Miljöklassning av alkylatbensin
Betänkande 1996/97:JoU4
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU04
Miljöklassning av alkylatbensin
Innehåll
1996/97 JoU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin samt tre motioner som väckts med anledning av motionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner, bl.a. med hänvisning till pågående arbete på området.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1995/96:202 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Ändringen innebär att alkylatbensin likställs med annan bensin som hänförs till miljöklass 2 enligt bilagan till lagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Jo23 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att alkylatbensin skall erhålla en beskattning som gör den konkurrenskraftig jämfört med handelsbensin,
2. att riksdagen beslutar att införa en skatteklass 0 för alkylatbensin.
1995/96:Jo24 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en miljöklass 0 för alkylatbensin med skattesats 0 kr per liter.
1995/96:Jo25 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskad skatt på alkylatbensin.
Utskottet
Propositionen
Riksdagen fattade den 16 november 1994 beslut om miljöklasser för bensin (prop. 1994/95:4, JoU5, rskr. 15 samt prop. 1994/95:11, SkU1, rskr. 16). Ändringarna trädde i kraft den 1 december 1994. Miljödepartementet har sedan uppmärksammats på att den specifikation av miljöklass 2-bensin som gjordes leder till att beskattningen höjs för vissa specialprodukter framtagna av främst arbetsmiljöskäl, s.k. alkylatbensin.
Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt från övrig bensin genom främst en lägre densitet och en lägre flyktighet jämfört med annan bensin. Den uppfyller därför inte specifikationen för miljöklass 2 i vissa avseenden. Alkylatbensin bygger på helt andra kolväten än de som är vanliga i handelsbensin, vilket leder till att utsläppen av vissa hälsopåverkande komponenter i avgaserna reduceras. Det är däremot inte visat att den här typen av bränsle ger någon större effekt på de samlade kolväteutsläppens storlek.
Regeringen föreslår att bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter ändras så att alkylatbensin förs in under miljöklass 2-bensin. I bilagan anges vilka krav alkylatbensinen skall uppfylla. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
Den skattereduktion som ges för miljöklass 2-bensin genom lagen (1994:1776) om skatt på energi är 6 öre per liter, vilket i stort motsvarar skillnaderna i produktionskostnader mellan sådan bensin som i dag hänförs till miljöklass 2 och annan blyfri bensin i miljöklass 3. Skattereduktionens storlek motsvarar däremot inte merkostnaden för produktion av alkylat. Ytterligare åtgärder som stimulerar ökad användning av alkylatbensin bör övervägas bland annat mot bakgrund av den kommande redovisningen från Naturvårdsverket angående möjligheterna att utveckla systemet med miljöklassning av bensin.
Bestämmelser om skatt på bensin och andra mineraloljor finns i direktiven 92/81/EEG och 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatserna för mineralolja. Enligt direktiv 92/81/EEG gäller att skattesatsen för varje bränslekategori skall vara enhetlig. EU har, med stöd av artikel 8.4 i sistnämnda direktiv, medgett att Sverige tills vidare kan behålla nuvarande miljöklassystem för oljor och bensin. Den nu föreslagna ändringen av utformningen av miljöklassystemet för bensin bedöms inrymmas i detta undantag. Förslaget behöver däremot anmälas till kommissionen enligt direktiv 83/89/EG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Eftersom ändringen enbart är kopplad till användningen av ekonomiska styrmedel bedöms dock inte utfallet av anmälan behöva avvaktas.
Motionerna
I samtliga motioner anförs att den skattesänkning på alkylatbensin som regeringens förslag innebär är otillräcklig. Enligt yrkande 1 i motion Jo23 (c) bör riksdagen besluta att alkylatbensin skall erhålla en beskattning som gör den konkurrenskraftig med handelsbensin. Dessutom bör riksdagen besluta införa en skatteklass 0 för alkylatbensin (yrkande 2). Såväl miljö- som hälsoskäl talar enligt motion Jo24 (mp) för att alkylatbensinen borde ges skattefördelar framför annan bensin. En miljöklass 0 bör därför inrättas för alkylatbensin med en skattesats på 0 kr per liter. Enligt motion Jo25 (m) bör regeringen omedelbart återkomma till riksdagen med förslag till skattereduktion på alkylatbensin motsvarande minst 50 öre per liter.
Utskottets överväganden
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att alkylatbensin inte beskattas högre än den bättre bensinkvaliteten för bruk i bilar, bensin i miljöklass 2. Utskottet har därför inga invändningar mot regeringens förslag till ändring av bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter.
Alkylatbensinen är utifrån framför allt arbetsmiljöaspekter mindre skadlig än vvriga petroleumprodukter på marknaden i dag. Utskottet anser därför i likhet med vad som anförs i motionerna att det finns skäl att överväga ytterligare åtgärder för att uppmuntra användningen av alkylatbensin. Enligt vad utskottet erfarit kommer Naturvårdsverket den 1 november 1996 att presentera en rapport i ämnet. Denna skall ligga till grund för regeringens fortsatta överväganden. En särskild utredning har tillsatts för att överväga bl.a. kvalitetskrav på alternativa bränslen och hur dessa bör behandlas i förhållande till systemet för miljöklassning av motorbränslen (dir. 1995:97). Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande senare i år. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att alkylatbensinen, trots sina överlägsna miljöegenskaper jämfört med övriga petroleumprodukter på marknaden, är en mineralolja. Ur miljösynpunkt kan den därför inte likställas med förnybara energikällor såsom biobränsle. Vid de fortsatta övervägandena om ytterligare åtgärder för att främja användningen av alkylatbensin bör därför konkurrenssituationen för förnybara bränslen beaktas. De signaler som ges från samhällets sida i form av t.ex. skattesubventioner bör vara så avvägda att de mest miljövänliga alternativen premieras.
När det gäller avvägningen mellan ekonomiska styrmedel för olika typer av drivmedel vill utskottet i korthet erinra om några bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi (ändrad senast 1996:687). Enligt 2 kap. 1 § skall energiskatt och koldioxidskatt betalas för bensin i miljöklass 2 med 3,54 kr respektive 0,86 kr per liter. För bensin i miljöklass 3 är motsvarande skattesatser 3,60 kr respektive 0,86 kr per liter. Med stöd av 2 kap. 12 § energiskattelagen har i ett antal försöksprojekt med vegetabiliska oljor och ren etanol eller etanolblandningar meddelats beslut om befrielse från respektive nedsättning av energi- och koldioxidskatt. Mot angivna bakgrund ställer sig utskottet tveksamt till motionsyrkandena om en nollskatteklass för alkylatbensin som synes innebära att även koldioxidskatten skulle avskaffas.
Som nyss framgått delar utskottet motionärernas allmänna bedömning att det finns skäl att överväga mer långtgående skattelättnader för att stimulera till ökad användning av alkylatbensin. Utskottet anser emellertid att resultatet av främst Naturvårdsverkets uppdrag bör avvaktas innan riksdagen tar någon definitiv ståndpunkt i denna fråga. Motionerna Jo23, Jo24 och Jo25 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring av lagen om kemiska produkter
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,
2. beträffande ytterligare åtgärder för att stimulera användningen av alkylatbensin
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Jo23, 1995/96:Jo24 och 1995/96:Jo25.
res. (m, c, fp, mp)
Stockholm den 26 september 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann- Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m), Hanna Zetterberg (v) och Inger Segelström (s).
Reservation
Ytterligare åtgärder för att stimulera användningen av alkylatbensin (mom. 2)
Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Ola Sundell (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med Som nyss och på s. 4 slutar med det anförda bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna att mer långtgående skattelättnader för alkylatbensin bör övervägas. Efter beredning av ovan nämnda utredningars betänkanden bör regeringen återkomma till riksdagen med sådana förslag. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo23, Jo24 och Jo25 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ytterligare åtgärder för att stimulera användningen av alkylatbensin
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Jo23, 1995/96: Jo24 och 1995/96:Jo25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter skall ha följande lydelse.