Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
Betänkande 1997/98:JoU8
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU08
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
Innehåll
1997/98 JoU8
Sammanfattning
Utskottet behandlar här en proposition som innebär att företag som omfattas av 1995 års årsredovisningslag samt vissa andra företag skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Som förutsättning gäller bl.a. att verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöskyddslagen. Syftet med regeringens förslag är att årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Lagutskottet har avgett yttrande i ärendet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker tre följdmotioner (m, v, mp). Till betänkandet fogas fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:167 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsbolag.
Propositionens huvudsakliga innehåll En av förutsättningarna för att företag, enskilda m.fl. skall kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling är tillgång till öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad information som beskriver företagens miljöpåverkan. I propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning att företagen - eller i koncernen ingående företag - bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387). Syftet är att årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla miljörelaterad information. Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen. Lagförslagen bifogas som bilaga 2 till detta betänkande.
Motionerna
1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som angivits i motionen. 1997/98:Jo2 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar anta regeringens förslag till ändring av 6 kap. 1 § årsredovisningslagen med sådan ändring att även sådan miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av upplysningskravet, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om miljöredovisning i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att det särskilda upplysningskravet i förvaltningsberättelsen skall gälla alla företag, 2. att riksdagen beslutar att kravet på information skall omfatta allt som rör företagets miljöpåverkan, 3. att riksdagen beslutar att miljöredovisningen även skall omfatta den inre miljön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på miljöutbildning för de ekonomiska revisorerna.
Yttrande Lagutskottet har avgett yttrande till jordbruksutskottet över lagförslagen och de med anledning av propositionen väckta motionerna. Yttrandet bifogas till detta betänkande som bilaga 1.
Utskottet
Miljörelaterad information om vissa företag
Propositionen Regeringens förslag syftar i första hand till att förbättra den finansiella information som sammanhänger med företagens miljöpåverkan. I ett inledande avsnitt anförs att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Ett miljöanpassat näringsliv är en förutsättning för ett ekologiskt hållbart samhälle, varför regeringen på olika sätt avser att underlätta och stimulera utvecklingen av ett sådant näringsliv. Propositionen innehåller också några beskrivande avsnitt om styrmedel i miljöpolitiken och om begreppet miljöredovisning m.m. I propositionen anförs att företagens förvaltningsberättelser liksom hittills skall innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är av betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och resultat och dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver föreslår regeringen att det införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen (1969:387). Upplysningskravet omfattar verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Regeringen föreslår att skyldigheten att införa miljörelaterad information skall införas även i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag. Enligt regeringen är särskild information med miljöanknytning av intresse även i finansiella företag. Propositionen innehåller i övrigt bedömningar om ett system för spridning av företagens frivilliga miljöinformation. Denna information bör underlättas och anslutning till systemen uppmuntras genom olika åtgärder (prop. s. 22). Det bör enligt propositionen utredas om och hur verksamhetsutövare kan stimuleras att ta ett utökat egenansvar för miljöarbetet genom någon form av premiering.
Motionerna I motion Jo1 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna erinrar om att många företag redan nu avger miljöredovisningar och deltar i EMAS-systemet för frivillig miljöstyrning. En fortsatt utveckling av den frivilliga miljöinformationen, med hänsyn till kraven från kunder, finansiärer och den egna affärsverksamheten, är att föredra framför en lagstadgad skyldighet, som ökar den redan tunga bördan av formella regleringar av företagen. I motion Jo2 (mp) yrkas att miljöredovisningen även skall innefatta sådan miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som tillverkats i verksamheten (yrkande 1). Miljöarbetet kan inte enbart fokuseras på det som kommer ur avloppsrör och skorstenar. Tillverkare och andra måste redovisa en livscykelspecifikation för de varor som produceras, med redovisning av produkternas påverkan på miljön och avfallsfrågorna. Först då kan en verksamhets totala miljöbelastning bli synlig. Enligt yrkande 2 i motionen bör en utredning tillsättas som lämnar förslag om en utvidgad miljöredovisning. Motionärerna anför att det råder en total begreppsförvirring om miljöredovisningar, miljörevision och miljörevisorer. Dessa oklarheter bör klaras ut. Den föreslagna utredningen bör därutöver bl.a. utgå från att alla näringsidkare har ett ansvar för att redovisa sin miljöpåverkan. Redovisningen bör omfatta vad som kommer in i företaget av råvaror, ämnen, produkter m.m., energiåtgång för tillverkningsprocessen, utsläpp från verksamheten, avfallshanteringen och producentansvaret för den färdiga produkten. Utbildade miljörevisorer skall granska företagens miljöredovisningar, som skall finnas tillgängliga för allmänheten. Enligt motion Jo3 (v) bör upplysningskravet avse alla företag (yrkande 1). Upplysningskravet bör utvidgas och omfatta även verksamhetens påverkan på den inre miljön (yrkande 3). Ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt att kunderna kan få information om miljöpåverkan i hela verksamhetsprocessen. Information skall därför lämnas om t.ex. varifrån råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till vara (yrkande 2). För att möjliggöra en bra miljörevision är det viktigt att satsa på kompetensutveckling för de ekonomiska revisorerna (yrkande 4).
Utskottets överväganden Lagutskottet har i sitt yttrande utförligt redovisat de lagar som gäller på redovisningsområdet. Lagstiftningen är både omfattande och splittrad. De redovisade bestämmelserna utgör en ramlagstiftning som kompletteras av annan normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar till god redovisningssed. Uttalanden från normgivande organ på redovisningsområdet såsom Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i praktiken bestämmande för vad som är att anse som god redovisningssed. Lagutskottet hänvisar vidare till bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) om miljörapportering. Lagutskottet anser att det kan anföras skäl både för och emot den föreslagna lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till förvaltningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något väsentligt nytt vad gäller företagens uppgiftsskyldighet. Av 6 kap. 1 § i 1995 års årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om bl.a. väsentliga händelser och viktiga förhållanden. Den föreslagna kompletteringen med ett särskilt krav på miljöanknuten information måste emellertid ses som en tydlig markering av den vikt som bör fästas vid miljöfrågor och intresset av att dessa lyfts fram i årsredovisningarna. Enligt lagutskottet överdriver motionärerna i motion Jo1 de negativa konsekvenserna av förslaget, och den omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas av den utvidgade redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att förslaget inte skall genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärtemot vad motionärerna synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen på miljöredovisningsområdet och dessutom fungera som ett avstamp för den fortsatta utvecklingen. Lagutskottet förordar sammanfattningsvis att lagstiftningen genomförs och att motion Jo1 avstyrks. Jordbruksutskottet ansluter sig till lagutskottets bedömning. I likhet med regeringen anser utskottet att ett miljöanpassat näringsliv är en av förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart samhälle. Att förbättra den miljörelaterade informationen om företagen är i sin tur en viktig förutsättning för att miljöanpassningen skall kunna komma till stånd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det i årsredovisningslagen införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen. Upplysningskravet omfattar verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Utskottet tillstyrker även förslagen om ändringar i de särskilda lagarna om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i försäkringsföretag. Därmed avstyrker utskottet motion Jo1 (m). I anslutning till övriga följdmotioner konstaterar lagutskottet att dessa innefattar krav på mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna och en i förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller de företag som skall omfattas av informationsskyldigheten. Därvid måste enligt lagutskottet beaktas att redovisningslagstiftningen primärt har helt andra syften än att värna miljön, och fråga uppkommer om det över huvud taget är möjligt att inom årsredovisningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana regler som motionärerna avser. Vidare föreligger betydande svårigheter att utan närmare underlag överblicka alla de konsekvenser som ett så omfattande informationskrav som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små företag och enskilda näringsidkare. Det påpekas att förvaltningsberättelserna är föremål för revision och att särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att införa krav på upplysningar avseende ämnesområden som kan sägas ligga utanför eller i vart fall i utkanten av revisorernas normala kompetensområde. Lagutskottet anser vidare att en utökad informationsplikt avseende miljömässiga aspekter för närvarande bör begränsas till sådan miljöpåverkan som är en direkt och naturlig följd av företagets verksamhet. Jordbruksutskottet ansluter sig också i dessa avseenden till lagutskottets bedömning. Som framgår av yttrandet skulle förslaget i motion Jo3 om att upplysningskravet skall gälla ?alla företag? få mycket långtgående, för att inte säga orimliga, konsekvenser. Till en början bör framhållas att begreppet företag eller näringsidkare, såsom det definieras i viss lagstiftning, är ett synnerligen omfattande begrepp. I begreppet torde inrymmas alla fysiska och juridiska personer som bedriver någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet. Bestämmelserna i årsredovisningslagen däremot är begränsade till aktiebolag och handelsbolag. Redan av detta skäl är det olämpligt att i årsredovisningslagen införa krav på miljöredovisning som omfattar samtliga företag. Utskottet vill vidare erinra om att årsredovisningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. offentliggörande av årsredovisningen, om överlämnande av redovisningen för granskning till revisorer och om ingivande av handlingarna till registreringsmyndigheten, i detta fall Patent- och registreringsverket. I ett system med obligatorisk miljöredovisning för samtliga företag enligt det aktuella motionsyrkandet uppstår frågan - som ej berörs i motionen - om även t.ex. småföretag och enskilda näringsidkare skall vara underkastade ovannämnda regler eller om någon typ av särlösning skall utarbetas. Enligt utskottets mening vore det å ena sidan knappast meningsfullt att avkräva samtliga företag en miljöredovisning om det inte samtidigt inrättas ett system för granskning och revision eller åtminstone registrering av dessa redovisningar, vilket t.ex. skulle göra det möjligt för allmänheten att ta del av redovisningarna. Med motionärernas förslag skulle å andra sidan ett mycket stort antal miljöredovisningar endast innehålla ett konstaterande av det berörda företaget att detta inte bedriver någon som helst verksamhet som påverkar miljön. Utskottet kan för sin del inte se några fördelar vare sig från allmän eller enskild synpunkt med ett sådant system som avses i motion Jo3. Det bör tilläggas att förteckningen i miljöskyddsförordningen (1989:364) över de tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna omfattar ett mycket stort antal företagstyper. Också med den utformning regeringens förslag erhållit får således de nya bestämmelserna en stor räckvidd. Som framgår av det anförda bör riksdagen avslå yrkande 1 i motion Jo3 (v). Utskottet delar regeringens och lagutskottets slutsatser att upplysningskravet inte bör avse miljöpåverkan av de produkter som tillverkats i verksamheten. Nyttan av informationen måste givetvis vägas mot kostnaden att ta fram den. Därmed avstyrks förslaget om ändring av 6 kap. 1 § årsredovisningslagen i motion Jo2 (mp) yrkande 1. Några yrkanden i övrigt i v- och mp-motionerna går bl.a. ut på att upplysningskravet bör omfatta allt som ingår i tillverkningsprocessen, från råvara till avfall. Utskottet har i princip inget att invända mot tanken att den miljörelaterade informationen på sikt utvidgas till att omfatta hela kretsloppet av råvaror, tillverkning och avfallshantering m.m. En sådan utveckling skulle ligga väl i linje med riksdagens ställningstaganden i fråga om en fortlöpande utvidgning av producentansvaret för varor och produkter (jämför t.ex. 1997/88:JoU7). Utskottet anser dock inte att det redan nu finns anledning att i mer preciserade termer ta ställning i denna fråga. I sedvanlig ordning bör riksdagen avvakta ikraftträdandet och en tids erfarenheter av det upplysningskrav som införs innan man går vidare med överväganden om en eventuell utvidgning av upplysningskravet. Utskottet konstaterar att lagutskottet instämmer i några synpunkter i motion Jo2 (mp) om den förvirring som råder i fråga om vissa begrepp, såsom miljöredovisning, miljörevision och miljörevisorer. Därvid kan noteras att regeringen har för avsikt att senare återkomma med förslag till åtgärder med syfte att stödja en öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformation. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Jo2 (mp) yrkande 2 och Jo3 (v) yrkande 2. I anslutning till yrkande 3 i motion Jo3 (v) bör framhållas att arbetsmiljölagen (1977:1160) innehåller bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter i fråga om dokumentering av arbetsmiljön och upplysningar till arbetstagarna angående de risker som kan vara förbundna med arbetet. Motionen avstyrks i denna del i den mån den ej är tillgodosedd med det anförda. I anslutning till motion Jo3 (v) yrkande 4 erinrar utskottet om att regeringen i skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet lämnar en ganska utförlig redovisning av sin syn på utbildning och kunskap såsom avgörande faktorer för att främja en ekologiskt hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Universitet och högskolor har en viktig roll i detta sammanhang. Lagutskottet påpekar i detta avseende att remissvaren från revisorsorganisationerna över Redovisningskommitténs betänkande (SOU 1996:157) inte gett uttryck för några farhågor beträffande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen till en miljörelaterad information i enlighet med regeringens förslag. Lagutskottet förutsätter att revisorerna, när de ställs inför granskningar av miljöredovisningar, kompletterar sin kompetens i den omfattning som deras uppdrag kräver. Jordbruksutskottet instämmer i dessa uttalanden och utgår från att motionärernas önskemål kan tillgodoses utan något särskilt uttalande av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1997/98:Jo1, 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1 a) antar förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, c) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, res. 1 (m) res. 2 (v) res. 3 (mp) 2. beträffande information om företagets inre miljö att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo3 yrkande 3, 3. beträffande utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 och 1997/98: Jo3 yrkande 2, res. 4 (v, mp) 4. beträffande miljöutbildning för revisorer att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo3 yrkande 4.
Stockholm den 4 november 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Berndt Sköldestig (s).
Reservationer
1. Lagförslagen (mom. 1) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Jord- bruksutskottet ansluter? och slutar med ?Jo 1 (m)? bort ha följande lydelse: Jordbruksutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet kommer till stånd i ökad utsträckning. Vid ett ställningstagande till det nu aktuella lagförslaget måste emellertid beaktas att redovisningslagstiftningen har helt andra syften än att värna miljön och att nuvarande regler i huvudsak tillgodoser rimliga krav på informationslämnande från de mest miljöpåverkande företagen vars finansiella risker kan anses ligga i verksamhetens miljöpåverkan. Utskottet anser därför att ytterligare lagregler, som tvingar företag att lämna miljörelaterad information som en del av den finansiella redovisningen, närmast är av symbolkaraktär. Därtill kommer att det inte går att bortse från att de föreslagna reglerna kan få negativa effekter genom att de dämpar den pågående utvecklingen när det gäller de frivilliga miljöredovisningarna. Allt fler företag ger numera varje år ut särskilda miljöredovisningar där företagens miljöprogram och miljöpåverkan presenteras i en långt vidare omfattning än vad det nu föreliggande lagförslaget kräver. Om riksdagen nu lagstiftar kan denna positiva utveckling dämpas genom att lagens krav kommer att uppfattas som norm inte bara för de redovisningspliktiga företagen utan även för andra. Den föreslagna regleringen kan inte heller undanröja de brister som i dag finns när det gäller möjligheten att jämföra olika företags miljöredovisningar. Vidare bör noteras att det framlagda lagförslaget är ofullkomligt genom att det endast avser företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Några garantier för att miljöredovisningar kommer till stånd i samtliga fall där sådana redovisningar kan vara motiverade skapas således inte. Däremot skulle kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag, där det praktiska behovet av miljöredovisningar måste vara ytterst begränsat, komma att omfattas av upplysningskravet. Bristerna i förevarande lagförslag illustreras omedvetet väl i motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3. Enligt utskottets mening kan slutligen ifrågasättas om det är lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu föreliggande förslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kan komma att upphävas inom kort. Regeringen har nämligen i den till Lagrådet i våras överlämnade remissen med förslag till miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i den nuvarande miljöskyddslagen, inklusive de som bestämmer begreppet miljöfarlig verksamhet, skall överflyttas till den nya balken. Utskottet anser det mer naturligt att avvakta den vidare behandlingen av miljöbalksförslaget och i anslutning därtill göra förnyade överväganden i miljöredovisningsfrågan. Sammantaget anser utskottet att det föreliggande lagförslaget inte bör genomföras. Ställningstagandet innebär att utskottet förordar bifall till motion 1997/98:Jo1 och avslag på motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3 i berörda delar. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo1 avslår de av regeringen framlagda lagförslagen samt motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1,
2. Lagförslagen (mom. 1) Maggi Mikaelsson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Jord- bruksutskottet ansluter? och slutar med ?Jo3 (v)? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion Jo3 att informationsplikten bör utsträckas till att omfatta alla företag. Det innebär att alla fysiska och juridiska personer som driver någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet skall avge miljöredovisning. Enligt utskottets mening är det viktigt att alla näringsidkare oberoende av företagets storlek och verksamhet reflekterar och i årsredovisningshandlingarna beskriver företagets miljöpåverkan. För företag med en verksamhet som inte kan anses vara miljöbelastande torde en sådan skyldighet inte medföra något mer omfattande merarbete. I ett stort antal fall kommer således miljöredovisningen att utformas som ett intyg eller en försäkran att det aktuella företaget/näringsidkaren inte bedrivit någon miljöpåverkande verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att överväga hur dessa redovisningar skall granskas och kontrolleras och hållas tillgängliga för allmänheten. Utskottet kan tills vidare godta att de av regeringen föreslagna lagändringarna genomförs. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om en utvidgad miljöredovisningsskyldighet enligt motion Jo3 yrkande 1. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande lagförslagen att riksdagen dels antar de av regeringen framlagda lagförslagen och avslår motionerna 1997/98:Jo1 och 1997/98:Jo2 yrkande 1, dels med anledning av motion 1997/98:Jo3 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Lagförslagen (mom. 1) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse: I likhet med vad som anförs i motion Jo2 (mp) anser utskottet att lagförslaget är alltför snävt utformat och att redovisningsskyldigheten bör omfatta även miljöpåverkan av de produkter som det berörda företaget tillverkar. Miljöarbetet kan inte enbart fokuseras på det som kommer ut ur avloppsrör och skorstenar. Därför måste tillverkare och andra redovisa en livscykelspecifikation för de varor som produceras. I en sådan skall produkternas påverkan på miljön redovisas. Här skall också finnas redovisat hur varan skall återvinnas/destrueras och hur detta påverkar miljön. Först då kan en verksamhets totala miljöbelastning bli synlig. Utskottet godtar tills vidare regeringens lagförslag och förordar att regeringen senast i samband med förslaget till miljöbalk återkommer med förslag om utvidgning av upplysningsskyldigheten i enlighet med motion Jo2 yrkande 1. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande lagförslagen att riksdagen dels antar de av regeringen framlagda lagförslagen och avslår motionerna 1997/98:Jo1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1, dels med anledning av motion 1997/98:Jo2 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m. (mom. 3) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Några yrkanden? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Som anförts i motion Jo2 (mp) måste frågan om hur ett företag förhållit sig till det sedan flera år gällande producentansvaret ovillkorligen höra till sådana upplysningar som bör tas upp i en miljöredovisning, särskilt med hänsyn till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan medföra avsevärda ekonomiska krav på företaget. Också ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt att exempelvis företagets kunder får information om miljöpåverkan i hela verksamhetsprocessen (råvaror, ämnen, produkter, energiåtgång, utsläpp, avfallshantering och producentansvar för den färdiga produkten). Utbildade miljörevisorer bör granska företagens miljöredovisningar, som bör finnas tillgängliga för allmänheten. Utskottet ansluter sig med det anförda också till kraven i motion Jo3 (v) att miljöredovisningen bör innehålla information om t.ex. varifrån råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till vara. Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo2 (mp) yrkande 2 och Jo3 (v) yrkande 2 begära utredning om en utvidgad miljöredovisning i enlighet med vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 och 1997/98:Jo3 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Information om företagets inre miljö Maggi Mikaelsson (v) anför: Utskottsmajoriteten har avslagit motionsyrkandet om att en miljöredovisning också skall innehålla en redovisning om vilka åtgärder som har vidtagits för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen och för de anställda. Motiveringen är att arbetsmiljölagen innehåller bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter i fråga om dokumentering av arbetsmiljön och upplysningar till arbetstagarna angående de risker som kan vara förbundna med arbetet. Den senaste tidens diskussion om miljöskandalen i Hallandsås har med önskvärd tydlighet visat att arbetsmiljölagen inte räckt till. Då propositionens syfte är att företagens årsredovisningar i större utsträckning än i dag skall innehålla miljörelaterad information borde även en redovisning av miljöåtgärder i den inre miljön vara relevant. Jag avstår dock från att nu reservera mig.
2. Miljöutbildning för revisorer Maggi Mikaelsson (v) anför: Utskottsmajoriteten förutsätter liksom lagutskottets majoritet i sitt yttrande att revisorerna, när de ställs inför granskning av miljöredovisningar, kompletterar sin kompetens i den omfattning som deras uppdrag kräver. I motionen ifrågasätts om detta kan förväntas ske med automatik. Jag menar att det måste skapas förutsättningar för nödvändig kompetensutveckling på miljöområdet för de ekonomiska revisorerna. Eftersom de utökade kraven på miljöinformation och miljöredovisning är en ny verksamhet hade det varit naturligt att lösa också detta. Jag avstår dock från reservation och avvaktar kommande utvärderingar av miljörevisionen. Lagutskottets yttrande 1997/98:LU1y
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
Till jordbruksutskottet Jordbruksutskottet har den 9 oktober 1997 beslutat att bereda lagutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet jämte följdmotioner. I propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning att företagen - eller i koncernen ingående företag - bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Syftet är att årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Propositionen har föranlett tre motioner. Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande. Lagstiftningen på redovisningsområdet är för närvarande splittrad. Den 1 januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i kraft, nämligen årsredovisningslagen (1995:1554), som gäller för aktiebolag och vissa handelsbolag, samt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (prop. 1995/96:10, bet. LU4, rskr. 91). Den nya lagstiftningen - som i huvudsak baserar sig på EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv samt två redovisningsdirektiv på området för finansiella tjänster - skall tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1997. Vad gäller företag i allmänhet innebär tillkomsten av 1995 års årsredovisningslag att det för närvarande råder två parallella system såvitt gäller reglerna om årsbokslut och årsredovisning. Det ena systemet omfattar bokföringslagen (1976:125) samt - i vissa fall - kompletterande regler om bl.a. årsredovisning och koncernredovisning i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, 9 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt 3 kap. stiftelselagen (1994:1220). Detta regelsystem tillämpas av bl.a. enskilda näringsidkare, flertalet handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser. Det andra systemet omfattar 1995 års redovisningslagstiftning som, såvitt gäller de bolag som omfattas av lagstiftningen, ersätter dels bokföringslagens regler om årsbokslut, dels 11 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) och bestämmelserna i 1980 års årsredovisningslag. Ekonomiska föreningar och handelsbolag har möjlighet att välja vilket regelsystem de skall tillämpa (prop. 1996/97:32, bet. LU3). I 1995 års årsredovisningslagar föreskrivs att årsredovisningen skall bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Samtliga företag som omfattas av lagen - aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag - är således skyldiga att upprätta en förvaltningsberättelse. Berättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen skall även innehålla upplysningar om vissa viktigare förhållanden, bl.a. förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets ställning och resultat, händelser som är av väsentlig betydelse för bolaget samt upplysningar om bolagets förväntade framtida utveckling. Mindre bolag, dvs. bolag med högst tio anställda och en balansomslutning om högst 24 miljoner kronor, är dock inte skyldiga att lämna uppgifter om förväntad utveckling. I förvaltningsberättelsen för försäkringsföretag skall vidare lämnas upplysningar om skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart och ett av de senaste fem räkenskapsåren samt företagets konsolidering vid utgången av vart och ett av dessa räkenskapsår. En årsredovisning enligt 1980 års årsredovisningslag och lagen om ekonomiska föreningar skall bestå av balansräkning och resultaträkning. Samtliga ekonomiska föreningar samt större företag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag skall dessutom till årsredovisningen foga en förvaltningsberättelse. I en sådan förvaltningsberättelse skall lämnas upplysningar dels om sådana för bedömningen av företagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen, dels om sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Vidare skall för vissa företag lämnas uppgifter om antalet anställda och om löner m.m. Den nu redovisade lagstiftningen utgör en ramlagstiftning som kompletteras av annan normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar till god redovisningssed (2 kap. 2 § 1995 års årsredovisningslag och 2 kap. 8 § 1980 års redovisningslag). Uttalanden från normgivande organ på redovisningsområdet såsom Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i praktiken bestämmande för vad som är att anse som god redovisningssed. I den nuvarande lagstiftningen på redovisningsområdet finns inte något uttryckligt krav på att miljörelaterad information skall särredovisas i årsredovisningen. Frågan om en verksamhets miljömässiga effekter på omvärlden är av sådan karaktär att de bör rapporteras i den externa redovisningen - i resultat- och balansräkningarna eller i förvaltningsberättelsen - avgörs enligt de bedömningsgrunder som gäller för företagets affärsverksamhet i övrigt, t.ex. förpliktelser som följer av olika slags avtal som företaget träffar, i verksamheten uppkommande garanti- och skadeståndsanspråk osv. Detta innebär att sedvanliga regler för intäkts- och kostnadsrapportering, såsom de grundläggande försiktighets- och realisationsprinciperna, är tillämpliga även på miljöanknutna händelser. Miljörelaterad information eller miljöredovisningar kan emellertid betraktas ur ett vidare perspektiv varvid framkommer andra syften med informationsgivningen än att på ett rättvisande sätt bedöma en verksamhets ställning och resultat. Informationen kan i sådant fall ha för avsikt att upplysa allmänheten om företagets miljöarbete i stort - oavsett om detta arbete på balansdagen har någon mätbar effekt på företagets ställning och resultat - och om de miljöskyddsåtgärder som företaget vidtagit för att begränsa verksamhetens miljöpåverkan. Miljöredovisningen kan även innehålla information om vilken miljömässig effekt företagens produkter har. En miljöredovisning av sådant slag kan - förutom att utgöra en upplysningskälla för utomstående intressenter - vara ett värdefullt hjälpmedel för företagsledningen i det interna arbetet eftersom dokumentationen i fråga kan bidra till att fästa ledningens uppmärksamhet på miljöfarliga, och därmed i längden kostnadskrävande och ineffektiva, produkter och produktionsprocesser. Utanför redovisningslagstiftningens område finns uttryckliga bestämmelser om miljörapportering. Enligt 38 b § miljöskyddslagen (1969:387) är de företag som utövar tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skyldiga att varje år avge en rapport till länsstyrelsen eller den eller de kommunala nämnder som utövar tillsyn över miljöfarlig verksamhet. I miljörapporten skall de åtgärder redovisas som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut och resultatet av dessa åtgärder. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att en miljörapport skall innehålla en redovisning av anläggningens miljöpåverkan även i annat avseende än vad som omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut. Regeringens nu framlagda förslag innebär att förvaltningsberättelsen - liksom hittills - skall innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är av betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och resultat och dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen och som omfattas av 1995 års årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag. Upplysningskravet skall omfatta verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Den närmare innebörden av upplysningskravet överlämnas till normgivande organ att fastställa inom ramen för vad som är god redovisningssed. Lagförslaget, som bygger på ett delförslag i Redovisningskommitténs betänkande (SOU 1996:157) Översyn av redovisningslagstiftningen, innebär ändringar i 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i 6 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. I propositionen framhålls att upplysningskravet skall ta sin utgångspunkt i miljöskyddslagstiftningens regler om miljöfarlig verksamhet och att de lämnade upplysningarna skall förmedla en bild av den miljöfarliga verksamhet som bolaget bedriver och de effekter som den får på omgivningen. Det kan alltså, enligt regeringens mening, finnas anledning att lämna upplysningar om förekommande utsläpp och avfall av olika slag. Det synes också naturligt, framhålls det i propositionen, att informationen framför allt inriktas på sådant som direkt eller indirekt kan ha betydelse för en bedömning av företagets finansiella utveckling. Att upplysningskravet avser verksamhetens påverkan på den yttre miljön innebär att bolag som bedriver tillverkning av varor skall lämna upplysningar om sådan påverkan som uppkommer i produktionsprocessen. Även sådan påverkan som uppkommer vid utförande av tjänster kan komma att omfattas av upplysningskravet, t.ex. sådan påverkan som är en följd av avfallshantering eller vissa slag av reparations- och serviceverksamhet. I propositionen nämns som exempel att den som bedriver flygplatsverksamhet bör redovisa miljöeffekterna av flygtrafiken oavsett om det är andra företag som sköter flygningarna. Sådan miljöpåverkan som följer av användning av produkter omfattas däremot inte av upplysningskravet. I motion 1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall avslå regeringens förslag. Motionärerna anser att den föreslagna regleringen inte kommer att få någon avgörande betydelse för upprättandet av miljöinformation i näringslivet. I värsta fall kan, menar motionärerna, en reglering dämpa utvecklingen på området genom att lagens krav uppfattas som norm för de redovisningspliktiga företagen. Vidare pekar motionärerna på att förslaget inte innebär någon fullständig reglering som garanterar redovisning från alla börsbolag och andra större företag. Enligt motionärernas mening är en fortsatt utveckling av företagens miljöinformation inom ramen för frivillighet och med hänsyn till krav från kunder, finansiärer och den egna affärsverksamheten att föredra. Förslagets enda inverkan på företagen är att det ökar den redan tunga bördan av formella regleringar. Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkar i motion 1997/98:Jo2 att det framlagda lagförslaget skall ändras så att även sådan miljöpåverkan som följer med användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av upplysningskravet (yrkande 1). Motionärerna menar att frågan hur ett företag förhållit sig till producentansvaret också hör till sådana omständigheter som bör tas in i miljöredovisningen bl.a. med hänsyn till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan komma att resultera i avsevärda ekonomiska krav. Motionärerna begär vidare att riksdagen hos regeringen skall begära en utredning om miljöredovisning (yrkande 2). Enligt motionärernas mening måste den totala begreppsförvirring som i dag råder vad gäller miljöredovisningar, miljörevision och miljörevisorer klaras ut och åtgärder vidtas för att öka jämförbarheten i miljöredovisningarna. Motionärerna anser att dagens oklarheter missgynnar både seriösa miljörevisorer, företag som söker hjälp med sin miljöredovisning och allmänheten som söker information om företagens beteende. Också i motion 1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) föreslås ändringar i det framlagda lagförslaget. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att det särskilda upplysningskravet i förvaltningsberättelsen skall gälla alla företag (yrkande 1), att kravet på information skall omfatta allt som rör företagets miljöpåverkan (yrkande 2) och att miljöredovisningen skall omfatta även den inre miljön (yrkande 3). Motionärerna framhåller bl.a. att det är viktigt att alla företag reflekterar över och försöker beskriva företagets miljöpåverkan. Enligt motionärernas mening bör varuproducerande företag informera om varifrån råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till vara. Informationen om den inre miljön bör innehålla upplysningar om vilka åtgärder som vidtagits för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen och för de anställda. I motionen yrkas vidare tillkännagivande om satsningar på miljöutbildning för de ekonomiska revisorerna (yrkande 4). Enligt motionärernas mening är det en förutsättning för att en miljöredovisning skall få genomslag att det finns en tillräcklig kompetens bland revisorerna. För att möjliggöra en bra miljörevision är det viktigt att de ekonomiska revisorernas kompetens utvecklas. Enligt lagutskottets mening kan skäl anföras både för och emot den föreslagna lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till förvaltningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något väsentligt nytt vad gäller företagens upplysningsskyldighet. Av 6 kap. 1 § 1995 års årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om väsentliga händelser och viktiga förhållanden. Vidare skall upplysningar lämnas om företagets förväntande framtida utveckling och dess verksamhet inom forskning och utveckling. Sammantaget torde dessa krav täcka sådan miljöanknuten information som det kan finnas anledning för företagen att rapportera i den externa redovisningen. Den föreslagna kompletteringen med ett särskilt krav på miljöanknuten information måste emellertid ses som en tydlig markering av den vikt som enligt utskottet bör fästas vid miljöfrågor och intresset av att dessa lyfts fram i årsredovisningarna. Lagutskottet delar inte den uppfattning som förts fram i motion 1997/98:Jo1 om de negativa konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen. Den omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas av den utvidgade redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att förslaget inte skall genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärtemot vad motionärerna synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen på miljöredovisningsområdet och dessutom fungera som ett avstamp för den fortsatta utvecklingen på detta område. Eftersom upplysningskravet föreslås begränsat till den miljöpåverkan som uppstår i verksamheten kan en stor del av de berörda företagen fullgöra upplysningsskyldigheten på ett relativt enkelt och billigt sätt genom att utnyttja inom företaget redan samlad information om exempelvis utsläpp eller avfall. Det kan därför knappast vara förenat med något större merarbete för de berörda företagen att ta fram den redovisning som lagförslaget medför. De framlagda förslagen till ändringar i årsredovisningslagstiftningen får, enligt utskottets mening, ses som ett bra komplement till miljöskyddslagens regler om miljörapportering. Det anförda innebär att lagutskottet förordar att lagstiftning kommer till stånd och att motion 1997/98:Jo1 avstyrks. När det sedan gäller motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1-3 konstaterar utskottet att motionsönskemålen innefattar krav på mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna och en i förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller de företag som skall omfattas av informationsskyldigheten. Vid ett ställningstagande till motionsyrkandena måste, enligt lagutskottets bedömning, beaktas att redovisningslagstiftningen primärt har helt andra syften än att värna miljön, och fråga uppkommer om det över huvud taget är möjligt att inom årsredovisningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana regler som motionärerna vill ha till stånd. Vidare föreligger betydande svårigheter att utan närmare underlag överblicka alla de konsekvenser ett så omfattande informationskrav som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små företag och enskilda näringsidkare. Därtill kommer att det inte går att bortse från att förvaltningsberättelser är föremål för revision och att särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att införa krav på upplysningar avseende ämnesområden som kan sägas ligga utanför eller i vart fall i utkanten av revisorernas normala kompetensområde. Enligt utskottets mening bör en utökad informationsplikt avseende miljömässiga aspekter för närvarande inskränkas till sådana företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagens mening och upplysningskravet begränsas till sådan miljöpåverkan som är en direkt och naturlig följd av företagets verksamhet. Med det anförda förordar lagutskottet att propositionen tillstyrks samt att motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1-3 avstyrks. Beträffande det spörsmål som tas upp i motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 vill utskottet peka på att remissvaren från revisorsorganisationerna över Redovisningskommitténs betänkande inte gett uttryck för några farhågor beträffande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen till en miljörelaterad information i enlighet med regeringens förslag. Lagutskottet förutsätter att revisorerna när de ställs inför granskningar av miljöredovisningar kom-pletterar sin kompetens i den omfattning som deras uppdrag kräver. Lagutskottet förordar att motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 avstyrks. Vad sedan gäller yrkande 2 i motion 1997/98:Jo2 har lagutskottet ingen annan uppfattning än motionärerna om att det i dag råder en viss förvirring om innebörden av ord såsom miljöredovisning, miljörevision och miljörevisorer. Utskottet noterar att regeringen i förevarande proposition uttalat sin avsikt att vid en senare tidpunkt återkomma med förslag till åtgärder med syfte att stödja en öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformation och ser mot den bakgrunden inte skäl att förorda bifall till motionsyrkandet.
Stockholm den 21 oktober 1997
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).
Avvikande meningar 1. Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Henrik S Järrel och Tomas Högström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ?Enligt lagutskottets? och slutar med ?till motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: Lagutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet kommer stånd i ökad utsträckning. Vid ett ställningstagande till det nu aktuella lagförslaget måste emellertid beaktas att redovisningslagstiftningen har helt andra syften än att värna miljön och att nuvarande regler i huvudsak tillgodoser rimliga krav på informationslämnande från de mest miljöpåverkande företagen vars finansiella risker kan anses ligga i verksamhetens miljöpåverkan. Utskottet anser därför att ytterligare lagregler, som tvingar företag att lämna miljörelaterad information som en del av den finansiella redovisningen, närmast är av symbolkaraktär. Därtill kommer att det inte går att bortse från att de föreslagna reglerna kan få negativa effekter genom att de dämpar den pågående utvecklingen när det gäller de frivilliga miljöredovisningarna. Allt fler företag ger numera varje år ut särskilda miljöredovisningar där företagens miljöprogram och miljöpåverkan presenteras i en långt vidare omfattning än vad det nu föreliggande lagförslaget kräver. Om riksdagen nu lagstiftar kan denna positiva utveckling dämpas genom att lagens krav kommer att uppfattas som norm inte bara för de redovisningspliktiga företagen utan även för andra. Den föreslagna regleringen kan inte heller undanröja de brister som i dag finns när det gäller möjligheten att jämföra olika företags miljöredovisningar. Vidare bör noteras att det framlagda lagförslaget är ofullkomligt genom att det endast avser företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Några garantier för att miljöredovisningar kommer till stånd i samtliga fall där sådana redovisningar kan vara motiverade skapas således inte. Däremot skulle kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag, där det praktiska behovet av miljöredovisningar måste vara ytterst begränsat, komma att omfattas av upplysningskravet. Bristerna i förevarande lagförslag illustreras omedvetet väl i motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3. Enligt utskottets mening kan slutligen ifrågasättas om det är lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu föreliggande förslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kan komma att upphävas inom kort. Regeringen har nämligen i den till Lagrådet i våras överlämnade remissen med förslag till miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i den nuvarande miljöskyddslagen, inklusive de som bestämmer begreppet miljöfarlig verksamhet, skall överflyttas till den nya balken. Utskottet anser det mer naturligt att avvakta den vidare behandlingen av miljöbalksförslaget och i anslutning därtill göra förnyade överväganden i miljöredovisningsfrågan. Sammantaget anser utskottet att det föreliggande lagförslaget inte bör genomföras. Ställningstagandet innebär att utskottet förordar bifall till motion 1997/98:Jo1 och avslag på motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3. 2. Tanja Linderborg (v) och Yvonne Ruwaida (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ?När det? och slutar med ?till motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: Lagutskottet anser dock att det framlagda lagförslaget är alltför snävt både vad gäller de upplysningar som skall lämnas och de företag som skall omfattas av upplysningskravet. För det första måste upplysningsskyldigheten, för att den skall bli meningsfull, utvidgas väsentligt. För det andra bör kretsen av de företag som skall omfattas av upplysningsskyldigheten utvidgas. Som anförts i motion 1997/98:Jo2 måste frågan om hur ett företag förhållit sig till det sedan flera år gällande producentansvaret ovillkorligen höra till sådana upplysningar som bör tas upp i en miljöredovisning, särskilt med hänsyn till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan medföra avsevärda ekonomiska krav på företaget. Också ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt att exempelvis företagets kunder får information om miljöpåverkan i hela verksamhetsprocessen. Den föreslagna bestämmelsen bör därför ges en sådan utformning att även sådan miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av upplysningskravet. Vidare bör, såsom föreslås i motion 1997/98:Jo3, den föreslagna informationsplikten utvidgas till att omfatta den inre miljön, dvs. vilka åtgärder som vidtagits för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen. Därmed kommer informationskravet att omfatta i princip allt som rör företagets miljöpåverkan. Vidare anser utskottet att informationsplikten bör utsträckas till att omfatta i princip alla företag. Enligt utskottets mening är det viktigt att alla näringsidkare oberoende av företagets storlek och verksamhet reflekterar och i årsredovisningshandlingarna beskriver företagets miljöpåverkan. För företag med en verksamhet som inte kan anses vara miljöbelastande torde en sådan skyldighet inte medföra något mer omfattande merarbete. Lagutskottet förordar i första hand att ändringar i regeringens lagförslag kommer till stånd i enlighet med vad som yrkas i motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1-3. Om jordbruksutskottet skulle finna att det inte är möjligt att inom ramen för förevarande ärende framlägga ett sådant utvidgat lagförslag föreslår lagutskottet att propositionen tillstyrks med ett tillkännagivande - med anledning av de aktuella motionsyrkandena - av innebörd att regeringen snarast skall bereda frågorna ytterligare och därefter senast i samband med förslaget till miljöbalk återkomma med förslag till en utvidgad miljöredovisning. Därutöver förordar lagutskottet ett tillkännagivande om att regeringen i samband med förslaget till miljöbalk bör framlägga förslag till åtgärder som går ut på att få till stånd dels en lämplig ordning för miljörevision och utbildning av miljörevisorer, dels en ändamålsenlig och enhetlig terminologi på ifrågavarande område i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 respektive 1997/98:Jo3 yrkande 4.
Propositionens lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Propositionens huvudsakliga innehåll 1 Motionerna............................................2 Yttrande..............................................2 Utskottet.............................................2 Miljörelaterad information om vissa företag 2 Propositionen 2 Motionerna 3 Utskottets överväganden 4 Hemställan 7 Reservationer.........................................7 Särskilda yttranden..................................10 Lagutskottets yttrande 1997/98:LU1y..................12 Propositionens lagförslag............................20