Moderniserad riksdagsordning
Betänkande 2002/03:KU15
Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU15
Moderniserad riksdagsordning
Sammanfattning I detta betänkande behandlas riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning jämte en motion som väckts med anledning av förslaget. I riksdagsstyrelsens förslag redovisas en översyn av riksdagsordningen som huvudsakligen varit inriktad på lagtekniska, redaktionella och språkliga frågor. Där en fast praxis utbildats i riksdagens arbete föreslår styrelsen i flera fall en reglering. Det gäller t.ex. yttranden mellan utskotten och särskilda yttranden i utskottsbetänkanden. Vidare föreslås en begränsning av förslagsrätten för riksdagens organ till de organ som faktiskt utnyttjar den, riksdagsstyrelsen, Riksbanken (fullmäktige och direktionen), Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer. Förslaget innebär också att en minoritet bestående av fem utskottsledamöter skall kunna få till stånd ett utskottssammanträde. Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en skriftlig fråga. Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag med de ändringar som föranleds av riksdagens beslut om inrättande av Riksrevisionen och med vissa andra ändringar av i huvudsak mer redaktionell karaktär. Motionen, som tar upp bestämmelser för EU-nämndens verksamhet, tillstyrks delvis. Föreslagen till lag om ändring i riksdagsordningen och sex lagar med följdändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagsordningen Riksdagen antar utskottets i bilaga 2 intagna förslag till 1. lag om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen, 2. lag om ändring i riksdagsordningen, 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 4. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, 5. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 6. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 7. lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Därmed bifaller riksdagen delvis riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1 i dessa delar och delvis motion 2002/03:K4. Stockholm den 20 mars 2003 På konstitutionsutskottets vägnar Gunnar Hökmark Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Christer Adelsbo (s) och Åsa Torsensson (c).
2002/03 KU15 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Riksdagsstyrelsen beslutade den 5 september 2001 att uppdra åt Riksdagskommittén att företa en teknisk översyn av riksdagsordningen. Kommittén har redovisat resultatet av översynen i betänkandet Moderniserad riksdagsordning. Betänkandet har remissbehandlats. Riksdagsstyrelsen har ställt sig bakom kommittéförslaget. Utskottet har med anledning av att lagförslagen berör Riksbanken inhämtat yttrande från Europeiska centralbanken (ECB). ECB har ingen erinran mot förslaget, bilaga 3. Riksdagsstyrelsen föreslår ändringar i riksdagsordningen och följdändringar i sex andra lagar. Ett av dessa lagförslag gäller lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen (7). Utskottet beräknar att senare under våren behandla förslag om andra ändringar i instruktionen. Det nu aktuella förslaget såvitt avser instruktionen för riksdagsförvaltningen bör behandlas i det sammanhanget. Det behandlas sålunda inte nu.
Utskottets överväganden Riksmöten (1 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker med vissa ändringar av redaktionell karaktär riksdagsstyrelsens förslag som innebär bl.a. att underrättelse till riksdagsledamöterna om tidpunkten för första sammanträdet inte behöver vara skriftlig eller telegrafisk och att föreskrifterna om Valprövningsnämndens berättelse om granskning av bevis om val av ledamöterna anpassas till praxis liksom bestämmelserna om när riksmötet öppnas. Gällande regler Tidpunkten för val till riksdagen och riksmötets start behandlas i 1 och 2 §§. Enligt 5 § riksdagsordningen föredras vid första sammanträdet med kammaren under riksmöte berättelse av Valprövningsnämnden om granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare. Berättelse om granskning av bevis som inkommer under riksmöte föredras så snart det kan ske. Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 1.5.1 andra stycket skall kammarkansliet om möjligt skriftligen eller telegrafiskt underrätta ledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet. I 6 § finns bestämmelser om riksmötets öppnande vid särskilt sammanträde. Enligt tilläggsbestämmelse 1.6.1 äger sammanträdet för riksmötets öppnande rum klockan 14 den första dagen under riksmötet om inte talmannen bestämmer annan tidpunkt. I 7 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet och i 8 och 9 §§ finns bestämmelser om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot respektive inkallande av ersättare. Ordförandekonferensen behandlas i 11 §. Förslaget Riksdagsstyrelsens förslag innebär vidare att det i 3 §, som ersätter nuvarande 5 §, skall föreskrivas att Valprövningsnämndens berättelse om granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare endast skall förekomma under valår. Detta överensstämmer med den praxis som utbildats och som innebär att en sådan berättelse - om inte någon förändring inträffat under sommaruppehållet - bara lämnats valår. Om förändringar inträffar under sommaruppehållet täcks detta av de generella bestämmelserna i tredje stycket som i likhet mot motsvarande bestämmelser i nuvarande 5 § andra stycket föreskriver att en berättelse om granskning av bevis som kommer in under valperioden skall föredras så snart som möjligt. Riksdagsstyrelsens förslag till lydelse av tilläggsbestämmelsen 1.3.1, som ersätter nuvarande 1.5.1, innebär att underrättelse till riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet inte behöver vara skriftlig eller telegrafisk. Formen för meddelandet spelar enligt förslaget ingen roll, men självklart skall det ske på ett betryggande sätt. Enligt förslaget bör den fasta praxis som innebär att riksmötet under valår öppnas på andra sammanträdesdagen och under icke-valår på första sammanträdesdagen komma till uttryck i lagtexten (1.4.1, gamla 1.6.1). Utskottets ställningstagande Utskottet delar i huvudsak bedömningarna i riksdagsstyrelsens förslag. När det gäller den föreslagna tilläggsbestämmelsen 1.3.1 andra stycket föreslår utskottet dock en något annorlunda lydelse. Enligt förslaget innebär bestämmelsen att kammarkansliet om möjligt skall underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för första sammanträdet. Det är fråga om en serviceåtgärd som inte är en förutsättning för att riksmötet skall få inledas. Bestämmelsen fyller enligt utskottets meningen en viktig funktion. Enligt utskottets mening bör det tydligare framgå att det åligger kammarkansliet att alltid försöka underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet genom att skicka en underrättelse. I likhet med vad som gäller för det första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i kammarens arbete avbryts bör bestämmelsen inte inskränkas genom orden "om möjligt". Utskottet förordar vidare en förenklad lydelse av 6 § andra stycket sista meningen utan betydelse i sak. Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens förslag såvitt avser 1 kap. riksdagsordningen. Kammarsammanträden (2 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker med vissa ändringar av redaktionell karaktär riksdagsstyrelsens förslag bl.a. om att grunderna för regeringens beslut om att kammaren skall sammanträda inom stängda dörrar skall vara samma som dem som gäller för riksdagen, om att bestämmelserna om att föredragningslistan skall anslås i plenisalen tas bort och om att det skall föreskrivas en bestämd tid för förhandsanmälan om anförande. Gällande regler I 1-3 §§ och en tilläggsbestämmelse finns föreskrifter om talmannens uppgifter, ersättare för talmannen och ledamöternas placering i plenisalen. Enligt 4 § första stycket är sammanträde med kammaren offentligt. Riksdagen kan besluta om att sammanträde skall hållas inom stängda dörrar om det påkallas av hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till annan stat eller mellanfolklig organisation. Skall regeringen vid sammanträde lämna riksdagen meddelande kan även regeringen förordna om stängda dörrar. I 5 § finns bestämmelser om kallelser till sammanträden. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.5.1 första meningen skall kallelse till sammanträde om möjligt införas i en eller flera dagliga tidningar. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.6.1 skall kammarkansliet skriftligen underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts. I 7 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om föredragningslista. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.7.4 skall föredragningslistan anslås i plenisalen före sammanträdet. I 8 § finns bestämmelser om avslutning och ajournering av sammanträde och i 9 § om talmannens ställande av proposition. Bestämmelser om rätten att yttra sig under kammarsammanträde finns i 10 § och en tilläggsbestämmelse. En jävsbestämmelse finns i 11 §. I 12 § finns föreskrifter om yttranden som strider mot god ordning eller som ej avser behandlade ämnen och i 13 § om uppläggningen av debatterna. Bestämmelser om begränsningar i yttranderätten finns i 14 §. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.14.1 skall den som önskar ordet vid överläggning såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före. I 2.14.2 finns en bestämmelse att talmannen efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämmer tiden för anföranden i en särskilt anordnad debatt. I 15 § finns bestämmelser om talarordningen. Enligt andra stycket kan ett statsråd utan hinder av talarordningen få ordet för ett anförande och med talmannens medgivande kan statsråd och ledamot få ordet för genmäle till annan talare. Förslaget Riksdagsstyrelsens förslag när det gäller sammanträden inom stängda dörrar (4 §) innebär att grunderna för regeringens beslut om att kammaren skall sammanträda inom stängda dörrar skall vara samma som de som gäller för riksdagen. Enligt förslaget bör meningen om kallelse i dagstidningar i tilläggsbestämmelse 2.5.1 tas bort eftersom bestämmelsen inte längre tillämpas. Vidare bör ordet skriftligen i tilläggsbestämmelsen 2.6.1 bortfalla eftersom formen för meddelandet inte spelar någon roll. Bestämmelsen att föredragningslistan skall anslås i plenisalen (2.7.4) bör tas bort eftersom det enligt förslaget är tillräckligt att föredragningslistan är tillgänglig för ledamöterna på deras platser. Före bestämmelserna i 2 kap. 12 § om yttranden som strider mot god ordning eller som ej avser det behandlade ämnet föreslås rubriken "Begränsningar i yttrandefriheten" införas. Förslaget till lydelse av tilläggsbestämmelsen 2.14.1 innebär att en bestämd tid (kl. 16.30) föreskrivs för när en förhandsanmälan om anförande senast skall anmälas till kammarkansliet. 1 2 kap. 15 § föreslås en ny reglering på grundval av gällande regler och praxis när det gäller när och hur talarordningen kan brytas i debatterna i utskottsärenden. Meningarna "Utan hinder av vad som sägs i första stycket kan statsråd som inte föranmält sig få ordet för ett anförande. Med talmannens medgivande kan statsråd och ledamot få ordet för genmäle till annan talare" ersätts av "Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får talmannen medge att ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet för ett anförande och ett statsråd eller en ledamot som redan har hållit ett anförande får ordet för en replik som innehåller upplysning eller rättelse med anledning av en föregående talares anförande eller bemötande av angrepp från talarens sida". Remissvaren Docenten i offentlig rätt vid Uppsala universitet Thomas Bull anser att det är en rimlig hållning att regeringen i varje fall skall var lika bunden som riksdagen när det gäller möjligheterna att förordna om stängda dörrar och tillstyrker förslaget i denna del. Han efterlyser emellertid en analys om det verkligen är rimligt att regeringen har kvar sin befogenhet att ensam förordna om stängda dörrar. Han ifrågasätter om det inte vore mer förenligt med den grundläggande principen om riksdagens primat som präglar den svenska författningen att det är upp till riksdagen att bestämma detta, möjligen efter framställan från regeringen. Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh föreslår en rad ändringar av redaktionell karaktär. Utskottets ställningstagande Utskottet delar i huvudsak de bedömningar förslaget bygger på. Det är talmannen som leder sammanträdena och efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna beslutar om uppläggningen av kammarens överläggningar. Mot denna bakgrund ser utskottet inte något hinder mot att regeringen under vissa särskilt angivna omständigheter får besluta om stängda dörrar. Riksdagsstyrelsens förslag innebär att bestämmelsen i tilläggsbestämmelse 2.5.1 om att kallelse till sammanträde om möjligt bör införas i tidningar faller bort. Utskottet delar bedömningen att en sådan kallelse inte behövs i de fall tidpunkten för sammanträde framgår av riksdagsordningen eller bestämts medan kammarbetet pågått. Talmannen kan emellertid om regeringen eller minst 115 ledamöter begär det besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens arbete. För att det i dessa fall inte skall råda någon tvekan om att kammararbetet återupptas och om tidpunkten för detta behövs enligt utskottens mening en regel om att talmannens beslut skall offentliggöras. En bestämmelse om detta bör införas i tilläggsbestämmelsen 2.6.1 som innehåller föreskrifter om underrättelse till riksdagsledamöterna när uppehåll i kammararbetet avbryts. Som en konsekvens av vad utskottet anfört i fråga om tilläggsbestämmelsen 1.3.1 föreslår utskottet en motsvarande lydelse av bestämmelsen om underrättelse till riksdagsledamöterna. Utskottet föreslår också några smärre språkliga ändringar i 6 § tredje stycket, 12 § tredje stycket, 14 § första och tredje styckena, 16 § första stycket samt tilläggsbestämmelserna 2.4.1, 2.10.1 och 2.14.1. Ärendenas väckande (3 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet förordar dock vissa ändringar i bestämmelsen om vad budgetpropositionen skall innehålla som överensstämmer med praxis. Riksdagsstyrelsens förslag innebär att uttrycket "meddelande (från regeringen) till riksdagen" ersätts av "information till riksdagen". Termen utskottsinitiativ förs in i riksdagsordningen. Förslagsrätten för riksdagens organ begränsas till dem som faktiskt utnyttjar den och förslagen skall betecknas framställningar. Rätten att motionera med anledning av uppskjutna propositioner respektive återkallade propositioner utvidgas till att omfatta även skrivelser, framställningar och redogörelser. Gällande regler m.m. I 1 § och en tilläggsbestämmelse finns bestämmelser om avlämnandet av propositioner. Bestämmelser om budgetpropositionen finns i 2 § med tilläggsbestämmelser. I 3-5 §§ finns bestämmelser om när propositioner skall lämnas. Regeringens skriftliga och muntliga information till regeringen regleras i 6 § med tilläggsbestämmelser. Utskottens förslagsrätt regleras i 7 §, och i 8 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om förslag och redogörelser från riksdagsorgan. I 9-15 §§ och en tilläggsbestämmelse finns bestämmelser om motioner. Frågor om anmälande av vilande beslut, yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga och misstroendeförklaring finns i 16 och 17 §§. I 18 § med tilläggsbestämmelse finns bestämmelser om medgivande om åtal eller ingripande i den personliga friheten. I 19 § med tilläggsbestämmelse finns bestämmelser om återkallelse av propositioner och motioner. I 20 § finns en bestämmelse om beräkningen av lagstadgad tid. Riksdagen har beslutat vissa ändringar i riksdagsordningen till följd av inrättandet den 1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22). Lagändringen innebär bl.a. att 3 kap. 8 § och tilläggsbestämmelsen 3.8.3 ändras den 1 juli 2003 för att omfatta även Riksrevisionen. Förslaget När det gäller bestämmelserna om budgetpropositionen i 3 kap. 2 § jämte tilläggsbestämmelser föreslås endast vissa omredigeringar. Enligt förslaget bör uttrycket meddelande (från regeringen) till riksdagen i 3 kap. 6 § ersättas av uttrycket information till riksdagen. I konsekvens med vad som föreskrivs beträffande propositioner föreslås vidare nya bestämmelser (3.6.1) om avlämnande och anmälan i kammaren av skrivelser. Sådana bestämmelser saknas i dag. För tydlighets skull fastslås i en ny tilläggsbestämmelse (3.6.3) att kommittéberättelsen skall lämnas i form av en regeringsskrivelse. Termen utskottsinitiativ och en bestämmelse om att utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande föreslås föras in i riksdagsordningen (7 §). Förslagsrätten för riksdagens organ (3 kap. 8 § jämte tilläggsbestämmelser) föreslås ändrad. Riksdagsstyrelsens förslag innebär en begränsning av förslagsrätten för riksdagens organ till att gälla de organ som faktiskt utnyttjar den, nämligen riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullmäktige och direktion, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer. Enligt förslaget är rätten att ta formella initiativ i form av förslag till riksdagen en viktig del av den självständighet i förhållande till riksdagen som Riksbanken, Riksdagens revisorer och Riksdagens ombudsmän bör åtnjuta. Det bör alltså inte komma i fråga att ändra på förslagsrätten för dessa myndigheter. När det gäller riksdagsstyrelsen är motivet för ett bibehållande av den formella förslagsrätten styrelsearbetets breda inriktning på frågor som gäller verksamheten i riksdagen och dess organ. För de övriga organen, bl.a. Valprövningsnämnden, Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets svenska delegation, OSSE:s svenska delegation, Statsrådsarvodesnämnden och Riksdagens besvärsnämnd, som inte begagnat sig av sin formella initiativrätt under den nuvarande riksdagsordningens tid, behöver enligt förslaget en sådan möjlighet i riksdagen inte finnas. Om dessa organ vill ha till stånd en förändring som rör deras kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer kan de skriva till riksdagsstyrelsen och föreslå ett initiativ. Enligt förslaget bör det i tilläggsbestämmelser införas föreskrifter om omfattningen av den speciella förslagsrätten. Riksdagsstyrelsen anser vidare att det inte är särskilt lämpligt att ordet förslag används som beteckning på förslagsdokumenten från riksdagsorgan. I stället bör en återgång ske till den terminologi som användes före 1975 genom att ordet framställning används. Riksdagsstyrelsens förslag innebär även att rätten att motionera med anledning av att behandlingen av propositioner uppskjuts till nästa valperiod utvidgas så att den omfattar propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser (12 §). Riksdagsstyrelsen föreslår en komplettering i 3 kap. 14 § (gamla 16 §) mot bakgrund av att den ordning som gäller för ändring av riksdagsordningen också skall användas vid ändring av lagen om trossamfund och lagen om Svenska kyrkan. Det föreslås också i 3 kap. 17 § en lydelse som innebär att utöver propositioner och motioner kan framställningar från riksdagsorgan, liksom skrivelser från regeringen och redogörelser från riksdagsorgan återkallas. Den särskilda motionsrätten med anledning av återkallelser av regeringens propositioner bör också gälla återkallade framställningar, skrivelser och redogörelser. Återkallelser som utlöser motionsrätt, dvs. återkallelser av propositioner, framställningar, skrivelser och redogörelser bör göras i en särskild dokumentform kallad skrivelse med återkallelse. Remissvaren Expeditionschefen i Justitiedepartementet Thomas Rolén delar synpunkten att det för tydlighets skull bör anges att kommittéberättelsen skall lämnas i form av en regeringsskrivelse. Kommittéberättelsen, som enligt nuvarande regler skall lämnas senast den 1 mars varje år, skall redovisa verksamheten inom kommittéerna för hela det föregående året. Den tid som står till buds för att sammanställa berättelsen blir därmed knappt tilltagen, särskilt när det gäller statistikuppgifter och redovisningen av kommittékostnaderna. Expeditionschefen anser det önskvärt att tidpunkten för när kommittéberättelsen senast skall överlämnas kunde flyttas något framåt i tiden, exempelvis till den 1 april varje år eller till ''''''''''''''''''''''''''''''''stoppdatum'''''''''''''''''''''''''''''''' för avlämnande av propositioner i slutet av mars. Expeditions- och rättschefen i Finansdepartementet Lilian Wiklund framhåller att det i 3 kap. 2 § första stycket riksdagsordningen föreskrivs att i budgetpropositionen skall ingå en redovisning av statens tillgångar och skulder trots att en sådan redovisning aldrig ingått i budgetpropositionen. Däremot finns en sådan redovisning i den årsredovisning för staten som regeringen i april varje år lämnar till riksdagen i skrivelseform. Hon pekar också på att det i andra stycket anges att budgetpropositionen skall innehålla bl.a. nationalbudget och att det sedan åtskilliga år inte finns något avsnitt i budgetpropositionen som benämns nationalbudget. Däremot finns det en bedömning av den internationella och svenska ekonomiska utvecklingen. Riksbanken tillstyrker att det också i riksdagsordningen anges omfattningen av framställningsrätten för de två organen i Riksbanken och att det hänvisas till den bestämmelsen i 4 kap. 1 § riksbankslagen. Riksdagens besvärsnämnd anför att nämnden aldrig utnyttjat sin förslagsrätt. Nämnden kan inte heller se ett reellt behov av att behålla förslagsrätten. Nämnden tillstyrker förslaget att slopa förslagsrätten. Också Valprövningsnämnden tillstyrker förslaget. Valprövningsnämnden hänvisar till att den aldrig begagnat sig av initiativrätten. Professorn i statskunskap vid Uppsala universitet Barry Holmström anser att kommitténs förslag om förslagsrätten för riksdagens organ är svagt underbyggt och argumenteringen föga konsistent. Organens självständighet blir inte större av att de har ett privilegium som bäst beskrivs i termer av tvång för riksdagen att behandla dessa organs förslag. Den fråga som bör ställas är varför vissa organ, som inte leds av förtroendevalda, bör ha privilegiet att kräva att deras förslag skall beredas och behandlas av riksdagen. Denna gynnade ställning för vissa tjänstemannaorgan, som inte behöver rättfärdiga sina åtgärder och ansvara inför väljarna ifrågasätts. Krav på riksdagsbehandling kan endast de organ ha som leds av förtroendevalda och inför väljarna ansvariga. Detta bör vara en styrande princip. Organ som består av tjänstemän kan ges betydande självständighet, men riksdagen bör inte vara skyldig att behandla deras förslag eftersom det strider mot den representativa demokratins principer. Förslaget borde i stället enligt Barry Holmström utformas så att organ med folkvalda i ledningen kan lägga fram förslag eller göra "framställningar" enligt det föga adekvata förslaget till språkbruksändring. Däremot borde tjänstemannaorgan hänvisas till metoden att skriva till berört utskott och föreslå initiativ. Den av Riksdagens ombudsmän redan tillämpade praxisen och den för den nya Riksrevisionen föreslagna ordningen, borde alltså lagfästas och gälla generellt. Det innebär att ombudsmännen, riksbanksdirektionen och de nya riksrevisorerna inte bör ges någon förslagsrätt. Docenten i offentlig rätt Thomas Bull vid samma universitet pekar däremot på den särskilda roll som Riksdagens ombudsmän har som riksdagens kontrollorgan över domstolar och förvaltning. Ombudsmännen får en god inblick i hur lagstiftningen fungerar i praktiken. Den bibehållna förslagsrätten för de i förslaget angivna organen tillstyrks. Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh framhåller att de föreslagna föreskrifterna i riksdagsordningen om rätten att göra framställningar till riksdagen brister i överensstämmelse med JO-instruktionen. Ombudsmännens och vissa andra organs förslagsrätt i andra frågor än sådana som rör institutionens kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer regleras nu i riksdagsordningen endast på det sättet att tilläggsbestämmelsen 3.8.3 innehåller en erinran om förekomsten av särskilda föreskrifter i detta ämne. För ombudsmännens del finns sådana föreskrifter i 4 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO- instruktionen). Kommitténs förslag innehåller en ny tilläggsbestämmelse 3.8.4, med materiella regler om Riksdagens ombudsmäns rätt att göra framställningar hos riksdagen med anledning av frågor som uppkommer i deras verksamheter. Enligt denna bestämmelse får var och en av ombudsmännen göra sådana framställningar utan att det samtidigt anges att samråd dessförinnan skall ske med chefsjustitieombudsmannen. Enligt förslaget kvarstår dock föreskriften om en sådan samrådsskyldighet i 4 § JO-instruktionen. Chefsjustitieombudsmannen föreslår en komplettering av 3.8.4 med en hänvisning till att ytterligare föreskrifter finns i instruktionen. Chefsjustitieombudsmannen föreslår också vissa redaktionella ändringar i 3 kap. Utskottets ställningstagande Expeditionschefen i Finansdepartementet har i sitt remissvar framhållit att beskrivningen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen av vad budgetpropositionen skall innehålla inte står i överensstämmelse med de faktiska förhållandena. Enligt utskottets mening bör bestämmelsen i 2 § justeras så att en överensstämmelse med praxis uppnås. Utskottet föreslår därför att första stycket ändras så att meningen "I förslaget skall det även ingå en redovisning av statens tillgångar och skulder" utgår och att orden "en nationalbudget" utgår ur andra stycket. Utskottet är mot bakgrund av behovet av att riksdagsärendena inte hopas vid vissa tider inte berett att skjuta på tidpunkten för regeringens avlämnande av kommittéberättelsen. Utskottet delar således riksdagsstyrelsens bedömning att berättelsen också fortsättningsvis skall lämnas senast den 1 mars. Utskottet delar riksdagsstyrelsens bedömning att förslagsrätten för riksdagens organ bör begränsas till dem som faktiskt utnyttjar förslagsrätten. Förslagsrätt när det gäller den egna kompetensen, organisationen, personalen eller verksamheten bör således tillkomma riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken och Riksdagens ombudsmän. Med hänsyn till vad som beslutats i fråga om den nya Riksrevisionen bör också styrelsen i Riksrevisionen samt riksrevisorerna var för sig eller gemensamt omfattas. Bestämmelserna i 8 § och tilläggsbestämmelsen 3.8.5 bör därför få en annorlunda lydelse än den riksdagsstyrelsen föreslagit. Chefsjustitieombudsmannen har föreslagit att det införs en hänvisning till JO-instruktionen för att det skall stå klart att en justitieombudsman bör samråda med chefsjustitieombudsmannen innan en framställning lämnas till riksdagen. Utskottet delar denna bedömning och föreslår att tilläggsbestämmelsen 3.8.4 ges den lydelse som chefsjustitieombudsmannen föreslagit. Också för riksrevisorerna kommer att gälla en samrådsskyldighet enligt instruktionen för Riksrevisionen, vilket innebär att en konsekvensändring bör göras i 8 §. Utskottet tillstyrker i övrigt förslaget såvitt avser 3 kap. dock med vissa ändringar av redaktionell karaktär i 1 § första stycket, 9 § första stycket och 11 § andra meningen. Ärendenas beredning (4 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker med vissa ändringar av redaktionell karaktär riksdagsstyrelsens förslag. Förslaget innebär bl.a. att remitteringsundantaget för meddelande om kommande förslag om skatt med viss retroaktiv verkan bortfaller, att det görs vissa omformuleringar när det gäller beskrivningen av utskottens beredningsområden, att det införs föreskrifter om yttranden mellan utskotten och ett minoritetsskydd i denna fråga, liksom om särskilt yttrande och avvikande mening till yttrande till annat utskott. Vidare föreslås att det införs en rätt för en minoritet att kalla till utskottssammanträden. Ett motionsyrkande om bl.a. föreskrifter om yttranden till och från EU-nämnden avstyrks i denna del. Gällande regler m.m. Enligt 4 kap. 1 § riksdagsordningen skall ingen utskottsberedning ske av skrivelse från regeringen med meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen om ett kommande förslag till lag som innebär att en skatt eller en statlig avgift skall tas ut trots att lagen inte trätt i kraft när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. I enlighet med den allmänna regeln om motionsrätt på skrivelser får dock motioner väckas med anledning av en sådan skrivelse. I 4 och 5 §§ föreskrivs att konstitutionsutskottet utöver granskningsuppgiften enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall bereda ärenden om grundlagarna och riksdagsordningen och att finansutskottet utöver sina uppgifter enligt 9 kap. 4 § regeringsformen skall bereda ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Finansutskottet skall dessutom bereda ärenden om ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster enligt 5 kap. 12 §. I 6 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om ärendefördelningen mellan utskotten. I 8 § finns bestämmelser om bl.a. utskottens betänkanden, överflyttande av ärenden och inhämtande av yttrande från finansutskottet i vissa fall. Enligt 9 § skall ärende återförvisas till utskott för ytterligare beredning om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om det, och kammaren får även hänvisa ärendet till annat utskott för ytterligare beredning. Föreskrifter om yttranden från statliga myndigheter och om minoritetsskydd i detta avseende finns i 10 §. Enligt 4.11.1 sammanträder utskott första gången på kallelse av talmannen och därefter på kallelse av ordföranden. Personlig kallelse utgår till samtliga ledamöter och suppleanter, och kallelse bör om möjligt anslås. Enligt 12 § skall utskottet sammanträda inom stängda dörrar. Om det finns särskilda skäl kan utskottet medge att annan än ledamot, suppleant och tjänstemän är närvarande. Utskottet kan dock besluta om offentlighet i vissa fall. Bestämmelser om jäv, omröstningsförfarande och tystnadsplikt finns i 13 och 14 §§. Riksdagen har nyligen antagit förslag till lag om ändring i riksdagsordningen med anledning av inrättandet den 1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22). Ändringarna i riksdagsordningen innebär vissa omformuleringar av 4.6.1 och 4.6.2 om konstitutionsutskottets respektive finansutskottets ärenden. Förslaget Riksdagsstyrelsens förslag innebär att remitteringsundantaget för de aktuella skrivelserna med meddelande om kommande förslag till skattelag tas bort. Som skäl anges att skrivelser av detta slag enligt praxis remitteras till skatteutskottet tillsammans med eventuella motioner. Förslaget innebär vidare att 4 och 5 §§ kompletteras med uppräkning av de övriga paragrafer i regeringsformen och riksdagsordningen där det anges uppgifter för konstitutionsutskottet respektive finansutskottet. Det är enligt förslaget oklart vad som menas med "bereda ärenden om" i samband med ramar för utgiftsområden och beräkning av statens inkomster. Det är bättre att ange att FiU skall "bereda förslagen till utgiftsramar för utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster". Förslaget innebär vidare att det i 6 § om ärendefördelningen mellan utskottet införs bestämmelser om överflyttning av ärenden mellan utskott som i dag finns i 8 §. Kraven föreslås vara desamma som när man avviker från grunderna för ärendefördelningen i samband med remitteringen från kammaren. En bestämmelse om att det utskott som överlämnar ärendet i samband med överlämnandet kan yttra sig över ärendet föreslås införas. I tilläggsbestämmelsen 4.6.1 om konstitutionsutskottets ärenden föreslås att Riksdagens ombudsmän inte anges särskilt eftersom det är fråga om en av myndigheterna under riksdagen, vilka redan omfattas av uppräkningen. I 4.6.3 om skatteutskottets ärenden ersätts termen "uppbörd" av "skattebetalning". I 4.6.8 om socialförsäkringsutskottet har föreslagits att "allmän pension" skall läggas till. Skälen för denna ändring är att pensionssystemet inte längre omfattas av begreppet allmän försäkring. Vidare föreslås att termen "kyrkofrågor" i 4.6.10 (kulturutskottet) ersätts av ordet "trossamfunden" och att ordet telegraf i 4.6.12 utgår och att det i stället föreskrivs att trafiksäkerhet, telekommunikationer och informationsteknik ingår i trafikutskottets beredningsområde. För arbetsmarknadsutskottets del föreslås att orden arbetstid, semester och arbetsmiljö i 4.6.15 ersätts av begreppet arbetslivspolitik. En helt omändrad 8 § om samarbetet mellan utskotten föreslås. I paragrafen föreslås bestämmelser om yttranden mellan utskotten. Möjligheten för ett utskott att bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig är den allra vanligaste formen av samarbete mellan utskotten men är inte reglerad i riksdagsordningen annat än indirekt i ett visst fall. Tiden anses nu mogen att införa bestämmelser om dessa yttranden i riksdagsordningen. I den nya 8 § stadgas att ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Formuleringen har valts för att inte utesluta möjligheten att inhämta yttranden från andra utskott i annat än formliga ärenden, t.ex. EU-frågor och frågor om uppföljning och utvärdering. Ett skydd för minoriteter när det gäller begäran av yttrande från andra utskott föreslås också införas efter mönster av vad som gäller i fråga om yttranden från statliga myndigheter. Liksom när det gäller dessa yttranden från statliga myndigheter skall det finnas en möjlighet för majoriteten att avslå en begäran om att inhämta yttrande från ett annat utskott om yttrandet avser ett ärende och om ett yttrande skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärda men skulle uppkomma. Redovisningen av skälen för avslag skall anges i betänkandet i ärendet. I 4.12.1 föreslås införas en rätt för en minoritet att kalla till utskottssammanträde. Enligt förslaget måste en utskottsordförande sammankalla utskottet om fem ledamöter begär det. I sammanhanget erinras om att en minoritet bestående av 115 ledamöter av riksdagen har rätt att hos talmannen begära att ett uppehåll i kammarens arbete bryts. I 4.13.1 föreslås något förändrade bestämmelser om ljud- och bildupptagning vid en offentlig del av ett utskottssammanträde. I enlighet med gällande praxis skall det i fortsättningen inte behövas överenskommelse med utskottet om ljud- och bildupptagningen. I stället skall upptagning få göras om inte utskottet beslutar annorlunda. I 15 och 16 §§ föreslås regler om möjligheterna att avge avvikande mening i yttranden till andra utskott och att avge särskilt yttrande. I praxis har det sedan länge förekommit att ledamot för att förklara sitt ställningstagande har kunnat foga ett särskilt yttrande till ett betänkande. En regel om detta bör nu enligt förslaget införas i riksdagsordningen med innebörd att ett särskilt yttrande endast bör innehålla en förklaring av ett ställningstagande. Bestämmelsen om utskottens utrikes resor flyttas enligt förslaget av systematiska skäl till 4 kap. 19 § från nuvarande 9 kap. 7 §. Remissvaren Docenten i offentlig rätt vid Uppsala universitet Thomas Bull ifrågasätter om förslaget att slopa remitteringsundantaget för vissa regeringsskrivelser (2 kap. 10 § regeringsformen) är sakligt motiverat. Han hänvisar till att konstitutionsutskottet 1988 utan kommentar behandlade en proposition (1987/88:22 s. 62) där det påpekades att skrivelsen visserligen ger upphov till motionsrätt till det berörda utskottet, men att utskottsbehandlingen av motioner normalt anstår till dess att den aviserade propositionen och följdmotioner hänvisas till utskottet. Thomas Bull anser att kopplingen till motionsrätten inte är ett särskilt starkt argument för en nyordning. I sammanhanget kan enligt honom beaktas att det kan finnas även andra skäl för varför utskottsbehandling av de aktuella skrivelserna inte har ansetts nödvändig. Professor Barry Holmström vid samma universitets statsvetenskapliga institution anser att förslagen om kodifiering av gällande praxis när det gäller särskilda yttranden och inhämtande av yttranden från andra utskott är klargörande utan att ändra något väsenligt i praxis. Han ifrågasätter vidare om inte den föreslagna möjligheten för fem utskottsledamöter att få till stånd ett utskottssammanträde (4.11.1) är av sådan vikt att den bör ges formen av en huvudbestämmelse. Han pekar på att den föreslagna bestämmelsen skapar klarhet i en fråga med potentiell sprängkraft. Bestämmelsen är från demokratisk synpunkt välkommen och väl avvägd. Från Svea hovrätts sida pekas på att det saknas motivering för att begreppet "ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen" respektive "ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin" i 4.6.1 och 4.6.2 ändras till begreppen "den kommunala självstyrelsen" respektive "den kommunala ekonomin". Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh föreslår vissa ändringar av redaktionell karaktär. Motionen I motion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) begärs att det i 4 kap. 8 § riksdagsordningen införs följande bestämmelse: Ett utskott får bereda EU- nämnden tillfälle att yttra sig i ett ärende eller i en fråga som berör nämndens område. Ett utskott får avge yttrande till EU-nämnden. Motionärerna hänvisar till att EU-nämnden regelmässigt bereds tillfälle att yttra sig över regeringens årliga EU-skrivelse. Vidare erinras om att Riksdagskommittén i förslag 2000/01:RS1 som konstitutionsutskottet och riksdagen ställt sig bakom framhöll att utskotten kan yttra sig skriftligt till nämnden. Denna form kan användas när ett utskott vill göra en markering utan att utskottet och riksdagen binder sig vid klara ställningstaganden. Det kunde enligt kommittén röra sig om den mer övergripande inriktningen som man vill uttrycka sin syn på utan att ta ställning till alla enskildheter. Denna form borde användas framför allt för större frågor. Kommittén hänvisade också till att konstitutionsutskottet påpekat (bet. 1994/95:KU22) att utskotten borde kunna överlämna formella yttranden till EU-nämnden både på nämndens begäran och på eget initiativ. Motionärerna pekar på att konstitutionsutskottet hösten 2000 yttrade sig till EU-nämnden om kommissionens förslag om allmänhetens tillgång till EU-institutioners handlingar (yttr. 2000/01:KU3y). Utskottets ställningstagande Utskottet delar bedömningen i förslaget att det i enlighet med gällande praxis inte längre bör finnas ett remitteringsundantag för skrivelser från regeringen med meddelande om ett kommande förslag till lag som innebär att en skatt eller avgift skall tas ut trots att lagen inte trätt i kraft när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. När det gäller den i 4 kap. 4 § riksdagsordningen föreslagna uppräkningen av paragrafer i regeringsformen och riksdagsordningen där uppgifter för konstitutionsutskottet finns angivna bör en komplettering ske av de bestämmelser som efter den 1 juli 2003 gäller konstitutionsutskottets uppgifter med anledning av den nya Riksrevisionen. Tilläggsbestämmelser om att val av ledamöterna i Nämnden för lön till riksrevisorerna respektive val av riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet skall enligt riksdagens beslut finnas i 8 kap. riksdagsordningen. I 8 kap. finns också en bestämmelse om att riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget på begäran av konstitutionsutskottet. En hänvisning till de aktuella paragraferna bör införas i 4 §. Utskottet tillstyrker vidare den föreslagna regleringen i 6 § om överflyttning av ett ärende från ett utskott till ett annat och att möjligheten att i samband med överlämnandet avlämna ett yttrande i ärendet regleras. Enligt tilläggsbestämmelsen 4.6.1 skall konstitutionsutskottet bereda ärenden om bl.a. religionsfrihet. Enligt den föreslagna tilläggsbestämmelsen 4.6.10 skall kulturutskottet bereda ärenden om bl.a. trossamfunden. I den nu gällande tilläggsbestämmelsen föreskrivs att kulturutskottet skall bereda ärenden om kyrkofrågor i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets beredning. Enligt utskottets mening bör detta förbehåll också i fortsättningen framgå av bestämmelsen i 4.6.10, i likhet med vad som föreslås gälla för ärenden om radio och television. Med anledning av inrättandet av den nya Riksrevisionen bör uppräkningarna i tilläggsbestämmelserna 4.6.1 och 4.6.2 omfatta ärenden om Riksrevisionen. Ärenden om val av riksrevisorer och ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna, skiljande av riksrevisor från uppdraget samt åtal mot ledamot av Riksrevisionens styrelse och riksrevisor skall beredas av konstitutionsutskottet medan övriga ärenden som gäller Riksrevisionen skall beredas av finansutskottet. Utskottet tillstyrker i övrigt de ändringar som föreslås när det gäller sättet att uttrycka utskottens skilda beredningsområden. Uttrycken "ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen" respektive "ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin" föreslås ersättas av begreppen "den kommunala självstyrelsen" respektive "den kommunala ekonomin", vilket inte avses innebära någon förändring i förhållande till nuläget. Även fortsättningsvis kommer ärenden som innebär att den kommunala självstyrelsen eller den kommunala ekonomin mer indirekt påverkas att kunna beredas inom andra utskott än konstitutionsutskottet respektive finansutskottet. Utskottet delar riksdagsstyrelsens bedömning att möjligheten att inhämta yttrande från ett annat utskott nu bör regleras i 8 §. När det gäller den i motionen begärda kompletteringen med en föreskrift om yttranden till och från EU-nämnden är utskottet inte berett att nu förorda en sådan reglering. Motion K4 i denna del avstyrks följaktligen. Utskottet tillstyrker införandet av en möjlighet för en minoritet att få till stånd ett utskottssammanträde (4.12.1). Det finns som framhållits i remissvaret från professor Barry Holmström skäl som talar för att föreskriften bör införas som en huvudbestämmelse. Enligt utskottets mening talar dock övervägande skäl för att den nya ordningen inledningsvis, som riksdagsstyrelsen föreslagit, regleras i en tilläggsbestämmelse. Utskottet tillstyrker också förslaget att det i 15 § respektive 16 § införs bestämmelser om rätten att lämna en avvikande mening till ett yttrande till annat utskott respektive rätten att förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. Även i övrigt tillstyrks förslaget såvitt avser 4 kap. riksdagsordningen, dock med vissa redaktionella ändringar i 8 §, 15 § andra stycket, 19 § andra stycket och i tilläggsbestämmelserna 4.6.5 (punkt 1) och 4.6.13 (punkt 2). Ärendenas avgörande (5 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker i allt väsentligt riksdagsstyrelsens förslag, som bl.a. innebär att det under överläggningen om ett utskottsbetänkande endast skall vara tillåtet att väcka yrkanden som innebär bifall eller avslag på de yrkanden som behandlas i betänkandet. Vidare innebär förslaget att ärenden som väcks under sommaruppehållet skall anses uppskjutna till nästa riksmöte. Gällande regler I dag finns inte någon regel som uttryckligt anger att utskottsbetänkanden skall anmälas i kammaren. Det finns inte heller någon bestämmelse om vilka yrkanden som får framställas med anledning av ett utskottsbetänkande. Endast indirekt och utan någon direkt koppling till huvudbestämmelsen i 1 § berörs saken i tilläggsbestämmelse. Bestämmelsen i 5.1.2 utgår från att det är möjligt att framställa andra yrkanden än bifall och avslag till dem som redovisas i det behandlade utskottsbetänkandet. I praxis har ansetts att ett nytt yrkande inte får avse "något som inte är eller - åtminstone - kan anses vara utskottsbehandlat". I tilläggsbestämmelsen 5.5.2 andra stycket anges att vid omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som visar hur varje ledamot har röstat. I 2 § finns bestämmelser om ärenden om folkomröstning i grundlagsfråga, och misstroendeförklaring samt talmannens förslag till ny statsminister. Frågor om när och hur ärenden får avgöras regleras i 3-11 §§ och tilläggsbestämmelser. I flera bestämmelser om omröstningar, 3 §, tilläggsbestämmelsen 5.5.1 och 8 § används uttrycket "särskilt flertal" för olika beslutsregler vid sidan av enkel majoritet. I 10 § finns regler om uppskov med behandlingen av ärenden. Huvudregeln är att ett ärende skall avgöras under valperioden, men riksdagen kan genom särskilt beslut medge att behandlingen får uppskjutas till första riksmötet i nästa valperiod. I paragrafen finns också bestämmelser om uppskov med ärendebehandling med anledning av extraval och om att lagförslag som vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall prövas före utgången av nästa kalenderår. I fråga om ett lagförslag som har samband med ett sådant vilande lagförslag får riksdagen besluta att det får avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Enligt tilläggsbestämmelsen 5.10.1 får beslut om att ett ärende skall uppskjutas fattas på framställning av ett utskott till vars handläggning ärendet hör. Kammaren kan även utan sådan framställning besluta om uppskov i samband med behandlingen av utskottsbetänkande. I 11 § finns bestämmelser om slutligt beslut i grundlagsärenden. Ärende om grundlag skall avgöras vid första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt 8 kap. 15 § regeringsformen först får fattas, såvida förslaget inte dessförinnan förkastats eller uppskjutits genom särskilt beslut. Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen. Enligt 12 § skall utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statsbudget fastställas genom ett beslut. I tilläggsbestämmelsen 5.12.1. räknas utgiftsområdena upp. I 13 § föreskrivs att riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat beslut, varom regeringen skall underrättas, meddelas regeringen genom skrivelse. Förslaget Enligt förslaget införs en uttrycklig regel om att utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren. När det gäller frågan om tillåtna yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande föreslås en regel i 3 §. Utgångspunken är därvid att förslaget i yrkandet måste vara behandlat av ett utskott mot bakgrund av att principen om beredningstvång i svensk parlamentarisk ordning ansetts så viktig att den skrivits in i regeringsformen (4 kap. 3 §). När det gäller yrkanden som väckts genom propositioner, motioner och på utskottets eget initiativ är beredningsskyldigheten fullgjord. Detta skulle också kunna anses vara fallet beträffande andra förslag som diskuterats under utskottsbehandlingen men inte föranlett någon yrkande. Ett yrkande om ett sådant förslag skulle i så fall kunna väckas under kammarbehandlingen. Det är emellertid - särskilt om förslaget inte omnämns i utskottstexten - svårt för talmannen att fastställa om en behandling faktiskt ägt rum i utskottet. Till detta kommer att det är troligt att förslaget, även om det varit uppe under utskottsbehandlingen, inte beretts lika ingående som de förslag som utskottet fört vidare till kammaren. Dessa skäl talar enligt förslaget för att nytt yrkande inte bör få väckas utan att ett utskott har berett det förslag som framförs i yrkandet. Detta kan ske genom en återremiss för vilket krävs endast en tredjedel av de röstande. Förslaget innebär således att det under överläggningen om ett utskottsbetänkande endast skall vara tillåtet att väcka yrkanden som innebär bifall till eller avslag på de yrkanden som redovisas i betänkandet. I flera paragrafer används uttrycket ''''''''''''''''''''''''''''''''särskilt flertal". Enligt förslaget ersätts detta uttryck av uttrycket "en särskild beslutsregel" bl.a. i 9 §. Alla beslutsregler som kan förekomma i riksdagen vid sidan av huvudregeln om enkel majoritet betecknas som särskilda och definieras i lagtexten som undantag från huvudregeln. I förslaget till 5 § görs tydligt att en omröstning i kammaren kan komma till stånd på begäran från bara en ledamot. I nya 6 § införs en hänvisning till regeringsformen om huvudregeln att riksdagens beslut är det som stöds av mer än hälften av de röstande. I tilläggsbestämmelsen 5.6.2 ersätts med anledning av att omröstningsresultaten numera redovisas elektroniskt orden "fotograferas den tablå som visar hur varje ledamot har röstat" av orden "registreras hur varje ledamot har röstat". I förslaget till 7 § finns regler för förfarandet vid lika röstetal. Regeln om återförvisning till utskott kompletteras med orden "för ytterligare beredning". Reglerna i 10 § om uppskov med behandlingen av ärenden föreslås kompletteras med en regel som anger att behandlingen av ärenden som väcks under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod (främst sommaruppehållet före ett ordinarie val) skall anses vara uppskjutet till detta riksmöte. Tilläggsbestämmelsen 5.10.1 föreslås ändras så att kammaren får besluta att uppskjuta ett ärende även utan förslag från ett utskott. Det kan vara fråga om ärenden som väcks eller återförvisas mycket sent under ett riksmöte. Bestämmelsen i 11 §, som anger att ärende angående grundlag som vilat från före ett val skall avgöras vid första riksmötet under den nya valperioden, föreslås utvidgas till att gälla alla lagförslag som vilar med tillämpning av bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ i regeringsformen. I 12 § som gäller beslut under budgetprocessen föreslås att orden "ett särskilt beslut" ersätts med orden "ett enda beslut" för att tydliggöra att budgetbeslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statsbudget måste fattas med samma klubbslag. Förslaget innebär också att 13 § kompletteras så att det framgår att även riksdagsorgan som är förslagsställare eller verkställare av riksdagsbeslut skall meddelas riksdagsbeslutet genom skrivelse. Remissvaren När det gäller frågan om vilka yrkanden som bör få framställas under kammarens överläggningar med anledning av utskottsbetänkande ifrågasätter docenten i offentlig rätt vid Uppsala universitet, Thomas Bull om inte den föreslagna begränsningen är en inskränkning av den grundlagsfästa yttrandefriheten enligt 2 kap. 1 § regeringsformen. I så fall måste bestämmelsen prövas mot regleringen i 2 kap. 12 och 13 §§ regeringsformen. Det kan enligt Thomas Bull med fog hävdas att riksdagen, som vårt lands centrala politiska forum, rimligen måste medge sina ledamöter långt gående yttrandefrihet. En lösning skulle kunna vara att tillåta ett nytt yrkande men hänvisa det för beredning till utskottet tillsammans med en återremiss av ärendet. Återremiss enligt 4 kap. 9 § skulle fordra beslut av en tredjedel av de röstande, vilket innebär ett beroende av andra ledamöters uppfattning. Professor Barry Holmström vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution anser däremot att det är rimligt att de aktuella yrkandena i kammaren, som numera är ytterst få, kan avvisas i den mån de inte grundas på det aktuella utskottsbetänkandet. Beredningstvånget bör värnas som garanti mot att beslut fattas utan att implikationerna noga kunnat övervägas. Universitetslektor Bengt Lundell vid juridiska fakultetsstyrelsen, Lunds universitet avstyrker den föreslagna regleringen i fråga om yrkanden under överläggning. Det är enligt universitetet en principiellt viktig rätt att även ledamöter som inte deltagit i den direkta behandlingen skall kunna framställa yrkanden. Politiska "vildar" och grupperingar av ledamöter utanför dem som är representerade i utskotten bör kunna markera sin ståndpunkt på detta sätt. Ledamoten har ett personligt ansvar för sitt agerande i riksdagen. Det faktum att möjligheten nästan aldrig utnyttjats är inte ett starkt skäl för avskaffande. En förnuftig användning av återremiss skulle enligt universitetet inte medföra några väsentliga praktiska olägenheter av en möjlighet att framföra nya yrkanden. I remissvaret pekas också på att någon förändring inte föreslagits vad avser bruket av "proposition" i två betydelser (se t.ex. 5 kap. 5 §), vilket ibland leder till missförstånd. Chefsjustitieombudsmannen föreslår vissa ändringar av redaktionell karaktär. Från Svea hovrätts sida redovisas vissa redaktionella iakttagelser. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker förslaget att det i riksdagsordningen skall införas en uttrycklig regel om att utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren. Den föreslagna bestämmelsen när det gäller tillåtna yrkanden kan sägas ha karaktär av ordningsregel och överensstämmer med vad som nu har ansetts vara gällande ordning. Bestämmelsen svarar dessutom mot den viktiga principen om beredningstvång som finns i svensk parlamentarisk ordning. För enskilda riksdagsledamöter och grupper som inte har utskottsrepresentation gäller att de kan yrka avslag eller bifall på utskottets förslag och därigenom på de motionsförslag de själva lagt även om det inte ges utrymme för särskilda markeringar härutöver. Utskottet anser att övervägande skäl talar för den föreslagna ordningen och tillstyrker i huvudsak den föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 3 §. Utskottet anser dock att första stycket bör förtydligas så att yrkandemöjligheten bör gälla förslag till beslut som behandlas i betänkandet. Utskottet föreslår också vissa andra ändringar av redaktionell karaktär (5 kap. 4, 10 och 11§§ samt tilläggsbestämmelserna 5.10.1 och 5.12.1). Förslaget såvitt avser 5 kap. tillstyrks i övrigt. Interpellationer och frågor till statsråd (6 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag, som bl.a. innebär att talmannen ges befogenhet att avvisa en interpellation eller skriftlig fråga om talmannen finner att den inte håller sig inom ramen för regeringsformens regler och att frågan kan hänvisas till konstitutionsutskottet för slutligt avgörande om kammaren har en annan uppfattning än talmannen. Gällande regler Enligt 6 kap. 1 § riksdagsordningen skall interpellation ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering. Fram till den 1 februari 1996 krävdes tillstånd för att framställa interpellation. Talmannen kunde besluta att en interpellation fick framställas. Om talmannen ville motsätta sig att en interpellation väcktes fick frågan föras till kammaren för beslut. Bestämmelsen tillämpades sällan men kan ha haft en inte obetydlig preventiv effekt. Enligt tilläggsbestämmelsen 6.1.1 första stycket skall interpellation, egenhändigt undertecknad, inges till kammarkansliet och av talmannen delges statsrådet och anmälas vid följande kammarsammanträde. Enligt andra stycket bestämmer talmannen tidpunkten för när interpellationer senast får avges. Enligt 6.1.2 bestämmer statsråd när statsrådets svar skall lämnas. Svaret på en interpellation får delas ut i förväg. Tilläggsbestämmelsen 6.1.3 reglerar tiden för anföranden under interpellationsdebatt. I 2-4 §§ med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om frågor och frågestunder. Förslaget I förslaget pekas på att det inom kammarkansliet sker en granskning av att interpellationer och skriftliga frågor håller sig inom ramen för regeringsformens regler. Om granskningen ger anledning till konstitutionella invändningar tas detta upp med interpellanten eller frågeställaren. I de undantagsfall det inte nås någon överenskommelse förs frågan upp till talmannen. Talmannen har dock inte någon formell möjlighet att motsätta sig att en interpellation eller en skriftlig fråga ställs. I förslaget framhålls att talmannen bör ha befogenhet att avvisa en interpellation eller skriftlig fråga om talmannen finner att den inte håller sig inom ramen för regeringsformens regler. På samma sätt som är fallet när det gäller en propositionsvägran av talmannen kan frågan tas upp i kammaren om någon ledamot begär det. Om kammaren då beslutar att begära att interpellation skall få framställas hänvisas frågan till konstitutionsutskottet för slutligt avgörande. Den föreslagna ordningen föranleder kompletteringar till 1 §, 6.1.1, 4 § och 6.4.1. I tilläggsbestämmelsen 6.1.1 föreslås också en ändring som innebär att det föreskrivs att interpellationer skall redovisas i riksdagens protokoll. Förslaget innebär vidare att det i 1, 3 och 4 §§ görs tydligt att interpellationer och muntliga respektive skriftliga frågor skall besvaras av statsråd. Remissvaren Professor Barry Holmström vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution anser att det inte finns något att erinra mot att talmannen ges lagstadgad rätt att avvisa interpellationer som inte rör det interpellerade statsrådets ämbetsområde. Vid oenighet mellan talmannen och interpellanten avgör konstitutionsutskottet frågan. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag såvitt avser 6 kap. Gemensamma val inom riksdagen (7 kap.) Utskottets förslag korthet Utskottet tillstyrker i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet föreslår dock att det förs in ytterligare ogiltighetsgrunder när det gäller föreskrifterna om valsedlar vid val av person, nämligen när namnet är överstruket och när det inte klart framgår vem som avses. Utskottet föreslår inte någon förändring i sak när det gäller suppleanters tjänstgöring men påpekar värdet av att ledamöter i ett utskott i början av valperioden enas om vilken ordning som skall gälla för suppleanters inträde i annan ledamots utevaro. Gällande regler m.m. Riksdagsordningens 7 kap. innehåller 14 paragrafer och en rad tilläggsbestämmelser. Enligt 1 § gäller bestämmelserna i 2-12 §§ val som ankommer på kammaren. Vidare föreskrivs att bestämmelserna om att valen bereds av valberedning (2 § första stycket), om tidpunkten för förrättande av vissa val (6 §), om suppleanter (8 och 9 §§), om behörighet (10 §) och om kompletteringsval (12 §) bara skall tillämpas om riksdagen inte föreskrivit annat. I 7.1.1 anges de val riksdagen skall företa utöver de val som riksdagen förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen. Regler om valberedningen finns i 2 § och tilläggsbestämmelser. I 7.2.2 anges att valberedningen bereder alla val utom en rad angivna och hänvisas till andra paragrafer där det finns föreskrifter om beredning av vissa val. I 3 § finns bestämmelser om förrättande av val och i 4 och 5 §§ med tilläggsbestämmelser om val med slutna sedlar respektive om överklagande. 6 § reglerar valens tidpunkt och giltighetstid. I 7 § finns bestämmelser om omval. Suppleantval och suppleanternas tjänstgöring regleras i 8 och 9 §§. Frågan om skyldighet att avgå från ett uppdrag regleras i 10 §. Bestämmelser om skyldighet att åta sig uppdrag, om ersättare, om ordförandeval och om val inom ett riksdagsorgan finns i 11 och14 §§. Riksdagen har i december 2002 (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22) antagit förslag till ändringar i riksdagsordningen med anledning av inrättandet den 1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Ändringarna gäller bl.a. 7.2.2 om valberedningens uppgifter. Förslaget Enligt förslaget utvidgas innehållsdeklarationen i 7 kap. 1 § första stycket till att omfatta även de återstående paragraferna 13 och 14 §§. Bestämmelser om möjlighet för riksdagen att besluta en annan ordning än enligt huvudregeln flyttas till respektive bestämmelse, dvs. 2 §, 8-10 §§ och 12 §. Tilläggsbestämmelsen 7.1.1, som anger de val som skall förrättas utöver de som anges i regeringsformen och riksdagsordningen, föreslås utgå. Bestämmelserna om val av ledamöter till internationella delegationer och till Riksbankens Jubileumsfond föreslås överföras till 8 kap. Förslaget innebär också att regeln i 3 § om den minoritet som kan påkalla val med slutna sedlar formuleras om för att överensstämma med uttryckssättet i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Enligt förslaget kan termen "parti" som används i 4 § första stycket missförstås trots att den definieras i lagtexten. Enligt bestämmelsen behöver partier vid val med slutna sedlar inte vara riksdagspartierna utan begreppet kan avse t.ex. flera riksdagspartier som uppträder under särskild beteckning i en valkartell. Förslaget innebär att uttrycket "grupperingar av riksdagsledamöter" används. I förslaget framhålls att det saknas en uttrycklig beslutsregel om vem som är vald vid val med slutna sedlar. Enligt förslaget till 4 § sista stycket är den vald som har fått flest röster i de fall bara en person skall utses. I tilläggsbestämmelsen 7.4.1 föreslås att bestämmelsen om att namn skall anses obefintligt på vissa grunder flyttas till bestämmelserna om proportionella val i 7.4.2. Vidare föreslås att bestämmelsen i 7.4.1 om att en valsedel som saknar giltigt kandidatnamn är ogiltig ersätts av bestämmelser dels i 7.4.2, dels i 7.4.3 som innehåller regler om val av en person. I 7.4.2 föreslås ändringar med innebörd att uttryckssättet i 18 kap. 39 § vallagen används, inklusive lottningsbestämmelsen, som i dag inte har någon motsvarighet i 7.4.2. I 5 § föreslås en komplettering med innebörd att det i enlighet med vad som sägs i förarbetena till riksdagsordningen bara är riksdagsledamöter som kan överklaga val i riksdagen med slutna sedlar. Enligt förslaget bör bestämmelsen i 7.8.1 om ökning av antalet suppleanter överföras till huvudbestämmelsen i 8 § samtidigt som ordet "öka" ersätts av ordet "förändring" för att täcka den situationen att antalet suppleanter först ökas och sedan minskas igen. 10 § och tilläggsbestämmelsen 7.10.1 föreslås få rubriken Obehörighet. I 10 § föreskrivs att den som blir talman eller statsråd eller lämnar riksdagen skall avgå från uppdrag för vilket det krävs ledamotskap av riksdagen och som han eller hon valts till av kammaren. I tilläggsbestämmelsen hänvisas till att föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns i skilda angivna bestämmelser. Bestämmelsen i 12 § om att ersättare får utses till suppleant i utskott med ett förenklat förfarande föreslås flyttas till 8 §. Remissvaren Valprövningsnämnden anser att det i tilläggsbestämmelsen 7.2.2 för samtliga val som inte bereds av valberedningen bör anges var det finns särskilda föreskrifter. Valprövningsnämnden anser vidare att genom förslaget till 4 § med tilläggsbestämmelser (val med slutna sedlar) uppstår en oklarhet om vad som gäller vid personval då namnet på en valsedel är överstruket eller det inte klart framgår vad som avses. Förhållandet bör enligt Valprövningsnämnden regleras, eftersom det inte bör lämnas öppet för en tolkning av vilket valbart namn som avsetts med en valsedel. Från Svea hovrätts sida görs iakttagelsen att rubriken Obehörighet inte täcker den föreslagna tilläggsbestämmelsen som handlar om behörighet. Utskottets ställningstagande Tilläggsbestämmelsen 7.2.2 handlar om beredning av val. I bestämmelsen föreskrivs dels vilka val som inte bereds av valberedningen, dels hänvisas till andra bestämmelser om beredning av val. För val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän och kammarsekreterare finns inga bestämmelser om beredningen av valen. Enligt utskottets mening skulle det mot denna bakgrund innebära att tilläggsbestämmelsen onödigtvis tyngdes om det infördes hänvisningar till samtliga bestämmelser som gäller val som inte bereds av Valberedningen. Utskottet gör i denna del således inte någon annan bedömning än riksdagsstyrelsen. Med hänsyn till inrättandet av den nya Riksrevisionen och Nämnden för lön till riksrevisorerna bör dock hänvisningarna till föreskrifter om beredning av val kompletteras med hänvisning också till den beslutade nya bestämmelsen om beredning av val av riksrevisor, förutom den bestämmelse om beredning av val till Nämnden för lön till riksrevisorerna som gäller sedan den 1 januari 2003 (8.12.1 respektive 8.5.1). Valprövningsnämnden har föreslagit en reglering av frågan om vad som gäller vid personval då namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. Riksdagsstyrelsens förslag när det gäller proportionella val innebär att sådana omständigheter gör att namnet skall anses obefintligt. När det gäller val av person innebär förslaget att en valsedel är ogiltig endast om den innehåller två eller flera kandidatnamn, namnet på en kandidat som inte är valbar eller beteckning på en gruppering av ledamöter. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att valsedel vid val av person bör vara ogiltig även när namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. Utskottet föreslår att dessa båda punkter förs in som nya punkter (3 och 4) i tilläggsbestämmelsen 7.4.3, liksom en hänvisning till vissa föreskrifter om val. När det gäller den föreslagna nya tilläggsbestämmelsen 7.8.3, vari hänvisas till andra bestämmelser om suppleantval, har lydelsen enligt utskottets mening fått en något missvisande formulering. Det anges att föreskrifter om suppleantval för vissa organ finns i vissa angivna bestämmelser. Emellertid anges i två av dessa bestämmelser, nämligen 8 kap. 4 § för Statsrådsarvodesnämnden och 8 kap. 12 § (8 kap. 15 § i utskottets förslag) för krigsdelegationen att suppleanter inte skall utses. Det finns enligt utskottets mening ett värde i att det i samband med huvudregeln redovisas var bestämmelser som avviker från huvudreglerna finns. Detta syfte uppnås enligt utskottets mening på ett bättre sätt om orden "föreskrifter om suppleantval" ersätts med orden "föreskrifter om suppleanter". Med anledning av inrättandet av Nämnden för lön till riksrevisorerna och införandet av en ny bestämmelse om val av nämnden bör hänvisningen också omfatta denna bestämmelse (8 kap. 5 §). När det gäller 9 § om suppleanters tjänstgöring föreslås inte någon ändring i sak. Enligt bestämmelsen gäller för det fall att av riksdagen vald ledamot i ett organ är frånvarande att hans plats, om det kan ske, intages av suppleant som hör till samma partigrupp. I övrigt gäller enligt paragrafen att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan. Utskottet har övervägt om det behövs en närmare reglering eftersom det i paragrafen inte finns föreskrifter om att suppleant kan inträda i ledamots ställe för det fall företrädare för ett parti med en frånvarande önskar att suppleanter för ett visst annat parti skall träda in i den frånvarandes ställe. En suppleant kan avstå från tjänstgöring till förmån för annan suppleant från samma partigrupp med sämre placering i turordningen och ändå samtidigt vara närvarande vid sammanträdet. Paragrafen förutsätter att om suppleant från partigruppen inte kan inträda så fyller suppleant från annat parti den lediga platsen. Grundlagberedningen sade sig dock inte syfta till ändring i praxis i t.ex. utskotten enligt vilken suppleanter underlåter att besätta platser vid bordet, fastän suppleant från den ordinarie ledamotens eget parti inte är närvarande (SOU 1972:15 s. 294). Inom det kommunala området gäller att fullmäktige skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna. Det naturliga är att turordningen görs i samband med valet. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt beskrivs i vilken turordning ersättarna kallas in till tjänstgöring om de utsetts genom proportionella val. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra ersättare. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal. Om ersättarna inte väljs proportionellt skall fullmäktige bestämma i vilken ordning ersättarna skall tjänstgöra. Det finns olika principer att följa, t.ex. att i stället för ordinarie ledamot skall i första hand tjänstgöra de ersättare som tillhör samma parti, i viss angiven ordning, eller den eller de ersättare som bor i samma del av kommunen som den ordinarie ledamoten. Turordning som innebär att suppleant (ersättare) i första hand skulle tjänstgöra som personlig ersättare för vederbörande ledamot, i andra hand för annan ledamot inom samma partigrupp med inkallande i den ordning suppleanterna blivit valda och i sista hand en suppleant som tillhör en annan partigrupp har godtagits. Hösten 2000 framhöll utskottet, med anledning av en motion i frågan, att reglerna om suppleants inträde i ordinarie ledamots ställe under utskottssammanträde i och för sig ger utrymme för viss flexibilitet. Om det inte finns någon suppleant närvarande som hör till den frånvarandes partigrupp kan den frånvarande ledamotens plats stå tom eller den inträda som står överst i tur på listan för invalet i utskottet. Enligt utskottets mening kan det självfallet förutsättas att strävan i utskotten är att nå en sammansättning vid beslutsfattandet som innebär att arbetet i kammaren med anledning av utskottets förslag inte försvåras onödigtvis. Frågan kan också komma upp under talmannens samråd med utskottsordförandena i ordförandekonferensen. Utskottet ansåg att det mot denna bakgrund inte var nödvändigt att ändra riksdagsordningens regler om suppleants inträde i frånvarande ledamots ställe (bet. 2000/01:KU4). Enligt utskottets mening är det emellertid inte tillfredsställande att det för utskottsledamöterna och suppleanterna kan råda osäkerhet om i vilken ordning suppleanter avses träda in i stället för ordinarie ledamöter i ett visst utskott. Utskottet anser därför att ett lämpligt sätt att hantera frågan är att utskotten i början av varje valperiod enas om i vilken ordning suppleanter skall träda in i ordinarie ledamots ställe. De suppleanter från ett annat parti som enligt bestämmelsen i riksdagsordningen har rätt att träda in kan avstå från detta till förmån för suppleant från ett tredje parti om detta förutsätts i den gjorda överenskommelsen. Mot denna bakgrund behövs enligt utskottets mening inte någon annan lydelse av 7 kap. 9 § än den riksdagsstyrelsen föreslagit, även om bestämmelsen måste tillämpas enligt sin ordalydelse om det begärs. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del. Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 7.13.1 som hänvisar till särskilda regler för vissa ordförandeval bör justeras så att hänvisningen också omfattar de nya bestämmelserna om val av ordförande i Nämnden för lön till riksrevisorerna ( 8 kap. 5 §) och val av ordförande och vice ordförande i Riksrevisionens styrelse (8 kap. 14 §). Hänvisningen till Riksdagens revisorer (8 kap. 11 §) bör utgå. Utskottet tillstyrker i övrigt förslaget såvitt avser 7 kap., dock med den ändringen att ordet "mandatperiodens" i 12 § första stycket av konsekvensskäl ersätts med ordet "valperiodens" och med andra ändringar av redaktionell karaktär i 4 § och i tilläggsbestämmelsen 7.10.1. Vissa befattningshavare och organ (8 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag. När det gäller valperioden för Europarådets svenska delegation föreslås att valperioden skall gälla från den 1 november det år val till riksdagen äger rum i stället för den 1 januari året därpå. Utskottet föreslår också att föreskrifterna angående valperioden för riksdagens ombudsmän anpassas till praxis och att samma ordning skall gälla för riksrevisorerna. Gällande regler m.m. I 8 kap. finns bestämmelser om val av talman och vice talmän (1 §), ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden (2 §), riksföreståndare och vice riksföreståndare, m.fl. (3 §), Statsrådsarvodesnämnden (4 §), Nämnden för lön till riksrevisorerna (5 §), riksbanksfullmäktige (6 §) och Utrikesnämnden (7 §). Bestämmelser om Utrikesnämndens arbete finns i 8 och 9 §§ med tilläggsbestämmelser, om Riksdagens ombudsmän i 10 § med tilläggsbestämmelser, om Riksdagens revisorer i 11 § och om Riksdagens krigsdelegation i 12 § med tilläggsbestämmelser. I 13 § föreskrivs att riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ. I tilläggsbestämmelsen 8.13.1 föreskrivs att riksdagen fastställer stadgar för Riksbankens jubileumsfond. Riksdagen har i december 2002 (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22) beslutat om vissa ändringar i riksdagsordningen med anledning av inrättandet den 1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Ändringarna innebär bl.a. att det införs en rad nya paragrafer om riksrevisorerna och deras uppgifter, om val av riksrevisor, om skiljande av riksrevisor från uppdraget och om Riksrevisionens styrelse (11-13 §, 8.13.1). Förslaget Avsikten med 8 kap. var enligt Grundlagberedningen att den skulle innehålla bestämmelser om val av befattningshavare, knutna till eller utsedda av riksdagen, och av riksdagsorgan samt om förfarandet i riksdagsorganen. Vissa riksdagsorgan och flertalet befattningshavare lämnas emellertid helt utanför regleringen i regeringsformen och riksdagsordningen. Andra organ, såsom utskotten, regleras på andra håll i riksdagsordningen. Kapitlet ägnades i sin ursprungliga lydelse åt att ge ytterligare regler om riksdagsorgan vars grundläggande bestämmelser finns i regeringsformen. I sin nuvarande utformning bryter kapitlets bestämmelser om Statsrådsarvodesnämnden mot denna princip. Förslaget innebär att även regler om riksdagens internationella delegationer får sin plats i 8 kap. liksom bestämmelserna om styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Mot bakgrund av att hänvisningar till berörda lagrum i regeringsformen är god hjälp vid läsningen av bestämmelserna föreslås att sådana hänvisningar införs i en rad bestämmelser, nämligen 1-3, 6 och 7, 10 och 12 §§ samt tilläggsbestämmelsen 8.8.2. Förslaget innebär vidare att det införs en ny 5 § som endast syftar till att möjliggöra en reglering i tilläggsbestämmelser när det gäller valet av delegationer till mellanfolkliga organ som följer av internationella överenskommelser. I förslaget anges att det av konstitutionella skäl inte är lämpligt att den regleringen sker i huvudbestämmelser. De föreslagna bestämmelserna i 8.5.1-8.5.3 gäller Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets svenska delegation respektive den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och är överflyttade från 7.1.1. I tilläggsbestämmelserna föreslås också bestämmelser om att delegationerna skall lämna en årlig redogörelse till riksdagen i enlighet med vad som redan sker beträffande Nordiska rådets och Europarådets svenska delegationer samt Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Redogörelserna grundar motionsrätt. I tilläggsbestämmelsen 8.6.1 införs regler som gäller hinder mot behörighet att vara ledamot av riksbanksfullmäktige. Sådana bestämmelser finns också i 2 kap. 1 § riksbankslagen (1988:1385). Bestämmelserna i tredje stycket, som handlar om att riksdagen skall entlediga en ledamot som tagit anställning eller ett uppdrag som gör honom eller henne olämplig för uppdraget, föreslås kompletterade med en bestämmelse om att det är finansutskottet som skall ha uppgiften att föreslå riksdagen ett entledigande. I förslaget framhålls att för att utskottet skall kunna fullgöra uppgiften krävs att fullmäktigeledamöterna lämnar uppgifter till riksdagen om sina anställningar och uppdrag. I 12 § föreslås att beteckningen riksdagens krigsdelegation ersätts av krigsdelegationen eftersom det bättre svarar mot uttryckssättet i 13 kap. regeringsformen. Valbestämmelsen för styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond föreslås överflyttas till tilläggsbestämmelsen 8.13.1 från 7.1.1. Samtidigt förtydligas bestämmelserna så att det framgår hur många ledamöter riksdagen väljer. Valmetoden och valperioden anges genom en hänvisning till stiftelsens stadgar. En bestämmelse om att stiftelsen, i enlighet med vad som nu sker, skall lämna en årlig redogörelse till riksdagen föreslås, och det anmärks att redogörelsen grundar motionsrätt. Remissvaren Riksbanken delar bedömningen att det eftersom det är riksdagen som väljer fullmäktige är logiskt att behörighetsreglerna inte som för närvarande endast anges i riksbankslagen utan också i riksdagsordningen. Riksbanken har således ingen erinran mot att det införs en bestämmelse om behörighetsregler i riksdagsordningen och att det i 2 kap. 1 § riksbankslagen hänvisas till denna bestämmelse. Riksbanken tillstyrker också förslaget att klargöra vilka rutiner som skall gälla när riksdagen skall entlediga en ledamot av fullmäktige som tagit en anställning eller ett uppdrag som gör denne olämplig för uppdraget som fullmäktigeledamot. Fullmäktige förutsätter att anmälningsskyldigheten vad gäller uppdrag begränsas till att endast omfatta sådana typer av uppdrag som anges i 2 kap. 1 § riksbankslagen, dvs. endast de som kan uppfattas vara olämpliga uppdrag, såsom att de kan leda till att någon form av intressekonflikt kan antas uppstå för ledamoten. Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh föreslår att 8 kap. 10 § kompletteras i syfte att anpassa bestämmelsen till den praxis som utvecklats genom att en ombudsman anses vald till dess att en ny ombudsman tillträtt uppdraget och inte endast som lagtexten anger till dess att val av ny ombudsman genomförts. Han föreslår också vissa ändringar av redaktionell karaktär. Valprövningsnämnden tillstyrker att bl.a. 8 kap. 2 § ändras så att nämnden betecknas Valprövningsnämnden i stället för Riksdagens valprövningsnämnd. Från Svea hovrätts sida pekas på att ordet "förhinder" i 8 kap. 4 § bör utbytas mot "hindret". Det hänvisas till att ordet förhinder enligt SAOL är oböjligt. Utskottets ställningstagande Riksdagen har med anledningen av inrättandet av den nya Riksrevisionen beslutat om en ny 8 kap. 5 § som sedan den 1 januari 2003 gäller Nämnden för lön till riksrevisorerna. Bestämmelsen bör redigeras språkligt på samma sätt som bestämmelsen i 4 § om Statsrådsarvodesnämnden. Dock bör ordet "förhindret", liksom i 4 § ersättas av ordet "hindret". Före den nya 5 § bör införas rubriken "Nämnden för lön till riksrevisorerna". Riksdagsbeslutet innebär också att bestämmelser om Riksrevisionen i 11-13 §§ med två tilläggsbestämmelser skall gälla från den 1 juli 2003. Bestämmelserna om internationella delegationer, val av riksbanksfullmäktige, Utrikesnämnden och Riksdagens ombudsmän får genom införandet av den nya 5 § beteckningarna 6-11 §§ medan bestämmelserna om Riksrevisionen betecknas 12-14 §§. Nuvarande 14 och 15 §§ betecknas 15 och 16 §§. Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 8.5.2 (8.6.2 i utskottets förslag) innehåller föreskrifter om val av Europarådets svenska delegation. Delegationen väljs nu för tiden från den 1 januari året efter det att val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val. En ledamot eller en suppleant av Europarådets svenska delegation som lämnat riksdagen i samband med riksdagsval får kvarstå under återstående delen av delegationens mandatperiod. Enligt utskottets mening är det angeläget att Europarådets svenska delegation är vald bland de riksdagsledamöter som utsetts i de senaste riksdagsvalen. Mot bakgrund av att delegationsmedlemmarnas möjlighet att arbeta i Europarådet är avhängig av ackreditering och sådan endast sker under särskilda perioder i november och januari bör den tidigare valda delegationen dock kunna kvarstå till ingången av november månader. Utskottet föreslår att tilläggsbestämmelsen ändras så att delegationen väljs för tiden den 1 november det år val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val. Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 8.6.1 (8.7.1 i utskottets förslag) innehåller i likhet med riksbankslagen (1988:1385) bestämmelser om hinder mot behörighet att vara ledamot av riksbanksfullmäktige. Eftersom det är riksdagen som väljer fullmäktige bör behörighetsreglerna anges i riksdagsordningen. Enligt förslaget bör finansutskottet ha uppgiften att föreslå entledigande av ledamot av fullmäktige som tagit anställning eller uppdrag som kan utgöra ett hinder mot behörighet att inneha uppdraget. De anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. Enligt vad som sägs i förslaget krävs det för att finansutskottet skall kunna fullgöra uppgiften att fullmäktigeledamöterna lämnar dessa uppgifter. Riksbanksfullmäktige förutsätter i sitt remissvar att anmälningsskyldigheten vad gäller uppdrag begränsas till att endast omfatta sådana typer av uppdrag som anges i 2 kap. 1 § riksbankslagen, dvs. endast de som kan uppfattas vara olämpliga uppdrag, såsom att de kan leda till att någon form av intressekonflikt kan antas uppstå för ledamoten. Utskottet vill dock peka på att en ledamot enligt bestämmelserna kan entledigas av riksdagen om han eller hon tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan strida mot förbudet att inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör honom eller henne olämplig för uppdraget som fullmäktige. Enligt utskottets mening framstår det mot denna bakgrund som mindre lämpligt att fullmäktigeledamöterna själva avgör vad som skulle kunna anses leda till intressekonflikter. Den föreslagna bestämmelsen ger inte heller utrymme för några undantag från anmälningsplikten. Utskottet gör inte någon annan bedömning än att anmälningsplikten bör vara heltäckande och tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag i denna del. Som en konsekvens av dessa nya bestämmelser i 8.7.1 bör för riksrevisorernas del gälla att bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 14 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen får en motsvarighet i riksdagsordningen. Sådana bestämmelser bör föras in som tilläggsbestämmelse 8.12.2. Som anförts i remissvaret från chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh innebär gällande praxis att val av ombudsman gäller till dess att den ombudsman som valts under fjärde året därefter tillträtt sitt uppdrag och inte som föreskrivs i lagtexten till dess att nytt val genomförts under det fjärde året. Som föreslås i remissvaret bör bestämmelsen i 8 kap. 11 § (nuvarande 8 kap. 10 §) därför ändras så att detta kommer till uttryck i bestämmelsen, samtidigt som det införs en bestämmelse som begränsar uppdragets längd till utgången av det fjärde året. Som en konsekvens av detta bör de av riksdagen nyligen beslutade bestämmelserna som gäller val av riksrevisor ändras på motsvarande sätt. Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens förslag såvitt avser 8 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning (9 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker i allt väsentligt riksdagsstyrelsens förslag med vissa redaktionella ändringar. Utskottet föreslår att det särskilda omnämnandet av biblioteket kvarstår. Gällande regler m.m. I 9 kap. 1 § finns regler om val av kammarsekreteraren (första stycket) och om kammarsekreterarens uppgifter (andra stycket). I 2 § finns bestämmelser om att utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i riksdagsförvaltningen och om att chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare. Enligt 3 § beslutar riksdagen instruktion för riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningens uppgifter regleras i 4 §. I 5 § finns bestämmelser om överklagande av beslut i förvaltningsärende bl.a. till Riksdagens besvärsnämnd och om Besvärsnämndens sammansättning och val till nämnden. Föreskrifter om ledamöternas arvode och andra ekonomiska villkor respektive om bistånd med sakuppgifter och om studieresor finns i 6 och 7 §§. Bestämmelser om åtal mot befattningshavare finns i 8 §. Riksdagen har i december 2002 beslutat om vissa ändringar i riksdagsordningen (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22). Ändringarna innebär bl.a. att det i 9 kap. 4 § om riksdagsförvaltningens uppgifter förs in bestämmelse om yttrande till Riksrevisionen över förslag till anslag på statsbudgeten, och att bestämmelserna om åtal i 8 § kompletteras med riksrevisorerna och Riksrevisionens styrelse. Förslaget När det gäller 1 § föreslås att paragrafen omredigeras så att bestämmelser om kammarsekreterarens uppgifter kommer före bestämmelser om val av kammarssekreterare. Vidare föreslås att beslutsregeln vid val av kammarsekreterare flyttas från tilläggsbestämmelse till 1 §. I fråga om 5 § föreslås att Riksdagens besvärsnämnd ändrar namn till Riksdagens överklagandenämnd i överensstämmelse med gängse terminologi och att beslutsregeln vid val av ordförande flyttas till huvudbestämmelsen från 9.5.1. Bestämmelsen om riksdagsledamöternas tillgång till bibliotek och bistånd i övrigt med sakuppgifter föreslås omformuleras eftersom det inte längre finns någon lagreglering om detta. I paragrafen föreskrivs enligt förslaget att riksdagens ledamöter och organ har rätt till bistånd med sakuppgifter för riksdagsarbetet. Bestämmelser i 9.7.1 om utskottens resor föreslås som tidigare sagts flyttas till 4 kap. 19 §. Remissvaren Riksdagens besvärsnämnd tillstyrker förslaget att nämnden skall byta namn till Riksdagens överklagandenämnd. Nämnden pekar på att betydande ansträngningar under senare år gjorts i syfte att modernisera författningsspråket. Detta arbete har bl.a. innefattat att uttrycket "besvär" på många håll ersatts av uttrycket "överklagande". Som exempel nämns att Besvärsnämnden för högskoleutbildning bytt namn till Överklagandenämnden för högskolan. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker förslaget med de ändringar som föranleds av riksdagens nyligen beslutade ändringar i riksdagsordningen med anledning av inrättandet den 1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Detta innebär att det i 9 kap. 4 § föreskrivs ett undantag för Riksrevisionen när det gäller riksdagsförvaltningens uppgift att upprätta förslag till anslag på statsbudgeten. I stället finns ett nytt andra stycke om att riksdagsförvaltningen i fråga om anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen skall yttra sig innan Riksrevisionen beslutar om förslaget. Riksdagsstyrelsens förslag till ny lydelse av 7 § innebär att det särskilda omnämnandet av biblioteket faller bort. Enligt utskottets mening finns det skäl att låta bibliotekets särskilda betydelse komma till uttryck i bestämmelsen. Utskottet föreslår således en annan lydelse av 7 § än den riksdagsstyrelsen föreslagit. När det gäller 9 kap. 8 § innebär de nyligen beslutade lagändringarna att åtal mot ledamot av Riksrevisionens styrelse eller mot riksrevisor skall beslutas av konstitutionsutskottet. Även detta föranleder ändringar i förhållande till riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens förslag såvitt avser 9 kap, dock med en redaktionell ändring i 9.7.1. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen (10 kap.) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker i allt väsentligt riksdagsstyrelsens förslag, som innebär att majoriteten i EU-nämnden i protokoll skall redovisa skälen för att avslå en minoritets begäran om samråd med regeringen eller om inhämtande av upplysningar, att statsråden och medföljande tjänstemän har rätt att närvara i nämnden utan särskilt beslut och att en minoritet skall kunna begära att nämnden kallas till sammanträde. Ett motionsyrkande om bl.a. nämndens rätt att begära yttrande från utskott avstyrks i denna del. Motionsyrkandet tillstyrks såvitt avser formuleringen av 10 kap. 4 § som gäller regeringens samrådsskyldighet och i huvudsak såvitt avser formuleringen av 10 kap. 9 § som gäller stenografiska uppteckningar. Gällande regler I 1 och 2 §§ finns bestämmelser om regeringens skyldigheter att informera riksdagen i frågor rörande EU-samarbetet. Utskottens skyldighet att följa EU-arbetet regleras i 3 §. 1 4 § finns bestämmelser om att riksdagen för varje valperiod inom sig skall tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden) och om nämndens sammansättning. Bestämmelser om regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU-nämnden och om statlig myndighets skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till EU-nämnden finns i 5 respektive 6 §§. I paragrafernas andra stycken regleras minoritetens rätt att begära samråd med regeringen respektive upplysningar och yttranden från annan statlig myndighet. Bestämmelser om EU-nämndens sammanträden, tystnadsplikt i EU-nämnden och protokoll vid nämndens sammanträden finns i 7-9 §§. I 7 § första stycket föreskrivs att nämnden kan medge att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i nämnden är närvarande. Enligt 9 § andra stycket skall vid sammanträde med nämnden föras stenografiska uppteckningar över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. Förslaget I 5 och 6 §§ föreslås en komplettering med innebörd att en majoritet, som avslår en minoritets begäran om att regeringen skall rådgöra med nämnden respektive inhämta upplysningar eller yttrande från statlig myndighet, i protokollet skall redovisa skälen till att begäran avslagits. Vidare föreslås med hänvisning till bestämmelserna om Utrikesnämnden en komplettering av bestämmelserna i 7 § med innebörd att statsråden och de tjänstemän som följer med statsråden har rätt att närvara i EU- nämnden utan särskilt beslut. En komplettering föreslås också när det gäller bestämmelsen i 10.7.1 om sammanträde på kallelse av ordföranden, på så sätt att en minoritet i likhet med vad som föreslås för utskotten skall kunna begära en kallelse. Förslaget innebär också att det införs två nya tilläggsbestämmelser till 7 §, som gäller ordningen vid offentliga utfrågningar med nämnden, i enlighet med vad som gäller för utskottens del. Enligt förslaget till 9 § andra stycket skall stenografiska uppteckningar göras över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. Motionen I motion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) begärs dels att det i 10 kap. 3 § införs en hänvisning till 4 kap. 8 § i den lydelse motionärerna föreslår beträffande utskottens rätt att bereda EU-nämnden tillfälle att yttra sig, dels en bestämmelse om att EU-nämnden får bereda ett utskott tillfälle att yttra sig i fråga som rör utskottets ämnesområde. Motionärerna föreslår också en annan formulering av 10 kap. 4 § i syfte att tydliggöra att det är regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte tvärtom. Motionärerna föreslår dessutom att paragrafen skall innehålla en hänvisning till regeringsformen. I motionen föreslås vidare att 10 kap. 9 § andra stycket ges en annan formulering mot bakgrund av att det är vid sammanträde med nämnden och inte vid andra överläggningar i mindre grupper eller besök m.m. som stenografiska uppteckningar skall föras. Motionärerna anser också att ordet "föras" i samband med stenografiska uppteckningar skall användas i stället för ordet "göras". I andra hand anser motionärerna att ordet "upprättas" kan användas. Utskottets ställningstagande I motionen begärs en komplettering av 10 kap. 3 § om utskottens skyldighet att följa EU-arbetet. Motionärerna begär att det införs en hänvisning till 4 kap. 8 § i den lydelse som redovisas under kapitel 4. Vidare begärs att det i 10 kap. 3 § införs en föreskrift om att EU-nämnden får bereda ett utskott tillfälle att yttra sig i en fråga som berör detta utskotts ämnesområde. Utskottet har i ett tidigare avsnitt förklarat sig inte vara berett att förorda en reglering när det gäller utskottens rätt att begära eller lämna yttrande till EU-nämnden. Utskottet gör samma bedömning när det gäller rätten för EU-nämnden att bereda utskott tillfälle att yttra sig. Motion K4 (s) i denna del avstyrks följaktligen. När det gäller 10 kap. 4 § delar utskottet motionärernas uppfattning om behovet av en formulering som bättre uttrycker att det är regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte tvärtom samt att en hänvisning till 10 kap. 6 § regeringsformen bör införas. Utskottet tillstyrker således motion K4 i denna del. Utskottet tillstyrker delvis motionärernas förslag när det gäller bestämmelserna i 10 kap. 9 § om stenografiska uppteckningar. Utskottet delar således bedömningen att det bör framgå av paragrafen att det är vid sammanträde med nämnden som de stenografiska uppteckningarna skall göras. Utskottet anser dock inte att ordet "göras" bör ersättas av ordet "föras" alternativt "upprättas". Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens lagförslag såvitt avser 10 kap. riksdagsordningen. Övergångsbestämmelserna Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag med de ändringarna att den ursprungliga ikraftträdandebestämmelsen till riksdagsordningen inte skall upphävas och att den nu föreslagna lagen om ändring i riksdagsordningen skall träda i kraft den 1 juli 2003. Förslaget Förslaget innebär att samtliga övergångsbestämmelser upphävs. Remissvaren Kammarrätten i Stockholm framhåller att ett upphävande av första meningen i punkt 1 i de ursprungliga övergångsbestämmelserna skulle få den med all säkerhet inte avsedda effekten att den äldre riksdagsordningen återigen kom att gälla. Utskottets ställningstagande Mot bakgrund av att det inte bör kvarstå någon tveksamhet om att den äldre riksdagsordningen upphävts anser utskottet att punkt 1 första meningen i övergångsbestämmelsen till lagen 1974:153 inte bör upphävas. I övrigt tillstyrks förslaget i denna del. Övriga lagförslag Utskottets förslag Utskottet tillstyrker övriga lagförslag och föreslår på eget initiativ en lag om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen. Förslaget Följdändringar föreslås, såvitt nu är i fråga, i sekretesslagen (1980:100), lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ och lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Följdändringarna beror i flera fall på det förhållandet att vissa nämnder föreslås byta namn. Ändringen i instruktionen för Riksdagens ombudsmän innebär bl.a. att en hänvisning när det gäller framställningar till riksdagen görs till den nya 3.8.4 riksdagsordningen. Ändringen i riksbankslagen innebär bl.a. att det i 2 kap. 1 § förs in regler om att det är finansutskottet som kan lämna förslag till riksdagen om entledigande av ledamot i riksbanksfullmäktige och om anmälningsskyldigheten beträffande anställningar och uppdrag. Vidare föreslås en hänvisning till motsvarande bestämmelse i riksdagsordningen. En hänvisning till 3.8.3 riksdagsordningen föreslås införas i 4 kap. 1 § riksbankslagen. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker med vissa redaktionella ändringar förslagen i dessa delar. Utskottet föreslår på eget initiativ en lag om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen med innebörd att de bestämmelser i denna lag som inte träder i kraft förrän den 1 juli 2003 utgår. Dessa bestämmelser jämte huvuddelen av övergångsbestämmelserna förs i stället med vissa redaktionella ändringar över till det nu aktuella förslaget till ändring i riksdagsordningen. Bestämmelserna i ändringslagen om Nämnden för lön till riksrevisorerna infördes i riksdagsordningen den 1 januari 2003. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1, vari föreslås att riksdagen antar 1. lag om ändring i riksdagsordningen, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, 4. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 5. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvodet m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 6. lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,
Följdmotion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s), vari föreslås att riksdagen beslutar att 4 kap. 8 §, 10 kap. 3 §, 10 kap. 4 § samt 10 kap. 9 § riksdagsordningen skall ges lydelse i enlighet med motionen.
Bilaga 2 Utskottets lagförslag 1 Lag om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen Härmed förskrivs att lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen skall utgå, såvitt avser 3 kap. 8 §, 8 kap. 11-13 §§, 9 kap. 4 och 8 §§ samt tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2, 8.11.1 och 8.13.1. 2 Lag om ändring i riksdagsordningen Härigenom föreskrivs att riksdagsordningen[1] skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 1 kap. Riksmöten ----------------------------------------------------- Tidpunkt för val till riksdagen ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Ordinarie val till Ordinarie val till riksdagen hålles i riksdagen hålls i september. Om tid för september. Bestämmelser extra val är föreskrivet om tid för extra val i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 finns i 3 kap. 4 § och 6 § regeringsformen. kap. 3 § regeringsformen. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Riksmötets start ----------------------------------------------------- 2 §[2] ----------------------------------------------------- Riksdagen samlas efter Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte ett riksdagsval till ett på tid som anges i 3 kap. nytt riksmöte i enlighet 5 § regeringsformen. med bestämmelserna i 3 kap. 5 § regeringsformen på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har Under år då ordinarie kungjorts. riksdagsval inte hålls, inleds nytt riksmöte på Under de år då ordinarie dag i september som riksdagsval inte hålls, riksdagen på förslag av inleds ett nytt riksmöte riksdagsstyrelsen på den dag i september fastställt vid föregående som riksdagen på förslag riksmöte. av riksdagsstyrelsen fastställt vid det Har tillkännagivande om föregående riksmötet. extra val gjorts före den fastställda dagen, skall Har ett tillkännagivande nytt riksmöte enligt om extra val gjorts före andra stycket inledas den fastställda dagen, endast om riksdagen med skall ett nytt riksmöte anledning av valet samlas enligt andra stycket före juni månads utgång. inledas endast om riksdagen med anledning Riksmöte pågår till dess av valet samlas före juni nästa riksmöte börjar. månads utgång. Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. ----------------------------------------------------- 5 § 3 § ----------------------------------------------------- Vid första sammanträdet Vid det första med kammaren under sammanträdet med kammaren riksmöte föredrages under en valperiod berättelse av riksdagens föredras en berättelse av valprövningsnämnd om Valprövningsnämnden om granskning av bevis om granskning av bevis om val av ledamöter och val av ledamöter och ersättare. Berättelse om ersättare. Därefter ropas granskning av bevis som ledamöterna upp. Kammaren inkommer under riksmöte väljer sedan talman och föredrages så snart det vice talmän enligt 8 kap. kan ske. 1 § samt valberedning enligt 7 kap. 2 §. Vid första sammanträdet anställes upprop. Vid det första Därefter väljes talman sammanträdet med kammaren och vice talmän i fall under övriga riksmöten som angives i 8 kap. 1 §. ropas ledamöterna upp. Berättelser om granskning av bevis som kommer in under valperioden föredras så snart som möjligt. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 1.5.1 1.3.1 ----------------------------------------------------- Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11. ----------------------------------------------------- Kammarkansliet skall om Kammarkansliet skall möjligt, skriftligen skicka ut en eller telegrafiskt, underrättelse till underrätta riksdagsledamöterna om riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första tidpunkten för det första sammanträdet. sammanträdet. ----------------------------------------------------- Riksmötets öppnande ----------------------------------------------------- 6 § 4 § ----------------------------------------------------- Riksmöte öppnas vid ett Ett riksmöte öppnas vid särskilt sammanträde med ett särskilt sammanträde kammaren senast på med kammaren senast på riksmötets tredje dag. riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar Statschefen förklarar därvid på talmannens därvid på talmannens hemställan riksmötet begäran riksmötet öppnat. öppnat. Vid förfall för Vid förhinder för statschefen förklarar statschefen förklarar talmannen riksmötet talmannen riksmötet öppnat. Vid sammanträdet öppnat. avgiver statsministern regeringsförklaring, om Vid sammanträdet avger icke särskilda skäl statsministern en föranleder annat. regeringsförklaring, om Talmannen fastställer det inte finns särskilda efter samråd med vice skäl för honom eller talmännen ordningen för henne att avstå från detta sammanträde. detta. Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för detta sammanträde. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 1.6.1 1.4.1 ------------------------------------------------------ Sammanträdet för Efter ett riksdagsval riksmötets öppnande äger äger sammanträdet för rum klockan 14 den första riksmötets öppnande rum dagen under riksmötet, om klockan 14 den andra icke talmannen bestämmer dagen under riksmötet, annan tidpunkt. annars den första dagen vid samma tidpunkt. Talmannen får bestämma en annan tidpunkt. ------------------------------------------------------ Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet ------------------------------------------------------ 7 §[3] 5 § ------------------------------------------------------ Talmannen eller, i hans Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, vice eller hennes ställe, talman leder riksdagens någon av vice talmännen arbete. leder riksdagens arbete. ----------------------------------------------------- Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet, leder riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större vikt rörande riksdagens internationella kontaktverksamhet. Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio andra ledamöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens valperiod. ------------------------------------------------------ De partigrupper i De partigrupper i riksdagen som motsvarar riksdagen som motsvarar partier med minst fyra partier med minst fyra procent av rösterna i hela procent av rösterna i riket vid senaste val till hela riket vid senaste riksdagen utser vardera en val till riksdagen utser särskild företrädare som vardera en särskild skall samråda med företrädare som skall talmannen om arbetet i samråda med talmannen om kammaren i enlighet med arbetet i kammaren i bestämmelser i denna enlighet med bestämmelser riksdagsordning. i denna lag. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 1.7.1[4] 1.5.1 ----------------------------------------------------- Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. ------------------------------------------------------ 1.7.2[5] 1.5.2 ----------------------------------------------------- Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot av riksdagsstyrelsen. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrädare. ----------------------------------------------------- Riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda sammanträder inom stängda dörrar. Vill styrelsen dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av inhämta upplysningar av någon som ej tillhör någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla styrelsen, får den kalla honom eller henne till honom eller henne till sammanträde. De vice sammanträde. De vice talmännen, de av de talmännen, de av de särskilda företrädarna särskilda företrädarna för partigrupperna som för partigrupperna som inte är ledamöter av inte är ledamöter av styrelsen samt styrelsen samt kammarsekreteraren får kammarsekreteraren får delta i styrelsens delta i styrelsens överläggningar. överläggningar. ----------------------------------------------------- Ledighet från uppdraget som riksdagsledamot ----------------------------------------------------- 8 § 6 § ----------------------------------------------------- Riksdagsledamot kan efter En riksdagsledamot kan prövning erhålla ledighet efter prövning få ledigt från sitt uppdrag. från sitt uppdrag. Om en Beviljas ledamot ledighet ledamot får ledigt för en för en tid av minst en tid av minst en månad, månad, skall hans uppdrag skall ledamotens uppdrag under den tid han är under den tid han eller ledig utövas av hon är ledig utövas av en ersättare. ersättare. Ansökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet under en kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete prövas dock alltid av talmannen. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 1.8.1 1.6.1 ------------------------------------------------------ Ansökan om ledighet från En ansökan om ledighet uppdrag som från uppdraget som riksdagsledamot skall riksdagsledamot skall innehålla de skäl varpå innehålla skälen för ansökan grundas. Ansökan ledigheten. Ansökan skall skall avse ledighet under avse ledighet under en viss tid. viss tid. Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete prövas dock av talmannen, även om den gäller ledighet för en månad eller längre tid. ------------------------------------------------------ Inkallande av ersättare ------------------------------------------------------ 9 § 7 § ------------------------------------------------------ När ersättare skall När en ersättare skall inträda på grund av inträda i stället för föreskrift i talmannen eller en regeringsformen eller 8 § riksdagsledamot som i detta kapitel, skall tillhör regeringen på talmannen kalla ersättaren grund av bestämmelserna i till tjänstgöring. 4 kap. 9 § Talmannen skall därvid regeringsformen eller i iakttaga den ordning stället för en ledig mellan ersättarna som har riksdagsledamot på grund bestämts enligt lag om val av bestämmelserna i 6 § i till riksdagen. Om detta kapitel, skall särskilda skäl föranleder talmannen kalla det, får dock talmannen ersättaren till frångå den sålunda tjänstgöring. Talmannen bestämda ordningen. skall då följa den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna ordning. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 1.9.1 1.7.1 ------------------------------------------------------ Ersättare som skall utöva En ersättare som skall uppdrag som utöva uppdrag som riksdagsledamot skall riksdagsledamot skall få erhålla skriftligt bevis ett skriftligt bevis om härom. Beviset skall detta. Beviset skall ange angiva vilken ledamot som vilken ledamot som ersättaren träder i ersättaren träder i stället för och tiden för stället för och tiden för förordnandets början och förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas särskilt. kan utfärdas särskilt. Talmannen skall för Talmannen skall kammaren tillkännagiva när tillkännage för kammaren ersättare träder i när en ersättare träder i ledamots ställe och när en ledamots ställe och ledamot återtager sin när en ledamot återtar plats. sin plats. ------------------------------------------------------ 10 § 8 § ------------------------------------------------------ Om riksdagsledamot lämnar Om en riksdagsledamot sitt uppdrag fortsätter lämnar sitt uppdrag, tjänstgörande ersättare fortsätter en att utöva sitt uppdrag tjänstgörande ersättare till dess ny ledamot har att utöva sitt uppdrag utsetts. till dess en ny ledamot har utsetts. ------------------------------------------------------ Ordförandekonferensen ------------------------------------------------------ 11 §[6] 9 § ----------------------------------------------------- Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden. Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande. ----------------------------------------------------- 2 kap. Kammarsammanträden ----------------------------------------------------- Talmannens uppgifter ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Talmannen leder kammarens Talmannen leder sammanträden. Han får vid kammarens sammanträden. överläggning i ämne som Han eller hon får vid är upptaget på överläggning i ett ämne föredragningslistan icke som är upptaget på yttra sig i sakfrågan. föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan. ----------------------------------------------------- Ersättare för talmannen ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Vid förfall för talmannen Talmannen får överlåta leder vice talman åt en vice talman att sammanträde. Har samtliga leda ett sammanträde. vice talmän förhinder, ledes sammanträdet av den Om talmannen och av de närvarande samtliga vice talmän har ledamöterna som längst förhinder, leds tid har varit ledamot av sammanträdet av den av de riksdagen. Om två eller närvarande ledamöterna flera har tillhört som har varit ledamot av riksdagen lika länge, har riksdagen längst tid. Om den äldste av dem två eller flera har företräde. Detsamma skall tillhört riksdagen lika gälla, innan talman och länge, har den äldste av vice talmän har valts. dem företräde. Detsamma skall gälla, innan Vad som enligt 1 § talmannen och vice gäller om begränsning i talmännen har valts. talmannens yttranderätt skall tillämpas också på Vad som enligt 1 § annan som leder gäller om begränsning i sammanträde med kammaren. talmannens yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och annan ledamot som leder ett sammanträde med kammaren. ----------------------------------------------------- Ledamöternas placering i plenisalen ----------------------------------------------------- 3 § ----------------------------------------------------- För varje ledamot skall finnas särskild plats i För varje ledamot skall plenisalen. det finnas en särskild plats i plenisalen. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 2.3.1 ----------------------------------------------------- Ledamöterna tager plats i Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. plenisalen valkretsvis. Särskilda platser skall Särskilda platser skall finnas för talmannen och finnas för talmannen och vice talmännen samt för vice talmännen samt för statsråden. statsråden. ----------------------------------------------------- Öppna och slutna sammanträden ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Sammanträde med kammaren Sammanträden med är offentligt. Dock kan kammaren är offentliga. sammanträde hållas inom Riksdagen får dock stängda dörrar, om det besluta att ett påkallas av hänsyn till sammanträde skall hållas rikets säkerhet eller i inom stängda dörrar, om övrigt till förhållandet det krävs med hänsyn till till annan stat eller rikets säkerhet eller i mellanfolklig övrigt till förhållandet organisation. Därom till en annan stat eller beslutar riksdagen. Skall en mellanfolklig regeringen vid organisation. Om sammanträde lämna regeringen vid ett riksdagen meddelande, kan sammanträde skall lämna även regeringen förordna information till om stängda dörrar. riksdagen, får även regeringen besluta om Ledamot eller tjänsteman stängda dörrar på samma i riksdagen får ej grunder som riksdagen. obehörigen yppa vad som har förekommit vid En ledamot eller sammanträde inom stängda tjänsteman i riksdagen dörrar. Riksdagen kan får inte obehörigen röja dock besluta att för vad som har förekommit särskilt fall helt eller vid ett sammanträde inom delvis upphäva stängda dörrar. Riksdagen tystnadsplikten. får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 2.4.1 ----------------------------------------------------- I plenisalen skall finnas I plenisalen skall det särskilda platser för finnas särskilda platser åhörare. Åhörare som för åhörare. Åhörare som uppträder störande kan uppträder störande får genast utvisas. Om genast utvisas. Om oordning uppstår bland oordning uppstår bland åhörare, kan talmannen åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare. utvisa samtliga åhörare. Besökare till Besökare till åhörarläktaren skall på åhörarläktaren skall på anmodan avlämna uppmaning lämna in ytterkläder och väskor ytterkläder och väskor samt föremål, som kan samt föremål som kan användas för att störa användas för att störa ordningen i plenisalen, ordningen i plenisalen. för förvaring under Den som inte följer en besöket på åhörarläktaren sådan uppmaning får i för ändamålet avsedda vägras tillträde till utrymmen. Den som inte åhörarläktaren. Under efterkommer sådan anmodan besöket på åhörarläktaren får vägras tillträde till förvaras de inlämnade åhörarläktaren. tillhörigheterna i särskilda utrymmen. ----------------------------------------------------- Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott. Ytterligare bestämmelser om tillträde till åhörarläktaren finns i 34 och 36 §§ lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen. ----------------------------------------------------- Kallelser till sammanträden ----------------------------------------------------- 5 § ----------------------------------------------------- Kammaren sammanträder på Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen när kallelse av talmannen om icke annat är föreskrivet inte annat föreskrivs i i regeringsformen eller regeringsformen eller riksdagsordningen. denna lag. Av kallelsen skall Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande vilket får tas upp till utskottsbetänkanden får avgörande. tas upp till avgörande. Kallelsen skall anslås i Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före klockan 18 dagen före sammanträdet och minst sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. fjorton timmar i förväg. Om synnerliga skäl Om det finns synnerliga föreligger, får kallelsen skäl, får kallelsen dock dock anslås senare. I anslås senare. I så fall sådant fall får får sammanträdet hållas sammanträdet hållas endast om mer än hälften endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter av riksdagens ledamöter medger det. medgiver det. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 2.5.1 ----------------------------------------------------- Kallelse till sammanträde Om ett sammanträde bör om möjligt införas i beräknas fortsätta efter en eller flera dagliga klockan 19, skall tidningar. Avses att talmannen före klockan 17 sammanträde skall sammanträdesdagen fortsätta efter klockan underrätta kammaren. 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren muntligen och genom anslag. ----------------------------------------------------- 2.5.2 ----------------------------------------------------- När val skall förrättas, När ett val skall angives detta särskilt i förrättas, anges detta kallelsen. särskilt i kallelsen. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Uppehåll i kammarens arbete ----------------------------------------------------- 6 §[7] ----------------------------------------------------- Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under pågående riksmöte. ----------------------------------------------------- Har regeringen förordnat Om regeringen har om extra val, kan beslutat om extra val, talmannen på begäran av får talmannen på begäran regeringen besluta att av regeringen besluta att uppehåll skall göras i ett uppehåll skall göras kammarens arbete under i kammarens arbete under återstoden av återstoden av valperioden. valperioden. Talmannen kan besluta Talmannen får besluta att avbryta uppehåll i att avbryta ett uppehåll kammarens arbete. Sådant i kammarens arbete. Ett beslut skall fattas om sådant beslut skall regeringen eller minst fattas om regeringen etthundrafemton av eller minst riksdagens ledamöter etthundrafemton av begär det. ledamöterna begär det. Talmannen skall kalla Om uppehåll i kammarens kammaren till ett arbete avbryts på begäran sammanträde som skall av regeringen eller hållas inom tio dagar etthundrafemton av från det att en sådan riksdagens ledamöter begäran framställdes. skall talmannen, om begäran innehåller ett sådant önskemål, kalla kammaren till sammanträde inom tio dagar från det att begäran framställdes. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 2.6.1 ----------------------------------------------------- Kammarkansliet skall Meddelande om tidpunkten skriftligen underrätta för det första riksdagsledamöterna om sammanträdet med kammaren tidpunkten för första när ett uppehåll i sammanträdet med kammaren kammararbetet avbryts när uppehåll i skall offentliggöras. kammararbetet avbryts. Kammarkansliet skall skicka ut underrättelser till riksdagsledamöterna om tidpunkten för ett sådant sammanträde med kammaren. ----------------------------------------------------- Föredragningslista ----------------------------------------------------- 7 § ----------------------------------------------------- Talmannen skall till Talmannen skall till varje sammanträde låta varje sammanträde låta upprätta upprätta en föredragningslista över föredragningslista över alla på kammarens bord alla ärenden som vilar på vilande ärenden. Undantag kammarens bord. Undantag får göras för ärende som får göras för ett ärende antages bli behandlat som antas bli behandlat inom stängda dörrar. Av inom stängda dörrar. föredragningslistan skall framgå om sammanträdet är Av föredragningslistan ett arbetsplenum vid skall det framgå om vilket utskottsbetänkande sammanträdet är ett får tas upp till arbetsplenum vid vilket avgörande. Vid utskottsbetänkanden får sammanträdet skall tas upp till avgörande. talmannen föredraga ärendena i den ordning Vid sammanträdet skall vari de har tagits upp på ärendena behandlas i den föredragningslistan. Med ordning de har tagits upp ärende jämställes val som på föredragningslistan. skall förrättas vid Med ärende jämställs val sammanträdet. som skall förrättas vid sammanträdet. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 2.7.1 ----------------------------------------------------- Yrkande om folkomröstning Yrkande om i grundlagsfråga, förslag folkomröstning i en till ny statsminister grundlagsfråga, förslag eller yrkande om till ny statsminister misstroendeförklaring eller yrkande om föres upp som första misstroendeförklaring punkt på förs upp som första punkt föredragningslistan. på föredragningslistan. Förekommer mer än ett Om det finns mer än ett sådant ärende, tages de sådant ärende, tas de upp upp i den ordning vari de i den ordning de nu har nu har angivits. I övrigt angetts. I övrigt tas tages ärendena upp i ärendena upp i följande följande ordning, om icke ordning, om inte talmannen bestämmer talmannen bestämmer annat: annat: 1. val, 1. val, 2. propositioner samt 2. propositioner samt skrivelser från skrivelser från regeringen med regeringen, redogörelse för viss verksamhet, 3. framställningar och redogörelser från andra 3. förslag och riksdagsorgan än utskott, redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott, 4. motioner, 4. motioner, 5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten 5. utskottsbetänkanden i anges i den ordning utskotten tilläggsbestämmelse angives i 4.2.1. tilläggsbestämmelse 4.2.1. ----------------------------------------------------- 2.7.2 ----------------------------------------------------- Anteckning göres om att På föredragningslistan ärende avses att skall det anges att ett bordläggas, hänvisas till ärende avses bli utskott eller avgöras. bordlagt, hänvisat till Har utskott eller utskott eller avgjort. Om talmannen hemställt att ett utskott eller ärende skall avgöras talmannen har föreslagit efter endast en att ett ärende skall bordläggning, anmärkes avgöras efter endast en det särskilt. bordläggning, skall det anmärkas särskilt. ----------------------------------------------------- 2.7.3 ----------------------------------------------------- Om anteckning på Bestämmelser om föredragningslistan för anteckning på särskilda fall föredragningslistan för föreskrives i särskilda fall finns i tilläggsbestämmelserna tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.1, 5.1.3 och 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. 6.1.2. ----------------------------------------------------- 2.7.4 ----------------------------------------------------- Föredragningslistan skall Föredragningslistan före varje sammanträde skall finnas tillgänglig anslås i plenisalen och i i plenisalen och i övrigt övrigt finnas tillgänglig på det sätt som talmannen på sätt talmannen bestämmer. bestämmer. ----------------------------------------------------- Avslutning och ajournering av sammanträde ----------------------------------------------------- 8 § ----------------------------------------------------- Beslut att sammanträde Beslut att ett skall avslutas eller att sammanträde skall uppehåll skall göras i avslutas eller att ett pågående sammanträde uppehåll skall göras i fattas av kammaren utan ett pågående sammanträde föregående överläggning. fattas av kammaren utan föregående överläggning. ----------------------------------------------------- Ställande av proposition till beslut ----------------------------------------------------- 9 § ----------------------------------------------------- Talmannen ställer Talmannen ställer proposition till beslut. proposition till beslut Finner han yrkande strida med anledning av de mot grundlag eller mot yrkanden som lagts fram. riksdagsordningen, skall Om talmannen finner att han, med angivande av ett yrkande strider mot skäl, vägra proposition. grundlag eller mot denna Begär kammaren ändå lag, skall han eller hon proposition, skall vägra att ställa talmannen hänvisa frågan proposition och ange skäl till för denna vägran. Om konstitutionsutskottet kammaren ändå begär för avgörande. proposition, skall Proposition får ej vägras talmannen hänvisa frågan på vad utskottet har till förklarat icke strida mot konstitutionsutskottet grundlag eller mot denna för avgörande. Talmannen riksdagsordning. får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot Vad som sägs i första grundlag eller mot denna stycket om prövning av lag. propositions grundlagsenlighet gäller Vad som sägs i första ej fråga huruvida 2 kap. stycket om prövning av 12 § tredje stycket ett yrkandes regeringsformen är grundlagsenlighet gäller tillämpligt i fråga om inte frågan om huruvida 2 visst lagförslag. kap. 12 § tredje stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag. ----------------------------------------------------- Yttranderätten ----------------------------------------------------- 10 §[8] ----------------------------------------------------- Vid sammanträde får varje Vid ett sammanträde får ledamot och varje varje ledamot och varje statsråd, med de undantag statsråd, med de undantag denna riksdagsordning som föreskrivs i denna föreskriver, fritt yttra lag, fritt yttra sig i sig i alla frågor som är alla frågor som är under under behandling och om behandling och om lagligheten av allt som lagligheten av allt som tilldrager sig vid tilldrar sig vid sammanträdet. sammanträdet. Statschefen kan avgiva Statschefen får avge ämbetsförklaring inför ämbetsförklaring inför kammaren. kammaren. Talmannen kan efter Talmannen får efter samråd med de särskilda samråd med de särskilda företrädarna för företrädarna för partigrupperna besluta partigrupperna besluta att debatt utan samband att en debatt utan med annan handläggning samband med annan får äga rum vid handläggning skall äga sammanträde med kammaren. rum vid ett sammanträde Sådan debatt får med kammaren. En sådan begränsas till att avse debatt får begränsas till särskilt ämne eller delas ett särskilt ämne eller in i avsnitt efter ämne. delas in i avsnitt efter ämne. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 2.10.1 ----------------------------------------------------- Meddelande om debatt Ett meddelande om en enligt 10 § tredje debatt enligt 10 § tredje stycket skall tagas upp stycket skall tas upp på på föredragningslistan föredragningslistan till till det sammanträde då det sammanträde då debatten skall äga rum. debatten skall äga rum. ----------------------------------------------------- Jäv ----------------------------------------------------- 11 § ----------------------------------------------------- Ingen får vid sammanträde Ingen får vid ett deltaga i behandlingen av sammanträde delta i ärende som personligen behandlingen av ett rör honom eller någon ärende som personligen honom närstående. rör honom eller henne Statsråd får dock deltaga eller någon närstående. i överläggningen i ärende Ett statsråd får dock angående hans delta i överläggningen i tjänsteutövning. ett ärende som rör hans eller hennes tjänsteutövning. ----------------------------------------------------- Begränsningar i yttrandefriheten ----------------------------------------------------- 12 § ----------------------------------------------------- Ingen får vid sammanträde Ingen får vid ett uttala sig otillbörligt sammanträde uttala sig om annan eller begagna otillbörligt om någon personligen förolämpande annan eller använda uttryck eller i övrigt i personligen förolämpande ord eller handling uttryck eller i övrigt i uppträda på sätt som ord eller handling strider mot god ordning. uppträda på ett sätt som Den som har ordet skall strider mot god ordning. begränsa sitt anförande till det ämne som Den som har ordet skall behandlas. begränsa sitt anförande till det ämne som Bryter någon mot vad som behandlas. föreskrives i första stycket och rättar han Om någon bryter mot sig ej efter talmannens bestämmelserna i första erinran, får talmannen eller andra stycket och taga från honom ordet för inte rättar sig efter pågående överläggning. talmannens erinran, får talmannen ta från honom eller henne ordet för den pågående överläggningen. ----------------------------------------------------- Uppläggningen av debatterna ----------------------------------------------------- 13 §[9] ----------------------------------------------------- Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar. ----------------------------------------------------- Begränsningar i yttranderätten ----------------------------------------------------- 14 § ----------------------------------------------------- Riksdagen kan i Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse till tilläggsbestämmelse denna riksdagsordning begränsa antalet föreskriva begränsning av anföranden som en talare antalet anföranden som en får hålla under talare får hålla under överläggningen i en fråga överläggningen i en fråga samt tiden för varje och av tiden för varje anförande. Därvid får anförande. Därvid får skillnad göras mellan skillnad göras mellan olika kategorier av olika kategorier av talare, såsom statsråd talare, såsom statsråd och företrädare för och företrädare för majoritet eller minoritet majoritet eller minoritet i utskott eller för i utskott eller för partigrupp, samt mellan partigrupp, samt mellan talare som har gjort en talare som har förhandsanmälan inför en efterkommit anmodan av överläggning och talare talmannen om som inte har gjort det. förhandsanmälan inför en överläggning och talare som har underlåtit det. En sådan begränsning i Begränsning i yttranderätten får på yttranderätten som sägs i förslag av talmannen första stycket kan på beslutas också särskilt i förslag av talmannen samband med beslutas också särskilt i överläggningen i en viss samband med fråga. Beslutet fattas överläggningen i viss utan föregående fråga. Beslutet fattas överläggning. utan föregående överläggning. Var och en som vill yttra sig i en fråga Vid tillämpningen av skall dock få tala i denna paragraf skall minst fyra minuter. alltid iakttagas att envar som vill yttra sig i en fråga därvid får tala i fyra minuter. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 2.14.1 ----------------------------------------------------- Den som önskar ordet vid Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren en överläggning i skall såvitt möjligt göra kammaren skall om möjligt anmälan därom till anmäla detta till kammarkansliet senast kammarkansliet senast dagen före det klockan 16.30 dagen före sammanträde då det sammanträde då överläggningen skall överläggningen skall inledas. Sådan anmälan inledas. Anmälan skall skall uppta den beräknade innehålla den beräknade tiden för anförandet. tiden för anförandet. Anförande från ledamot Ett anförande från en som underlåtit ledamot som inte gjort förhandsanmälan får ej förhandsanmälan enligt överstiga fyra minuter, första stycket får inte om inte talmannen finner överstiga fyra minuter, skäl att medge längre om inte talmannen finner tid. skäl att medge längre tid. Nytt anförande från den som tidigare haft ordet Ett nytt anförande från vid överläggningen i en den som tidigare haft viss fråga får inte ordet för anförande vid överstiga två minuter. överläggningen i en viss fråga får inte överstiga Vad som föreskrives i två minuter. första, andra och tredje styckena skall ej Bestämmelserna i tillämpas när första-tredje styckena interpellation eller skall inte tillämpas när fråga besvaras. en interpellation eller en fråga besvaras. ----------------------------------------------------- 2.14.2[10] ----------------------------------------------------- Talmannen bestämmer efter Talmannen bestämmer samråd med de särskilda efter samråd med de företrädarna för särskilda företrädarna partigrupperna om tiden för partigrupperna om för anförande i särskilt tiden för anföranden i en anordnad debatt utan särskilt anordnad debatt samband med annan enligt 10 § tredje handläggning. stycket. ----------------------------------------------------- Talarordningen ----------------------------------------------------- 15 § ----------------------------------------------------- Talmannen bestämmer Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som ordningen mellan dem som före överläggningen i en före överläggningen i en viss fråga har anmält att viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som de vill yttra sig. De som begär ordet under begär ordet under överläggningen yttrar sig överläggningen yttrar sig i den ordning de har i anmälningsordning. anmält sig. Oberoende av Utan hinder av vad som talarordningen och utan sägs i första stycket kan förhandsanmälan får statsråd som inte talmannen medge att föranmält sig få ordet för ett anförande. Med 1. ett statsråd som inte talmannens medgivande kan tidigare har hållit ett statsråd och ledamot få anförande får ordet för ordet för genmäle till ett anförande och annan talare. 2. ett statsråd eller en ledamot, som redan har hållit ett anförande, får ordet för en replik som innehåller upplysning eller rättelse med anledning av en föregående talares anförande eller bemötande av angrepp från talarens sida. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 2.15.1 ----------------------------------------------------- Oberoende av Oberoende av talarordningen och utan talarordningen och utan förhandsanmälan kan förhandsanmälan kan ett statsråd som inte statsråd som inte tidigare haft ordet vid tidigare har hållit ett överläggningen i en viss anförande vid fråga få ordet för ett överläggningen i en viss anförande om högst tio fråga få ordet för ett minuter. anförande om högst tio minuter. Talmannen kan oberoende av talarordningen ge Tiden för en replik får ordet till statsråd eller inte överstiga två ledamot för genmäle som minuter, om inte innehåller upplysning talmannen av särskilda eller rättelse med skäl medger en anledning av föregående utsträckning till fyra talares anförande eller minuter. Varje talare kan bemötande av angrepp från få avge två repliker på dennes sida. Tiden för samma huvudanförande. Har genmäle får ej överstiga talmannen redan beviljat två minuter, om talmannen en talare rätt till inte av särskilda skäl replik, får talaren yttra medger en utsträckning sig innan ett statsråd till fyra minuter. Varje håller ett anförande som talare kan få avge två bryter talarordningen. genmälen på samma huvudanförande. Har talmannen redan beviljat talare rätt till genmäle får denne yttra sig innan statsråd håller ett anförande. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- 2.15.2 ----------------------------------------------------- Oberoende av Oberoende av talarordningen får talarordningen får en ledamot under ledamot under överläggningen i en fråga överläggningen i en fråga instämma med föregående instämma med föregående talare utan att angiva talare utan att ange skäl. skäl. ----------------------------------------------------- 2.15.4 2.15.3 ----------------------------------------------------- Den som yttrar sig skall Den som yttrar sig skall tala från talarstolen tala från talarstolen eller från sin plats i eller från sin plats i plenisalen. Talmannen får plenisalen. Talmannen får dock anvisa annan plats i dock anvisa en annan plenisalen från vilken plats i plenisalen. talare skall yttra sig. ----------------------------------------------------- Protokoll ----------------------------------------------------- 16 § ----------------------------------------------------- Vid sammanträde föres Vid sammanträdena förs fullständigt protokoll. fullständiga protokoll. Ingen får tala utanför Ingen får tala utanför protokollet. Vid protokollet. Vid justering av protokoll justering av ett får beslut ej ändras. protokoll får beslut inte ändras. Kammarens protokoll samt de handlingar som anses Kammarens protokoll samt böra ingå i bihanget till de handlingar som hör detta protokoll skall till detta protokoll utgivas av trycket, om de skall tryckas, om de inte ej enligt vad som skall hållas hemliga föreskrives särskilt enligt särskilda skall hållas hemliga. föreskrifter. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 2.16.1 ----------------------------------------------------- Yttrande vid sammanträde Ett yttrande vid ett skall upptecknas och utan sammanträde skall dröjsmål göras upptecknas stenografiskt, tillgängligt på skrivas ut och utan kammarkansliet. Har dröjsmål göras talaren ej gjort tillgängligt på anmärkning mot kammarkansliet. Om uppteckningen senast talaren inte har gjort klockan 12 den tredje någon anmärkning mot vardagen, lördagar utskriften senast klockan oräknade, efter 12 den tredje vardagen, sammanträdet, anses han lördagar oräknade, efter ha godkänt den. Om sammanträdet, anses han talaren justerar eller hon ha godkänt den. uppteckningen, bör han på Om talaren justerar den anteckna sitt namn utskriften, bör han eller eller sin signatur. hon anteckna sitt namn eller sin signatur på den. ----------------------------------------------------- 2.16.2 ----------------------------------------------------- Protokoll justeras av Ett protokoll justeras kammaren på femte av kammaren på femte vardagen efter vardagen efter sammanträdet, om sammanträdet, om riksdagen sammanträder riksdagen sammanträder då, och annars vid då, och annars vid det närmast följande närmast följande sammanträde. sammanträdet. Ett protokoll som inte kan Protokoll som icke justeras inom en månad, enligt bestämmelserna i justeras vid den tidpunkt första stycket kan som talmannen bestämmer. justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt Protokollet justeras som talmannen bestämmer. inför de ledamöter som är Protokollet justeras närvarande. inför de ledamöter som är närvarande. Vid justeringen får en ledamot begära Vid beriktigande av justeringssammanträde kan protokollet i fråga om ledamot begära ett yttrande som en annan beriktigande av ledamot har godkänt protokollet i fråga om enligt 2.16.1. yttrande som annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1. ------------------------------------------------ 3 kap. Ärendenas väckande ----------------------------------------------------- Propositioner ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Regeringen avgiver Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen förslag till riksdagen genom proposition. genom en proposition. Proposition skall vara En proposition skall åtföljd av regeringens innehålla regeringens protokoll i ärendet, av protokoll i ärendet, en redogörelse för ärendets redovisning av ärendets tidigare behandling, av beredning och skälen för motivering och av regeringens förslag. Lagrådets yttrande, då Propositioner med sådant föreligger. lagförslag skall i förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 3.1.1 ----------------------------------------------------- Proposition avlämnas En proposition ges in genom att den gives in till kammarkansliet. Den till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid anmäles av talmannen vid ett sammanträde med sammanträde med kammaren kammaren efter det att efter det att den har den har delats ut till delats ut till riksdagens ledamöterna. ledamöter. ----------------------------------------------------- Budgetpropositionen ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Budgetåret börjar den 1 Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen skall januari. Regeringen skall dessförinnan avlämna dessförinnan lämna en proposition med förslag proposition med förslag till statens inkomster till statens inkomster och utgifter för och utgifter för budgetåret budgetåret (budgetproposition). I (budgetproposition). förslaget skall även ingå en redovisning av statens tillgångar och skulder. Budgetpropositionen Budgetpropositionen skall innehålla en skall innehålla finansplan och ett finansplan och förslag till reglering av nationalbudget samt statsbudgeten. Om förslag till reglering av riksdagen med stöd av statsbudgeten. Har bestämmelserna i 5 kap. riksdagen med stöd av 12 § har fattat beslut om bestämmelserna i 5 kap. att hänföra 12 § fattat beslut om statsutgifterna till utgiftsområden skall utgiftsområden, skall förslaget till förslaget till statsbudget innehålla en statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på fördelning av anslagen på de av riksdagen beslutade dessa utgiftsområden. utgiftsområdena. Endast om regeringen Endast om regeringen anser att det finns finner synnerliga synnerliga ekonomisk- ekonomisk-politiska skäl politiska skäl, får en föreligga får proposition proposition om statens angående statens inkomster eller utgifter inkomster och utgifter för det närmast följande för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetåret avlämnas efter budgetpropositionen. budgetpropositionen. En proposition med Proposition med förslag förslag om ett nytt eller om nytt eller väsentligen väsentligen höjt anslag höjt anslag eller om eller om riktlinjer sådana riktlinjer för enligt 9 kap. 7 § viss statsverksamhet som regeringsformen för en avses i 9 kap. 7 § viss statsverksamhet för regeringsformen bör längre tid än anslaget innehålla uppskattning av till verksamheten avser framtida kostnader för bör innehålla en det ändamål som förslaget uppskattning av de avser. Om förslag till framtida kostnaderna för anslag grundar sig på det ändamål som förslaget plan för längre tid än avser. Om ett förslag den för vilken anslaget till anslag grundar sig har beräknats i på en plan för en längre propositionen, bör planen tid än den för vilken redovisas. anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 3.2.1[11] ----------------------------------------------------- Budgetpropositionen skall Budgetpropositionen avlämnas senast den 20 skall lämnas senast den september. Under år då 20 september under de år riksdagsval hålles i då riksdagsval inte hålls september, skall i september. I annat fall budgetpropositionen skall budgetpropositionen avlämnas senast en vecka lämnas senast en vecka efter riksmötets efter riksmötets öppnande. öppnande. Om detta till följd av regeringsskifte Om hinder möter till inte är möjligt, skall följd av regeringsskifte budgetpropositionen att iakttaga vad som lämnas inom tio dagar föreskrivits i första efter det att en ny stycket, skall regering har tillträtt, budgetpropositionen dock senast den 15 avlämnas inom tio dagar november. efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Regeringen skall årligen senast den 15 april avlämna proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition). ----------------------------------------------------- 3.2.2 ----------------------------------------------------- Regeringen skall årligen senast den 15 april lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition). ----------------------------------------------------- 3.2.2 3.2.3 ----------------------------------------------------- Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten. ----------------------------------------------------- 2 a § ----------------------------------------------------- Beträffande det budgetår som börjar den 1 juli 1995 gäller att det löper till och med den 31 december 1996. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- När propositioner skall lämnas ----------------------------------------------------- 3 § ----------------------------------------------------- Riksdagen fastställer på Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när förslag av talmannen när propositioner, som propositioner som enligt regeringen anser böra regeringens mening bör behandlas under pågående behandlas under det riksmöte, senast skall pågående riksmötet, avlämnas i de fall icke senast skall lämnas. Om särskild tidpunkt en särskild tidpunkt föreskrivs i föreskrivs i denna lag, riksdagsordningen. gäller dock den tidpunkten. ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Beslut enligt 3 § gäller Beslut enligt 3 § gäller ej inte 1. i fråga om 1. i fråga om en proposition varigenom proposition varigenom regeringen enligt lag för regeringen enligt lag prövning underställer underställer riksdagen en riksdagen en utfärdad utfärdad förordning för förordning, prövning eller 2. om regeringen finner 2. om regeringen anser synnerliga skäl föreligga att det finns synnerliga att avlämna propositionen skäl att lämna en senare. proposition senare. ----------------------------------------------------- 5 § ----------------------------------------------------- Regeringen bör avlämna Regeringen bör lämna sina propositioner på propositioner på sådana sådana tider att tider att en anhopning av anhopning av arbete hos arbete hos riksdagen om riksdagen om möjligt möjligt undviks. förebygges. Regeringen Regeringen skall samråda skall samråda med med talmannen om detta. talmannen därom. ----------------------------------------------------- Skriftlig och muntlig information från regeringen ----------------------------------------------------- 6 § ----------------------------------------------------- Regeringen får lämna Regeringen får lämna meddelande till riksdagen information till genom skrivelse eller riksdagen genom en också muntligen genom skrivelse eller muntligen statsråd vid sammanträde genom ett statsråd vid med kammaren. ett sammanträde med kammaren. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 3.6.1 ------------------------------------------------------ En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna. ------------------------------------------------------ 3.6.1 3.6.2 ------------------------------------------------------ Skall statsråd vid Om ett statsråd avser sammanträde med kammaren att lämna muntlig lämna muntligt meddelande information vid ett till riksdagen, bör sammanträde med kammaren, anteckning härom göras på bör detta antecknas på föredragningslistan till föredragningslistan till sammanträdet. sammanträdet. ------------------------------------------------------ 3.6.2 3.6.3 ------------------------------------------------------ Regeringen skall årligen, Genom en skrivelse skall senast den 1 mars, lämna regeringen årligen, riksdagen redogörelse för senast den 1 mars, lämna verksamheten inom de riksdagen en redogörelse kommittéer som tillsatts för verksamheten inom de på grund av regeringens kommittéer som tillsatts beslut. på grund av regeringens beslut. ------------------------------------------------------ Utskottsinitiativ ----------------------------------------------------- 7 § ----------------------------------------------------- Utskott får väcka förslag Ett utskott får väcka hos riksdagen i ämne som förslag hos riksdagen i hör till dess ett ämne som hör till handläggning. dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett Finansutskottet får i utskottsbetänkande. ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ämne Finansutskottet får i som hör till annat ekonomisk-politiskt syfte utskotts väcka förslag även i ett beredningsområde. ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. ----------------------------------------------------- Framställningar och redogörelser från riksdagsorgan ----------------------------------------------------- 8 § ----------------------------------------------------- Annat organ som helt Riksdagsstyrelsen, eller delvis utses av fullmäktige och riksdagen får väcka direktionen i Riksbanken, förslag hos riksdagen i Riksdagens ombudsmän, fråga som rör organets styrelsen i kompetens, organisation, Riksrevisionen samt personal eller riksrevisorerna får göra verksamhetsformer. framställningar hos riksdagen i frågor som rör organets kompetens, organisation, personal Riksdagen kan föreskriva eller verksamhetsformer. att sådant organ även i annat fall får väcka Riksdagen får föreskriva förslag hos riksdagen. att riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Om redogörelse till styrelsen i riksdagen från Riksrevisionen även i riksdagsorgan är särskilt andra fall får göra föreskrivet. framställningar hos riksdagen. Vad som sägs i första-tredje styckena Särskilda bestämmelser gäller även direktionen i om redogörelser till Riksbanken. riksdagen från ett riksdagsorgan finns i lag. Vad som sägs i första stycket gäller också var och en av riksrevisorerna i Riksrevisionen. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 3.8.1 ----------------------------------------------------- Förslag och redogörelse En framställning eller från riksdagsorgan, som en redogörelse från ett avses i 8 §, ingives till riksdagsorgan ges in till kammarkansliet och kammarkansliet. Den anmäles av talmannen vid anmäls av talmannen vid sammanträde med kammaren ett sammanträde med efter det att förslaget kammaren efter det att eller redogörelsen har den har delats ut till delats ut till riksdagens ledamöterna. ledamöter. ----------------------------------------------------- 3.8.2[12] ----------------------------------------------------- Riksdagsstyrelsen får Riksdagsstyrelsen får väcka förslag hos göra framställningar hos riksdagen i fråga som riksdagen i frågor som gäller riksdagsarbetets gäller riksdagsarbetets bedrivande eller i annan bedrivande eller i andra fråga om den faller under frågor som hör till styrelsens handläggning. styrelsens handläggning. Styrelsen kan vidare i Styrelsen får vidare i annat fall framlägga andra fall göra förslag för riksdagen i framställningar hos fråga som gäller riksdagen i frågor som riksdagen eller dess gäller riksdagen eller organ, om förslaget dess organ om grundar sig på utredning framställningarna grundar som styrelsen har sig på förslag från tillsatt på riksdagens utredningar som styrelsen uppdrag. har tillsatt på riksdagens uppdrag. ----------------------------------------------------- 3.8.3 ----------------------------------------------------- Om förslagsrätt för Riksbanksfullmäktige och fullmäktige och Riksbankens direktion får direktionen i Riksbanken, göra framställningar hos Riksdagens ombudsmän och riksdagen inom sina Riksdagens revisorer i ansvarsområden. annan fråga än som avses i 8 § första stycket föreskrives särskilt. ----------------------------------------------------- 3.8.4 ----------------------------------------------------- Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen får göra framställningar hos riksdagen med anledning av en fråga som uppkommit i deras tillsynsverksamhet. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. ----------------------------------------------------- 3.8.5 ----------------------------------------------------- Riksrevisionens styrelse får göra framställningar hos riksdagen med anledning av riksrevisorernas beslut i granskningsärenden avseende effektivitetsrevisionen och den årliga rapporten samt revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. ----------------------------------------------------- Motioner ----------------------------------------------------- 9 § ----------------------------------------------------- Riksdagsledamot avgiver En riksdagsledamot förslag till riksdagen lämnar ett förslag till genom motion. riksdagen genom en motion. I en och samma motion får icke sammanföras I en och samma motion förslag i skilda ämnen. får inte förslag i skilda ämnen sammanföras. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 3.9.1 ----------------------------------------------------- Motion avlämnas genom att En motion ges in till den gives in till kammarkansliet senast kammarkansliet. Motion klockan 16.30 sista skall ingivas senast motionsdagen. Motioner klockan 16.30 sista bör lämnas i fyra motionsdagen. Motion bör exemplar och innehålla lämnas i fyra exemplar uppgift om det parti som och innehålla uppgift om motionären tillhör. det parti som motionären tillhör. Talmannen anmäler motion Talmannen anmäler för kammaren. motionerna för kammaren. ----------------------------------------------------- Den allmänna motionstiden ----------------------------------------------------- 10 § ----------------------------------------------------- Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (allmän motionstid). ----------------------------------------------------- Den allmänna motionstiden Den allmänna pågår, om inte riksdagen motionstiden pågår, om på förslag av talmannen inte riksdagen på förslag bestämmer annat, från av talmannen bestämmer början av riksmöte som annat, från början av inleds under augusti, riksmöte som inleds under september eller oktober augusti, september eller och så länge som motioner oktober och så länge som får avlämnas med motioner får lämnas med anledning av anledning av budgetpropositionen. budgetpropositionen. ----------------------------------------------------- Följdmotioner ----------------------------------------------------- 11 § ----------------------------------------------------- Motion med anledning av Motioner med anledning proposition får väckas av en proposition, en inom femton dagar från skrivelse, en den dag då propositionen framställning eller en anmäldes i kammaren. I redogörelse får väckas ärende som måste avgöras inom femton dagar från skyndsamt kan riksdagen, den dag då propositionen, om den finner synnerliga skrivelsen, skäl föreligga, på framställningen eller förslag av regeringen redogörelsen anmäldes i besluta om kortare kammaren. Om en motionstid. Riksdagen kan proposition eller en om särskilda skäl framställning måste föreligger på förslag av behandlas skyndsamt, får talmannen besluta att riksdagen, om den anser förlänga tiden för att det finns synnerliga avlämnande av motion. skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, Motion får väckas även får riksdagen på förslag med anledning av av talmannen besluta att skrivelse från förlänga motionstiden. regeringen. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket, om inte annat följer av 19 §. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 3.11.1 ----------------------------------------------------- Förslag om förlängning av Ett förslag om motionstiden enligt 11 § förlängning av första stycket sista motionstiden lämnas punkten framställes senast vid det andra senast vid andra sammanträdet efter det då sammanträdet efter det då propositionen, propositionen anmäldes i skrivelsen, kammaren. Beslut om framställningen eller förlängning fattas senast redogörelsen anmäldes i vid därefter följande kammaren. Ett beslut om sammanträde. förlängning fattas senast vid nästa sammanträde. ----------------------------------------------------- Följdmotioner med anledning av uppskov ----------------------------------------------------- 12 § ----------------------------------------------------- Har proposition Om behandlingen av en uppskjutits från en proposition, en valperiod för riksdagen skrivelse, en till nästa, får motion framställning eller en med anledning av redogörelse har propositionen väckas inom uppskjutits från en sju dagar från början av valperiod för riksdagen den nya valperioden. till nästa, får motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen väckas inom Vid tillämpningen av sju dagar från början av första stycket skall med den nya valperioden. proposition jämställas skrivelse som avses i 11 § andra stycket. ----------------------------------------------------- 13 § ----------------------------------------------------- Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas också på motion med anledning av förslag eller redogörelse av sådant riksdagens organ som avses i 8 §. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Motioner med anledning av en händelse av större vikt ----------------------------------------------------- 15 § 13 § ----------------------------------------------------- Motion med anledning av Motioner med anledning händelse av större vikt av en händelse av större får väckas gemensamt av vikt får väckas gemensamt minst tio ledamöter, om av minst tio ledamöter, händelsen ej har kunnat om händelsen inte kunde förutses eller beaktas förutses eller beaktas under motionstid som under den allmänna avses i 10 § eller kunnat motionstiden eller någon föranleda motionsrätt annan motionstid som enligt annan bestämmelse anges i detta kapitel. i detta kapitel. ----------------------------------------------------- Anmälan av vilande beslut och undantag från en tidsfrist ----------------------------------------------------- 16 § 14 § ----------------------------------------------------- Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet skall till kammaren för skall till kammaren för slutligt beslut anmäla slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende vilande beslut i ärenden angående grundlag eller angående grundlag eller riksdagsordningen. Skall riksdagsordningen. Om den efter vad som sägs i ordning som gäller för regeringsformen i annat grundlagsändring eller fall tillämpas den ändring av ordning som gäller för riksdagsordningen, enligt grundlagsändring, skall en bestämmelse i vilande beslut i ärendet regeringsformen skall anmälas av det utskott tillämpas i något annat till vars handläggning fall, skall ett vilande frågan hör. beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan hör. Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet skall vidare till skall vidare till kammaren anmäla beslut om kammaren anmäla ett undantag från den beslut om undantag från tidsfrist som föreskrives den tidsfrist som gäller i 8 kap. 15 § för framläggande av regeringsformen. förslag som skall antas i den ordning som föreskrivs i 8 kap. 15 § regeringsformen. ----------------------------------------------------- Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om misstroendeförklaring ----------------------------------------------------- 17 § 15 § ----------------------------------------------------- Yrkande om folkomröstning Ett yrkande om i grundlagsfråga eller om folkomröstning i en misstroendeförklaring grundlagsfråga eller om skall framställas vid en misstroendeförklaring sammanträde med kammaren. skall framställas vid ett Yrkandet skall avlämnas sammanträde med kammaren. skriftligen till Yrkandet skall lämnas protokollet så snart det skriftligen så snart det har framställts. har framställts. ----------------------------------------------------- Ansökan om medgivande om åtal eller frihetsberövande ----------------------------------------------------- 18 § 16 § ----------------------------------------------------- Vill åklagare påkalla att Om en åklagare vill att riksdagen enligt 4 kap. 8 riksdagen skall medge att § första stycket talan väcks mot en regeringsformen medgiver riksdagsledamot eller att att talan väckes mot ett ingripande görs i riksdagsledamot eller att hans eller hennes ingripande göres i dennes personliga frihet enligt personliga frihet, skall 4 kap. 8 § första stycket han skriftligen ansöka om regeringsformen, skall det hos riksdagens åklagaren skriftligen talman. Vad som har sagts ansöka om det hos nu om åklagare skall talmannen. Samma gälla även annan som vill förfarande skall begära riksdagens tillämpas om någon annan medgivande att få föra vill begära riksdagens talan vid domstol med medgivande att få föra anledning av talan vid en domstol med riksdagsledamots anledning av en handlande. riksdagsledamots handlande. Är ansökningshandlingen så ofullständig att den Om ansökningshandlingen icke kan läggas till är så ofullständig att grund för riksdagens den inte kan läggas till prövning eller har grund för riksdagens sökanden icke gjort prövning eller om antagligt att han är sökanden inte har gjort behörig att vidtaga eller troligt att han eller hon hos myndighet begära den är behörig att väcka åtgärd, varom fråga är, talan eller begära denna skall talmannen avvisa åtgärd hos en myndighet, ansökan. I annat fall skall talmannen avvisa skall han anmäla den vid ansökan. I annat fall sammanträde med kammaren. skall talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 3.18.1 3.16.1 ------------------------------------------------------ Sökande skall i En sökande skall i ansökningshandlingen ansökningshandlingen ange angiva de omständigheter de omständigheter som på vilka ansökan grundas. ansökan grundas på. ------------------------------------------------------ Återkallelser ------------------------------------------------------ 19 § 17 § ------------------------------------------------------ Proposition och motion får En proposition, en återkallas till dess skrivelse, en utskott har avgivit framställning, en betänkande i ärendet. redogörelse eller en Förslag som vilar enligt 2 motion får återkallas kap. 12 § tredje stycket till dess ett utskott har regeringsformen får avgett ett betänkande i återkallas till dess ärendet. Ett förslag som utskottet har avgivit nytt vilar minst tolv månader betänkande enligt 4 kap. 8 enligt 2 kap. 12 § tredje § femte stycket denna stycket regeringsformen riksdagsordning. får återkallas till dess utskottet har avgett ett nytt betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket Återkallas proposition, denna lag. förfaller motion som har väckts med anledning av Om en proposition, en propositionen. skrivelse, en framställning eller en Har proposition blivit redogörelse återkallas, återkallad, får motion faller de följdmotioner väckas med anledning därav som har väckts. inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes Om en proposition, en i kammaren. skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 3.19.1 3.17.1 ------------------------------------------------------ Återkallelse skall göras i En återkallelse av en skrivelse, som ingives proposition, en till kammarkansliet. skrivelse, en Talmannen avskriver framställning eller en förslag som har redogörelse skall göras i återkallats eller en skrivelse med förfallit på grund av återkallelse som ges in återkallelsen och gör till kammarkansliet. En anmälan härom i kammaren. återkallelse av en motion Om förslaget har hänvisats ges in skriftligen till till utskott, skall detta kammarkansliet. Talmannen underrättas om avskriver propositioner, avskrivningen. skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner som har återkallats eller fallit på grund av återkallelsen och anmäler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framställningen, redogörelsen eller motionen har hänvisats till ett utskott, skall utskottet underrättas om avskrivningen. ------------------------------------------------------ Beräkning av lagstadgad tid ------------------------------------------------------ 20 § 18 § ------------------------------------------------------ Vad som i allmänhet gäller Vad som i allmänhet om beräkning av lagstadgad gäller om beräkning av tid skall tillämpas också lagstadgad tid skall på tid då åtgärd enligt tillämpas också på tid då bestämmelse i detta en åtgärd enligt en kapitel senast skall bestämmelse i detta vidtagas. kapitel senast skall vidtas. ------------------------------------------------ 4 kap. Ärendenas beredning ----------------------------------------------------- Beredningstvånget ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Proposition, annan Propositioner, skrivelse än som avses i skrivelser, 2 kap. 10 § andra stycket framställningar, regeringsformen eller som redogörelser och motioner innebär återkallelse av skall hänvisas till ett proposition, motion samt utskott för beredning. förslag och redogörelse Detsamma skall gälla en från riksdagsorgan som ansökan enligt 3 kap. 16 avses i 3 kap. 8 § skall § om medgivande av åtal för beredning hänvisas eller frihetsberövande till utskott. Detsamma som talmannen har anmält skall gälla ansökan som i kammaren. åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren. Innan ett ärende Innan ärende hänvisas hänvisas till ett utskott till utskott skall det skall det bordläggas vid bordläggas vid ett sammanträde med sammanträde med kammaren, kammaren, om kammaren om kammaren icke beslutar inte beslutar om omedelbar hänvisning. omedelbar hänvisning. ----------------------------------------------------- Utskotten ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra utskott. Valet gäller till valperiodens slut. Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden. ----------------------------------------------------- För riksmöte före 1996/97 års riksmöte skall vad som enligt första och andra styckena gäller för valperiod i stället gälla för riksmöte. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 4.2.1 ----------------------------------------------------- Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande sexton utskott: 1. ett konstitutionsutskott (KU), 2. ett finansutskott (FiU), 3. ett skatteutskott (SkU), 4. ett justitieutskott (JuU), 5. ett lagutskott (LU), 6. ett utrikesutskott (UU), 7. ett försvarsutskott (FöU), 8. ett socialförsäkringsutskott (SfU), 9. ett socialutskott (SoU), 10. ett kulturutskott (KrU), 11. ett utbildningsutskott (UbU), 12. ett trafikutskott (TU), 13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU), 14. ett näringsutskott (NU), 15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och 16. ett bostadsutskott (BoU). Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan. ----------------------------------------------------- 4.2.2 ----------------------------------------------------- Tillsätter riksdagen Om riksdagen tillsätter ytterligare utskott, ytterligare något skall den angiva dess utskott, skall den ange huvudsakliga detta utskotts arbetsuppgifter. huvudsakliga arbetsuppgifter. ----------------------------------------------------- Utskottens ledamotsantal ----------------------------------------------------- 3 § ----------------------------------------------------- Varje utskott skall bestå Varje utskott skall av udda antal ledamöter, bestå av ett udda antal lägst femton. ledamöter, lägst femton. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 4.3.1 ----------------------------------------------------- Antalet ledamöter i utskotten fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. ----------------------------------------------------- Konstitutionsutskottets uppgifter ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift skall bereda ärenden som enligt 12 kap. 1 § rör grundlagarna och regeringsformen, bereda riksdagsordningen. ärenden som rör Bestämmelser om grundlagarna och konstitutionsutskottets riksdagsordningen. uppgifter finns också i 2 kap. 12 §, 8 kap. 15 § och 12 kap. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 § samt tilläggsbestämmelserna, 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och 8.12.1 denna lag. ----------------------------------------------------- Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter ----------------------------------------------------- 5 § ----------------------------------------------------- Finansutskottet skall, Finansutskottet skall utöver sina uppgifter bereda ärenden om enligt 9 kap. 4 § regeringsformen, bereda 1. allmänna riktlinjer ärenden om allmänna för den ekonomiska riktlinjer för den politiken och för ekonomiska politiken och budgetregleringen samt för budgetregleringen samt ärenden som rör 2. Riksbankens Riksbankens verksamhet. verksamhet. Finansutskottet skall dessutom bereda ärenden Finansutskottet skall om ramar för dessutom bereda förslagen utgiftsområden och om till utgiftsramar för beräkning av statens utgiftsområden och till inkomster enligt 5 kap. beräkning av statens 12 §. inkomster, om riksdagen har beslutat att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser om finansutskottets uppgifter finns också i 9 kap. 4 § regeringsformen och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i Skatteutskottet skall tilläggsbestämmelserna bereda ärenden om 4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 statliga och kommunala denna lag. skatter. Skatteutskottet skall bereda ärenden om statliga och kommunala skatter. Bestämmelser om skatteutskottets uppgifter finns också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3 denna lag. ----------------------------------------------------- Ärendefördelningen mellan utskotten ----------------------------------------------------- 6 § ----------------------------------------------------- Riksdagen föreskriver Riksdagen föreskriver efter vilka grunder efter vilka grunder övriga ärenden skall övriga ärenden skall fördelas mellan utskott. fördelas mellan Därvid skall iakttagas utskotten. Därvid skall att ärenden som hör till ärenden som hör till ett ett ämnesområde hänföres och samma ämnesområde till samma utskott. Dock hänföras till samma får bestämmas att ett utskott. Riksdagen får utskott skall finnas för dock bestämma att det beredning av ärenden om skall finnas ett utskott sådan lag som avses i 8 för beredning av ärenden kap. 2 § regeringsformen, om sådana lagar som avses oberoende av ämnesområde. i 8 kap. 2 § regeringsformen, Riksdagen kan avvika oberoende av ämnesområde. från de grunder som sålunda har fastställts Riksdagen får avvika liksom från 5 §, om det i från de grunder som har särskilt fall är påkallat fastställts liksom från 5 av hänsyn till sambandet §, om det i ett särskilt mellan olika ärenden, ett fall är påkallat av ärendes särskilda hänsyn till sambandet beskaffenhet eller mellan olika ärenden, ett arbetsförhållandena. ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena. Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 4.6.1 ----------------------------------------------------- Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet skall, utöver sina skall bereda ärenden om uppgifter enligt 4 §, bereda ärenden om 1. lagstiftning i lagstiftning i konstitutionella och konstitutionella och allmänt allmänt förvaltningsrättsliga förvaltningsrättsliga ämnen, ämnen, ärenden om press- eller partistöd, 2. lagstiftning om lagstiftning om radio, radio, television och television och film film, liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och opinionsbildning och religionsfrihet, övriga religionsfrihet, ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsman och 4. press- och partistöd, riksdagens myndigheter utom Riksbanken och 5. Riksrevisionen, Riksdagens revisorer, såvitt avser val av ärenden om medgivande riksrevisor, skiljande av från riksdagen att väcka riksrevisor från talan mot riksdagsledamot uppdraget, åtal mot eller att ingripa i hans riksrevisor och åtal mot personliga frihet samt ledamot av myndighetens ärenden av allmän styrelse, betydelse för den kommunala självstyrelsen. 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken och Riksrevisionen, 7. den kommunala Ärenden om anslag inom självstyrelsen samt utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör 8. medgivande från konstitutionsutskottets riksdagen att väcka talan beredning. mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av konstitutionsutskottet. ----------------------------------------------------- 4.6.2[13] ----------------------------------------------------- Finansutskottet skall, Finansutskottet skall utöver sina uppgifter bereda ärenden om enligt 5 § första stycket, bereda ärenden 1. penning-, kredit-, om penning-, kredit-, valuta- och valuta- och statsskuldspolitiken, statsskuldspolitiken, kredit- och fondväsendet, 2. kredit- och det affärsmässiga fondväsendet, försäkringsväsendet samt Riksdagens revisorer. Det 3. det affärsmässiga skall vidare bereda försäkringsväsendet, ärenden av allmän betydelse för den 4. Riksrevisionen i den kommunala ekonomin samt mån ärendena inte tillhör ärenden om statliga konstitutionsutskottets arbetsgivarfrågor, beredning, statlig statistik, redovisning, revision och 5. den kommunala rationalisering, om ekonomin, statens egendom och upphandling i allmänhet 6. statliga och arbetsgivarfrågor, förvaltningsekonomiska statlig statistik, ärenden i övrigt som icke redovisning, revision och rör enbart visst rationalisering, ämnesområde. Utskottet skall även bereda 7. statens egendom och budgettekniska ärenden, upphandling i allmänhet, granska beräkningen av statens inkomster samt 8. sammanställa förvaltningsekonomiska statsbudgeten. frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde samt Ärenden om anslag inom 9. budgettekniska utgiftsområdena 2. frågor. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Utskottet skall även Allmänna bidrag till granska beräkningen av kommuner, 26. statens inkomster och Statsskuldräntor m.m. sammanställa samt 27. Avgiften till statsbudgeten. Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets Ärenden om anslag inom beredning. utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet. ----------------------------------------------------- 4.6.3[14] ----------------------------------------------------- Skatteutskottet skall, Skatteutskottet skall utöver sina uppgifter bereda ärenden om enligt 5 § andra stycket, bereda ärenden om 1. taxering och taxering, uppbörd och skattebetalning, folkbokföring samt ärenden som rör 2. folkbokföring samt exekutionsväsendet. 3. exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatt, Ärenden om anslag inom tull och exekution utgiftsområde 3 Skatt, tillhör skatteutskottets tull och exekution bereds beredning. av skatteutskottet. ----------------------------------------------------- 4.6.4[15] ----------------------------------------------------- Justitieutskottet skall Justitieutskottet skall bereda ärenden som rör bereda ärenden om domstolarna, arrendenämnderna och 1. domstolarna, hyresnämnderna, åklagarväsendet, 2. arrendenämnderna och polisväsendet, hyresnämnderna, rättsmedicinen och kriminalvården samt 3. åklagarväsendet, ärenden rörande brottsbalken, 4. polisväsendet, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller 5. rättsmedicinen, har nära samband med föreskrifter i dessa 6. kriminalvården samt balkar. 7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa Ärenden om anslag inom balkar. utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör Ärenden om anslag inom justitieutskottets utgiftsområde 4 beredning. Rättsväsendet bereds av justitieutskottet. ----------------------------------------------------- 4.6.5 ----------------------------------------------------- Lagutskottet skall bereda Lagutskottet skall ärenden rörande bereda ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- 1. äktenskaps-, eller utsökningsbalken föräldra-, ärvda-, eller lagar som ersätter handels-, jorda- och eller anknyter till utsökningsbalkarna och föreskrifter i dessa lagar som ersätter eller balkar, i den mån anknyter till ärendena icke tillhör föreskrifter i dessa annat utskotts beredning. balkar, i den mån Det skall vidare bereda ärendena inte tillhör ett ärenden som gäller annat utskotts beredning, försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt 2. med undantag för försäkringsavtalsrätt, bostadsrätt, växel- och checkrätt, 3. bolags- och skadeståndsrätt, föreningsrätt med immaterialrätt, undantag för bostadsrätt, transporträtt, konkursrätt, 4. växel- och checkrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt 5. skadeståndsrätt, samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt 6. immaterialrätt, privaträttslig beskaffenhet. 7. transporträtt, 8. konkursrätt, 9. konsumenträtt, 10. internationell privaträtt samt 11. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet. ----------------------------------------------------- 4.6.6[16] ----------------------------------------------------- Utrikesutskottet skall Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets bereda ärenden om förhållande till och överenskommelser med 1. rikets förhållande andra stater och till och överenskommelser mellanfolkliga med andra stater och organisationer, bistånd mellanfolkliga till annat lands organisationer, utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel 2. bistånd till andra och internationellt länders utveckling samt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena 3. utrikeshandel i icke tillhör annat övrigt och utskotts beredning. internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. utgiftsområdena 5 Internationell samverkan Internationell samverkan och 7. Internationellt och 7 Internationellt bistånd tillhör bistånd bereds av utrikesutskottets utrikesutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.7[17] ----------------------------------------------------- Försvarsutskottet skall Försvarsutskottet skall bereda ärenden om den bereda ärenden om militära och - i den mån sådana ärenden inte 1. den militära delen av tillhör något annat totalförsvaret, utskotts beredning - den civila delen av 2. den civila delen av totalförsvaret samt totalförsvaret, i den mån ärenden om samordningen sådana ärenden inte inom totalförsvaret. Det tillhör något annat skall även bereda ärenden utskotts beredning, om fredsräddningstjänst och kustbevakningen. 3. samordningen inom totalförsvaret, 4. fredsräddningstjänsten samt 5. kustbevakningen. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6. Försvar utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot samt beredskap mot sårbarhet tillhör sårbarhet bereds av försvarsutskottets försvarsutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.8 ----------------------------------------------------- Socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om skall bereda ärenden om allmän försäkring, arbetsskadeförsäkring och 1. allmän försäkring, stöd åt barnfamiljer. Det skall även bereda ärenden 2. allmän pension, om svenskt medborgarskap samt utlännings- och 3. invandrarfrågor. arbetsskadeförsäkring, 4. ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, 5. svenskt medborgarskap samt 6. utlännings- och invandrarfrågor. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8. utgiftsområdena 8 Invandrare och Invandrare och flyktingar, 10. Ekonomisk flyktingar, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och trygghet vid ålderdom och 12. Ekonomisk trygghet 12 Ekonomisk trygghet för för familjer och barn familjer och barn bereds tillhör av socialförsäkringsutskottets socialförsäkringsutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.9 ----------------------------------------------------- Socialutskottet skall Socialutskottet skall bereda ärenden som rör bereda ärenden om omsorger om barn och ungdom utom 1. omsorger om barn och förskoleverksamhet och ungdom utom skolbarnsomsorg, omsorg förskoleverksamhet och om äldre och skolbarnsomsorg, handikappade, åtgärder mot missbruk och andra 2. omsorg om äldre och socialtjänstfrågor. Det handikappade, skall även bereda ärenden om alkoholpolitiska 3. åtgärder mot missbruk åtgärder, hälso- och och andra sjukvård samt sociala socialtjänstfrågor, ärenden i övrigt. 4. alkoholpolitiska åtgärder, 5. hälso- och sjukvård samt 6. sociala ärenden i övrigt. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9. utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör social omsorg bereds av socialutskottets socialutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.10 ----------------------------------------------------- Kulturutskottet skall Kulturutskottet skall bereda ärenden som rör bereda ärenden om allmänna kultur- och bildningsändamål, 1. allmänna kultur- och folkbildning, bildningsändamål, ungdomsverksamhet, internationellt 2. folkbildning, kulturellt samarbete samt idrotts- och 3. ungdomsverksamhet, friluftsverksamhet. Det skall även bereda 4. internationellt kyrkofrågor och ärenden kulturellt samarbete, om radio och television i den mån de icke tillhör 5. idrotts- och konstitutionsutskottets friluftsverksamhet, beredning. 6. trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning samt 7. radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17. Kultur, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier, trossamfund och fritid tillhör fritid bereds av kulturutskottets kulturutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.11 ----------------------------------------------------- Utbildningsutskottet Utbildningsutskottet skall bereda ärenden om skall bereda ärenden om högre utbildning och forskning, studiestöd, 1. förskoleverksamhet skolväsendet samt och skolbarnsomsorg, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2. skolväsendet, 3. högre utbildning och forskning samt 4. studiestöd. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15. utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16. Studiestöd och 16 Utbildning och Utbildning och universitetsforskning universitetsforskning tillhör bereds av utbildningsutskottets utbildningsutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.12[18] ----------------------------------------------------- Trafikutskottet skall Trafikutskottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf, telefon, vägar, 1. vägar och vägtrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart. 2. järnvägar och järnvägstrafik, 3. sjöfart, 4. luftfart, 5. trafiksäkerhet, 6. post och telekommunikationer samt 7. informationsteknik. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör Kommunikationer bereds av trafikutskottets trafikutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.13[19] ----------------------------------------------------- Miljö- och Miljö- och jordbruksutskottet skall jordbruksutskottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och 1. jordbruk, skogsbruk, fiske samt trädgårdsnäring, jakt och väderlekstjänst. Det fiske, skall även bereda ärenden om kärnsäkerhet, 2. vädertjänst, naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som 3. kärnsäkerhet, icke tillhör annat utskotts beredning. 4. naturvård samt 5. miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. utgiftsområdena 20 Allmän Allmän miljö- och miljö- och naturvård samt naturvård samt 23. Jord- 23 Jord- och skogsbruk, och skogsbruk, fiske med fiske med anslutande anslutande näringar näringar bereds av miljö- tillhör miljö- och och jordbruksutskottet. jordbruksutskottets beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.14 ----------------------------------------------------- Näringsutskottet skall Näringsutskottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om allmänna riktlinjer för näringspolitiken och 1. allmänna riktlinjer därmed sammanhängande för näringspolitiken och forskningsfrågor samt därmed sammanhängande ärenden om industri och forskningsfrågor, hantverk, handel, energipolitik, 2. industri och regionalpolitik, statlig hantverk, företagsamhet samt pris- och 3. handel, konkurrensförhållanden i näringslivet. 4. energipolitik, 5. regionalpolitik, 6. statlig företagsamhet samt 7. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19. utgiftsområdena 19 Regional utjämning och Regional utjämning och utveckling, 21. Energi utveckling, 21 Energi och och 24. Näringsliv 24 Näringsliv bereds av tillhör näringsutskottets näringsutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.15[20] ----------------------------------------------------- Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om skall bereda ärenden om arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid, 1. semester, arbetsmiljö arbetsmarknadspolitik, samt jämställdhet mellan kvinnor och män i 2. arbetslivspolitik med arbetslivet. arbetsrätt samt 3. jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14. Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv tillhör Arbetsliv bereds av arbetsmarknadsutskottets arbetsmarknadsutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- 4.6.16 ----------------------------------------------------- Bostadsutskottet skall Bostadsutskottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om bostadspolitiken, hyra, bostadsrätt, tomträtt, 1. bostadspolitik, vattenrätt, bebyggelseplanläggning, 2. hyra, bostadsrätt och byggnadsväsendet, fysisk tomträtt, planering, expropriation, fastighetsbildning och 3. vattenrätt, lantmäteriväsendet. Det skall även bereda ärenden 4. om länsförvaltningen och bebyggelseplanläggning, rikets administrativa indelning samt sådana 5. byggnadsväsendet, kommunfrågor som icke tillhör något annat 6. fysisk planering, utskotts beredning. 7. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet, 8. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning samt 9. sådana kommunfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredning. ----------------------------------------------------- Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18. utgiftsområde 18 Samhällsplanering, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och bostadsförsörjning och byggande tillhör byggande bereds av bostadsutskottets bostadsutskottet. beredning. ----------------------------------------------------- Delning av ärende mellan flera utskott ----------------------------------------------------- 7 § ----------------------------------------------------- Annat ärende än Andra ärenden än budgetpropositionen får budgetpropositionen får delas mellan två eller delas mellan två eller flera utskott endast om flera utskott endast om särskilda skäl föranleder det finns särskilda skäl det. för det. ----------------------------------------------------- Samarbetet mellan utskotten ----------------------------------------------------- 8 § ----------------------------------------------------- Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Innan ett utskott avger ett betänkande med förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits. Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott om att bereda ett ärende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. ----------------------------------------------------- Behandlingstvång ----------------------------------------------------- 8 § 9 § ----------------------------------------------------- Utskott skall avgiva Utskotten skall avge betänkande i ärende som betänkanden i de ärenden har hänvisats till som har hänvisats till utskottet och som ej har dem och som inte har återkallats. Utskott kan återkallats. Sammansatta dock överflytta ärende utskott avger betänkanden till annat utskott, om till riksdagen. detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen. Innan utskott avgiver betänkande med förslag i ärende, som väckts inom riksdagen, skall Betänkanden i ärenden finansutskottet beredas vars behandling har tillfälle att yttra sig, uppskjutits till nästa om förslaget kan innebära valperiod enligt mer betydande framtida bestämmelserna i 5 kap. återverkningar på de 10 § skall avges av de offentliga utgifterna och utskott som har tillsatts inkomsterna. av den nyvalda riksdagen. Betänkande i ärende vars Ett utskott skall behandling har tillsammans med anmälan uppskjutits från en till kammaren av ett valperiod för riksdagen vilande beslut enligt 3 till nästa skall avgivas kap. 14 § lämna ett av utskott som har yttrande i ärendet. tillsatts av den nyvalda riksdagen. Om ett lagförslag har vilat i minst tolv Utskott skall till månader enligt 2 kap. 12 anmälan till kammaren av § tredje stycket vilande beslut som sägs i regeringsformen, skall 3 kap. 16 § foga yttrande utskottet avge ett nytt i ärendet. betänkande i ärendet. Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 4.8.1 4.9.1 ------------------------------------------------------ Beslut av finansutskottet Beslut av i fråga som avses i 9 kap. finansutskottet i en 4 § regeringsformen fråga som avses i 9 kap. meddelas regeringen genom 4 § regeringsformen skrivelse. meddelas regeringen genom en skrivelse. ------------------------------------------------------ Återförvisning och hänvisning till ett annat utskott ------------------------------------------------------ 9 § 10 § ------------------------------------------------------ Ärende, i vilket utskott Ett ärende, i vilket ett har avgivit betänkande, utskott har avgett ett skall från kammaren betänkande, skall återförvisas till återförvisas av kammaren utskottet för ytterligare till utskottet för beredning, om minst en ytterligare beredning, om tredjedel av de röstande minst en tredjedel av de ansluter sig till yrkande röstande ansluter sig om det. Återförvisning till ett yrkande om det. enligt denna paragraf får Återförvisning enligt ej göras mer än en gång i denna paragraf får inte samma ärende. göras mer än en gång i samma ärende. Kammaren kan även hänvisa ärendet till annat utskott Kammaren får även för ytterligare beredning. hänvisa ärendet till ett Föreligger samtidigt annat utskott för yrkande härom och yrkande ytterligare beredning. Om om återförvisning, skall det samtidigt finns ett sistnämnda yrkande prövas yrkande om detta och ett först. Beslutas därvid yrkande om återförvisning, förfaller återförvisning, skall det yrkandet om hänvisning sistnämnda yrkandet till annat utskott. prövas först. Om återförvisning beslutas, faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott. ------------------------------------------------------ Statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till ett utskott ------------------------------------------------------ 10 § 11 § ------------------------------------------------------ Statlig myndighet skall En statlig myndighet lämna upplysningar och skall lämna upplysningar avgiva yttrande, då och avge yttrande, då ett utskott begär det, om ej utskott begär det, om annat följer av 12 § andra inte annat följer av 13 § stycket. Sådan skyldighet tredje stycket. Denna åligger dock regeringen skyldighet har dock endast i fråga om arbetet regeringen endast i fråga inom Europeiska unionen på om arbetet inom utskottets ämnesområde. Europeiska unionen på Myndighet som ej lyder utskottets ämnesområde. under riksdagen kan En myndighet som inte hänskjuta begäran från lyder under riksdagen får utskott till regeringens hänskjuta en begäran från avgörande. ett utskott till regeringen för avgörande. Begär minst fem av ledamöterna i ett utskott Om minst fem av vid behandlingen av ett ledamöterna i ett utskott ärende att upplysningar vid behandlingen av ett eller yttrande skall ärende begär det, skall inhämtas enligt första utskottet inhämta stycket, skall utskottet upplysningar eller ett föranstalta om detta. yttrande enligt första Detsamma skall gälla om en stycket. Detsamma skall sådan begäran framställts gälla om en sådan begäran utan samband med framställts utan samband behandlingen av ett med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får unionen. Utskottet får avslå en begäran om avslå en begäran om upplysningar eller upplysningar eller ett yttrande, om den yttrande, om den framställts vid framställts vid behandlingen av ett ärende behandlingen av ett och utskottet finner att ärende och utskottet den begärda åtgärden finner att den begärda skulle fördröja ärendets åtgärden skulle fördröja behandling så att avsevärt ärendets behandling så men skulle uppkomma. att avsevärt men skulle Utskottet skall i så fall uppkomma. Utskottet skall i sitt betänkande redovisa i så fall i sitt skälen till att begäran betänkande redovisa har avslagits. skälen till att begäran har avslagits. Konstitutionsutskottet får icke avgiva Konstitutionsutskottet förklaring, att 2 kap. 12 får inte avge förklaring § tredje stycket att 2 kap. 12 § tredje regeringsformen icke är stycket regeringsformen tillämpligt i fråga om inte är tillämpligt i visst lagförslag, utan att fråga om ett visst lagrådet har yttrat sig i lagförslag, utan att saken. Lagrådet har yttrat sig. ------------------------------------------------------ Tid för utskottens sammanträden ------------------------------------------------------ 11 § 12 § ------------------------------------------------------ Utskott sammanträder när Ett utskott sammanträder riksdagsarbetet kräver när riksdagsarbetet det. kräver det. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 4.11.1 4.12.1 ------------------------------------------------------ Utskott sammanträder Ett utskott sammanträder första gången på kallelse första gången på kallelse av talmannen inom två av talmannen inom två dagar efter valet. dagar efter valet. Därefter sammanträder Därefter sammanträder utskottet på kallelse av utskottet på kallelse av ordföranden. För ändamål ordföranden. Ordföranden som sägs i 9 kap. 4 § skall kalla utskottet regeringsformen skall till sammanträde om minst talmannen sammankalla fem ledamöter av finansutskottet också på utskottet begär det. För begäran av regeringen. ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen skall talmannen sammankalla finansutskottet också på Personlig kallelse skall begäran av regeringen. utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. En personlig kallelse Kallelse bör om möjligt skall skickas till anslås i riksdagens samtliga ledamöter och lokaler senast klockan 18 suppleanter. Kallelsen dagen före sammanträdet. bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet. ------------------------------------------------------ 4.11.2 4.12.2 ------------------------------------------------------ Utskott får sammanträda Ett utskott får samtidigt med kammaren sammanträda samtidigt med endast om förhandlingen i kammaren endast om kammaren avser annat än överläggningen i kammaren ärendes avgörande eller avser annat än ett val och utskottet i förväg ärendes avgörande eller har medgivit det genom ett val och utskottet i enhälligt beslut förväg har medgett det genom ett enhälligt beslut. ------------------------------------------------------ 4.11.3 4.12.3 ------------------------------------------------------ Innan ordförande har Innan en ordförande har valts, föres ordet av den valts, förs ordet av den av de närvarande av de närvarande ledamöterna som har varit ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller längst tid. Om två eller flera har tillhört flera har tillhört riksdagen lika länge, har riksdagen lika länge, har den äldste av dem den äldste av dem företräde. företräde. ------------------------------------------------------ 4.11.4 4.12.4 ------------------------------------------------------ Över sammanträde med Protokoll skall föras utskott föres protokoll. vid utskottssammanträden. ------------------------------------------------------ Slutna och öppna utskottssammanträden ------------------------------------------------------ 12 § 13 § ------------------------------------------------------ Utskott skall sammanträda Ett utskott skall inom stängda dörrar. Om sammanträda inom stängda särskilda skäl föreligger, dörrar. Utskottet får kan utskottet medgiva att dock besluta att ett även annan än ledamot, sammanträde till den del suppleant och tjänsteman i det avser inhämtande av utskottet är närvarande. upplysningar helt eller Utskottet kan dock besluta delvis skall vara att sammanträde till den offentligt. del det avser inhämtande av upplysningar helt eller Ett utskott får medge delvis skall vara att även någon annan än offentligt. en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett slutet sammanträde, om det finns särskilda skäl. ------------------------------------------------------ Vid offentlig del av Vid en offentlig del av utskottssammanträde är ett utskottssammanträde företrädare för statlig är företrädare för en myndighet ej skyldig att statlig myndighet inte lämna uppgift för vilken skyldig att lämna en sekretess gäller hos uppgift för vilken myndigheten. sekretess gäller hos myndigheten. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 4.12.1 4.13.1 ------------------------------------------------------ Ljud- eller bildupptagning Ljud- eller vid offentlig del av bildupptagning vid en utskottssammanträde får offentlig del av ett äga rum efter utskottssammanträde får överenskommelse med göras om inte utskottet utskottet. beslutar annorlunda. ------------------------------------------------------ 4.12.2 4.13.2 ------------------------------------------------------ Vid offentlig del av Vid en offentlig del av utskottssammanträde skall ett utskottssammanträde finnas särskilda platser skall det finnas för åhörare. Åhörare som särskilda platser för uppträder störande kan åhörare. Åhörare som genast utvisas. Om uppträder störande får oordning uppstår bland genast utvisas. Om åhörare, kan ordföranden oordning uppstår bland utvisa samtliga åhörare. åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare. ------------------------------------------------------ Besökare till offentlig Besökare till en del av utskottssammanträde offentlig del av ett skall på anmodan avlämna utskottssammanträde skall ytterkläder och väskor på uppmaning lämna in samt föremål, som kan ytterkläder och väskor användas för att störa samt sådana föremål som ordningen vid kan användas för att sammanträdet, för störa ordningen vid förvaring under besöket i sammanträdet. Den som för ändamålet avsedda inte följer en sådan utrymmen. Den som inte uppmaning får vägras efterkommer sådan anmodan tillträde till får vägras tillträde till sammanträdet. De sammanträdet. inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen. ----------------------------------------------------- Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott. ----------------------------------------------------- Jäv vid ett utskottssammanträde ----------------------------------------------------- 13 § 14 § ----------------------------------------------------- I utskott får ingen Ingen får närvara i ett närvara, när ärende som utskott, när ett ärende personligen rör honom som personligen rör honom eller någon honom eller henne eller någon närstående förekommer närstående behandlas. till överläggning eller beslut. ----------------------------------------------------- Omröstning och reservationsrätt i utskotten ----------------------------------------------------- 14 § 15 § ----------------------------------------------------- Omröstning inom utskott En omröstning inom ett skall göras öppet. Är utskott skall göras rösterna lika delade, öppet. Om det blir lika gäller den mening som röstetal, gäller den ordföranden biträder. mening som ordföranden biträder. ----------------------------------------------------- Ledamot som har förlorat En ledamot som har vid omröstning inom förlorat vid en utskott kan till omröstning inom ett utskottets betänkande utskott får till foga reservation med utskottets betänkande yrkande. Betänkandet får lämna en reservation med dock icke fördröjas ett yrkande. Om därigenom. omröstningen gäller utskottets ställningstagande i ett yttrande till ett annat utskott, får ledamoten lämna en avvikande mening till yttrandet. Betänkandet eller yttrandet får dock inte fördröjas därigenom. ----------------------------------------------------- Särskilt yttrande ----------------------------------------------------- 16 § ----------------------------------------------------- En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. ----------------------------------------------------- Tystnadsplikt i utskotten ----------------------------------------------------- 15 § 17 § ----------------------------------------------------- Ledamot, suppleant eller En ledamot, en suppleant tjänsteman i utskott får eller en tjänsteman i ett ej obehörigen yppa vad utskott får inte som enligt beslut av obehörigen röja vad som regeringen eller enligt beslut av utskottet skall hållas regeringen eller hemligt med hänsyn till utskottet skall hållas rikets säkerhet eller av hemligt med hänsyn till annat synnerligen viktigt rikets säkerhet eller av skäl, som betingas av annat synnerligen viktigt förhållandet till skäl som betingas av främmande stat eller förhållandet till en mellanfolklig främmande stat eller en organisation. mellanfolklig organisation. ----------------------------------------------------- Utskottens uppföljning och utvärdering ----------------------------------------------------- 16 §[21] 18 § ----------------------------------------------------- I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. ----------------------------------------------------- Utskottens utrikesresor ----------------------------------------------------- 19 § ----------------------------------------------------- Ett utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar beslut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt. Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om utskottens utrikesresor. ------------------------------------------------ 5 kap. Ärendenas avgörande ----------------------------------------------------- Anmälan och bordläggning av utskottsbetänkanden ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Utskotts betänkande skall Ett utskottsbetänkande före ärendets avgörande skall anmälas i kammaren bordläggas vid två och före avgörandet sammanträden med bordläggas vid två kammaren, om ej riksdagen sammanträden med på utskottets eller kammaren, om inte talmannens förslag riksdagen på utskottets beslutar att ärendet eller talmannens förslag skall avgöras efter beslutar att ärendet endast en bordläggning. skall avgöras efter Bestämmelser om endast en bordläggning. ytterligare bordläggning Bestämmelser om av utskottsbetänkande ytterligare bordläggning finns i 6 § andra av utskottsbetänkanden stycket. finns i 7 § andra stycket. ----------------------------------------------------- Yrkande enligt 2 kap. 12 Ett yrkande enligt 2 § tredje stycket kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att regeringsformen att ett lagförslag skall vila får lagförslag skall vila i framställas när minst tolv månader får utskottets betänkande framställas när över förslaget har utskottets betänkande anmälts i kammaren. över förslaget har anmälts i kammaren. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 5.1.1 ------------------------------------------------------ Utskottsbetänkande får Ett utskottsbetänkande icke anmälas i kammaren får inte anmälas i förrän det har delats ut kammaren förrän det har till riksdagens ledamöter. delats ut till riksdagens ledamöter. Talmannen skall samråda med utskottets ordförande Talmannen skall samråda och vice ordförande innan med utskottets ordförande han väcker förslag som och vice ordförande innan avses i 1 § första han eller hon väcker stycket. När talmannen förslag att ett ärende väcker sådant förslag skall avgöras efter skall detta anmälas i endast en bordläggning. kammaren i samband med att När talmannen väcker ett utskottsbetänkandet anmäls sådant förslag skall till bordläggning. detta anmälas i kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning. ------------------------------------------------------ 5.1.2 ------------------------------------------------------ Vill ledamot inför avgörandet av ett ärende framställa yrkande som ej redovisas i utskottets betänkande, skall han snarast möjligt underrätta talmannen om yrkandet. Yrkandet bör sättas upp skriftligt och delas ut till ledamöterna innan ärendet avgöres; 5.1.2 motiveringen skall därvid utelämnas. Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i 5.1.3 minst tolv månader framställs skriftligen Yrkande som avses i 1 § och tas om möjligt upp på andra stycket framställes kammarens skriftligen och upptages föredragningslista. om möjligt på kammarens föredragningslista. ------------------------------------------------------ Bordläggning och tid för avgörande av vissa andra ärenden ----------------------------------------------------- 2 § ------------------------------------------------------ Ärende om folkomröstning i Yrkanden om grundlagsfråga eller om folkomröstning i en misstroendeförklaring grundlagsfråga eller om skall ligga på kammarens en misstroendeförklaring bord till det andra skall ligga på kammarens sammanträdet efter det då bord till det andra yrkandet framställdes och sammanträdet efter det då avgöras senast vid det yrkandet framställdes. därpå följande Ärendet skall avgöras sammanträdet. senast vid nästa sammanträde. Vad sålunda har föreskrivits äger Ett förslag av talmannen motsvarande tillämpning på till ny statsminister förslag av talmannen till skall ligga på kammarens ny statsminister. Därvid bord till det andra skall iakttagas den i 6 sammanträdet efter det då kap. 2 § andra stycket förslaget framställdes. regeringsformen Ärendet skall i enlighet föreskrivna fristen. med bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra stycket regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes. ------------------------------------------------------ Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande ------------------------------------------------------ 3 § ------------------------------------------------------ Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en ledamot yrka bifall till och avslag på de förslag till beslut som behandlas i betänkandet. Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till det utskott som har avgett betänkandet och hänvisning till ett annat utskott finns i 4 kap. 10 §. ------------------------------------------------------ Ärendenas avgörande ------------------------------------------------------ 3 § 4 § ------------------------------------------------------ Ärende i vilket Ett ärende i vilket överläggning äger rum får överläggning äger rum får ej upptagas till avgörande inte tas upp till förrän kammaren på avgörande förrän kammaren talmannens förslag har på talmannens förslag har funnit överläggningen funnit att överläggningen avslutad. är avslutad. Ett Utskottsbetänkande får utskottsbetänkande får upptagas till avgörande tas upp till avgörande endast vid sammanträde som endast vid ett i kallelse enligt 2 kap. 5 sammanträde som i § och i föredragningslista kallelsen enligt 2 kap. 5 enligt 2 kap. 7 § angivits § och på som arbetsplenum. föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts Ärende avgöres med som ett arbetsplenum. acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom Ett ärende avgörs med omröstning. Fordras för acklamation eller, om en beslut anslutning från ledamot yrkar det, genom särskilt flertal, skall omröstning. Om en ärendet alltid avgöras särskild beslutsregel genom omröstning. enligt 9 § skall tillämpas, skall ärendet Avgörandet av ärende alltid avgöras genom skall, om det behövs, omröstning. delas upp på skilda beslut. Föreligger yrkande Avgörandet av ett ärende som avses i 1 § andra skall, om det behövs, stycket att lagförslag delas upp på skilda skall vila och dessutom beslut. Om det finns ett yrkande att förslaget yrkande enligt 2 kap. 12 skall förkastas, skall § tredje stycket riksdagen pröva sistnämnda regeringsformen att ett yrkande innan förslaget lagförslag skall vila i ställes under omröstning minst tolv månader och om omedelbart antagande. dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 5.3.1 5.4.1 ------------------------------------------------------ Föreligger yrkande att Om det finns ett yrkande lagförslag skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen stycket regeringsformen att ett lagförslag skall och uppnås vid omröstning vila i minst tolv månader angående förslaget icke och om yrkandet vid den där angivna omröstningen inte uppnår anslutningen, skall den majoritet av fem förslaget hänvisas till sjättedelar av de konstitutionsutskottet för röstande som krävs enligt prövning enligt femte denna bestämmelse i stycket i nämnda paragraf. regeringsformen för Efter prövning hos omedelbart antagande av utskottet skall ärendet på förslaget, skall nytt anmälas i kammaren förslaget hänvisas till för handläggning enligt 1 konstitutionsutskottet § första stycket. Har för prövning enligt femte konstitutionsutskottet stycket i nämnda paragraf förklarat att tredje i regeringsformen om stycket i nämnda paragraf vilandeförfarandet är i regeringsformen är tillämpligt i fråga om tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om förslaget, skall det, om konstitutionsutskottet det ej heller då blir har förklarat att avgjort, återförvisas till förfarandet är det utskott som har berett tillämpligt, skall ärendet. riksdagen på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet. ------------------------------------------------------ Avgörande genom acklamation ------------------------------------------------------ 4 § 5 § ------------------------------------------------------ När ärende avgöres med När ett ärende avgörs acklamation, skall med acklamation, skall talmannen ställa talmannen ställa proposition på varje proposition på varje yrkande som har yrkande som har lagts framställts under fram under överläggningen. överläggningen. Propositionen avfattas så Propositionen avfattas så att den kan besvaras med att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen ja eller nej. Talmannen tillkännagiver hur tillkännager hur beslutet beslutet har utfallit har blivit enligt hans enligt hans uppfattning eller hennes uppfattning och befäster det med och befäster det med ett klubbslag, om ej klubbslag, om inte omröstning begäres. omröstning begärs av någon ledamot. ------------------------------------------------------ Avgörande genom omröstning ------------------------------------------------------ 5 § 6 § ------------------------------------------------------ När ärende avgöres genom När ett ärende avgörs omröstning, ställes mot genom omröstning, är det yrkande, som enligt huvudpropositionen det talmannens uppfattning har yrkande som riksdagen vunnit riksdagens bifall, enligt talmannens eller när acklamation ej uppfattning har bifallit har skett, mot det med acklamation. När yrkande, som talmannen acklamation inte har bestämmer, annat yrkande skett, är som kontraproposition. huvudpropositionen det Föreligger flera än två yrkande som talmannen yrkanden som kan ställas bestämmer. Mot mot varandra, skall först huvudpropositionen ställs med tillämpning av 4 § ett annat yrkande som beslutas vilket yrkande kontraproposition. Om det som skall vara finns flera än två kontraproposition. yrkanden som kan ställas mot varandra, skall riksdagen först, med tillämpning av 5 §, Omröstning göres öppet. besluta vilket yrkande Talmannen tillkännagiver som skall vara hur omröstningen har kontraproposition. utfallit och befäster beslutet med klubbslag. Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 5 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 5.5.1 5.6.1 ------------------------------------------------------ Då omröstning skall äga Då en omröstning skall rum, upprättar talmannen äga rum, upprättar omröstningsproposition. talmannen en Fordras i visst fall för omröstningsproposition. beslut anslutning från Om en särskild särskilt flertal, angives beslutsregel enligt 9 § det i skall tillämpas i ett omröstningspropositionen. visst fall, anges det i omröstningspropositionen. Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit Sedan ledamöterna efter sina platser i plenisalen, förvarning har intagit läses sina platser i omröstningspropositionen plenisalen, läses upp och underställes omröstningspropositionen kammaren för godkännande. upp och underställs kammaren för godkännande. Omröstning kan förrättas med uppresning. Om En omröstning får talmannen efter omröstning förrättas med uppresning. med uppresning finner Om talmannen efter tvekan råda om omröstning med uppresning omröstningens resultat tvekar om omröstningens eller ledamot begär resultat eller en ledamot rösträkning, verkställes begär rösträkning, sker ny omröstning med en ny omröstning med omröstningsapparat eller, omröstningsapparat eller, när sådan icke kan när den inte kan användas, med namnupprop. användas, med namnupprop. ------------------------------------------------------ 5.5.2 5.6.2 ------------------------------------------------------ Vid omröstning med Vid en omröstning med uppresning uppmanar uppresning uppmanar talmannen först de talmannen först de ledamöter som vill rösta ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att för ja-propositionen att resa sig och riktar resa sig och riktar därefter samma uppmaning därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill till de ledamöter som rösta för nej- vill rösta för nej- propositionen. propositionen. Vid omröstning med Vid en omröstning med omröstningsapparat omröstningsapparat fotograferas den tablå som registreras hur varje visar hur varje ledamot ledamot har röstat. har röstat. Vid en omröstning med Vid omröstning med namnupprop uppmanar namnupprop anmodar talmannen två ledamöter talmannen två ledamöter att ta plats vid att taga plats vid talmansbordet för att talmansbordet för att föra föra anteckningar över anteckningar över omröstningen. Vice omröstningen. Vice talmännen ropas upp först talmännen ropas upp först och därefter övriga och därefter övriga ledamöter efter ledamöter efter platsnummer i plenisalen. platsnummer i plenisalen. Något av följande svar Något av följande svar skall avges: ja, nej, skall avgivas: ja, nej, avstår. avstår. ------------------------------------------------------ Förfarandet vid lika röstetal ------------------------------------------------------ 6 § 7 § ------------------------------------------------------ Uppkommer lika röstetal Om det blir lika vid omröstning om vilket röstetal vid en yrkande som skall vara omröstning om vilket kontraproposition, avgöres yrkande som skall vara utgången genom lottning. kontraproposition, avgörs utgången genom lottning. Är rösterna lika delade i huvudomröstning skall Om det blir lika ärendet bordläggas. röstetal i en Uppkommer när ärendet ånyo huvudomröstning, skall behandlas lika röstetal ärendet bordläggas. Om vid huvudomröstning i det blir lika röstetal ärendet ställer talmannen när ärendet behandlas på proposition på förslag om nytt, ställer talmannen återförvisning av ärendet proposition på förslag om till utskottet. Ärendet återförvisning av ärendet skall återförvisas om till utskottet för minst hälften av de ytterligare beredning. röstande förenar sig Ärendet skall härom. Beslutas ej återförvisas om minst återförvisning, avgör hälften av de röstande lotten vilken mening som förenar sig om detta. I skall vara riksdagens annat fall avgör lotten beslut. vilken mening som skall vara riksdagens beslut. Efter återförvisning upptages ärendet på nytt i Efter återförvisning sin helhet till avgörande upptas ärendet på nytt i i kammaren. Uppstår därvid sin helhet till avgörande åter lika röstetal vid i kammaren. Om det åter huvudomröstning, skall blir lika röstetal vid lottning äga rum genast. huvudomröstning, skall avgörandet ske genom lottning. ------------------------------------------------------ Återförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut ------------------------------------------------------ 7 § 8 § ------------------------------------------------------ Har avgörandet i lagärende Om avgörandet i ett delats upp på två eller lagärende har delats upp flera beslut, får på två eller flera riksdagen omedelbart efter beslut, får riksdagen det sista delbeslutet på omedelbart efter det förslag av talmannen eller sista delbeslutet på ledamot besluta att förslag av talmannen ärendet skall för eller en ledamot besluta ytterligare beredning att ärendet skall återförvisas till återförvisas till utskottet. Beslutar utskottet för ytterligare riksdagen återförvisning, beredning. Om riksdagen har delbesluten förfallit. beslutar om Beslut enligt denna återförvisning, har paragraf om återförvisning delbesluten fallit. av ärende får ej upprepas. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ett ärende får inte upprepas. ------------------------------------------------------ Beslut med särskild beslutsregel ------------------------------------------------------ 8 § 9 § ------------------------------------------------------ Fordras för beslut Om det för beslut krävs anslutning från särskilt annat än enkel majoritet flertal och föreligger mer och det finns fler än ett än ett förslag till sådant förslag till ett sådant beslut, utväljer riksdagen beslut gäller följande. först, med tillämpning av Riksdagen väljer först, vad som gäller i med tillämpning av vad allmänhet, ett av som gäller för beslut i förslagen. Därefter allmänhet, ett av avgöres om detta förslag förslagen. Därefter skall antagas eller avgörs, med tillämpning förkastas. Vad som sägs i av den särskilda första meningen skall beslutsregeln, om detta tillämpas även när fråga förslag skall antas eller är om flera lagförslag som förkastas. Detta är oförenliga inbördes och förfarande skall yrkande har väckts att tillämpas även när det är något av dem skall vila fråga om flera lagförslag enligt 2 kap. 12 § tredje som är oförenliga stycket regeringsformen. inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem skall vila i minst tolv månader enligt 2 Föreligger samtidigt två kap. 12 § tredje stycket eller flera yrkanden om regeringsformen. folkomröstning beträffande samma vilande Om det samtidigt finns grundlagsförslag eller om två eller flera yrkanden misstroendeförklaring mot om folkomröstning samma statsråd, skall beträffande samma vilande endast en omröstning äga grundlagsförslag eller om rum. misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum. ------------------------------------------------------ Uppskov med behandlingen av ärenden ----------------------------------------------------- 10 § ------------------------------------------------------ Ärende skall avgöras under Ett ärende skall avgöras den valperiod då det under den valperiod då väckts. Ärende som gäller det väckts. Riksdagen får statsbudgeten för närmast dock medge att följande budgetår skall behandlingen får dock avgöras före uppskjutas till det budgetårets ingång såvida första riksmötet i nästa det icke utan olägenhet valperiod. Behandlingen för budgetregleringen kan av ett ärende som väckts avgöras senare. under ett uppehåll i kammararbetet som Genom särskilt beslut kan sträcker sig fram till riksdagen medgiva att det första riksmötet i behandlingen av ärende får nästa valperiod anses uppskjutas till första vara uppskjuten till riksmötet i nästa detta riksmöte. Detsamma valperiod. gäller behandlingen av ett ärende som riksdagen Om uppehåll görs i inte har hunnit avgöra då kammarens arbete med ett uppehåll görs i anledning av extra val, kammarens arbete med skall ärende som riksdagen anledning av ett extra icke har hunnit avgöra val. anses utan särskilt beslut uppskjutet till nästa Ärende som gäller valperiod. statsbudgeten för närmast följande budgetår skall avgöras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för budgetregleringen kan Lagförslag, som har vilat avgöras senare. i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket Ett lagförslag som har regeringsformen, skall vilat i tolv månader prövas före utgången av enligt 2 kap. 12 § tredje kalenderåret därpå. Har stycket regeringsformen lagförslag ett nära skall prövas före samband med lagförslag som utgången av kalenderåret vilar enligt 2 kap. 12 § därpå. Om ett annat tredje stycket lagförslag har ett nära regeringsformen, kan samband med ett riksdagen besluta att det lagförslag som vilar får avgöras inom den tid enligt denna bestämmelse, som gäller för prövningen får riksdagen besluta att av det vilande det skall avgöras inom lagförslaget. Kan ärende den tid som gäller för som avses i detta stycke prövningen av det vilande till följd av förordnande lagförslaget. Om ett om extra val icke avgöras ärende som avses i detta på föreskriven tid, skall stycke till följd av det avgöras snarast beslut om extra val inte möjligt efter det att den kan avgöras inom nyvalda riksdagen har föreskriven tid, skall sammanträtt. det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ----------------------------------------------------- 5.10.1 ------------------------------------------------------ Beslut att ärende får Beslut att behandlingen uppskjutas fattas på av ett ärende får framställning av utskott, uppskjutas fattas på till vars handläggning förslag av det utskott, ärendet hör. Kammaren kan till vars beredning även utan sådan ärendet hör. Kammaren får framställning besluta även utan sådant förslag uppskov i samband med besluta om uppskov. behandlingen av utskottsbetänkande. ----------------------------------------------------- 5.10.2 ------------------------------------------------------ Beslut enligt 10 § fjärde Beslut enligt 10 § stycket andra meningen tredje stycket andra fattas på framställning av meningen fattas på det utskott till vars förslag av det utskott handläggning ärendet hör. till vars handläggning ärendet hör. ------------------------------------------------------ Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val ----------------------------------------------------- 11 § ------------------------------------------------------ Ärende angående grundlag Ett ärende som har vilat skall avgöras vid första över ett val i enlighet riksmötet i den valperiod med bestämmelserna i 8 då slutligt beslut enligt kap. 15 och 16 §§ 8 kap. 15 § regeringsformen skall regeringsformen först får avgöras vid det första fattas, såvida ej riksmötet i den valperiod förslaget i ärendet då slutligt beslut enligt dessförinnan förkastas dessa bestämmelser i eller avgörandet genom regeringsformen först får särskilt beslut uppskjutes fattas, om inte förslaget till annat riksmöte. i ärendet dessförinnan Sådant beslut kan förkastas. Avgörandet får upprepas. I fråga om genom beslut av riksdagen uppskov äger uppskjutas till ett annat bestämmelserna i 10 § riksmöte. Beslutet får tredje stycket motsvarande upprepas. Ärendet skall tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före avgöras slutligt före nästa ordinarie val till nästa ordinarie val till riksdagen. riksdagen. I fråga om uppskov i samband med extra val skall bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas. Har vilande förslag till grundlagsändring eller Om ett vilande förslag till annat beslut som till grundlagsändring fattas i samma ordning eller till ett annat förkastats vid beslut som fattas i samma folkomröstning, skall det ordning har förkastats utskott till vars vid en folkomröstning, handläggning frågan hör skall det utskott till göra anmälan därom till vars beredning frågan hör kammaren. göra anmälan om detta till kammaren. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 5.11.1 ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelsen Beslut om uppskov med 5.10.1 äger motsvarande slutligt beslut i ett tillämpning i fråga om ärende som har vilat över uppskov med slutligt ett val i enlighet med beslut i ärende angående bestämmelserna i 8 kap. grundlag. 15 och 16 §§ regeringsformen fattas på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. ------------------------------------------------------ Beslut under budgetprocessen ----------------------------------------------------- 12 §[22] ------------------------------------------------------ Riksdagen kan genom lag Riksdagen får genom lag besluta att hänföra besluta att hänföra statsutgifter till statsutgifterna till utgiftsområden. utgiftsområden. Har riksdagen fattat Om riksdagen har fattat beslut enligt första beslut enligt första stycket, fastställer stycket, fastställer riksdagen för närmast riksdagen för det närmast följande budgetår genom följande budgetåret genom ett särskilt beslut ett enda beslut dels för varje dels för varje utgiftsområde en utgiftsområde en utgiftsram, som anger det utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst hörande utgifterna högst får uppgå, får uppgå, dels en beräkning av dels en beräkning av inkomsterna på inkomsterna på statsbudgeten. statsbudgeten. Beslut om anslag eller Beslut om anslag eller andra utgifter i staten andra utgifter i staten för närmast följande för närmast följande budgetår får icke fattas budgetår får inte fattas innan beslut fattats innan ett beslut fattats enligt andra stycket. enligt andra stycket. Anslag eller andra Anslag eller andra utgifter i staten utgifter i staten fastställs för varje fastställs för varje utgiftsområde genom ett utgiftsområde genom ett särskilt beslut. enda beslut. Beslut om anslag för Beslut om anslag för löpande budgetår som löpande budgetår som innebär att en utgiftsram innebär att en utgiftsram påverkas får icke fattas påverkas får inte fattas innan beslut om innan ett beslut om godkännande av ändrad godkännande av en ändrad utgiftsram fattats. utgiftsram fattats. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 5.12.1[23] ------------------------------------------------------ Statsutgifterna skall Statsutgifterna skall hänföras till följande hänföras till följande utgiftsområden: 1. Rikets utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2. styrelse, 2 Samhällsekonomi och Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3. finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, Skatt, tull och 4. Rättsväsendet, 5. exekution, 4 Internationell samverkan, Rättsväsendet, 5 6. Försvar samt beredskap Internationell samverkan, mot sårbarhet, 7. 6 Försvar samt beredskap Internationellt bistånd, mot sårbarhet, 7 8. Invandrare och Internationellt bistånd, flyktingar, 9. Hälsovård, 8 Invandrare och sjukvård och social flyktingar, 9 Hälsovård, omsorg, 10. Ekonomisk sjukvård och social trygghet vid sjukdom och omsorg, 10 Ekonomisk handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och trygghet vid ålderdom, 12. handikapp, 11 Ekonomisk Ekonomisk trygghet för trygghet vid ålderdom, 12 familjer och barn, 13. Ekonomisk trygghet för Arbetsmarknad, 14. familjer och barn, 13 Arbetsliv, 15. Studiestöd, Arbetsmarknad, 14 16. Utbildning och Arbetsliv, 15 Studiestöd, universitetsforskning, 17. 16 Utbildning och Kultur, medier, universitetsforskning, 17 trossamfund och fritid, Kultur, medier, tros- 18. Samhällsplanering, samfund och fritid, 18 bostadsförsörjning och Samhällsplanering, byggande, 19. Regional bostadsförsörjning och utjämning och utveckling, byggande, 19 Regional 20. Allmän miljö- och utjämning och utveckling, naturvård, 21. Energi, 22. 20 Allmän miljö- och Kommunikationer, 23. Jord- naturvård, 21 Energi, 22 och skogsbruk, fiske med Kommunikationer, 23 Jord- anslutande näringar, 24. och skogsbruk, fiske med Näringsliv, 25. Allmänna anslutande näringar, 24 bidrag till kommuner, 26. Näringsliv, 25 Allmänna Statsskuldräntor m.m. och bidrag till kommuner, 26 27. Avgiften till Statsskuldsräntor m.m. Europeiska gemenskaperna. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. ----------------------------------------------------- Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. ------------------------------------------------------ Riksdagens skrivelser ----------------------------------------------------- 13 § ------------------------------------------------------ Riksdagens beslut med Om ett riksdagsbeslut anledning av proposition kräver verkställighet, samt annat beslut, varom skall det organ som har regeringen skall att verkställa beslutet underrättas, meddelas underrättas genom en regeringen genom skrivelse. Riksdagens skrivelse. beslut med anledning av en proposition eller en framställning skall alltid meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom en skrivelse. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 5.13.1 ------------------------------------------------------ Riksdagens skrivelser Riksdagens skrivelser sättes upp av sätts upp av kammarkansliet och kammarkansliet och undertecknas av talmannen. undertecknas av talmannen. ------------------------------------------------------ Utskott som har berett Utskott som har berett ärende skall få del av ett ärende skall få del kammarens beslut i av kammarens beslut i ärendet. ärendet. ------------------------------------------------ 6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd ------------------------------------------------------ Interpellationer ----------------------------------------------------- 1 § ------------------------------------------------------ Interpellation skall ha En interpellation skall bestämt innehåll och vara ha ett bestämt innehåll försedd med motivering. och vara försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om talmannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen skall få framställas skall talmannen hänvisa frågan till Interpellation besvaras konstitutionsutskottet inom två veckor från det för avgörande. Talmannen att den ingetts. Gör får inte vägra tillstånd kammaren under till interpellationen om tvåveckorsperioden utskottet har förklarat uppehåll i sitt arbete att den inte strider mot förlängs tiden med vad som grundlag eller denna lag. motsvarar uppehållet. En interpellation Om svar inte lämnas inom besvaras av ett statsråd den tid som angetts i inom två veckor från det andra stycket skall att den getts in. Om statsrådet meddela kammaren under riksdagen varför svaret tvåveckorsperioden gör uteblir eller anstår. ett uppehåll i sitt Sådant meddelande får inte arbete, förlängs tiden följas av överläggning. med vad som motsvarar uppehållet. Interpellation förfaller om den ej har besvarats Om ett svar inte lämnas vid det riksmöte då den inom den tid som har väcktes. angetts i andra stycket, skall statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av överläggning. En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den väcktes. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 6.1.1[24] ------------------------------------------------------ Interpellation inges till En interpellation ges in kammarkansliet. Den skall till kammarkansliet. Den vara egenhändigt skall vara egenhändigt undertecknad av undertecknad av interpellanten. Talmannen interpellanten. Talmannen låter utan dröjsmål anmäler utan dröjsmål vid statsrådet få del av ett sammanträde med interpellationen och kammaren beslut att anmäler den vid närmast interpellationen skall följande sammanträde med eller inte skall få kammaren. framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av Talmannen fastställer interpellationen. efter samråd med de särskilda företrädarna för Talmannen fastställer partigrupperna den dag efter samråd med de under riksmöte då särskilda företrädarna interpellation senast får för partigrupperna den inges till kammarkansliet. dag under ett riksmöte då Om särskilda skäl interpellationer senast föreligger får dock får ges in till talmannen medge att kammarkansliet. Om det interpellationen får finns särskilda skäl, får framställas även om den dock talmannen medge att ingetts efter denna dag. en interpellation får framställas även om den getts in efter denna dag. Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll. ----------------------------------------------------- 6.1.2 ------------------------------------------------------ När statsråd ämnar besvara Talmannen bestämmer interpellation, bestämmer efter samråd med talmannen efter samråd med statsrådet och statsrådet och interpellanten vid vilket interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om lämnas. Meddelande härom detta lämnas utan lämnas utan dröjsmål på dröjsmål på det sätt som sätt talmannen bestämmer talmannen bestämmer och och tages upp på tas upp på föredragningslistan. föredragningslistan. Svar på interpellation Svaret på en får delas ut till interpellation får delas ledamöterna i förväg. ut till ledamöterna i förväg. ----------------------------------------------------- 6.1.3 ----------------------------------------------------- När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter. Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter. Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får räcka längst fyra minuter och det andra längst två minuter. ------------------------------------------------------ Frågor ----------------------------------------------------- 2 § ------------------------------------------------------ Fråga kan vara muntlig En fråga kan vara eller skriftlig. Den skall muntlig eller skriftlig. ha bestämt innehåll. Den skall ha ett bestämt innehåll. ------------------------------------------------------ Muntliga frågor ----------------------------------------------------- 3 § ------------------------------------------------------ Muntlig fråga framställs En muntlig fråga vid frågestund som framställs vid en anordnas i kammaren. Den frågestund som anordnas i besvaras omedelbart. kammaren. Den besvaras omedelbart av ett Talmannen beslutar om vem statsråd. som skall få ordet vid frågestund. Talmannen kan Talmannen beslutar om besluta om begränsning av vem som skall få ordet anförandena till längst en vid en frågestund. minut. Talmannen får besluta om en begränsning av anförandena till längst en minut. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 6.3.1 ------------------------------------------------------ Frågestund anordnas varje En frågestund anordnas torsdag de veckor som varje torsdag under de kammaren sammanträder för veckor som kammaren annan handläggning än sammanträder för annan bordläggning. handläggning än bordläggning. Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får Om arbetsförhållandena i talmannen för viss vecka riksdagen kräver det, får besluta att frågestund talmannen för en viss anordnas på annan dag än vecka besluta att torsdag eller att frågestunden anordnas på frågestund inställes. en annan dag än en torsdag eller att Regeringskansliet anmäler frågestunden ställs in. till kammarkansliet senast på fredag i veckan före Regeringskansliet frågestunden vilka anmäler till statsråd som kommer att kammarkansliet senast på vara närvarande. fredagen i veckan före Meddelande härom lämnas frågestunden vilka utan dröjsmål på sätt statsråd som kommer att talmannen bestämmer. vara närvarande. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer. ------------------------------------------------------ Skriftliga frågor ----------------------------------------------------- 4 § ------------------------------------------------------ Skriftlig fråga får vara En skriftlig fråga får försedd med en kort vara försedd med en kort inledande förklaring. inledande förklaring. Sådan fråga besvaras Talmannen beslutar att en skriftligen. skriftlig fråga får framställas. Om talmannen anser att en skriftlig fråga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att frågan framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att frågan skall få framställas skall talmannen hänvisa saken till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till frågan om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 6.4.1[25] ------------------------------------------------------ Skriftlig fråga inges till En skriftlig fråga ges kammarkansliet. Den skall in till kammarkansliet. vara egenhändigt Den skall vara undertecknad av den egenhändigt undertecknad ledamot som framställer av den ledamot som frågan. Talmannen låter framställer frågan. utan dröjsmål statsrådet Talmannen anmäler utan få del av frågan och dröjsmål vid ett anmäler den vid närmast sammanträde med kammaren följande sammanträde med beslut att frågan skall kammaren. eller inte skall få framställas Om talmannen har medgett att frågan får framställas, låter Skriftligt svar inlämnas talmannen utan dröjsmål till kammarkansliet som statsrådet få del av överlämnar svaret till den frågan. ledamot som ställt frågan. Det skriftliga svaret De skriftliga frågor som lämnas till under en vecka ingetts kammarkansliet som senast klockan 10 på överlämnar svaret till fredag besvaras senast den ledamot som ställt klockan 12 på onsdag i frågan. följande vecka. De skriftliga frågor som Under längre uppehåll i under en vecka getts in kammarens arbete än en senast klockan 10 på månad får talmannen fredagen besvaras senast besluta att svar lämnas klockan 12 på onsdagen i inom fjorton dagar efter följande vecka. det att frågan framställts. Sådant beslut Under längre uppehåll i meddelas efter samråd med kammarens arbete än en de särskilda företrädarna månad får talmannen för partigrupperna. Om besluta att svaren lämnas svar inte lämnas inom inom fjorton dagar efter denna tid skall statsrådet det att frågorna meddela kammarkansliet när framställts. Talmannen frågan kommer att besvaras fattar sitt beslut efter eller att den inte kommer samråd med de särskilda att besvaras. företrädarna för partigrupperna. Om ett svar inte lämnas inom denna tid, skall statsrådet meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras. ----------------------------------------------------- 6.4.2 ------------------------------------------------------ Framställd fråga för Skriftliga frågor liksom skriftligt svar liksom statsrådens svar på statsråds svar på sådan frågorna skall redovisas fråga skall redovisas i i riksdagens protokoll. riksdagens protokoll. ------------------------------------------------ 7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen ------------------------------------------------------ Föreskrifternas tillämpningsområde ----------------------------------------------------- 1 § ------------------------------------------------------ Bestämmelserna i 2-12 §§ Bestämmelserna i 2-12 §§ gäller val som ankommer på gäller val som förrättas kammaren. av kammaren och bestämmelserna i 13 och 14 §§ val inom ett utskott eller ett annat riksdagsorgan som helt eller delvis väljs av Bestämmelserna i 2 § kammaren. första stycket, 6 §, 8-10 §§ och 12 § andra stycket skall tillämpas endast i den mån riksdagen ej föreskriver annat. ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelse 7.1.1 Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den bland riksdagens ledamöter företaga val av 1. 20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation, 2. 6 ledamöter i Europarådets svenska delegation, 3. 8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa. Nordiska rådets svenska delegation väljs för riksmöte. Europarådets svenska delegation väljs för tiden från den 1 januari året efter det att val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val. Den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa väljs för riksdagens valperiod. Ledamot eller suppleant av Europarådets svenska delegation som lämnat riksdagen i samband med riksdagsval får kvarstå som ledamot av delegationen under den återstående delen av delegationens mandatperiod. Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1). ------------------------------------------------------ Valberedningen ----------------------------------------------------- 2 § ------------------------------------------------------ Val beredes av en inom Om inte riksdagen riksdagen utsedd föreskriver annat, skall valberedning. val som förrättas av kammaren beredas av en särskild valberedning, utsedd inom riksdagen. Valberedningen utses vid första sammanträdet med Valberedningen utses vid kammaren under riksdagens första sammanträdet med valperiod för tiden till kammaren under riksdagens valperiodens slut. Varje valperiod för tiden till partigrupp, vilken valperiodens slut. Varje motsvarar parti som vid partigrupp, vilken valet till riksdagen har motsvarar parti som vid fått minst fyra procent av valet till riksdagen har rösterna i hela riket, fått minst fyra procent skall besätta en plats. av rösterna i hela riket, Därutöver fördelas tio skall besätta en plats. platser proportionellt Därutöver fördelas tio mellan samma partigrupper. platser proportionellt Ledamöterna tillsättes med mellan samma tillämpning av det partigrupper. Ledamöterna förfarande som angives i tillsätts med tillämpning 12 § första stycket. av det förfarande som anges i 12 § första stycket. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 7.2.1 ------------------------------------------------------ Talmannen fastställer för Talmannen fastställer varje partigrupp det antal för varje partigrupp det ledamöter, som antal ledamöter som partigruppen skall partigruppen skall tillsätta i tillsätta i valberedningen. Därvid valberedningen. Vid den skall han vid den proportionella proportionella fördelningen tillämpas fördelningen tillämpa den den beräkningsgrund som beräkningsgrund som anges i 4 § tredje angives i 4 § andra stycket. stycket. ----------------------------------------------------- 7.2.2[26] ------------------------------------------------------ Valberedningen bereder Valberedningen bereder alla val som förrättas av inte val av kammaren utom val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, vice riksföreståndare, person riksföreståndare, person som skall inträda som som skall inträda som tillfällig tillfällig riksföreståndare, talman, riksföreståndare, talman, vice talmän, vice talmän, kammarsekreterare, kammarsekreterare, riksdagens ombudsmän och riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer ombudsmän, riksrevisorer samt val till samt val till Statsrådsarvodesnämnden Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till och Nämnden för lön till riksrevisorerna. riksrevisorerna. Föreskrifter om Föreskrifter om beredning beredning av val finns i av val finns i fråga om fråga om ombudsmän och ombudsmän och ställföreträdande ställföreträdande ombudsmän i ombudsmän i tilläggsbestämmelsen tilläggsbestämmelse 8.11.2, i fråga om 8.10.2, i fråga om riksrevisorer i riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen tilläggsbestämmelse 8.12.1, i fråga om 8.11.1, i fråga om ledamöter i ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen tilläggsbestämmelse 8.4.1 8.4.1 samt i fråga om och i fråga om ledamöter i ledamöter i Nämnden för Nämnden för lön till lön till riksrevisorerna riksrevisorerna i i tilläggsbestämmelsen tilläggsbestämmelse 8.5.1. 8.5.1. ----------------------------------------------------- 7.2.3 ----------------------------------------------------- Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden. ------------------------------------------------------ Bestämmelserna i 4 kap. 12 Bestämmelserna i 4 kap. § första stycket första 13 § första stycket och andra meningarna samt första meningen och andra tilläggsbestämmelserna stycket samt 4.11.1 andra stycket och tilläggsbestämmelserna 4.11.2-4 tillämpas också 4.12.1 andra stycket och på valberedningen. 4.12.2-4 tillämpas också på valberedningen. ------------------------------------------------------ Val med acklamation ----------------------------------------------------- 3 § ------------------------------------------------------ Framlägges vid val som Vid val som avser två avser två eller flera eller flera personer får personer en gemensam valberedningen lägga fram lista, som upptager namn en gemensam lista. Listan på så många personer som skall innehålla namn på valet avser, och har så många personer som listan godkänts av alla i valet avser och skall valberedningens godkännas av alla sammanträde deltagande ledamöter som har ledamöter eller av alla deltagit i utom en, skall talmannen valberedningens ställa proposition på sammanträde eller av alla godkännande av listan och utom en. förklara de på denna upptagna personerna valda. Talmannen skall Val med slutna sedlar framställa förslag om skall dock förrättas, om godkännande av den det begäres av minst så gemensamma listan och, många riksdagsledamöter, vid bifall, förklara de som motsvarar det tal på listan upptagna vilket erhålles, om personerna valda. Val med samtliga röstberättigade slutna sedlar skall dock ledamöters antal delas med förrättas, om det begärs antalet av de personer av minst så många valet avser, ökat med ett. riksdagsledamöter som Detta val skall äga rum motsvarar den kvot som vid ett följande man får, om samtliga sammanträde. röstberättigade ledamöters antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den Följer av särskild avrundas till närmaste bestämmelse att innehavare högre hela tal. Detta val av visst uppdrag skall skall äga rum vid ett väljas för sig, skall följande sammanträde. valet förrättas med acklamation. Om ledamot Om det föreskrivs att en begär det, skall valet innehavare av ett visst dock förrättas med slutna uppdrag skall väljas för sedlar. Föreligger sig, skall valet enhälligt förslag från förrättas med valberedningen, skall i acklamation. Om någon sådant fall valet äga rum ledamot begär det, skall först vid ett följande valet dock förrättas med sammanträde. slutna sedlar. Om valberedningen har lagt fram ett enhälligt förslag, skall valet med slutna sedlar äga rum först vid ett följande sammanträde. ------------------------------------------------------ Val med slutna sedlar ----------------------------------------------------- 4 § ------------------------------------------------------ Val förrättas med slutna Val förrättas med slutna sedlar, om ej annat följer sedlar, om inte annat av 3 § eller annan följer av 3 § eller av huvudbestämmelse i annan huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Skall denna lag. två eller flera personer utses genom val med slutna Om två eller flera sedlar, fördelas platserna personer skall utses proportionellt mellan genom val med slutna partier. Med parti avses sedlar, fördelas därvid varje grupp av platserna proportionellt riksdagsledamöter som vid mellan varje gruppering valet uppträder under av riksdagsledamöter som särskild beteckning. vid valet uppträder under särskild beteckning. Platserna fördelas mellan partier genom att de en Platserna fördelas efter en tilldelas det mellan grupperingar genom parti som för varje gång att en i taget tilldelas visar det största den gruppering som för jämförelsetalet. varje gång får det högsta Jämförelsetalet är lika jämförelsetalet. med partiets röstetal, så Jämförelsetalet är lika länge ingen plats har med grupperingens tilldelats partiet, och röstetal, så länge erhålles därefter genom grupperingen inte har att partiets röstetal tilldelats någon plats. delas med det tal som Därefter beräknas motsvarar antalet platser jämförelsetalet genom att som redan har tilldelats grupperingens röstetal partiet, ökat med ett. Vid delas med det antal lika jämförelsetal skiljes platser som grupperingen genom lottning. har tilldelats, ökat med 1. Vid lika jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning. Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om inte riksdagen föreskriver annat i huvudbestämmelse i denna lag. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 7.4.1 ------------------------------------------------------ Valsedlarna skall vara Valsedlarna skall vara lika till storlek, enkla, slutna och omärkta material och färg. samt lika till storlek, Valsedel skall vara enkel, material och färg. De får sluten och omärkt. Den får innehålla uppgift om det innehålla uppgift om det val för vilket de gäller. val för vilket den gäller. En valsedel är ogiltig Valsedel är ogiltig om om den är försedd med den är försedd med något kännetecken som kännetecken som uppenbarligen har blivit uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med anbragt på valsedeln med avsikt. avsikt eller om den saknar giltigt kandidatnamn. Har Om en ledamot i ett val ledamot i ett val lämnat har lämnat mer än en mer än en valsedel, är valsedel, är valsedlarna valsedlarna ogiltiga. Har ogiltiga. Om sedlarna har sedlarna samma innehåll, samma innehåll, skall skall dock en valsedel dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid betraktas som giltig vid sammanräkningen. sammanräkningen. Namn på valsedel skall anses obefintligt om kandidaten ej är valbar, namnet är överstruket eller det ej framgår klart vem som avses. ----------------------------------------------------- 7.4.2 ------------------------------------------------------ Vid proportionellt val Vid proportionellt val användes valsedlar, på skall det på valsedeln vilka före namnen har finnas en beteckning i satts ut partibeteckning ord för en viss (partinamn eller annan gruppering av beteckning i ord för viss riksdagsledamöter. Efter grupp av riksdagsledamöter denna beteckning förs eller för viss namnen upp i en följd meningsriktning). Namnen under varandra. föres upp i en följd under varandra. En valsedel är ogiltig om Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning 1. den saknar beteckning eller upptager mer än en för en gruppering av partibeteckning. riksdagsledamöter, 2. den innehåller mer än en beteckning, eller 3. den saknar namn på en Namn på valsedel skall valbar kandidat. anses obefintligt, om ordningen mellan namnet Ett namn på en valsedel och annat namn ej framgår skall anses obefintligt klart. om 1. kandidaten inte är valbar, 2. namnet är överstruket, De platser som har 3. det inte klart tilldelats ett parti framgår vem som avses, besättes så att partiets eller första plats tillerkännes den vars namn står främst 4. ordningen mellan i ordningen inom partiet, namnet och något annat partiets andra plats den namn på valsedeln inte som bär det andra namnet i klart framgår. ordningen och så vidare enligt samma grund. När Ordningsföljden mellan ordningen mellan namn på kandidatnamnen inom varje ett partis valsedlar skall gruppering av bestämmas, äger 20 kap. 4 riksdagsledamöter skall § vallagen (1997:157) bestämmas genom att ett motsvarande tillämpning. jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 § vallagen (1997:157). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, skall valet avgöras genom lottning. ----------------------------------------------------- 7.4.3 ------------------------------------------------------ Vid val av en person med Vid val av en person slutna sedlar får valsedel skall det på valsedeln ej upptaga finnas ett kandidatnamn. partibeteckning. Innehåller valsedel två En valsedel är ogiltig eller flera kandidatnamn, om den innehåller är den ogiltig. 1. två eller flera kandidatnamn, 2. namnet på en kandidat som inte är valbar, 3. namnet är Vid lika röstetal överstruket, skiljes genom lottning. 4. det inte klart framgår vem som avses, eller 5. beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter. Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1-3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. ----------------------------------------------------- 7.4.4 ------------------------------------------------------ Vid val med slutna sedlar Vid val med slutna anmodar talmannen fem sedlar uppmanar talmannen ledamöter att taga plats fem ledamöter att ta vid talmansbordet. Av plats vid talmansbordet. dessa skall tre biträda Av dessa skall tre när valsedlarna öppnas och biträda när valsedlarna granskas och två föra öppnas och granskas och anteckningar över valet. två föra anteckningar över valet. Upprop verkställes i samma ordning som enligt Ledamöterna ropas upp i tilläggsbestämmelse 5.5.2. den ordning som anges i När ledamot ropas upp, tilläggsbestämmelse skall han gå fram till 5.6.2. När en ledamot talmansbordet och lämna ropas upp, skall han sin valsedel till eller hon gå fram till talmannen. talmansbordet och lämna sin valsedel till Sedan samtliga godkända talmannen. valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats Sedan samtliga godkända av kammarsekreteraren och valsedlar har lästs upp de två ledamöterna, av talmannen och jämföres anteckningarna antecknats av över valet. kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs Talmannen meddelar anteckningarna över resultatet av valet, så valet. snart detta har fastställts. Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kammaren. ----------------------------------------------------- 7.4.5 ------------------------------------------------------ Skall två eller flera val Om två eller flera val med slutna sedlar med slutna sedlar skall förrättas, får talmannen, förrättas, får talmannen, såvida ledamot icke yrkar om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att annat, bestämma att valsedlarna skall avlämnas valsedlarna skall lämnas i samtliga val, innan i samtliga val, innan sammanräkning företages i sammanräkning görs i något av valen. något av valen. ------------------------------------------------------ Överklagande av val med slutna sedlar ----------------------------------------------------- 5 § ------------------------------------------------------ Val med slutna sedlar får Val med slutna sedlar överklagas hos riksdagens får överklagas av en valprövningsnämnd. Valet riksdagsledamot hos skall gälla utan hinder av Valprövningsnämnden. att det har överklagats. Valet gäller även om det har överklagats. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 7.5.1 ------------------------------------------------------ Besvär över val som sägs i Skrivelse med 5 § ställes till överklagande ställs till valprövningsnämnden. Valprövningsnämnden. Besvärshandlingen skall Skrivelsen skall ha ges in till kammarkansliet kommit in till inom fem dagar från den kammarkansliet inom fem dag då resultatet av valet dagar från den dag då meddelades i kammaren. Så resultatet av valet snart besvärstiden har meddelades i kammaren. gått ut, skall talmannen vid sammanträde med Så snart tiden för kammaren tillkännagiva överklagande har gått ut, samtliga besvär som har skall talmannen vid anförts. Talmannen skall sammanträde med kammaren härvid angiva viss kort tillkännage samtliga tid inom vilken förklaring överklaganden som har över besvären skall ha kommit in. Talmannen kommit in till skall bestämma den tid valprövningsnämnden. När inom vilken förklaring förklaringstiden har gått över överklagandena skall ut skall talmannen genast ha kommit in till sända besvärshandlingarna Valprövningsnämnden. till valprövningsnämnden. Talmannen bör därjämte När förklaringstiden har skyndsamt inkomma till gått ut skall talmannen valprövningsnämnden med genast sända skrivelserna yttrande över besvären. med överklaganden till Valprövningsnämnden. Talmannen bör dessutom skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandena. ----------------------------------------------------- 7.5.2 ------------------------------------------------------ Har vid valet föreskrift i Valprövningsnämnden 4 § eller i skall vid prövningen av tilläggsbestämmelserna ett överklagande upphäva 7.4.1-5 blivit åsidosatt ett val och förordna om och är det ej osannolikt omval, om en föreskrift i att felet har inverkat på 4 § eller i valutgången, skall tilläggsbestämmelserna valprövningsnämnden 7.4.1-5 har blivit undanröja valet och åsidosatt vid valet. förordna om omval. Kan felet avhjälpas genom Ett omval skall dock förnyad sammanräkning förordnas bara om det med eller annan sådan mindre fog kan antas att vad som ingripande åtgärd, skall förekommit har inverkat valprövningsnämnden dock i på valutgången. stället uppdraga åt talmannen att vidtaga Om felet kan avhjälpas erforderlig rättelse. genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall Valprövningsnämnden dock i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse. ----------------------------------------------------- 7.5.3 ----------------------------------------------------- Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. ------------------------------------------------------ Valens tidpunkt och giltighet ----------------------------------------------------- 6 § ------------------------------------------------------ Val, som enligt vad som är Om inte riksdagen särskilt föreskrivet avser föreskriver annat, skall tid motsvarande riksdagens val som avser tid valperiod, skall förrättas motsvarande riksdagens snarast efter valperiodens valperiod förrättas början och gälla till dess snarast efter att riksdagen förrättar valperiodens början och nytt val under nästa gälla till dess att valperiod. riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod. ------------------------------------------------------ Omval ----------------------------------------------------- 7 § ------------------------------------------------------ Har ny ledamot tagit plats Har en ny ledamot tagit i riksdagen med anledning plats i riksdagen med av att utgången av val anledning av att utgången till riksdagen har blivit av val till riksdagen har ändrad efter överklagande, blivit ändrad efter ett skall val som riksdagen överklagande, skall val har förrättat dessförinnan som riksdagen har under valperioden göras förrättat dessförinnan om, såvida det begäres av under valperioden göras minst tio om, om det begärs av riksdagsledamöter. minst tio riksdagsledamöter. ------------------------------------------------------ Suppleantval ----------------------------------------------------- 8 § ------------------------------------------------------ Skall två eller flera Om inte riksdagen väljas, utses tillika föreskriver annat, skall suppleanter till minst vid val som avser två samma antal som de eller flera personer ordinarie ledamöterna. Vad också suppleanter utses som är föreskrivet om till minst samma antal dessa äger motsvarande som de ordinarie tillämpning i fråga om ledamöterna. Vad som är suppleanterna. föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på suppleanterna. Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid utsett suppleanter, får den Ersättare som har kallats besluta om en förändring till tjänstgöring får utan av antalet suppleanter i hinder av vad som har organet, så länge det beslutats om antalet inte underskrider antalet suppleanter i utskott ordinarie ledamöter. utses till suppleant i utskott som den ledige Utan att antalet riksdagsledamoten tillhör. suppleanter i utskottet utökas får ersättare som har kallats till tjänstgöring utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsledamoten tillhör. Då tillämpas det förfarande som anges i 12 § första stycket. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 7.8.1 ------------------------------------------------------ Sedan riksdagen har En fråga om ett större förrättat val till organ antal suppleanter än som och därvid utsett ursprungligen valts suppleanter med stöd av 8 bereds av valberedningen. §, kan den besluta att öka antalet suppleanter i Suppleantval som organet. Suppleantval som föranleds av en utökning föranledes härav skall av antalet suppleanter förrättas så snart det kan skall förrättas så snart ske. det kan ske. ----------------------------------------------------- 7.8.2 ------------------------------------------------------ Om annat icke föreskrives Om inte annat föreskrivs eller särskilt beslutas, eller särskilt beslutas, skall suppleanter utses skall suppleanter utses till samma antal som de till samma antal som de ordinarie ledamöterna. ordinarie ledamöterna. ------------------------------------------------------ 7.8.3 Föreskrifter om suppleanter finns för riksdagsstyrelsen i tilläggsbestämmelsen 1.5.2, för Statsråds- arvodesnämnden i 8 kap. 4 §, för Nämnden för lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Utrikesnämnden i 8 kap. 8 § och för krigsdelegationen i 8 kap. 15 § ------------------------------------------------------ Suppleanternas tjänstgöring ----------------------------------------------------- 9 § ------------------------------------------------------ Är av riksdagen vald Om inte riksdagen ledamot i ett organ föreskriver annat, skall frånvarande, intages hans en frånvarande ledamots plats, om det kan ske, av plats i ett organ intas suppleant som hör till av en suppleant som hör samma partigrupp. I övrigt till samma partigrupp. Om gäller att suppleanterna detta inte kan ske, har företräde i den gäller att suppleanterna ordning i vilken de har har företräde i den valts eller, om valet har ordning i vilken de har förrättats med gemensam valts eller, om valet har lista, i den ordning i förrättats med gemensam vilken de har förts upp på lista, i den ordning i listan. vilken de har förts upp på listan. ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelse 7.9.1 Ledamot eller suppleant som har fått plats från två eller flera grupper anses vald för den grupp, från vilken plats först har tilldelats honom. ------------------------------------------------------ Obehörighet ----------------------------------------------------- 10 § ------------------------------------------------------ Är till ett uppdrag endast Om inte riksdagen den valbar som tillhör föreskriver annat, skall riksdagen och lämnar den den som är vald av valde riksdagen eller kammaren till ett utses han till riksdagens uppdrag, för vilket det talman eller till krävs ledamotskap av statsråd, skall han avgå riksdagen, avgå från från uppdraget. uppdraget, om han eller hon lämnar riksdagen eller utses till riksdagens talman eller till statsråd. ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelse 7.10.1 Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för talmannen i 10 kap. 7 § regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 15 § denna lag, för riksdagsledamot som också är statsråd i 8 kap. 15 § denna lag samt för avgången riksdagsledamot i tilläggsbestämmelsen 8.6.2 denna lag. ------------------------------------------------------ Skyldighet att åta sig uppdrag ----------------------------------------------------- 11 § ------------------------------------------------------ Den som har utsetts till Den som har utsetts till uppdrag genom val av ett uppdrag genom val av riksdagen får ej riksdagen får inte undandraga sig uppdraget undandra sig uppdraget utan att riksdagen utan att riksdagen medger medgiver det. det. ------------------------------------------------------ Efterträdare ----------------------------------------------------- 12 § ------------------------------------------------------ Lämnar den som har valts Om någon som har valts till ett organ sitt till ett organ, som vid uppdrag i förtid och avsåg valperiodens början det val genom vilket tillsattes genom val av uppdraget tillsattes vid två eller flera personer, mandatperiodens början två lämnar sitt uppdrag i eller flera personer, förtid, skall den eller skall den partigrupp eller de partigrupper som han de partigrupper, som han eller hon var vald för, var vald för, till till talmannen anmäla en talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda förklarar den anmälde efterträdaren vald. Om en vald. Göres ej sådan sådan anmälan inte görs anmälan eller anmäles mer eller om mer än en person än en person, utser anmäls, utser talmannen talmannen efterträdare. en efterträdare. Är i annat fall än som Om en plats blir ledig i avses i första stycket förtid och det plats ledig i förtid, ursprungliga valet avsåg anställes endast en person, kompletteringsval för den tillämpas för återstående tiden med kompletteringsvalet för tillämpning av vad som den återstående tiden gäller i allmänhet. samma förfarande som vid det ursprungliga valet. Ersättare som har kallats till tjänstgöring får med Föreskrifterna i denna tillämpning av det bestämmelse gäller om förfarande som angives i inte riksdagen första stycket utses till föreskriver annat. suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör. ------------------------------------------------------ Ordförandeval ----------------------------------------------------- 13 § ------------------------------------------------------ Organ, vars ledamöter helt Ett organ, vars eller delvis utses av ledamöter helt eller kammaren, väljer inom sig delvis utses av kammaren, ordförande och en eller väljer inom sig flera vice ordförande, om ordförande och en eller ej annat är föreskrivet. flera vice ordförande, om inte annat är föreskrivet. ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelse 7.13.1 Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. 11 § regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden för lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 § och för Riksrevisionens styrelse i 8 kap. 14 § och för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § denna lag. ------------------------------------------------------ Val inom ett riksdagsorgan ----------------------------------------------------- 14 § ------------------------------------------------------ Val inom organ, som sägs i Val inom ett organ som 13 §, förrättas med avses i 13 § förrättas acklamation eller, om med acklamation eller, om ledamot begär det, med någon ledamot begär det, slutna sedlar. med slutna sedlar. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 7.14.1 ------------------------------------------------------ Valsedlarna skall vara Valsedlarna skall vara lika till storlek, enkla, slutna och omärkta material och färg. samt lika till storlek, Valsedel skall vara enkel, material och färg. Vid sluten och omärkt. Vid lika röstetal skall valet lika röstetal skiljes avgöras genom lottning. genom lottning. ------------------------------------------------ 8 kap. Vissa befattningshavare och organ ------------------------------------------------------ Val av talmän ----------------------------------------------------- 1 § ------------------------------------------------------ Val av talman samt av Val av talman samt av förste, andre och tredje förste, andre och tredje vice talman förrättas vid vice talman enligt 4 kap. första sammanträdet med 2 § regeringsformen kammaren under riksdagens förrättas vid första valperiod och gäller till sammanträdet med kammaren valperiodens slut. under riksdagens Talmännen väljes var för valperiod och gäller till sig i nu nämnd ordning. valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd ordning. Förrättas valet med Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald slutna sedlar, är den som får mer än hälften av vald som får mer än de avgivna rösterna. hälften av de avgivna Uppnås icke sådan rösterna. Om sådan röstövervikt, förrättas röstövervikt inte uppnås, nytt val. Får ej heller då förrättas nytt val. Om någon mer än hälften av de inte heller då någon får avgivna rösterna, mer än hälften av de förrättas ett tredje val avgivna rösterna, mellan de två som vid den förrättas ett tredje val andra omröstningen mellan de två som vid den uppnådde de högsta andra omröstningen röstetalen. Vid tredje uppnådde de högsta omröstningen är den vald röstetalen. Vid den som får de flesta tredje omröstningen är rösterna. den vald som får de flesta rösterna. ------------------------------------------------------ Val av ordförande och ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden ----------------------------------------------------- 2 § ------------------------------------------------------ Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden finns i 3 kap. 11 § Riksdagen utser genom regeringsformen. särskilt val en ersättare för ordföranden i Riksdagen utser genom riksdagens särskilt val en ersättare valprövningsnämnd. Vad som för ordföranden i i 3 kap. 11 § Valprövningsnämnden. regeringsformen Bestämmelserna i 3 kap. föreskrives om ordföranden 11 § regeringsformen om äger motsvarande ordföranden tillämpas tillämpning på ersättaren. också på ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller hans Vid val med slutna ersättare tillämpas det sedlar av ordföranden förfarande som angives i 1 eller ersättare för § andra stycket. ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. ------------------------------------------------------ Riksföreståndarval ----------------------------------------------------- 3 § ------------------------------------------------------ Vid val med slutna sedlar Vid val med slutna av riksföreståndare, vice sedlar av riksföreståndare eller riksföreståndare, vice person som skall kunna riksföreståndare enligt 5 inträda som tillfällig kap. 4 § regeringsformen riksföreståndare tillämpas eller person som skall det förfarande som angives kunna inträda som i 1 § andra stycket. Valet tillfällig gäller till dess riksdagen riksföreståndare enligt 5 beslutar annat. kap. 6 § regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat. ------------------------------------------------------ Statsrådsarvodesnämnden ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. ------------------------------------------------------ Blir en ledamot av sjukdom Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak hindrad eller annan orsak blir att utföra sitt uppdrag, förhindrad att utföra väljer riksdagen en person sitt uppdrag, väljer i dennes ställe så länge riksdagen en person i hindret varar. hans eller hennes ställe så länge hindret varar. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 8.4.1 ----------------------------------------------------- Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av konstitutionsutskottet. ----------------------------------------------------- Nämnden för lön till riksrevisorerna ----------------------------------------------------- 5 §[27] ----------------------------------------------------- Nämnden för lön till riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. ------------------------------------------------------ Blir en ledamot av sjukdom Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak hindrad eller annan orsak blir att utföra sitt uppdrag, förhindrad att utföra väljer riksdagen en person sitt uppdrag, väljer i dennes ställe så länge riksdagen en person i hindret varar. hans eller hennes ställe så länge hindret varar. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 8.5.1[28] Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. ------------------------------------------------------ Internationella delegationer ------------------------------------------------------ 6 § ------------------------------------------------------ Om det träffats en internationell överenskommelse att riksdagen bland sina ledamöter skall utse ledamöter i en delegation till en mellanfolklig organisation, får bestämmelser om detta införas i en tilläggsbestämmelse till denna paragraf. Tilläggsbestämmelser 8.6.1 Riksdagen väljer tjugo ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation. Delegationen väljs för varje riksmöte. Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. 8.6.2 Riksdagen väljer sex ledamöter i Europarådets svenska delegation. Delegationen väljs för tiden från den 1 november samma år som val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val. En ledamot eller en suppleant av Europarådets svenska delegation som lämnat riksdagen i samband med ett riksdagsval får kvarstå under den återstående delen av delegationens mandatperiod. Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. 8.6.3 Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Delegationen väljs för riksdagens valperiod. Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. ------------------------------------------------------ Val av riksbanksfullmäktige ------------------------------------------------------ 6 § 7 § ------------------------------------------------------ Riksdagens val av Val av fullmäktige i fullmäktige i Riksbanken Riksbanken enligt 9 kap. avser riksdagens 13 § regeringsformen valperiod. avser riksdagens valperiod. ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelse 8.7.1 ------------------------------------------------------ Ledamöter av fullmäktige får inte 1. vara statsråd, 2. vara ledamot av Riksbankens direktion, 3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn eller 4. inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör dem olämpliga för uppdraget som fullmäktig. Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan strida mot bestämmelserna i första stycket, skall riksdagen på förslag av finansutskottet entlediga ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. ------------------------------------------------------ Utrikesnämnden ------------------------------------------------------ 7 § 8 § ------------------------------------------------------ Val av ledamöter i Val av ledamöter i Utrikesnämnden avser Utrikesnämnden enligt 10 riksdagens valperiod. kap. 7 § regeringsformen avser riksdagens valperiod. ----------------------------------------------------- För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter skall vara nio. ------------------------------------------------------ 8 § 9 § ------------------------------------------------------ Utrikesnämnden Utrikesnämnden sammanträder inom stängda sammanträder inom stängda dörrar. Statsministern får dörrar. Statsministern medgiva att även annan än får medge att även någon ledamot, suppleant, annan än en ledamot, en statsråd och tjänsteman är suppleant, ett statsråd närvarande. eller en tjänsteman är närvarande. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ----------------------------------------------------- 8.8.1 8.9.1 ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse Protokoll skall föras 4.11.4 äger motsvarande vid Utrikesnämndens tillämpning på sammanträden. Sekreterare Utrikesnämnden. hos nämnden förordnas av Sekreterare hos nämnden regeringen. förordnas av regeringen. ----------------------------------------------------- Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens sammanträden. ----------------------------------------------------- 8.8.2 8.9.2 ----------------------------------------------------- Ledamot, suppleant eller En ledamot, en suppleant tjänsteman skall första eller en tjänsteman skall gången han är närvarande första gången han eller vid sammanträde med hon är närvarande vid ett Utrikesnämnden avge sammanträde med försäkran om att han Utrikesnämnden avge skall iaktta åliggande om försäkran om att följa tystnadsplikt. åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 7 § regeringsformen. ----------------------------------------------------- 9 § 10 § ----------------------------------------------------- För ändamål som avses i För förordnande att 13 kap. 2 § krigsdelegationen skall regeringsformen träda i riksdagens ställe sammanträder enligt 13 kap. 2 § Utrikesnämndens ledamöter regeringsformen på kallelse av talmannen sammanträder eller, vid förfall för Utrikesnämndens ledamöter honom, vice talman, på kallelse av talmannen ävensom på kallelse av eller, vid förhinder för två av nämndens övriga talmannen, vice talman, ledamöter. eller på kallelse av två Förhandlingarna ledes av av nämndens övriga talmannen, av vice talman ledamöter. eller, om ingen av dem är Förhandlingarna leds av tillstädes, av den av de talmannen, av vice talman närvarande ledamöterna eller, om ingen av dem är som har varit ledamot av närvarande, av den av de riksdagen längst tid. Om närvarande ledamöterna två eller flera har som har varit ledamot av tillhört riksdagen lika riksdagen längst tid. Om länge, har den äldste av två eller flera har dem företräde. Är vid tillhört riksdagen lika omröstning till beslut länge, har den äldste av rösterna lika delade, dem företräde. Om det vid gäller den mening som omröstning till beslut ordföranden biträder. blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder. ----------------------------------------------------- Riksdagens ombudsmän ----------------------------------------------------- 10 § 11 § ----------------------------------------------------- Riksdagen väljer enligt 12 kap. 6 § regeringsformen ombudsmän som skall utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. ----------------------------------------------------- Riksdagens ombudsmän skall vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutöver välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande ombudsman skall ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman. ------------------------------------------------------ Chefsjustitieombudsmannen Chefsjustitieombudsmannen, väljes för sig och övriga övriga ombudsmän samt ombudsmän samt ställföreträdande ställföreträdande ombudsmän väljs var för ombudsmän väljes var för sig. Vid val med slutna sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra förfarandet i 1 § andra stycket. stycket. ------------------------------------------------------ Val av ombudsman gäller Val av ombudsman gäller för tiden från valet eller från valet eller den den senare tidpunkt senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till riksdagen bestämmer till dess nytt val har dess att nytt val har genomförts under fjärde genomförts under fjärde året därefter. Val av året därefter och den då ställföreträdande valde har tillträtt ombudsman gäller för en uppdraget. Valet skall tid av två år från valet emellertid aldrig gälla eller den senare tidpunkt längre än till utgången riksdagen bestämmer. På av detta år. Val av hemställan av ställföreträdande konstitutionsutskottet kan ombudsman gäller för en riksdagen dock tid av två år från valet dessförinnan entlediga eller den senare tidpunkt ombudsman eller som riksdagen bestämmer. ställföreträdande På förslag av ombudsman som ej åtnjuter konstitutionsutskottet riksdagens förtroende. får riksdagen dock dessförinnan entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Avgår ombudsman i förtid, skall riksdagen snarast Om en ombudsman avgår i välja efterträdare för ny förtid, skall riksdagen fyraårsperiod. snarast välja en efterträdare för en ny fyraårsperiod. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 8.10.1 8.11.1 ------------------------------------------------------ Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet skall, på eget initiativ skall, på eget initiativ eller på begäran av någon eller på begäran av någon av Riksdagens ombudsmän, av riksdagens ombudsmän, samråda med ombudsman om samråda med en ombudsman arbetsordningen eller i om arbetsordningen eller andra frågor av i andra frågor av organisatorisk art. organisatorisk art. ------------------------------------------------------ 8.10.2 8.11.2 ----------------------------------------------------- Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av konstitutionsutskottet. ------------------------------------------------------ Riksrevisionen ------------------------------------------------------ 11 § 12 § ------------------------------------------------------ Riksdagens revisorer skall Riksdagen skall enligt 12 vara tolv. De väljes för kap. 7 § regeringsformen riksdagens valperiod. välja tre riksrevisorer. ------------------------------------------------------ Riksdagen väljer bland Riksrevisorerna väljs revisorerna en ordförande var för sig. Vid val med och en eller flera vice slutna sedlar tillämpas ordförande. Ordföranden förfarandet i 1 § andra och varje vice ordförande stycket. Val av väljes för sig. riksrevisor gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. En riksrevisor kan inte väljas om. ------------------------------------------------------ En av riksrevisorerna skall svara för myndighetens administrativa ledning. Riksdagen bestämmer vem av riksrevisorerna som skall ha denna uppgift. En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka riksrevisorns självständiga ställning. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ----------------------------------------------------- 8.12.1 ----------------------------------------------------- . Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. ----------------------------------------------------- 8.12.2 ----------------------------------------------------- En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen 1 innehav av aktier i ett aktiebolag som avses i 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., 2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen, 3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär, 4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor, 5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och 6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande. ----------------------------------------------------- 13 § ----------------------------------------------------- Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget på begäran av konstitutionsutskottet. Om en riksrevisor avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare för en ny sjuårsperiod. ----------------------------------------------------- 14 § ----------------------------------------------------- . Riksrevisionens styrelse skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst elva, som väljs för riksdagens valperiod. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas platserna i styrelsen proportionellt mellan samma partigrupper. Riksdagen väljer bland ledamöterna en ordförande och en eller flera vice ordförande. Ordförande och varje vice ordförande väljs var för sig. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 8.14.1 ------------------------------------------------------ Antalet ledamöter i Riksrevisionens styrelse fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. ------------------------------------------------------ Krigsdelegationen ------------------------------------------------------ 12 § 15 § ------------------------------------------------------ Riksdagen skall enligt 13 kap. 2 § regeringsformen välja en krigsdelegation inom sig. ------------------------------------------------------ Riksdagens krigsdelegation Krigsdelegationen består består av talmannen som av talmannen som ordförande och av femtio ordförande och av femtio andra ledamöter, vilka andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagen väljer för riksdagens valperiod. riksdagens valperiod. Riksdagsledamot är En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i behörig att vara ledamot krigsdelegationen utan i krigsdelegationen även hinder av att han tillhör om han eller hon tillhör regeringen. regeringen. Suppleanter skall icke Suppleanter skall inte utses till utses till krigsdelegationen. krigsdelegationen. Får ledamot varaktigt Om en ledamot får förfall när delegationen varaktigt förhinder när har trätt i riksdagens delegationen har trätt i ställe, utses annan riksdagens ställe, utses riksdagsledamot till en annan riksdagsledamot ersättare i den ordning till ersättare på det som är angiven i 7 kap. 12 sätt som anges i 7 kap. § första stycket. 12 § första stycket. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser ------------------------------------------------------ 8.12.1 8.15.1 ------------------------------------------------------ Det åligger Krigsdelegationens krigsdelegationens ordförande och vice ordförande och vice ordförande skall ordförande att förbereda förbereda delegationens delegationens verksamhet verksamhet för den för den händelse händelse delegationen delegationen skulle träda skulle träda i riksdagens i riksdagens ställe. ställe. ------------------------------------------------------ 8.12.2 8.15.2 ------------------------------------------------------ Bestämmelserna i 4 kap. 12 Bestämmelserna i 4 kap. § första stycket första 13 § första stycket och andra meningarna samt första meningen och andra tilläggsbestämmelserna stycket samt 4.11.1 andra stycket och tilläggsbestämmelserna 4.11.2 och 4 tillämpas 4.12.1 andra stycket och också på krigsdelegationen 4.12.2 och 4.12.4 under tid då delegationen tillämpas också på ej är i riksdagens ställe. krigsdelegationen när den inte är i riksdagens ställe. ------------------------------------------------------ Ytterligare bestämmelser för riksdagens organ ------------------------------------------------------ 13 § 16 § ------------------------------------------------------ Riksdagen kan meddela Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för närmare bestämmelser för riksdagens organ. riksdagens organ. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 8.13.1 8.16.1 ------------------------------------------------------ Riksdagen fastställer Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Riksbankens Jubileumsfond och väljer sex ledamöter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1). Stiftelsen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. ------------------------------------------------ 9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning ------------------------------------------------------ Kammarsekreterare ----------------------------------------------------- 1 §[29] ------------------------------------------------------ Kammaren utser en Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av kammarsekreterare. kammarsekreterare äger rum Kammarsekreteraren låter vid början av riksmötet föra protokollet vid närmast efter ordinarie sammanträden med val till riksdagen och kammaren. Han eller hon gäller för tiden till dess expedierar riksdagens nytt val av beslut och biträder i kammarsekreterare övrigt talmannen i förrättas. riksdagsarbetet. Kammarsekreteraren låter Val av kammarsekreterare föra protokollet vid äger rum vid början av sammanträde med kammaren. riksmötet närmast efter Han eller hon expedierar ett ordinarie val till riksdagens beslut och riksdagen och gäller för biträder i övrigt tiden till dess nytt val talmannen i av kammarsekreterare riksdagsarbetet. förrättas. Vid val med slutna sedlar tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra stycket. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ----------------------------------------------------- 9.1.1 ----------------------------------------------------- Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare tillämpas det förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket. 9.1.2[30] 9.1.1 ----------------------------------------------------- Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen. ------------------------------------------------------ Kanslier för utskotten och EU-nämnden ----------------------------------------------------- 2 §[31] ----------------------------------------------------- Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare. ------------------------------------------------------ Riksdagsförvaltningen ----------------------------------------------------- 3 §[32] ----------------------------------------------------- Riksdagen beslutar om instruktion för riksdagsförvaltningen. ----------------------------------------------------- 4 §[33] ------------------------------------------------------ Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen skall, såvitt gäller skall, när det gäller riksdagen och riksdagens riksdagen och riksdagens myndigheter, i den myndigheter, i den omfattning riksdagen omfattning riksdagen bestämmer bestämmer 1. handlägga frågor 1. handlägga frågor angående förhandlingar om angående förhandlingar om anställnings- och anställnings- och arbetsvillkor för arbetsvillkor för arbetstagare samt andra arbetstagare samt andra personalfrågor, personalfrågor, 2. göra upp förslag till 2. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, anslag på statsbudgeten, dock inte för 3. i övrigt handlägga Riksrevisionen, frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor 3. i övrigt handlägga om förvaltning av frågor om förvaltningen ekonomisk natur inom inom riksdagen och frågor riksdagens myndigheter, om förvaltning av utom Riksbanken, ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, 4. meddela föreskrifter utom Riksbanken, och och råd i sådana frågor som avses i 1-3. 4. besluta om föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-3. I fråga om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen skall riksdagsförvaltningen yttra sig innan Riksrevisionen beslutar om förslaget. ------------------------------------------------------ Överklagande ----------------------------------------------------- 5 § ------------------------------------------------------ Överklagande av beslut av Beslut av ett riksdagens organ i riksdagsorgan i ett förvaltningsärende mot förvaltningsärende som vilket talan får föras får överklagas enligt enligt vad som är särskilda bestämmelser, föreskrivet därom, prövas prövas av Regeringsrätten av Regeringsrätten i de i de fall som riksdagen fall som riksdagen bestämmer och i övriga särskilt bestämmer och i fall av Riksdagens övriga fall av riksdagens överklagandenämnd. besvärsnämnd. Besvärsnämnden består av Överklagandenämnden ordförande, som skall består av ordförande, som inneha eller ha innehaft skall vara eller ha varit domarämbete och ej vara ordinarie domare och inte ledamot av riksdagen, och vara ledamot av fyra andra ledamöter, riksdagen, och fyra andra valda inom riksdagen. ledamöter, valda inom Ordföranden väljes riksdagen. Ordföranden särskilt. Val till väljs särskilt. Val till besvärsnämnden avser överklagandenämnden avser riksdagens valperiod. riksdagens valperiod. För ordföranden skall För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad det finnas en ersättare. som föreskrives om Bestämmelser om ordföranden äger ordföranden skall motsvarande tillämpning på tillämpas även på ersättaren. ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordförande eller ersättare för ordföranden i överklagandenämnden tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra stycket. ------------------------------------------------------ Tilläggsbestämmelse 9.5.1 Vid val med slutna sedlar av ordförande i besvärsnämnden tillämpas det förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket. ------------------------------------------------------ Ledamöternas arvode och andra ekonomiska villkor ----------------------------------------------------- 6 § ------------------------------------------------------ Riksdagsledamot skall av En riksdagsledamot skall statsmedel åtnjuta arvode av statsmedel erhålla för sitt uppdrag. arvode för sitt uppdrag. Bestämmelser härom, om Bestämmelser om detta, om andra ekonomiska förmåner andra ekonomiska villkor i anledning av uppdraget med anledning av och om gottgörelse till uppdraget och om ersättare för gottgörelse till riksdagsledamot meddelas i ersättare för lag. riksdagsledamot finns i lag. ------------------------------------------------------ Bistånd med sakuppgifter och studieresor ----------------------------------------------------- 7 § ------------------------------------------------------ Om tillgång för riksdagens Riksdagens ledamöter och ledamöter och organ till organ skall ha tillgång bibliotek och om bistånd i till bibliotek och rätt övrigt åt dem med till bistånd i övrigt med sakuppgifter för sakuppgifter för riksdagsarbetet samt om riksdagsarbetet. utskotts och ledamöters studieresor finns I fråga om ledamöternas särskilda föreskrifter. studieresor finns särskilda föreskrifter. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 9.7.1[34] ------------------------------------------------------ Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företa studieresor för att inhämta upplysningar i ämne inom dess beredningsområde. Utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar beslut om utrikes studieresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad mån resan En ledamot av riksdagen lämpligen bör genomföras. kan erhålla bidrag till Därvid skall hänsyn tas kostnaden för enskild till riksdagens studieresa. internationella Riksdagsstyrelsen får förbindelser, till meddela närmare kostnaderna och till bestämmelser om sådana omständigheterna i övrigt. resor. Styrelsen kan meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla bidrag till kostnaden för enskild studieresa. Styrelsen kan meddela närmare bestämmelser om sådana resor. ------------------------------------------------------ Åtal ----------------------------------------------------- 8 §[35] ------------------------------------------------------ Åtal mot här angiven Åtal mot nedan angivna befattningshavare för befattningshavare för ett brott, begånget i brott, begånget i utövningen av hans uppdrag utövningen av hans eller eller tjänst får beslutas, hennes uppdrag eller tjänst får beslutas 1. åtal mot fullmäktig i Riksbanken, ledamot av 1. endast av Riksbankens direktion finansutskottet när det eller någon av Riksdagens gäller åtal mot en revisorer endast av fullmäktig i Riksbanken finansutskottet, eller en ledamot av Riksbankens direktion, 2. åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av 2. endast av riksdagens konstitutionsutskottet valprövningsnämnd eller av när det gäller åtal mot riksdagens besvärsnämnd en ledamot av eller mot Riksdagens riksdagsstyrelsen, av ombudsman eller styrelsen i kammarsekreteraren endast Riksrevisionen, av av konstitutionsutskottet. Valprövningsnämnden eller av Riksdagens överklagandenämnd eller mot en av riksdagens Vad som sägs i första ombudsmän, mot en av stycket om åtal mot riksrevisorerna eller mot ledamot av Riksbankens kammarsekreteraren. direktion skall inte tillämpas i fråga om brott Bestämmelserna i första begånget i utövningen av stycket om åtal mot en Riksbankens beslutanderätt ledamot av Riksbankens enligt lagen (1992:1602) direktion skall inte om valuta- och tillämpas i fråga om ett kreditreglering. brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse ------------------------------------------------------ 9.8.2 9.8.1 ------------------------------------------------------ Om behörighet att besluta I fråga om behörighet om åtal mot vissa andra att besluta om åtal mot befattningshavare än de i vissa andra 8 § nämnda finns särskilda befattningshavare än de föreskrifter. som nämns i 8 § finns särskilda föreskrifter. ------------------------------------------------ 10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen ------------------------------------------------------ Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet ----------------------------------------------------- 1 §[36] ----------------------------------------------------- Regeringen skall varje år till riksdagen lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen. ----------------------------------------------------- Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen. ------------------------------------------------------ Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn på kommissionens förslag ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Regeringen skall informera riksdagen om sin syn på de förslag från Europeiska gemenskapernas kommission som regeringen bedömer som betydelsefulla. ------------------------------------------------------ Utskottens skyldighet att följa EU-arbetet ----------------------------------------------------- 3 § ------------------------------------------------------ Utskott skall följa Utskotten skall följa arbetet i Europeiska arbetet i Europeiska unionen inom de unionen inom de ämnesområden som för varje ämnesområden som för utskott anges i 4 kap. 4-6 varje utskott anges i §§ med tillhörande 4 kap. 4-6 §§ med tilläggsbestämmelser. tillhörande tilläggsbestämmelser. Beträffande statlig myndighets skyldighet att Beträffande statliga lämna upplysningar till myndigheters skyldighet utskott finns bestämmelser att lämna upplysningar i 4 kap. 10 §. till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. ------------------------------------------------------ EU-nämnden ----------------------------------------------------- 4 § ------------------------------------------------------ För samråd med regeringen För samråd enligt 10 i frågor som gäller kap. 6 § regeringsformen Europeiska unionen skall skall riksdagen för varje riksdagen inom sig för valperiod inom sig varje valperiod tillsätta tillsätta en nämnd för en nämnd för Europeiska Europeiska unionen (EU- unionen (EU-nämnden). nämnden). EU-nämnden skall bestå av EU-nämnden skall bestå udda antal ledamöter, av ett udda antal lägst femton. ledamöter, lägst femton. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelse 10.4.1 ----------------------------------------------------- Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. ------------------------------------------------------ Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU-nämnden ----------------------------------------------------- 5 § ----------------------------------------------------- Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som avses bli behandlade i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som nämnden bestämmer. ------------------------------------------------------ Begär minst fem av Om minst fem av ledamöterna i EU-nämnden ledamöterna i EU-nämnden att regeringen skall begär det, skall nämnden rådgöra med nämnden enligt besluta att regeringen första stycket skall skall rådgöra med nämnden nämnden föranstalta om enligt första stycket. detta, såvida den inte Nämnden får avslå en finner att därmed förenat sådan begäran om den dröjsmål skulle leda till begärda åtgärden skulle avsevärt men. fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits. ------------------------------------------------------ Statlig myndighets skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till EU-nämnden ----------------------------------------------------- 6 §[37] ------------------------------------------------------ Annan statlig myndighet än En annan statlig regeringen skall lämna myndighet än regeringen upplysningar och avgiva skall lämna upplysningar yttrande i frågor som och avge yttrande till skall behandlas i EU-nämnden i frågor som Europeiska unionens råd, skall behandlas i då EU-nämnden begär det. Europeiska unionens råd, Myndighet som ej lyder då nämnden begär det. En under riksdagen kan myndighet som inte lyder hänskjuta begäran från under riksdagen får nämnden till regeringens hänskjuta en begäran från avgörande. nämnden till regeringen för avgörande. Begär minst fem av ledamöterna i nämnden att Om minst fem av upplysningar eller ledamöterna i nämnden yttrande skall inhämtas begär det, skall nämnden enligt första stycket, besluta att inhämta skall nämnden föranstalta upplysningar eller om detta, såvida den inte yttrande enligt första finner att därmed förenat stycket. Nämnden får dröjsmål skulle leda till avslå en sådan begäran om avsevärt men. den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits. ------------------------------------------------------ EU-nämndens sammanträden ----------------------------------------------------- 7 §[38] ------------------------------------------------------ EU-nämnden skall EU-nämnden skall sammanträda inom stängda sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden kan medge dörrar. Nämnden får dock att även annan än ledamot, besluta att ett suppleant och tjänsteman i sammanträde till den del nämnden är närvarande. det avser inhämtande av Nämnden kan dock besluta upplysningar helt eller att sammanträde till den delvis skall vara del det avser inhämtande offentligt. av upplysningar helt eller delvis skall vara Nämnden får medge att offentligt. även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet eller en tjänsteman i nämnden är Vid offentlig del av närvarande vid ett slutet sammanträde är företrädare sammanträde. för statlig myndighet inte skyldig att lämna uppgift Vid en offentlig del av för vilken sekretess ett sammanträde är gäller hos myndigheten. företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. ----------------------------------------------------- Tilläggsbestämmelser 10.7.1 ------------------------------------------------------ EU-nämnden sammanträder EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse första gången på kallelse av talmannen inom två av talmannen inom två dagar efter det att dagar efter det att nämnden valts. Därefter nämnden valts. Därefter sammanträder nämnden på sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden. kallelse av ordföranden. Ordföranden skall kalla nämnden till sammanträde om minst fem ledamöter av Personlig kallelse skall nämnden begär det. utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. En personlig kallelse Kallelse bör om möjligt skall skickas till anslås i riksdagens samtliga ledamöter och lokaler senast kl. 18 suppleanter. Kallelsen dagen före sammanträdet. bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet. ----------------------------------------------------- 10.7.2 ------------------------------------------------------ Innan ordförande har Innan en ordförande har valts, förs ordet vid valts, förs ordet av den sammanträde med EU-nämnden av de närvarande av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller längst tid. Om två eller flera har tillhört flera har tillhört riksdagen lika länge, har riksdagen lika länge, har den äldste av dem den äldste av dem företräde. företräde. ------------------------------------------------------ 10.7.3 Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammanträde med EU- nämnden får göras om inte nämnden beslutar annorlunda. 10.7.4 Vid en offentlig del av ett sammanträde med EU- nämnden skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare. Besökare till en offentlig del av ett sammanträde med EU- nämnden skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott. ------------------------------------------------------ Tystnadsplikt i EU- nämnden ----------------------------------------------------- 8 § ------------------------------------------------------ Den som är ledamot, En ledamot, en suppleant suppleant eller tjänsteman eller en tjänsteman i EU- i EU-nämnden får ej nämnden får inte obehörigen yppa vad som obehörigen röja vad som enligt beslut av enligt beslut av regeringen eller nämnden regeringen eller nämnden skall hållas hemligt med skall hållas hemligt med hänsyn till rikets hänsyn till rikets säkerhet eller av annat säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, synnerligen viktigt skäl som betingas av som betingas av förhållandet till förhållandet till en främmande stat eller främmande stat eller mellanfolklig mellanfolklig organisation. organisation. ------------------------------------------------------ Protokoll vid EU-nämndens sammanträden ----------------------------------------------------- 9 § ------------------------------------------------------ Över sammanträde med EU- Protokoll skall föras nämnden förs protokoll. vid sammanträden med EU- nämnden. Vid sammanträde med nämnden skall föras Stenografiska stenografiska uppteckningar skall vid uppteckningar över vad som sammanträde med nämnden yttras vid nämndens göras över vad som yttras överläggningar med vid nämndens regeringen. överläggningar med regeringen. ----------------------------------------------------- Övergångsbestämmelser till lagen 1974:153 ------------------------------------------------------ 1. Genom denna 1. Genom denna riksdagsordning upphäves riksdagsordning upphäves den äldre den äldre riksdagsordningen. Den riksdagsordningen. äldre riksdagsordningen skall dock med nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya riksdagsordningen till utgången av det år under vilket riksdagen slutligt antager den nya regeringsformen samt, i de fall då så nedan angives, även därefter. 6. Befogenheten att åtala brott av befattningshavare, som angives i 9 kap. 8 § i denna riksdagsordning, skall bedömas efter äldre lag om, när handlingen företogs för åtal gällde förutsättning som ej har upptagits i denna riksdagsordning. 7. Förekommer i lag eller annan författning bestämmelse som syftar på riksdagssession eller i övrigt på sammanträdesperiod med riksdagen, skall bestämmelsen i stället gälla riksmöte. 8. Andra stycket i övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1971:2) om beslutade ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen skall alltjämt äga tillämpning. ------------------------------------------------------ Övergångsbestämmelser till lagen 1994:1472 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Den upphävda paragrafen 4 kap. 16 § gäller dock fortfarande i fråga om vad som före ikraftträdandet har förekommit vid behandlingen i finansutskottet av frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen. ------------------------------------------------------ Övergångsbestämmelser till lagen 1998:733 ------------------------------------------------------ Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas också på de ledamöter och suppleanter av Europarådets svenska delegation som valts sedan riksmötet 1994/95. ------------------------------------------------------ Övergångsbestämmelser till lagen 1998:1403 ------------------------------------------------------ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. Riksdagen väljer senast under december månad 1998, för tiden från och med den 1 januari 1999 till utgången av valperioden, elva fullmäktige i Riksbanken. Därmed upphör tidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för denna valperiod. ------------------------------------------------------ Övergångsbestämmelser till lagen 2000:1062 ------------------------------------------------------ Denna lag träder i kraft den 20 november 2000 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för år 2001. ------------------------------------------------------ Övergångsbestämmelser till lagen 2001:581 ------------------------------------------------------ Denna lag träder i kraft den 1 september 2001 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för år 2002. ------------------------------------------------------ Övergångsbestämmelser till lagen 2002:651 ------------------------------------------------------ Denna lag träder i kraft den 23 september 2002 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för år 2003. ----------------------------------------------------- ---------- 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om val av riksrevisorer eller ledamöter i Riksrevisionens styrelse äger rum dessförinnan, skall dock de nya bestämmelserna tillämpas redan i fråga om de valen. 2. Första gången riksdagen väljer riksrevisorer skall, i stället för vad som sägs i 8 kap. 12 §, en av riksrevisorerna väljas för sju år, en för fem år och en för tre år. ----------------------------------------------------- **FOOTNOTES** [1]: Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450 [2]: Senaste lydelse 2000:418. [3]: Senaste lydelse 2000:418. [4]: Senaste lydelse 2000:418. [5]: Senaste lydelse 2000:418. [6]: Senaste lydelse 2000:418. [7]: Senaste lydelse 2000:418. [8]: Senaste lydelse 2000:418. [9]: Senaste lydelse 2000:418. [10]: Senaste lydelse 2000:418. [11]: Senaste lydelse 2001:581. [12]: Senaste lydelse 2000:418. [13]: Senaste lydelse 2001:581. [14]: Senaste lydelse 2001:581. [15]: Senaste lydelse 2001:581. [16]: Senaste lydelse 2001:581. [17]: Senaste lydelse 2002:651. [18]: Senaste lydelse 2001:581. [19]: Senaste lydelse 2001:581. [20]: Senaste lydelse 2001:581. [21]: Senaste lydelse 2001:581. [22]: Senaste lydelse 2001:581. [23]: Senaste lydelse 2002:651. [24]: Senaste lydelse 2000:418. [25]: Senaste lydelse 2000:418. [26]: Senaste lydelse 2002:1021. [27]: Senaste lydelse 2002:1021. [28]: Senaste lydelse 2002:1021. [29]: Senaste lydelse 2000:418. [30]: Senaste lydelse 2000:418. [31]: Senaste lydelse 2000:418 [32]: Senaste lydelse 2000:418. [33]: Senaste lydelse 2000:418. [34]: Senaste lydelse 2000:418. [35]: Senaste lydelse 2000:418. [36]: Senaste lydelse 2002:910. [37]: Senaste lydelse 2001:581. [38]: Senaste lydelse 2001:581. 3 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 2 §[39]1 och i 16 kap. 1 §[40]2 sekretesslagen (1980:100) uttrycket "4 kap. 15 §" skall bytas ut mot "4 kap. 17 §". ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. **FOOTNOTES** [39]:1 Senaste lydelse 1996:1531. [40]:2 Senaste lydelse 2002:1027. 4 Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:765) om instruktion för Riksdagens ombudsmän[41]1 dels att i 2 § orden "riksdagens valprövningsnämnd" skall bytas ut mot "Valprövningsnämnden", dels att i 2 § orden "riksdagens besvärsnämnd" skall bytas ut mot "Riksdagens överklagandenämnd" dels att 4 § skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Ombudsmännen skall verka Ombudsmännen skall verka för att brister i för att brister i lagstiftningen avhjälps. lagstiftningen avhjälps. Uppkommer under Uppkommer under tillsynsverksamheten tillsynsverksamheten anledning att väcka fråga anledning att väcka fråga om författningsändring om en författningsändring eller annan åtgärd från eller någon annan åtgärd statens sida, får från statens sida, får en ombudsman göra ombudsman göra framställning i ämnet framställning i ämnet till riksdagen eller till riksdagen enligt regeringen. tilläggsbestämmelsen 3.8.4 riksdagsordningen eller till regeringen. ----------------------------------------------------- Justitieombudsman skall samråda med chefsjustitieombudsmannen innan han gör framställning enligt första stycket. ----------------------------------------------------- ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. **FOOTNOTES** [41]:1 Senaste lydelse av 2 § 2000:424. 5 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § och 4 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank[42]1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 2 kap. 1 § ------------------------------------------------------- Ledamöter av fullmäktige Ledamöter av fullmäktige får inte får inte 1. vara statsråd, 1. vara statsråd, 2. vara ledamot av 2. vara ledamot av direktionen, Riksbankens direktion, 3. vara ledamot eller 3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat en bank eller ett annat företag som står under företag som står under Finansinspektionens Finansinspektionens tillsyn, eller tillsyn eller 4. inneha annan 4. inneha en annan anställning eller annat anställning eller ett uppdrag som gör dem annat uppdrag som gör dem olämpliga för uppdraget olämpliga för uppdraget som fullmäktig. som fullmäktig. ------------------------------------------------------- Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. ------------------------------------------------------- Om en ledamot tar en Om en ledamot tar en sådan sådan anställning eller anställning eller ett ett sådant uppdrag som sådant uppdrag som kan kan strida mot strida mot bestämmelserna i bestämmelserna i första första stycket, skall stycket, skall riksdagen riksdagen på förslag av entlediga ledamoten från finansutskottet entlediga uppdraget i fullmäktige. ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. Denna bestämmelse finns i tilläggsbestämmelsen 8.7.1 till riksdagsordningen. ------------------------------------------------------- 4 kap. 1 § ------------------------------------------------------- Uppkommer i Riksbankens Uppkommer i Riksbankens verksamhet anledning att verksamhet anledning att väcka en fråga om väcka en fråga om författningsändring eller författningsändring eller någon annan åtgärd från någon annan åtgärd från statens sida, får statens sida, får fullmäktige eller fullmäktige eller direktionen inom sitt direktionen inom sitt respektive ansvarsområde respektive ansvarsområde göra framställning i ämnet göra framställning i ämnet till riksdagen eller till riksdagen enligt regeringen. tilläggsbestämmelsen 3.8.3 till riksdagsordningen eller till regeringen. ------------------------------------------------------- Innan en framställning till riksdagen eller regeringen görs skall fullmäktig och direktionen samråda med varandra ------------------------------------------------------- ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. ------------------------------------------------------- **FOOTNOTES** [42]:1 Lagen omtryckt 1999:19. 6 Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ Härigenom föreskrivs att i 1[43]1och 2[44]2 §§ lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ orden "Riksdagens besvärsnämnd" skall bytas ut mot "Riksdagens överklagandenämnd". ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. **FOOTNOTES** [43]:1 Senaste lydelse 2000:548. [44]:2 Senaste lydelse 2000:548. 7 Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter Härigenom föreskrivs att i 7 och 9 §§ lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter orden "riksdagens besvärsnämnd" skall bytas ut mot "Riksdagens överklagandenämnd". ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Bilaga 3 Europeiska Centralbankens yttrande