Miljön - Vårt gemensamma ansvar
Betänkande 1994/95:JoU16
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU16
Miljön -- Vårt gemensamma ansvar
Innehåll
1994/95 JoU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlas skrivelse 1994/95:120 där regeringen presenterar inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet i miljön. Utskottet behandlar ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1994 och 1995 om miljöpolitik samt om miljöbalken och andra styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet föreslår ett tillkännagivande av innebörd att planeringen av arbetet på en miljöbalk inriktas på ett ikraftträdande senast den 1 januari 1998. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot regeringens redovisning och motionsyrkandena avstyrks med hänvisning bl.a. till vad som anförs i skrivelsen.
Till betänkandet har fogats 6 reservationer (m, fp, c, v) och ett särskilt yttrande (mp).
Skrivelsen
Regeringen (Miljödepartementet) bereder genom skrivelse 1994/95:120 riksdagen tillfälle att ta del av regeringens presentation av inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och redovisning av tillståndet i miljön.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen presenterar regeringen inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet i miljön.
I del I redovisas hur det internationella arbetet skall förstärkas och göras mer resultatinriktat. Sverige bör driva på det miljöpolitiska arbetet inom Europeiska unionen. Vidare bör Sverige fortsätta att spela en aktiv roll i det globala miljöarbetet och uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 har därför hög prioritet. En svensk nationalkommitté kommer att tillsättas för uppföljning av Riokonferensen och för arbetet inför FN:s extra generalförsamling år 1997.
Det lokala arbetet är av stor betydelse. En markanvändningspolitik för en långsiktigt hållbar utveckling skall utvecklas och regeringen avser att lägga särskild vikt vid en hållbar utveckling av städer och tätorter, bl.a. genom att miljön får en starkare roll i den kommunala översiktsplaneringen.
Regeringen har tidigare föreslagit att programmet för landskapsvård utökas kraftigt. Ett särskilt stöd kommer också att utgå till jordbrukare som vill ställa om till ekologisk odling. Det är angeläget att miljöanpassningen inom bl.a. de areella näringarna fortsätter kombinerat med skydd av land- och vattenmiljöer för att säkerställa den biologiska mångfalden. Möjligheterna att införa en naturvårdsavgift i skogsbruket analyseras liksom om skogsvårdslagen bör infogas i eller på annat sätt samordnas med en kommande miljöbalk. Regeringen avser vidare att ta fram ett samlat program för skyddet av fjällområden.
Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med andra sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser som ger nya arbeten och samtidigt bidrar till en förbättrad ekonomi. En omfattande satsning på miljöinvesteringar ingår i regeringens ekonomisk-politiska proposition.
Nya ekonomiska styrmedel införs i miljöpolitiken. Kretsloppsarbetet drivs vidare och en sammanhållen strategi för arbetet tas fram med bl.a. tydliga prioriteringar av vilka material och produkter som bör återanvändas och återvinnas. Producentansvaret bör införas för prioriterade varugrupper. Ansvaret för miljöfarligt avfall förtydligas, liksom ansvaret för gamla miljöskador.
Miljöinsatserna inom trafiksektorn stärks. Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med berörda sektorsmyndigheter föreslå hur utsläppen från arbetsfordon bör minskas genom nationella och internationella åtgärder. Ett aktivt miljöarbete kommer också att bedrivas inom energisektorn, bl.a. genom fortsatta insatser för att förbättra förutsättningarna för energieffektivisering och en ökad användning av förnybara energikällor.
En aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar, samtidigt som åtgärder inom olika sektorer samordnas. Regeringen kommer att fortlöpande redovisa miljöarbetet inom de olika departementens ansvarsområden.
Lagstiftningen samlas i en miljöbalk, som blir mer heltäckande än det tidigare framlagda balkförslaget.
I del II beskrivs tillståndet i miljön, hur det utvecklats under senare år och i vilken utsträckning de mål och inriktningar som riksdagen har ställt upp inom miljöområdet har kunnat uppfyllas.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift på konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift på avfall som deponeras eller bränns.
1993/94:Jo652 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierade miljöavgifter,
2. att riksdagen vid bifall på yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som pilotfall använda bensinpriset.
1993/94:Jo671 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att direktiven för den i den gröna budgetbilagan aviserade utredningen om ekonomiska styrmedel och skatteväxling på miljöområdet också skall omfatta uppdraget att utreda ett system för miljöavgifter på trafikanläggningar.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av ekonomiska modeller i kommunalt miljöarbete.
1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miljöanpassad energisektor.
1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av miljökontroll genom miljöavgifter.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Jo601 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöbalk i enlighet med vad som föreslås i motionen och att den skall träda i kraft senast den 1 januari 1996,
2. att riksdagen beslutar att miljöbalken skall innefatta nuvarande strålskyddslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att miljöbalken skall innefatta nuvarande lag (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (skötsellagen),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöbalken skall innefatta tillämpliga delar av nuvarande skogsvårdslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöbalken i enlighet med vad som anförts i motionen skall innefatta bestämmelser angående biotekniska produkter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att övrig miljörelaterad lagstiftning bör ingå i balken och att dessa frågor närmare bör utredas i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under allmänna aktsamhetsregler i miljöbalken införa en stopparagraf i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under allmänna aktsamhetsregler i miljöbalken införa en substitutionsprincip i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler och bestämmelser skall vara tillämpliga på all miljöpåverkande verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i miljöbalken skall ingå lagrum som tillåter generella föreskrifter i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att som allmän aktsamhetsregel i miljöbalken införa "users pays principle" i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar vad gäller regeringens roll vid tillåtlighetsprövningen av miljöpåverkande verksamheter enligt nuvarande naturresurslag (NRL) i kommande förslag till miljöbalk i enlighet med vad som anges i motionen,
14. att riksdagen beslutar att talerätt för miljöorganisationer skall införas i miljöbalken,
15. att riksdagen beslutar att en miljöombudsman skall inrättas i enlighet med vad som föreslås i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att substitutionsprincipen som allmän aktsamhetsregel bör förändras så som anges i motionen,
17. att riksdagen beslutar att substitutionsprincipen skall ingå i de särskilda bestämmelserna om kemiska produkter så som anges i motionen,
18. att riksdagen beslutar att orden "berörd del av" stryks i den del av miljöbalken som skall ersätta 26 § i nuvarande naturvårdslag,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagändringar för att motverka trafikens miljöproblem,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk innefattande reglering av skyddsdikning i enlighet med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunala planer inte skall kunna upphäva strandskyddet,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot tippning och utfyllnader i strandskyddsområdet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat biotopskydd.
1994/95:Jo606 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidgad talerätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att preskriptionstiden för miljöbrott reglerade enligt miljöskadelagen bör förlängas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som nation bör tillträda den i motionen angivna Europarådskonventionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enskilda som drabbas av miljöskador skall ges ett förstärkt rättsskydd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökvalitetsnormer bör utformas så att de får en effektiv rättsverkan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheten av att införa landskapsvårdande miljökvalitetsnormer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktsamhetsregeln kring hushållning kompletteras att omfatta energi,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöbalken bör innehålla ett knippe tydliga basregler med rättsverkan som kan ligga till grund för tillsynsbeslut,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NRL-anknuten lagstiftning utanför miljöbalken.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad konsumentstyrning på miljöområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar i miljöarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöbalken.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kampen mot statsskulden och miljöskulden måste föras samtidigt,
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett nytt förslag om miljöbalk skyndsamt läggs fram,
6. att riksdagen hos regeringen begär att en kommission tillsätts som utreder vad som krävs för en hållbar utveckling i Sverige i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om beräkning av det svenska miljöutrymmet i enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk i så god tid att den kan träda i kraft senast den 1 januari 1996.
1994/95:Jo683 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppgifter och sammansättning av den svenska nationalkommitté som regeringen avser att tillkalla under våren 1995.
1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka inaktiva tillsynsmyndigheter genom att bl.a. ge ideella organisationer talerätt i miljöärenden.
Utskottet
Inledning
Detta betänkande följer i huvudsak regeringens disposition i skrivelsen. Betänkandet inleds med en redovisning av inriktningen av det miljöpolitiska arbetet med angivande av miljömålen och hur dessa uppfylls. Därefter följer en redogörelse för det internationella, resp. lokala och regionala miljöarbetet och för biologisk mångfald. Vidare redogörs för inriktningen av ett miljöanpassat näringsliv samt för styrmedel i miljöpolitiken.
I det inledande avsnittet behandlas motioner av övergripande karaktär om den miljöpolitiska inriktningen och miljöpolitikens mål och strategier. Därefter behandlas motioner om en ny miljöbalk och andra styrmedel i miljöpolitiken.
Den miljöpolitiska inriktningen
Skrivelsen
En politik för hållbar utveckling måste utgå från människans villkor och ekosystemets långsiktiga bärighet, både i Sverige och i världen. Miljöproblemen är omfattande. Försurningen är fortfarande det största nationella miljöproblemet tillsammmans med övergödning av sjöar och vattendrag. Klimatfrågorna är det största globala miljöproblemet. Frågan om biologisk mångfald och om varornas miljöpåverkan uppmärksammas nu också allt mer. Regeringen anför att redovisningen är en inbjudan till en dialog om det framtida miljöarbetet. I stora delar av miljöpolitiken finns en bred samsyn mellan de politiska partierna.
Av redovisningen Hur uppfylls miljömålen? framgår att koldioxidutsläppen kommer att öka efter år 2000. Målet att utsläppen bör minska efter sekelskiftet kommer därför inte att kunna infrias utan ytterligare åtgärder. Transportsektorn och energisektorn är de samhällssektorer som bidrar mest till koldioxidutsläppen. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas både vad gäller transportsystemets struktur och för att få fram fordon och drivmedel som ger låga utsläpp. Inom energiproduktionen bör det ske en ökad övergång till icke fossila bränslen och energin bör utnyttjas effektivare.
Försurningen är det största nationella miljöproblemet. Målet att minska svavelutsläppen med 80 % från 1980 års nivå till år 2000 är redan uppnått. En 30-procentig minskning av kväveoxidutsläppen mellan år 1980 och år 1995 kommer emellertid inte att uppnås. Transporter och arbetsmaskiner svarar för mer än tre fjärdedelar av kväveoxidutsläppen. Vägtrafikens bidrag har minskat på grund av att andelen personbilar med katalysatorer ökar. Åtgärder bör därför även vidtas mot utsläpp från annan trafik inklusive sjöfarten och flyget samt från arbetsmaskiner. Även inom energi- och industrisektorn bör arbetet med utsläppsbegränsningen fortgå.
I och med nya internationella miljöavtal, bl.a. i samband med Riokonferensen och medlemskapet i EU, har vi nu stora möjligheter att bekämpa miljöproblemen både i Sverige och internationellt. Den nya utmaningen är att bygga det ekologiskt hållbara samhället i Sverige, i Europa och resten av världen i solidaritet med utvecklingsländerna.
Miljöpolitiken får en allt tydligare internationell dimension. Arbetet måste enligt skrivelsen bedrivas på olika nivåer, dvs. inom närområdet med Norden, inom Europa och på den globala nivån. Det är angeläget att agera långsiktigt, ofta i flera internationella fora samtidigt och tillsammans med likasinnade i de frågor Sverige prioriterar.
Förberedelserna för 1997 års extra generalförsamling i FN om uppföljningen av Riokonferensen har påbörjats. Det anförs att det fortsatta arbetet fordrar en fast nationell förankring. Regeringen avser därför att under våren 1995 upprätta en svensk nationalkommitté med deltagande från en bred krets av det svenska samhället för att följa upp det internationella arbetet efter Riokonferensen och förbereda 1997 års extra generalförsamling.
Vidare anförs att Sverige bör driva på det miljöpolitiska arbetet inom EU. Sverige bör bl.a. vara aktivt inom EU när det gäller samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, agerandet i miljökonventioner och vid internationella miljökonferenser. Det nordiska samarbetet bör i ökad utsträckning inriktas på att effektivisera och stärka de nordiska ländernas insatser mot miljöproblem i närområdet, inkl. Östersjöområdet och Barentsregionen. I det bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad i Östeuropa bör länderna i Sveriges närområde prioriteras, dvs. i första hand Estland, Lettland, Litauen, nordvästra Ryssland och Polen.
Det lokala miljöarbetet utgör grunden för en hållbar utveckling. För Sveriges del är kommunernas arbete med lokala Agenda 21 av central betydelse. Kommuninvånare, intresseorganisationer, företag samt övriga lokala aktörer behöver engageras i arbetet och bidra med sina kunskaper. Länsstyrelsernas ansvar att vara pådrivande och samordnande i miljöarbetet bör utvecklas ytterligare.
Samhällsplaneringen på alla nivåer bör utvecklas mot ett sektorsövergripande och strategiskt synsätt för att främja en hållbar utveckling av hela landet. Miljöproblem bör förebyggas bl.a. genom arbete med ett miljöanpassat transportsystem och samordnade insatser i fråga om markanvändning och byggande.
Den biologiska mångfalden, artrikedomen och den genetiska variationen är en förutsättning för varaktigt liv. Aktionsplaner som syftar till en mer naturvårdsanpassad verksamhet utarbetas nu inom bl.a. skogsbruket, jordbruket, fisket och rennäringen.
Allemansrätten och strandskyddet är viktiga förutsättningar för friluftslivet. Landets fjällområden bör värnas mot alltför hårt nyttjande och slitage.
Ett miljöanpassat näringsliv är enligt skrivelsen en förutsättning för en hållbar utveckling och kan stärka konkurrenskraften. Ett miljöanpassat näringsliv har ökade förutsättningar för tillväxt och export och därmed också för att generera sysselsättning och välstånd. Med miljöanpassning menas inte bara renare produktion, utan att hänsyn tas till miljön i företaget som helhet, inklusive ansvar för produktens miljöpåverkan under användning och då den till slut bör kasseras eller återvinnas. Denna miljöanpassning sker delvis inom näringslivet som en del av dess normala marknadsanpassning. Staten har en roll i att driva på och underlätta denna process för att bidra till att skapa ett miljöanpassat näringsliv. Miljösektorn, både i en direkt bemärkelse såsom vatten- och luftrening, avfallshantering m.m. och i en vidare bemärkelse som gäller hela näringslivet, kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ av näringslivet. Regeringen har dock en roll i att driva på och underlätta processen. För att fortsätta utveckla området bör närings-, finans- och miljöpolitiken samordnas ytterligare. Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med övriga berörda sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser som kan ge nya arbeten.
I fråga om monetära miljöräkenskaper anförs att följande tre uppdrag utformades på förslag av Miljöräkenskapsutredningen (SOU 1991:37). Naturvårdsverket fick ett numera avrapporterat uppdrag att ta fram ett system för s.k. miljöindex, som bör ge en samlad bild av tillståndet i några svenska ekosystem. Statistiska centralbyrån arbetar med att ta fram fysiska miljöräkenskaper som skall beskriva flödet av olika miljöförstörande substanser i ekonomin. Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att utarbeta monetära miljöräkenskaper som visar miljöförstöringens kostnader. Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån kommer före årets slut att lämna en gemensam delrapport där resultaten av deras arbete redovisas.
Motionerna
I motion Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs i fråga om ökad konsumentstyrning på miljöområdet att framtidens generationer kommer att ställa stora krav på miljön (yrkande 1). Framtidens människor kommer inte att acceptera att arbeta i företag som skadar miljön eller framställer produkter som inte uppfyller högt ställda miljökrav. Motionärerna framhåller i fråga om prioriteringar på miljöområdet (yrkande 2) att EU bör bli ett prioriterat område för svensk miljöpolitik. Klimatfrågan bör prioriteras högt mot bakgrund av dess globala effekter, och försurningen tillhör vårt allvarligaste nationella miljöproblem på grund av Sveriges känslighet för surt nedfall. Mot bakgrund av vår geografiska placering spelar också utvecklingen på miljöområdet i Baltikum och Östeuropa en stor roll för vår egen och Östersjöns miljö.
Enligt Centerpartiets partimotion Jo641 bör en utredning tillsättas om beräkning av det svenska miljöutrymmet (yrkande 1). Det är angeläget att skapa bedömningsgrunder för olika länders påverkan på miljön och användningen av naturresurser. Den internationella miljöorganisationen Friends of the Earth har utarbetat ett mått på fördelning av resurser. Metoden ger möjlighet att beräkna vad som är hållbar utveckling och att ta hänsyn till en global rättviseaspekt. Regeringen bör sedan årligen i sin miljöredovisning ange åtgärder och resultat för att anpassa samhället till en sådan nivå i resursförbrukningen.
I motion Jo628 (fp) anförs att kampen mot statsskulden och miljöskulden måste föras samtidigt (yrkande 1). För att råda bot på Sveriges mest akuta problem krävs tillväxt för att skapa nya arbeten och förbättra tilltron till landets ekonomi. Samtidigt är det viktigt att den nödvändiga tillväxten sker på sådant sätt att skadorna på miljön inte ökar. Tvärtom är det så att de ackumulerade skadorna på miljön -- här har begreppet miljöskuld etablerats -- måste minska. Det tycks finnas "systemfel" i samhället som gör att miljöbeslut inte genomförs och att miljömål tillmäts för liten betydelse. En kommission bör tillsättas som utreder vad som krävs för en hållbar utveckling i Sverige (yrkande 6). Den bör få i uppdrag att utreda vilka hinder som finns i beslutsprocesser och i nationella och internationella regelverk.
I motion Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) anförs att en kommission bör tillkallas med bred parlamentarisk förankring och med representation för miljöorganisationer, näringsliv, arbetstagarorganisationer och forskare med uppgift att utveckla en strategi för ett ekologiskt uthålligt samhälle på uppgifter och sammansättning av den svenska (yrkande 3). Motionärerna utgår från att den nationalkommitté som regeringen avser att tillkalla under våren 1995 får den föreslagna bredden i fråga om sammansättning.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1991 fattade ett övergripande beslut om mål och riktlinjer för miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, bet. JoU30, rskr. 338). I den nu framlagda skrivelsen redovisas för riksdagens information hur regeringen ser på inriktningen av det fortsatta miljöpolitiska arbetet. Skrivelsen innehåller också en redovisning av tillståndet i miljön och hur de miljöpolitiska målen uppfylls. Enligt utskottets mening utgör skrivelsen ett värdefullt underlag för det fortsatta miljöarbetet. Utskottet utgår från att riksdagen får tillfälle att i anslutning till kommande regeringsförslag eller i annat sammanhang ta ställning till de mer konkreta åtgärder som krävs för att fullfölja och vidareutveckla 1991 års miljöpolitiska beslut. Det gäller i synnerhet på de områden där måluppfyllelsen är otillfredsställande.
Utskottet delar i allt väsentligt regeringens överväganden om inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Omsorg om människan och människans livsmiljö är också omsorg om naturen. Naturen sätter allmänna ramar för mänsklig verksamhet, men samtidigt påverkar människans politiska, ekonomiska och sociala villkor förhållandena i naturen. En politik för hållbar utveckling måste därför, som regeringen anför, utgå från människans villkor och ekosystemets långsiktiga bärighet -- både nationellt och globalt. En aktiv miljöpolitik kan bidra till en ekologiskt hållbar tillväxt och till att skapa nya arbeten som ökar välfärden och tryggar sysselsättningen.
Som framgår av skrivelsen är miljöproblemen omfattande. Många problem återstår att lösa. I inledningskapitlet pekar regeringen bl.a. på försurningen som det största nationella miljöproblemet, tillsammans med övergödning av sjöar och vattendrag. Klimatfrågorna är det största globala miljöproblemet. Frågan om biologisk mångfald och om varornas miljöpåverkan uppmärksammas nu alltmer. Under rubriken Hur uppfylls miljömålen? anför regeringen, med utgångspunkt i en redovisning från Statens naturvårdsverk, att vissa mål inte kommer att uppfyllas utan ytterligare åtgärder. Till problemområdena hör t.ex. koldioxid- och kväveutsläppen och målet att bevara representativa områden av olika naturtyper. Utskottet delar regeringens bedömning att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att minska kväveutsläppen, att säkerställa den biologiska mångfalden samt att begränsa koldioxidutsläppen.
Vissa av de frågor som tas upp i partimotionerna berörs i en principstudie av Långtidsutredningen 1995 om miljön som långsiktig restriktion (bil. 2 till LU 95). Utredaren diskuterar bl.a. hur stora restriktioner på den ekonomiska politiken som kan härröra från miljö- och naturresursområdet i ett medellångt eller långsiktigt perspektiv (30--40 år). Utredningen innehåller bl.a. uppskattningar av kostnaderna för åtgärder mot aktuella miljöproblem, såsom klimatfrågorna, försurningen, övergödslingen och hoten mot den biologiska mångfalden.
Enligt utskottets mening är de synpunkter som framförs i partimotionerna väl förenliga med regeringens allmänna bedömning om inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Utskottet kan ansluta sig till vad som anförs i motion Jo609 att framtida generationer kommer att ställa stora krav på miljön och på en anpassning av miljöpåverkande verksamheter. I skrivelsen anförs härvidlag att kundernas krav på miljöanpassade produkter har skapat en snabb marknadsanpassning. Vidare anförs att enskilda människor har viktiga roller i det lokala och regionala miljöarbetet och att det moderna industrisamhället bör ställas om i riktning mot en hållbar utveckling.
Motion Jo609 synes i denna del inte ställa några krav på konkreta åtgärder och bör kunna anses tillgodosedd med vad utskottet anfört (yrkande 1). Utskottet kan också instämma i vad motionärerna anfört om prioriteringar på miljöområdet, särskilt vad gäller försurningen och klimatfrågan. Detta överensstämmer också med de bedömningar som regeringen redovisat i skrivelsen, och motionen bör ej heller i denna del föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida (yrkande 2). Vad beträffar miljöarbetet inom EU, som också lyfts fram i motionen, vill utskottet tillägga att regeringen nyligen har överlämnat en skrivelse till riksdagen om det svenska miljöarbetet inom EU.
I skrivelsen redovisas att Statistiska Centralbyrån och Konjunkturinstitutet bedriver ett arbete rörande fysiska och monetära miljöräkenskaper. Arbetet avser att belysa kopplingarna mellan ekonomi och miljö.
Vid Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling år 1992 antogs bl.a. Riodeklarationen om miljö och utveckling som betonar bl.a. den ökade insikten om utvecklingsfrågornas betydelse och sambanden mellan miljö och utveckling i ett globalt perspektiv. Vid konferensen antogs också Agenda 21, ett handlingsprogram för nationella åtgärder och internationellt samarbete för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. I handlingsprogrammet betonas t.ex. att miljöfrågorna måste integreras socialt och ekonomiskt (skr. 1992/93:13 s. 5). I kapitel 8 av Agenda 21 anges att de nuvarande systemen för nationalräkenskaperna bör utvidgas för att integrera de miljömässiga och sociala dimensionerna inom ramarna för bokföringen. Enligt agendan bör som ett minimum gälla att parallella redovisningssystem tillämpas för naturresurser i alla medlemsstater. Vid utskottsbehandlingen av regeringens skrivelse 1992/93:13 betonades vikten av att arbetet på att införa miljöräkenskaper bedrivs aktivt (1992/93:JoU8 s. 15 f.).
Mot bakgrund av vad som nu anförts delar utskottet den syn som anläggs i motion Jo641, att det för att fullfölja intentionerna från FN:s konferens om miljö och utveckling är angeläget att skapa bedömningsgrunder för olika länders påverkan på miljön och användning av naturresurser. Som anförs i motionen är det angeläget att i möjligaste mån skapa förutsättningar för att göra översiktliga bedömningar av vilka förändringar som behövs både nationellt och internationellt för att skapa en rättvis och hållbar utveckling. Utskottet förutsätter att regeringen med stor uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo641 yrkande 1, till den del den inte kan anses tillgodosedd, lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet delar också den syn som anläggs i motion Jo628 yrkande 1, att arbetet med att minska statsskulden och miljöskulden bör bedrivas samtidigt. Det krävs tillväxt för att skapa nya arbeten och förbättra tilltron till landets ekonomi och samtidigt är det viktigt att tillväxten sker på ett sådant sätt att skadorna på miljön inte ökar. Enligt utskottets mening ligger det anförda väl i linje med det arbete som regeringen redovisat i skrivelsen. Syftet med motionen är således i allt väsentligt tillgodosett. Utskottet avstyrker motion Jo628 yrkande 1.
Regeringen har den 16 mars 1995 beslutat tillkalla en kommitté för hållbar utveckling för att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997. I direktiven (dir. 1995:34) anförs att kommittén skall hålla sig informerad om arbetet i myndigheter på lokal, regional och nationell nivå samt i föreningar och näringslivet med att utforma lokala Agenda 21 och med uppföljningen av UNCED. I kommitténs uppdrag ingår också att ge regeringen underlag för den rapport som skall föreläggas den extra sessionen med FN:s generalförsamling. Underlaget skall enligt direktiven innehålla en beskrivning av hur långt man har kommit inom olika delar av det svenska samhället för att nå målen om hållbar utveckling. Kommittén skall här stämma av hur de miljömål som riksdagen beslutat uppfylls och hur olika aktörer kan medverka i arbetet.
Utskottet utgår från att utredningen får en bred sammansättning och att uppdraget kan utformas inom en vid ram för att också mer övergripande kunna redovisa hur ett samhällskontrakt kring arbetet för ett ekologiskt uthålligt samhälle kan åstadkommas. Enligt utskottets mening kan också övervägas att peka på vilka hinder som kan finnas i beslutsprocesser och regelverk för att nå en hållbar utveckling i Sverige. Vad nu anförts ligger väl i linje med syftet i motion Jo628 yrkande 6, och något särskilt riksdagsuttalande synes inte påkallat. Motionen avstyrks.
Med hänvisning till det anförda avstyrks även motion Jo689 yrkande 3.
En ny miljöbalk
Skrivelsen
Regeringen har för avsikt att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk för riksdagen. Miljöbalksutredningen (M 1993:04) har genom tilläggsdirektiv (dir. 1994:134) fått i uppdrag att ytterligare utveckla och komplettera tidigare förslag till miljöbalk genom att lämna förslag till en närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Inriktningen är att utredningen skall resultera i en proposition om miljöbalk som kan träda i kraft under denna mandatperiod. Det innebär att ett huvudbetänkande bör föreligga senast till sommaren år 1996. Därefter vidtar arbete i regeringskansliet med sikte på att åstadkomma en proposition som kan läggas fram för riksdagen under hösten 1997.
Till de frågor som utredningen enligt direktiven bör ägna särskild uppmärksamhet hör bl.a. att smälta samman miljö- och hälsoskyddsreglerna på ett ändamålsenligt sätt, införa regler som särskilt rör jord- och skogsbruket, infoga vattenlagen helt eller delvis, se över straff- och andra sanktionsbestämmelser i miljöbalken och i miljöanknutna lagar utanför balken, föreslå en tydligare ansvarsordning för äldre miljöskador, stärka miljöorganisationernas processuella ställning samt att se över instansordningen i miljölagstiftningen.
Motionerna
I motion Jo609 (m) yrkande 6 anförs att regeringen snarast bör ompröva tillbakadragandet av miljöbalken. Det ursprungliga förslaget bör överlämnas till riksdagen för beslut. I motion Jo628 (fp) yrkande 2 föreslås att riksdagen begär att ett nytt förslag om miljöbalk skyndsamt läggs fram eftersom annars en rad angelägna förbättringar i miljölagstiftningen försenas. I motion Jo641 (c) yrkande 21 och Jo601 (mp) yrkande 1 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk i så god tid att den kan träda i kraft senast den 1 januari 1996.
I motion Jo601 (mp) föreslås en långtgående samordning av svensk miljölagstiftning i en miljöbalk (yrkandena 2--13, 15--23). Balkens allmänna regler skall enligt motionen gälla all miljöpåverkande verksamhet. Vattenlagen, skogsvårdslagen och skötsellagen föreslås innefattas i balken. Flera skärpningar av lagstiftningen föreslås.
I motion Jo606 (kds) föreslås att preskriptionstiden för miljöbrott reglerade enligt miljöskadelagen bör förlängas, att Sverige som nation bör tillträda Europakonventionen samt att enskilda som drabbas av miljöskador skall ges ett förstärkt rättsskydd (yrkandena 2, 3 och 5). Vidare framförs synpunkter om miljökvalitetsnormer, om aktsamhetsregeln och energi, om underlag för tillsynsbeslut samt om NRL-anknuten lagstiftning utanför miljöbalken (yrkandena 6--9 och 11).
I motionerna Jo601 (mp) yrkande 14, Ju608 (v) yrkande 4 och Jo606 (kds) yrkande 1 föreslås att talerätt införs för ideella organisationer i miljöärenden.
Utskottets överväganden
Av skrivelsen framgår att regeringen avser att presentera ett nytt förslag till miljöbalk som kan träda i kraft under nuvarande mandatperiod. Det anförs att arbetet i regeringskansliet tar sikte på att åstadkomma en proposition som kan läggas fram för riksdagen under hösten år 1997.
Arbetet med en ny miljöbalk påbörjades den 11 maj 1989 med att dåvarande regeringen bemyndigade chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en kommitté för översyn av miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32). Kommittén, som antog namnet Miljöskyddskommittén, överlämnade i februari 1993 sitt huvudbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27). I juni 1993 och i juni 1994 överlämnades betänkandena Lag om införande av miljöbalken (SOU 1993:66) och Följdlagstiftning till miljöbalken (SOU 1994:96).
Efter behandling av förslagen i Lagrådet beslutade dåvarande regeringen den 18 augusti 1994 proposition 1994/95:10 Miljöbalk. Efter riksdagsvalet återkallades förslaget den 13 oktober 1994 genom en skrivelse till riksdagen (se 1994/95:JoU8).
Den 7 april 1993 beslutades att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till sådana organisationsförändringar som behövs med anledning av förslaget till en miljöbalk (dir. 1993:43). Utredningen antog namnet Miljöorganisationsutredningen. Efter 1994 års riksdagsval beslutade regeringen den 24 november 1994 tilläggsdirektiv om ett nytt förslag till miljöbalk (1994:134). Miljöorganisationsutredningen har numera antagit namnet Miljöbalksutredningen.
I tilläggsdirektiven om ett nytt förslag till miljöbalk anförs att utredningen skall utveckla och komplettera tidigare förslag till miljöbalk genom att lämna förslag till en närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Det bör särskilt övervägas att införa regler som rör jord- och skogsbruket i miljöbalken, att infoga vattenlagen helt eller delvis samt att se över straff- och andra sanktionsbestämmelser i miljöbalken och i miljöanknutna lagar utanför. Vidare anförs att frågan om miljöorganisationernas processuella ställning skall övervägas ytterligare. Utgångspunkten skall därvid vara att det skall finnas ärenden som vissa miljöorganisationer skall ha rätt att överklaga. Utredningen är inte förhindrad att ta upp andra frågor som är föranledda av uppdraget att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk. I tilläggsdirektiven anges att utredningen senast till sommaren år 1996 i ett huvudbetänkande bör redovisa resultatet av sitt arbete.
I anslutning till behandlingen av motionerna rörande miljöbalken har utskottet fått muntlig information av Miljödepartementet om de överväganden som gjorts i fråga om tidsåtgången för att utarbeta en ny miljöbalk och av Miljöbalksutredningen om det pågående arbetet i övrigt med en ny miljöbalk.
Enligt tilläggsdirektiven till en ny miljöbalk skall Miljöbalksutredningen utveckla och komplettera tidigare förslag till miljöbalk genom att föreslå en närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Utskottet anser att Miljöskyddskommitténs förslag skall vara utgångspunkt för Miljöbalksutredningens arbete. Såsom anförs i tilläggsdirektiven bör dessa förslag dock i erforderlig omfattning integreras och arbetas samman för att en fullständig och bra miljölagstiftning skall erhållas.
Utskottet delar regeringens bedömning att tidigare utredningsmaterial bör kompletteras. Särskild vikt bör enligt utskottets mening läggas vid de i tilläggsdirektiven nämnda övervägandena om att i miljöbalken införa regler som särskilt rör jord- och skogsbruket, att infoga vattenlagen helt eller delvis samt att stärka miljöorganisationernas processuella ställning. Vidare bör framhållas att t.ex. frågorna om övergripande aktsamhetsregler för all miljöpåverkan och ett lagrum som ger stöd för generella föreskrifter är av central betydelse och att även dessa frågor kan behöva övervägas närmare. Det anförda tillgodoser främst Miljöpartiets motion Jo601 yrkandena 2--23. Även motionerna Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, Jo641 yrkande 21 delvis samt Ju608 yrkande 4 tillgodoses därmed i viss utsträckning. Utskottet anser inte att det vore lämpligt att från riksdagens sida i alltför hög grad binda upp och detaljstyra inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet. De mer preciserade krav som framförs i motionerna måste -- på det sätt som är brukligt inom svenskt utredningsväsende -- få övervägas med ett visst mått av handlingsutrymme inom den pågående utredningen. Utskottet avstyrker ovan angivna motionsyrkanden i den mån de inte blivit tillgodosedda.
De nyss nämnda förslagen av Miljöskyddskommittén tillsammans med det utredningsarbete som nu pågår enligt tilläggsdirektiven för en ny miljöbalk bör sålunda enligt utskottets mening utgöra en lämplig utgångspunkt för en ny miljöbalk.
När det gäller tidsplaneringen för det fortsatta arbetet vill utskottet anföra följande.
Riksdagens arbete har i ganska stor utsträckning präglats av att omfattande och politiskt kontroversiella propositioner läggs fram mot slutet av ett riksmöte och framför allt mot slutet av en valperiod. Enligt utskottets mening har denna ordning alltför ofta resulterat i att behandlingstiden i berörda utskott och i riksdagen blivit alltför kort för att medge en omsorgsfull och allsidig beredning. Mot bakgrund av att valperioden nu förlängts till fyra år och att utskotten fått större frihet att planera sitt arbete under valperioden har förutsättningarna förbättrats för den viktiga del av beredningsprocessen som äger rum i riksdagen. Detta kräver dock att regeringen planerar sitt propositionsarbete så att det inte uppstår en arbetsanhopning under slutet av valperioden. En konsekvens av den beslutade övergången till kalenderårsbudget blir dessutom att utskotten från och med år 1996 måste ägna huvuddelen av sin tid åt budgetarbetet under höstsessionerna, medan lagpropositioner m.m. i huvudsak får beredas under vårsessionerna. Även detta förhållande måste beaktas i arbetsplaneringen.
Arbetet med att utarbeta en sammanhållen och mer effektiv miljölagstiftning har pågått sedan år 1989. Det är synnerligen angeläget att resultatet av arbetet med att åstadkomma en effektiv, fullständig och överblickbar miljölagstiftning redovisas så snart det är möjligt.
En sammanhållen miljölagstiftning i en ny miljöbalk bör enligt utskottets mening träda i kraft senast den 1 januari 1998. Härvid har utskottet noga övervägt dels kraven på skyndsamhet i den fortsatta hanteringen, dels kraven på en så effektiv och heltäckande lagstiftning som möjligt. Ett så stort lagstiftningsarbete som det nu är fråga om kräver att det före ikraftträdandet avsätts tillräcklig tid för t.ex. tillämpningsföreskrifter och förberedelser hos berörda myndigheter och domstolar. Som framgår av det ovan anförda anser utskottet det också vara av stor vikt att beredningen i riksdagen kan göras under tillfredsställande former. Utskottet är inte berett att redan nu ange en viss tidpunkt för avlämnandet av propositionen. Inriktningen bör dock vara att propositionen föreläggs riksdagen i så god tid att riksdagsbehandlingen hinner avslutas före sommaruppehållet år 1997. Vad utskottet anfört om tidsplaneringen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det anförda innebär att utskottet har i huvudsak samma uppfattning som redovisas i motionerna Jo601 yrkande 1, Jo628 yrkande 2 och Jo641 yrkande 21 delvis, nämligen att det finns ett stort behov av förbättringar i miljölagstiftningen och att ett nytt förslag om miljöbalk bör föreläggas riksdagen med minsta möjliga dröjsmål. Motionerna bör innefattas i det tillkännagivande som utskottet föreslagit ovan.
Motionerna Jo601 yrkande 2--23, Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, Jo641 yrkande 21 delvis samt Ju608 yrkande 4 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
Utskottet får erinra om att riksdagen så sent som den 30 november 1994 avslog en motion som gick ut på att riksdagen borde anta den förutvarande fyrpartiregeringens förslag till miljöbalk (1994/95:JoU8). Motion Jo609 yrkande 6 avstyrks.
Ekonomiska styrmedel
Skrivelsen
I skrivelsen anförs att det är angeläget att öka användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att bl.a. skapa en korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och avgifter kan öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och resursbesparande teknik, vilket ofta i sin tur leder till teknisk utveckling.
Ett annat mål med ekonomiska styrmedel är att internalisera de externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela livscykel, från källa, via produktion, distribution och användning till slutligt omhändertagande, så att inte mer miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det internationellt vedertagna målet om att förorenaren bör betala för de miljökostnader som han orsakar och därmed på ett effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande verksamheter. Det är också viktigt att betona samspelet mellan olika styrmedel, t.ex. miljömärkning, ekonomiska styrmedel och individuell prövning av industriutsläpp.
Regeringen har aviserat att koldioxidskatten för industrin, skatten på äldre vattenkraft samt skatten på kärnkraftsel och på viss dieselolja skall höjas för att finansiera vårt medlemskap i EU. Regeringen har också beslutat att utreda en ny skatt på naturgrus för att stimulera en övergång till användning av krossat grus. Det anförs att regeringen kommer att fullfölja tillsättandet av utredningen om s.k. skatteväxling.
Miljöanpassningen av det svenska energisystemet fortsätter, bl.a. för att minska riskerna för globala klimatförändringar. Beskattning inom energisektorn är ett riktigt instrument i miljöpolitiken som bör utvecklas ytterligare. En effektivare energianvändning, biobränslen och andra förnybara energikällor bör främjas.
Inom transportsektorn skall de ekonomiska styrmedlen utvecklas ytterligare för att tillsammans med andra åtgärder bidra till förverkligandet av ett hållbart transportsystem.
Motionerna
I Moderaternas partimotion Jo609 anförs att ekonomiska styrmedel i form av skatterabatter, miljöavgifter eller utsläppsrätter är vägar att styra utvecklingen i miljövänlig riktning utan att tillgripa regleringar (yrkande 3). Förutom att utveckla styrmedlen i Sverige bör vi nu prioritera införandet av ekonomiska styrmedel inom EU. De områden som bör prioriteras är försurningsproblematiken och klimathotet.
I motion Jo683 (s) framhålls att för de miljöpolitiska styrmedlen bör gälla att de skall medverka till varaktiga miljöförbättringar, vara kostnadseffektiva, stärka det internationella miljöarbetet samt kunna förenas med välfärdspolitiska mål. De ekonomiska instrumenten blir särskilt användbara på marknader där det handlar om att påverka många aktörers produkt- och resursanvändning.
I motion 1993/94:Jo679 (fp) anförs att Kommunförbundet Stockholms län har tagit uppmärksammade generella initiativ i fråga om ett utvecklingsarbete avseende ekonomiska modeller i kommunalt miljöarbete (yrkande 2).
I motion 1993/94:A453 (v) om en miljöanpassad energisektor anförs att miljövänliga energislag tillsammans med åtgärder för att minska energiåtgången är den enda möjliga vägen om vi skall kretsloppsanpassa samhället (yrkande 10). Staten kan bidra genom att införa miljöavgifter på energi som baseras på de miljöeffekter som respektive energislag har.
I motion 1993/94:A457 (s) anförs att problem uppstår då en verksamhet läggs ned om behov av att kontrollera föroreningar kvarstår (yrkande 5). Finansieringen borde ske genom de miljöavgifter som inflyter till statskassan.
I motion 1993/94:Jo649 (v) föreslås miljöavgift på konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter samt på avfall som deponeras eller bränns (yrkandena 2 och 3).
I motion 1993/94:Jo652 (s) om differentierade miljöskatter föreslås att bensinpriset används som pilotfall (yrkandena 1 och 2). Storstadsbon kör bil i en region där regionens egna utsläpp ligger långt över vad naturen uthålligt tål och där den regionala tätheten kan sägas ge regionen dess ekonomiska styrka. Glesbygdsbon kör bil i en miljö där de egna utsläppen ligger långt under vad miljön uthålligt tål. Motionärerna föreslår att bensinpriset sänks i glesbygder.
I motion 1993/94:Jo671 (c) föreslås att direktiven för utredningen om ekonomiska styrmedel och skatteväxling på miljöområdet också skall omfatta uppdraget att utreda ett system för miljöavgifter på trafikanläggningar.
Utskottets överväganden
Som framgår av regeringens skrivelse är det viktigt att öka användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att skapa en korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och avgifter kan stimulera till investeringar i miljöskyddande och resursbesparande teknik. Beskattning inom energisektorn är ett riktigt instrument i miljöpolitiken.
Utskottet delar regeringens bedömning att användningen av ekonomiska styrmedel är angeläget för att uppnå det internationellt vedertagna målet om att det är förorenaren som skall betala för de miljökostnader som han eller hon förorsakar.
Ett viktigt krav för de miljöpolitiska styrmedlen bör självfallet vara att de skall medverka till varaktiga miljöförbättringar och vara kostnadseffektiva. Utskottet delar de synpunkter som förs fram i motion Jo683, att styrmedlen behöver utvecklas i syfte att få marknadsekonomin att integrera miljökostnaderna i ordinarie verksamheter. Utskottet anser att styrmedel i form av skatterabatter eller miljöavgifter kan vara vägar att styra utvecklingen i miljövänlig riktning. Miljöavgiftens storlek bör självfallet baseras på bl.a. de miljöeffekter en verksamhet eller ett energislag har.
Enligt utskottets mening föreligger en betydande samstämmighet mellan vad utskottet nu anfört, de riktlinjer som redovisas i regeringens skrivelse samt vad som anförts i motionerna Jo609 yrkande 3, Jo683, 1993/94:A453 yrkande 10 och 1993/94:A457 yrkande 5. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker även motion 1993/94:Jo679 yrkande 2.
Utskottet konstaterar att motion 1993/94:Jo649 väcktes i januari 1994 och att Sveriges anslutning till EU jämte en rad andra faktorer sedermera skapat ändrade förutsättningar för de frågor som tas upp i motionen.
Förslaget i motion 1993/94:Jo649 yrkande 2 om miljöavgifter på konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter synes närmast avse en avgift som i statsrättsligt hänseende bör betecknas som en punktskatt på vissa varor. Det förefaller dock oklart om avgiften är avsedd att tas ut i producentledet eller i konsumentledet. När det gäller det uppgivna syftet med en sådan avgift -- att främja ekologiskt odlade livsmedel -- vill utskottet erinra om att riksdagen hittills valt att främja den ekologiska odlingen genom nationella bidrag och EU-bidrag (se närmare härom i bet. 1994/95:JoU7 och 1994/95:JoU13). Som ekonomiskt styrmedel fungerar vidare t.ex. miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel, vilka främst belastar den konventionella odlingen. Avgifterna har nyligen höjts kraftigt med verkan från och med den 3 november 1994 (1994/95:JoU7). Vidare har riksdagen fattat beslut om lageravgift på socker och ris (1994/95:JoU11). Det bör också framhållas att Sverige som medlem i EU har begränsat handlingsutrymme i fråga om nya avgifter på jordbruksprodukter med hänsyn tagen både till den gemensamma marknadsordningen för sådana produkter och till strävandena att harmonisera de indirekta skatterna inom unionen.
Att konstruera en avgift på skogsprodukter från "konventionellt skogsbruk" möter svårigheter bl.a. på grund av att det inte finns någon entydig definition av detta begrepp och inte heller någon klar gränsdragning mellan olika produktionsformer. I skogsvårdslagen (1979:429) finns bestämmelser om vilken hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen i skogsbruket, men dessa bestämmelser gäller i princip skogsnäringen i dess helhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo649 yrkande 2.
Avfallsskatteutredningen har i betänkandet (1994:114) Avfallsfri framtid föreslagit åtgärder som anges påskynda utvecklingen mot minskade avfallsmängder, minska användningen av skadliga ämnen i produkter och varor samt förbättra omhändertagandet av avfall och restprodukter. Förslagen har remissbehandlats och bereds nu inom Miljödepartementet.
Av skrivelsen framgår att regeringen avser att fullfölja utredningen om förutsättningarna för en ökad miljörelatering av skattesystemet. I direktiven (dir. 1994:11) till utredningen anförs att en parlamentarisk kommitté utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv skall analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet. Analysen kan omfatta såväl utvidgningen av befintliga miljöskatter som införandet av nya.
Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i dessa frågor och föreslår att motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 3, 1993/94:Jo652 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Jo671 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande prioriteringar på miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo609 yrkandena 1 och 2,
2. beträffande beräkning av miljöutrymme
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 1,
res. 1 (c)
3. beträffande miljöskulden m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkandena 1 och 6,
res. 2 (fp)
4. beträffande en svensk nationalkommitté
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo689 yrkande 3,
5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23, 1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo609 yrkande 6, 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ju608 yrkande 4,
res. 3 (m) -- delvis
res. 4 (c) -- delvis
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1, 1994/95:Jo628 yrkande 2 och 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (m) -- delvis
res. 4 (c) -- delvis
res. 5 (fp)
7. beträffande ekonomiska styrmedel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo679 yrkande 2, 1993/94:A453 yrkande 10, 1993/94:A457 yrkande 5, 1994/95:Jo609 yrkande 3 och 1994/95:Jo683,
8. beträffande konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkande 2,
9. beträffande vissa miljöavgifter och miljöskatter i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 3, 1993/94:Jo652 och 1993/94:Jo671,
res. 6 (v)
10. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:120 till handlingarna.
Stockholm den 30 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-Ahl (s) och Håkan Strömberg (s).
Reservationer
1. Beräkning av miljöutrymme (mom. 2)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Mot bakgrund" och på s. 12 slutar med "vidare åtgärd." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att Sverige har intagit en central roll i de organ som arbetar med uppföljningen av intentionerna från FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 har vi ett särskilt ansvar för att skapa bedömningsgrunder för olika länders påverkan på miljön och användning av naturresurser. Den internationella miljöorganisationen Friends of The Earth har utarbetat ett mått på fördelning av resurser, Miljöutrymme. Metoden, som har använts i Nederländerna, ger en möjlighet att beräkna vad som är hållbar utveckling och att ta hänsyn till en global rättviseaspekt. Med ett sådant mått skapas förutsättningar för översiktliga bedömningar av vilka förändringar som är nödvändiga i det egna landet och på internationell nivå för att skapa en rättvis och hållbar utveckling, dvs. en global ekohumanism. Utskottet anser det angeläget att regeringen skapar ekonomiska förutsättningar inom kommittéanslaget för att göra sådana bedömningar av det svenska miljöutrymmet. Regeringen bör lägga fram ett förslag till riksdagen i denna fråga. Regeringen bör därefter årligen i samband med miljöredovisningen ange åtgärder och resultat för att anpassa samhället till en sådan nivå i resursförbrukningen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande beräkning av miljöutrymme
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Miljöskulden m.m. (mom. 3)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Motionen avstyrks." bort ha följande lydelse:
Det tycks finnas "systemfel" i samhället som gör att miljöbeslut inte genomförs och att miljömål tillmäts för liten betydelse. Naturvårdsverkets redovisning av möjligheterna att uppfylla de uppsatta miljömålen utgör en illustration till dessa problem. Utskottet anser att det är angeläget att utreda varför problemen finns och hur man kan komma förbi dem. En kommission bör tillkallas med uppdrag att utreda vilka hinder som finns i beslutsprocesser och nationella och internationella regelverk samt lämna förslag om vad som krävs för att nå en hållbar utveckling i Sverige.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo628 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande miljöskulden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkande 6 och med avslag på motion 1994/95:Jo628 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5 och 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Enligt tilläggsdirektiven" och på s. 16 slutar med "yrkande 6 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen genom beslutet att återkalla proposition 1994/95:10 Miljöbalk har försenat en väsentlig skärpning och förnyelse av miljölagarna. Miljöbalken skulle ha trätt i kraft den 1 juli 1995 enligt den borgerliga regeringens förslag. Nu kommer Sverige tidigast år 1997 att få en modern miljöbalk i lagstiftningen.
Den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk innebär enligt utskottets mening att vi får en sammanhållen och effektiv lagstiftning. Straffen mot miljöbrott borde skärpas och miljöskyddsavgiftssystemet bör effektiviseras. Införande av s.k. gemensamma villkor kommer att möjliggöra en variant av utsläppsbubblor, dvs. göra det möjligt att fastställa en viss högsta mängd utsläpp inom ett visst geografiskt område, inom vilket kommun och företag kan sälja rätten att släppa ut en viss mängd. Vissa av de skärpningar som föreslogs av den borgerliga regeringen var ett resultat av EU-anpassning, exempelvis de regler som införs för miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer. Det innebär att de regler som finns i EU skall finnas med i svensk miljölagstiftning.
Genom den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk effektiviseras sanktionssystemet snabbt och effektivt tack vare de miljöskyddsavgifter som skall tas ut då någon bryter mot givna tillståndsvillkor. Dessutom skärps övriga straff.
Den borgerliga regeringen införde särskilda regler om miljökonsekvensbeskrivningar i skogsvårdslagen. Denna lag behöver därför inte omfattas av reglerna för miljökonsekvensbeskrivningar i förslaget till miljöbalk. Det skulle innebära dubbel reglering.
Arbetet med att infoga vattenlagen i miljöbalken kommer att bli mycket omfattande och försena miljöbalken flera år. Det innebär enligt utskottets mening att straffskärpningar, nya styrmedel, miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer skjuts på framtiden.
Mot bakgrund av vad nu anförts bör regeringen snarast ompröva tillbakadragandet av miljöbalken. Det ursprungliga förslaget bör med nödvändiga justeringar i fråga om datum för ikraftträdande överlämnas till riksdagen för beslut. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo609 yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Övriga motioner i denna fråga avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo609 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23, 1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ju608 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1, 1994/95:Jo628 yrkande 2 och 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis,
4. Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5 och 6)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Enligt tilläggsdirektiven" och på s. 16 slutar med "yrkande 6 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Fyrklöverregeringen föreslog i proposition 1994/95:10 en skärpning av den svenska miljölagstiftningen. Att förslaget till miljöbalk har återkallats kan leda till att en föråldrad miljölagstiftning bibehålls. Miljöombudsmannen, som skulle ha inrättats den 1 januari 1995 och stått på allmänhetens sida i miljöarbetet och granskat myndigheter, kommer inte heller att tillsättas. Fyrklöverregeringens förslag innebär bl.a. följande skärpningar: Aktsamhetsreglerna förs samman och ges ett bredare tillämpningsområde. Miljökvalitetsnormer införs med normer som anger en högsta nivå för olika miljöstörningar. De blir därmed ett nytt styrande instrument i lagstiftningen. Miljöskyddsavgifterna förändras och blir ett effektivt sätt att ingripa mot miljöbrott. Miljökonsekvensbeskrivningar krävs för fler verksamheter än tidigare. Det ställs också krav på beskrivningarnas utformning och att olika alternativ skall redovisas. Reglerna för tillsyn och avgiftsfinansiering av myndigheternas verksamhet kan regleras med generella föreskrifter. Miljöfarlig verksamhet kan regleras med generella föreskrifter. Miljöfrågornas betydelse i samhällsplaneringen görs tydligare.
Det parlamentariska förberedelsearbetet ersätts nu av en enmansutredning. Det fortsatta utredningsarbetet bör enligt utskottets mening få en fördjupad demokratisk förankring.
Införandet av en miljöbalk får enligt utskottets mening inte försenas. En miljölagstiftning måste hela tiden förändras med miljöarbetet. Allt eftersom kretsloppsanpassningen av samhället går vidare måste lagen förändras. En samlad miljölagstiftning i en miljöbalk bör enligt utskottets mening träda i kraft senast den 1 januari 1998. Det innebär att en proposition bör föreläggas riksdagen i så god tid under våren 1996 att riksdagsbehandlingen hinner avslutas före sommaruppehållet år 1996.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 21 bör ges regeringen till känna. Övriga motioner i denna fråga avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23, 1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo609 yrkande 6 och 1994/95:Ju608 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1 och 1994/95:Jo628 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m. (mom. 6)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "En sammanhållen" och på s. 16 slutar med "föreslagit ovan." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk samlade och skärpte miljölagarna. Det föreslogs att en miljöombudsman skulle inrättas. Reglerna om miljöskyddsavgift ändrades enligt förslaget så att avgift kan tas ut också om överträdelsen av ett tillstånd inte sker med uppsåt eller leder till ekonomisk vinning. Vidare föreslogs att myndigheterna i ökad utsträckning skulle kunna ställa generella krav på företag i stället för enskild tillståndsgivning och att miljökvalitetsnormer skall användas av myndigheterna.
Propositionen återkallades av regeringen direkt efter regeringsskiftet hösten 1994. Återkallelsen innebar enligt utskottets mening att en rad angelägna förbättringar i miljölagstiftningen försenas, bl.a. möjligheten att meddela generella föreskrifter för utsläpp, buller och andra miljöstörningar från anläggningar. Regeringen hade kunnat lämna förslag till ändringar och tillägg i balken även om den fått träda i kraft. Utskottet anser att ett nytt förslag skyndsamt bör föreläggas riksdagen. Det anförda bör ges regeringen till känna med anledning av motion Jo628 yrkande 2. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1 och 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Vissa miljöavgifter och miljöskatter i övrigt (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "vidare åtgärd." bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar att en statlig avgift tas ut på avfall som deponeras eller förbränns. Avgifterna bör fonderas, och från fonden bör medel utgå till projekt som syftar till att reducera avfallsmängder och en i ekologiskt avseende förbättrad avfallshantering. Utan sådana finansieringsmöjligheter kan det bli mycket svårt för glesbefolkade kommuner med stora avstånd att utveckla sin avfallshantering.
Anslaget för forskning kring kretsloppsanpassad samhällsutveckling bör öka med 20 miljoner kronor. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 3 ges regeringen till känna. Övriga motioner i ämnet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande vissa miljöavgifter och miljöskatter i övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo652 och 1993/94:Jo671 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet noterar med tillfredsställelse att utskottet nu tagit ställning för att regeringens arbete med framtagandet av ny miljöbalk skall utgå från Miljöskyddskommitténs förslag samt att balken i princip skall innefatta all lagstiftning av central betydelse för miljöarbetet. I Miljöskyddskommitténs förslag samordnas och förbättras miljölagstiftningen på ett förtjänstfullt sätt. Detta försvann i förra regeringens förslag till balk, som mest hade karaktär av en sammanställning av delar av befintlig lagstiftning.
Av stor betydelse är utskottets ställningstagande att övergripande aktsamhetsregler för all miljöpåverkan liksom lagrum för generella föreskrifter skall ingå i miljöbalken. Detta fanns med i Miljöskyddskommitténs förslag, men togs bort i den förra regeringens förslag till miljöbalk, vilket var en viktig orsak till att Miljöpartiet avvisade förslaget.
Det är mycket viktigt att övergripande aktsamhetsregler gäller all miljöpåverkan. Om miljöbalken skall bli något mer än bara en sammanställning och samordning av befintlig miljölagstiftning krävs den här typen av heltäckande regler. Det går inte att förutse alla de miljöproblem som kan uppkomma i framtiden, och vi har många gånger upplevt att nya eller nyupptäckta miljö- och hälsoproblem faktiskt hamnat i tomrum mellan befintliga lagstiftningar. Med heltäckande regler av den typ som Miljöskyddskommittén föreslog skapas betydligt bättre förutsättningar för miljövårdande myndigheter att snabbt och effektivt ingripa mot tillkommande problem. Heltäckande regler av denna typ har därtill den fördelen att all miljöpåverkan blir likställd i lagens mening. Detta är viktigt att uppnå ur rättvisesynpunkt, men också ur samhällsekonomisk synpunkt. En viktig kritik mot dagens miljölagstiftning är att den ställer olika miljökrav på olika sektorer av samhällslivet.
Vi vill också framhålla betydelsen av att utskottet nu särskilt slår fast att lagrum för generella föreskrifter skall ingå i miljöbalken. Generella föreskrifter innebär att regeringen, eller den myndighet regeringen utser, ges möjlighet att, utifrån allmänna aktsamhetsregler i balken eller miljökvalitetsnormer som utfärdats med stöd av balken, utfärda juridiskt bindande föreskrifter. Därigenom nås alla berörda av bestämmelsen utan ett mycket omfattande prövningsförfarande av varje enskild miljöpåverkare -- som i praktiken aldrig kan genomföras. Sådana föreskrifter ges en generell verkan och gäller således oberoende av andra särskilda villkor som t.ex. koncessioner enligt miljöskyddslagen. Förutsättningar finns, som också Miljöskyddskommittén framförde, att ersätta detaljprövning med generella föreskrifter. Därigenom uppnås betydande effektivitetsvinster ur såväl miljömässiga som ekonomiska synvinklar. Dessutom uppnås en rättvisa på miljöområdet där olika miljöpåverkare ges samma villkor. Införande av miljökvalitetsnormer skulle i praktiken bli mycket svårt att genomföra utan generella föreskrifter. Sammantaget vill vi framhålla att generella föreskrifter är en viktig förutsättning för att i praktiken kunna uppnå flera av de syften som ligger till grund för upprättandet av en särskild balk för miljölagstiftningen. Frånvaron av ett lagrum för generella föreskrifter i förra regeringens förslag till miljöbalk var en mycket viktig orsak till att det förslaget måste avvisas.
Miljöpartiet vill att den framtida miljöbalken skall innefatta all lagstiftning av central betydelse för miljöarbetet. Till sådan lagstiftning räknar vi även lagar som reglerar de areella näringarna, vattenlagen, strålskyddslagen och lagar angående biotekniska produkter. Det bör bl.a. innebära att arbetet med ny miljöbalk skall förutsätta att speciella avsnitt om biotekniska produkter och radioaktiva miljögifter (motsvarande nuvarande strålskyddslag) skall ingå. Så var fallet i Miljöskyddskommitténs förslag, och någon betydande saklig kritik mot dessa förslag har inte framförts i remissomgången. Förra regeringens förslag saknade däremot dessa viktiga delar och det förhållandet var av stor betydelse för vår kritik mot det förslaget.
Det vore, enligt vår mening, både ologiskt och inkonsekvent att behandla kemiska produkter i balken, men lämna de ur miljö- och hälsosynpunkt alltmer snarlika biotekniska produkterna utanför. Miljöproblemen med de biotekniska produkterna har dessutom nära kopplingar till biologisk mångfald som är ett annat centralt område för miljöbalken. Att, som förra regeringen föreslog, lägga den nya lagstiftningen om biotekniska produkter utanför miljöbalken innebar ett markant avsteg från grundprincipen att miljöbalken skall innefatta all mer betydande miljölagstiftning. Någon egentlig saklig motivering för ett sådant avsteg har hittills inte presenterats. Det vore i själva verket märkligt att välja att lägga tillkommande miljölagstiftning utanför miljöbalken.
Samma sak gäller i hög grad de radioaktiva miljögifterna vars användning och spridning medfört problem snarlika de som andra miljögifter som t.ex. tungmetaller medför. Vi kan bl.a. konstatera att den reella "svartlistningen" på grund av alltför höga halter av cesium137 i fisk i dag drabbar ca 6 000 insjöar, att jämföra med svartlistningen på grund av alltför höga halter av kvicksilver i fisk i dag drabbar ca 10 000 insjöar. De radioaktiva miljögifterna har, liksom många andra miljögifter, stor betydelse för hälsoskyddet som är ett av miljöbalkens mest centrala områden.
Utskottet har i sina ställningstaganden slagit fast att den nya miljöbalken skall presenteras för riksdagen senast våren 1997 för att träda i kraft senast den 1 januari 1998. Därigenom har utskottet tidigarelagt miljöbalken med åtminstone ett halvår -- förmodligen ett helt år med tanke på att budgetbehandlingen sker hösten 1997 och att 1998 är ett valår. Miljöpartiet hade helst sett att ett nytt förslag till miljöbalk presenterats för riksdagen redan hösten 1995. Ett sådant förslag skulle emellertid inte kunna innefatta en genomarbetad integrering av alla miljörelaterade delar av vattenlagen och därtill ett helt nytt system med miljödomstolar som skall ersätta dagens koncessionsnämnd, vattendomstolarna m.m. Däremot hade 19 kap. i vattenlagen kunnat införas relativt enkelt. Den mer omfattande omarbetning som regeringen nu föreslår ligger emellertid helt i linje med Miljöpartiets politik och förslag på miljöområdet. Vi är angelägna om att det förslag till miljöbalk som regeringen nu skall ta fram är väl genomarbetat så att det kan antas av riksdagen och verkställas av berörda myndigheter på ett för miljön framgångsrikt sätt. Miljöbalken är ett mycket omfattande lagverk som skall gälla under lång tid. Det hafsverk och de sönderkompromissade lagförslag på miljöområdet som den förra regeringen lade fram förskräcker. Efter samråd med bl.a. miljörörelsens juridiska expertis och miljöministern finner vi utskottets förslag till tidsplan acceptabel. Vi förutsätter att Miljöskyddskommitténs förslag och juridiska expertis utnyttjas av Miljöbalksutredningen så att onödigt och tidskrävande dubbelarbete kan undvikas.
Miljöpartiet motionerade redan 1989 om en ny miljöbalk. Vi kommer att aktivt följa framtagandet av den nya balken med stort intresse och engagemang.