Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Betänkande 1988/89:SkU10

Skatteutskottets betänkande
1988/89: SkUlO

Miljöskatt på inrikes flygtrafik 1988/89

SkUlO

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1988/
89:39 om en ny miljöskatt på inrikes flygtrafik och avstyrker samtliga i
ärendet väckta motioner.

Reservationer har avgivits av m resp. fp som var för sig yrkat avslag på
propositionen och att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag. Vidare har
vpk och mp reserverat sig beträffande miljöskattens omfattning, m.m. samt
beträffande flygbränsleskatt. C, vpk och mp begär dessutom i en reservation
ökat internationellt samarbete om luftmiljöfrågorna. Slutligen har fp och c
avgivit ett särskilt yttrande som går ut på att miljöpålagor av ifrågavarande
karaktär bör benämnas miljöavgifter.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp
förorsakade av den inrikes flygtrafiken.

Skatten föreslås gälla för flygplan som har en högsta tillåten startvikt på
mer än 5 700 kg.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets
uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från den flygplanstyp
som är i fråga under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten
bör tas ut för varje flygning med 30 kr. om utsläppsmängden kolväten och
kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större bör skatt tas ut
med ytterligare 60 kr. för varje påböijat helt femtal kg däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket
eller har inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden visats föreligga
på annat sätt bör skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta
tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten bör i sådant fall
tas ut för varje flygning med 30 kr. om den högsta tillåtna startvikten
överstiger 5 700 kg men inte 10000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje
påbörjat helt femtusental kg om den högsta tillåtna startvikten är större
men högst 35000 kg och med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt
femtusental kg däröver.

Den föreslagna miljöskatten kan beräknas ge ökade skatteintäkter på 60
milj. kr. per år.

1 Riksdagen 1988189. 6sami Nr 10

Den nya lagen medför följdändringar i skattebrottslagen (1971:69),
lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. och
lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Den nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den
1 mars 1989.

1988/89

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till
Lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för inrikes
flygtrafik i förvärvssyfte.

2 § Med inrikes flygtrafik avses i denna lag sådan flygtrafik som äger rum
med flygplan mellan orter i Sverige och som inte påbörjas, avslutas eller
innefattar mellanlandning i utlandet samt flygtrafik som påbörjas och
avslutas på samma svenska ort utan mellanlandning.

3 § Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna
startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram.

4 § Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om detta inte används
av ägaren, den som brukar det i hans ställe.

5 § Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar.

Med flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten.
Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger
ändå en skattepliktig flygning.

6 § Miljöskatten skall beräknas i forsta hand med ledning av luftfartsverkets
uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första
stycket beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till
högst 5 kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60
kronor för vaije påbörjat helt femtal kilogram däröver.

7 § Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 § första stycket för
flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen
med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig hetsbevis.

Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den
högsta tillåtna start vikten uppgår till högst 10000 kilogram. Om den
högsta tillåtna startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor
för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35000
kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental
kilogram däröver.

8 § Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför
beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen
tillämpas.

9 § Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

10 § Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet, eller en
skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe här i landet skall
företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket. Representanten
skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för
denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den
skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skatteredovisningen
skall finnas tillgängligt hos representanten.

Underlåter den skattskyldige att utse en representant enligt första stycket
kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet.
Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

1988/89:SkU10

1* Riksdagen 1988189. 6sami. Nr 10

11 § När det finns särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljöskatten
skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens
betalning.

12 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

1988/89:SkU10

2 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen
(1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,
lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1928:376) om skatt 2. lagen (1928:376) om skatt
på lotterivinster, lagen (1941:251) på lotterivinster, lagen (1941:251)

om särskild varuskatt, lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),
lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
lagen (1972:266) om skatt
på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrerade
i riket, lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982:691) om skatt på
vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201)
om skatt på viss elektrisk kraft,
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild skatt
för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisa -

1988/89:

1 Senaste lydelse 1988:332.

Föreslagen lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt
på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:409) om avgift
på gödselmedel, lagen (1984:410)
om avgift på bekämpningsmedel,
lagen (1984:852) om lagerskatt på
viss bensin, vägtrafikskattelagen
(1988:327), lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon,
lagen (1988:000) om miljöskatt på
inrikes flygtrafik,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

Nuvarande lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt
på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på
aktier, lagen (1984:409) om avgift
på gödselmedel, lagen (1984:410)
om avgift på bekämpningsmedel,
lagen (1984:852) om lagerskatt på
viss bensin, vägtrafikskattelagen
(1988:327), lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon,

1988/89:SkU10

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer
med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt
och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotterivins- (1928:376) om skatt på lotteri vins -

ter, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning på vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen

(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
om totalisatorskatt, lagen

(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen

1 Senaste lydelse 1988:331.

1988/89:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:SkU10

(1984:410) om avgift på bekämp- (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel
samt lagen (1984:852) ningsmedel, lagen (1984:852) om

om lagerskatt på viss bensin, lagerskatt på viss bensin, lagen

(1988:000) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon,

5. tull, särskild avgift enligt 39§ tullagen (1973:670) och avgift enligt
lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,
lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §'

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt
på lotterivinster, lagen (1941:251)
om särskild varuskatt, lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen
(1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,

(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen
(1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,
lagen (1988:000) om

miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,
lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om
avgift på gödselmedel.

Har i författning som anges i forsta stycket eller i författning som
utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker
från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

1988/89:SkU10

1 Senaste lydelse 1984:600.

Motionerna

1988/89:SkU10

1988/89:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag
på proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik hos regeringen
begär förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2 1/4 miljarder kronor
årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart
med start resp. landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla
på dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de
riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt
bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr./liter, varav 1,50 kr./liter läggs
direkt på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med
differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas samt att avgifterna bör
vara lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
internationellt samarbete bör inledas genom Nordiska rådet och andra
internationella organ syftande till minskat utsläpp av koldioxid samt minskad
användning av fossila bränslen i internationell flygtrafik.

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet har berett trafikutskottet och jordbruksutskottet tillfälle att
yttra sig över propositionen och motionerna. Yttrandena (1988/89:TUly och
1988/89:JoU3y) har fogats som bilagor 1 och 2 till detta betänkande.

Utskottet

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp
förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Propositionen bygger på principer
som angavs i regeringens trafikpolitiska proposition i våras och som
riksdagen då godkände (prop. 1987/88:50, TU 22). Grundprincipen är att
flygplan med motorer som avger stora mängder skadliga avgasutsläpp skall
belastas med högre skatt än flygplanstyper med motorer som avger mindre
mängder utsläpp. Förslaget innebär att skatten skall tas ut för varje flygning
och i första hand beräknas schablonmässigt med ledning av luftfartsverkets

uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Om tillförlitliga
uppgifter i detta avseende inte finns skall enligt förslaget skatten beräknas
med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt.

I motion Sk 13 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen och
att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag till avgift som enligt
motionärerna bör användas till miljöförbättringar inom luftfartsområdet.
Motionärerna anser sig inte kunna biträda det föreliggande förslaget som
innebär att intäkterna av miljöskatten tillfaller statskassan.

I motion Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs ett uttalande om att en
miljöpålaga skall anses ha karaktär av avgift om den syftar till att belasta
ianspråktagandet av miljö med en skälig kostnad (yrkande 1). Motionärerna
begär också ett nytt förslag till avgift som de anser dels bör sättas högre än vad
regeringen föreslagit, dels vara så utformad att den i princip inte bestäms
efter flygplanets vikt (yrkande 2).

Utskottet vill inledningsvis erinra om det beslut som riksdagen fattade i
våras med anledning av regeringens trafikpolitiska proposition och som bl.a.
innebar att en miljöavgift på den inrikes flygtrafiken skulle införas, att den
ifrågavarande avgiften skulle motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna
för flygtrafikens avgasutsläpp samt att en minskning av utsläppen också
skulle föranleda en minskning av avgiften. Kostnaderna för inrikesflygets
avgasutsläpp uppskattades i propositionen till ca 60 milj. kr. per år, vilket
med förbehåll för viss osäkerhet i beräkningarna i den nu föreliggande
propositionen anges ungefär motsvara de beräknade inkomsterna av den
föreslagna skatten.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den ifrågavarande pålagan är
att betrakta som en skatt. Avgifter har man i allmänhet att göra med endast
om de utgår för en motprestation i någon form eller när de tas ut i
näringsreglerande syfte och återförs till näringsgrenen enligt särskilda regler,
t.ex. prisregleringsavgifter. Något sådant är det inte fråga om här, utan
avsikten är tvärtom att belasta flyget med en pålaga som motsvarar den del av
flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som kan hänföras till
flygtrafikens avgasutsläpp. De synpunkter som ligger till grund för motionerna
skulle visserligen kunna tillgodoses genom att den aktuella skatten
specialdestineras till miljöändamål, men utskottet har vid upprepade tillfällen
ställt sig avvisande till system med specialdestinerade skatter och anser att
en sådan ordning skulle vara olämplig även i detta fall. Trafikutskottet har i
sitt yttrande pekat på olika miljöförbättrande åtgärder med anknytning till
flyget som vidtagits under senare tid, och enligt skatteutskottets mening bör
anslag till miljöförbättringar inom luftvårdsområdet även i fortsättningen
beslutas efter sedvanlig budgetmässig prövning.

I likhet med trafikutskottet och jordbruksutskottet anser utskottet att det
förslag som regeringen nu lagt fram ligger väl i linje med riksdagens tidigare
ställningstagande och att den föreslagna konstruktionen av miljöskatten är
ägnad att stimulera till användning av miljövänligare teknik och miljövänligare
motorer. Med anledning av kritiken i fp-motionen mot förslaget att för
vissa flygplanstyper beräkna skatten med ledning av flygplanets högsta
tillåtna startvikt vill utskottet framhålla att det föreslagna beräkningssättet

1988/89:

1 * * Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 10

skall tillämpas endast på flygplanstyper vilkas avgasutsläpp luftfartsverket
saknar uppgifter om. Dessa flygplanstyper svarar för endast en mindre del av
utsläppen - enligt propositionen ca 5 % - men bör givetvis ändå omfattas av
skatten. Enligt utskottets uppfattning utgör förslaget i propositionen en
rimlig avvägning, som också tillgodoser behovet att införa praktiska regler
som är enkla att tillämpa för denna begränsade flygplansgrupp.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
Skl3 och Skl5.

I motion Skl4 av Lars Werner m.fl. (yrkande 2) yrkas att skatten skall
omfatta ali luftfart med start resp. landning på svensk mark. Det finns enligt
motionärernas uppfattning ingen anledning att göra skillnad på trafikflyget
och annat flyg, t.ex. militärflyget och privatflyget. Med ett likartat syfte yrkas
i motion Skiö av Gösta Lyngå m.fl. (mp) att skatten delvis skall tas ut i form
av en förhöjd s.k. flygplatsavgift som får betalas även av utländska flyglinjer
(yrkande 1, delvis). För att undvika negativa regionalpolitiska effekter
föreslås dessutom att avgiften differentieras till förmån för Gotland och
Norrlands inland (yrkande 2).

Enligt trafikutskottet utgör linjetrafik och chartertrafik den övervägande
delen - ca 70 % - av all civil flygtrafik i vårt land. Trafikutskottet har vidare
framhållit att flygtrafiken med lätta flygplan ger upphov till en från
miljösynpunkt kvantitativt försumbar mängd utsläpp. De nämnda förhållandena
samt de praktiska svårigheterna att administrera och kontrollera
skatten i fråga om andra flygningar än sådana som företas i förvärvssyfte
motiverar enligt utskottets mening att man begränsar skatten på det sätt som
föreslagits i propositionen. På grund härav avstyrker utskottet motion Skl4 i
denna del.

När det gäller utlandstrafiken har trafikutskottet pekat på svårigheterna
att avgöra utrikesluftfartens miljöpåverkan inom Sverige och framhållit att
Sveriges internationella åtaganden ansetts utgöra hinder för att belägga den
utrikes linjefarten med miljöpålaga. Med hänsyn härtill, och då skattens syfte
att träffa användningen av flygplansmotorer med större mängder skadliga
avgasutsläpp med ett högre belopp än mer miljövänliga flygplansmotorer
knappast kan tillgodoses med en flygplatsavgift, avstyrker utskottet även
motion Skiö såvitt nu är i fråga.

I syfte att åstadkomma en beskattning som drabbar all flygtrafik lika yrkas i
motion Skl4 (yrkande 1) av Lars Werner m.fl. (vpk) att man även inför en
flygbränsleskatt motsvarande drivmedelsskatten inom biltrafiken. En sådan
skatt bör enligt motionärerna bestämmas till en nivå som innebär en intäkt på
2,25 miljader kronor årligen. Också i motion Skiö (yrkande 2, delvis) av
Gösta Lyngå m.fl. (mp) begärs en miljöskatt på flygbränsle. Motionärerna
bakom den sistnämnda motionen föreslår att den bestäms till 1,50 kr. per liter
och framhåller att den i propositionen föreslagna miljöskatten enligt deras
mening är alltför blygsam för att kunna ge någon märkbar miljöeffekt. De
anser också att flyget för närvarande favoriseras i förhållande till annan
trafik.

För närvarande är flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för
användning i flygplan, liksom flygfotogen, som används i turbinmotorförsed -

1988/89:SkU10

da flygplan, undantagen från skatteplikt, medan däremot annan motorbensin
generellt beskattas. De gällande beskattningsreglerna i fråga om flygbensin
beslutades av riksdagen i juni 1987, och avsikten med de ändringar som då
gjordes var bl.a. att åstadkomma ett administrativt enkelt system och
samtidigt på ett rimligt sätt tillmötesgå flygarnas krav att få använda
skattefria flygbränslen. Vid sin behandling av ärendet utgick skatteutskottet
ifrån att regeringen och riksskatteverket noga skulle följa tillämpningen och
effekterna av de nya reglerna och vidta de åtgärder som kunde visa sig
motiverade när det nya systemet tillämpats någon tid (SkU 1986/87:48).

Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört i den aktuella frågan
och anser dessutom att en så långtgående utvidgning av bränslebeskattningen
som begärs i motionerna inte bör göras utan en översyn av energibeskattningen
i övrigt. Utskottet vill samtidigt i detta sammanhang erinra om att
kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens
omfattning och utformning bl.a. skall se över energibeskattningens
utformning och överväga i vad mån det går att inskränka de begränsningar av
det skattepliktiga området som finns beträffande olika indirekta skatter.
Enligt vad utskottet erfarit kommer kommittén att ta upp frågan om
beskattningen av olika drivmedel, och det finns därför enligt utskottets
mening anledning att avvakta resultatet av kommitténs arbete innan ställning
tas till frågan om en utvidgad beskattning av flygbränsle. Mot bakgrund
härav och då det enligt trafikutskottet inte av trafikpolitiska skäl finns
anledning att bifalla de aktuella motionsyrkandena avstyrker utskottet
motionerna i denna del.

I motion Skiö (yrkande 4) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) begärs att man inleder
ett internationellt samarbete genom Nordiska rådet och andra internationella
organ syftande till att minska utsläppen av koldioxid och användningen av
fossila bränslen i internationell trafik.

Med hänsyn till flygtrafikens internationella karaktär delar utskottet,
liksom jordbruksutskottet, motionärernas uppfattning att det är viktigt att
man i internationella sammanhang arbetar för en positiv utveckling av miljön
på flygtrafikens område. Av trafikutskottets och jordbruksutskottets yttranden
framgår att de nordiska miljöministrarna är inställda på att i det
internationella samarbetet verka för att påskynda utvecklingen och införandet
av miljövänligare flygplanstyper. Då den av motionärerna aktualiserade
frågan således redan uppmärksammats är enligt utskottets mening något
uttalande av riksdagen inte erforderligt, och utskottet avstyrker följaktligen
motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av miljöskatt på flygtrafik

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:39 och med avslag på
motionerna 1988/89:Skl3 och 1988/89:Skl5 yrkandena 1 och 2 beslutar
införa miljöskatt på viss flygtrafik,

2. beträffande miljöskattens omfattning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:39 och med avslag på

1988/89:SkU10

motion 1988/89:Skl4 yrkande 2 beslutar att miljöskatten skall omfatta
inrikes flygtrafik i förvärvssyfte,

3. beträffande flygplatsavgift

att riksdagen avslår motion 1988/89:Skl6 yrkande 1 i denna del och
yrkande 2,

4. beträffande flygbränsleskatt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Skl4 yrkande 1 och 1988/
89:Skl6 yrkande 1 i denna del,

5. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:Skl6 yrkande 3,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
de vid proposition 1988/89:39 fogade förslagen till

a) lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

b) lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

c) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m.m.,

d) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Stockholm den 6 december 1988
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),
Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Gerd Engman (s), Sverre Palm (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta
Lyngå (mp), Kjell Nordström (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Reservationer

1. Införande av miljöskatt på flygtrafik (mom. 1 och 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar med ”och Skl5” bort ha följande lydelse:

I likhet med m-motionärerna och m-ledamöterna i de hörda utskotten
motsätter utskottet sig införandet av en miljöskatt i stället för en miljöavgift
som riksdagen begärde i våras. Skillnaden mellan de båda begreppen är
enligt utskottets mening att intäkterna från en miljöavgift skall återgå till
berörd verksamhet för åtgärder i miljövårdande syfte, medan intäkterna från
en miljöskatt tillfaller statskassan. Om avgifterna används för miljöförbättringar
inom luftfartsområdet - vilket föreslås i motion Skl3 - uppnås två
syften. Dels minskar utsläppen av kolväten och kväveoxider genom att man

1988/89:SkU10

stimulerar till en övergång till miljövänligare flygplansmotorer, dels kan
miljön inom luftfartsområdet förbättras även i andra avseenden, om medlen
t.ex. avsätts för åtgärder som leder till minskad glykolanvändning vid
avisning och minskad användning av urea för rengöring av landningsbanorna
vintertid.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte biträda propositionen utan
förordar att den avslås. Regeringen bör i stället snarast återkomma till
riksdagen med ett förslag till miljöavgift med den inriktning som här har
förordats. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Skl3 och avstyrker
motion Skl5 såvitt den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 och mom. 6 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande införande av miljöskatt på flygtrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Skl3 och med anledning av
motion 1988/89:Skl5 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1988/89:39
och av regeringen begär förslag till miljöavgift i enlighet med vad
utskottet anfört,

6. beträffande lagförslagen
att riksdagen avslår de vid proposition 1988/89:39 fogade lagförslagen,

2. Införande av miljöskatt på flygtrafik (mom. 1 och 6)

Kjell Johansson och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar med ”och Skl5” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot propositionen som framförts i
fp-motionen Skl5 och som bl.a. går ut på att flyget, som hittills åtnjutit en
förmånlig drivmedels- och mervärdebeskattning och besparats miljöavgifter,
bör påläggas en kraftigare avgift än som föreslagits i propositionen för att
verkligen styra utvecklingen i önskvärd riktning och stimulera flygbolagen till
att övergå till ny och miljövänligare teknik. Den bör också differentieras så
att den ger flygföretagen incitament att vid nyinvesteringar välja mera
miljövänliga motorer. Någon bestämmelse som innebär att pålagan skall
beräknas efter flygplanets vikt bör inte finnas med, eftersom man med en
sådan beräkningsgrund inte uppnår syftet att påverka flygföretagen att satsa
på miljömässigt bättre utrustade maskiner.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte biträda propositionen utan
förordar att den avslås. Regeringen bör i stället snarast återkomma till
riksdagen med förslag till miljöavgift med den inriktning som här har
förordats. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Skl5 och avstyrker
motion Sk 13 såvitt den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 och mom. 6 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande införande av miljöskatt på flygtrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Skl5 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:Skl3 och motion 1988/89:Skl5 yrkande 1

1988/89:SkU10

avslår proposition 1988/89:39 och av regeringen begär förslag till
miljöavgift i enlighet med vad utskottet anfört,

6. beträffande lagförslagen
att riksdagen avslår de vid proposition 1988/89:39 fogade lagförslagen,

3. Miljöskattens omfattning, m.m. (mom. 2,3 och 6i denna
del)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Enligt
trafikutskottet” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar i och för sig införandet av en miljöskatt men anser att
det framlagda förslaget inte i tillräcklig utsträckning är ägnat att påverka
flygbolagens användning av flygplan med miljöfarliga utsläpp. Dessutom bör
skatten utformas med tanke på att åstadkomma en utjämning mellan olika
trafikslag. Mot den bakgrunden är enligt utskottets mening nivån på avgiften
för låg och omfattningen alltför snäv. Med ett ordentligt skatteuttag på flyget
kan man dessutom skapa ekonomiska förutsättningar för en välbehövlig
förbättring av järnvägstrafiken. Utskottet förordar således att en del av
inkomsterna av skatten används till detta ändamål.

Utvidgningen av skatten bör enligt utskottet syfta till att skattebelägga all
flygtrafik på svenska flygplatser. Det finns nämligen enligt utskottet ingen
anledning att skattemässigt favorisera flygresor med privatplan, eftersom
avgasutsläppen därifrån, liksom från militärflyget, också bidrar till de
miljöskador som förorsakas av luftfarten. Enligt utskottet bör skatten
utsträckas jämväl till den utländska flygtrafiken, som också bör bringas att
betala en skälig del av miljökostnaderna.

Regeringen bör enligt utskottet återkomma med förslag till riksdagen som
tillgodoser nu angivna krav. Den framtida detaljutformningen av skatten vill
utskottet inte nu ge några längre gående direktiv om, men regeringen bör
enligt utskottets uppfattning pröva tanken på en flygplatsavgift med den
konstruktion som föreslagits i motion Skiö. En sådan utformning av skatten
skulle möjliggöra en regionalpolitisk! välmotiverad differentiering till förmån
för Norrlands inland och Gotland.

I avvaktan på att ett nytt förslag föreläggs riksdagen finner utskottet att
regeringens förslag tills vidare kan accepteras, dock med de ändringar som
behövs för att miljöskatten skall påföras all inrikes luftfart. Utskottet
föreslår, med anledning av motionerna Skl4 och Skiö i denna del, att
riksdagen med denna ändring antar propositionens förslag och i övrigt som
sin mening ger regeringen vad utskottet nu anfört till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2, mom. 3 och mom. ö i
motsvarande del bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljöskattens omfattning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Skl4 yrkande 2 och
proposition 1988/89:39 beslutar att miljöskatten skall utformas i
enlighet med vad utskottet anfört,

1988/89:SkU10

lé

3. beträffande flygplatsavgift
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Skl6 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser miljöskattens omfattning
att riksdagen antar det vid proposition 1988/89:39 fogade förslaget till
lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik med dels den ändringen att
orden ”i förvärvssyfte” i 1 § tas bort, dels den ändringen att 3 § utgår.

4. Flygbränsleskatt (mom. 4)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”För
närvarande” och på s. 13 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening tillgodoser inte den föreslagna miljöskatten det
miljömässiga behovet att bryta flygtrafikens snabba expansion och därigenom
fullfölja det beslut riksdagen fattade i våras att koldioxidutsläppen
aldrig får bli större än de är i dag (Joll 1987/88:23 s. 83). För att uppnå
avsedda styreffekter och gynna flygplanstyper med låg bränsleförbrukning
bör enligt utskottet skatten delvis tas ut i form av en skatt på flygbränslet
motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt. Härigenom blir skattens storlek
proportionell mot koldioxidutsläppet och tillförs statskassan drygt 2 miljarder
kronor årligen. Den nuvarande skattefriheten för flygbränsle är enligt
utskottets mening helt omotiverad, och det förtjänar också att framhållas att
ett fullständigt slopande av skattefriheten för flygbränslet enligt vad riksskatteverket
tidigare framhållit skulle innebära administrativa förenklingar.

Genom en bränsleskatt på flygtrafiken uppnås också en förbättrad
konkurrenssituation för den miljövänligare järnvägstrafiken som för närvarande
missgynnas av det förhållandet att skatt över huvud taget inte utgår för
flygbränsle. För att uppnå ytterligare fördelar i det avseendet bör enligt
utskottets mening en del av intäkterna av skatten användas till att förbättra
järnvägstrafiken.

I enlighet med vad som anförts anser utskottet att regeringen bör lägga
fram förslag om beskattning av flygbränsle. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen detta till känna och finner motionerna Skl4
och Skiö härigenom tillgodosedda i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande flygbränsleskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Skl4 yrkande 1
och 1988/89:Skl6 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SkU10

5. Internationellt samarbete (mom. 5)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk) och Gösta
Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de miljöproblem som flygtrafiken medför är av
internationell karaktär och att det därför är av största vikt att Sverige tar
initiativ till internationella samarbetsavtal, i första hand genom Nordiska
rådet, syftande till att begränsa koldioxidutsläpp samt förbrukande av fossila
bränslen i samband med flygtrafik så långt detta är möjligt. Hittillsvarande
ansträngningar i denna fråga har enligt utskottets uppfattning varit alltför
lama och verkningslösa.

Utskottet anser att riksdagen bör som sin mening ge regeringen det
anförda till känna och tillstyrker följaktligen motion Skiö i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Skl6 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

1. Införande av miljöskatt på flygtrafik (mom. 1)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid
Hasselström Nyvall (fp) anför:

Vi anser att miljöavgift är den adekvata benämningen på en miljöpålaga som
syftar till att belasta ianspråktagandet av miljö med en rimlig kostnad som i
sin tur skapar ett ekonomiskt intresse av att begränsa föroreningar och dylik
förbrukning av miljön. I stället för att inbringa maximala inkomster till staten
bör en sådan avgift utformas så att den verkligen får den avsedda styrande
effekten. Avgifterna bör således på företagsekonomisk basis framtvinga att
hänsyn tas till miljön, samtidigt som de kan ingå i en samhällsekonomisk
kalkyl där verksamheten bär sina egna miljökostnader. Ingen av dessa
funktioner förutsätter att medlen återförs till den betalande. Inkomsterna av
en sådan avgift kan mycket väl användas för andra ändamål, såsom
forskning, teknisk utveckling och ersättning till skadelidande. Genom en
sådan avgift tar man så att säga betalt för miljön och därigenom jämställs
miljön med andra prissatta nyttigheter.

1988/89:SkU10

Trafikutskottets yttrande
1988/89:TUly

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda trafikutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes
flygtrafik jämte eventuella motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1988/89:Skl3 (m),
1988/89:Skl4 (vpk), 1988/89:Skl5 (fp) och 1988/89:Skl6 (mp).

1 Bakgrund

1.1 Den trafikpolitiska propositionen

På förslag i proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet (den
trafikpolitiska propositionen), bilaga 1, beslöt riksdagen under förra riksmötet
(TU 1987/88:22 s. 29-31, rskr. 249) att en särskild avgift-en miljöavgiftskulle
införas den 1 januari 1989 på sådan inrikes flygtrafik som utförs i
förvärvssyfte. Avgiften avsågs bli ett komplement till luftfartsavgifterna och
motsvara de av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som
kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp. Beträffande miljöavgiftens
närmare utformning var avsikten att den skulle vara styrande så att en
minskning av utsläppen också skulle medföra att avgiften minskar.

Det förutskickades att en proposition om avgiften senare skulle läggas
fram.

Kostnaderna för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till
ca 60 milj. kr. per år med utgångspunkt från den trafikmängd som fanns vid
tiden för propositionens avlämnande och de flygplanstyper som då användes.

1.2 Ekonomisk värdering av miljöeffekter orsakade av flygtrafik

Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbete som låg till grund för
förslag i den trafikpolitiska propositionen hade särskilda beräkningar utförts
om de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luftfartens miljöpåverkan.
Resultatet redovisades i promemorian Ekonomisk värdering av miljöeffekter
orsakade av flyg-, järnvägs- och fartygstrafik (bilaga 1.4 till propositionen).

Inrikesflyget, dvs. civil flygtrafik mellan svenska flygplatser, beräknades

1988/89 :SkU 10

Bilaga 1

enligt uppgifter i promemorian år 1987 släppa ut totalt ca 2 400 ton kolväten
och ca 3 500 ton kväveoxider (flygningar mellan svenska flygplatser och
utlandet ca 1 400 ton resp. ca 4 000 ton). Utsläppen leder enligt promemorian
dels till lokal påverkan vid flygplatserna (hälsoeffekter, nedsmutsning,
lokala skador på växtligheten m.m.), dels till regional och t.o.m. global
påverkan på skogar, grödor, mark, sjöar, kustområden m.m. Förutom
skador på marknivån kan utsläppen - när de sker på mycket hög höjd -dessutom leda till påverkan på stratosfärens ozonskikt.

De tre flygplanstyper i inrikesflyget som stod för de största utsläppen av
kväveoxider var Fokker F28 som ingår i Linjeflyg AB:s flotta samt DC9-41
och MD80 som ingår i Scandinavian Airlines Systems (SAS) flotta. Dessa tre
flygplanstyper, som drivs med jetmotorer, användes som exempel vid
beräkningen av miljökostnaderna. Dessutom medtogs i denna beräkning
som ett exempel på ett mindre flygplan Fairchild Metro, som drivs med
turbopropmotorer, dvs. jetmotorer med propellrar. Denna flygplanstyp
finns inom regionalflyget. Till grund för beräkningarna låg uppgifter från
luftfartsverket om utsläpp från nämnda flygplanstyper.

Med vissa förutsättningar för beräkningarna - bl.a. en marginalkostnad
motsvarande 15 kr. per kg utsläppt kväveoxid och uppgifter från luftfartsverket
om utsläpp från nämnda flygplanstyper - värderades miljöeffekterna av
utsläppen till följande belopp, (tabell)

Flygplanstyp	Genomsnittlig flygsträcka, km	Kr. per tillryggalagd km
Fokker F28	330	0,4 -2,3
DC9-41	502	0.3 -1,5
MD80	502	0,4 -2,3
Fairchild Metro	273	0,03-0,16

Anm. Uppgifterna om genomsnittlig flygsträcka avsåg den mest typiska flygsträckan
för resp. flygplanstyp.

De intervall som angavs för kostnad per tillryggalagd kilometer berodde på
att alternativa värderingar hade redovisats för de avgasutsläpp som sker på
hög höjd. Det lägre värdet innebar att utsläpp som sker över en höjd av 915 m
inte åsattes någon kostnad. Det högre värdet innebar att samtliga utsläpp
hade värderats enhetligt.

2 Förslagen i proposition 1988/89:39

I proposition 1988/89:39 läggs nu fram förslag till bestämmelser om den
förutskickade miljöavgiften i ett förslag till lag om miljöskatt på inrikes
flygtrafik.

Med hänsyn till att det i den trafikpolitiska propositionen inte har
förutsatts att någon del av intäkterna från miljöavgiften skulle återföras till
dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbeläggas, och då inte heller
ett specificerat vederlag anses skola utgå för avgiften, karaktäriseras
miljöavgiften i propositionen som en skatt.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

Den föreslagna lagen innebär i huvudsak följande.

Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte
(1 §).

Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna
startvikt uppgår till högst 5 700 kg (3 §).

Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar. Med flygning avses
luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten. Avbryts flygningen
innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig
flygning (5 §).

Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets
uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten skall
tas ut för varje flygning med 30 kr., om den beräknade utsläppsmängden
kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större, tas
skatt ut med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kilo därutöver (6
§)•

Om det inte finns tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket
och tillförlitliga uppgifter inte har visats föreligga på annat sätt, skall
miljöskatten för den aktuella flygningen beräknas med ledning av flygplanets
högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten skall i sådant
fall tas ut för varje flygning med 30 kr., om den högsta tillåtna startvikten
överstiger 5 700 kg men inte 10 000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje
påbörjat helt femtusental kilo, om den högsta tillåtna startvikten är större
men högst 35 000 kg, samt med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt
femtusental kilo därutöver (7 §).

Om en flygning sker med olika flygplanstyper, och om skatten därför kan
beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen
tillämpas (8 §).

Det kan nämnas att av de i vårt land per den 31 december 1987 registrerade
flygplanen var 20 av typen Fokker F28, 34 av typerna DC9/MD80 samt två av
typen Fairchild Metro med högsta tillåten starkvikt över 5 700 kg. Härjämte
fanns bl.a. fyra Fokker F27 och 14 Saab-Fairchild 340/Saab SF340. Dessa
flygplan har turbopropmotorer. SAS har i sin flotta även i Danmark och i
Norge registrerade flygplan av typerna DC9/MD80 och använder dessa
flygplanstyper både för inrikestrafik i Sverige och för utrikestrafik.

Den föreslagna miljöskatten beräknas ge ökade skattemängder på 60 milj.
kr. per år. En höjning av flygets kostnader med detta belopp kan enligt
propositionen innebära en höjning av biljettpriserna med ca 2 %.

Den föreslagna nya lagen medför att följdändringar måste göras i skattebrottslagen
(1971:69), lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m.m. och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Förslag till ändringar i dessa lagar läggs också fram i propositionen.

Den nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars
1989.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

3 Motionerna

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2,25 miljarder kronor
årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart
med start resp. landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla
på dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de
riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

4 Trafikutskottets ställningstaganden

Trafikutskottet begränsar sig i det följande till att framföra synpunkter på de
delar av propositionen och motionerna som berör utskottets beredningsområde.

4.1 Kostnadsansvar för flygtrafikens avgasutsläpp

Enligt den grundprincip för trafikens kostnadsansvar som regeringen föreslog
i den trafikpolitiska propositionen (bil. 1 s. 36-48) och som riksdagen
godkände under förra riksmötet (TU 13 s. 10-12, rskr. 159) skall de avgifter
som tas ut av trafiken som ersättning för nyttjandet av infrastrukturen täcka
de totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till.

I propositionens avsnitt om Luftfart diskuterades bl.a. sådana kostnader
inom flygtrafiken som drabbar samhället såsom trängselkostnader, kostnader
för olyckor och kostnader för miljöpåverkan. Föredragande departementschefen
konstaterade att vissa av de samhällsekonomiska marginalkostnader
som flygtrafiken ger upphov till inte beaktades inom det gällande
avgiftssystemet - främst kostnader för avgasutsläpp och olyckor.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

Föredraganden förordade att en särskild avgift - en miljöavgift - på inrikes
flygtrafik skulle införas. Miljöavgiften skulle utgöra ett komplement till
luftfartsavgifterna och motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska
marginalkostnader som kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp.
Utskottet (TU 1988/87:22 s. 29-31) tillstyrkte att en miljöavgift skulle
införas, och detta blev också riksdagens beslut (rskr. 249).

I propositionen läggs nu fram förslag till lagstiftning för genomförande av
riksdagens beslut under förra riksmötet.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna har man inte vänt
sig mot att ett kostnadsansvar för utsläppen skall införas. Däremot har olika
meningar förts fram om hur kostnadsansvaret bör vara utformat.

4.2 Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

I motionerna Sk 13 (m), Skl4 (vpk) yrkande 2 och Sk 15 (fp) framförs kritik i
olika avseenden över propositionens förslag beträffande utformningen av
kostnadsansvaret för avgasutsläppen. Uttryckligen eller underförstått föreslås
i motionerna att propositionen inte skall godtas i föreliggande skick, utan
förslag som tillgodoser motionerna bör föreläggas riksdagen.

4.2.1 Motionerna

I motion Skl3 (m) begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag om att kostnadsansvaret utformas som en avgift och att inkomsterna
av avgiften skall användas till miljöförbättringar inom luftfartsområdet -t.ex. för att minska miljöpåverkan vid användning av glykol och urea för att
smälta snö och is på flygplan och landningsbanor.

Trafikutskottet vill erinra om att utskottet vid behandlingen av förslaget
om miljöavgift under förra riksmötet - liksom jordbruksutskottet i ett
yttrande till trafikutskottet - avstyrkte två motionsförslag om att inkomster
av miljöavgiften skulle specialdestineras. I ett av motionsförslagen föreslogs
samma användning som föreslås i motion Sk 13 (m). Utskottet hänvisade till
att motionsförslaget tillgodosågs genom åtgärder för begränsning av spill av
kemikalier för avisning av flyglan och landningsbanor som förordats i
luftfartsverkets miljöpolitiska handlingsprogram, m.m. Utskottet har samma
mening i den åter aktualiserade frågan. Utskottet föreslår att motion
Skl3 (m) avstyrks.

I motion Skl5 (fp) föreslås också att kostnadsansvaret skall utformas som en
avgift. Avgiften får enligt motionärerna ses som ett pris för utnyttjande av
luftrummet, och prissystemet bör vara så utformat att det leder till att
miljöpåverkan minskas. Avgiften bör vara högre än den i propositionen
föreslagna miljöskatten för att flygföretagen skall förmås gå över till
miljövänligare teknik. Dessutom bör enligt motionärerna avgiften vara så
utformad att användning av miljövänligare motorer stimuleras.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för riksdagens beslut
under förra riksmötet om kostnadsansvaret och miljöavgiften skall inkomsterna
av den föreslagna miljöskatten i princip motsvara de samhällsekonomiska
kostnaderna för avgasutsläppen. Trafikutskottet är inte berett föreslå
att kostnadsansvaret sätts högre. Det i propositionen föreslagna sättet för

1988/89:SkU10

Bilaga 1

beräkning av miljöskatten bör enligt utskottets mening stimulera användning
av milj ovänligare teknik och miljövänligare motorer. Motion Skl5 (fp) bör
med hänsyn till det anförda inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet föreslår således att även denna motion avstyrks.

I motion Skl4 (vpk) föreslås (yrkande 2) att miljöskatt skall utgå för all
luftfart - underförstått civil luftfart - med start eller landning på svensk mark.
Motionsförslaget innebär således att miljöskatt bör betalas - utöver för den
flygtrafik som avses i propositionens förslag - för flygningar med flygplan
med startvikt av högst 5 700 kg, för utrikes luftfart och för flygningar som inte
sker i förvärvssyfte.

Enligt uppgift i propositionen drivs merparten av flygplan med startvikt av
högst 5 700 kg med kolvmotorer. Då dessa motorer, också enligt propositionen,
ger från miljösynpunkt en kvantitativt försumbar mängd utsläpp, bör
nämnda kategori flygplan såsom föreslås i propositionen kunna vara
undantagen från miljöskatt.

I samband med behandlingen under förra riksmötet av förslaget till en
miljöavgift avstyrkte utskottet ett motionsförslag om att även utrikesluftfarten
skulle omfattas av en miljöavgift. Trafikutskottet framhöll - liksom
jordbruksutskottet i ett yttrande till trafikutskottet - att utrikesluftfartens
miljöpåverkan inte var möjlig att avgöra internt inom Sverige och att
Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgjorde hinder för
att belägga den utrikes linjefarten med en miljöavgift. Vidare hänvisade
trafikutskottet till att föredraganden i den trafikpolitiska propositionen hade
framhållit att de nordiska miljöministrarna skulle i det internationella arbetet
verka för att påskynda utvecklingen och införandet av miljövänligare
flygplanstyper. Utskottet har samma inställning nu till frågan om att
miljöskatt inte skall betalas för utrikesluftfart.

Med hänsyn till att skattekontroll m.m. beträffande flygningar som inte
utförs i förvärvssyfte kan vara resurskrävande och då linjetrafik och
chartertrafik utgör den övervägande delen - ca 70 % - av all civil flygtrafik i
vårt land bör miljöskatten såsom föreslås i propositionen avse enbart
flygtrafik i förvärvssyfte.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte biträda förslagen i motion
Skl4 (vpk) yrkande 2 utan föreslår att motionen avstyrks i denna del.

4.2.2 Lagförslagen

Erforderlig lagstiftning bör nu antas för att kostnadsansvar för inrikes
flygtrafik skall kunna införas den 1 mars 1989 såsom förutskickats. Trafikutskottet
instämmer med föredraganden i att kostnadsansvaret bör utformas
som en skatt. Enligt utskottets mening kan förslagen i proposition 1988/89:39
utgöra grund för lagstiftning i ämnet. Från de synpunkter som trafikutskottet
har att anlägga på den föreslagna lagstiftningen har utskottet inte något att
erinra mot enskildheter i lagförslagen. Utskottet föreslår att de tillstyrks.

1988/89: SkU 10

Bilaga 1

4.3 Skatt på flygbränsle, m.m.

I två motioner framförs förslag om att skatt på flygbränsle skall införas,
m.m.

I motion Skl4 (vpk) begärs (yrkande 1) att en skatt på flygbränsle -motsvarande bensinskatten - skall införas och tas ut med ett sammanlagt
belopp av 2 250 milj.kr. per år.

I motion Skiö (mp) begärs dels att en miljöskatt skall införas som skall tas
ut i form av dels flygplatsavgifter, dels flygbränsleskatt men sammanlagt
uppgå till ett belopp motsvarande en avgift på flygbränslet av 2,50 kr. per liter
(yrkande 1), dels att de föreslagna flygplatsavgifterna skall differentieras så
att de blir relativt lägre i Norrlands inland och på Gotland (yrkande 2).

I motionerna framhålls att järnvägstrafik är miljövänlig och resurssnål.
Syftet med motionsförslagen anges vara att inkomsterna av skatten skall
föras över till järnvägen för att förstärka dennas plats i transportsystemet,
m.m.

Förslagen i den av riksdagen under förra riksmötet godkända trafikpolitiska
propositionen syftar till att medborgarna och näringslivet i landets olika
delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och att detta bl.a. skall
ske genom att transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets
grundläggande transportbehov tillgodoses. Riktlinjer för utvecklingen
av olika delar av transportsystemet - såsom flyg-, järnvägs- och vägtrafik -fastlades. På förslag av trafikutskottet avslog riksdagen i samband därmed ett
motionsförslag om att massiva överföringar av passagerare från flyget till
främst järnvägen skulle göras (TU 1987/88:13 s. 13). Utskottet anser inte
heller nu att sådana överföringar bör ske.

Från denna utgångspunkt föreslår utskottet att de här aktuella motionsförslagen
avstyrks.

Utskottet vill peka på att skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SkU 1987/88:21 (s. 22) avstyrkte ett motionsförslag som var
likartat med det som nu framförs i motion Sk 14 (vpk) yrkande 1.

4.4 Initiativ till internationellt samarbete mot utsläpp från flygtrafiken m.m.

I motion Skiö (mp) begärs (yrkande 3) att ett internationellt samarbete skall
inledas genom Nordiska Rådet och andra internationella organ som skall
syfta till att minska flygtrafikens utsläpp av koldioxid och till minskad
användning i internationell flygtrafik av bränsle som är framställt av ändliga
naturresurser.

Trafikutskottet vill erinra om att föredraganden i den trafikpolitiska
propositionen framhöll att de nordiska miljöministrarna skulle i det internationella
arbetet verka för att påskynda utvecklingen och införandet av
miljövänligare flygplanstyper. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att
motionsförslaget lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Stockholm den 22 november 1988
På trafikutskottets vägnar

1988/89:SkU10

Bilaga 1

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Sven-Gösta
Signell (s), Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i
Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola Claesson
(vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och
Anneli Hulthén (s).

Avvikande meningar

1. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser att
den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1
Motionerna” och slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet biträder den mening som framförs i motion Skl3 (m) om
att kostnadsansvaret för avgasutsläppen bör utformas som en avgift, som i sin
helhet skall användas för att finansiera miljöförbättringar inom iuftfartsområdet.
Såsom föreslås i motionen bör därför propositionen avstyrkas och
riksdagen begära att ett förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik framläggs
för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att även motionerna Skl4 (vpk)
yrkande 2 och Skl5 (fp), i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret,
bör avstyrkas.

2. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser att den del av trafikutskottets
yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna" och slutar med
”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet instämmer i den kritik mot propositionen som framförs i
motion Skl5 (fp). Såsom förordas i motionen bör kostnadsansvaret för
avgasutsläppen utformas som en avgift. Avgiften bör ligga på sådan nivå att
den ger flygföretagen incitament att övergå till ny och miljövänligare teknik,
och den bör differentieras så att den föranleder flygföretagen att vid
nyinvesteringar välja mera miljövänliga motorer. Propositionen bör således
avstyrkas, och riksdagen bör begära att ett förslag om miljöavgift på inrikes
flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att även motionerna Skl3 (m) och
Skl4 (vpk) yrkande 2, i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret,
bör avstyrkas.

3. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna” och
slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet biträder förslaget i motion Skl4 (vpk) yrkande 2 att
kostnadsansvaret för avgasutsläppen, utformat som en miljöskatt, bör
omfatta all luftfart med start resp. landning på svensk mark. Detta innebär

1988/89:SkU10

Bilaga 1

att miljöskatt bör betalas - utöver för den flygtrafik som avses med
propositionens förslag - för flygningar med flygplan med startvikt av högst 5
700 kg, för utrikes luftfart och för flygningar som inte sker i förvärvssyfte.
Den civila luftfarten i sin helhet bör således bära kostnadsansvaret. Den i
propositionen föreslagna lagen om miljöskatt på flygtrafik bör således inte
antas i sin nuvarande utformning, utan riksdagen bör begära att ett förslag
om miljöavgift på flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de
riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att motionerna Skl3 (m) och Skl5
(fp), i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret, bör avstyrkas.

4. Skatt på flygbränsle, m.m.

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.3 som börjar med ”Förslagen i” och slutar
med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet instämmer med motionärerna i att flygets snabba expansion
måste brytas och den miljöförstöring som denna expansion medför
genom utsläppen stoppas. Ekonomiska resurser bör föras över till järnvägen
som erbjuder mera miljövänliga och resurssnåla transporter. Pålagor baserade
på användningen av flygbränsle samt på landningar på flygplatserna bör i
detta syfte införas och utformas såsom föreslås i motionsförslagen, dvs. även
utifrån regionalpolitiska hänsyn. Utskottet föreslår att motionsförslagen
tillstyrks.

5. Skatt på flygbränsle, m.m. (motiveringen)

Anna Wohlin-Andersson och Elving Andersson (båda c) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.3 som börjar med ”Förslagen i” och slutar
med ”bör ske” bort ha följande lydelse:

6. Initiativ till internationellt samarbete mot utsläpp från
flygtrafiken m.m.

Anna Wohlin-Andersson (c), Elving Andersson (c) och Roy Ottosson (mp)
anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.4 som börjar med
”Trafikutskottet vill” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Som föreslås i motionen bör initiativ tas på det sätt som anges i motionen
till internationellt samarbete för att minska utsläppen av koldioxid från

1988/89SkU10

Bilaga 1

flygtrafiken och användningen i internationell flygtrafik av bränsle som är
framställt av ändliga naturresurser. Trafikutskottet föreslår därför att vad
som anförs i här aktuell del av motionen bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande
1988/89:3y

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes
flygtrafik jämte motioner.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp
förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Skatten föreslås gälla för flygplan
med en högsta tillåten startvikt på mer än 5 700 kg.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets
uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från aktuell flygplanstyp
under en genomsnittligt beräknad flygsträcka, oavsett om den
faktiska flygsträckan har varit längre eller kortare. Skatten skall tas ut för
varje påbörjad flygning och bör utgå även om den faktiska flygningen har
varit längre eller kortare än medelsträckan. Flygplanstyperna bör delas in i
utsläppsklasser om 5 kg. Första utsläppsklassen - som omfattar de flesta
mindre flygplanen inom regionalflyget - bör sättas till 30 kr. och därefter
stiga för varje klass med 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg. Detta
motsvarar en genomsnittlig kostnad om 12 kr/kg för varje ytterligare kg
utöver de fem första.

För vissa flygplanstyper, vilka svarar för ca 5 av utsläppen, saknas
uppgifter hos luftfartsverket om avgasutsläppen. I dessa fall bör skatten
beräknas efter en antagen utsläppsmängd kolväten och kväveoxider i
förhållande till flygplanstypens högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Den föreslagna skatten beräknas ge ökade skatteintäkter på 60 milj. kr.
per år.

Lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget.

Motioner

1988/89:SkU10

Bilaga 2

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2 1/4 miljarder kronor
årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart
med start respektive landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla
pä dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de
riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt
bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr/liter, varav 1,50 kr/liter läggs direkt
på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med
differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas. Avgifterna bör vara
lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

Utskottet

I motion Skl3 (m) yrkas avslag på propositionen och begärs nytt förslag om
miljöavgift som i sin helhet används till miljöförbättringar inom luftfartsområdet.
Härigenom stimuleras enligt motionärerna övergång till miljövänliga
motorer och förbättras miljön inom luftfartsområdet även i andra avseenden,
som t.ex. minskad användning av glykol vid avisning. Enligt motion Skl5 (fp)
syftar en skatt till inkomster för att finansiera utgifter och bör inte användas
på miljöområdet. Riksdagen bör genom tillkännagivande markera skillnaden
pålagorna emellan (yrkande 1). Motionärerna yrkar inte avslag på
förslaget men anser att det bör omarbetas till att avse miljöavgifter, som dels
skulle stimulera företagsekonomiska hänsyn gentemot miljön, dels ingå i en
samhällsekonomisk kalkyl där varje verksamhet skall bära sina egna
miljökostnader. Dessutom anser motionärerna att förslaget brister genom
att endast ta fasta på befintlig verksamhet och teknik (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att till grund för det nu aktuella förslaget ligger den
av riksdagen våren 1988 antagna trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/
88:50, TU22, rskr. 56). Syftet med det då antagna förslaget om en särskild
miljöavgift på flygtrafikens luftföroreningar var att avgiften skulle utgöra ett
komplement till luftfartsavgifterna och ha en styrande funktion genom att en
minskning av utsläppen också skulle medföra en minskning av avgiften.
Avgiften skulle vidare motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska
marginalkostnader som försorsakas av flygtrafikens utsläpp av kolväten

1988/89:SkU10

Bilaga 2

och kväveoxider. Kostnaden för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i
propositionen till ca 60 milj. kr. per år, vilket motsvarar den av föredragande
statsrådet beräknade intäkten. Av riksdagens beslut framgick även att ingen
del av intäkterna skall återföras till dem som utövar den verksamhet som
skall avgiftsbeläggas.

I jordbruksutskottets yttrande till trafikutskottet över vissa delar av den
trafikpolitiska propositionen delade utskottet den uppfattning som kom till
uttryck i ett par motioner att en miljöavgift skulle ha en styrande effekt.
Utskottet konstaterade emellertid att detta enligt propositionen även var
regeringens avsikt, varför något riksdagens uttalande i frågan inte ansågs
påkallat. Även frågan om specialdestinering av avgifterna behandlades av
utskottet, som avstyrkte ett sådant förslag (JoU 1987/88:3y s. 6). Det nu
framlagda förslaget följer enligt utskottets mening riksdagens beslut. Anledning
till ändrade ställningstaganden i den riktning som föreslås i motionerna
Skl3 och Skl5 yrkande 2 saknas, varför utskottet avstyrker motionerna.

I propositionen för departementschefen ett terminologiskt resonemang
om begreppen avgift och skatt. Visserligen används beteckningen miljöavgift
i den trafikpolitiska propositionen, men enligt riksdagens beslut skall ingen
del av intäkterna återföras till dem som skall utöva den avgiftsbelagda
verksamheten. Inte heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för
avgiften, varför pålagan statsrättsligt är att anse som en skatt. I likhet med
föredraganden kan utskottet konstatera att beteckningen avgift i viss
utsträckning används om sådana pålagor som rätteligen är skatter men delar
bedömningen att skatt är det i detta sammanhang korrekta uttrycket. Frågan
om gränsdragning mellan skatter och avgifter i statsrättslig bemärkelse bör i
detta sammanhang i första hand bedömas av skatteutskottet. Från de
synpunkter jordbruksutskottet har att företräda avstyrker utskottet motion
Skl5 yrkande 1.

Vpk anser i motion Skl4 yrkande 1 att en skatt på flygbränsle motsvarande
biltrafikens drivmedelsskatt bör införas, vilket skulle innebära en årlig intäkt
av 2 1/4 miljarder kronor.

I motion Skiö (mp) framhålls principen om införande av en miljöskatt som
i och för sig god men motionärerna anser att nivån är alltför låg för att skatten
skall kunna få en styrande effekt. Principen bör också utvidgas till att gälla
jämförelse mellan olika trafikslag. Förslag om miljöskatt med 2,50 kr. per
liter, varav 1,50 kr. läggs direkt på flygbränslet och 1 kr. tas ut som
flygplatsavgift, läggs därför fram i motionens yrkande 1. En höjd flygplatsavgift
skulle dessutom medföra att också utländsk flygtrafik skulle bidra till
kostnaderna. Genom differentierade avgifter med lägre skatt i Norrlands
inland och på Gotland skulle även regionalpolitiska aspekter kunna göra sig
gällande (yrkande 2).

Utskottet har ovan konstaterat att det nu framlagda förslaget följer
riksdagens beslut om införande av miljöavgift, såväl vad avser skattens
konstruktion och syfte som dess storlek. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna Skl4 yrkande 1 och Skiö yrkande 1.

Vad beträffar yrkande 2 i motion Skiö om differentierade avgifter anser
utskottet att detta är en fråga av i huvudsak regionalpolitisk karaktär och som
därför inte omfattas av vare sig det aktuella ärendet eller utskottets

1988/89:SkU10

Bilaga 2

beredningsområde. Motionen avstyrks således.

All luftfart med start och landning på svensk mark - även militärflyg och
privatplan - bör enligt motion Sk 14 yrkande 2 omfattas av miljöskatten.

Utskottet vill till en början erinra om att enligt den trafikpolitiska
propositionen miljöavgiften skulle omfatta endast flygtrafik i förvärvssyfte.
Till detta kan läggas att den inrikes flygtrafiken i dag domineras av flygplan
av typen Fokker F 28 och DC 9/MD 80. Avgasutsläppen från dessa flygplan
och från flygplan med högsta tillåtna startvikt på mer än 15 000 kg utgör ca 95
% av inrikesflygets utsläpp av luftföroreningar. Merparten av de mindre
flygplan vars högsta tillåtna startvikt inte överstiger 5 700 kg drivs med
kolvmotor, som är en teknologi som ur miljösynpunkt ger en kvantitativt
försumbar mängd utsläpp. I likhet med föredraganden anser utskottet att
dessa flygplan inte bör omfattas av miljöskatten. Utskottet avstyrker således
motion Skl4 yrkande 2.

Eftersom luftfartens miljöproblem är av global natur måste enligt miljöpartiet
svenska åtgärder på området följas av internationella avtal. Regeringen
bör därför inom Nordiska rådet och andra internationella organ inleda ett
samarbete på området i syfte att minska utsläppen av koldioxid och
användningen av fossila bränslen i internationell trafik. Förslag härom
framförs i motion Skiö (mp) yrkande 3.

Utskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att luftfartens miljöpåverkan
också har viktiga internationella aspekter. Sveriges internationella
åtaganden på luftfartens område utgör emellertid ett hinder mot att belägga
den utrikes luftfarten med liknande pålaga som den föreslagna. Inom ramen
för den undersökning av miljöpåverkan från utsläpp på hög höjd som har
påbörjats av statens naturvårdsverk har SMHI presenterat en förstudie om
luftföroreningar från flygtrafik. Utskottet har erfarit att en projektplan
kommer att föreligga vid årsskiftet och att undersökningen beräknas kunna
presenteras i maj 1990. I detta arbete deltar även luftfartsverket. Av den
trafikpolitiska propositionen framgår att de nordiska miljöministrarna i det
internationella arbetet kommer att verka för att påskynda utvecklingen och
införandet av miljövänligare flygplanstyper. Inte minst med tanke på
problemens natur framstår enligt utskottets mening Nordiska rådet som ett
naturligt forum för ett framgångsrikt nordiskt samarbetet på området.
Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av Sveriges ansvar som
initiativtagare och påskyndare även i detta avseende. Med det anförda anser
utskottet syftet med motion Skl3 yrkande 3 tillgodosett. Motionen bör
således inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

1988/89:SkU10

Bilaga 2

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Sven Eric Lorentzon
(m), Grethe Lundblad (s), Lars Emestam (fp). Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Ove Karlsson
(s), Berndt Ekholm (s), Anders Castberger (fp) och Thor Mattisson (m).

Avvikande meningar

1. Miljöavgift

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Thor Mattisson (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill
erinra” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Det av regeringen framlagda förslaget innebär införande av en miljöskatt,
inte en miljöavgift. Skillnaden mellan de båda begreppen är enligt utskottets
mening att intäkterna från en miljöavgift skall återgå till berörd verksamhet
för åtgärder i miljövårdande syfte medan intäkterna från en miljöskatt
tillfaller statskassan. Om avgifterna används för miljöförbättringar inom
luftfartsområdet - vilket föreslås i motion Skl3 - skulle två syften uppnås.
Dels skulle utsläppen av kolväten och kväveoxider minska genom att
verksamheten stimuleras att övergå till miljövänligare flygplansmotorer, dels
skulle miljön inom luftfartsområdet förbättras även i andra avseenden, om
medlen t.ex. avsätts för åtgärder som leder till minskad glykolanvändning vid
avisning och minskad användning av urea för rengöring av landningsbanorna
vintertid. Mot denna bakgrund kan propositionen inte biträdas. Regeringen
bör i stället snarast återkomma till riksdagen med förslag till miljöavgift med
den inriktning som här har förordats.

2. Begreppen skatt och avgift

Karl Erik Olsson (c), Lars Emestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I propositionen — (= utskottet) — en skatt. Det är enligt utskottets mening
av vikt att skillnaden mellan skatter och avgifter upprätthålls. Till skillnad
från föredraganden anser emellertid utskottet - vilket också framförs i
motion Sk 15 - att miljöavgifter skall syfta till att stimulera företagsekonomiska
hänsyn gentemot miljön, samtidigt som de ingår i en samhällsekonomisk
kalkyl där verksamheten skall bära sina egna miljökostnader. Ingen av dessa
funktioner förutsätter enligt utskottets mening att medlen återförs till den
betalande. Avgifterna kan mycket väl användas för andra ändamål såsom
forskning, teknisk utveckling och ersättning till skadelidande. Vidare
innebär, som motionärerna framhållit, det faktum att avgiftsbetalaren får
utnyttja en nyttighet, nämligen miljön, att ett slags vederlag utgår för
avgiften. Härigenom jämställs miljön med andra nyttigheter och kan åsättas
ett pris. Även med den styrande effekt som förslaget enligt föredraganden
förväntas få, anser utskottet således termen miljöavgift vara den korrekta.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

3. Miljöavgiftens storlek

Lars Emestam och Anders Castberger (fp)

anser att den del av utskottets yttrande sorn börjar med ”1 jordbruksutskottets”
och slutar med ”avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:

I jordbruksutskottets — (=utskottet) — (JoU 1987/88:3 y s. 6). Det nu
framlagda förslaget följer enligt utskottets mening riksdagens beslut endast
så till vida att avgiften varierar med utsläppsmängden. För att avgiften i
realiteten skall bli styrande bör den - vilket framförs i motion Skl5 -självfallet ligga på en sådan nivå att flygbolagen av ekonomiska skäl
stimuleras att övergå till ny och miljövänligare teknik. Enligt utskottets
mening är avgiften alltför låg för att denna effekt skall kunna uppnås.
Därmed kommer förslaget också att ta fasta på redan befintlig teknik, vilket
är en brist. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag om
miljöavgift i enlighet med motion Skl5.

4. Flygbränsleskatt

Annika Åhnberg (vpk)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har"
och slutar med "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar miljöskäl för att flygtrafikens snabba
expansion bör brytas. Detta kommer inte att bli möjligt genom den nu
föreslagna miljöskatten. Utskottet ansluter sig därför till vpk:s förslag om
införande av en flygbränsleskatt motsvarande biltrafikens drivmedelskatt.
Härigenom skulle statskassan tillföras drygt 2 miljarder kr. årligen och
järnvägstrafiken gynnas såväl ekonomiskt som konkurrensmässigt. Utskottet
tillstyrker härmed motion Skl4 yrkande 1. Genom vad utskottet sålunda
anfört får syftet med motion Skiö yrkande 1 anses i allt väsentligt
tillgodosett.

5. Högre miljöskatt
Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har”
och slutar med "avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet finner utskottet principen om införande av en
miljöskatt som i och för sig god men anser att nivån är alltför låg för att
skatten skall kunna få en styrande effekt. Principen bör också utvidgas till att
omfatta jämförelse mellan olika trafikslag. Utskottet biträder därför yrkande
1 i motion Skiö att miljöskatten bör utgå med 2,50 kr/liter, varav 1,50 kr.
läggs direkt på flygbränslet och 1 kr. tas ut i form av höjd flygplatsavgift. En
höjd flygplatsavgift skulle dessutom medföra att också utländsk flygtrafik
bidrar till miljökostnaderna. För att även regionalpolitiska hänsyn skall
kunna beaktas, bör flygplatsavgifterna vara lägre i Norrlands inland och på
Gotland.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

6. Miljöskattens omfattning

Annika Åhnberg, (vpk) och Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill"
och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Även avgasutsläppen från militärflyget och privatflyget bidrar till de
miljöskador som orsakas av luftfarten. Utskottet delar därför den uppfattning
som framförs av vpk i motion Sk 14 att miljöskatt skall påföras all inrikes
luftfart.

7. Internationellt samarbete

Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet delar”
och slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framhålls av miljöpartiet har luftfartens miljöpåverkan också viktiga
internationella aspekter. Detta förhållande medför visserligen att problemen
är svårare att bemästra men inte att det är mindre angeläget att vidta åtgärder
för att lösa dem. Såväl miljöaspekter som Sveriges konkurrenssituation
gentemot omvärlden innebär enligt utskottets mening att svenska åtgärder
måste följas av internationella avtal på området. Våra ansträngningar bör i
första hand samordnas inom ramen för det nordiska samarbetet.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

- ■!

i. ■ ;• ,V.. •’ i »A- ni t;. ,

■ ■ ■■ ■ '.-i -i■

■

• -

■ ■■ ■- ■■

: - •. !t • ;-.f ifl ■ «5

■ : r ; . = ■;’

Vi.-.!, "i

■ " <r (. 'i

il! • '•

- M. . i1., , . i ,■ ; i

... ■ 0 »t

■ :: <: .• ■■ :••• :i'-- ,v .;.

; Vi-, "

■ i • i ,

v -

i . ■ v ■ ■ ; . '

■, ■■ .i-. ;-i. •.■■■■: ■> : .

'■ i ■' ■; . ' ; . ; . '

•

V
‘

•• .v:t

gotab Stockholm 1988 16320