Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola
Betänkande 1993/94:SoU12
Socialutskottets betänkande
1993/94:SOU12
Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola
Innehåll
1993/94
SoU12
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola och en motion som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Propositionen
I proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola har regeringen föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
Motionen
1993/94:So18 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att trygga framtida tillgång på kvalificerade tjänste- och ledarhundar och statliga myndigheters ansvar för detta.
Utskottet
Propositionen
I propositionen lämnas inledningsvis en redogörelse för ombildningen av myndigheten Statens hundskola till aktiebolag. Ombildningen förbereddes i en särskilt tillsatt organisationskommitté. I propositionen framhålls vidare:
Av kommittérapporten framgår att hundskolan under senare år levererat ett hundratal tjänstehundar per år till Synskadades riksförbund, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Försvarets Hundtjänstenhet m.fl. Kommitténs analys av marknadsförutsättningarna och kontakter med avnämarna visade på ett behov av ca 200 utbildade tjänstehundar årligen. Med antagande om samma antal försålda hundar som tidigare år samt oförändrad prisnivå beräknades bolagets första räkenskapsår ge en intäkt på knappt 20 miljoner kronor. Inför bolagiseringen uppgick antalet anställda på myndigheten till 55 personer. För att uppnå ett balanserat resultat beräknades antalet anställda behöva reduceras med drygt 20 %.
Inför genomförandet av bolagiseringen ändrades marknadsförutsättningarna väsentligt. Som exempel kan nämnas att Rikspolisstyrelsen, som under många år stått för mer än en tredjedel av intäkterna, aviserade kraftigt minskade anslag för hundinköp fr.o.m. budgetåret 1992/93. Mot bakgrund av dessa ändrade marknadsförutsättningar genomfördes bolagiseringen den 1 juli 1992 med en personalstyrka som totalt reducerats med 20 personer.
-- -- --
Det ekonomiska utfallet för bolaget har dock blivit betydligt sämre än väntat till största delen på grund av i stort sett uteblivna intäkter från produktion och försäljning av tjänstehundar till polisen och försvaret. Inför bolagiseringen beräknades intäkterna från dessa kunder uppgå till 8,6 miljoner kronor vilket skulle utgjort drygt 40 % av beräknade totala intäkter under första verksamhetsåret. Rikspolisstyrelsen har fr.o.m. budgetåret 1992/93 nästan helt avstått från hundinköp. Även från försvaret sker mycket få inköp.
Under bolagets första verksamhetsår har intensiva marknadsföringsåtgärder riktats mot den tidigare myndighetens stora avnämare polisen och försvaret. Rikspolisstyrelsen utreder f.n. förutsättningarna för en ny organisation av tjänstehundsutbildning för polisbruk. Ansvaret att samordna hundtjänsten inom försvaret har av Överbefälhavaren delegerats till Försvarets Hundtjänstenhet vid F 14 i Halmstad. Även inom försvaret förbereds en översyn av tjänstehundsförsörjningen.
Enligt bokslutet för verksamheten under första verksamhetsåret 1992, dvs. andra halvåret uppgick bolagets förlust till ca 1,2 miljoner kronor. Resultatet försämrades ytterligare under våren 1993. Utan ett ekonomiskt tillskott från ägarna skulle bolaget inte kunnat klara sin likviditetssituation. I aktieägaravtalet mellan staten och Sollefteå kommun framgår att respektive part -- dock längst t.o.m. år 1994 -- förbinder sig att tillskjuta nödvändigt kapital i förhållande till sin andel av aktiekapitalet i det fall tillskott krävs för att säkerställa bolagets fortbestånd. Med anledning härav beslutade regeringen den 17 juni 1993 att från statens sida tillföra bolaget ett kontant aktieägartillskott om 3 miljoner kronor. Sollefteå kommuns ägartillskott utgör ca 1,3 miljoner kronor.
Våren 1993 bedömdes de framtida möjligheterna att få intäkter från skyddshundsverksamheten som mycket osäkra. Bolagets styrelse beslöt därför i maj 1993 att skyddshundsenhetens personal skulle varslas om uppsägning. Berörda departement och myndigheter hade i förväg underrättats om styrelsens planerade beslut att lägga ner skyddshundsproduktionen men inte inkommit med några synpunkter eller invändningar.
KMPG Bohlins AB fick i samband med den akuta ekonomiska situationen under våren 1993 i uppdrag av bolagets styrelse att göra en översyn av verksamheten och lämna underlag för regeringens beslut om aktieägartillskott.
-- -- --
KMPG Bohlins ger i en första rapport till bolagets styrelse en beskrivning av den ekonomiska situationen och bedömer att resultatet för första halvåret 1994 innebär en förlust i storleksordningen 2--3 miljoner kronor. I detta belopp har ej hänsyn tagits till effekter av årsbokslutet för år 1993. Underskottet hänför sig i huvudsak till uteblivna intäkter från skyddshundsförsäljningen. I bedömningen har även beaktats övergångskostnader som hänför sig till bolagets beslut att omstrukturera verksamheten och avveckla skyddshundsproduktionen. Som tidigare redovisats skall staten svara för 70 % av uppkomna förluster. Med det underlag som nu föreligger bedöms statens andel av underskottet avseende första halvåret 1994 uppgå till ca 2 miljoner kronor. Riksdagen bör anvisa detta belopp. För ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp på tilläggsbudget.
Betydelsen av en tillfredsställande tillgång till ledarhundar för synskadade har understrukits av regering och riksdag i många sammanhang. Regeringen vill även i detta sammanhang betona vikten av en fortsatt utveckling av ledarhundsproduktionen. Regeringen har på senare tid erfarit att situationen när det gäller tillgången till ledarhundar håller på att förändras i viktiga avseenden. Bl.a. finns det signaler om en ökad etablering av leverantörer av ledarhundar. Synskadades Riksförbund (SRF) har i sin anslagsframställan vad avser ledarhundsverksamheten för budgetåret 1994/95 angett att kontakter håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter utanför landets gränser. Enligt vad SRF framhåller ser man därför hoppfullt på möjligheten av ett betydande komplement till hundskolebolagets produktion. Regeringen ser en sådan utveckling som mycket positiv.
Frågan om statens engagemang i producentledet bör kunna tas upp till förnyad diskussion mot bakgrund av denna nya situation. En sådan diskussion kan innebära att statens ägarandel överlåtes till annan part. Pågående analysarbete utesluter inte heller möjligheten att bolaget kan komma att avvecklas.
Motionen
I motion So18 av Sven Lundberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen, dels om Sveriges Hundcenter AB -- Statens hundskola (yrkande 1), dels om behovet av att trygga framtida tillgång på kvalificerade tjänste- och ledarhundar och statliga myndigheters ansvar för detta (yrkande 2).
I motionen framhålls bl.a. att den uppsplittring av tjänstehundsproduktionen som nu sker genom att hundskolans stora avnämare (försvaret, polisen och SRF) bygger upp egna produktioner eller söker sig till andra producenter på sikt innebär att tillgången på kvalificerade tjänstehundar för samhällets behov äventyras. Motionärerna anser att det bör ligga i samhällets intresse att tillförsäkra sig att en långsiktig produktion av kvalificerade tjänstehundar upprätthålls för samhällets behov. En avgörande förutsättning för att långsiktigheten i tjänstehundsproduktionen kan upprätthållas är att aveln hålls samlad i en organisation, vilket hundskolan hittills kunnat svara för.
Mot bakgrund av att det finns ett dokumenterat samhällsbehov av kvalificerade tjänstehundar så är det enligt motionärerna en felaktig och ogenomtänkt signal som ges i propositionen att hundskolan kan tänkas att avvecklas. Tvärtom bör staten ta sitt ansvar för att säkra en tillförlitlig och långsiktig produktion av kvalificerade tjänstehundar. Staten bör manifestera detta genom att kostnaderna för avelsverksamheten i Statens Hundskola bestrids genom fasta anslag. Hundskolan skulle därmed ges en stabilitet och bättre priskonkurrens gentemot andra leverantörer som inte har samma utvecklade avelsverksamhet och kostnader för avel. Staten bör även medverka till att det kunnande som under lång tid byggts upp i Statens Hundskola inte splittras upp. Staten bör även medverka till att statliga myndigheter som är köpare av tjänstehundar tar ansvar för att en sammanhållen produktion och avel tillförsäkras inom ramen av Statens Hundskola.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola.
När det gäller yrkandena i motion So18 (s) om vissa tillkännagivanden till regeringen konstaterar utskottet att Rikspolisstyrelsen utreder förutsättningarna för en ny organisation av tjänstehundsutbildningen för polisbruk och att det även inom försvarsmakten förbereds en översyn av tjänstehundsförsörjningen.
När det gäller tillgången på ledarhundar finns det uppgifter om en ökad etablering av leverantörer av sådana hundar. Synskadades Riksförbund (SRF) har sålunda angett att kontakter håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter utanför landets gränser och att man ser hoppfullt på möjligheten av ett betydande komplement till hundskolebolagets produktion.
Utskottet vill på nytt framhålla betydelsen av en tillfredsställande tillgång till ledarhundar för synskadade och vikten av en fortsatt utveckling av ledarhundsproduktionen.
Utskottet anser det angeläget att de samlade resurserna för utbildning av tjänstehundar, ledarhundar och sökhundar utnyttjas så effektivt som möjligt. Utskottet förutsätter att Rikspolisstyrelsen och försvarsmakten driver sin verksamhet på området på ett rationellt och ekonomiskt försvarbart sätt men ser ändå med viss oro på att en överetablering kan komma att ske när det gäller utbildningen av dessa hundar. En översyn bör komma till stånd av hur behovet av ledarhundar, tjänstehundar och sökhundar i framtiden lämpligen bör tillgodoses. Utskottet utgår från att en sådan översyn sker under parlamentarisk medverkan. Motion So18 (s) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola att riksdagen till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr,
2. beträffande tillkännagivanden om Sveriges Hundcenter -- Statens Hundskola m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:So18.
Stockholm den 30 november 1993 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin Nilsson (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Stefan Kihlberg (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.