Museer och utställningar
Betänkande 1992/93:KrU24
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU24
Museer och utställningar
Innehåll
1992/93 KrU24
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande museer och utställningar samt motioner väckta i anslutning härtill.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Centrala museer: Myndigheter (389060000 kr), till Centrala museer: Stiftelser (102683000 kr), till Bidrag till vissa museer m.m. (113610000 kr), till Bidrag till regionala museer (79268000 kr), till Riksutställningar (33360000 kr) och till Inköp av vissa kulturföremål (80000 kr).
Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning på 718061000 kr.
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden om en -- i jämförelse med budgetpropositionen -- ökad medelsanvisning under anslagen till några av de centala museerna, till Arbetets museum i Norrköping, till Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö. Likaledes avstyrker utskottet yrkanden som gäller finansieringsformen för Julita Gård och för Vasamuseet. Utskottet anser det motiverat att regeringen överväger om ett särskilt anslag skall inrättas för bidrag till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg; för närvarande utgår bidrag för ändamålet från överskott som uppkommer i Vasamuseets verksamhet. Yrkanden om museernas bevakningskostnader och om att inrätta ett museum i Gamla Uppsala och ett Barnens museum inom Nordiska museet avstyrks liksom yrkanden som rör utformningen av stöden till de regionala museerna. Vid behandlingen av flera av motionsyrkandena hänvisar utskottet bl.a. till att regeringen nyligen tillsatt dels en utredning som skall göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet, dels en kulturpolitisk utredning som bl.a. skall se över statens stöd till de regionala kulturinstitutionerna.
Vid betänkandet har fogats två reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Museer och utställningar
dels under rubriken Centrala museer (s. 148--167) föreslagit riksdagen att ta del av vad i propositionen anförts om Statens musiksamlingars organisation,
dels under punkt B 31 (s. 167--168) föreslagit riksdagen att till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 389060000 kr,
dels under punkt B 32 (s. 168) föreslagit riksdagen att till Centrala museer: Stiftelser anvisa ett anslag på 102683000 kr,
dels under punkt B 33 (s. 168--174) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 113610000 kr,
dels under punkt B 34 (s. 174--176) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 79268000 kr,
dels under punkt B 35 (s. 176--178) föreslagit riksdagen att till Riksutställningar för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 33360000 kr,
dels under punkt B 36 (s. 178--179) föreslagit riksdagen att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 80000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr223 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett museum i Gamla Uppsala.
1992/93:Kr256 av Britta Bjelle och Margitta Edgren (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till de s.k. ansvarsmuseerna i Umeå och Malmö genom en omfördelning av pengar från anslaget B 10. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern, till anslaget B 34. Bidrag till regionala museer,
1992/93:Kr257 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas för att under den kommande treårsperioden sätta i gång arbetet med ett Barnens museum inom Nordiska museet.
1992/93:Kr258 av Margareta Israelsson och Eva Johansson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nordiska museets lokalproblem bör lösas genom att det av Byggnadsstyrelsen och arkitektfirman Per Ahrbom framtagna förslaget snarast genomförs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas för att under treårsperioden sätta i gång arbetet med ett Barnens museum inom Nordiska museet.
1992/93:Kr259 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska förutsättningarna för en allsidig museal verksamhet på Vasamuseet.
1992/93:Kr264 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidragsbestämmelserna för de regionala museerna.
1992/93:Kr287 av Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiv att skyndsamt lösa bevakningsfrågan för Skoklosters slott.
1992/93:Kr288 av Ulla Tillander m.fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finansieringen av bidrag till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg inte skall ske med användande av eventuellt överskott från Vasamuseets verksamhet och att annan finansieringsform bör anvisas för detta inom kulturanslaget.
1992/93:Kr290 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa museer för budgetåret 1993/94 till Arbetets museum anvisar ytterligare 500000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Kr291 av Håkan Holmberg och Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till ett museum i Gamla Uppsala.
1992/93:Kr293 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för grundbeloppen till de regionala museerna.
1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen till Folkens museum och Statens historiska museum för vård, konservering och bearbetning av samlingarna ökar anslagen till Centrala museer: Myndigheter med 3250000 kr (elfte huvudtiteln B 31),
3. att riksdagen till Nordiska museet för vård, konservering och bearbetning av samlingarna ökar anslagen till Centrala museer: Stiftelser med 3500000 kr,
4. att riksdagen till Nordiska museet för dokumentation av 1900-talets liv och arbete ökar anslagen till Centrala museer: Stiftelser med 2000000 kr,
5. att riksdagen till Nordiska museet för utveckling av museernas barn- och ungdomsverksamhet ökar anslagen till Centrala museer: Stiftelser med 2000000 kr,
7. att riksdagen till Statens konstmuseer efterskänker skulden till staten som för budgetåret 1993/94 är 2000000 kr,
8. att riksdagen till Nordiska museet efterskänker skulden till staten som för budgetåret 1993/94 är 1400000 kr,
9. att riksdagen fastslår länsmuseernas frihet att själva bestämma grundbeloppens användning med det undantag som anges i motionen,
11. att riksdagen till Nordiska museet, för upprättande av en central utvecklingsresurs för museernas barn- och ungdomsverksamhet, ökar anslaget Centrala museer: Stiftelser med 2000000 kr (elfte huvudtiteln B 32)
1992/93:Kr333 av Chris Heister och Inger Koch (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att skapa ett barnens museum.
1992/93:Kr334 av Maja Bäckström och Eva Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet gällande finansiering av kostnader för Regalskeppet Vasas museala basfunktioner.
1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombyggnad av Nordiska museets entré samt nya magasin för Operan och Dramaten,
8. att riksdagen till Bidrag till vissa museer, Arbetets museum, för budgetåret 1993/94 anvisar 500000 kr utöver regeringens förslag,
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en delning av anslaget till Julita och Nordiska museet,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på Julita lantbruksmuseum,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens porträttsamling.
Utskottet
Kulturministern kommenterar i ett inledande avsnitt i propositionen Kulturrådets fördjupade anslagsframställning (resultatanalysen) vad gäller de centrala och regionala museerna (s. 35--37). Hon konstaterar bl.a. att den kraftiga satsningen på utställningar och programverksamhet, åtminstone när det gäller centralmuseerna, delvis har skett på bekostnad av bl.a. föremålsvården. Museerna har enligt kulturministern uppenbarligen stora svårigheter att göra en balanserad avvägning mellan behov inom skilda delar av verksamheten. Detta är inte främst en resursfråga för det enskilda museet utan i lika hög grad ett övergripande strukturellt problem. Vidare konstaterar kulturministern att centralmuseerna -- trots den sammanslagning av museer som skett under 1970- och 1980-talen -- fortfarande är en institutionsgrupp med klara brister vad gäller samordning av resurser och verksamhetsmål. Även länsmuseerna har svårigheter att skapa en rimlig balans mellan olika verksamhetsgrenar.
I det följande konstaterar kulturministern att den nya synen på statens budgetprövning innebär att nya insatser av större omfattning inom en viss sektor så gott som alltid aktualiserar en omprövning av befintlig verksamhet inom samma sektor. Mot den bakgrunden är det angeläget att få ett samlat grepp över området och fastställa var gränsen går för statens totala ansvarstagande. Kulturministern har därför funnit det angeläget att göra en särskild översyn av mål- och strukturfrågor inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (prop. s. 36).
En särskild utredare har därefter tillkallats för att göra en sådan översyn. Enligt direktiven till denna skall utredningen se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet (dir. 1993:26). Utredningen -- här benämnd Museiutredningen -- skall därvid
analysera museiväsendets övergripande uppgifter och verksamhetsmål,
överväga om de centrala museernas nuvarande organisation och arbetsfördelning är ändamålsenlig med hänsyn till behovet av samverkan, överblick och samlad resultatbedömning,
granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela museisektorn, utvärdera samspelet inom och mellan sektorns olika nivåer samt belysa eventuellt förekommande kompetenskonflikter,
granska effekterna av det statliga stödet till regionala museer samt bedöma om länsmuseernas uppgifter inom den statliga kulturmiljövården kan förtydligas,
granska Statens kulturråds uppgifter på museiområdet,
redovisa förslag om precisering av museiväsendets ansvar för forskning, varvid även de till universiteten knutna museerna bör uppmärksammas,
belysa Riksutställningars olika uppgifter och deras betydelse för såväl museiväsendet som kultur- och samhällslivet i övrigt,
överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till nya museer,
se över frågor om anslagsstrukturer, kostnadsfördelning och marknadens betydelse för museiväsendet,
i övrigt göra de överväganden i strukturellt eller annat hänseende som utredaren finner motiverade.
Museiutredningen bör redovisa sitt uppdrag före utgången av mars 1994.
Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande om allmänna kulturfrågor föreslagit att utredningsarbetet på museiområdet skall bedrivas i en parlamentarisk utredning (bet. 1992/93:KrU17, rskr. 1991/93:249).
I propositionen redovisar kulturministern sina överväganden beträffande verksamhetens mål och inriktning för de centrala museerna (s.157). Museerna skall
sträva efter en balanserad resursfördelning mellan verksamhetens skilda delar utifrån en sammanhållen verksamhetsidé,
påskynda genomförandet av planerade åtgärdsprogram för samlingarnas uppordnande och bearbetning,
skapa förutsättningar för ett stadigvarande och fördjupat publikintresse genom pedagogiskt och attraktivt utformade basutställningar samt riktade programinsatser mot skilda målgrupper,
sträva efter en högre och jämnare publiktillströmning över året bl.a. genom att variera entréavgifterna efter säsong och programutbud,
utveckla en gemensam syn i övergripande frågor om verksamhetsinriktning, ambitionsnivåer och prioriteringar,
genom samverkan förstärka kompetensen i ekonomiadministrativa, rättsliga och tekniska frågor,
vidareutveckla ansvarsmuseiuppgiften med beaktande av lokala och regionala behov och den internationella utvecklingen på museiområdet.
Kulturministern har vid sin bedömning av centralmuseernas verksamhet kommit fram till slutsatsen att institutionerna bör ägna särskild uppmärksamhet åt följande frågor (se prop. s. 162--163).
1. Samlingarnas vård och registrering
Museerna bör göra en kraftig satsning på att genomföra planerade åtgärdsprogram för uppordnande, registrering och dokumentering av föremålsvården.
2. Åtgärder för att öka och bredda museipubliken
Museerna bör vid sidan av de stora evenemangen arbeta långsiktigt för att bygga upp en brett sammansatt stampublik. Målet bör vara en hög och jämn publiktillströming över hela året. Museerna bör särskilt sträva efter att öka andelen barn och ungdomar bland besökarna.
3. Ekonomiförvaltning
Den ekonomiadministrativa kompetensen bör höjas och ett ökat kostnadsmedvetande hos hela personalen bör skapas.
4. Extern finansiering
Museerna bör tillämpa en avgiftspolitik som är ägnad att locka en större publik till basutställningarna och som medger en ökad grad av egenfinansiering när det gäller större tillfälliga utställningar och andra publikdragande evenemang.
5. Samverkan mellan centralmuseerna
I frågor av gemensamt intresse bör museerna samverka. Det kan gälla samarbete inom administration, föremålsregistrering eller gemensam upphandling från t.ex. bevakningsföretag.
6. Ansvarsmuseirollen
Ansvarsmuseerna har tillsammans med länsmuseerna m.fl. utvecklat former för samråd och kunskapsöverföring till ömsesidig nytta. Ansvarsmuseirollen bör utvecklas på det sätt som faller sig naturligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och därav föranledda behov regionalt och lokalt.
Vidare tas i propositionen upp vissa aktuella frågor, bl.a. om lönebidragsanställda, lokalfrågor och särskilda besparingskrav (prop. s.163--167). Några av frågorna kommer utskottet att behandla närmare i det följande.
En av de frågor som tas upp avser Statens musiksamlingars organisation (prop. s. 165--167). Styrelsen för Statens musiksamlingar har föreslagit att dokumentationsenheten och musikbiblioteket inom myndigheten skall slås samman. Kulturministern anser att en sådan sammanslagning är ändamålsenlig och ägnad att underlätta en rationell resursfördelning inom myndigheten. Hon tillstyrker en sammanslagning.
Utskottet har inte något att erinra mot att dokumentationsenheten och musikbiblioteket vid Statens musiksamlingar slås samman.
De av kulturministern redovisade målen för de centrala museernas verksamhet underställs inte riksdagen för ett formellt ställningstagande. Utskottet vill likväl anföra att målen synes vara väl ägnade att ligga till grund för museernas verksamhet under den kommande treårsperioden. Utskottet vill dock tillägga att resultatet av det utredningsarbete som skall göras på museiområdet kan komma att leda till ändringar, justeringar eller kompletteringar av de angivna målen.
Centrala museer: Myndigheter (B 31)
I propositionen föreslås att medel för de centrala museer som är statliga myndigheter fr.o.m. nästa budgetår skall anvisas under ett gemensamt ramanslag, benämnt Centrala museer: Myndigheter. En medelsanvisning under anslaget om 389060000 kr föreslås. De museer som avses är följande åtta, nämligen Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum--etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet och Statens musiksamlingar.
Utskottet behandlar först ett motionsyrkande som rör medelsanvisningen till förevarande anslag.
I motion Kr312 (nyd) föreslås en ökning med 3250000 kr utöver regeringens förslag för vård, konservering och bearbetning av samlingarna vid Folkens museum--etnografiska och Statens historiska museum (yrkande 2).
Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan utskottet inte förorda en uppräkning av anslaget. Utskottet vill emellertid framhålla att vård, uppordnande, registrering och dokumentering hör till de uppgifter som museerna bör ägna särskild uppmärksamhet under den kommande treårsperioden. Vidare ingår det i Museiutredningens arbete -- som framgår av ett föregående avsnitt i detta betänkande -- att göra en översyn som skall omfatta verksamhetsmål, organisatoriska strukturer m.m. Det är enligt utskottets mening naturligt att även föremålsvården behandlas i det sammanhanget. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I två motionsyrkanden behandlas museernas bevakningskostnader.
Frågan om särskilda besparingskrav på Statens konstmuseer behandlas i motion Kr312 (nyd). Motionärerna konstaterar att Statens konstmuseer har krav på sig att under flera år betala tillbaka överskridanden av budgeten som gjorts på grund av höga bevakningskostnader. I motionen föreslås att det belopp om 2 miljoner kronor, som enligt propositionen skall hållas inne för nästa budgetår, efterges (yrkande 7). Ett liknande motionsyrkande som gäller Nordiska museet behandlas i ett kommande avsnitt i detta betänkande.
Motionären bakom motion Kr287 (s) behandlar bevakningssituationen vid Skoklosters slott och föreslår att den översyn som kulturministern aviserat på museiområdet skyndsamt skall lösa det budgetproblem som uppstått för Skoklosters slott.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Enligt propositionen innebär den besparing som regeringen i särskilt beslut (1992-01-16) ålagt Statens konstmuseer att fr.o.m. nästa budgetår 4 miljoner kronor per år under en fyraårsperiod skall sparas med anledning av tidigare gjorda överskridanden på sammanlagt 16 miljoner kronor för bevakningsändamål. I propositionen uttalar kulturministern att besparingsåläggandet bör minskas med hälften, dvs. till 2 miljoner kronor per år under fyra budgetår. Förslaget innebär att sammanlagt 89123000 kr anvisas för Statens konstmuseer, varav 2 miljoner kronor hålls inne för det kommande budgetåret (prop. s. 158 och 165).
Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat museernas bevakningskostnader, senast i sitt betänkande 1990/91:KrU25, vari utskottet uttalade att riksdagen inte borde ändra sitt ställningstagande från hösten 1990. Detta ställningstagande innebar att det i rådande statsfinansiella läge inte är möjligt att anvisa ytterligare medel för museernas bevakning (prop. 1990/91:25, bet. 1990/91:KrU9, rskr. 98).
Vidare vill utskottet erinra om att en av de frågor som centralmuseerna enligt propositionen bör ägna särskild uppmärksamhet är -- vilket nämnts i ett föregående avsnitt i detta betänkande -- samverkan mellan centralmuseerna. Samverkan kan enligt kulturministern bl.a. gälla gemensam upphandling för att få fram fördelaktiga anbud t.ex. från bevakningsföretag. Vidare anför ministern att Statens kulturråd våren 1992 fick i uppdrag att biträda centralmuseerna i sådana frågor. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer Kulturrådet att redovisa uppdraget senare i vår.
I Museiutredningens uppgifter ingår att se över museiväsendets samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att utredningen i sitt arbete överväger vilka åtgärder som är lämpliga att vidta i syfte att på effektivast möjliga sätt lösa de problem som finns i fråga om museernas bevakningssituation.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att tillstyrka det motionsyrkande som innebär att skulden till statens konstmuseer skall efterges (motion Kr312 yrkande 7).
När det gäller motion Kr287 anser utskottet att motionen i allt väsentligt får anses tillgodosedd genom det uppdrag som ankommer på Museiutredningen. Den bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
En motion, motion N317 (s), behandlar frågan om placeringen av viss del av statens porträttsamling. I motionen anförs att Mälsåkers slott utgör ett intressant alternativ till Gripsholm när det gäller placeringen av den modernare delen av porträttsamlingen som enligt motionärerna inte är tillgänglig för allmänheten (yrkande 23).
Utskottet har inhämtat att den modernare delen av porträttsamlingen är exponerad på Gripsholms slott där den ses av ett stort antal besökare. Genom motionsförslaget har emellertid frågan om förutsättningarna för utställningsverksamhet på Mälsåkers slott aktualiserats. Utskottet vill i denna fråga anföra följande.
Mälsåkers slott i Strängnäs kommun ägs av staten och förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Slottet som uppfördes i svensk barockstil på 1670-talet under ledning av Nicodemus Tessin d.ä. skadades svårt av en brand år 1945. Konsthögskolans i Stockholm restaureringslinje har nyligen utrett förutsättningarna för slottets restaurering och återanvändning. Projektering har därefter inletts under hösten 1992 bl.a. i syfte att anordna utställningslokaler för tematiska utställningar av vissa delar av statens porträttsamling, bl.a. skulpturer och utländska porträtt.
Det ankommer på Statens konstmuseer att ta ställning till var porträttsamlingen skall visas och på Riksantikvarieämbetet om och när renoveringsarbete på Mälsåker skall ske. Beträffande resurser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer såsom Mälsåkers slott hänvisar utskottet till sitt betänkande 1992/93:KrU23 Kulturmiljövård (s. 8--10). I nämnda betänkande föreslår utskottet en förstärkning av resurserna för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Medlen är avsedda bl.a. för sådan fastigheter som Riksantikvarieämbetet förvaltar och där förutsättningarna är sådana att byggnadsarbete kan påbörjas omgående. Enligt vad utskottet har inhämtat är Mälsåker exempel på ett objekt som uppfyller de nämnda kriterierna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion N317 yrkande 23.
Tre motionsyrkanden rör finansieringen av Vasamuseet och bidraget till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg.
På förslag av regeringen i 1990 års budgetproposition beslutade riksdagen att Vasamuseet skulle utgöra en egen intäktsfinansierad resultatenhet. Regeringen föreslog i samma proposition att viss del av eventuellt överskott från Vasamuseet skulle kunna användas till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. Kulturutskottet uttalade i sitt betänkande att den av regeringen föreslagna möjligheten borde prövas innan man övervägde att anvisa särskilda medel för ändamålet (prop. 1989/90:100 bil. 10, bet. 1989/90:KrU21, rskr. 1989/90:224).
I skrivelse till kulturutskottet från Vasamuseet i februari i år framhålls bl.a. följande. Antalet besökare på Vasamuseet har sjunkit dels på grund av att museets nyhetsvärde minskat, dels därför att resandet har minskat. För närvarande motsvarar publiksiffran något över 700000 besökare per år. Inledningsåret 1990/91 uppgick antalet besökare till 1,14 miljoner. Den självfinansierande verksamheten är beroende av en nyckfull turismkonjunktur. En ekonomisk ram bör enligt museet definieras för verksamheten som även i fortsättningen så långt som möjligt bör vara självbärande. Täckning av eventuellt underskott bör garanteras så att en normal och långsiktig museiverksamhet kan upprätthållas.
I en annan skrivelse till kulturutskottet från Vasamuseet, likaledes i februari 1993, hemställs att frågan om stödet till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg skall skiljas från frågan om utnyttjande av eventuellt överskott i Vasamuseets verksamhet. I skrivelse från Sveriges segelfartygsförening till kulturutskottet uttrycks farhågor för att Sverige kan komma att förlora flera kulturhistoriskt intressanta fartyg om den nuvarande stödkonstruktionen upphör.
Efter Vasamuseets första verksamhetsår (1990/91) avsattes 500000 kr av överskottet för bevarande av sådana segelfartyg. Enligt museets senaste bokslut har verksamheten under det andra verksamhetsåret (1991/92) gett ett överskott på ca 670000 kr. Museet, som förutser ett underskott för innevarande verksamhetsår, har föreslagit att 100000 kr av det uppkomna överskottet skall avsättas för kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg, medan resten skall hållas kvar som medelsreserv för att möta det förutsedda underskottet för verksamhetsåret 1992/93. Regeringen har nyligen beslutat att 500000 kr av överskottet i Vasamuseets verksamhet skall avsättas som stöd till segelfartyg.
I motion Kr334 (s) framhålls att det finns problem när det gäller finansieringen av kostnaderna för Vasamuseets basfunktioner och föreslås att någon form av rambudget införs för museet. Motionären bakom motion Kr259 (c) anför att Vasamuseets årliga driftbudget beräknas till 24 miljoner kronor. Skillnaden mellan intäkter och kostnader för den regelbundet bedrivna verksamheten bör enligt motionären täckas med statliga medel när intäkterna inte täcker kostnaderna.
Stödet till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg behandlas i motion Kr288 (c, s, m, fp). Motionärerna anser att det är orimligt att ett eventuellt överskott från intäkterna på Vasamuseet skall utgöra grunden för ekonomiskt stöd till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. I stället bör en annan finansieringsform inom kulturbudgeten anvisas för segelfartygen.
Enligt utskottets mening är det motiverat att det efter museets första treårsperiod sker en utvärdering av de för- och nackdelar som är förknippade med den finansieringsform som gäller för driften av museet. Det får anses ligga inom ramen för Museiutredningens uppdrag att överväga hururvida den nuvarande finansieringsformen för Vasamuseet skall behållas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr259 och Kr334.
När det gäller stödet till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg är förutsättningarna osäkra för en stabilitet i bidragsgivningen. Risken finns uppenbarligen att bidraget kan komma att upphöra -- åtminstone tillfälligt -- om och när Vasamuseets bokslut inte visar ett överskott. Utskottet anser att det är angeläget att det även i fortsättningen kan skapas ett utrymme för att stöd skall kunna utgå till segelfartygen. Det är därför motiverat att överväga om ett särskilt anslag i stället skall inrättas för ändamålet. Enligt utskottets uppfattning bör denna fråga behandlas utan dröjsmål så att riksdagen vid behandlingen av nästa års budgetproposition kan ta ställning till ett förslag till lösning av frågan. Utskottet anser det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr288.
Centrala museer: Stiftelser (B 32)
I propositionen föreslås att medel för de centrala museer som är stiftelser skall anvisas under ett gemensamt obetecknat anslag, benämnt Centrala museer: Stiftelser. Sammanlagt föreslås anslaget uppgå till 102683000 kr. De museer som avses är Nordiska museet och Tekniska museet.
Utskottet behandlar inledningsvis motionsyrkanden som rör medelsanvisningen till anslaget.
I motion Kr312 (nyd) föreslås en särskild anslagspost för vård, konservering och bearbetning av Nordiska museets samlingar. För ändamålet bör 3,5 miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag (yrkande 3).
Utskottet vill framhålla att -- som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande -- frågan om vård och bearbetning av museernas samlingar hör till de uppgifter som de centrala museerna bör ägna särskild uppmärksamhet. Vidare ingår det i Museiutredningens uppdrag att precisera de övergripande målen för museernas verksamhet. Motionsyrkandet avstyrks.
I samma motion, Kr312 (nyd), föreslås en särskild anslagspost för dokumentation av 1900-talets liv och arbete. Enligt motionärerna skall 2 miljoner kronor tillföras Nordiska museet som i egenskap av ansvarsmuseum skall fördela medlen mellan sig och andra museer (yrkande 4).
Nordiska museet har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 angett att museet avser att prioritera 1900-talet när det gäller dokumentation och insamling. Arbetet kommer att ske i samverkan med övriga kulturhistoriska museer inom ramen för samarbetet inom SAMDOK (samarbetsorgan för att dokumentera olika områden) samt med Riksantikvarieämbetet och Tekniska museet. (Se Nordiska museets anslagsframställning s. 12.)
Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Utskottet erinrar om att frågan om museernas dokumentationsarbete ligger inom ramen för Museiutredningens uppdrag.
En särskild anslagspost för upprättande av en central utvecklingsresurs för museernas barn- och ungdomsverksamhet föreslås i motion Kr312 (nyd). För ändamålet bör 2 miljoner kronor tillföras Nordiska museet (yrkandena 5 och 11).
Som framgår av Nordiska museets fördjupade anslagsframställning har museet såsom ansvarsmuseum åtagit sig en samordnande och utvecklande roll även på barn- och ungdomsområdet. En särskild Barn- och ungdomssektion (BUS) har i uppgift dels att utveckla museets egen verksamhet för barn och ungdom, dels att arbeta för samverkan mellan landets kulturhistoriska museer. BUS samordnande verksamhet befinner sig ännu i uppbyggnadsskedet. Arbetet har hittills inriktats på att bygga kontaktnät utom och inom landet samt att söka finna former för samarbete museerna emellan. (Se anslagsframställningen bil. 4, s. 3--4.)
Den av regeringen nyligen tillsatta kulturpolitiska utredningen har bl.a. i uppdrag att se över behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig mot barn och ungdom (dir. 1993:24). Vidare skall Museiutredningen enligt sina direktiv ägna sig åt övergripande mål- och strukturfrågor inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet. Den fråga som motionärerna tar upp ingår i utredningsuppdragen. Enligt utskottets uppfattning bör utredningarnas arbete inte föregripas. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Frågan om särskilda besparingskrav på Nordiska museet behandlas i motion Kr312 (nyd). Motionärerna konstaterar att Nordiska museet på grund av gjorda överskridanden för bevakningsändamål har krav på sig att under en flerårsperiod betala tillbaka 2,8 miljoner kronor. I motionen föreslås att det belopp om 1,4 miljoner kronor, som enligt propositionen skall hållas inne för nästa budgetår, skall efterges (yrkande 8).
Ett liknande motionsyrkande som gäller Statens konstmuseer har behandlats i ett föregående avsnitt i detta betänkande.
Utskottets överväganden rörande museernas bevakningssituation har redovisats i det föregående. Utskottet begränsar sig här till att erinra om att en av de frågor som centralmuseerna enligt propositionen bör ägna särskild uppmärksamhet är samverkan mellan centralmuseerna. Samverkan kan bl.a. gälla gemensam upphandling för att få fram fördelaktiga anbud t.ex. från bevakningsföretag. Utskottet anser att det är naturligt att Museiutredningen i sitt arbete överväger vilka åtgärder som är lämpliga att vidta i syfte att lösa de problem som uppenbarligen finns i fråga om museernas bevakningssituation.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I tre motioner behandlas frågan om inrättande av ett Barnens museum. I två motioner, nämligen motionerna Kr257 (fp) yrkande 2 och Kr258 (s) yrkande 4, föreslås att förutsättningar bör skapas för att under den kommande treårsperioden sätta i gång arbetet med ett Barnens museum inom Nordiska museet. I motion Kr333 (m) föreslås att förutsättningarna för att inrätta ett sådant museum skall utredas (yrkande 2).
I Nordiska museets fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 anförs bl.a. att museet genom att inrätta sin Lekstuga och genom utställningen Barnets århundrade hittat nya former att nå fram till barn, barnfamiljer och ungdom. I förlängningen på detta är nästa steg inrättandet av ett Barnens museum. Verksamheten är tänkt att bedrivas i lokaler i nära anslutning till museets huvudbyggnad, i den s.k. torpedhallen på Galärvarvsområdet.
Utskottet anser att det är angeläget att museerna liksom andra kulturinstitutioner strävar efter att nå ut till en yngre publik. Ett gott exempel på hur det förflutna kan levandegöras för barn är den nämnda Lekstugan i Nordiska museet. Förebilder på området finns också utomlands, bl.a. Children's Museum i Indianapolis i USA. Vidare har ett Barnens museum nyligen inrättats på Nationalmuseum i Köpenhamn.
Utskottet vill erinra om att det ingår i Museiutredningens uppdrag att precisera de övergripande målen för museernas verksamhet. Det samlade behovet av museiverksamhet inom bl.a. områdena föremålsinsamling, vård och kunskapsspridning skall analyseras (dir. 1993:26). Med utgångspunkt i en sådan analys bör ett förutsättningslöst resonemang föras om vilka institutioner som bör finnas, hur de bör dimensioneras, struktureras, lokaliseras och samverka inbördes.
Vidare erinrar utskottet om att den nyligen tillsatta utredningen om kulturpolitikens inriktning enligt sina direktiv skall redovisa förslag om lämpliga vägar för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom (dir. 1993:24).
Utskottet förutsätter att frågan om inrättande av ett Barnens museum kommer att ägnas uppmärksamhet under arbetet i de två utredningarna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Kr257 yrkande 2, Kr258 yrkande 4 och Kr333 yrkande 2 inte är erforderlig.
Frågan om ombyggnad av Nordiska museet behandlas i två motioner. I motion Kr335 (s) föreslås tidigareläggning av en rad projekt på kulturområdet som kan ha effekt på sysselsättningen, bl.a. en ombyggnad av Nordiska museets entré (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr258 (s) framhåller att Nordiska museet är i stort behov av ombyggnad (yrkande 2). Ritningsförslag föreligger som bl.a. innebär att museet kan bygga ut en helt ny historisk basutställning och att den folkbildande och publika verksamheten kan expandera.
I propositionen redovisas att Byggnadsstyrelsen lämnat ett förslag till en genomgripande ombyggnad av Nordiska museet. Förslaget omfattar ny huvudentré samt ombyggnad av mark- och hallplanen m.m. Arbetena har preliminärt kostnadsberäknats till ca 110 miljoner kronor (prop. s. 164).
Frågan om en ombyggnad av Nordiska museet bereds för närvarande inom Kulturdepartementet. Utskottet anser att beredningsarbetet inte bör föregripas. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Två motionsyrkanden i motion N317 (s) handlar om Julita som ingår i Stiftelsen Nordiska museets ägo.
I det ena yrkandet föreslås en uppdelning av anslaget till Nordiska museet och Julita i syfte att undvika konkurrens inom Nordiska museet vid fördelning av statsbidraget mellan Julita och museets övriga verksamhet (yrkande 21).
För att bygga ut Sveriges lantbruksmuseum i enlighet med en under år 1992 upprättad plan krävs enligt motionärerna ökat tillskott av externa drifts- och investeringsmedel för Julita. Från i första hand staten men även från andra finansiärer krävs ökade ekonomiska åtaganden (yrkande 22).
Julita Gård och Museer, Sveriges lantbruksmuseum, i dagligt tal Julita, utgör en resultatenhet inom Stiftelsen Nordiska museet. Julitas huvudsakliga inkomstkälla utgörs av egendomens skogsbruk. Inkomsterna består även av arrenden, hyror, publikintäkter samt avkastningen från den s.k. agrarhistoriska fonden, en särskild driftfond, uppbyggd med bidrag från Alfa Laval, Lantbrukarnas riksförbund, Katrineholms och Vingåkers kommuner, Södermanlands läns landsting m.fl. Julita har vid olika tillfällen erhållit statliga engångsanslag bl.a. för att finansiera etapper av utbyggnaden av Lantbruksmuseet och för underhåll och upprustning av herrgårdsanläggningen och utställningsområdet på Julita. Särskilda medel har även anvisats för en naturvetartjänst vid Julita bl.a. i syfte att bevara äldre kulturväxter (jfr bet. 1989/90:KrU21 s. 13--14). Även vissa andra tjänster finansieras över Nordiska Museets anslag. Museet har i sin anslagsframställning begärt 2,1 miljoner kronor i driftbidrag för Julita. I propositionen anför kulturministern att hon inte är beredd att tillstyrka framförda förslag om underskottstäckning över statsbudgeten för Julita (s. 165).
I enlighet med det anförda är verksamheten vid Julita självbärande, bortsett från finansieringen av vissa tjänster. Med hänsyn härtill, och då Museiutredningen bl.a. skall se över strukturfrågorna inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet, anser utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion N317 yrkande 21, som således avstyrks.
Enligt utskottets uppfattning är den omfattande och varierande verksamhet som bedrivs vid Julita av stor betydelse. Julita har en av världens största lantbrukshistoriska samlingar. På Julita räddas uråldriga kulturväxter för framtiden genom s.k. genbanker. Godset har klassats som kulturhistoriskt riksintresse.
Utskottet är -- i avvaktan på resultatet av Museiutredningens och den kulturpolitiska utredningens arbete -- inte berett att tillstyrka medelsförstärkning för utbyggnad av Lantbruksmuseet. Motion N317 yrkande 22 avstyrks.
Bidrag till vissa museer m.m. (B 33)
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museer, nämligen Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och fr.o.m. nästa budgetår även till Skansen. Därutöver anvisas även medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Vidare föreslås att vissa rörliga medel för bl.a. centralmuseernas med fleras säkerhet och utvecklingsverksamhet skall anvisas över anslaget. Slutligen har under anslaget medel beräknats för kostnader för lönebidragsanställda vid vissa museer (36250000 kr). En närmare redogörelse för det sistnämnda bidraget lämnas i propositionens inledningsavsnitt (s. 10--11 samt på s. 164 och 173). Totalt föreslås anslaget uppgå till 113610000 kr. Anslagsposten till Arbetets museum föreslås bli oförändrad.
I två motioner behandlas frågan om beräknande av medel för Arbetets museum. Motionärerna bakom motion Kr335 (s) framhåller att Arbetets museum står för ett nytänkande som bör stimuleras och föreslår att anslaget skall räknas upp med 500000 kr utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 8). Samma förslag framförs i motion Kr290 (s).
Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med bl.a. fackföreningsrörelsen och Kooperativa förbundet som stiftare. I december 1991 öppnades museet för allmänheten i fastigheten Strykjärnet, en f.d. textilfabrik, i Norrköping. Museet har sedan budgetåret 1984/85 erhållit statsbidrag. För innevarande budgetår anvisas 9 miljoner kronor.
Enligt utskottets uppfattning finns det i nuvarande statsfinansiella läge inte något ekonomiskt utrymme att höja bidraget till Arbetets museum. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Utskottet vill framhålla att ett stort ansvar för verksamheten åvilar stiftarna bakom Stiftelsen Arbetets museum. Om ytterligare resurser -- utöver de av regeringen föreslagna och av utskottet tillstyrkta -- skulle behövas bör dessa i första hand tillskjutas av stiftarna.
Förslaget i propositionen till medelsanvisning tillstyrks.
Bidrag till regionala museer (B 34)
Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum, som regeringen har förklarat vara berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.
Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Antalet grundbelopp har för innevarande budgetår fastställts till 729. Grundbeloppet har preliminärt beräknats till 197000 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de bidragsberättigade museerna. Statsbidraget utgår med 55 % av grundbeloppet.
I propositionen föreslås att antalet grundbelopp skall vara oförändrat. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 79268000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
I propositionen betonas att avsikten med det grundbeloppsbaserade statsbidraget till de regionala museerna är att ett ökat antal tjänster skall inrättas vid museerna. Det ankommer på Kulturrådet att för regeringen redovisa i vad mån nya grundbelopp faktiskt har lett till att nya tjänster inrättats och vilka verksamhetsgrenar som kunnat förstärkas. Kulturrådets analys visar också på det angelägna i att noga följa vad länsmuseerna gör för att återta och utveckla sin roll som pedagogisk resurs för skolan (prop. bil. 12 s. 176).
Tre motionsyrkanden rör utformningen av de regionala stöden.
I motion Kr293 (c) anförs bl.a. att formuleringarna i propositionen när det gäller grundbidragen innebär ett avsteg från tidigare regler och uttalanden från riksdagen att stödet till de regionala museerna skall vara villkorslöst. Motionären erinrar om att det i 1977 års budgetproposition bl.a. uttalas att någon direkt koppling i bidragskonstruktionen till antalet tjänster på museerna inte är lämplig. Förslaget till bidragssystem skulle därigenom enligt föredragande statsrådet ytterligare understryka de regionala museernas rätt att som fria kulturinstitutioner självständigt besluta om verksamhetens inriktning och innehåll. Motionären anser att de i 1977 års budgetproposition presenterade riktlinjerna fortfarande bör gälla.
Motionären bakom motion Kr264 (m) anser att det är angeläget att museerna fritt får disponera över statsbidragen och tillsammans med huvudmännen planera och utföra sin verksamhet i stor frihet. Liknande tankegångar framförs i yrkande 9 i motion Kr312 (nyd).
Länsmuseernas samarbetsråd har vid en uppvaktning inför kulturutskottet framfört synpunkter på användningen av museernas grundbelopp som anknyter till de i motionerna framförda kraven, nämligen att målet med nya grundbelopp bör vara ökad verksamhet, inte ökat antal tjänster. Samarbetsrådet har anfört i den nämnda skrivelsen att rådet delar uppfattningen att antalet grundbelopp bör vara kopplat till antalet årsverken men anser att så länge antalet tjänster/årsverken väsentligt överstiger antalet grundbelopp bör museerna ha frihet att själva besluta om vilken resursanvändning som bäst gagnar verksamheten. Samarbetsrådet har också framfört vissa synpunkter rörande direktiven till den nyligen tillsatta Museiutredningen (dir. 1993:26).
I 1977 års budgetproposition föreslogs ett nytt statsbidrag med syfte att trygga den fortsatta verksamheten vid ett antal regionala museer, för vilka landsting och kommuner har ett huvudansvar. I nämnda proposition uttalades att det nya statsbidraget borde ge utrymme för ett regionalt ansvarstagande i fråga om verksamhetens organisation, inriktning och arbetsformer. Därigenom skulle huvudmännen få stor frihet att utforma verksamheten i enlighet med egna förutsättningar och intressen. Mottagarna av bidragen borde enligt propositionen ha full frihet att avgöra hur bidragen skulle användas för att främja de med bidragen avsedda ändamålen. Ett av de främsta motiven för statsbidrag till berörda museer angavs vara att dessa bistår kulturminnesvårdens olika organ, bl.a. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna, med uppgifter inom den regionala kulturminnesvården (prop. 1976/77:100 bil. 12 s. 166--171).
Kulturutskottets ställningstagande till grunderna för det regionala museistödet år 1977 innebar -- med anledning av några motionsyrkanden -- en viss modifiering av förslaget i propositionen. Utskottet förordade med bifall till vissa motionskrav att statsbidraget skulle relateras till de regionala insatserna genom en koppling mellan lönekostnader och statsbidrag. Utskottet betonade därutöver att den frihet som legat i propositionsförslaget -- och som motionären bakom den nu aktuella motionen, Kr293, erinrat om -- borde föreligga i 1977 års bidragssystem (prop. 1976/77:100, bet. KrU 1976/77:37, rskr. 1976/7:218).
I betänkandet (Ds 1989:36) Kultur i hela landet föreslogs att stödet till de regionala museerna skulle ökas genom inrättandet av ett stort antal nya grundbelopp och att det i samband med ökningen skulle ställas krav på att museerna utarbetade samlade verksamhetsprogram där målen för de olika verksamhetsgrenarna preciserades.
Efter förslag av regeringen i budgetpropositionerna 1990 och 1991 har inrättats 225 nya grundbelopp för museerna (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 406--408, bet. 1989/90:KrU21, rskr. 1989/90:224, prop. 1990/91 bil. 10 s. 313--315, bet. 1990/91:KrU25, rskr. 234).
Med anledning av förslag i budgetpropositionen 1990 om grunderna för fördelningen av nya grundbelopp diskuterade kulturutskottet bl.a. det i propositionen angivna kravet att museerna skulle presentera verksamhetsplaner med visst, närmare angivet innehåll. Utskottet, som hänvisar till sitt betänkande 1989/90:KrU 21 s. 21-23, anförde i mycket stark sammanfattning följande. Som föredragande statsrådet anfört i propositionen skall statens uppgift vara att stimulera kulturverksamheten men inte att styra den. Utskottet hade inte något att erinra mot att -- såvitt avsåg fördelningen av grundbeloppen för budgetåret 1990/91 -- en satsning gjordes med den inriktning som angetts i propositionen. Utskottet ville dock understryka att detta inte innebär att museerna fortsättningsvis skall styras mot en verksamhet av mera enhetlig utformning. Museerna borde självfallet -- liksom dittills varit fallet -- ha frihet att utforma verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och behov. Utskottet ansåg också att det låg i institutionernas eget intresse att presentera ett underlag för fördelningen av de stora resurstillskott som skulle lämnas för de följande budgetåren. Utskottet uttalade sig också om behovet av särskilda fördelningsgrunder för de grundbelopp som skulle tillkomma för det andra reformåret. Utskottet ansåg vidare att en fördelningsgrund som borde tillmätas särskild vikt var det regionala ansvarstagandet. Eftersom statsbidrag till regional kulturverksamhet syftar till att stimulera och stödja huvudmännens egna satsningar på uppbyggnaden av det regionala kulturlivet, förutsatte därför ökade bidrag från statens sida en motsvarande satsning från huvudmannens sida.
Vid bedömningen av motionsyrkandena finns skäl att erinra om att frågan om utformningen av stödformerna för de regionala institutionerna kommer att bli föremål för översyn i det utredningsarbete som nu påbörjas av Museiutredningen och den kulturpolitiska utredningen. Detta innebär att utskottet anser att det inte är motiverat -- eller ens lämpligt -- att utskottet nu preciserar vad som skall gälla för fördelningen av grundbelopp till museerna utöver vad som kan utläsas av den föregående redovisningen och de där lämnade hänvisningarna. Utskottet vill dock framhålla följande. Ett av tecknen på att en ökning av antalet grundbelopp leder till en förstärkning av verksamheten är att museerna tillförs ny personal. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid resultatet av att ökade resurser tillförts ett museum kunna avläsas även på andra sätt, t.ex. i antalet tillfälliga utställningar och andra evenemang, skolvisningar m.m.
Motionsyrkandena får anses besvarade med det anförda.
Behovet av att inrätta ett museum i Gamla Uppsala påtalas i två motioner. Motionärerna bakom motion Kr223 (s) anför att Gamla Uppsala är ett nationalmonument och ett riksintresse. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har låtit utföra en utredningsskiss för ett museum i Gamla Uppsala. En utredning som belyser placering, utformning, innehåll och huvudmannaskap för ett museum förväntas vara genomförd under våren 1993. Motionärerna anser att medel för projektering och genomförande bör anvisas av riksdagen. Liknande tankar framförs i motion Kr291 (fp).
I Gamla Uppsala finns landets kanske förnämsta fornminnesområde med bl.a. de tre kungshögarna och den s.k. Tingshögen. Området ägs till största delen av staten och förvaltas av RAÄ. Utskottet har inhämtat att RAÄ i februari 1993 inbjöd Uppsala kommun, Upplandsmuseet, Länsstyrelsen i Upplands län och Arkeologiska institutionen vid Uppsala universitet att utse en arbetsgrupp med uppgift att driva frågan om ett nytt museum vidare. Riksantikvarien är ordförande i gruppen. När gruppen enats om programförutsättningarna m.m. för museet kan projektering påbörjas. Projekteringskostnaderna beräknas till 2 miljoner kronor.
Som nämnts i ett föregående avsnitt i detta betänkande kommer fr.o.m. nästa budgetår medel för vård av de fastigheter som förvaltas av RAÄ att anvisas över RAÄ:s ramanslag (anslaget B27. Riksantikvarieämbetet). Den resursförstärkning för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer som utskottet föreslagit i sitt betänkande 1992/93:KrU23 Kulturmiljövård -- bl.a. med hänvisning till det svåra läget på arbetsmarknaden -- är bl.a. avsedd för sådana fastigheter som RAÄ förvaltar. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1992/93:253). Utskottet har från RAÄ inhämtat att det finns ett antal objekt, där förutsättningarna är sådana att arbete kan påbörjas omgående. Bland de exempel som nämnts ingår ett museum i Gamla Uppsala. Det bör enligt utskottets uppfattning ankomma på RAÄ att inom ramen för anvisade medel besluta om uppförandet av en eventuell museibyggnad på området. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Frågan om inrättande av samverkansmuseer tas upp i motion Kr256 (fp). I motionen föreslås att 2 miljoner kronor skall anvisas för att Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö skall fungera som samverkansmuseer (yrkande 1).
Kulturrådet beskriver i sin anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 hur en ny form av samarbete har vuxit fram mellan ett centralmuseum och ett s.k. samverkansmuseum beläget utanför Stockholmsregionen men med samlingar av nationellt intresse. Exempel på sådana samverkansmuseer är Bildmuseet vid universitetet i Umeå och konstmuseet Rooseum i Malmö. Kulturrådet föreslår en bidragsnivå på 2 miljoner kronor inledningsvis men successivt uppräknad till 6 miljoner kronor vid periodens slut. Samverkansmodellen kan enligt Kulturrådet komma att aktualiseras på andra områden än konstens. Statens konstmuseer anför i sin anslagsframställning för den nämnda perioden att myndigheten planerar samarbete inom flera områden tillsammans med Bildmuseet i Umeå. Bl.a. kan den i Umeå deponerade konsten bilda bas för ett intensifierat konstpedagogiskt utvecklingsarbete med regional räckvidd. Statens konstmuseer tror att ett samarbete efter den s.k. samverkansmodellen kan verka stimulerande på konstlivet i landet. Ett samarbete mellan Statens konstmuseer och Rooseum planeras också.
Utskottet vill erinra om att ett motionsyrkande om att Rooseum skulle göras till samverkansmuseum nyligen avstyrktes av utskottet i betänkande 1992/93:KrU17. Utskottet hänvisade i sammanhanget till att Museiutredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vidhåller sin inställning i frågan. Motsvarande bedömning bör göras i frågan om Bildmuseet vid universitetet i Umeå. Motion Kr256 yrkande 1 avstyrks således.
Riksutställningar (B 35)
Stiftelsen Riksutställningar skall enligt sina stadgar främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.
I propositionen framhålls att Riksutställningars funktion och ställning skall prövas av Museiutredningen, bl.a. mot bakgrund av ansvarsmuseernas tillkomst och de regionala museernas breddade verksamhet. Enligt föredragande statsrådet bör det ingå i översynsarbetet att utifrån ett helhetsperspektiv på museiområdet granska och dra slutsatser rörande Riksutställningars verksamhet. Anslaget till Riksutställningar föreslås för nästa budgetår uppgå till 33360000 kr.
I propositionen kommenterar kulturministern Kulturrådets fördjupade anslagsframställning (resultatanalysen) vad gäller bildkonstområdet. Bl.a. konstaterar hon att samarbete med Riksutställningar, studieförbund, konstbildningsorganisationer och konstnärernas egna sammanslutningar är av största vikt i arbetet med att vidga deltagandet i konstbildningsverksamheten för människor som inte har möjlighet att besöka konsthallar eller museer (prop. s. 37).
Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1992/93:KrU18 behandlat motionsyrkanden om konstbildande verksamhet. I betänkandet uttalas bl.a. att utskottet anser att ansträngningar bör göras för att den konstbildande och konstfrämjande verksamheten, som är av stor betydelse både för konstnärerna och för konstpubliken i hela landet, inte skall påverkas negativt av Konstfrämjandets konkurs. Vidare uttalas att utskottet inhämtat information om vad de samlingslokalägande organisationerna, nämligen Folkparkerna i Sverige, Folkets husföreningarna, Bygdegårdarna och Våra gårdar, avser att göra för att den konstbildande verksamheten och utställningsverksamheten skall kunna utvecklas och drivas vidare i nya former. Utskottet vill här anmärka att det sagda även gäller för folkrörelsernas konstbildande verksamhet. Utskottet ser -- i nämnda betänkande -- det som en mycket positiv utveckling om de som nu söker efter nya verksamhetsformer på området prövar och finner nya inbördes samverkansformer samt former för samverkan även med andra aktörer på området såsom Sveriges konstföreningars riksförbund, studieförbunden, regionala och lokala museer m.fl. Utskottet förutsätter också i nämnda betänkande att Kulturrådet följer utvecklingen på området och att regeringen överväger i vilka former och i vilken omfattning det fortsatta statliga stödet skall ges till konstbildande verksamhet för att den skall nå alla delar av landet -- även mindre orter och glesbygd -- och för att kvaliteten i verksamheten skall kunna bibehållas och utvecklas (bet. s. 11--12).
Utskottet konstaterar att Riksutställningar i sin anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 angett att stiftelsens styrelse fastställt en något förändrad inriktning av vandringsutställningsverksamheten för anslagsperioden. Den ändrade inriktningen innebär att Riksutställningar i fortsättningen avstår från den produktion av utställningar som bedöms kunna göras lika bra eller bättre på regional eller lokal nivå. Riksutställningar avser att koncentrera sig på bl.a. resurskrävande utställningar, utställningar som presenterar internationella företeelser för Norden, konstnärliga utvecklingsprojekt och övertaganden av andras utställningar.
Självfallet måste Riksutställningar ha stor frihet att inom ramen för vad som gäller för stiftelsens ändamål utforma sin verksamhet. Utskottet vill likväl mot bakgrund av den situation som för närvarande råder på det konstbildande området framhålla att det är angeläget att ta till vara den kompetens som finns hos Riksutställningar på detta område. Utskottet förutsätter därför att Riksutställningar inom ramen för sitt uppdrag samarbetar med de organisationer som är verksamma på konstbildningsområdet -- bl.a. samlingslokalorganisationerna -- då det gäller produktion av utställningar.
Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.
Inköp av vissa kulturföremål (B 36)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Statens musiksamlingars organisation
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i propositionen om en sammanslagning av Statens musiksamlingars organisation,
2. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Kr312 yrkande 2 till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 389060000 kr,
3. beträffande särskilda besparingskrav på Statens konstmuseer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 7,
4. beträffande bevakningssituationen vid Skoklosters slott
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr287,
5. beträffande placeringen av viss del av statens porträttsamling
att riksdagen avslår motion 1992/93:N317 yrkande 23,
6. beträffande finansieringen av Vasamuseet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr259 och 1992/93:Kr334,
7. beträffande bidraget till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr288,
8. beträffande en särskild anslagspost för vård, konservering och bearbetning av Nordiska museets samlingar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 3 i denna del,
9. beträffande en särskild anslagspost för dokumentation av 1900-talets liv och arbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 4 i denna del,
10. beträffande en särskild anslagspost för upprättande av en central utvecklingsresurs för museernas barn- och ungdomsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkandena 5 och 11 i denna del,
11. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Kr312 yrkandena 3--5 och 11, samtliga yrkanden i denna del, till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 102683000 kr,
12. beträffande särskilda besparingskrav på Nordiska museet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 8,
13. beträffande inrättande av ett Barnens museum
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr257 yrkande 2, 1992/93:Kr258 yrkande 4 och 1992/93:Kr333 yrkande 2,
14. beträffande ombyggnad av Nordiska museet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr258 yrkande 2 och 1992/93:Kr335 yrkande 2,
15. beträffande en uppdelning av anslaget till Nordiska museet och Julita
att riksdagen avslår motion 1992/93:N317 yrkande 21,
16. beträffande ökat tillskott av externa drifts- och investeringsmedel för Julita
att riksdagen avslår motion 1992/93:N317 yrkande 22,
17. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Arbetets museum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Kr290 och 1992/93:Kr335 yrkande 8, båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 18 skall beräknas 9000000 kr,
res. 1 (s) - delvis
18. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Kr290 och 1992/93:Kr335 yrkande 8, båda motionerna i denna del, till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 113610000 kr,
res. 1 (s) - delvis
19. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 79268000 kr,
20. beträffande utformningen av de regionala stöden
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr264, 1992/93:Kr293 och 1992/93:Kr312 yrkande 9,
res. 2 (nyd)
21. beträffande ett museum i Gamla Uppsala
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr223 och 1992/93:Kr291,
22. beträffande inrättande av samverkansmuseer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr256 yrkande 1,
23. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksutställningar för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 33360000 kr,
24. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa kulturföremål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 80000 kr.
Stockholm den 13 april 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och Simon Liliedahl (nyd).
Reservationer
1. Anslagsposten Arbetets museum och anslaget Bidrag till vissa museer m.m. (mom. 17 och 18)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "medelsanvisning tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Arbetets museum står för ett nytänkande i museisammanhang som har uppmärksammats och rönt uppskattning inte bara nationellt utan också internationellt. I centrum för museets verksamhet står erfarenheterna i arbetslivet. Verksamheten bygger inte i första hand på insamling av föremål utan främst på villkoren i arbetslivet. Det bärande mediet för museet är utställningen. Härtill kommer seminarieverksamhet, produktion av skrifter och artiklar. Genom samtal, dokumentation och forskning kring arbetets kultur i det postindustriella samhället vill museet främja beredskapen och öppenheten inför morgondagen.
Enligt utskottets uppfattning är det en angelägen verksamhet som bedrivs vid Arbetets museum som inte bara beskriver arbetet i historiskt persepktiv utan också bidrar till utvecklingen i vårt samhälle.
Förslaget i budgetpropositionen innebär en särbehandling av Arbetets museum i förhållande till andra jämförbara museer. Enligt utskottets uppfattning är denna negativa särbehandling inte acceptabel. Utskottet föreslår därför i enlighet med förslag i motionerna Kr290 och Kr335 yrkande 8 att anslaget till Arbetets museum räknas upp med 500000 kr i förhållande till regeringens förslag, dvs. till sammanlagt 9500000 kr.
Vidare förutsätter utskottet att Arbetets museum i kommande budgetarbete skall behandlas på samma sätt som andra jämförbara museer.
Det anförda innebär att utskottet föreslår att medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. skall uppgå till 114110000 kr.
dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:
17. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Arbetets museum
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr290 och 1992/93:Kr335 yrkande 8, båda motionerna i denna del, samt med anledning av regeringens förslag beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 18 skall beräknas 9500000 kr,
18. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr290 och 1992/93:Kr335 yrkande 8, båda motionerna i denna del, samt med anledning av regeringens förslag till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 114110000 kr,
2. Utformningen av de regionala stöden (mom. 20)
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Vid bedömningen" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att varje regionalt museum är unikt med en egen profil. Ett område kan vara eftersatt på ett museum men inte på ett annat. Enligt utskottets uppfattning är det museernas styrelser som är bäst skickade att bedöma var resurserna har högst verkningsgrad. Utskottet anser därför att museerna i fortsättningen skall ha frihet att själva bestämma över användningen av de statliga medlen under förutsättning att dessa går till verksamhetsökning och inte används för att täcka underskott som uppstått genom bristande insatser från de lokala huvudmännens sida. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande utformningen av de regionala stöden
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1992/93:Kr264 och 1992/93:Kr293 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter, En särskild anslagspost för vård, konservering och bearbetning av Nordiska museets samlingar och Medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (mom. 2, 8 och 11)
Simon Liliedahl (nyd) anför:
Museerna räknas till kulturens basverksamheter. I propositionen har särskilt centralmuseerna blivit styvmoderligt behandlade. Under flera år har museerna anmodats att öka den publika verksamheten, vilket haft till följd att föremålsvård och konservering blivit eftersatta eftersom erforderliga resurser inte givits museerna. I propositionen konstateras också att dessa verksamheter är eftersatta. Utskottet hänskjuter problemet till de kommande utredningarna om museerna och de övergripande kulturpolitiska målen.
Ny demokrati anser att frågan om museisamlingarnas vård, dvs. deras fortbestånd, knappast behöver behandlas speciellt övergripande, eftersom samlingarna är förutsättningen för museiverksamheten överhuvudtaget. Utan samlingar, inga museer! Jag har dock inte velat motsätta mig att den angivna frågan behandlas av Museiutredningen (jfr bet. 1992/93:KrU17 s. 18).
De av Ny demokrati föreslagna summorna utgör endast en mindre del av de ekonomiska satsningar som uppenbarligen -- och oavsett resultatet av Museiutredningens arbete -- måste göras inom en inte alltför avlägsen framtid. Eftersom Ny demokrati i kulturutskottets betänkande 1992/93:KrU20 Teater, dans och musik biträtt förslag till ökningar av bidragen till Svenska riksteatern och Folkoperan avstår jag från att yrka bifall till de här aktuella motionsyrkandena. Jag förutsätter att regeringen i nästa års budgetproposition föreslår en uppräkning av förevarande anslag, något som Ny demokrati föreslagit.
2. Ett museum i Gamla Uppsala (mom. 21)
Björn Kaaling (s) anför:
Som framgår av motion Kr233 anser jag att det är angeläget att ett museum i Gamla Uppsala kommer till stånd. Enligt min uppfattning talar mycket för att en projektering av museet kan påbörjas inom kort. Den resursförstärkning som riksdagen beslutat om för kulturhistoriskt värdefulla miljöer innebär att Riksantikvarieämbetet har goda förutsättningar att omgående starta förberedelserna härför.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 4 Centrala museer: Myndigheter (B 31) 7 Centrala museer: Stiftelser (B 32) 11 Bidrag till vissa museer m.m. (B 33) 15 Bidrag till regionala museer (B 34) 16 Riksutställningar (B 35) 19 Inköp av vissa kulturföremål (B 36) 21 Hemställan 21 Reservationer 23 1. Anslagsposten Arbetets museum och anslaget Bidrag till vissa museer m.m. (s) 23 2. Utformningen av de regionala stöden (nyd) 24 Särskilda yttranden 25 1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter, En särskild anslagspost för vård, konservering och bearbetning av Nordiska museets samlingar och Medelsanvisningen till Centrala museer: Stiftelser (nyd) 25 2. Ett museum i Gamla Uppsala (s) 26