Miljöprojekt Göteborg
Betänkande 1990/91:JoU16
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU16
Miljöprojekt Göteborg
Innehåll
1990/91 JoU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1990/91:6 vari regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av de åtgärdsförslag som lämnats av delegationen för Miljöprojekt Göteborg och uppföljningen av dessa förslag. Utskottet har ingen erinran mot denna redovisning. De motioner som väckts med anledning av skrivelsen gäller till största delen sådana frågor som riksdagen kommer att behandla mer ingående inom en nära framtid. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet fogas 14 reservationer och två särskilda yttranden.
Skrivelsen
Regeringen (miljödepartementet) föreslår i skrivelsen att riksdagen tar del av vad som anförts om åtgärdsförslagen från delegationen för Miljöprojekt Göteborg och om uppföljningen av dessa förslag m.m.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen för riksdagens kännedom de åtgärdsförslag som delegationen för Miljöprojekt Göteborg har presenterat i sin rapport Miljöprojekt Göteborg -- För ett renare Hisingen (SOU 1989:32) och uppföljningen av förslagen. Delegationen hade till uppgift att föreslå och initiera åtgärder för att göra Hisingen väsentligt renare på tio år.
Delegationen har haft ett praktiskt inriktat arbetssätt för att utarbeta åtgärdsprogram som väsentligt kan minska miljöbelastningen inom den avsedda tidsperioden. Merparten av de förslag som lämnats berör lokalt och regionalt miljöarbete. Förslagen har haft betydelse i det pågående åtgärdsarbetet. Delegationens arbetssätt innebär bl.a. att befintliga resurser bland miljömyndigheterna kan utnyttjas effektivare.
Möjligheterna till förbättring av miljöhänsynen inom olika områden har påtalats, och de myndigheter eller företag som är ansvariga för genomförandet har angivits. Delegationen har tillsammans med de ansvariga påbörjat flera av åtgärderna redan under den tid delegationen arbetade.
Beträffande de av delegationen föreslagna åtgärderna som direkt berör regering och riksdag har flertalet av dessa på olika sätt redan tagits om hand av regeringen och berörda myndigheter. Flertalet av de problem som delegationen pekar på kommer också att behandlas i den miljöpolitiska propositionen våren 1991.
Som resultat av delegationens arbete kan nämnas att en omprövning av utsläppsvillkoren för stora punktkällor pågår. Tillsynsmyndigheterna fortsätter, tillsammans med berörda myndigheter och företag, det utrednings- och åtgärdsarbete som delegationen initierat. Regeringen har, som ett resultat av delegationens betänkande, storstadstrafikkommittéernas betänkanden och utredningen om storstädernas livsmiljö vilka har bedrivits parallellt, tillsatt tre förhandlare -- en för Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för Malmöregionen -- med uppdrag att medverka till att långsiktiga överenskommelser om åtgärder och finansiering av miljöanpassade transportsystem för Göteborg och de andra storstäderna kan träffas.
Regeringen avser att i den miljöpolitiska propositionen redovisa en plan för hur avveckling av särskilt miljöstörande ämnen skall ske. Genom årets budgetproposition har kommunerna tilldelats ett ansvar för att upprätthålla en heltäckande avfallsplanering. Principen om byte från användning av farliga ämnen till mindre farliga, den s.k. substitutionsprincipen, har förts in i lagtexten enligt delegationens förslag. Delegationen pekar på behovet av en reformerad lagstiftning inom miljöskyddsområdet. Regeringen har härefter överlämnat rapporten till kommittén för översyn av miljöskyddslagstiftningen. Ett första betänkande väntas redan vid årsskiftet 1990-1991.
Beträffande frågan om miljöskyddsområde anser regeringen att Göteborg, Mölndal och Partille inte bör förklaras som ett sådant särskilt miljöskyddsområde. Regeringen instämmer dock i delegationens förslag att det krävs en rationalisering av miljövårdsarbetet så att mer tid kan ägnas åt särskilt angelägna arbetsuppgifter. Naturvårdsverket kommer därför att få i uppdrag att utarbeta allmänna råd och översikter.
Den utvecklingsprocess som inletts kommer att vara till nytta inte bara för Göteborgsregionen utan även för andra delar av landet. Regeringen utgår från att det arbetssätt som prövats i Göteborg kan vara till stor nytta för andra kommuner i deras miljöarbete.
Beträffande metoden att tillsätta särskilda delegationer för att åstadkomma miljöåtgärder avser regeringen att återkomma till detta i ett annat sammanhang.
Motioner
1990/91:Jo23 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta insatser inom områdena stora punktkällor, trafik och avfall.
1990/91:Jo24 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en aktiv samhällsplanering och ökade statliga anslag i syfte att befrämja miljövänlig kollektivtrafik och även att minska vägtrafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Göteborgs kommun med omnejd bör ges rätt att sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälso-, säkerhets- som miljöskäl, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommuner och landsting, i enlighet med vad som anförts i motionen, skall kunna ta ut särskilda miljöavgifter på bensin- och dieselbränslen avsedda för fordonsdrift, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det bör göras möjligt för kommuner att införa områdesavgifter för motorfordon, 5. att riksdagen beslutar att Göteborg med omnejd blir miljöskyddsområde i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en storsatsning på ur miljösynpunkt bättre drivmedel i Göteborgsområdet skyndsamt bör genomföras, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljökvalitetsnormer och krav på genomförandeplaner skall införas i miljölagstiftningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunerna bör få rätt att utfärda föreskrifter inom miljöskyddsområden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s.k. omvända bevisbördan skall föras in i kemikalielagstiftningen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillräckliga resurser bör anvisas för att snabbt få i gång en effektiv tillämpning av substitutionsprincipen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen om kemiska produkter bör tillämpas i samband med koncessionsprövning, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även transporter till transportintensiv och tillståndspliktig verksamhet bör prövas enligt miljöskyddslagen.
1990/91:Jo25 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta ett anslag för miljöprojektverksamheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndighet som regeringen finner lämplig bör ges i uppdrag att via kurser och seminarier sprida erfarenheterna från Miljöprojekt Göteborg, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av skärpta krav vid prövning av koncessionstillstånd enligt miljöskyddslagen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om åtgärder i trafiksystemen, för att förbättra miljön, som bygger på en väsentlig andel statlig finansiering, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljölagstiftningsutredningen bör få i uppdrag att lämna förslag till system för materialbalanser, miljökonsekvensanalyser, produktanalyser inbegripande avfallshanteringsspecifikation, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Göteborgsregionen bör förklaras som miljöskyddsområde, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att motionens krav om faktisk mätning som grund för tillstånd och tillsyn bör överlämnas till miljölagstiftningsutredningen.
Utskottet
Inledning
I propositionen anförs inledningsvis att miljösituationen i södra och västra Sverige är allvarlig och att ön Hisingen i Göteborg är ett av de mest utsatta områdena i Sverige när det gäller utsläpp av luftföroreningar. Tung industri och stora trafikleder med en intensiv genomfartstrafik ligger intill bostäder. Raffinaderier, personbils- och lastvagnsfabriker, oljehamnar, upplag för miljöfarligt och annat avfall samt en omfattande tillverkningsindustri släpper varje år ut stora mängder av bl.a. kolväten, svavel och kväveoxider. De stora punktkällorna är lokaliserade till ett begränsat område på västra och södra delarna av ön. Utsläppen från Hisingen påverkar hela Göteborgsregionen. Både den regionala och lokala miljöbelastningen är hög. Den inre, tätt befolkade delen av Göteborg är kraftigt påverkad. Vägtrafiken är ett stort problem. Den omfattande industrin på Hisingen medför många tunga och ofta miljöfarliga transporter. Pendlingen med personbil till och från arbetsplatserna på Hisingen är omfattande. Stora diffusa utsläpp av föroreningar till luft och vatten sker också vid hanteringen av miljöfarliga produkter och kemikalier i området.
Genom beslut den 17 december 1987 tillkallade regeringen en delegation med uppgift att initiera och samordna åtgärder för att göra Hisingen i Göteborgs kommun väsentligt renare inom en tioårsperiod. Delegationen presenterade i juni 1989 sitt betänkande (SOU 1989:39) Miljöprojekt Göteborg -- För ett renare Hisingen.
För att göra Hisingen väsentligt renare under en tioårsperiod krävs enligt delegationen åtgärder inriktade mot såväl de stora, enskilda anläggningarna, dvs. industrierna och hamnarna, som åtgärder på trafiksidan. När det gäller trafiken och kemikalie- och avfallshanteringen bör åtgärderna emellertid inte begränsas till enbart Hisingen utan omfatta hela Göteborgsregionen, för att ge så stor effekt som möjligt.
Utskottet redovisar i det följande sina synpunkter på de olika avsnitten i skrivelsen. Som en allmän synpunkt bör redan nu framhållas att skrivelsen är avsedd att informera riksdagen om de åtgärdsförslag som delegationen för Miljöprojekt Göteborg presenterat och om regeringens överväganden i anslutning till dessa förslag. Skrivelsen innehåller inga förslag som kräver riksdagens ställningstagande. De motioner som väckts med anledning av skrivelsen tar i stor utsträckning upp mer övergripande frågor om miljöpolitik, trafikpolitik och kemikaliekontroll m.m. som ej har direkt anknytning till Miljöprojekt Göteborg. Som närmare framgår av utskottets redovisning i det följande kommer bl.a. viktiga trafik- och miljöpolitiska frågor att behandlas av riksdagen inom en nära framtid. Åtskilliga av de frågor som nu ånyo tas upp i motionerna har dessutom nyligen behandlats i riksdagen. Motionerna är i övrigt i stor utsträckning tillgodosedda genom den verksamhet och de uttalanden som närmare redovisas i det följande. Utskottet har mot angivna bakgrund inte ansett det meningsfullt att i detta sammanhang göra någon mer ingående sakbehandling av motionerna.
Stora punktkällor m.m.
Miljöministern anför att i samband med prövning enligt miljöskyddslagen av miljöstörande anläggningar bör utsläppsvillkoren skärpas kraftigt i takt med att ny teknik finns tillgänglig. Hon erinrar om de möjligheter som naturvårdsverket och länsstyrelsen har till omprövning av villkoren för tidigare prövade verksamheter. Det fortsatta åtgärdsarbetet bl.a. genom omprövning av befintlig verksamhet bör kunna ge mycket stora utsläppsreduktioner inom en tioårsperiod.
I motion Jo23 (c) understryks vikten av att tillsynsmyndigheterna driver på miljöarbetet så att ny reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare kemikalier utnyttjas i produktionen. Synsättet ren produktion bör eftersträvas. Det är viktigt att miljöprojektets kartläggning leder till skärpta utsläppskrav. En omprövning av villkoren för de stora punktkällorna bör ske. Regeringen har ett ansvar att se till att naturvårdsverket och länsstyrelsen har resurser för att så snart som möjligt ompröva tillstånden för de stora punktkällorna.
Enligt motion Jo25 (v) bör riksdagen ge regeringen till känna nödvändigheten av högt ställda krav i de koncessionsärenden som avses i detta avsnitt av skrivelsen. Det är synnerligen viktigt att myndigheterna och regeringen sätter kraven utifrån det underlag som Miljöprojekt Göteborg redovisat.
Utskottet kan för sin del inte se någon motsättning mellan miljöministerns uttalanden och motionärernas synpunkter i detta avseende. Som framgår av skrivelsen har miljöministern understrukit det angelägna i att utsläppsvillkoren för de företag som påverkar miljön i området kan skärpas kraftigt i samband med omprövning av villkoren enligt miljöskyddslagen. Vidare har redovisats hur regeringen i några koncessionsärenden fastställt strängare krav för att minska användningen och utsläppen av lösningsmedel från vissa anläggningar. Motionerna innehåller önskemål om vissa ytterligare insatser på detta område. Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo23, nämligen att miljöarbetet bör drivas intensivt och att ny reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare kemikalier bör utnyttjas i produktionen. Detta ligger väl i linje med utskottets uttalanden i betänkandet 1989/90:JoU16 om vissa avfallsfrågor (närmare härom i avsnittet om produkter, kemikalier och avfall). Som motionärerna anför har regeringen ett ansvar för att tillsynsmyndigheterna har tillräckliga resurser för miljöarbetet. Detta gäller dock i ännu högre grad riksdagen, som anvisar medel för dessa ändamål. Utskottet anser att motionen i denna del är tillgodosedd med dessa uttalanden.
Vad utskottet nu anfört gäller i huvudsak även motion Jo25 yrkande 3. Det bör tilläggas att frågan om strängare utsläppskrav i ett koncessionsärende kan bli föremål för regeringens prövning efter överklagande av statens naturvårdsverk eller av sakägare i ärendet. Möjligheten att skärpa kraven bedöms därvid med utgångspunkt bl.a. i gällande miljölagstiftning. Ett uttalande om rättstillämpningen ändrar inte det grundläggande förhållandet att prövningsmyndigheterna gör sin prövning från fall till fall med beaktande av samtliga omständigheter i varje enskilt ärende. Utskottet anser det givetvis önskvärt att regeringen noga prövar möjligheten att i angivna ärenden fastställa stränga krav för att minska belastningen på miljön. Mot bakgrund av miljöministerns uttalanden utgår utskottet från att syftet med motionerna Jo23 i denna del och Jo25 yrkande 3 kan tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Hamnarna
Miljöministerns bedömning innebär sammanfattningsvis följande: Tillsynsmyndigheterna bör, tillsammans med berörda myndigheter och företag i olika arbetsgrupper, fortsätta det utrednings- och åtgärdsarbete som delegationen initierat. Arbetet bör redan på kort sikt kunna ge mycket stora utsläppsreduktioner.
Utskottet har ingen erinran mot dessa överväganden.
Trafiken
Med hänsyn till att trafikens utsläpp är ett av storstädernas stora miljöproblem behöver dessa utsläpp enligt miljöministern minska kraftigt. För att uppnå detta krävs bl.a. en utbyggd och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Regeringen har, som ett resultat av delegationens betänkande, storstadstrafikkommittéernas betänkanden och utredningen om storstädernas livsmiljö vilka har bedrivits parallellt, tillsatt tre förhandlare -- en för Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för Malmöregionen -- med uppdrag att med berörda parter utarbeta överenskommelser som skall syfta till att genom åtgärder i det samlade trafiksystemet förbättra regionens miljösituation, öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar för regionens utveckling. Regeringen följer arbetet och avser återkomma i dessa frågor senare under detta riksmöte.
I motion Jo23 framförs specificerade önskemål rörande bl.a. järnvägsnätet i västra Sverige och kollektivtrafiken i Göteborgsregionen.
I motion Jo24 (mp) framförs yrkanden om en aktiv samhällsplanering och ökade statliga anslag för att befrämja en miljövänlig kollektivtrafik och minska vägtrafiken (yrkande 1). Göteborgs kommun med omnejd bör ges rätt att sänka max-hastigheten av hälso-, säkerhets- och miljöskäl. Kommuner och landsting bör få rätt att ta ut särskilda miljöavgifter på bensin- och dieselbränslen. Kommuner bör få rätt att ta ut områdesavgifter för fordon (yrkandena 2--4). En storsatsning på bättre drivmedel bör göras i Göteborgsområdet (yrkande 6).
Enligt motion Jo25 bör olika åtgärder vidtas i trafiksystemet för att förbättra miljön. Det framhålls att enskilda kommuner inte kan bära de kostnader som det här är fråga om. Statsmedel måste tillföras. Också näringslivet bör betala sin del av kostnaderna för en förbättrad infrastruktur. Regeringen bör med det snaraste återkomma med förslag till förbättrad kollektivtrafik som bygger på en väsentlig andel statlig finansiering (yrkande 4).
Utskottet anser i likhet med miljöministern att trafiken är ett av storstädernas stora miljöproblem och att utsläppen från trafiken behöver minska kraftigt. För att uppnå detta krävs bl.a. en utbyggd och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Det bör framhållas att skrivelsen innehåller en utförlig redovisning av de åtgärder som vidtagits resp. planeras för att lösa trafik- och miljöproblemen främst i storstäderna. Enligt miljöministern kommer frågorna att på ett samlat sätt redovisas för riksdagen senare under detta riksmöte. När det gäller de mer specificerade önskemålen om trafiksystemet i Göteborg med omnejd hänvisar utskottet till vad som anförs i skrivelsen om behovet av regional samverkan och planering och om att politisk enighet uppnåtts i Göteborgsregionens kommunalförbund om att snabbt ta fram en trafikplan som omfattar hela regionen. En ökad regional samverkan underlättas också genom den nu påbörjade upprustningen av bannätet i västra Sverige. Det bör tilläggas att riksdagen så sent som den 17 oktober 1990 debatterade sådana trafikpolitiska frågor som tas upp i motionerna Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande 4 (1990/91:TU3). När det gäller befogenheten att föreskriva hastighetsbegränsningar får utskottet erinra om att kommunerna enligt gällande regler kan besluta om lokala hastighetsgränser för vissa vägar om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön (147 § vägtrafikkungörelsen, ändrad senast genom SFS 1988:1086). Utskottet hänvisar i detta avseende även till trafikutskottets betänkande 1990/91:TU5, varav framgår bl.a. att trafiksäkerhetsverket i början av juni 1990 presenterat rapporten Kriterier för bestämmande av hastighet på landsbygdsvägar m.m. (betänkandet s. 15 f.). Rapporten bereds för närvarande i regeringskansliet.
Ett viktigt medel i arbetet på att minska trafikens miljöeffekter utgör den lag som nyligen antagits av riksdagen och som ger kommun möjlighet att tillfälligt förbjuda personbils- och lastbilstrafik i vissa situationer då luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa (1990/91:TU4).
Det bör tilläggas att utskottet förutsätter att mer övergripande frågor om trafik och miljö m.m. i huvudsak kommer att behandlas i samband med den miljöpolitiska propositionen som aviserats till början av år 1991. Det reformarbete rörande miljöpolitiken som nu pågår är långt framskridet. Ett riksdagsbeslut i enlighet med motionerna skulle i detta sena stadium av förberedelseprocessen riskera att försena det angelägna reformarbetet. Enligt utskottets mening är det av flera skäl lämpligare att behandla frågor av det slag som tas upp i motionerna i samband med den miljöpolitiska propositionen, då tillräckligt faktaunderlag kan förväntas föreligga för en mer ingående sakbehandling. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo23 i motsvarande del, Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrks motion Jo24 yrkande 2.
Vidare avstyrks motion Jo24 yrkandena 3, 4 och 6.
Produkter, kemikalier och avfall
En grundläggande princip rörande synen på avfall innebär att producenten ansvarar för det avfall som uppkommer till följd av hans verksamhet. Detta är emellertid inte tillräckligt. I skrivelsen framhålls att producenten också bör ta sitt ansvar för de produkter som tillverkas och den inverkan dessa får på hälsa och miljö. En avveckling av särskilt miljöstörande ämnen är angelägen. Regeringen avser att redovisa en plan för avveckling i den miljöpolitiska propositionen våren 1991. I samband med tillsyn enligt lagen om kemiska produkter bör vidare berörda myndigheter utnyttja möjligheterna att pröva om det finns miljövänligare alternativ, den s.k. substitutionsprincipen. Kommunerna bör också i samband med att lokala avfallsplaner upprättas ta upp överläggningar med företag i syfte att minska avfallets farlighet och mängd. Genom årets budgetproposition har kommunerna getts möjlighet att ställa krav på källsortering från januari 1991. Regeringens målsättning är att all förbränning och deponering av osorterat avfall skall ha upphört till år 1994.
I motion Jo23 anförs att avfallsmängderna växer industrisamhället över huvudet. Detta utgör ett av de största hoten mot vår välfärd. Motionärerna anser att regeringen snarast måste lägga fram förslag till ekonomiska styrmedel som leder till minskade avfallsmängder.
I motion Jo24 yrkas att den omvända bevisbördan införs i kemikalielagstiftningen och att mera resurser tilldelas kemikalieinspektionen för att tillämpa substitutionsprincipen (yrkandena 9 och 10).
Utskottet delar den bedömning som görs av miljöministern och av motionärerna i motion Jo23 att avfallet utgör en allt större belastning för miljön. I samband med behandlingen våren 1990 av regeringens förslag om vissa avfallsfrågor anförde utskottet att avfallets volym och farlighet måste minskas samtidigt som behandlingen av det avfall som ändå uppkommer förbättras (1989/90:JoU16). Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med att minska mängden avfall och avfallets farlighet skall enligt riksdagsbeslutet vara följande: Produktionsmetoderna måste utvecklas med utgångspunkt i sparsamhet med råvaror och återvinning av använt material. Sparsamhet, hushållning och återanvändning bör vara grundläggande principer för vårt utnyttjande av naturresurser och inriktningen av vår varuproduktion. Återanvändning måste därför vara en ledande princip. Varorna måste vara anpassade till miljöns krav redan från början. Det är producenten som skall ansvara för att varorna får en miljöanpassad utformning och att den restprodukt varan lämnar i form av avfall kan tas om hand på ett från miljö- och resurssynpunkt riktigt sätt.
Efter det att delegationen för Miljöprojekt Göteborg presenterade sina förslag har kemikalieinspektionen och statens naturvårdsverk av regeringen fått i uppdrag att ta fram förslag till lämpliga åtgärder för att begränsa användningen av hälso- och miljöskadliga ämnen. Detta uppdrag har nyligen avrapporterats till regeringen. Efter remissbehandling av förslaget avser miljöministern återkomma i denna fråga. I anslutning till motion Jo23 bör vidare nämnas att miljöavgiftsutredningen avgett förslag om ekonomiska styrmedel på avfallsområdet (SOU 1990:59). Denna fråga kommer att behandlas i den miljöpolitiska propositionen våren 1991. Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo23 i denna del till stor del tillgodosett genom riksdagens beslut om avfallshanteringen och vad i övrigt anförts i detta avsnitt.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang gå närmare in på frågan om ytterligare resurser till kemikalieinspektionen. För innevarande budgetår har kemikalieinspektionen erhållit en resursförstärkning motsvarande fyra tjänster samt 500 000 kr. för vissa konsultinsatser. Behovet av ytterligare resurser bör liksom hittills prövas i samband med budgetberedningen. Motion Jo24 yrkande 10 avstyrks.
När det gäller den omvända bevisbördan har utskottet helt nyligen i betänkandet 1990/91:JoU3 om kemikaliekontrollen avstyrkt ett motionsyrkande identiskt med motion Jo24 yrkande 9. Som framgår av betänkandet har kemikaliekontrollutredningen föreslagit att principen om den omvända bevisbördan förs in i lagen om kemiska produkter. Förslaget bereds i regeringskansliet. Utskottets betänkande godkändes av riksdagen den 24 oktober 1990. Utskottet har ej funnit anledning att nu föreslå något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i denna fråga. Motion Jo24 yrkande 9 avstyrks således på den grunden att frågan övervägs i regeringskansliet och torde bli föremål för närmare prövning i samband med den miljöpolitiska propositionen.
Göteborgsregionen som miljöskyddsområde
Miljöministern har inte för avsikt att förklara Göteborgsregionen som miljöskyddsområde. Hon ämnar senare föreslå regeringen att ge statens naturvårdsverk i uppdrag att intensifiera utarbetandet av översikter och förslag till allmänna villkor för att begränsa utsläppen till miljön från sådana verksamheter som påverkar Göteborgsregionen och andra större tätorter. Detta bör underlätta för en rationellare ärendehantering så att mer tid kan ägnas åt särskilt angelägna arbetsuppgifter.
I miljöpartiets och vänsterpartiets motioner yrkas att Göteborgsregionen förklaras som miljöskyddsområde i enlighet med delegationens förslag. Enligt miljöpartiets motion bör dessutom kommunen få möjlighet att utfärda generella föreskrifter inom miljöskyddsområdet.
De överväganden som redovisas i skrivelsen är enligt utskottets mening ägnade att underlätta och rationalisera miljöarbetet hos lokala och regionala myndigheter. Miljöministern anför bl.a. att hon ämnar ge naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta branschöversikter och allmänna råd för vissa branscher så att arbetet underlättas för myndigheterna i de större tätorterna. Som framgår av skrivelsen skall vidare miljöskyddskommittén belysa möjligheten att ändra miljöskyddslagen så att regeringen får möjlighet att utfärda generella normföreskrifter för vissa specificerade verksamheter. Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till miljöministerns överväganden och avstyrker motionerna Jo24 yrkande 5 och Jo25 yrkande 6.
I enlighet härmed avstyrks även yrkande 8 i motion Jo24.
Lagstiftningsfrågor, tillsyn och kontroll
Enligt miljöministern behöver miljöskyddslagstiftningen i väsentlig utsträckning reformeras. Förutsättningar för att göra omfattande förbättringar har skapats genom översynen av miljöskyddslagstiftningen. Ett första betänkande avses lämnas senast den 1 januari 1991. Delegationens förslag bör behandlas i denna översyn. Möjlighet att miljöskyddspröva godstransporter till och från tillståndspliktig verksamhet finns redan i dag, men bör kunna förtydligas i lagtexten. Lagen om kemiska produkter har förtydligats med att den s.k. substitutionsprincipen införts i lagtexten.
I motion Jo24 yrkas att miljökvalitetsnormer och krav på genomförandeplaner införs i miljöskyddslagen samt att lagen om kemiska produkter skall tillämpas i samband med koncessionsprövning. Vidare yrkas att även transporter till transportintensiv och tillståndspliktig verksamhet prövas fullt ut enligt miljöskyddslagen (yrkandena 7, 11 och 12).
Enligt motion Jo25 bör tillstånd och kontroll baseras på faktiska mätningar och inte på teoretiska beräkningar. I villkoren måste läggas fast tydliga krav på mätning av utsläppen. Detta krav bör överlämnas till miljöskyddskommittén. Vidare yrkas att kommittén får i uppdrag att lämna förslag om materialbalanser, miljökonsekvensanalyser och produktanalyser, inbegripet avfallshanteringsspecifikation (yrkandena 5 och 7).
Utskottet får anföra följande. Som framgår av skrivelsen har delegationens förslag om ändringar i miljöskyddslagstiftningen m.m. överlämnats till miljöskyddskommittén. Kommittén avger inom kort sitt första betänkande. Enligt vad utskottet erfarit har kommittén ägnat särskild uppmärksamhet åt många av de frågor som tas upp i motionerna. Det gäller bl.a. samordningen mellan miljöskyddslagen och annan närliggande lagstiftning, liksom frågor om miljökvalitetsnormer och anknytningen till fast resp. lös egendom. Av direktiven framgår vidare att kommittén skall överväga möjligheterna att ställa större krav på utredningar och andra uppgifter från den tillståndssökande. När det gäller materialbalanser och produktanalyser m.m. hänvisar utskottet till miljöministerns uttalanden i bilaga 16 till budgetpropositionen 1990 (s. 45). Därav framgår att miljöministern avser återkomma till regeringen med förslag om uppdrag att utreda utformningen av materialbalanser och miljövarudeklarationer. Vad beträffar miljöstörningar från godstransporter har miljöministern, som nyss nämnts, anfört att sådan verksamhet kan prövas med stöd av 4 § miljöskyddslagen och att hon återkommer med förtydliganden av lagen senast i samband med den miljöpolitiska propositionen.
I anslutning till motion Jo25 yrkande 7 får utskottet påpeka att det enligt nu gällande miljöskyddslag är fullt möjligt att vid tillståndsprövning uppställa villkor om kontrollåtgärder, t.ex. i form av mätningar av faktiska utsläpp. Det finns dessutom möjlighet att ompröva miljöfarlig verksamhet på den grunden att användandet av ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening m.m. skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar att kontrollera verksamheten (24 § 7. ML). Motionen är således i denna del redan tillgodosedd.
Som framgår av det anförda behövs ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida för att syftet med berörda motionsyrkanden skall tillgodoses. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkandena 7, 11 och 12.
Vidare avstyrks motion Jo25 yrkandena 5 och 7.
Övriga frågor
I motion Jo25 understryks behovet av ett särskilt anslag för miljöprojektverksamhet. Vidare yrkas att regeringen via kurser och seminarier låter sprida erfarenheterna från Miljöprojekt Göteborg (yrkandena 1 och 2).
Utskottet erinrar om att riksdagen under fjortonde huvudtiteln (anslaget A 2) anslagit ett reservationsanslag om 19 milj.kr. till utredningar m.m. för budgetåret 1990/91. Anslaget är avsett bl.a. för kostnader för vissa råd och delegationer och disponeras av miljödepartementet. Med hänvisning härtill avstyrks motion Jo25 yrkande 1.
När det gäller information om Miljöprojekt Göteborg hänvisar utskottet till miljöministerns uttalanden att den utvecklingsprocess som inletts kommer att vara till nytta inte bara för Göteborgsregionen utan även för andra delar av landet (s. 2). Regeringen utgår från att det arbetssätt som prövats i Göteborg kan vara till stor nytta för andra kommuner i deras miljöarbete. Utskottet vill framhålla att det anförda torde förutsätta att regeringen vidtar åtgärder för att på lämpligt sätt sprida erfarenheterna av miljöprojektet. Om detta skall ske genom kurser och seminarier eller genom andra informationsinsatser bör kunna överlämnas åt regeringens bedömning. Motionen bör i denna del kunna tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stora punktkällor
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25 yrkande 3, res. 1 (c, v)
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del, 1990/91:Jo24 yrkande 1 och 1990/91:Jo25 yrkande 4, res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (mp)
3. beträffande befogenhet att besluta om hastighetsgränser
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 2, res. 5 (mp)
4. beträffande områdesavgifter och miljöavgifter m.m.
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motion 1990/91:Jo24 yrkandena 3, 4 och 6, res. 6 (mp)
5. beträffande minskade avfallsmängder
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motion 1990/91:Jo23 i återstående del, res. 7 (c)
6. beträffande resurser till kemikalieinspektionen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 10, res. 8 (mp)
7. beträffande den omvända bevisbördan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 9, res. 9 (mp)
8. beträffande Göteborgsregionen som miljöskyddsområde
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 5 och 1990/91:Jo25 yrkande 6, res. 10 (v, mp)
9. beträffande föreskrifter inom miljöskyddsområde
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 8, res. 11 (mp)
10. beträffande vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motion 1990/91:Jo24 yrkandena 7, 11 och 12, res. 12 (mp)
11. beträffande uppdrag till miljöskyddskommittén
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt avslår motion 1990/91:Jo25 yrkandena 5 och 7, res. 13 (v, mp)
12. beträffande anslag för miljöprojektverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo25 yrkande 1,
13. beträffande information om Miljöprojekt Göteborg
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo25 yrkande 2, res. 14 (v)
14. beträffande redovisningen i övrigt av Miljöprojekt Göteborg
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan.
Stockholm den 27 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).
Reservationer
1. Stora punktkällor (mom. 1)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet kan" och på s. 6 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna Jo23 och Jo25 om det angelägna i att utsläppen från de stora punktkällorna kan reduceras. Som anförs i motion Jo23 bör tillsynsmyndigheterna driva på miljöarbetet så att ny reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare kemikalier utnyttjas i produktionen. Det är viktigt att eftersträva synsättet ren produktion, vilket innebär bl.a. att i alla faser i en process eller i en produkts livscykel riskerna kan minimeras för människan och miljön. Det är också viktigt att Miljöprojekt Göteborg och dess kartläggning av föroreningskällor kan leda till en omprövning och skärpta utsläppskrav för framför allt de stora punktkällorna. Härvidlag instämmer utskottet även i synpunkterna i motion Jo25 om det angelägna i att kraven kan ställas högt i dessa koncessionsärenden. Det bör också understrykas att regeringen har ett ansvar att se till att tillsyns- och prövningsmyndigheter har tillräckliga resurser för miljöarbetet, vari inbegrips arbetet med att ompröva villkoren för miljöfarlig verksamhet. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande stora punktkällor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion Jo23 om att kollektivtrafiken i västra Sverige bör byggas ut. Det är t.ex. nödvändigt att samtliga fem järnvägslinjer i Västsverige förses med dubbelspår. En fortsatt utbyggnad av hela Västkustbanan måste ske. Om man går igenom Hallandsåsen förkortas restiden kraftigt mellan Göteborg och Malmö. Trafiken mellan Göteborg och Oslo är tät och det är viktigt att Bohusbanan byggs om med dubbelspår hela vägen samt att den återgår till stomlinjenätet. Bergslagsbanan måste få dubbelspår upp till Mellerud. Den utgör, utöver en viktig förbindelse mellan Göteborg och Oslo, också en viktig förbindelse mellan Göteborg och Karlstad samt för SJs godstrafik från södra och västra Sverige till Norrland. Götalandsbanan som börjar i Göteborg och går via Borås och Jönköping/Tranås till Stockholm har stor betydelse för Västsverige som avlastning av riksväg 40. Den kommer samtidigt att vara en bra snabbförbindelse till Landvetters flygplats. En utbyggnad av det västsvenska järnvägsnätet ger dels möjligheter till en bättre godstrafik på spår som kommer att avlasta vägnätet, dels möjligheter till en utbyggd snabbtågstrafik från Göteborg till orter såsom Stockholm, Oslo, Malmö, Karlstad, Jönköping, Linköping etc. Till vissa av dessa orter åker man bil i dag, till andra flyger man. I båda fallen kommer det att ha miljömässigt stor betydelse med en stark satsning på utbyggd spårtrafik. I Göteborg måste pendeltågstrafiken byggas ihop och göras genomgående genom att en tunnel anläggs från Centralstationen via Järntorget, Valand, Korsvägen och ut till Västkustbanan. För Göteborgsregionen är det av stor betydelse att järnvägsnätet byggs ut snarast möjligt och sammanbinds på det sätt som ovan angivits. Därigenom ges möjligheter till bl.a. snabba pendelresor till och från Göteborg, en stor avlastning av vägnätet kan ske samt en del av luftföroreningarna försvinner. Det av Miljöprojekt Göteborg framtagna förslaget till en spårburen ringlinje i Göteborg bör prövas och kan utgöra en stor förbättring av kollektivtrafiken. Att bygga ut den spårburna trafiken går inte överallt eller är kanske inte ekonomiskt möjligt. Då är det viktigt att ändå prioritera kollektivtrafiken genom exempelvis speciella bussgator så att den blir snabb och därmed lockar till sig trafik. Från miljösynpunkt är det också viktigt att satsa på alternativa drivmedel så att man därigenom får mindre luftföroreningar i Göteborg. Som i andra sammanhang anförts bör regeringen skyndsamt vidta åtgärder för att stimulera det inhemska drivmedlet etanol.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande 4 avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo23 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 1 och 1990/91:Jo25 yrkande 4,
3. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Miljöprojekt Göteborg drar i sitt betänkande slutsatsen att enbart avgasrening inte räcker för att uppnå de nödvändiga minskningarna av utsläpp från trafiken. Fordonsflödet måste minska. För att möjliggöra detta krävs ett alternativ till bilen i form av ett snabbt och bekvämt kollektivtrafiksystem. I dag sker bara 25 % av persontransporterna i Göteborg med kollektivtrafiken. Man har därför tagit fram en principskiss för en automatisk snabbspårväg. Dessutom behövs en ökad satsning på pendeltågen, upprustning av Bohusbanan, utbyggnad av Kungsbackapendeln, Bergslagsbanan och Boråsbanan, men dessa projekt har inte närmare analyserats. Sammanlagt beräknas förslaget till utbyggd kollektivtrafik kosta 17--18 miljarder kr. När det gäller godstrafiken redovisas i betänkandet att 70 % av den tunga trafiken är lokal. Förutom en bättre trafikplanering föreslås satsningar på gasdrivna lastbilar och bussar. I förlängningen kan en övergång till vätgasdrift ske. Det är synnerligen angeläget att ta itu med godstrafiken. Den står för en växande andel av trafikens miljöproblem.
Den hänvisning som görs i regeringens skrivelse till pågående utredningar m.m. innebär enligt utskottets mening att regeringen inte tar sitt ansvar för dessa viktiga åtgärder för att få en bättre miljö.
Enskilda kommuner kan inte bära de kostnader som det här är fråga om. Statsmedel måste tillföras, men också näringslivet bör betala sin del av kostnaderna för en förbättrad infrastruktur. Lägesavgifter i enlighet med storstadsutredningens förslag kan vara en framkomlig väg. Dessutom måste kommunerna ges bättre möjligheter att utveckla miljöanpassade trafiksystem. Åtgärder för att minska miljöproblemen i trafiksystemen är ytterst angelägna. Vi kommer inte att kunna lösa vare sig de lokala eller de övergripande miljöproblemen om vi inte lyckas begränsa biltrafikens utsläpp av miljöstörande ämnen. Riksdagen bör därför, med anledning av motion Jo25 yrkande 4, begära att regeringen snarast återkommer med förslag till förbättrad kollektivtrafik som bygger på en väsentlig andel statlig finansiering. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo24 yrkande 1,
4. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som anförs i miljöpartiet de grönas motion Jo24 kan de av regeringen föreslagna åtgärderna på trafikområdet inte anses tillräckliga för att göra Hisingen väsentligt mycket renare på 10 år. För detta krävs ett batteri av mer långtgående och delvis helt andra åtgärder som inkluderar både samhällsplanering och kraftiga ekonomiska styrmedel som kan ge effekt på kort sikt, t.ex. kommunala miljöavgifter.
För att förbättra den mycket dåliga luftsituationen i Göteborg krävs både regionala och lokala åtgärder. I syfte att minska trafiken i allmänhet och biltrafiken i synnerhet bör arbetsplatser, affärer, nöjesutbud etc. i större utsträckning samlas till den eldrivna kollektivtrafikens upptagningsområden samt vara någorlunda i balans med antalet boende i kommundelen.
Mycket stora insatser krävs både för spårvägen och den regionala tågtrafiken. Dess värre har kollektivtrafiken systematiskt missgynnats när statens anslag fördelats trots Miljöprojekt Göteborg. Staten måste ta ett större ansvar än hittills.
Biltrafiktillväxten är störst mellan Göteborg och kranskommunerna. Därför är det oerhört viktigt att kollektivtrafiken förstärks in till Göteborg. För att få till stånd en effektiv pendeltågstrafik krävs att Bohusbanan och Boråsbanan rustas upp samt att utbyggnaden till dubbelspår fortsätter utan avbrott på Västkustbanan. Dessutom krävs ökade anslag till länstrafiken. Järnvägen längs norra Älvstranden bör få en annan sträckning så att miljöfarliga transporter inte går nära tättbebyggda områden.
Statsbidrag bör utgå till en större del av investeringarna i spårvägar och trådbussar än vad som sker i dag. Under en 10-årsperiod bör staten satsa 15 miljarder kr. utöver andra anslag till järnvägsinvesteringar m.m. Det första året bör 500 milj.kr. kunna anslås.
Även anslagen till investeringar i järnvägsnätet bör flerdubblas. I motioner (mp) har tidigare föreslagits att 65 miljarder kr. anslås för ändamålet under 1990-talet. Första året bör nivån vara 2,5 miljarder kr. Dessa investeringar, tillsammans med väsentligt ökade anslag till köp av persontrafik på järnväg, skulle förbättra miljösituationen i Göteborg.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo24 yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses med dessa uttalanden.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25 yrkande 4,
5. Befogenhet att besluta om hastighetsgränser (mom.3)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Med samma" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som yrkas i motion Jo24 anser utskottet att kommunerna i Göteborgsregionen bör ges rätt att sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälsoskäl som säkerhets- och miljöskäl. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande befogenhet att besluta om hastighetsgränser
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Områdesavgifter och miljöavgifter m.m. (mom. 4)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 6" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo24 bör storstadskommunerna och staten dela på kostnaderna för en utbyggd kollektivtrafik i storstäderna. Motivet till att staten bör täcka en del av kostnaderna är att nästan hela den minskning av bilismen som är nödvändig av miljöskäl måste ske i storstäderna. Det innebär att restriktionerna på bilismen, t.ex. i form av regionala drivmedelsavgifter och områdesavgifter, måste vara betydligt kraftigare i storstäderna än i glesbygden. Exempel på nya finansieringsmöjligheter för kommunerna är bilavgifter i centrala stadsdelar, lokal och regional miljöavgift på bensin och dieselolja samt lägesskatt för kommersiella fastigheter. För detta krävs en utökad beskattningsrätt för kommuner och landsting. Dessa inkomster bör sedan användas för att bygga ut kollektivtrafiken. I miljöskyddsområdet Göteborg (se res. 10) bör diesel- och bensindrivna fordon utan effektiv avgasrening snarast möjligt avvecklas. En storsatsning på alternativ som är bättre från miljösynpunkt bör omgående initieras med statligt stöd. Senast 1995 bör miljöskyddsområdet Göteborg vara stängt för diesel- och bensindrivna fordon utan effektiv rening. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo24 yrkandena 3, 4 och 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande områdesavgifter och miljöavgifter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkandena 3, 4 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Minskade avfallsmängder (mom. 5)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "detta avsnitt" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo23 växer avfallsmängderna industrisamhället över huvudet. Detta utgör ett av de största hoten mot vår välfärd. Volymmässigt utgör papperet en stor andel av avfallet. Samtidigt finns ett stort intresse bland människor för källsortering och inte minst pappersinsamling. En återvinning av papperet innebär också möjligheter till stora energibesparingar. För varje kilogram returpapper som används för att göra tidningspapper sparar man 1,5 kWh el. Returpapper som råvara är 4--5 gånger energisnålare än motsvarande mängd papper från ved. Men åter igen står vi inför situationen att pappersbruken inte tar emot allt returpapper som samlas in. Papperet läggs åter på soptippen. Ett sådant förfarande gör att människor tappar tilltron till nyttan med miljöinsatser.
Renhållningsverket i Göteborg skriver i sin senaste verksamhetsberättelse att "vi lägger ner stora ekonomiska resurser på att dela upp avfallsströmmarna men kan inte kalla detta miljövård i egentlig mening förrän återvinningsbart material också är försålt." Utskottet anser givetvis att källsortering är bra och att man bör fortsätta att sortera avfallet vid renhållningsverken. Men trovärdigheten kräver att marknader för återvinningsbart material tryggas. Regeringen har ett ansvar för att utnyttja ekonomiska styrmedel så att återvinningsmaterial prioriteras framför jungfruliga råvaror. Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram förslag om sådana styrmedel. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast lägga fram förslag till ekonomiska styrmedel som leder till minskade avfallsmängder. Utskottet vill också understryka vikten av att de operativa projektgrupper som bildats som en följd av miljöprojektet inom bl.a. området avfallssnål teknik ges ekonomiska möjligheter att fullfölja sin verksamhet.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 i denna del bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande minskade avfallsmängder att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo23 i återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Resurser till kemikalieinspektionen (mom. 6)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet är" och slutar med "10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo24 bör regeringen i budgetpropositionen återkomma med förslag om ytterligare resurser till kemikalieinspektionen för tillämpning av substitutionsprincipen. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 10 i motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande resurser till kemikalieinspektionen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Den omvända bevisbördan (mom. 7)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "När det" och slutar med "miljöpolitiska propositionen" bort ha följande lydelse:
Kemikaliekontrollutredningen har föreslagit att principen om den omvända bevisbördan förs in i lagen om kemiska produkter. Förslaget bereds i regeringskansliet. Riksdagen bör med anledning av motion Jo24 yrkande 9 uttala att beredningsarbetet bör leda fram till ett förslag att principen om den omvända bevisbördan förs in i lagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande den omvända bevisbördan att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Göteborgsregionen som miljöskyddsområde (mom. 8)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "De överväganden" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas uppfattning att Göteborgsregionen bör förklaras som miljöskyddsområde. Härigenom skulle skapas bättre möjligheter att bedriva ett effektivt miljöarbete i regionen. Vidare skulle den enskilda tillståndsprövningen kunna kompletteras med vissa generella föreskrifter om hänsynstagande till miljön. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo24 yrkande 5 och Jo25 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Göteborgsregionen som miljöskyddsområde
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 5 och 1990/91:Jo25 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Föreskrifter inom miljöskyddsområde (mom. 9)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I enlighet" och slutar med "motion Jo24" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo24 bör kommunerna få möjlighet att utfärda generella föreskrifter inom miljöskyddsområden. Det bör också klargöras i miljöskyddslagen att det inom sådant område skall kunna utfärdas föreskrifter som ställer högre krav än vad som normalt är möjligt enligt miljöskyddslagens tillåtlighetsregler. En självklar åtgärd bör vidare vara att förbjuda fordon utan effektiv rening inom miljöskyddsområdet om det är påkallat av hälsoskäl. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande föreskrifter inom miljöskyddsområde att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen (mom.10)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Som framgår" och slutar med "och 12" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo24 är det viktigt att miljöskyddslagen ändras så att det blir möjligt att begränsa den totala belastningen på miljön i ett visst område. Krav på miljökvalitetsnormer och genomförandeplaner bör därför införas i lagen. Vidare bör en lagändring göras så att lagen om kemiska produkter tillämpas även i koncessionsärendet och att transporter till och från miljöfarlig verksamhet prövas fullt ut enligt både 4 och 5 §§ i miljöskyddslagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkandena 7, 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Uppdrag till miljöskyddskommittén (mom. 11)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 7" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo25 är det viktigt att tillstånd och kontroll enligt ML baseras på faktiska mätningar och inte på teoretiska beräkningar. Miljöprojekt Göteborg har visat att de faktiska utsläppen kan ligga avsevärt över de teoretiska beräkningarna. Det bör ankomma på miljöskyddskommittén att lägga fram förslag om ändring i ML så att tillståndsprövning och kontroll regelmässigt baseras på faktiska mätningar. Vidare bör utredningen få i uppdrag att lämna förslag till ett system för materialbalanser, miljökonsekvensanalyser och produktanalyser inbegripet avfallshanteringsspecifikation enligt synpunkterna i motion Jo25. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo25 yrkandena 5 och 7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande uppdrag till miljöskyddskommittén
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Information om miljöprojekt Göteborg (mom. 13)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det" och på s. 12 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att erfarenheterna från Miljöprojekt Göteborg sprids till olika intressenter runt om i landet. Det gäller både arbetsmetoderna och de faktiska resultaten av arbetet. Informationen bör föras ut genom kurser och seminarier. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo25 yrkande 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande information om Miljöprojektet Göteborg
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Marianne Samuelsson (mp) anför:
Stora punktkällor (mom. 1)
Omprövningen av stora punktkällor bör intensifieras och automatiskt skall senaste och bästa teknik alltid införas, även under befintlig tillståndsperiod. Regeringen bör omedelbart begära omprövning och samtidigt agera så att målsättningen blir den som skisserats i miljöprojektet.
2. Annika Åhnberg (v) anför:
Befogenhet att besluta om hastighetsgränser m.m. (mom.3 och4)
Jag delar uppfattningen att det behövs ökade möjligheter lokalt att besluta om hastighetsgränser och restriktioner för trafiken i syfte att förbättra miljön. Vi har i vänsterpartiet inte till detta ärende lagt fram sådana yrkanden eftersom vi menar att det är frågeställningar som kräver en mer gedigen genomarbetning än vad som varit möjligt i detta sammanhang. Det är t.ex. inte alldeles enkelt att sätta ramarna för det lokala inflytandet och att förlägga det till rätt nivå. I en storstadsregion är många kommuner inblandade, och samarbete kring regionala åtgärder behövs.
Jag har därför avstått från att nu yrka bifall till kraven på ökade lokala möjligheter att styra hastighetsgränser, områdesavgifter och regionala miljöavgifter.
Beträffande bättre drivmedel så är det en fråga som riksdagen bör behandla övergripande för hela landet och inte enbart med tanke på Göteborgsregionen, vilket yrkas i en motion. Självfallet delar jag uppfattningen att det behövs drivmedel som minimerar den negativa påverkan på miljön.
Resurser till kemikalieinspektionen (mom. 6)
Jag anser att kemikalieinspektionen behöver förstärkta ekonomiska resurser. I partimotioner från vänsterpartiet har detta krav rests många gånger. Jag har inte yrkat bifall till begäran om ökade anslag i detta sammanhang, eftersom det är en budgetfråga, som bör hanteras tillsammans med andra budgetfrågor vid den årliga behandlingen av statsbudgeten.
Den omvända bevisbördan (mom. 7)
Regeln om omvänd bevisbörda bör införas i kemikalielagstiftningen. Det bör ankomma på den som vill tillverka, importera eller tillhandahålla en kemisk produkt att bevisa dess ofarlighet, i stället för på samhället att bevisa dess eventuella farlighet. Detta krav står vänsterpartiet bakom. Att jag avstått från att reservera mig till förmån för ett sådant yrkande i det här betänkandet beror på att det bör tas upp i sitt rätta sammanhang, dvs. mer övergripande lagstiftningsfrågor på miljöområdet.
Föreskrifter inom miljöskyddsområde (mom. 9)
Kommuner bör ges ökade befogenheter att utfärda föreskrifter när det gäller miljön inom ett område som avgränsats som miljöskyddsområde. Jag delar denna principiella uppfattning. Ett sådant beslut måste dock gälla generellt. Det är därför inte lämpligt att besluta om detta i det begränsade sammanhang som denna skrivelse avser. Dessutom förutsätter ett sådant beslut en mer noggrann behandling av gränsdragningsproblem och samarbetsformer emellan berörda parter.
Vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen (mom. 10)
Miljökvalitetsnormer bör införas i miljöskyddslagstiftningen. Lagen om kemiska produkter bör tillämpas i samband med koncessionsprövning. Även transporter bör kunna prövas enligt miljöskyddslagen. Jag delar dessa uppfattningar men har avstått från att reservera mig till förmån för dem, eftersom jag anser att de lämpligen bör behandlas tillsammans med andra krav som gäller förändringar av miljöskyddslagstiftningen. Arbete pågår i en utredning och riksdagen kommer att i ett sammanhang få ta ställning till den samlade lagstiftningen.
Anslag för miljöprojektverksamhet (mom. 12)
I en motion från vänsterpartiet har yrkats att den typ av projekt, som Miljöprojekt Göteborg är ett exempel på, får en fortsättning på andra håll i landet, där man behöver arbeta med miljöproblemen över kommun- och sektorsgränser. Vi återkommer i budgetsammanhang med begäran om ökade anslag för sådan verksamhet.