Miljöavgifter, m.m.
Betänkande 1990/91:SkU24
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU24
Miljöavgifter, m.m.
Innehåll
1990/91 SkU24
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i proposition 1990/91:90 om en ökning av skatterabatten för blyfri bensin, en justering av miljöklasserna för oljor och en sänkning av skatten för oljor i miljöklasserna 1 och 2. De motioner som behandlas i anslutning till dessa förslag avstyrks av utskottet.
I detta sammanhang behandlar utskottet också ett antal motioner som rör miljöavgifter m.m. för flyget, handelsgödsel, bekämpningsmedel, förpackningar, batterier m.m. samt yrkanden beträffande reklamskatten, reseskatten och hundskatten. Utskottet avstyrker även dessa motioner.
Vid betänkandet har fogats 26 reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen hemställer i proposition 1990/91:90 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
11. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
12. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Regeringens förslag innebär att skatterabatten för blyfri bensin ökas med 7 öre per liter den 1 juli 1991 genom att skatten för blyfri bensin sänks med 3 öre per liter och skatten för övrig bensin höjs med 4 öre per liter.
Vidare föreslås vissa justeringar av de nyligen införda miljöklasserna för oljor samt att skatten för de båda bästa miljöklasserna sänks med 100 kr. per m3. Dessa förändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1990/91:Jo110 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
22. att riksdagen beslutar införa miljöavgift på kadmium i handelsgödsel i enlighet med miljöavgiftsutredningens förslag.
1990/91:Jo119 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på skatt på engångsförpackningar av papp och papper och att skatterna bör införas fr.o.m. den 1 juli 1992,
12. att riksdagen beslutar införa skatt på mjölkförpackningar med 30 öre/kartong fr.o.m. den 1 juli 1992.
1990/91:Jo730 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T207 -- yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre miljöskadliga drivmedel för tunga fordon.
1990/91:Sk52 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om bilbeskattning, bensinskatter och differentiering enligt vad i motionen anförts.
1990/91:Sk53 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo105 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att öka differensen mellan skatten på blyad och oblyad bensin i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att införa skatterabatter på eldningsoljor i miljöklass 1 och 2 i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Sk54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo107 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka skattedifferens mellan oblyad resp. blyad bensin.
1990/91:Sk55 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo110 -- yrkas att riksdagen beslutar om en i förhållande till propositionens förslag ökad differentiering av bensinskatten inklusive moms till 50 öre mellan blyad och oblyad bensin.
1990/91:Sk56 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T82 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att energiskatten för motorbrännolja i miljöklass 3, 2 och 1 fastställs till 700, 400 resp. 100 kr./m3 fr.o.m. den 1 juli 1991,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida justeringar av energiskatt för motorbrännolja.
1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
5. att riksdagen beslutar att bensinskatten skall sänkas.
1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bensinpriset bör sänkas.
1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 50 öre per liter oblyad bensin fr.o.m. den 1 januari 1992.
1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
15. att riksdagen beslutar sänka skatten på oblyad bensin med 50 öre från den 1 januari 1992.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt på flygbränsle enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt på reklam enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.7.
1990/91:Sk606 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av miljöavgifter på bly i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk609 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av lagen (1923:116) om hundregister.
1990/91:Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
7. att riksdagen beslutar att införa en särskild skatt på blyad bensin och att skattenivån för budgetåret 1991/92 sätts till 50 öre/liter,
8. att riksdagen beslutar att höja miljöskatterna/avgifterna för flyget i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift på all betydande fosforförbrukning i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att miljöavgiften på kväve i handelsgödsel höjs till 20 kr./kg kväve för budgetåret 1991/92,
14. att riksdagen beslutar införa miljöavgifter på bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett mer differentierat förslag till miljöavgifter på bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på obevuxen åker i Götaland i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgift på kadmium i fosfatgödsel,
18. att riksdagen beslutar att miljöavgift på klor till klorblekning skall införas i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter på engångsförpackningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgift och återlämningspremie för nickel/kadmiumbatterier, samt att detta införs fr.o.m. den 1 juli 1991.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda miljöskatter och energibeskattning av flyg från den 1 januari 1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,
34. att riksdagen beslutar om fördubbling av reklamskatten från den 1 juli 1991,
35. att riksdagen beslutar att även TV-reklam skall omfattas av reklamskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
36. att riksdagen beslutar att en skatt av 1 krona 20 öre per förpackning skall tas ut på engångsförpackningar av plast eller aluminium utom på förpackningar för flytande mejeriprodukter,
37. att riksdagen hos regeringen begär utredning om beskattning av papp- och pappersförpackningar.
1990/91:Sk629 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T701 -- yrkas att riksdagen beslutar vad i motionen anförts om införande av miljöavgifter, miljöskatter och energiskatter på flygtrafik.
1990/91:Sk632 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av utsläppsavgifter.
1990/91:Sk635 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N233 -- yrkas att riksdagen beslutar om en miljöavgift på papperskonsumtion som skall användas till att garantera ett minimipris på returpapper och till forskning och utveckling av miljövänlig pappersproduktion.
1990/91:Sk652 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som ger kommuner och även Stockholms läns landsting rätt att ta ut särskild skatt på bensin och diesel.
1990/91:Sk655 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierade miljöavgifter.
1990/91:Sk656 av Gunilla Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierad skatt på förpackningar.
1990/91:Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo514 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på förpackningar.
1990/91:Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T231 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter på kväve och fosfor.
1990/91:Sk686 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av landet.
1990/91:Sk690 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en reklamavgift för finansiering av konsumentupplysning.
1990/91:Sk691 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om charterskatten.
1990/91:Sk698 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om miljöavgifter och miljöskatter på utsläpp från industriprocesser bör utredas närmare,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgiftssystem på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från industriprocesser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utveckla ett internationellt miljöavgiftssystem.
1990/91:Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T249 -- yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen snabbt skall undersöka förutsättningarna för att inrätta en infrastrukturskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att införa en flygbränsleavgift, alternativt -skatt i enlighet med motionens förslag.
1990/91:Sk703 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L725 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på reklam.
1990/91:Sk706 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omedelbart avskaffa skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
1990/91:Sk721 av Stig Bertilsson och Ing-Britt Nygren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sänkning av den allmänna reklamskatten.
1990/91:Sk729 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L735 -- yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till differentierad reklamskatteskala enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk731 av Carl Frick och Inger Schörling (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L736 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om att det skall införas en förpackningsskatt på engångsförpackningar för såväl inhemskt producerade som för importvaror, som inte uppfyller kraven i yrkande 3 i motion 1990/91:Jo810.
1990/91:Sk736 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T446 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatten på blyfri bensin.
1990/91:T257 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samlad samhällsekonomisk och fördelningspolitisk översyn av vägtrafikens och bilismens kostnader särskilt avseende glesbygdsbilismen.
Utskottet
Inledning
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö presenterar regeringen mål och riktlinjer för miljöpolitiken, redovisar de åtgärder som vidtagits samt lägger fram förslag till riksdagen. Propositionen och de motioner som väckts med anledning av propositionen har i huvudsak remitterats till jordbruksutskottet, som behandlar ärendet i betänkandet 1990/91:JoU30 Miljöpolitiken.
Regeringens förslag avser bl.a. bensinskatten och den miljöklassning av oljor som tillämpas sedan den 1 januari 1991. Dessa båda förslag har remitterats till skatteutskottet och behandlas nedan tillsammans med ett antal motioner som väckts med anledning av propositionen och under den allmänna motionstiden 1991. Det kan anmärkas att närliggande frågor i flera fall behandlas i jordbruksutskottets betänkande 1990/91:JoU30 Miljöpolitiken.
I propositionen aviseras ett förslag om miljöklasser för nya fordon. Förslaget har numera lagts fram och återfinns i proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordon, m.m. som utskottet behandlar i betänkandet 1990/91:SkU25.
Bensinskatten
I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten för blyfri bensin sänks med 3 öre per liter till 2:37 kr. per liter och att bensinskatten för övrig bensin höjs med 4 öre till 2:68 kr. per liter fr.o.m. den 1 juli 1991. Om även koldioxidskatten inkluderas blir skatten för blyfri bensin 2:95 kr. per liter och för annan bensin 3:26 kr. per liter. Genom förslaget ökar rabatten för den blyfria bensinen från nuvarande 24 öre per liter till 31 öre per liter. Mot konsument förstärks skillnaden av att mervärdeskatt tas ut på bensinen. Härigenom ökar skillnaden till 39 öre per liter.
I motion Sk53 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att skatten för blyfri bensin i stället sänks med 26 öre per liter så att rabatten blir 50 öre per liter. Också i motionerna Sk371 (yrkande 5) av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), Sk391 (yrkande 5) av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), Sk395 (yrkande 6) av Rolf Clarkson m.fl. (m), Sk424 (yrkande 15) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk736 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) framställs yrkanden om en sänkning av bensinskatten för blyfri bensin. Dessa yrkanden avser en sänkning med 50 öre per liter. I motion Sk55 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att rabatten för blyfri bensin fastställs till 40 öre per liter vilket ger en rabatt mot konsument på 50 öre. Förändringen skall enligt motionärerna vara statsfinansiellt neutral. I motion Sk54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att den i propositionen föreslagna skillnaden inte är tillräcklig med tanke på att trafiken är den dominerande källan när det gäller blyutsläpp. I motion Sk625 (yrkande 7) av Roy Ottosson m.fl. (mp) understryker motionärerna att vägtrafiken inte står för sina miljökostnader och yrkar att riksdagen slopar rabatten för blyfri bensin och i stället inför en särskild skatt på blyad bensin om 50 öre per liter.
Enligt utskottets mening är det viktigt att utvecklingen mot en ökad användning av blyfri bensin fortsätter. Sedan en tid saluförs blyfri bensin med oktantalet 98. Då denna bensin är förhållandevis kostsam att framställa är den cirka 7 öre dyrare än motsvarande blyad bensin trots att rabatten för blyfri bensin för närvarande uppgår till 30 öre inkl. mervärdeskatt. Om den differentierade bensinskatten skall ge önskad effekt på försäljningen av blyfri bensin och därmed påskynda utvecklingen och användningen av sådan bensin fordras att differentieringen slår igenom också i prissättningen på bensin. Det är därför enligt utskottets mening motiverat att ytterligare öka skillnaden mellan blyfri och övrig bensin. Den i propositionen föreslagna ökningen på 7 öre ger en ökning av rabatten mot konsument om 9 öre per liter och framstår enligt utskottets mening som välavvägd. Ökningen bör genomföras på ett sådant sätt att den är statsfinansiellt neutral. För närvarande är närmare hälften av all bensin som säljs blyfri och andelen ökar. Som föreslås i propositionen bör skatten för blyfri bensin därför sänkas med 3 öre per liter och skatten för övrig bensin höjas med 4 öre per liter. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker motionerna.
I flera motioner tas också upp frågor om en regional differentiering av bensinskatten. I motion Sk652 av Roy Ottosson m.fl. (mp) framhåller motionärerna att bilen vållar mycket problem i tätbefolkade områden samtidigt som beroendet av bilen som transportmedel är stort i glesbygdsområden och hemställer att riksdagen begär ett förslag som innebär att kommuner och landsting får rätt att ta ut skatt på bensin och diesel. I motion Sk655 av Ove Karlsson m.fl. (s) framhåller motionärerna att utrymmet för miljöskatter är större i de ekonomiskt starka storstadsregionerna samt landsbygdsbefolkningens beroende av bilen. Motionärerna hemställer att riksdagen ger regeringen till känna att försök bör göras med någon form av regionalt differentierade miljöavgifter. I motion Sk686 av Ulla Orring (fp) och i motion T257 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) begärs en översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av landet och i motion Sk52 av Lars Bäckström m.fl. (v) begärs en utredning som syftar till att omvandla fordonsskatten till en regionalt differentierad bensinskatt.
Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om en regionalt differentierad bensinskatt med hänvisning till de praktiska problem som en sådan skulle föra med sig. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.
Miljöklassindelningen av oljor
Fr.o.m. den 1 januari 1991 tas allmän energiskatt ut för i princip alla oljeprodukter. Dessa delas in i tre miljöklasser beroende på innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt kokintervall. Vanlig diesel och villaolja hänförs normalt till miljöklass 3. I denna klass är den allmänna energiskatten 540 kr. per m3. I miljöklass 1 och 2 är skatten reducerad till 190 resp. 390 kr. per m3. Den 1 januari 1991 infördes en koldioxidskatt. Denna uppgår till 720 kr. per m3 för de nu aktuella oljeprodukterna. Härtill kommer en särskild svavelskatt för oljeprodukter som har en svavelhalt över en tiondels viktprocent. Svavelskatten uppgår till 27 kr. per m3 och tiondels viktprocent svavel.
I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten i miljöklasserna 1 och 2 sänks med 100 kr. den 1 januari 1992. Vidare föreslås vissa justeringar av miljökraven. För att säkra styrningen mot önskvärda kvaliteter kompletteras de nuvarande kraven vad avser svavelhalt och halt av aromatiska kolväten samt kokintervall med ytterligare tre krav. Dessa avser halten av polycykliska aromatiska kolväten, naturlig tändvillighet och densitet. Vidare skärps svavelkravet i miljöklass 2 till 0,005 viktprocent för att bränslet i denna miljöklass skall passa vissa s.k. LETT-fordon (lågemitterande tunga tätortsfordon) som finns i produktion. LETT-normerna innebär en reduktion av kolväte- och kväveoxidutsläppen med cirka 50% och en partikelreduktion med 80% jämfört med dagens tunga dieseldrivna bilpark. I miljöklasserna 1 och 2 anges kokintervallet för en storhet som är mättekniskt enklare och mer tillförlitlig. Samtidigt höjs den övre gränsen för kokintervallet något i miljöklass 2 vilket bidrar till att branschen kan ta fram större volymer av denna kvalitet.
I motion Sk53 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att rabatten för miljöklasserna 1 och 2 höjs med 100 kr. per m3, vilket överensstämmer med propositionens förslag. I motion Sk56 (yrkande 1) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar motionärerna att den allmänna energiskatten för vanlig diesel och villaolja (miljöklass 3) höjs till 700 kr. per m3, att skatten för miljöklass 2 höjs till 400 kr. per m3 och att skatten för miljöklass 1 sänks till 100 kr. per m3. Enligt motionärerna bör skatteuttaget justeras årligen så att det genomsnittliga uttaget är 540 kr. per m3 (yrkande 2). I motion Jo730 (yrkande 8) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att mindre miljöfarliga dieselkvaliteter med svavelhalter under 0,001 viktprocent bör gynnas skattemässigt.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot den föreslagna förändringen av kraven för miljöklasserna 1 och 2 och tillstyrker därför propositionen i denna del.
När det gäller förslaget om en sänkning av skatten för oljor i miljöklasserna 1 och 2 med 100 kr. per m3 delar utskottet föredragande statsrådets bedömning att skatteskillnaden bör vara så stor att den kan utgöra en pådrivande faktor för de skattskyldiga bolagen att inrikta produktionen mot bättre bränslen och säkerställa tillgången på oljor av den kvalitet som hänförs till miljöklass 2. Den föreslagna sänkningen framstår enligt utskottets mening som lämplig. Det finns således inte någon anledning att som föreslås i motion Sk56 kraftigt höja den allmänna energiskatten på vanlig diesel- och villaolja för att få till stånd en tillräcklig skillnad. Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk56 yrkandena 1 och 2 och tillstyrker propositionen även i denna del. Då syftet med motion Sk53 yrkande 2 tillgodosetts genom propositionens förslag avstyrker utskottet även detta yrkande.
Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till ett tillkännagivande om behovet att skattemässigt gynna mindre miljöfarliga bränslen. Utskottet avstyrker därför även motion Jo730 yrkande 8.
Flygets beskattning, m.m.
I motion Sk433 (yrkande 23) av Lars Werner m.fl. (v) hemställer motionärerna att riksdagen begär ett förslag som innebär att flygbränsle beskattas efter samma regler som fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1991, och i motion Sk702 (yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att riksdagen fattar beslut om en flygbränsleskatt för att på det sättet finansiera en av motionärerna föreslagen fond för järnvägsinvesteringar.
Enligt utskottets uppfattning medger inte de regler som gäller för det internationella flyget att flygbränsle beskattas. Då delar av den nationella flygplansflottan har möjlighet att ekonomitanka utomlands blir härigenom också utrymmet för en beskattning av inrikesflygets bränsle begränsat. Utskottet är av dessa skäl inte berett att tillstyrka att det införs en flygbränsleskatt och avstyrker därför motionerna Sk433 yrkande 23 och Sk702 yrkande 2.
I motion Sk702 (yrkande 1) har motionärerna också framställt ett yrkande om en infrastrukturskatt på särskilt lönsamma företag som ett led i finansieringen av den angivna fonden för järnvägsinvesteringar.
Utskottet ser inte någon anledning att tillstyrka en sådan beskattning och avstyrker därför även motion Sk702 yrkande 1.
I motionerna Sk625 (yrkande 8) av Roy Ottosson m.fl. (mp), Sk627 (yrkande 30) av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk629 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att flyget skall energibeskattas genom landningsavgifter och att miljöskatten på inrikesflygets utsläpp av koldioxid, kväveoxid och kolväten skall höjas.
Enligt vad utskottet erfarit pågår det ett arbete med att ta fram ekonomiska styrmedel för flyget. Miljöskatten på inrikesflygets avgasutsläpp, som så sent som den 1 januari 1991 kompletterats med en koldioxidskatt, har enligt vad som framgår av propositionen fått positiva effekter i form av minskade emissioner och minskat buller. Samtidigt föreligger förslag från luftfartsverket och miljöavgiftsutredningen som innebär att Sverige skall använda sig av de landningsavgifter som den internationella regleringen medger och differentiera dessa med hänsyn till flygplanens avgasutsläpp och bulleregenskaper. Av de överväganden som redovisas i propositionen framgår emellertid att den internationella regleringen bedöms lägga hinder i vägen också för ett genomförande av förslaget om avgasrelaterade landningsavgifter. När det gäller inrikesflyget anförs i propositionen att den utveckling mot mer avreglerade former inom flyget som påbörjats kan förväntas medföra att det behövs ett mer förfinat avgiftssystem än det nuvarande. De framlagda förslagen kräver enligt regeringens ställningstagande ytterligare utredning, och luftfartsverket har enligt vad som framgår fått i uppdrag dels att utreda och lämna förslag till ekonomiska styrmedel beträffande inrikesflyget, dels att inom den Europeiska civila luftfartsorganisationen (ECAC) och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) driva frågan om ekonomiska styrmedel också för utrikesflyget.
Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka de aktuella motionsyrkandena utan anser att luftfartsverkets utredning bör avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk625 yrkande 8, Sk627 yrkande 30 och Sk629.
Gödselmedelsavgiften
Enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel tas avgift ut med 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i gödselmedel. Avgiften motsvarar cirka 10% av priset. Handelsgödsel är också belagd med en prisregleringsavgift. Denna har höjts med 30% den 23 oktober 1990. Avgiften planeras sänkas med 20% den 1 juli 1992 som ett led i jordbrukets avreglering.
I motion Sk706 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkar motionärerna att skatten på handelsgödsel avskaffas. Motionärerna framhåller att beskattningen leder till en felaktig resursanvändning, att negativa miljöeffekter bara uppkommer om medlen används felaktigt och att detta inte förhindras genom ett högt pris. I motion Sk625 (yrkande 13) av Roy Ottosson m.fl. (mp) framhåller motionärerna att skatten på kväve i handelsgödsel bör höjas kraftigt som en följd av jordbrukets avreglering med slopade prisregleringsavgifter. De yrkar att skatten höjs till 20 kr. per kg. Avsikten är att skatten skall återföras till bönderna genom ett generellt arealbidrag. I motion Jo110 (yrkande 22) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar införa en skatt på kadmium med den utformning som övervägts av miljöavgiftsutredningen. Enligt motionärerna är denna åtgärd den mest kostnadseffektiva när det gäller att minska spridningen av kadmium till åkermark. I motion Sk625 (yrkande 17) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöavgift på 50 kr. per kg kadmium i handelsgödsel bör införas den 1 januari 1992.
Enligt vad som framgår av propositionen (s. 442 f.) bedöms riksdagens delmål om en tioprocentig minskning av användningen av handelsgödsel under perioden 1986--1992 kunna nås som en följd av det livsmedelspolitiska beslutet, höjda prisregleringsavgifter och ett lägre gödseloptimum. En slutlig redovisning skall göras av lantbruksstyrelsen senast den 12 december 1991. Om delmålet då inte anses kunna nås skall lantbruksstyrelsen lämna förslag till ytterligare åtgärder. En miljöskatt på handelsgödsel bör enligt propositionen övervägas när prisregleringsavgifterna slopas. Dessförinnan skall det utredas om en skatt är lämplig och vilken nivå som är kostnadseffektiv för att få till stånd en minskning av kväveläckaget. En särskild utredare kommer att (prop. s. 451) tillkallas för att utreda behov, möjligheter och konsekvenser av att införa ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel när prisregleringssystemet upphör.
Av det anförda framgår att frågan om en ändrad utformning av gödselmedelsavgiften och om en avgift på kadmium i handelsgödsel är föremål för överväganden inom regeringskansliet och kommer att utredas. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att tillstyrka något av de aktuella motionsyrkandena utan avstyrker dessa.
Obevuxen åkermark
Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande (1990:59) Sätt värde på miljön behandlat frågan om styrmedel för att hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt för att minska växtnäringsläckaget. De metoder som övervägts är dels kvantitativa restriktioner, dels en avgift på obevuxen åkermark. Målsättningen har varit att öka andelen höst- och vinterbevuxen åkermark på främst Götalands och Svealands slättbygder.
I motion Sk625 (yrkande 16) av Roy Ottosson m.fl. (mp) tar motionärerna upp miljöavgiftsutredningens förslag om en minskning av kväveläckaget genom en miljöavgift på åker som är obevuxen vintertid. De hemställer att riksdagen fattar beslut om en miljöskatt om 100 kr. per ha och månad i Götalands kustbygder och om 70 kr. per ha och månad i Götalands övriga jordbruksbygder. Skatten skall återföras till jordbruket genom bidrag till mellangrödor.
Av propositionen framgår att krav på att viss procent av åkermarken skall hållas bevuxen i Götaland höst- och vintertid kommer att genomföras senast år 1994. Regeringen har vidare föreslagit att 14,8 milj.kr. anvisas för information samt försöks- resp. utvecklingsverksamhet rörande höst- och vinterbevuxen åkermark för perioden 1991/92--1993/94. Jordbruksutskottet har tillstyrkt förslaget.
Av det anförda framgår att det inte längre är aktuellt med en avgift för obevuxen åker. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk668 (yrkande 2, delvis) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att en miljöavgift på kväveutsläpp från avloppsreningsverk bör införas.
Utskottet anser att reningsgraden i de kommunala avloppsverken lämpligen bör styras på annat sätt än genom att de beläggs med miljöavgifter på sina utsläpp. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk632 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att de kommunala VA-avgifterna bör kompletteras med en utsläppsavgift för enskilda hushåll och företag med bristfällig eller obefintlig rening av avloppsvatten.
Frågan huruvida en enskild fastighet bör vara ansluten till reningsverk eller inte och frågan om kostnader som vållas av företag med särskilt svåra utsläpp bör enligt utskottets mening i första hand kunna lösas inom ramen för den nuvarande VA-lagstiftningen. Utskottet anser inte att den föreslagna utsläppsavgiften utgör något kostnadseffektivt alternativ till sådana lösningar och avstyrker därför motionen.
Bekämpningsmedel
I motion Sk706 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkar motionärerna att skatten på bekämpningsmedel avskaffas. I motion Sk625 (yrkandena 14 och 15) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att den nuvarande skatten på bekämpningsmedel utvecklas så att en högre avgift läggs på farligare substanser och så att avgiften omfattar även andra bekämpningsmedel än sådana som används i jordbruk. Skatten skall återföras till jordbruket resp. tillfalla en särskild miljöfond.
Av propositionen framgår att kemikalieinspektionen får i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket pröva möjligheten att införa differentierade miljöavgifter i förhållande till medlens farlighet och risken med deras användning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1992. Utskottet anser att resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas och avstyrker därför motionen.
Fosfor i tvättmedel
I två motioner framställs yrkanden om miljöskatter på fosfor i tvättmedel. I motion Sk625 (yrkande 12) av Roy Ottosson m.fl. (mp) hemställs att riksdagen begär förslag om en skatt på all betydande fosforförbrukning, och i motion Sk668 (yrkande 2, delvis) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt bör införas på fosfor i tvättmedel.
De flesta större reningsverken har i dag en väl fungerande fosforreduktion på 90--95%. Utsläpp av fosfor från enskilda avloppsanläggningar i glesbygd och fritidshusområden kan dock utgöra ett problem när de inte är anslutna till reningsverk med fullgod fosforrening. Regeringen anser därför enligt vad som framgår av propositionen att tillsynen över dessa anläggningar måste intensifieras. Frågan om fosfor i tvättmedel i mjölkrum har utretts av naturvårdsverket (prop. s. 444). Den totala fosformängden från denna källa är ca 150 ton per år. Naturvårdsverket anser att direkta rekommendationer om en övergång till fosforfattiga eller fosforfria tvättmedel i mjölkrum inte bör ges innan ersättningskemikalierna för fosfor och tilltänkta diskmedels miljöpåverkan utretts tillfredsställande. I övrigt bör enligt regeringen (prop. s. 225) en informationskampanj om behovet och möjligheterna att övergå till fosfatfria tvättmedel genomföras för att förbättra situationen i glesbygdsområden.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl att nu överväga att införa en allmän avgift på fosfor, och utskottet avstyrker därför motionerna.
Industriprocesser och klor
I motion Sk625 (yrkande 18) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att det införs en miljöavgift på klor som används för blekning. I motion Sk698 av Roy Ottosson m.fl. (mp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att frågan om ett miljöskatte- eller miljöavgiftssystem för industrin bör utredas (yrkande 1) och hemställer att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om miljöavgifter på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i processindustrin (yrkande 2). Motionärerna begär också ett tillkännagivande om vikten av att frågan om ett sådant miljöavgiftssystem tas upp i internationella sammanhang (yrkande 3).
Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:59) Sätt värde på miljön analyserat frågan om en svavelskatt på processindustrins utsläpp av svavel och om en utvidgning av avgiften på utsläpp av kväveoxider till industriella processer och har därvid funnit att miljöavgifter av den aktuella storleken skulle innebära kännbara konsekvenser för de branscher som berörs. Utredningen förordar därför att styrningen i stället sker genom skärpta krav vid prövningen enligt miljöskyddslagen. Av propositionen framgår att regeringen ansluter sig till denna bedömning och avser att meddela riktlinjer för prövningen enligt miljöskyddslagen av industriella utsläpp som innebär att åtgärder skall vidtas upp till en kostnad av 30 kr. per kg svavel och 40 kr. per kg kväveoxid. När det gäller skogsindustrins utsläpp av klororganisk substans bedömer regeringen att en avgift måste sättas så högt att det inte kan uteslutas att den försvagar branschens lönsamhet och konkurrensförmåga. Då utvecklingen varit gynnsam när det gäller begränsningar av dessa utsläpp anser regeringen att det inte är nödvändigt att föreslå en sådan avgift. Regeringen har dock för avsikt att noga följa utvecklingen för att förvissa sig om att utsläppen fortsätter att minska på önskvärt sätt. Naturvårdsverket ges i uppdrag att upprätta och genomföra ett tioårigt program för översyn av industrins utsläppsvillkor i syfte att till år 2000 minska utsläppen ned till sådana nivåer att miljön inte tar skada och att hälsan inte påverkas.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller valet av styrmedel för industrins processer och avstyrker därför motionsyrkandena.
Förpackningar, m.m.
I flera motioner framställs yrkanden om införande eller utredning av olika former av miljöskatter på förpackningar. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk656 av Gunilla Andersson och Bengt Silfverstrand (s), Sk666 (yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (v), Sk625 (yrkande 22) av Roy Ottosson m.fl. (mp), Sk627 (yrkandena 36 och 37) av Inger Schörling m.fl. (mp), Sk731 av Carl Frick och Inger Schörling (mp) och Jo119 (yrkandena 11 och 12) av Inger Schörling m.fl. (mp).
Utredningen om åtgärder och styrmedel för att påverka tillverkning, distribution, användning och kvittblivning av förpackningar har i ett delbetänkande lagt fram ett förslag om en ökad differentiering av den nuvarande skatten på dryckesförpackningar. Med anledning av en utveckling inom EG på senare tid där tillverkare, distributörer och handel görs ansvariga för insamling och återvinning av avfall har regeringen i tilläggsdirektiv givit utredningen i uppdrag att utarbeta ett principförslag om ett sådant ansvar vad gäller returhantering och återvinning av förpackningar. Utskottet anser att detta förslag bör avvaktas innan ställning tas till frågan om styrmedel för förpackningar och avstyrker i avvaktan härpå de nu aktuella motionerna.
I motion Sk635 av Rolf L Nilson m.fl. (v) yrkar motionärerna att det införs en miljöskatt på papperskonsumtion för att på det sättet garantera ett minimipris på returpapper.
Utskottet konstaterar att propositionen innehåller ett förslag om ekonomiska styrmedel för att få till stånd en bättre avfallsåtervinning. Förslaget innebär att kommunerna får möjlighet att differentiera avfallstaxorna för att på det sättet stimulera till källsortering och återvinning av avfall. Det förslag om en avfallsavgift som miljöavgiftsutredningen lagt fram i sitt slutbetänkande (1990:59) Sätt värde på miljön har mött praktiska och principiella invändningar. Det framgår att regeringen anser att de differentierade kommunala avfallstaxorna kan behöva kompletteras med ytterligare styrmedel och därför avser att överväga hur sådana styrmedel kan utformas. Enligt utskottets mening bör effekten av de föreslagna åtgärderna samt regeringens fortsatta överväganden nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen.
Nickel/kadmiumbatterier
I motion Sk625 (yrkande 23) av Roy Ottosson m.fl. (mp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att en miljöavgift och återlämningspremie för nickel/kadmiumbatterier bör införas den 1 juli 1991.
Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att höja den nuvarande batteriavgiften den 1 januari 1992 till en nivå motsvarande 30 öre per gram batterivikt. Nivån är avpassad för att en återlämningspremie skall kunna lämnas, och regeringen avser att efter överläggningar med bl.a. företrädare för branschen återkomma till riksdagen med förslag till villkor för ekonomisk ersättning för sådana premieutbetalningar och lagstiftning som kan behövas.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringens förslag i saken avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.
Bly i hagel och sänken
I motion Sk606 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i Vårgårda (c) hemställer motionärerna att riksdagen begär ett förslag om miljöavgifter på bly i hagel och sänken.
Sedan kemikalieinspektionen och naturvårdsverket i rapporten Begränsningsuppdraget föreslagit ett förbud mot blyhagel fr.o.m. den 1 januari 1996 har jakt- och skytteorganisationer förklarat att de avser att ta initiativ till en frivillig övergång till järnhagel. Av propositionen framgår att regeringen kommer att träffa överenskommelser om en sådan avveckling i samråd med jägarintressen och naturvårdsintressen. När det gäller jakt i våtmarker och andra känsliga områden är avsikten att avvecklingen skall ske under de närmaste åren, och i övrigt bör övergången enligt regeringens bedömning vara genomförd i början av 2000-talet. Anledningen till den förhållandevis långa övergångstiden är att huvuddelen av hagelvapnen måste bytas ut. Problemet med bly i sänken har uppmärksammats inom sportfisket genom olika lokala förbud, och sportfiskarnas förbund har utfärdat rekommendationer till sina medlemmar att använda blyfria sänken.
Enligt utskottets mening bör den angivna utvecklingen med en frivillig avveckling av användningen av blyhagel och blysänken nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.
Reklamskatten
I flera motioner framställs yrkanden beträffande reklamskatten. I motion Sk721 av Stig Bertilsson och Ing-Britt Nygren (m) begärs en sänkning av skatten, och i motionerna Sk433 (yrkande 27) av Lars Werner m.fl. (v), Sk703 av Elisabeth Persson m.fl. (v) och Sk627 (yrkandena 34 och 35) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs en höjning och utvidgning av skatten. I motion Sk729 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) hemställs att skatten differentieras med hänsyn till utformning och distributionssätt. I motion Sk690 av Yngve Wernersson (s) begärs att reklamen påförs en ytterligare skatt för finansiering av konsumentupplysning.
Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte har varit att förenkla administrationen av reklamskatten. Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17) Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta behandlingen av reklamskatteutredningens betänkande bör avvaktas och är därför inte berett att tillstyrka något av de aktuella motionsyrkandena utan avstyrker dessa.
Reseskatten
I motion Sk691 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) yrkar motionärerna att den nuvarande reseskatten på 300 kr. per passagerare vid charterflygning till utländsk ort omformas till en procentavgift så att den inte missgynnar korta resor.
Utskottet anser att praktiska och administrativa skäl lägger hinder i vägen för en sådan utformning av skatten och avstyrker därför motionen.
Hundskatten
Enligt 7§ hundskattelagen åligger det varje kommun att föra ett hundskatteregister över anmälda innehav av skattepliktiga hundar. Kommunerna har rätt att själva bestämma hundskattens storlek.
I motion Sk609 av Tom Heyman (m) begär motionären ett tillkännagivande om att lagen om hundregister bör slopas. Enligt motionären har det genom en dom i kammarrätten nu fastslagits att kommunerna inte har rätt att sätta hundskatten till 0kr. utan att de måste ta ut skatt motsvarande kostnaden för registret.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande yrkanden, senast i betänkandet 1989/90:SkU6 om hundskatt, framhållit att ett huvudsyfte med hundregistret och hundskatten är att säkerställa en tillfredsställande registrering av hundbeståndet i landet och har därför inte varit berett att medverka till en omprövning av kommunernas åligganden i detta hänseende. Vad motionären anfört föranleder inte något ändrat ställningstagande och utskottet avstyrker därför motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bensinskatten att riksdagen bifaller proposition 1990/91:90 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 1, 1990/91:Sk54, 1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15, 1990/91:Sk625 yrkande 7 och 1990/91:Sk736, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (v) res. 4 (mp) s.y. 1 (c)
2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk52, 1990/91:Sk652, 1990/91:Sk655, 1990/91:Sk686 och 1990/91:T257, res. 5 (v) res. 6 (mp)
3. beträffande miljöklassindelningen av oljor att riksdagen bifaller proposition 1990/91:90 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 2, 1990/91:Sk56 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Jo730 yrkande 8, res. 7 (mp)
4. beträffande flygbränsle att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 23 och 1990/91:Sk702 yrkande 2, res. 8 (v)
5. beträffande infrastrukturskatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk702 yrkande 1, res. 9 (v)
6. beträffande landningsavgifter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i denna del, 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del, res. 10 (mp) -- delvis s.y. 2 (v) -- delvis
7. beträffande miljöskatten på inrikes flyg att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i denna del, 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del, res. 10 (mp) -- delvis s.y. 2 (v) -- delvis
8. beträffande gödselmedelsavgiften att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 13 och 17, 1990/91:Sk706 i denna del och 1990/91:Jo110 yrkande 22, res. 11 (m) res. 12 (fp) res. 13 (mp)
9. beträffande obevuxen åkermark att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk625 yrkande 16, res. 14 (mp)
10. beträffande miljöavgift på avloppsreningsverk att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna del, res. 15 (mp)
11. beträffande utsläppsavgift att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk632,
12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 14 och 15 och 1990/91:Sk706 i denna del, res. 16 (m) res. 17 (mp)
13. beträffande fosfor i tvättmedel att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 12 och 1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna del, res. 18 (mp)
14. beträffande industriprocesser och klor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 18 och 1990/91:Sk698 yrkandena 1--3, res. 19 (mp)
15. beträffande förpackningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22, 1990/91:Sk627 yrkandena 36 och 37, 1990/91:Sk656, 1990/91:Sk666 yrkande 2, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11 och 12, res. 20 (v) res. 21 (mp)
16. beträffande miljöskatt på papperskonsumtion att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk635, res. 22 (v)
17. beträffande nickel/kadmiumbatterier att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk625 yrkande 23, res. 23 (mp)
18. beträffande bly i hagel och sänken att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk606,
19. beträffande reklamskatten att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 27, 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35, 1990/91:Sk690, 1990/91:Sk703, 1990/91:Sk721 och 1990/91:Sk729, res. 24 (v) res. 25 (mp)
20. beträffande reseskatten att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk691,
21. beträffande hundskatten att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk609, res. 26 (m, fp, c)
22. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till 11. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, 12. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Stockholm den 14 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne Andersson i Gislaved (s), Maggi Mikaelsson (v) och Rune Berglund (s).
Reservationer
1. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att regeringens förslag är otillräckligt. I dag är priset på blyfri högoktanig bensin 7 öre högre än priset för motsvarande blyade bensin. Regeringen föreslår att skatterabatten för blyad bensin ökar med 7 öre (9 öre inkl. moms). Detta innebär att priset på blyfri högoktanig bensin kommer ner på ungefär samma nivå som den blyade bensinen. Vi anser att prisskillnaden måste ökas ytterligare för att fler konsumenter skall stimuleras till att övergå till oblyad bensin.
Prisskillnaden bör enligt vår mening vara 50 öre per liter. Vårt förslag innebär att även oblyad bensin med högre oktantal blir konkurrenskraftig i förhållande till motsvarande blyade bensin. Denna åtgärd kan också påskynda övergången till katalytiskt avgasrenade bilar.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk53 yrkande 1.
dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del hemställt
1. beträffande bensinskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk53 yrkande 1, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15, 1990/91:Sk736 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54, 1990/91:Sk55 och 1990/91:Sk625 yrkande 7 beslutar sänka bensinskatten för blyfri bensin med 26 öre per liter,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "2 kronor 64 öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot orden "2 kronor 14 öre" på två ställen.
2. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
För att ytterligare stimulera övergången från blyad till blyfri bensin vill vi öka prisskillnaden till 50 öre inklusive moms. Skillnaden i bensinskatt bör således vara 40 öre per liter.
Förändringen bör genomföras på ett sådant sätt att den varken ökar eller minskar statens inkomster av bensinskatt och således vara statsfinansiellt neutral. Eftersom den blyfria bensinen svarar för närmare hälften av försäljningen bör sänkningen av skatten för blyfri bensin vara förenad med en lika stor höjning av skatten för blyad bensin. Regeringens förslag om en höjning med 4 öre för blyad bensin och en sänkning med 3 öre för oblyad bensin är således överfinansierat.
Enligt vår mening bör således skatteskillnaden ökas med 16 öre i stället för med 7 öre och förändringen fördelas lika mellan den blyfria och den blyade bensinen. Vi tillstyrker därför motion Sk55.
dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del hemställt
1. beträffande bensinskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk55, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15, 1990/91:Sk736 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54, 1990/91:Sk53 yrkande 1 och 1990/91:Sk625 yrkande 7 beslutar sänka bensinskatten för blyfri bensin med 8 öre och höja bensinskatten för blyad bensin med samma belopp,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "2 kronor 72 öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot orden "2 kronor 32 öre" på två ställen.
3. Bensinskatten (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser inte att den av regeringen föreslagna skatterabatten för blyfri bensin är tillräcklig. Vänsterpartiet har i tidigare sammanhang föreslagit att skillnaden i bensinskatt mellan blyad resp. oblyad bensin skall öka med 10 öre. Vi menar fortfarande att det är en rimlig ökning.
Regeringens förslag om en ökad skillnad på endast 7 öre är inte tillräckligt med tanke på att blyutsläppen från trafiken fortfarande är den dominerande källan och så kommer att förbli under lång tid. Bly har redan i låga doser mycket negativ inverkan på allt levande varför differensen bör tas ut som en höjd skatt på blyad bensin.
Vänsterpartiets förslag i motion Sk54 bör bifallas och riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om att skatteskillnaden bör vara 34 öre plus moms per liter.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande bensinskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk54 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 1, 1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15, 1990/91:Sk625 yrkande 7 och 1990/91:Sk736 dels bifaller proposition 1990/91:90 i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna att rabatten för blyfri bensin bör vara 34 öre.
4. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Vi inom miljöpartiet anser att full hänsyn inte tagits till miljökostnaderna i kostnadsansvaret för vare sig bensinskatten eller kilometerskatten. Såväl försurningen som skador på byggnadsverk och växtlighet tilltar. Vägtrafikens utsläpp sker dessutom inne i tättbebyggda områden och drabbar därmed såväl människors hälsa som byggnader värre än vad utsläpp från t.ex. fjärrvärmeverk gör. Vi har därför i annat sammanhang föreslagit att vägtrafikens utsläpp belastas med högre miljöavgifter för utsläpp av kväveoxid resp. kolväte.
Det är angeläget att snabbt få bort miljögiftet bly ur bensin. Blyfri bensin är också en förutsättning för effektiv rening. Högoktaniga blyfria bensinkvalitéer finns numera att tillgå.
Skatteskillnaden mellan blyad och oblyad bensin kan sägas utgöra en särskild blyskatt. Skillnaden är i dag 24 öre per liter och är egentligen en rabatt för blyfri bensin. Enligt de förslag som vi lagt fram skall blyad bensin beläggas med en extra miljöavgift på 50 öre per liter. Avsikten är att avgiftsmedlen skall tillfalla en särskild kollektivtrafikfond för investeringar i markbunden och miljöanpassad kollektivtrafik. Genom avgiften på bly i bensin blir den nuvarande skatterabatten på blyfri bensin obehövlig och kan tas bort.
Enligt min mening bör riksdagen begära ett förslag om en sådan särskild miljöavgift på bly i bensin. I avvaktan på regeringens förslag bör bensinskatten för blyad bensin höjas med 50 öre och den nuvarande rabatten för blyfri bensin slopas.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk625 yrkande 7.
dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del hemställt
1. beträffande bensinskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande 7, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54, 1990/91:Sk53 yrkande 1, 1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15 och 1990/91:Sk736 dels hos regeringen begär förslag om en särskild miljöavgift på bly i bensin i enlighet med vad som anförts, dels beslutar höja bensinskatten med 24 öre för blyfri bensin och med 50 öre för blyad bensin,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "3 kronor 14 öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot orden "2 kronor 64 öre" på två ställen.
5. Regionalt differentierad bensinskatt (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att bilismen skall bära sina totala kostnader. Där ingår också de skador på miljön som orsakas av bilismen. Av de skatter som i dag tas ut inom vägtrafiksektorn är det få som riktar sig mot själva användandet av fordonet. Ett skattesystem som i högre grad inriktas mot bränslepriset skulle få till följd att kollektiva transporter gynnades liksom fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik. Detta förutsätter dock regionala skillnader i bensinpriset så att de delar av landet där bilen är det enda alternativet inte missgynnas. Ofta är det dessutom långa avstånd i dessa delar.
Vänsterpartiet föreslår att fordonsskatten halveras och att bensinskatten och kilometerskatten höjs i motsvarande grad. Det motsvarar en bensinskattehöjning med 25 öre vilket innebär en höjning av bensinpriset med ca 30 öre (inkl. momseffekt). En utgångspunkt bör vara att bensinskatten skall vara högre i storstadsregionerna än i övriga landet och att de områden där ingen fordonsskatt utgår undantas från bensinskattehöjning.
Vänsterpartiet menar att en förändring av bensinbeskattningen i ovanstående riktning bättre skulle motsvara biltrafikens samhällsekonomiska kostnader. Ett sådant system skulle dessutom ge positiva miljöeffekter och regionala effekter. Innan en sådan förändring kan träda i kraft fordras dock ytterligare beredningsarbete för att ta fram konkreta regler för systemets utformning så att hänsyn kan tas till eventuella gränsdragningsproblem.
En särskild utredning med denna uppgift bör tillsättas av regeringen, och riksdagen bör ge regeringen detta till känna.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk52 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk652, 1990/91:Sk655, 1990/91:Sk686 och 1990/91:T257 hos regeringen begär en utredning om bilbeskattning, bensinskatter och differentiering i enlighet med vad som anförts.
6. Regionalt differentierad bensinskatt (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Biltrafiken orsakar olika problem och olika mycket problem i olika delar av landet. I vissa storstäder är biltrafiken så intensiv att företag och enskilda gör stora förluster enbart på grund av dålig framkomlighet. På sådana platser blir också luftföroreningarna från bilarna så koncentrerade att det blir hälsovådligt. Luftföroreningsskador på fasader, friser m.m. brukar också synas tydligt i sådan stadsmiljö. Där är det mycket angeläget att minska biltrafiken. I andra delar av landet har vi glesbygder där man är beroende av bil för att komma till affär och skola. Det finns således goda skäl att ha olika bensin- och dieselskatt i olika delar av landet.
Vi inom miljöpartiet menar att landsting och kommuner bör ges rätt att ta ut skatt på trafik och drivmedel. Intäkterna från denna extra skatt torde bäst användas för reparation av miljöskador, sjukvård, investeringar i kollektivtrafik m.m. av kommunerna.
Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag som innebär att kommuner och landsting får en sådan rätt. Jag tillstyrker därför motion Sk652.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk652 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk52, 1990/91:Sk655, 1990/91:Sk686 och 1990/91:T257 hos regeringen begär ett förslag som innebär att kommuner och landsting får rätt att ta ut särskild skatt på bensin och diesel.
7. Miljöklassindelningen av oljor (mom. 3 och mom.22 i motsvarande del)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag ansluter i hög grad till det förslag som vi inom miljöpartiet de gröna lade fram i höstas med anledning av proposition 1990/91:19 om ändring i lagen om allmän energiskatt, m.m. (jfr bet. 1990/91:SkU2). Förslaget är emellertid inte tillräckligt långtgående och innebär dessutom att skattenivån för oljor sänks.
I motion Sk56 föreslår motionärer från miljöpartiet de gröna att skillnaden mellan miljöklasserna görs större och att detta sker vid ett oförändrat totalt skatteuttag. Regeringens förslag innebär att skatteuttaget sänks. Enligt motionärerna motsvarar den av dem förslagna skillnaden bättre de faktiska skillnaderna i kostnader för de berörda bränslena och gynnar härigenom en ökad användning av miljöanpassade motorbrännoljor i högre grad än regeringens förslag. Enligt motionärerna bör det genomsnittliga skatteuttaget ligga på 540 kr. per m3 för de miljöklassade motorbrännoljorna, vilket motsvarar nuvarande energiskatt på brännolja i miljöklass 3. Motionärerna föreslår att energiskatten för brännoljor sätts till 700 kr. per m3 för klass 3, 400 kr. per m3 för klass 2 och 100 kr. per m3 för klass 1.
Jag ställer mig bakom detta förslag och tillstyrker därför motion Sk56 yrkande 1.
I takt med att förbrukningsmönstret för de olika motorbrännoljorna ändras bör också skattesatserna ändras så att det genomsnittliga skatteuttaget förblir 540 kr. per m3. Sådana justeringar bör kunna göras årsvis som en del av statsbudgeten. Det anförda bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför även motion Sk56 yrkande 2.
dels vid moment 3 och moment 22 i motsvarande del hemställt
3. beträffande miljöklassindelningen av oljor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk56 yrkandena 1 och 2, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 2, och 1990/91:Jo730 yrkande 8 dels beslutar att energiskatten för motorbrännolja i miljöklass 3, 2 och 1 fastställs till 700, 400 resp. 100 kr. per m3 fr.o.m. den 1 juli 1991, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om framtida justeringar av energiskatt för oljor,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän energiskatt att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen i bilaga 1 att orden "540 kr. per m3 " ersätts med orden "700 kr. per m3", orden "290 kr. per m3 " ersätts med orden "400 kr. per m3 " och orden "90 kr. per m3 " ersätts med orden "100 kr. per m3".
8. Flygbränsle (mom. 4)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet menar att energibeskattningen bör ses från energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. Vänsterpartiet vill genom skattepolitiska åtgärder stimulera resurshushållning och en övergång till miljövänligare energiformer.
Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljö- och samhällsekonomiska kostnader. Flygbränsle beskattas inte i dag på samma sätt som andra drivmedel. Bränslet är undantaget från såväl energiskatt, koldioxidskatt som mervärdeskatt. Det motiv som anges för att inte beskatta flygbränsle är att internationella regler lägger hinder i vägen och att en inhemsk beskattning skulle kunna leda till att svenska flygföretag väljer att tanka sina plan utomlands.
Riksdagen har i stället infört en flygmiljöskatt på inrikes flygtrafik. Denna skatt beräknas 1991/92 ge en intäkt på 150 milj.kr. och visar att det faktiskt går att beskatta flygtrafiken om det kallas miljöskatt. Det går sålunda inte att motivera ett avslag på vänsterpartiets motion med argumentet att flygbränslet inte kan beskattas. Om flygbränsle beskattades efter samma regler som fordonsdrivmedel skulle detta ge skatteintäkter på cirka 1600 milj.kr. Vänsterpartiet anser att en motsvarande beskattning av flygbränsle bör införas.
Sverige bör dessutom i internationella sammanhang verka för ökade skatter och miljöavgifter på flygtrafik.
Förslagen i motionerna Sk433 yrkande 23 och Sk702 yrkande 2 om skatt på flygbränsle tillstyrks. Regeringen bör återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande flygbränsle att riksdagen med bifall motion 1990/91:Sk433 yrkande 23 och med anledning av motion 1990/91:Sk702 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om skatt på flygbränsle i enlighet med vad som anförts ovan.
9. Infrastrukturskatt (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Inom tio år behöver enligt vänsterpartiet 100 miljarder kronor investeras i järnvägsnätet. Detta mot bakgrund av behovet av en långsiktig samhällsplanering så att behovet av gods- och persontransporter inte ständigt ökar. I motion T249 förespråkar vänsterpartiet denna satsning på järnvägen. Med en sådan insats skulle många meningsfulla jobb skapas i olika led, från industriproduktion till servicearbeten. I dag stiger arbetslösheten och vi förvarnas om att den kan öka ytterligare.
Medel för en sådan satsning bör enligt vår mening tas fram bl.a. genom en infrastrukturskatt på de mest lönsamma företagen. Regeringen bör snabbt undersöka förutsättningarna för att inrätta en sådan skatt.
Med det anförda tillstyrks motion Sk702 yrkande 1.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande infrastrukturskatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk702 yrkande 1 begär att regeringen snabbt undersöker förutsättningarna för att inrätta en infrastrukturskatt i enlighet med det anförda.
10. Flyget (mom. 6 och mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljö- och samhällskostnader både när det gäller resursförbrukning och i fråga om utsläpp.
Den nuvarande miljöskatten på flygets utsläpp av koldioxid, kväveoxider och kolväten bör skärpas till 35 öre per kg, 40 kr. per kg resp. 24 kr. per kg. Detta motsvarar vad vi inom miljöpartiet förslagit för energisektorn. Flyget bör också belastas med skatt motsvarande den energibeskattning som de andra trafikslagen betalar på sitt bränsle. Med hänsyn till gällande internationella konventioner på luftfartens områden kan det vara nödvändigt att utforma denna beskattning på annat sätt än som en direkt bränsleskatt. Vi anser att det är önskvärt att den föreslagna miljö- och energibeskattningen av flyg i första hand kommer till uttryck i differentierade landningsavgifter. Dessa landningsavgifter bör också differentieras så att regionalpolitiskt motiverat flyg i Norrland och på Gotland relativt sett gynnas i förhållande till annat flyg.
dels vid moment 6 och moment 7 hemställt
6. beträffande landningsavgifter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del hos regeringen begär förslag om energibeskattning av flyget i enlighet med vad som anförts,
7. beträffande miljöskatten på inrikes flyg att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del hos regeringen begär förslag om en höjning av miljöskatten på inrikes flyg i enlighet med vad som anförts.
11. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Sedan mitten på 1980-talet tas det ut speciella skatter på ett par av jordbrukets produktionsmedel -- handelsgödsel och bekämpningsmedel. När de infördes var det regeringens avsikt att de -- liksom övriga skatter -- skulle gå in i statsbudgeten direkt. Riksdagen beslöt dock att dessa skatter endast skulle få användas för åtgärder som minskar jordbrukets miljöbelastning.
Skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel innebär en fördyring för det svenska jordbruket med ca 100 milj.kr. varje år. Motsvarande skatter finns inte i vår nära omvärld. De medför således en allvarlig konkurrensnackdel.
Skatterna infördes under sken av att vara betingade av miljöskäl. Resonemanget bygger på en felsyn. Användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel innebär inte i sig en negativ miljöpåverkan. Först när de används felaktigt kan miljöeffekterna bli negativa.
Eftersom dessa produktionsmedel är viktiga beståndsdelar i konventionell växtodling, minskar inte dess användning mer än marginellt om priset på dem ökar. Den felaktiga användningen påverkar man inte alls med ett högre pris. Miljön förbättras knappast alls på grund av dessa skatter.
Av det anförda framgår att gödselmedelsavgiften bör slopas. Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta till känna och tillstyrker därför motion Sk706 i denna del.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande gödselmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk706 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 13 och 17 och Jo110 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna att gödselmedelsavgiften bör avskaffas omedelbart.
12. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Regeringens ställningstagande vad gäller kadmiuminnehållet i handelsgödsel är enligt vår mening otillfredsställande. Regeringen vill tillsätta en utredare för att göra det som miljöavgiftsutredningen redan gjort. Kadmium är ett mycket giftigt ämne som inte har någon biologisk funktion. Målet måste vara att användningen skall upphöra.
Restriktionerna för industriell användning är hårda. Årligen tillförs åkrar 6,33 ton (1985) varav 2,9 ton kommer från handelsgödselmedel, vilket motsvarar 45,8%. Nederbörden bidrar med 36,4%, stallgödseln med 12,6%, avloppsslam med 4,4% och kalk med 0,8%. Självfallet måste alla dessa flöden begränsas. Det största bidraget, som sannolikt dessutom är billigast att minska, är handelsgödselmedlen. Miljöavgiftsutredningen har visat att kostnaden för att minska kadmiumtillförseln till svenska åkrar från handelsgödselmedel till en femtondel -- från 3 till 0,2 ton per år -- är 23 milj.kr. per år. Jordbrukets kostnad skulle vara 33 milj.kr. och statens intäkt 10 milj.kr. Den här positiva effekten skulle i sin helhet infinna sig först efter några år när gödselindustrin byggt ut reningskapaciteten. Under tiden skulle det dock leda till en minskning av de medel som har de högsta halterna av kadmium per kg fosfor.
Vi anser inte att frågan om hur en avgift på kadmium i handelsgödsel skall anpassas till de slopade regleringsavgifterna bör få hindra att en sådan avgift införs snarast. Riksdagen bör således enligt vår mening begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en sådan avgift.
Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt motion Jo110 yrkande 22.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande gödselmedelsavgiften att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo110 yrkande 22 och 1990/91:Sk625 yrkandena 13 och 17 och med avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om en miljöavgift på kadmium i handelsgödsel.
13. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Kväveläckaget till havet har till betydande del sitt ursprung i konstgödningen med kväve. Det är därför befogat med en miljöavgift på kväve i konstgödsel. Avgiften bör sättas högt, till 20 kr. per kg kväve redan 1991/92. Skälet till en så stor och snar höjning är den påbörjade avregleringen. Avgiften bör i sin helhet återföras till bönderna, främst genom ett generellt arealbidrag. Anledningen härtill är jordbrukens ekonomiskt pressade situation. Avgiften underlättar dessutom för jordbruket när de interna regleringarna tas bort eftersom den bidrar till att minska veteöverskottet.
Ett partiellt kadmiumförbud råder i landet. Förbudet är dess värre otillräckligt. Vi inom miljöpartiet anser det upprörande att kadmiumhaltig fosforgödsel sprids på åkrarna. Ett strikt gränsvärde bör införas och dessutom en miljöavgift på 50 kr. per gram kadmium per den 1 januari 1992. Avgiften bör gå till en miljöfond som kan bidra till att åtgärda gamla miljöförsyndelser där ingen direkt ansvarig finns till hands.
Jag tillstyrker med det anförda motion Sk625 yrkandena 13 och 17.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande gödselmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkandena 13 och 17, med anledning av motion 1990/91:Jo110 yrkande 22 och med avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del dels hos regeringen begär förslag om en höjning av miljöavgiften på kväve i handelsgödsel till 20 kr. per kg kväve fr.o.m. den 1 juli 1991, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en miljöavgift på kadmium i fosfatgödsel.
14. Obevuxen åkermark (mom. 9)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Miljöavgiftsutredningen tog fram ett förslag till miljöavgift på vintertid obevuxen åker i syfte att minska kväveläckaget till havet. Utredningen visade på att en sådan avgift skulle kunna ge goda effekter eftersom åkrar som är nakna under en längre tid kan läcka avsevärda mängder kväve till omgivande vatten som så småningom hamnar i havet. Detta är en viktig orsak till problem med algblomning, syrebrist och fiskdöd på den svenska västkusten. Utredningen lade inget förslag utan ville att lantbruksstyrelsen skulle utreda vidare.
Vi inom miljöpartiet anser dock att ett system med miljöavgifter är att föredra i detta fall. Vi föreslår en avgift på 100 kr. per ha och månad i Götalands kustbygder och på 70 kr. per ha och månad i Götalands övriga jordbruksbygder. Sydsvenska höglandet bör dock i sin helhet undantas från avgiften. Avgiften skall gälla åker som varit obevuxen i minst en månad och enbart gälla jordbruksföretag med mer än 5 ha åker. Avgiftsmedlen skall betalas tillbaka till bönderna. Detta kan ske genom bidrag till odling av mellangrödor, vilket då ytterligare skulle förstärka effekten att hålla marken grön.
Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag om en avgift på obevuxen åker i enlighet med det anförda, och jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 16.
dels vid moment 9 hemställt
9. beträffande obevuxen åkermark att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande 16 hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på obevuxen åker i enlighet med vad som anförts ovan.
15. Miljöavgift på avloppsreningsverk (mom. 10)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Vattenreningsverken renar i dag främst avloppsvattnet från fosfor i sitt kemiska steg. De större avloppsreningsverken är ålagda 50% reningsgrad av kväve 1993--95. Detta är en byråkratisk styrform som upplevs om orättvis med tanke på de stora kväveläckagen från t.ex. jordbruksmark. Dessutom kan denna typ av regler leda till suboptimeringar. En miljöavgift på vattenreningsverkens kväveutsläpp är därför motiverad för att få till stånd en högre reningsgrad än 50%. Även en avgift på fosforutsläpp skulle förbättra situationen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion Sk668 yrkande 2 i denna del.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande miljöavgift på avloppsreningsverk att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om miljöavgifter på kväve och fosfor.
16. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Som framgår av vad vi anfört i reservation 11 Gödselmedelsavgiften bör även bekämpningsmedelsavgiften avskaffas.
Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta förhållande till känna och tillstyrker därför motion Sk706 i denna del.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk706 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk625 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna att bekämpningsmedelsavgiften bör avskaffas omedelbart.
17. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 12)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Bekämpningsmedel mot svampar, insekter och ogräs är så gott som undantagslöst miljögifter. Ämnenas själva syfte är ju att döda någon form av organismer. I många fall är bekämpningsmedlen onödiga i den meningen att behovet kan undvikas genom andra åtgärder. I andra fall kan särskilt miljöfarliga bekämpningsmedel ersättas med andra mindre miljöfarliga. Genom en väl utformad miljöavgift kan man få till stånd både en försiktigare hantering och en övergång till mindre miljöfarliga medel.
Den nuvarande avgiften på bekämpningsmedel som används i jordbruk bör bibehållas och utvecklas dels så att farligare substanser beläggs med högre avgift, dels så att även andra bekämpningsmedel avgiftsbeläggs. Ett fullt utvecklat system förutsätter dock att kemikalieinspektionen blir färdig med den pågående klassificeringen, vilket torde dröja något år.
Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag om en utveckling av bekämpningsmedelsavgiften i enlighet med det anförda och jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 15 och i allt väsentligt även yrkande 14.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande 15, med anledning av motion 1990/91:Sk625 yrkande 14 och med avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del hos regeringen begär förslag om en utvidgning och differentiering av bekämpningsmedelsavgiften i enlighet med vad som anförts.
18. Fosfor i tvättmedel (mom. 13)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Fosfor är en ändlig naturresurs. Tillgångarna är tämligen begränsade. Detta motiverar en råvaruskatt på fosfor i syfte att motverka onödigt slöseri. Fosforutsläpp och visst läckage till sötvatten och bräckvatten kan orsaka algblomning, syrebrist och fiskdöd. Vattenreningsverken renar i sitt kemiska steg främst från fosfor, vilket kan ge en viss uppfattning om miljökostnaden för fosforutsläpp.
För närvarande finns det en miljöavgift på 1:20 kr. per kg fosfor i handelsgödsel. Jag anser att en motsvarande avgift skall gälla för alla fosforprodukter, bl.a. tvättmedel. Avgiftens höjd bör löpande omprövas i syfte att nå tillräcklig styreffekt. Avgiftsinkomsterna bör gå till en särkild kemikaliefond där medlen används för att motverka samma miljöproblem som avgiften.
Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära förslag om en miljöavgift på all betydande förbrukning av fosfor, och jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 12.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande fosfor i tvättmedel att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande 12 och med anledning av motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna del hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på all betydande fosforförbrukning i enlighet med vad som anförts.
19. Industriprocesser och klor (mom. 14)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Klor i olika former används i stor skala för blekning av pappersmassa. En del pappersmassefabriker läcker ut avsevärda mängder av klororganiska föreningar till främst vattenmiljön. Bland dessa ämnen finns en rad miljögifter. Ett faktum är att ryggkrökning och andra deformationer är vanliga hos fisk i närheten av massafabriker med klorblekning, och expertis har satt detta i samband med just kloranvändningen.
Klor är ett oönskat och i regel onödigt miljögift. Papper kan blekas på andra sätt, och höggradig blekning är i regel onödig. För att påskynda avvecklingen av klor bör en miljöavgift läggas på själva insatsvaran, dvs. i regel klorgas och klorat, som köps in till blekeriet. Avgiftsnivån bör vara hög. Jag föreslår att avgiften sätts till 10 kr. per kg klorgas, 3 kr. per kg klordioxid och 14 kr. per kg hypokloritjon.
Med hänsyn till att den berörda industrin har gjort stora investeringar i att få ner de klororganiska utsläppen nyligen, och att teknik för att erhålla tillräckligt blekt massa för att kunna sälja i stor skala utomlands för närvarande saknas, så bör anläggningar som underskrider0,4 kg AOX tills vidare undantas från avgift. I takt med att bättre teknik utvecklas bör denna tröskel kunna sänkas successivt.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om en miljöavgift på klor för blekning i enlighet med vad som anförts. Jag tillstyrker i allt väsentligt motion Sk625 yrkande 18.
Numera beläggs utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid med miljöskatter eller miljöavgifter. Principen är att varje utsläpp av luftföroreningar skall kosta lika mycket oavsett hur det sker. Därigenom gynnas systematiskt sådan verksamhet som är bättre miljöanpassad och utsläppen kan effektivt minskas utan en omfattande och hämmande detaljreglering.
Systemet med miljöskatter och avgifter är dess värre ofullständigt genomfört. Sålunda är industriprocesser befriade från såväl koldioxid- och svavelskatten som kväveoxidavgiften.
Miljöavgiftutredningen gjorde några smärre försök att hitta rimliga miljöavgift/skattesystem även för industriprocesser vad gäller koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Det visade sig snabbt att de berörda företagen inte förmådde att ekonomiskt bära en direkt miljöbeskattning av sina luftföroreningsutsläpp -- såvida de inte kompenseras på något sätt. Det visade sig också vara svårt att finna ett enkelt och enhetligt avgiftssystem med full återföring. Emellertid kan också sägas att utredningen inte hade tid och resurser att tillräckligt noggrant penetrera frågan. Sålunda bör det vara möjligt att t.ex. lägga avgifter på de utsläpp som SSAB gör i Luleå, och sedan i huvudsak återföra pengarna på grundval av mängden producerat råstål. Därmed uppkommer ett ekonomiskt incitament för stålverket att minska sina utsläpp med bibehållen produktion.
Jag anser att frågan närmare bör utredas i syfte att ta fram ett förslag till avgifter/skatter/återföringssystem för processutsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Regeringen bör sedan återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Jag anser också att det är av största vikt att frågan tas upp i internationella sammanhang, i synnerhet i anslutning till den pågående integreringen i Väst- och Centraleuropa. Målsättningen bör vara att utveckla ett internationellt miljöavgiftssystem.
Med det anförda tillstyrker jag även motion Sk698 yrkandena 1--3.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande industriprocesser och klor att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 18 och 1990/91:Sk698 yrkandena 1--3 dels hos regeringen begär förslag om miljöavgift på klor till klorblekning i enlighet med vad som anförts ovan, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att frågan om miljöavgifter och miljöskatter på utsläpp från industriprocesser bör utredas närmare, dels hos regeringen begär förslag till miljöavgiftssystem på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från industriprocesser, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om vikten av att utveckla ett internationellt miljöavgiftssystem.
20. Förpackningar (mom. 15)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Fortfarande finns det tandkrämstuber, som ligger i en pappkartong. Det finns många exempel på onödiga och/eller onödigt kostsamma förpackningar. I USA betalade konsumenterna 1986 mer för förpackningarna som maten låg i än vad bönderna tjänade på livsmedelsproduktionen. Någon motsvarande undersökning av svenska förhållanden finns inte, men utan tvekan står förpackningarna även här för en stor kostnad. Det förekommer också ibland att matvaror i lös vikt vägs med förpackning. Kunden får då betala även för förpackningen. Dessutom kan det vara så att förpackningarna i stället för att skydda ett innehåll döljer brist på innehåll. Stora ytterförpackningar kan visa sig rymma mycket små innerförpackningar med ännu mindre innehåll. Om onödiga förpackningar tas bort blir det lättare för konsumenten att bedöma produkten och göra riktiga val.
Skärpt konkurrensövervakning och lagstiftning är absolut nödvändigt. Tillsammans med skärpt prisövervakning kommer det att minska möjligheterna att vältra över enorma reklamkostnader på konsumenterna. Men det behövs ytterligare åtgärder. Bl.a. bör miljöavgifter och skatter införas och samordnas så att retursystem och återvinningsbara förpackningar befrämjas. Höga miljöavgifter på olämpliga förpackningar och skattebefrielse på återvinningsbara eller returförpackningar bör göra kostnadsdifferensen så stor att den får styreffekt.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en avgift på förpackningar i enlighet med vad som anförts. Jag tillstyrker därför motion Sk666 yrkande 2.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande förpackningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk666 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22, 1990/91:Sk627 yrkandena 36 och 37, 1990/91:Sk656, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11 och 12 hos regeringen begär förslag om en avgift på förpackningar i enlighet med vad som anförts.
21. Förpackningar (mom. 15)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Engångsförpackningar är en del av det system som utvecklats i industrisamhället enligt vilket råvaror förvandlas till avfall efter endast kortvarig nytta. Teknik finns att återanvända förpackningar och material i sådana, men metoderna måste göras ekonomiskt lönsamma.
När det speciellt gäller dryckesförpackningar har ett delbetänkande av förpackningsutredningen avlämnats i oktober 1990. I detta har en tabell presenterats som ger förslag till olika skattesatser för olika stora förpackningar. Det tycks vara syftet att skatten per liter skall vara ungefär densamma. Vi inom miljöpartiet ser snarare en resursbesparing i att ge större förpackningar en relativt sett lindrigare beskattning än små förpackningar. Miljöpartiet de gröna föreslår en skatt om en krona och tjugo öre per engångsförpackning av plast eller aluminium. Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära förslag om en sådan skatt. Härigenom tillgodoses motion Sk627 yrkande 36.
Vi anser dessutom att behovet av styrande skatter på papp- och pappersförpackningar skall diskuteras med målsättningen att även för dessa material sparsamhet skall uppmuntras. Det är viktigt att själva systemet för distribution av mejeriprodukter ändras i resursbesparande riktning. Riksdagen bör därför hos regeringen begära en utredning om beskattning av papp- och pappersförpackningar. Jag tillstyrker därför även motion Sk627 yrkande 37.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande förpackningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 37 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22, 1990/91:Sk627 yrkande 36, 1990/91:Sk656, 1990/91:Sk666 yrkande 2, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11 och 12 dels hos regeringen begär förslag om en skatt på engångsförpackningar av plast eller aluminium i enlighet med vad som anförts, dels hos regeringen begär en utredning om beskattning av papp- och pappersförpackningar.
22. Miljöskatt på papperskonsumtion (mom. 16)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Papperskonsumtionen har uppvisat en stark ökning och förväntas så göra -- både inom landet och på utländska marknader, särskilt i Östeuropa om utvecklingen där får en positiv inriktning. Denna ökade pappersförbrukning, den allmänna välståndsutvecklingen och skogsskadorna m.m., gör att returpapper kommer att få ett ökat värde som kommer att säkerställa pappersåtervinningen. Innan pappersåtervinningen fungerar långsiktigt bör dock samhället stå som garant för att pappersåtervinningen fungerar och utvecklas i positiv riktning.
I motion Sk635 av Rolf L Nilsson m.fl. (v) krävs att staten garanterar ett minimipris på returpapper så att lönsamhet garanteras i returpappershanteringen och dess system. Detta bör finansieras med en miljöavgift på papperskonsumtionen, t.ex. på tidningar. Avgiften skulle kunna vara omvänt proportionell mot tidningspapperets innehåll av returpapper.
Avgiften skall även användas till forskning och utveckling av pappersproduktionen för att t.ex. ta fram papperssorter som underlättar återvinningen, för att minska råvaru- och energiförbrukningen i produktionsprocesserna, för att minska miljöfarliga tillsatser i papperet etc. Det långsiktiga målet skall vara att öka graden av recirkuleringen av papper och att det som ändå till sist slutar som avfall antingen kan deponeras eller brännas utan risk för miljön.
En sådan avgift bör införas och regeringen bör återkomma med förslag. Förslaget i motion Sk635 tillstyrks.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande miljöskatt på papperskonsumtion att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk635 hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på papperskonsumtion i enlighet med vad som anförts.
23. Nickel/kadmiumbatterier (mom. 17)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Uppladdningsbara slutna nickel/kadmiumbatterier bör beläggas med en miljöavgift på 50 öre per gram batterivikt den 1 juli 1991. Avgiften bör höjas till 1 kr. per gram batterivikt den 1 januari 1993. Samtidigt bör återlämningspremier på slutna nickel/kadmiumbatterier införas. Vi inom miljöpartiet ansluter oss till förslaget i miljöavgiftutredningen, dvs. 10 kr. för enstaka celler och batterier, 50 kr. för kassetter, packar samt varor med fast monterade batterier. Såväl avgiften som återlämningspremien bör omprövas och förändras så att avsedd styreffekt uppnås, dvs snabb introduktion av miljöbättre alternativ.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk625 yrkande 23.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande nickel/kadmiumbatterier att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk625 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en miljöavgift och återlämningspremie för nickel/kadmiumbatterier.
24. Reklamskatten (mom. 19)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Reklamskatt utgår på annonser och reklam. Någon allmän reklambeskattning finns dock inte. Reklamskatten omfattar tre områden, nämligen annonser, reklamtrycksaker och viss annan offentlig reklam. Skatten är 4% för annonser i nyhetstidning, och i övrigt 11%. Inkomsterna beräknas för inkomståret 1991/92 till ca 1,1 miljarder kronor.
Reklamskatten bör och kan höjas, som ett led i att begränsa den kraftiga tillväxten av reklam. För vissa varugrupper motsvarar reklamkostnaderna den egentliga produktionskostnaden. Den förändrade mediasituationen talar vidare för att skatteplikten bör breddas till nya områden, av konkurrens- och likformighetsskäl. Av presspolitiska skäl menar dock vänsterpartiet att skatten inte bör höjas på annonser och reklam i nyhetstidningar.
Vänsterpartiet anser att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om att bredda och höja reklamskatten motsvarande en inkomstförstärkning på 400 milj.kr. Denna höjning skall träda i kraft den 1 juli 1991. Motion Sk433 yrkande 27 tillstyrks.
dels vid moment 19 hemställt
19. beträffande reklamskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 27, med anledning av motion 1990/91:Sk703 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35, 1990/91:Sk690, 1990/91:Sk721 och 1990/91:Sk729 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om en breddad och höjd reklamskatt.
25. Reklamskatten (mom. 19)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Den kraftiga ökningen av reklamen i samhället innebär ett onödigt resursslöseri både direkt i form av arbetskraft, papper, m.m. för reklamproduktion och indirekt genom att den ytterligare driver på en ohejdad konsumtionsutveckling. Miljöpartiet de gröna har i en parallell motion utvecklat sin syn på hur beskattningen av reklamen bör ändras och samtidigt skärpas kraftigt. Vi föreslår att den nuvarande reklamskatten fördubblas från och med den 1 juli 1991. Skattesatsen blir således 22% utom för annonser i tidningar, där den blir 8%. Skatten beräknas ge ökade intäkter med ca 0,8 miljarder kronor vid en med ca 10% minskad reklammängd.
Ett märkligt förhållande är att reklamen i de nyligen startade reklamkanalerna i TV inte beläggs med reklamskatt. För några år sedan föreslog reklamnämnden att reklam som förekommer i satellitkanaler som vidaresänds i kabelnät i Sverige skulle beläggas med reklamskatt. En särskilt utsedd person skulle svara för skattskyldigheten här i landet. Vi föreslår att så sker från den 1 juli 1991 och att procentsatsen sätts till 22% i analogi med den av oss föreslagna generella reklamskatten.
Med det anförda tillstyrks motion Sk627 yrkandena 34 och 35. Regeringen bör dock återkomma med förslag i saken.
dels vid moment 19 hemställt
19. beträffande reklamskatten att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 27, 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35 och 1990/91:Sk729 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk690, 1990/91:Sk703 och 1990/91:Sk721 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om en fördubbling av reklamskatten och om en utvidgning av det skattepliktiga området till TV-reklam.
26. Hundskatten (mom. 21)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Gällande lagstiftning förutsätter att kommunerna skall ta ut hundskatt och att de skall föra ett särskilt hundskatteregister. Genom en förändring i lagstiftningen år 1980 blev storleken på hundskatteuttaget och användningen av hundskattemedlen en ren kommunal angelägenhet. Det bör enligt vår mening prövas om det nu är möjligt att gå vidare och ge kommunerna ytterligare bestämmanderätt. Vi anser att förutsättningarna för en ordning som innebär en rätt för kommunerna att själva bestämma om hundskatt skall utgå samt om registerföring skall ske bör utredas.
Vi förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande hundskatten att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning angående hundskatt och hundskatteregister.
Särskilda yttranden
1. Bensinskatten (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har anfört följande:
Vi har redovisat vår syn på utformningen av energibeskattning och behandlingen av blyfri bensin i utskottets betänkande 1990/91:SkU26 om energipolitiken.
2. Flyget (mom. 6 och mom. 7)
Maggi Mikaelsson (v) har anfört följande:
Vänsterpartiet anser att flyget skall bära sina samhällsekonomiska kostnader. Detta innebär att beskattningen av flyget måste öka. Vänsterpartiet har också medverkat vid tillkomsten av den nuvarande miljöskatten på inrikesflygets utsläpp.
När det gäller den fortsatta ökningen av flygets beskattning anser vi att i första hand de nuvarande undantagen för flygbränsle bör avskaffas. Dessa ställningstaganden redovisas i reservation till mom. 4. Vi har därför inte något yrkande under denna punkt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna5 Utskottet9 Inledning9 Bensinskatten10 Miljöklassindelningen av oljor11 Flygets beskattning, m.m.12 Gödselmedelsavgiften14 Obevuxen åkermark 15 Bekämpningsmedel15 Fosfor i tvättmedel16 Industriprocesser och klor16 Förpackningar, m.m.17 Nickel/kadmiumbatterier18 Bly i hagel och sänken18 Reklamskatten19 Reseskatten19 Hundskatten19 Hemställan20 Reservationer22 1. Bensinskatten (m)22 2. Bensinskatten (fp)23 3. Bensinskatten (v)24 4. Bensinskatten (mp)25 5. Regionalt differentierad bensinskatt (v)26 6. Regionalt differentierad bensinskatt (mp)26 7. Miljöklassindelningen av oljor (mp)27 8. Flygbränsle (v)28 9. Infrastrukturskatt (v)29 10. Flyget (mp)29 11. Gödselmedelsavgiften (m)30 12. Gödselmedelsavgiften (fp)31 13. Gödselmedelsavgiften (mp)32 14. Obevuxen åkermark (mp)32 15. Miljöavgift på avloppsreningsverk (mp)33 16. Bekämpningsmedelsavgiften (m)34 17. Bekämpningsmedelsavgiften (mp)34 18. Fosfor i tvättmedel (mp)35 19. Industriprocesser och klor (mp)35 20. Förpackningar (v)37 21. Förpackningar (mp)38 22. Miljöskatt på papperskonsumtion (v)38 23. Nickel/kadmiumbatterier (mp)39 24. Reklamskatten (v)40 25. Reklamskatten (mp)40 26. Hundskatten (m, fp, c)41 Särskilda yttranden42 1. Bensinskatten (c)42 2. Flyget (v)42