Mervärdesskatten och EG
Betänkande 1994/95:SkU7
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU07
Mervärdesskatten och EG
Innehåll
1994/95 SkU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet de förslag om ändringar i mervärdesskattelagstiftningen som regeringen lägger fram i proposition 1994/95:57 och som avses träda i kraft vid ett svenskt medlemskap i EU.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa ändringar. Mervärdesskatten på utrikes brev behålls. Förslaget om skatteplikt för bowling, badminton, tennis etc. avstyrks med hänvisning till de överväganden som pågår beträffande utformningen av ett särskilt undantag för detta område. När det gäller den beloppsgräns på 800 kr som skall tillämpas vid skattefri försäljning på färjor och flygplan till andra EG-länder tas begränsningen till vissa varutyper bort. För alkohol, tobak etc. gäller dock särskilda begränsningar. I övrigt avstyrker utskottet de motioner som väckts med anledning av propositionen.
Vid betänkandet har fogats åtta reservationer och tre särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:57 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1994/95:Sk21 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den skattefria försäljningen inom ramen för det föreslagna beloppet om 800 kr inte begränsas till ett visst varusortiment,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Lex Öresund.
1994/95:Sk22 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att införa en enhetlig mervärdesskatt på 25 % på postbefordran till utlandet,
2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att införa mervärdesskatt på postens terminalavgifter.
1994/95:Sk23 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller slopande av 3 kap. 27 § 2 mervärdesskattelagen.
1994/95:Sk24 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 i de delar som avser mervärdesskatt på korttidsupplåtelse av anläggningar och lokaler för idrottsutövning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om mervärdesskatt på idrottsområdet.
1994/95:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå höjningen av skattesatsen för serveringstjänster,
2. att riksdagen beslutar avslå införandet av skatteplikt avseende korttidsupplåtelser av lokaler och anläggningar för idrottsutövning,
3. att riksdagen beslutar avslå införandet av skattefrihet avseende sjuktransporter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gruppregistrering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av ett system för konkurrenskorrigering avseende kommun och landsting.
1994/95:Sk26 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattepliktens omfattning på utbildningsområdet.
1994/95:Sk27 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad uttagsbeskattning av mervärdesskatt avseende värdet av kost till ombordanställda på svenskflaggade fartyg i inrikes fart.
1994/95:Sk28 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av serveringsmomsen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av brevmomsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om moms på idrott, kultur m.m.,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i mervärdesskattelagen att företag med en omsättning under 200 000 kr erhåller registreringsnummer för moms.
1994/95:Sk29 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller ändrad skattesats för serveringstjänster,
2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller slopande av 3 kap. 27 § mervärdesskattelagen.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG samt de motioner som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehåller förslag om de ändringar i mervärdesskattelagen som behöver genomföras vid ett svenskt medlemskap i EG. Förslagen grundar sig på betänkandet (SOU 1994:88) Mervärdesskatten och EG.
Mervärdesskatten bildar grunden för en väsentlig del av gemenskapens finansiering. Den huvudsakliga regleringen finns i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). I princip skall medlemsländerna numera ha helt uniforma regler för vilka varor och tjänster som skall beskattas, och undantagen skall vara desamma. På detta sätt läggs en grund för en rättvis fördelning mellan länderna av den gemensamma finansieringen av EU:s budget. Denna funktion gör att det är ett väsentligt intresse för EU att alla medlemsländer i detalj följer bestämmelserna om skattepliktens utformning.
Inför genomförandet av den inre marknaden år 1993 beslutades en viss utjämning av ländernas mervärdesskattesatser. För huvuddelen av de skattepliktiga varorna och tjänsterna skall en skattesats om minst 15 % tillämpas. Härutöver får två reducerade skattesatser om lägst 5 % tillämpas på de varor och tjänster som finns upptagna i en särskild lista.
Även om genomförandet av den inre marknaden innebar att tullkontrollerna slopades, kunde någon överenskommelse inte nås om en motsvarande ordning på mervärdesskattens område. I stället infördes en tillfällig beskattningsordning som i princip innebär att man fortsätter att lyfta av och lägga på mervärdesskatt så snart en vara passerar en gräns. Undantag görs dock för privatpersoners inköp. Dessa regler gäller fram till 1996 års utgång och förlängs automatiskt om inte ett nytt beslut fattas.
EG:s beskattningsordning
I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen kompletteras med de regler för gemenskapsinterna förvärv som nu gäller inom EG. Sammanfattningsvis innebär reglerna följande. Den som köper en vara som transporteras från ett annat EG-land till Sverige skall betala svensk mervärdesskatt för varan om han är en näringsidkare vars verksamhet medför rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Vidare skall svensk mervärdesskatt erläggas om köparen är en näringsidkare eller juridisk person utan rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt och a) de sammanlagda köpen överstiger 90 000 kr per år eller b) det finns ett beslut om skatteplikt trots denna beloppsgräns eller c) köpet avser en vara som är direkt punktskattepliktig enligt EG:s regler (alkohol, tobak eller mineralolja) eller d) köpet avser en ny bil, ett nytt fartyg eller ett nytt flygplan som skall användas i Sverige. Görs köpet av en privatperson skall svensk mervärdesskatt erläggas om köpet avser en ny bil, ett nytt fartyg eller ett nytt flygplan som skall användas Sverige. Om varan i stället skickas till Sverige och köparen inte är skattskyldig enligt ovan skall ändå svensk mervärdesskatt erläggas i Sverige om det är fråga om punktskattepliktiga varor eller om säljaren under året har omsatt mer än 320 000 kr i Sverige. Det är i så fall säljaren som skall betala skatten.
Vid EG-förvärv av en vara som transporteras från Sverige till ett annat EG-land gäller motsvarande regler för köparen; dock kan andra beloppsgränser gälla i de olika mottagarländerna. Säljaren skall i dessa fall inte ta ut någon svensk mervärdesskatt.
Kontrollen av gemenskapsinterna förvärv sker genom att handel med EG särredovisas i mervärdesskattedeklarationerna och genom att de enskilda transaktionerna redovisas i en särskild sammanställning som lämnas till Riksskatteverket varje kvartal. För att en avstämning skall kunna verkställas och uppgifterna redovisas i det datasystem som tillskapats för kommunikation mellan medlemsländerna föreslås att mervärdesskatten i fortsättningen skall redovisas varje månad i stället för som nu varannan månad. Företag med en omsättning under 200 000 kr och en EG-handel under 120 000 kr kan normalt fortsätta att redovisa årsvis och får även lämna sina sammanställningar årsvis. För detta ändamål har Sverige medgivits ett särskilt undantag i anslutningsfördraget.
Skyldigheten att låta registrera sig till mervärdesskatt utsträcks till i princip samtliga skattskyldiga och således även till dem som har en omsättning under 200 000 kr. I dessa fall skall registreringsanmälan anses fullgjord genom att särskild självdeklaration avlämnas. Detta gäller emellertid inte företag som har EG-handel. Dessa skall alltid lämna en särskild registreringsanmälan.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag om en anpassning till EG:s beskattningsordning och tillstyrker därför propositionen i denna del.
Användning av registreringsnummer
I motion Sk28 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär motionärerna ett tillkännagivande om att företag som redovisar mervärdesskatt i särskild självdeklaration bör få en möjlighet att använda sitt registreringsnummer på samma sätt som de företagare som är upptagna i mervärdesskatteregistret. Enligt motionärerna kan avsaknaden av denna möjlighet många gånger medföra problem för mindre företagare.
Skattskyldiga utan EG-handel och med låg omsättning kommer också i fortsättningen att kunna redovisa sin mervärdesskatt i den särskilda självdeklarationen. De rutiner som Riksskatteverket utarbetar för förfrågningar från andra EG-länder om svenska registreringsnummer har utformats på ett sådant sätt att även dessa företag, som ju inte har någon EG-handel, blir synliga vid kontrollförfrågningar från andra EG-länder. Detta uppnås genom att förfrågan automatiskt kontrolleras både mot mervärdesskatteregistret och det allmänna skatteregistrets notering om redovisning av mervärdesskatt. En viktig förutsättning för att kontrollen skall fungera är att registreringsnumret skrivs enligt den standard som gäller inom EG. Numret måste skrivas som landskod + organisationsnummer/personnummer + tilläggsnummer enligt följande: SE556123124301. Länskoden skall inte användas. Vid kontakter med andra EG-länder måste alla företag och således även de mindre företagen skriva sitt registreringsnummer på detta sätt.
Enligt utskottets mening medför de nya reglerna om registrering att även de mindre företagen kommer att kunna använda sitt registreringsnummer som ett mervärdesskatteregistreringsnummer. När det gäller synligheten vid kontrollförfrågningar bör enligt utskottets mening det svar som lämnas vid en inhemsk förfrågan beträffande ett svenskt registreringsnummer inte skilja sig från vad som gäller vid en kontroll av samma registreringsnummer som görs från ett annat EG-land. De två registreringsformerna bör således likställas också vid inhemska kontrollförfrågningar.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer det informationssystem som de svenska skattemyndigheterna skall använda vid kontrollförfrågningar beträffande registreringsnummer från andra EG-länder också att kunna användas för förfrågningar om svenska registreringsnummer. Härigenom föreligger redan i dag en teknisk lösning som gör det möjligt att få till stånd en likabehandling vid inhemska kontroller. Enligt utskottets mening kommer frågan härigenom att få en tillfredsställande lösning.
När det gäller nystartade företag med mervärdesskattepliktig verksamhet leder redan utfärdandet av ett F-skattebevis till en markering i skatteregistret om att företagaren redovisar mervärdesskatt. Inte heller för nystartade företag bör det därför föreligga något problem med att använda registreringsnumret som ett mervärdesskatteregistreringsnummer.
Med hänsyn till att problemet enligt utskottets bedömning kommer att kunna lösas inom ramen för det förslag som lagts fram av regeringen ser utskottet inte någon anledning till ett uttalande från riksdagens sida i frågan. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Mervärdesskattebasen
Som framgått inledningsvis har bestämmelserna om mervärdesskattebasen en särskild betydelse inom EG eftersom den utgör grunden för en väsentlig del av EU:s budget. Olikheter mellan ländernas regler på detta område leder till en förskjutning av den gemensamma finansieringsbördan, om inte korrigerande åtgärder vidtas.
Sverige har under skattereformerna åren 1990 och 1991 genomfört en långtgående anpassning till EG:s regler när det gäller de varor och tjänster som skall vara skattepliktiga respektive undantagna från skatteplikt. Bl.a. infördes en generell skatteplikt för tjänster.
I anslutningsfördraget med EU har Sverige medgivits rätt att tills vidare bibehålla vissa undantag, trots att detta innebär en avvikelse från sjätte mervärdesskattedirektivet. De undantag som får behållas gäller biobiljetter (t.o.m. 95), tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister, inträde till idrottsevenemang, omsättning av nyproducerade byggnader inklusive mark samt mark som utgör byggnadstomt. Vidare får vissa av de undantag som är kopplade till en rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt behållas tills vidare. Dessa undantag gäller allmänna nyhetstidningar, läkemedel samt framställning av medlemstidningar och organisationstidskrifter. Medgivandet förutsätter att en motsvarande korrigering görs vid den årliga beräkningen av det underlag som skall ligga till grund för den gemensamma finansieringen av EU:s budget.
I propositionen föreslås de ytterligare förändringar som behövs för att bringa den svenska mervärdesskattebasen i överensstämmelse med vad som gäller inom EG. Frånsett de frågor som tas upp i det följande föreslås förändringar när det gäller skatteplikten på finansieringsområdet, livräddningsfartyg, beskattningen av konsulttjänster och andra tjänster som tillhandahålls från utlandet, vissa undantag för trycksaker, mikrofilm, värme, kyla och el etc.
Vidare införs särskilda regler om jämkning av avdrag för ingående skatt på investeringsvaror när andelen beskattningsbara transaktioner i verksamheten har förändrats.
Också bestämmelserna om uttagsbeskattning berörs av de förslag som läggs fram i propositionen. Nuvarande regler för uttagsbeskattning bygger på att avvikelser från marknadsvärdet i princip leder till beskattning. Inom EG härskar ett annat synsätt. Varor och tjänster som lämnar verksamheten och överförs till ägarens privata sfär eller till personalen föranleder uttagsbeskattning endast om uttaget sker mot en ersättning som understiger kostnaden för varan eller tjänsten. Ett annat sätt att uttrycka saken är att någon mervärdesskatt inte tas ut på den handelsvinst som uteblir på grund av uttaget.
I propositionen föreslås att uttag av varor och tjänster skall beskattas först när uttaget görs utan ersättning eller mot en ersättning som understiger anskaffningskostnaden. Sedvanliga personalrabatter och prisnedsättningar som är marknadsbetingade skall inte utlösa någon beskattning. Den nuvarande begränsningen till tjänster som normalt tillhandahålls av den skattskyldige slopas, liksom kravet på att en vara samtidigt tas ut. Till grund för uttagsbeskattningen av en vara ligger inköpsvärdet alternativt tillverkningskostnaden. I fråga om tjänster är det kostnaden för att utföra tjänsten som beskattas.
Den särskilda bestämmelsen om uttagsbeskattning för personalservering behövs inte, eftersom uttagsbeskattning enligt huvudregeln i fortsättningen skall ske oberoende av om varan eller tjänsten normalt omsätts till utomstående eller ej.
Uttagsbeskattningen vid privat användning av personbil förändras inte.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag om en anpassning av mervärdesskattebasen, bestämmelserna om avdrag för ingående mervärdesskatt och uttagsbeskattningen till EG:s regler till den del förslaget inte behandlas särskilt i det följande och tillstyrker därför propositionen i denna del.
Sjuktransporter
Enligt en särskild regel i sjätte mervärdesskattedirektivet skall sjuktransporter vara undantagna från mervärdesskatt, och i propositionen föreslås därför att de svenska reglerna ändras i enlighet härmed.
I motion Sk25 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att propositionen avslås i denna del. Enligt motionärerna kan ett undantag för sjuktransporter få en negativ effekt för de företag som tillhandahåller kommuner och landsting ambulanstransporter genom att ingående mervärdesskatt inte längre kan lyftas av. Det särskilda statsbidraget till kommuner och landsting som anlitar tjänster på detta område är schabloniserat och kommer inte heller fullt ut dessa företag till godo. Enligt motionärerna bör frågan utredas bättre.
Enligt utskottets mening innehåller EG:s regler en entydig och klar bestämmelse om att mervärdesskattefrihet skall föreligga för sjuktransporter. Att detta medför förändrade konkurrensförutsättningar för de aktuella företagen, bl.a. därför att statens ersättning till kommunerna för dessas merkostnad vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet beräknas efter schablon, kan enligt utskottets mening inte anses utgöra ett skäl för en svensk avvikelse på denna punkt. Utskottet förutsätter att kommunerna utnyttjar det utrymme som ersättningen ger till justeringar av gällande avtal för de fall väsentliga förändringar av konkurrenssituationen uppstår. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker propositionen i denna del.
Gruppregistrering
Enligt en särskild regel i mervärdesskattelagen kan ingående skatt som belastar en vara eller en tjänst som används i en koncerns skattepliktiga verksamhet dras av även om förvärvet gjorts via en ej skattepliktig del av koncernen. Någon motsvarande regel finns inte i EG:s regelverk. Däremot finns det en möjlighet till gruppregistrering för företag med nära samband. Härigenom blir gruppen att betrakta som en enda skattskyldig. Införandet av en sådan regel kräver samråd med EG. För att undvika konkurrenssnedvridning kan en regel om gruppregistrering kompletteras med uttagsbeskattning för transaktioner inom gruppen.
Utredningen (Fi 1992:02) om vissa mervärdesskattefrågor har i delbetänkandet Vissa mervärdesskattefrågor (SOU 1992:121) föreslagit att en möjlighet till gruppregistrering införs för företag i den finansiella sektorn. I proposition 1993/94:225, som behandlades av riksdagen under våren 1994, anförde regeringen att starka skäl talar för att införa en möjlighet till gruppregistrering men att det inte fanns något finansiellt utrymme för att genomföra förslaget. De statsfinansiella kostnaderna beräknades uppgå till ca 100 miljoner kronor.
I propositionen tar regeringen upp frågan om gruppregistrering men finner att statsfinansiella skäl alltjämt lägger hinder i vägen för ett genomförande. Med hänsyn till att kumulativa effekter skulle uppkomma om den nuvarande koncernregeln slopas föreslås att denna får kvarstå i avvaktan på att andra regler kan införas, även om den tekniskt skiljer sig från den lösning som anvisats inom EG.
I motion Sk25 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför motionärerna att kostnaden för att införa gruppregistrering numera beräknas till ca 45 miljoner kronor och att Finland och Danmark har infört denna möjlighet. För att skapa konkurrensneutralitet och undvika skatteplanering bör regeringen enligt motionärerna snarast återkomma med ett förslag till gruppregistrering för dessa företag. De begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Utskottet är inte av någon annan mening än motionärerna när det gäller utredningens förslag om att Sverige skall använda sig av den möjlighet som EG:s regler erbjuder att införa gruppregistrering för företagen inom den finansiella sektorn och kan instämma i vad som anförs om behovet av jämförbara konkurrensförutsättningar på detta område.
Även om enighet således kan sägas råda om det önskvärda i att införa denna möjlighet, måste utskottet, liksom regeringen, beakta det nuvarande statsfinansiella läget. Enligt utskottets bedömning finns det inte nu något utrymme för att genomföra denna åtgärd utan särskild finansiering.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Postbefordran
Före Postverkets bolagisering utgick full mervärdesskatt på distribution av paket, under det att befordran av brev var befriad från mervärdesskatt. Postverkets övergång i Posten AB den 1 mars 1994 och önskemålet att få regler som kunde accepteras inom EG gjorde det nödvändigt att låta mervärdesskatteplikten för distribution av paket omfatta också brevbefordran. Riksdagen beslutade om en sådan utvidgning. Samtidigt gjordes bedömningen att reducerad mervärdesskatt borde utgå för brevbefordran, och skattesatsen bestämdes till 12 %.
Frimärken är delvis att se som ett betalningsmedel och har därför sedan länge varit undantagna från mervärdesskatt. Mervärdesskattefriheten är också obligatorisk inom EG. I denna del gjordes det därför inte någon ändring i samband med att befordringstjänsten blev skattepliktig. För den som använder frimärken som betalning för en posttjänst befarades det kunna uppstå problem när det gäller att styrka avdragsrätten. För att få till stånd en förenkling belades även befordran av brev till utlandet med mervärdesskatt. Härigenom kunde en och samma frankeringsmaskin användas för inrikes och utrikes post, och det blev också möjligt att finna praktiska lösningar på de befarade problemen vid användning av frimärke (prop. 1993/94:105, SkU21).
I propositionen föreslås att den särskilda bestämmelsen om mervärdesskatt på brev till utlandet slopas. När det gäller brev till andra EG-länder innebär redan huvudregeln om behandling av transporter inom EG att mervärdesskatt skall tas ut. För dessa fall finns det således inte längre något behov av en särskild regel om mervärdesskatteplikt. När det gäller brev till länder utanför EG innebär en fortsatt mervärdesskattebeläggning en avvikelse från vad som gäller inom EG. Med hänsyn härtill föreslås att regeln nu slopas.
Den ersättning som Posten AB erhåller från andra postverk för den svenska hanteringen av brev från utlandet (terminalersättningar) beläggs sedan den 1 juli 1994 med mervärdesskatt. Detta är en följd av de allmänna reglerna om skatteplikt för tjänster som tillhandahålls i Sverige och av att det särskilda undantaget för frakttjänster m.m. vid import och export av varor slopats i den nya mervärdesskattelagen. De utländska postverken har i stället möjlighet att ansöka om återbetalning av mervärdesskatten. I propositionen föreslås inte någon ändring när det gäller skatteplikten för terminalersättningar. Däremot ändras bestämmelserna om återbetalning av mervärdesskatt på ett sådant sätt att denna möjlighet inte längre står öppen för postverken. En förutsättning för återbetalning är i fortsättningen att den utländske företagaren är mervärdesskatteskyldig i sitt hemland.
I motion Sk22 yrkandena 1 och 2 av Isa Halvarsson (fp) yrkar motionären att mervärdesskatten på befordran av utrikes brev behålls och att mervärdesskatten på de ersättningar som Posten AB erhåller från andra länder för den svenska hanteringen av utifrån kommande brev slopas. Motionären anför att ett slopande av mervärdesskatten på utrikes brev skulle komplicera det redan svårhanterliga systemet med skatteplikt för brevbefordran och skattefrihet för frimärken genom att man måste introducera nya typer av frimärken som endast kan användas för brev till andra länder än EG-länder och genom att man måste använda två olika frankeringsmaskiner. Vidare är mervärdesskatteplikten för terminalersättningarna ett problem för Posten AB eftersom dessa ersättningsnivåer är konventionsstyrda. Det kan också ifrågasättas om det är förenligt med de konventioner som gäller på detta område att belägga ersättningarna med mervärdesskatt.
Enligt EG:s regler är de offentliga postverken befriade från mervärdesskatt. Om postverksamheten i stället handhas av ett bolag eller annat privaträttsligt subjekt finns inte någon annan reglering än den generella mervärdesskatteplikten. Dessa regler och de underhandsbesked som erhållits om hur de bör tolkas ligger till grund för skatteplikten på detta område. Överväganden om hur mervärdesskattereglerna bör vara utformade för postverksamhet som bedrivs av privaträttsliga subjekt pågår dock inom EG.
Enligt utskottets mening har mervärdesskatten på brevbefordran till utlandet tillkommit i syfte att få till stånd en rimlig tillämpning av reglerna i samband med att de anpassades till EG:s regler om mervärdesskatteplikt för brevbefordran och mervärdesskattefrihet för frimärken. Med hänsyn till att överväganden pågår inom EG beträffande den grundläggande frågan om behandlingen av postverksamhet i bolagsform, och då det rör sig om en mervärdesskattebeläggning som går längre än vad EG:s regler föreskriver, bör en mindre avvikelse som denna kunna tolereras av de övriga EG-länderna i avvaktan på att ett klarare besked kan erhållas beträffande de grundläggande reglerna för denna typ av verksamhet. I denna del avstyrker utskottet propositionen och tillstyrker motion Sk22 yrkande 1.
I propositionen har det inte föreslagits någon ändring när det gäller skatteplikten för terminalersättningar. Däremot medför de ändringar som föreslås beträffande återbetalningsreglerna att möjligheten för utländska postverk att återfå mervärdesskatten upphör.
När det gäller terminalersättningar från länder utanför EG föreslår utskottet i det följande en ändring av de allmänna reglerna för transporttjänster vid export och import som innebär att Posten AB:s terminalersättningar från postverk i länder utom EG befrias från mervärdesskatt. I denna del finns det därför inte någon anledning att göra något tillkännagivande.
När det gäller terminalersättningar från postverken i EG-länder är utskottet inte berett att nu föreslå någon ändring.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk22 yrkande 2.
Utbildning, kultur, sport och idrott
Utredningen har för utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig verksamhet och särskilda regler för små företag lagt fram förslag som i korthet innebär följande. Skatteplikt införs när det gäller andra utbildningstjänster än yrkesutbildning, inträde till teatrar, konserter m.m. och på sikt för biografer samt vad gäller konstnärers omsättning av bildkonst. De ideella föreningarnas generella särställning ersätts med en frigräns om 90 000 kr, som skall gälla även för en konstnärs eller dennes dödsbos omsättning av bildkonst. Ett särskilt undantag införs för avgifter vid idrottsevenemang och idrottsutövning som tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyttig ideell förening. Viss verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och som har anknytning till medlemmarna undantas också från skatteplikt.
I propositionen anför regeringen att frågan om skattepliktens omfång på utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig verksamhet bör bli föremål för ytterligare överväganden. I samband därmed avser regeringen också att behandla frågorna om tillämpliga skattesatser samt särskilda regler för små företag. En nyligen antagen ändring av EG:s regler gör det möjligt att tillämpa en reducerad skattesats för import av konstverk, antikviteter och samlarföremål och att använda denna lägre skattesats för en konstnärs eller dennes dödsbos försäljning.
I propositionen läggs dock fram ett förslag som berör sport- och idrottsområdet. Det särskilda undantaget för korttidsupplåtelse av idrottslokaler och -anläggningar föreslås slopat.
I motion Sk25 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) och i motion Sk24 yrkande 1 av Stig Bertilsson (m) yrkar motionärerna att propositionen avslås i denna del och anför att även denna fråga bör ingå i de pågående övervägandena beträffande detta område.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning att bryta ut just denna del av de förslag som lagts fram av utredningen, utan frågan om undantag för korttidsupplåtelser bör som motionärerna anfört ingå i de överväganden som nu pågår. Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk25 yrkande 2 och Sk24 yrkande 1 och avstyrker propositionen i denna del.
I motion Sk24 yrkande 2 av Stig Bertilsson (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen vid sina överväganden bör pröva om inte föreningar som driver idrottsanläggningar kan befrias även från ingående mervärdesskatt. Det är också enligt motionären viktigt att det noggrant utreds om det finns utrymme för en friare tolkning av EG- direktiven än som följer av utredningens förslag.
Utskottet utgår ifrån att regeringens prövning av utredningens förslag på detta område genomförs med noggrannhet och att regeringen därvid prövar alla de möjligheter till lösningar som kan komma i fråga. Utskottet ser därför inte någon anledning till ett uttalande från riksdagens sida i de frågor som motionären tar upp och avstyrker motion Sk24 yrkande 2.
I motion Sk26 av Wiggo Komstedt (m) begär motionärerna ett tillkännagivande beträffande utbildningsområdet. Regeringen bör enligt motionären vid sina överväganden beakta att det är nödvändigt att mervärdesskatteplikt gäller för utbildningar på företagsområdet om kumulativa effekter skall undvikas.
Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar även denna fråga vid sina överväganden och ser inte någon anledning till ett tillkännagivande i saken. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk28 yrkande 3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framhåller motionärerna vikten av en noggrann beredning i syfte att undvika en överdriven EG-anpassning när det gäller utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig verksamhet. De begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Som motionärerna anför är det viktigt med en noggrann beredning när det gäller utformningen av de förändringar som blir nödvändiga vid en anpassning till EG:s regler på detta område, bl.a. därför att anpassningen kan innebära en utvidgad skatteplikt på några områden. De förändringar som nyligen genomförts inom EG när det gäller konstverk, antikviteter och samlarföremål innebär också att förutsättningarna förändrats något sedan utredningens förslag. Enligt utskottets mening kan man utgå ifrån att regeringen tar del av alla de synpunkter som läggs fram när det gäller en anpassning av dessa regler, och utskottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande i saken. Utskottet avstyrker motion Sk28 yrkande 3.
Kostförmån på fartyg
I motion Sk27 av Wiggo Komstedt (m) begärs ett tillkännagivande om att uttagsbeskattningen för kost ombord på svenska fartyg i inrikes trafik bör slopas. EG:s regler utgör enligt motionären inte något hinder för en sådan åtgärd.
Enligt utskottets mening lämnar EG:s regler inte något utrymme för ett särskilt undantag från uttagsbeskattningen i detta fall. Utskottet kan inte heller finna att det finns något skäl att införa ett särskilt undantag för just dessa fall. Utskottet avstyrker motionen.
Vedbränsle
I propositionen föreslås att det nuvarande undantaget för bränsle från en jordbruksfastighet som används för uppvärmning av mangårdsbyggnaden på fastigheten slopas.
I motionerna Sk23 av Kjell Ericsson (c) och Sk29 yrkande 2 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför motionärerna att det inte är nödvändigt att detta undantag slopas och att hänsynen till miljön och behovet av landskapsvård gör att det bör behållas.
Den allmänna regeln att allt som kommer en företagare till godo i form av produkter och varor från den egna näringsverksamheten skall hänföras till inkomst av näringsverksamhet gäller också för jordbruk och har en motsvarande tillämpning inom mervärdesskatten. Uttag av olika produkter från en jordbruksfastighet inkomst- och mervärdesbeskattas därför, och särskilda anvisningar har för detta ändamål utfärdats av Riksskatteverket. I anvisningarna anges hur värdet av olika produktuttag skall beräknas vid inkomsttaxeringen och även mervärdesskattens storlek. Anvisningarna gäller produkter som potatis, kött, ägg, elektrisk ström för privat bruk och telefonkostnader för privat bruk. Det värde som anges är marknadsvärdet.
Såväl vid inkomsttaxeringen som vid mervärdesbeskatttningen görs i dessa sammanhang undantag för bränsle från jordbruksfastigheten som används för uppvärmning av en mangårdsbyggnad på fastigheten.
Det förslag som läggs fram i propositionen innebär att uttagsbeskattning som sker vid mervärdesbeskattningen fortsättningsvis inte skall avse marknadsvärdet utan i stället skall ta sikte på inköpsvärdet eller, om sådant värde saknas, tillverkningskostnaden för de uttagna produkterna. Bestämmelserna anses innebära att i beskattningsunderlaget ingår dels anskaffningskostnaden, dels det mervärde som tillförts de anskaffade varorna genom bearbetning inom företaget, men däremot inte utebliven vinst. Vidare föreslås att undantaget för bränsle skall slopas.
Inköpsvärdet för den råvara som tas ut från egen fastighet till bränsle är normalt försumbart. Inte heller torde något större värde ha tillförts råvaran under innehavstiden av fastigheten. I normalfallen torde den vidare bearbetningen av råvaran till brännbart skick ske av fastighetsägaren själv. Den användning av inventarier tillhöriga näringsverksamheten som sker för denna bearbetning har normalt ringa omfattning, vilket inte leder till någon större kostnad som skall beaktas vid bestämmandet av uttagsvärdet. För dessa fall medför förslaget om att slopa det nuvarande undantaget i praktiken såvitt utskottet kan bedöma inte någon mervärdesbeskattning.
Enligt utskottets mening kan man emellertid inte bortse från att det i vissa fall kan förekomma situationer där den vidare bearbetningen av råvaran medför inte obetydliga kostnader för främst lejt arbete och som kan belasta näringsverksamheten. Även om de nya reglerna kan medföra vissa administrativa problem finner utskottet att det inte finns utrymme för en avvikelse från EG:s regler när avvikelsen rent faktiskt leder till en skattelindring som inte ryms inom dessa regler.
Sammanfattningsvis kommer det således i de allra flesta fall också fortsättningsvis att föreligga en överensstämmelse mellan beskattningsresultaten vid tillämpning av mervärdesskattereglerna och inkomstskattereglerna.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna och tillstyrker propositionen i denna del.
Skattesatserna
I propositionen föreslås att skattesatserna för serveringstjänster och posttjänster höjs till 25 % som en följd av att EG:s regler inte medger att en reducerad skattesats tillämpas på dessa områden.
I motionerna Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk29 yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) och Sk28 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar motionärerna att förslaget om en höjning av skattesatsen för serveringstjänster avslås.
I motion Sk28 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar motionärerna vidare att förslaget om en höjning av skattesatsen för brevbefordran avslås.
Enligt utskottets mening finns det inte utrymme för en avvikelse från EG:s regler på dessa punkter, och utskottet avstyrker därför motionerna och tillstyrker propositionen i dessa delar.
Dokumentation
Skyldigheten att utfärda faktura och att förete faktura vid avdrag blir generell. Undantaget för transaktioner under 200 kr slopas således. I stället införs en möjlighet att frångå kraven på en fakturas innehåll när det gäller mindre belopp.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran i denna del och tillstyrker därför propositionen.
Kommunernas avdragsrätt
Kommunerna har i dag en generell rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt. Denna gäller oberoende av om verksamheten medför skattskyldighet eller ej och begränsas endast av de särskilda avdragsförbuden för personbilar, representation etc.
I propositionen konstateras att kommunernas generella rätt till återbetalning av ingående skatt inom ramen för mervärdesbeskattningen inte är förenlig med EG:s regler. Regeringen gör emellertid bedömningen att utformningen av ett slutligt system för kommuner och landsting bör övervägas ytterligare och därför inte kan införas förrän fr.o.m. år 1996. Regeringen avser att återkomma med ett förslag i denna fråga.
I stället föreslås som en övergångslösning att kommunernas generella rätt till återbetalning enligt mervärdesskattelagen tills vidare ersätts med en motsvarande återbetalning i särskild ordning av ingående skatt. Förslaget innebär att kommunerna fr.o.m. den 1 januari måste dela upp sina verksamheter i skattefria och skattepliktiga, vilket kan ge problem. Regeringen är enligt vad som anförs i propositionen medveten om detta men gör bedömningen att olägenheterna kan övervinnas. De nya reglerna tas in i en ny lag tillsammans med de nuvarande reglerna om ett särskilt statsbidrag för att täcka vissa indirekta mervärdesskattekostnader.
Utskottet har ingen erinran mot detta förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.
I motion Sk25 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att det inte råder konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer på de mervärdesskattefria områdena och att det är viktigt att regeringens kommande förslag utformas på ett sådant sätt att denna snedvridning elimineras. Motionärerna begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Enligt utskottets mening är syftet med de nu aktuella reglerna att uppnå neutralitet mellan egenregiverksamhet och köp av tjänster på detta område. Möjligheterna att korrigera de problem som uppkommer genom att kommuner och landsting har fått en generell rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt på de skattefria områdena har behandlats av Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor i betänkandet (SOU 1993:75) Offentlig verksamhet. Utredningen föreslår att kommunernas rätt till återbetalning avskaffas och att problemet med egenregiverksamheten i stället löses utanför mervärdesskattesystemet. Enligt utskottets mening bör regeringens överväganden i dessa frågor nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Uthyrning av fastighet till kommun
Uthyrning av en fastighet till en kommun kan i dag ligga till grund för frivillig skattskyldighet, även om fastigheten används i en ej mervärdesskattepliktig verksamhet. Regeln har tillkommit av konkurrensneutralitetsskäl och föreslås inte ändrad, även om kommunens avdragsrätt nu övergår i en rätt till återbetalning i särskild ordning. Regeln har emellertid enligt propositionen en vidare tillämpning än som är önskvärt dels genom att möjligheten till skattskyldighet kvarstår, även om kommunen i sin tur hyr ut fastigheten till en ej mervärdesskattepliktig verksamhet, dels genom att frivilligt inträde är möjligt också när byggnaden används som stadigvarande bostad.
I propositionen föreslås att möjligheten att vara frivilligt skattskyldig slopas i dessa fall. Har skattemyndigheten beslutat om skattskyldighet före den 1 november 1994 föreslås att en fastighetsägare på begäran skall kunna kvarstå som skattskyldig också fortsättningsvis. För att undvika transaktioner i skatteplaneringssyfte föreslås att återföring skall ske om upplåtelsen skett efter den 1 november 1994.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget och tillstyrker propositionen.
Försäljning på färjor
Försäljning på färjor och flygplan som avgår från Sverige till ett annat EG-land och medför passagerare skall beläggas med svensk mervärdesskatt. Enligt en särskild övergångsordning får dock skattefrihet medges vid försäljning upp till vad som gäller vid införsel från länder utanför EG, med den begränsningen att det skattefria beloppet inte får överstiga 90 ecu (175 ecu vid införsel från tredjeland).
I propositionen föreslås att skattefri försäljning på färjor som avgår från Sverige skall kunna ske enligt följande under förutsättning att varorna är avsedda att tas med i resenärens bagage.
För varje resenär begränsas skattefriheten till a) en liter alkoholdryck med en alkoholhalt över 22 % eller två liter alkoholdryck med en alkoholhalt mellan 15 och 22 % eller två liter mousserande vin, b) två liter vin med en alkoholhalt som inte överstiger 15 %, c) 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en blandning av dessa varor, d) 50 gram parfym och e) 0,25 liter luktvatten. I övrigt gäller undantaget endast choklad- och konfektyrvaror, kosmetiska preparat, högst 2 liter starköl samt andra tobaksvaror under förutsättning att värdet uppgår till högst 800 kr.
I propositionen föreslås vidare att regeringen skall få göra inskränkningar i denna skattefrihet. Tanken är att regeringen skall kunna begränsa skattefriheten på "korta rutter" och i Öresundstrafiken efter det mönster som gäller i dag. Försäljning på färjor till länder utom EG blir mervärdesskattefri.
I motion Sk21 yrkande 1 av Tom Heyman (m) begärs ett tillkännagivande om att den skattefria försäljningen inom ramen för 800 kr inte bör begränsas till vissa varor eftersom färjor som ankommer till Sverige inte har någon sådan begränsning. Vidare bör enligt motionären en översyn göras av reglerna för Öresundstrafiken för att se om en utvidgning av det skattefria området kan göras (yrkande 2).
Med hänsyn till att den möjlighet till skattefri försäljning som EG:s regler erbjuder är avsedd att vara tidsbegränsad finns det enligt utskottets mening anledning att iaktta en viss restriktivitet när det gäller skattefriheten för alkoholdrycker, tobak och några ytterligare varor. Det förslag som lagts fram i propositionen har utformats i enlighet härmed och innehåller dessutom en möjlighet till ytterligare begränsningar. Som framgått är avsikten att de nuvarande reglerna skall bestå när det gäller de korta rutterna och Öresundstrafiken. Även de inskränkningar som gäller i trafiken till Norge bör enligt utskottets mening på detta sätt kunna behållas.
Också när det gäller andra varor bör målet i första hand vara att utrymmet för mervärdesskattefri försäljning skall vara oförändrat, men det finns enligt utskottets mening också anledning att ta andra hänsyn. I denna del innebär förslaget att den mervärdesskattefria försäljningen på flyg och färjor till länder utom Norden blir mer begränsad än som gäller i dag. Dagens regler styrs av tullförfattningarna och gör det t.ex. möjligt att köpa slipsar, smycken etc. och andra mindre artiklar för personligt bruk. Enligt utskottets mening finns det inte något bärande skäl för att när det gäller denna typ av varor ha regler som skiljer sig från vad som gäller i övrigt inom EG. Utskottet föreslår att 800-kronorsgränsen får gälla utan begränsning till vissa varor. Som utskottet anfört gäller detta synsätt emellertid inte alkoholdrycker. För starköl bör således den föreslagna 2-litersgränsen kvarstå.
Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk21 yrkande 1.
När det gäller de korta rutterna och Öresundstrafiken är utskottet inte berett att tillstyrka en utvidgning i förhållande till de regler som tillämpas i dag och avstyrker därför motion Sk21 yrkande 2.
Lagförslagen
Speditörstjänster
I 5 kap. 11 § föreslår utskottet en ändring som berör transporttjänster och andra tjänster som utförs åt utländska uppdragsgivare och som avser varor som importeras eller exporteras till eller från länder utom EG. Den ändring som föreslås medför att dessa tjänster skall anses omsatta utomlands och får till följd att någon mervärdesskatt inte behöver tas ut. En sådan regel fanns i den tidigare mervärdesskattelagen men togs inte med i den nya lagen, eftersom de utländska uppdragsgivarna har en möjlighet att ansöka återbetalning av den mervärdesskatt som erlagts. Enligt utskottets mening bör regeln om skattefrihet för dessa tjänster återinföras med hänsyn till att en ordning med debitering och efterföljande återbetalning bör undvikas i de fall då det rör sig om mer omfattande transaktioner. En följd av att regeln återinförs är bl.a. att mervärdesskatt inte kommer att behöva tas ut på Posten AB:s terminalersättningar i dessa fall.
Exportförsäljning
Med hänsyn till att Norge inte blir medlem i EU den 1 januari 1995 bör de särskilda regler som nu gäller för mervärdesskattefri försäljning till personer bosatta i Danmark, Finland eller Norge kvarstå i lagen såvitt avser Norge. Vidare bör den begränsning som i dag gäller för avlyft av mervärdesskatt vid leveranser till kiosker ombord på färjor kvarstå såvitt avser Norge. Ändringarna berör 5 kap. 9 § och 8 kap. 9 §.
Övriga lagändringar
Utskottets ställningstagande såvitt avser korttidsupplåtelser av idrottslokal föranleder ändringar i 3 kap. 2 och 3 §§ samt punkt 6 av övergångsbestämmelserna. Ändringen när det gäller utrikes brev berör 5 kap 5 §.
Utskottet föreslår rättelser och tillrättalägganden i lagtexten när det gäller 3 kap. 30 a §, 5 kap. 7 a och 8 §§ och 10 kap. 11 § första och andra stycket och 12 §. I 10 kap. 11 § föreslås ett nytt tredje stycke som syftar till att även den som omsätter tjänster i ett annat EG-land skall ha en rätt till återbetalning för ingående mervärdesskatt. I 5 kap. 7 § tillförs ett tredje stycke som reglerar när tjänster av typen överlåtelse av upphovsrätter, reklamtjänster, konsulttjänster etc. som tillhandahålls från Sverige av en svensk näringsidkare skall anses tillhandahållna utomlands.
Slutligen företas en rättelse i 20 kap. 9 § när det gäller överklagande av beslut om anstånd och betalning av skatt.
Övergångsbestämmelser
Konstitutionsutskottet har bedömt att den process som föregår ikraftträdandet av Sveriges anslutning till EU kan komma att vara oavslutad när riksdagen tar ställning till förslaget till anslutningslag, och utskottet har därför föreslagit att anslutningslagen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
De lagförslag som är aktuella här är avsedda att träda i kraft den dag då Sveriges anslutning till EU träder i kraft. Av praktiska skäl bör ikraftträdandet av dessa lagar knytas till anslutningslagen. Utskottet har utformat ikraftträdandebestämmelserna i enlighet härmed.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande en anpassning till EG:s beskattningsordning
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 2. beträffande användning av registreringsnummer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk28 yrkande 4, 3. beträffande mervärdesskattebasen
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 4. beträffande sjuktransporter
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk25 yrkande 3 bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, res. 1 (m, c, fp, mp, kds) - delvis 5. beträffande gruppregistrering
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk25 yrkande 4, res. 2 (m, kds) 6. beträffande utrikes brev
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk22 yrkande 1 avslår proposition 1994/95:57 i denna del, 7. beträffande skatteplikten för terminalersättningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk22 yrkande 2, 8. beträffande korttidsupplåtelse av idrottslokaler
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk25 yrkande 2 och 1994/95:Sk24 yrkande 1 avslår proposition 1994/95:57 i denna del,
9. beträffande föreningar som driver idrottsanläggningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk24 yrkande 2, 10. beträffande utbildningar på företagsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk26, res. 3 (m) 11. beträffande utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk28 yrkande 3, res. 4 (v)
12. beträffande kostförmån på fartyg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk27, res. 5 (m)
13. beträffande vedbränsle
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk23 och 1994/95:Sk29 yrkande 2 bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 14. beträffande skattesatsen för serveringstjänster
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk25 yrkande 1, 1994/95:Sk28 yrkande 1 och 1994/95:Sk29 yrkande 1 bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, res. 6 (m, c, mp, kds) - delvis 15. beträffande skattesatsen för brevbefordran
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk28 yrkande 2 bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 16. beträffande dokumentation
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 17. beträffande kommunernas rätt till återbetalning
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 18. beträffande konkurrensneutralitet på det mervärdesskattefria området
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk25 yrkande 5, res. 7 (m, fp) 19. beträffande uthyrning av fastighet till kommun
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del, 20. beträffande skattefri försäljning på färjor
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk21 yrkande 1 bifaller proposition 1994/95:57 i denna del med den ändringen att skattefria köp upp till 800 kr kan ske utan begränsning till vissa varor,
21. beträffande Öresundstrafiken
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk21 yrkande 2,
res. 8 (m)
22. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1994/95:57 fogade förslagen till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med
dels den ändringen att 3 kap. 2 § utgår ur förslaget,
dels den ändringen att 3 kap. 3, 30 a och 30 c §§, 5 kap. 5, 7, 7 a, 8, 9 och 11 §§, 7 kap. 5 §, 8 kap. 9 §, 10 kap. 11 och 12 §§ och 20 kap. 9 § samt punkterna 1, 3, 6 och 7 av övergångsbestämmelserna till lagen erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap.
3 §
Undantaget enligt 2 § Undantaget enligt 2 § omfattar inte omfattar inte
1. upplåtelse eller 1. upplåtelse eller
överlåtelse av överlåtelse av
verksamhetstillbehör, verksamhetstillbehör utom i
fall som avses i 2 § andra
stycket,
2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,
3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,
4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,
6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,
7. upplåtelse av förvaringsboxar,
Regeringens förslag Utskottets förslag
8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
9. upplåtelse för djur 9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark, av byggnader eller mark, och
10. upplåtelse för 10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av tunnel samt upplåtelse av spåranläggning för spåranläggning för järnvägstrafik, och, järnvägstrafik.
11. sedvanliga korttidsupplåtelser av lokaler och anläggningar för idrottsutövning.
Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet. Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Skatteplikt föreligger dock inte för uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av kommunen för användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Vad som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.
Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid bostadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt.
I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i andra och tredje styckena.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap.
30 a §
Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas omsättning av varor som omsättning av varor som transporteras av säljaren transporteras av säljaren eller köparen eller för eller köparen eller för någonderas räkning någonderas räkning från Sverige till ett annat från Sverige till ett annat EG-land, om EG-land, om
1. köparen är 1. köparen är registrerad i ett EG-land som registrerad i ett annat skattskyldig till EG-land som skattskyldig till mervärdesskatt för mervärdesskatt för omsättning av varor eller omsättning av varor eller tjänster eller för tjänster eller för förvärv av varor, eller förvärv av varor, eller
2. varorna är 2. varorna är punktskattepliktiga och punktskattepliktiga och förvärvaren inte är förvärvaren inte är en privatperson. en privatperson.
Omsättning av nya transportmedel undantas enligt första stycket 1 från skatteplikt, även om köparen inte är registrerad till mervärdesskatt.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap.
30 c §
Från skatteplikt -- -- -- parfym, och
5. 0,25 liter luktvatten.
I övrigt gäller I övrigt gäller undantaget endast choklad- och undantaget starköl konfektyrvaror, kosmetiska (alkoholhalt som överstiger preparat, starköl 3,5 volymprocent), dock (alkoholhalt som överstiger högst 2 liter för varje 3,5 volymprocent), dock resenär samt andra varor högst 2 liter för varje än de som anges i andra resenär samt andra stycket under tobaksvaror än de som anges förutsättning att det i andra stycket under sammanlagda värdet av varor förutsättning att det av dessa slag som sammanlagda värdet av varor förvärvas under en och av dessa slag som samma resa uppgår till förvärvas under en och högst 800 kronor. Därvid samma resa uppgår till får en enskild varas högst 800 kronor. Därvid värde inte delas upp. får en enskild varas värde inte delas upp.
Regeringen får meddela inskränkningar i de i denna paragraf angivna undantagen för vissa flyg- eller fartygslinjer.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
5 §
En transporttjänst är omsatt inom landet, om den utförs i
Sverige. En transporttjänst som utförs i Sverige och i något
annat land skall dock anses i sin helhet omsatt utomlands, om
transporten sker direkt till eller från utlandet och inget annat
följer av 5 a § första stycket.
Befordran av brev till
utlandet i postverksamhet som
avses i 3 § postlagen
(1993:1684) skall anses som en
omsättning inom landet.
Förmedling av en Förmedling av en
transporttjänst enligt transporttjänst enligt
första stycket är omsatt första eller andra stycket
inom landet, om är omsatt inom landet, om
transporttjänsten är transporttjänsten är
omsatt inom landet och inget omsatt inom landet och inget
annat följer av 5 a § annat följer av 5 a §
andra stycket. andra stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
7 §
Tjänster som -- -- --
-- -- -- denna paragraf.
Tjänster som anges i andra
stycket skall anses omsatta
utomlands, om de
1. tillhandahålls en
förvärvare i ett annat
EG-land och förvärvaren
är en näringsidkare i
det landet,
2. tillhandahålls en
förvärvare i ett land
utanför EG, eller
3. tillhandahålls från
ett annat EG-land och
förvärvaren inte är
en näringsidkare här i
landet.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
7 a §
Andra Andra förmedlingstjänster förmedlingstjänster än sådana som anges i 4, än sådana som anges i 4, 5, 5 a, 6, 6 a och 7 §§ 5, 5 a, 6, 6 a och 7 §§ och som görs för och som görs för någon annans räkning i någon annans räkning i dennes namn är omsatta inom dennes namn är omsatta inom landet, om landet, om
1. den förmedlade 1. förmedlingstjänsten tjänsten företas i företas i Sverige och Sverige och förvärvet av förvärvet av förmedlingstjänsten inte förmedlingstjänsten inte har gjorts under angivande av har gjorts under angivande av ett registreringsnummer för ett registreringsnummer för köparen i ett annat köparen i ett annat EG-land, eller EG-land, eller
2. den förmedlade 2. förmedlingstjänsten tjänsten företas i ett företas i ett annat EG-land annat EG-land men köparen men köparen av av förmedlingstjänsten förmedlingstjänsten är registrerad till är registrerad till mervärdesskatt här i mervärdesskatt här i landet och han har landet och han har förvärvat förvärvat förmedlingstjänsten förmedlingstjänsten under angivande av under angivande av registreringsnumret. registreringsnumret.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
8 §
För det fall att någon För andra tjänster än
av 4--7 a §§ inte är sådana som anges i 4--6 a
tillämplig skall eller 7 a §§ eller
tjänster anses omsatta inom för det fall 7 § inte
landet, om de är tillämplig skall
tillhandahålls från ett omsättningen anses ha
fast driftställe eller gjorts inom landet, om
motsvarande i Sverige. I det tjänsterna
fall en sådan tjänst tillhandahålls från ett
inte tillhandahålls från fast driftställe eller
något fast driftställe motsvarande i Sverige. I det
eller motsvarande i Sverige fall en sådan tjänst
eller utomlands, är den inte tillhandahålls från
omsatt inom landet om den som något fast driftställe
tillhandahåller tjänsten eller motsvarande i Sverige
har fast adress eller normalt eller utomlands, är den
uppehåller sig i Sverige. omsatt inom landet om den som
tillhandahåller tjänsten
har fast adress eller normalt
uppehåller sig i Sverige.
Om en uthyrningstjänst som avser transportmedel eller transporthjälpmedel utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs uteslutande i Sverige, skall den anses omsatt inom landet även om den inte är det enligt första stycket. Om uthyrningstjänsten tillgodogörs uteslutande utanför landet, skall den inte anses omsatt inom landet även om den är det enligt första stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
9 §
En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller -- -- --
-- -- -- resa till en plats utanför EG.
Vid leverans av en vara inom
landet till en fysisk person
som är bosatt i Norge anses
omsättningen som en
omsättning utomlands endast
om
1. leveransen avser en vara
eller en grupp av varor som
normalt utgör en helhet och
ersättningen utgör minst
1 000 kronor efter avdrag
för skatt enligt denna lag
som hänför sig till
ersättningen och
2. säljaren kan visa att
köparen i nära
anslutning till leveransen
fört in varan eller varorna
till Norge och därvid
enligt tullräkning eller
liknande handling betalat
skatt motsvarande skatt enligt
denna lag.
Om en vara levereras för
försäljning från
kiosk eller liknande
försäljningsställe
ombord på fartyg på
linjer mellan Sverige och
Norge och leveransen görs i
en frihamn eller till
fartyget, gäller första
stycket endast om varan
består av spritdrycker,
vin, starköl, öl,
tobaksvaror, parfymer,
kosmetiska preparat,
toalettmedel eller choklad-
eller konfektyrvaror.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
11 §
En omsättning av tjänster enligt någon av 4--8 §§ anses som omsättning utomlands då det är fråga om:
1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,
2. lastning, lossning eller 2 a. lastning, lossning eller andra tjänster i andra tjänster i godsterminal-, hamn- eller godsterminal-, hamn- eller flygplatsverksamhet, om flygplatsverksamhet, om tjänsterna avser varor tjänsterna avser varor från eller till utlandet, från eller till utlandet,
2 b. transport eller annan
tjänst inom landet som
avser varor som en speditör
eller fraktförare
tillhandahåller en
utländsk uppdragsgivare i
ett land utanför EG i
samband med import eller
export av varan.
3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna förts in i landet endast för tjänsten i fråga för att därefter föras ut ur landet till en plats utanför EG,
4. reparation av varor åt en utländsk företagare, som inte är skattskyldig för omsättningen, och reparationen görs inom ramen för garantiåtaganden som denne gjort,
5. upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och ett annat land, och
6. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses som en omsättning utanför EG antingen enligt 1 § första stycket eller enligt förevarande paragraf eller 9 §.
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 kap.
5 §
Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i 2 kap. 7 eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av
1. de nedlagda kostnaderna,
2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, samt
3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.
Vid uttag av tjänster som avses i 2 kap. 8 § utgörs beskattningsunderlaget, om den skattskyldige begär det, i stället av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som grundas på dessa kostnader.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Vid uttag för
försäljning från
kiosk eller liknande
försäljningsställe
ombord på fartyg på
linjer mellan Sverige och
Norge av andra varor än
sådana som uppräknas i 5
kap. 9 § tredje stycket
utgörs
beskattningsunderlaget av
inköpsvärdet.
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 kap.
9 §
Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till
1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,
2. utgifter för 2. utgifter för representation och liknande representation och liknande ändamål för vilka den ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid att göra avdrag vid inkomsttaxeringen enligt punkt inkomsttaxeringen enligt punkt 1 tredje stycket av 1 tredje stycket av anvisningarna till 20 § anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370), eller (1928:370),
3. förvärv av varor
för försäljning
från fartyg i de fall som
avses i 5 kap. 9 § tredje
stycket, eller
3. kostnader vid uttag av 4. kostnader vid uttag av tjänst där tjänst där beskattningsunderlaget beskattningsunderlaget beräknats enligt 7 kap. 5 beräknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket. § andra stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 kap.
11 §
Den som i en yrkesmässig Den som i en yrkesmässig
verksamhet som bedrivs här verksamhet som bedrivs här
i landet omsätter varor i landet omsätter varor
eller tjänster inom landet eller tjänster inom landet
har rätt till har rätt till
återbetalning av återbetalning av
ingående skatt för ingående skatt för
vilken han saknar rätt till vilken han saknar rätt till
avdrag enligt 8 kap. på avdrag enligt 8 kap. på
grund av att omsättningen grund av att omsättningen
är undantagen från är undantagen från
skatteplikt enligt 3 kap. 9 skatteplikt enligt 3 kap. 9
§ utom tredje stycket 2, 10 § utom tredje stycket 2, 10
§, 12 §, 19 § §, 12 §, 19 §
första stycket 2, 21 §, första stycket 2, 21 §,
22 §, 23 § 1, 2, 4 eller 22 §, 23 § 1, 2, 4 eller
8, 30 a § eller 30 e §. 8, 30 a §, 30 c § eller
30 e §.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Rätten till Rätten till återbetalning av återbetalning av ingående skatt ingående skatt hänförlig till sådan hänförlig till sådan omsättning som avses i 3 omsättning som avses i 3 kap. 9 § utom tredje kap. 9 § utom tredje stycket 2 samt 23 § 1, stycket 2, 10 § samt 23 gäller endast under § 1, gäller endast under förutsättning att den förutsättning att den som förvärvar varan som förvärvar varan eller tjänsten inte eller tjänsten inte bedriver verksamhet inom EG bedriver verksamhet inom EG eller att tjänsten har eller att tjänsten har direkt samband med varor som direkt samband med varor som exporteras till ett land som exporteras till ett land som inte är medlem i EG. inte är medlem i EG.
Rätt till återbetalning
föreligger också för
ingående skatt som
hänför sig till
tjänster som skall anses
omsatta i ett annat EG-land.
Rätten till
återbetalning gäller
under förutsättning att
omsättningen är
skattepliktig eller undantagen
från skatteplikt enligt 3
kap. 19 § första stycket
2, 21 §, 22 § eller 30 e
§.
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 kap.
12 §
Den som omsätter varor Den som omsätter varor eller tjänster genom export eller tjänster genom export har rätt till har rätt till återbetalning av återbetalning av ingående skatt för ingående skatt för vilken han saknar rätt till vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på avdrag enligt 8 kap. på grund av att omsättningen grund av att omsättningen sker utanför EG. Rätten sker utanför EG. Rätten till återbetalning till återbetalning gäller under gäller under förutsättning att förutsättning att omsättningen är omsättningen är skattepliktig eller undantagen skattepliktig eller undantagen från skatteplikt enligt 3 från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom tredje kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 §, 12 §, stycket 2, 10 §, 12 §, 19 § första stycket 2, 19 § första stycket 2, 21 §, 23 § 1, 2 eller 4, 21 §, 23 § 1, 2 eller 4, 30 a § eller 30 e §. 30 c § eller 30 e §.
Rätt till -- -- --
-- -- -- eller luftfartyg.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
20 kap.
9 §1
Bestämmelserna i 6 kap. 10--24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller för mål enligt 1 §.
Länsrättens beslut med Överklagande av
anledning av överklagande länsrättens beslut om
av beslut om anstånd med anstånd med att lämna
att lämna deklaration eller deklaration eller betala skatt
betala skatt får inte får prövas av
överklagas. kammarrätten endast om den
har meddelat
prövningstillstånd.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Punkt 1 av övergångsbestämmelserna)
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)
med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen.
1 Senaste lydelse 1994:498
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Punkt 3 av övergångsbestämmelserna)
3. För gemenskapsvaror som 3. För gemenskapsvaror som
den 1 januari 1995 finns på vid tidpunkten för den nya
tullupplag, tullager eller i lagens ikraftträdande finns
frihamn eller som är på tullupplag, tullager
föremål för eller i frihamn eller som
temporär införsel eller är föremål för
transitering i Sverige skall, temporär införsel eller
när varorna kommer i fri transitering i Sverige skall,
omsättning, utgående när varorna kommer i fri
skatt tas ut för omsättning, utgående
införseln i den ordning som skatt tas ut för
gäller för tull. införseln i den ordning som
gäller för tull.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Punkterna 6 och 7 av övergångsbestämmelserna)
6. Skyldighet att betala skatt för omsättning av sådan tjänst som avses i 3 kap. 3 § 11 föreligger inte om ersättning för tjänsten mottagits före ikraftträdandet.
Regeringens förslag Utskottets förslag
7. Bestämmelserna om 6. Bestämmelserna om återföring i 9 kap. 5 återföring i 9 kap. 5 § första stycket § första stycket gäller inte i de fall gäller inte i de fall skatteplikt för uthyrningen skatteplikt för uthyrningen inte längre föreligger inte längre föreligger på grund av de nya på grund av de nya bestämmelserna i 3 kap. 3 bestämmelserna i 3 kap. 3 § andra stycket tredje § andra stycket tredje meningen. Om avtal om sådan meningen. Om avtal om sådan uthyrning träffats den 1 uthyrning träffats den 1 november 1994 eller senare november 1994 eller senare skall dock avdragen skall dock avdragen ingående skatt ingående skatt återföras. På återföras. På ansökan av en ansökan av en fastighetsägare som före fastighetsägare som före denna tidpunkt medgivits denna tidpunkt medgivits skattskyldighet för skattskyldighet för sådan uthyrning får sådan uthyrning får skattemyndigheten besluta att skattemyndigheten besluta att uthyrning skall vara uthyrning skall vara skattepliktig även efter skattepliktig även efter ikraftträdandet. I ikraftträdandet. I sådana fall gäller de sådana fall gäller de allmänna bestämmelserna allmänna bestämmelserna i 9 kap. i fråga om i 9 kap. i fråga om uthyrningen. uthyrningen.
dels den ändring av
ingressen till lagförslaget
som föranleds härav,
2. lag om kommuners och
landstings hantering av
mervärdesskatten för
år 1995, med den
ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelserna)
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995, då samtidigt med lagen (1994:000)
lagen (1990:578) om med anledning av Sveriges
särskilt bidrag till anslutning till Europeiska
kommuner m.fl. skall unionen. Genom lagen
upphöra att gälla. upphävs lagen (1990:578) om
särskilt bidrag till
kommuner m.fl.
2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i gäller fortfarande i
fråga om särskilt bidrag fråga om särskilt bidrag
för år 1994. för tiden fram till den nya
lagens ikraftträdande.
res. 1 (m, c, fp, mp, kds) - delvis res. 6 (m, c, mp, kds) - delvis
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 13 december 1994
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds).
Reservationer
1. Sjuktransporter (mom. 4 och 22)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande
Regeringens förslag om skattefrihet för sjuktransporter medför en kostnadsökning för de berörda företagen eftersom de förlorar möjligheten att lyfta ingående skatt på löpande utgifter och investeringar. Ett stort antal företag, i stor utsträckning belägna i glesbygd, riskerar att inte kunna fortsätta sin verksamhet. Deras ekonomiska situation kan försämras eftersom de är bundna av långsiktiga avtal och det kan vara svårt att förhandla om dessa.
Vid investeringar inträder en kraftig fördyring eftersom mervärdesskatten blir en kostnad för dessa företag. Kostnaden för att investera i ett fordon stiger över en natt med 25 %. Det är i och för sig riktigt att kommunerna och landstingen uppbär ett bidrag från staten som är avsett att utgöra en kompensation för ambulansföretagens kostnad för ingående mervärdesskatt, men bidraget beräknas schablonmässigt, och det är osäkert om kommunerna kommer att förhandla om avtalen. Hela den likviditetspåkänning som följer av den fördyrade investeringen måste dock bäras av företagen själva.
Behandlingen av investeringar hos dessa företag innebär också en kraftig stimulans att föra över ambulansföretagens verksamhet i kommunal regi. I stället för ett schabloniserat bidrag som inte täcker hela investeringskostnaden erhålls då ett omedelbart momsavlyft. Det är inte heller omöjligt att låta kommunen ta ansvaret för investeringen och samtidigt lämna den löpande verksamheten kvar i ett fristående företag. På detta sätt uppnås både momsavlyft på investeringen och statsbidrag för kostnaden för att tillhandahålla tjänsten. Sammanfattningsvis uppkommer en betydande konkurrenssnedvridning som leder till olika former av skatteplanering.
En ytterligare komplikation för dessa företag är att kommunernas och landstingens hantering av mervärdesskatten är föremål för överväganden inom regeringskansliet och att nya regler kan komma att gälla fr.o.m. den 1 januari 1996.
Vi anser att anpassningen till EG:s regler på denna punkt bör kunna anstå till dess frågan om kommunernas och landstingens hantering av mervärdesskatten fått sin lösning och tillstyrker därför motion Sk25 yrkande 3 och avstyrker propositionen i denna del.
dels vid moment 4 och moment 22 hemställt 4. beträffande sjuktransporter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 3 avslår proposition 1994/95:57 i denna del, 22. beträffande lagförslagen såvitt avser sjuktransporter att riksdagen till följd av vad ovan hemställts gör den ändringen i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) att 3 kap. 5 § utgår ur förslaget.
2. Gruppregistrering (mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande
Regeringen hänvisar i propositionen till statsfinansiella skäl för att inte i nuläget genomföra förslaget om gruppregistrering av företag inom den finansiella sektorn. Sedan regering och riksdag senast behandlade denna fråga och av statsfinansiella skäl avvisade densamma har det hänt en del.
För det första visar nya beräkningar, som redovisats av Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen, att skattebortfallet uppgår till ca 45 miljoner kronor. Det är betydligt lägre än vad som tidigare redovisats.
För det andra har våra nordiska grannländer, Finland och Danmark, kompletterat sin mervärdesskattelagstiftning med gruppregistrering. Det betyder att konkurrensförmågan gentemot omvärlden ytterligare försämrats. I syfte att skapa konkurrensneutralitet på det internationella planet och för att undvika destruktiv skatteplanering bör regeringen snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag om införande av gruppregistrering av företag inom ifrågavarande sektor. dels vid moment 5 hemställt 5. beträffande gruppregistrering att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
3. Utbildningar på företagsområdet (mom. 10)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Nils Fredrik Aurelius (alla m) har
dels anfört följande
Det är viktigt att den förändring som nu övervägs när det gäller skatteplikten på utbildningsområdet tar hänsyn till att utbildare som vänder sig till företag får bli mervärdesskattepliktiga så att kumulativa effekter och konkurrenssnedvridningar mot andra länder undviks. Detta gäller t.ex. olika typer av företagsutbildningar.
SAS tillhandahåller genom SAS Flight Academy AB utbildnings- och träningstjänster avseende främst piloter och kabinpersonal för en årlig omsättning på ca 400 miljoner kronor. Verksamheten hänförs enligt nuvarande regler till skattefri utbildningstjänst, och bolaget går härigenom miste om möjligheten att lyfta av ingående skatt.
Enligt uppgift är motsvarande verksamhet i EU:s medlemsländer, oavsett om den bedrivs i statlig eller privat regi, mervärdesskattepliktig. I Danmark är således ifrågavarande verksamhet skattepliktig. Det betyder att en i Danmark bedriven utbildnings- och träningsverksamhet drabbas av lägre kostander för mervärdesskatt och på så sätt får konkurrensfördelar i förhållande till en i Sverige bedriven verksamhet.
För att undvika att SAS utbildning drabbas av kumulativa effekter och därmed av konkurrensskäl tvingas flytta utomlands bör regeringen ta hänsyn till detta förhållande i samband med utformningen av skattepliktens omfattning på utbildningsområdet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande utbildningar på företagsområdet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk26 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
4. Utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet (mom. 11)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande
Enligt Vänsterpartiets mening talar starka skäl för att största möjliga omsorg läggs ner vid utformningen av de mervärdesskatteregler som skall gälla för utbildning, kultur, sport och idrott samt ideella föreningar med anledning av Sveriges anslutning till EU. Detta för att undvika en överdriven och alltför snabb anpassning, som kan få negativa konsekvenser för Sverige.
Med anledning av de överväganden som pågår inom regeringskansliet i dessa frågor bör riksdagen som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk28 yrkande 3.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk28 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
5. Kostförmån på fartyg (mom. 12)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Nils Fredrik Aurelius (alla m) har
dels anfört följande Svenskflaggade fartyg i inrikes fart skall enligt gällande regler uttagsbeskattas avseende värdet av den kost som de ombordanställda erhåller. Detta leder till en mycket stor administrativ belastning för de rederier som bedriver kustfart. Det finns fartyg som under samma vecka besöker utrikeshamnar och däremellan går på inrikes fart. Redovisning skall då lämnas för respektive resa vilket skapar administrativa problem. Skatteplikten innebär också att de svenskflaggade fartygen hamnar i en sämre konkurrenssituation än de utländska fartyg som tillåts bedriva svensk inrikes fart. Dessa fartyg är nämligen inte föremål för motsvarande uttagsbeskattning. Med hänsyn härtill bör det vara ett mål att denna uttagsbeskattning slopas. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels vid moment 12 hemställt 12. beträffande kostförmån på fartyg att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk27 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
6. Skattesatsen för serveringstjänster (mom. 14 och 22)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds) och Nils Fredrik Aurelius (m) har
dels anfört följande
Det är anmärkningsvärt att regeringen inte beaktar att det pågår en diskussion i EU om att kunna differentiera skattesatsen på tjänster. Det är därför enligt vår mening viktigt att harmoniseringen med EU:s regler sker på ett sådant sätt att vi inte försämrar möjligheten för oss att utnyttja en reducerad skattesats för tjänsteproduktion.
Med anledning härav motsätter vi oss höjningen av mervärdesskatten på serveringstjänster. Det är enligt vår uppfattning viktigt att inte redan nu ge en signal om att vi accepterar normalskattesats för dessa tjänster. Eftersom vissa medlemsländer har en reducerad skattesats för serveringstjänster är det ett ytterligare skäl att avvakta med denna del av harmoniseringen.
Den statsfinansiella effekten av att i nuvarande läge avstå från denna skattehöjning är ytterst marginell, kanske t.o.m. positiv. En skattehöjning leder till sämre lönsamhet för branschen. Näringens möjligheter att höja priserna är för närvarande synnerligen begränsade. De drabbas också av höjda arbetsgivaravgifter samt kostnadshöjningar för lokal hyror till följd av den regeringen aviserade fastighetsskatten på lokaler. Den redan höga arbetslösheten inom branschen riskerar därmed också att öka.
Med det anförda avstyrker vi förslaget om höjd skatt på serveringstjänster.
dels vid moment 14 och moment 22 hemställt
14. beträffande skattesatsen för serveringstjänster att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk25 yrkande 1, 1994/95:Sk28 yrkande 1 och 1994/95:Sk29 yrkande 1 avslår proposition 1994/95:57 i denna del,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser serveringstjänster att riksdagen till följd av vad ovan hemställts gör den ändringen i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) att 7 kap. 1 § får följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas förslag
7 kap.
1 §
Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av
beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller
tredje stycket.
Skatten tas ut med 21 procent Skatten tas ut med 21 procent
av beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget
för omsättning, för serveringstjänster
gemenskapsinternt samt för omsättning,
förvärv och import av gemenskapsinternt
sådana livsmedel och förvärv och import av
livsmedelstillsatser som avses sådana livsmedel och
i 1 § livsmedelslagen livsmedelstillsatser som avses
(1971:511) med undantag för i 1 § livsmedelslagen
(1971:511) med undantag för
a) vatten från -- -- -- -- -- -- i skidliftar.
7. Konkurrensneutralitet på det mervärdesskattefria området (mom. 18)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande
Kommuner och landsting har i princip möjlighet att lyfta av ingående skatt även på de områden som är undantagna från mervärdesskatt. På detta sätt jämställs kommunernas egenregiverksamhet med alternativet upphandling när det gäller inköp av skattepliktiga tjänster för verksamheten. För att få en motsvarande effekt vid inköp av mervärdesskattefria tjänster avseende vård, omsorg och utbildning har ett särskilt statsbidrag införts. Detta gör det möjligt för kommunerna att erbjuda villkor som kompenserar företagaren för det faktum att denne inte kan lyfta av ingående mervärdesskatt. Även i dessa fall blir på detta sätt egenregiverksamhet likställd med upphandling.
Ordningen med en generell möjlighet att lyfta av ingående skatt och ett särskilt bidrag vid inköp av mervärdesskattefria tjänster har visat sig leda till problem. Bidraget bestäms efter schablon och det är osäkert i vilken mån kommunerna verkligen låter bidraget slå igenom vid förhandlingar med olika entreprenörer. Det statliga bidraget ger därför inte någon fullständig konkurrensneutralitet.
De kraftigaste problemen uppträder emellertid vid investeringar. I skattefria verksamheter utgör mervärdesskatten en kostnad och investeringar kostar därför 25 % mer än om skatteplikt förelegat. Mot detta skall ställas alternativet att kommunen i stället driver verksamheten i egen regi. Då kan skatten på investeringar lyftas av direkt. Denna olikhet i behandlingen av investeringar gör att den nuvarande ordningen ger en kraftig stimulans för kommunerna att ta över verksamheter på skattefria områden. Det finns också möjligheter att skatteplanera. Kommunen kan välja att assistera företagaren med investeringen men låta den löpande verksamheten ligga kvar. På detta sätt kan mervärdesskatten på investeringen lyftas av direkt samtidigt som bidrag erhålls för mervärdesskattekostnaden i den löpande verksamheten. Här uppkommer således både en stimulans för kommunerna att gå över till egenregiverksamhet och möjligheter till skatteplanering.
Av propositionen framgår att regeringen kommer att överväga hur en ny ordning för kommunernas och landstingens hantering av mervärdesskatten skall utformas. Vi vill poängtera vikten av att de nya reglerna utformas på sådant sätt att nuvarande snedvridning av konkurrensen mellan privat och offentlig verksamhet elimineras.
Ett liknade konkurrensneutralitetsproblem föreligger på idrottsområdet och övriga skattefria områden och har sin grund i att de ideella föreningarna är mervärdesskattefria och därför kan upplåta lokaler och anläggningar skattefritt under det att andra företag som erbjuder samma tjänster måste ta ut mervärdesskatt.
Dessa problem har lösts genom ett generellt undantag för idrottsområdet. Även om regeringens förslag att slopa detta undantag har avstyrkts av utskottet framgår det av propositionen att regeringen har för avsikt att återkomma med ett nytt förslag beträffande idrottsområdet. Också på detta område gör sig problemen kring kommunernas rätt till avlyft av mervärdesskatt gällande. Kommunerna kan här erbjuda sig att gå in under ett investeringsskede, och uppbyggnaden kan då ske utan mervärdesskattebelastning. Härefter sköts verksamheten av en skattebefriad förening. Även vid utformningen av detta förslag är det därför viktigt att behovet av konkurrensneutralitet beaktas.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande konkurrensneutralitet på det mervärdesskattefria området att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
8. Öresundstrafiken (mom. 21)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Nils Fredrik Aurelius (alla m) har
dels anfört följande
Även om det kan vara befogat med vissa inskränkningar i den skattefria försäljningen för s.k. korta rutter, finns det anledning att göra en översyn av Lex Öresund och därvid överväga om den nuvarande mycket begränsade skattefria försäljningen kan kompletteras med vissa ytterligare varor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels vid moment 21 hemställt 21. beträffande Öresundstrafiken att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk21 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden 1. Användning av registreringsnummer (mom. 2)
Lars Bäckström (v) har anfört:
För mindre företag är det viktigt att de har tillgång till ett registreringsnummer för mervärdesskatt. Detta efterfrågas av uppdragsgivare, och diskussion kan uppstå om företagets status om ett registreringsnummer inte kan anges.
Den omläggning som genomförs med anledning av Sveriges anslutning till EU gör att de mindre företagen får en utvidgad möjlighet att använda sig av sina ordinarie registreringsnummer som om de vore intagna i det särskilda mervärdesskatteregistret. De nya kontrollrutiner som byggs upp gör inte heller någon skillnad på de bägge typerna av registrering. Situationen för de mindre företagen har därför förbättrats.
En viss osäkerhet återstår dock. De nya kontrollrutinerna måste också användas i dessa fall. För att detta skall ske krävs att det går ut tillräcklig information till skattemyndigheterna om att även svenska registreringsnummer skall kontrolleras i den nya rutinen. Vidare kvarstår problemet för vissa grupper av nystartade företag som av olika anledning inte vill eller kan ansöka om F-skattebevis och därför inte har någon notering i det allmänna registret om att de redovisar mervärdesskatt.
Med hänsyn till att de mindre företagens möjligheter att använda sig av mervärdesskatteregistreringsnummer på samma villkor som större företag kan väntas bli väsentligt förbättrade med de nya reglerna har vi inte något yrkande i detta ärende.
Vi följer dock frågan och återkommer vid behov med nya yrkanden.
2. Utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet (mom. 11) Michael Stjernström (kds) har anfört:
I samband med medlemskapet i EU skall den svenska mervärdesskattelagstiftningen anpassas till EG-direktiven. En del av dessa förändringar tas upp i proposition 1994/95:57, medan regeringen avser att återkomma med förslag i andra momsfrågor under våren.
En ännu så länge oklar fråga är hur ideella föreningar skall behandlas i framtiden i momshänseende. För ideella föreningar som bedriver second hand-verksamhet, loppmarknader etc. där verksamheten är beroende av skänkta varor och där överskottet går till nödlidande på olika håll i vår värld skulle en momsplikt innebära stora avbräck och upplevas djupt orättvis. De frivilliga biståndsinsatserna kommer att minska om moms införs. Detta vore olyckligt i en tid då behoven är mycket stora.
I olika sammanhang har poängterats värdet av frivilliga och ideella insatser för att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor och ta vara på människors vilja och praktiska möjligheter att verkligen göra insatser.
Second hand-försäljning med ideella syften är inte enbart en svensk företeelse. I England har flera organisationer en omfattande verksamhet utan att man i England tar ut moms på verksamheten. Mot denna bakgrund borde även Sverige kunna göra ett undantag. En annan viktig aspekt är återvinning, dvs. att möbler, kläder och andra prylar som människor skulle slängt på en soptipp nu kan användas ytterligare under många år.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag angående skattepliktens omfång på utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig verksamhet. Det är min uppfattning att skatteplikten ej ska omfatta secondhand-försäljning där överskottet går till ideella ändamål.
3. Skattesatsen för serveringstjänster och brevbefordran (mom. 14 och 15)
Lars Bäckström (v) har anfört:
Förslaget om höjda skattesatser för serveringstjänster och brevbefordran utgör en del av regeringens förslag till finansiering av medlemsavgiften i EU. Det är enligt Vänsterpartiets mening viktigt att medlemskapet i EU finansieras fullt ut. Alternativet är ett ökat budgetunderskott alternativt risk för ytterligare neddragningar inom väsentliga välfärdsprogram.
Efter samtal och förhandlingar har en överenskommelse träffats mellan Vänsterpartiet och regeringen om hur kostnaderna för det svenska medlemskapet i EU skall finansieras.
Överenskommelsen innebär bland annat att Vänsterpartiet har fått gehör för kraven på en rimligt fördelningspolitiskt rättvis och miljöinriktad finansiering av det svenska medlemskapet i EU. Vänsterpartiet noterar med tillfredsställelse att det har varit möjligt att bilda majoritetet för att ta ut fastighetsskatt på industrifastigheter. Detta är ett krav som vänsterpartiet drivit under mycket lång tid. Vänsterpartiet ser det också som ett framsteg att lokalhyreshus åter beläggs med fastighetsskatt. På miljöområdet har enighet nåtts mellan regeringen och Vänsterpartiet om ett flertal skatteskärpningar med positiv miljöprofil. Viktigast bland dessa är skärpningarna av industrins koldioxidskatt och de höjda skatterna på kärnkraftsel och äldre vattenkraft.
I överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen ingår att Vänsterpartiet skall godta höjningen av mervärdesskattesatsen för serveringstjänster och brevbefordran. I sak är Vänsterpartiet mycket tveksamma till dessa höjningar. Som ett led i överenskommelsen kring finansieringen av medlemskapet i EU har Vänsterpartiet dock accepterat denna del av regeringens förslag till finansiering. Vänsterpartiet vidhåller dock uppfattningen att det är önskvärt att skapa finansiellt utrymme för en sänkning av momsen på sysselsättningsintensiva tjänster som t.ex. serveringstjänster.
Med hänvisning till det anförda har jag inte något yrkande under dessa båda moment.