Socialförsäkringsutskottets betänkande2003/04:SFU12

Migration och asylpolitik

Sammanfattning

Utskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens
skrivelse 2003/04:37 Migration  och asylpolitik samt
ett  antal  motionsyrkanden  som  väckts   dels  med
anledning  av  skrivelsen,  dels  under den allmänna
motionstiden   2003   och   som   rör   asyl-    och
migrationsfrågor.
Regeringen  redovisar  i  skrivelsen  den  svenska
migrations- och asylpolitiken sedan december 2002. I
skrivelsen   redogörs  också  för  Sveriges  roll  i
Europasamarbetet  och det internationella samarbetet
i övrigt.
I motionerna, som  rör såväl nationella frågor som
internationella, och då främst EG-rättsliga aspekter
och  EU-samarbetet,  tas   bl.a.   upp   frågor   om
flyktingbegreppet,           arbetskraftsinvandring,
anhöriginvandring  samt  visumkrav  och  praxis  vid
besöksvisum.
Samtliga motioner avstyrks. Utskottet föreslår att
riksdagen   lägger   regeringens    skrivelse   till
handlingarna.
I betänkandet finns 39 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Den svenska migrationspolitiken

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf249
yrkande 10 och 2003/04:Sf297.
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (mp)

2. Återvandring

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf249
yrkande  11,  2003/04:Sf302  yrkandena 1  och  2,
2003/04:Sf403 yrkande 22 och 2003/04:U257 yrkande
3.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)

3. EU:s flyktingpolitik

Riksdagen    avslår   motionerna    2003/04:Sf6
yrkandena 5 och  6, 2003/04:Sf249 yrkandena 1 och
13,   2003/04:Sf257    yrkandena    9   och   14,
2003/04:Sf271 yrkande 7, 2003/04:Sf403  yrkandena
1   och   2,   2003/04:K416   yrkande   28   samt
2003/04:K419 yrkande 7.
Reservation 6 (fp, kd)
Reservation 7 (v)

4. Stöd till de nya medlemsstaterna

Riksdagen  avslår  motion 2003/04:Sf403 yrkande
3.
Reservation 8 (kd)

5. Arbetskraftsinvandring

Riksdagen    avslår   motionerna    2003/04:Sf5
yrkandena   2-5,   7    och   8,   2003/04:Sf231,
2003/04:Sf293,   2003/04:Sf294,    2003/04:Sf331,
2003/04:Sf341,    2003/04:Sf388    yrkande     1,
2003/04:Sf396    yrkandena    10    och    12-14,
2003/04:Sf403  yrkande  34, 2003/04:Bo253 yrkande
3,  2003/04:Ju447  yrkande  1  och  2003/04:Ub397
yrkande 7.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)

6. Trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov

Riksdagen avslår motion  2003/04:Sk401  yrkande
6.
Reservation 10 (kd)

7. Arbetstillstånd efter inresa m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande
1,  2003/04:Sf388  yrkande  6  och  2003/04:Sf396
yrkande 11.
Reservation 11 (m, fp, c)

8. Gäststuderande

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande
6, 2003/04:Sf286, 2003/04:Sf365 och 2003/04:Ub290
yrkande 7.
Reservation 12 (m)

9. Anhöriginvandring

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf257
yrkandena 11 och 15, 2003/04:Sf328, 2003/04:Sf357
yrkande    6,    2003/04:Sf388   yrkandena   2-4,
2003/04:Sf403   yrkandena    36   och   37   samt
2003/04:K418 yrkande 2.
Reservation 13 (kd, c, mp)
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (v)

10. Uppehållstillstånd efter inresa

Riksdagen  avslår motion 2003/04:Sf396  yrkande
15.
Reservation 16 (c)

11. DNA-analys

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf208.
Reservation 17 (m)

12. Fingeravtrycksregister

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf201.
Reservation 18 (m)

13. Utvidgat flyktingbegrepp

Riksdagen   avslår    motionerna    2003/04:Sf8
yrkandena  2  och 3, 2003/04:Sf244, 2003/04:Sf249
yrkande    2,    2003/04:Sf257     yrkande    18,
2003/04:Sf304,    2003/04:Sf348,   2003/04:Sf354,
2003/04:Sf357 yrkandena  14 och 15, 2003/04:Sf403
yrkandena 16 och 17, 2003/04:K418 yrkandena 3 och
7-9,   2003/04:L350  yrkande   17,   2003/04:U255
yrkande 19 och 2003/04:U277 yrkande 2.
Reservation 19 (fp, kd, v, c, mp)

14. Dublinärenden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf7 yrkande
1,  2003/04:Sf249   yrkande   14,   2003/04:Sf257
yrkande  10,  2003/04:Sf357 yrkandena 25  och  26
samt 2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7.
Reservation 20 (fp, kd, mp)
Reservation 21 (v)

15. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf6 yrkande
4 och 2003/04:Sf357 yrkande 23.
Reservation 22 (fp)
Reservation 23 (mp)

16. EU-förslag om skyddsgrunder m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf257 yrkandena
3-5, 12 och 13.
Reservation 24 (v)

17. Säkra länder

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf403 yrkandena
9 och 10.
Reservation 25 (kd)

18. Asylsökande från Kina

Riksdagen avslår motion 2003/04:U275 yrkande 1.

19. Humanitära skäl

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf249
yrkandena   3,   4    och    6,    2003/04:Sf253,
2003/04:Sf271 yrkande 1, 2003/04:Sf357  yrkande 9
och 2003/04:Sf403 yrkande 18.
Reservation 26 (kd, c)
Reservation 27 (fp)
Reservation 28 (mp)

20. Barnets bästa

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
4, 2003/04:Sf249 yrkande 7, 2003/04:Sf357 yrkande
5,  2003/04:Sf403  yrkande  23  och 2003/04:So504
yrkande 33.
Reservation 29 (fp, kd, c, mp)

21. Uppehållstillstånd efter viss tid

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf257
yrkande 19 och 2003/04:Sf375.
Reservation 30 (v)

22. Gömda personer

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf249
yrkande   23,   2003/04:Sf254  och  2003/04:Sf357
yrkande 10.
Reservation 31 (fp, c, mp)

23. Familjesplittring

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
7,  2003/04:Sf249   yrkande   8,   2003/04:Sf267,
2003/04:Sf313, 2003/04:Sf403 yrkandena  26 och 35
samt 2003/04:So504 yrkande 34.
Reservation 32 (fp, kd, c)

24. Medborgarvittne vid verkställighet

Riksdagen  avslår  motion 2003/04:Sf357 yrkande
22.
Reservation 33 (mp)

25. Viseringspliktiga länder

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf249
yrkande 17 och 2003/04:Sf257 yrkande 20.
Reservation 34 (fp, v)

26. Besöksvisum

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf257 yrkande
21, 2003/04:Sf337, 2003/04:Sf357 yrkande 21,
2003/04:Sf388 yrkande 5 och 2003/04:Sf403 yrkande
42.
Reservation 35 (fp, kd, v, mp)

27. Turistvisum

Riksdagen avslår motion  2003/04:So568  yrkande
27.
Reservation 36 (mp)

28. Norra Irak

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf302 yrkandena
3 och 4.
Reservation 37 (v)

29. Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf257
yrkande   22,   2003/04:Sf357   yrkande  17   och
2003/04:Sf403 yrkande 5.
Reservation 38 (v, mp)
Reservation 39 (kd)

30. Skrivelsen

Riksdagen    lägger    regeringens    skrivelse
2003/04:37 till handlingarna.


Stockholm den 22 april 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar


Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:  Tomas
Eneroth  (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s),  Bo
Könberg  (fp),  Anita  Jönsson  (s),  Mona  Berglund
Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m),
Lennart Klockare  (s),  Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson  (c), Kerstin Kristiansson  Karlstedt  (s),
Anna  Lilliehöök   (m),  Göte  Wahlström  (s),  Mona
Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

2003/04

SfU12

Utskottets överväganden



Migrationspolitiken

Den svenska migrationspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motioner om förebyggande
av flykt och om en kommission för att granska
flyktingpolitiken.
Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (mp).

Gällande ordning

Enligt   riksdagens  beslut   hösten   1996   (prop.
1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80) bör
den svenska  migrationspolitiken  ses som en helhet,
som    omfattar    flykting-,    invandrings-    och
återvändandepolitik och i sin tur  ingår i utrikes-,
säkerhets-,   handels-  och  biståndspolitiken.   En
ändring av de migrationspolitiska målen godkändes av
riksdagen  hösten   2000   (prop.   2000/01:1,  bet.
2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:69 och 70).  Jämfört med
målen  för  migrationspolitiken såsom de uttrycks  i
proposition 1996/97:25  Svensk  migrationspolitik  i
globalt  perspektiv innebär den nya målformuleringen
att     harmoniseringen     av     flykting-     och
invandringspolitiken   i   EU  betonas  tydligare  i
migrationspolitiken. Vidare  förtydligades  att hela
kedjan   från   mottagande   av   asylsökande   till
återvändande   eller  integration  i  Sverige  skall
präglas av rättssäkerhet,  humanitet och respekt för
individens           mänskliga          rättigheter.
Migrationspolitikens mål  är  att migration till och
från  vårt land kan ske i ordnade  former,  att  den
reglerade  invandringen upprätthålls, att asylrätten
i Sverige och  ett internationellt perspektiv värnas
samt   att   harmoniseringen    av   flykting-   och
invandringspolitiken  i EU ökar. Verksamheten  skall
präglas av rättssäkerhet,  humanitet och respekt för
individens mänskliga rättigheter.

Med  invandringspolitik  avses  de  principer  och
regler  som  anger vilka utlänningar  som  skall  få
tillstånd att  bosätta  sig  i Sverige. Invandringen
till  Sverige  är sedan år 1967  reglerad  utom  för
nordiska medborgare  samt,  numera, för EU- och EES-
medborgare. Medlemskapet i EU innebär att medborgare
i medlemsländerna fritt kan flytta  mellan  länderna
för  att  arbeta, studera, bo och leva utan krav  på
arbetstillstånd.  Den fria rörligheten omfattar även
familjemedlemmar oavsett medborgarskap.
Mottagandet av flyktingar  i Sverige är endast ett
av  flera  element i den svenska  flyktingpolitiken.
Dessutom  ingår   bl.a.   arbete   i  FN  och  andra
internationella organisationer, ekonomiskt stöd till
UNHCR    (FN:s   flyktingkommissarie)   och    andra
organisationer,  arbete inom EU som syftar till ökad
harmonisering  av  politiken   och   internationellt
samarbete  i  syfte  att  verka  för  en  solidarisk
ansvarsfördelning  mellan länder och för att  stärka
flyktingars  rättsliga   skydd   samt  mottagande  i
Sverige av andra skyddsbehövande än flyktingar.

Skrivelsen

I  skrivelsen  lämnas en redovisning  bl.a.  av  det
pågående    reformarbetet     i     Sverige     samt
harmoniseringsarbetet     inom     EU     och    det
migrationspolitiska utvecklingssamarbetet.

I  skrivelsen anges att invandringen till  Sverige
under  1960-talet  och  1970-talet till en betydande
del  utgjordes av arbetskraftsinvandring,  medan  de
senaste   20  åren  framför  allt  har  präglats  av
människor som  söker asyl här. Av de ca 175 miljoner
migranter som finns  i  världen i dag är 17 miljoner
flyktingar, och de flesta  befinner  sig  på flykt i
eller i närheten av sitt hemland. Stöd till världens
flyktingar  bör  därför  enligt  skrivelsen i första
hand  ges på plats, där flyktingarna  befinner  sig.
Stödet  måste  svara  mot  dessa människors behov av
skydd    undan   väpnade   konflikter    och    till
återuppbyggnad  av  krigshärjade  länder. Samarbetet
med  FN:s  flyktingkommissariat, UNHCR,  prioriteras
och Sverige tillhör i dag de största bidragsgivarna.

Motioner

I motion 2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 10 begärs  ett  tillkännagivande om åtgärder
för   förebyggande   av  flykt   och   återvändande.
Motionärerna anser att  en  samordnad  politik i det
internationella agerandet är nödvändig och  att  ett
kraftfullt stöd bör ges åt olika FN-organ. Ökat stöd
i  närområdet  är  viktigt,  men  får aldrig tas som
intäkt  för  en  mer  restriktiv asylpolitik,  menar
motionärerna.

Gustav Fridolin (mp) begär  i  motion  2003/04:Sf297
att   regeringen   tillsätter   en   kommission   om
flyktingpolitiken.  Motionären  vill inte  se  några
partipolitiker   i  kommissionen  utan   anser   att
jurister    och   personer    engagerade    i    den
antirasistiska   och  flyktingvänliga  rörelsen  bör
ingå. Kommissionen  bör  få  tillgång till relevanta
dokument  och  ha  rätt att förhöra  ministrar  från
regeringarna från 1985 och framåt.

Utskottets ställningstagande

De flesta av de människor  som  lever på flykt i dag
befinner  sig  i eller i närheten av  sitt  hemland.
Stödet till världens  flyktingar bör därför i första
hand  ges  på plats där flyktingarna  befinner  sig.
Utskottet delar  bedömningen  i motion 2003/04:Sf249
att det behövs ett starkt internationellt engagemang
för att bidra till långsiktiga  lösningar. Samtidigt
måste  den  som söker asyl i Sverige  kunna  få  sin
ansökan behandlad  på  ett rättssäkert sätt, och den
som inte bedöms ha behov av skydd skall ha rätt till
ett värdigt återvändande.

När  det gäller det svenska  utvecklingssamarbetet
vill  utskottet  också  peka  på  kopplingen  mellan
migration  och  bistånd.  Genom ett riktat stöd till
bl.a.   kapacitetsuppbyggnad,   konfliktförebyggande
insatser   och  fattigdomsbekämpning  kan  biståndet
bidra till att  undanröja de grundläggande orsakerna
till flykt.
Formandet av den svenska migrationspolitiken måste
ske mot bakgrund  av  det internationella samarbetet
och  den  globala flyktingsituationen.  Sverige  bör
söka  samarbete   och   aktivt   medverka  till  att
migrationsfrågor löses på ett humant och rättssäkert
sätt   även   i   det   internationella  samarbetet.
Utskottet,  som  vill peka  på  att  Sverige  i  dag
tillhör de största  bidragsgivarna till UNHCR, delar
regeringens bedömning  att  samarbetet med UNHCR bör
prioriteras.
Utskottet     noterar     också    att     UNHCR:s
exekutivkommitté   har   antagit    en    omfattande
dagordning   för   de   närmaste  årens  arbete  med
internationella     skyddsfrågor     (Agenda     for
Protection).      Dagordningen       rymmer      ett
handlingsprogram med sex sinsemellan relaterade mål:
förstärkt   genomförande   av  flyktingkonventionen,
skydd    åt    flyktingarna    inom    de     vidare
migrationsrörelserna,  bättre ansvarsfördelning  och
kapacitetsuppbyggnad för  mottagande av och skydd åt
flyktingar,      effektivare      hantering       av
säkerhetsrelaterade  frågor, förstärkta insatser för
att finna varaktiga lösningar samt tillgodoseende av
skyddsbehoven   hos   kvinnor    och    barn   bland
flyktingarna. Handlingsprogrammet håller  nu  på att
genomföras.
Motion   2003/04:Sf249  yrkande  10  får  med  det
anförda anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.
Utskottet  kan inte se något skäl till att föreslå
att en kommission  får  i  uppdrag  att  granska den
förda flyktingpolitiken. Utskottet avstyrker  därför
motion 2003/04:Sf297.

Återvandring


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om återvandring.
Jämför  reservationerna  3 (fp), 4 (kd) och 5
(v).

Skrivelsen

De som inte bedöms ha behov av skydd i Sverige skall
enligt   skrivelsen  ha  rätt   till   ett   värdigt
återvändande  till  sitt  hemland.  När  det  gäller
återvändande påpekas i skrivelsen vikten av ett nära
samarbete med ursprungs- och transitländerna.

Motioner

Lars   Leijonborg   m.fl.   (fp)   begär   i  motion
2003/04:Sf249 yrkande 11 ett tillkännagivande om att
återvändandepolitiken fullt ut måste respektera  den
enskildes  valfrihet  och  att konjunkturskäl aldrig
får  vara  orsak till att stimulera  flyktingar  att
återvända.  Motionärerna   anser   att   stöd   till
återvandring  för  den  som så önskar är ett viktigt
inslag i en human flyktingpolitik.

I  motion  2003/04:Sf403 av  Sven  Brus  m.fl.  (kd)
yrkande  22  begärs   ett  tillkännagivande  om  ett
förbättrat  och  formaliserat   återvändandeprogram.
Seriös, generös och tidig information  om  stöd  vid
frivillig  återvandring  bör ges. Vidare bör tiden i
Sverige göras meningsfull  med  studier och praktik,
även  med  avseende på ett återvändande.  Fokus  bör
enligt  motionärerna  ligga  på  kunskaper  som  kan
användas för återuppbyggande av hemlandet.

Kalle Larsson m.fl. (v) anger i motion 2003/04:Sf302
yrkandena 1 och 2 att irakiska flyktingar bör ges en
utbildning   som   kan   vara   överförbar  vid  ett
återvändande till hemlandet. Det  kan  röra  sig  om
utbildning    i    demokrati,   förvaltningskunskap,
kvinnors  rättigheter   och  mänskliga  rättigheter.
Vidare anser motionärerna att regeringen bör se över
möjligheterna  till  ekonomiskt   stöd   utöver  det
generella   bidraget   för   de   irakier   som  har
uppehållstillstånd men vill återvända.

I motion 2003/04:U257 av Joe Frans och Maria  Hassan
(s)  yrkande  3  begärs ett tillkännagivande om stöd
till kurder bosatta i Sverige som har för avsikt att
återvända till irakiska  Kurdistan. Personerna utgör
en värdefull resurs i återuppbyggnaden av landet.

Utskottets ställningstagande

Migrationsverkets  uppdrag  är  att  underlätta  för
flyktingar och andra  skyddsbehövande med permanenta
uppehållstillstånd som  frivilligt  vill  återvandra
till sina hemländer. Målet är att stödja de enskilda
så  att de själva skall kunna avgöra om och  när  de
vill återvandra till sina ursprungsländer.

Den  som har fått uppehållstillstånd som flykting,
av flyktingliknande  eller humanitära skäl eller som
har tagits ut på flyktingkvoten  kan  få  bidrag för
hemresa  och  kontantstöd  för  den  första tiden  i
hemlandet. Förutom resekostnaderna från  Sverige ges
ett kontantbidrag på högst 10 000 kr för varje vuxen
person  och  högst 5 000 kr för varje barn under  18
år. En familj kan sammanlagt få högst 40 000 kr.
Migrationsverkets  arbete  består  också till stor
del av projektverksamhet. Projektstöd  kan  beviljas
kommuner, stiftelser, organisationer, föreningar och
även företag under förutsättning att projektet  inte
skall drivas kommersiellt. Under 2003 har 24 projekt
beviljats  medel av Migrationsverket till det totala
beloppet av  5 740 035 kronor. Fem projekt har gällt
Irak. Projektet  Återvandring  till Kurdistan gällde
utländska akademiker som genomfört  faktainsamling i
den kurdiska delen av norra Irak och följt upp denna
med seminarier i Stockholm. Målgruppen för projektet
har      varit      kurdiska      akademiker     med
sjukvårdsutbildning,  byggnadsingenjörer,  agronomer
och jurister.
Utskottet har senast  i  förra årets betänkande om
migration     och     asylpolitiken,      betänkande
2002/03:SfU8,     behandlat    motionsyrkanden    om
återvandring. Utskottet  anförde  då  att  stöd till
återvandring     är    ett    viktigt    inslag    i
migrationspolitiken och att det alltid måste ske med
respekt för individen. Vidare uttalade utskottet att
ingen  tvekan får råda  om  att  den  som  fått  ett
permanent  uppehållstillstånd själv avgör om och när
han   eller   hon    vill    återvända   till   sitt
ursprungsland. Beträffande stöd  till utvecklingen i
ursprungsländer  konstaterade  utskottet   att   ett
sådant  arbete  också  pågår inom EU. Utskottet, som
vidhåller  denna  uppfattning,   anser  att  det  är
viktigt att möjligheten att återvandra är ett aktivt
och  positivt inslag i politiken redan  från  början
och  inte   genomförs   eller   uppfattas   som   en
påtryckning   gentemot   dem   som   fått  permanent
uppehållstillstånd i Sverige. En aktiv  tillvaro här
är  enligt  utskottets  uppfattning  också  en   bra
förberedelse     för     en    eventuell    framtida
återetablering i ursprungslandet.
Med  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna
2003/04:Sf249  yrkande 11, 2003/04:Sf302 yrkandena 1
och 2, 2003/04:Sf403  yrkande  22  och  2003/04:U257
yrkande 3.

EU-samarbetet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om harmonisering
av  EU:s flyktingpolitik och om stöd till  de
nya    medlemsstaternas     uppbyggnad     av
asylsystem.
Jämför  reservationerna 6 (fp, kd), 7 (v) och
8 (kd).

Gällande ordning

Genom     EU-fördragets      ikraftträdande     1993
formaliserades  det  som kallas  det  rättsliga  och
inrikes samarbetet inom  EU. Detta samarbete bildade
då EU:s tredje pelare och  handlade  om  att  ge  en
allmän  ram för uppbyggnaden av ett samarbete mellan
medlemsländerna     i     fråga     om    migration,
gränskontroller, asyl- och invandringsfrågor.

Amsterdamfördraget trädde i kraft den  1 maj 1999.
Därigenom  fördes  bl.a.  frågor om asyl, invandring
och vissa frågor om fri rörlighet  för personer över
från  tredje  till  första pelaren. Viseringsfrågor,
som tidigare reglerades  i EG-fördragets artikel 100
c,      återfinns      efter     Amsterdamfördragets
ikraftträdande  i  avdelning  IV.  Också  frågan  om
fördelning   mellan  EU-länderna   i   samband   med
mottagandet     av      flyktingar     kom     genom
Amsterdamfördraget  att  omfattas  av  EG-fördraget.
Efter en övergångsperiod på  fem  år, dvs. den 1 maj
2004, skall fri rörlighet för personer garanteras.
I      och     med     Amsterdamfördraget     blev
Schengensamarbetet,  som  kom  till  som  en separat
överenskommelse  utanför det dåvarande EG-samarbetet
för att skynda på samarbetet kring fri rörlighet för
personer,  en  del  av  EU:s  gemensamma  regelverk.
Schengenregelverket  omfattar   samtliga   EU:s   15
medlemsländer,  med  undantag  av Storbritannien och
Irland. Norge och Island deltar  i  samarbetet genom
ett  specialavtal.  Danmark, som har reserverat  sig
mot att Schengenavtalet flyttas över till den första
pelaren, kan inom sex  månader  besluta om man skall
genomföra de beslut som fattats av  Schengenländerna
i sin nationella lagstiftning.
Vid Europeiska rådets möte i Wien i  december 1998
antogs    en   handlingsplan   för   att   genomföra
bestämmelserna  i  Amsterdamfördraget om upprättande
av ett område med frihet,  säkerhet  och rättvisa. I
handlingsplanen  anges prioriteringar och  tidsramar
för hur uppgifterna i fördraget om fri rörlighet för
personer,  asyl,  invandring   samt  civilrättsligt,
polisiärt   och   straffrättsligt   samarbete    bör
genomföras     och     inom     vilka     tidsramar.
Genomförandetiden  varierar  mellan  två och fem  år
från Amsterdamfördragets ikraftträdande.
Vid  Europeiska rådets sammanträde hösten  1999  i
Tammerfors  drogs  riktlinjerna  upp  för hur man så
snart  som  möjligt skall kunna genomföra  den  fria
rörligheten för  personer fullt ut. Europeiska rådet
efterlyste vid sitt  möte  en  gemensam  politik för
invandring och en gemensam asylpolitik grundad på en
fullständig   och   absolut   tillämpning   av  FN:s
konvention   från   1951  om  flyktingars  rättsliga
ställning,   Genèvekonventionen.   Fyra   huvuddelar
fastställdes: partnerskap med ursprungsländerna, ett
gemensamt europeiskt  asylsystem  som på längre sikt
bör  leda till ett gemensamt asylförfarande  och  en
enhetlig  status  för dem som beviljas asyl, rättvis
behandling  av  medborgare   i   tredjeland  och  en
effektivare hantering av migrationsflöden.

Skrivelsen

I skrivelsen anges att det är av stor  vikt  att  en
EU-politik  på  asyl- och migrationsområdet utformas
utifrån ett helhetsperspektiv som beaktar även andra
politikområden. Vid toppmötet i Tammerfors i oktober
1999 enades EU:s  stats-  och regeringschefer om att
ge  ytterligare  prioritet  åt   arbetet   med   att
harmonisera   asyl-   och   migrationspolitiken  och
upprättade en färdplan för det kommande arbetet.

Ett  omfattande  arbete  pågår  inom  EU  för  att
utveckla gemensamma regler och miniminormer på asyl-
och invandringsområdet. Målet  är  enligt skrivelsen
att     upprätta    ett    gemensamt    asyl-    och
migrationssystem  som  skall  säkerställa en hög och
jämn skyddsnivå för flyktingar  och andra i behov av
internationellt    skydd    inom    hela    unionen.
Kommissionen  har presenterat samtliga förslag  till
de rättsakter som  fördraget  föreskriver och endast
två  rättsakter  inom asylområdet  kvarstår  nu  att
slutförhandla,      skyddsgrundsdirektivet       och
asylprocedurdirektivet.    Vidare   har   europeiska
konventet föreslagit bl.a. en  övergång  till beslut
med    kvalificerad   majoritet   inom   asyl-   och
migrationsområdet.
Enligt     skrivelsen    ligger    arbetet    inom
högnivågruppen  för asyl och migrationsfrågor, HLWG,
ur  ett  svenskt  perspektiv   helt   i   linje  med
helhetssynen     i    den    svenska    asyl-    och
migrationspolitiken   och   utgör   ett   värdefullt
komplement    till   EU:s   övriga   instrument.   I
slutsatserna   från   Europeiska   rådets   möte   i
Thessaloniki    i   juni    2003    fastslogs    att
migrationspolitiken  tydligare  skall  integreras  i
gemenskapens  yttre  förbindelser.  Kommissionen har
föreslagit att 250 miljoner euro skall  anslås  fram
till  år  2008  för  det  slag  av  samarbete som är
föremål för gruppens intresse.

Motioner

I motion 2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl.  (fp) anges
att  om  konventets förslag om gemensamma regler  på
asylområdet antas är det centralt att Sverige verkar
för att krav på humanitet och rättssäkerhet uppfylls
samt  att  reglerna  inte  leder  till  att  Sverige
tvingas anpassa  sin  flyktingpolitik  i  restriktiv
riktning.  Det  är  också  den  svenska  regeringens
uppgift  att  i det asyllagstiftningsarbete  som  nu
pågår på EU-nivå  ständigt  arbeta  för  en så human
europeisk  migrations- och asylpolitik som  möjligt.
Sveriges roll  borde  enligt  motionärerna  vara att
vända  den  negativa  trend som präglat EU-ländernas
flyktingpolitik.  I  yrkandena   5   och   6  begärs
tillkännagivanden om detta.

I  motion  2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) yrkande 1  begärs  ett  tillkännagivande om att
värna  asylrätten  i Sverige och  Europa.  EU  måste
utforma en gemensam  migrations-  och asylpolitik på
Genèvekonventionens  grund.  I  yrkande  13  påtalas
nödvändigheten    av   att   samordna   EU-staternas
minimiansvar på det flyktingpolitiska området.
Lars  Leijonborg  m.fl.   (fp)   begär   i  motion
2003/04:K419  yrkande  7  ett  tillkännagivande   om
åtgärder  för ökad solidaritet och öppenhet gentemot
omvärlden   genom    den    gemensamma   asyl-   och
flyktingpolitiken.  Motionärerna   pekar   bl.a.  på
vikten av att motverka överströmningseffekter mellan
länderna.

Sven  Brus  m.fl.  (kd) begär i motion 2003/04:Sf403
yrkandena 1-3 tillkännagivanden  om  vikten  av  att
verka  för  en  mer  generös  och  rättighetsbaserad
europeisk  flyktingpolitik  med  full  respekt   för
internationella   åtaganden  samt  att  inslaget  av
finansiell solidaritet  i EU:s flyktingpolitik måste
öka. Vidare anser motionärerna  att kandidatländerna
måste ges hjälp att bygga upp system  och  kapacitet
för att ta emot och hantera asylsökande.

I  motion 2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl.  (kd)
yrkande  28  anförs  att  en  harmonisering  av EU:s
flyktingpolitik  är  riktig men att det alltid skall
vara möjligt att ha mer  generösa nationella regler.
Flyktingfonden  bör  utökas   för   att  stödja  och
uppmuntra en generös flyktingpolitik, inte minst för
nya   medlemsländer   med   knappa   resurser.   Ett
tillkännagivande  begärs om att utveckla  en  bättre
europeisk samordning av asyl- och flyktingpolitiken.
I  motion  2003/04:Sf271  av  Inger  Davidson  och
Gunilla  Tjernberg   (kd)   yrkande   7  begärs  ett
tillkännagivande om att den svenska regeringen  i EU
skall   verka   för  att  ytterligare  stärka  barns
rättigheter i asylprocessen.  Medlemsstaterna  i  EU
bromsar  människor  från  att söka asyl i just deras
land.  Detta  drabbar  enligt   motionärerna  främst
barnen.  Sverige,  som  en  förkämpe   för   barnens
rättigheter, har ett särskilt ansvar att förverkliga
barnkonventionen för asylsökande barn i EU.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf257
yrkandena   9   och   14  tillkännagivanden  om  att
regeringen bör använda  sin vetorätt mot ytterligare
repressiva förslag inom området asyl och immigration
innan direktiv som syftar  till  att garantera vissa
miniminivåer för skyddsregler och  mottagandevillkor
antagits. Direktivet om förfaranden  för att bevilja
och             återkalla            flyktingstatus,
asylprocedurdirektivet,  har stora brister och måste
enligt  motionärerna  omarbetas  grundligt  för  att
tillgodose        de        mest        fundamentala
rättssäkerhetskraven.  Bland  annat  omfattas   inte
subsidiärt  skydd,  och  en  asylansökan  kan  anses
uppenbart  ogrundad  på  nästan  vilka  grunder  som
helst.  I  dessa fall saknas också rätt att stanna i
landet tills ett överklagande prövats.

Utskottets ställningstagande

För att uppnå  målsättningen att utveckla ett område
med frihet, säkerhet  och  rättvisa  behöver  EU  en
gemensam  politik  för  invandring  och  en gemensam
asylpolitik. Enligt utskottets mening är det viktigt
att   Sverige   aktivt   arbetar   för  att  påverka
utformningen  av  dessa gemensamma regler  inom  EU.
Utskottet delar regeringens  bedömning att målet bör
vara   att   upprätta   ett  gemensamt   asyl-   och
migrationssystem som säkerställer  en  hög  och jämn
skyddsnivå  för  flyktingar  och  andra  i  behov av
internationellt   skydd   inom   hela  unionen.  Som
utskottet  tidigare  uttalat  bör  flyktingpolitiken
bygga  på  flyktingars  rättigheter,  internationell
solidaritet  och  full  respekt  för internationella
åtaganden (bet. 2002/03:SfU8). Europeiska  rådet har
tidigare  påtalat  att det bl.a. när det gäller  den
gemensamma asyl- och invandringspolitiken förekommer
en  "eftersläp-ning",   trots  att  alla  nödvändiga
förslag   för   närvarande   behandlas   av   rådet.
Europeiska   rådet   har   därefter   markerat   sin
beslutsamhet  att  påskynda  genomförandet  av  alla
aspekter  av  det program som antogs  i  Tammerfors.
Kommissionen har  i samband med uppdateringen av den
s.k. resultattavlan  angett  att svårigheterna bl.a.
kan  bero på problemen med att  jämka  samman  olika
nationella  förhållningssätt  till  känsliga frågor,
som unionens institutionella ramar och den nuvarande
beslutsprocessen inte kan bidra till att lösa.

I   utskottets   yttrande   till  det  sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet  över  skrivelse
2003/04:13  Europeiska  konventet  om  EU:s  framtid
ansåg   utskottet   sig   kunna   dela   regeringens
inställning  att inriktningen på konventets  förslag
som syftar till en framtida gemensam europeisk asyl-
och  invandringspolitik   bör   stödjas.   Utskottet
uttalade  att det då också är nödvändigt att  beslut
kan fattas  av  rådet  med  kvalificerad  majoritet.
Utskottet  menade  att  för  att uppnå en asyl-  och
invandringspolitik som verkligen  är gemensam är det
även  nödvändigt  att  alla  medlemsstater   har   i
huvudsak   överensstämmande  regler  och  att  detta
samtidigt  kommer   att   medföra  att  den  samlade
politiken för alla medlemsstater  blir mer humanitär
och rättssäker än om olika regler tillåts. Utskottet
delade   även   regeringens  uppfattning   att   den
gemensamma asyl-  och  invandringspolitiken skall ha
en  hög  nivå  vad avser humanitet,  tillämpning  av
asylrätt och internationella åtaganden.
Utskottet anser  att  det krävs ett ökat inslag av
finansiell solidaritet i  EU:s  flyktingpolitik.  En
europeisk  flyktingfond har inrättats för att stödja
projekt för  mottagande  av asylsökande, integration
och återvändande, men medel  kan  även  användas för
s.k.  akutåtgärder,  föreskrivna  i  direktivet   om
tillfälligt   skydd  vid  massflykt.  Direktivet  om
tillfälligt skydd  har antagits i syfte att EU skall
ta ett gemensamt ansvar  för  att i en krissituation
ge omedelbart tillfälligt skydd till ett stort antal
fördrivna personer. Direktivet syftar också till att
bidra   till   en   balans  mellan  medlemsstaternas
insatser  samt  till  att   omsätta   principen   om
solidaritet  vid  mottagande  av  fördrivna personer
till praktisk handling. Direktivet  är  sedan  cirka
ett  år  tillbaka  genomfört i svensk rätt genom nya
bestämmelser om tillfälligt skydd i utlänningslagen.
I  kommissionens  förslag   till  rådets  beslut  om
inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden
2005-2010,  Europeiska flyktingfonden  II  KOM(2004)
102, föreslås  en  ökad och mer långsiktig ekonomisk
solidaritet    i    den    gemensamma     europeiska
asylordningen.  Förslaget  har  utarbetats  från  en
helhetssyn  och  omfattande  samråd har hållits  med
berörda aktörer. Behov som har  identifierats  inför
flyktingfondens andra etapp är bl.a. förstärkning av
den      europeiska      politiska      dimensionen.
Flyktingfondens medel skall inte ersätta  nationella
resurser      som      normalt      anslås      till
mottagningsförhållanden,  integration och frivilligt
återvändande,   men   skall   ge   ett   stöd   till
medlemsstaterna för att öka kapaciteten  och utforma
strukturer    som   skall   genomföra   och   stödja
asylpolitiken.
Inom EU behövs  det  enligt  utskottets  mening en
helhetssyn och en samordning av olika politikområden
för  att förebygga och undanröja orsaker till  flykt
och påtvingad  migration. Europeiska rådet har också
slagit fast att  migrationspolitiken tydligare skall
integreras i gemenskapens  utrikespolitik. Utskottet
kan  vidare  konstatera att Sverige  internationellt
och  inom  EU  poängterar   vikten  av  förebyggande
insatser  och att stöd i närområdet  ges.  Utskottet
förutsätter   också  att  regeringen  även  fortsatt
verkar för en asyl-  och  migrationspolitik  inom EU
som tillgodoser höga rättssäkerhetskrav.
Utskottet  återkommer nedan i skilda avsnitt  till
olika EG-rättsliga frågor, direktivförslag m.m.
Med  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
2003/04:Sf6   yrkandena   5   och  6,  2003/04:Sf249
yrkandena 1 och 13, 2003/04:Sf257  yrkandena  9  och
14, 2003/04:Sf271 yrkande 7, 2003/04:Sf403 yrkandena
1  och  2,  2003/04:K416 yrkande 28 och 2003/04:K419
yrkande 7.
När det gäller  EU:s  utvidgning  delar  utskottet
uppfattningen i motion 2003/04:Sf403 yrkande  3 att,
vad   gäller   de   nya  medlemsländerna  och  andra
kandidatländer, dessa  måste ges hjälp med att bygga
upp  sina  system  för  att   ta  emot  och  hantera
asylsökande.  Utskottet kan konstatera  att  Sverige
under en rad år har bedrivit utvecklingssamarbete på
det asyl- och migrationspolitiska området i Estland,
Lettland och Litauen.  Sverige  samarbetar  även med
flera  av  de  blivande  EU-staterna  i Central- och
Östeuropa  för  att  stärka deras kapacitet  på  det
migrationspolitiska området.  Större  delen  av  den
uppgjorda  projektplanen för Baltikum har fullföljts
och   stora   framsteg   har   gjorts   vad   gäller
uppbyggnaden av en migrationspolitisk grundstruktur.
Den   s.k.   Budapestprocessen,   vari   de   flesta
europeiska länder  deltar och Australien, Kanada och
USA vid vissa tillfällen medverkat som observatörer,
har  främst  inriktats   på  att  förbereda  de  nya
medlemsländerna och kandidatländerna  för inträdet i
EU. Vidare för Migrationsverket, UNHCR samt Estland,
Lettland,   Litauen,   Moldavien,  Polen,  Rumänien,
Slovakien,  Ukraina, Ungern  och  Vitryssland,  inom
ramen för den  s.k. Söderköpingsprocessen, en dialog
på myndighetsnivå  om asyl- och migrationsfrågor. Av
skrivelsen framgår att  länderna  har  behov  av mer
övergripande   strategier  med  inriktning  mot  ett
helhetstänkande, vilket framgent kommer att innebära
samarbete också  på  mer politisk nivå. Motionen får
anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Invandringspolitiken


Arbetskraftsinvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner  om  dels  behov
och   utformning  av  arbetskraftsinvandring,
dels  trädgårdsnäringens   arbetskraftsbehov,
dels  arbetstillstånd efter inresa  och  dels
arbete för gäststuderande.
Jämför  reservationerna  9 (m, fp, kd, c), 10
(kd), 11 (m, fp, c) och 12 (m).

Gällande ordning

Av  2  kap.  6 § utlänningslagen  (1989:529),  UtlL,
framgår att arbetstillstånd  beviljas  endast  under
vissa  särskilda  villkor  och  för  viss  tid.  Ett
uppehållstillstånd   får   ges  till  den  som  fått
arbetstillstånd  eller  som  har   sin   försörjning
tryggad på annat sätt (2 kap. 4 § UtlL).

I  1  kap.  5  §  UtlL anges att en utlänning  som
arbetar  i  Sverige  enligt   huvudregeln  skall  ha
arbetstillstånd. Detta gäller oavsett om utlänningen
har  anställning här eller utomlands.  Den  som  har
permanent   uppehållstillstånd   eller   är  nordisk
medborgare     behöver     emellertid     inte    ha
arbetstillstånd. Personer som är medborgare  i något
av  EES-länderna är också undantagna från kravet  på
arbetstillstånd.     Detsamma     gäller,    oavsett
medborgarskap,  för deras anhöriga,  make/sambo  och
barn om dessa är  under  21  år  eller  beroende  av
föräldrarna för sin försörjning (4 kap. 1 § UtlF).
Arbetsmarknadsstyrelsen    (AMS)    beslutar    om
riktlinjer    för    bedömningen   av   ärenden   om
arbetstillstånd. Innan  sådana  riktlinjer  utfärdas
eller  ändras skall sammanslutningar av arbetsgivare
och arbetstagare  få tillfälle att yttra sig (4 kap.
6  §  UtlF).  Det är Migrationsverket  som  beviljar
arbetstillstånd.
Av 2 kap. 5 § första stycket och 6 § andra stycket
UtlL framgår att  ansökan  om arbetstillstånd enligt
huvudregeln skall göras före ankomsten till Sverige.
Flyktingar som befinner sig  här  och  personer  som
till  stöd  för sin ansökan åberopar humanitära skäl
eller familjeanknytning  är  undantagna  (2 kap. 5 §
andra stycket, 5 a § och 6 § andra stycket UtlL).
Gäststudenter   som  har  uppehållstillstånd   för
studier i Sverige behöver inte arbetstillstånd.

Skrivelsen

I skrivelsen anges  att  en  parlamentarisk kommitté
skall se över det regelverk som  styr  möjligheterna
till arbetskraftsinvandring. Syftet är att  ta  fram
ett       regelverk      som      medger      vidgad
arbetskraftsinvandring  från  länder utanför EU/EES.
Kommittén    skall    lämna    förslag    till    de
författningsändringar    som    bedöms   nödvändiga.
Sambandet        mellan        regelverket       för
arbetskraftsinvandring och asyllagstiftningen  skall
studeras  med  utgångspunkten  att  asylrätten  inte
skall urholkas.

Motioner

I  motion  2003/04:Sf5 yrkandena 2-5, 7 och 8 av Per
Westerberg  m.fl.  (m)  anges  att  det  skall  vara
möjligt att vistas i Sverige under begränsad tid för
att söka arbete i exempelvis tre månader och att det
under   denna   tid   skall   vara   ett   krav   på
självförsörjning  och  ansvar  för  boendet.  Vidare
skall  sedvanliga  visumregler  gälla  för  den  som
kommer  till  Sverige för att söka arbete. Det skall
således vara möjligt  att  komma  hit på turistvisum
och     samtidigt    söka    jobb    och    därefter
arbetstillstånd.  Motionärerna  anser  att  den  som
genom  t.ex.  ett  anställningsavtal kan dokumentera
att han eller hon har fått ett arbete skall beviljas
uppehållstillstånd    och    arbetstillstånd    utan
vandelsprövning.  Arbetstillståndet  skall  anpassas
till anställningsavtalets längd. För kortare tid ges
tillfälligt  arbetstillstånd   med   möjlighet  till
förlängning,   och   för   varaktigt   arbete    ges
arbetstillstånd  för  t.ex.  fem  år.  Reglerna  för
arbetskraftsinvandring   måste  enligt  motionärerna
utformas  så  att  asylrätten  inte  urholkas  eller
missbrukas. Asylsökande  får  inte  behandlas  olika
beroende på deras arbetssituation. I motionen begärs
tillkännagivanden  om  detta  och att regeringen bör
låta  utreda  hur  socialförsäkringssystemen   skall
fungera  vid  arbetskraftsinvandring.  Denna uppgift
bör enligt motionärerna ges till utredningen  om ett
moderniserat regelverk för arbetskraftsinvandring.

I motion 2003/04:Sf231 av Per Bill (m) begärs  ett
tillkännagivande   om   att   möjliggöra  en  svensk
motsvarighet till green card.

Bo  Könberg m.fl. (fp) anger i motion  2003/04:Sf388
yrkande 1 att för att klara tillväxt och välfärd och
för att  ge  människor  som  saknar  flyktingskäl en
möjlighet att söka sig hit måste Sverige  öppna  för
arbetskraftsinvandring.   En   anställning  skall  i
normala fall ge uppehållstillstånd,  och den som har
ett  turistvisum  skall  kunna söka arbete  här  och
omfattas  av  de  flesta sociala  trygghetssystemen.
Fackliga rättigheter, kollektivavtal, sjukvård, m.m.
skall       enligt       motionärerna        omfatta
arbetskraftsinvandrarna.

I  motion  2003/04:Ju447  av Lars Leijonborg m.fl.
(fp)  yrkande  1  begärs  ett  tillkännagivande   om
arbetskraftsinvandring och i motion 2003/04:Bo253 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 påtalas behovet
av     en     ökad     arbetskraftsinvandring    för
bostadsbyggandet.
Axel Darvik (fp) begär  i motion 2003/04:Sf294 att
en immigrationskommitté tillsätts med uppgift att ta
ett helhetsgrepp kring frågor  som behöver förändras
för att kunna locka fler invånare till Sverige.
I motion 2003/04:Ub397 av Hans  Backman m.fl. (fp)
yrkande 7 begärs ett tillkännagivande  om införandet
av  enklare  regler  för arbetskraftsinvandring  med
särskilt fokus på Norrland.
Hans Backman (fp) anser i motion 2003/04:Sf341 att
ett  tillfälligt  regelverk   bör  införas  som  ger
människor  från  länder  utanför  EU,  som  bor  och
arbetar  i  Sverige, möjlighet att stanna  i  landet
till  dess  att   den   parlamentariska  utredningen
angående arbetskraftsinvandring arbetat färdigt.

Sven Brus m.fl. (kd) begär  i  motion  2003/04:Sf403
yrkande 34 ett tillkännagivande om en utredning  med
uppgift   att  se  över  ett  vidgat  regelverk  för
arbetskraftsinvandring. Motionärerna anser att detta
skulle ge människor möjlighet till en ny framtid och
göra Sverige  till  en mer dynamisk ekonomi. Utan en
ökad arbetskraftsinvandring  skulle  tillväxten  bli
lägre  och därmed arbetslösheten högre. Motionärerna
anser att  det  är ett alldeles för statiskt synsätt
att  hänvisa  till   att   de   som   står   utanför
arbetsmarknaden  först  skall  få  arbete.  En  ökad
arbetskraftsinvandring  är  vidare  central  när det
gäller    att   lyckas   med   integrationen.   Lön,
försäkringsskydd  och övriga anställningsvillkor får
dock   enligt  motionärerna   inte   försämras   och
asylrätten får inte urholkas.

I  motion  2003/04:Sf331  av  Maria  Larsson  (kd)
begärs  ett tillkännagivande om att personer utanför
EU som har  ett  bindande  arbetserbjudande  med  en
arbetsgivare  i  Sverige  bör  kunna  få  ett samlat
uppehålls- och arbetstillstånd för fem år.

I  motion  2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson  m.fl.
(c) yrkandena  10 och 12-14 begärs tillkännagivanden
om   att   Sverige  bör   öka   möjligheterna   till
arbetskraftsinvandring   och  att  de  som  har  ett
arbetserbjudande   i   Sverige    skall    få    ett
arbetstillstånd   omgående.  Vidare  bör  regeringen
tillsätta    en   utredning    om    reglerna    för
arbetstillstånd  för  människor  från länder utanför
EU/EES   och  om  ett  enklare  och  mer   effektivt
regelverk   för   asylsökandes   möjlighet   att  få
arbetstillstånd.  Motionärerna  anser  att det måste
finnas möjlighet att söka arbetstillstånd  i Sverige
och   att  ett  arbetserbjudande  automatiskt  skall
medföra  arbetstillstånd.  Under  tre  månaders  tid
skall  man  få  vistas i Sverige för att söka arbete
eller  skaffa  ny  anställning   om  den  föregående
anställningen  upphör.  Efter  tre  års  vistelse  i
Sverige skall permanent uppehållstillstånd beviljas.

Anders  Bengtsson  (s)  begär i motion 2003/04:Sf293
ett  tillkännagivande  om  att   det   skulle  spara
mänskligt     lidande     om     ambassaderna    via
informationskampanjer upplyste om  vilka regler m.m.
som gäller för att söka arbete i Sverige.

Några  motioner har yrkanden om att det  skall  vara
möjligt att söka arbetstillstånd i Sverige.

I motion  2003/04:Sf5  yrkande 1 av Per Westerberg
m.fl.   (m)   begärs   att  uppehållstillstånd   och
arbetstillstånd   skall  kunna   sökas   både   från
hemlandet och i Sverige.
Ett tillkännagivande om att en asylsökande som har
ett    arbete    i    Sverige     skall     beviljas
uppehållstillstånd  på  denna  grund begärs i motion
2003/04:Sf388 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande 6.
Birgitta  Carlsson  m.fl.  (c)  begär   i   motion
2003/04:Sf396 yrkande 11 ett tillkännagivande om att
det skall vara möjligt att ansöka om arbetstillstånd
på plats i Sverige.

När   det  gäller  gäststuderande  begärs  i  motion
2003/04:Sf5  yrkande  6  av Per Westerberg m.fl. (m)
ett  tillkännagivande  om  att  utländska  studenter
automatiskt skall få arbetstillstånd för feriearbete
under  studierna  och  för  arbete  efter  examen  i
Sverige.

Också Gunilla Carlsson i Tyresö  m.fl. (m) anser i
motion   2003/04:Ub290   yrkande   7  att  utländska
studenter skall ha möjlighet att få arbetstillstånd.
Anna  Lilliehöök  (m)  i motion 2003/04:Sf365  och
Anita   Sidén  (m)  i  motion  2003/04:Sf286   begär
tillkännagivanden  om  att  utländska  studenter och
doktorander  bör  få  stanna och arbeta i Sverige  i
syfte att främja en långsiktig och hög tillväxt. Den
s.k. återvändareregeln bör således slopas.

I motion 2003/04:Sk401  av Sven Gunnar Persson m.fl.
(kd) yrkande 6 begärs ett  tillkännagivande  om  att
trädgårdsnäringens  säsongsmässiga arbetskraftsbehov
bör  utredas.  Motionärerna   anser   att   AMS  och
Migrationsverket   bör   medges   rätt  att  bevilja
arbetstillstånd  för säsongsarbetskraft  redan  från
periodens början den  1  januari  för att underlätta
trädgårdsföretagens arbetskraftsplanering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet      har     behandlat     motioner     om
arbetskraftsinvandring  i  tidigare  betänkanden  om
migration   och  asylpolitik,  senast  i  betänkande
2002/03:SfU8. Utskottet redogjorde där för bl.a. AMS
och Migrationsverkets rapport Arbetskraftsinvandring
och    åtgärder     för     att     möta    framtida
arbetskraftsbehov. Utskottet konstaterade att det på
senare  år  presenterats  ett  flertal  studier  och
rapporter  som visat att det råder arbetskraftsbrist
inom  en  rad  olika  branscher  och  yrken.  Vidare
noterade utskottet  att det också inom EU och i EU:s
medlemsstater pågår en  intensiv  diskussion rörande
dels behovet av arbetskraft på kort  och  lång sikt,
dels  EU:s  roll  när  det  gäller  sambandet mellan
migration  och den demografiska situationen  med  en
befolkningsnedgång  samt bristen på arbetskraft inom
vissa  sektorer  i  flera  länder,  dels  frågan  om
sambandet     mellan    invandringspolitiken     och
asylpolitiken.    När    det    gäller   frågan   om
arbetskraftsinvandring    gjorde    riksdagen    ett
tillkännagivande  till regeringen om att  regeringen
bör  tillsätta  en  parlamentarisk   utredning   med
uppdrag  att  utreda konsekvenser av och ta fram ett
regelverk som medger  vidgad  arbetskraftsinvandring
från länder utanför EU.

Utskottet kan nu konstatera att  det  i februari i
år  beslutats  om  direktiv  för  en  parlamentarisk
kommitté  som  skall  göra en översyn av regelverket
för arbetskraftsinvandring (dir. 2004:21). Kommittén
skall utreda behovet av  arbetskraftsinvandring  och
bedöma   de   konsekvenser   som  ytterligare  sådan
invandring kan få på arbetsmarknaden  och  i övrigt.
Kommittén skall också beakta pågående arbete inom EU
liksom     konsekvenserna     för     den    svenska
arbetsmarknaden  av  EU:s  utvidgning.  Behovet   av
åtgärder   för   att   göra   det   attraktivt   för
arbetstagare  från  länder  i och utanför EU/EES att
söka sig till bristyrken i Sverige  skall  övervägas
och  förslag till förändringar av regelverket  måste
syfta     till    ökad    flexibilitet,    förenklad
administration   och   långsiktig   hållbarhet.   En
grundläggande  utgångspunkt för utredningsarbetet är
att    löner,    försäkringsskydd     och     övriga
anställningsvillkor  för personer som invandrar  för
att arbeta skall vara  i nivå med dem som gäller för
arbetstagare   som   redan  finns   i   landet.   En
referensgrupp      med      representanter       för
arbetsmarknadens parter skall knytas till kommittén.
Uppdraget skall redovisas i ett delbetänkande senast
den  1 mars 2005 och i ett slutbetänkande senast den
1 mars 2006.
När  det  gäller  asylsökandes möjlighet att ändra
sin    ansökan   till   att    avse    ansökan    om
uppehållstillstånd    av    arbetsmarknadsskäl   har
utskottet tidigare pekat på att det är angeläget att
en utökad arbetskraftsinvandring  inte  tillåts leda
till  en  försämrad  rättssäkerhet  vid prövning  av
skyddsgrunderna   för   asyl.   Utskottet  ansåg   i
betänkande  2002/03:SfU8  att  arbetstillstånd  inte
annat än i undantagsfall skall kunna  sökas  av  den
som  redan  befinner  sig i Sverige. Utskottet anser
inte att skäl finns att  nu  göra annan bedömning. I
det tillkännagivande till regeringen  som  riksdagen
gjorde  om  en  ökad arbetskraftsinvandring anfördes
bl.a.   också   att   sambandet   mellan   en   ökad
arbetskraftsinvandring  och asylrätten bör studeras,
så att asylrätten inte urholkas  (reservation  11  i
bet. 2002/03:SfU8).
Enligt  direktiv 2004:21 skall den parlamentariska
kommitté som  skall  göra  en översyn av regelverket
för  arbetskraftsinvandring även  undersöka  om  det
finns   möjlighet   till  ett  något  mer  flexibelt
förhållningssätt till ansökningar om arbetstillstånd
som görs efter inresa  till  Sverige.  Sambandet med
regelverket  för asyl och skyddsbehövande  i  övrigt
skall  beaktas   och   utgångspunkten   bör   enligt
direktivet vara att asylrätten inte får urholkas.
Med  hänsyn  till  det  anförda  och  det pågående
kommittéarbetet    anser    utskottet    att   något
tillkännagivande   med  anledning  av  yrkanden   om
arbetskraftsinvandring   inte  kan  anses  påkallat.
Motionerna  2003/04:Sf5  yrkandena  2-5,  7  och  8,
2003/04:Sf231,     2003/04:Sf294,     2003/04:Sf331,
2003/04:Sf341,     2003/04:Sf388      yrkande     1,
2003/04:Sf396  yrkandena 10 och 12-14, 2003/04:Sf403
yrkande 34, 2003/04:Ju447  yrkande  1, 2003/04:Ub397
yrkande 7 och 2003/04:Bo253 yrkande 3 avstyrks. Även
motion  2003/04:Sf293  om informationskampanjer  vid
ambassaderna avstyrks.
Med det anförda avstyrks  också motionsyrkanden om
möjlighet  att  söka  arbetstillstånd   i   Sverige,
motionerna   2003/04:Sf5  yrkande  1,  2003/04:Sf388
yrkande 6 och 2003/04:Sf396 yrkande 11.
För  arbetstillstånd   som   avser   tidsbegränsat
säsongsrelaterat arbete inom t.ex. trädgårdsnäringen
fastställer länsarbetsnämnderna årligen  kvoter  för
antalet  sådana arbetstillstånd som får beviljas. De
senaste åren har kvoterna legat runt 8 000 tillstånd
varav cirka  90  %  avsett  medborgare  från  de nya
medlemsstaterna. I regeringens skrivelse 2003/04:119
Särskilda   regler   under  en  övergångsperiod  för
arbetstagare   från   nya    medlemsstater    enligt
anslutningsfördraget anges att regeringen anser  att
det  nuvarande  kvotsystemet  bör  behållas  och att
länsarbetsnämnderna   bör  fortsätta  att  handlägga
arbetstillstånden   för  säsongsarbete,   även   för
medborgare från anslutningsländerna.  Skrivelsen har
behandlats  i  betänkande  2003/04:SfU15.   Med  det
anförda avstyrks motion 2003/04:Sk401 yrkande  6  om
trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov.
Tanken  med  systemet för gäststuderande är att de
skall ges en möjlighet  att  komma  till Sverige för
att bedriva studier. Statsrådet Jan O Karlsson har i
ett frågesvar den 15 maj 2003 angett bl.a. att om en
utländsk student får ett erbjudande om anställning i
Sverige  efter  avslutade studier kan enligt  praxis
ansökan om arbetstillstånd göras medan han eller hon
befinner sig i Sverige  och att detta således är ett
undantag från huvudregeln  som  innebär  att ansökan
skall göras från hemlandet. Utskottet kan konstatera
att den parlamentariska kommitté som skall  göra  en
översyn  av  regelverket  för arbetskraftsinvandring
också skall överväga reglerna  kring  gäststudenters
möjligheter  att  stanna  kvar i Sverige och  arbeta
efter  avslutade studier (dir.  2004:21).  Utskottet
anser  att   kommitténs   arbete  bör  avvaktas  och
avstyrker   motionerna   2003/04:Sf5    yrkande   6,
2003/04:Sf286,   2003/04:Sf365   och   2003/04:Ub290
yrkande 7.

Anhöriginvandring


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motioner  om  dels nya
regler för anhöriginvandring, dels ansökan om
uppehållstillstånd  efter  inresa, dels  DNA-
analys,        dels       utvidgning       av
fingeravtrycksregistret.
Jämför reservationerna  13  (kd,  c,  mp), 14
(fp), 15 (v), 16 (c), 17 (m) och 18 (m).

Gällande ordning

I   2   kap.   4   §  UtlL  regleras  i  vilka  fall
uppehållstillstånd får  ges till en utlänning som är
anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller har
fått  uppehållstillstånd  för   bosättning  här.  De
anhöriga  som  omfattas  enligt  paragrafens  första
stycke 1-3 är make och sambo (och  därmed jämställda
förhållanden), ogifta barn under 18  år,  om  de  är
eller   har  varit  hemmavarande,  samt  annan  nära
anhörig   som    ingått    i   samma   hushåll   som
anknytningspersonen.    Homosexuella    förhållanden
likställs  med  heterosexuella.  Paragrafens  första
stycke 4 föreskriver  vidare  att  tillstånd kan ges
till  en  utlänning som på annat sätt  har  särskild
anknytning  till  Sverige. Om makar eller sambor har
sammanbott     stadigvarande      utomlands      ges
uppehållstillstånd.   En   förutsättning   för   att
tillstånd  skall  beviljas  make  eller  sambo i ett
förhållande som inte är etablerat sedan tidigare  är
att   förhållandet   bedöms   som  seriöst  och  att
särskilda   skäl   inte  talar  mot  att   tillstånd
beviljas.

Vid prövning av en  ansökan  om uppehållstillstånd
enligt  förevarande bestämmelser  skall  beaktas  om
utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel.
Uppehållstillstånd    i    anknytningsfall   skall
utverkas före inresan till Sverige,  och  en ansökan
om  uppehållstillstånd  får  som  huvudprincip  inte
bifallas  efter inresan. Undantag skall  dock  kunna
göras om utlänningen  har stark anknytning till en i
Sverige  bosatt person och  det  skäligen  inte  kan
krävas att  utlänningen  återvänder  till  ett annat
land för att ge in ansökan där (2 kap. 5 § UtlL).

Skrivelsen

I  skrivelsen  anges  att  regeringen kommer att  ta
ställning   till   Anhörigkommitténs   förslag   Vår
anhöriginvandring  (SOU   2002:13)   i  samband  med
beredningen     av     hur     rådsdirektivet     om
familjeåterförening skall genomföras i Sverige.

Motioner

I  motion  2003/04:Sf388  av  Bo  Könberg m.fl. (fp)
yrkandena 2-4 begärs en mer flexibel  lagstiftning i
Sverige  och  EU  när  det gäller anhöriginvandring.
Motionärerna  vill  se  en   betydligt  mer  generös
lagstiftning     och    pekar    på    vikten     av
anhöriginvandring. Oavsett hur familjen ser ut skall
dess   betydelse  som   grundläggande   social   och
ekonomisk enhet erkännas av svensk lagstiftning, som
den erkänts i en rad internationella konventioner om
mänskliga  rättigheter.  Motionärerna  anser att det
bör  införas  ett  i  tid  och  omfattning begränsat
försörjningsansvar  vid anhöriginvandring.  Ansvaret
bör       gälla      endast      anhöriga       till
arbetskraftsinvandrare   och   omfatta   den   grupp
anhöriga  som  i  dag  kan  invandra som anhöriga. I
motionen begärs tillkännagivanden om detta.

I motion 2003/04:K418 yrkande 2 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) om sexuellt likaberättigande  begärs  ett
tillkännagivande om fri rörlighet för EU-medborgare.
Enligt  motionärerna  bör  även registrerade partner
eller  sambor ha generell rätt  att  följa  med  sin
partner.  Regeringen  bör  i EU-sammanhang verka för
att   regelverket  om  fri  rörlighet   blir   icke-
diskriminerande med avseende på sexuell läggning.

Sven Brus  m.fl.  (kd)  begär i motion 2003/04:Sf403
yrkandena  36  och  37 att den  s.k.  sista  länken-
bestämmelsen   återinförs   och   att   ett   vidgat
familjebegrepp   som    inte   är   begränsat   till
kärnfamiljen införs i utlänningsärenden.

I motion 2003/04:Sf257 av  Ulla  Hoffmann  m.fl. (v)
yrkande   11  begärs  ett  tillkännagivande  om  att
regeringen     bör    påkalla    omförhandling    av
familjeåterföreningsdirektivet för att rättigheterna
skall  överensstämma   med   vad   Europeiska  rådet
beslutade i Tammerfors om att tredjelandsmedborgares
rättigheter  skall  göras  så  lika  EU-medborgarnas
rättigheter som möjligt. Motionärerna  anser  att en
rad  försämringar har lett till att all återförening
utöver    kärnfamiljen    nu    är   frivillig   för
medlemsstaterna. I yrkande 15 begärs  att regeringen
snarast  förelägger  riksdagen  en  proposition   om
mindre  restriktiva  regler för anhöriginvandringen.
Direktivet hindrar inte  Sverige från att återinföra
den  s.k.  sista  länken-bestämmelsen   eller  vidga
möjligheterna  för  äldre  föräldrar att återförenas
med   vuxna  barn.  Motionärerna   anser   att   ett
försörjningskrav inte skall införas.

Birgitta   Carlsson   m.fl.   (c)   anser  i  motion
2003/04:Sf396    yrkande    15   att   ansökan    om
anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.

I motion 2003/04:Sf357 av Maria  Wetterstrand  m.fl.
(mp)  yrkande  6  yrkas  att anhöriginvandringen bör
utvidgas till en större krets än make och barn under
18 år. EG-direktivet om familjeåterförening  hindrar
inte   Sverige   från   att  ha  generösare  regler.
Motionärerna anser att kraven  på hushållsgemenskap,
beroende  redan i hemlandet och snar  ansökan  skall
upphöra.

Börje Vestlund  (s) anser i motion 2003/04:Sf328 att
familjemedlem  i  EG-rättens  mening  bör  inkludera
sambor och registrerade partner.

Sten  Tolgfors  (m)  begär  i  motion  2003/04:Sf208
yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden  om att DNA-prov
skall kunna utgöra grund för familjeåterförening,  i
fall där skriftlig dokumentation saknas eller bedöms
ha  brister.  Huvudregeln  bör vara att utförande av
DNA-prov  medges  för  att  fastställa   grund   för
återförening, när detta begärs av enskild person.

I motion 2003/04:Sf201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
ett  tillkännagivande om kontroll av asylsökande och
anhöriginvandrare.  I  motionen anges att ett tiotal
fall  av  personer  som har  uppehållstillstånd  som
anhöriginvandrare   har    registrerat    sig    som
asylsökande  under  falsk  identitet  och  därigenom
erhållit     bidrag.     Regler    om    att    även
anhöriginvandrare       skall      omfattas       av
fingeravtrycksregistret  skulle   enligt  motionären
kunna förhindra detta.

Utskottets ställningstagande

Anhörigkommittén  har  bl.a.  haft  i  uppdrag   att
utvärdera  effekterna av de begränsningar vad gäller
utlänningslagens  bestämmelser  om anhöriginvandring
som  infördes den 1 januari 1997.  Kommittén  har  i
sitt  delbetänkande   Vår   anhöriginvandring   (SOU
2002:13) anfört bl.a. att en human migrationspolitik
måste  innebära  att  reglerna för anhöriginvandring
ger     möjlighet     att    undvika     oacceptabel
familjesplittring och att  olika  familjemönster och
sociala  förhållanden  skall  beaktas  inom  rimliga
gränser.   Synen   på   anhöriginvandring    utanför
kärnfamiljen  har  i  såväl Sverige som framför allt
övriga EU-länder varit  betydligt  mer restriktiv än
den som avser kärnfamiljen. Kommittén  menar att det
inte går att bortse från detta när riktlinjerna  för
svensk praxis läggs fast.

Kommittén  har föreslagit att föräldrar och ogifta
barn över 18 år  skall  kunna ges uppehållstillstånd
om  de är beroende av anknytningspersonen  eller  om
andra  särskilda  skäl  föreligger.  Andra särskilda
skäl    skall    utgöras    av    särskilt   ömmande
omständigheter,  t.ex.  att  sökanden  utgör  "sista
länk". Kraven på hushållsgemenskap, beroende redan i
hemlandet och snar ansökan skall  enligt  kommitténs
förslag  upphöra.  För  övriga nära anhöriga utanför
kärnfamiljen  förutsätts  att  synnerliga  skäl  för
uppehållstillstånd föreligger.  Med  synnerliga skäl
avses    närmast    "sista    länk".    Behovet   av
familjekontakt  i  den  gruppen  bör  i första  hand
upprätthållas     genom     besök.     Kraven     på
hushållsgemenskap,  beroende  redan  i hemlandet och
snar ansökan skall även här upphöra. När  det gäller
återförening  med  äldre föräldrar påpekar kommittén
att det inte skall vara  omöjligt att ta viss hänsyn
till andra kulturers familjegemenskap.  Detta  skall
emellertid  inte  innebära  ett  allmänt sett vidgat
familjebegrepp     för     personer    från    vissa
kulturkretsar.
När det gäller uppehållstillstånd  för  bl.a. nära
anhöriga  utanför  kärnfamiljen  föreslår  kommittén
att,    om    inte    särskilda   skäl   föreligger,
anknytningspersonen  skall  svara  för  utlänningens
försörjning.  Försörjningskrav   liksom   uppskjuten
invandringsprövning skall som huvudregel gälla under
högst  två  år.  Om försörjningskravet inte fullgörs
kan förlängning av  uppehållstillstånd och permanent
uppehållstillstånd vägras.  Enligt  kommittén kommer
förslagen i övrigt med största sannolikhet  att leda
till  en  ökad  invandring  av nära anhöriga utanför
kärnfamiljen. Antalet beviljade  tillstånd kan antas
fördubblas  på längre sikt och tredubblas  under  de
två  första åren  efter  ikraftträdandet.  Kommittén
anser  därför att statsfinansiella skäl starkt talar
för   att    ett   försörjningskrav   bör   införas.
Ytterligare  ett   skäl  är  att  de  flesta  övriga
europeiska länder uppställer  ett  sådant  krav.  Om
Sveriges   regler   för   anhöriginvandring  avviker
väsentligt från övriga EU-länders  kan  detta enligt
kommittén  leda till att intresset för att  invandra
till just Sverige blir större.
Rådets direktiv  2003/86/EG  av  den  22 september
2003 om rätt till familjeåterförening ger  make  och
minderåriga    barn   en   principiell   rätt   till
familjeåterförening.  För övriga anhöriga finns inga
bindande   regler,   utan  det   lämnas   åt   varje
medlemsstat att avgöra  i  vilken  mån  dessa  skall
beviljas   återförening.   Exempelvis   kan   i  den
nationella  lagstiftningen  en  registrerad  partner
jämställas   med   make.   Enligt  direktivet  skall
familjemedlemmarna   bl.a.   ges    tillträde   till
utbildning,       anställning       eller       egen
företagsverksamhet.  Vidare  får medlemsstaterna vid
ansökan    om    familjeåterförening    kräva    att
referenspersonen    har     en    lämplig    bostad,
sjukförsäkring  samt  tillräckliga   medel  för  att
försörja familjen. Direktivet skall vara genomfört i
nationell rätt senast den 3 oktober 2005.
Direktivets  lydelse är ett resultat  av  årslånga
förhandlingar    och     ett     betydande     antal
kompromisslösningar.   Utskottet,  som  noterar  att
direktivet  antagits  relativt   nyligen,  kan  inte
ställa  sig  bakom  krav  på  att Sverige  nu  skall
påkalla omförhandling av detsamma.
Utskottet  kan  konstatera  att   EG-direktiv   om
familjeåterförening     samt    varaktigt    bosatta
tredjelandsmedborgares rättsliga  ställning nu skall
genomföras  i svensk rätt. Båda dessa  direktiv  får
betydelse    för     de    svenska    reglerna    om
anhöriginvandring. Regeringen  beslutade  i december
2003  om direktiv till en utredning om genomförandet
av familjeåterföreningsdirektivet  (dir.  2003:181).
Utredningen har därefter utvidgats till att  även ta
ställning  till  hur direktivet om varaktigt bosatta
tredjelandsmedborgare   skall  genomföras  i  svensk
rätt.  Utredningstiden  har  därvid  förlängts,  och
utredningen skall redovisa båda uppdragen senast den
31 oktober 2004.
Utskottet   noterar  att  regeringen   anser   att
beredningen av  hur  dessa  två  rådsdirektiv  skall
genomföras   i   Sverige   bör  ske  i  samband  med
beredningen av Anhörigkommitténs  förslag. Utskottet
förutsätter att regeringen därefter skyndsamt lägger
fram  förslag till ny lagstiftning,  för  beslut  av
riksdagen  under  våren  2005. Med hänsyn härtill är
det  enligt utskottets mening  inte  nödvändigt  med
något   uttalande   av  riksdagen  i  dessa  frågor.
Utskottet  avstyrker  med   det  anförda  motionerna
2003/04:Sf257  yrkandena 11 och  15,  2003/04:Sf328,
2003/04:Sf357  yrkande  6,  2003/04:Sf388  yrkandena
2-4,  2003/04:Sf403   yrkandena   36   och   37  och
2003/04:K418 yrkande 2.
I  samband  med  ändrade  bestämmelser om undantag
från  regeln om att uppehållstillstånd  skall  sökas
före  inresan   uttalade   utskottet   i  betänkande
1999/2000:SfU9   bl.a.   att  det  bör  finnas   ett
principiellt krav på att uppehållstillstånd skall ha
beviljats före inresan och  att detta även bör gälla
för  den  som  har stark anknytning  hit.  Utskottet
ansåg  dock  att  undantag   skall  kunna  göras  om
utlänningen har stark anknytning  till  en i Sverige
bosatt  person och det skäligen inte kan krävas  att
utlänningen  återvänder  till ett annat land för att
ge in ansökan där. Utskottet  ansåg  vidare  att när
det gäller de situationer när utlänningen har  eller
väntar  barn  med  någon person bosatt i Sverige kan
inte   heller  detta  undantagslöst   innebära   att
huvudregeln  skall frångås men bör liksom tidigare i
de  flesta  fall   innebära  att  uppehållstillstånd
beviljas,   i   dessa   fall   då   med   uppskjuten
invandringsprövning. Utskottet  menade  att  det får
ankomma på de tillämpande myndigheterna att vid  sin
bedömning av de enskilda fallen och med beaktande av
lagstiftningen   och   de   uttalanden  som  görs  i
förarbetena avgöra när undantag  skall  kunna göras.
Utskottet vidhåller denna inställning och  avstyrker
motion 2003/04:Sf396 yrkande 15.
Vid  en  ansökan om familjeåterförening förekommer
det  att en person  själv  tar  initiativ  till  och
bekostar  en  DNA-analys  för att styrka ett påstått
släktskapsförhållande, om inte tillräcklig utredning
kan tas fram på annat sätt.  Utlänningsmyndigheterna
har  i  dag inte möjlighet att erbjuda  och  bekosta
någon sådan  analys.  När  det gäller DNA-analys för
att  styrka  ett  påstått släktskapsförhållande  har
Anhörigkommittén med  hänsyn framför allt till barns
bästa föreslagit att en  sådan möjlighet bör införas
då  det  rör  sig  om  släktskap  i  rakt  upp-  och
nedstigande led. Analysen  skall  vara frivillig och
kunna    göras   när   tillräcklig   utredning    om
släktskapsförhållandet  inte  kan  tas fram på annat
sätt. Var och en som undergår testet  skall  ge sitt
skriftliga samtycke före provtagningen.
Utskottet  anser  att  beredningen  av  kommitténs
förslag    bör   avvaktas   och   avstyrker   motion
2003/04:Sf208 yrkandena 1 och 2.
I  utlänningslagen   finns   bestämmelser  om  att
Migrationsverket eller Polismyndigheten  får  ta  en
persons (som fyllt 14 år) fingeravtryck om han eller
hon inte kan styrka sin identitet vid ankomsten till
Sverige,  ansöker om uppehållstillstånd och åberopar
skyddsskäl eller om det finns förutsättningar att ta
personen  i   förvar.   Migrationsverket   för   ett
automatiserat register över de fingeravtryck som tas
med stöd av utlänningslagen.
I       Utlänningsdatautredningens      betänkande
Utlänningsdatalag (SOU 2003:40) föreslås en särskild
lag om behandling  av  personuppgifter  i verksamhet
enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
I betänkandet anges bl.a. att lagen bör avspegla  en
rimlig  avvägning  mellan  samhällets  behov och den
enskildes   anspråk  på  skydd  för  sin  personliga
integritet.    Vidare    anges    att    det    från
integritetssynpunkt  finns  anledning  att  särskilt
begränsa  behandling  av  personuppgifter som utförs
för att underlätta identifieringen  av  utlänningar.
Utredningen  föreslår  att det för Migrationsverkets
fingeravtrycksregister tas  in  en  särbestämmelse i
lagen. Bestämmelsen bör ha ett mer inskränkt ändamål
och   bör   motsvara  vad  som  gäller  i  dag   för
Migrationsverkets fingeravtrycksregister.
Utskottet   utgår    från   att   Migrationsverket
uppmärksammar och motverkar  att  personer  som  har
uppehållstillstånd under falsk identitet registrerar
sig   som  asylsökande  för  att  därigenom  erhålla
bidrag.   Utskottet   anser   att   beredningen   av
utredningens  förslag  bör  avvaktas  och  avstyrker
motion 2003/04:Sf201.

Flyktingpolitiken


Flyktingbegreppet och andra skyddsgrunder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motioner  om  dels ett
utvidgat   flyktingbegrepp  omfattande  bl.a.
könsrelaterad        förföljelse,        dels
Dublinförordningens tillämpning och principen
om non-refoulement, dels avvisningsbeslut vid
risk   för   tortyr,   dels   EU-förslag   om
skyddsgrunder,   dels   säkra   länder,  dels
asylsökande från Kina.
Jämför reservationerna 19 (fp, kd, v, c, mp),
20 (fp, kd, mp), 21 (v), 22 (fp), 23 (mp), 24
(v) och 25 (kd).

Gällande ordning

FN-konventionen   från  1951  angående   flyktingars
rättsliga       ställning,       Genèvekonventionen,
kompletterades år  1967  med  ett protokoll angående
flyktingars rättsliga ställning,  det s.k. New York-
protokollet.   Protokollet   innebär  att   staterna
förbinder   sig   att  tillämpa  konventionen   utan
begränsning till händelser  som  inträffat  före den
1 januari   1951   och  som  regel  utan  geografisk
begränsning till händelser som inträffat i Europa.

Genèvekonventionen  innehåller bl.a. en definition
av vem som skall anses  som flykting och föreskriver
förbud  mot avvisning eller  utvisning  av  personer
till ett land där de riskerar förföljelse eller till
ett land  där de inte åtnjuter trygghet gentemot att
bli sända till ett land där de riskerar förföljelse.
I  konventionen  definieras  en  flykting  som  en
person  som  "i  anledning av välgrundad fruktan för
förföljelse  på  grund   av   sin   ras,   religion,
nationalitet,  tillhörighet  till viss samhällsgrupp
eller politisk åskådning befinner  sig  utanför sitt
hemland  och  som  inte  kan  eller på grund av  sin
fruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd".
I  Genèvekonventionens artikel  33  anges  att  en
flykting  inte  får  avvisas  eller utvisas till ett
land där hans liv eller frihet  hotas  på  grund  av
hans  ras, religion, nationalitet, tillhörighet till
viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.

I artikel 3  i  FN:s konvention mot tortyr och annan
omänsklig   eller   förnedrande   behandling   anges
följande.

1. Ingen konventionsstat  skall  utvisa,  återföra
eller utlämna en person till en annan stat, i vilken
det  finns  anledning att tro att han skulle vara  i
fara för att utsättas för tortyr.
2. För att  fastställa  huruvida  sådan  anledning
föreligger,  skall de behöriga myndigheterna  beakta
alla hänsyn av  betydelse,  vari i förekommande fall
även  skall  inbegripas förekomsten  i  den  berörda
staten av ett  konsekvent handlingsmönster av grova,
uppenbara eller  talrika kränkningar av de mänskliga
rättigheterna.

Också i artikel 3 i Europeiska konventionen angående
skydd  för  de  mänskliga   rättigheterna   och   de
grundläggande  friheterna, Europakonventionen, finns
ett förbud mot tortyr.

En   flykting   har    enligt   utlänningslagen   en
principiell   rätt  att  få   uppehållstillstånd   i
Sverige. Definitionen  av  vem  som  är  flykting är
intagen i 3 kap. 2 § UtlL och har samma lydelse  som
i Genèvekonventionen, dock med uttryckligt angivande
att  denna  rätt gäller oberoende av om förföljelsen
utgår från landets  myndigheter  eller om dessa inte
kan   antas   bereda  skydd  mot  förföljelse   från
enskilda.

Utöver flyktingar  har tre andra kategorier enligt
3 kap. 3 § UtlL en principiell  rätt  att få skydd i
Sverige.  Det  rör  sig om personer som lämnat  sitt
land av andra skäl än  av  flyktinggrundande orsaker
och som
1. känner en välgrundad fruktan  för  att straffas
med döden eller med kroppsstraff eller att  utsättas
för  tortyr  eller annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning,
2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt
behöver skydd  eller  på  grund av en miljökatastrof
inte kan återvända till sitt hemland, eller
3.  på  grund  av  sitt  kön eller  homosexualitet
känner välgrundad fruktan för förföljelse.
Som   flykting  och  som  skyddsbehövande   enligt
ovanstående  grunder  anses  även  en  person som är
statslös  och  som av de uppräknade skälen  befinner
sig utanför det land där han eller hon tidigare haft
sin  vanliga vistelseort,  under  förutsättning  att
personen inte kan eller på grund av sin fruktan inte
vill återvända dit.
Enligt  8 kap.  1  §  UtlL  får en avvisning eller
utvisning  aldrig verkställas om  det  finns  skälig
anledning   att   tro   att   utlänningen   riskerar
dödsstraff,  kroppsstraff  eller  tortyr  eller  att
utsättas  för  annan   omänsklig  eller  förnedrande
behandling eller bestraffning.
Verkställighet får inte  heller  ske till ett land
där  han  eller hon inte är skyddad mot  att  sändas
vidare  till   ett   land   där   personen  riskerar
dödsstraff m.m.
I  4  kap.  12 § UtlL anges att när  en  fråga  om
avvisning eller  utvisning  prövas  skall hänsyn tas
till  om  utlänningen  på grund av bestämmelserna  i
bl.a. 8 kap. 1 § UtlL inte kan sändas till ett visst
land eller om det annars  finns särskilda hinder mot
att avgörandet verkställs.

I den s.k. Dublinkonventionen  från 1990 behandlades
bestämmandet av den ansvariga staten  för prövningen
av  en  ansökan  om  asyl  som framställts i  en  av
medlemsstaterna    i    Europeiska    gemenskaperna.
Konventionen   var  tillämplig   i   samtliga   EU:s
medlemsstater samt  Island  och  Norge  och gällde i
förhållande till Sverige sedan 1997.

Som en följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande
1999 blev de frågor som Dublinkonventionen  reglerar
en del av gemenskapsrätten.
Rådet  beslutade  därefter  om förordningen EG  nr
343/2003 om kriterier och mekanismer  för att avgöra
vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en
asylansökan som en medborgare i tredjeland  har gett
in  i  någon  medlemsstat,  Dublinförordningen,  som
trädde  i  kraft  den  17  mars  2003  och tillämpas
fr.o.m.  den  1 september 2003. Förordningen  bygger
till    stor   del   på    samma    principer    som
Dublinkonventionen.  Ansvaret  för  prövning  av  en
asylansökan  (en  ansökan om internationellt skydd i
enlighet   med   Genèvekonventionen)   åligger   den
medlemsstat  som  har   tagit   störst   del  i  den
asylsökandes  inresa  (genom  att  utfärda  visering
eller uppehållstillstånd) med undantag av regler  om
familjeåterförening.  Förändringarna  i  förhållande
till Dublinkonventionen går huvudsakligen  ut på att
förkorta    tidsfristerna    i   handläggningen   av
ansökningar  för att uppnå en snabbare  asylprocess.
Varje  medlemsstat  får  pröva  en  asylansökan  som
lämnats  in  av en tredjelandsmedborgare även om det
inte    föreligger     någon    skyldighet    enligt
förordningen. Vidare får  varje medlemsstat, även om
den inte är ansvarig enligt förordningen, sammanföra
familjemedlemmar    och    andra     släktingar    i
beroendeställning av humanitära skäl. I förordningen
anges att medlemsstaterna bl.a. beaktar principen om
non-refoulement.

Skrivelsen

Regeringen  beslutade i april 2002 att  en  särskild
utredare skall  föreslå författningsändringar som är
nödvändiga för att personer som känner en välgrundad
fruktan  för  förföljelse  på  grund  av  kön  eller
sexuell   läggning   skall   kunna   betraktas   som
flyktingar enligt Genèvekonventionen (dir. 2002:49).
För att utredningen  skall  kunna ta hänsyn till EG-
direktivet  om  skyddsgrunder (se  nedan)  beslutade
regeringen i ett  tilläggsdirektiv  (dir.  2003:109)
den   2   oktober   2003   att  förlänga  tiden  för
utredningen till den 1 mars 2004.

Kommissionens    förslag    till    direktiv    om
miniminormer  för när medborgare  i  tredjeland  och
statslösa personer  skall  betraktas som flyktingar,
skyddsgrundsdirektivet KOM(2001)  510, skulle enligt
slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2003
ha  antagits  före  utgången av 2003.  I  skrivelsen
anges beträffande direktivet  att  från  svensk sida
har   framhållits   vikten   av   att   icke-statlig
förföljelse liksom förföljelse på grund av  kön  och
sexuell  läggning  inkluderas  i  flyktingbegreppet.
Sverige har vidare ansett det viktigt att flyktingar
och   alternativt   skyddsbehövande,   i   så   stor
utsträckning    som   möjligt,   tillerkänns   samma
rättigheter i alla medlemsstater.
Enligt skrivelsen innebär Dublinförordningen bl.a.
att   tidsfristerna   för   ärendenas   handläggning
förkortas  samt  att  anknytning till en medlemsstat
genom  en familjemedlem  eller  andra  släktingar  i
beroendeställning   tillmäts  större  betydelse  vid
avgörandet av vilken  medlemsstat  som  skall  pröva
asylansökan.
I   skrivelsen  anges  att  Sverige  tog  kraftigt
avstånd   från   väsentliga  delar  i  kommissionens
meddelande    Mer   tillgängliga,    rättvisa    och
väladministrerade    asylsystem,    KOM(2003)   315.
Regeringen  delade inte tankarna på att  asylsökande
skall kunna sändas till transitcentrum i närheten av
EU:s yttre gräns  eller  till regionala skyddszoner,
för  att  där få sin ansökan  behandlad.  Regeringen
välkomnade  dock  de  delar i meddelandet som syftar
till  att  stärka  UNHCR,  att  stärka  skyddet  för
flyktingar i ursprungsregionerna  och att på EU-nivå
öka   vidarebosättning  av  flyktingar   och   andra
skyddsbehövande.
Kommissionen  skall  före  juni 2004 presentera en
rapport om hur skyddsbehövande  personer kan beredas
skydd  i EU på ett mer ordnat sätt  med  syftet  att
undvika  olaglig  inresa och smuggling. Kommissionen
skall också, i samråd  med UNHCR och berörda stater,
utreda på vilket sätt skydd  bättre kan beredas i de
skyddsbehövandes närområde.
I skrivelsen anges vidare att  den  som söker asyl
måste  tillåtas  stanna  kvar  i ansökningslandet  i
varje fall till dess ansökan blivit  prövad i första
instans.  Med  denna  inställning har Sverige  tagit
avstånd från tanken att  i  en s.k. Convention Plus-
överenskommelse (ett förslag  av UNHCR) skulle kunna
ingå att asylsökande sänds till  en  skyddszon i ett
annat land för att där få sin asylansökan prövad.
FN:s kommitté mot tortyr har behörighet  att pröva
enskilda  klagomål  mot  en stat och tillämpar  från
1984 konventionen mot tortyr.  En  förutsättning för
att  kommittén  skall  kunna  pröva  klagomål   från
enskilda  är  emellertid  att  staten  i  fråga  har
accepterat den individuella klagorätten. Många av de
134  stater  som  är  anslutna till konventionen har
inte  gjort  det.  I skrivelsen  anges  att  Sverige
fäster stor vikt vid  rätten  för enskilda att klaga
hos   internationella   övervakningsorgan.    Enligt
skrivelsen  har  FN:s kommitté mot tortyr prövat  21
ärenden  i  sak  avseende   klagomål   mot  Sverige.
Kommittén  har  funnit  att Sverige brutit  mot  FN-
konventionen mot tortyr i  nio fall. I tolv fall har
kommittén  funnit att kritik  inte  kan  riktas  mot
Sverige.   Elva    ärenden    har   avslutats   utan
sakprövning. Sedan 1984 har antalet anmälningar till
kommittén  ökat.  För  närvarande   finns  18  öppna
ärenden hos kommittén.
När det gäller Europadomstolen är den  behörig att
pröva klagomål från enskilda mot samtliga stater som
är  anslutna  till Europeiska konventionen.  Sverige
har hittills inte  fällts  i Europadomstolen i något
fall.  Ett  stort  antal klagomål  har  avvisats  av
domstolen som ogrundade.  För  närvarande  handläggs
vid  domstolen  åtta mål med anknytning till svenska
utlänningsärenden.  Tre av dessa gäller utvisning på
grund av brott, övriga är asylärenden.
I skrivelsen noteras att trots att väsentligt fler
klagomål getts in till  Europadomstolen  än till FN-
kommittén,   så   är  det  enbart  FN-kommittén  som
fastställt att Sverige  brutit  mot  tortyrförbudet.
Sverige  är folkrättsligt förpliktat att  respektera
de  domar som  meddelas  av  Europadomstolen.  Ingen
avvisning  har  verkställts  i de fall där domstolen
eller kommittén funnit att en  verkställighet av ett
avvisnings- eller utvisningsbeslut  står i strid med
respektive konventionsåtagande.

Motioner

Könsrelaterad förföljelse

Lars   Leijonborg   m.fl.   (fp)   begär   i  motion
2003/04:Sf249 yrkande 2 ett tillkännagivande  om att
flyktingbegreppet skall vidgas till att omfatta även
förföljelse på grund av kön och sexuell läggning.

I  motion  2003/04:K418  av  Lars Leijonborg m.fl.
(fp)    yrkandena    3    och    7-9   begärs    ett
tilläggsprotokoll  till Genèvekonventionen  och  att
den   svenska   lagstiftningen   rörande   förföljda
homosexuella, bisexuella  och  transpersoner snarast
bör    reformeras    liksom    att   kunskapen    om
homosexuellas,    bisexuellas   och   transpersoners
situation i de länder  personerna  flyr  från  måste
öka.     Kunskapsunderlaget     vid     beslut    om
uppehållstillstånd    är    i    dag    undermåligt.
Tillkännagivanden  härom  begärs i motionen.  Vidare
begärs   ett   tillkännagivande    om    att    EU:s
skyddsgrundsdirektiv   måste  ge  flyktingstatus  åt
personer som förföljs på grund av kön, könsidentitet
eller sexuell läggning.

I motionerna 2003/04:Sf8  av  Sven  Brus  m.fl. (kd)
yrkandena  2  och 3 samt 2003/04:Sf403 av Sven  Brus
m.fl. (kd) yrkandena 16 och 17 begärs att regeringen
lägger     fram     förslag      till     nödvändiga
författningsändringar   så   att   flyktingbegreppet
vidgas till att omfatta även personer  som  riskerar
förföljelse  på grund av kön eller sexuell läggning.
Vidare bör kompetensen  vid invandringsmyndigheterna
och beslutsunderlaget om  situationen  i hemländerna
för kvinnor respektive homosexuella ses över.

I  motion  2003/04:U255 av Rosita Runegrund  m.fl.
(kd) yrkande 19  yrkas ett stärkt skydd för personer
som riskerar förföljelse på grund av kön.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf257
yrkande   18  att  regeringen   under   våren   2004
förelägger  riksdagen  förslag  om  sådan ändring av
utlänningslagen    att   välgrundad   fruktan    för
förföljelse på grund  av  kön eller sexuell läggning
blir grund för flyktingstatus.

I motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
yrkande  17  begärs  att  riksdagsbeslutet   om  att
förföljelse   på   grund  av  sexuell  läggning  och
könsidentitet skall  vara  giltigt asylskäl måste få
genomslag i praxis.

Jörgen Johansson och Lena  Ek  (c)  anser i motion
2003/04:Sf244  att  det bör tillsättas en  utredning
för att klargöra rättsläget vid förföljelse på grund
av kön som kriterium vid asylansökan.

I motion 2003/04:Sf357  av  Maria Wetterstrand m.fl.
(mp) yrkandena 14 och 15 begärs tillkännagivanden om
att  bestämmelsen om "övriga skyddsbehövande"  skall
användas  i  betydligt  mer generös utsträckning när
det gäller förföljelse av  kvinnor  och  på grund av
sexuell läggning samt att könsstympning skall utgöra
skäl för att erhålla flyktingskap.

I flerpartimotionen 2003/04:Sf354 av Johan  Linander
m.fl. (c, fp, v, mp) begärs ett tillkännagivande  om
att flyktingbegreppet i utlänningslagen skall vidgas
till  att också omfatta förföljelse på grund av kön,
sexuell läggning eller könsidentitet.

Börje Vestlund  (s) anser i motion 2003/04:Sf304 att
utlänningslagen bör  ändras  så att asyl skall kunna
ges  till  personer som förföljs  på  grund  av  sin
sexuella läggning.

Anders  Bengtsson   m.fl.   (s)   anser  i  motion
2003/04:Sf348  att  förföljelse  på  grund  av  kön,
sexuell   läggning   eller   könsidentitet  bör   ge
flyktingstatus enligt Genèvekonventionen.
I motion 2003/04:U277 av Hillevi Larsson m.fl. (s)
yrkande  2  begärs  också  ett  tillkännagivande  om
asylrätt    för    homosexuella,   bisexuella    och
transpersoner.

Övriga motioner om flyktingbegreppet m.m.

Lars   Leijonborg  m.fl.   (fp)   anför   i   motion
2003/04:Sf249  yrkande  14  att  Dublinförordningens
regler  är komplicerade och svårförutsägbara,  bl.a.
när det gäller  vad som är att anse som en genomresa
eller  ej. Asylsökande  har  inte  heller  rätt  att
åberopa  att  vissa tidsfrister har överskridits. En
ytterst restriktiv  praxis  har  utvecklats. Sverige
bör  enligt  motionärerna  i  högre  grad   tillämpa
möjligheten  att  göra  undantag  t.ex. på grund  av
sjukdom  eller  familjeanknytning varvid  prövningen
bör ske i Sverige.  Ett  tillkännagivande  om  detta
begärs i motionen.

Bo  Könberg  m.fl. (fp) begär i motion 2003/04:Sf6
yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen bör
återkomma till riksdagen  med  en  samlad  analys av
varför  antalet  anmälningar till FN:s kommitté  mot
tortyr  ökat mot Sverige  samt  vilka  åtgärder  som
behövs  för   att   Sverige   inte  skall  fällas  i
framtiden.
I  motion 2003/04:Sf403 av Sven  Brus  m.fl.  (kd)
yrkande  6  anges  att varje medlemsstat skall kunna
pröva en asylansökan även om ingen skyldighet härför
föreligger  enligt Dublinförordningen.  Motionärerna
anser emellertid  att  detta  kan  vara  ett problem
eftersom flyktingbegreppet fortfarande tolkas  olika
av  EU:s medlemsstater. Principen om non-refoulement
och Dublinförordningen  kan  därvid hamna i konflikt
med varandra. I yrkande 7 anges att Sverige bör gå i
spetsen  för  att det inom EU snarast  utarbetas  en
gemensam definition  av  ett vidgat flyktingbegrepp.
Vidare anges i yrkande 9 att  ett  land  som  följer
Genèvekonventionen inte per definition behöver  vara
säkert  för  den  asylsökande. Statistiken visar att
det   finns   vissa  länder   till   vilka   Sverige
direktavvisar.     I     motionen     begärs     ett
tillkännagivande om att en lista över "säkra länder"
inte  skall  upprättas. I yrkande 10 anges att genom
det s.k. Aznarprotokollet  berövas EU-ländernas egna
medborgare   rätten   att   söka   asyl    i   andra
medlemsländer.  Detta är en oacceptabel inskränkning
då situationer kan  uppstå  där människor löper fara
att förlora livet eller sina  mänskliga  rättigheter
även i Europa. Regeringen bör snarast deklarera  hur
man   kommer   att   verka   för   en  ändring.  Ett
tillkännagivande  om  EU-medborgares rätt  att  söka
asyl begärs i motionen.

I motion 2003/04:Sf257  av  Ulla  Hoffmann m.fl. (v)
yrkande  10  begärs  ett  tillkännagivande   om  att
regeringen    bör    initiera    en    översyn    av
Dublinförordningen        med        syfte       att
fördelningskriteriet för de asylsökande  skall  vara
de asylsökandes egna val.

I    samma    motion   yrkande   12   begärs   ett
tillkännagivande  om att regeringen bör inlägga veto
mot förslaget till  skyddsgrundsdirektiv.  Detta  är
enligt     motionärerna     nödvändigt    om    inte
flyktingkommissariatets  vädjan  till  det  grekiska
ordförandeskapet,   att  inte   tillåta   kärnan   i
flyktingskyddet urholkas,  tillgodoses i direktivet.
I yrkande 13 anges vidare att  direktivet  inte  bör
antas  om  det  inte omarbetas grundligt i syfte att
åstadkomma ett godtagbart  skydd  för flyktingar och
andra  skyddsbehövande. Direktivet får  inte  strida
mot internationella normer om skydd för de mänskliga
rättigheterna.
I motionens  yrkanden 3-5 begärs tillkännagivanden
om  att  stärka  svenska  myndigheters  respekt  för
asylrätten  och  Genèvekonventionen   och   om   ett
fortsatt   tillbakavisande   av   förslag   om  s.k.
skyddszoner,  dvs. att asylprövningsförfarandet  för
människor som rest  in  i EU för att söka asyl skall
förläggas utanför EU. Motionärerna  vill  också  att
rådets  betraktande  av  asylrätten som nådegåva och
inte  en  rättighet skall fördömas.  Det  görs  ofta
gällande att  flertalet  asylsökande  inte har några
verkliga  asylskäl.  Nästan alla asylsökande  kommer
emellertid från länder  där  det  pågår  krig  eller
väpnad   konflikt  eller  grova  kränkningar  av  de
mänskliga  rättigheterna.  Det  finns ingen koppling
mellan      ursprungsländers      fattigdom      och
migrationstrycket mot Sverige anser motionärerna.

Mona Jönsson (mp) anger i motion 2003/04:Sf7 yrkande
1 att Sverige i större utsträckning  bör undvika att
med stöd av Dublinförordningen skicka människor till
annat land för att få asylansökan prövad.

I motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp) yrkandena 23, 25 och 26 anges att  principen om
non-refoulement skall vara absolut. Stater  får inte
skicka   tillbaka  flyktingar  till  länder  där  de
riskerar bl.a.  tortyr.  Motionärerna  anser att det
faktum  att  Sverige  fällts  åtta  gånger  i   FN:s
kommitté    mot    tortyr   visar   på   brister   i
asylhanteringen.    Sverige    måste    införa    en
konventionsenlig definition  av tortyr. Vidare anser
motionärerna  att  Sverige  skall  tillämpa  en  mer
generös  tolkning  av  Dublinförordningen   och  att
tillämpningen   av   förordningen   inte  kan  anses
förenlig  med  barnkonventionen. Tillräcklig  hänsyn
tas inte till om  det finns anhöriga i Sverige eller
om det första asyllandet  skickar  tillbaka personen
till  misär eller tortyr. Asylskälen  bör  prövas  i
Sverige  när  det  gäller  barnfamiljer.  I motionen
begärs tillkännagivanden om detta.

I motion 2003/04:U275 yrkande 1 av Annelie  Enochson
m.fl. (kd, fp, c, v) begärs ett tillkännagivande  om
att de uiguriska flyktingarna från Kina som har sökt
asyl i Sverige skall ges en fristad här.

Utskottets ställningstagande

Frågor  som rör internationellt skydd och definition
av  begreppet   flykting   har   de   senaste   åren
diskuterats  i  olika forum internationellt och inom
EU.  UNHCR har sett  över  flyktingbegreppet  enligt
Genèvekonventionen och hållit globala konsultationer
med konventionsländerna. Översynen har utmynnat i en
handlingsplan  för internationellt skydd, Agenda for
Protection.  Inom   EU   har   nyligen  en  politisk
överenskommelse  träffats  om kommissionens  förslag
till direktiv om miniminormer  för när en medborgare
i tredjeland och statslösa personer  skall betraktas
som flyktingar eller som personer som  av andra skäl
behöver   internationellt   skydd   samt   om  dessa
personers     rättsliga    ställning,    det    s.k.
skyddsgrundsdirektivet.     Direktivet    innehåller
bestämmelser  för  fastställande   av  vilka  av  de
personer som söker internationellt skydd  som  skall
anses  uppfylla  villkoren  för  flyktingstatus  och
vilka  som  skall  anses berättigade till subsidiärt
skydd. Rådet uppmanade  sina  förberedande organ att
slutredigera texten så att direktivet kan antas inom
den tidsfrist som anges i fördraget, dvs. före den 1
maj 2004.

I kommissionens förslag till  skyddsgrundsdirektiv
(KOM(2001)   510)   ges   följande  riktlinjer   för
tolkningen av förföljelsegrunden  tillhörighet  till
en  viss  samhällsgrupp. En grupp skall anses utgöra
en särskild  samhällsgrupp,  särskilt  när  gruppens
medlemmar  har en gemensam väsentlig egenskap  eller
en gemensam  bakgrund  som  inte  kan  ändras, eller
består  av  personer  som  har  en gemensam egenskap
eller  övertygelse  som  är  så  grundläggande   för
identiteten  eller  samvetet att de inte får tvingas
avsvära  sig  den, eller  gruppen  har  en  särskild
identitet  i  det   berörda   landet   eftersom  den
uppfattas som annorlunda av omgivningen.  Vidare kan
beroende  på  omständigheterna i ursprungslandet  en
särskild samhällsgrupp  omfatta  en grupp grundad på
en   gemensam  egenskap,  t.ex.  sexuell   läggning.
Sexuell   läggning   får  inte  tolkas  så  att  det
innefattar handlingar  som  anses  brottsliga enligt
medlemsstaternas       nationella      lagstiftning.
Könsrelaterade aspekter  kan beaktas, utan att dessa
i  sig  ger  upphov  till  en presumtion  för  denna
artikels    tillämplighet.   Den    definition    av
förföljelsegrunden  som lämnas i förslaget anger den
minimistandard som staterna skall iaktta och hindrar
inte  att  en  enskild  medlemsstat   tillämpar  mer
generösa principer.
Utredningen om förföljelse på grund av  kön  eller
sexuell   läggning   som   nyligen  lagt  fram  sitt
betänkande     Flyktingskap    och     könsrelaterad
förföljelse (SOU  2004:31)  föreslår att förföljelse
på  grund  av kön eller sexuell  läggning  inryms  i
flyktingbegreppet  och att den s.k. könsbestämmelsen
i 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen utgår.
Enligt     utredningen     ger      utlänningslagens
flyktingdefinition enligt dess nuvarande formulering
utrymme  för en tolkning som inrymmer  könsrelaterad
förföljelse.   Övervägande   skäl  talar  emellertid
enligt utredningen för att det  direkt  av lagtexten
skall  framgå  att  vid prövningen av en asylansökan
skall beaktas att förföljelse som har sin grund i en
utlännings kön eller  sexuella  läggning  kan  ligga
till   grund   för   flyktingskap.  Det  bör  enligt
utredningen  överlämnas   åt   de   rättstillämpande
myndigheterna     att     utveckla     de    närmare
förutsättningarna för tolkningen och det kommer även
framgent    att    finnas    behov    av    att   ge
uppehållstillstånd  av  humanitära  skäl åt dem  som
riskerar könsrelaterad förföljelse och  som av olika
orsaker inte uppfyller kriterierna för flyktingskap.
Utskottet  kan  konstatera att det finns  en  bred
uppslutning bakom kravet  att  flyktingbegreppet bör
vidgas till att omfatta även personer  som  riskerar
förföljelse  på grund av kön eller sexuell läggning.
Utskottet ser  också  positivt på att det inom EU nu
nåtts     en     politisk     överenskommelse     om
skyddsgrundsdirektivet   och  att   utredningen   om
förföljelse på grund av kön  eller  sexuell läggning
har  lagt  fram förslag om att personer  som  känner
välgrundad fruktan  för  förföljelse på grund av kön
eller  sexuell läggning skall  kunna  betraktas  som
flyktingar   enligt   1951   års   Genèvekonvention.
Utredningens     betänkande     kommer     nu    att
remissbehandlas. Utskottet anser att beredningen  av
förslagen   bör   avvaktas   och   avstyrker  därför
motionerna   2003/04:Sf8   yrkandena   2   och    3,
2003/04:Sf244,      2003/04:Sf249     yrkande     2,
2003/04:Sf257     yrkande     18,     2003/04:Sf304,
2003/04:Sf348,     2003/04:Sf354,      2003/04:Sf357
yrkandena 14 och 15, 2003/04:Sf403 yrkandena  16 och
17,  2003/04:K418  yrkandena 3 och 7-9, 2003/04:L350
yrkande   17,   2003/04:U255    yrkande    19   samt
2003/04:U277 yrkande 2.
Flyktingar  och  övriga  skyddsbehövande har  rätt
till  uppehållstillstånd i Sverige.  I  samband  med
prövningen  av  en  asylansökan skall den beslutande
myndigheten     ta    hänsyn     till     eventuella
verkställighetshinder.  Framkommer  det att beslutet
inte kommer att kunna verkställas bör  ett beslut om
avlägsnande  inte  fattas.  Uppstår eller framkommer
hinder   mot   verkställighet   först    efter   ett
lagakraftvunnet beslut om avvisning eller  utvisning
finns dessutom regler om hinder mot verkställighet i
8  kap. utlänningslagen. Enligt 1 § får en avvisning
eller  en utvisning aldrig verkställas till ett land
om  det  finns   skälig   anledning   att   tro  att
utlänningen där skulle vara i fara att straffas  med
döden  eller med kroppsstraff eller att utsättas för
tortyr  eller   annan  omänsklig  eller  förnedrande
behandling  eller   bestraffning.  Inte  heller  får
avvisningen eller utvisningen  verkställas  till ett
land  där  personen  inte  är skyddad mot att sändas
vidare till ett land där han eller hon skulle vara i
sådan fara (principen om non-refoulement). Utskottet
vill understryka att verkställighetshindret enligt 1
§ är absolut.
Sverige liksom övriga medlemsstater i EU är bundna
av    folkrättsliga   förpliktelser    inom    såväl
internationell     flyktingrätt     som    mänskliga
rättigheter    i    övrigt.    Detta   innebär   att
flyktingrättens   olika   delar,   t.ex.    att   en
asylsökande inte får avvisas eller utvisas till  ett
land  där  sökandens liv eller frihet hotas på grund
av hans eller  hennes  ras,  religion, nationalitet,
tillhörighet till viss samhällsgrupp  eller politisk
åskådning,  alltid  skall  tillämpas.  Detta  gäller
givetvis även i förhållande till Dublinförordningen.
Förordningen,  som  bygger  på  principen om  första
asylland,   syftar  till  att  bl.a.  garantera   de
asylsökande tillgång i praktiken till ett förfarande
för  att  avgöra   flyktingstatus   men   också  att
förebygga    missbruk    av    asylförfarandet.   Av
förordningen  framgår  att medlemsstaterna  i  varje
enskilt fall skall göra  en individuell bedömning av
om  det föreligger omständigheter  som  gör  att  en
asylansökan  skall  prövas  av ett annat land än det
som huvudregeln anger.
Förra året tog Storbritannien  upp en diskussion i
Europeiska   rådet  om  nya  metoder  för   att   ge
internationellt   skydd.   Förslagen  tog  fasta  på
nödvändigheten  att  medelst t.ex.  bistånd  angripa
flyktorsaker samt att öka skyddet i närområdet genom
bl.a. en förbättring av UNHCR:s kapacitet att snabbt
reagera   på   plötsliga   förflyttningar.    Vidare
behandlades   inrättandet   av   skyddszoner   i  de
asylsökandes närområde och i transitområden.
Vid  ett  rådsmötet  i juni 2003, där kommissionen
presenterade meddelandet  Mer tillgängliga, rättvisa
och   väladministrerade  asylsystem,   tog   Sverige
kraftigt  avstånd från framför allt tankarna på s.k.
skyddszoner.   Före  juni  2004  skall  kommissionen
presentera  en  rapport   om   hur   skyddsbehövande
personer på ett mer ordnat sätt skall  kunna beredas
skydd i EU. Kommissionen skall också, i  samråd  med
UNHCR  och  berörda  stater,  utreda  på vilket sätt
skydd  bättre  kan  beredas  i  de  skyddsbehövandes
närområde.
Utskottet  noterar att Sverige, som  nämnts,  även
har tagit avstånd  från att det i en s.k. Convention
Plus-överenskommelse  enligt  ett  förslag  av UNHCR
skulle  kunna  ingå  att  asylsökande sänds till  en
skyddszon  i  ett annat land  för  att  där  få  sin
asylansökan  prövad.   Utskottet  delar  regeringens
bedömning i skrivelsen att  den som söker asyl måste
tillåtas stanna kvar i ansökningslandet i varje fall
till dess ansökan blivit prövad i första instans.

Utskottet, som kan konstatera  att  svensk  lag till
fullo överensstämmer med Europakonventionen och  med
FN:s  tortyrkonvention,  utgår  från  att regeringen
även fortsättningsvis noggrant granskar  de fall där
kritik  har  uttalats  mot  Sverige. Utskottet  vill
vidare  peka  på att det i Dublinförordningen  anges
att  en  medlemsstat   dels   alltid  får  pröva  en
asylansökan     som     lämnats     in     av     en
tredjelandsmedborgare,     dels    får    sammanföra
familjemedlemmar    och    andra    släktingar     i
beroendeställning av humanitära skäl. Rekvisiten för
vad  som  är att anse som humanitära skäl anges vara
särskilt  familjeskäl   och   kulturellt   betingade
faktorer.  Genom  förordningen har en, i förhållande
till Dublinkonventionen,  effektivare  och  snabbare
procedur  skapats  där bl.a. barns ställning stärks,
liksom  rätten  för  familjemedlemmar  att  få  sina
asylansökningar prövade av en och samma medlemsstat.
Utskottet vill också peka på att det inom EU nyligen
har   träffats   en  politisk   överenskommelse   om
skyddsgrundsdirektivet.  Härigenom kommer gemensamma
miniminormer att gälla inom  EU för fastställande av
vilka av de personer som söker internationellt skydd
som    skall    anses    uppfylla   villkoren    för
flyktingstatus och vilka som skall anses berättigade
till subsidiärt skydd samt  om vilka rättigheter och
förmåner  som  tillkommer de personer  som  åtnjuter
flyktingstatus eller subsidiärt skydd.

Med  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
2003/04:Sf6   yrkande   4,  2003/04:Sf7  yrkande  1,
2003/04:Sf249  yrkande 14,  2003/04:Sf257  yrkandena
3-5, 12 och 13,  2003/04:Sf357  yrkandena 23, 25 och
26 samt 2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7.
När det gäller frågan om möjligheten för en person
att välja vilket land han eller hon  vill söka skydd
i kan utskottet konstatera att principen  om  första
asylland  fortsatt  bör  gälla  som utgångspunkt för
prövningen  av  en asylansökan. Utskottet  avstyrker
motion 2003/04:Sf257 yrkande 10.
Enligt kommissionens  förslag  KOM(2002)  326 till
direktiv   om  förfaranden  för  att  bevilja  eller
återkalla       flyktingstatus,       det       s.k.
asylprocedurdirektivet,      skall      miniminormer
fastställas   för  medlemsstaternas  asylprocedurer.
Medlemsstaterna  ges  enligt  förslaget en möjlighet
att  använda sig av principen om  säkert  tredjeland
vid prövningen av asylansökningar. Fastställandet av
om ett  land  skall  anses som ett säkert tredjeland
skall  i  sådana  fall ske  enligt  vissa  principer
angivna  i  bilaga till  direktivet.  Väsentligt  är
kravet på att  landet måste betraktas som ett säkert
tredjeland för den enskilde asylsökanden.
Den parlamentariska  utredningen om en ny instans-
och processordning i utlänningsärenden  (NIPU) har i
sitt slutbetänkande Ökad rättssäkerhet i asylärenden
(SOU 1999:16) i samband med övervägandena om en s.k.
snabbprocess  för  uppenbart  ogrundade  ansökningar
föreslagit    en    särskild   ordning   för   vissa
tredjeländer som typiskt  sätt  kan anses vara säkra
första asylland. Kommittén menade  att för att detta
skall kunna tillämpas skall regeringen  ha  fört upp
landet i fråga på en särskild förteckning.
Utskottet   har   i  yttrande  1997/98:SfU4y  till
utrikesutskottet   över    proposition    1997/98:58
Amsterdamfördraget      beträffande     det     s.k.
asylprotokollet  eller  Aznarprotokollet  framhållit
att Sverige alltid i internationella sammanhang lagt
stor   vikt   vid  att  verka  för   en   solidarisk
ansvarsfördelning  och  för  att  stärka flyktingars
rättsliga  skydd. Utskottet kunde inte  godta  någon
som  helst inskränkning  av  Genèvekonventionen  och
dess  tilläggsprotokoll  och  andra  internationella
åtaganden  avseende  asyl.  Utskottet  delade  också
regeringens   uppfattning   att   protokollet   inte
inskränker   medlemsstaternas   skyldigheter  enligt
flyktingkonventionen.   Utskottet  vidhåller   denna
uppfattning.
När  det  gäller  listor över  säkra  länder  vill
utskottet understryka  att  inget  land  kan  frångå
skyldigheten  enligt  Genèvekonventionen  att  varje
person har rätt till en individuell prövning av sina
asylskäl.
Med   det   anförda   avstyrker  utskottet  motion
2003/04:Sf403 yrkandena 9 och 10.
Vad gäller motionsyrkanden  om  avvisningar  eller
utvisningar  till vissa länder förutsätter utskottet
att  en  bedömning   av  skyddsbehovet  alltid  sker
individuellt        vid        prövningen         av
uppehållstillståndsfrågor  varvid omständigheterna i
det  enskilda  fallet  och situationen  i  hemlandet
beaktas. Motion 2003/04:U275  yrkande 1 om uiguriska
flyktingar avstyrks med det anförda.

Uppehållstillstånd av humanitära skäl


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om innebörden av
begreppet humanitära skäl.
Jämför reservationerna 26 (kd,  c),  27  (fp)
och 28 (mp).

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 4 § 5 UtlL får uppehållstillstånd  ges
till  en  utlänning  som  av  humanitära skäl bör få
bosätta sig i Sverige.

Motioner

Lars   Leijonborg   m.fl.   (fp)  begär   i   motion
2003/04:Sf249 yrkandena 3, 4 och 6 tillkännagivanden
om en förändring av utlänningslagstiftningen för att
möjliggöra  en  mer  generös tolkning  av  begreppet
humanitära  skäl, om att  förutom  klara  medicinska
vårdbehov även  vistelsetid  samt  integration skall
tas  i  beaktande  vid bedömning av humanitära  skäl
samt  om  att  integration   och  vistelsetid  skall
tillmätas särskild betydelse i barnärenden.

I  motion  2003/04:Sf403  av Sven  Brus  m.fl.  (kd)
yrkande  18 anges att begreppet  humanitära  skäl  i
utlänningslagen måste förtydligas.

Inger Davidson  och Gunilla Tjernberg (kd) begär i
motion 2003/04:Sf271  yrkande  1  att  översynen  av
utlänningslagen  omfattas  av en ordentlig studie av
rättstillämpningen vid humanitära  skäl  och barnets
bästa.

I  motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand  m.fl.
(mp)  yrkande  9  begärs ett tillkännagivande om att
svårt  sjuka  barn skall  få  uppehållstillstånd  av
humanitära skäl.

I flerpartimotionen 2003/04:Sf253 av Gustav Fridolin
m.fl. (mp, fp,  c) begärs ett tillkännagivande om en
lagstiftning  för   att   garantera   att  påbörjade
vårdkedjor för asylsökande inte bryts.  Motionärerna
anser    att    i   sådana   fall   bör   permanenta
uppehållstillstånd ges.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har tidigare  i  betänkande  2002/03:SfU8
avstyrkt liknande  motionsyrkanden. Utskottet har då
anfört     följande.     Möjligheten      att     få
uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl fanns
redan  före 1989 års utlänningslag. En genomgång  av
gällande   praxis   gjordes   av  Invandrarpolitiska
kommittén,    SOU    1983:29.    Där   angavs    att
uppehållstillstånd undantagsvis skall  kunna  ges åt
utlänningar  som kan anföra mycket starka humanitära
skäl för att få  stanna i landet. I förarbetena till
1989  års  utlänningslag  anges  i  fråga  om  vilka
personer som  kan  omfattas  bl.a.  personer  som på
grund av sjukdom eller andra personliga förhållanden
inte bör nekas uppehållstillstånd här eller personer
som  inte  omfattas  av asylreglerna men där det ter
sig inhumant att tvinga  personen  att  återvända på
grund av förhållandena i det andra landet, t.ex. ett
pågående  krig. I utskottets betänkande 1996/97:SfU5
Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv angavs
att något förslag till ändrad lagstiftning vad avser
uppehållstillstånd  av  humanitära  skäl  inte lagts
fram  i proposition 1996/97:25. Enligt propositionen
kommer,  genom  de nya skyddsregler som föreslås för
andra skyddsbehövande än flyktingar, humanitära skäl
i  fortsättningen   främst  att  avse  dem  som  har
renodlat   humanitära   skäl.   I   ett   vägledande
regeringsavgörande anges  att  behovet av vård skall
avse en livshotande sjukdom för vilken vård inte kan
beredas   i   hemlandet   eller  ett  handikapp   av
synnerligen  allvarlig  art.   I   samband  med  att
portalparagrafen  om  barnets  bästa  infördes  1997
betonade  regeringen  att  de humanitära skälen  bör
kunna vara av något mindre allvar  och tyngd när ett
barn berörs. Bland annat lång vistelsetid i Sverige,
barnens  anknytning hit och föräldrarnas  hälsa  bör
vägas in.  Enligt  ett  regeringsavgörande  kan även
släktskap  i  kombination med skäl av humanitär  art
motivera ett uppehållstillstånd.

Lagrådet uttalade i sitt yttrande över regeringens
lagrådsremiss om en ny instans- och processordning i
utlänningsärenden hösten 2002 bl.a. att utformningen
av bestämmelsen  om  humanitära  skäl överlåter till
den beslutande myndigheten/domstolen  att avgöra vad
som  skall anses vara tillräckliga humanitära  skäl.
Lagrådet  hade  därför principiella invändningar mot
att lagförslaget  även  bemyndigade  regeringen  att
meddela  föreskrifter om bl.a. uppehållstillstånd av
humanitära   skäl.  Lagrådet,  som  anförde  att  de
ytterligare kriterier  som  skall gälla måste framgå
av  lagen,  ansåg att detta borde  övervägas  i  det
fortsatta lagstiftningsarbetet.
Den parlamentariska kommitté som tillsatts för att
se           över          utlänningslagstiftningen,
Utlänningslagskommittén,  skall  bl.a. lämna förslag
till - utifrån förarbeten och författningar  samt en
kartläggning  av praxis - hur förutsättningarna  för
uppehållstillstånd    av   humanitära   skäl   skall
preciseras i lag. Kommittén  skall lämna förslag med
utgångspunkt i den lagrådsremiss med förslag till ny
instans-  och  processordning  i   utlännings-   och
medborgarskapsärenden  som  regeringen  beslutade om
den 6 juni 2002 samt Lagrådets yttrande från  den  9
oktober 2002 (dir. 2003:28). Kommittén skall avsluta
sitt arbete senast den 1 juni 2004.
Med  hänvisning till det anförda och då kommitténs
arbete bör  avvaktas  avstyrker utskottet motionerna
2003/04:Sf249 yrkandena  3,  4 och 6, 2003/04:Sf253,
2003/04:Sf271 yrkande 1, 2003/04:Sf357 yrkande 9 och
2003/04:Sf403 yrkande 18.

Barnets bästa


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om innebörden av
begreppet barnets bästa.
Jämför reservation 29 (fp, kd, c, mp)

Motioner

I motionerna 2003/04:Sf249 av  Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 7 och 2003/04:So504  av  Marita Aronson
m.fl.  (fp)  yrkande 33 begärs tillkännagivanden  om
att bestämmelserna  om barnets bästa bör ses över så
att barnkonventionen  uppfylls  fullt  ut  även  vad
gäller asylsökande barn.

I  motionerna  2003/04:Sf8  av  Sven Brus m.fl. (kd)
yrkande 4 och 2003/04:Sf403 av Sven  Brus m.fl. (kd)
yrkande 23 begärs tillkännagivanden om  att  barnets
bästa    oreserverat    skall    sättas   främst   i
utlänningsärenden.

Maria  Wetterstrand  m.fl.  (mp)  begär   i   motion
2003/04:Sf357 yrkande 5 ett tillkännagivande om  att
utlänningslagens  portalparagraf  skall  prioriteras
framför samhällsintresset av en reglerad invandring.

Utskottets ställningstagande

I  samband  med  att  den  s.k. portalparagrafen  om
barnets  bästa  infördes  i utlänningslagen  anförde
regeringen       (prop.      1996/97:25       Svensk
migrationspolitik  i globalt perspektiv) att barnets
bästa är en omständighet  som  skall  beaktas  bland
andra  intressen  vid  utformningen  av  de  svenska
invandringsreglerna. Många gånger måste en avvägning
göras  mellan  alternativ  som  har  såväl  goda som
dåliga   konsekvenser   för  barnet.  Avgörande  vid
bedömningen av barnets bästa borde enligt regeringen
vara  i  vilken  grad  barnet   i  sin  psykosociala
utveckling  kan  antas  ta bestående  skada  av  att
flytta tillbaka till hemlandet,  att  skilja från de
oftast  tillfälliga  påfrestningar som en  flyttning
till andra miljöer ofta innebär för ett barn. I sitt
betänkande 1996/97:SfU5  fann  utskottet  det mycket
värdefullt  att  hänsynen  till  barnets  hälsa  och
utveckling   samt  barnets  bästa  i  övrigt,  genom
införandet av portalbestämmelsen, sattes i fokus och
att lagen därigenom kom att genomsyras av den hänsyn
som måste tas  till  barn  vid  lagens  tillämpning.
Utskottet betonade även hur viktigt det är  att  ett
sådant  synsätt också präglar myndigheternas arbete.
Utskottet   delade   regeringens   uppfattning   att
prövningen  av  barnets  bästa  inte  generellt  får
tillåtas  att  ta över samhällsintresset att reglera
invandringen. Utskottet finner inte anledning att nu
göra annan bedömning.

I   direktiven   till    den    tidigare    nämnda
parlamentariska  kommittén som skall göra en översyn
av  utlänningslagstiftningen   anges  att  kommittén
bl.a. skall rikta särskild uppmärksamhet  på hur den
år  1997  införda portalparagrafen i utlänningslagen
om  barnets   bästa   har   kommit  till  uttryck  i
bedömningar huruvida tillräckligt  starka humanitära
skäl för uppehållstillstånd skall anses  föreligga i
ärenden där barn är berörda. Kommitténs arbete skall
vara avslutat senast den 1 juni 2004.
Kommitténs    arbete   bör   avvaktas.   Utskottet
avstyrker  med det  anförda  motionerna  2003/04:Sf8
yrkande 4, 2003/04:Sf249  yrkande  7,  2003/04:Sf357
yrkande    5,    2003/04:Sf403    yrkande   23   och
2003/04:So504 yrkande 33

Uppehållstillstånd efter viss tid m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     avslå    motioner    om
uppehållstillstånd  efter  viss  tid  och  om
uppehållstillstånd för gömda personer.
Jämför reservationerna  30 (v) och 31 (fp, c,
mp).

Motioner

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf257
yrkande  19  att  regeringen   skall  återkomma  med
förslag om sådan ändring av utlänningslagen  att den
som   väntat   längre  tid  än  18  månader  på  ett
lagakraftägande  avlägsnandebeslut automatiskt skall
beviljas permanent  uppehållstillstånd,  om det inte
finns synnerliga skäl som talar däremot.

I motion 2003/04:Sf254 av Gustav Fridolin m.fl. (mp,
fp,  kd,  c) begärs ett tillkännagivande om  amnesti
för de flyktingar  som  vistats  i landet 18 månader
eller längre. Under en begränsad tid  på  cirka  tre
månader  bör  alla  asylsökande  som  befinner sig i
asylprocessen eller har genomgått asylprocessen  och
varit  18  eller  fler månader i landet erbjudas ett
permanent  uppehållstillstånd.   Detta   bör   gälla
oavsett om man är gömd eller ej.

Lars   Leijonborg   m.fl.   (fp)   anser   i  motion
2003/04:Sf249   yrkande   23   att   som   en   unik
engångsåtgärd bör gömda flyktingar beviljas amnesti.

Också  i  motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand
m.fl. (mp)  yrkande  10 begärs en engångsamnesti för
flyktingar som lever gömda.

Martin   Nilsson   m.fl.   (s)    begär   i   motion
2003/04:Sf375 ett tillkännagivande  om  att  nyfödda
barn    vars    båda    föräldrar    har   permanent
uppehållstillstånd     automatiskt     skall     ges
uppehållstillstånd    i    Sverige.   Att   avskaffa
ansökningsprocessen skulle dels  frigöra resurser på
Migrationsverket,  dels undanröja särbehandling  och
bidra till integrationen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  tidigare  och  senast  i  betänkande
2002/03:SfU8    behandlat     motionsyrkanden     om
uppehållstillstånd efter viss tid och då uttalat att
varje  ansökan  om  uppehållstillstånd  skall prövas
individuellt. Utskottet uttalade att det  måste vara
en  rättssäker  process  där samtliga omständigheter
och skäl för beslutet utreds. I begreppet rättssäker
lade då utskottet även frågan  om  tidsutdräkten och
påtalade att självklart får handläggningstiden  inte
vara  orimligt  lång. Utskottet ansåg sig inte kunna
ställa   sig   bakom    yrkanden    om    att    ett
uppehållstillstånd skall ges enbart på den grund att
en  viss  tid  förflutit.  Utskottet vidhåller denna
inställning.

Utskottet  kan  inte  tillstyrka  en  ordning  där
personer som fått avslag  på  en asylansökan och som
håller sig gömda för att undgå verkställighet av ett
avvisnings-  eller utvisningsbeslut  enbart  på  den
grunden beviljas  uppehållstillstånd.  Prövningen av
en   ansökan   om   uppehållstillstånd   skall   ske
individuellt i förhållande till gällande lag.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna
2003/04:Sf249     yrkande     23,     2003/04:Sf254,
2003/04:Sf257  yrkande 19 och 2003/04:Sf357  yrkande
10.
Utskottet  har   förståelse  för  uppfattningen  i
motion 2003/04:Sf375  att  nyfödda  barn  vars  båda
föräldrar har permanent uppehållstillstånd bör kunna
ges   uppehållstillstånd  i  Sverige  utan  ansökan.
Utskottet  förutsätter  att  regeringen initierar en
sådan ändring om det kan anses  behövligt. Utskottet
anser  att ett tillkännagivande härom  inte  behövs.
Utskottet avstyrker motionen.

Verkställighet av avvisnings- och
utvisningsbeslut


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     avslå    motioner    om
familjesplittring vid verkställighet  och  om
närvaro      av      medborgarvittne      vid
verkställighet.
Jämför  reservationerna 32 (fp, kd, c) och 33
(mp).

Motioner

I motionerna  2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 8  och  2003/04:So504 av Marita Aronson
m.fl. (fp) yrkande 34  begärs  tillkännagivanden  om
åtgärder  för  att  undvika att familjer splittras i
samband  med förvarstagning  och  verkställighet  av
avvisning.

Gunnar Nordmark  (fp) begär i motion 2003/04:Sf313
ett tillkännagivande om att grund för avvisning från
Sverige  inte  föreligger   om   det   innebär   att
minderårig  berövas  umgänget med den ena eller båda
föräldrarna.
Solveig   Hellquist   (fp)    anser    i    motion
2003/04:Sf267  att  asylsökande  barn som är föremål
för utredning inom socialtjänsten  inte  skall kunna
avvisas  under pågående utredning. Enligt motionären
kan missförhållanden i familjen i vissa fall bero på
föräldrarnas  psykiska  ohälsa  och osäkra tillvaro.
Föräldrarna måste få kvalificerad  hjälp  att återta
sin föräldraroll innan en avvisning sker.

I motion 2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande
7  anges  att  det  finns en brist på humanitet  och
respekt  för  barnen vid  utvisning  och  avvisning.
Speciella hänsyn måste tas till barn som kommer till
Sverige    som   asylsökande.    Bestämmelserna    i
föräldrabalken  rörande  hämtning  vid vårdnads- och
umgängestvister     bör     därför     införas     i
utlänningslagen.

I  motion  2003/04:Sf403  av  Sven  Brus  m.fl. (kd)
yrkandena  26  och  35  begärs tillkännagivanden  om
barnperspektivet vid utvisning och avvisning och att
utvisnings-  och  avvisningsbeslut  som  leder  till
familjesplittring skall inhiberas, såvida synnerliga
skäl ej föreligger.

Maria  Wetterstrand   m.fl.   (mp)  begär  i  motion
2003/04:Sf357 yrkande 22 ett tillkännagivande om att
ett medborgarvittne bör närvara  vid avvisningar för
att  säkerställa  att  dessa inte genomförs  på  ett
kränkande och omänskligt sätt.

Utskottets ställningstagande

I utlänningslagen regleras  inte  särskilt frågan om
hur verkställighet av ett avvisningsbeslut skall ske
men  enligt  den  praxis som utlänningsmyndigheterna
följer  skall  familjer   inte   splittras   vid  en
avvisning. Utskottet kan konstatera att en avvägning
i  det  enskilda  fallet  alltid måste ske och utgår
från  att  myndigheterna  beaktar   utlänningslagens
bestämmelse  om  att  barnets  bästa särskilt  skall
beaktas.  Detta gäller självklart  även  då  det  är
fråga om verkställighet av ett avvisningsbeslut.

I ett frågesvar  den  12  november 2003 underströk
justitieministern,  med anledning  av  en  fråga  om
polisingripande vid avvisning,  att portalparagrafen
i  utlänningslagen  om  barnets bästa  alltid  skall
beaktas vid verkställigheten av ett avvisningsbeslut
som  berör  barn.  Ministern   anförde   bl.a.   att
avvisnings- eller utvisningsärenden som inte går att
lösa  på frivillig väg som en sista utväg överlämnas
till  polisen   för   verkställighet.   Gäller   det
barnfamiljer krävs särskild kompetens och hänsyn.  I
polisens grundutbildning ingår träning i att hantera
svåra     situationer    och    för    att    främja
barnperspektivet   i  stort  har  polismyndigheterna
satsat på utbildning och information.
Med  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna
2003/04:Sf8  yrkande  7,  2003/04:Sf249  yrkande  8,
2003/04:Sf267,      2003/04:Sf313,     2003/04:Sf403
yrkandena 26 och 35 samt 2003/04:So504 yrkande 34.
Utskottet finner inte  skäl  att  förorda  att ett
s.k.     medborgarvittne     skall    närvara    vid
verkställigheten  av  beslut  om   avvisning   eller
utvisning. Motion 2003/04:Sf357 yrkande 22 avstyrks.

Visering


Viseringsplikt och besöksvisum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motioner   om  dels
viseringspliktiga  länder,  dels  praxis  vid
besöksvisum,  dels  turistvisum,  dels  norra
Irak.
Jämför  reservationerna 34 (fp, v),  35  (fp,
kd, v, mp), 36 (mp) och 37 (v).

Gällande ordning

Av 1 kap. 3 §  UtlL  framgår  att  en  utlänning som
reser in i eller vistas i Sve-rige skall ha visering
om   inte   utlänningen  är  medborgare  i  Danmark,
Finland,  Island   eller   Norge.   Regeringen   får
föreskriva   undantag   från   kravet  på  visering.
Undantagen finns angivna i 2 kap. 4  och  5 §§  UtlF
och omfattar bl.a. medborgare i EU-länderna.

Enligt  Schengenavtalet  gäller  i princip att ett
visum   som   är   beviljat  i  ett  EU-land   (utom
Storbritannien och Irland)  eller i Norge och Island
gäller för besök i samtliga dessa länder.
I förordning EG nr 539/2001 regleras vilka länders
medborgare som behöver visering respektive vilka som
är undantagna från viseringskrav.

Skrivelsen

Av  skrivelsen  framgår  att  arbetet  med  att  öka
harmoniseringen av viseringspolitiken  inom  EU  och
Schengenstaterna  fortsätter och att ett stort antal
rättsakter har antagits  under  2003.  Dessa  har  i
huvudsak      syftat     till     att     underlätta
viseringsförfarandet  för  vissa  grupper  samt  att
harmonisera,  förtydliga  och modernisera reglerna i
de  gemensamma konsulära anvisningarna.  Beslut  har
också fattats om ändring av de avgifter som tas ut i
samband med en visering.

I   skrivelsen    anges   att   inom   ramen   för
Schengensamarbetet  har   Frankrike  lagt  fram  ett
förslag  om  ett utökat samarbete  vad  gäller  s.k.
Schengenrepresentation.  I  dag  kan  en medlemsstat
utfärda viseringar för en annan medlemsstats räkning
under förutsättning att den andra medlemsstaten inte
har  någon  utlandsmyndighet på den aktuella  orten.
Förslaget från  Frankrike syftar till att möjliggöra
att   en   medlemsstat    representerar   en   annan
medlemsstat trots att den andra medlemsstaten har en
utlandsmyndighet  på  orten.  Sverige  stöder  detta
förslag som bl.a. skulle  innebära positiva effekter
för  öppnandet av en svensk  och  finsk  ambassad  i
Bratislava  med ett nära svensk-finskt samarbete för
konsulära ärenden och migrationsfrågor.
I slutsatserna  från  Europeiska  rådet i Laeken i
december  2001  och i Sevilla i juni 2002  betonades
vikten  av  att  inrätta  ett  gemensamt  europeiskt
system  för utbyte  av  viseringsinformation  (VIS).
Kommissionen  har lagt fram en genomförbarhetsstudie
och  har  av  rådet  uppmanats  att  fortsätta  sitt
förberedande arbete  med  utvecklingen av VIS. Rådet
förväntas  enligt  skrivelsen   ge   de   nödvändiga
politiska riktlinjerna för de grundläggande  delarna
av  VIS senast i december 2003. Häri ingår även  den
finansiella   delen,  strategin  för  att  genomföra
systemet samt valet av biometriska data.

Motioner

Allmänt om visumpolitiken

Lars  Leijonborg   m.fl.   (fp)   anser   i   motion
2003/04:Sf249  yrkande  17  att Sverige måste aktivt
verka  för  att  korta  listan av  viseringspliktiga
länder.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anser i motion 2003/04:Sf257
yrkande 20 att regeringen  i  EU  bör  verka för att
korta listan över visumpliktiga länder och  för  att
visumkrav inte i strid med Genèvekonventionens tanke
skall användas för att stänga ute flyktingar.

Visum vid besök

I  motion  2003/04:Sf388  av  Bo  Könberg m.fl. (fp)
yrkande  5  begärs  en  enklare,  snabbare  och  mer
generös besöksviseringspolitik.

Sven  Brus  m.fl. (kd) begär i motion  2003/04:Sf403
yrkande  42  ett  tillkännagivande  om  rutiner  och
praxis  vid  svenska   ambassader  för  besöksvisum.
Administrativa    hinder    som    exempelvis    att
visumansökningar via fullmakt  inte  accepteras  bör
tas  bort.  Motionärerna, som inte kan acceptera att
anhöriga och  närstående  förvägras  att  besöka  de
sina, anser att Sverige bör vara mycket generöst vid
tillämpningen.

I  motion  2003/04:Sf257  av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
yrkande 21 anges att regeringen  bör utfärda tydliga
riktlinjer  för  Migrationsverkets  handläggning  av
ärenden  som  gäller besöksvisum för att  den  skall
genomsyras av en  inställning  som  grundas på icke-
diskriminering och humanism.

Maria   Wetterstrand  m.fl.  (mp)  begär  i   motion
2003/04:Sf357  yrkande  21  ett  tillkännagivande om
generösare utfärdande av besöksvisum.

Också Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich  (s) begär i
motion  2003/04:Sf337  ett  tillkännagivande  om  en
generösare tillämpning när det gäller besöksvisering
för nära anhöriga.

Övriga visumfrågor

I motion 2003/04:So568 av Peter  Eriksson m.fl. (mp)
yrkande   27   begärs   ett   tillkännagivande    om
kartläggning  av  vilka  som  får  avslag respektive
beviljas  turistvisum  till  Sverige, och  av  vilka
skäl. Motionärerna är oroliga  för  att HBT-personer
diskrimineras.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf302
yrkandena   3   och   4  tillkännagivanden  om   att
utbytesstudenter från irakiska  Kurdistan dels lever
under ett ständigt hot från regimen  i  Bagdad, dels
inte  kan  få tillgång till nödvändiga resedokument.
En restriktiv  hållning när det gäller beviljande av
visum  har lett till  att  alla  vägar  är  stängda.
Resehandlingar bör därför kunna utställas av FN. Ett
utbyte skulle enligt motionärerna vara till gagn för
hela regionens uppbyggnad.

Utskottets ställningstagande

Av  det av  riksdagen  godkända  betänkandet  Svensk
migrationspolitik   i   globalt   perspektiv   (bet.
1996/97:SfU5,  rskr.  1996/97:80)  framgår  att  det
övergripande      målet      för     den     svenska
viseringspolitiken är att skapa  så  stor frihet som
möjligt  för  personer att röra sig över  gränserna.
Det  är  av  största   vikt   att  kontakter  mellan
människor  i olika länder underlättas,  i  fråga  om
såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella
förbindelser   på  olika  plan.  Önskemålet  om  fri
rörlighet måste  dock  ställas mot nödvändigheten av
att upprätthålla den reglerade invandringen.

Beträffande förhållandet  mellan  viseringspolitik
och   möjligheten   att   söka  asyl  har  utskottet
tidigare,   senast   i   betänkande    2002/03:SfU8,
vidhållit den uppfattning som kommit till  uttryck i
proposition  1996/97:25  Svensk migrationspolitik  i
globalt  perspektiv,  nämligen   att   viseringskrav
endast  i  mycket  liten  utsträckning torde  hindra
människor från att söka skydd,  men  att det däremot
kan  vara  ett hinder för dem att söka asyl  just  i
Sverige samt  att  det  inte  finns  någon  rätt för
asylsökande  att  själv  välja  asylland.  Utskottet
vidhåller  denna  uppfattning. Utskottet vill  också
åter nämna att genom  förordning  EG  nr 539/2001 om
vilka   länders   medborgare  som  behöver  visering
respektive   vilka   som    är    undantagna    från
viseringskrav  harmoniseras viseringspolitiken fullt
ut vad avser landförteckningarna,  vilket  i sin tur
innebär att det inte längre finns några tredjeländer
för  vilka medlemsstaterna ensidigt får bestämma  om
medborgarna   i   dessa  länder  skall  omfattas  av
viseringskrav eller  inte.  Återigen  vill utskottet
understryka vikten av att Sverige inom  EU  fortsatt
aktivt driver frågan om viseringsfrihet för så många
länder som möjligt.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna
2003/04:Sf249  yrkande 17 och 2003/04:Sf257  yrkande
20.
Utskottet har  tidigare  behandlat motionsyrkanden
som  rör  frågor  om  besöksvisum  (se  senast  bet.
2002/03:SfU8). Utskottet  har  därvid  redogjort för
Anhörigkommitténs  betänkande  Vår anhöriginvandring
(SOU   2002:13).   När   det   gäller   frågan    om
viseringskrav   liksom   visum  för  släktbesök  har
kommittén angett att målet  för  viseringspolitiken,
att möjliggöra kontakter och besök,  uppfylls  genom
att  Sverige  beviljar  en  stor del - mellan 85 och
90 %   -   av   de   dryga  200 000  ansökningar   i
viseringsärenden som avgörs  varje  år.  Regeringens
tidigare  gjorda  uttalanden  om  vikten  av  en  så
generös  viseringspolitik  som  möjligt  borde  dock
enligt  kommittén  få  större  genomslag.  Kommittén
gjorde   bedömningen   att   det   är   viktigt  att
besöksmöjligheterna  för  släktingar  inte begränsas
mer  än nödvändigt men gjorde också bedömningen  att
det är  svårt att utfärda mer precisa riktlinjer för
var  gränsen   skall   gå.   Just  den  individuella
bedömning som skall göras i varje  fall talar enligt
kommittén för att riktlinjerna måste  ges ett ganska
allmänt     innehåll.    Utskottet,    som    delade
Anhörigkommitténs  bedömning  att det är viktigt att
besöksmöjligheterna  för släktingar  inte  begränsas
mer   än   nödvändigt,  uttalade   att   en   strikt
viseringspolitik  särskilt  hårt  drabbar invandrare
som   inte  själva  har  möjlighet  att  resa   till
hemlandet  för släktbesök. Utskottet framhöll vikten
av att varje  visumansökan  noga  prövas  utifrån de
individuella omständigheterna.
Utskottet, som inte finner skäl att nu göra  någon
annan     bedömning,     konstaterar    också    att
Utlänningslagskommittén skall  lämna  förslag till -
utifrån   förarbeten   och  författningar  samt   en
kartläggning av praxis -  hur  förutsättningarna för
visering skall preciseras i lag (dir. 2003:28).
Av  Migrationsverkets  årsredovisning   för   2003
framgår att utlandsmyndigheterna själva avgjorde  96
%  av  ansökningarna  medan resterande 4 % skickades
vidare  till Migrationsverket  för  beslut.  Av  det
totala antalet  visumansökningar  beviljades  85  %.
Handläggningstiden    för    de    ansökningar   som
utlandsmyndigheterna fattat beslut i  har under 2003
normalt     inte    överstigit    en    vecka    och
Migrationsverkets   genomsnittliga  handläggningstid
var 21 dagar.
Med det anförda och med hänsyn till beredningen av
Anhörigkommitténs      betänkande       och      att
Utlänningslagskommitténs  arbete bör avvaktas  anser
utskottet  att  riksdagen  inte   bör   göra   något
uttalande  med anledning av motionerna 2003/04:Sf257
yrkande 21, 2003/04:Sf337, 2003/04:Sf357 yrkande 21,
2003/04:Sf388  yrkande  5  och 2003/04:Sf403 yrkande
42. Motionerna avstyrks.
Som framgår ovan beviljas  en mycket stor andel av
visumansökningarna. Beslut om  visering  fattas  mot
bakgrund   av   en  sammanvägning  av  de  specifika
förhållanden  som   råder   i  varje  enskilt  fall.
Utskottet kan inte ställa sig  bakom  yrkande  27  i
motion   2003/04:So568   om   att  det  bör  ske  en
kartläggning av vilka, och av vilka  skäl,  personer
får  avslag  respektive  beviljas  turistvisum  till
Sverige. Motionen avstyrks.
Utskottet   konstaterar   att  Sverige  sedan  ett
flertal år ger humanitärt bistånd  till  norra Irak.
Vidare  tar  Sverige  i  samarbete  med  UNHCR  emot
personer  i  behov  av  skydd för vidarebosättning i
Sverige.  Utskottet  vidhåller   sin  inställning  i
betänkande 2002/03:SfU8 att när det gäller visum för
personer   från  norra  Irak  gör  utlännings-   och
utlandsmyndigheterna  en  prövning  i  varje enskilt
fall.  Utskottet  avstyrker  med det anförda  motion
2003/04:Sf302 yrkandena 3 och 4.

Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motioner om  visum  för
asylsökande och asylansökan i utlandet.
Jämför reservationerna  38  (v,  mp)  och  39
(kd).

Motioner

När  det  gäller  asylansökan  i  utlandet begärs  i
motion 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande
5 ett tillkännagivande om att Sverige inom EU bör ta
initiativ till att visumsystemet ses  över samt till
en  undersökning av hur "nödvisum" till  asylsökande
skulle fungera.

I motion  2003/04:Sf257  av  Ulla Hoffmann m.fl. (v)
yrkande  22  begärs  att  regeringen  tillsätter  en
utredning med uppgift att lägga  fram  förslag om en
procedur för utfärdande av asylvisum.

Maria   Wetterstrand   m.fl.  (mp)  anser  i  motion
2003/04:Sf357 yrkande 17  att regeringen bör se över
om ett humanitärt visum som  ger en person möjlighet
att  snabbt  lämna  en  ursprungsregion   eller  ett
transitland som inte erbjuder skydd kan införas. Med
detta   visum,  som  bör  kunna  sökas  vid  svenska
ambassader,  skulle  personen kunna åka till Sverige
för att genomföra asylprövningen.

Utskottets ställningstagande

Viseringsinstrumentet  är  inte  avsett  att ta till
vara  personers  behov  av  skydd.  Utlänningslagens
bestämmelser uppfyller enligt utskottets uppfattning
Genèvekonventionen  i fråga om skyldigheten  att  ge
skydd till den som riskerar förföljelse i hemlandet.
Sverige tar också emot personer i behov av skydd för
vidarebosättning   i   Sverige,   genom   den   s.k.
flyktingkvoten. Detta sker efter samråd med UNHCR.

Vid  mötet  den  5-6  juni   2003  för  rådet  för
rättsliga    och    inrikes    frågor   presenterade
kommissionen   sitt  meddelande  Mer   tillgängliga,
rättvisa och väladministrerade asylsystem, KOM(2003)
315. Kommissionen  anser  att  nya tillvägagångssätt
bör rätta sig efter ett visst antal  grundprinciper,
som   komplement   till  det  gemensamma  europeiska
asylsystem    som    efterlystes    i    Tammerfors.
Kommissionen  föreslår  bl.a.  att  förfaranden  för
skyddad  inresa   och   återanpassningsprogram   bör
övervägas.
Med  det  anförda,  och  då något tillkännagivande
beträffande möjligheten att  söka asyl från utlandet
enligt utskottets mening inte  bör  göras, avstyrker
utskottet   motionerna  2003/04:Sf257  yrkande   22,
2003/04:Sf357  yrkande  17 och 2003/04:Sf403 yrkande
5.

Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Den svenska migrationspolitiken (punkt 1)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 10 och avslår
motion 2003/04:Sf297.

Ställningstagande

Det  krävs  kraftfulla åtgärder för förebyggande  av
flykt. En samordnad  politik  i  det internationella
agerandet är nödvändig och ett ökat  stöd bör ges åt
olika  FN-organ. Det är också viktigt med  ett  ökat
stöd i närområdet.  Detta  får emellertid aldrig tas
som intäkt för en mer restriktiv asylpolitik.


2. Den svenska migrationspolitiken (punkt 1)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2003/04:Sf297  och  avslår  motion
2003/04:Sf249 yrkande 10.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en oberoende kommission för
att utvärdera den svenska flyktingpolitiken.


3. Återvandring (punkt 2)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 11 och avslår
motionerna   2003/04:Sf302   yrkandena   1   och  2,
2003/04:Sf403  yrkande  22 samt 2003/04:U257 yrkande
3.

Ställningstagande

Stöd till återvandring för  den som så önskar är ett
viktigt inslag i en human flyktingpolitik.  Åtgärder
för återvändande måste dock fullt ut respektera  den
enskildes  valfrihet  och  konjunkturskäl får aldrig
vara   en   orsak  att  stimulera   flyktingar   att
återvända.


4. Återvandring (punkt 2)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 22 och avslår
motionerna  2003/04:Sf249  yrkande 11, 2003/04:Sf302
yrkandena 1 och 2 och 2003/04:U257 yrkande 3.

Ställningstagande

Det   behövs   ett   förbättrat   och   formaliserat
återvändandeprogram med seriös och tidig information
om stöd vid frivillig återvandring.  Tiden i Sverige
bör göras meningsfull med studier och  praktik, även
med avseende på ett återvändande. Fokus bör ligga på
kunskaper  som  kan användas för återuppbyggande  av
hemlandet.


5. Återvandring (punkt 2)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2003/04:Sf302  yrkandena  1  och 2
samt  avslår  motionerna  2003/04:Sf249  yrkande 11,
2003/04:Sf403 yrkande 22 och 2003/04:U257 yrkande 3.

Ställningstagande

Irakiska  flyktingar bör ges en utbildning  som  kan
vara överförbar vid ett återvändande till hemlandet.
Det  kan  röra   sig   om  utbildning  i  demokrati,
förvaltningskunskap,   kvinnors    rättigheter   och
mänskliga rättigheter. Vidare bör regeringen se över
möjligheterna   till  ekonomiskt  stöd  utöver   det
generella  bidraget   för   de   irakier   som   har
uppehållstillstånd men vill återvända.


6. EU:s flyktingpolitik (punkt 3)

av  Sven  Brus  (kd),  Bo Könberg (fp) och Linnéa
Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf6  yrkandena 5 och 6,
2003/04:Sf249  yrkandena  1  och  13,  2003/04:Sf271
yrkande   7,   2003/04:Sf403  yrkandena  1  och   2,
2003/04:K416 yrkande  28  och 2003/04:K419 yrkande 7
samt avslår motion 2003/04:Sf257 yrkandena 9 och 14.

Ställningstagande

EU   bör   utforma  en  gemensam   migrations-   och
asylpolitik   på   Genèvekonventionens   grund   och
asylrätten   i  Sverige  och  Europa  måste  värnas.
Åtgärder för ökad  solidaritet och öppenhet gentemot
omvärlden  behövs  liksom   en  mer  solidarisk  och
rättighetsbaserad europeisk flyktingpolitik med full
respekt  för internationella åtaganden.  Vidare  bör
överströmningseffekter mellan länderna motverkas och
inslaget   av    finansiell   solidaritet   i   EU:s
flyktingpolitik öka.

Regeringen bör arbeta  för  en  så human europeisk
migrations-  och  asylpolitik  som  möjligt   i  det
asyllagstiftningsarbete  som  nu  pågår  inom EU. Om
konventets   förslag   till  gemensamma  regler   på
asylområdet antas är det centralt att Sverige verkar
för att krav på humanitet och rättssäkerhet uppfylls
samt  att  reglerna  inte  leder  till  att  Sverige
tvingas  anpassa  sin flyktingpolitik  i  restriktiv
riktning.

7. EU:s flyktingpolitik (punkt 3)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf257  yrkandena  9  och 14
samt  avslår motionerna 2003/04:Sf6 yrkandena 5  och
6, 2003/04:Sf249  yrkandena  1 och 13, 2003/04:Sf271
yrkande  7,  2003/04:Sf403  yrkandena   1   och   2,
2003/04:K416 yrkande 28 och 2003/04:K419 yrkande 7.

Ställningstagande

Regeringen  bör använda sin vetorätt mot ytterligare
repressiva   förslag    inom    området   asyl   och
immigration. Detta gäller exempelvis  direktivet  om
förfaranden    för   att   bevilja   och   återkalla
flyktingstatus,   asylprocedurdirektivet.  Förslaget
har stora brister och  måste omarbetas grundligt för
att      tillgodose     de     mest     fundamentala
rättssäkerhetskraven.   Bland  annat  omfattas  inte
subsidiärt  skydd  och  en  asylansökan   kan  anses
uppenbart  ogrundad  på  nästan  vilka  grunder  som
helst. I dessa fall saknas också rätt att  stanna  i
landet tills ett överklagande prövats.


8. Stöd till de nya medlemsstaterna (punkt 4)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 3.

Ställningstagande

De nya medlemsstaterna måste ges hjälp  och stöd att
bygga  upp  system  och  kapacitet  för att ta  emot
asylsökande. Kompetent personal måste  utbildas  vid
gränskontroller,      migrationsmyndigheter      och
mottagningsenheter. Vidare bör flyktingfonden utökas
för    att   stödja   och   uppmuntra   en   generös
flyktingpolitik,  inte  minst  för nya medlemsstater
med knappa resurser.


9. Arbetskraftsinvandring (punkt 5)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg  (fp),  Anita Sidén
(m),  Linnéa  Darell (fp), Birgitta Carlsson  (c)
och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna  2003/04:Sf5  yrkandena  2-5, 7
och   8,  2003/04:Sf331,  2003/04:Sf388  yrkande  1,
2003/04:Sf396  yrkandena 10 och 12-14, 2003/04:Sf403
yrkande   34,   2003/04:Ju447    yrkande    1    och
2003/04:Bo253   yrkande   3   samt  bifaller  delvis
motionerna       2003/04:Sf231,       2003/04:Sf294,
2003/04:Sf341   och  2003/04:Ub397  yrkande 7   samt
avstyrker motion 2003/04:Sf293.

Ställningstagande

För att klara tillväxt  och  välfärd  och för att ge
människor  som saknar flyktingskäl en möjlighet  att
söka  sig  hit   bör   Sverige  öppna  för  en  ökad
arbetskraftsinvandring.  Ett  vidgat  regelverk  för
arbetskraftsinvandring skulle ge människor möjlighet
till  en  ny  framtid  och  göra Sverige till en mer
dynamisk ekonomi. En ökad arbetskraftsinvandring  är
också   central   när  det  gäller  att  lyckas  med
integrationen.

Det bör vara möjligt  att  vistas  i Sverige under
begränsad tid, med t.ex. turistvisum,  för  att söka
arbete.  Under den tid en person söker arbete  skall
det finnas  ett  krav på självförsörjning och ansvar
för boendet. Uppehållstillstånd  och arbetstillstånd
skall beviljas utan vandelsprövning  för  en  person
som    genom   t.ex.   ett   anställningsavtal   kan
dokumentera  att  han eller hon har fått ett arbete.
Arbetstillståndet      bör       anpassas       till
anställningsavtalets  längd och vid varaktigt arbete
bör  arbetstillstånd ges  för  t.ex.  fem  år.  Lön,
försäkringsskydd  och övriga anställningsvillkor får
inte      försämras      och       reglerna      för
arbetskraftsinvandring   måste   utformas   så   att
asylrätten    inte    urholkas   eller   missbrukas.
Asylsökande  får inte behandlas  olika  beroende  på
deras arbetssituation.
Vi   anser   att   riksdagen   bör   markera   att
tyngdpunkten i den  parlamentariska  kommitté som nu
har  fått  sina  direktiv måste ligga på  att  ändra
regelverket       i      syfte       att       vidga
arbetskraftsinvandringen. Kommittén bör också enligt
vår  mening  överväga  åtgärder  för  att  göra  det
attraktivt  för   arbetstagare  från  länder  i  och
utanför EU/EES att söka sig till Sverige.

10. Trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov
(punkt 6)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sk401 yrkande 6.

Ställningstagande

För      att     underlätta      trädgårdsföretagens
arbetskraftsplanering  bör  AMS och Migrationsverket
medges   rätt   att   bevilja  arbetstillstånd   för
säsongsarbetskraft redan från periodens början den 1
januari.


11. Arbetstillstånd efter inresa m.m. (punkt 7)

av  Bo  Könberg (fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa
Darell  (fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och  Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen    motionerna   2003/04:Sf5   yrkande   1,
2003/04:Sf388  yrkande  6  och 2003/04:Sf396 yrkande
11.

Ställningstagande

Den  som  får  ett  arbete  skall  kunna  ansöka  om
arbetstillstånd  i  Sverige. Uppehållstillstånd  och
arbetstillstånd bör således  kunna  sökas  både från
hemlandet och i Sverige.


12. Gäststuderande (punkt 8)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen   motionerna   2003/04:Sf5   yrkande    6,
2003/04:Sf286,   2003/04:Sf365   och   2003/04:Ub290
yrkande 7.

Ställningstagande

I syfte att främja en långsiktig och hög  tillväxt i
Sverige   bör  den  s.k.  återvändareregeln  slopas.
Gäststuderande  bör automatiskt få arbetstillstånd i
Sverige för feriearbete  under  studietiden  och för
arbete efter examen.


13. Anhöriginvandring (punkt 9)

av Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c) och Mona
Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen  motionerna  2003/04:Sf357 yrkande  6  och
2003/04:Sf403  yrkandena   36  och  37  samt  avslår
motionerna  2003/04:Sf257  yrkandena   11   och  15,
2003/04:Sf328,   2003/04:Sf388  yrkandena  2-4  samt
2003/04:K418 yrkande 2.

Ställningstagande

Anhöriginvandringen i Sverige och EU bör vidgas. Den
s.k. sista länken-bestämmelsen  bör  återinföras och
familjebegreppet  i  utlänningsärenden bör  utvidgas
till att omfatta bl.a.  äldre  föräldrar. Det behövs
vidare  en  mer  flexibel  lagstiftning   där  t.ex.
antalet månader man levt eller inte levt tillsammans
före eller efter uppbrottet från hemlandet  inte  är
avgörande  vid prövningen av uppehållstillstånd. Det
antagna  direktivet   om  familjeåterförening  anger
endast   minimivillkor  varför   Sverige   inte   är
förhindrat  att  ha  en  generösare lagstiftning. En
proposition  om  invandring   för  anhöriga  utanför
kärnfamiljen grundad på Anhörigkommitténs  förslag i
dessa delar bör snarast föreläggas riksdagen.


14. Anhöriginvandring (punkt 9)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf388 yrkandena 2-4 och
2003/04:K418   yrkande   2  samt  avslår  motionerna
2003/04:Sf257 yrkandena 11  och  15,  2003/04:Sf328,
2003/04:Sf357 yrkande 6 samt 2003/04:Sf403 yrkandena
36 och 37.

Ställningstagande

Det behövs en betydligt mer flexibel och  generösare
lagstiftning   i  Sverige  och  EU  när  det  gäller
anhöriginvandring. Oavsett hur familjen ser ut skall
dess   betydelse  som   grundläggande   social   och
ekonomisk enhet erkännas av svensk lagstiftning, som
den erkänts i en rad internationella konventioner om
mänskliga  rättigheter.  En vidgad anhöriginvandring
bör  emellertid  kompletteras  med  ett  i  tid  och
omfattning  begränsat  försörjningsansvar.  Ansvaret
bör      gälla      endast       anhöriga       till
arbetskraftsinvandrare   och   omfatta   den   grupp
anhöriga som i dag kan invandra som anhöriga.

När det gäller EU-medborgare bör även registrerade
partner eller sambor ha generell rätt att följa  med
sin  partner  när  han  eller hon utnyttjar sin rätt
till fri rörlighet inom unionen.  Regeringen  bör  i
EU-sammanhang  verka  för  att  regelverket  om  fri
rörlighet  blir icke-diskriminerande med avseende på
sexuell läggning.

15. Anhöriginvandring (punkt 9)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2003/04:Sf257 yrkandena 11 och 15
samt avslår motionerna  2003/04:Sf328, 2003/04:Sf357
yrkande    6,    2003/04:Sf388     yrkandena    2-4,
2003/04:Sf403 yrkandena 36 och 37 samt  2003/04:K418
yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen     bör    påkalla    omförhandling    av
familjeåterföreningsdirektivet.           Direktivet
överensstämmer   inte   med   vad  Europeiska  rådet
beslutade i Tammerfors om att tredjelandsmedborgares
rättigheter  skall  göras  så  lika  EU-medborgarnas
rättigheter  som  möjligt. En rad  försämringar  har
lett till att all återförening  utöver  kärnfamiljen
nu är frivillig för medlemsstaterna. Detta  kan inte
accepteras.

Eftersom  direktivet endast anger miniminormer  är
Sverige inte  förhindrat  att  återinföra  den  s.k.
sista  länken-bestämmelsen eller vidga möjligheterna
för äldre  föräldrar att återförenas med vuxna barn.
Något  försörjningskrav   för   anhöriga   bör  inte
införas.
Regeringen  bör  snarast  återkomma till riksdagen
med  förslag  till  mindre  restriktiva  regler  för
anhöriginvandringen.

16. Uppehållstillstånd efter inresa (punkt 10)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf396 yrkande 15.

Ställningstagande

Den som  ansöker  om  uppehållstillstånd som anhörig
till en person i Sverige  måste i dag göra detta vid
en svensk ambassad i hemlandet  eller i det land där
han eller hon bor permanent. Dessa regler bör ändras
så att det i dessa situationer även blir möjligt att
ansöka om uppehållstillstånd i Sverige.


17. DNA-analys (punkt 11)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf208.

Ställningstagande

DNA-prov    bör    kunna    utgöra     grund     för
familjeåterförening   i   de   fall   där  skriftlig
dokumentation   saknas   eller  bedöms  ha  brister.
Huvudregeln  bör  vara  att  utförande  av  DNA-prov
medges för att fastställa grund för återförening när
detta  begärs  av  enskild  person.  Regeringen  bör
återkomma med förslag härom.


18. Fingeravtrycksregister (punkt 12)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf201.

Ställningstagande

I   ett   tiotal   fall   har   personer   som   har
uppehållstillstånd som anhöriginvandrare registrerat
sig  som  asylsökande  under  falsk   identitet  och
därigenom  erhållit  bidrag.  Regler  om  att   även
anhöriginvandrare       skall       omfattas      av
fingeravtrycksregistret   skulle   kunna   förhindra
detta. Regeringen bör därför återkomma  med  förslag
till en sådan regeländring.


19. Utvidgat flyktingbegrepp (punkt 13)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell
(fp),  Birgitta  Carlsson  (c), Mona Jönsson (mp)
och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna  2003/04:Sf8 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Sf249 yrkande 2,  2003/04:Sf357  yrkande 15,
2003/04:Sf403  yrkandena  16  och  17,  2003/04:K418
yrkandena 3 och 7-9 och 2003/04:U255 yrkande 19 samt
bifaller     delvis     motionerna    2003/04:Sf244,
2003/04:Sf257     yrkande     18,     2003/04:Sf304,
2003/04:Sf348, 2003/04:Sf354, 2003/04:Sf357  yrkande
14, 2003/04:L350 yrkande 17 och 2003/04:U277 yrkande
2.

Ställningstagande

EU:s  skyddsgrundsdirektiv,  om  vilket  det nyligen
nåtts     en     politisk    överenskommelse,    ger
flyktingstatus åt  personer som förföljs på grund av
kön eller sexuell läggning.  Vidare  har utredningen
om   förföljelse  på  grund  av  kön  eller  sexuell
läggning  nu  avgett sitt betänkande. Regeringen bör
därför snarast  lägga  fram  förslag till nödvändiga
författningsändringar   så   att   flyktingbegreppet
vidgas till att omfatta även personer  som  riskerar
förföljelse  på grund av kön eller sexuell läggning.
Vidare bör kompetensen  vid invandringsmyndigheterna
och beslutsunderlaget om  situationen  i hemländerna
för   kvinnor  respektive  homosexuella  ses   över.
Exempelvis   måste   kunskapen   om   homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners situation i de länder
personerna flyr från öka.


20. Dublinärenden m.m. (punkt 14)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell
(fp) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2003/04:Sf7    yrkande   1,
2003/04:Sf249 yrkande 14, 2003/04:Sf357 yrkandena 25
och  26  samt  2003/04:Sf403 yrkandena 6 och  7  och
avslår motion 2003/04:Sf257 yrkande 10.

Ställningstagande

Flyktingbegreppet  tolkas  fortfarande olika av EU:s
medlemsstater.  Principen  om   non-refoulement  och
Dublinförordningen kan därvid hamna  i  konflikt med
varandra.  Vidare  har förordningen brister  och  en
alltför    restriktiv   praxis    har    utvecklats.
Bestämmelserna  är komplicerade och svårförutsägbara
bl.a. när det gäller  vad  som  är  att  anse som en
genomresa eller ej. Asylsökande har inte heller rätt
att  åberopa att vissa tidsfrister har överskridits.
Sverige bör därför i högre grad utnyttja möjligheten
till undantag  och tillämpa en betydligt mer generös
tolkning av Dublinförordningen,  t.ex.  vid  sjukdom
eller  familjeanknytning  och särskilt då det gäller
barn, varvid prövningen bör ske i Sverige.


21. Dublinärenden m.m. (punkt 14)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkande 10 och avslår
motionerna   2003/04:Sf7  yrkande  1,  2003/04:Sf249
yrkande 14, 2003/04:Sf357  yrkandena  25 och 26 samt
2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Regeringen    bör    initiera    en    översyn    av
Dublinförordningen  i syfte att fördelningskriteriet
för de asylsökande skall  vara  de asylsökandes egna
val.


22. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr
(punkt 15)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf6  yrkande  4  och avslår
motion 2003/04:Sf357 yrkande 23.

Ställningstagande

Regeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en
samlad  analys  av  varför  antalet anmälningar till
FN:s kommitté mot tortyr ökat mot Sverige samt vilka
åtgärder  som  behövs  för  att Sverige  inte  skall
fällas i framtiden.


23. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr
(punkt 15)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 23 och avslår
motion 2003/04:Sf6 yrkande 4.

Ställningstagande

Principen  om  non-refoulement  skall  vara absolut.
Stater  får  inte  skicka  tillbaka flyktingar  till
länder där de riskerar bl.a.  tortyr. Det faktum att
Sverige  fällts  åtta  gånger  i FN:s  kommitté  mot
tortyr  visar på brister i asylhanteringen.  Sverige
måste  införa   en  konventionsenlig  definition  av
tortyr.


24. EU-förslag om skyddsgrunder m.m. (punkt 16)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  16
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkandena 3-5, 12 och
13.

Ställningstagande

FN:s  flyktingkommissarie har påtalat vikten av  att
kärnan   i   flyktingskyddet   inte   urholkas  utan
tillgodoses  i det s.k. skyddsgrundsdirektivet.  Det
har  nu  nåtts  en   politisk   överenskommelse   om
direktivförslaget.  Regeringen borde ha lagt in sitt
veto mot förslaget. Sverige  bör  nu  verka  för  en
grundlig  omarbetning  av  direktivet  i  syfte  att
åstadkomma  ett  godtagbart skydd för flyktingar och
andra skyddsbehövande.  Direktivet  får  inte strida
mot internationella normer om skydd för de mänskliga
rättigheterna.

Det  görs  ofta gällande att flertalet asylsökande
inte  har  några   verkliga  asylskäl.  Nästan  alla
asylsökande kommer emellertid  från  länder  där det
pågår   krig   eller  väpnad  konflikt  eller  grova
kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det finns
ingen koppling mellan ursprungsländers fattigdom och
migrationstrycket  mot Sverige. Svenska myndigheters
respekt för asylrätten  och Genèvekonventionen måste
därför  stärkas.  Vidare  bör   regeringen  fortsatt
tillbakavisa förslag om s.k. skyddszoner,  dvs.  att
asylprövningsförfarandet för människor som rest in i
EU  för  att  söka  asyl skall förläggas utanför EU.
Rådets betraktande av asylrätten som en nådegåva och
inte en rättighet måste också fördömas.

25. Säkra länder (punkt 17)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

Asylansökningar  skall  alltid  prövas individuellt.
Ett land som följer Genèvekonventionen  behöver inte
per   definition   vara  ett  säkert  land  för  den
asylsökande. En lista över "säkra länder" bör därför
inte  upprättas.  Genom  det  s.k.  Aznarprotokollet
(asylprotokollet)    berövas    EU-ländernas    egna
medborgare   rätten   att    söka   asyl   i   andra
medlemsländer. Detta är en oacceptabel  inskränkning
då  situationer kan uppstå där människor löper  fara
att förlora  livet  eller sina mänskliga rättigheter
även  i  Europa.  Regeringen   bör   därför  snarast
deklarera  hur man kommer att verka för  en  ändring
när det gäller  Aznarprotokollet och begreppet säkra
länder.


26. Humanitära skäl (punkt 19)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion   2003/04:Sf403  yrkande  18  samt
avslår motionerna 2003/04:Sf249  yrkandena  3, 4 och
6,   2003/04:Sf253,   2003/04:Sf271  yrkande  1  och
2003/04:Sf357 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt många kritiska röster  har bedömningen av vad
som  är  humanitära skäl blivit alltmer  restriktiv.
Tillämpningen  av  utlänningslagens  bestämmelser om
uppehållstillstånd av humanitära skäl bör därför ses
över.


27. Humanitära skäl (punkt 19)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf249  yrkandena 3, 4 och 6
och  avslår motionerna 2003/04:Sf253,  2003/04:Sf271
yrkande 1, 2003/04:Sf357 yrkande 9 och 2003/04:Sf403
yrkande 18.

Ställningstagande

Utlänningslagstiftningen  måste  förändras  för  att
möjliggöra   en   vidare   tolkning   av   begreppet
humanitära  skäl. Förutom klara medicinska vårdbehov
bör  även  vistelsetid   samt   integration   tas  i
beaktande   vid  bedömning  av  humanitära  skäl.  I
barnärenden   bör    vistelsetiden    ges   särskild
betydelse.  Regeringen  bör  återkomma  med  förslag
enligt det anförda.


28. Humanitära skäl (punkt 19)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 9 samt avslår
motionerna  2003/04:Sf249  yrkandena  3,  4  och  6,
2003/04:Sf253,    2003/04:Sf271    yrkande   1   och
2003/04:Sf403 yrkande 18.

Ställningstagande

Lagstiftningen    bör    garantera   att   påbörjade
vårdkedjor för asylsökande  inte  bryts. Svårt sjuka
barn   bör   av   humanitära   skäl  ges  permanenta
uppehållstillstånd   i   Sverige.   Regeringen   bör
återkomma med förslag enligt det anförda.


29. Barnets bästa (punkt 20)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell
(fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och Mona  Jönsson
(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2003/04:Sf8    yrkande   4,
2003/04:Sf249  yrkande  7, 2003/04:Sf357 yrkande  5,
2003/04:Sf403 yrkande 23  och  2003/04:So504 yrkande
33.

Ställningstagande

Hänsynen till barnets bästa bör  som  regel  gå före
samhällets  intresse  av  att  reglera invandringen.
Bestämmelserna om barnets bästa  bör ses över så att
barnkonventionen uppfylls fullt ut  även  vad gäller
asylsökande barn.


30. Uppehållstillstånd efter viss tid
(punkt 21)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkande 19 och avslår
motion 2003/04:Sf375.

Ställningstagande

Regeringen  bör  återkomma   med  förslag  om  sådan
ändring av utlänningslagen att den som väntat längre
tid   än   18   månader   på   ett   lagakraftägande
avlägsnandebeslut    automatiskt    skall   beviljas
permanent  uppehållstillstånd,  om  det  inte  finns
synnerliga skäl som talar däremot.


31. Gömda personer (punkt 22)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell  (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf249  yrkande  23  och
2003/04:Sf357   yrkande   10   samt   avslår  motion
2003/04:Sf254.

Ställningstagande

I  samband med att asylprocessen görs betydligt  mer
human  och  rättssäker samt migrationspolitiken görs
mer solidarisk  bör, som en unik engångsåtgärd gömda
flyktingar beviljas  amnesti. Uppehållstillstånd bör
kunna beviljas alla barn  och  deras  familjer som i
nuläget  sedan  lång tid har hållit sig gömda  efter
att ett avvisningsbeslut har vunnit laga kraft.


32. Familjesplittring (punkt 23)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell
(fp) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna   2003/04:Sf249   yrkande   8,
2003/04:Sf403 yrkandena 26 och 35 samt 2003/04:So504
yrkande  34  och  bifaller delvis motion 2003/04:Sf8
yrkande 7 samt avslår  motionerna  2003/04:Sf267 och
2003/04:Sf313.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen  med förslag
till åtgärder för att undvika att familjer splittras
i  samband med förvarstagning och verkställighet  av
avvisning. Minderåriga bör inte berövas umgänget med
den  ena  eller  båda  föräldrarna. Barnperspektivet
måste genomsyra hela förloppet  och särskild respekt
visas för barnen vid utvisning och avvisning.


33. Medborgarvittne vid verkställighet
(punkt 24)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 22.

Ställningstagande

Regeringen  bör  återkomma  med  förslag  om att ett
medborgarvittne bör närvara vid avvisningar  för att
säkerställa   att   dessa   inte  genomförs  på  ett
kränkande och omänskligt sätt.


34. Viseringspliktiga länder (punkt 25)

av Bo Könberg (fp), Linnéa  Darell (fp) och Kalle
Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna  2003/04:Sf249  yrkande  17 och
2003/04:Sf257 yrkande 20.

Ställningstagande

Sverige  måste aktivt verka för att korta listan  av
viseringspliktiga  länder och för att visumkrav inte
i strid med Genèvekonventionens tanke skall användas
för    att    utestänga   flyktingar    och    andra
skyddsbehövande från EU.


35. Besöksvisum (punkt 26)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell
(fp), Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2003/04:Sf257  yrkande  21,
2003/04:Sf357 yrkande 21,  2003/04:Sf388  yrkande  5
och  2003/04:Sf403  yrkande  42 samt bifaller delvis
motion 2003/04:Sf337.

Ställningstagande

Det är inte acceptabelt att anhöriga  och närstående
förvägras     att     besöka     sina    släktingar.
Besöksviseringspolitiken   måste   göras    enklare,
snabbare  och  betydligt  mer  generös.  Vidare  bör
rutiner    och   praxis   vid   svenska   ambassader
förbättras. Administrativa hinder som exempelvis att
visumansökningar  via  fullmakt  inte accepteras bör
tas bort. Regeringen bör utfärda tydliga  riktlinjer
för  Migrationsverkets  handläggning av ärenden  som
gäller besöksvisum för att  den  skall genomsyras av
en  inställning  som  grundas på icke-diskriminering
och humanism.


36. Turistvisum (punkt 27)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  27
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:So568 yrkande 27.

Ställningstagande

Det finns en risk för att HBT-personer diskrimineras
vid  ansökan  om visum till Sverige. Regeringen  bör
därför se till  att det genomförs en kartläggning av
vilka som får avslag respektive beviljas turistvisum
till Sverige, och av vilka skäl.


37. Norra Irak (punkt 28)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  28
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf302 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

En restriktiv hållning när det gäller beviljande  av
visum  för  utbytesstudier  har  lett  till att alla
vägar är stängda mellan Sverige och norra  Irak. Ett
utbyte  mellan  länderna  skulle vara till gagn  för
hela  regionens  uppbyggnad  och   bör  möjliggöras.
Kurder  som  lever i norra Irak kan inte  heller  få
tillgång till  nödvändiga  resedokument.  Regeringen
bör därför verka för att resehandlingar skall  kunna
utställas av FN.


38. Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet (punkt 29)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen  motionerna 2003/04:Sf257 yrkande  22  och
2003/04:Sf357   yrkande   17   och   avslår   motion
2003/04:Sf403 yrkande 5.

Ställningstagande

En  person  kan vara i behov av att snabbt lämna  en
ursprungsregion   eller  ett  transitland  som  inte
erbjuder skydd mot  förföljelse. Han eller hon bör i
dessa fall kunna ges  ett visum till Sverige för att
genomföra asylprövningen.  Inom  EU diskuteras också
möjligheten  att  ge  ambassader  och  beskickningar
möjlighet att utfärda visum till skyddsbehövande när
dessa befinner sig i hemlandet eller  i  tredjeland.
Ett   sådant  system  får  dock  endast  utgöra  ett
komplement  till  det  traditionella sättet att söka
asyl.  Regeringen  bör tillsätta  en  utredning  med
uppgift att lägga fram  förslag  om  en procedur för
utfärdande av visum i enlighet med det anförda.


39. Visum för asylsökande och asylansökan i
utlandet (punkt 29)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 5 samt avslår
motionerna    2003/04:Sf257     yrkande    22    och
2003/04:Sf357 yrkande 17.

Ställningstagande

Det  går  i dag inte att söka asyl  från  utlandet
eller att få  ett  visum  till  Sverige för att söka
asyl  här.  Detta  har  till  viss del  medfört  att
alltfler människor på flykt ser  sig  hänvisade till
illegala  metoder.  För att förhindra detta  bör  en
utredning tillsättas  med  uppgift att undersöka hur
ett  s.k.  nödvisum  till asylsökande  skulle  kunna
utformas. Sverige bör  vidare  inom  EU ta initiativ
till att visumsystemet ses över.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



Skrivelse 2003/04:37


Regeringen  har till riksdagen överlämnat  skrivelse
2003/04:37 Migration och asylpolitik.

Följdmotioner


2003/04:Sf5 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall kunna
sökas både från hemlandet och i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att det skall vara
möjligt  att  vistas i Sverige under begränsad tid
för att söka arbete.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att sedvanliga
visumregler skall gälla för  dem  som  kommer till
Sverige för att söka arbete.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  den som kan
dokumentera  att  han  eller  hon  har fått arbete
skall      beviljas     uppehållstillstånd     och
arbetstillstånd.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
arbetstillståndet     skall      anpassas     till
anställningsavtalets längd.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  utländska
studenter automatiskt skall få arbetstillstånd för
feriearbete  under  studierna och för arbete efter
examen i Sverige.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att reglerna för
arbetskraftsinvandring   skall   utformas  så  att
asylrätten inte urholkas eller missbrukas.

8. Riksdagen begär att regeringen låter  utreda  hur
socialförsäkringssystemen    skall   fungera   vid
arbetskraftsinvandring.

2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp):

4. Riksdagen bör ge regeringen till  känna  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen
skall  återkomma  till  riksdagen  med  en  samlad
analys  av varför antalet  anmälningar  till  FN:s
kommitté  mot  tortyr  ökat mot Sverige samt vilka
åtgärder som behöver vidtas  för  att Sverige inte
skall fällas i framtiden.

5.  Riksdagen bör ge regeringen till känna  som  sin
mening vad i motionen anförs om Sveriges uppgift i
det  fall  konventets förslag om gemensamma regler
på asylområdet antas.

6. Riksdagen bör  ge  regeringen  till känna som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  den  svenska
regeringens  uppgift i det asyllagstiftningsarbete
som nu pågår på EU-nivå.

2003/04:Sf7 av Mona Jönsson (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
Dublinförordningen.

2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  till  nödvändiga författningsändringar så
att flyktingbegreppet vidgas till att omfatta även
personer som riskerar  förföljelse på grund av kön
eller sexuell läggning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att kompetensen
vid invandringsmyndigheterna och beslutsunderlaget
om   situationen   i   hemländerna   för   kvinnor
respektive homosexuella ses över.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att barnets bästa
oreserverat      skall     sättas     främst     i
utlänningsärenden.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om barnperspektivet
vid utvisning och avvisning.


Motioner från allmänna motionstiden


2003/04:Sf201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kontroll av asylsökande och
anhöriginvandrare.

2003/04:Sf208 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att DNA-prov
skall kunna utgöra  grund för familjeåterförening,
i fall där skriftlig  dokumentation  saknas  eller
bedöms ha brister.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
huvudregeln bör  vara  att  utförande  av DNA-prov
medges  för att fastställa grund för återförening,
när detta begärs av enskild person.

2003/04:Sf231 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som i motionen  anförs  om  att  möjliggöra  en
svensk motsvarighet till green card.

2003/04:Sf244 av Jörgen Johansson och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  en  utredning  för  att
klargöra  rättsläget vid förföljelse på grund av kön
som kriterium vid asylansökan.

2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  värna
asylrätten i Sverige och Europa.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  ett  vidgat
flyktingbegrepp.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om en förändring  av
utlänningslagstiftningen för att möjliggöra en mer
generös tolkning av begreppet humanitära skäl.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att förutom  klara
medicinska   vårdbehov   även   vistelsetid   samt
integration skall tas i beaktande vid bedömning av
humanitära skäl.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  integration
och vistelsetid skall tillmätas särskild betydelse
i barnärenden.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över
bestämmelserna    om    barnets   bästa   så   att
barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller
asylsökande barn.

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att
undvika  att  familjer  splittras  i  samband  med
förvarstagning och verkställighet av avvisning.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder för
förebyggande av flykt och återvändande.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
återvändandepolitik fullt  ut måste respektera den
enskildes valfrihet och att  konjunkturskäl aldrig
får vara orsak till att stimulera  flyktingar  att
återvända.

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om nödvändigheten av
att samordna EU:s medlemsstaters  minimiansvar  på
det flyktingpolitiska området.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening     vad     i     motionen    anförs     om
Dublinkonventionen.

17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att aktivt verka
för att korta listan av viseringspliktiga länder.

23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att som en unik
engångsåtgärd bevilja gömda flyktingar amnesti.

2003/04:Sf253 av Gustav Fridolin m.fl. (mp, fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en lagstiftning för att
garantera att påbörjade  vårdkedjor  för asylsökande
inte bryts.

2003/04:Sf254 av Gustav Fridolin m.fl. (mp, fp, kd,
c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs om en amnesti  för  de
flyktingar som vistats i  landet  18  månader  eller
längre.

2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka svenska
myndigheters    respekt    för   asylrätten    och
Genèvekonventionen.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  fortsatt
tillbakavisande     av    förslag    att     lägga
asylprövningsförfarandet  utanför  EU  beträffande
människor som rest in i EU för att söka asyl.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om fördömande av EU-
rådets betraktande av asylrätten  som nådegåva och
inte en rättighet.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
använda sin vetorätt  mot  ytterligare  repressiva
förslag  inom  området asyl och immigration  innan
direktiv  som  syftar  till  att  garantera  vissa
miniminivåer      för       skyddsregler       och
mottagandevillkor antagits.

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om initiativ till en
översyn  av  förordningen  om fördelningskriterier
för ansvaret för asylsökande  i  syfte  att  deras
eget val skall vara styrande.

11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
påkalla              omförhandling              av
familjeåterföreningsdirektivet       för       att
rättigheterna    skall   överensstämma   med   vad
Europeiska rådet beslutade i Tammerfors.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
inlägga      veto      mot      förslaget     till
skyddsgrundsdirektiv            om            inte
flyktingkommissariatets   vädjan   tillgodoses   i
direktivet.

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    vad   i   motionen   anförs    om    att
skyddsgrundsdirektivet  inte bör antas om det inte
omarbetas   grundligt  för  att   åstadkomma   ett
godtagbart  skydd   för   flyktingar   och   andra
skyddsbehövande   och   som   inte   strider   mot
internationella  normer  om skydd för de mänskliga
rättigheterna.

14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att direktivet om
förfarandet   för   att   bevilja   och  återkalla
flyktingstatus måste omarbetas grundligt  för  att
tillgodose        de       mest       fundamentala
rättssäkerhetskraven.

15.   Riksdagen   begär   att   regeringen   snarast
förelägger  riksdagen  en  proposition  om  mindre
restriktiva regler för anhöriginvandringen  enligt
vad i motionen anförs.

18. Riksdagen begär att regeringen under våren  2004
förelägger  riksdagen  förslag om sådan ändring av
utlänningslagen   att   välgrundad   fruktan   för
förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning
blir  grund  för  flyktingstatus   enligt   vad  i
motionen anförs.

19. Riksdagen begär att regeringen lägger förslag om
sådan  ändring  av  utlänningslagen  att  den  som
väntat  längre tid än 18 månader på ett lagakraft-
ägande   avlägsnandebeslut    automatiskt    skall
beviljas  permanent uppehållstillstånd om det inte
finns synnerliga skäl som talar däremot.

20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  regeringen  i
EU  bör  verka  för  att  korta  ned  listan  över
visumpliktiga  länder  och  för att visumkrav inte
används   för   att  stänga  ute  flyktingar   och
kortsluta Genèvekonventionen.

21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
utfärda  tydliga  riktlinjer för Migrationsverkets
handläggning av ärenden som gäller besöksvisum för
att den skall genomsyras  av  en  inställning  som
grundas på icke-diskriminering och humanism.

22.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att lägga fram förslag om en
procedur för utfärdande av  asylvisum enligt vad i
motionen anförs.

2003/04:Sf267 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om asylsökande  barn  som  är
föremål för utredning inom socialtjänsten.

2003/04:Sf271 av Inger Davidson och Gunilla
Tjernberg (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att den pågående
översynen  av  utlänningslagen   omfattas   av  en
ordentlig   studie   av   rättstillämpningen   vid
humanitära skäl och barnets bästa.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  den  svenska
regeringen  i EU verkar för att ytterligare stärka
barns rättigheter i asylprocessen.

2003/04:Sf286 av Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om återvändareregeln.

2003/04:Sf293 av Anders Bengtsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  ambassaderna  via
informationskampanjer  upplyser  om  vilka  krav som
ställs för arbetssökande i Sverige.

2003/04:Sf294 av Axel Darvik (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om  att  tillsätta  en
immigrationskommitté   med  uppgift   att   ta   ett
helhetsgrepp kring frågor  som behöver förändras för
att kunna locka fler invånare till Sverige.

2003/04:Sf297 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen   begär  att  regeringen   tillsätter   en
kommission  om   flyktingpolitiken  i  enlighet  med
intentionerna i motionen.

2003/04:Sf302 av Kalle Larsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att ge irakiska
flyktingar utbildning  som kan vara överförbar vid
ett återvändande till hemlandet.

2.   Riksdagen   begär  att  regeringen   ser   över
möjligheterna    till    ekonomiskt    stöd    för
återvändande.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  visum  för
utbytesstudenter från irakiska Kurdistan.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utställa
resehandlingar.

2003/04:Sf304 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändring i utlänningslagen.

2003/04:Sf313 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om att grund för avvisning
från  Sverige inte föreligger  om  det  innebär  att
minderårig  berövas  umgänget med den ena eller båda
föräldrarna.

2003/04:Sf328 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att  familjemedlem  i EG-
rättens mening bör inkludera sambor och registrerade
partner.

2003/04:Sf331 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att personer utanför EU som
har    ett    bindande   arbetserbjudande   med   en
arbetsgivare i  Sverige  bör  kunna  få  ett  samlat
uppehålls- och arbetstillstånd för fem år.

2003/04:Sf337 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om besöksvisering för nära
anhöriga.

2003/04:Sf341 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett  tillfälligt  regelverk
som ger människor från länder utanför EU som  bor  i
Sverige och har arbete möjlighet att stanna i landet
till   dess   att  den  parlamentariska  utredningen
angående arbetskraftsinvandring arbetat färdigt.

2003/04:Sf348 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen  anförs  om att göra en ändring i
utlänningslagen så att förföljelse  på grund av kön,
sexuell    läggning    eller    könsidentitet    ger
flyktingstatus enligt Genèvekonventionen.

2003/04:Sf354 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om att flyktingbegreppet  i
utlänningslagen  vidgas   till   att  också  omfatta
förföljelse på grund av kön, sexuell  läggning eller
könsidentitet.

2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening att utlänningslagens  portalparagraf  skall
prioriteras   framför   samhällsintresset   av  en
reglerad invandring.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  utvidga
kretsen gällande anhöriginvandring.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att svårt sjuka
barn  skall  få  uppehållstillstånd av  humanitära
skäl.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om engångsamnesti för
flyktingar som lever gömda.

14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening att bestämmelsen  om övriga skyddsbehövande
skall   användas   i   betydligt    mer    generös
utsträckning än tidigare.

15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om att könsstympning
skall utgöra skäl för att erhålla flyktingskap.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över
förslaget angående s.k. humanitärt visum.

21.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  generösare
utfärdande   av   besöksvisum   enligt   motionens
intentioner.

22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  medborgarvittne
vid avvisning.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att principen om
non-refoulement skall vara absolut.

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige  skall
tillämpa    en    mer    generös    tolkning    av
Dublinkonventionen.

26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om prövning i Sverige
för barnfamiljer.

2003/04:Sf365 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om återvändareregeln.

2003/04:Sf375 av Martin Nilsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om uppehållstillstånd  för
barn.

2003/04:Sf388 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att öppna Sverige
för arbetskraftsinvandring.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om en mer flexibel
lagstiftning  i Sverige  och  EU  när  det  gäller
anhöriginvandring.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
anhöriginvandring.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att införa ett
försörjningsansvar för anhöriginvandring.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  enklare,
snabbare och mer generös besöksviseringspolitik.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  asylsökande
som  fått  ett  arbete  i  Sverige  skall beviljas
uppehållstillstånd på dessa grunder.

2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör
öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att man skall
kunna  ansöka  om  arbetstillstånd  på   plats   i
Sverige.

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om att människor som
har ett arbetserbjudande i Sverige  skall  få  ett
arbetstillstånd omgående.

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
tillsätta    en   utredning   om   reglerna    för
arbetstillstånd  för människor från länder utanför
EU/EES.

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om ett enklare  och
mer effektivt regelverk för asylsökandes möjlighet
att få arbetstillstånd.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att ansökan  om
anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.

2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att verka för en
mer   generös  och   rättighetsbaserad   europeisk
flyktingpolitik     med     full    respekt    för
internationella åtaganden.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att öka inslaget
av finansiell solidaritet i EU:s flyktingpolitik.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  hjälpa
kandidatländerna   att   bygga  upp   system   och
kapacitet för att ta emot och hantera asylsökande.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige inom
EU bör ta initiativ  till  att  visumsystemet  ses
över  samt  till en undersökning av hur "nödvisum"
till asylsökande skulle fungera.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om problemet med
Dublinkonventionen    och   principen   om    non-
refoulement.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  snarast
utarbeta     en     gemensam     definition     av
flyktingbegreppet inom EU.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  lista  över
"säkra länder" ej skall upprättas.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om EU-medborgares
rätt att söka asyl.

16.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till nödvändiga författningsändringar  så
att flyktingbegreppet vidgas till att omfatta även
personer som  riskerar förföljelse på grund av kön
eller sexuell läggning.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att kompetensen
vid invandringsmyndigheterna och beslutsunderlaget
om  situationen  i   hemländerna  när  det  gäller
homosexuella respektive kvinnor ses över.

18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att förtydliga
begreppet  humanitära  skäl,   som   återfinns   i
utlänningslagen.

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbättrat och
formaliserat återvändandeprogram.

23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att barnets bästa
oreserverat      skall     sättas     främst     i
utlänningsärenden.

26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om barnperspektivet
vid utvisning och avvisning.

34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om en utredning  med
uppgift att  se  över  ett  vidgat  regelverk  för
arbetskraftsinvandring.

35.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att  utvisnings-
och     avvisningsbeslut     som     leder    till
familjesplittring    skall    inhiberas,    såvida
synnerliga skäl ej föreligger.

36.  Riksdagen  beslutar  återinföra  sista  länken-
bestämmelsen,  i  enlighet  med  vad som anförs  i
motionen.

37.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  ett  vidgat
familjebegrepp i utlänningsärenden.

42. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rutiner och praxis
vid svenska ambassader för besöksvisum.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

33.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över
bestämmelserna    om    barnets   bästa   så   att
barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller
asylsökande barn.

34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att
undvika  att  familjer  splittras  i  samband  med
förvarstagning och verkställighet av avvisning.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

27. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om kartläggning  av
vilka   som   får   avslag   respektive   beviljas
turistvisum till Sverige, och av vilka skäl.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utländska studenters
möjlighet att få arbetstillstånd.



2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om införandet av
enklare  regler  för  arbetskraftsinvandring   med
särskilt fokus på Norrland.

2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen    anförs   om   ökad
arbetskraftsinvandring för bostadsbyggandet.

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att utveckla en
bättre   europeisk   samordning   av   asyl-   och
flyktingpolitiken.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om fri rörlighet  för
EU-medborgare.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   EU:s
skyddsgrundsdirektiv.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   ett
tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  den  svenska
lagstiftningen   rörande  förföljda  homosexuella,
bisexuella och transpersoner.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kunskapen om
homosexuellas,   bisexuellas   och  transpersoners
situation i de länder människor flyr från.

2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om åtgärder för ökad
solidaritet och öppenhet  gentemot omvärlden genom
den gemensamma asyl- och flyktingpolitiken.

2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om en utredning
om        trädgårdsnäringens        säsongsmässiga
arbetskraftsbehov.

2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
arbetskraftsinvandring.



2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
implementeringen    av    riksdagsbeslutet     att
förföljelse  på  grund  av  sexuell  läggning  och
könsidentitet skall vara giltigt asylskäl.

2003/04:U255 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  ett stärkt skydd
för personer som riskerar förföljelse  på grund av
kön.

2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan (s):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  angående  stöd  till
kurder  bosatta  i  Sverige som har för avsikt att
återvända till irakiska Kurdistan.

2003/04:U275 av Annelie Enochson m.fl. (kd, fp, c,
v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att de uiguriska
flyktingarna från Kina som har sökt asyl i Sverige
får en fristad här.

2003/04:U277 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om asylrätt för homo-
och bisexuella och transpersoner.