Mervärdeskatt (Betänkande 1988/89:SkU24 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande
1988/89 :SkU24

Mervärdeskatt

1988/89

SkU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vissa under den allmänna motionstiden
väckta motioner om mervärdeskatt. Det gäller mervärdeskatt vid offentlig
egenregiverksamhet och entreprenader, mervärdeskatt på datatjänster,
mervärdeskatt på kulturföremål och mervärdeskatt för turister. Utskottet
avstyrker samtliga motioner.

Reservationer har avgivits av m-ledamöterna beträffande de tre förstnämnda
frågorna. Dessutom har särskilda yttranden avgivits av fp- och
c-ledamöterna beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet
och entreprenader, av fp-ledamöterna i fråga om mervärdeskatt på datatjänster
och av m-ledamöterna och fp-ledamöterna var för sig beträffande
mervärdeskatt för turister.

Motionerna

1988/89:Sk605 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
mervärdeskatteregler vid entreprenader.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi501.

1988/89:Sk610 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om momsbreddningens
effekter på turistnäringen.

1988/89:Sk613 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till undantagande från moms vid
införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om utförsel av
kulturföremål.

1988/89:Sk621 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av reglerna för mervärdeskatt för
offentlig myndighet och statliga företag så att den fria konkurrensen mellan
privat och offentlig verksamhet inte hindras.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi502.

1988/89:Sk632 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen om mervärdeskatt så att

1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 24

konkurrensneutralitet skapas mellan offentlig egenregiverksamhet och extern
upphandling.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N254.

1988/89:Sk654 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om moms-neutralitet för kommunal verksamhet i entreprenadform.

1988/89:Sk694 av Lars De Geer m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys av en
restitution på moms vid internationell turism i Sverige.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr521.

Gällande ordning m. m.

Mervärdeskatten är en allmän konsumtionsskatt som infördes den 1 januari
1969 genom lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML). Mervärdeskatten
skall betalas vid all yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor och
tjänster inom landet. Företagen betalar och redovisar skatten till staten i
mervärdeskattedeklarationer. Länsskattemyndigheterna är beskattningsmyndigheter
för omsättning inom landet och vid export. Tullverket är
beskattningsmyndighet vid import.

Den som inom landet eller genom export yrkesmässigt omsätter skattepliktiga
eller s.k. kvalificerat undantagna varor och tjänster är skattskyldig.
Mervärdeskatten tas ut i varje led i tillverknings- och distributionskedjan.

Skatteplikten för varor är i det närmaste generell. Endast varor som
särskilt anges i ML är undantagna från skatteplikt. Tjänster är däremot
skattepliktiga endast om de har räknats upp i ML. Ett stort antal tjänster
omfattas av skatteplikten, bl.a. olika arbeten på mark och byggnader.
Tjänster av personlig natur har genomgående lämnats utanför beskattningsområdet.

Skattesatsen är fr.o.m. den 1 januari 1983 19 %. Detta motsvarar ett
pålägg med 23,46 %. I vissa fall utgår skatt med endast 60 % eller 20 % av
vederlaget. Statens inkomster av mervärdeskatt har för budgetåret 1989/90
beräknats till 92,6 miljarder kronor.

I samband med en utvidgning av mervärdeskatten till att omfatta vissa
datatjänster (prop. 1985/86:47, SkU 17) redovisades i propositionen att vissa
databolag, som tillhandahöll datatjänster åt sina ägare, redan tidigare
undantagits från beskattning genom särskilda regeringsbeslut i enskilda fall.
Sådana medgivanden hade lämnats till bl.a. SPADAB, Kommundata AB,
Lantbruksdata AB och Norrdata AB. Dessa gamla medgivanden skulle
enligt föredragande statsrådet fortsätta att gälla.

I den offentliga verksamheten finns ofta en valmöjlighet mellan att bedriva
en viss verksamhet i egen regi eller att anlita enskilda leverantörer eller
uppdragstagare. Under förutsättning att upphandlingen avser skattepliktiga
varor eller tjänster skall en anlitad näringsidkare redovisa utgående skatt
som beräknas på vederlaget. Om upphandlingen avser en tjänsteprestation
som skall beskattas enligt 60-regeln eller 20-regeln och den som utför tjänsten
även tillhandahåller material gäller samma skattesats även för materialet.

1988/89 :SkU24

Det mervärde som skapas i den offentliga egenregiverksamheten tas däremot 1988/89:SkU24
inte upp till beskattning, men på insatt material skall full skatt betalas.

Följaktligen kan det uppkomma en skillnad i faktisk skattebelastning om
staten eller vederbörande kommun väljer att tillgodose ett visst behov genom
att anlita skattskyldiga näringsidkare eller genom utförande i egen regi.

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05), som haft i uppdrag att verkställa
en teknisk översyn av mervärdeskatten, lämnade hösten 1987 sitt slutbetänkande
(SOU 1987:45) Översyn av mervärdeskatten Del XI Mervärdeskatten
och den offentliga sektorn, skattskyldighet för film- och videoproduktion m.
m. De förslag om skattens tillämpning för offentlig verksamhet som lagts
fram i betänkandet går i huvudsak ut på att kommunerna skall få en möjlighet
att räkna i egen regi bedriven byggnads- och anläggningsverksamhet som
yrkesmässig. Förslaget har dock inte lett till lagstiftning emedan mervärdeskatten
blivit föremål för förnyat utredningsarbete.

Redan under sommaren samma år tillsatte regeringen nämligen kommittén
(Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens
omfattning och utformning (KIS). Kommittén (dir. 1987:30) skall först och
främst göra en förutsättningslös översyn av mervärdeskattens omfattning och
- med huvudinriktniningen att göra mervärdeskatten så långt som möjligt
generellt tillämpbar och konkurrensneutral i fråga om varor och tjänster -undersöka positiva och negativa verkningar av en generell varu- och
tjänstebeskattning och lämna förslag till hur en mervärdeskatt med breddad
bas tekniskt bör utformas. Vidare skall kommittén bedöma möjligheterna till
och effekterna av slopade reduceringsregler. Översynen skall också omfatta
en genomgång och en bedömning av behoven, lämpligheten och de
konstitutionella förutsättningarna för de bemyndiganden som nu finns i ML.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under maj 1989.

Mot bakgrund av bl.a. det pågående utredningsarbetet inom KIS avstyrkte
utskottet i april 1988 motionsyrkanden om bl.a. ändringar av beskattningsreglerna
vid offentlig egenregiverksamhet och entreprenader, mervärdeskatten
på datatjänster och mervärdeskatten på kulturföremål. Riksdagen biföll
utskottets betänkande (SkU 1987/88:29).

Utskottet

Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader

I motion Sk621 av Lars Tobisson m.fl. (m) begärs - med hänvisning till
motion Fi502 - bl.a. en ändring av mervärdeskattereglerna så att den fria
konkurrensen mellan privata företag och offentlig verksamhet inte hindras.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) föreslår i motion Sk605 - med hänvisning till
motion Fi501 - bl.a. att riksdagen uttalar att mervärdeskattereglerna bör
utformas så att de inte påverkar valet mellan ett arbete i egenregi och
entreprenad. Syftet är detsamma med motion Sk632 som också är en
partimotion från fp och i vilken man hänvisar till motion N254. Även Bertil
Persson (m) efterlyser i motion Sk654 förslag med denna inriktning.

Utskottet har tidigare riktat uppmärksamheten på att mervärdeskattereg- 3

1* Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 24

lema kan utgöra en konkurrenssnedvridande faktor inom vissa kommunala 1988/89:SkU24
verksamheter i valet mellan arbete i egen regi och upphandling. Utskottet
har därvid betonat den betydelse reduceringsreglerna har i detta sammanhang,
särskilt inom byggnads- och anläggningsområdet. Inte sällan händer
det att den s.k. 20-procentsregeln, som i princip gäller för anläggningsentreprenader,
ger en högre skattebelastning på egenregiverksamhet än på
upphandling, eftersom kommunen måste betala full skatt på den åtgångna
materielen. Om däremot en upphandling medför att en anlitad skattskyldigs
fakturerade utgående skatt överstiger den ingående, vilket ofta kan vara
fallet om materialinsatsen är låg, kan ett utförande i egen regi visa sig
skattemässigt fördelaktig i jämförelse med en upphandling.

Med hänsyn till att KIS har i uppdrag att bl. a. bedöma möjligheterna till
och effekterna av slopade reduceringsregler har utskottet tidigare ansett att
resultatet av kommitténs arbete bör avvaktas innan ställning tas till vilka
åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma en bättre neutralitet inom
mervärdeskattesystemet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
därför samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Mervärdeskatt på datatjänster

I motion Sk605 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs - med hänvisning till
motion Fi501 - bl.a. förslag till ändring av mervärdeskattereglerna så att
offentligt ägda företag som t.ex. Kommundata AB inte särbehandlas vid köp
av datatjänster. Även Lars Tobisson m.fl. (m) kräver i motion Sk621 - med
hänvisning till motion Fi502 - bl.a. att den enligt deras uppfattning rådande
bristen på konkurrensneutralitet inom denna sektor avhjälps.

Utskottet vill erinra om att vissa små juridiska personer, t.ex. små
kommuner och små sparbanker, som gått samman om en gemensam
organisation för datatjänster, sedan länge åtnjutit skattefrihet för datatjänster.
Dessa medgivanden, som bygger på att dessa små kommuner etc. inte
skall hamna i sämre läge än de stora som själva kan utföra datatjänsterna i
egen regi, bestod även när mervärdeskatten på dataområdet utvidgades
våren 1986 (prop. 1985/86:47, SkU 17). Det framhölls dock i den proposition
som låg till grund för lagändringarna att undantagen på sikt borde försvinna.

I KIS uppdrag ingår också att undersöka förutsättningarna för att slopa de
särregler som införts med stöd av bemyndiganden i mervärdeskattelagen
eller pröva om särreglerna kan inarbetas direkt i lagstiftningen.

Utskottet finner nu liksom tidigare att ett ställningstagande bör anstå till
dess att resultatet av KIS arbete föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen
motionerna Sk605 och Sk621 även i denna del.

Mervärdeskatt på kulturföremål

I motion Sk613 återkommer förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) med
förslag om befrielse från mervärdeskatt vid införsel av sådana kulturföremål
som omfattas av lagen (1985:1104) om utförsel av vissa äldre kulturföremål.

Härigenom skulle man enligt motionären underlätta återförandet till Sverige
av värdefulla möbler, tavlor etc.

Utskottet har tidigare framhållit att ett införande av nya undantag i 4

enlighet med vad motionären förespråkar skulle medföra uppenbara kontrollsvårigheter
och dessutom komma i konflikt med de pågående ansträngningarna
att bredda basen för mervärdeskatten och att göra den generellt
tillämpbar. Utskottet finner ingen anledning frångå denna uppfattning och
avstyrker därför motion Sk613.

Mervärdeskatt för turister

I motion Sk694 av Lars De Geer m. fl. (fp) yrkas - med hänvisning till motion
Kr521 - att KIS får i uppdrag att utreda möjligheterna att införa restitution av
all mervärdeskatt för utländska turister. Motionärerna befarar att, om inga
åtgärder vidtas, den internationella turismen i Sverige kommer att minska till
följd av den fördyring av särskilt hotell- och restaurangkostnadema som en
breddning av mervärdeskattebasen kan komma att medföra. Även i motion
Sk610 av Ingrid Hemmingsson (m) begärs ett tillkännagivande som går ut på
att effekterna av en breddad bas för mervärdeskatten på olika regioner bör
kartläggas innan förslag till beslut föreläggs riksdagen. Motionären tänker
särskilt på de negativa effekter som turismen kan drabbas av om mervärdeskatten
ökar på bl.a. hotell- och restaurangverksamhet och om resor beläggs
med skatt.

Utskottet vill erinra om de regler som gäller sedan 1980 och som i huvudsak
innebär att utomnordiska turister kan få tillbaka mervärdeskatten på varor
som inhandlats i Sverige och som medtagits vid resan ut ur landet. Även
turister från ett annat nordiskt land har en sådan, ehuru mer begränsad
möjlighet - bl.a. får inköpet inte understiga 1 000 kronor. Beträffande
skattepliktiga tjänster föreligger dock enligt gällande regler inte denna
möjlighet, vilket torde hänga samman med att en tjänst normalt ”konsumeras”
inom landet.

I KIS uppdrag ingår inte att överväga någon ändring i dessa förhållanden,
inte heller på de områden som nu är skattefria eller lågbeskattade och som
efter en basbreddning kan komma att bli skattepliktiga eller belagda med full
skatt. Att pålägga utredningen dessa uppgifter skulle enligt utskottets
mening komplicera utredningsarbetet och gå stick i stäv mot inriktningen att
göra skatten generellt tillämpbar. Enligt utskottets mening bör de problem
för turistnäringen som motionärerna berört lösas på annat sätt än genom
specialregler inom mervärdeskattesystemet, och utskottet vill bl.a. erinra om
det statliga stöd till turism och rekreation som regeringen föreslagit i
budgetpropositionen och som bl.a. omfattar bidrag till marknadsföring
utomlands. Kulturutskottet kommer att behandla detta ärende senare i vår.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna SkölO och
Sk694.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk605 i denna del, 1988/
89:Sk621 i denna del, 1988/89:Sk632 och 1988/89:Sk654,

1988/89:SkU24

2. beträffande mervärdeskatt på datatjänster

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk605 i denna del och 1988/
89:Sk621 i denna del,

3. beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk613,

4. beträffande mervärdeskatt för turister

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk610 och 1988/89:Sk694.

Stockholm den 21 februari 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s). Sverre Palm (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c). Kjell Nordström (s),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug
(mp).

Reservationer

1. Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Utskottet har”
och slutar på s. 4 med ”och motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet har sedan åtminstone tio år tillbaka vid upprepade tillfällen
betonat angelägenheten av att konkurrensneutralitet skapas inom mervärdeskattesystemet.
Utskottet finner det därför anmärkningsvärt att regeringen
ännu inte lagt fram något förslag som neutraliserar den olikhet i
beskattningen som uppkommer dels genom den offentliga sektorns skattefrihet
för verksamhet i egen regi, dels reduceringsreglerna för entreprenörerna.
Enligt utskottets mening bör reglerna för mervärdeskatten vara så utformade
att de inte påverkar valet mellan egen regi och entreprenad. Regeringen bör
enligt utskottets uppfattning ta upp denna fråga med förtur och utan
ytterligare dröjsmål lägga fram förslag för riksdagen med angiven inriktning.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande härom och tillstyrker
följaktligen motionerna Sk605 och Sk621 såvitt nu är i fråga och Sk632.
Motion Sk654 får därigenom anses i allt väsentligt tillgodosedd.

1988/89 :SkU24

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk605 i denna del,
1988/89:Sk621 i denna del och 1988/89:Sk632 och med anledning av
motion 1988/89:Sk654 hos regeringen begär förslag om ändrad
lagstiftning med den inriktning utskottet angivit,

2. Mervärdeskatt på datatjänster (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande beskattningsordningen för datatjänster innebär att vissa
offentligt ägda företag kan sälja sina produkter utan mervärdeskatt till
kommuner eller andra offentliga institutioner medan däremot andra dataföretag
diskrimineras i detta hänseende. Motionärerna har bl.a. pekat på att
det statliga företaget QZ Universitetsdata AB har kunnat sälja sina
produkter utan mervärdeskatt till bl .a. universitet. Härigenom uppstår enligt
utskottets mening en snedvridning i konkurrensförhållandena som snarast
bör rättas till. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
Sk605 och Sk621 såvitt nu är i fråga som sin mening ger det anförda
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande mervärdeskatt på datatjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk605 i denna del och
1988/89:Sk621 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet har”
och slutar på s. 5 med ”motion Sk613” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det av kulturpolitiska skäl är
motiverat att undanta sådana konstföremål som motionären åsyftar från
mervärdeskatt vid införsel. Undantaget bör således omfatta sådana föremål
som omfattas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre
kulturföremål. Som motionären framhåller kan man därigenom uppnå ett
ökat återinförande i landet av värdefulla svenska kulturföremål. Utskottet
vill dessutom framhålla att eventuella kontrollproblem kan undvikas genom
att man som motionären föreslagit anförtror uppgiften att pröva frågan om
ett föremål är av sådan betydelse att det bör befrias från mervärdeskatt på
samma kulturvårdande institutioner som prövar ansökningar om tillstånd att
föra ut kulturföremål ur landet.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen bör begära att
regeringen lägger fram förslag med den inriktning utskottet angett. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk613.

1988/89:SkU24

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk613 hos regeringen
begär förslag med den inriktning utskottet angett.

Särskilda yttranden

1. Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och
entreprenader (mom. 1)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c). Britta Bjelle (fp) och Rolf
Kenneryd (c) anför:

Utskottet har sedan åtminstone tio år tillbaka vid upprepade tillfällen
betonat angelägenheten av att konkurrensneutralitet skapas inom mervärdeskattesystemet.
Vi finner det därför anmärkningsvärt att regeringen ännu
inte lagt fram något förslag som neutraliserar den olikhet i beskattningen som
uppkommer dels genom den offentliga sektorns skattefrihet för verksamhet i
egen regi, dels reduceringsreglerna för entreprenörerna. Enligt vår mening
bör reglerna för mervärdeskatten vara så utformade att de inte påverkar valet
mellan egen regi och entreprenad. Med hänsyn till att KIS har i uppdrag att
bl.a. pröva reduceringsreglerna och att utredningsarbetet nu går in i sitt
slutskede vill vi för dagen inte ställa något yrkande utan avvaktar det
betänkande som kommittén enligt uppgift skall lägga fram under maj månad.
Vi förutsätter emellertid att regeringen utan onödigt dröjsmål tar upp denna
fråga och lägger fram förslag för riksdagen med angiven inriktning.

2. Mervärdeskatt på datatjänster (mom. 2)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Den nuvarande beskattningsordningen för datatjänster, som bl.a. innebär
att vissa offentligt ägda företag - t.ex. Kommundata AB - kan sälja sina
produkter utan mervärdeskatt till kommunerna medan däremot andra
dataföretag diskrimineras, leder enligt vår mening till en oacceptabel
snedvridning i konkurrensförhållandena på detta område. Med hänsyn till att
KIS inom kort kommer att ha avslutat sitt arbete är vi även beträffande denna
fråga beredda att nu avstå från att ställa något yrkande, men vi förutsätter att
regeringen uppmärksammar frågan och snarast lägger fram förslag i syfte att
rätta till detta missförhållande.

3. Mervärdeskatt för turister (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

1988/89:SkU24

turismens betydelse för ekonomin, sysselsättningen och den regionala
utvecklingen på olika håll i landet är det enligt vår mening viktigt att
utländska turisters intresse för en vistelse i Sverige inte minskar.

En basbreddning av mervärdeskatten och ett slopande av nu gällande
reduceringsregler kommer att höja prisnivån inom bl.a. turistnäringen. Det
påbörjade utredningsarbetet inom KIS bör beakta detta förhållande. Det
saknas enligt vår mening skäl till att nu göra sådana förändringar inom
mervärdeskatteområdet som innebär ett ökat skatteuttag.

Enligt gällande rätt kan en utlänning i vissa fall drabbas av dubbel
mervärdeskatt för en i Sverige utförd tjänsteprestation. En utländsk bilturist,
som råkar ut för motorhaveri i Sverige, måste erlägga svensk mervärdeskatt
på den i Sverige utförda tjänsteprestationen att byta motor. Dessutom, något
som i varje fall är vanligt i Europa, kan utlänningen bli tvungen att betala
inhemsk mervärdeskatt på i vart fall värdet av den i Sverige anskaffade
bilmotorn.

Det förekommer också i rätt stor omfattning att norska båtägare under
vinterperioden har sina båtar upplagda på svenska småbåtsvarv för vinterförvaring,
underhåll och ombyggnad. Temporär tullfrihet råder men tjänsteprestationerna
mervärdebeskattas i Sverige. Efter återkomsten till Norge
blir de i Sverige utförda tjänsteprestationerna föremål för norsk mervärdebeskattning.

Dessa former av dubbelbeskattning bör inte förekomma. Vi förutsätter
därför att KIS löser dessa problem.

4. Mervärdeskatt för turister (mom. 4)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Av budgetpropositionen (bilaga 14, s. 23 ff.) framgår att konkurrensen på
den internationella turistmarknaden har ökat och att de flesta länder stärker
sin turistsektor för att försöka förmå såväl inhemska som utländska turister
att välja det egna landet som resmål. Även i Sverige läggs stora ansträngningar
ned på att attrahera turister från vår omvärld till landet. Med tanke på
turismens betydelse för ekonomin, sysselsättningen och den regionala
utvecklingen på olika håll i landet är det enligt vår mening viktigt att
utländska turisters intresse för en vistelse i Sverige inte minskar, även om en
kommande utvidgning av mervärdeskatten får till följd att full skatt tas ut för
logi och restaurangtjänster och andra nu lågbeskattade tjänster som normalt
erbjuds våra turister. Med hänsyn till att det pågående utredningsarbetet
inom KIS beräknas vara avslutat inom kort vill vi för närvarande inte ställa
något yrkande, men vi förutsätter att regeringen uppmärksammar detta
problem och föreslår erforderliga åtgärder i samband med att kommande
förslag till förändringar av mervärdeskatten läggs fram för riksdagen.

1988/89: