Miljöarbetet inom EU

Betänkande 1996/97:JoU20

Jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JOU20

Miljöarbetet inom EU

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
JoU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet 32 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1996 samt två följdmotioner till regeringens skrivelse 1996/97:83
Sverige och den inre marknaden som överlämnats till utskottet. Motionerna
behandlar Sveriges ställningstaganden rörande miljöfrågor i den pågående
regeringskonferensen samt andra miljöfrågor inom EU. Utskottet anser att det
är angeläget att regeringen även fortsättningsvis både inom ramen för
regeringskonferensen och i övrigt verkar för att stärka miljöarbetet inom EU.
Liksom hittills bör därför regeringen och berörda myndigheter arbeta med en
hög ambitionsnivå med utgångspunkt i riksdagens tidigare uttalanden om
riktlinjer för miljöarbetet inom EU. Samtliga motioner avstyrks, i flera fall
dock med uttalanden om att de berörda frågorna måste ägnas fortsatt
uppmärksamhet.
Till betänkandet fogas 12 reservationer.

Motionerna

1996/97:Jo239 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett regelsystem som möjliggör
kretslopp stad-landsbygd.
1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att tillsammans med övriga EU-länder initiera ett
samarbete för att klargöra regler för miljöhänsyn och offentlig upphandling.
1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s våtmarksstöd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utsläppskrav för sjöfarten inom EU,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöarbetet inom EU,
13. att riksdagen beslutar att Östersjön skall vara ett femte prioriterat
område för Sveriges miljöarbete inom EU i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöarbetet i EU,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetet med ett nytt miljöhandlingsprogram inom EU,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöövervakning.
1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige fullt ut måste genomföra EU:s miljödirektiv,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om innehållet i en reformerad s.k. miljögaranti,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett miljöanpassat trafiksystem inom EU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta bestämmelser för kemikalier inom EU.
1996/97:Jo749 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kemikaliearbetet i EU.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en s.k. utbytesregel i EU:s miljöbestämmelser för att
minska hanteringen av kemikalier.
1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU inte skall kunna hindra medlemsländerna från att ställa
hårdare krav i internationella sammanhang,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges miljökrav i regeringskonferensen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att målparagrafen - artikel 2 - ändras så att ett uthålligt
kretsloppsbaserat samhälle blir unionens överordnade mål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljön skall kunna anges som grund för nationella särregler i
artikel 36,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att artikel 100a.4 - miljögarantin - förstärks så att den blir en
verklig rätt till nationellt hårdare krav,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att substitutionsprincipen blir fördragsfäst både under
miljöområdet artikel-130 r - och för varuartiklar artikel-100a.4,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rätten till nationella gränskontroller skrivs in i fördraget,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att artikeln om handelspolitik i Romfördraget, artikel 110, bör få
en tydlig miljöinriktning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöhänsynen måste få en överordnad roll i EU:s
jordbrukspolitik,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöorganisationerna skall användas som remissorgan i de fall
där miljö och hälsa berörs,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen får i uppdrag att ta fram alternativ EU-lagstiftning
som tillåter att mänsklig urin får användas i produktionen.
1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ge hög prioritet åt miljöfrågorna under
regeringskonferensen,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU:s miljöprofil skall förstärkas utan att hinder reses för de
medlemsländer som önskar tillämpa hårdare miljöregler,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige skall påskynda processen med att marknads-
och miljöanpassa det europeiska jordbruket.
1996/97:Bo414 av Eva Goës och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny opartisk miljökonsekvensutredning inför ett eventuellt
medlemskap i EMU.
1996/97:So296 av Marianne Andersson och andre vice talman Görel Thurdin (c)
vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en EU-strategi för amalgamavveckling.
1996/97:N15 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av produkter som innehåller bestrålade kryddor.
1996/97:N16 av Eva Goës m.fl. (mp)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöhänsyn och miljögarantin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transporter.

Utskottet

Regeringskonferensen

Motioner
I motion Jo729 (fp) yrkas tillkännagivande om en reformerad s.k. miljögaranti
(yrkande 7). Enligt artikel 100a punkt 4 i Romfördraget kan ett enskilt
medlemsland tillämpa nationella särregler av miljöskäl även om ett beslut om
harmonisering har fattats. Det är oklart om det är nödvändigt att den
medlemsstat som vill behålla en nationell bestämmelse måste ha röstat emot den
aktuella EU-bestämmelsen. Vidare är oklart om miljögarantin även tillåter en
medlemsstat att i efterhand införa nya avvikande bestämmelser eller om
?garantin? endast är förbehållen rätten att behålla befintliga nationella
bestämmelser. Miljögarantin bör omarbetas vid regeringskonferensen för att öka
möjligheterna till hårdare miljökrav i enskilda medlemsländer. I motionen
anförs vidare att Sverige måste verka för ytterligare skärpningar på
kemikalieområdet. För att minimera tillförseln av skadliga ämnen i miljön
finns det i svensk kemikalielagstiftning en s.k. substitutionsprincip eller en
utbytesregel, som innebär att den som hanterar en kemisk produkt själv måste
bedöma om hon kan minska risken för miljöskador genom att använda en annan
produkt. En motsvarande utbytesregel bör införas i EU:s kemikalie-bestämmelser
(yrkande 9).
Motionärerna i motion Jo759 (fp) yrkar tillkännagivande om att införa en
s.k. utbytesregel i EU:s miljöbestämmelser för att minska hanteringen av
kemikalier (yrkande 8). Utbytesregeln måste bli standard även inom EU:s
lagstiftning.
I motion Jo794 (v) anförs att EU inte skall kunna hindra medlemsländerna
från att ställa hårdare krav i internationella sammanhang (yrkande 1). Vidare
anförs att den viktigaste frågan att driva i regeringskonferensen är rätten
att ställa hårdare miljökrav än EU:s regler och att miljögarantin verkligen
får göra skäl för namnet och att det uthålliga samhället blir det överordnade
målet för unionen (yrkande 2). I motionen yrkas också tillkännagivande om att
målparagrafen - artikel 2 - ändras så att ett uthålligt kretsloppsbaserat
samhälle blir unionens överordnade mål (yrkande 3). Motionärerna yrkar vidare
tillkännagivande om att miljön skall kunna anges som grund för nationella
särregler i artikel 36 (yrkande 4). Vidare yrkas att artikel 100a punkt 4 -
miljögarantin - förstärks så att den blir en verklig rätt till nationellt
hårdare krav (yrkande 5). Den skall omfatta rätten att skärpa krav, inte bara
behålla befintliga. Den skall omfatta miljö, konsumentskydd, hälsa och
säkerhet. Vidare yrkas att substitutionsprincipen blir fördragsfäst både under
miljöområdet, artikel 130 r, och för varuartiklar, artikel 100a punkt 4
(yrkande 6). Substitutionsprincipen är en av de viktigaste principerna för
miljöarbetet. Motionärerna anför vidare att för att efterlevnaden av
nationella miljöregler skall kunna kontrolleras bör rätten till nationell
gränskontroll skrivas in i fördraget (yrkande 9). I motionen yrkas också
tillkännagivande om att artikeln om handelspolitik i Romfördraget, artikel
110, bör få en tydlig miljöinriktning (yrkande 10). Detta skulle enligt
motionärerna innebära att unionen i internationella handelsöverenskommelser
alltid arbetar för att handelsavtal inte skall innebära någon inskränkning i
möjligheterna att skärpa miljölagstiftningen och hindra import av miljöfarliga
varor för olika nationer, förutsatt att det inte handlar om miljömässigt
omotiverad protektionism. I motionen anförs också att miljöhänsynen måste få
en överordnad roll i EU:s jordbrukspolitik (yrkande 12). De relevanta
artiklarna 38 och följande bör få en tydligare miljöprofil.
I motion U515 (kd) yrkas att miljöfrågorna under regeringskonferensen skall
ges hög prioritet (yrkande 31). Syftet måste vara att EU:s miljöpolitik skärps
och får en framträdande plats. Sverige påverkas av föroreningar från Europa
och måste kräva en högre ambition från EU:s medlemsländer. Vidare yrkas att
EU:s miljöprofil skall förstärkas utan att hinder reses för de medlemsländer
som önskar tillämpa hårdare miljöregler (yrkande 33). Förändringar som Sverige
bör förbereda är möjligheten för enskilda EU-länder att av miljöskäl, och inte
av protektionistiska skäl, införa hårdare miljöregler. Vidare yrkas
tillkännagivande om en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring (yrkande
34). Det innebär att det är upp till den som är minst miljövänlig att bevisa
att miljögarantin inte kan tillämpas. I dag ligger bevisbördan på det land som
vill förbjuda en viss vara med åberopande av miljögarantin. Vidare påtalas
vikten av att Sverige skall påskynda processen med att marknads- och
miljöanpassa det europeiska jordbruket (yrkande 37). Kommissionens förslag
till fortsatta reformer går mot en utveckling där jordbruket blir mer och mer
en näring bland många andra.
I motion 1996/97:N16 (mp) anförs att det förslag till ändring om miljöhänsyn
och miljögarantin som regeringen lagt i den pågående regeringskonferensen är
ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Regeringskonferensen
Regeringskonferensen inleddes den 29 mars 1996 i den italienska staden Turin
och beräknas pågå fram till sommaren 1997. Utrikesutskottet anförde följande
vid behandlingen av regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens
1996. Konferensen skall ha till uppgift att undersöka vilka bestämmelser i
EU:s fördrag som behöver ändras för att de mål för unionen som står angivna
där skall kunna uppfyllas. Syftet är att se över Maast-richtfördraget och EU-
samarbetet i stort. Regeringskonferensen bör leda till en fördjupning av
samarbetet och till konkreta resultat på de områden som prioriteras av Sverige
(1995/96:UU13 s. 1). EU-samarbetet måste förenklas och göras mer begripligt
för EU:s invånare. Ökad öppenhet och effektiva beslutsprocesser kan bidra till
att stärka medborgarnas förtroende för unionen och öka insikten om behovet av
internationellt samarbete för att söka lösa gemensamma problem. EU:s
regeringskonferens måste också bana väg för en utvidgning av unionen, även om
utvidgningen i sig inte är ett ämne för konferensen. Med ett starkare nordiskt
bidrag i EU-arbetet har utvecklingen i Östersjöregionen fått ökad
uppmärksamhet. Genom insatser som sker gemensamt i EU-regi får våra
grannländer på andra sidan Östersjön ett stöd som är betydligt mer omfattande
än det som Sverige hade kunnat erbjuda på egen hand. Dessa insatser gagnar
stabiliteten i vårt närområde.
När det gäller miljöfrågor uttalades följande (1995/96:UU13 s. 73 f.).
Ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka såväl den gemensamma
miljöpolitiken som förpliktelsen att väga in miljön i beslut inom alla
politikområden. Ett övergripande svenskt mål är att Sverige inte skall behöva
sänka sin miljöstandard samt att vi skall vara drivande i EU:s miljöpolitik så
att nya miljöregler sätts på en så hög skyddsnivå som möjligt. Miljöreglerna
bör i huvudsak vara minimibestämmelser som ger länder möjlighet att gå före i
miljöpolitiken. Jordbruksutskottet, som avgav yttrande till utrikesutskottet i
detta ärende, anförde beträffande den s.k. miljögarantin i artikel 100a punkt
4 att artikeln är av grundläggande betydelse när det gäller möjligheten för
enskilda medlemsländer att gå före i miljöarbetet och införa eller bibehålla
strängare nationella regler. Artikeln borde därför ses över med en klar
inriktning mot att miljöintresset får en starkare ställning och att enskilda
länders möjligheter till nationella och mer långtgående regler utökas.
Kemikaliekontrollen är ett prioriterat område i miljösamarbetet inom EU
(1995/96:UU13 s. 78). Enligt anslutningsfördraget arbetar kommissionen med att
se över sin kemikalielagstiftning så att den höjs till den svenska nivån för
hälso- och miljöskydd. Enligt avtalet skall EU före år 1999 ha genomfört
förändringar som motsvarar de svenska undantagen. Sverige driver nu aktivt på
arbetet i EU:s ministerråd och i kommissionen. Jordbruksutskottet anförde att
regeringen ämnade verka för att den i Sverige gällande substitutionsprincipen
blir accepterad som norm i gemenskapen (1995/96:UU13 s. 340, 1995/96:JoU4y).
Jordbruksutskottet anförde i samma yttrande (1995/96:UU13 s. 82) beträffande
jordbrukspolitiken att i Sverige finns en betydande politisk enighet om att
CAP måste reformeras i syfte att miljöanpassa jordbruket och främja en
omställning mot ett ekologiskt hållbart jordbruk inom unionen. En utgångspunkt
för revideringen bör vara att subventionerna till det konventionella
jordbruket minskas kraftigt. När det gäller kraven på fördragsändringar som
innebär att den gemensamma jordbrukspolitiken tillförs ett uttryckligt
miljömål erinrade jordbruksutskottet om att det genom Maastrichtfördraget
slagits fast att miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och
genomförandet av gemenskapens politik på övriga områden (artikel 130r.2).
Utskottet anförde också att regeringen avsåg att föreslå att ett miljömål för
den gemensamma jordbrukspolitiken införs i Romfördragets artikel 39 (bet.
s. 336). Utrikesutskottet anförde i denna del (bet. s. 83) att den gemensamma
jordbrukspolitiken inte kommer att bli föremål för förhandlingar under
regeringskonferensen samt att reformeringen av jordbrukspolitiken kan ske utan
ändringar i EU:s grundfördrag.
Utrikesutskottet ville vidare i likhet med jordbruksutskottet framhålla
betydelsen av att djurskyddsfrågorna får en mer framträdande ställning inom EU
(bet. s. 85). Utskottet noterade att Storbritanniens regering den 7 februari
1996 aviserat sin avsikt att föreslå ett tillägg till Romfördraget med syftet
att förbättra djuromsorgen inom hela gemenskapen. Utskottet utgick från att
också Sverige aktivt fortsätter att driva djurskyddsarbetet vidare inom EU.
Jordbruksutskottet har 22 april 1997 avgett yttrande 1996/97:JoU3y till
utrikesutskottet över skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i
Europeiska unionen under 1996 jämte motioner. Jordbruksutskottet behandlade i
sitt yttrande miljöfrågornas behandling i regeringskonferensen, vissa allmänna
miljö- och jordbruksfrågor inom EU samt ett antal motioner rörande djurhälsa
och djurmiljö.

Verksamheten i EU 1996
Regeringen anförde i skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i
Europeiska unionen under 1996 att Sverige har lagt fram förslag till
fördragsändringar rörande sysselsättning, miljö, öppenhet och jämställdhet
(s. 29). På miljöområdet verkar regeringen i enlighet med riksdagens beslut
vid behandlingen av regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens
för att principen om hållbar utveckling införs i fördragstexten (1995/96: UU13
s. 20 och 74). Denna princip framgår klarare än tidigare av målartiklarna i de
utkast till fördragstext som nu föreligger. Dessa innehåller även
förstärkningar i fråga om miljömålens integrering i andra politikområden. Nya
texter om miljöns betydelse föreslås också i artikel 100a om harmonisering av
bestämmelser inom inre marknadsområdet (skr. s. 30).
Utskottet ansluter sig till synpunkterna i flera motioner om behovet av ett
fortsatt aktivt agerande från Sveriges sida i bl.a. miljö- och
djurskyddsfrågorna. Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis
prioriterar bl.a. miljöfrågorna, livsmedelskvalitet och djurhälsa såsom
angetts i skrivelsen om 1996 års verksamhet i EU (skr. 1996/97:80 s. 23).
Utskottet förutsätter att regeringen i regeringskonferensen också
fortsättningsvis driver de frågor som behandlas i motionerna Jo729 (fp)
yrkande 7, Jo794 (v) yrkandena 1, 2, 3 och 5 och N16 (mp) yrkande 1 om
möjligheten att medlemsländerna inte skall hindras att ställa hårdare
miljökrav inom EU, om vikten av ett uthålligt kretsloppsbaserat samhälle samt
om en stärkt miljögaranti.
Utskottet anser också att det är angeläget att miljöfrågorna ges en hög
prioritet under regeringskonferensen såsom anförs i motion U515 (kd) yrkandena
31, 33 och 34.
Utskottet instämmer till stor del i vad som anförs i motionerna Jo729 (fp)
yrkande 9, Jo759 (fp) yrkande 8 och Jo794 (v) yrkande 6 om behovet av att
arbeta för att införa skärpta bestämmelser för kemikalier samt en utbytesregel
inom EU. Utskottet har i denna fråga tidigare instämt i ett uttalande av
regeringen att regeringen ämnade verka för att substitutionsprincipen blir
accepterad som en norm inom unionen (1995/96:UU13 s. 340).
När det gäller substitutionsprincipen anför regeringen i skrivelsen (skr.
1996/97:80 s. 147) att i diskussioner om förslaget till det s.k.
biociddirektivet har Sverige verkat för att substitutionsprincipen skall
tillämpas vid prövningen på gemenskapsnivå av verksamma ämnen. Vid
miljöministrarnas möte den 26 juni 1996 antogs en gemensam ståndpunkt som
bl.a. innebar att principen infördes i direktivet. Principen tas också upp av
kommissionen i ett nytt direktivförslag om begränsning av utsläpp av flyktiga
organiska ämnen. Industriministrarna antog i november rådsslutsatser om den
europeiska kemiindustrins konkurrenskraft, i vilka bl.a. substitutions- och
försiktighetsprinciperna framhölls.
Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis ägnar de nämnda
frågorna stor uppmärksamhet i regeringskonferensen. Med det anförda är syftet
med motion Jo794 (v) yrkandena 1, 2, 3, 5 och 6 i huvudsak tillgodosett. Även
motionerna Jo729 (fp) yrkandena 7 och 9, Jo759 (fp) yrkande 8 samt U515 (kd)
yrkandena 31, 33 och 34 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med det
anförda. Utskottet gör samma bedömning beträffande motion N16 (mp) yrkande 1.
Utskottet konstaterar att miljöskydd i ordets vidare bemärkelse inte ingår i
de allmänna intressen som räknas upp i artikel 36 och som utgör grund för
nationella särregler för handel m.m. Däremot omfattas sådan miljölagstiftning
som berör skyddet av den mänskliga hälsan, av djur och av växter.
Jordbruksutskottet har mot denna bakgrund tidigare uttalat att utskottet utgår
från att artikel 36 inte kan lämnas utanför diskussionerna när artikel 100a
blir föremål för överväganden (1995/96:UU13 s. 75). Motion Jo794 (v) yrkande 4
om räckvidden av artikel 36 bör därför inte föranleda något särskilt uttalande
av riksdagen. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Regeringen anför i skrivelsen om 1996 års samarbete i EU att den 19 december
1996 antog rådet det femåriga aktionsprogrammet Tull 2000 (skr. 1996/97:80 s.
61). Det övergripande målet för detta program är att främja den inre
marknadens funktionssätt. Regeringen anför att EU:s tullprocedurer och
kontroller måste fungera störningsfritt och samtidigt garantera säkerheten för
EU:s medborgare och företag. Procedurer och kontroller skall bidra till att
skydda gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska intressen samt borga för
enhetlighet och konkurrensneutralitet. Tull 2000 skall genomföras framför allt
genom ökat samarbete inom utbildningsområdet, bl.a. inom ramen för EU:s
gemensamma tullutbildningsprogram och genom förstärkt utbyte av information
och erfarenheter mellan tullmyndigheter och näringsliv. Inom unionen pågår
också ett arbete som syftar till att få till stånd ett effektivare och säkrare
transiteringsförfarande (skr. s. 62). Det anförda tillgodoser i allt
väsentligt syftet i motion Jo794 (v) yrkande 9. Motionen bör lämnas utan
vidare åtgärd.
Regeringen anför i sin nu framlagda skrivelse att WTO:s första
ministerkonferens avhölls i Singapore i december 1996. EU kunde genom de
fastlagda offensiva målsättningarna agera påtryckare inom en rad områden under
ministerkonferensen ( bland annat miljö, konkurrens, förenklingar av
handelsprocedurer m.m. (skr. 1996/97:80 s. 183). Enligt regeringen får
slutresultatet utifrån EU:s och Sveriges målsättningar betecknas som
tillfredsställande, även om det på miljöområdet hade varit önskvärt med större
framsteg inom ramen för det arbete som pågått i WTO de senaste två åren.
Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att regeringen fortsätter
sitt arbete med att främja miljöaspekterna inom det internationella
handelsregelverket (jämför 1996/97:JoU6 s. 9). Utskottet förutsätter att
regeringen också fortsättningsvis arbetar för att öka miljöfrågornas tyngd
inom internationell handel. Motion Jo794 (v) yrkande 10 avstyrks i den mån den
inte tillgodosetts med det anförda.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo794 (v) yrkande 12 att ett
miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken bör föras in i Romfördragets
artikel 39. Det är också angeläget att jordbruket miljöanpassas såsom anförs i
motion U515 (kd) yrkande 37. Utskottet konstaterade vid behandlingen av
regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996 att regeringen
avsåg att föreslå att ett miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken
införs i Romfördragets artikel 39 (1995/96:UU13 s. 83). Utskottet anförde
också att i Sverige finns en betydande politisk enighet om att CAP måste
reformeras och att detta arbete för närvarande bereds på nationell nivå (a.
bet. s. 82). En parlamentarisk kommitté har inrättats med uppgift att utarbeta
en svensk strategi för denna reformering (dir. 1995:109). Utskottet instämmer
i regeringens uttalande i den nu framlagda skrivelsen (skr. 1996/97:80 s. 119)
att ett viktigt led i Sveriges strävan att reformera den gemensamma
jordbrukspolitiken utgör arbetet i den parlamentariska kommittén för
reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Motionerna Jo794 (v) yrkande
12 och U515 (kd) yrkande 37 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med det
anförda.

Allmänna miljöfrågor

Motioner
I motion Jo239 (kd) anförs att Sverige inom EU bör verka för ett regelsystem
som möjliggör kretslopp stad(landsbygd (yrkande 12). Enligt EU:s bestämmelser
om ekologiskt jordbruk är det förbjudet att använda sig av hushållsavfall i
form av komposter, human avföring och rötslam från reningsverk. Sverige och
Danmark har försökt få till stånd en ändring, men frågan har ännu inte lösts.
Att kunna sluta kretsloppet mellan produktion och konsumtion för att till
jordbruket återföra den växtnäring som bortförts via produkterna är en av de
stora framtidsfrågorna för hela jordbruket och samhället.
Behovet av att tillsammans med övriga EU-länder initiera ett samarbete för
att klargöra regler för miljöhänsyn och offentlig upphandling påtalas i motion
Jo714 (kd) yrkande 5. Enligt lagen om offentlig upphandling är det enligt
motionärerna omöjligt att ställa miljökrav på transporter. Miljökrav som har
med tillverkning av varorna att göra, krav som handlar om att livsmedel skall
vara närproducerat, att produkter skall vara miljömärkta. Kompetenskrav bör
gälla för upphandling enligt lagen och kunskap bör krävas om att ställa
miljökrav och att utvärdera dessa.
I motion Jo722 (m) anförs att enligt beräkningar gjorda av Naturvårdsverket
blir kostnaden för reducerat kväve upp till fem gånger lägre om man investerar
i anläggande av våtmarker och skyddszoner utmed vattendrag i stället för
konventionell rening av avloppsvatten. Medel från EU:s miljöprogram för
jordbruket kan stimulera återställandet av våtmarker utmed vattendrag med höga
halter av näringsämnen. EU:s definition på våtmarker lägger dock hinder i
vägen (yrkande 7). Vidare anförs att i dag står sjöfarten för en
oproportionerligt stor andel av Sveriges utsläpp av försurande ämnen.
Sannolikt är det inom sjöfartssektorn som de största möjligheterna finns att
kostnadseffektivt reducera utsläppen, genom avgasrening och bättre
bränslekvaliteter. Sverige bör fortsätta driva frågan om nya utsläppskrav för
sjöfart inom EU (yrkande 8). Vidare anförs att miljöregler på EU-nivå för de
gränsöverskridande miljöproblemen ger de största vinsterna (yrkande 12).
Sverige bör vara pådrivande när det gäller EU:s agerande i internationella
miljöpolitiska frågor. I motionen anförs vidare att när det gäller
inriktningen av Sveriges miljöarbete i EU bör Östersjöfrågan ges samma
ställning som övriga prioriterade områden, dvs. kampen mot försurning och
klimatförändringar samt arbetet med kretsloppsanpassning, bevarande av den
biologiska mångfalden och kemikalieskyddet (yrkande 13).
Motionärerna i motion Jo727 (c) framhåller att Sverige bör agera aktivt för
att skärpa EU:s miljöpolitik (yrkande 12). Avvecklingsplaner för miljöfarliga
ämnen måste utarbetas och dispenserna på kemikalieområdet bör förlängas.
Sverige bör verka för större öppenhet inom EU. Vidare anförs att i det femte
miljöhandlingsprogrammet, som avser perioden 1993(2000, konstateras att varken
den inre marknaden eller Europeiska unionen kommer att lyckas om inte
industri-, energi-, transport- och jordbrukspolitiken samt den regionala
utvecklingen bedrivs på ett uthålligt sätt. Sverige bör verka för att
programmet efter år 2000 utvecklar resonemangen om kretsloppssamhället samt
vikten av att utveckla producentansvaret på europeisk nivå (yrkande 14). Det
finns ett tiotal direktiv med miljökvalitetskrav på luft och vatten, men det
finns inget klart lagstöd i Sverige för att kunna föreskriva
miljökvalitetsnormer. Vidare anförs att Sverige bör verka för att det
europeiska systemet för miljöövervakning förbättras (yrkande 42). Det nordiska
samarbetet ger en god erfarenhetsbas. EU:s miljöbyrå bör kunna samordna de
ansträngningar som görs på området i Europa. European Environment Agency (EEA)
bör öppnas för deltagande av övriga europeiska stater och arbeta med en
alleuropeisk inriktning.
I motion Jo729 (fp) yrkas tillkännagivande av att Sverige fullt ut måste
genomföra EU:s miljödirektiv (yrkande 6). När det gäller de tre direktiven om
luftkvalitet är det bristande genomförandet särskilt tydligt. Vidare anförs
att trafiksystemen inom EU bör miljöanpassas (yrkande 8). Det är viktigt att
alla transportmedel bär sina egna kostnader, även i form av miljöskador. EU:s
transportbidrag bör ses över. För alla investeringar i infrastrukturprojekt
som finansieras med medel från strukturfonderna måste miljökonsekvenserna vara
övervägda och en miljökonsekvensbedömning vara upprättad.
Motionärerna i motion Jo749 (s) anför att vid EU-inträdet förhandlade
Sverige fram undantag för vissa kemikalier, bl.a. kvicksilver. I
överenskommelsen ingick att EU skall se över sina egna regler på
kemikalieområdet. Denna översyn pågår. Sverige bör vara pådrivande och aktivt
arbeta för att amalgam avvecklas i hela Europa (yrkande 2).
I motion Jo794 (v) yrkas att miljöorganisationerna skall användas som
remissorgan i de fall där miljö och hälsa berörs (yrkande 13). Vidare anförs
att EU:s regler inte tillåter att människourin används i jordbruket, men för
att få ett jordbruk/samhälle där näringsämnen cirkulerar i ett kretslopp måste
dessa regler ändras (yrkande 18).
Enligt motion So296 (c) bör Sverige arbeta för en EU-strategi för
amalgamavveckling (yrkande 6). Vid EU-inträdet förhandlade Sverige fram
undantag för vissa kemikalier, däribland kvicksilver. Sverige måste kraftfullt
arbeta i EU för att amalgam skall avvecklas i hela Europa. Som EU-medlem har
Sverige svårt att ensidigt lagstifta om en amalgamavveckling.
I följdmotion N15 (m) till regeringens skrivelse 1996/97:83 Sverige och den
inre marknaden anförs att Sverige bör inte inom EU driva krav om märkning av
produkter som innehåller bestrålade kryddor (yrkande 3). Genom anpassningen
till EU:s regler är försäljning av kryddor som bestrålats nu åter tillåten.
Regeringen vill utan saklig grund få fram ett krav på märkning med
varningstexter. Det skadar Sveriges anseende att driva sådana krav inom EU. I
följdmotion N16 (mp) anförs att det görs i dag ansatser för att ställa om till
mer miljövänliga transportsystem och att i högre grad internalisera externa
kostnader. Detta är dock inte tillräckligt (yrkande 2).
I motion Bo414 (mp) anförs att en opartisk miljökonsekvensutredning bör
göras inför ett eventuellt medlemskap i EMU (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Gränsöverskridande miljöfrågor
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att miljösamarbetet hanteras
bäst på gemenskapsplanet och bör inte i t.ex. subsidiaritetens namn återföras
till det nationella planet (skr. 1996/97:80 s. 37). Regeringen anför i
skrivelsen att Sverige har varit pådrivande för att få till stånd ett beslut
om att en försurningsstrategi för EU skall utarbetas och antas. EG-
kommissionen har nyligen lämnat ett förslag till en gemensam strategi mot
försurningen. Strategin innehåller bl.a. skärpningar av svaveldirektivet och
direktivet för stora förbränningsanläggningar. Målet med strategin är att
minska de försurande utsläppen till vad naturen tål. I skrivelsen anförs
vidare att inför klimatkonventionens nästa partsmöte i december 1997 arbetar
en ad hoc-grupp med att bl.a. arbeta fram ett förslag till protokoll med nya
mål och åtaganden för industriländerna (skr. 1996/97:80 s. 145).
Utskottet har tidigare uttalat att det är uppenbart att ett stort antal
miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete; det gäller t.ex.
försurningen av mark och vatten, föroreningen av haven, uttunningen av
ozonskiktet, störningar i klimatsystemet och hoten mot den biologiska
mångfalden (1996/97:JoU6 s. 7). Ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka
såväl den gemensamma miljöpolitiken som förpliktelsen att väga in miljön i
beslut inom alla politikområden (1995/96:UU13 s. 73). Utskottet instämmer
därför i vad som anförs i motion Jo722 (m) yrkande 12 att ett
gränsöverskridande samarbete är det bästa medlet för att uppnå en bättre miljö
i Europa. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo727 (c) yrkande 12
om att Sverige bör agera aktivt för att skärpa EU:s miljöpolitik. Tidigare
riksdagsbeslut har gett uttryck för en hög ambitionsnivå och betydande
politisk enighet om de övergripande målsättningarna för det svenska
miljöarbetet inom EU. Utskottet anförde vid behandlingen av regeringens
skrivelse 1994/95:167 om det svenska miljöarbetet i EU att en utgångspunkt för
regeringens agerande skulle vara att den gemensamma miljöpolitiken skulle
präglas av den höga ambitionsnivå och offensiva inriktning som miljöproblemen
kräver och som kännetecknar den svenska miljöpolitiken. Detta uttalande bör
enligt utskottets uppfattning fortfarande utgöra utgångspunkt för regeringens
arbete med miljöfrågorna inom EU. Med det anförda är motion Jo727 (c) yrkande
12 i allt väsentligt tillgodosedd. Motionen avstyrks.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige bör fästa särskild
vikt vid samarbetet kring Östersjön i deltagandet i unionens förbindelser med
omvärlden (skr. 1996/97:80 s. 22). I förhandlingarna om en aktionsplan för det
fortsatta genomförandet av det femte miljöhandlingsprogrammet har Sverige
framhållit fyra särskilt angelägna områden, nämligen jordbruks-, försurnings-
och kemikaliepolitiken samt ekonomiska styrmedel (a. skr. s. 150). Regeringen
anför vidare att Sverige under verksamhetsåret 1995/96 var ordförande i
Östersjöstaternas råd (a. skr. s. 34). Östersjöperspektivet och utvidgningen
av EU uppmärksammades särskilt i samband med Östersjöstaternas toppmöte i
Visby i maj 1996. Sverige har således strävat efter att Östersjösamarbetet
skall ägnas särskild uppmärksamhet. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt
syftet med motion Jo722 (m) yrkande 13. Motionen bör lämnas utan ytterligare
åtgärd.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo727 (c) yrkande 14
om att två viktiga frågor som Sverige bör verka för i arbetet med det femte
miljöhandlingsprogrammet efter år 2000 är att utveckla resonemangen om
kretsloppssamhället samt påtala vikten av att utveckla producentansvaret på
europeisk nivå. I den framlagda skrivelsen anförs att kommissionen har lämnat
en översynsrapport om det femte miljöhandlingsprogrammet samt gett ett förslag
till aktionsplan för det fortsatta genomförandet av programmet, KOM (95) 625
slutlig (skr. 1996/97:80 s 150). Syftet med aktionsplanen är att påskynda
genomförandet av EU:s femte åtgärdsprogram för miljön. I den gemensamma
ståndpunkt som överenskommits av miljöministrarna har Sverige lyckats få med
bl.a. en prioritering av översynen av EU:s kemikalieregler och utveckling av
en kemikaliestrategi inom EU. Andra viktiga svenska frågor som fördes in i
handlingsprogrammet var t.ex. miljöarbetet i Östersjöområdet,
försurningspolitiken och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Under 1997
kommer parlamentet att avge sitt andra yttrande och ett slutligt beslut kan
förväntas. Utskottet förutsätter att de i motion Jo727 (c) yrkande 14 angivna
frågorna kommer att beaktas av regeringen utan något särskilt uttalande av
riksdagen. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd i denna del.
I november 1996 presenterade kommissionen en s.k. grönbok om offentlig
upphandling (skr. 1996/97:80 s. 54). Grönboken skall stimulera till en
omfattande debatt om offentlig upphandling inom EU. Intressenter har inbjudits
att lämna skriftliga synpunkter före den 31 mars 1997. Kommissionen avser att
utarbeta en handlingsplan med åtgärder för att stärka regelverkets
effektivitet och för att bättre uppnå gemenskapspolitikens mål på
upphandlingsområdet. Det anförda bör tillsammans med det arbete som pågår om
ökad miljöhänsyn vid offentlig upphandling inom ramen för det femte
miljöhandlingsprogrammet i allt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo714
(kd) yrkande 5. Motionen avstyrks.
I Miljöövervakningsutredningens betänkande (SOU 1997:34) Övervakning av
miljön anförs att svensk miljöövervakning till stor del är utformad med hänsyn
till beslut i internationella samarbetsorgan och deras övervakningsnät (s.
18). För några program medför detta att de internationella åtagandena helt
eller delvis styr utformningen. Inom EU finns europeiska miljöbyrån, EEA, som
gör sammanställningar och utvärderingar av genomförandet av EU:s
miljöhandlingsprogram och av miljötillståndet i Europa. Utskottet har inhämtat
att enligt artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 1210/90 av den 7 maj 1990
om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för
miljöinformation och miljöövervakning är byrån öppen för länder som inte är
medlemmar i EU men som delar gemenskapernas och medlemsstaternas intresse för
byråns mål enligt överenskommelser som träffats mellan dem och gemenskapen.
Utskottet förutsätter att regeringen mot bakgrund av de erfarenheter som
gjorts inom ramen för det nordiska samarbetet verkar för att det europeiska
systemet för miljöövervakning utvecklas och förbättras så långt det är
möjligt. Motion Jo727 (c) yrkande 42 är med det anförda i allt väsentligt
tillgodosedd. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet anförde vid behandlingen av regeringens skrivelse 1996/97:2
Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling att Sverige bör
verka för ökad offentlig insyn och ökat inflytande i samhället för
frivilligorganisationer, näringslivsföreträdare och andra samhällsgrupper i
arbetet med miljö- och utvecklingsfrågor (1996/97:JoU6 s. 6). Mekanismer och
rutiner bör införas för att bidra till ett brett deltagande i beslutsprocesser
på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det anförda bör till
stor del tillgodose syftet med motion Jo794 (v) yrkande 13. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Regeringen tillsatte under hösten 1995 en utredning med uppgift att utarbeta
ett faktaunderlag om effekterna av ett svenskt deltagande respektive icke-
deltagande i valutaunionen (skr. 1996/97:80 s. 45). Den 4 november 1996
presenterade utredningen sitt betänkande (SOU 1996:158) Sverige och EMU,
vilket har remissbehandlats inom en vid krets. Såsom regeringen anför kommer
betänkandet och remissvaren att tjäna som underlag för regeringens och
riksdagens ställningstaganden. I avvaktan på dessa ställningstaganden avstyrks
motion Bo414 (mp) yrkande 4.

Miljö och transporter
I regeringens skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska
unionen under 1996 års hänvisas (s. 103) till en s.k. grönbok av EG-
kommissionen med titeln För en rättvis och effektiv prissättning inom
transportsektorn ( politiska alternativ vid internalisering av de externa
kostnaderna för transporter i Europeiska unionen. Enligt grönboken blir det
alltmer uppenbart att transportpolitikens nuvarande inriktning inte är
långsiktigt hållbar. Kommissionen anser att ett ökat utnyttjande av
samhällsekonomiskt utformade trafikavgifter måste bli en viktig beståndsdel i
en politik för att komma till rätta med transportproblem såsom trängsel,
miljöeffekter och olyckor. Regeringen stöder i huvudsak de rekommendationer
som grönboken ger. Den viktigaste åtgärden för järnvägstrafiken under 1996 är
kommissionens vitbok En strategi för vitalisering av gemenskapens järnvägar,
som innehåller ett förslag att skapa Fria järnvägar för frakt (s. 105).
Regeringen anför att Sverige har en positiv inställning till förslaget om fria
järnvägar för godstrafik. Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motion Jo729 (fp) yrkande 8 att trafiksystemen inom EU bör miljöanpassas och
anser att detta är ett angeläget mål för regeringens arbete inom EU. Motionen
avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Även motion N16
(mp) yrkande 2 avstyrks med det anförda.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo722 (m) yrkande 8 om vikten
av att inom EU driva frågan om nya utsläppskrav för sjöfart. Regeringen
anförde i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg. omr. 22 s. 41)
att sjöfarten redan i dag har miljöfördelar som utgörs främst av en hög
energieffektivitet i förhållande till utfört transportarbete och blygsamma
krav på ny infrastruktur, men att mycket litet hittills har gjorts för att
minska sjöfartens utsläpp av luftföroreningar. Det arbete som sker
internationellt inom IMO (International Maritime Organization) i form av ett
nytt luftföroreningsannex kopplat till sjöfartens miljökonvention MARPOL är
välkommet men har hittills inte visat sig vara tillräckligt. Regeringen
föreslog att miljödifferentierade avgifter fr.o.m. den 1 januari 1998 införs i
farledsavgiftssystemet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 22 s. 87). Förslaget syftar
till att främja användning av katalysatorer ombord på fartygen och av
lågsvavligt fartygsbränsle (1996/97:TU1 s. 84). Regeringen anförde vidare (a.
prop. s. 41) att miljödifferentieringen av sjöfartsavgiftssystemet och
hamnavgifterna samt sjöfartsnäringens egna insatser för att stärka sjöfartens
position som ett miljövänligt transportslag kan innebära att sjöfartens
utsläpp av luftföroreningar minskas med upp till 75 %.
Regeringen anför i skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart
samhälle (s. 15) att inom ramen för arbetet i IMO driver Sverige frågan om
erkännande av Östersjöregionen som ett kontrollområde för svavelemissioner
från fartyg. Svavelhalten i fartygsbränsle skulle därmed begränsas till
maximalt 1,5 % i Östersjöområdet. Utskottet utgår från att regeringen också
fortsättningsvis verkar för skärpta utsläppskrav för sjöfart inom EU. Motion
Jo722 (m) yrkande 8 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Miljöregler i Sverige och EU
Regeringen beslutade den 3 april 1997 Lagrådsremiss om miljöbalk med förslag
om bl.a. nya bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Regeringen anför (s. 233)
att genom de regler som nu föreslås i miljöbalken kommer samtliga EG-direktiv
om miljökvalitetsnormer att kunna genomföras. Det anförs också att
Naturvårdsverket redan i dag har bemyndigande att meddela föreskrifter om
gränsvärden för luftföroreningar och om vattnets beskaffenhet i vissa
badanlägggningar och strandbad. Bemyndigandena har använts för att meddela
föreskrifter i Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1996:6) om
strandbadvatten.
Utskottet vill i anslutning till motion Jo729 (fp) yrkande 6 erinra om att
utskottet flera gånger tidigare behandlat frågan om införlivande av EG-rätten
i svensk lagstiftning (se t.ex. betänkande 1994/95:JoU21 Vissa ändringar i
miljölagstiftningen till följd av EU-medlemskapet). Som framgår av detta
betänkande har Sverige till följd av såväl Romfördraget som lagen (SFS
1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen en
skyldighet att tillämpa eller införliva EG-rätten i svensk lag. Dessa
åtaganden har högre statsrättslig dignitet än ett tillkännagivande av den
innebörd som anges i motionen, och ett bifall till motionen skulle således
inte påverka dessa grundläggande förhållanden. Motionen avstyrks.
Enligt bestämmelserna för det svenska miljöprogrammet avsnitt 3.4 Delprogram
för miljökänsliga områden utgår i Götaland och Svealand ersättning för
våtmarker som anläggs eller återställs på åkermark. Det är inte tillåtet att
använda handelsgödsel, stallgödsel, kemiska bekämpningsmedel eller kalk i
våtmarker. Våtmarkerna kan också användas i enlighet med kraven på uttag av
jordbruksmark. Extra ersättning lämnas om slåtter utförs årligen, varvid den
avslagna vegetationen skall tas bort från våtmarken. Åtagandet skall gälla
under en 20-årsperiod och våtmarksarealen skall vara minst 0,2 ha för att
ersättning skall utgå. Ersättning utgår också för att anlägga permanenta
gräsmarker för att förhindra växtnäringsläckage. Stallgödsel får spridas på
sådan extensivt odlad vall, förutom på en 6 meter bred skyddszon utmed sjöar
och vattendrag. De permanenta gräsmarkerna får betas, men inte skördas före
den 15 juli. Den extensivt odlade vallen skall omfatta minst 2 ha och
skyddszonen skall vara minst 200 meter lång och 6 meter bred för att
ersättning skall utgå.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo722 (m) yrkande 7 om det
angelägna i att anlägga våtmarker samt skyddszoner utmed vattendrag för att
minska kvävebelastningen. Statens jordbruksverk har i en rapport (1997:10)
Utvärdering och översyn av det svenska miljöprogrammet för jordbruket anfört
att det inte är lämpligt att genomföra några genomgripande förändringar av
miljöstöden inom det nuvarande programmet. Större förändringar behöver däremot
övervägas i ett nytt femårsprogram med start år 2000. Ersättningsnivåerna kan
behöva ses över och antalet stödformer bör bli lägre. När det gäller våtmarker
föreslås inför nästa programperiod att initiativ tas så att det blir möjligt
att tillåta bete eller slåtter under hela vegetationssäsongen i våtmarker
anlagda på åkermark (s. 99). Även när det gäller anläggande av skyddszoner
föreslås förändringar (s. 103). Motion Jo722 (m) yrkande 7 avstyrks med det
anförda och i avvaktan på fortsatta överväganden i anslutning till
Jordbruksverkets rapport.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Jo239 (kd) yrkande
12 och Jo794 (v) yrkande 18 om behovet av att klargöra regelsystemet för
användning av rötslam och human avföring i ekologisk produktion av
jordbruksprodukter. Den 6 mars 1997 anförde jordbruksministern i ett
interpellationssvar (1996/97:201) att det är bestämmelserna i förordning nr
2092/91 (EEG) om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter
därom på jordbruksprodukter och livsmedel som styr hur en produkt skall
produceras för att få saluföras som ekologisk. I bilagorna anges bl.a. vilka
insatsmedel som får användas i ekologisk produktion. Sverige har i den
kommissionsarbetsgrupp som behandlar förordningen verkat för att bl.a. urin
skall föras upp i bilagan. Förståelsen för den svenska ståndpunkten har varit
liten. Utskottet instämmer i jordbruksministerns uppfattning att möjligheten
att finna gehör för den svenska uppfattningen bör förbättras i takt med att
erfarenheterna från hanteringen blir större. Enligt utskottets uppfattning är
det nödvändigt att iaktta viss försiktighet till dess eventuella risker med
hanteringen har klargjorts.
Enligt förordning (1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling kan statsbidrag lämnas till verksamhet
eller åtgärder som främjar en ekologiskt hållbar utveckling när det gäller
byggnader och teknisk infrastruktur. Som jordbruksministern anförde i det ovan
angivna interpellationssvaret har regeringen tillsatt ett projektkansli för
statliga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling med
VA-sektorn som ett prioriterat område. Motionerna Jo794 (v) yrkande 18 och
Jo239 (kd) yrkande 12 avstyrks i avvaktan på att frågorna ytterligare kan
belysas.
I skrivelsen anförs att kommissionen har lagt fram ett nytt förslag till
direktiv om klassificering och märkning av farliga preparat, KOM (96) 347
(skr. 1996/97:80 s. 147). Förslaget innebär att EU:s regler skärps på några av
de punkter på kemikalieområdet där Sverige har undantag. Ett antal av Sveriges
undantag beträffande klassificeringen av vissa farliga ämnen har fått sin
lösning genom att de vid översynen i kommittéer har klassificerats strängare
än tidigare. Översynen har påbörjats av bestämmelserna om saluförande och
användning av farliga ämnen på områden där Sverige har fått undantag (t.ex.
kadmium och tennorganiska föreningar). Den beräknas vara slutförd före den 31
december 1998, dvs. det datum när Sveriges undantag löper ut.
Regeringen anför i den framlagda skrivelsen att under år 1996 har
kommissionen haft två överläggningar med de nya medlemsländerna om läget
beträffande de olika övergångslösningarna på kemikalieområdet (skr. 1996/97:80
s. 147). Sådana möten kommer att äga rum även under den resterande delen av
övergångstiden.
Utskottet har inhämtat att kvicksilver inte ingick bland Sveriges s.k.
undantag i medlemskapsförhandlingarna, men att ämnet nyligen har börjat
diskuteras i en arbetsgrupp inom ramen för direktiv 76/769 om begränsning av
användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat.
Inom EU arbetar för närvarande också en grupp med att bedöma behov av
eventuella åtgärder rörande användningen av amalgam inom tandvården ur ett
humanhälsoperspektiv samt hur avfallet skall omhändertas. Socialdepartementet
deltar i denna grupp. Det anförda torde delvis tillgodose syftet med motion
Jo749 (s) yrkande 2. Motionen avstyrks. Även motion So296 (c) yrkande 6
avstyrks med det anförda.
När det gäller bestrålning av livsmedel anförde utskottet vid behandlingen
av 1996 års budgetproposition (1996/97:JoU1 s. 59) att utskottet i likhet med
regeringen ansåg att bestrålning av kryddor som inte tål upphettning bör
tillåtas i den mån det inte finns godkända alternativa metoder för att avdöda
eventuella bakterier. Utskottet underströk att tillståndet endast skall gälla
den begränsade kategori livsmedel som angivits, dvs. kryddor, och anförde att
regeländringen inte får vara en inkörsport till strålbehandling av andra
livsmedel. Enligt 10 § livsmedelsförordningen (1971:807) är det numera
tillåtet att behandla kryddor med joniserande strålning om det behövs för att
förhindra smittspridning och det saknas andra lämpliga behandlingsformer (se
SFS 1996:1656).
Enligt artikel 5.3 i direktiv 79/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel skall
ett livsmedel som behandlats med joniserande strålning märkas med orden
?bestrålad? eller ?behandlad med joniserande strålning? (?första generationens
livsmedel?). Detta märkningskrav gäller redan i dag.
Under flera år har härutöver ett förslag till direktiv om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om livsmedel och livsmedelsingredienser som
behandlats med joniserande strålning diskuterats inom gemenskapen. Enligt det
nu aktuella förslaget (7523/97) krävs att om en bestrålad produkt används som
ingrediens i ett livsmedel skall uppgift om detta åtfölja ingrediensens namn i
innehållsdeklarationen (?andra generationens livsmedel?). Några nedre
mängdbegränsningar anges inte i detta fall. Uppgift skall också lämnas om
ingredienser i en sammansatt ingrediens bestrålats och om mängden av den
bestrålade ingrediensen överstiger 1 % av den färdiga produkten (?tredje
generationens livsmedel?). Regeringen anförde i proposition 1996/97:1 utg.omr.
23 (s. 52) att det är viktigt att så långt möjligt genom märkning informera
konsumenterna om att en krydda har bestrålats eller om en sådan krydda ingår i
ett livsmedel.
Det är sålunda fråga om ett förslag som under en lång tid utarbetats inom en
arbetsgrupp. Det är inte endast Sverige som driver märkningsfrågan inom EU.
Motion N15 (m) yrkande 3 avstyrks med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkandena 7 och 9,
1996/97:Jo759 yrkande 8, 1996/97:Jo794 yrkandena 1-6, 1996/97: U515
yrkandena 31, 33 och 34 och 1996/97:N16 yrkande 1,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande nationell gränskontroll
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 9,
res. 3 (v)
3. beträffande miljöaspekter inom handelspolitiken
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 10,
res. 4 (v, mp)
4. beträffande miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo794 yrkande 12 och 1996/97:U515
yrkande 37,
5. beträffande gränsöverskridande miljöarbete
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 12,
res. 5 (m)
6. beträffande skärpning av EU:s miljöpolitik
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 12,
res. 6 (c, mp)
7. beträffande Östersjösamarbetet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 13,
res. 7 (m)
8. beträffande miljöhandlingsprogrammet efter år 2000
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 14,
9. beträffande ökad miljöhänsyn vid offentlig upphandling
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo714 yrkande 5,
10. beträffande det europeiska systemet för miljöövervakning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 42,
11. beträffande miljöorganisationerna som remissorgan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 13,
12. beträffande miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt
medlemskap i EMU
att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo414 yrkande 4,
res. 8 (mp)
13. beträffande miljöanpassning av EU:s trafiksystem
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 8 och 1996/97:N16
yrkande 2,
res. 9 (mp)
14. beträffande utsläppskrav för sjöfart
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 8,
res. 10 (m)
15. beträffande införlivande av EU:s miljödirektiv
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo729 yrkande 6,
16. beträffande anläggande av våtmarker
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 7,
res. 11 (m)
17. beträffande användning av avfall i ekologisk produktion
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo239 yrkande 12 och
1996/97:Jo794 yrkande 18,
18. beträffande EU-strategi för amalgamavveckling
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo749 yrkande 2 och 1996/97:So296
yrkande 6,
19. beträffande märkning av bestrålade kryddor
att riksdagen avslår motion 1996/97:N15 yrkande 3.
res. 12 (m)

Stockholm den 13 maj 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),
Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s) och Ola Sundell (m).

Reservationer

1. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Utskottet
utgår? och slutar med ?riksdagen. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att de viktigaste frågorna att driva i regeringskonferensen
är att det uthålliga samhället blir ett överordnat mål för unionen, att rätten
att ställa hårdare miljökrav än EU:s regler fördragsfästs och att
miljögarantin verkligen blir en garanti som gör skäl för namnet. Vidare bör EU
kunna fatta beslut om miniminivåer på miljöskatter.
Vidare anser utskottet att Sverige måste vara tydligare när det gäller
substitutionsprincipen. Sverige har nu krävt att processer och ämnen (varor)
skall bytas ut när det är ?möjligt? (possible). Utskottet anser att man bör
använda uttrycket ?tillgängligt? (available). Det innebär att gammal teknik
skall bytas ut när det finns mer miljövänlig teknik. Om man skall avvakta att
det blir möjligt kan en rad andra faktorer spela in som fördröjer eller helt
inhiberar en teknikutveckling.
Utskottet anser att miljön bör prioriteras före varuhandeln i fördraget.
Sverige bör verka för följande förändringar av fördraget: Artikel 2,
målparagrafen, bör ändras så att ett uthålligt kretsloppsbaserat samhälle blir
unionens överordnade mål. Artikel 100a.4 bör förstärkas så att den blir en
verklig rätt att ha nationellt hårdare krav. Den skall omfatta rätten att
skärpa krav, inte bara behålla befintliga. Den skall omfatta miljö,
konsumentskydd, hälsa och säkerhet. Det är också viktigt att
substitutionsprincipen blir fördragsfäst och att detta inte endast gäller
under miljöområdet, artikel 130r, utan även för varuartikeln 100a.4.
Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Jo794 yrkandena 1-6 som
sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo729 yrkandena 7 och 9, Jo759
yrkande 8, U515 yrkandena 31, 33 och 34 samt N16 yrkande 1 har samma
inriktning som den ovan angivna motionen och bör innefattas i
tillkännagivandet till regeringen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo729 yrkandena 7 och 9,
1996/97:Jo759 yrkande 8, 1996/97:Jo794 yrkandena 1-6, 1996/97:U515
yrkandena 31, 33 och 34 och 1996/97:N16 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Utskottet
utgår? och slutar med ?N16 (mp) yrkande 1? bort ha följande lydelse:
Enligt den s.k. miljögarantin skall miljöhänsyn kunna åberopas. Den artikel,
100a.4 i EU:s fördrag som reglerar detta är dock ingen garanti i ordets rätta
bemärkelse. Artikeln är i dag kringgärdad av allt för många förbehåll för att
det skall röra sig om en sådan. Det förslag till ändring som regeringen lagt i
den pågående regeringskonferensen är ett steg i rätt riktning, men är enligt
utskottets uppfattning inte tillräckligt. Utskottet instämmer inte i den av
regeringen redovisade uppfattningen att handel och den inre marknaden är
viktigare än miljön. Följande anförs nämligen i skrivelsen: ?Avsikten är att
nationella särkrav inte skall innebära onödiga inskränkningar i den inre
marknadens funktion.?
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo729 yrkande
7, Jo794 yrkandena 1 och 5, U515 yrkandena 33 och 34 samt N16 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 9, 1996/97:Jo759
yrkande 8, 1996/97:Jo794 yrkandena 2-4 och 6, 1996/97:U515 yrkande 31
och med anledning av motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 7, 1996/97:Jo794
yrkandena 1 och 5, 1996/97:U515 yrkandena 33 och 34 samt 1996/97:N16
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Nationell gränskontroll (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Regeringen
anför i skrivelsen? och slutar med ?yrkande 9. Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd? bort ha följande lydelse:
Regeringen anför i skrivelsen - - - (= utskottet) - - - (skr. s. 62).
För att efterlevnaden av nationella miljöregler skall kunna kontrolleras,
anser utskottet att rätten till nationell gränskontroll skall skrivas in i
fördraget. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo794 yrkande 9, som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nationell gränskontroll
att riksdagen med anledning av 1996/97:Jo794 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöaspekter inom handelspolitiken (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Regeringen
anför i sin? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Regeringen - - - (= utskottet) - - - (jämför 1996/97:JoU6 s. 9).
WTO:s regler får en allt större betydelse för den internationella
miljöpolitiken. Utskottet anser att artikel 110 och följande i Romfördraget,
om handelspolitik, bör få en tydlig miljöinriktning. Det innebär att unionen i
internationella handelsöverenskommelser alltid bör arbeta för att handelsavtal
inte skall innebära någon inskränkning i möjligheterna att skärpa
miljölagstiftningen och hindra import av miljöfarliga varor för olika
nationer, förutsatt att det inte handlar om miljömässigt omotiverad
protektionism. Tvister bör lösas i WTO:s överprövningsorgan, där omvänd
bevisföring bör tillämpas. Det anförda bör riksdagen, med anledning av motion
Jo794 yrkande 10, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande miljöaspekter inom handelspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Gränsöverskridande miljöarbete (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet
har? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Utskottet har - - - (= utskottet) - - - i Europa.
Sverige är i dag i hög grad beroende av den miljöpolitik som förs av EU och
av EU:s medlemsländer. Det är när det gäller de gränsöverskridande
miljöproblemen som de största vinsterna finns för att skapa miljöregler på EU-
nivå i stället för nationell nivå. Detta konstaterande bör enligt utskottets
uppfattning ligga till grund för det svenska miljöarbetet inom EU.
EU:s miljöpolitik måste också inriktas på att genomföra avregleringar och
marknadsekonomiska reformer i syfte att stärka miljöpolitiken. De marknads-
ekonomiska aspekterna bör tydligare synas i EU:s framtida miljöprogram.
Övervakningsmyndigheten European Environment Agency, EEA, bör få till uppgift
att inventera och rapportera vilka regleringar som kan skada miljön och
kontrollera om medlemsländerna genom subventioner förvärrar miljöproblem.
Det är viktigt att Sverige är pådrivande när det gäller EU:s agerande i
internationella miljöpolitiska frågor. EU:s miljökommissionär har nyligen sagt
att Sverige skulle kunna få ersättning från länder som släpper ut stora
mängder försurande ämnen. Detta bör utredas närmare.
Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo722 yrkande
12, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande gränsöverskridande miljöarbete
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skärpning av EU:s miljöpolitik (mom. 6)
Lennart Daléus (c), Lennart Brunander (c) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet
delar? och på s. 12 slutar med ?tillgodosedd. Motionen avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar - - - (= utskottet) - - - inom EU.
Utskottet anser att försiktighetsprincipen skall tillämpas när rådet fattar
beslut om harmonisering av lagar och författningar i syfte att upprätta den
inre marknaden. Artikel 100a.4 bör formuleras så att alla beslut i
miljöfrågor, såväl för miljöförstörande utsläpp från fasta anläggningar som
för handel med varor, skall vara minimiregler.
Regeringen bör vidare aktivt verka för att en skärpning av EU:s gemensamma
miljöregler på kemikalieområdet når upp till minst gällande svensk nivå. Om
EU:s regler trots dessa insatser inte uppnått gällande svenska regler, bör
Sverige verka för att dispenserna förlängs ytterligare.
Inom ett antal andra sakområden bör Sverige aktivt agera för att en
skärpning av EU:s miljöpolitik genomförs. När det gäller
försurningsproblematiken måste de gemensamma kraven skärpas. Arbetet med att
förhindra användning och spridning av farliga kemikalier bör ha en
internationell inriktning. Substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen
skall vara vägledande för det europeiska arbetet med kemikalier. Sverige bör
verka för en större öppenhet inom EU även vad gäller miljöpolitiken.
Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo727 yrkande
12, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande skärpning av EU:s miljöpolitik
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo727 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Östersjösamarbetet (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet
instämmer? och slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer - - - (= utskottet) - - - maj 1996.
I Öst- och Centraleuropa finns enorma miljöproblem skapade av de
socialistiska regimerna. Dessa och andra miljöproblem påverkar bl.a.
Östersjön. Med Sveriges och Finlands inträde i EU har Östersjön kommit att bli
delvis omslutet av unionen. Genom utvecklingen mot associationsavtal och flera
östeuropeiska länder förstärks också den östliga dimensionen i EU. Utskottet
anser när det gäller inriktning och genomförandet av Sveriges miljöarbete i EU
att Östersjöfrågan bör ges samma ställning som övriga prioriterade områden.
Det innebär att åtgärder bör vidtas mot försurning och klimatförändringar
samtidigt som arbetet med kretsloppsanpassningen, bevarandet av den biologiska
mångfalden och kemikalieskyddet måste fortsätta. En tydlig sådan prioritering
är nödvändig om Östersjöns miljöproblem skall få större utrymme i EU:s
miljöarbete. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo722 yrkande 13,
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Östersjösamarbetet
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt medlemskap i EMU (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Regeringen
tillsatte? och slutar med ?Bo414 (mp) yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Regeringen - - - (= utskottet) - - - vid krets.
Utskottet anser att en ny opartisk miljökonsekvensutredning bör tillsättas
inför en eventuell EMU-anslutning. Direktiven för en sådan utredning bör
följas på ett mer seriöst sätt än den miljökonsekvensutredning som gjordes
inför EU-medlemskapet, speciellt avseende sammanhanget mellan ekonomi och
ekologi. Särskilt saknas miljökonsekvensbeskrivning inom redovisningsområden,
markanvändning och hushållning med naturresurser. Konsekvenserna av nuvarande
lagstiftning bör enligt utskottets uppfattning utredas snarast. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo414 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt medlemskap i
EMU
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo414 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Miljöanpassning av EU:s trafiksystem (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?I
regeringens? och på s. 14 slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
I regeringens - - - (= utskottet) - - - inom EU.
Den inre marknaden innebär en dramatisk ökning av transporter, vilket
innebär en negativ miljöpåverkan. Det görs i dag ansatser för att ställa om
till mer miljövänliga transportsystem, och att i högre grad internalisera
externa kostnader. Utskottet anser inte att detta är tillräckligt, utan en
minskning av transporterna bör vara en ledstjärna för att uppnå vad som är
möjligt inom ramen för en uthållig utveckling. Inte heller den inre marknadens
strävan efter en ensidig materiell tillväxt är förenlig med detta. Vad gäller
transporter måste även den oacceptabla handeln med djur över hela EU omnämnas.
Denna hantering understöds av EU med dess bidrag till slakterier i söder.
Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Jo729 yrkande 8 och
N16 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande miljöanpassning av EU:s trafiksystem
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 8 1996/97:N16
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utsläppskrav för sjöfart (mom. 14)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Regeringen
anför? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Regeringen anför - - - (= utskottet) - - - i Östersjöområdet.
I dag står sjöfarten för en oproportionerligt stor andel av Sveriges utsläpp
av försurande ämnen. Av transportsektorns svaveldioxidutsläpp svarar sjöfarten
för 88 %. Sannolikt är det just inom sjöfartssektorn som de största
möjligheterna finns att kostnadseffektivt reducera utsläppen, exempelvis genom
avgasrening och bättre bränslekvaliteter. De nu aviserade planerna på att
miljödifferentiera farledsavgifterna är därför lovande. Sverige bör även
fortsättningsvis driva frågan om att införa utsläppskrav för sjöfart inom EU.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande utsläppskrav för sjöfart
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anläggande av våtmarker (mom. 16)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet
instämmer? och slutar med ?Jordbruksverkets rapport? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer - - - (= utskottet) - - - förändringar (s. 103).
Till följd av redan långt genomförd rening av avloppsvatten kräver
ytterligare reduceringar av fosfor- och kväveutsläpp från reningsverken ofta
dyra investeringar. Enligt beräkningar gjorda av Naturvårdsverket blir
kostnaden för reducerat kväve upp till fem gånger lägre om man i stället
investerar i anläggandet av våtmarker och skyddszoner utmed vattendrag. Det
finns alltså goda skäl att från statligt håll stimulera denna typ av rening
för att snabbare och till en lägre kostnad uppnå en kväveminskning. Dessutom
är utdikningen av landskapet en gång i tiden styrd av staten genom stimulanser
och rådgivning, vilket gör det rimligt att staten också tar ett visst ansvar
för återställandet av våtmarker på strategiskt valda platser.
Genom våtmarksinvesteringar och skyddszoner fångar man inte bara upp
eventuellt närsaltläckage från handelsgödsel utan också näringsläckage från
stallgödsel och utlakning av kvävenedfallet från luften ( den kanske
viktigaste orsaken till övergödningsproblemen.
När det gäller våtmarksinvesteringar i direkt anslutning till
jordbrukslandskapet har EU-medlemskapet givit nya möjligheter. Medel från EU:s
miljöprogram för jordbruket kan stimulera återställandet av våtmarker utmed
vattendrag med höga halter av näringsämnen. EU:s definition av våtmarker
lägger dock hinder i vägen. Utskottet anser att Sverige bör verka för att
reglerna i EU:s våtmarksstöd anpassas så att de tillfredsställer svenska krav
och principer för anläggandet av våtmarker.
Det anförda bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 7
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande anläggande av våtmarker
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Märkning av bestrålade kryddor (mom. 19)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och
slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Kryddor kan dessvärre sprida smitta. Detta för allmänheten ofta okända
förhållande har sedan många decennier varit orsaken till att det i de flesta
europeiska länder funnits lagkrav på att kryddorna skall behandlas för att
smittförande bakterier skall dödas. Det finns två behandlingsmetoder, giftiga
gaser eller bestrålning.
När Sverige under mitten av 1980-talet införde ett förbud mot bestrålning av
livsmedel vände sig de flesta remissinstanserna mot ett förbud som även
omfattade kryddor. Bestrålning dödar bakterier men lämnar inga kvarvarande
effekter. Eftersom kryddorna inte är levande organismer finns ingen risk för
mutationer eller andra effekter. Remissinstanserna påpekade emellertid att de
hälsovådliga effekterna av behandling med giftiga gaser däremot inte var
kartlagda.
Sverige bör nu acceptera EU:s regler. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1996/97:N15 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande märkning av bestrålade kryddor
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:N15 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................4
Regeringskonferensen 4
Motioner 4
Utskottets överväganden 5
Regeringskonferensen 5
Verksamheten i EU 1996 7
Allmänna miljöfrågor 9
Motioner 9
Utskottets överväganden 11
Gränsöverskridande miljöfrågor 11
Miljö och transporter 13
Miljöregler i Sverige och EU 14
Hemställan 17
Reservationer........................................19
1. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1) 19
2. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1) 20
3. Nationell gränskontroll (mom. 2) 20
4. Miljöaspekter inom handelspolitiken (mom. 3) 21
5. Gränsöverskridande miljöarbete (mom. 5) 21
6. Skärpning av EU:s miljöpolitik (mom. 6) 22
7. Östersjösamarbetet (mom. 7) 22
8. Miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt medlemskap i EMU
(mom. 12) 23
9. Miljöanpassning av EU:s trafiksystem (mom. 13) 23
10. Utsläppskrav för sjöfart (mom. 14) 24
11. Anläggande av våtmarker (mom. 16) 24
12. Märkning av bestrålade kryddor (mom. 19) 25