett länsmuseum. Ett motionsyrkande har till syfte att de frivilliga insatserna i samband med lokaliseringen och bärgningen av regalskeppet Vasa skall komma till tydligare uttryck på Vasamuseet.
Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motionsyrkanden. Detta sker med hänvisning bl.a. till vissa principer och riktlinjer i fråga om ansvar och uppgifter på museiområdet som riksdagen antog år 1987.
Motionerna
1990/91:Kr201 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på lämpligt sätt påminna statens sjöhistoriska museum om de betydelsefulla enskilda insatser som möjliggjort Vasamuseets tillkomst.
1990/91:Kr218 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens historia till Borås,
2. att riksdagen beslutar att göra Tekomuseet i Borås till riksmuseum, med statligt kostnadsansvar.
1990/91:Kr284 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbyggnad av ett länsmuseum i Härnösand.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub628.
1990/91:Kr308 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Röhsska museet och Etnografiska museet i Göteborg.
1990/91:Kr312 av Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen beslutar om åtgärder för att inrätta ett internationellt inriktat Östersjömuseum i Oxelösund.
1990/91:Kr313 av Carl G Nilsson och Arne Andersson i Ljung (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om möjligheterna att skapa ett svenskt jaktmuseum.
1990/91:Kr333 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett center för rörliga bilder.
Statsbidrag till museilokaler m.m.
Sedan år 1953 har staten stött investeringar i icke-statliga lokaler för kulturändamål genom inkomster från särskilda kulturlotterier. År 1981 avvecklades med hänvisning till det ekonomiska läget nämnda stöd. År 1984 biföll riksdagen ett förslag i budgetpropositionen under bostadshuvudtiteln (prop. 1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) att stöd skulle ges under anslaget Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 194). Det framhölls att behovet av stöd i vissa fall var kulturpolitiskt angeläget. Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m.
Vid 1989/90 års riksmöte konstaterade kulturutskottet (bet. 1988/89:KrU1 s. 13--14) att möjligheterna att i större eller mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till byggnadsinvesteringar inom kultursektorn genom bidrag enligt de tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter fanns en rad från kulturpolitisk synvinkel angelägna projekt till vilka statligt stöd inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt utskottets mening övervägas i budgetsammanhang.
Under riksmötet 1989/90 beslutade riksdagen genom bifall till en reservation att införa ett särskilt stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, rskr. 168). Enligt beslutet skall bidrag av statsmedel lämnas för ny- eller ombyggnad -- inbegripet standardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte och komplettering av inventarier -- av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Ansökning om bidrag provas av boverkets samlingslokaldelegation. Bidraget uppgår innevarande budgetår till 25 milj.kr.
Principiella ställningstaganden i museifrågor
Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet redovisade vid riksmötena 1988/89, 1989/90 och 1990/91 (bet. 1988/89:KrU1 s. 2--4, 1989/90:KrU4 s. 3--4 och 1990/91:KrU1 s. 4--5) innebörden av dessa ställningstaganden. I korthet innebär de att centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna statens historiska museer, Nordiska museet och etnografiska museet (numera benämnt folkens museum--etnografiska), inom området konst statens konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), statens sjöhistoriska museer, arkitekturmuseet, statens musiksamlingar samt Tekniska museet.
I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).
I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin nuvarande form.
Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor som bör ankomma på regionala och lokala intressenter. Utskottet uttalade samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området (1989/90:KrU4 s. 20).
Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1990/91:Kr218 yrkande 1)
Allmänna uppgifter
I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid överläggningar år 1982 med representanter för bl.a. länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun, statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.
På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs län, folkrörelsearkivet i Borås och bibliotekshögskolan inom högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och samhällsutvecklingen.
Biblioteksmuseiföreningen skall enligt en arbetsplan för verksamhetsåret 1991 bl.a. fullfölja det inventeringsarbete av bibliotekshistoriskt material som påbörjats i Älvsborgs län när det gäller såväl socken- och folkrörelsebibliotek som folkbibliotek i kommunal regi. Vidare skall föreningen söka stimulera igångsättandet av liknande inventeringar i andra län. En annan uppgift för föreningen är att fortsätta arbetet med att lösa lokalfrågan för det planerade museet.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området folkrörelse- och bibliotekshistoria i Borås har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16 och 1990/91:KrU1 s. 10--12. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.
Textilmuseum i Borås (mot. 1990/91:Kr218 yrkande 2)
Allmänna uppgifter
Textilmuseum i Borås, tidigare benämnt Tekomuseum, skall vara ett centrum för upplevelser och kunskap rörande textiltillverkningens utveckling sett ur både teknikhistoriskt, produktionshistoriskt och mänskligt perspektiv. Museet, som är kommunalt, är sedan år 1984 fristående från Borås museum. Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande en utförlig redovisning för museets verksamhet (1988/89:KrU1 s. 10--11).
Museet har nyligen flyttat in i nya lokaler i ett f.d. bomullsspinneri i Borås centrum. Fastighetens konstruktion innebär att museet bl.a. kommer att kunna uppvisa en industrimiljö från sekelskiftet. För närvarande pågår arbete med uppbyggnad av basutställningar, genomgång och arkivläggning av de omfattande föremåls-, arkiv-, biblioteks- och fotosamlingarna m.m. Byggnaden beräknas kunna öppnas för allmänheten i maj 1992.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att göra Textilmuseet till ett "riksmuseum" har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16 och 1990/91:KrU1 s. 10--12. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning till att det i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.
Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg (mot. 1990/91:Kr308 yrk. 1)
Allmänna uppgifter
Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg är kommunala museer som ingår i Göteborgs museer. Etnografiska museet har -- som namnet anger -- en samling av etnografiskt material, främst från Latinamerika, men även från andra världsdelar. Röhsska museet är ett specialmuseum för konsthantverk och design med uppgift att dokumentera och visa utvecklingen inom brukskonst och dekorativ konst.
Både Etnografiska museet och Röhsska museet erhåller statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Sådant bidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för bidragsberäkningen är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de museer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag. För budgetåret 1991/92 har grundbeloppet preliminärt beräknats till 190600 kr. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppet.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om att Etnografiska museet i Göteborg skulle betraktas som riksmuseum har behandlats vid riksmötena 1986/87, 1987/88, 1988/89 och 1990/91 och avslagits av riksdagen på utskottets förslag (bet. KrU 1986/87:21 s. 14--15, KrU 1987/88:13 s. 8, 1988/89:KrU 19 s. 15 och 1990/91:KrU1 s. 11--12).
Utskottet har i det föregående redovisat riksdagens principiella ställningstagande vid riksmötet 1986/87 att ytterligare centrala museer inte borde inrättas och att det inte är motiverat att riksdagen eller regeringen gör någon form av klassificering av museerna utöver vad som redan gjorts beträffande de befintliga centrala museerna och ansvarsmuseerna. Utskottet konstaterade vid riksmötena 1986/87, 1987/88 och 1990/91 att samlingarna vid de etnografiska museerna i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra. Utskottet har också understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de båda museerna.
Östersjömuseum (mot. 1990/91:Kr312)
Allmänna uppgifter
Diskussionen om att inrätta ett skärgårdsmuseum i Oxelösund påbörjades redan år 1966 i Södermanlands läns landsting. Under 1970- och 80-talen fortsatte planeringen av museet som fick en allt större inriktning mot Östersjön som helhet. Ambitionen var att i utställningar skildra ekologiska samband i Östersjön tillsammans med människans livsvillkor i ett kulturhistoriskt perspektiv. Strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av de ekologiska sambanden i Östersjön innebar att projektet år 1984 kom att benämnas Östersjömuseet. Huvudmän för planeringen var länsmuseet -- Stiftelsen Södermanlands läns museer -- och Oxelösunds kommun.
Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 milj.kr. till utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Medlen, som disponerades av statens kulturråd, användes bl.a. för projektet Ekologisk kunskapsspridning, vilket innebar en strävan att integrera ekologin i de kulturhistoriska museernas verksamhet. Ett initiativ som togs i detta sammanhang rörde s.k. kraftcentra för ekologisk kunskapsspridning om bl.a. situationen i Östersjön. I samverkan med i första hand Askölaboratoriet (Stockholms universitet) skulle det planerade Östersjömuseet utgöra ett kraftcentrum för ekologisk kunskapsspridning om Östersjön.
Under hösten 1990 stod det klart att den totala finansieringen av projektet inte kunde lösas på det sätt som tidigare bedömts möjligt, eftersom Södermanlands läns landsting -- med hänvisning till rådande ekonomiska situation -- beslutade att inte delta i finansieringen av ett Östersjömuseum.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1989/90:KrU4 s. 16--17, avstyrkt motioner i vilka begärts statliga investeringsmedel till ett Östersjömuseum. Utskottet hänvisade i det nämnda betänkandet till då gällande möjligheter att erhålla statligt stöd för ny- och ombyggnad av museer, som redovisats i det föregående.
Jaktmuseum (mot. 1990/91:Kr313)
Allmänna uppgifter
En diskussion om inrättande av ett svenskt jaktmuseum har på senare år förts mellan företrädare för Svenska jägareförbundet och Nordiska museet som ansvarsmuseum. Enligt de planer som föreligger skulle ett sådant museum kunna placeras i Kolmårdens djurpark, där lokaler erbjudits för nämnda projekt. Från Svenska jägareförbundet har under hand framhållits att en placering i djurparken innebär att museet blir lättillgängligt för en stor del av landets befolkning. Man räknar med höga besökssiffror, eftersom djurparken årligen har ca en miljon besökare. I den byggnad som erbjudits finns utställningslokaler och biograf- eller konferenslokal. Vid Kolmårdens djurpark finns även en etablerad och utbyggd serviceorganisation med kringarrangemang i form av restauranger, hotell, parkeringsplatser m.m. Finansieringen av museet har inte kunnat lösas, då Jägareförbundet inte lyckats få sponsorer till investeringarna i önskvärd utsträckning.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att inrätta ett särskilt jakt- och fiskemuseum har behandlats med anledning av ett motionsyrkande i ett av riksdagen godkänt betänkande, JoU 1975/76:22 (rskr. 106). Jordbruksutskottet tillstyrkte i nämnda betänkande ett motionsyrkande om utredning av frågan. Med anledning av riksdagens beslut gav regeringen i mars 1976 statens kulturråd i uppdrag att verkställa den begärda utredningen.
Kulturrådet har därefter i samband med att rådet utrett de centrala museernas uppgift och ansvar för landets museiväsende bl.a. uttalat att behovet av att inrätta och driva museer som skulle täcka nya samlingsområden, s.k. vita fält, får lösas inom den nuvarande centralmuseistrukturen eller inom andra samlande och bevarande institutioner än de centrala museerna. I riksdagsbehandlingen av den därpå följande propositionen anslöt sig kulturutskottet -- som nämnts i det föregående -- till denna uppfattning. Utskottet uttalade också att det för närvarande i princip inte bör inrättas fler centralmuseer (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr. 342).
Center för rörliga bilder (mot. 1990/91:Kr333)
Allmänna uppgifter
Institutioner eller myndigheter inom den sektor som motionen berör är -- förutom statens kulturråd -- Svenska Filminstitutet och Arkivet för ljud och bild.
Ett statligt bidrag utgår för främjande av spridning och visning av värdefull film under anslaget Filmstöd på utbildningsdepartementets huvudtitel. Bidraget, som för innevarande budgetår uppgår till högst 4,5 milj.kr., fördelas av Filminstitutet och används för lokalt arbete med video. Stödet avser främst verksamheter med inriktning på barn och ungdom och syftar till att förbättra möjligheterna för dessa grupper att på egen hand arbeta med den rörliga bilden som uttryckssätt.
Arkivet för ljud och bild har i uppgift att bevara och för forskningsändamål tillhandhålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Denna lag innehåller i här aktuellt avseende regler om att en kopia av bl.a. upptagningar av Sveriges Radios radio- och TV-program, svenskproducerade fonogram och videogram skall lämnas till arkivet för ljud och bild.
I sammanhanget kan nämnas att utskottet inhämtat att den moderna informationstekniken prövas på allt fler museer. På eget initiativ och med stöd från statens kulturråd arbetar museerna med film- och videoteknik. Försök pågår även med interaktiv video. På Vasamuseet har t.ex. en datastation byggts invid Vasas köl, avsedd för både barn och vuxna. I programmet Segla Vasa kan besökaren laborera med barlast, vindstyrka, bestyckning etc. och därigenom få kunskap om fartygets stabilitet och förstå varför Vasa kantrade. Vidare kan nämnas att Nordiska museet såsom ansvarsmuseum har ett samlat ansvar för den informationsteknologiska utvecklingen vid museerna.
Utbyggnad av länsmuseet i Härnösand (mot. 1990/91:Kr284)
Allmänna uppgifter
Under lång tid har lokalfrågan för Länsmuseet Murberget i Härnösand diskuterats. Museet är ett friluftsmuseum med ett sjuttiotal byggnader, som varje sommar ger en inramning åt en omfattande programverksamhet.
Sedan motionen väcktes har -- enligt vad utskottet inhämtat -- planerna på att bygga ett nytt länsmuseum på Murberget i Härnösand tagit fastare form. Enligt uppgift beräknas totalkostnaden för museet uppgå till 80 milj.kr. Av beloppet avser landstinget svara för hälften. Vidare har boverket, som disponerar särskilda medel för ny- eller ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler (se inledande avsnitt), beviljat 3,5 milj.kr. för projektet. Slutligen har beredskapsmedel om sammanlagt 25 milj.kr. beviljats via arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Västernorrlands län för samma ändamål.
Utskottet har också inhämtat att landstinget i Västernorrland under sommaren 1991 inbjudit fyra arkitektföretag till en arkitekttävling för en ny museibyggnad som skall placeras i anslutning till det befintliga friluftsmuseet på Murberget. Arkitekttävlingen kommer att avgöras under hösten.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om statligt stöd till nya lokaler för Länsmuseet Murberget i Västernorrland har tidigare behandlats av riksdagen. Med hänvisning till möjligheterna för icke-statliga kulturbyggnader att erhålla stöd för byggnadsinvesteringar avslog riksdagen efter förslag från utskottet yrkanden med denna innebörd (1989/90:KrU17, s. 21, rskr. 219).
Utskottet
Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer
I motion Kr218 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta att förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas och biblioteksverksamhetens historia till Borås (yrkande 1). Eftersom utvecklingen går snabbt inom detta område är det enligt motionärerna hög tid att samla in och på olika sätt åskådliggöra hur våra folkrörelser vuxit fram, vilket lämpligen kan göras i samband med ett biblioteksmuseum, eftersom mycket av framväxten är gemensam för de båda företeelserna. Det skulle vara lämpligt att förlägga ett folkrörelse- och biblioteksmuseum till Borås, där bibliotekshögskolan skulle ha stor glädje av ett sådant museum. Den kunskap som finns samlad inom bibliotekshögskolan borde också komma väl till pass vid uppbyggandet av ett sådant museum.
I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 med uppgift att insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige. Föreningen arbetar också med att lösa lokalfrågan för det planerade museet.
I samma motion yrkas också att riksdagen beslutar att göra Textilmuseum i Borås -- tidigare benämnt Tekomuseum -- till "riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att det borde vara ett riksintresse att det blir möjligt att visa tekoindustrins historia genom såväl permanenta som tillfälliga utställningar. För detta krävs ett nytt museum. Enligt motionärerna är det angeläget och brådskande att göra Textilmuseet till "riksmuseum" med statligt ekonomiskt medansvar. I och med att museet från år 1990 disponerar nya och större lokaler finns förutsättningar att utveckla det till ett "riksmuseum". Motionärerna anser att riksdagen skall ändra sitt tidigare ställningstagande att flera centrala museer inte skall inrättas för närvarande.
I det föregående har det bl.a. redovisats att det vid Textilmuseet pågår arbete med uppbyggnad av basutställning m.m. och att museibyggnaden beräknas kunna öppnas i maj 1992.
Enligt motion Kr308 (fp) bör Etnografiska museet i Göteborg såväl som dess motsvarighet i Stockholm betraktas som "riksmuseum". Museerna kompletterar varandra och utgör tillsammans ett riksintresse. Även Röhsska museet med sina samlingar av brukskonst och dekorativ konst som belyser riktningar och tendenser inom samtida konsthantverk och konstindustri är enligt motionen av riksintresse. Därför föreslår motionärerna att kulturrådet får i uppdrag att se över möjligheterna att omvandla Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg från kommunala museer till centrala museer (yrkande 1).
Etnografiska museet och Röhsska museet ingår båda i Göteborgs museer som erhåller statsbidrag i form av grundbelopp för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala museer. Enligt den fördelning av grundbelopp som statens kulturråd gjort för budgetåret 1990/91 erhåller Göteborgs museer 92 grundbelopp, vilket innebär en ökning med 10 grundbelopp jämfört med budgetåret 1989/90. Utskottet, som ansåg det angeläget att förstärka resurserna på det regionala museiområdet, föreslog våren 1991 en ökning av det totala antalet grundbelopp i landet med 125 fr.o.m. den 1 januari 1992, vilket riksdagen godkände (bet. 1990/91:KrU25, rskr. 234). Kulturrådet beslutar i dagarna om fördelningen av grundbeloppen.
Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1990/91:KrU1 (s. 11), konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer.
Ett Östersjömuseum som ett kulturellt och ekologiskt centrum kan enligt motion Kr312 (v) utgöra en viktig bas för ett samarbete med andra Östersjöländer. Oxelösund är enligt motionären en lämplig placering. I motionen yrkas att riksdagen skall besluta om åtgärder för att inrätta ett internationellt inriktat Östersjömuseum i Oxelösund.
Som tidigare nämnts i detta betänkande har frågan om att inrätta ett Östersjömuseum diskuterats under lång tid och drivits av bl.a. Södermanlands läns landsting. Under hösten 1990 stod det klart att finansieringen av projektet inte kunde lösas på det sätt som tidigare bedömts möjligt, eftersom landstinget beslutade att inte delta i projektet.
Enligt vad utskottet har inhämtat drivs projektet emellertid vidare av länsstyrelsen i Södermanlands län tillsammans med Nyköpings och Oxelösunds kommuner, som satsar på en utveckling och uppbyggnad av ett Östersjöcentrum vid Sörmlandskusten. Grundtanken är att detta centrum skall ha tre olika verksamhetsgrenar, nämligen forskning och undersökning, utbildning och undervisning samt information och utställningar. Under hösten 1991 pågår arbete med en fördjupad genomgång av frågorna om utbyggnad av anläggningar i Nyköping och Oxelösund samt fortsatt diskussion om finansieringen av erforderliga investeringar och av den löpande verksamheten.
Enligt motion Kr313 (m) behövs ett svenskt jaktmuseum för att samla, bevara och presentera det omfattande jakthistoriska material som i dag finns utspritt och är svåråtkomligt för allmänheten. Ansvaret för uppbyggnaden av ett jaktmuseum borde enligt motionärerna kunna åvila Svenska jägareförbundet i direkt samarbete med våra centrala museer, i första hand Nordiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Därför yrkas att regeringen skall tillsätta en utredning om möjligheterna att skapa ett svenskt jaktmuseum.
Utskottet har inhämtat att jaktens och fiskets utveckling belyses genom samlingar vid en rad museer i landet. Särskilt har Nordiska museet ägnat sig åt insamlingsverksamhet och dokumentation inom detta område. Även de regionala museerna har i sitt arbete ägnat stor uppmärksamhet åt jaktens och fiskets utveckling. Dessutom finns ett antal mindre jaktmuseer, t.ex. i Eringsboda i Blekinge län och Eriksmåla i Kronobergs län, vilka drivs i privat regi och enligt uppgift speglar karaktären av resp. regions jaktseder. Nyligen invigdes även ett jaktmuseum i Lycksele med Lycksele Hembygdsgille som huvudman.
Enligt motion Kr333 (c) är det viktigt att museiverksamheten utvecklas och ges möjlighet att utnyttja nya informationskanaler. För unga människor är datakommunikation, rörliga bilder och musik ett naturligt sätt att uttrycka sig. Därför föreslås att möjligheterna att skapa ett center eller museum för rörliga bilder skall undersökas (yrkande 8).
Utskottet vill först erinra om att ett särskilt stöd för film- och videogramproduktion inom museerna om 750000 kr. tidigare utgått, nämligen fr.o.m. budgetåret 1982/83 t.o.m. budgetåret 1986/87 (prop. 1981/82:111, KrU30, rskr. 360). Avsikten med bidraget var bl.a. att framställa program som kunde föra ut kunskapen om museernas samlingar till en vidare krets. Numera kan bidrag för ändamålet utgå från anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Tidigare i detta betänkande har nämnts att den nya informationstekniken prövas på allt fler museer. I kulturrådets rapport Att vidga deltagandet i kulturlivet. Delrapport. Bildkonst, museer, kulturmiljö, arkiv (Rapport från statens kulturråd 1991:3) diskuteras olika åtgärder, vidtagna för att vidga museernas publik. Bl.a. beskrivs den moderna informationstekniken på museerna (s. 110). Museerna kan på eget initiativ och i viss mån med ekonomiskt stöd från det ovan angivna anslaget hos kulturrådet arbeta offensivt med film- och videoteknik. Försök pågår t.ex. med interaktiv video. Utskottet har inhämtat att det inom Svenska museiföreningen, som är en ideell förening med uppgift att främja svenskt museiväsen, finns en film- och videokommitté, som bevakar medieutvecklingen för museernas räkning och förmedlar information härom bl.a. genom sin tidning Film- och videonytt.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att museerna alltmer utnyttjar den moderna informations- och medietekniken, som kan bidra till att på ett pedagogiskt och intresseväckande sätt stimulera inte minst unga människor att ta till sig den kunskap som en utställning vill förmedla.
Då det gäller ställningstagandet till de nu aktuella motionsyrkandena vill utskottet först erinra om att det i landet finns tio centrala museer till vilka statligt driftbidrag utgår. Med begreppet "riksmuseum" torde motionärerna avse centralt museum där staten har kostnadsansvaret. Staten lämnar vidare bidrag till regionala museer enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Statligt bidrag utgår också till ett antal andra museer såsom Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet och Thielska galleriet. Slutligen kan statligt bidrag lämnas av statens kulturråd till olika slag av museer i form av projektbidrag och bidrag till utveckling av museiverksamheten.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt redovisat riksdagens ställningstagande år 1987 till de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/88:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet ansåg att det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Utskottet framhöll också att -- i den mån ett insamlingsområde inte uppmärksammats i tillräcklig grad eller helt förbisetts -- detta i första hand får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Utskottet ansåg inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. Utskottet erinrade också om att utskottet vid riksmötet 1986/87 anslöt sig till den uppfattning som 1965 års musei- och utställningssakkunniga givit uttryck åt, nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling. Denna uppfattning delades av utskottet.
Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten -- senast i betänkandet 1990/91:KrU1 -- i frågan om inrättande av ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionerna Kr218, Kr308 yrkande 1, Kr312, Kr313 och Kr333 yrkande 8.
Utbyggnad av länsmuseet i Härnösand
Enligt motion Kr284 (mp) skulle ett länsmuseum i Härnösand höja länets attraktionskraft. Motionären begär att riksdagen skall ge regeringen till känna behovet av utbyggnad av länsmuseet i Härnösand.
Som tidigare nämnts i detta betänkande finns långt framskridna planer på att bygga ett nytt länsmuseum i Härnösand med bl.a. statlig finansiering. I det föregående har redovisats att beslut fattats att bevilja sammanlagt 28,5 milj.kr. i statsbidrag för nämnda ändamål. Utskottet konstaterar -- med hänvisning till den nämnda redovisningen -- att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig.
Fråga om minnestavla i Vasamuseet
I motion Kr201 (m) framhålls att Vasamuseets tillkomst inte varit möjlig utan stora insatser från privatpersoner och företag. Särskilt omnämns Anders Franzén, som fann skeppet, och Broströms rederi som, genom sitt dotterbolag Neptunbolaget, bekostade stora delar av bärgningen. Dessa frivilliga insatser har enligt motionären inte ihågkommits av museet. Det vore därför lämpligt att statens sjöhistoriska museer med en minnestavla eller på något annat sätt redogör för de olika frivilliga insatser som möjliggjorde tillkomsten av museet. Motionären hemställer av den anledningen om att statens sjöhistoriska museer påminns om de betydelsefulla enskilda insatser som möjliggjort Vasamuseets tillkomst.
Utskottet vill erinra om att såväl Anders Franzéns som Neptunbolagets insatser för upptäckten av Vasa och för Vasamuseets tillkomst tydliggörs i en film som kontinuerligt visas för museets besökare. Av en särskild utställning som behandlar bärgningen framgår också dessa insatser. Därutöver finns i museet en porträttmedaljong föreställande Anders Franzén. Medaljongen kommer enligt vad utskottet inhämtat att kompletteras med text med i huvudsak det innehåll som motionären önskar.
Enligt utskottets mening är den i motionen upptagna frågan av den karaktären att det i första hand ankommer på ledningen för Vasamuseet och styrelsen för statens sjöhistoriska museer att pröva den. Med hänvisning till vad utskottet inhämtat konstaterar utskottet att det finns anledning utgå från att motionens syfte kommer att bli tillgodosett genom åtgärder av dessa organ. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inrättande av ytterligare museer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr218, 1990/91:Kr308 yrkande 1, 1990/91:Kr312, 1990/91:Kr313 och 1990/91:Kr333 yrkande 8,
2. beträffande utbyggnad av länsmuseet i Härnösand
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr284,
3. beträffande fråga om minnestavla i Vasamuseet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr201.
Stockholm den 23 oktober 1991
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Bert Karlsson (nyd).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.