Miljövårdsarbetet och försurningen
Betänkande 1997/98:JoU18
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU18
Miljövårdsarbetet och försurningen
Innehåll
1997/98 JoU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag angående miljövårdsarbetet och försurningen. I anslutning härtill behandlas tre följdmotioner med sammanlagt nio yrkanden. Utskottet instämmer i huvudsak i revisorernas allmänna överväganden. Med hänvisning till bl.a. riksdagens behandling av förslaget till miljöbalk, en aviserad proposition om miljöpolitiken, tidigare riksdagsuttalanden i frågan och pågående arbete på området anser utskottet emellertid att förslaget inte bör medföra någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats fyra reservationer (m, c, fp, mp) och ett särskilt yttrande (mp).
Riksdagens revisorers förslag 1997/98:RR2 Riksdagens revisorer föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 5, Revisorernas slutsatser, om det svenska miljövårdsarbetet för att komma till rätta med försurningen.
Motionerna
1997/98:Jo21 av Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas och utvecklas för att stärka en kretsloppsanpassning, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med syfte att utreda Naturvårdsverkets uppdrag och organisation. 1997/98:Jo22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag - i enlighet med vad i motionen anförts - om att målet för Sveriges försurningssituation minst skall vara att ingen försämring skall ha skett år 2020 jämfört med år 1990, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av årliga kontrollstationer. 1997/98:Jo23 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försurning kontra kortsiktig ekonomi, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling mot försurningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsyn enligt miljöskyddslagen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försurningsforskningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkningsverksamheten.
Utskottet
Inledning Riksdagens revisorer har i det föreliggande förslaget gjort en omfattande granskning av försurningsproblemens uppkomst, karaktär och effekter. Vidare redovisas det nationella och internationella miljövårdsarbetet på detta område. I avsnittet Revisorernas slutsatser erinras om att det finns en stor enighet i riksdagen om det nödvändiga i att minska luftföroreningar och försurande utsläpp. Arbetet med att minska utsläppen är av både nationell och internationell karaktär. I likhet med flera andra länder i Europa har Sverige varit framgångsrikt med att minska svavelutsläppen medan det har varit svårare för både Sverige och andra länder att klara uppställda mål för att minska utsläpp av kväveoxider och ammoniak. Revisorerna konstaterar att hittillsvarande mål och åtaganden om utsläppsbegränsningar, enligt forskarnas beräkningar, är för lågt satta. Genom det förslag till strategi mot försurningen som antogs av Europeiska kommissionen våren 1997 höjs dock ambitionerna. Utskottet ansluter sig i stor utsträckning till revisorernas allmänna överväganden om allvaret i de miljöproblem som sammanhänger med försurningen. Det är enligt utskottets mening värdefullt att riksdagen får ett samlat underlag för fortsatta överväganden i denna fråga. Som revisorerna anför visar deras granskning att flera frågor behöver uppmärksammas vad gäller Sveriges insatser i såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Det finns bl.a. anledning att framhålla vikten av det arbete som pågår inom EU i försurningsfrågan. Som närmare framgår av det följande har utskottet emellertid inte ansett det nödvändigt att nu föreslå några särskilda åtgärder från riksdagens sida i de frågor som revisorerna särskilt lyfter fram. Utskottets ställningstagande beror till stor del på att de aktuella frågorna kommer att behandlas närmare i samband med redan framlagda eller aviserade propositioner på miljöområdet. Detta utesluter givetvis inte att revisorernas granskning kan utgöra ett allmänt underlag för fortsatta överväganden i försurningsfrågan.
Det internationella miljöarbetet på försurningsområdet
Riksdagens revisorers förslag I de förändringar som nu är aktuella i fråga om miljöforskningens finansiering förutsätter revisorerna att regeringen slår vakt om forskning och forskningskompetens som rör försurningssituationen, inte minst i fråga om de omtvistade orsakssamband som rör markförsurningen. Revisorerna konstaterar med tillfredsställelse att de problem med finansieringen av en analys av baskatjoner, som uppmärksammats under granskningen, nu är på väg att klaras ut. Revisorerna anser även att landets trovärdighet i internationella sammanhang förutsätter ett seriöst arbete inom landet med att minska de egna utsläppen. De problem revisorerna pekar på bör därför åtgärdas i det fortsatta miljöarbetet.
Motionen Enligt motion Jo23 (mp) yrkande 4 utgör överföringen av miljöforskningen från Naturvårdsverket till MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) ett hot mot försurningsforskningen. Motionärerna instämmer i revisorernas uppmaning till regeringen att slå vakt om forskning och forskningskompetens som rör försurningssituationen.
Utskottets överväganden I samband med behandlingen av budgetpropositionen (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 20, bet. 1997/98:JoU2) redovisade utskottet att anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår fr.o.m. år 1998. I stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att administreras via MISTRA som har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. I propositionen anförde regeringen att resurserna för miljöforskning totalt sett har vuxit under de senaste åren trots nedskärningar av i första hand Naturvårdsverkets miljö- och kretsloppsforskning och Skogs- och jordbrukets forskningsråds miljörelaterade forskning. De nya resurserna har framför allt skjutits till av MISTRA och EU, vilket inneburit att forskningen om åtgärder och lösningar fått större tyngd. Förändringen innebär emellertid också att statens del av den med näringslivet gemensamt finansierade forskning som bedrivs av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning upphör år 1999. Regeringen anser att denna forskning är viktig och uttalar i propositionen därför sin avsikt att följa frågan om den långsiktiga finansieringen av denna forskning. Utskottet delar revisorernas uppfattning om försurningen som ett allvarligt miljöproblem och om dess effekter som både långväga och långsiktiga. Försurningens orsakssamband är komplexa och olika miljöhot griper in i varandra. På vissa områden, bl.a. när det gäller markförsurning, är vetenskapen inte heller enig om orsakssambanden. Försurningsproblemens karaktär medför därför att det behövs tillförlitliga system för fortlöpande kontroll och uppföljning av försurningen och dess effekter i olika ekologiska system. Sådana uppföljningssystem måste också medge långa tidsserier. Regeringens forskningspolitik på miljöområdet syftar till att omfattningen av de nationella forskningsresurserna skall upprätthållas på en internationellt sett hög nivå. Det statsfinansiella läget har emellertid medfört att resurserna måste utnyttjas så effektivt som möjligt, vilket är bakgrunden till att forskningen nu har samordnats. I sammanhanget vill utskottet erinra om den värdering av emissioner från vägtrafik när det gäller kväveoxider under åren 1980-1995 som på regeringens uppdrag har utförts av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning i samarbete med Institutionen för trafikteknik vid Lunds tekniska högskola. Granskningen har gett vid handen att dessa emissioner har minskat med ca 30 % under perioden och att den nedåtgående emissionskurvan fortsätter under de närmaste åren. Granskningen har utgjort underlag för den trafikpolitiska proposition (1997/98:56) som inom kort kommer att överlämnas till riksdagen. Mot bakgrund av det ovan anförda, och då utskottet förutsätter att regeringen noga följer frågan om den långsiktiga finansieringen av miljöforskningen, finner utskottet att revisorernas förslag i denna del bör kunna tillgodoses utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo23 (mp) yrkande 4.
Lagstiftningen som styrmedel
Riksdagens revisorers förslag Revisorerna konstaterar att arbetet med ett miljöproblem av försurningens karaktär är behäftat med flera svårigheter. Miljöfrågor hanteras inte inom ett eget politikområde utan skär tvärsöver andra samhällssektorer, där miljöhänsynen närmast får karaktär av en tillkommande restriktion i de avvägningar som görs mellan olika intressen. Granskningen visar att denna restriktion i många fall inte tas på allvar. Miljöintresset behöver därför stärkas genom att de långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ tydliggörs. Revisorerna konstaterar vidare att miljölagstiftningen endast delvis täcker in de utsläppskällor som rör försurningsproblemet. Denna fråga bör uppmärksammas när ett förslag till miljöbalk skall behandlas av riksdagen. Revisorerna konstaterar även att lagstiftningen endast nyttjas i begränsad utsträckning av rättsvårdande myndigheter vid överträdelser. Det är regeringens uppgift att kontrollera att rättsvårdande myndigheter beaktar miljön vid rättstillämpningen. Ett av syftena med en ny miljölagstiftning är också att göra myndigheternas befogenheter tydliga. Regeringen bör därför - i enlighet med revisorernas tidigare förslag i fråga om tillsyn - undersöka i vad mån de brister i länsstyrelsernas tillsyn av tillståndspliktiga anläggningar som har uppdagats under granskningen är generella. Därtill bör regeringen överväga behov av åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Därmed övervägs revisorernas förslag om att underlätta länsstyrelsernas arbete med tillsyn av tillståndspliktiga anläggningar. Regeringens översyn kan enligt revisorerna göras i form av ett uppdrag till Naturvårdsverket, som har det övergripande tillsynsansvaret. Åtgärderna bör övervägas i anslutning till verkets pågående arbete med informationssamverkan inom miljötillsyns-området. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet av denna översyn samt vidtagna åtgärder.
Motionen Frågan om försurning gentemot kortsiktig ekonomi tas upp i motion Jo23 (mp). Enligt motionärerna ställs miljöintresset mot olika ekonomiska intressen och har regelmässigt getts underordnad prioritet i avvägningar inom olika samhällssektorer. De styrmedel som påverkar avvägningarna bör förändras (yrkande 1). När det gäller tillsyn enligt miljöskyddslagen finner motionärerna det märkligt att den av revisorerna redan hösten 1994 efterfrågade granskningen av tillsynens innebörd och tillämpning ännu inte har redovisats för riksdagen. Motionärerna förutsätter att Naturvårdsverkets förslag om överföring till länsstyrelserna av tillsyn av vissa omfattande verksamheter inte läggs till grund för beslut om den framtida prövningen av miljöfarliga verksamheter (yrkande 3).
Utskottets överväganden Som revisorerna konstaterar hanteras miljöfrågor inte inom ett eget politik- område utan återfinns även inom andra samhällssektorer, där miljöhänsynen närmast får karaktär av en tillkommande restriktion i de avvägningar som görs mellan olika intressen. Miljöintresset behöver därför stärkas genom att de långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ görs tydligare. Revisorernas granskning har visat på brister i miljölagstiftningen och i myndigheternas befogenheter. I sammanhanget nämns särskilt länsstyrelsernas tillsyn av tillståndspliktiga anläggningar. Miljökonsekvensbeskrivningarna har visat sig otillräckliga och har inte uppfyllt det avsedda syftet. Som revisorerna anför kan en tydligare reglering av de krav som bör ställas på miljökonsekvensbeskrivningar bli ett viktigt stöd för miljöhänsyn i det fortsatta miljövårdsarbetet. Utskottet behandlar för närvarande regeringens förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). När det gäller länsstyrelsernas prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet föreslås denna få fastare former genom att tillstånden prövas av en självständig och till länsstyrelsen administrativt knuten prövningsmyndighet. Förfarandet vid länsstyrelsen skall enligt förslaget anpassas till förfarandet i den miljödomstol som föreslås inrättad. Regeringen föreslår vidare att kraven på miljökonsekvensbeskrivningar utökas och skärps och anpassas ytterligare till EG-regler och andra internationella regler. Också i andra avseenden kommer den nya miljöbalken att få betydelse när det gäller försurningsarbetet. Det gäller t.ex. bestämmelser om allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer, miljöriskområden och befogenheten för regeringen att utfärda generella föreskrifter i fråga om miljöfarlig verksamhet. Enligt utskottets mening kommer de synpunkter och förslag som framförs av revisorerna att i stor utsträckning bli tillgodosedda med införandet av en miljöbalk och med den följdlagstiftning som riksdagen i samband därmed kommer att ta ställning till. När det gäller miljöfrågor av mer övergripande art vill utskottet hänvisa till den miljöpolitiska proposition som kommer att presenteras för riksdagen under våren 1998. Revisorernas förslag i denna del bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet vill i anslutning till motion Jo23 (mp) - utöver vad som anförts ovan - hänvisa till regeringens uttalanden i olika sammanhang om inriktningen av den ekonomiska politiken och till finansutskottets bedömning i betänkande 1996/97:FiU1. Enligt finansutskottet råder det inget motsatsförhållande mellan strävan att öka tillväxten och ambitionen att skydda och förbättra miljön. En hållbar utveckling förutsätter att miljöarbetet får genomslag i alla samhällssektorer. Våren 1997 behandlade utskottet regeringens skrivelse om en hållbar utveckling (skr. 1996/97:50, bet. 1996/97:JoU11). I skrivelsen anförde regeringen att ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo23 (mp) yrkandena 1 och 3 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Ekonomiska styrmedel
Riksdagens revisorers förslag Revisorerna anser att de positiva erfarenheterna av ekonomiska styrmedel bör tas till vara. Regeringen bör undersöka om det finns en outnyttjad potential för ekonomiska styrmedel även på det nationella planet, t.ex. inom jordbruksområdet, där vidtagna åtgärder ännu inte har lett till minskade ammoniakutsläpp. Införande av ekonomiska styrmedel i större skala förutsätter emellertid att andra länder genomför motsvarande förändringar. Revisorerna erinrar om Skatteväxlingskommitténs bedömning att förutsättningarna för skatteväxling i ett 15-årsperspektiv är minst lika stora som under 1980- och 1990-talen. En undersökning av möjligheten att öka användningen av ekonomiska styrmedel kan enligt revisorerna ske i form av ett uppdrag till en inom området fristående myndighet såsom Sveriges lantbruksuniversitet eller Naturvårdsverket.
Motionerna Enligt motion Jo21 (c) bör en utredning tillsättas med uppdrag att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att stärka en kretsloppsanpassning (yrkande 1). Frågan om skatteväxling mot försurningen tas upp i motion Jo23 (mp) yrkande 2. Motionärerna efterlyser ett omedelbart beslut om skatteväxling för åren 1998-2000 och därefter principbeslut om fortsatt skatteväxling fram till år 2010. Beslutet bör omfatta ca 25 miljarder kronor t.o.m. år 2000 och ca 100 miljarder kronor inom 25 år.
Utskottets överväganden Ekonomiska styrmedel har visat sig effektiva för att hejda och minska miljöhot. Det kan i dag konstateras att den successivt ökade miljörelateringen av skattesystemet i vårt land under de senaste årtiondena har bidragit till uppnåendet av viktiga miljömål. Enligt utskottets mening bör Sverige även fortsättningsvis vara pådrivande i arbetet för att bekämpa de globala och regionala miljöhoten. I detta arbete bör de positiva erfarenheterna av ekonomiska styrmedel tas till vara. Som revisorerna påpekar förutsätter emellertid införande av ekonomiska styrmedel i större skala att andra länder genomför motsvarande förändringar. I sitt slutbetänkande Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) presenterar Skatteväxlingskommittén ett antal övergripande principer och rekommendationer för arbetet med ökad miljörelatering av skattesystemet. Vissa av dessa förslag torde utskottet få anledning att återkomma till i samband med riksdagens behandling av den aviserade propositionen om miljöpolitiken. Utskottet har inte någon annan uppfattning än revisorerna om ekonomiska styrmedel som effektiva instrument i miljöarbetet. Med hänvisning till det ovan anförda är utskottet emellertid inte berett att i detta sammanhang särskilt förorda någon av de åtgärder som föreslås av revisorerna. Förslaget bör i denna del inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd. Det ovan anförda innebär även att riksdagen avstyrker motionerna Jo21 (c) och Jo23 (mp) i motsvarande delar. När det gäller skatteväxlingsfrågor bör tilläggas att riksdagen av formella skäl inte kan fatta beslut som avser år 1998.
Förtydligande av miljömålen
Riksdagens revisorers förslag Revisorerna har under granskningen konstaterat att det råder skilda uppfattningar om riksdagens mål att minska ammoniakutsläppen med 25 %. Osäkerheten gäller främst den geografiska avgränsningen av målet. Denna osäkerhet framstår som betydelsefull - inte bara principiellt - med hänsyn till Naturvårdsverkets senaste uppgifter om de geografiska skillnaderna i fråga om behovet av minskade ammoniakutsläpp, Revisorerna förutsätter att de nya miljömål som regeringen under våren avser att föreslå riksdagen kommer att bli mer tydligt definierade.
Motionen Målet för Sveriges försurningssituation tas upp i motion Jo22 (kd). Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att någon försämring inte bör ske till år 2020 i jämförelse med år 1990 (yrkande 1). Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att årligen kontrollera försurningssituationen (yrkande 2).
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare uttryckt viss kritik mot de nationella miljömålens utformning och struktur (bet. 1996/97:JoU11). Enligt utskottets mening beror problemen delvis på oklarheter i fråga om den statsrättsliga och politiska betydelsen av olika riksdagsbeslut och uttalanden om inriktningen av miljöarbetet. Målen är inte formulerade utifrån en klar målstruktur, och en rad odefinierade begrepp har använts i målbeskrivningen. Utskottet ansåg det i angivna betänkande angeläget att dessa brister i största möjliga utsträckning rättas till i det fortsatta arbetet och att den miljöpolitiska propositionen utformas på ett sätt som gör det möjligt för riksdagen att fatta ett konkret och överskådligt beslut om miljöpolitikens mål och medel. Utskottet delar således de synpunkter på de nationella miljömålen som förs fram i revisorernas förslag. I likhet med revisorerna förutsätter utskottet att de nya miljömål som kommer att föreslås riksdagen i den miljöpolitiska propositionen får en utformning som överensstämmer med riksdagens och revisorernas önskemål. Någon särskild riksdagens åtgärd i frågan är därmed inte påkallad. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo22 (kd) i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
Naturvårdsverkets roll
Riksdagens revisorers förslag Revisorerna anser att Naturvårdsverkets roll behöver förtydligas. Verket är en tillförlitlig kunskapsförmedlare men har problem med sin pådrivande roll. Uppgiften som pådrivare är emellertid viktig. Regeringen bör därför se över verkets instruktion. Det pådrivande momentet bör renodlas genom att det egentligen orealistiska kravet att verket mer eller mindre skall säkerställa god miljö och biologisk mångfald tas bort. Enligt revisorerna kan detta krav i stället ersättas med kravet att verket skall främja en god miljö och biologisk mångfald eller - helt enkelt - en ekologiskt hållbar utveckling.
Motionen I motion Jo21 (c) begärs en utredning med syfte att göra en översyn av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation (yrkande 2).
Utskottets överväganden I ett framgångsrikt miljöarbete har Naturvårdsverket en tongivande roll och är samtidigt en förutsättning för att kommuner och organisationer skall kunna arbeta aktivt med miljöfrågor. Utskottet instämmer emellertid i revisorernas bedömning att Naturvårdsverkets roll behöver diskuteras närmare mot bakgrund bl.a. av det miljöpolitiska reformarbetet. Införandet av de nya miljömål som kommer att föreslås i den miljöpolitiska propositionen tillsammans med införandet av en miljöbalk kommer givetvis att få stor betydelse för Naturvårdsverkets kommande uppgifter och organisation. Utskottet anser det lämpligt att avvakta erfarenheterna av de kommande miljöpolitiska besluten och är således inte berett att föreslå något särskilt riksdagens uttalande om Naturvårdsverkets framtida roll och om utformningen av en instruktion för verket. Utskottet har för övrigt inhämtat att verket den 1 januari 1998 på eget initiativ beslutade om en ny organisation. Organisationen är inriktad på verkets uppgifter i ett femårsperspektiv och på verkets nyckelroll i de kommande årens miljöarbete. Det ovan anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo21 (c) yrkande 2 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Kalkning
Motionen Enligt motion Jo23 (mp) bör kalkningsverksamheten bibehållas och utvidgas (yrkande 5).
Utskottets ställningstaganden Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall enligt utskottets mening vara det nationella intresset att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Kalkningen innebär därför ett långsiktigt åtagande, och en långsiktig planering är önskvärd för att kalkningsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt. I sitt betänkande över statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 20, redogjorde utskottet utförligt för det arbete som pågår inom departement och myndigheter när det gäller kalkningsverksamheten (bet. 1997/98:JoU2). Vidare beslöts, på utskottets förslag, att ytterligare 20 miljoner kronor skulle tillföras kalkningsverksamheten. I betänkande 1997/98:JoU9 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att kalkning och åtgärder för att minska övergödning av sjöar är exempel på åtgärder som måste fortgå i oförminskad omfattning. Regeringen borde därför i budgetpropositionen för år 1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till kalkning som innebär att verksamheten kan fortgå i oförminskad omfattning i de sjöar och vattendrag som är av betydelse för fisket och den biologiska mångfalden. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo23 (mp) yrkande 5 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande det internationella miljöarbetet på försurningsområdet att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo23 yrkande 4, res. 1 (mp) 2. beträffande lagstiftningen som styrmedel att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo23 yrkandena 1 och 3, 3. beträffande ekonomiska styrmedel att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motionerna 1997/98:Jo21 yrkande 1 och 1997/98:Jo23 yrkande 2, res. 2 (c) res. 3 (mp) 4. beträffande förtydligande av miljömålen att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo22, 5. beträffande Naturvårdsverkets roll att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo21 yrkande 2, res. 4 (m, c, fp) 6. beträffande Riksdagens revisorers förslag i övrigt att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan, 7. beträffande kalkning att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo23 yrkande 5.
Stockholm den 3 mars 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. Det internationella miljöarbetet på försurningsområdet (mom. 1) Gudrun Lindvall (mp) anför: I sina slutsatser uppmärksammar revisorerna försurningsforskningens allvarliga situation. De förändringar som nu genomförs när det gäller miljöforskningen, dvs. överföring av ansvaret för forskningen från Naturvårdsverket till Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), utgör ett hot mot försurningsforskningen, inte minst i fråga om markförsurningen. Jag instämmer i revisorernas uppmaning till regeringen att slå vakt om forskning och forskningskompetens som rör försurningen. Detta bör riksdagen, med anledning av revisorernas förslag och motion Jo23 (mp) yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande det internationella miljöarbetet på försurningsområdet att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo23 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Ekonomiska styrmedel (mom. 3) Lennart Daléus (c) och Lennart Brunander (c) anför: I sitt förslag diskuterar revisorerna de positiva effekterna av ekonomiska styrmedel och erinrar om Skatteväxlingskommitténs bedömning att förutsättningarna för skatteväxling i ett 15-årsperspektiv är minst lika stora i dag som under 1980- och 1990-talen (SOU 1997:11). Skatteväxlingskommittén konstaterade vidare att det bör utredas ytterligare hur ekonomiska styrmedel kan användas och utvecklas i syfte att förstärka en kretsloppsanpassning. Revisorerna gör en liknande bedömning. Vi delar denna uppfattning. Regeringen bör således skyndsamt tillsätta en utredning med uppdrag att utreda möjligheten att med ekonomiska styrmedel stärka en kretsloppsanpassning. Detta bör riksdagen, med anledning av revisorernas förslag och motion Jo21 (c) yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna. Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande ekonomiska styrmedel att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo21 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Jo23 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Ekonomiska styrmedel (mom. 3) Gudrun Lindvall (mp) anför: Till skillnad från revisorerna anser jag att grön skatteväxling är en förutsättning för att åstadkomma en bred lösning när det gäller de små och diffusa försurande utsläppen. Eftersom merparten av dessa utsläpp är relaterade till någon form av energianvändning är följaktligen energibeskattning ett utomordentligt viktigt styrmedel för att komma till rätta med dessa utsläpp. En grön skatteväxling innebär förenklat att höjda skatter på energi, råvaror och utsläpp växlas mot sänkta skatter på arbete. Enligt min mening är skatteväxling ett mycket betydelsefullt styrmedel för att åstadkomma en genomgripande och långsiktig omvandling av samhället mot ett ekologiskt hållbart kretsloppssamhälle. För att detta skall kunna ske så effektivt som möjligt behöver samhällets aktörer, dvs. företag och hushåll, tydliga och långsiktiga politiska beslut som anger färdriktningen. Riksdagen bör därför redan nu fatta bindande beslut om skatteväxling av ca 25 miljarder kronor för åren 1999-2000 och principbeslut om skatteväxling av ytterligare ca 100 miljarder inom 15 år. Regeringen bör lägga fram de förslag om skattelagstiftning som erfordras. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo23 (mp) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande ekonomiska styrmedel att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo23 yrkande 2 och med avslag på Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo21 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Naturvårdsverkets roll (mom. 5) Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m) och Lennart Brunander (c) anför: Revisorerna anser att Naturvårdsverkets roll behöver förtydligas. Verket är en tillförlitlig kunskapsförmedlare men har problem med sin pådrivande roll. Uppgiften att vara pådrivande är emellertid viktig. Det pådrivande momentet bör renodlas genom att det egentligen orealistiska kravet att verket mer eller mindre skall säkerställa en god miljö och biologisk mångfald tas bort. I stället kan detta krav ersättas med kravet att verket skall främja en god miljö och biologisk mångfald eller, helt enkelt, en ekologiskt hållbar utveckling. Vi instämmer i revisorernas slutsatser. Det finns således behov av en förutsättningslös genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation med syfte att säkerställa ett så effektivt miljöarbete som möjligt och en effektiv användning av verkets medel. Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med denna uppgift. Detta bör riksdagen, med anledning av revisorernas förslag och motion Jo21 (c) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande Naturvårdsverkets roll att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo21 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilt yttrande
Kalkning Gudrun Lindvall (mp) anför: I betänkandet behandlas ett antal yrkanden som har avstyrkts av utskottet och där Miljöpartiet de gröna inte har reserverat sig. Vi vill dock framhålla följande:
1 Försurningen fortfarande ett hot Trots att försurningen under 30 år har varit ett känt miljöproblem är den fortfarande ett hot mot den svenska naturen. Det sura nedfallet påverkar, både direkt och indirekt, på flera sätt det biologiska livet. Ett allt lägre pH medför att metaller, t.ex. aluminium, lakas ut i de svenska skogsjordarna. Detta leder inte bara till att de biologiska förutsättningarna i skogsmarken förändras, t.ex. genom allt mindre mykhorriza i marken, utan metallutlakningen till sjöar och vattendrag påverkar, liksom försurningen i sig, det biologiska livet i vattnen. Många arter är mycket känsliga för pH-förändringar och metaller och hotas därför till sin existens av försurningen. Döda sjöar är fortfarande vanligt förekommande, framför allt i västra Sverige, och utan kalkning finns det risk för att allt fler sjöar och vattendrag förlorar den biologiska mångfald regeringen säger sig vilja värna. Riksdagens revisorer har i det aktuella förslaget redovisat ett i huvudsak mycket gediget arbete som sätter fingret på de väsentliga problemen med dagens miljövårdsarbete för att motverka försurning. Invändningar mot förslaget kan främst riktas mot de i flera fall otillräckliga åtgärder som revisorerna förespråkar för att avhjälpa problemen. Eftersom vi förutsätter att problematiken kommer att behandlas i regeringens proposition om miljöpolitiken som utlovats till våren 1998 har vi valt att spara många av våra synpunkter och förslag till åtgärder till detta tillfälle. Vi vill nu dock framhålla följande.
2 Miljöbalken - ett verktyg mot försurning Som revisorerna påpekar innehåller det förslag till miljöbalk som regeringen, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har enats om vissa förbättringar som i framtiden kommer att bidra till att stärka arbetet mot försurningen. Det gäller för det första miljöbalkens skärpta regler för miljökonsekvensbeskrivningarnas (MKB) tillämpning och innehåll. Det blir med den nya, betydligt utförligare regleringen av tillämpning och inte minst innehåll i MKB svårare att ?fuska över? miljöhänsyn i bl.a. exploateringsföretag. Miljöbalken bidrar också med ett helt nytt instrument i arbetet mot försurning, nämligen miljökvalitetsnormer. Med miljökvalitetsnormer i den föreslagna miljöbalken ges regeringen möjlighet att införa miljökvalitetsnormer för en region eller för hela landet. Miljökvalitetsnormer kan ta sikte på just det som är nödvändigt för att stoppa fortsatt försurning, dvs. att begränsa halter av förorenande gaser i luften. Normerna kan också uttryckas som förekomst av organism i vatten, t. ex. insektslarver som är ypperliga indikatorer på miljötillståndet vad beträffar försurning. Rätt använda kan miljökvalitetsnormer bli ett mycket verksamt verktyg i arbetet mot försurningen.
3 Kalkningsverksamheten Anslaget till kalkning har sjunkit stadigt under de senaste åren. Nu har regeringen satt ner foten och bestämt att nivån framöver skall ligga på 140 miljoner kronor per år. Eftersom utgiftsprognosen för år 1997 är nästan 178 miljoner kronor - det finns medel reserverade - är även detta en minskning jämfört med tidigare. Enligt vår bedömning är 140 miljoner kronor per år en alltför låg nivå för att skapa ekologisk hållbarhet och säkra den biologiska mångfalden. Kalkning är ett effektivt och nödvändigt medel för att skydda många djur och växter som är känsliga för låga pH-värden. Minskar kalkningen riskerar många arter som ArtDatabanken i Uppsala fört upp på sin lista över hotade arter att försvinna. Miljöpartiet de gröna anser att kalkningsverksamheten måste fortsätta och utvidgas, vilket inte är möjligt med den nivå man nu valt. Vi anser att verksamheten måste utökas och att fler sjöar och vattendrag än i dag skall kalkas. För närvarande är endast 45 % av de sjöar som är i behov av kalkning föremål för sådana insatser. Så länge försurningen är en realitet och hotar många arter för vilka antalet biotoper hela tiden minskar måste kalkningen fortsätta och utökas. Eftersom detta framför allt är en budgetfråga avser vi att återkomma i andra sammanhang.