Museer och utställningar
Betänkande 2001/02:KRU14
Kulturutskottets betänkande2001/02:KRU14
Museer och utställningar
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet motioner som har väckts under allmänna motionstiden 2000/01 och 2001/02. Motionerna gäller frågor om en konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor, utredning om behovet av fler nationella museer, inriktningen på museipolitiken, vård och gallringsplaner på museerna, Foto-SESAM, fritt inträde på statliga museer, ABM-utredningen, konstpedagogik, länsmuseernas ekonomiska situation, exponering av kulturskatter i regionen, det samiska kulturarvet, nationella uppdrag, särskilt resurscentrum för genusperspektivet på museerna, utredning om genusperspektivet, särskilda kvinnomuseer, museer som lyfter fram specifika kvinnor, ekomuseer, museijärnvägar, ångfartyg och lokaliseringen av ett idrottsmuseum. Vidare behandlas motioner om begäran av statliga medel till vissa museer m.m. bland annat till Flygvapenmuseum, Julita gård, Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé, Sveriges Teatermuseum, Strindbergsmuseet, Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv, Nobelmuseerna i Stockholm och i Karlskoga, Marionettmuseet, ett s.k. nationellt skogsmuseum, Studioglasmuseum i Torshälla, Skoindustrimuseum i Kumla, Ållebergs segelflygsmuseum, Museum Anna Nordlander, Hjulångaren Erik Nordevall, Emigranternas hus i Göteborg, Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra, Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala, Tennismuseum, Länskonstmuseum i Kiruna, Centrum för politisk illustrationskonst, Populärmusikmuseum i Piteå och Restaurangmuseum. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 24 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Principiella ställningstaganden till inrättande av nya statliga eller med dem jämbördiga, statligt finansierade museer m.m. 1. Konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222 yrkande 1 och 2001/02: Kr239 yrkande 2. Reservation 1 (v, c) 2. Utredning om behovet av fler nationella museer Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222 yrkande 2 och 2001/02: Kr239 yrkande 1. Reservation 2 (v, c) Övergripande frågor på museiområdet 3. Inriktningen av museipolitiken Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande 7. Reservation 3 (m) 4. Vård av museisamlingarna Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8 och 2001/02: Kr419 yrkande 9. Reservation 4 (fp) 5. Museernas arbete med gallringsplaner Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr300 yrkande 2. Reservation 5 (m) 6. Foto-SESAM Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 17. Reservation 6 (c) 7. Fritt inträde på statliga museer Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr396. 8. ABM-utredningen Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande 1. Reservation 7 (m, kd, c, fp) 9. Konstpedagogik Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande 10. Reservation 8 (kd) 10. Länsmuseernas ekonomiska situation Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 19 Reservation 9 (c) 11. Exponering av kulturskatter i regionerna Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr248. Reservation 10 (1 m, c) 12. Det samiska kulturarvet Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr324, 2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6. Reservation 11 (c, fp, mp) Reservation 12 (v) 13. Nationellt uppdrag Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 12. 14. Särskilt resurscentrum för genusperspektivet på museerna Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr326. 15. Utredningen om genusperspektivet Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande 11. 16. Särskilda kvinnomuseer Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 11 och 2001/02: Kr417 yrkande 10. 17. Museer som lyfter fram specifika kvinnor Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 55. 18. Definition av begreppet ekomuseum Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande 1. Reservation 13 (v) 19. Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande 2. Reservation 14 (v) 20. Finansiering av ekomuseer Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande 3. Reservation 15 (v) 21. Ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr275 och 2001/02:Kr384. 22. Museijärnvägar Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr269, 2000/01:Kr332 och 2001/02:Kr327. 23. Ångfartyg Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr270. 24. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande 18. Begäran om statliga medel till vissa museer m.m. 25. Flygvapenmuseum Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr269, 2001/02:Kr295 och 2001/02:Ub294 yrkande 2. 26. Julita gård Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr252. 27. Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr251. 28. Sveriges Teatermuseum Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr281. Reservation 16 (fp) 29. Strindbergsmuseet Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr313 och 2001/02:Kr335. 30. Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande 13. Reservation 17 (v) 31. Samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr238. Reservation 18 (1 v) 32. Nationellt Alfred Nobelmuseum Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr264. Reservation 19 (kd) 33. Marionettmuseet Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 15. Reservation 20 (m, fp) 34. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr204, 2000/01:Kr245, 2000/01: Kr329, 2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385, 2001/02:Kr386 och 2001/02: Kr387. Reservation 21 (1 m) 35. Studioglasmuseum i Torshälla Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr291 och 2001/02:Kr393. 36. Skoindustrimuseum i Kumla Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr206. 37. Ållebergs segelflygsmuseum Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr271. 38. Museum Anna Nordlander Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:Kr276, 2000/01: Kr277, 2000/01:Kr331 och 2001/02:Kr391. Reservation 22 (c) Reservation 23 (mp) 39. Hjulångaren Erik Nordevall Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr234 och 2001/02:Kr395. 40. Emigranternas hus i Göteborg Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr238, 2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316. Reservation 24 (fp) 41. Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr265. 42. Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr223. 43. Tennismuseum Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr226. 44. Länskonstmuseum i Kiruna Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr331. 45. Centrum för politisk illustrationskonst Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr394. 46. Populärmusikmuseum i Piteå Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr328 och 2001/02:Kr388. 47. Restaurangmuseum Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr277. Stockholm den 5 mars 2002 På kulturutskottets vägnar Inger Davidson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Hillevi Larsson (s), Anne-Katrine Dunker (m) och Boel Lindén (v).
2001/02 KrU14
Utskottets överväganden Principiella ställningstaganden till inrättande av nya statliga museer eller med dem jämbördiga, statligt finansierade museer m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor, jämför reservation 1 (v, c) och - utredning om behovet av fler nationella museer, jämför reservation 2 (v, c). Bakgrund Utskottet har alltsedan år 1987 gjort vissa principiella ställningstaganden i samband med behandlingen av motioner om museifrågor (bet. 1986/87: KrU21 s. 7-9). De innebär i korthet - att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer, - - att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering av museerna i landet eller att bedöma om ett museum har större eller mindre riksintresse, - - att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga museernas dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling, - - att, i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser, - - att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och att inrätta lokala museer. - Utskottet har även uttalat att när initiativ till nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar att investeringar och drift kan finansieras (bet. 1995/96:KrU1 s. 19). Ställningstagandena har godkänts av riksdagen. Motionerna Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr222 (v) yrkande 1 och 2001/02:Kr239 (v) yrkande 2 begär att regeringen gör en konsekvensanalys av utskottets och riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor som förhindrar inrättande av nya centrala museer. I samma motioner, motionerna 2000/01:Kr222 (v) yrkande 2 och 2001/02: Kr239 (v) yrkande 1, begär motionärerna att regeringen utreder behovet av fler nationella museer med statlig finansiering. Utskottets ställningstagande Som ovan angetts har utskottet tidigare, med början våren 1987 (bet. 1986/87:KrU21 s. 7-9), gjort vissa principiella ställningstaganden i samband med behandlingen av motionsförslag om bidrag till inrättande av nya statliga museer och med dem jämbördiga, statligt finansierade museer. Utskottet vill påminna om att existerande sådana museer betecknas centrala museer (bet. s. 5). Uttryck som nationella museer eller riksmuseer används inte även om dessa beteckningar kan ingå i namnen på äldre centrala museer. Av de centrala museerna har ett antal dessutom uppgiften att vara ansvarsmuseer inom sina respektive verksamhetsområden (bet. s. 5-6). Medel till dessa centrala museer anvisas inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid under anslagen 28:29 Centrala museer: Myndigheter och 28:30 Centrala museer: Stiftelser. Utskottet står fast vid att de redovisade principerna bör gälla och anser inte att riksdagen i varje särskilt fall bör ingående pröva motionsförslag om inrättande av nya centrala, dvs. statliga eller med dem jämbördiga, statligt finansierade museer. Utskottet anser inte att det behöver göras en konsekvensanalys av detta principiella ställningstagande. Utskottet har inte den uppfattning, som framförs i motionerna, att ställningstagandet hindrar inrättandet av nya centrala museer. När en majoritet i riksdagen finner att utvecklingen i samhället i stort och inom museiområdet talar för en omstrukturering och inrättande av ett nytt centralt museum finns det självfallet inte något som hindrar att riksdagen beslutar i en sådan fråga. Ett exempel under senare tid är beslutet år 1997 om inrättandet av Statens museer för världskultur innefattande fyra olika museer, varav tre redan tidigare existerande centrala statliga museer och ett tidigare kommunalt museum. Utskottet anser inte heller att behovet av fler s.k. nationella museer, dvs. centrala museer, behöver utredas särskilt. Utskottet vill framhålla att förslag från en utredning av detta slag kan komma att låsa museiutvecklingen under en längre tid samtidigt som behoven av insatser på museiområdet och de ekonomiska förutsättningarna härför med stor säkerhet kommer att skifta. Utskottet utgår också från att de statliga myndigheterna med ansvar på museiområdet har den överblicken och kunskapen att de kan påtala om något särskilt insamlingsområde inte har uppmärksammats i tillräcklig grad eller förbisetts. I vissa fall bör behov av ökade eller nya insatser - som utskottet framhållit under tidigare år - kunna tillgodoses inom redan befintliga museer och genom särskilda riktade insatser. I andra fall skulle det, som nämnts ovan, kunna bli fråga om att inrätta nya statliga eller statligt finansierade museer. För det fall att det framdeles finns utrymme inom kulturbudgeten för en mera betydande satsning på museiändamål bör det då, i varje särskilt fall, bedömas hur medlen bäst bör användas och om ett nytt centralt museum är det bästa alternativet att tillgodose uppkomna behov. Utskottet vill slutligen understryka att inrättande av ett centralt museum kräver avsevärda nya resurser, eventuellt i kombination med omprioriteringar. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01: Kr222 (v) yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Kr239 (v) yrkandena 1 och 2. Övergripande frågor på museiområdet Inriktningen av museipolitiken Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - inriktningen av museipolitiken, jämför reservation 3 (m). Motionen Motion 2000/01:Kr235 (m) handlar om den statliga museipolitiken och syftar i huvudsak till att den statliga museisektorn skall få en tydligare struktur. I motionen sägs bl.a. att myndighetsfunktionerna på området kan samordnas samtidigt som den utåtriktade verksamheten bör präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av stödfunktioner såsom administration, lönehantering, magasinering och konservering kan enligt motionärerna tillgodoses genom gemensam upphandling. Vidare nämns i motionen att det nuvarande systemet med ansvarsmuseer bör ersättas med en ordning där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade, fleråriga nationella uppdrag (yrkande 7). Utskottets ställningstagande Utskottet behandlade en liknande motion hösten 2001 (bet. 2001/02:KrU1). Utskottet angav då bl.a. följande. I budgetpropositionen för år 2001 redogjorde regeringen för de strukturella och organisatoriska förändringar som gjorts inom det statliga museiområdet sedan regeringens kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3) lades fram för riksdagen. Vidare redogjorde regeringen för hur det fortsatta arbetet med en översyn inom museisektorn bedrevs. Regeringen uttalade att den bl.a. avsåg att genomföra en särskild granskning av de centrala museernas magasinssituation och möjligheterna till ökad samordning inom museisektorn, t.ex. när det gäller vård av samlingarna. Regeringen avsåg att löpande hålla riksdagen informerad om detta arbete. Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att regeringen anser att ytterligare strukturella omvandlingar inte bör ske inom museiområdet för närvarande. Vidare framgår att Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet fått i uppdrag att redovisa en plan för inventerings- och analysarbete beträffande de centrala museernas magasin för samlingar. Uppdraget har redovisats till regeringen. I samband med detta har också samordningsaspekter inom området granskats. Vidare har regeringen föreslagit en rad medelsförstärkningar till olika museer under anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter för att säkerställa en fortsatt god utveckling då det gäller att bevara, förmedla och bygga upp kulturarvet. Utskottet har tidigare under hösten 2001 ägnat uppmärksamhet åt frågan om myndighetsstrukturen på museiområdet med anledning av att konstitutionsutskottet berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet som bl.a. granskat regeringens handläggning av det ovan redovisade ärendet beslutade att det inte fanns anledning att yttra sig över skrivelsen. Enligt utskottets uppfattning har regeringen - som den utlovat - fortlöpande lämnat redovisning till utskottet för frågor som har anknytning till myndighetsstrukturen på museiområdet. Utskottet ansåg sammanfattningsvis att det inte fanns skäl att begära att regeringen skulle lämna förslag till nya strukturella omvandlingar på museiområdet och avslog motionen. Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag. Utskottet anser inte heller att det finns skäl att i dagsläget ändra på det nuvarande systemet med ansvarsmuseer bland de statliga eller till större delen statligt finansierade centrala museerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7. Vårda och gallra samlingarna m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - vård av museisamlingarna, jämför reservation 4 (fp), - museernas arbete med gallringsplaner, jämför reservation 5 (m) och - Foto-SESAM, jämför reservation 6 (c). Motionerna Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 9 begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden. I motion 2001/02:Kr300 (m) anser motionärerna att begreppet signifikans skall införas i museernas arbete med gallringsplaner. Om man tar hänsyn till signifikansen hos ett föremål, efter särskilda kriterier, skulle arbetet med gallringen av föremål på museer enligt motionärerna bli lättare (yrkande 2). Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär att regeringen skall förelägga riksdagen förslag om hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas, avseende både foto och film (yrkande 17). Utskottets ställningstagande Beträffande motionsyrkandet om en plan för hur staten kan stödja vården av museernas samlingar i framtiden vill utskottet erinra om att Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd fått i uppdrag att tillsammans redovisa en plan för inventerings- och analysarbete beträffande de centrala museernas magasin för samlingar. Uppdraget redovisades i juni år 2001. Utskottet har inhämtat att den avrapporterade planen, som behandlar bl.a. vård- och bevarandefrågor, för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 9. Frågan om museernas arbete med gallring har utskottet tidigare behandlat, bl.a. våren 2000. Utskottet uttalade då följande. Frågor om gallring vid museer ingår som en del av museernas insamlingspolicy och kräver professionella bedömningar. Det som för en lekman synes vara enkelt - t.ex. att avyttra dubbletter av föremål - kan från en museitjänstemans utgångspunkt vara mindre självklart. Som nämns i regeringens skrivelse (1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom Kulturområdet, SESAM-projektet) kan det som inte verkar vara betydelsefullt vid gallringstillfället komma att förändras över tid. Likaså kan problem av juridisk natur komplicera museernas önskan att gallra i föremålsbeståndet. Vissa villkor kan t.ex. ha förknippats med donerade föremål. Vidare krävs regeringsbeslut för avyttring av föremål i statliga museers samlingar (jfr 9 kap. 8 och 9 §§ regeringsformen). Utskottet hänvisade i detta sammanhang till ett utförligt resonemang om gallringsfrågor i Museiutredningens betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51, s. 99). Utskottet anser att motionsyrkandet om att införa begreppet signifikans i museernas arbete med gallringsplaner inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2. Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om en satsning kallad Foto-SESAM, senast våren 2000 i samband med behandlingen av regeringens skrivelse 1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM- projektet. Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandet, erinrade då bl.a. om att Nordiska museet är ansvarsmuseum för kulturhistorisk fotografi och att Fotosekretariatet vid museet tillsammans med Fotorådet med representanter för museer, arkiv och bibliotek har upprättat en bevarandeplan för svensk fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen föreslås att ett Foto-SESAM skall inrättas. Vidare erinrade utskottet i sammanhanget om den försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT, som varit ett treårsprojekt och som pågått t.o.m. år 2001. Syftet med projektet var att erbjuda personer med arbetshandikapp arbete och att öka tillgängligheten till kulturarvet (bet. 1999/2000:KrU14). Satsningen på Kulturarvs-IT har utvärderats, och resultaten uppvisar enligt regeringen positiva effekter såväl från sysselsättningssynpunkt som från tillgänglighets- och bevarandesynpunkt. Regeringen har därför föreslagit att satsningen på Kulturarvs- IT skall förlängas t.o.m. år 2002. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed (prop. 2001/02:1 utg.omr. 13, bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115). Vidare kan framhållas att riksdagen i december 2001 beslutat att en filmvårdscentral för s.k. icke- fiktiv film skall etableras i Grängesberg. Filmvårdscentralen skall ta hand om, bevara och tillgängliggöra film och videoband (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 67-68, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Det kan också framhållas, som utskottet ovan nämnt, att frågor om bl.a. vård och bevarande av kulturarvet för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Med hänvisning till vad utskottet anfört om inrättandet av en filmvårdscentral, en fortsättning på Kulturarvs-IT och om regeringens beredning av vård- och bevarandefrågor avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 17. Fritt inträde på statliga museer Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - fritt inträde på statliga museer. Motionen I motion 2001/02:Kr396 (s) begär motionärerna att regeringen tillsätter en utredning om att besök på statliga museer skall vara avgiftsfria. Utskottets ställningstagande Riksdagen avslog en liknande motion våren 2000. Utskottet erinrade då bl.a. om att ett av de kulturpolitiska målen syftar till att kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till kulturupplevelser. Utskottet ansåg att de statliga och statsunderstödda institutionerna självfallet skall ha en prispolitik som gagnar detta mål. Utskottet angav att det också bör ligga i de angivna institutionernas och andra offentligt stödda institutioners eget intresse att ha en prispolitik som i ett längre perspektiv leder till att de kan hålla kvar och om möjligt öka sin publik (bet. 1999/2000:KrU11). Utskottet noterar att Statens historiska museum under två perioder gjort försök med fri entré. Motivet har varit att undersöka vilka effekter en sådan satsning har på antalet besökare och om man kan nå nya målgrupper. Resultatet från den utvärdering som museet gjort visar att museet under försöksperioderna lockade fler besökare och dessutom många som aldrig tidigare besökt museet. Regeringen ansåg att försöken var så intressanta att regeringen föreslog att 500 000 kronor skulle anvisas museet under år 2002 i syfte att ytterligare pröva förutsättningarna för fri entré. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 33, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Utskottet anser att slutresultatet av den försöksverksamhet som pågår på Statens historiska museum bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr396 (s). ABM-utredningen Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - ABM-utredningen, jämför reservation 7 (m, kd, c, fp). Bakgrund Kulturutskottet ansåg i ett betänkande våren 2001 att det var dags att närmare analysera förutsättningarna för en vidareutveckling av främst de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter att samverka sinsemellan, både mellan de tre områdena (arkiv, bibliotek och museer) och inom vart och ett av dem. Analysen borde enligt utskottet behandla såväl förutsättningarna för teknisk samordning som möjligheterna att nå en samsyn kring verksamheternas uppdrag. Utskottet ansåg att regeringen bl.a. borde låta göra en kartläggning av de åtgärder som hittills vidtagits då det gäller samverkan inom ABM-området och en utvärdering av hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter. Vidare angavs bl.a. att det bör bedömas vilka förutsättningar som finns för att samverkan på ABM- området även i fortsättningen bör ske på de medverkande institutionernas egna initiativ och i den omfattning och på det sätt som institutionerna själva önskar eller om samverkan även bör åstadkommas utifrån statliga direktiv. Utskottet angav också att den föreslagna översynen av samverkan inom ABM-området även borde resultera i förslag till några konkreta samverkansprojekt som kan föra den påbörjade utvecklingen vidare. Utskottet ansåg att vad utskottet anfört borde tillkännages för regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2000/01:KrU5, rskr. 2000/01:175). I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 40) angav regeringen: "Kulturutskottet anför i betänkande 2000/01:KrU5 bl.a. att regeringen bör göra en kartläggning av de åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller samverkan inom ABM-området, dvs. samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, och en utvärdering av hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser bl.a. att ge Statens kulturråd, Riksarkivet och Kungl. biblioteket i uppdrag att kartlägga och utvärdera vidtagna åtgärder på området." Motionen Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) anser att regeringen i budgetpropositionen för år 2002 med större noggrannhet borde ha redovisat vad kulturutskottet tillkännagivit rörande ABM- utredningen. I budgetpropositionen sägs att regeringen avser att göra en utredning av hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter. Utskottets begäran innebar enligt motionärerna inte i första hand en utvärdering av det som redan gjorts utan en utredning av hur samarbetet kan gå vidare och på vilket sätt detta bör ske (yrkande 1). Utskottets ställningstagande Regeringen har i ett beslut den 25 oktober 2001 - efter allmänna motionstidens utgång - lämnat ett uppdrag till Kungl. biblioteket, Statens kulturråd och Riksarkivet angående samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. I beslutet redogörs för riksdagens tillkännagivande. Vidare anges att förutsättningarna för en vidareutveckling av främst de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter att samverka bör analyseras närmare. Regeringen uppdrar i beslutet åt de ovannämnda tre institutionerna att bl.a. göra en kartläggning av de åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller samverkan inom ABM-området. Enligt inhämtad uppgift från Regeringskansliet är denna kartläggning början på arbetet för att se hur man skall kunna gå vidare och utveckla samverkan på ABM-området. Med hänvisning till vad Regeringskansliet uppgivit angående verkställandet av riksdagens beslut, avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 1. Konstpedagogik Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - konstpedagogik, jämför reservation 8 (kd). Motionen I motion 2001/02:Kr418 (kd) framhåller motionärerna att regeringen inom kort bör lägga fram en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning rörande samtidskonst, bl.a. hos Riksutställningar och Moderna museet (yrkande 10). Utskottets ställningstagande Utskottet behandlade en liknande motion våren 2001. Utskottet uttalade då att Kulturrådet har gjort en översyn och kartläggning av den konstpedagogiska utvecklingen med inriktning på barn och ungdom i tre län, nämligen i Gävleborgs, Hallands och Värmlands län. Översynen och kartläggningen skulle enligt vad utskottet angav läggas till grund för en rapport från Kulturrådet om konstpedagogikens utveckling som beräknades vara klar i april år 2001. Utskottet hade inhämtat att rapporten skulle innehålla ställningstagande till hur man bör gå vidare i dessa viktiga frågor. Utskottet ansåg att ställningstagandena inte borde föregripas varför motionen avstyrktes (bet. 2000/01:KrU6). Utskottet har inhämtat att rapporten nu beräknas bli klar senare under våren 2002. Ställningstagandena i rapporten bör inte föregripas. På grund härav avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10. Länsmuseernas ekonomiska situation Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - länsmuseernas ekonomiska situation, jämför reservation 9 (c). Motionen Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär att regeringen tillsätter en utredning för att belysa länsmuseernas ekonomiska situation (yrkande 19). Utskottets ställningstagande Kulturrådet lämnade år 2001 en rapport, Regionala museer och nationell kulturpolitik, där det bl.a. angavs att ökade krav på museernas verksamhet också kräver förbättrade ekonomiska förutsättningar (rapport 2001:2). Regeringen föreslog i budgetpropositionen hösten 2001 att de regionala museernas ekonomi fr.o.m. år 2002 skall förstärkas med 17 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 102-103, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Med hänvisning till den ekonomiska förstärkning som beslutats för de regionala museerna avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19. Exponering av kulturskatter i regionerna Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - exponering av kulturskatter i regionerna, jämför reservation 10 (1 m, c). Motionen Motionären bakom motion 2001/02:Kr248 (c) framhåller vikten av att kulturskatter från en region exponeras för människor i regionen. Som exempel tar motionären upp kravet från Östergötland att under viss tid på året under betryggande former och med stark säkerhet kunna få låna föremål från den s.k. Linköpingsskatten som nu finns på Statens historiska museum (yrkande 1). I samma motion (yrkande 2) hemställs att det utarbetas en nationell strategi för att människor i olika regioner skall kunna ta del av sin historia. Utskottets ställningstagande För motionens bedömning är det av intresse hur utskottet sett på frågor om var fornfynd skall placeras. Med fornfynd menas enligt kulturminneslagen (KML) föremål som saknar ägare när de hittas och som påträffas i eller vid en fast fornlämning och har samband med denna eller påträffas under andra omständigheter och kan antas vara minst etthundra år gamla. Enligt lagen kan fornfynd överlåtas på museum som åtar sig att vårda det i framtiden på ett tillfredsställande sätt. RAÄ:s praxis på området innebär följande. Om det från lokalt eller regionalt håll inte har framförts några önskemål om att fyndet skall placeras på museum nära fyndplatsen, placeras föremålet i Statens historiska museum (Historiska museet). Om det regionala museet eller stadsmuseerna i Stockholm, Göteborg och Malmö önskar ta hand om fyndet skall museet i fråga lämna in en ansökan härom till RAÄ. Ansökan remitteras till Historiska museet som tillstyrker eller avstyrker den. Ett skäl för Historiska museet att avstyrka en ansökan kan exempelvis vara att fyndet har nationellt intresse och bör var tillgängligt för forskare eller att föremålstypen från regionen saknas i de nationella samlingarna. Ett annat skäl kan vara att det nya fyndet hör ihop med föremål som redan finns på Historiska museet från samma fyndplats och att samtliga fynd från en fyndplats bör hållas ihop. För att en ansökan skall tillstyrkas krävs att kriterier rörande säkerhet m.m. är uppfyllda. När utskottet senast behandlade motioner om fornfynd ansåg utskottet att gällande bestämmelser i KML och rådande praxis vid fyndhanteringen på ett tillfredsställande sätt beaktar de olika hänsyn som bör tas och de avvägningar som bör göras för att tillgodose både nationella och lokala intressen. Utskottet ville i sammanhanget också peka på möjligheten att för statens räkning under tidsbegränsad period låna ut eller på lång sikt deponera föremål i museerna (bet. 1999/2000:KrU13 s. 17-18). Utskottet har inhämtat att Historiska museet i januari 2001 avslog en ansökan om lån av den s.k. Linköpingsskatten till Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum. Historiska museet angav i sitt beslut bl.a. följande. Linköpingsskatten är en nationalklenod. Den har, så länge museets utställningar kan följas bakåt i tiden, alltid varit utställd i den permanenta medeltidsutställningen, där den intagit en självklar och central plats. Skatten, som tillhör de föremål eller fyndkomplex som publiken väntar sig att finna vid ett besök i Historiska museet, kan nu ses i museets s.k. Guldsmidesgalleri. Skatten har tidigare visats i Linköping. År 1987 visades den i Östergötlands länsmuseum i utställningen "Linköping 700 år". Även år 2000 gjorde Historiska museet ett undantag från museets av styrelsen fastställda policy i och med beslutet att låta skatten få vara huvudattraktionen vid Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseums invigningssäsong. Historiska museet deklarerade som sin uppfattning att museet intagit en generös hållning till de regionala anspråken på att exponera skatten lokalt, särskilt med tanke på de risker varje transport innebär. Ett halvår senare, i juni 2001, biföll Historiska museet en begäran från Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum om lån av Linköpingsskatten. Lånet omfattande tre veckor i september 2001 och skulle ske i samband med att ett endagsseminarium om helgon och reliker skulle pågå. Historiska museet angav i beslutet att museet skulle låta undersöka möjligheterna att kopiera hela eller delar av Linköpingsskatten för permanent utställning i Linköping. I övrigt kan nämnas att Historiska museet år 2000 fattade beslut om drygt 100 låneansökningar och anhållan om förlängning av lån. Enligt inhämtad uppgift avslogs en ansökan. Denna ansökan inkom från Tyskland. År 2001 fattades knappt 100 beslut i fråga om låne- och depositionsärenden. Av dessa avslogs enligt inhämtad uppgift tre stycken. Anledningen till avslag var bl.a. gjord riskbedömning och att ett föremål redan var utlånat. Utskottet vill understryka vikten av att föremål som utgör en del av vårt kulturarv, och då inte bara sådana som hör till en viss region, når ut i hela landet. Som motionären framhåller finns runt om i landet ett stort intresse för historia. Detta intresse bör uppmuntras bl.a. genom att visa den del av vårt kulturarv som finns tillgänglig på museer. Utskottet utgår från att en generös policy tillämpas vid utlåning av museiföremål när så är möjligt och under förutsättning att bl.a. säkerheten för föremålen kan garanteras. Mot bakgrund av vad som anförts, och då utskottet inte finner det påkallat att utarbeta en nationell strategi av det slag som motionären efterlyser, avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr248 (c) yrkandena 1 och 2. Det samiska kulturarvet Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - det samiska kulturarvet, jämför reservationerna 11 (c, fp, mp) och 12 (v). Motionerna I motion 2000/01:Kr701 (mp) begär motionärerna att regeringen skall verka för att ett återlämnande till samerna av de samiska kulturskatterna inleds (yrkande 7). Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslår att den samiska kulturskatten skall överföras till samernas museum, nämligen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum (yrkande 6). Liknande synpunkter förs fram i motion 2000/01:Kr324 (v), där motionärerna anser att regeringen aktivt bör medverka till att en del av de samiska museiföremålen, i första hand de 26 samiska trummorna på Nordiska museet, återförs till ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk, nämligen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum. Utskottets ställningstagande Kulturministern tog upp frågan om samisk självförvaltning av kulturarvet i Sverige i ett svar på en fråga i riksdagen den 8 juni 2000. Ministern angav då följande. En betydande och viktig del av det samiska kulturarvet förvaltas vid Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Ájtte bedriver en värdefull verksamhet för att bevara och sprida kunskap om det samiska kulturarvet. Utöver de samlingar som finns vid Ájtte, förvaltas samiska föremål och dokumentationsmaterial även av ett antal andra museer, bl.a. Stiftelsen Nordiska museet, Statens museer för världskultur och Statens historiska museer. Dessa museer har ett nationellt ansvar för att göra kulturarvet inom sina respektive verksamhetsområden känt och tillgängligt i hela landet. För detta ändamål bedriver museerna t.ex. en depositions- och utlåningsverksamhet både nationellt och internationellt. Detta innebär bl.a. att de har möjligheter att låna ut samiska kulturföremål till olika museer, vilket är värdefullt för att öka kännedomen om och förståelsen för den samiska kulturen såväl inom som utom vårt lands gränser. Det behövs en ständig dialog om hur kulturarvet förvaltas och vad som bör göras för att öka bl.a. representativitet och tillgänglighet. En sådan dialog bör innefatta olika grupper i samhället. Det är således viktigt att samerna kan vara med och påverka hur det samiska kulturarvet förvaltas. Kulturministern utgick från att de berörda museerna och representanter för samerna för en konstruktiv dialog när det gäller dessa frågor. Frågan om det samiska kulturarvet hör till viss del ihop med vad som ovan anförts om regional exponering av kulturskatter som berör en region. Utskottet har ovan påpekat att det är viktigt att kulturarvet, och då inte bara det som hör till en viss region, når ut i hela landet. Då det gäller det samiska kulturarvet vill utskottet understryka betydelsen av att en konstruktiv dialog förs mellan museerna och att en generös policy tillämpas vid utlåning och deposition av det samiska kulturarvet, i den mån det är möjligt. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr324 (v), 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 6. Nationellt uppdrag Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - nationellt uppdrag. Motionen I motion 2000/01:Kr345 (kd) begär motionärerna att regeringen överväger om Museum Anna Nordlander kan ges ett nationellt uppdrag när det gäller frågan om hur genusperspektivet kan få större genomslag vid museer (yrkande 12). Utskottets ställningstagande Utskottet behandlade frågor om nya nationella uppdrag senast i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 2002 (bet. 2001/02:KrU1 s. 41-44). Bland annat prövades då motionsförslag om att Museum Anna Nordlander skulle erhålla ett nationellt uppdrag inom kvinnokonsten. Utskottet av- styrkte dessa och andra liknande motionsförslag med motiveringen att det är riksdagen som bestämmer ämnesområde och inriktning och regeringen som utser innehavarna av de nationella uppdragen. Utskottet fann inte anledning att ändra på denna ordning. Utskottet är nu inte av någon annan uppfattning, varför motion 2000/01: Kr345 (kd) yrkande 12 avstyrks. Resurscentrum för genusperspektiv m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - särskilt resurscentrum för genusperspektivet på museerna, - utredningen om genusperspektivet, - särskilda kvinnomuseer och - museer som lyfter fram specifika kvinnor. Bakgrund Regeringen beslutade i juni år 2001 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genomslagskraft i museernas verksamhet. Regeringen skrev i beslutet att det i arbetsgruppen skulle ingå företrädare för centrala, regionala och lokala museer samt företrädare för arkivområdet och forskarsamhället och att arbetsgruppen vid behov får knyta till sig experter från myndigheter, organisationer m.fl. Arbetet skall vara avslutat senast den 31 december år 2003. Arbetsgruppens ledamöter förordnades i december år 2001. Motionerna Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr326 (s) - väckt hösten 2000 - föreslår att ett särskilt resurscentrum inrättas på försök i tre år som ett utvecklingsprojekt. Syftet är att centrumet skall fungera som en resurs för landets museer när det gäller att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv. I motion 2001/02:Kr417 (kd) hemställer motionärerna att Museum Anna Nordlander skall ges i uppdrag i samverkan med andra att sköta utredningen om hur genusperspektivet kan få större genomslagskraft i museernas verksamhet, eftersom museet besitter en stor kunskap på området. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 11). I samma motion (yrkande 10) och i motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 framhåller motionärerna att i utredningen om genusperspektivet bör man uppmärksamma frågan om särskilda kvinnomuseer och hur dessa kan bidra till att belysa genusperspektivet. Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) begär att regeringen återkommer med förslag för att stärka museer som lyfter fram specifika kvinnor (yrkande 55). Utskottets ställningstagande När det gäller motionsyrkandet att ett särskilt resurscentrum bör inrättas för att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv kan utskottet påpeka att den ovan nämnda arbetsgruppen skall överväga möjligheterna att etablera ett framtida resurscentrum för genusfrågorna på museer. Detta centrum bör enligt direktiven till arbetsgruppen ligga i anslutning till lämplig institution, t.ex. vid något av de centrala museerna. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr326 (s). Beträffande motionsyrkandet att Museum Anna Nordlander skall ges i uppdrag att i samverkan med andra sköta utredningen om hur genusperspektivet skall kunna få större genomslagskraft i museernas verksamhet, har som ovan angetts arbetsgruppens ledamöter redan förordnats. Arbetsgruppen kan dock som också angetts knyta till sig experter från myndigheter, organisationer m.fl. Vidare anges att arbetsgruppen fortlöpande skall samråda med olika aktörer inom berörda verksamhetsområden. Utskottet förutsätter att arbetsgruppen anlitar de experter och tar de kontakter som den bedömer vara värdefulla för utredningen och avstyrker därmed motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 11. När det gäller hemställan att utredningen om genusperspektivet bör uppmärksamma frågan om särskilda kvinnomuseer förutsätter utskottet att arbetsgruppen ser på olika alternativa lösningar och förslag till hur man bör gå vidare med de frågor som faller inom arbetsgruppens uppdrag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 och 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 10. Beträffande hemställan att regeringen bör återkomma med förslag för att stärka museer som lyfter fram specifika kvinnor kan nämnas att arbetsgruppen inom ramen för uppdraget skall initiera och stödja projekt som syftar till att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv och att arbetsgruppen skall beakta och visa på goda exempel. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 55. Ekomuseer Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - definition av begreppet ekomuseum, jämför reservation 13 (v), - länsmuseernas ansvar för ekomuseerna, jämför reservation 14 (v), - finansiering av ekomuseer, jämför reservation 15 (v) och - ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen. Motionerna I motion 2001/02:Kr237 (v) framförs att det finns oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett ekomuseum. Motionärerna anser därför att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras och avgränsas. Detta vill motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 1). I motion 2001/02:Kr237 (v) framhåller motionärerna olika möjligheter till att stödja ekomuseer. Motionärerna anför att om länsmuseerna skall ha ett övergripande ansvar för att i samverkan med andra aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer, måste länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansiella resurser till detta ändamål. Motionärerna anser att länsmuseernas ansvar för ekomuseerna bör ses över (yrkande 2). I motion 2001/02:Kr237 (v) anför motionärerna att regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns till långsiktig finansiering av ekomuseerna (yrkande 3). I motionerna 2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s) framhåller motionärerna behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen. Motionärerna anser att det geografiska område som Ekomuseum Bergslagen visar utgörs av miljöer som på grund av sin historiska betydelse är av ett riksintresse att förvalta. Motionärerna anser att Ekomuseum Bergslagen borde ha en statlig finansiering för att därigenom skapa den trygghet museet behöver i sin strävan att ta vara på och utveckla de miljöer som det förvaltar. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:KrU1 s. 5-6) hänvisat till den definition av begreppet ekomuseum som tagits upp i Museiutredningens betänkande från år 1994 (SOU 1994:51, bilagedelen). Begreppet ekomuseum introducerades år 1971 vid International Council of Museums (ICOM) generalkonferens i Grenoble. Ett ekomuseum definieras rumsligt av sitt geografiska område, inte av en byggnad. Föremålssamlingarna sammanförs inte på ett ställe utan bevaras på plats och betraktas inte som ovillkorligt bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas och drivs av invånarna i ett område, och det kunskapssökande som bedrivs har ekologisk innebörd. Kulturutvecklingen ses som ett samspel mellan människor och natur. Den erfarenhetsmassa som samlats av befolkningsgenerationerna betraktas som en omistlig resurs i nuet och för en framtida utveckling. Utskottet har inhämtat att det finns ett nordiskt nätverk för ekomuseer, och där har medlemmarna formulerat en definition som lyder: "Ett ekomuseum består av ett antal miljöer/anläggningar bevarade på sina ursprungliga platser och i ett kulturturistiskt perspektiv tillgängliggjorda, samt beskrivna utifrån en helhetssyn på regionens och/eller det lokala områdets historiska utveckling. Ett ekomuseum är ett instrument för regional utveckling. Verksamheten bedrivs i samarbete mellan lokalbefolkningen och offentliga institutioner." Utskottet anser, i likhet med vad Kulturrådet framfört i frågan, att begreppet ekomuseum - precis som begreppet museum - inte går att belägga med snäva restriktioner för hur det skall användas. Det ankommer på dem som vill utveckla en museiverksamhet att motivera skäl för detta. Utskottet finner inte att det är en uppgift för riksdagen att av regeringen begära ett förslag till definition av, och avgränsning för, hur begreppet ekomuseum skall användas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 1. Utskottet vill erinra om att det för närvarande inte är aktuellt att utöka länsmuseernas uppdrag. Ekomuseernas verksamhet utgör del i en museipolitik som bestäms regionalt. Utskottet hänvisar i sammanhanget till Kulturrådets rapport Regionala museer och nationell kulturpolitik (2001:2) och anser att det i nuläget inte finns skäl för att göra någon översyn av länsmuseernas ansvar för ekomuseerna. Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 avstyrks därmed. Som anförts i tidigare avsnitt utgör ekomuseernas verksamhet del i en museipolitik som bestäms regionalt. Utskottet finner i nuläget inte skäl för att riksdagen av regeringen skall begära en utredning om vilka möjligheter som finns till långsiktig finansiering av ekomuseer. Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 avstyrks därmed. Utskottet har i sin behandling av ett yrkande, liknande det nu aktuella, tidigare redovisat uppgifter om Ekomuseum Bergslagen (senaste i bet. 1999/2000: KrU11 s.11). Liksom då håller utskottet även nu fast vid principen att det för närvarande inte bör inrättas fler statliga centrala museer som får bidrag direkt genom anslag i budgetpropositionen. Kulturrådet fördelar bidrag till regionala museer som förklarats statsbidragsberättigade av regeringen. Dessa museer kan låta en del av sitt statsbidrag gå vidare till angelägna museiverksamheter i länet. För Ekomuseum Bergslagen har detta skett i form av två stödbelopp, vilka vidarebefordrats till verksamheten via länsmuseerna i Västmanland och Dalarna. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna 2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s). Museijärnvägar och ångfartyg Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - museijärnvägar och - ångfartyg. Motionerna I motionerna 2000/01:Kr332 (fp), 2000/01:Kr269 (s) och 2001/02:Kr327 (s) framhålls bl.a. att många ideella museijärnvägsföreningar bedriver ett viktigt kulturarbete för att bevara svensk kommunikationshistoria och att det bör återinföras någon form av stöd eller bidrag till dessa föreningar. Motionären bakom motion 2000/01:Kr270 (v) föreslår att det bör ges möjlighet att söka bidrag för kulturminnesvärda ångfartyg ur en anslagspost inom ett anslag som står till Kulturrådets disposition. Utskottets ställningstagande Museijärnvägsföreningar har tidigare kunnat söka statsbidrag hos Statens kulturråd enligt förordningen (1984:579) om statsbidrag till museijärnvägar. Förordningen upphävdes den 1 januari år 2001. Den ersattes då av förordningen (2000:1078) om bidrag till arbetslivsmuseer. Museijärnvägsföreningar kan med stöd av den nya förordningen ansöka om bidrag. Ansökan prövas av RAÄ. Medel för ändamålet finns under anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, anslagsposten Bidrag till arbetslivsmuseer, vilken uppgår till 4 miljoner kronor för år 2002. Anslaget disponeras av RAÄ. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr332 (fp), 2000/01:Kr269 (s) och 2001/02:Kr327 (s). Som nämnts trädde förordningen (2000:1078) om bidrag till arbetslivsmuseer i kraft den 1 januari år 2001. Enligt inhämtad uppgift kan vissa ångfartyg, som t.ex. det i motionen nämnda s/s Mariefred, ansöka hos RAÄ om medel enligt denna förordning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr270 (v). Lokaliseringen av ett idrottsmuseum Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - lokaliseringen av ett idrottsmuseum. Motionen I motion 2001/02:Kr339 (m) föreslår motionärerna att en utredning snarast tillsätts för att bestämma lokaliseringen av ett nytt idrottsmuseum (yrkande 18). Utskottets ställningstagande Utskottet har inhämtat att Stiftelsen Sveriges Riksidrottsmuseums styrelse har entledigats och att Riksidrottsstyrelsen (RS) nu utgör styrelsen för stiftelsen och därmed har ansvaret för frågan om ett eventuellt idrottsmuseum och dess lokalisering. Riksidrottsförbundets stämma (RF-stämman) beslutade i maj år 2001 att uppdra åt RS att med regeringen diskutera ett statligt anslag och långsiktigt finansiellt ansvar för ett Riksidrottsmuseum. Enligt inhämtad uppgift har RF inte för avsikt att gå in som finansiär i ett museum, även om intresset att vara med och skapa ett museum finns. Men hänvisning till utskottets ovan nämnda principiella ställningstaganden i museifrågor, att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer, och då RF inte har för avsikt att vara finansiär för ett idrottsmuseum anser utskottet att det inte finns anledning att från statens sida börja utreda frågan om lokalisering av ett sådan museum. Motion 2001/02:Kr339 (m) yrkande 18 avstyrks därmed. Begäran om statliga medel till vissa museer m.m. Museer m.m. som får, avses få eller tidigare har fått statligt stöd Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - Flygvapenmuseum, - Julita gård, - Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé, - Sveriges Teatermuseum, jämför reservation 16 (fp), - Strindbergsmuseet, - Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv, jämför reservation 17 (v), - samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga, jämför reservation 18 (1 v), - nationellt Alfred Nobelmuseum, jämför reservation 19 (kd) och - Marionettmuseet, jämför reservation 20 (m, fp). Motioner I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om ytterligare statliga medel till vissa museer m.m. som redan får, avses få eller tidigare har fått statliga medel. Begäran om ytterligare statliga medel -------------------------------------------------------------- Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar parti och yrkandenr -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr269 (fp) Flygvapenmuseum inom Begär mer statliga Statens medel (erhåller 2001/02:Kr295 försvarshistoriska statsbidrag över (s) museer anslaget 28:29) 2001/02:Ub294 " - (kd) yrk. 2 " - " - " - -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr252 Julita gård inom Begär mer statliga (s) Nordiska museet medel (erhåller statsbidrag över anslaget 28:30) -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr251 Stiftelsen Västsvensk Begär stabil statlig (s) Konservatorsateljé finansiering (bidrag går i dag via tre länsmuseer som erhåller statsbidrag över anslaget 28:31) -------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr281 Sveriges Teatermuseum Begär mer statliga (fp) (f.d. Drottningholms medel bl.a. p.g.a. teatermuseum) lokalproblem (erhåller statsbidrag över anslaget 28:32) -------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr313 Strindbergsmuseet Begär mer statliga (s) " - medel (erhåller stats- 2001/02:Kr335 bidrag över anslaget (s) 28:32) -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr350 Svenskt Rockarkiv vid Begär mer statliga (v) yrk. 13 Statens ljud- och medel (erhåller bildarkiv statsbidrag över anslaget 26:1) -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr238 Nobelmuseum Begär samarbete mellan (v) yrk. 1 ev. framtida Nobelmuseum i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga m.m. (bidrag till Nobelmuseum i Stockholm för år 2003 har aviserats av kulturministern) -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr238 " - Begär en lokalisering (v) yrk. 2 till Karlskoga av utställningar och mu- seiverksamhet avseende Nobels litteraturpris -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr264 " - Begär utredning om (kd) lokalisering av ett s.k. nationellt Alfred Nobelmuseum. Enligt motionen talar mycket för en förläggning till Karlskoga -------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr419 Marionettmuseet Begär inlemmande i (fp) yrk. 15 Världskulturmuseets organisation och eko- nomi (har erhållit statligt bidrag via Marionetteatern över anslaget 28:7) -------------------------------------------------------------- Utskottets ställningstagande När det gäller begäran om ytterligare statliga medel till vissa museer m.m. som får eller aviseras få statliga medel eller tidigare fått sådana medel vill utskottet framföra följande. Utskottet har beträffande Flygvapenmuseum, som är en enhet inom Statens försvarshistoriska museer, inhämtat att museet behöver extra medel för byggande av nya lokaler till administration, bibliotek, arkiv och utställningar. Flygvapenmuseum erhöll, genom Statens försvarshistoriska museer, statliga medel år 2001 med 15,5 miljoner kronor. Av dessa gick 8 miljoner kronor till hyra och knappt 4 miljoner kronor till löner. Utskottet hänvisar till att regeringen i samband med budgetbehandlingen för år 2003 får ställa sådana medelsbehov som de i motionen redovisade mot andra behov. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr269 (fp), 2001/02:Kr295 (s) och 2001/02:Ub294 (kd) yrkande 2. Nordiska museets Julita gård, Sveriges lantbruksmuseum har, enligt inhämtad uppgift för avsikt att vidareutveckla museet. Bland annat vill man på museet bygga en ny basutställning, utveckla befintliga byggnader och förlänga säsongen. Utskottet anser att det ankommer på Nordiska museet, liksom på andra centrala museer, att inom sina ekonomiska ramar avgöra hur medlen skall fördelas mellan de olika enheterna inom museet och hänvisar i övrigt till vad ovan angetts att regeringen i samband med budgetbehandlingen för år 2003 får ställa de i motionerna redovisade behoven mot andra behov av statligt stöd. Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr252 (s). Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé är ursprungligen bildad av Hallands läns landsting, Göteborgs och Bohus läns landsting samt Göteborgs kommun för att tillgodose konserveringsbehoven vid stiftelsebildarnas museer. Ateljén utför konservering även åt andra uppdragsgivare. Ateljén finns i Göteborg. Bidrag till ateljén lämnas av stiftarna. Vidare får ateljén del av det statliga anslaget 28:31 Bidrag till regionala museer via stiftelsebildarnas regionala museer. Utskottet har inhämtat att Västra Götalandsregionen låtit utreda den framtida museiorganisationen och museistrukturen i regionen. Utredningsförslagen har varit på remiss till i januari 2002. Utredningen har omfattat alla de uppdrag och delfinansieringar som regionen lämnar till institutioner inom regionen, däribland Västsvensk Konservatorsateljé. Utredaren föreslår att ateljén skall vara en angelägenhet för hela Västra Götalandsregionen och knytas till ett av utredaren föreslaget Västra Götalands regionhistoriska museum. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om formerna för statligt stöd till Västsvensk Konservatorsateljé. Då en ny museiorganisation fastställts inom regionen får det bedömas hur fortsatt statligt stöd till ateljén skall lämnas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02: Kr251 (s). Utskottet har inhämtat att Sveriges Teatermuseum (f.d. Drottningholms teatermuseum) blivit uppsagt från sina lokaler i Filmhuset och därför flyttat till Gäddviken i Nacka. För flytten har museet enligt ett regeringsbeslut den 13 december 2001 erhållit ett engångsbidrag på 500 000 kronor. Utskottet har också inhämtat att hyran i Nacka är så hög att de engångsvis lämnade medlen på 500 000 kronor knappt täcker den ökade kostnaden för hyran år 2002. Museet anger att det från och med år 2003 behövs minst det för år 2002 tillskjutna beloppet enbart för att klara den fördyrade hyreskostnaden. Frågan om museets ökade hyreskostnader samt anslagstilldelningen i övrigt till museet för år 2003 får prövas i kommande budgetarbete. Regeringen har genom sitt beslut i december 2001 om en engångsförstärkning av museets bidrag visat att den är väl medveten om museets ekonomiska situation. Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis så långt det är möjligt beaktar att den ökade hyreskostnaden kan komma att negativt påverka museets verksamhet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr281 (fp). Strindbergsmuseet är en stiftelse med Stockholms stad, Strindbergssällskapet och Nordiska museet som huvudmän. Museet står således delvis under kommunalt huvudmannaskap. Museet, som är inrymt i August Strindbergs bostad på Drottninggatan i Stockholm, skall belysa August Strindbergs liv och verk och upplåta lokaler till forskning och annan verksamhet i detta syfte. I museet finns utrymme för basutställningar och tillfälliga utställningar samt ett arkiv och ett bibliotek. Som anförs i motion 2001/02:Kr335 (s) är museets verksamhet inriktad även på service till in- och utländska forskare, till teatrar och museer samt till allmänheten. Strindbergsmuseet erhåller statligt bidrag från anslaget 28:32 Bidrag till vissa museer. För år 2002 har museet erhållit 537 000 kronor i enlighet med regeringens regleringsbrev. Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om utökad verksamhet vid museet utan hänvisar till att det får ankomma dels på museets huvudmän, dels på regeringen, som fördelar anslaget 28:32 på anslagsposter, att i det årliga budgetarbetet bestämma i vad mån det finns ekonomiskt utrymme för att prioritera ett ökat bidrag till Strindbergsmuseets verksamhet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr313 (s) och 2001/02:Kr335 (s). Statens musiksamlingar är ett centralt museum på musikens område och har enligt sin instruktion till grundläggande uppgift att dokumentera, samla in, vårda, bevara, beskriva och hålla levande musikens kulturarv och därigenom främja musikintresset, musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden (1 § förordningen (1999:561) med instruktion för Statens musiksamlingar). Myndighetens samlingar innehåller inte mycket som rör rockmusikens område. I myndighetens bibliotek finns dock noter som täcker bl.a. rockmusik och annan populärmusik. Statens musiksamlingar och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA), tidigare Arkivet för ljud och bild (ALB), var med och startade Svenskt Rockarkiv inom ALB år 1993. Syftet var att rädda material som skildrar den svenska rockens pionjärtid under 50- och 60-talen. Rockarkivets främsta syfte är att samla in inspelningar och dokumentation som speglar svensk rockmusik ur olika aspekter, t.ex. grammofonskivor, ljudband, filmer, videoupptagningar, foton, affischer, böcker och andra trycksaker. Rockarkivets ambition är på sikt att vara ett öppet arkiv, inte bara för forskare utan även för en intresserad allmänhet. Enligt inhämtad uppgift från Statens musiksamlingar har Rockarkivet inte utvecklats, vilket var avsikten vid starten. För att arkivet skall kunna utvecklas krävs enligt uppgift mer resurser. Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som redovisats i det föregående och som bl.a. innebär att, i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Frågor om resurser till sådana insatser bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och bedömas i ett större sammanhang där även andra medelsbehov inom området aktualiserats. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 13. Regeringen har i ett pressmeddelande den 7 december 2001 meddelat att regeringen efter ett godkännande från riksdagen är beredd att bidra med 10 miljoner kronor från och med år 2003 för att stödja Nobelmuseums fortsatta verksamhet i Börshuset i Stockholm. Utskottet har inhämtat att Nobelstiftelsen är en av fyra stiftelsebildare till Nobelmuseet i Karlskoga och att Nobelstiftelsen är med och finansierar detta museum. Utskottet har också erfarit att det bl.a. på grund härav pågår en viss samverkan mellan Nobelmuseum i Stockholm, som drivs av Nobelstiftelsen med externa medel, och Nobelmuseet i Karlskoga. Av intresse är också att, enligt vad utskottet inhämtat, museerna har helt olika inriktning och att museet i Karlskoga är inriktat på och belyser Alfred Nobels liv i Karlskoga. Utskottet anser att det inte är en fråga för riksdagen att gå in och styra vilket samarbete museerna skall ha eller vilken museiverksamhet som skall bedrivas på de två museerna. Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr238 (v) yrkandena 1 och 2. Frågan om fortsatt stöd till Nobelmuseum i Stockholm bör behandlas i kommande budgetberedning. Det kan då, eller vid senare tillfällen, också bli aktuellt att ta ställning till andra frågor som rör utvecklingen av ett statligt bidrag till ett Nobelmuseum av större omfattning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr264 (kd) rörande ett s.k. nationellt Alfred Nobelmuseum. Utskottet har inhämtat att det hos Statens museer för världskultur inte finns några planer på att inlemma Marionettmuseet i myndigheten eller att ha något ekonomiskt samarbete med detta museum. Däremot kan det bli aktuellt med olika gemensamma projekt, men då i samarbete med ett av de fyra museerna inom myndigheten och inom ramen för detta museums budget. Med hänvisning till att någon form av fast ekonomisk samverkan mellan Marionettmuseet och Statens museer för världskultur för närvarande inte synes vara aktuell avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 15. Museer m.m. som i dag inte har statligt stöd Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - ett s.k. nationellt skogsmuseum, jämför reservation 21 (1 m), - studioglasmuseum i Torshälla, - skoindustrimuseum i Kumla, - Ållebergs segelflygmuseum, - Museum Anna Nordlander, jämför reservationerna 22 (c) och 23 (mp), - hjulångaren Erik Nordevall, - Emigranternas hus i Göteborg, jämför reservation 24 (fp), - historiska upplevelsecentrum, - tennismuseum, - länskonstmuseum i Kiruna, - centrum för politisk illustrationskonst, - populärmusikmuseum i Piteå och - restaurangmuseum. Motionerna I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om erhållande av statliga medel till vissa museer m.m. som inte får statliga medel i dag. Begäran om statliga medel till befintliga museer m.M. ------------------------------------------------------------- Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar parti och yrkandenr ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr204 Nationellt Begär en utredning om (kd) skogsmuseum förutsättningarna för att skapa ett s.k. nationellt skogsmuseum ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr320 Skogsmuseet i Begär statliga bidrag (kd) Siljansfors till ett s.k. nationellt skogsmuseum ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr385 Skogsmuseet i " - (fp, c, kd) Lycksele ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr386 " - " - (s) ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr329 Skogsmuseet i " - (s) Storforsen i Älvsbyn ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr387 Skogsmuseet i Älvsbyn " - (s) nämns ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr245 Skogsmuseet i " - (s) Silvanum i Gävle nämns ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr291 Studioglasmuseum i Begär statliga bidrag (s) Torshälla ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr393 " - " - (v) ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr206 Skoindustrimuseum i " - (c) Kumla ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr271 Ållebergs " - (m) segelflygmuseum ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr274 Museum Anna " - (kd) Nordlander ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr276 " - " - (fp, c) ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr277 " - " - (s) ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr331 " - " - (mp) ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr391 " - " - (mp) ------------------------------------------------------------- Begäran om statliga medel till nu icke existerande museer m.m. ------------------------------------------------------------- Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar parti och yrkandenr ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr234 Hjulångaren Erik Begär statliga bidrag (fp, s, kd) Nordevall för bärgning och framtida förvaring på museum ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr395 " - " - (s) ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr238 Emigranternas hus i Begär statliga bidrag (fp) Göteborg för ett nationellt 2001/02:Kr240 " - centrum för forskning (fp) " - och utställningar om 2001/02:Kr316 immigration och (s) emigration ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr265 Historiskt Begär statliga bidrag (m, s) upplevelsecentrum (Uppåkra i Staffanstorp) ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr223 Historiskt " - (c) upplevelsemuseum (Snapphanemuseum i Hovdala) ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr226 Tennismuseum " - (c) ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr331 Länskonstmuseum i " - (v) Kiruna ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr394 Centrum för politisk " - (c) illustrationskonst ------------------------------------------------------------- 2000/01:Kr328 Populärmusikmuseum i " - (s) Piteå ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr388 " - " - (s) ------------------------------------------------------------- 2001/02:Kr277 Restaurangmuseum " - (s) ------------------------------------------------------------- Utskottets ställningstagande Beträffande motionsyrkandena med begäran om statliga medel till redan befintliga museer m.m. och till nu icke existerande museer m.m. vill utskottet först framhålla att motionerna inte innehåller några uppgifter om eller uppskattningar av vilka investeringsbidrag eller årliga driftbidrag som skulle krävas om motionernas förslag skulle genomföras. Vidare hänvisar utskottet till de principiella ställningstaganden som riksdagen gjort alltsedan år 1987 (bet. 1986/97:KrU21 s. 7-9) och som refererats i det inledande avsnittet av betänkandet. Dessa ställningstaganden innebär bl.a. att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda och statligt finansierade museer. Vidare bör det ankomma på initiativtagarna att ansvara för att investeringar och drift kan finansieras i den mån initiativ tas till inrättande av nya museer. I den mån de nu aktuella yrkandena avser regionala och lokala museer vill utskottet framhålla att ställningstaganden till sådana museers ekonomi och utveckling bör ingå i en museipolitik som bestäms regionalt eller lokalt. Utskottet påminner också om att regionala museer som får statsbidrag (enligt förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet) kan välja att låta en del av bidraget gå till ett annat regionalt eller lokalt museum som kan komplettera det statligt stödda, regionala museets verksamhet inom något område. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2000/01:Kr204 (kd), 2000/01:Kr206 (c), 2000/01:Kr226 (c), 2000/01:Kr234 (fp, s, kd), 2000/01:Kr238 (fp), 2000/01:Kr245 (s), 2000/01: Kr265 (m, s), 2000/01:Kr274 (kd), 2000/01:Kr276 (fp, c), 2000/01:Kr277 (s), 2000/01:Kr328 (s), 2000/01:Kr329 (s), 2000/01:Kr331 (mp), 2001/02:Kr223 (c), 2001/02:Kr331 (v), 2001/02:Kr240 (fp), 2001/02:Kr271 (m), 2001/02: Kr277 (s), 2001/02:Kr291 (s), 2001/02:Kr316 (s), 2001/02:Kr320 (kd), 2001/02:Kr385 (fp, c, kd), 2001/02:Kr386 (s), 2001/02:Kr387 (s), 2001/02: Kr388 (s), 2001/02:Kr391 (mp), 2001/02:Kr393 (v), 2001/02:Kr394 (c) och 2001/02:Kr395 (s).
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor (punkt 1) av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Boel Lindén (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr239 yrkande 2 och bifaller delvis motion 2000/01:Kr222 yrkande 1. Ställningstagande Det är enligt vår uppfattning viktigt att befintliga centrala museer utvecklas, men det är också av stor vikt att nya centrala museer och nya samlingsområden tillåts att växa fram. De nu gällande principiella ställningstagandena rörande statliga bidrag till inrättande av nya centrala museer riskerar att få effekten att redan befintliga museer och traditionella samlingsområden gynnas, medan nya samlingsområden av nationellt intresse konsekvent missgynnas. En sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det befintliga och traditionella, är till gagn varken för utvecklingen inom museiverksamheten eller för en kunskapstörstande allmänhet. Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda konsekvenserna av de principiella ställningstagandena avseende inrättande av nya centrala museer, som gjorts av kulturutskottet och i riksdagen. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr239 yrkande 2 och delvis bifalla motion 2000/01:Kr222 yrkande 1. 2. Utredning om behovet av fler nationella museer (punkt 2) av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Boel Lindén (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr239 yrkande 1 och bifaller delvis motion 2000/01:Kr222 yrkande 2. Ställningstagande Utskottets principiella ställningstagande, som godtagits av riksdagen, rörande inrättande av nya centrala museer innebär att redan etablerade museer, oftast placerade i Stockholm, och redan etablerade samlingsområden gynnas, medan nya museer och nya intressanta samlingsområden missgynnas, åtminstone på nationell nivå. Vi har t.ex. fortfarande inget "riksidrottsmuseum". Riksdagen bör enligt vår uppfattning ge regeringen i uppdrag att utreda behovet av fler nationella museer med statlig finansiering för att ytterligare viktiga samlingsområden av nationellt intresse, som i dag saknas eller är ofullständiga, skall kunna lyftas fram. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr239 (v) yrkande 1 och delvis bifalla motion 2000/01:Kr222 (v) yrkande 2. 3. Inriktningen av museipolitiken (punkt 3) av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr235 yrkande 7. Ställningstagande I en moderat reservation till kulturutskottets budgetbetänkande hösten 2001 påpekade vi att det var anmärkningsvärt att regeringen inte redovisat en översyn av strukturen inom museiområdet och således inte heller lagt fram ett samlat förslag om en ny museistruktur, vilket hade förutskickats i 2001 års budgetproposition. Vi vidhåller denna uppfattning. Vi anser att den statliga museisektorn behöver få en tydlig struktur. Myndighetsfunktionerna kan samordnas, samtidigt som den utåtriktade verksamheten präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av stödfunktioner såsom administration och lönehantering men också magasinering och konservering kan lösas genom upphandling. Gemensamma magasin skulle kunna erbjuda rationella förvaringsmöjligeter för känsliga föremål. Detta utesluter inte att det kan finnas välordnade studiesamlingar i museernas närhet. Vi anser vidare att begreppet nationella uppdrag behöver utvecklas på museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med en ordning där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade nationella ansvarsuppdrag, där den statliga finansieringen regleras i ett flerårigt avtal. Vi vill också understryka vikten av att det ges goda förutsättningar att kunna bedriva forskning. Dessutom bör goda exempel spridas och uppmuntras vad gäller museer som moderniserar sitt sätt att arbeta. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7. 4. Vård av museisamlingarna (punkt 4) av Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8 och 2001/02:Kr419 yrkande 9. Ställningstagande Utvärderingen av SESAM-projektet visade att det finns ett stort eftersatt behov vad gäller registrering, dokumentation, vård, konservering och magasinering beträffande våra museisamlingar. Regeringen bör lägga fram förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8 och 2001/02:Kr419 yrkande 9. 5. Museernas arbete med gallringsplaner (punkt 5) av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr300 yrkande 2. Ställningstagande Utskottet har vid flera olika tillfällen slagit fast att arbetet med gallringsplaner är en viktig uppgift för alla museiansvariga. Vi anser, efter inspiration från Australien, att man för att underlätta för de ansvariga skall införa begreppet signifikans i arbetet med gallringsplaner. Genom att ta hänsyn till signifikanser hos ett föremål, efter särskilda kriterier, skulle gallringsarbetet kunna bli lättare. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2. 6. Foto-SESAM (punkt 6) av Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse: 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 17. Ställningstagande Jag anser att det är dags att överföra erfarenheterna från SESAM-projektet till ett nytt liknande projekt som syftar till att ta till vara de fotosamlingar som finns i landet. En satsning på bevarande, vård och förmedling av den fotografiska bilden skall enligt min uppfattning inte bara omfatta stillbildsfotografi utan även film. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 17. 7. ABM-utredningen (punkt 8) av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Anne-Katrine Dunker (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 1. Ställningstagande Riksdagen beslutade på våren 2001 att uppdra åt regeringen att tillsätta en statlig utredning som skulle se på möjligheterna till ett utökat samarbete mellan ABM-institutionerna. Utredningen skall enligt vad utskottet angav bl.a. lyfta fram de positiva aspekterna av ett sådant samarbete och konstatera vilka behov som finns för att vidareutveckla det samarbete som redan pågår. Av regeringens redovisning av utredningens uppdrag i budgetpropositionen för år 2002 verkar det dock som regeringen missförstått utskottets begäran och tagit fasta på i första hand en utvärdering av vunna erfarenheter. Regeringen bör beakta vad utskottet anfört framför allt när det gäller vilka förutsättningar som finns för att vidareutveckla samverkan mellan ABM-institutionerna. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 1. 8. Konstpedagogik (punkt 9) av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse: 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 10. Ställningstagande Ett problem inom bild- och konstområdet som Kristdemokraterna uppmärksammat är den bristande tillgången på utbildad personal för pedagogisk verksamhet inom museer m.m. Behovet är stort inom hela området. En förutsättning för att samtidskonst skall kunna visas, förstås och diskuteras är att utställningsarrangörer har tillgång till konstpedagoger. Riksutställningar arbetar inom ramen för den statliga kulturpolitiken med vandringsutställningar samt utvecklar utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt och tekniskt. Riksutställningar har förklarat sig berett att ta ansvar för utbildningar inom sina specialområden, under förutsättning att medel ställs till förfogande. Detta anser vi bör övervägas. Kulturrådet har föreslagit att Moderna museet skall få spela en mer aktiv roll i detta sammanhang. Sammantaget anser vi att det finns tillräckligt med underlag för regeringen att inom kort återkomma till riksdagen med en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10. 9. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10) av Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse: 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 19. Ställningstagande En viktig del av den regionala kulturen är länsmuseerna. Dessa sprider information och stimulerar intresset för den egna regionens kulturarv och historia. På flera håll i landet har länsmuseerna ekonomiska bekymmer. Det finns enligt min uppfattning anledning att utreda länsmuseernas ekonomiska situation. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19. 10.Exponering av kulturskatter i regionerna (punkt 11) av Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse: 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr248. Ställningstagande Människor runt om i landet har återupptäckt den svenska historien. Det är bra för det ger kontakt med våra rötter, samtidigt som det ger kunskap inför framtiden. Det ger också kunskap om hur människor bott, rest, umgåtts, handlat, träffat andra och om att Sverige därför i dag har en befolkning med mycket olika släkthistorier och släktrötter. Det ger också större förståelse för de människor som inte bott i vårt land så länge. Det är vår övertygelse att medborgarna skall ha rätt att se föremål som visar på den regionala historien. Östergötlands landshövding har krävt att Östergötlands kulturskatter skall få lånas under viss tid på året, under betryggande former och med stark säkerhet. Vi har stor förståelse för forskningens behov av att ha tillgång till föremål för vetenskapligt studium, men samtidigt har det inte undgått någon att den absolut största delen av centrala museisamlingar förvaras nedpackade i magasin. Östergötlands begäran att få ta del av sin egen historia är rimlig. Samma krav ställs från andra län och regioner. Det är därför på tiden att det utarbetas en nationell strategi för hur regioners historia och historiska föremål också skall kunna exponeras regionalt för att ge människor chansen att se och uppleva sin egen historia. Det är enligt vår uppfattning en nedlåtande och en överlägsen hållning att människors berättigade inställning att få ta del av sin egen historia förringas. Vi anser att originalföremålen skall visas i museum så nära fyndplatsen som möjligt. Givetvis ställs då krav på att museet skall garantera fyndens säkerhet. Forskningen kan inte heller enligt vår uppfattning bara behöva bedrivas i Stockholmregionen utan bör kunna göras vid respektive museum. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr248 (c). 11.Det samiska kulturarvet (punkt 12) av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6 och bifaller delvis motion 2000/01:Kr324. Ställningstagande På Nordiska museet i Stockholm finns en stor samling samiska föremål, dels utställda, dels förvarade i magasin. Vi anser att den samiska kulturskatten skall överföras till samernas museum och att regeringen skall verka för att ett återlämnande av de samiska kulturskatterna inleds. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6 (mp) och delvis bifalla motion 2000/01:Kr324 (v). 12.Det samiska kulturarvet (punkt 12) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr324 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6. Ställningstagande Ursprungsfolk över hela världen driver frågor som rör självförvaltning av deras kulturarv. Urbefolkningsdelegationen och enskilda har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om att samerna skall återfå förvaltningen av det samiska kulturarvet. Det finns samiska samlingar vid Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Dessutom finns i Nordiska museet bl.a. 35 samiska trummor. Av dessa är 9 museets egna, övriga är deponerade av Statens historiska museum. Vi anser att regeringen bör föregå med gott exempel och aktivt medverka till att en del av de samiska föremålen, i första hand de 26 samiska trummorna, återförs till ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr324 (v) och delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6 (mp). 13.Definition av begreppet ekomuseum (punkt 18) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse: 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 1. Ställningstagande Vi anser, i likhet med motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 1, att det finns oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett ekomuseum. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras och avgränsas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan. 14.Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna (punkt 19) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse: 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 2. Ställningstagande Vi vill framhålla att om länsmuseerna skall ha ett övergripande ansvar för att i samverkan med andra aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer, måste länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansiella resurser till detta ändamål. Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen att länsmuseernas ansvar för ekomuseerna bör ses över. 15.Finansiering av ekomuseer (punkt 20) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse: 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 3. Ställningstagande Vi vill framhålla att det kan finnas olika lösningar till att garantera långsiktighet och utveckling för ekomuseer. I likhet med vad som anförs i motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 anser vi därför att riksdagen som sin mening skall tillkännage för regeringen att det bör utredas vilka möjligheter som finns till långsiktig finansiering av ekomuseerna. 16.Sveriges Teatermuseum (punkt 28) av Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse: 28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr281. Ställningstagande Sveriges Teatermuseum (f.d. Drottningholms teatermuseum) har ett ovärdeligt förråd av unika teaterhistoriska föremål och dokument. Denna samling värdefulla objekt saknar motsvarighet i andra länder. Sverige skulle lätt kunna bli ett av världens mest intressanta teaterhistoriska centrum - om museet kunde presentera sina samlingar för publiken, dvs. om en normal museiverksamhet kunde äga rum här. Museet räddades från glömska och många andra faror på 1940-talet men har sedan dess aldrig fått resurser för att bli ett aktivt museum öppet för allmänheten och forskningen. Registrering av dokument och vård av gamla föremål är eftersatta i brist på professionell arbetskraft. Jag anser att museet måste få större resurser, dels för att förbättra verksamheten, dels för att klara lokalkostnaderna framöver. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr281 (fp). 17.Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv (punkt 30) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande lydelse: 30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 13. Ställningstagande Vi har tidigare lyft fram pop- och rockmusikens stora betydelse. Rocken slog igenom i mitten av 1950-talet och denna musikgenre är "still going strong". Möjligheten att säkerställa information och dokument kring rockmusiken i Sverige har drastiskt försämrats eftersom i princip samtliga svenska skivbolag som var verksamma perioden 1955-1980, liksom nästan samtliga musikförlag, under senare år köpts upp av internationella bolag. Dessutom håller den information och det källmaterial som den svenska rockens veteraner har på att gå förlorad. Det krävs en snar och aktiv insats för att detta inte skall ske. Vi anser att Statens musiksamlingar därför bör ges rimliga möjligheter att fullfölja sitt uppdrag även vad gäller rockmusiken. Detta bör ske i samarbete med Svenskt Rockarkiv och andra lämpliga samarbetsparter, t.ex. Popmus- projektet på Västergötlands museum i Skara. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 13. 18.Samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga (punkt 31) av Peter Pedersen (v). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse: 31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr238. Ställningstagande Alfred Nobel är en av de mest kända svenskarna i världen och Karlskoga är utan tvivel en av de orter som förknippas tydligast med Alfred Nobels namn. Här finns Björkborn, där Nobel bodde en del av sitt liv och i herrgårdsbyggnaden finns sedan 1978 en museiverksamhet med inriktning på Alfred Nobel. Vi anser inte att det är något fel att försöka utveckla ett Nobelmuseum i Stockholm, men med tanke på att de allra flesta centrala och andra museer redan finns i huvudstaden borde olika samarbeten med andra orter och filialer analyseras för att öka tillgängligheten till vår gemensamma kultur i hela landet. Det stora intresset för Alfred Nobel och hans gärning borde ges större möjlighet att komma även Karlskoga till godo. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att i samarbete med Nobelstiftelsen försöka öka samarbetet mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga. Samverkan bör ske på ett sätt som gynnar båda museerna och de båda orterna vad gäller utställningar, permanenta samlingar osv. Härvid bör regeringen verka för att en del av samlingarna och utställningarna placeras i Karlskoga. I det sammanhanget skulle en permanent utställning rörande Nobels litteraturpristagare vara av stort intresse för besöksnäringen i Karlskoga. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr238 (v). 19.Nationellt Alfred Nobelmuseum (punkt 32) av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse: 32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr264. Ställningstagande Sverige behöver ett nationellt Alfred Nobelmuseum. Mycket talar enligt vår uppfattning för att Karlskoga är den naturliga placeringen av ett sådant museum, men lokaliseringsfrågan bör naturligtvis utredas. I underlaget för en bestämning av lokaliseringsort bör bl.a. regionalpolitiska faktorer vägas in, liksom det kunnande som finns kvar i Karlskoga om personen Alfred Nobel och det företag som han utvecklade. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr264 (kd). 20.Marionettmuseet (punkt 33) av Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Ana Maria Narti (fp) och Anne-Katrine Dunker (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha följande lydelse: 33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 15. Ställningstagande Marionettmuseet står i dag inför stora problem. Det drivs parallellt med Marionetteatern, men sedan ett par år ryms inte museiverksamheten inom de statliga och kommunala bidragen till teatern, vilket innebär att museet nu är nedläggningshotat. Den exceptionellt höga kvaliteten på samlingarna och integrationen med teaterverksamheten har gjort Marionetteatern internationellt känd. Vi anser därför att Marionettmuseets framtid måste utredas och att en sådan utredning skall se på möjligheterna att inlemma museet i myndigheten Statens museer för världskultur och att etablera samverkan med de museer som ingår i myndigheten. Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 15. 21.Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34) av Anne-Katrine Dunker (m). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 34 borde ha följande lydelse: 34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr245, bifaller delvis motion 2000/01:Kr204 och avslår motionerna 2000/01:Kr329, 2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385, 2001/02:Kr386 och 2001/02:Kr387. Ställningstagande Skogen täcker mer än halva Sveriges landyta. På merparten av denna areal bedrivs ett aktivt skogsbruk. Skogsbruket och skogsindustrierna har haft och har fortfarande stor betydelse för landets ekonomi. Skogen har även andra värden. Den döljer många fornlämningar och kulturvärden, den ger rekreation och upplevelser av natur och landskap. Även jakten har fortfarande stor betydelse för många människor runt om i landet. Skogens betydelse, dess historiska bakgrund och speciella betydelse i ett lokalt, regionalt eller nationellt perspektiv kräver ökad kunskap om alla dessa värden. Med ökad kunskap och förståelse följer ett positivt intresse för att vårda och levandegöra. Det finns i dag ett antal lokala skogsmuseer med olika inriktning. Ett av dessa är Silvanum i Gävle. För att som de andra nordiska länderna synliggöra skogens betydelse med alla dessa värden behöver även Sverige ett nationellt skogsmuseum, ett museum där historien, dagen och morgondagen möts. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför om behovet av ett nationellt skogsmuseum. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr245 (s), bifalla delvis motion 2000/01:Kr204 (kd) och avslå motionerna 2000/01: Kr329 (s), 2001/02:Kr320 (kd), 2001/02:Kr385 (fp, c, kd), 2001/02:Kr386 (s) samt 2001/02:Kr387 (s). 22.Museum Anna Nordlander (punkt 38) av Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse: 38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr276 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:Kr277, 2000/01:Kr331 och 2001/02:Kr391. Ställningstagande Museum Anna Nordlander är ett kvinnokonstcentrum i Skellefteå. Den främsta uppgiften för museet är att skapa ett aktivt och kreativt centrum av högsta kvalitet, ett centrum där kvinnors konstnärliga skapande finner olika uttrycksformer: samarbetsprojekt, utställningar, föreläsningar, forskarseminarier, utveckling av konstpedagogiska metoder, fortbildning osv. Museet har i dag ett starkt kommunalt och regionalt stöd. Det är enligt min uppfattning viktigt att den verksamhet som museet driver får stöd också genom ett nationellt engagemang. Detta kan ha formen av ekonomiskt stöd, som kopplas till ett bestämt uppdrag, t.ex. ett konstpedagogiskt utvecklingsarbete med och för barn och ungdom, ett konstprojekt som belyser relationerna mellan makt och kön eller ett nordiskt nätverkssamarbete. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr276 (fp, c) och bifaller delvis motionerna 2000/01: Kr274 (kd), 2000/01:Kr277 (s), 2000/01:Kr331 (mp) och 2001/02:Kr391 (mp). 23.Museum Anna Nordlander (punkt 38) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse: 38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 23. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr331 och 2001/02:Kr391 och delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01: Kr276 och 2000/01:Kr277. Ställningstagande Museum Anna Nordlander är ett av två museer i Europa som uttalat arbetar med och för kvinnliga konstnärer. Sedan 1998 arbetar en politiskt vald styrgrupp med att utveckla museet. Museet har från starten fått ekonomiskt stöd från Skellefteå kommun, landstinget och länsstyrelsen. Dessutom har museet för närvarande EU-bidrag och bidrag från Stiftelsen framtidens kultur och Sparbanksfonden Norrland. Jag anser att museet bör förstärkas även genom ett nationellt, statligt engagemang. Regeringen bör därför återkomma med förslag om hur ett nationellt stöd till Museum Anna Nordlander skulle kunna utformas. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr331 (mp) och 2001/02:Kr391 (mp) samt delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr274 (kd), 2000/01:Kr276 (c, fp) och 2000/01:Kr277 (s). 24.Emigranternas hus i Göteborg (punkt 40) av Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande lydelse: 40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr238, 2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316. Ställningstagande Förslag om ett emigranternas hus i Göteborg har funnits en längre tid. Göteborg har inte bara haft en utvandring utan även en betydande invandring. Detta borde enligt min uppfattning dokumenteras och varje nationalitet borde få skriva sin historia. Migrationens historia är betydelsefull och berikar innehåll och utveckling i Göteborg. Mycket av emigrationstiden och vad den innebar för göteborgarna finns beskrivet i sex volymer framtagna av forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten. Göteborgs kommun har givit sitt stöd till denna forskning. Sverige och då inte minst Göteborg gjorde stora insatser för andra världskrigets offer. Även denna insats borde få utrymme i det offentliga rummet och genom en permanent utställning. Vänföreningen Göteborgs-Emigranten arbetar ideellt för ett förverkligande av ett Emigranternas hus och har däri stort stöd från övrig forskning med samma inriktning. I Tullhuset i Göteborg finns en yta på 300 kvm reserverad som skulle passa mycket bra för en sådan verksamhet som här beskrivits. Regeringen bör få i uppdrag att förelägga riksdagen ett förslag till ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i Tullhuset i Göteborg. Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr238 (fp), 2001/02:Kr240 (fp) och 2001/02: Kr316 (s). Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10) av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd). Vi vill påminna om att vi i vår motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, som behandlades hösten 2001, ansåg att regeringen lade för lite resurser på den regionala kulturen. Vi föreslog därför att anslaget Bidrag till regionala museer (28:31) skulle öka med 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen skulle användas för det långsiktiga arbetet vid museerna. Tyvärr avslog riksdagen förslaget. 2. Särskilda kvinnomuseer (punkt 16) av Ewa Larsson (mp). Jag vill påminna om Miljöpartiets motion 2001/02:Kr422 yrkande 54, som tyvärr avslogs av riksdagen hösten 2001. Yrkandet gick ut på att den tillträdda arbetsgruppen som skall arbeta med museernas genusperspektiv mycket väl kan komma fram till att ett särskilt kvinnomuseum behöver inrättas för att motverka bristerna på övriga museum. Ett sådant museum skulle kunna ta sin grund i genusforskning från världens universitet. Därför föreslog vi att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om nationellt uppdrag för ett kvinnomuseum. 3. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum (punkt 24) av Roy Hansson (m). Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion 2001/02:Kr339 (m) yrkande 18 om lokaliseringen av ett framtida idrottsmuseum. Jag vill ändå påminna om att vi i vår motion understrukit att idrotten är vår största folkrörelse och att den svenska idrottshistorien är fylld av skatter. Frågan om ett riksidrottsmuseum har legat i malpåse sedan museet vid Globenområdet i Stockholm stängdes. Det borde nu vara dags att den svenska idrottshistorien åter ges ett museum. En plats där idrottens fantastiska historia kan visas upp och som kan bli en inspirationskälla för svensk idrotts spännande framtid. Ett första steg är att bestämma lokaliseringen av ett nytt idrottsmuseum. 4. Sveriges Teatermuseum (punkt 28) av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd). Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr281 (fp) om förstärkt stöd till Sveriges Teatermuseum. Vi vill ändå påminna om vår motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, som behandlades hösten 2001. I motionen föreslog vi att anslaget Bidrag till vissa museer (28:32) skulle öka med 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Anslagsökningen var avsedd för Drottningholms teatermuseum (nuvarande Sveriges Teatermuseum) och ytterligare ett museum. Tyvärr avslog riksdagen detta yrkande. 5. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34) av Inger Davidson (kd), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp). Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr204 (kd). Motionären bakom motionen vill utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt skogsmuseum och lokaliseringen av ett sådant museum. Vi vill ändå påpeka att skogen och skogsbruket under hela vår svenska historia har varit basen för överlevnad, utveckling och tillväxt. Runt om i landet finns flera lokala och regionala skogsmuseer och samlingar som stöds av lokala och regionala intressenter. Flera av museerna har skapats och hålls vid liv av lokala entusiaster på ideell bas eller med små privata resurser. Skogens historia skulle behöva bevaras i ett mer heltäckande nationellt skogshistoriskt museum. Detta har länder som Finland, Norge och Danmark insett, varför man där skapat nationella skogsmuseer av mycket hög kvalitet och som är mycket välbesökta. Det är vår förhoppning att denna insikt också skall växa i Sverige. 6. Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra (punkt 41) av Jan Backman (m). Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion 2000/01:Kr265 (m, s) om ett historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra. Jag vill ändå peka på de idéer som finns i motionen, nämligen att göra fornlämningen i Uppåkra tillgänglig för allmänheten på ett nytt sätt. Fornlämningen uppskattas omfatta drygt 40 hektar och har daterats till järnåldern (500 f.Kr.-1050 e.Kr.). I dag hoppas man att fyndplatsen kommer att ge svar på många frågor från denna tidsepok. Staffanstorps kommun arbetar med att möjliggöra ett upplevelsecentrum för att allmänheten skall kunna titta in i forskarnas värld och lära sig mer om hur vår historia ser ut. För att det skall bli möjligt att skapa ett upplevelsecentrum av hög kvalitet behövs fler finansiärer och intressenter, och framför allt behöver en tydlig och klar bottenfinansiering vara ordnad. Här krävs inte bara ett kommunalt och regionalt stöd. Ett stöd även från statens sida skulle vara av stort värde. Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden 2000 2000/01:Kr204 av Inger Strömbom (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt skogsmuseum och var ett sådant lämpligen bör lokaliseras. 2000/01:Kr206 av Sofia Jonsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kumla skoindustrimuseum skall få statsbidrag. 2000/01:Kr222 av Peter Pedersen m.fl. (v): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av principbeslutet som förhindrar inrättandet av nya centrala museer. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att analysera befintliga centrala museer och deras samlingsområden med tonvikt på att lyfta fram samlingsområden av riksintresse vilka helt saknas eller är ofullständiga. 2000/01:Kr226 av Gunnel Wallin (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ekonomiskt stöd till tennismuseum. 2000/01:Kr234 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjulångaren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett museum. 2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av museipolitiken. 2000/01:Kr238 av Eva Flyborg m.fl. (fp): Riksdagen begär hos regeringen förslag till sådan ändring som i motionen anförs om ett forsknings- och utställningscentrum i Göteborg. 2000/01:Kr245 av Sinikka Bohlin (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationellt skogsmuseum. 2000/01:Kr265 av Ewa Thalén Finné och Karin Wegestål (m, s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fornlämningen i Uppåkra, Staffanstorps kommun. 2000/01:Kr269 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om museijärnvägsföreningarna. 2000/01:Kr270 av Charlotta L Bjälkebring (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten ges att söka bidrag för kulturminnesvärda ångfartyg ur en anslagspost inom Kulturrådets ram. 2000/01:Kr274 av Gunilla Tjernberg (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av statligt bidrag till Museum Anna Nordlander. 2000/01:Kr275 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen. 2000/01:Kr276 av Yvonne Ångström och Åke Sandström (fp, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationellt stöd för Museum Anna Nordlander. 2000/01:Kr277 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Museum Anna Nordlander. 2000/01:Kr281 av Ana Maria Narti (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en snabb lösning för Drottningholms teatermuseums kroniska och nu även akuta brist på lämplig lokal och professionell arbetskraft. 2000/01:Kr313 av Ingemar Josefsson (s): Riksdagen begär att regeringen utreder en utökad verksamhet internationellt och i Sverige kring Strindberg och hans verk. 2000/01:Kr324 av Siv Holma och Stig Eriksson (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvar och förvaltning av det samiska kulturarvet 2000/01:Kr326 av Björn Kaaling m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett särskilt resurscentrum för museerna och genusperspektivet. 2000/01:Kr328 av Monica Öhman (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en satsning på ett nationellt centrum för populärmusik i form av ett museum i Piteå. 2000/01:Kr329 av Lennart Klockare (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en etablering av ett nationellt skogsbruksmuseum vid Storforsen i Älvsby, Norrbotten. 2000/01:Kr331 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kvinnokonstcentrum Anna Nordlander bedriver en verksamhet som har betydelse för hela landet. 2000/01:Kr332 av Elver Jonsson (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om landets museijärnvägar och deras framtida verksamhet. 2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvinnomuseer. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Museum Anna Nordlander. 2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp): 8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden. 2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett återlämnande av samiska kulturskatter inleds. Motioner från allmänna motionstiden 2001 2001/02:Kr223 av Gunnel Wallin (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödja det historiska upplevelsemuseet i Hovdala. 2001/02:Kr237 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras och avgränsas. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att länsmuseernas ansvar för ekomuseerna snarast bör utredas. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns till långsiktig finansiering av ekomuseerna. 2001/02:Kr238 av Peter Pedersen m.fl. (v): 1. Riksdagen begär att regeringen i samverkan med Nobelstiftelsen verkar för ett ökat samarbete mellan ett eventuellt framtida Nobelmuseum i Stockholm och det befintliga Nobelmuseet på Björkborn i Karlskoga. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en lokalisering till Karlskoga av utställningar och museiverksamhet avseende Nobels litteraturpris bör prövas. 2001/02:Kr239 av Peter Pedersen m.fl. (v): 1. Riksdagen begär att regeringen utreder behovet av ytterligare nationella museer med statlig finansiering för att lyfta fram ytterligare viktiga samlingsområden av nationellt intresse där samlingar i dag saknas eller är ofullständiga. 2. Riksdagen begär att regeringen utvärderar konsekvenserna av de principiella ställningstaganden avseende inrättandet av nya centrala museer som föreslagits av kulturutskottet och beslutats av Sveriges riksdag. 2001/02:Kr240 av Eva Flyborg m.fl. (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett forsknings- och utställningscentrum i Göteborg - Emigranternas hus. 2001/02:Kr248 av Lena Ek (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till och vikten av regional exponering av kulturskatter från regionen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utarbetande av en nationell strategi för att människor i olika regioner skall kunna ta del av sin historia. 2001/02:Kr251 av Jan Bergqvist och Hans Hoff (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att inom ramen för statens insatser för att bevara kulturarvet finna vägar till en stabilare finansiering av sådana unika institutioner som Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé. 2001/02:Kr252 av Michael Hagberg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en satsning på uppbyggnad av Julita gård och Sveriges Lantbruksmuseum. 2001/02:Kr264 av Inger Strömbom (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett nationellt Alfred Nobel-museum. 2001/02:Kr269 av Karl-Göran Biörsmark (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att Flygvapenmuseet i Linköping får en framtida permanent lösning. 2001/02:Kr271 av Lars Elinderson och Lars Hjertén (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ållebergs segelflygmuseum ges digniteten av ett nationellt museum. 2001/02:Kr277 av Anders Ygeman (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillskapandet av ett restaurangmuseum. 2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c): 17. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-Sesam bör utformas. 19. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att belysa länsmuseernas ekonomiska situation. 2001/02:Kr291 av Laila Bjurling och Reynoldh Furustrand (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av statligt stöd för förverkligandet av ett studioglasmuseum i Torshälla. 2001/02:Kr295 av Berndt Sköldestig m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av Flygvapenmuseum. 2001/02:Kr300 av Jan Backman och Lennart Fridén (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genom att införa begreppet signifikans intensifiera svenska museers arbete med gallringsplaner. 2001/02:Kr316 av Sven Hulterström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett migrationscentrum - ett emigranternas hus i Göteborg. 2001/02:Kr320 av Ulf Björklund (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett nationellt skogshistoriskt museum med lokalisering till Siljansfors i Mora kommun. 2001/02:Kr327 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om museijärnvägsföreningarna. 2001/02:Kr331 av Siv Holma (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka den regionala identiteten och attraktionskraften i Kiruna med att initiera inrättandet av ett länskonstmuseum. 2001/02:Kr335 av Ingemar Josefsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utökad verksamhet kring Strindberg och hans verk, med Strindbergsmuseet som en viktig del i verksamheten. 2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m): 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning angående lokalisering av ett nytt idrottsmuseum. 2001/02:Kr350 av Peter Pedersen m.fl. (v): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Statens musiksamlingar bör ges förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag inom rockmusikens område i samarbete med Svenskt Rockarkiv och andra samarbetspartner. 2001/02:Kr384 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen. 2001/02:Kr385 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, c, kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt skogsmuseum med lokalisering i Lycksele. 2001/02:Kr386 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en uppgradering av Skogsmuseet i Lycksele till ett "nationellt ansvarsmuseum" för skogsbruket. 2001/02:Kr387 av Lars U Granberg och Lennart Klockare (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationellt skogsbruksmuseum i Norrland. 2001/02:Kr388 av Lars U Granberg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om museum för svensk populärmusik. 2001/02:Kr391 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återkomma med besked om hur ett nationellt stöd till museum Anna Nordlander skulle kunna utformas. 2001/02:Kr393 av Charlotta L Bjälkebring (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett kompetenscentrum för studioglas i Torshälla. 2001/02:Kr394 av Lena Ek (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skapandet av ett centrum för politisk illustrationskonst. 2001/02:Kr395 av Sonia Karlsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjulångaren Eric Nordevalls unika värde. 2001/02:Kr396 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s): Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om avgiftsfria besök på statliga museer. 2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ABM-utredningen. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvinnomuseer. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om museum Anna Nordlander. 2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning. 2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp): 9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ett inlemmande av Marionettmuseet under myndigheten för Statens museer för världskultur. 2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om den samiska kulturskatten bör överföras till samernas museum. 55. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag för att stärka museer som lyfter fram specifika kvinnor. 2001/02:Ub294 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Flygvapenmuseums utbyggnad.