Museer och utställningar
Betänkande 1993/94:KrU26
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU26
Museer och utställningar
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionen
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Bilaga
- Innehållsförteckning till bilagan
1993/94 KrU26
Sammanfattning
Kulturutskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande museer och utställningar.
Utskottet föreslår en uppräkning -- utöver regeringens förslag -- av anslagen till fyra av ansvarsmuseerna. Förslaget innebär att sammanlagt 2,5 miljoner kronor anvisas för Statens historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens museer -- etnografiska. Vidare innebär det att anslaget till Nordiska museet -- även det ett ansvarsmuseum -- skall tillföras 1 miljon kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet skall 500 000 kronor avse verksamheten vid Julita gård, som är en avdelning inom Nordiska museet. Utskottet föreslår en medelsanvisning till Centrala museer: Myndigheter på sammanlagt 413 415 000 kronor och till Centrala museer: Stiftelser på 111 316 000 kronor.
Anslaget Bidrag till vissa museer föreslås totalt uppgå till 102 938 000 kronor, dvs. en ökning med 3,3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av ökningen föreslås 1 miljon kronor tillföras Arbetets museum -- som i budgetpropositionen inte föreslås få någon uppräkning. Vidare föreslår utskottet tre nya bidragsändamål under anslaget, nämligen Rooseum i Malmö och Bildmuseet i Umeå som vardera föreslås få 1 miljon kronor, samt Judiska museet i Stockholm som föreslås få 300 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Bidrag till regionala museer (81 313 000 kronor), Riksutställningar (33 355 000 kronor) och Inköp av vissa kulturföremål (80 000 kronor).
Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning till museer och utställningar på 742 417 000 kronor, vilket innebär en uppräkning med 6 800 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om stöd till Ajtte -- svenskt fjäll- och samemuseum och Kolmårdens djurpark. Likaledes avstyrker utskottet yrkanden som avser medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer och Riksutställningar. Även yrkanden om Statens konstmuseers bevakningskostnader, notsamlingarna vid Statens musiksamlingar och ett särskilt bidrag till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg avstyrks.
Vid betänkandet har fogats elva reservationer.
En kartläggning av bevakningen vid centralmuseerna har gjorts av kulturutskottets kansli. Den redovisas i bilaga till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Museer och utställningar
dels under punkt B 31 föreslagit riksdagen att till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 410 915 000 kr,
dels under punkt B 32 föreslagit riksdagen att till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på 110 316 000 kr,
dels under punkt B 33 föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på 99 638 000 kr,
dels under punkt B 34 föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 81 313 000 kr,
dels under punkt B 35 föreslagit riksdagen att till Riksutställningar för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på 33 355 000 kr,
dels under punkt B 36 föreslagit riksdagen att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 80 000 kr.
Motionerna
1993/94:Kr205 av Olle Schmidt och Bertil Persson (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i Malmö.
1993/94:Kr233 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade bidrag till Fredriksdals friluftsmuseum.
1993/94:Kr241 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten på noter för seriös konstmusik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Statens musiksamlingar m.m.,
1993/94:Kr242 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rooseum i Malmö,
1993/94:Kr247 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om driftmedel för Bildmuseet i Umeå.
1993/94:Kr248 av Jerzy Einhorn m.fl. (kds, s, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att staten, eventuellt i samarbete med Stockholms kommun, vidtar åtgärder för att säkra fortbeståndet av Judiska museet i Stockholm inom ramen för huvudtiteln för kultur.
1993/94:Kr267 av Ulla Tillander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida förstärkning till länsmuseerna för kulturminnesvård,
1993/94:Kr268 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer, anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1993/94:Kr269 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i Malmö.
1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg,
15. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1994/95 anvisar 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit avsedda för Arbetets museum,
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer, anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer, ny anslagspost Judiska museet, för budgetåret 1994/95 anvisa 300 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer, ny anslagspost Stiftelsen Rooseum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr,
5. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer, ny anslagspost Bildmuseet i Umeå, för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer, ny anslagspost Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, för budgetåret 1994/95 anvisa 500 000 kr,
7. att riksdagen beslutar att till B 32 Centrala museer: Stiftelser, anslagsposten Nordiska museet, till Julita museum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag,
19. att riksdagen beslutar att till B 31 Centrala museer: Myndigheter, anslagsposten Folkens museum -- etnografiska, för budgetåret 1994/95 anvisa 500 000 kr utöver regeringens förslag,
20. att riksdagen beslutar att till B 34 Bidrag till regionala museer, anslagsposten Göteborgs museer, till Etnografiska museet, för budgetåret 1994/95 anvisa 4 nya grundbelopp, motsvarande 462 160 kr, utöver regeringens förslag,
24. att riksdagen beslutar att till B 35 Riksutställningar för budgetåret 1994/95 anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, utöver den reducering regeringen förordat, återbetalningskravet på Statens konstmuseer reduceras med resterande 1 000 000 kr för budgetåret 1994/95,
1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. (del) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för budgetåret 1994/95 i förhållande till förra årets budget för följande anslag under elfte huvudtiteln, nämligen B 1--3, B 5--6, B 11, B 13--18, B 21, B 23--26, B 34--35 och B 37,
10. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till B 31 Statens konstmuseer, Statens historiska museum och Folkens museum anvisar 2 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
11. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till B 32 Centrala museer: Stiftelser anvisar 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1993/94:Sk628 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark.
Utskottet
Centrala museer: Myndigheter (B 31)
I ett inledande avsnitt i propositionen tar regeringen upp vissa övergripande frågor som rör de centrala museerna, bl.a. om lönebidrag, museernas bevakning, vissa lokalfrågor, finansiering av vissa investeringar i anläggningstillgångar m.m. (prop. s. 94--103).
Regeringen föreslår att sammanlagt 410 915 000 kronor skall anvisas under ramanslaget Centrala museer: Myndigheter. De åtta museer som inryms under anslaget är Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -- etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet och Statens musiksamlingar.
I det ovan nämnda beloppet ingår medel som avser en föreslagen engångsanvisning till Statens historiska museer för konservering och fyndhantering av föremål från arkeologiska uppdragsundersökningar. Detta möjliggörs genom en tillfällig omdisposition av medel från anslaget Bidrag till vissa museer m.m., anslagsposten Vissa kostnader för centrala museer m.m. Vidare föreslås en uppräkning av medlen till Statens musiksamlingar med 724 000 kronor för att myndigheten skall kunna upprätthålla en för sina arbetsuppgifter adekvat basverksamhet. Statens musiksamlingar föreslås även få 500 000 kronor årligen under en tioårsperiod för ersättningsanskaffning av musikalier till myndighetens notbibliotek.
Motionsvägen har krav framställts på ökning av medlen för vissa av de ovan nämnda museerna. I motion Kr309 (nyd) föreslås en uppräkning med 2,5 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit av anslagen till vissa av ansvarsmuseerna, nämligen Statens historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens museum -- etnografiska (yrkande 10). I motion Kr307 (s) föreslås -- som ett led i kampen mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism -- att anslaget till Folkens museum -- etnografiska skall räknas upp med 500 000 kronor (yrkande 19).
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med en allmän resursförstärkning av basverksamheten vid de aktuella ansvarsmuseerna, nämligen Statens historiska museer, Statens konstmuseer och Folkens museum -- etnografiska. Utskottet föreslår därför i enlighet med förslaget i motion Kr309 yrkande 10 att anslaget skall räknas upp med 2,5 miljoner kronor för de aktuella museerna. Det bör ankomma på regeringen att göra en fördelning av medlen på de tre museerna. Genom utskottets ställningstagande skapas utrymme för att -- i enlighet med syftet i motion Kr307 yrkande 19 -- ge Folkens museum -- etnografiska möjlighet att använda ökade resurser för insatser mot främlingsfientlighet. Eftersom utskottet i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget föreslår utskottet att medelsanvisningen för förevarande anslag skall uppgå till 413 415 000 kronor, dvs. 2,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Frågan om särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer tas upp i motion Kr307 (s). Motionärerna anför att konststölden i början av november 1993 på Moderna museet aktualiserat säkerheten på museerna och museernas kostnader för bevakning. I avvaktan på att denna fråga får en tillfredsställande lösning bör återbetalningskravet på Statens konstmuseer reduceras med 1 miljon kronor för nästa budgetår vilket innebär att hela det anvisade beloppet får disponeras (yrkande 26).
Utskottet erinrar inledningsvis om att en översiktlig redovisning av bevakningsfrågor vid centralmuseerna från slutet av 1980-talet och framåt lämnas i propositionen (prop. s. 98--99). Bl.a. anförs där att Statens konstmuseer ådrog sig ett underskott på 16 miljoner kronor som skulle återbetalas med fyra miljoner kronor per år fr.o.m. budgetåret 1993/94. I 1993 års budgetproposition noterades denna skuldbörda och förslag redovisades om att skulden borde skrivas ner till hälften, dvs. till 2 miljoner kronor per år under de år som återstod av betalningsplanen. Den stöld som inträffade vid Moderna museet i november 1993 har enligt regeringen fokuserat bevakningsfrågan i den museipolitiska debatten. Regeringen konstaterar att det är uppenbart att det reella ansvaret i frågor av den typ som bevakningen representerar måste ligga hos myndigheten, i det här fallet museerna. Introduceringen av rambudgeteringen förstärker myndighetens roll i detta avseende. Endast hos museet finns den expertis och kompetens som erfordras för att avgöra t.ex. bevakningens organisation och dimensionering. Riksdag och regering bör dock tillse att museet har rimliga ekonomiska förutsättningar för de beslut som man har att fatta. Tillgreppet vid Moderna museet visar på sådana brister i säkerhetssystemet att regeringen förutsätter en ordentlig intern genomgång. I det sammanhanget är det inte orimligt att den interna genomgången och de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av förändrade ekonomiska förutsättningar för myndigheten. Regeringen förordar därför att det kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor per år reduceras till hälften, dvs. till 1 miljon kronor under ettvart av budgetåren 1994/95--1996/97.
Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat museernas bevakningskostnader, senast våren 1993, och då erinrat om sitt ställningstagande hösten 1990 som innebar att det i rådande statsfinansiella läge inte är möjligt att anvisa ytterligare medel för museernas bevakning (jfr bet. 1990/91:KrU9 s. 7, 1990/91:KrU25 s. 14 och 1992/93:KrU24 s. 8). Utskottet hänvisar också till en kartläggning av bevakningen vid centralmuseerna som nyligen gjorts av kulturutskottets kansli. Kartläggningen fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet vill framhålla att museerna fått i uppdrag att i möjligaste mån samverka vid upphandling av bevakningstjänster och säkerhetsutrustning (Statsliggaren 1993/94, XI/Ku s. 47). Syftet med uppdraget är att få fram fördelaktiga anbud från t.ex. bevakningsföretag (jfr prop. 1992/93:100 bilaga 12 s. 163).
Utskottet utgår från att Museiutredningen behandlar bevakningsfrågan. Det här aktuella motionskravet avstyrks med hänsyn till angelägenheten av att begränsa belastningen på statsbudgeten.
I motion Kr241 (s) behandlas frågor om notsamlingarna vid Statens musiksamlingar. Motionären framhåller att tillgången till noter när det gäller seriös musik är begränsad för det breda svenska musiklivet (yrkande 2). Vidare påpekar motionären att notmaterialet vid Statens musiksamlingar utsätts för förslitning och att verksamheten fortlöper på en katastrofkurs. En översyn måste därför göras. Översynen bör leda fram till en definition av på vilken kvalitativ nivå som utlåningsverksamheten skall bedrivas (yrkande 3).
Enligt utskottets uppfattning är de frågor som motionären tar upp av stort intresse för ett aktivt och levande musikliv i vårt land. Efter förslag av utskottet våren 1992 har en särskild översyn gjorts av notbeståndet vid Statens musiksamlingar (bet. 1991/92:Kr23 s. 6). Resultatet av översynen överlämnades till regeringen hösten 1993 i anslutning till myndighetens anslagsframställning för budgetåret 1994/95. I översynen föreslås att ett engångsbelopp om 5 miljoner kronor skall ställas till bibliotekets förfogande för ersättning av i första hand det mest förslitna orkestermaterialet. Vidare föreslås att medlen -- för att kunna utnyttjas effektivt -- bör fördelas över förslagsvis fem år.
Regeringen har -- som nämnts i det föregående -- i budgetpropositionen tagit fasta på Statens musiksamlingars särskilda behov vad gäller förslitnings- och ersättningsanskaffning i myndighetens notbibliotek och bedömt att åtgärder på detta område är angelägna, särskilt med hänsyn till att landsortsorkestrarnas försörjning med orkesternoter är starkt beroende av detta material. Regeringen har därför beräknat att 500 000 kronor per budgetår under en tioårsperiod bör tillföras anslaget för detta ändamål.
Mot bakgrund av det anförda -- och då utskottet inte har något att erinra mot regeringens ställningstagande -- anser utskottet att motionsyrkandena i allt väsentligt är tillgodosedda. De bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motionärerna bakom motion Kr289 (v) anser att det över statsbudgeten bör utgå ett direkt stöd till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg och att regeringen snarast bör återkomma med förslag härom (yrkande 14).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att viss del av överskottet från Vasamuseets verksamhet används till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. Utskottet behandlade våren 1993 ett motionsyrkande om bidraget. Utskottet uttalade då att förutsättningarna är osäkra för en stabilitet i bidragsgivningen och att det finns en risk att bidraget kan komma att upphöra -- åtminstone tillfälligt -- om och när Vasamuseets bokslut inte visar ett överskott. Utskottet ansåg därför att det var motiverat att överväga om ett särskilt anslag skulle inrättas för ändamålet. Frågan borde behandlas av regeringen utan dröjsmål så att riksdagen skulle kunna ta ställning till förslag till en lösning (bet. 1992/93:KrU24 s. 11). Regeringen har i årets budgetproposition anmält att förutsättningarna prövats för att inrätta ett särskilt bidrag för nämnda ändmål. Regeringen har emellertid inte funnit det vara möjligt att föreslå en förändrad finansiering av ett sådant bidrag.
Utskottet utgår från att frågan om ett särskilt bidrag till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg prövas av Museiutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Centrala museer: Stiftelser (B 32)
I propositionen föreslås att 110 316 000 kronor skall anvisas för de centrala museer som är stiftelser, nämligen Nordiska museet och Tekniska museet.
I två motioner förordas att det för Nordiska museet skall beräknas högre belopp än vad regeringen föreslår. I motion Kr309 (nyd) föreslås att 500 000 kronor utöver vad regeringen har föreslagit skall beräknas för Nordiska museet som är ett av ansvarsmuseerna (yrkande 11). I motion Kr307 (s) framhålls behovet av att utveckla kulturlivet i hela landet. Mot den bakgrunden bör 1 miljon kronor utöver regeringens förslag beräknas för Julita gård (yrkande 7).
Utskottet anser -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- att det är angeläget att basverksamheten vid vissa av ansvarsmuseerna kan förstärkas. I Nordiska museet verksamhet ingår som en egen resultatenhet Julita gård och Museer, Sveriges lantbruksmuseum, benämnt Julita. Julita får sina huvudsakliga inkomster från gårdens skogsbruk, arrendeavgifter och biljettintäkter. Ett fåtal tjänster vid Julita finansieras via Nordiska museets budget. Enligt Nordiska museets anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har Julita problem med självfinansieringen på grund av att intäkterna från skogen sjunkit. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ansträngningar görs för att bibehålla Julitas verksamhetsnivå. Mot denna bakgrund anser utskottet att det för Nordiska museet bör beräknas 1 miljon kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet bör 500 000 kronor användas för verksamheten vid Julita. Förslaget innebär att medelsanvisningen till förevarande anslag bör uppgå till 111 316 000 kronor.
Bidrag till vissa museer (B 33)
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museer, nämligen Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och Skansen. Därutöver anvisas medel för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Över anslaget anvisas också medel för vissa kostnader för centrala museer m.m. Slutligen anvisas medel för lönebidragsanställda vid vissa museer. Regeringen föreslår att den sistnämnda anslagsposten fr.o.m. nästa budgetår endast skall avse lönebidragsanställda vid regionala museer (se närmare härom prop. s. 106--107).
Totalt föreslås anslaget uppgå till 99 638 000 kronor.
I tre motionsyrkanden behandlas frågan om beräknande av medel till Arbetets museum. I propositionen föreslås anslagsposten till museet bli oförändrad.
Motionärerna bakom motionerna Kr268 (s) och Kr307 (s) yrkande 2 anser att det är märkligt att regeringen föreslår oförändrat anslag till Arbetets museum för andra året i rad, medan anslagen för andra jämförbara museer räknas upp. Bidraget till Arbetets museum bör därför ökas med 1 miljon kronor. Liknande resonemang förs i motion Kr289 (v), som föreslår en uppräkning av bidraget till Arbetets museum med 500 000 kronor (yrkande 15).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med Landsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) som huvudmän och med uppgift att dokumentera arbetet och att levandegöra arbetets historia. Museet, som invigdes i december 1991, ligger i en f.d. fabrikslokal i centrala Norrköping. På kort tid har en omfattande verksamhet med utställningar, arkiv och bibliotek byggts upp. Hittills har museet haft mer än 368 000 besökare.
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs vid Arbetets museum i Norrköping av stort intresse inte bara nationellt utan även internationellt. Utskottet anser att de medel som staten bidrar med för Arbetets museum i likhet med vad som gäller för övriga museer under förevarande anslag skall räknas upp. Med hänsyn till att medlen för museet inte räknats upp för innevarande budgetår är behovet av resurstillskott desto större. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är motiverat att beräkna en ökning av bidraget till Arbetets museum med 1 miljon kronor. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Kr268 och Kr307 yrkande 2, båda motionerna i denna del. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses även yrkande 15 i motion Kr289 i denna del.
I fyra motionsyrkanden framförs krav på statligt stöd till Rooseum i Malmö. I tre av motionsyrkandena, nämligen motion Kr205 (fp), motion Kr242 (fp) yrkande 1 och Kr269 (s), föreslås att 1,5 miljoner kronor skall anvisas från Kulturrådets medel för utvecklingsverksamhet (anslaget B 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., anslagsposten 1. Till Statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet). I motion Kr307 (s) föreslås att 1 miljon kronor skall anvisas över en ny anslagspost under förevarande anslag (yrkande 4).
Rooseum startades av konstsamlaren Fredrik Roos och öppnades i april 1988. Efter Fredrik Roos död bildades i januari 1993 Stiftelsen Rooseum med Malmö stad, Lill och Axel Roos och Louisiana Museum for Moderne Kunst i Humlebaek, Danmark, som huvudmän. Stiftelsens ändamål är att med Fredrik Roos samling av samtida nordisk konst som grundtillgång driva en fri och obunden museiverksamhet och därvid sprida insikter och kunskap om samt förståelse för olika former av samtida konst. Stiftelsen skall samarbeta med Louisiana Museum, Statens konstmuseer, organisationer och enskilda. Malmö kommun lämnar ett årligt bidrag till Rooseum. Även Statens kulturråd har bidragit till verksamheten, bl.a. med 2 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Utskottet behandlade våren 1993 motionsyrkanden med förslag att inrätta Rooseum och Bildmuseet i Umeå som samverkansmuseer. Begreppet samverkansmuseer har beskrivits i Kulturrådets fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96. Därmed avses museer utanför storstadsregionerna som uppvisar samlingar eller verksamhet som bedöms vara av betydelse för en större region. Ett samspel förutsätts med ett centralt museum inom motsvarande museisektor. Samverkan bygger på utbyte av utställningar, objekt och erfarenheter. Som exempel på lämpliga samverkansmuseer har Rooseum och Bildmuseet i Umeå förts fram. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till att Museiutredningens arbete inte borde föregripas (jfr bet. 1992/93:KrU17 s. 15 och bet. 1992/93:KrU24 s. 19).
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs vid Rooseum värdefull för konst- och kulturlivet i Malmö och södra Sverige. En rad mycket uppmärksammade utställningar har trots osäker ekonomi kunnat genomföras. Det samarbete som inletts med Statens konstmuseer har stor betydelse för den konstbildande verksamheten. Utskottet anser i likhet med motionärerna att verksamheten vid Rooseum är angelägen och bör stödjas av staten. Utskottet anser därför att 1 miljon kronor bör anvisas över en särskild anslagspost för Rooseum under förevarande anslag för nästa budgetår. Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr307 yrkande 4 i denna del tillstyrks. Även förslagen i motionerna Kr205, Kr242 yrkande 1 och Kr269, samtliga yrkanden i denna del, blir därigenom tillgodosedda.
I två motioner framförs krav på statligt stöd till Bildmuseet i Umeå. Motionärerna bakom motion Kr247 (fp, m, c, kds) framhåller att verksamheten vid museet är innovativ och har stor regional betydelse och föreslår att frågan om statliga driftmedel till museet skall prövas. I motion Kr307 (s) föreslås att 1 miljon kronor skall beräknas för Bildmuseet över en ny anslagspost under förevarande anslag (yrkande 5).
År 1981 tillkom Bildmuseet i Umeå som ett annex till Västerbottens museum. Huvudman för Bildmuseet är Umeå universitet, medan Västerbottens länsmuseum är lokalhållare. Ett särskilt avtal mellan Statens konstmuseer och Bildmuseet träffades i augusti 1993. I en avsiktsförklaring som de båda museerna avgivit anges att syftet med de båda museiorganisationernas samverkan är att stärka konstbildningsarbetet i övre Norrland genom att göra Bildmuseet till ett regionalt konstcentrum i främst de fyra nordligaste länen. Genom samarbetet får Statens konstmuseer möjlighet att göra sina samlingar tillgängliga för en ny publik under betryggande omständigheter och på ett nytt sätt engagera sig i övre Norrlands konstliv. Samverkansavtalet innebär bl.a. att Statens konstmuseer ställer två representativa depositionssamlingar till Bildmuseets förfogande.
Enligt utskottets uppfattning är den konstbildande verksamhet som bedrivs vid Bildmuseet av stor betydelse för den nordligaste regionen i Sverige. Ett samarbete mellan Bildmuseet och Statens konstmuseer har pågått under en längre tid. Det är därför glädjande att de båda organisationerna nu tecknat ett samverkansavtal. Härigenom får Bildmuseet möjlighet att bygga ut framför allt den konstpedagogiska verksamheten.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att särskilda medel bör avsättas för verksamheten vid museet. En särskild anslagspost avseende medelsberäkning för Bildmuseet i Umeå bör därför inrättas under förevarande anslag för nästa budgetår. För en sådan post bör 1 miljon kronor beräknas. Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr307 yrkande 5 i denna del tillstyrks. Även yrkandet i motion Kr247, i denna del, blir därigenom tillgodosett.
I två motionsyrkanden framförs krav på stöd till Judiska museet. I motion Kr248 (kds) föreslås att staten, eventuellt i samarbete med Stockholms kommun, skall vidta åtgärder för att säkra museets fortbestånd. Motionärerna bakom motion Kr307 (s) föreslår att -- som ett led i kampen mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism -- 300 000 kronor skall anvisas för Judiska museet över en ny anslagspost under förevarande anslag (yrkande 3).
Judiska museet i Stockholm invigdes år 1987. Museet som drivs av en stiftelse har till uppgift att i ord och bild visa judarnas historia i Sverige, den judiska integrationen i det svenska samhället m.m.
Museet har sedan sin tillblivelse haft ekonomiska svårigheter men kunnat klara driften till stor del tack vare frivilliga krafter. Vid några tillfällen har museet erhållit bidrag från Kulturrådet för utrustning och projekt såsom utställningar och bokutgivning. Vidare har museet erhållit bidrag för driften från Stockholms stad och i december 1992 engångsvis från regeringen.
Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs vid museet har stor betydelse för förståelsen av judarnas historia och för kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Det är angeläget att museet snarast ges bättre förutsättningar för att säkra verksamhetens fortbestånd. Mot den bakgrunden bör särskilda medel, 300 000 kronor, beräknas under en ny anslagspost, benämnd Judiska museet, under förevarande anslag. Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion Kr307 yrkande 3 i denna del. Förslaget i motion Kr248 i denna del blir därigenom tillgodosett.
I motion Kr307 (s) föreslås att Ajtte--Svenskt fjäll- och samemuseum skall få ett särskilt statligt bidrag om 500 000 kronor under förevarande anslag (yrkande 6).
Stiftelsen Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum bildades år 1983 med staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksföbund och Same Ätnam som stiftare. Stiftelsen har till ändamål bl.a. att bedriva specialmuseiverksamhet för fjällregionen i Sverige och huvudmuseiverksamhet i Sverige för den samiska kulturen. I ett finansieringsavtal, träffat i februari 1983, har staten, Norrbottens läns landsting och Jokkmokk kommun kommit överens om att tillskjuta medel för driften av Ajtte. Enligt avtalet skall staten bidra med medel som statens vattenfallsverk (numera Vattenfall AB) genom regeringsbeslut (1982-06-30) årligen skall betala till länsstyrelsen i Norrbottens län (s.k. Sjöfallsmedel). Landstinget och kommunen har åtagit sig att årligen fr.o.m. år 1985 betala ett belopp som räknas upp med hänsyn till penningvärdet. För verksamhetsåret 1992 bidrog Vattenfall med ca 7 miljoner kronor, medan landstinget och kommunen bidrog med vardera ca 1 miljon kronor.
Enligt utskottets uppfattning är den museiverksamhet som bedrivs vid Ajtte av stort värde inte minst för att värna den samiska kulturen. Utskottet erinrar i sammanhanget om att Museiutredningen har i uppdrag att granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela museisektorn. Museiutredningen skall också överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till nya museer. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Motion Kr307 yrkande 6 i motsvarande del avstyrks således.
Motionären bakom motion Sk628 (kds) jämför Kolmårdens djurpark med Skansen och föreslår att förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark skall prövas (yrkande 2).
Norrköpings kommun är ägare till Kolmårdens Djurparks Holding AB som i sin tur äger AB Kolmårdens djurpark. Kommunen har beslutat bevilja holdingbolaget ett aktieägartillskott om 5 miljoner kronor för 1993, 4 miljoner kronor för 1994, 3 miljoner kronor för 1995 och 1,5 miljoner kronor för 1996. Vidare har kommunen beslutat teckna samtliga aktier i en till kommunen riktad nyemission om 15 miljoner kronor i holdingbolaget per den 1 juni 1994.
Som nämnts i det föregående ingår det i Museiutredningens uppgifter att se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Även frågan om statligt stöd till nya museer skall övervägas av utredningen. Enligt utskottets uppfattning bör utredningens arbete och den fortsatta beredningen därav inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Bidrag till regionala museer (B 34)
Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum som regeringen förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till sådant museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.
Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkning av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret 1993/94 har fastställts till 729. Grundbeloppet har preliminärt beräknats till 195 400 kronor för innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknas grundbeloppet uppgå till 202 800 kronor. Statsbidraget utgår med 55 % av grundbeloppet.
I propositionen föreslås inte någon ändring av antalet grundbelopp. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 81 313 000 kronor.
Utskottet behandlar först frågor om medelsanvisningen.
I motion Kr307 (s) föreslås att fyra nya grundbeopp skall inrättas (yrkande 20). Motionärerna vill att grundbeloppen skall tilldelas Göteborgs museer för verksamheten vid Etnografiska museet som ett led i kampen mot främlingsfientlighet. I motion Kr233 (s) uttalas önskemål om ökat bidrag till Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg. I motionen föreslås dock inte några nya medel för ändamålet.
Av principiella skäl bör enligt motion Kr309 (nyd) anslagen inom kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund hemställs att förevarande anslag skall vara oförändrat, vilket innebär en minskning med drygt 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Beloppet motsvarar ca 18 grundbidrag.
Utskottet konstaterar att en väsentlig ökning av antalet grundbelopp gjordes senast våren 1991 på utskottets initiativ, då beslut fattades om att inrätta 125 nya grundbelopp fr.o.m. år 1992 (bet. 1990/91:KrU25). Det ankommer på Kulturrådet att -- i enlighet med av riksdag och regering angivna grunder -- fördela grundbeloppen.
Göteborgs museer har för innevarande budgetår 102 grundbidrag. Av statsbidraget beräknas medel motsvarande ca 5 grundbidrag för Etnografiska museet. Fredriksdals friluftsmuseum vid Helsingborgs museum erhåller -- på initiativ av kulturutskottet -- 2 grundbidrag via Kulturen i Lund (bet. 1989/90:KrU21).
Utskottet erinrar om att det ingår i Museiutredningens arbete att granska effekterna av det statliga stödet till regionala museer och bedöma hururvida stödet i sin nuvarande utformning främjar en ändamålsenlig avvägning mellan länsmuseernas olika ansvarsområden. Vidare har den kommitté som skall se över kulturpolitikens inriktning, Kulturutredningen, i uppgift att överväga formerna för statens stöd till samtliga regionala institutioner.
Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av de båda utredningarnas arbete inte föregripas. Mot bakgrund av vad som här anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande anslag. Motionerna Kr233, Kr307 yrkande 20 och Kr309 yrkande 8 i här aktuell del avstyrks således.
I motion Kr267 (c) framförs krav på en utökning av antalet grundbelopp för tiden efter nästa budgetår i syfte att förstärka den regionala och lokala kulturminnesvården (yrkande 1).
Länsmuseernas arbete inom kulturmiljövården utreds för närvarande inom Museiutredningen. Som framgår av det föregående är den framtida utformningen av de regionala stöden föremål för utredning i Museiutredningen och Kulturutredningen. Utskottet är inte berett att föregripa de båda utredningarnas förslag i denna fråga. Mot den bakgrunden avstyrks motion Kr267 yrkande 1.
Riksutställningar (B 35)
Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.
I propositionen föreslås anslaget till Riksutställningar för nästa budgetår uppgå till 33 355 000 kronor.
I två motioner framförs förslag rörande medelsanvisningen.
Motionärerna bakom motion Kr307 (s) framhåller att det är angeläget att stödja kampen mot främlingsfientlighet och rasism (yrkande 24). Därför föreslås en uppräkning av anslaget med 1 miljon kronor utöver regeringens förslag.
Av principiella skäl bör enligt motion Kr309 (nyd) anslagen inom kulturområdet vara oförändrade budgetåret 1994/95 i avvaktan på resultaten av arbetet inom de fyra parlamentariska kulturutredningarna. Mot denna bakgrund hemställs att förevarande anslag skall vara oförändrat, vilket innebär en minskning med 555 000 kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 8 delvis).
Enligt sina direktiv skall Museiutredningen belysa Riksutställningars olika uppgifter och deras betydelse för såväl museiväsendet som kultur- och samhällslivet i övrigt (dir. 1993:26). Utredningen bör bl.a. analysera Riksutställningars verksamhet och betydelse för olika avnämare samt klargöra vilka uppgifter som är unika för Riksutställningar och därför även i fortsättningen bör fullgöras centralt och vilka uppgifter som lika väl kan fullgöras av avnämarna själva. Enligt direktiven bör utredningen även diskutera förutsättningarna för att göra Riksutställningars verksamhet ekonomiskt självbärande.
Utskottet anser att förslagen från Museiutredningen och den fortsatta beredningen av dessa inte skall föregripas. Motionerna Kr307 yrkande 24 och Kr309 yrkande 8 i här aktuell del avstyrks således.
Inköp av vissa kulturföremål (B 36)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 10 och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr307 yrkande 19 för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln till Centrala museer: Myndigheter anvisar ett ramanslag på 413 415 000 kr, res. 1 (m, fp, c, kds)
2. beträffande särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 26, res. 2 (s)
3. beträffande notsamlingarna vid Statens musiksamlingar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr241 yrkandena 2 och 3,
4. beträffande stöd till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 14,
5. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11, båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 6 skall beräknas 82 053 000 kr, res. 3 (m, fp, c, kds) - delvis
6. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11, båda motionerna i denna del, till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 111 316 000 kr, res. 3 (m, fp, c, kds) - delvis
7. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268 och 1993/94:Kr307 yrkande 2, båda motionerna i denna del, och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr289 yrkande 15 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas 10 000 000 kr, res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
8. beträffande beräknande av medel till Rooseum
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 4 i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1 och motion 1993/94:Kr269, samtliga motioner i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas 1 000 000 kr, res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
9. beträffande beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 5 i denna del och med anledning av motion 1993/94:Kr247 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas 1 000 000 kr, res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
10. beträffande beräknande av medel till Judiska museet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 3 i denna del och med anledning av motion 1993/94:Kr248 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas 300 000 kr, res. 4 (m, fp, c, kds) - delvis
11. beträffande beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna del, res. 5 (s) - delvis
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr307 yrkandena 2, 3, 4 och 5, samtliga motionsyrkanden i denna del, med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1, 1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr289 yrkande 15, samtliga motioner i denna del, och med avslag på motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna del till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 102 938 000 kr, res. 6 (m, fp, c, kds) - villk. 4 res. 7 (s) - villk. 5
13. beträffande förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk628 yrkande 2,
14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr233, 1993/94:Kr307 yrkande 20 och 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 81 313 000 kr, res. 8 (s) res. 9 (nyd)
15. beträffande antalet grundbelopp för tiden efter nästa budgetår
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr267 yrkande 1,
16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 24 och 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Riksutställningar för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 33 355 000 kr, res. 10 (s) res. 11 (nyd)
17. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa kulturföremål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 80 000 kr.
Stockholm den 3 mars 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter (mom. 1)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och slutar med "regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det i Museiutredningens uppdrag ingår att se över museiväsendets struktur bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Utskottet anser att resultatet av Museiutredningens arbete och den fortsatta beredningen därav inte skall föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr307 yrkande 19 och Kr309 yrkande 10. Utskottet föreslår att medelsanvisningen för förevarande anslag skall uppgår till 410 915 000 kronor.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 19 och 1993/94:Kr309 yrkande 10 till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 410 915 000 kr,
2. Särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer (mom. 2)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "på statsbudgeten" bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att Museiutredningen behandlar bevakningsfrågan. Utskottet anser -- i avvaktan på utredningens resultat -- att det är motiverat att regeringen för nästa budgetår helt efterger återbetalningskravet. Detta innebär att Statens konstmuseer får disponera 1 miljon kronor mer än vad regeringen förordat. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr307 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer,
3. Beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet och medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (mom. 5 och 6)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "till 111 316 000 kronor" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- att Museiutredningens förslag och den fortsatta beredningen av dessa inte bör föregripas. Därför avstyrks motionerna Kr307 yrkande 7 och Kr309 yrkande 11. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:
5. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11, båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 6 skall beräknas 81 053 000 kr,
6. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 7 och 1993/94:Kr309 yrkande 11, båda motionerna i denna del, till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 110 316 000 kr,
4. Beräknande av medel till Arbetets museum, Beräknande av medel till Rooseum, Beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå och Beräknande av medel till Judiska museet (mom. 7, 8, 9 och 10)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och på s. 11 slutar med "blir därigenom tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det i nuvarande statsfinansiella läge inte något ekonomiskt utrymme att höja bidraget till Arbetets museum. Vidare vill utskottet inte föregripa Museiutredningens arbete och den fortsatta beredningen därav. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr268, Kr289 yrkande 15 och Kr307 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del.
I fyra motionsyrkanden -- -- -- (= utskottet 33 rader på s. 19) -- -- -- bet. 1992/93:KrU24 s. 19).
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs vid Rooseum värdefull för konst- och kulturlivet i Malmö och södra Sverige. En rad mycket uppmärksammade utställningar har trots osäker ekonomi kunnat genomföras. Det samarbete som inletts med Statens konstmuseer har betydelse för den konstbildande verksamheten. Utskottet vill emellertid erinra om att det arbete som bedrivs i Museiutredningen bl.a. innebär att frågan om statligt stöd till nya museer skall övervägas. Utskottet anser att utredningens resultat och den fortsatta beredningen därav inte skall föregripas. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Kr205, Kr242 yrkande 1, Kr269 och Kr307 yrkande 4, samtliga motioner i motsvarande del.
I två motioner -- -- -- (= utskottet 27 rader på s. 10) -- -- -- konstpedagogiska verksamheten.
Museiutredningen har i uppdrag att överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang förts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till nya museer. Utskottet vill inte föregripa resultatet av utredningen och är därför inte berett att tillstyrka motionerna avseende Bildmuseet i Umeå. Motionerna Kr247 och Kr307 yrkande 5, båda motionerna i motsvarande del, avstyrks således.
I två motionsyrkanden -- -- -- (= utskottet 10 rader på s. 10 och 6 rader på s. 11) -- -- -- från regeringen.
Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs vid Judiska museet har stor betydelse för förståelsen av judarnas historia och för kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Frågan om stöd till nya museer behandlas av Museiutredningen. Utskottet anser sig inte böra föregripa resultatet av denna och den därpå följande beredningen. Utskottet utgår från att regeringen liksom vid tidigare tillfällen är beredd att medverka till museets verksamhet i avvaktan på utformningen av museipolitiken. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i årets budgetproposition aviserar tillskapandet av en särskild kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism (prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).
Utskottet avstyrker motionerna Kr248 och Kr307 yrkande 3, båda motionerna i denna del.
dels att utskottets hemställan under 7, 8, 9 och 10 bort ha följande lydelse:
7. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr289 yrkande 15 och 1993/94:Kr307 yrkande 2, samtliga motioner i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas 9 000 000 kr,
8. beträffande beräknande av medel till Rooseum
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr307 yrkande 4, samtliga motioner i denna del,
9. beträffande beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr247 och 1993/94:Kr307 yrkande 5, båda motionerna i denna del,
10. beträffande beräknande av medel till Judiska museet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr248 och 1993/94:Kr307 yrkande 3, båda motionerna i denna del,
5. Beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum (mom. 11)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den museiverksamhet som bedrivs vid Ajtte av stort värde inte minst för att värna om den samiska kulturen. Ajtte har ett centralt uppdrag inom sitt område. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är angeläget att museet -- i avvaktan på resultatet av Museiutredningen -- redan nu tillförs ett statligt bidrag på 500 000 kronor. Utskottet tillstyrker således motion Kr307 yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 6 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 12 skall beräknas 500 000 kr,
6. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1, 1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr269, 1993/94:Kr289 yrkande 15 och 1993/94:Kr307 yrkandena 2--6, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 99 638 000 kr,
7. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s) anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr268, 1993/94:Kr307 yrkandena 2--6, samtliga motionsyrkanden i denna del, och med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1993/94:Kr205, 1993/94:Kr242 yrkande 1, 1993/94:Kr247, 1993/94:Kr248, 1993/94:Kr269 och 1993/94:Kr289 yrkande 15, samtliga motioner i denna del, till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 103 438 000 kr,
8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (mom. 14)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att utställnings- och programverksamhet vid Etnografiska museet i Göteborg är av stor betydelse för förståelsen för andra människors traditioner, föreställningar och sätt att leva. Utskottet har vid sina överväganden funnit att denna verksamhet bör stödjas. Därför bör i enlighet med vad som anförs i motion Kr307 förevarande anslag förstärkas med 4 grundbelopp (yrkande 20). Kulturrådet bör vid fördelningen av grundbelopp till Göteborgs museer beakta nämnda behov vid Etnografiska museet. Då det gäller frågan om ökat stöd till Fredriksdals friluftsmuseum anser utskottet att resultatet av de båda utredningarna bör avvaktas. Mot bakgrund av vad som här anförts anser utskottet att medelsanvisningen under förevarande anslag bör ökas med 462 000 kronor i förhållande till regeringens förslag (4 grundbelopp). Härav följer att motion Kr309 yrkande 8 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 20, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr233, 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 81 775 000 kr,
9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (mom. 14)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med förslaget i motion Kr309 att -- i avvaktan på resultatet av Museiutredningen och Kulturutredningen -- medelsanvisningen över förevarande anslag bör vara oförändrad för nästa budgetår (yrkande 8 i denna del). Det sagda innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med 2 045 000 kronor. Som en konsekvens härav avstyrker utskottet motionerna Kr233 och Kr307 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr233 och 1993/94:Kr307 yrkande 20 till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 79 268 000 kr,
10. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 16)
Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s) och Björn Kaaling (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Riksutställningar planerar flera turnéer och produktioner under nästa budgetår, bl.a. sådana som skildrar det mångkulturella Sverige. Enligt utskottet är det angeläget att stödja sådan verksamhet som syftar till att minska främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Av den anledningen bör i enlighet med vad som anförts i motion Kr307 och i avvaktan på Museiutredningens resultat förevarande anslag räknas upp med 1 miljon kronor (yrkande 24). Härav följer att motion Kr309 yrkande 8 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 24, med anledning av propositionen och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del till Riksutställningar för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 34 355 000 kr,
11. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 16)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion Kr309 bör i avvaktan på resultatet av den omfattande utredningsverksamheten på kulturområdet förevarande anslag bibehållas oförändrat, vilket innebär en minskning med 555 000 kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 8). Härav följer att förslaget i motion Kr307 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 8 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Kr307 yrkande 24 till Riksutställningar för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 32 800 000 kr,
Bevakningen vid centralmuseerna
Bilaga
1. Inledning
Mot bakgrund av den stöld av värdefulla konstföremål som ägde rum på Moderna museet natten till den 8 november 1993 redovisar kulturutskottets kansli i denna promemoria en kartläggning av behandlingen av frågor om bevakningen vid centralmuseerna sedan slutet av 1980-talet. Kartläggningen avser i första hand behandlingen av frågorna i regering och riksdag. Den omfattar också viss redovisning för beslut och andra ställningstaganden av Statens kulturråd och av Statens konstmuseer.
Kartläggningen har gjorts av kanslichefen i kulturutskottet Lennart Persson med biträde av föredragandena i utskottet Lena Axelsson-Westlund och Karin Josephson.
Utskottskansliet erhöll uppdraget av kulturutskottet den 11 november 1993.
Uppdraget får ses som en följd av de förslag som den pågående riksdagsutredningen lagt fram om att utskotten i ökad utsträckning bör följa upp och utvärdera resultatet i verksamheten inom resp. utskotts beredningsområde.
Den 16 november 1993 avgav kansliet en promemoria som innehåller första delen av kartläggningen (se avsnitt 4 nedan). Den avser bl.a. handläggningen av en år 1992 avgiven riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring för vapenfria värnpliktiga vid kulturinstitutioner.
Den nu framlagda kartläggningen har av naturliga skäl fått en särskild inriktning mot bevakningsfrågorna vid Statens konstmuseer, som är en myndighet i vilken Nationalmuseum, Moderna museet och Östasiasiska museet ingår. Den innehåller en relativt utförlig -- men inte fullständig -- redovisning för vilka initiativ myndigheten tagit för att lösa bevakningsfrågorna vid museerna. Då det gäller övriga centralmuseer är kartläggningen mycket översiktlig.
Kansliet vill framhålla att det inte ingått i dess uppdrag att utreda vilka resurser som måste avdelas för att bevakningen vid centralmuseerna skall kunna hållas på en godtagbar nivå.
Kansliet har inte heller utrett i vad mån Statens konstmuseer eller andra centralmuseer, som är myndigheter, efter rambudgetens införande -- eller tidigare -- som en följd av en ändrad hotbild eller av andra skäl har gjort omprioriteringar i sin internbudget i syfte att ge ökat utrymme för bevakningsinsatser. Inte heller omfattar kartläggningen någon undersökning om hur museerna har budgeterat bevakningskostnaderna vid ordnandet av bl.a. sådana specialutställningar för vilka regeringen enligt bemyndigande av riksdagen beslutat om statlig garanti; ersättning för eventuella skador och förluster belastar i sådana fall annat anslag på statsbudgeten än museianslaget.
I avsnitt 4 och följande avsnitt används förkortningen SKM för Statens konstmuseer.
2. Sammanfattning
Kulturutskottets kansli redovisar i promemorian en kartläggning av behandlingen i regering och riksdag av frågor om bevakningen vid de åtta centralmuseerna. I viss utsträckning redovisas även behandlingen av sådana frågor hos Statens kulturråd och Statens konstmuseer -- i vilken myndighet Moderna museet ingår.
Kartläggningen har gjorts på uppdrag av kulturutskottet och mot bakgrund av den stöld av värdefulla konstföremål som ägde rum på Moderna museet natten till den 8 november 1993.
Kansliet har tidigare, den 16 november 1993, delredovisat uppdraget. Delredovisningen avser bl.a. handläggningen av en år 1992 till regeringen riktad riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring vid kulturinstitutioner för vapenfria tjänstepliktiga.
Kansliet redovisar inte några egna slutsatser i förevarande promemoria. För att underlätta för läsaren att ta del av kartläggningen gör dock kansliet en sammanfattning som redovisas i 25 punkter. Det ligger i sakens natur att kansliet vid utarbetandet av sammanfattningen haft att göra vissa bedömningar. Detta gäller främst frågan om vilka fakta som skall tas med i sammanfattningen.
Kulturutskottets kansli konstaterar
Allmänt
1. att bevakningskostnaderna vid centralmuseerna under slutet av 1980-talet steg mycket kraftigt och att som en följd härav statsbudgeten fick en ökad belastning utan att riksdag och regering prövat behovet av ökade resurser till museerna för sådana kostnader,
2. att -- som bl.a. framgår av följande punkter -- frågan om storleken av centralmuseernas bevakningskostnader ägnats stor uppmärksamhet av riksdag och regering fr.o.m. år 1989,
3. att kulturutskottet i november månad år 1990 höll en utfrågning om centralmuseernas bevaknings- och utvecklingskostnader, vid vilken företrädare för bl.a. Utbildningsdepartementet och Statens konstmuseer hördes,
Anslagskonstruktion, m.m.
4. att bevakningskostnader för centralmuseerna t.o.m. budgetåret 1988/89 fick utgå från förslagsvis beräknade anslagsposter för lokalkostnader, vilka museerna fick överskrida om de faktiska kostnaderna blev högre än de budgeterade,
5. att riksdagen våren 1989 efter förslag av den dåvarande regeringen fattade beslut som innebar att bevakningskostnaderna i likhet med andra baskostnader i fortsättningen genomgående skulle belasta respektive anslagspost för centralmuseernas förvaltningskostnader, vilka anslagsposter inte fick överskridas utan medgivande av regeringen,
6. att riksdag och regering -- som en följd av den under p. 5 angivna förändringen -- vid den årliga prövningen av de olika museernas basresurser för de fyra budgetåren 1989/90--1992/93 budgeterade anslagsposterna för förvaltningskostnader med beaktande av museernas behov av resurser för bl.a. bevakning,
7. att centralmuseerna -- på sätt närmare framgår av kartläggningen (se främst avsnitten 6, 7 och 8) -- tillförts ökade resurser för bl.a. bevakningsändamål, något som inneburit en total höjning av nivån på museernas basresurser under budgetåren 1989/90--1991/92 med 25 miljoner kronor,
8. att de centralmuseer som är myndigheter, däribland Statens konstmuseer, efter förslag av regeringen och beslut av riksdagen våren 1993, fr.o.m. innevarande budgetår disponerar ett ramanslag, vilket skall användas för att täcka museernas samtliga kostnader, bl.a. kapitalkostnader, övriga kostnader för lokaler, kostnader för bevakning och för inköp av konst,
9. att för nämnda museer vid övergången till ramanslag fr.o.m. budgetåret 1993/94 har uppställts övergripande mål angivna i budgetpropositionen 1993 samt verksamhetsmål intagna i regleringsbrev för budgetåret 1993/94, vilka utgör grunden för dispositionen av ramanslaget och att det ankommer på respektive myndighet att ansvara för fördelningen av anslagsmedlen på olika ändamål inom myndighetens verksamhetsområde och för att verksamheten bedrivs i enlighet med fastlagda mål,
10. att frågan om resurser för bevakning vid bl.a. Statens konstmuseer behandlades mycket ingående i 1993 års budgetproposition och att riksdagen anvisade medel till detta och övriga centralmuseer i enlighet med förslag i propositionen,
11. att frågan om bevakningen vid centralmuseerna diskuteras ingående i 1994 års budgetproposition, nämligen i samband med anslagsberäkningen för museerna,
Överskridanden
12. att efter ändringen av anslagskonstruktionen våren 1989 (se p. 5) överskridanden av anslagen gjordes av centralmuseer med varierande belopp, i vissa fall efter medgivande av regeringen,
13. att Statens konstmuseer under de två första budgetåren efter ändringen av anslagskonstruktionen våren 1989 -- dvs. budgetåren 1989/90 och 1990/91 -- överskred sina anslag med tillhopa 18 987 000 kronor, varav merparten eller 16 187 000 kronor avsåg bevakningskostnader, och att dessa överskridanden motsvarar ca 15 % av de förvaltningsanslag som anvisats för de båda åren,
"Återbetalning"
14. att dåvarande regeringen i juni 1991 beslöt att belopp avseende de gjorda överskridandena skulle innehållas av Statens konstmuseers anslag under de tre följande budgetåren,
15. att den nuvarande regeringen vid flera tillfällen fattat beslut om eller uttalat sig för en framtida lindring av denna återbetalningsskyldighet,
16. att det som en följd av vissa av ställningstagandena under p. 15 vid utgången av innevarande budgetår kommer att ha innehållits endast 2,1 miljoner kronor som avser bevakningsändamål,
17. att regeringens ställningstagande i den nyligen avgivna budgetpropositionen innebär att regeringen avser att innehålla ytterligare 3 miljoner kronor, nämligen 1 miljon kronor under vart och ett av budgetåren 1994/95-1996/97, vilket kan bedömas motsvara omkring en procent av medelstilldelningen (regeringen har för nästa budgetår föreslagit en medelstilldelning till Statens konstmuseer om 95,7 miljoner kronor),
18. att under den allmänna motionstiden i år framställts motionskrav om ytterligare begränsning i fråga om innehållande av del av Statens konstmuseers anslag,
Utredning om bevakning
19. att Statens kulturråd den 19 juni 1990 i samband med viss redovisning rörande bevakningsfunktionen vid centralmuseerna föreslog att myndigheten skulle ges i uppdrag att ytterligare utreda och föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka bevakningskostnaderna för de centrala museerna,
20. att ett uppdrag av detta slag sedermera getts till Statens kulturråd, nämligen genom regeringsbeslut den 20 februari 1992, som inkommit till myndigheten den 1 april 1992,
21. att regeringen den 22 december 1993 -- efter framställning från Statens kulturråd -- medgett att myndigheten fick fortsätta bereda frågan med skyldighet att lämna en redovisning senast den 1 april i år,
Medel för larmutrustning
22. att Statens kulturråd i juni 1990 beslöt att tilldela Statens konstmuseer 1 400 000 kronor för larmutrustning vid Moderna museet men att Kulturrådet i december 1991 med hänvisning till att nya lokaler planerades för museet omfördelat medlen för andra ändamål, i huvudsak för säkerhetsåtgärder vid andra museer,
Ny museibyggnad för Moderna museet
23. att på begäran av riksdagen och i enlighet med förslag av ett enhälligt kulturutskott våren 1992 regeringen i november 1992 lämnat dåvarande Byggnadsstyrelsen ett projekteringsuppdrag avseende ny- och ombyggnad för Moderna museet och Arkitekturmuseet,
24. att regeringen den 20 januari 1994 beslutat att byggprojektet skall sättas i gång,
Museiutredningen
25. att den år 1993 tillsatta museiutredningen kommer att behandla bevakningsfrågan i samband med att frågan om samverkan mellan centralmuseerna övervägs.
3. Uppdraget och bakgrunden till detta
Av de tio centralmuseerna är följande åtta statliga myndigheter, nämligen Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -- etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet samt Statens musiksamlingar. Två av de centrala museerna är stiftelser, nämligen Nordiska museet och Tekniska museet.
Statens konstmuseer omfattar Nationalmuseet, Moderna museet, Östasiatiska museet och en förvaltningsenhet.
Natten till den 8 november 1993 ägde ett inbrott rum i Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Vid inbrottet tillgreps värdefulla konstföremål, nämligen en skulptur och fem målningar av Pablo Picasso och två målningar av Georges Braque (se avsnitt 18). Några av föremålen har sedermera återfunnits.
Påföljande dag, den 9 november 1993, besökte kulturutskottets ordförande Åke Gustavsson och utskottets kanslichef Lennart Persson Moderna museet, där information om stölden och om bevakningen vid museet lämnades av överintendenten och chefen för Statens konstmuseer Olle Granath samt chefen för Moderna museet Björn Springfeldt.
Vid kulturutskottets sammanträde den 11 november 1993 lämnade kanslichefen en preliminär och översiktlig redovisning för regeringens och riksdagens behandling av frågor om bevakningskostnaderna vid centralmuseerna för tiden från och med slutet av 1980-talet.
Kulturutskottet uppdrog vid sammanträdet åt utskottskansliet att redovisa en kartläggning av behandlingen av bevakningsfrågorna vid centralmuseerna, i första hand i den utsträckning den redovisas i propositioner och utskottsbetänkanden (4.9 § i utskottets prot. 1993/94:4).
4. Delredovisning av uppdraget, m.m.
I en den 16 november 1993 dagtecknad promemoria -- PM med vissa uppgifter ang. bevakningen vid Statens konstmuseer, m.m. -- redovisade kansliet första delen av kartläggningen (bilaga 2 till kulturutskottets protokoll 1993/94:6). Den avsåg dels frågan om tillförande av extra resurser för bevakningsändamål till Statens konstmuseer år 1990, dels handläggningen av en år 1992 avgiven riksdagsskrivelse i vad avser tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga vid kulturinstitutioner.
Då det gäller frågan om tillförande av extra resurser för bevakningsändamål till Statens konstmuseer år 1990 har kansliet, sedan den nämnda promemorian upprättades, fått kännedom om ytterligare material. Detta redovisas under avsnitt 13 i förevarande promemoria; i denna del är således den tidigare promemorian inte längre aktuell.
Bl.a frågan om handläggningen inom regeringskansliet (Försvarsdepartementet) av den åsyftade riksdagsskrivelsen i vad avser tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga vid kulturinstitutioner har anmälts till konstitutionsutskottet för granskning. Inom regeringskansliet har en promemoria utarbetats med utgångspunkt i bl.a. de uppgifter som utskottskansliet redovisade i den ovan angivna promemorian av den 16 november 1993. Regeringskansliets promemoria har tillställts konstitutionsutskottet. Mot den nu angivna bakgrunden anser utskottskansliet att det inte finns skäl för kansliet att fortsätta kartläggningsarbetet i denna del.
Det finns också anledning att nämna att frågan om regeringens och statsråds ansvar beträffande åtgärder för centralmuseernas bevakning och säkerhet anmälts till konstitutionsutskottet för granskning. Även i denna fråga har en promemoria som tillställts konstitutionsutskottet utarbetats inom regeringskansliet (Kulturdepartementet).
5. Bevakningsfrågan för tiden t.o.m. budgetåret 1988/89
Till och med budgetåret 1988/89 fick bevakningskostnader vid centralmuseerna inräknas i den post som avsåg lokalkostnader. För några museer beräknades också för vissa bevakningsuppgifter en fast resurs inom förvaltningskostnadsposten. Lokalkostnadsposten betecknades förslagsvis, vilket innebar att den fick överskridas om det behövdes.
Under angivna budgetår och under de närmast föregående budgetåren skedde betydande överskridanden av lokalkostnadsposten som en följd av att bevakningskostnaderna blev större än vad som beräknats vid bestämmandet av postens storlek. På några år ökade SKM:s bevakningskostnader från 4,5 miljoner kronor till drygt 14 miljoner kronor och de historiska museernas motsvarande kostnader från cirka 3,3 miljoner kronor till cirka 5 miljoner kronor (prop. 1988/89:100 bil. 10, s. 399).
6. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1989/90
I 1989 års budgetproposition anförde dåvarande utbildningsministern Bengt Göransson att, enligt hans bedömning, möjligheten att automatiskt öka kostnaderna för bevakning kunde ha lett till minskat kostnadsmedvetande hos vissa museer och att det därför fanns anledning att ompröva det dåvarande systemet. Under resp. museums anslagspost till förvaltningskostnader beräknades därför de resurser som borde finnas tillgängliga för ändamålet. Eventuella behov av överskridande fick på vanligt sätt prövas av regeringen (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 399). En förstärkning av museernas medel till förvaltningskostnader med sammanlagt 5 miljoner kronor föreslogs.
Riksdagen biföll regeringens förslag till medelsanvisning under ifrågavarande anslag (F 30). I kulturutskottets betänkande i ärendet togs inte bevakningsfrågan upp till särskild diskussion (bet. 1988/89:KrU19).
Den 18 januari 1990 medgavs i regeringsbeslut att förvaltningsanslaget för de centrala museerna för det löpande budgetåret (1989/90) fick överskridas med högst 5 miljoner kronor för täckande av de centrala museernas bevakningskostnader. Den 21 februari samma år fördelade Statens kulturråd enligt regeringens uppdrag och i samråd med museerna detta belopp till museerna. Därvid tilldelades SKM inte några medel.
I samma regeringsbeslut uppdrogs åt Kulturrådet att från de centrala museerna inhämta uppgifter om deras planering och genomförande av bevakningsfunktionens organisation, dimensionering och finansiering. Myndigheten skulle redovisa sina iakttagelser och bedömningar i anslagsframställningen avseende budgetåret 1991/92. Som framgår av följande avsnitt gjordes den begärda redovisningen redan den 19 juni 1990.
7. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1990/91
I den budgetproposition som förelades riksdagen i januari månad 1990 behandlades utförligt frågan om centralmuseernas bevakningskostnader (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 393). Utbildningsminister Bengt Göransson anförde att så gott som samtliga museer i sina anslagsframställningar framhållit att tillgängliga medel för bevakning och säkerhet låg långt under den faktiska utgiftsnivå som museerna menade var ofrånkomlig om ett tillfredsställande skydd för samlingarna skulle kunna upprätthållas; man pekade bl.a. på att statens garantiåtaganden vad gällde inlån av utländska föremål för tillfälliga utställningar förutsatte bevakningsarrangemang enligt gängse internationella normer. Samtidigt som utbildningsministern instämde i denna bedömning konstaterade han att museerna, med de möjligheter de tidigare haft att automatiskt öka bevakningskostnaderna, inte behövt budgetera sin verksamhet utifrån ett krav på fullständig kostnadstäckning.
Utbildningsministern hänvisade till att han avsåg att snarast återkomma till regeringen med förslag om att anslaget skulle få överskridas med visst belopp under det löpande budgetåret och nämnde ett kommande uppdrag till Statens kulturråd på bevakningsområdet (i båda avseendena: se föregående avsnitt). Han föreslog att anslaget för centralmuseernas bevakning skulle förstärkas med 10 miljoner kronor. Han framhöll att en höjd ambitionsnivå vad gäller bevakning också måste bäras av besökarna på museerna.
På förslag av kulturutskottet bifölls regeringens förslag, dock med en mindre uppräkning för ett av centralmuseerna (bet. 1989/90:KrU21, rskr. 1989/90:224). Utskottsbehandlingen av motioner som väckts av samtliga partier ledde till att utskottet föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna att när Kulturrådet prövat frågan om planeringen, dimensioneringen och kostnadstäckningen av museernas bevakningsfunktion borde regeringen -- om den skulle finna detta nödvändigt för att upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå -- återkomma till riksdagen med förslag om medel på tilläggsbudget. Riksdagen biföll även detta förslag. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet hade reserverat sig och därvid ansett att riksdagen inte borde föregripa Kulturrådets prövning genom att i det då aktuella ärendet göra ett uttalande i bevakningsfrågan. Det fick förutsättas att regeringen -- om den skulle bedöma detta vara nödvändigt -- skulle återkomma till riksdagen med de förslag som erfordrades (res. 7).
Kulturrådet fick senare under våren 1990, den 17 maj, i uppdrag av regeringen att efter samråd med berörda museer redovisa ett underlag för fördelning mellan centralmuseerna av det belopp om 10 miljoner kronor som riksdagen anvisat i ökat anslag för bevakningsändamål.
Den 19 juni 1990 redovisade Kulturrådet såväl detta fördelningsuppdrag som det i det föregående redovisade översynsuppdraget av den 18 januari i bevakningsfrågan. I den fördelningsmodell som myndigheten föreslog hade SKM undantagits. Syftet därmed var att minimera problemen och snabbt skapa klarhet för övriga museer samt sedan ägna SKM:s bevakningskostnader särskild uppmärksamhet. Redovisningen av översynsuppdraget byggde på en av ett konsultföretag gjord rapport, som hemligstämplades. Kulturrådet föreslog sammanfattningsvis att medelsramen 10 miljoner kronor skulle fördelas mellan vissa centralmuseer, därvid dock SKM undantogs, att SKM skulle kompenseras i särskild ordning för sina bevakningskostnader samt att Kulturrådet skulle ges i uppdrag att ytterligare utreda och föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka bevakningskostnaderna för de centrala museerna. Kulturrådet anslöt sig till konsultföretagets bedömning att några väsentliga nedskärningar av de dåvarande kostnaderna på kort sikt inte kunde ske med bibehållen säkerhetsstandard (se utförligare redovisning i avsnitt 14).
I samma ärende som det ovan redovisade om bevakningskostnaderna anvisade riksdagen efter förslag av regeringen även en medelsram på 10 miljoner kronor för centralmuseernas utvecklingsverksamhet. Ramen ställdes till Kulturrådets disposition för fördelning mellan museerna.
I avvaktan på tilläggsbudget till riksdagen fördelades inte vare sig bevakningsmedlen eller utvecklingsmedlen. I den tilläggsbudget som avgavs hösten 1990 föreslog regeringen att centralmuseerna skulle ges möjlighet att utnyttja den anvisade förstärkningen om tillhopa 20 miljoner kronor som en fri basresurs inom vilken bevakningsbehoven fick vägas mot andra angelägna uppgifter (prop. 1990/91:25 bil. 4 s. 20). Om särskilda skäl förelåg skulle medlen få användas även för kostnader avseende andra museer än de tio centralmuseerna. I propositionen angavs, i anslutning till ett omnämnande av Kulturrådets redovisning den 19 juni 1990 (se föregående avsnitt), att museerna anmält behov av -- utöver det särskilt anvisade beloppet om 10 miljoner kronor -- cirka 14 miljoner kronor, varav cirka 12 miljoner kronor avsåg SKM.
Kulturutskottet höll den 27 november 1990 en utfrågning om museernas bevaknings- och utvecklingskostnader med anledning av förslagen i propositionen (bet. 1990/91:KrU9). Därvid framfördes information och synpunkter av företrädare för Utbildningsdepartementet, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska palatset, Nordiska museet, Statens historiska museer och Statens konstmuseer. Vid utskottets behandling av regeringens förslag tillstyrkte en majoritet av utskottet att här aktuella medel skulle vara en fri resurs som utgjorde en allmän förstärkning av museernas basverksamhet. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 1990/91:98). En reservation av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centern och Folkpartiet om avslag på regeringens förslag och om anvisande av ytterligare 14 miljoner kronor för centralmuseernas bevakningskostnader avslogs därvid (res. 1).
Regeringen beslöt den 20 december 1990 om fördelning av den angivna förstärkningsresursen om 20 miljoner kronor. Regeringen följde Statens kulturråds förslag till fördelning. SKM tilldelades 8 miljoner kronor av beloppet. Ett belopp om 1 miljon kronor fick disponeras av Kulturrådet för särskilda insatser för andra statsunderstödda museer än centralmuseerna.
I avsnitt 13 redovisar utskottet ett beslut den 18 juni 1990 av Statens kulturråd om särskilda medel till bl.a. SKM för larmutrustning vid Moderna museet.
8. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1991/92
I 1991 års budgetproposition föreslogs att hela förstärkningsresursen -- uppräknad till 20 364 000 kronor -- skulle anvisas under anslaget till museernas förvaltningskostnader och att fördelningen mellan museerna skulle stå i överensstämmelse med vad Kulturrådet föreslagit såvitt avser motsvarande resurs för budgetåret 1990/91 (prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 302). I propositionen anfördes vissa synpunkter om betydelsen av en balanserad fördelning av inkomsterna på olika kostnadsslag (prop. s. 305).
Riksdagen biföll regeringens förslag på hemställan av kulturutskottet (bet. 1990/91:KrU25). Motionskrav av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centern och Folkpartiet beträffande önskemål rörande tilläggsbudget om bevakningsresurser avslogs. Beträffande kraven hänvisas till betänkandet (se bl.a. reservationerna 10 och 11).
Den 13 juni 1991 -- således några veckor före ingången av budgetåret 1991/92 -- fattade regeringen ett beslut av innehåll att regeringen lät vid av SKM gjorda överskridanden bero såvitt avsåg 11 187 300 kronor budgetåret 1989/90 för bevakningskostnader och 7 800 000 kronor budgetåret 1990/91 för bevaknings- och personalkostnader samt att av anslagen till SKM under de tre budgetåren 1991/92--1993/94 skulle innehållas vissa belopp, nämligen med 1 500 000 kronor, 8 743 000 kronor resp. 8 744 000 kronor.
Beslutet innebar således att SKM för budgetåret 1991/92 för förvaltningskostnader fick disponera ett belopp som var 1 500 000 kronor lägre än vad riksdagen beräknat vid medelsanvisningen (se även regleringsbrevet för budgetåret 1991/92).
9. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1992/93
I sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 -- som avgavs hösten 1991 -- yrkade SKM att anslaget till förvaltningskostnader skulle räknas upp med cirka 4 miljoner kronor (exklusive mervärdesskatt) för att museet skulle kunna behålla den existerande säkerhetsnivån.
I motsvarande anslagsframställning från Kulturrådet erinrade myndigheten -- i det avsnitt som innehöll en långtidsbedömning -- om att centralmuseerna tillförts särskilda medel, som till en del kunnat avlasta museerna deras bevakningskostnader men framhöll samtidigt att fortsatt rationalisering och översyn måste till i samarbetet mellan museerna. Det framhölls vidare att den medelsram om 20 miljoner kronor som tillförts museerna som allmän resurs för deras basverksamhet inneburit en kompensation som i praktiken avsett deras bevakningskostnader och att därigenom den gemensamma utvecklingsresurs gått förlorad som svarade mot museernas behov av medel för större publika satsningar och samarbetsprojekt.
Efter regeringsskiftet hösten 1991 ingav SKM en den 23 oktober 1991 dagtecknad skrivelse till kulturminister Birgit Friggebo om bevakningskostnaderna vid museet. I skrivelsen redovisades bl.a. konsekvenserna av det under föregående avsnitt redovisade regeringsbeslutet (den 13 juni 1991) om innehållande av medel under budgetåren 1991/92 -- 1993/94 för överskridanden som SKM gjort under budgetåren 1989/90 och 1990/91. SKM hade inte något att erinra mot att ett belopp om 2 900 000 kronor avseende överskridande på löneposten tjänstemän innehölls men hemställde att beslutet om innehållandena i övrigt skulle återtas eller, i andra hand, att tilläggsanslag skulle beviljas för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med belopp som motsvarade överskridandena för bevakningskostnader. Slutligen hemställde SKM att resurser skulle tillföras SKM för den framtida bevakningen så att säkerhetsnivån kunde hållas på en rimlig nivå i förhållande till de oskattbara värden SKM förvaltar.
I budgetpropositionen 1992 anförde kulturminister Birgit Friggebo i fråga om centralmuseernas förvaltningsanslag att hon mot bakgrund av de förstärkningar på sammanlagt 25 miljoner kronor som riksdagen under tre budgetår anvisat för bl.a. bevakning inte var beredd att föreslå ytterligare medel för samma ändamål (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 92). Hon fann det angeläget upprepa vad som tidigare sagts om nödvändigheten av att väga in bevakningskostnaderna när man bestämmer storleken på entréavgifter och försäljningspriser vid större tillfälliga utställningar. Hon fann också skäl erinra om vad som anförts i budgetpropositionen 1991 (prop. 1991/92:100 bil. 10 s. 305) om betydelsen av en balanserad fördelning av egenintäkterna på olika kostnadsslag. Härtill framhöll hon vikten av att museerna samarbetar i fråga om upphandling av bevakningstjänster m.m. i kostnadsbegränsande syfte samt informerade om att hon avsåg att föreslå regeringen att ge Statens kulturråd i uppdrag att biträda centralmuseerna i dessa frågor. Regeringen fattade beslut härom den 20 februari 1992 (se avsnitt 14 nedan).
I propositionen aviserades också ett regeringsbeslut, som kom att fattas den 16 januari 1992, dvs. endast några dagar efter budgetpropositionens avgivande, och som avsåg den under föregående höst (den 23 oktober 1991) av SKM aktualiserade frågan om omprövning av beslutet den 13 juni 1991 om innehållande av medel till följd av tidigare överskridanden. Genom det nya beslutet föreskrevs att, med ändring av det tidigare beslutet, av anslaget till SKM skulle innehållas 1 500 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1991/92 och 1992/93 samt 3 997 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Vidare uppdrog regeringen åt SKM att i den fördjupade anslagsframställning, som skulle lämnas den 1 september 1992, redovisa vilka konsekvenser för verksamheten den ålagda besparingen skulle komma att medföra. I enlighet med beslutet angavs i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 att 1 500 000 kronor av SKM:s medel för förvaltningskostnader ej fick tas i anspråk.
I samma budgetproposition (bil. 12 s. 96) föreslog regeringen att det under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. skulle beräknas medel för en särskild utvecklingsresurs för centralmuseerna om 7 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor engångsvis. Det hänvisades i sammanhanget till det i det föregående redovisade riksdagsbeslutet hösten 1990 rörande den under våren 1990 anvisade utvecklingsresursen. Kulturministern anförde bl.a. att det inte bara skulle främja förnyelsearbetet och idéutvecklingen utan också ge stimulans till en rationell hantering av de egna basresurserna om museerna hade tillgång till obundna projektmedel vid sidan av förvaltningsanslaget.
Efter förslag av kulturutskottet biföll riksdagen regeringens förslag då det gäller centralmuseernas förvaltningsanslag (bet. 1991/92:KrU23, rskr. 1991/92:218). Därmed avslogs ett motionskrav av en företrädare för Kristdemokraterna om en begränsning av förvaltningsanslaget med 2 546 000 kronor i syfte att skapa utrymme för en bidragsökning till Arbetets museum.
Däremot föreslog kulturutskottet i det ovan angivna betänkandet, 1991/92:KrU23, att den föreslagna utvecklingsposten skulle beräknas till endast 4 454 000 kronor, så att utan ökad belastning av statsbudgeten bidraget till Arbetets museum kunde ökas med ovan angivna belopp 2 546 000 kronor. Riksdagen godtog utskottets förslag (rskr. 1991/92:218). Därvid avslogs en reservation av företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Ny demokrati, vari regeringens förslag om en utvecklingsresurs om 7 miljoner kronor biträddes.
10. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1993/94
Hösten 1992 ingav bl.a. de centrala museerna och Statens kulturråd fördjupade anslagsframställningar för budgetåren 1993/94--1995/96. På regeringens uppdrag (1992-01-16) redovisade SKM vilka konsekvenser för verksamheten den besparing som ålagts myndigheten i januari samma år skulle komma att medföra.
SKM ville under treårsperioden koncentrera den anslagsfinansierade verksamheten på att vårda, bevara, visa och forska kring de egna samlingarna (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 149). Verksamhetens inriktning kan påverkas, anförde myndigheten, av två faktorer, nämligen planeringen för ett nytt modernt museum och det i det föregående redovisade särskilda besparingsbetinget på totalt 16 miljoner kronor -- jämnt fördelat över fyra budgetår -- som myndigheten ålagts för att täcka tidigare gjorda överskridanden för bevakningsändamål (regeringsbeslutet den 16 januari 1992). Myndigheten redovisade följande tre besparingsalternativ.
Det första innebär att hela årsbesparingen på 4 miljoner kronor tas ut på bevakningsutgifterna genom att alla tre museerna minskar sitt öppethållande med 676 timmar per år. Det andra alternativet utgör en kombination av minskad bevakning och nedskärning av myndighetens biblioteksfunktioner. Detta innebär bl.a. att öppethållandet minskas med 312 timmar per år hos Moderna museet resp. Nationalmuseet och med 364 timmar per år hos Östasiatiska museet, att konstbiblioteket och östasiatiska biblioteket stängs för allmänheten samt att åtta tjänster dras in, varav tre genom direkt uppsägning. Det tredje alternativet innebär att nuvarande bevakningsvolym och öppethållande bibehålls. I stället tas besparingen ut genom minskade konstinköp samt total nedläggning av avdelningen för fotografi, konstbiblioteket, östasiatiska biblioteket och konsttillsynsverksamheten. Sistnämnda alternativ medför indragning av 18 tjänster, varav 11 genom direkt uppsägning. Som ett extra alternativ framhåller myndigheten de kostnadsminskningar, som blir följden av att Moderna museet håller stängt för ombyggnad under besparingsperioden. Att möta besparingskravet genom avgiftshöjningar och andra intäktsökningar bedöms inte som en möjlig utväg.
SKM redovisade vidare bl.a. att det för att möta det allmänna rationaliseringskravet på 5 % över tre budgetår krävs personalinskränkningar, som bl.a. innebär en kraftig reducering av biblioteksservice och utåtriktad konstbildningsverksamhet.
SKM begärde för treårsperioden -- mot bakgrund av den i det föregående lämnade redovisningen -- i första hand befrielse från rationaliseringskravet och från det särskilda sparbetinget på 4 miljoner kronor per år för att täcka tidigare överskridande.
Statens kulturråd föreslog en uppräkning av dels den anslagspost under centralmuseernas förvaltningsanslag som sedan budgetåret 1990/91 stod till Kulturrådets disposition för bevakning och annan basverksamhet (budgetåret 1992/93 uppgick posten till 1 149 000 kronor), dels den anslagspost under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. som myndigheten från och med budgetåret 1992/93 disponerade för utveckling av centralmuseernas verksamhet (nämnda budgetår uppgick posten till 4 454 000 kronor). Myndigheten gick inte in på enskilda centralmuseers situation och behov.
I 1993 års budgetproposition angav kulturminister Birgit Friggebo ett antal mål för de centrala museerna (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 157). Målen innebär bl.a. att museerna skall sträva efter en balanserad resursfördelning mellan verksamhetens skilda delar utifrån en sammanhållen verksamhetsidé samt att de genom samverkan skall förstärka kompetensen i ekonomiadministrativa, rättsliga och tekniska frågor.
Kulturministern konstaterade därutöver att det för all museiverksamhet finns två övergripande mål, bevarandemålet och tillgänglighetsmålet (prop. s. 159). Bevarandemålet gäller arbetet med samlingarnas uppbyggnad, vård och bearbetning. Tillgänglighetsmålet handlar om att sprida kunskap om samlingarna och vad de berättar till en större allmänhet.
Av museernas anslagsframställningar framgår, menade kulturministern, att den gynnsamma utvecklingen av den publika verksamheten hos flertalet museer inte har sin motsvarighet på bevarandesidan (prop. s. 161). Vidare konstaterade hon att konstmuseerna har svårt att ordna en godtagbar säkerhet kring sina högt värderade föremål.
Enligt kulturministern hade bakgrunden till den bristande balansen i fråga om måluppfyllelse inte närmare analyserats i anslagsframställningarna. Kulturministern framhöll bl.a. vikten av ett helhetsperspektiv på museiverksamheten samt att det rambudgetsystem som de centrala museerna nu skulle gå in i förutsätter en beredskap att omprioritera resurser för att nå ett bättre resultat.
Enligt kulturministerns bedömning bör museerna ägna särskild uppmärksamhet åt en rad frågor, bl.a. frågan om samverkan mellan centralmuseerna (prop. s. 162). I detta avseende anförde kulturministern följande (prop. s. 163).
I likhet med flera av mina företrädare vill jag framhålla vikten av samverkan mellan museerna i frågor av gemensamt intresse. Betydelsen av praktisk samverkan i kostnadsbegränsande syfte har vid upprepade tillfällen betonats av statsmakterna. Det kan gälla samarbete inom administration eller föremålsregistrering, där man gemensamt utnyttjar specialkompetent personal och tekniska system. Det kan också gälla gemensam upphandling för att få fram fördelaktiga anbud t.ex. från bevakningsföretag. Jag vill här erinra om att regeringen våren 1992 uppdrog åt Statens kulturråd att biträda centralmuseerna i sådana frågor. Självfallet bör samverkan kring större utställningsprojekt utgöra ett naturligt arbetssätt för centralmuseerna. Lokalfrågor är ännu ett område, där stora rationaliseringsvinster kan göras genom samverkan.
På ett mer övergripande plan är det utomordentligt viktigt att centralmuseerna utvecklar en gemensam syn på frågor om resursfördelning, ambitionsnivåer och verksamhetsinriktning. Det är tänkbart att vissa strukturella förändringar i museiorganisationen skulle behövas för att skapa denna samsyn. Som jag har nämnt avser jag föreslå att denna fråga blir föremål för särskild utredning.
Kansliet anmärker här att regeringen den 25 februari 1993 utfärdat direktiv för en utredning som skall göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (se avsnitt 17).
Kulturministern utgick i sina beräkningar i budgetpropositionen från att centralmuseerna skulle undantas från generella besparingskrav för att ges möjlighet att konsolidera vissa inre basfunktioner och därmed skapa bättre jämvikt i den totala verksamheten (prop. s. 161).
Om det särskilda besparingskrav som ålagts bl.a. SKM och som museet hemställt att bli befriat från anförde kulturministern bl.a. följande.
Enligt min mening är det angeläget att berörda museers basfunktioner kan upprätthållas även i en besparingssituation. Jag anser det heller inte försvarbart att berörda museer minskar sitt öppethållande på ett sådant sätt att allmänhetens tillträde till samlingarna påtagligt försämras. För att ge museerna möjlighet att under besparingsperioden hålla en godtagbar kontakt med den konstintresserade allmänheten, skolor och studieförbund m.fl. förordar jag att besparingsåläggandet minskas med hälften, dvs. till 2 miljoner kronor per år under de kommande fyra budgetåren (prop. s. 165).
Vidare föreslogs i propositionen en omläggning av anslagskonstruktionen för de centrala museerna. Förslaget innebar att de centrala museer som är statliga myndigheter, däribland SKM, fr.o.m. budgetåret 1993/94 disponerar medel under ett ramanslag, kallat Centrala museer: Myndigheter. De två centralmuseer som är stiftelser, Nordiska museet och Tekniska museet, får rekvirera medel från Kammarkollegiet som anvisats under ett särskilt obetecknat anslag, kallat Centrala museer: Stiftelser. Vidare innebar förslaget i 1993 års budgetproposition bl.a. att det särskilda reservationsanslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. skulle utgå ur statsbudgeten och att endast en särskild anslagspost skulle ställas till Kulturrådets förfogande, nämligen en post betecknad Vissa kostnader för centrala museer m.m. under anslaget Bidrag till vissa museer m.m. Från denna anslagspost föreslogs även ett mindre belopp utgå till annat ändamål. Då det gäller det närmare innehållet i anslagsomläggningen hänvisar utskottet till propositionen (angivna bilaga främst s. 166 och 173).
I propositionen föreslogs viss uppräkning av de båda förvaltningsanslagen med hänsyn till pris- och löneutvecklingen. I överensstämmelse med vad som ovan sagts om anslagskonstruktionen föreslogs en överföring till anslaget Centrala museer: Myndigheter av medel som tidigare år beräknats under det särskilda reservationsanslaget för bl.a. utställningar och allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av samlingarna vid SKM.
Beträffande den anslagspost som skulle ställas till Kulturrådets disposition hänvisar utskottet till propositionen (angivna bilaga s. 169 och 173).
Kulturutskottet behandlade i sitt betänkande 1992/93:KrU24 de här aktuella regeringsförslagen.
Kulturutskottet konstaterade att de av kulturministern redovisade målen för de centrala museernas verksamhet inte underställts riksdagen för ett formellt ställningstagande (bet. s. 7). Utskottet anförde likväl att målen syntes vara väl ägnade att ligga till grund för museernas verksamhet under den kommande treårsperioden. Utskottet tillade att resultatet av det utredningsarbete som skall göras på museiområdet kan komma att leda till ändringar, justeringar eller kompletteringar av de angivna målen.
Vidare avstyrkte utskottet ett motionskrav av företrädare för Ny demokrati om att det belopp om 2 miljoner kronor som enligt propositionen skulle hållas inne för SKM av anslaget för budgetåret 1993/94 skulle efterges. Utskottet -- som redovisade att SKM beräknades få ett bidrag om totalt 89 123 000 kronor, varav 2 miljoner kronor skulle hållas inne -- hänvisade bl.a. till vad som i det föregående redovisats om samverkan mellan centralmuseerna, exempelvis då det gäller gemensam upphandling av bevakningstjänster (se vidare bet. s. 8). Utskottets ställningstagande var enhälligt. Företrädaren för Ny demokrati avgav ett särskilt yttrande, som avsåg bl.a. denna del av betänkandet.
Ett yrkande av företrädare för Socialdemokraterna om bevakningssituationen vid Skoklosters slott avstyrktes med hänvisning till Museiutredningens arbete.
Riksdagen biföll kulturutskottets förslag (rskr. 1992/93:317).
Av regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 framgår -- under anslaget Centrala museer: Myndigheter -- att SKM ej får disponera 2 miljoner kronor av sitt anslag.
Regleringsbrevet innehåller även verksamhetsmål för de centrala museerna samt ett uppdrag till museerna att i möjligaste mån samverka vid upphandling av bevakningstjänster och säkerhetsutrustning.
11. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1994/95
SKM erinrar i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1994/95 om att myndigheten i sin fördjupade anslagsframställning föregående år påpekat att bevakningskostnaderna kommit att spela en allt större roll i museernas verksamhet. Enligt SKM framstår de 800 000 kronor som där äskades för att utreda en övergång till ökad elektronisk bevakning, medförande större säkerhet och minskade bevakningskostnader, alltjämt som synnerligen önskvärda.
Kulturrådet tar i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1994/95 inte upp bevakningsfrågan. Kulturrådet anför att -- när det gäller anslag som inte närmare berörs i den förenklade anslagsframställningen -- rådet förutsätter att minst de belopp som beviljats för det innevarande budgetåret 1993/94 också kommer att utgå för de följande två budgetåren.
I 1994 års budgetproposition lämnas en kort sammanfattning av bevakningsfrågans behandling från slutet av 1980-talet fram till tidpunkten för konststölden vid Moderna museet hösten 1993. Regeringen anför vidare följande (bil. 12 s. 98).
Regeringen har under mandatperioden också fattat beslut om att projektera nya lokaler för Moderna museet. Det kommer givetvis i framtiden att leda till en väsentligt förbättrad säkerhet för samlingarna vid det museet.
Den stöld som i november 1993 inträffade vid Moderna museet har återigen fokuserat bevakningsfrågan i den museipolitiska debatten. Frågan rörande ansvar och resurser har diskuterats bl.a. i riksdagen.
Från regeringens sida är det uppenbart att det reella ansvaret i frågor av den typ som bevakningen representerar måste ligga hos myndigheten, i det här fallet museerna. Introduceringen av rambudgeteringen förstärker myndighetens roll i detta avseende. Endast hos museet finns den expertis och kompetens som erfordras för att avgöra t.ex. bevakningens organisation och dimensionering.
Riksdag och regering bör dock tillse att museet har rimliga ekonomiska förutsättningar för de beslut som man har att fatta.
Enligt regeringens uppfattning måste de ekonomiska tillskott som för ändamålet tillförts museerna i princip anses ha givit museerna rimliga förutsättningar för planering och åtgärder. Regeringen utgår ifrån att den museipolitiska utredningen kommer att belysa denna fråga utifrån effektivitetssynpunkt.
Om den inträffade stölden vid Moderna museet hade kunnat undvikas genom en annan budgetering av konstmuseernas anslag är givetvis osäkert. Tillgreppet visar dock på sådana brister i säkerhetssystemet att regeringen förutsätter en ordentlig intern genomgång.
I det sammanhanget är det inte orimligt att den interna genomgången och de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av förändrade ekonomiska förutsättningar för myndigheten. Regeringen förordar därför att det kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor per år reduceras till hälften, dvs. 1 miljon kronor per år under budgetåren 1994/95--1996/97.
Regeringen uppdrog den 20 februari 1992 åt Statens kulturråd att ta initiativ till en samordnad upphandling av bevakningstjänster för de centrala museerna. Kulturrådet har den 22 november 1993 redovisat att rådet, bl.a. mot bakgrund av stölden på Moderna museet, bedömer det vara nödvändigt att göra vissa kompletterande undersökningar innan man slutligt avlämnar rapport.
Regeringen beräknar -- som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen -- en viss besparing på anslagen till centralmuseerna. För SKM föreslås besparingen bli 1 076 000 kronor.
Medelstilldelningen för budgetåret 1994/95 föreslås för SKM uppgå till 95 664 000 kronor. Regeringen förordar att 1 miljon kronor av beloppet skall innehållas.
Under allmänna motionstiden 1994 har yrkande framställts beträffande SKM som avser dels storleken av medelstilldelningen, dels det kvarstående återbetalningskravet.
12. Anslagsöverskridanden och beslut om innehållande av anvisade medel med anledning av överskridandena, m.m.
Som framgår av den tidigare framställningen skall fr.o.m. budgetåret 1989/90 samtliga bevakningskostnader för ett centralmuseum i princip utgå från museets anslagspost för förvaltningskostnader. I det följande redovisas i ett sammanhang -- och således med viss upprepning av vad som redovisats i tidigare avsnitt -- regeringens och, i något fall, riksdagens ställningstagande till överskridanden som under budgetåren 1989/90 och 1990/91 gjorts av SKM utan att regeringen gett tillstånd därtill. SKM har avgett en rad skrivelser till regeringen rörande överskridandena. Dessa redovisas endast undantagsvis i denna promemoria. Som framgår av kansliets redovisning har överskridandena främst förorsakats av höga bevakningskostnader.
SKM överskred anslaget Centrala museer: Förvaltningskostnader med 11 187 300 kronor budgetåret 1989/90 för bevakningskostnader och med 7 800 000 kronor budgetåret 1990/91 för bevaknings- och personalkostnader. Sammanlagt överskreds således anslaget med 18 987 000 kronor. Av beloppet avsåg 2 900 000 kronor personalkostnader.
Regeringen beslöt den 13 juni 1991 att låta vid de gjorda överskridandena bero samt att av anslaget till SKM skulle innehållas vissa belopp under de tre budgetåren 1991/92--1993/94, nämligen 1 500 000 kronor, 8 743 000 kronor respektive 8 744 000 kronor.
I skrivelse av den 23 oktober 1991 till kulturminister Birgit Friggebo redovisade SKM bl.a. konsekvenserna av nämnda beslut. SKM hade inte något att erinra mot att ett belopp om 2 900 000 kronor avseende överskridande för personalkostnader innehölls men hemställde att beslutet om innehållandena i övrigt skulle återtas eller, i andra hand, att tilläggsanslag skulle beviljas för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med belopp som motsvarade överskridandena för bevakningskostnader.
Regeringen föreskrev i beslut den 16 januari 1992 att, med ändring av det tidigare beslutet, av anslaget till SKM skulle innehållas 1 500 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1991/92 och 1992/93 samt 3 997 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97.
I budgetpropositionen 1993 "förordade" kulturminister Birgit Friggebo att besparingsåläggandet för SKM skulle minskas med hälften, dvs. till 2 miljoner kronor under ettvart av de fyra budgetåren 1993/94--1996/97.
På hemställan av kulturutskottet avslog riksdagen ett motionsyrkande om att det belopp om 2 miljoner kronor som avsåg budgetåret 1993/94 skulle efterges.
I regleringsbrevet för anslaget Centrala museer: Myndigheter anges att SKM inte får disponera 2 miljoner kronor av anslaget för budgetåret 1993/94.
Då det gäller de följande tre budgetåren har -- enligt vad utskottskansliet inhämtat -- regeringen inte fattat något beslut om innehållande av medlen i enlighet med vad kulturministern "förordat".
Vid utgången av innevarande budgetår kommer sammanlagt 5 miljoner kronor av SKM:s anslag att ha innehållits, nämligen 1,5 miljoner kronor under ettvart av budgetåren 1991/92 och 1992/93 och 2 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Av det totala beloppet avser endast 2,1 miljoner kronor överskridanden för bevakningskostnader.
I 1994 års budgetproposition "förordar" regeringen att det kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor per år reduceras till hälften, dvs. 1 miljon kronor per år under budgetåren 1994/95--1996/97 (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 99).
Under den allmänna motionstiden har framställts motionskrav som avser det återstående återbetalningskravet.
13. Beslut och återkallande av beslut om bidrag till SKM för förbättrade larmanordningar
Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1992:406) skall myndigheterna finansiera investeringar i anläggningstillgångar genom lån i Riksgäldskontoret. För kulturmyndigheternas del tillämpas reglerna i förordningen fr.o.m. budgetåret 1993/94. Som en följd härav har för innevarande budgetår anvisats medel endast för tidigare gjorda åtaganden. Detta har liksom för budgetåret 1992/93 skett över elfte huvudtiteln (Kulturdepartementet), nämligen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål. Medel för detta ändamål anvisades t.o.m. budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepartementet).
I detta sammanhang är av intresse att redovisa beslut rörande medel anvisade för budgetåret 1990/91. Under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. anvisades på åttonde huvudtiteln medel, av vilka en kostnadsram om 3 500 000 kronor ställdes till förfogande för fördelning av Kulturrådet för ersättning och komplettering m.m. av utrustning till de statliga museerna. Inom ramen fick rymmas även kostnader för utrustning vid ombyggnad av Nordiska museet. Beslut om fördelningen av angivna ram skulle göras efter samråd med Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Beträffande medelsanvisningen m.m. hänvisar utskottet till statsliggaren för budgetåret 1990/91 och där gjorda hänvisningar till riksdagstrycket.
Statens kulturråd beslöt den 18 juni 1990 om fördelning av medel ur angivna kostnadsram och av vissa medel, som anvisats under tidigare budgetår men inte tidigare fördelats. Vid denna fördelning tilldelades bl.a. SKM 1 400 000 kronor för larmutrustning vid Moderna museet.
Påföljande år, den 12 december 1991, beslöt Kulturrådet -- i samband med fördelning av viss del av medel från motsvarande kostnadsram för budgetåret 1991/92 -- att omfördela det för Moderna museet avsedda beloppet (nu preciserat som 1 272 000 kronor exkl. mervärdesskatt) för andra ändamål, i huvudsak för säkerhetsåtgärder. Beslutet fattades med hänvisning till att nya lokaler planerades för Moderna museet. SKM tilldelades samtidigt 280 000 kronor för viss larmutrustning samt för planering av säkerheten i samband med utarbetandet av byggnadsprogrammet för den nya museibyggnaden. Genom samma beslut fördelades medel för säkerhetsutrustning även till andra centralmuseer. Beslutet om omfördelning av tidigare fördelade medel för larmutrustning fattades efter samråd med -- förutom Utrustningsnämnden -- dåvarande Byggnadsstyrelsen. (Uppgifterna om Kulturrådets beslut har i några detaljer kompletterats genom uppgifter som lämnats till kansliet av Kulturrådet 1993-11-19.)
14. Vissa uppdrag till Statens kulturråd beträffande samordning m.m.
I detta avsnitt redovisas de uppdrag som regeringen givit Statens kulturråd då det gäller samordning m.m. av upphandlingen av bevakningstjänster vid centralmuseerna. Uppdragen har redovisats eller omnämnts i det föregående. Kortfattade uppgifter om innehållet i Kulturrådets redovisning lämnas också.
Regeringen uppdrog den 18 januari 1990 åt Statens kulturråd att från de centrala museerna inhämta uppgifter om deras planering och genomförande av bevakningsfunktionens organisation, dimensionering och finansiering. Myndigheten skulle redovisa sina iakttagelser och bedömningar i anslagsframställningen för budgetåret 1991/92.
Kulturrådet redovisade uppdraget redan den 19 juni 1990 samtidigt med ett uppdrag om förslag till fördelning av en av riksdagen beräknad särskild medelsram för förstärkning av centralmuseernas bevakning. Kulturrådets redovisning i här aktuellt avseende byggde på en av ett konsultföretag gjord rapport, som hemligstämplades. Kulturrådet föreslog att Kulturrådet skulle ges i uppdrag att ytterligare utreda och föreslå program för åtgärder för att varaktigt sänka bevakningskostnaderna för de centrala museerna.
Kulturrådet anslöt sig till konsultföretagets bedömning att några väsentliga nedskärningar av de dåvarande kostnaderna på kort sikt inte kunde ske med bibehållen säkerhetsstandard. Däremot visade översynsarbetet, ansåg Kulturrådet, att besparingsmöjligheter finns på sikt. Vidare anförde Kulturrådet följande.
I översynen föreslås att varje museum utarbetar en säkerhetspolicy som fastslår säkerhetsnivån. Utifrån denna policy utformar man säkerhetssystemet där själva bevakningen utgör en integrerad del av en helhet som bl.a. omfattar byggnadens säkerhetsstandard, samlingarnas karaktär, verksamhetens utformning och den tekniska utrustningen. Förändringar i dessa förutsättningar erfordras för att kostnadsnivån skall kunna sänkas. Exempelvis kan anskaffande av säkerhetsteknisk utrustning leda till att personbevakningen kan skäras ned.
Besparingsmöjligheter finns dessutom i organisatoriskt hänseende genom samordningsåtgärder av skilda slag som t.ex. upphandling av såväl bevakningstjänster som utrustning. Även sådana åtgärder kräver viss förberedelsetid innan kostnadseffekterna blir synliga. Ett ytterligare utredningsarbete på detaljerad nivå erfordras för detta. Kulturrådet är berett att svara för detta om regeringen ger ett sådant uppdrag och i så fall omedelbart starta med en genomgång av statens konstmuseers bevakningskostnader.
De slutsatser kulturrådet drar av arbetet med museernas bevakningskostnader är att föregående och innevarande budgetårs anslagsomläggning slår mycket hårt mot museerna som inte haft några möjligheter att snabbt anpassa sig till de nya förutsättningarna, men att klara rationaliseringsvinster kan göras på några års sikt med bibehållen eller t.o.m. höjd säkerhetsstandard.
Sedermera -- den 20 februari 1992 -- fick Kulturrådet genom regeringsbeslut ett uppdrag av det slag som Kulturrådet angav i sin redovisning den 19 juni 1990. Beslutet inkom till Kulturrådet den 1 april 1992.
Regeringen uppdrog genom beslutet åt Statens kulturråd att ta initiativ till en samordning av de centrala museernas upphandling av bevakningstjänster m.m. I sina diskussioner med museerna skulle Kulturrådet beakta vad som anförts i en inom Kulturdepartementet upprättad promemoria. Enligt denna skulle Kulturrådet bl.a. fortlöpande hålla Kulturdepartementet underrättat om hur samordningsarbetet utvecklades.
I skrivelse den 19 november 1993 redovisade Kulturrådet att de centrala museerna och Verket för högskoleservice slutfört upphandlingen av ett ramavtal för bevakningstjänster. Bl.a. mot bakgrunden av stölden på Moderna museet i samma månad bedömde Kulturrådet dock att det var befogat att göra en grundligare översyn och en fördjupad analys av situationen. Kulturrådet anhöll därför om en förlängd redovisningstid för regeringsuppdraget.
Genom regeringsbeslut den 22 december 1993 fick myndigheten medgivande att fortsätta att bereda frågan. Enligt beslutet skall Kulturrådet redovisa uppdraget för regeringen senast den 1 mars 1994.
15. Frågan om nya lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet
År 1991 avslutades en arkitekttävling om nya lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet på Skeppsholmen i Stockholm. Den 20 december samma år redovisade dåvarande Byggnadsstyrelsen ett byggnadsprogram för ny- och ombyggnad för Moderna museet och Arkitekturmuseet.
I början av år 1992 beslöt kulturutskottet att skaffa sig närmare information om lokalfrågans utveckling. Sådan information inhämtades bl.a. vid ett studiebesök på museerna den 24 mars samma år. Förutom företrädare för SKM och Arkitekturmuseet lämnade företrädare för dåvarande Byggnadsstyrelsen information i byggnadsärendet.
Senare under våren 1992 väcktes med anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) motioner av företrädare för Socialdemokraterna vari föreslogs att Byggnadsstyrelsen skulle få i uppdrag att snarast påbörja projekteringen av nya lokaler för Moderna museet.
I ett i denna del enhälligt yttrande från kulturutskottet till finansutskottet (yttr. 1991/92:KrU6y) uttalade sig kulturutskottet för att regeringen omgående borde besluta om projekteringsuppdrag. Utskottet ansåg i likhet med motionärerna att det var angeläget att nya lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet kom till utförande.
Finansutskottet behandlade motionsyrkandena i sitt betänkande 1991/92:FiU30 (s. 78). Finansutskottet framhöll med hänvisning till kulturutskottets yttrande bl.a. att ett projekteringsuppdrag omgående kunde lämnas till Byggnadsstyrelsen och att med hänsyn härtill ärendet låg väl till för att komma till utförande. Finansutskottet hänvisade vidare till att finansutskottet i fråga om investeringarna på kulturområdet framhållit vikten av att regeringen gavs handlingsfrihet att fördela resurserna så att största möjliga sysselsättningseffekt uppnåddes och att enligt utskottets mening riksdagen därför inte genom uttalanden till förmån för enskilda projekt borde binda regeringen vid en viss resursfördelning. Motionsyrkandena avstyrktes därför (mom. 42).
I en vid betänkandet fogad reservation av företrädarna för Socialdemokraterna föreslogs -- med hänvisning till kulturutskottets yttrande -- att riksdagen med bifall till motionsyrkandena som sin mening skulle ge regeringen till känna att projekteringen av nya lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet borde inledas omgående (res. 26).
Riksdagen biföll den 10 juni 1992 hemställan i reservationen (rskr. 1991/92:350).
Den 12 november 1992 uppdrog regeringen åt Byggnadsstyrelsen att projektera ny- och ombyggnad för Moderna museet och Arkitekturmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med det byggnadsprogram som Byggnadsstyrelsen redovisat i den ovan angivna skrivelsen av den 20 december 1991.
I 1994 års budgetproposition redovisar regeringen beslutsläget (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 99 och bil. 8 s. 51).
Regeringen har den 20 januari 1994 beslutat att byggprojektet skall sättas i gång.
16. Debatter i riksdagen beträffande inbrottet i Moderna museet
Frågor rörande säkerheten vid Statens konstmuseer har diskuterats i riksdagen den 11 november 1993, då kulturutskottets ordförande Åke Gustavsson (s) ställde en muntlig fråga som besvarades av kulturminister Birgit Friggebo (prot. 1993/94:22), och den 16 november 1993, då Birgit Friggebo besvarade en fråga från Åke Gustavsson (prot. 1993/94:24). Kansliet hänvisar till riksdagens protokoll samt till en PM upprättad hos KUR den 19 november 1993.
17. Museiutredningen
Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen kulturminister Birgit Friggebo att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (dir. 1993:26). I enlighet med vad riksdagen uttalat på förslag av kulturutskottet beslöt regeringen den 6 maj 1993 att utredningen i fortsättningen skulle arbeta som en kommitté med parlamentarisk sammansättning (dir. 1993:51). Kommittén arbetar under namnet Museiutredningen.
Syftet med Museiutredningens arbete är bl.a. att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Utskottskansliet har inhämtat att utredningen i samband med att frågan om samverkan mellan centralmuseerna behandlas kommer att ta upp bevakningsfrågan.
18. Förteckning över föremål tillgripna på Moderna museet natten till den 8 november 1993
Georges Braque: Le Chateau de Roche-Guyon. 1909. Slottet i La Roche-Guyon. Olja på duk. 80 x 59,5 cm NM 5985. Gåva 1966 av Rolf de Maré
Georges Braque: La nappe blanche. 1928. Den vita duken. Olja på duk. 51 x 66 cm NM 2769. Gåva 1930 av Föreningen för inköp av fransk och svensk konst
Pablo Picasso: La demoiselle. 1929. Sländan. Olja på duk. 54 x 45,5 cm NM 6084. Inköpt 1967
Pablo Picasso: La Source. 1921. Källan. Olja på duk. 64 x 90 cm NM 6360. Gåva 1970 av Grace och Philip Sandblom
Pablo Picasso: Le Peintre. 1930. Målaren. Olja på trä. 50 x 65 cm MOM 448. Gåva 1989 i testamente av bokförläggare Gerard Bonnier
Pablo Picasso: Femme, Boisgeloup. 1931. Kvinna, Boisgeloup. Brons. H. 47 cm MOMSk 151. Gåva 1989 i testamente av bokförläggare Gerard Bonnier
Pablo Picasso: La femme aux yeux noirs (Dora Maar). 1941-43. Kvinnan med de svarta ögonen (Dora Maar). Olja på duk. 73 x 60 cm MOM 449. Gåva 1989 i testamente av bokförläggare Gerard Bonnier
Pablo Picasso: La femme à la collerette bleue. 1941. Kvinnan med blå krage. Olja på duk. 61 x 50 cm NM 4338. Inköpt 1946
Innehållsförteckning till bilagan
Bevakningen vid centralmuseerna 27 1. Inledning 27 2. Sammanfattning 28 3. Uppdraget och bakgrunden till detta 31 4. Delredovisning av uppdraget, m.m. 32 5. Bevakningsfrågan för tiden t.o.m. budgetåret 1988/89 32 6. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1989/90 33 7. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1990/91 33 8. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1991/92 35 9. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1992/93 36 10. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1993/94 38 11. Bevakningsfrågan beträffande främst budgetåret 1994/95 41 12. Anslagsöverskridanden och beslut om innehållande av anvisade medel med anledning av överskridandena, m.m. 43 13. Beslut och återkallande av beslut om bidrag till SKM för förbättrade larmanordningar 44 14. Vissa uppdrag till Statens kulturråd beträffande samordning m.m. 45 15. Frågan om nya lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet 46 16. Debatter i riksdagen beträffande inbrottet i Moderna museet 47 17. Museiutredningen 48 18. Förteckning över föremål tillgripna på Moderna museet natten till den 8 november 1993 48 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 4 Centrala museer: Myndigheter (B 31) 4 Centrala museer: Stiftelser (B 32) 7 Bidrag till vissa museer (B 33) 8 Bidrag till regionala museer (B 34) 12 Riksutställningar (B 35) 13 Inköp av vissa kulturföremål (B 36) 14 Hemställan 14 Reservationer 17 1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter (m, fp, c, kds) 17 2. Särskilda besparingskrav för Statens konstmuseer (s) 17 3. Beräknande av medel för anslagsposten Nordiska museet och Medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (m, fp, c, kds) 18 4. Beräknande av medel till Arbetets museum, Beräknande av medel till Rooseum, Beräknande av medel till Bildmuseet i Umeå, Beräknande av medel till Judiska museet (m, fp, c, kds) 18 5. Beräknande av medel för Ajtte -- Svenskt fjäll- och samemuseum (s) 20 6. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (m, fp, c, kds) 20 7. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (s) 21 8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (s) 21 9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer (nyd) 22 10. Medelsanvisningen till Riksutställningar (s) 22 11. Medelsanvisningen till Riksutställningar (nyd) 23 Bilaga: Bevakningen vid centralmuseerna 25