Mineralförsörjning
Betänkande 1991/92:NU18
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU18
Mineralförsörjning
Innehåll
1991/92 NU18
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet) littera D (mineralförsörjning m.m.),
dels nio motioner från allmänna motionstiden om mineralförsörjning.
Skrivelser i fråga om den statliga prospekteringen har inkommit från länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län, Västerbottens kommunförbund samt Finnstans socialdemokratiska förening, Malmberget. Upplysningar och synpunkter i anslutning till samma fråga har inför utskottet lämnats dels av företrädare för länsstyrelsen och vissa kommuner i Västerbottens län, dels av styrelseordföranden direktör Olof Söderberg och direktören Arne Nygren, nämnden för statens gruvegendom.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling av den statliga prospekteringsverksamheten och om nedläggning av nämnden för statens gruvegendom (NSG). Kritik mot förslagen framförs i motioner (s; v); det är angeläget att staten även i fortsättningen bidrar finansiellt till landets prospekteringsverksamhet, sägs det där. Motionerna följs upp i en reservation (s). Utskottet tillstyrker även förslaget i budgetpropositionen att den statliga gruvegendomen, som för närvarande förvaltas av NSG, skall avyttras. Även detta förslag möter invändning i en motion (v), som får stöd i en reservation (s).
Också regeringens förslag om medel till Sveriges geologiska undersökning (SGU) godtas av utskottet. För att möjligheterna för prospektering ytterligare skall förbättras föreslår utskottet därutöver ökade insatser när det gäller de tidigare leden i prospekteringskedjan. Utskottet förordar sålunda dels särskilda medel till SGU så att baskarteringstakten kan påskyndas i malmregionerna, dels inrättande av ett mineralkontor inom SGU med lämplig placering i Västerbottens län. Sammanlagt beräknar utskottet 18 milj.kr. för de utökade insatserna. I en reservation (s) tillstyrks regeringens förslag om medel till SGU. Däremot anser reservanterna att utökad baskartering inte är en tillräcklig åtgärd för att prospekteringen skall stimuleras. De föreslår i stället att en ny organisation för prospekteringsverksamheten skall utredas och vill samtidigt anslå medel för att en sådan organisation skall kunna träda i funktion under nästkommande budgetår.
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker föreslås:
D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (s.45--49) att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 118085000 kr. D 2. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (s.49) att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.
D 3. Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s.50--52) att riksdagen 1. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr., 2. godkänner vad i propositionen anförts dels om ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringsverksamheten, dels om ändrade riktlinjer för verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom, 3. godkänner vad i propositionen anförts om avyttring av den statliga gruvegendomen.
D 4. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. (s.52f.) att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7671000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1991/92:N215 av Rinaldo Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens huvudansvar för och medverkan i prospekteringen i Sverige.
1991/92:N218 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av statligt engagemang i prospekteringen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna dels att sammanföra de enheter som arbetar med mineralfrågorna inom NSG, SGAB och SGU till ett bolag, dels att koncentrera bergmästeriet till en enhet, 3. att riksdagen beslutar att det nya bolagets verksamhet inleds den 1 januari 1993 och koncentreras till en ort inom verksamhetsområdet, 4. att riksdagen beslutar att inkomsterna av statens kronoandel samt arrendeintäkter som kommande gruvrätter kommer att ge, av nu och framdeles utarrenderade gruvrätter via bergmästeriet, tillförs det nya bolaget, 5. att riksdagen beslutar att för verksamheten anvisa ett anslag på 30milj.kr. per år i fem år, 6. att riksdagen beslutar att Norrlandsfonden ges ett samordnande ansvar för mineraljakten.
1991/92:N219 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig prospektering och om NSG.
1991/92:N221 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av den statliga prospekteringen och nedläggning av nämnden för statens gruvegendom, NSG.
1991/92:N228 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brytning av vanadinfyndigheten i Sumåssjön.
1991/92:N230 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om en avveckling av den statliga prospekteringen och av nämnden för statens gruvegendom.
1991/92:N236 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. till Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 60000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 70000000 kr., 2. avslår regeringens förslag om ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringsverksamheten, 3. avslår regeringens förslag om ändrade riktlinjer för verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom, 4. avslår regeringens förslag om att avyttra den statliga gruvegendomen, 5. hos regeringen begär att frågan om ny organisation för den statliga prospekteringen utreds i enlighet med vad som anförts i motionen och att förslag till ny organisation utifrån detta föreläggs riksdagen.
1991/92:N283 av Bengt Dalström och Karl Gustaf Sjödin (bådanyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avveckla NSG, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samtidigt med avvecklingen av NSG medverka till bildandet av ett privatägt eller fortsatt statligt bolag med kommersiell inriktning för prospektering, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SGU bör vara kärnan i ett sådant bolag och flytta till Norrbotten, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att till statlig berggrundskartering avsätta 50milj.kr. per år, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resultatet öppet redovisas för alla intressenter, såväl svenska som utländska.
1991/92:N284 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad politik för en långsiktig prospektering i Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen.
Vissa uppgifter i anslutning till propositionen och motionerna
Allmänt om prospektering m.m.
Mineral indelas vanligen i metallbärande mineral, industrimineral och andra tekniskt användbara mineral. Bildade genom olika geologiska processer förekommer de i berggrunden och i de lösa avlagringarna (jordarterna). Prospektering innebär ett yrkesmässigt och systematiskt sökande efter sådana mineralråvaror som är ekonomiskt lönsamma att utvinna (malmer m.m.). Prospekteringsinsatserna sträcker sig vanligen över en längre tid. Perioden från det att en fyndighet har upptäckts till att en gruva har etablerats uppgår inte sällan till ett tiotal år. Närprospektering innebär att sökandet efter malmer görs i anslutning till redan kända malmbaser, dvs. i befintliga gruvors närområden. Fältprospektering är sådan prospektering som genomförs på grundval av geologisk kunskap utanför kända malmbaser; denna typ av prospektering innebär därför ett större mått av risktagande när det gäller möjligheten att hitta fyndigheter jämfört med närprospektering.
Prospekteringskedjan innefattar olika led. Grundläggande är malmgeologisk forskning och utveckling. Ett viktigt beslutsunderlag inför den egentliga prospekteringen erhålls genom kartering, varigenom geologisk basinformation införskaffas; detta material presenteras huvudsakligen i form av kartor eller i digital form. I första hand är tre slags information aktuella för prospektering, nämligen geofysisk, geokemisk och geologisk information. De båda förstnämnda typerna utgör sammanställningar av mätvärden; de har därmed längre livslängd än geologisk information, som baseras på subjektiva observationer. Uppgifter som används för mineralprospektering hämtas från olika typer av karteringar. Tre sådana kan nämnas. Den mest detaljerade karteringstypen är berggrundskartering resp. jordartskartering. Denna typ avses ge en allmängeologisk bild. Förutom för prospekteringsändamål kan den användas för samhällsplanering och för miljö- och hälsoskyddsändamål. En andra typ är den s.k. baskarteringen, som även den genomförs för såväl berg- som jordarter. Baskartorna är i första hand avsedda som temakartor för mineralprospektering men kan även utnyttjas vid andra behov av geologisk information. Geofysisk information, som har en framträdande roll vid baskartering, inhämtas bl.a. genom flygmätning. Tiden mellan de första mätningarna och publicering av den färdiga baskartan är i genomsnitt tre år. Den tredje typen representeras av s.k. översiktlig berggrunds- resp. jordartskartering, som resulterar i läns- och översiktskartor. Också kartor av annat slag än de som nu har nämnts, främst geokemiska och geofysiska, används för prospekteringsändamål. Kartering genomförs av Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Egentlig prospektering innebär undersökning, bl.a. genom provborrningar, i områden som på basis av olika slags beslutsunderlag bedöms intressanta. Inför ett beslut om exploatering av en fyndighet krävs slutligen en brytvärdighetsundersökning. Dokumentering av prospekteringsinsatser görs genom att analysresultaten och -- i förekommande fall -- proverna från borrningar (s.k. borrkärnor) förtecknas, organiseras och arkiveras. I den mån som materialet inte är utvärderat kan "vidareförädling" bli aktuell. Materialet har i varierande grad ett kommersiellt värde. Prospektering genomförs i Sverige huvudsakligen av företag i mineralbranschen men också av staten. Boliden Mineral AB, som är det dominerande företaget i branschen, prospekterar för omkring 50 milj.kr. per år.
Rätten att undersöka och därefter exploatera en fyndighet regleras i minerallagstiftningen, för närvarande främst genom gruvlagen (1974:342) och lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter. Inmutningsrätt innebär tillstånd att utföra undersökning inom det inmutade området. För att därefter få bearbeta fyndigheten, dvs. bedriva gruvdrift, krävs att inmutaren får sig tilldelad ett arbetsområde, ett s.k. utmål. Sådant medges mot avgift för en viss tid av bergmästaren i det berörda distriktet. Staten har rätt till en andel med hälften, s.k. kronoandel, i utmål som meddelas någon annan än staten. De nyssnämnda lagarna ersätts den 1 juli 1992 med minerallagen (1991:45). I budgetpropositionen aviserar regeringen en översyn av vissa bestämmelser i den nya lagen. Syftet är att prospektering efter och bearbetning av nya fyndigheter skall stimuleras ytterligare.
Ur svensk berggrund utvinns för närvarande sex olika metaller, nämligen basmetallerna järn, koppar, zink och bly samt ädelmetallerna guld och silver. Inhemsk produktion av legeringsmetaller förekommer däremot inte. Industrimineral utvinns i endast begränsad omfattning.
Den statliga organisationen för mineralfrågor
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering (utom såvitt gäller förvaltning och upplåtelse av statens gruvegendom). Huvuddelen av SGU:s verksamhet är förlagd till Uppsala. SGU är också chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för mineralhanteringen. Bergsstaten är indelad i två distrikt: det norra bergmästardistriktet med säte i Luleå och det södra med säte i Falun.
För olika ändamål genomför SGU, som nyss har nämnts, kartering av Sverige. Våren 1991 antog riksdagen på regeringens förslag (prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23) riktlinjer för SGU:s verksamhet. De innebär bl.a. att den systematiska geologiska undersökningsverksamheten skall prioriteras inom ramen för den anslagsfinansierade verksamheten. För den landbaserade delen gäller att Sverige år 2020 skall ha undersökts på ett sådant sätt att geologisk information finns tillgänglig för de 75% av landets yta där behoven är störst. Den maringeologiska karteringen skall vara färdigställd år 2050.
SGU:s uppgifter i fråga om mineralhantering avser sålunda den nyssnämnda systematiska undersökningsverksamheten men också insamling och bearbetning av egna och externa uppgifter om mineralförekomster. De externa uppgifterna erhålls exempelvis från prospekterings- och gruvföretag, byggentreprenörer, universitet och högskolor samt landets organiserade mineraljakter. Uppgifterna -- om t.ex. malmfyndigheter -- lagras i en fyndighetsdatabas hos SGU; databasen kan användas även inom områdena fysisk planering, miljövård m.m.
Det centrala borrkärnearkivet, som ännu är under uppbyggnad, ingår organisatoriskt i SGU. Det är beläget i Malå i Västerbottens län. En viktig del i uppbyggnadsarbetet är gallring av borrkärnor hämtade från hela landet.
Till SGU är också ett prospekteringsråd knutet. Det inrättades i anslutning till tillskapandet av den nya mineralpolitiska verksorganisationen år 1981 (prop. 1980/81:130, bet. NU43). Rådets uppgift är att samordna olika prospekteringsorganisationers verksamheter. Rådet skall också lämna förslag på geografiska områden som bör prioriteras när det gäller kartering m.m. för prospekteringsändamål. Ordförande är SGU:s generaldirektör. Utöver ytterligare en företrädare för SGU ingår i rådet representanter för gruvindustrin (fem ledamöter) och nämnden för statens gruvegendom (en ledamot).
Nämnden för statens gruvegendom
Nämnden för statens gruvegendom (NSG) bildades år 1973 för att förvalta den statliga gruvegendomen. Denna verksamhet hade tidigare ombesörjts av kommerskollegium. År 1976 utvidgades NSG:s uppgift till att även omfatta ansvaret för statens prospektering, en uppgift som övertogs från SGU. Självständig myndighet blev NSG år 1982 i samband med att nämnden gavs i uppdrag att administrera statligt stöd enligt ett femårigt program för utökad prospektering (prop. 1982/83:50, bet. NU18). Detta program förlängdes år 1987 med tre år (prop. 1986/87:74, bet. NU32). Inom ramen för programmet anslogs totalt 396 milj.kr. Programmet upphörde i och med utgången av budgetåret 1990/91 och har inte ersatts med något nytt långsiktigt program.
Prospektering utgör den helt dominerande delen av NSG:s verksamhet. För innevarande budgetår har 53 milj.kr. anvisats för detta ändamål. Prospekteringen bedrivs huvudsakligen i egna projekt men i viss utsträckning också i samarbetsprojekt med svenska och utländska företag, länsstyrelser m.fl. Uppdragen läggs ut på olika konsulter och entreprenörer. Huvudkonsult är SGAB, Sveriges Geologiska AB. Konkret består NSG:s prospekteringsmaterial av dokument med information som är knuten till enskilda prospekteringsinsatser. Materialet omfattar såväl allmänt statistiska uppgifter som uppgifter om förhållanden som har karaktären av affärshemligheter. En viss del av informationen finns upplagd i en databas. I någon mån ingår även borrkärnor i materialet; merparten av dessa förvaras hos SGAB i Malå.
Statens gruvegendom omfattar hel- eller delägda statliga fyndigheter. Vidare förvaltar NSG statens kronoandelar. Förvaltningen innebär bl.a. att NSG arrenderar ut statliga utmål (för närvarande fjorton) och kronoandelarna för reguljär brytning. Denna verksamhet ger intäkter på 20--30 milj.kr. årligen. De redovisas under en särskild inkomsttitel i statsbudgeten och disponeras sålunda inte av NSG. Till nämndens kostnader för administration m.m. för förvaltningen anvisas NSG särskilda medel; för innevarande budgetår har ca 7 milj.kr. (exkl. mervärdesskatt) anslagits.
Sveriges Geologiska AB
SGAB, Sveriges Geologiska AB är ett helägt statligt bolag, som bildades år 1982 genom att konsultverksamheten bröts ut ur SGU. Efter omorganisering omfattar SGAB:s verksamhet olika områden med prospektering som det dominerande. Relaterade till prospekteringen är även borr- och flygverksamheterna. Dessa är starkt beroende av uppdrag från NSG och av statligt stöd till prospektering. Andra verksamhetsområden gäller t.ex. laboratorieanalyser och tillverkning av geofysiska instrument. Antalet anställda uppgick år 1991 till totalt ca 240. Av dessa var omkring hälften verksamma med uppgifter för prospektering, varav i sin tur omkring hälften med placering i Malå.
Hösten 1991 bemyndigades regeringen (prop. 1991/92:69, bet. NU10) att sälja statens aktier i 34 angivna bolag. Bland dessa ingår SGAB. I budgetpropositionen sägs att en intern utredning pågår inom SGAB om de kommersiella förutsättningarna för bildande av ett särskilt prospekteringsbolag.
Tidigare förslag rörande prospektering
Förslag av riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer överlämnade år 1988 ett förslag (1988/89:17) angående statliga insatser för prospektering. Förslaget var baserat på en granskning av den statliga prospektering som hade genomförts åren 1975--1987. Under denna period anslog staten totalt 1,3 miljarder kronor till prospektering. Enligt revisorernas uppfattning hade utfallet av den statliga prospekteringen inte varit tillfredsställande. De framförde en rad förslag för att en ökad effektivitet skulle åstadkommas. Ett grundläggande förslag gick ut på att tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna skulle förskjutas mot tidigare led i prospekteringskedjan. Näringsutskottet (bet. 1988/89:NU21) delade inte helt kritiken mot den statliga prospekteringen men tog fasta på revisorernas förslag om att vissa frågor skulle utredas vidare av den då verksamma mineralråvarukommittén.
Förslag av mineralråvarukommittén
Mineralråvarukommittén lade år 1989 fram sitt betänkande (SOU 1989:92 och 93) Prospekteringspolitik. I detta redovisade kommittén -- i enlighet med sitt uppdrag -- sin bedömning av marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Vidare skulle kommittén överväga lämpligheten att lägga fast en övergripande strategi för prospekteringsverksamhetens inriktning i Sverige. Kommittén uppskattade det totala behovet av prospektering i landet till en nivå om ca 250 milj.kr. per år. Två organisatoriska alternativ diskuterades. Det ena, som förordades av en majoritet inom kommittén, förutsatte utökade uppgifter för NSG. Det andra gick ut på att ett statligt prospekteringsbolag på kommersiell grund skulle tillskapas. Mineralråvarukommitténs förslag har remissbehandlats.
Utskottet
Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom, m.m.
Statlig prospekteringsverksamhet
Nämndens för statens gruvegendom (NSG) uppgifter har successivt vidgats. En uppgift består i att förvalta statens mineralfyndigheter och annan gruvegendom som tillhör staten; NSG skall svara för att gruvegendomen tillvaratas på bästa möjliga sätt. En annan uppgift för NSG är att -- när så är lämpligt -- genom prospektering söka utöka statens egendom. Konkret innebär uppgiften en beställarfunktion så till vida att NSG upphandlar prospekteringstjänster hos konsult- och entreprenadföretag. Ytterligare en uppgift gäller prospektering, nämligen att bereda ärenden om statligt stöd till enskilda företag för prospektering. Detta uppdrag har dock varit begränsat till löptiden för programmet för utökad prospektering (se s.7). Slutligen har NSG i uppgift att besluta i frågor om kronoandel, dvs. den hälft av en gruvfyndighet som staten har rätt till.
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 50) föreslåsändrade riktlinjer för den statliga prospekteringsverksamheten och avveckling av nämnden för statens gruvegendom. Förslaget innebär att prospektering inte längre skall äga rum i statlig regi eller med statliga medel. Vidare föreslås att NSG skall upphöra som myndighet, vilket förutsätts ske den 30 juni 1993. NSG:s huvudsakliga uppgift under budgetåret 1992/93 bör därför -- enligt regeringens förslag -- vara att koncentrera insatserna på att öka utbytet av den hittills genomförda prospekteringen.
Som övergripande motiv för sitt förslag anför regeringen bl.a. att statens roll på det näringspolitiska området skall vara att skapa generellt goda förutsättningar för näringslivet. Såvitt gäller gruvnäringen innebär detta att staten skall tillhandahålla en för prospektering efterfrågad och adekvat basinformation. Däremot, menar regeringen, bör staten inte lämna särskilt stöd till prospektering; stödet till såväl enskilda företag som prospekteringsinsatser som utförs i statlig regi skall sålunda upphöra. Regeringen riktar samtidigt kritik mot den statliga prospekteringsverksamhet som har bedrivits i NSG:s regi. Denna verksamhet har inte varit tillfredsställande med avseende på tillskapande av nya exploaterbara fyndigheter, sägs det.
Regeringens förslag i denna del har föranlett yrkanden i sju motioner.
En positiv inställning till förslaget om en avveckling av det statliga engagemanget i prospekteringen och en därav föranledd nedläggning av NSG är innebörden i motion 1991/92:N283 (nyd), i vilken motionärerna begär ett tillkännagivande härom till regeringen.
En helt motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1991/92:N230 (s). Om regeringsförslaget genomförs hotas den framtida gruvnäringen i Sverige, heter det. Motionärerna anser att riksdagen bör avslå förslagen beträffande den statliga prospekteringen resp. NSG. Avslag begärs också i motion 1991/92:N236(v). I denna sägs att det svenska statliga stödet till prospektering är mycket blygsamt, såväl i förhållande till den inhemska gruv- och stenindustrins produktionsvärde som vid en internationell jämförelse när det gäller statligt prospekteringsstöd. Motionärerna varnar samtidigt för att ett indraget stöd kommer att innebära att fältprospekteringen upphör, eftersom de privata bolagen inte vill ta på sig den ekonomiska risk som är förenad med denna prospekteringsform.
Även i motion 1991/92:N218 (s) framkommer en stark oro för konsekvenserna för svensk gruvhantering om regeringens förslag genomförs. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande till regeringen om vikten av fortsatt statlig prospekteringsverksamhet. Liknande yrkanden och motiveringar förs fram i motionerna 1991/92:N215 (s), 1991/92:N219(s) och 1991/92:N221(s).
Utskottet anser, liksom regeringen, att de statliga insatserna på prospekteringsområdet bör upphöra och att NSG bör avvecklas. Förslagen i propositionen tillstyrks sålunda. I det följande återkommer utskottet till frågan om tillhandahållande av basinformation för prospekteringsändamål. Med vad utskottet nu har sagt blir motion 1991/92:N283 (nyd) tillgodosedd i här berörd del. Motionerna 1991/92:N230 (s), 1991/92:N236 (v), 1991/92:N218 (s), 1991/92:215 (s), 1991/92:N219 (s) och 1991/92:N221 (s) avstyrks däremot såvitt de gäller den nu behandlade frågan.
Statens gruvegendom
I anslutning till sitt förslag om ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringen och nedläggning av NSG föreslår regeringen en avyttring av den statliga gruvegendomen.
Några fördelar med en sådan åtgärd kan inte upphovsmännen till motion 1991/92:N236 (v) se. De anser därför att regeringens förslag även i detta avseende bör avslås av riksdagen.
Enligt utskottets mening finns det inget självständigt intresse för staten att äga eller förvalta gruvegendom. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en avyttring av den statliga gruvegendomen.
I sammanhanget vill utskottet betona vikten av att regeringen tillser att förvaltningen av den del av statens gruvegendom som eventuellt inte kan avyttras på kommersiella grunder ombesörjs på ett tillfredsställande sätt även efter det att NSG har upphört. Något uttalande av riksdagen i detta avseende är emellertid inte erforderligt, anser utskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1991/92:N236 (v) i här aktuell del.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 10 milj.kr. för stöd till prospektering m.m. För innevarande budgetår har ca 53 milj.kr. anslagits för detta ändamål. Regeringen anmäler sin avsikt att uppdra åt NSG att redan nu anpassa verksamheten till ett beslut om myndighetens upphörande den 30 juni 1993. Som har framgått i det föregående bör NSG, enligt regeringens mening, under budgetåret 1992/93 koncentrera sina insatser på hittills genomförd prospekteringsverksamhet.
Invändningar mot förslaget framförs i motion 1991/92:N236 (v). I konsekvens med sitt ställningstagande till riktlinjerna för den framtida statliga prospekteringsverksamheten anser motionärerna att NSG bör ges ett anslag som uppgår till minst samma nivå som för innevarande budgetår. De yrkar att 60 milj.kr. utöver regeringens förslag skall tillföras nämnden, dvs. sammanlagt 70 milj.kr.
Den av regeringen förespråkade anslagsnivån synes rimlig med hänsyn till den verksamhet som NSG förutsätts ha under det kommande budgetåret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker motion 1991/92:N236 (v) såvitt den gäller anslag till NSG.
I propositionen föreslås vidare ett anslag på 7,7 milj.kr. till förvaltning av statens gruvegendom m.m. För innevarande år har ca 7,3 milj.kr. anvisats för detta ändamål. Utskottet tillstyrker förslaget om anslag.
Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning, m.m.
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering (se s. 6). SGU är också chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering. Riktlinjer avseende treårsperioden 1991/92--1993/94 för verksamheten vid SGU och bergsstaten beslutades våren 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23 s. 8 f.).
I budgetpropositionen föreslås ett ramanslag till geologisk undersökningsverksamhet m.m. på ca 118 milj.kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i gällande treårsplan. I regeringens beräkningar ingår därutöver medel till förstärkning inom tre angivna områden. Den maringeologiska verksamheten inom SGU skall tillföras 5 milj.kr. För sin medverkan i den nya topografiska kartan skall SGU få ytterligare 1milj.kr.; detta belopp skall anslås under försvarsdepartementets huvudtitel. Såvitt gäller den geofysiska flygmätningen (se s.5) säger sig regeringen dela SGU:s uppfattning om det angelägna i att takten i denna mätning ökas. Skälet uppges vara att verksamheter -- bl.a. prospektering -- som är beroende av sådan geoinformation snabbare skall få tillgång till denna. Regeringen beräknar en förstärkning om 4milj.kr., vilket skulle innebära att flygmätningsvolymen ökas från fyra till i genomsnitt tio kartblad per år. Detta skulle i sin tur innebära att målet om en täckning av 75% av landets yta kan uppnås senast vid utgången av år 2002.
Inga motionsyrkanden har väckts som direkt avser anslaget till geologisk undersökningsverksamhet. I fyra motioner har däremot förslag förts fram som -- med helt eller delvis skilda lösningar -- går ut på att en ny organisation för prospekteringen bör utredas eller etableras. Vissa av förslagen anknyter i varierande utsträckning till den del av prospekteringskedjan som gäller baskarteringen hos SGU.
Möjligheterna att till ett bolag sammanföra de enheter inom NSG, SGU och SGAB, Sveriges Geologiska AB som arbetar med mineralfrågor bör utredas, anförs det i motion 1991/92:N218 (s). Bolagets verksamhet borde inledas den 1 januari 1993 och koncentreras till en ort inom verksamhetsområdet. Riksdagen bör vidare besluta om att intäkterna från utarrenderingen av statens gruvegendom, inkl. kronoandelarna, skall tillföras det nya bolaget. Härutöver bör staten anslå 30 milj.kr. per år i fem år till det nya bolaget, anser motionärerna. De uttalar samtidigt att den begärda utredningen bör omfatta en bedömning av förutsättningarna för en koncentration av bergmästarverksamheten till en enhet.
Även i motion 1991/92:N236 (v) efterlyses en utredning om ny organisation för den statliga prospekteringen. Motionärerna anser att den hittillsvarande organisatoriska splittringen är grunden till kritiken av den statliga prospekteringen. Rimligen borde man se över denna situation i stället för att dra in på stödet, anförs det. Motionärerna förespråkar Malå som en lämplig lokalisering för den tilltänkta organisationen.
Staten bör medverka till bildandet av ett prospekteringsbolag med kommersiell inriktning, heter det i motion 1991/92:N283 (nyd). Också i denna motion anger motionärerna vissa förutsättningar som -- såvitt gäller lokalisering och finansiering -- borde gälla för ett sådant bolag. Vidare förespråkas ökad satsning på kartering. De betonar även vikten av att resultaten av prospekteringsinsatserna redovisas öppet för alla intressenter, såväl svenska som utländska.
I motion 1991/92:N284 (kds, m, fp, c) föreslås att den statliga myndighetsutövningen och stödformerna för prospekteringen omorganiseras samt att åtgärder vidtas som är långsiktigt strategiska.
I det föregående har utskottet redovisat sitt ställningstagande till förmån för regeringens förslag när det gäller avveckling av det statliga engagemanget i prospekteringsverksamheten och nedläggning av NSG. I det nu aktuella avsnittet behandlar utskottet frågor rörande bl.a. den geologiska basinformationen. I anslutning härtill behandlar utskottet de fyra motioner som går ut på en omorganisation när det gäller prospekteringen.
Utskottet kan för sin del instämma i vissa grundläggande synpunkter som förs fram i motionerna; syftet förefaller i samtliga fall vara att en ökad effektivitet när det gäller prospektering skall åstadkommas. Mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter av statligt organiserad prospektering är utskottet emellertid inte berett att förorda en lösning som innebär att en ny prospekteringsorganisation skall inrättas, om än i bolagsform och med kommersiell inriktning. Viss samstämmighet synes råda när det gäller behovet av grundläggande geoinformation. Utskottet ser därför med tillfredsställelse på att regeringen har föreslagit ökade medel till SGU för den geofysiska flygmätningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag härvidlag.
För att möjligheterna för prospekteringsverksamheten ytterligare skall förbättras föreslår utskottet emellertid -- jämfört med regeringens förslag -- ökade insatser när det gäller de tidigare leden i prospekteringskedjan. Detta bör, enligt utskottets mening, kunna ske på två sätt. Utskottet förordar sålunda en sådan förstärkning av den prospekteringsinriktade karteringen hos SGU att baskarteringstakten ökas i malmregionerna. Vidare föreslås inrättandet av en särskild organisation -- ett mineralkontor -- inom SGU. I det följande utvecklas dessa förslag närmare.
Såvitt gäller förslaget om en förstärkning av karteringen anser utskottet att de från mineralsynpunkt mest intressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län bör -- från prospekteringssynpunkt -- vara fullständigt karterade senast år 2010. Regeringens förslag till utökad kartering gäller, som har nämnts, uteslutande geofysisk flygmätning. En sådan typ av mätning tillgodoser en rad angelägna ändamål, bl.a prospektering. Utskottet föreslår därutöver att karteringstakten skall ökas i Västerbottens och Norrbottens län när det gäller övrig för prospektering relevant, grundläggande geologisk information, sålunda främst genom geologisk berggrunds- och jordartskartering samt geokemisk kartering. Målet är att ett modernt och heltäckande geologiskt material skall föreligga år 2010. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen anslå medel för en sådan utvidgad kartering, som också tillgodoser kravet på långsiktighet. Utskottet beräknar att de ytterligare medel som bör tillföras SGU för den angivna ambitionsnivån uppgår till 10 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Totalt för den aktuella perioden beräknas kostnaderna -- i nu gällande prisnivå -- till ca 180 milj.kr.
När det härefter gäller förslaget till mineralkontor vill utskottet anföra följande. I några av motionerna efterlyses möjligheterna till en samlad information i fråga om beslutsunderlag för prospektering. Det är, menar utskottet, angeläget att intressenter, såväl inhemska som utländska, ges bästa förutsättningar när det gäller prospekteringsverksamhet. Efter överväganden i frågan har utskottet funnit att SGU är den organisation som bäst är ägnad att tillgodose sådana krav. Inom SGU finns, som har framgått tidigare (s.6), en betydande mängd geologisk information lämpad för prospekteringsändamål, däribland en fyndighetsdatabas. Vidare är det centrala borrkärnearkivet knutet till SGU. Det tilltänkta mineralkontoret bör ha till uppgift dels att insamla, uppdatera och bearbeta information av relevans för prospektering, dels att på lämpligt sätt tillhandahålla informationen för berörda intressenter samt att marknadsföra denna. I anslutning till uppgiften att tillhandahålla information bör mineralkontoret även kunna lämna erforderlig service. I detta sammanhang vill utskottet betona vikten av att informationen snarast möjligt görs tillgänglig för intressenterna.
Finansieringen av det föreslagna mineralkontoret bör -- i vart fall under ett uppbyggnadsskede -- ske med statliga medel. För budgetåret 1992/93 beräknar utskottet att SGU bör tillföras 6 milj.kr. för driften, varav en icke obetydlig del bör avsättas till kostnader för marknadsföring av karterings- och prospekteringsmaterialet. Enligt utskottets mening är det angeläget att mineralkontoret för sina nu angivna uppgifter ges ett ändamålsenligt datorstöd. SGU bör engångsvis tillföras ett belopp av högst 2 milj.kr. för en sådan investering. I sammanhanget förordar utskottet att det prospekteringsmaterial i form av dokumenterade analysresultat m.m. som för närvarande finns hos NSG överförs till SGU. Regeringen bör ombesörja att detta sker på lämpligt sätt och så snart det är möjligt med hänsyn till NSG:s uppgifter under avvecklingen.
Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att mineralkontoret förläggs till Västerbottens län. Med hänsyn till befintlig prospekteringsrelaterad verksamhet anser utskottet att Malå är en lämplig lokalisering för kontoret. Regeringen bör därför pröva möjligheten att lokalisera mineralkontoret till denna ort.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare riktlinjer för mineralkontorets verksamhet. Det är angeläget att kontoret kan börja sin verksamhet vid den tidpunkt som är lämplig med hänsyn till det avvecklingsarbete som avses gälla för NSG.
De nu förespråkade resursförstärkningarna innebär sammantaget att SGU för nästkommande budgetår tillförs 18 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller totalt ca 136 milj.kr. Utskottet finner att förslagen dels om den ökade ambitionsnivån avseende kartering för prospekteringsändamål, dels om inrättande av ett mineralkontor väl tillgodoser berörda intressen inom prospekteringsverksamheten.
Med hänvisning till vad utskottet nu har uttalat avstyrks motionerna 1991/92:N218 (s), 1991/92:N236 (v), 1991/92:N283 (nyd) och 1991/92:N284 (kds, m, fp, c) såvitt de gäller frågan om ny organisation för prospekteringen.
Utskottet övergår härefter till att närmare kommentera vissa övriga frågor som har berörts i motionerna. I en av dem, 1991/92:N218 (s), krävs att möjligheten att koncentrera bergmästarverksamheten till en enhet skall utredas. Utskottet har i sak inte någon invändning mot en sådan utredning. Det bör emellertid, enligt utskottets uppfattning, ankomma på regeringen att ta initiativ till åtgärder med syfte att den statliga verksamheten skall effektiviseras. Överväganden i denna riktning kan komma att aktualiseras i anslutning till den översyn av minerallagen (1991:45) som regeringen har aviserat om i budgetpropositionen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:N218 (s) även i denna del.
I motion 1991/92:N283 (nyd) tas -- utan särskilt yrkande -- frågan om kronoandelssystemet upp. Motionärerna anser att detta system kan verka hämmande på intresset för prospektering. Utskottet vill härvid hänvisa till den nyssnämnda översynen av minerallagen. Regeringen anser att vissa ändringar i lagen kan behövas för att prospekteringen efter och bearbetningen av nya fyndigheter ytterligare skall stimuleras. Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av sådan stimulans och förutsätter att frågan om kronoandelssystemets upphävande tas upp i samband med översynen av den nya minerallagen.
Också frågan om malmgeologisk forskning finner utskottet anledning att närmare kommentera. Utskottet utgår från att regeringen i nästa forskningspolitiska proposition kommer att ta upp hithörande frågor.
Geovetenskaplig forskning
I budgetpropositionen föreslås vidare ett anslag av 5 milj.kr. till geovetenskaplig forskning. Från detta anslag bekostas insatser för dels riktad, dels tillämpad geovetenskaplig forskning.
Regeringens förslag, som inte har föranlett några motioner, tillstyrks av utskottet.
Övriga frågor
Vanadinutvinning
Den genom NSG:s prospekteringsverksamhet upptäckta vanadinfyndigheten i Sumåssjön (Hälsingland) uppmärksammas i motion 1991/92:N228 (s). Om en gruvbrytning etableras där skulle den svenska stålindustrins behov av vanadin kunna tillgodoses med inhemsk råvara i stället för importerad, hävdar motionärerna. Vidare skulle ca 90 sysselsättningstillfällen kunna tillskapas för gruvarbetare i Hälsingland.
Vanadin används som legeringsämne inom stålindustrin för att stålet skall få en ökad hållfasthet, smidbarhet och elasticitet. I regel utvinns vanadin som sam- eller biprodukt vid framställning av andra metaller. Sveriges behov av vanadin tillgodoses genom import. SSAB Svensk Stål AB är den störste förbrukaren av vanadin i Sverige.
Vanadinfyndigheten i Sumåssjön upptäcktes år 1979. Den är en av flera kända vanadinhaltiga fyndigheter i Sverige. Inom SSAB finns ett projekt för undersökning av möjligheterna att -- såväl för eget bruk som för extern avsättning -- ta till vara det vanadin som finns i den svenska järnmalm som företaget använder för sin stålframställning. Projektet avser en anläggning för produktion av vanadinslagg. Denna kan vidareförädlas till sådant vanadin som behövs i produktionsprocessen. Om projektet förverkligas och de ekonomiska förutsättningarna medger det skulle -- i ett andra steg -- vanadinråvaror från t.ex. Sumåssjön kunna komma i fråga som tillsats till den ordinarie järnråvaran.
Frågan om brytning av vanadinfyndigheten i Sumåssjön har behandlats av riksdagen vid en rad tillfällen, senast våren 1990. Näringsutskottet avstyrkte (bet. 1989/90:NU31 s. 18) vid detta tillfälle en motion (s) som gick ut på att regeringen skulle genomföra överläggningar med den svenska stålindustrin med syfte att vanadinfyndigheten skulle tillvaratas, bl.a. för att Sverige skulle bli oberoende av import av vanadin från Sydafrika. Utskottet noterade med stort intresse att överväganden pågick rörande vanadinproduktion i landet och anförde en rad skäl för att en sådan borde komma till stånd. Emellertid, menade utskottet, ankom det på berörda intressenter att på grundval av bl.a. bedömningar om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna fatta beslut i frågan om förverkligande av aktuella vanadinprojekt. Någon anledning för riksdagen att uttala sig i ämnet på det sätt som föreslogs i den aktuella motionen fanns inte enligt utskottets mening.
Enligt vad utskottet nu har erfarit har SSAB ännu inte fattat något beslut i fråga om projektet för tillverkning av vanadinslagg.
Utskottet vidhåller sin positiva inställning i fråga om möjligheten till en inhemsk vanadinproduktion. Några nya omständigheter som ger anledning till annat ställningstagande än då frågan behandlades förra gången har emellertid inte framkommit. Motion 1991/92:N228 (s) avstyrks därför.
Mineraljakt
Under beteckningen mineraljakt anordnas pristävlingar för att allmänheten skall stimuleras att leta efter malm och industrimineral. Mineraljakterna är numera organiserade i tre regionala enheter. Norrlands mineraljakt finansierades och administrerades fram till halvårsskiftet 1988 av Norrlandsfonden. Sedan denna tidpunkt bedrivs Norrlands mineraljakt under huvudmannaskap av länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen. Verksamheten under budgetåret 1990/91 finansierades huvudsakligen av staten (genom industridepartementet), länsstyrelser och landsting. Även andra finansiärer, såsom Norrlandsfonden och banker, lämnade visst bidrag. Bergslagens mineraljakt -- med utvecklingsfonden i Örebro län som huvudman -- finansierades genom centralt statligt stöd samt stöd från länsstyrelsen och utvecklingsfonden. Värmlands mineraljakt genomförs i separat regi av länsstyrelsen i Värmlands län.
Norrlandsfonden, som inrättades år 1961, är en stiftelse vars verksamhet i ökad utsträckning har inriktats på att finansiera industriellt utvecklingsarbete i små och medelstora företag i vissa Norrlandslän. Finansieringsverksamheten sker i nära samarbete med bl.a. de regionala utvecklingsfonderna.
Våren 1991 behandlades frågan om mineraljakterna senast av riksdagen (prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23 s. 13 f.). Regeringen föreslog att insatser av den typ som genomförs inom ramen för regionala mineraljakter skulle finansieras med sådana regionalpolitiska medel som länsstyrelserna förfogar över. Det skulle därvid, anförde regeringen, ankomma på länsstyrelserna att väga sådana insatser mot andra regionalpolitiskt angelägna åtgärder. Med anledning av regeringens förslag väcktes fem motioner (s; fp; c; v) som gick ut på att det centrala statliga stödet skulle fortsätta, tills vidare eller under en kort övergångsperiod. Utskottet, som inledningsvis betonade det angelägna i att mineraljakt även i fortsättningen kunde bedrivas på ett ändamålsenligt sätt, sade sig utgå från att regeringen prövade möjligheten att bidra till finansieringen av Norrlands mineraljakt med regionalpolitiska medel. En sådan ordning, fortsatte utskottet, förutsatte samtidigt att de övriga finansiärerna tillsköt medel av samma omfattning som dittills. Beslut om eventuella statliga medel till verksamheten för de därpå följande budgetåren borde, anförde utskottet, fattas på regional nivå.
Regeringen har nyligen tagit ställning till frågan om samordning och finansiering av mineraljakter. Härvid avslogs en ansökan från företrädare för Bergslagens och Norrlands mineraljakter om stöd med totalt 5milj.kr. för vart och ett av åren 1992--1994 för kostnader i samband med genomförande av vad som i ansökan kallades Sveriges mineraljakt.
I motion 1991/92:N218 (s) uttalas att mineraljakterna bör ges möjlighet att fortsätta. Motionärerna anser därvid att Norrlandsfonden bör ges ett samordnande ansvar för dessa verksamheter.
Enligt vad utskottet har erfarit har finansieringen av Bergslagens och Norrlands mineraljakter under innevarande budgetår skett huvudsakligen genom medel från länsanslagen.
Utskottet har vid upprepade tillfällen gett uttryck för sin syn på mineraljakternas betydelse. I det föregående har en redovisning lämnats för utskottets ställningstagande våren 1991. Utskottet finner inte att vad motionärerna nu har anfört ger anledning till ändrad ståndpunkt i detta avseende. Motion 1991/92:N218 (s) avstyrks därmed i aktuell del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för den statliga prospekteringen och avveckling av nämnden för statens gruvegendom att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 2 och motion 1991/92:N283 yrkande 1 och med avslag på motion 1991/92:N215, motion 1991/92:N218 yrkande 1, motionerna 1991/92:N219, 1991/92:N221 och 1991/92:N230 och motion 1991/92:N236 yrkandena 2 och 3
dels godkänner de ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringsverksamheten som anges i propositionen,
dels godkänner att nämnden för statens gruvegendom avvecklas i enlighet med vad som anges i propositionen,
res. 1 (s)
2. beträffande avyttring av den statliga gruvegendomen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 3 och med avslag på motion 1991/92:N236 yrkande 4 godkänner att den statliga gruvegendomen avyttras i enlighet med vad som anges i propositionen,
res. 2 (s)
3. beträffande stöd till prospektering m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 1 och med avslag på motion 1991/92:N236 yrkande 1 till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr., men. (v) - delvis
4. beträffande förvaltning av statens gruvegendom m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D4 till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7671000 kr.,
5. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D 1 och med avslag på motion 1991/92:N218 yrkandena 2--5, motion 1991/92:N236 yrkande 5, motion 1991/92:N283 yrkandena 2--5 och motion 1991/92:N284 till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 136085000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande geovetenskaplig forskning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D2 till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,
7. beträffande vanadinutvinning att riksdagen avslår motion 1991/92:N228,
8. beträffande mineraljakt att riksdagen avslår motion 1991/92:N218 yrkande 6.
res. 4 (s)
Stockholm den 12 mars 1992
På näringsutskottets vägnar
Anita Gradin
I beslutet har deltagit: Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjer för den statliga prospekteringen och avveckling av nämnden för statens gruvegendom (mom. 1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "behandlade frågan" bort ha följande lydelse:
Sveriges rika mineraltillgångar utgör grunden för den inhemska gruvnäringen och för en viktig exportvara. Prospektering efter malmer och andra mineral -- främst industrimineral -- är ett nödvändigt inslag i gruvverksamheten; utan malmreserver har gruvindustrin ingen framtid. Samtidigt kännetecknas prospekteringsverksamhet i de flesta fall av långsiktighet och ett betydande risktagande. Att en livskraftig gruvindustri vidmakthålls är angeläget, särskilt i regioner och på orter där den representerar en hög andel av sysselsättningen.
Utskottet kan inte godta det förslag till ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringen som regeringen har lagt fram. Det är, menar utskottet, angeläget att staten även i fortsättningen bidrar finansiellt till landets prospekteringsverksamhet.
Det nu framlagda förslaget kan -- såvitt det går ut på att staten skall undandra sig sitt ansvar för finansiering av den mycket riskbetonade fältprospekteringen -- betecknas som ett systemskifte med allvarliga följdverkningar för den svenska gruvnäringen. Utskottet anser att faran är uppenbar att den malmletning som bedrivs av företagen i gruvbranschen reduceras avsevärt vid låga malmpriser samtidigt som den helt koncentreras till befintliga gruvors omedelbara närhet. Prospektering efter industrimineral har nästan uteslutande skett i statlig regi. Konsekvenserna av att staten nu skulle upphöra med prospekteringsverksamhet drabbar därmed även företag i industrimineralbranschen, en bransch som för närvarande har ett mycket stort importberoende i fråga om råvaror. Som särskilt anmärkningsvärt framstår förslaget mot bakgrund av Sveriges internationellt sett mycket begränsade statliga stöd till prospekteringen.
Utskottet delar inte, som nyss har antytts, regeringens uppfattning när det gäller de resultat som har åstadkommits av NSG. Det är ett obestridligt faktum att prospekteringsverksamhet innebär en i tiden mycket utdragen process. Regeringens uttalande synes vara grundat på den granskning av NSG:s verksamhet som riksdagens revisorer genomförde år 1987. Enligt utskottets uppfattning var den granskade perioden alltför begränsad för att några slutsatser skulle kunna dras. Denna ståndpunkt kom också till uttryck vid riksdagens behandling av revisorernas förslag (bet. 1988/89:NU21 s. 15). Det är därtill troligt, menar utskottet, att en förnyad granskning -- nu med ytterligare ett antal års erfarenhet av prospekteringen -- skulle visa en mer gynnsam bild av uppnådda resultat. Det nu anförda innebär emellertid inte att utskottet bortser från att det kan finnas ett visst behov av en ändrad organisation för den statliga prospekteringen. Till denna fråga återkommer emellertid utskottet i det följande.
Med hänvisning till det sagda tillstyrks motion 1991/92:N218 (s) såvitt nu är i fråga. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle övriga nu aktuella yrkanden i motionerna 1991/92:N215 (s), 1991/92:N219 (s), 1991/92:N221 (s), 1991/92:N230 (s) och 1991/92:N236 (v) bli delvis tillgodosedda. Utskottet avstyrker sålunda regeringens förslag till riktlinjer liksom motion 1991/92:N283 (nyd) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för den statliga prospekteringen och avveckling av nämnden för statens gruvegendom att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N218 yrkande 1, med anledning av motionerna 1991/92:N215, 1991/92:N219, 1991/92:N221 och 1991/92:N230 och motion 1991/92:N236 yrkandena 2 och 3 och med avslag på proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 2 och motion 1991/92:N283 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Avyttring av den statliga gruvegendomen (mom. 2)
Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte ansluta sig till regeringens förslag som går ut på att den statliga gruvegendomen skall avyttras. Några beaktansvärda motiv -- om ens något motiv alls -- för en sådan genomgripande åtgärd har inte presenterats. Utskottet anser tvärtom att ett statligt ägande av gruvegendom är till gagn för branschen. Såsom framkommer i det följande är det angeläget att en organisationsförändring kommer till stånd, inte minst för att gruvindustrins behov av fältprospektering skall kunna tillgodoses. Bidrag till finansieringen av en sådan organisation bör lämpligen ske genom intäkter från utarrendering av den statliga egendomen. Utskottet instämmer alltså i vad som i denna del har sagts i motion 1991/92:N236 (v) och tillstyrker denna i aktuell del. Följaktligen avstyrks det berörda förslaget i propositionen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avyttring av den statliga gruvegendomen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N236 yrkande 4 avslår proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 3.
3. Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (mom.5)
Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "I det" och slutar på s. 14 med "hithörande frågor" bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar regeringens förslag om medel till SGU. Det är tillfredsställande att ytterligare resurser tillförs myndigheten för att den geofysiska karteringen av landet skall kunna genomföras snabbare. Samtidigt vill utskottet kraftigt understryka att en sådan ökad ambitionsnivå för detta slags kartering har begränsat värde när det gäller att stimulera prospekteringen. SGU:s karteringsverksamhet är inriktad på att vid samma tidpunkt omfatta mätningar för en rad -- ofta mycket skilda -- ändamål, varav prospektering normalt är av relativt underordnad betydelse. Huvuddelen av SGU:s kartering avser sålunda södra och mellersta delarna av Sverige, medan områden i norra Norrland har karterats i mindre utsträckning. Detta förhållande sammanhänger med att SGU -- i enlighet med gällande riktlinjer -- prioriterar kartering av tättbefolkade områden, då en viktig användning av det geologiska materialet avser t.ex. planering. Vidare är kartering inte alltid användbar som metod i prospekteringssammanhang. Kartering förutsätter att mätytan är i häll. Eftersom endast en liten del av landet består av häll, måste resterande del undersökas genom provborrningar. Sådana uppgifter har inte SGU.
I det föregående har utskottet avvisat förslaget om att det statliga engagemanget i prospekteringen skall upphöra. Vad utskottet nu har anfört ger ytterligare stöd för denna kritik. Med nuvarande kända sulfidmalmsreserver har svensk gruvnäring inhemska råvaror endast fram till slutet av 1990-talet. För att gruvnäringen skall ha en framtid även bortom denna tidpunkt måste ny malmbas tillkomma. Förutsättningarna för att nya sådana fynd skall kunna göras minskar drastiskt genom regeringens förslag som, om det genomförs, innebär att åtminstone hälften av den totala satsningen på prospektering försvinner. Särskilt allvarliga är effekterna när det gäller fältprospektering, en form av prospektering som i stort sett bara staten genom NSG har svarat för. Vidare kan befaras att prospekteringen efter industrimineral i det närmaste upphör.
Mot den nu angivna bakgrunden står det helt klart att staten även i fortsättningen måste medverka i prospekteringen. Det kan dock, menar utskottet, finnas anledning att se över formerna härför. Utan tvivel har NSG:s roll varit oklar och myndighetens verksamhet har i vissa fall försvårats av de olikartade uppgifter som har lagts på den. Utskottet förespråkar att en utredning tillkallas med uppdrag att skyndsamt undersöka möjligheterna att skapa en ny organisation för prospekteringen med statlig medverkan. Därvid bör bolagsformen stå i förgrunden. Vidare bör övervägas i vilken utsträckning som delar av NSG och SGAB men även SGU bör kunna ingå i en sådan organisation. Utöver frågan om organisationsform bör utredningen ta ställning till finansieringsfrågor. Även i detta senare avseende bör statens medverkan vara en förutsättning. En betydande del av verksamheten bör kunna finansieras genom intäkterna som erhålls genom att statens hel- och delägda gruvegendom, inkl. kronoandelarna, utarrenderas. Vidare kan intäkterna från en tilltänkt försäljning av NSG:s projekt och material bidra till finansieringen. Den nya organisationen bör också kunna fullfölja NSG:s framgångsrika arbete med att knyta till sig svenska och utländska aktörer som samarbetspartner. De samarbetsprojekt som härvid etableras bör även de kunna ge ett ekonomiskt tillskott. Staten bör -- åtminstone under en inledningsperiod om fem år -- via statsbudgeten anvisa de medel som härutöver behövs för att den nya organisationen skall kunna bedriva en ändamålsenlig prospektering. Utskottet beräknar att 30 milj.kr. per år behövs under en femårsperiod. Riksdagen bör redan nu anvisa medel för det kommande budgetåret.
En ytterligare fråga som utredningen bör ta ställning till gäller den tilltänkta organisationens lokalisering. Utskottet förespråkar för sin del att dess verksamhet koncentreras till en ort i något av de områden som är mest intressanta från prospekteringssynpunkt. Såsom har framgått i det föregående är det angeläget att en ny organisation kan börja sin verksamhet inom det närmaste året. Detta bör vara riktningsgivande för utredningens arbete.
I anslutning till sitt uppdrag om en ny organisation för den statliga prospekteringen bör utredningen pröva frågan om en sammanslagning av de båda bergmästardistrikten till en enhet.
Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att föranstalta om en utredning med nu angivna uppgifter. Utskottet utgår från att uppdraget slutförs och redovisas i sådan tid att den tilltänkta organisationen kan inleda sin verksamhet senast den 1 januari 1993. Med vad utskottet nu har sagt tillstyrks motion 1991/92:N218 (s) i här berörda delar. Övriga motioner som rör frågan om en ny organisation för prospekteringen blir delvis tillgodosedda därigenom.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D 1 och motion 1991/92:N218 yrkandena 2--5, med anledning av motion 1991/92:N236 yrkande 5, motion 1991/92:N283 yrkandena 2, 3 och 5 och motion 1991/92:N284 och med avslag på motion 1991/92:N283 yrkande 4
dels till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 118085000 kr.,
dels till Statens prospekteringsverksamhet för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Mineraljakt (mom. 8)
Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Landets olika mineraljakter fyller en viktig uppgift när det gäller komplettering av den yrkesmässiga prospekteringen. Under senare år har frågan om huvudmannaskap och finansiering av mineraljakterna tett sig alltmer oviss. Det är angeläget att mineraljakterna ges möjlighet att fortsätta. Riksdagen bör därför ta fasta på det förslag om landets mineraljakter som framförs i motion 1991/92:N218 (s). I organisationen för mineraljakterna behövs samtidigt fler aktörer; härigenom kan finansieringen fördelas och ansvaret spridas. Uppgiften att vara huvudman och samordna verksamheten bör lämpligen anförtros åt Norrlandsfonden, inte minst med tanke på de kontakter som fonden har med företag och myndigheter. Regeringen bör anmodas att till riksdagen lägga fram förslag i denna riktning, även såvitt gäller beräkningen av medel för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande mineraljakt att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N218 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (mom. 5)
Bengt Dalström (nyd) anför:
När det gäller det belopp på 6 milj.kr. som utskottet föreslår för driften av ett mineralkontor anser jag att ytterligare precisering krävs för den del som avser marknadsföringsåtgärder. Enligt min mening bör 1 milj.kr. av medlen avsättas till sådan verksamhet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Såsom anges i motion 1991/92:N236 (v) finns det anledning att på en rad punkter rikta kritik mot regeringens förslag när det gäller den framtida mineralförsörjningen. De invändningar som Vänsterpartiet har gäller riktlinjerna för den statliga prospekteringen, avyttringen av statens gruvegendom och anslagsnivån till NSG för nästa budgetår. I den nyssnämnda motionen föreslås vidare att regeringen skall lämna ett förslag till riksdagen om en ny statlig prospekteringsorganisation. I det följande anmäler jag också att jag delar uppfattningen att Norrlandsfonden bör få ett samlat ansvar för mineraljakterna.
Enligt min mening kan förslagen, om de genomförs, om en avveckling av de statliga prospekteringsinsatserna och av NSG innebära ödesdigra effekter för landets samlade prospektering och därmed för möjligheten att upptäcka de nya malmreserver, som mineralindustrin är i stort behov av inför 2000-talet. Förslaget om att staten endast skall svara för basinformationen, dvs. karteringen, innebär de facto att prospekteringskedjan bryts; ett nödvändigt mellanled i form av främst fältprospektering försvinner. Härigenom kan effektivitetsförluster för näringen och allvarliga konsekvenser i övrigt på nationell, regional och lokal nivå uppkomma. På nationell nivå kan exempelvis slopade prospekteringsinsatser innebära en risk för att inhemsk kompetens på området försvinner. På regional nivå är de föreslagna åtgärderna ett hot mot bergshanteringen i Norrland. På lokal nivå medför ett slopande av statlig prospektering att en stor del av sysselsättningen i Malå, som har viss prospekteringsrelaterad verksamhet, upphör. Jag har i frågan om riktlinjerna för den statliga prospekteringen samma uppfattning som de socialdemokratiska företrädarna i utskottet har fört fram i reservation 1.
Likaså instämmer jag i vad som har anförts i reservation 2 om att den statliga gruvegendomen inte bör avyttras.
Enligt min mening bör riksdagen anslå lägst realt sett oförändrade medel till NSG för nästa budgetår. Nivån bör i enlighet med vad som sägs i motion 1991/92:N236 (v) fastställas till 70 milj.kr.
Den splittrade statliga organisationen för prospektering har sannolikt bidragit till mycket av den kritik som har kommit att främst drabba NSG. Jag anser att regeringen -- i stället för att lägga ned NSG -- borde ha lagt fram förslag till riksdagen om en ny organisation. Därför föreslår jag, i likhet med vad som sägs i reservation 3, att en ny organisationsform bör utredas. Jag är däremot inte beredd att nu föreslå medel till en ny organisation. För den statliga prospekteringen har jag, som nyss har nämnts, föreslagit medel till NSG i nivå med nuvarande tilldelning.
Mineraljakterna har stor betydelse bl.a. som komplement till den yrkesmässiga prospekteringen. Det är en uppfattning som kan skönjas även i utskottets betänkanden genom årens lopp. För att man skall kunna sätta tilltro till en sådan inställning är det viktigt att också en organisation och säker finansiering ombesörjs från statsmakternas sida. Jag ansluter mig alltså i denna fråga till vad som sägs i reservation 4.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 3 och 5 bort ha följande lydelse:
3. beträffande stöd till prospektering m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 1 och med bifall till motion 1991/92:N236 yrkande 1 till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 70000000 kr.,
5. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D 1 och motion 1991/92:N236 yrkande 5, med anledning av motion 1991/92:N218 yrkandena 2--4, motion 1991/92:N283 yrkandena 2, 3 och 5 och motion 1991/92:N284 och med avslag på motion 1991/92:N218 yrkande 5 och motion 1991/92:N283 yrkande 4 dels till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 118085000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Vissa uppgifter i anslutning till propositionen och motionerna4 Allmänt om prospektering m.m.4 Den statliga organisationen för mineralfrågor6 Sveriges geologiska undersökning6 Nämnden för statens gruvegendom6 Sveriges Geologiska AB7 Tidigare förslag rörande prospektering8 Förslag av riksdagens revisorer8 Förslag av mineralråvarukommittén8
Utskottet8 Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom, m.m.8 Statlig prospekteringsverksamhet8 Statens gruvegendom10 Anslagsfrågor10 Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning, m.m.11 Geologisk undersökningsverksamhet m.m.11 Geovetenskaplig forskning14 Övriga frågor15 Vanadinutvinning15 Mineraljakt16 Hemställan17
Reservationer 1. Riktlinjer för den statliga prospekteringen och avveckling av nämnden för statens gruvegendom (s)18 2. Avyttring av den statliga gruvegendomen (s)20 3. Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (s)20 4. Mineraljakt (s)22
Särskilt yttrande Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (nyd)23
Meningsyttring av suppleant (v)23