Med sikte på hållbar utveckling
Betänkande 1993/94:JoU19
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU19
Med sikte på hållbar utveckling
Innehåll
1993/94 JoU19
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition Med sikte på hållbar utveckling -- Genomförande av besluten vid FN:s konferens om om miljö och utveckling -- UNCED. Konferensen, på engelska benämnd United Nations` Conference on Environment and Development, på svenska allmänt kallad Riokonferensen, hölls i Rio de Janeiro i juni 1992.
Propositionen innehåller överväganden i skilda politiska frågor. Tre andra utskott, skatteutskottet, utrikesutskottet och försvarsutskottet, har inkommit med yttranden.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och överväganden i propositionen och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s), ett särskilt yttrande (s) och en meningsyttring av suppleant (v).
Propositionen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i proposition 1993/94:111 föreslagit att riksdagen
1. godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4),
2. godkänner den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling (kapitel 5).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Världens länder fick ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) att verka för en hållbar samhällsutveckling. I denna proposition lägger regeringen fram sin strategi för det fortsatta arbetet med att förverkliga målet om en hållbar utveckling i Sverige och en strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet för hållbar utveckling. Strategierna utgår från de vid konferensen beslutade principerna i Riodeklarationen och från handlingsprogrammet Agenda 21.
Ett av regeringens prioriterade områden är att verka för en långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom ramen för ekosystemens bärighet. Detta mål är väl förenligt med Riodeklarationen och Agenda 21.
I propositionen redovisas allmänna riktlinjer för utvecklingen i Sverige inom olika problemområden och samhällssektorer. Tillsammans formar de en nationell strategi för hållbar utveckling och därmed en svensk Agenda 21. Som grund ligger av riksdagen redan beslutade miljöpolitiska mål och prioriteringar bl.a. i vad avser kretsloppsanpassad samhällsutveckling, klimatfrågor, biologisk mångfald och skogspolitik samt ärenden under beredning och utveckling som miljöbalk, kemikaliefrågor och miljöskulden. En redovisning av den aktuella miljösituationen -- regeringens årliga miljöredovisning till riksdagen -- är bifogad propositionen.
Regeringen avser att vidta åtgärder för att beskrivningar av konsekvenserna för miljön som allmän regel skall göras redan före eller i samband med principiella beslut som fattas av regeringen eller av statliga myndigheter. Myndigheterna bör beakta konsekvenserna för miljön innan de utfärdar regler i form av föreskrifter eller allmänna råd. Instruktioner, författningar m.m. ses över för att bedöma behovet av miljöanpassning.
Vidare avser regeringen att ge statliga myndigheter möjlighet att ta ett särskilt miljöansvar i sin verksamhet. Uppfyllelsen av detta ansvar förutsätts komma att granskas vid återkommande miljörevisioner.
Regeringen vill stödja kommunerna i arbetet med att utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar utveckling behövs en förbättrad resurshushållning, ändrade produktions- och konsumtionsmönster och förändrade livsstilar. I propositionen behandlas hur kommuner bl.a. i samband med upprättande av s.k. lokala Agenda 21 kan bidra till denna utveckling. Regeringen avser att återkomma i 1994 års budgetproposition till ett förslag från Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö om stimulans till arbetet med lokala Agenda 21 i kommuner och ideella organisationer.
Regeringen avser att ge Miljövårdsberedningen uppgiften att utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället.
System för miljöövervakning är av central betydelse för bl.a. uppföljningen av miljöarbetet och dess resultat. Sveriges kunnande inom miljöövervakningsområdet är internationellt efterfrågat. Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition återkomma till frågan om medel för internationellt utvecklingsarbete inom miljöövervakningsområdet.
I propositionen behandlas vidare den svenska strategin när det gäller det fortsatta arbetet med globala miljö- och utvecklingsfrågor. Mål, prioriteringar och åtgärder redovisas, liksom därmed förknippade organisations- och resursfrågor. En särskild arbetsgrupp tillsätts, som skall behandla miljö- och biståndsfrågor i ljuset av Riobesluten.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utökad areal ekologisk odling bör ingå i strategin för en mer bärkraftig utveckling inom jordbrukssektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett mål för naturreservatsavsättning av produktiv skogsmark nedan skogsodlingsgränsen bör ses som en del i en strategi för uthållig utveckling för skogssektorn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas arbete att ställa om till en bärkraftig utveckling i enlighet med Agenda 21,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbete för inrättande av en global vattenkonvention bör ingå i Sveriges globala strategi i uppföljningen av UNCED.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett mer preciserat förslag till inriktning av genomförandet av Riobesluten i Sverige,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett mer preciserat förslag till inriktning av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kommission för uppföljning av Riokonferensen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöarbetet gentemot Europa,
5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en redovisning av hur miljöregler bättre skall inlemmas i den statliga verksamheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om presentationsformer för ett miljöindexsystem,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsstyrelserna och landskapsplanering,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försvaret och miljön,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det lokala Agenda 21-arbetet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingssamarbete,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av genetiskt material och genmodifierade organismer,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpning av klimatkonventionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt protokoll med regler för turism i Antarktis,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de urbana miljöfrågorna,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny konvention om spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av Riodeklarationen till en bindande stadga.
1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ vid CSD (Commission for Sustainable Development) för att följa upp FN-studien om att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i densamma,
2. att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav och miljölagstiftning, som gäller det civila samhället, också skall gälla all militär verksamhet,
3. att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan för hur militära resurser kan användas för att rädda eller återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära forsknings- och utvecklingsprogrammen,
5. att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur den kan minskas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att militären skall återställa den miljö den skadat,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring bör belasta försvaret.
Ärendet och dess beredning
En första redovisning med anledning av FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED, i Rio de Janeiro år 1992 har tidigare lämnats till riksdagen (skr. 1992/93:13, bet. JoU8, rskr. 70). I skrivelsen meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av konferensens beslut.
Vid Riokonferensen antogs tre grundläggande dokument: Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt Skogsprinciperna. Dokumenten har remissbehandlats, de två förstnämnda av Miljö- och naturresursdepartementet och det tredje, Skogsprinciperna, av Jordbruksdepartementet. En sammanställning av remissyttrandena över Riodeklarationen och Agenda 21 finns som bilaga 1.1 till propositionen. En sammanställning över remissyttrandena i fråga om Skogsprinciperna finns tillgänglig på Jordbruksdepartementet.
Riodeklarationen och Agenda 21 har av Utrikesdepartementet remitterats till biståndsmyndigheterna. En sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1.2 till propositionen.
De svenska ambassaderna i 28 länder har fått i uppdrag att redovisa i stora drag vilka åtgärder som vidtagits i länderna som ett led i UNCED-uppföljningen.
Förslag som bl.a. har samband med UNCED-uppföljningen har vidare lagts fram i mars 1993 av Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö (KLIV) i betänkandet Kommunerna och miljöarbetet (SOU 1993:19). Den s.k. KLIV-utredningen har remissbehandlats. Yttrandena finns tillgängliga på Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M93/1070/8).
Frågor som sammanhänger med uppföljningen av UNCED har också aktualiserats av Statens naturvårdsverk i aktionsprogrammet Miljö 93. Aktionsprogrammet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga på Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M93/2488/4).
En redovisning av miljösituationen återfinns i bilaga 2 till propositionen. Underlaget för miljöredovisningen har tagits fram av Statens naturvårdsverk i samarbete med Statistiska centralbyrån, Boverket, Kemikalieinspektionen och Statens strålskyddsinstitut.
Skatteutskottet har avgett yttrande över propositionens avsnitt 4.2.3 Miljörelaterade skatter -- skatteväxling (1993/94:SkU5y). Utrikesutskottet har avgett yttrande över kapitel 5 Strategi för Sveriges globala samarbete för en hållbar utveckling jämte motioner (1993/94:UU5y). Försvarsutskottet har avgett yttrande över avsnittet 4.3.7 Försvaret och miljön jämte motioner (1993/94:FöU5y). Yttrandena bifogas (bil. 1--3).
Utskottet
Bakgrund
Regeringen har pekat ut fyra stora uppgifter för sitt arbete: miljön, Europasamarbetet, ekonomin och välfärdsfrågorna. Det är naturligt att miljön ges en central plats i politiken med tanke på det intresse och engagemang det svenska folket har för miljöfrågorna förutom den betydelse miljöfrågorna har även för ekonomi och välfärd.
Ett viktigt mål i miljöarbetet är att på sikt skapa hållbar utveckling genom att arbeta för ett kretsloppssamhälle.
Samhällsplaneringen skall vara ett verktyg för att förbättra miljön och för att underlätta byggandet av kretsloppssamhället. Miljöhänsynen skall in i ett tidigare skede i planeringen. Konsekvenserna för miljön skall därför redovisas före varje beslut som riskerar att ge en större miljöpåverkan.
Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete, till exempel försurningen, uttunningen av ozonskiktet och frågan om klimatförändringarna på grund av höjd koldioxidhalt i atmosfären. Ett liknande samarbete behövs dessutom ofta för att skydda utrotningshotade växter och djur. Sverige är aktivt i det internationella miljöarbetet såväl inom Europa som inom FN och andra globala organ.
FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum i Rio de Janeiro år 1992. Konferensen behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad.
Riokonferensen utmärkte sig genom sitt breda ämnesområde och sammankopplingen av miljö- och utvecklingsfrågorna, men även genom att konferensbesluten, när de omsätts i åtgärder och handlingar, på ett avgörande sätt kommer att påverka de långsiktiga levnadsvillkoren för människor i många länder.
Vid konferensen antogs som tidigare nämnts de tre grundläggande dokumenten: Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt Skogsprinciperna. Två internationella miljökonventioner, konventionen om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald, var tillgängliga för underskrift vid konferensen och skrevs under av företrädare för mer än 150 länder och EG.
I propositionen lägger regeringen fram en nationell strategi för hållbar utveckling i enlighet med Riodeklarationen. Den bildar grundvalen för en svensk Agenda 21. Tillsammans med den redovisning av miljösituationen i Sverige vilken återfinns i bilaga 2 till propositionen föreligger därmed en översiktlig framställning av svensk miljöpolitik sedd i FN-konferensens perspektiv. Redovisningen bygger på ett brett samråd om Riobesluten. Bl.a. har Miljö- och naturresursdepartementet och Svenska kommunförbundet riktat ett gemensamt brev till samtliga kommuner som i stor utsträckning yttrat sig med angivande av sina resp. ambitionsnivåer.
Utskottet tar i det följande i första hand upp de avsnitt av propositionen som särskilt aktualiserats genom motionerna och de yttranden som avgetts av övriga utskott. Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i de delar av propositionen som inte berörs i detta betänkande.
Nationell strategi för en hållbar utveckling
Propositionen
Allmänna utgångspunkter
I propositionen redovisas riktlinjer och bedömningar rörande övergripande frågor och integrerad miljöpolitik. Dessa formar tillsammans grundläggande element i en nationell strategi för hållbar utveckling och därmed en svensk Agenda 21. Strategin utvecklas fortlöpande i takt med att kunskapen om miljösituationen i Sverige och i vår omvärld förfinas och fördjupas. Strategins utveckling kommer fortsättningsvis att redovisas för riksdagen i samband med regeringens årliga redovisning av miljötillståndet i Sverige.
Den fortsatta uppföljningen och genomförandet av Riobesluten bör enligt regeringens bedömning ses som ett uppdrag till hela samhället men också till den enskilda människan. En övergång till hållbar utveckling måste genomsyra och prägla alla delar av samhällets verksamhet och ligga till grund för utformningen och inriktningen av politiken inom skilda samhällssektorer. Sektorernas ansvar för sin miljöpåverkan och för hållbar utveckling förstärks av Riobesluten. Det bör vara Miljövårdsberedningens uppgift att inom ramen för sin verksamhet utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället, bl.a. i kontakter med kommuner, folkrörelser, forskning m.m.
Den nu presenterade strategin bör enligt propositionen i första hand ha ett tidsperspektiv för åren fram till 1997, med inslag av delar med mer långsiktig räckvidd. Senast år 1997 skall FN sammankalla till en särskild session med generalförsamlingen för en övergripande översyn och bedömning av hur Agenda 21 tillämpas i världens länder.
En utgångspunkt för regeringens EES/EU-arbete är att högsta tillämpade ambitionsnivå bör gälla i miljöarbetet, både det svenska och det inom EU. Därmed kommer inga miljökrav i olika rättsregler att sänkas. Sverige bör fortsätta att driva på i det europeiska miljövårdsarbetet, bl.a. på kretsloppsområdet och för att integrera ekonomi och ekologi. Regeringen avser att kraftfullt agera i denna riktning redan från EES-avtalets ikraftträdande.
Effektivare regelsystem och miljöövervakning
Regeringen bedömer att det är angeläget att beskrivningar av miljökonsekvenser systematiskt kommer in i ett tidigt skede av den politiska processen. Sådana beskrivningar bör göras när det gäller program, plan- och policyarbete i viktiga samhällssektorer. Beskrivningar av miljökonsekvenserna bör regelmässigt innefattas i propositioner och andra förslag till övergripande beslut av strategisk karaktär. Med den nu föreslagna ordningen kommer konsekvenserna för miljön av större beslut av strategisk karaktär att regelmässigt beskrivas.
Myndigheterna bör beakta konsekvenserna för miljön innan de utfärdar regler i form av föreskrifter eller allmänna råd. Regeringen avser att se över regelsystem, som instruktioner, författningar m.m., i syfte att bedöma behovet av miljöanpassning av dessa.
De lagar som gäller på miljöområdet kan i dag vara svåra att överblicka och behöver i en del fall skärpas. Regeringen avser därför att samla flertalet miljölagar i en miljöbalk. Regeringen avser att lägga fram ett förslag under år 1994 om en sådan samlad och i vissa avseenden skärpt miljölagstiftning. Miljölagstiftningen skall därmed bli effektivare och lättare att överblicka och tillämpa.
Det internationella samarbetet med miljöövervakning bör inriktas på det nordiska och europeiska samarbetet samt på de övervakningsaktiviteter som sker inom FN. Riokonferensens beslut och rekommendationer bör särskilt uppmärksammas.
I propositionen anmäls vidare att regeringen har för avsikt att i direktiv till fördjupad anslagsframställning för Naturvårdsverket avseende budgetperioden 1995/96--1998/99 ge verket i uppdrag att redovisa en fördjupad analys och förslag till strategi för det internationella samarbetet på miljöövervakningsområdet. Verket bör också utifrån sina utgångspunkter och behov redovisa förslag till hur ett miljödatacentrum kan etableras i Kiruna samt kostnadsberäkna detta.
Motionerna
I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo690 riktas kritik mot att propositionen innehåller mycket få konkreta förslag. Motionärerna erinrar om att regeringen i skrivelsen (1992/93:13) om UNCED lovade att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Trots dessa löften har regeringen återigen presenterat en proposition som till karaktären mer liknar en skrivelse till riksdagen, anför motionärerna. Propositionens allmänna utformning med en beskrivning av dagsläget och främst förslag till en mängd utredningar bildar enligt deras mening inte tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. De föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 1). För att följa upp Riokonferensen och det svenska Agenda 21-arbetet bör en brett sammansatt kommission tillsättas. Kommissionen bör också ha till uppgift att förbereda FN:s stora uppföljning av UNCED som är planerad till 1997 (yrkande 3). Socialdemokraterna anser även att en förstärkning av det europeiska miljöarbetet är nödvändig eftersom vi i så stor utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregeler. Detta gäller oavsett om Sverige blir medlem av EU eller inte. Ökade personella resurser behövs både i Bryssel och i andra europeiska länder (yrkande 4).
Miljökonsekvensbeskrivningar är enligt motionen ett bra instrument för att förebygga miljöproblem. Motionärerna ser positivt på regeringens förslag att se över regelsystem, instruktioner, författningar m.m. för att bedöma behovet av miljöanpassning. Men därutöver måste utformas konkreta förslag till hur miljöregler skall inlemmas i verksamheten. Därför föreslås i motionen att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med en sådan redovisning snarast (yrkande 5). Motionärerna yrkar vidare på ett tillkännagivande om presentationsformer för ett miljöindexsystem (yrkande 7). För att miljöredovisningen skall bli förståelig av andra än experter bör ett uppdrag läggas på Naturvårdsverket i samband med uppdraget att utveckla en strategi för internationellt miljöövervakningsarbete.
Utskottets överväganden
FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED -- utgör en milstolpe i världssamfundets strävan att återföra den globala utvecklingen till en långsiktigt hållbar sådan. Utgångspunkten för denna strävan var 1972 års Stockholmskonferens. Den nu framlagda propositionen avser att för svensk del föra vidare UNCED-besluten på olika nivåer: global (i det svenska perspektivet), nationell, regional och lokal nivå. Utskottet noterar att regeringen framlagt ett brett översiktligt dokument som innehåller en utförlig genomgång av svensk miljöpolitik fördelad på samhällets olika sektorer. Strategin syftar till att verka för en långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom ramen för ekosystemens bärighet. Den omfattar även det fortsatta arbetet med globala miljö- och utvecklingsfrågor.
Det är enligt utskottets mening naturligt att ett dokument av här berört slag inte går in på konkreta detaljförslag i olika miljöfrågor, vilket förordas i motion Jo690 yrkande 1. Det är riktningen och anslaget som gäller när strategin skall anges. Som framhålls i propositionen avser regeringen att återkomma i konkreta frågor på olika områden.
Utskottet delar regeringens bedömning att den fortsatta uppföljningen och genomförandet av Riobesluten bör ses som ett uppdrag till hela samhället men också till den enskilda människan. Det bör vara Miljövårdsberedningens uppgift att inom ramen för sin verksamhet utveckla uppföljningen av Riobesluten i det svenska samhället, bl.a. i kontakter med kommuner, folkrörelser, forskning m.m. Senare, när arbetet fortskridit ytterligare, kan det finnas anledning att överväga tillskapandet av en särskild kommission för det fortsatta uppföljningsarbetet. Utskottet är inte berett att tillgodose motionärernas förslag (yrkande 3) för närvarande.
I miljöarbetet intar det europeiska samarbetet en särskild position. Utskottet delar regeringens syn att högsta tillämpade ambitionsnivå bör gälla i både det svenska miljöarbetet och det inom EU. Utskottet har ingen annan mening än den som redovisas i motion Jo690 (yrkande 4) att samarbetet med främst EU-länderna bör ges hög prioritet. Rent konkret kommer det ökade samarbetet inom EES/EU att medföra att Sverige i ökad utsträckning kommer att delta i det europeiska internationella samarbetet redan från utredningsstadiet. Det finns anledning erinra om att miljörådet i Bryssel vid sin sida har en miljöattaché. Enligt uppgift kommer det nyutnämnda miljörådet i Bonn att tillträda med det snaraste.
Utskottet ansluter sig även till regeringens bedömning att miljökonsekvensbeskrivningar bör komma in i ett tidigt skede av den politiska processen. Som framgår av redovisningen avser regeringen att se över regelsystem, som instruktioner, författningar m.m., i syfte att bedöma behovet av dessa. Som exempel kan erinras om att regeringen (i prop. 1993/94:158) föreslagit införandet av en MKB-klausul i fiskelagen (1993:787). Det anförda är ägnat att i viss utsträckning tillgodose motion Jo690 yrkande 5.
Miljöövervakningen spelar en viktig roll i uppföljningsarbetet inom miljöpolitiken. Utskottet understryker vikten av den redovisning av hur väl miljömålen uppfylls som redovisas varje år och som detta år införts i förevarande proposition som bilaga 2. Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om det angelägna i att miljöindexsystemet vidareutvecklas för att åskådliggöra detta även för icke fackmän. Enligt vad utskottet erfarit avser Naturvårdsverket att redan i vår presentera en rapport med förslag om hur allmänheten skall kunna informeras om resultaten av miljöövervakningen. I Naturvårdsverket pågår även ett arbete på att förse den s.k. gröna BNP med ett system för information om miljöövervakningen. Utskottet utgår från att det arbete som alltså pågår följs upp av regeringen. Därmed får motionen anses tillgodosedd såvitt nu är i fråga (yrkande 7).
Utskottet avstyrker med det anförda motion Jo690 yrkandena 3, 4, 5 och 7.
Miljörelaterade skatter -- skatteväxling
Enligt propositionen visar en utvärdering av den hittillsvarande användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken att vissa miljöskatter/avgifter är effektiva styrmedel. Samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva ekonomiska styrmedel bör därför användas i ökad utsträckning. Det finns mot denna bakgrund anledning att utreda förutsättningarna för en sådan skatteväxling som innebär ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Regeringen avser enligt propositionen att inom kort återkomma i denna fråga.
Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (1993/94:SkU5y) att det är angeläget att de möjligheter till en ökad miljöstyrning som finns inom skattesystemet tas till vara på bästa sätt. Det är viktigt att möjligheterna till en omfördelning inom skattesystemet nu utreds. Hänsyn måste härvid tas till andra beaktansvärda mål som t.ex. behovet av bibehållen internationell konkurrenskraft. Skatteutskottet instämmer i bedömningen att det finns anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling.
Jordbruksutskottet har ingen annan mening om behovet av utredning än regeringen och skatteutskottet. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen numera beslutat om direktiv till utredning om förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet (dir. 1994:11).
Areella näringar
Propositionen
Enligt propositionen kommer ett miljövänligt jordbruk att ha en mycket viktig roll i arbetet med att skapa kretsloppssamhället. Råvaror från jordbruket kan användas för att ersätta icke-förnybara råvaror. Olika former av bioenergi, t.ex. etanol, metanol eller flis, kan ersätta energi från kol, olja, naturgas och kärnkraft. Plast tillverkad av stärkelse kan ersätta plast tillverkad av olja. En utredare har som tidigare nämnts nyligen tillkallats för att klarlägga möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror.
Det ekologiska jordbruket har en strategisk betydelse och bygger på en helhetssyn som omfattar de ekologiska och sociala sidorna av jordbruksproduktionen. Särskilt stöd lämnas till det ekologiska jordbruket, bl.a. i form av rådgivning och marknadsfrämjande åtgärder. Tidigare har lämnats anläggningsstöd till ekologiskt jordbruk.
Av propositionen framgår vidare att en särskild utredare tillkallats med uppgift att lämna förslag till ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning (nr 2078/92) om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. Utredaren bör enligt direktiven (dir. 1993:129) redovisa sina förslag senast den 1 april 1994.
Vad beträffar skogsbruket framhålls i propositionen att uppföljningen av de vid UNCED beslutade skogsprinciperna sker såväl nationellt som inom ramen för internationella organisationer. Den nationella uppföljningen har redan nått långt genom 1993 års skogspolitiska beslut och de beslut om biologisk mångfald i skogslandskapet som regeringen nyligen fattat.
Motionerna
I motion Jo21 (kds) framhålls att många miljöproblem av global karaktär bara kan åtgärdas på det lokala planet. Med hänvisning till Brundtlandrapporten Vår gemensamma framtid hävdar motionärerna att människorna i den rika världen måste förändra sitt levnadssätt för att skapa ett allmännare välstånd. Endast då kan en globalt bärkraftig utveckling bli möjlig. Nyckelorden i en process där den enskildes engagemang kan leda till resultat är överblick (kunskap), inflytande och ansvar. Delaktighet måste alltså göras möjlig, framhålls det. I motionen yrkas mot den bakgrunden att utökad areal ekologisk odling bör ingå i strategin för en mer bärkraftig utveckling inom jordbrukssektorn (yrkande 1) och att ett mål för naturreservatsavsättning av produktiv skogsmark nedan skogsodlingsgränsen bör ses som en del i en strategi för uthållig utveckling för skogssektorn (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om vikten av att arbetet för en hållbar utveckling måste föras på alla nivåer, och inte minst på den lokala och individuella. Som framgår av referatet av propositionen delar även regeringen motionärernas mening, att det ekologiska jordbruket har en strategisk betydelse. Denna fråga behandlas ingående i utskottets betänkande 1993/94:JoU22. När det gäller skogspolitiken erinrar utskottet om beslutet om en ny skogspolitik våren 1993 (prop. 1992/93:226, JoU15). Jordbruksministern framhöll i det sammanhanget, med instämmande av utskottet och riksdagen, att det inte kan uteslutas att en nivå i storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen kan vara nödvändig att avsätta som reservat. Utskottet har inte ändrat uppfattning i detta avseende. Med det anförda torde syftet med motion Jo21 yrkandena 1 och 2 i det väsentliga vara tillgodosett.
Försvaret och miljön
Propositionen
I propositionen hänvisas till riksdagens beslut våren 1993 om en grundläggande inriktning för försvarsmaktens miljöarbete (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333). Det kan inte undvikas att den fredstida verksamheten inom totalförsvaret i vissa fall kommer i konflikt med samhällets miljömål. Detta måste enligt regeringen accepteras om försvaret skall kunna fullgöra de uppgifter som statsmakterna har bestämt, särskilt om man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet. Den fredstida verksamheten -- att vidta förberedelser för att förhindra krig -- har därför redan i sig ett positivt miljövärde.
Samtidigt framhålls att det bl.a. inom försvarsmakten utförs ett betydelsefullt miljöarbete. Enligt regeringen är det angeläget att dessa insatser fortsätter och att de utvecklas.
Regeringen förordar att försvarsmaktens verksamhet -- med beaktande av de villkor som måste gälla -- i miljöhänseende så långt det är möjligt och på olika plan integreras i samhället. I sammanhanget anförs att det också är angeläget att försvarsmakten tar del av utländska erfarenheter från bl.a. att återställa mark efter militär verksamhet. Vidare hänvisas till planeringsanvisningar som gavs till Överbefälhavaren år 1993. Dessa innehåller krav på redovisning av dels hur militärt bistånd skulle kunna lämnas vid miljökatastrofer, dels hur försvarsmaktens miljöarbete bör drivas i förhållande till de nationella miljömålen.
Motionerna
I motion Jo690 (s) framhålls att regeringen i propositionen behandlat försvaret och miljön endast översiktligt.
I första hand anser motionärerna att militären i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter. Dessutom bör all militär verksamhet miljökonsekvensbeskrivas och bedömas utifrån dessa kriterier. Enligt motionen är det vidare angeläget att områden som är i behov av sanering åtgärdas. Detta bör ske inom ramen för det normala försvarsanslaget (yrkande 11).
I motion Jo691 (s) tas de minskande militära hoten som utgångspunkt för förslag om att militära resurser skall användas för att skydda, förbättra och återställa miljön. Motionärerna hänvisar till FN-konferensen för miljö och utveckling (UNCED) i Brasilien år 1992 och den där framlagda rapporten som rekommenderar FN att stödja en miljöanvändning av militära resurser på olika sätt. Alla miljökrav och all miljölagstiftning som gäller det civila samhället borde enligt rapporten gälla all militär verksamhet. Efter att ha gett exempel på de miljöproblem som motionärerna anser att det svenska militära försvaret orsakar hemställs
att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav och miljölagstiftning, som gäller i det civila samhället, också skall gälla all militär verksamhet (yrkande 2),
att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan för hur militära resurser kan användas för att rädda eller återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten (yrkande 3),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära forsknings- och utvecklingsprogrammen (yrkande 4),
att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur den kan minskas (yrkande 5),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att militären skall återställa den miljö de skadat (yrkande 6),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring bör belasta försvaret (yrkande 7).
Försvarsutskottet
I sitt yttrande FöU5y konstaterar försvarsutskottet att miljöarbetet inom försvarsmakten har redovisats för riksdagen vid ett flertal tillfällen nyligen. Det bedrivs enligt utskottets uppfattning målmedvetet och på stor bredd: En miljöpolicy har antagits, en miljöberedning har inrättats och en miljöplan håller på att utarbetas. Inom högkvarteret finns en särskild enhet som har som uppgift att svara för det militära försvarets miljöfrågor. Försvarsmaktens miljöarbete torde ligga väl i linje med Riokonferensens beslut och anda. Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad regeringen i proposition 1993/94:111 anfört om försvaret och miljön.
I yttrandet framhålls vidare att försvarsmakten delar de synpunkter som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 11, att försvaret i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som gäller för samhället i övrigt. Försvarsmakten tillämpar redan substitutionsprincipen och har också börjat utveckla ett register över miljöfarliga ämnen i syfte att kunna utöka substitutionsmöjligheterna. I samband med tillstånds- och koncessionsansökningar för skjutfält och flygplatser genomförs miljökonsekvensutredningar. Dessa utgör del av tillståndsmyndighetens beslutsunderlag. Sålunda miljöprövas för närvarande samtliga flottiljflygplatser inför statsmakternas kommande ställningstagande till flygvapnets fredsorganisation.
Försvarsmakten har kartlagt "miljöfarliga lämningar" och avser inom kort i samverkan med Statens naturvårdsverk (SNV) påbörja en riskklassificering av dessa för att få underlag för återställningsåtgärder.
Med anledning av motion Jo691 yrkandena 2--7 har försvarsutskottet erfarit att det inom försvarsmakten finns en strävan att infoga miljöhänsyn i militära utvecklings- och forskningsprogram. Försvarsmakten har därför utarbetat anvisningar om att kretslopps- och försiktighetsprincipen skall tillämpas vid anskaffning av materiel och förnödenheter. Utskottet har vidare erfarit att Försvarets forskningsanstalt (FOA) har fått i uppgift att identifiera miljöproblem där försvarsmakten kan behöva kompetensstöd. FOA skall också fastställa eventuella miljöeffekter av vissa ämnen samt studera möjligheterna att på kemisk eller mikrobiologisk väg förstöra sprängämnen.
Försvarsmakten bör, med utgångspunkt i resultatet av SNV:s inventering, återställa den miljö som skadats i verksamheten. En samlad saneringsplan avses senast år 1995 redovisas för Statens naturvårdsverk (SNV), helt i enlighet med den tidsplan som regeringen anvisat till SNV. Kostnaderna för att återställa miljön bör därvid inte ovillkorligen belasta försvarsanslaget. Miljöfarliga lämningar av äldre datum har i flertalet fall uppkommit helt i enlighet med då gällande bestämmelser.
I försvarsutskottets yttrande bemöts vissa sakuppgifter i motionen. Bl.a. anförs att flygbränslespillet reducerats väsentligt sedan man bytt flygbränsle inom flygvapnet. Bullerproblemen från JAS-flygplanen har enligt försvarsutskottet överdrivits av motionärerna genom att dessa utgått från alltför låga gränsvärden, och den ammunitionsdestruering som pågår i Älvdalen är i stort sett miljömässigt harmlös.
Jordbruksutskottets överväganden
Utskottet delar regeringens mening att det inte kan undvikas att verksamheten inom totalförsvarets militära del redan i fred kan komma i konflikt med samhällets miljömål. Att den militära verksamheten innebär en miljöpåverkan är ofrånkomligt. Som framgår av försvarsutskottets bedömningar bedrivs emellertid miljöarbetet inom försvarsmakten målmedvetet och på stor bredd. Försvarsmakten har i stor utsträckning samma mening som motionärerna, att militären i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter.
Jordbruksutskottet finner således för egen del att de riktlinjer som angivits för försvarets miljöarbete och de åtgärder som redovisats i försvarsutskottets yttrande i viktiga avseenden ligger i linje med motionärernas yrkanden. Det är angeläget att det miljöarbete som pågår inom försvaret även i fortsättningen bedrivs målmedvetet och på stor bredd. Det anförda innebär att motionernas syfte såvitt nu är i fråga delvis får anses tillgodosett. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna Jo690 yrkande 11 och Jo691 yrkandena 2--7 är enligt utskottets mening inte påkallad.
Regionalt och kommunalt arbete
Propositionen
Under rubriken Länsstyrelserna erinras i propositionen om att länsstyrelserna har ansvar för samordning av bl.a. fysisk planering, resurshushållning och kultur- och miljövård på det regionala planet. Arbetet med att utveckla och tillämpa miljökonsekvensbeskrivningar i en rad verksamhetsområden accentueras alltmer. I samverkan med övriga aktörer skall länsstyrelserna utveckla de regionala miljöanalyserna till regionala handlingsprogram.
Under rubriken Kommunerna och Agenda 21 framhålls att kommunerna bör följa rekommendationen i Agenda 21 om att alla lokala myndigheter i världen senast år 1996 skall utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. Ideella insatser på miljöområdet bör främjas och stimuleras.
Motionerna
I motion Jo690 (s) framhålls vikten av att länsstyrelserna mer aktivt arbetar med landskapsplanering. Den regionala överblicken gör det möjligt för länsstyrelserna att planera marken så att små biotoper, som är mycket värdefulla för naturmiljön inkl. växter och djur, bevaras i tillräcklig omfattning. Därtill behövs spridningskorridorer till näraliggande marker, framhåller motionärerna (yrkande 10). När det gäller det lokala Agenda 21-arbetet framhålls i motionen att det måste in en större del nytänkande i miljöarbetet. Förutom information och utbildning krävs att folk aktivt stimuleras att anpassa sig till ett mer miljövänligt handlande. Som exempel anförs den sänkta avfallstaxa som praktiseras i allt fler kommuner. Andra exempel är mer storskaliga projekt som att ersätta dagens slösaktiga och föga effektiva avloppssystem med något som bättre tar vara på avloppets resurser i form av näringsämnen och värme -- ett system som infogar hushållsavloppet i samhällets kretslopp. Miljöhandlingsprogram bör utnyttjas som pådrivare (yrkande 12).
Enligt motion Jo21 (kds) har Agenda 21 något övertolkats i propositionen. Motionärerna anser att processen för omställning till en bärkraftig utveckling enligt Agenda 21 skall påbörjas senast 1996. Av vikt är att kommunerna inte plockar in Agendaarbetet i traditionella beslutsförfaranden och dokumentskapanden. Omställningen till en bärkraftig utveckling är nämligen genom sin karaktär, där all planering ses ur ett minst 100-årigt perspektiv, annorlunda (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Utskottet kan ansluta sig till regeringens överväganden i propositionen under hithörande avsnitt. Utskottet kan även ansluta sig till syftet bakom motion Jo690 yrkandena 10 och 12. Länsstyrelsernas ansvar för samordning på det regionala planet omfattar även frågor som landskapsplanering. Länsstyrelsernas samlade expertkunnande bör enligt utskottets mening tas till vara och utvecklas i en bred dialog med kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Även de synpunkter som anläggs i motionen på arbetet i kommunerna för framtagande av kommunala Agenda 21 är enligt utskottets mening värda att beaktas. Det anförda är ägnat att i allt väsentligt tillgodose motionen såvitt nu är i fråga. Något särskilt uttalande från riksdagens sida synes inte påkallat.
Det anförda är även ägnat att tillgodose motion Jo21 yrkande 3 som alltså inte bör föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (prop. kapitel 4). Riksdagen bör samtidigt avslå motion Jo690 yrkande 1 i enlighet med vad som anförts i det föregående (s. 13).
Strategi för Sveriges globala samarbete för en hållbar utveckling
I avsnitt 5 av propositionen tar regeringen upp de åtaganden Sverige gjort av internationell karaktär i UNCED-arbetet. Avsnittet berör dels miljökonventioner och andra internationella frågor som hör under jordbruksutskottets beredningsområde, dels även utvecklingsbiståndet och andra frågor som hör under utrikesutskottets beredningsområde. Utrikesutskottet har i den delen avgett yttrandet 1993/94:UU5y.
Utskottet har funnit lämpligt att inledningsvis behandla de delar av avsnitt 5 jämte motioner som hör under jordbruksutskottets beredningsområde. Därefter återges relevanta delar av utrikesutskottets yttrande.
Propositionen
Regeringen föreslår att Sveriges aktiva och pådrivande insatser i det globala miljö- och utvecklingssamarbetet skall fortsätta och utvecklas. Det övergripande målet är att åstadkomma en integrering av UNCED-besluten i både det normativa och det operativa internationella samarbetet och, där så är lämpligt, sträva efter att få till stånd internationella avtal med konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser. De riktlinjer och bedömningar som redovisas utgör grunden för regeringens strategi för den fortsatta inriktningen av det globala samarbetet för hållbar utveckling enligt beslutet från Riokonferensen. Även denna strategi utvecklas fortlöpande och fördjupas i ljuset av den globala miljösituationens förändringar och den internationella utvecklingen.
Enligt regeringens mening bör Sverige, där så är lämpligt, sträva efter att få till stånd internationella avtal med konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser. Inom ramen för existerande regelverk, bl.a. klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald, bör åtaganden och förpliktelser konkretiseras och förstärkas. Riokonferensens beslut bör utvecklas till mer förpliktande och operativa åtaganden i de frågor i vilka internationell reglering ter sig ändamålsenlig. Vissa problemkomplex kan med fördel regleras i form av regionala avtal.
Ökat europeiskt och nordiskt samarbete i det fortsatta förhandlingsarbetet kan medverka till bättre måluppfyllelse.
Konventioner och fördrag
I propositionen framhålls att internationella legala instrument i vissa fall kan vara verkningsfulla medel i arbetet för att främja en hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED. För svensk del har vi i enlighet med folkrätten alltid utgått från att ingångna förpliktelser skall uppfyllas. Det är därför ett starkt svenskt intresse att verka för att internationella legala instrument, som syftar till att främja en hållbar utveckling, utformas så att de innehåller klara och konkreta förpliktelser, som medger fortlöpande uppföljning. Det är vidare angeläget att internationella legala instrument på miljö- och utvecklingsområdet kompletterar varandra och att överlappning eller motstridiga förpliktelser undviks. Regeringen vill därför verka för förbättrad uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning mellan berörda konventionssekretariat.
Klimatkonventionen fortsätter att utvecklas. Sverige kommer att delta aktivt under de fortsatta förhandlingarna med att klargöra och revidera konventionen. Regeringen fäster stor uppmärksamhet vid frågor som rör gemensamt genomförande, utvärdering av parternas rapporter och fortsatt förhandlingsarbete rörande åtaganden. Nu pågår förhandlingar för att förbereda det första partsmötet. Vid detta möte skall man bl.a. se över de artiklar som reglerar industriländernas åtaganden. IPCC:s andra utvärdering kommer att bli ett viktigt underlag för en bedömning av åtgärdsbehovet och möjligheterna att begränsa utsläppen. Flera svenska forskare är också aktiva i arbetet med IPCC:s andra utvärdering. De svenska insatserna koordineras av delegationen (1993:13) för klimatfrågor. Delegationen skall också samordna den svenska forskningen inom området.
Inom ramen för Antarktisfördraget samt därtill knutna protokoll och avtal är skyddet av miljön och naturresurserna i Antarktis den alltmer dominerande uppgiften. Ett konkret uttryck för miljöfrågornas växande betydelse är det miljöskyddsprotokoll till Antarktisfördraget som år 1991 undertecknades av Sverige samt av ytterligare 22 av de 26 konsultativa parterna. Sverige spelade en aktiv och pådrivande roll i de förhandlingar som föregick protokollets tillkomst. Riksdagen har nyligen godkänt miljöskyddsprotokollet (prop. 1992/93:140, bet. 1993/94:JoU7, rskr. 1993/94:28).
Antarktis har hittills inte utsatts för någon mera omfattande mänsklig påverkan och utgör därigenom ett viktigt referensområde för forskningen, inte minst avseende de globala miljöfrågorna. Det är därför angeläget att upprätthålla ett genomgripande och effektivt miljöskydd i Antarktis. Regeringen avser enligt propositionen att ta fortsatt aktiv del i miljöarbetet i Antarktis.
I propositionen anges FN:s kommission för hållbar utveckling, CSD, som ett viktigt politiskt organ för att upprätthålla och vidareutveckla det internationella samfundets samsyn om miljö och utveckling som grundlades i UNCED-processen. Kommissionen har fastställt ett flerårigt rullande tematiskt arbetsprogram för genomgång av Agenda 21. Vid kommissionens möte 1994 kommer hälsorelaterade frågor, bosättningsfrågor, frågor kring färskvatten och frågor kring giftiga kemikalier och miljöfarligt avfall att diskuteras. Övriga ämnesområden kommer att behandlas successivt så att alla kapitel i Agenda 21 har gåtts igenom inför det uppföljningsmöte som skall äga rum i generalförsamlingen 1997.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har inom sitt sakområde ansvar för vissa åtaganden inom ramen för den biologiska mångfaldskonventionen, bl.a. avseende den domesticerade biologiska mångfalden samt för flera områden i Agenda 21 och Skogsprinciperna. FAO förbereder inom ramen för sitt växtgenetiska program en internationell konferens om växtgenetiska resurser till 1995. Arbetet inför konferensen syftar framför allt till att stärka inhemsk kapacitet, strukturer och program för rationellt bevarande och hållbart utnyttjande av växtgenetiska resurser för föda och för ett hållbart jordbruk på nationell och regional nivå. Inför konferensen kommer en statusrapport för världens växtgenetiska resurser att tas fram. Vid konferensen skall vidare ett handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av genetiska resurser antas.
Genom svenskt initiativ kommer också överläggningar att inledas inom FAO:s ram om villkoren för tillträde till genetiska resurser i enlighet med överenskommelserna i konventionen om biologisk mångfald. Sverige verkar för att dessa överläggningar skall leda fram till ett protokoll om växtgenetiska resurser under konventionen om biologisk mångfald, men med organisatoriskt säte i FAO, i syfte att tillämpa principen om sektorernas miljöansvar.
Regeringen har här spelat en aktiv och pådrivande roll, inte minst för att stärka kopplingen till den biologiska mångfaldskonventionen. Regeringen önskar dock se en mer aktiv uppföljning av UNCED i jordbruksprogrammet och avser här driva en politik som främjar detta.
Motionerna
I motion Jo690 (s) framhålls att många utvecklingsländers genmaterial blir kommersiellt viktigt i bioteknikens spår. Det finns även risk för att utvecklingsländerna med sin sämre miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra organismer. Sverige bör verka för skarpare regler vad gäller användning av ländernas genetiska resurser och forskning och användning av genetiskt modifierade organismer, anser motionärerna (yrkande 14). De yrkar vidare att Sverige bör arbeta för en skärpning av klimatkonventionen (yrkande 15) som innebär att målet att stabilisera CO2-utsläppen till år 2000 på 1990 års nivå blir bindande. Vidare bör konventionen utvidgas till att även innehålla målsättningen att därefter minska utsläppen. Enligt yrkande 16 bör riksdagen uttala att Sverige bör verka för ett särskilt protokoll med regler för turism i Antarktis. I yrkande 17 framhålls att Sverige bör överväga om det behövs en ny konvention om spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen. Inför årets temamöte med CSD är det viktigt att Sverige driver de urbana miljöfrågorna (yrkande 18).
Utskottets överväganden
Det finns enligt utskottets mening anledning att särskilt betona vikten av att de internationella avtal som arbetades fram inför Riokonferensen vidareutvecklas och att de efter hand blir styrande för deltagarländernas praktiska politik. Utskottet delar således regeringens mening att det är ett starkt svenskt intresse att internationella instrument som syftar till att främja en hållbar utveckling utformas så att de innehåller klara och konkreta förpliktelser. De bör också medge fortlöpande uppföljning.
Som framgår av propositionen utvecklas klimatkonventionen vidare. Det första partsmötet kommer att ägnas åt översyn av de artiklar som reglerar industriländernas åtaganden vilka har särskilt stor tyngd när det gäller att begränsa utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Ett förberedande arbete pågår där delegationen för klimatfrågor företräder Sverige i de internationella förhandlingarna. Utskottet har inhämtat att en omfattande utvärdering av konventionen förbereds i två steg. Inom gruppen industriländer är delegaterna nu överens om att konventionens nuvarande åtgärdsprogram är otillräckligt för att nå målet att skydda klimatsystemet åt nutida och framtida generationer. Från svensk sida har man också anslutit sig till denna uppfattning. Vilken ambitionsnivå som erfordras kan inte anges förrän utvärderingen är klar. Det blir sedan en politisk fråga att bedöma vilka åtgärder som ytterligare kan och bör vidtas. En skärpning av konventionen torde komma att få betydande politiska implikationer, om den skall bli verkningsfull. Det är enligt utskottets mening knappast meningsfullt att på nuvarande stadium i uppföljningsarbetet, innan några slutsatser dragits av den pågående utvärderingen, ta ställning till förslagen i motion Jo690 yrkande 15.
Riksdagen har nyligen godkänt 1991 års miljöskyddsprotokoll till Antarktisfördraget. I det sammanhanget framhöll miljöministern att miljöskyddsprotokollet ger tillräckliga möjligheter att reglera den tämligen begränsade svenska turismen till Antarktis. En särskild bilaga på detta område kan dock i framtiden komma att medföra ändringar i Antarktislagen, ansåg han. Utskottet hade ingen annan mening. Motionärerna har inte framfört sådan motivering för sitt förslag (yrkande 16) att utskottet ändrat uppfattning.
Utskottet finner för egen del att det uppföljningsarbete som bedrivs inom ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling är synnerligen viktigt. Vid årets möte kommer, som framgår av propositionen, bl.a. bosättningsfrågor att diskuteras. Utskottet vill i sammanhanget även peka på det förberedelsearbete för Habitat II-konferensen 1996 som pågår och som även beskrivs i propositionen. I det interna svenska förberedelsearbetet har pekats på möjligheterna att låta Habitat II bli en Kommunernas UNCED där särskilt människors boende och livsvillkor lyfts fram. Därmed får syftet med motion Jo690 yrkande 18 anses vara tillgodosett.
Riokonferensen tog upp till behandling skyddet av alla länders biologiska material och skyddet av den biologiska mångfalden. De pågående växtförädlingsprogrammen och det ökade intresset för bioteknik gör att många utvecklingsländers genmaterial blir särskilt viktigt. Risken finns att utvecklingsländerna med sin sämre miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra organismer. I Rio diskuterades äganderätten till biologiskt material, och bestämmelser till skydd för den biologiska mångfalden har införts i konventionen om biologisk mångfald. Inom sitt sakområde har FAO ansvar för delar av åtaganden inom ramen för konventionen, bl.a. avseende den domesticerade biologiska mångfalden samt för flera områden i Agenda 21 och Skogsprinciperna. Utskottet ser det som särskilt viktigt att betydande ansträngningar görs inom ramen för FAO:s växtgenetiska program för att stärka skyddet av biologiskt material i olika länder. Detta ligger väl i linje med överenskommelserna i Rio. Som framgår av propositionen verkar Sverige för att överläggningarna i dessa frågor skall leda fram till ett protokoll om växtgenetiska resurser under konventionen. Med det anförda får motion Jo690 yrkande 14 anses vara besvarad.
Med anledning av motionärernas förslag i yrkande 17 om behovet av en ny konvention om spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen vill utskottet erinra om det arbete med internationell miljöövervakning av bl.a. kemikalier som pågår inom ramen för ECE-konventionen (FN:s ekonomiska kommission för Europa) och Pariskonventionen. Även inom OECD, ILO, HELCOM och Nordiska rådet pågår ständigt arbete för att begränsa utsläpp och skador orsakade av kemikalier. Utskottet utgår från att Sverige även fortsättningsvis kommer att verka pådrivande i dessa fora. Utskottet förutsätter att vederbörande svenska instanser kommer att ta ett sådant initiativ som efterlyses i motionen därest så befinns angeläget.
Vad utskottet anfört under detta avsnitt är ägnat att i varierande grad tillgodose yrkandena 14, 15, 16, 17 och 18 i motion Jo690. De bör alltså inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Utrikesutskottets yttrande
Yttrandet berör dels kapitel 5 som behandlar det globala miljösamarbetet för hållbar utveckling i proposition 1993/94:111 s. 67--92, dels motion 1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds) yrkande 4 som väckts med anledning av propositionen, dels motionerna 1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 2, 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) yrkande 1 som väckts under den allmänna motionstiden.
I yttrandet lämnas en redogörelse för propositionen varur följande må återges.
Regeringen föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts. Arbetsgruppen föreslås lämna förslag till principer, riktlinjer och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala miljöfrågorna skulle kunna integreras i det svenska utvecklingssamarbetet.
I propositionen nämns vidare att Riobesluten måste prägla och genomsyra de internationella organisationernas biståndsinsatser. Som exempel på organisationer där en sådan integrering bör ske anges bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna, den globala miljöfaciliteten (GEF), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s barnfond (UNICEF) och FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).
Förhandlingar inom ramen för GATT-arbetet bör enligt propositionen syfta till en tolkning/förändring av de internationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell behandling när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra internationellt överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.
I propositionen sägs vidare att internationella legala instrument kan vara verkningsfulla medel för att främja en hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED i de fall där sådana instrument bedöms vara den lämpligaste formen för mellanstatligt arbete. Regeringen avser att verka för förbättrad uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning mellan berörda konventionssekretariat.
I det normbildande samarbetet är FN:s kommission för hållbar utveckling ett politiskt viktigt organ för att upprätthålla och vidareutveckla det internationella samfundets samsyn på miljö och utveckling. Den internationella uppföljningen av skogsprinciperna bör enligt propositionen föras inom FN:s regionala kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner. Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för ett internationellt bindande instrument.
I propositionen understryks vikten av att följa upp och fördjupa miljöfrågorna i samband med en rad tematiska FN-konferenser såsom FN:s konferens om befolkning och utveckling år 1994, FN:s världstoppmöte om social utveckling år 1995, FN:s världskvinnokonferens år 1995 och FN:s konferens om boende och bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996.
Regeringen avser verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om miljötillståndet. Regeringen anser att UNEP:s möten skall bli årliga. UNEP:s roll för utvecklande av den internationella miljörätten bör enligt regeringen utgöra ett prioriterat satsningsområde. Ett annat viktigt verksamhetsområde för UNEP är att utarbeta nationell miljölagstiftning i utvecklingsländerna. I propositionen anges vidare att UNEP:s miljöstyrelse vid sitt möte år 1993 på svenskt/nordiskt initiativ fattade beslut om tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Det är regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt delta i den internationella utvecklingen när det gäller dels efterlevnad av rekommendationen i Agenda 21 beträffande militärens hantering av miljöfarligt avfall, dels miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.
Motionerna
I motion Jo21 (kds) yrkande 4 föreslås att Sverige kraftfullt verkar för utarbetandet av en global vattenkonvention. Motionären anför att tilltagande vattenbrist är en av de allvarligaste frågorna för mänskligheten att lösa. Redan nu utgör vattenbrist en källa till starka spänningar i en del torra områden i världen.
I motion Jo690 (s) anförs att regeringens förslag i proposition 1993/94:111 inte utgör tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 2). I vad avser det globala miljösamarbetet poängteras i motionen vikten av att beakta miljöfrågor i biståndsarbetet. Motionärerna pekar bl.a. på att miljöförstörelse kan leda till sämre jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet och därmed till svält och sjukdomar. Detta kan i sin tur äventyra internationell fred och säkerhet. Kretslopp och avfallsfrågor liksom den fysiska planeringen och den urbana miljön bör också uppmärksammas i biståndssammanhang. Motionärerna anser att det är angeläget att Sverige arbetar för att dessa frågor tas upp vid uppföljningen av UNCED år 1997 (yrkande 13). I motionen föreslås också att Riodeklarationen görs till en bindande stadga senast till uppföljningsmötet år 1997 (yrkande 19).
Motion Jo691 (s) tar upp frågan om att ta till vara resurser som nu används på den militära sidan för att skydda, förbättra och återställa miljön. Motionen refererar till en FN-studie från år 1992 under svenskt ordförandeskap om militära resurser för miljön. Inom den militära sektorn finns adekvata resurser som kan användas för att effektivt möta hotet mot den globala miljöförstörelsen. I FN-studien föreslås civil användning av militära resurser såsom bl.a. satellitteknologi för övervakning av jordbruk och torka m.m., skogsplantering och annan markvård i tredje världen. Vidare finns förslag till kalkning av sjöar och skogar med hjälp av militära flygplan och fartyg, bekämpning av oljeutsläpp m.m. I yrkande 1 föreslås att Sverige i FN:s kommission för hållbar utveckling skall ta initiativ till en uppföljning av FN-studien om att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i studien.
Utrikesutskottets överväganden
Många av de största miljöproblemen såsom hoten mot klimatet, ozonskiktet och den biologiska mångfalden är globala och måste mötas gemensamt av världssamfundet. FN:s konferens om miljö och utveckling behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor som är av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Sverige har på olika sätt varit pådrivande i detta internationella samarbete.
Den strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet som läggs fram i proposition 1993/94:111 Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling innehåller i allt väsentligt förslag till hur regeringen avser att fortsätta att verka pådrivande i den normativa och operativa miljöprocessen såväl i det bilaterala som i det multilaterala utvecklingssamarbetet. Sambanden mellan miljö och utveckling utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet av bistånd som för att biståndet ges en utformning som medverkar till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen.
Med tanke på att arbetet med att förverkliga besluten från UNCED är en fortlöpande process vill utskottet understryka vikten av att principerna för det svenska uppföljningsarbetet slås fast. Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens strategi för det fortsatta internationella uppföljningsarbetet, ett arbete som riksdagen återkommande får anledning att behandla. Utskottet kan därmed inte tillstyrka motion Jo690 (s) yrkande 2 i vilken yrkas att regeringen bör återkomma med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.
Utskottet har i ett flertal betänkanden, senast i betänkandet 1993/94:UU4, framhållit den vikt utskottet fäster vid att en effektivare kontroll och efterlevnad av de internationella avtalen på miljöområdet främjas. Utskottet utgår från att regeringen på lämpligt sätt driver denna fråga.
Vad beträffar förslaget om att göra Riodeklarationen till en bindande stadga som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 19 konstaterar utskottet att frågan väcktes när förhandlingarna inför FN:s konferens om miljö och utveckling inleddes. På ett tidigt stadium stod det klart att förhandlingarna inte skulle resultera i en text som kunde ratificeras av staterna. Det fanns nästan inga förutsättningar för att staterna skulle kunna enas om legalt bindande åtagande i de flesta av de frågor som föreslogs att tas upp i texten. Man begränsade sig därför till att försöka enas om en deklaration med mer generellt formulerade principer. Resultatet blev innehållet i 27 principer som sammanfördes till den s.k. Riodeklarationen. Deklarationen är politiskt och moraliskt förpliktande för regeringarna.
Utskottet noterar att Riodeklarationen till formen påminner om 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den allmänna förklaringen är att betrakta som ett underlag till de två vägledande konventionerna på de mänskliga rättigheternas område som antogs år 1966. Den allmänna förklaringen har sedermera kommit att till övervägande del utgöra internationell sedvanerätt.
Utskottets bedömning är att ju mer Riodeklarationens principer i olika sammanhang upprepas och bekräftas, desto mer förstärks dessa och kan successivt komma att betraktas som internationell sedvanerätt. Utskottet förutsätter ändå att regeringen i det internationella förhandlingsarbetet inför uppföljningsmötet år 1997 prövar möjligheterna att få till stånd en process som verkar för att Riodeklarationen utvecklas till ett bindande dokument eller stadga.
Utskottet betraktar med det ovan anförda motion Jo690 (s) yrkande 19 som besvarad.
Utskottet noterar att tanken på en global vattenkonvention som förs fram i motion Jo21 (kds) lanserades i UNCED-processen. Sverige ställde sig positivt till detta. Enligt vad utskottet erfarit kommer vattenfrågorna att behandlas vid årets möte med FN:s kommission för hållbar utveckling. Utskottet utgår från att regeringen avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en avgörande livsförutsättning. Sverige söker redan nu driva en linje där projekt kring ett hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i u-länder ges en hög prioritet. Frågan drivs av Sverige bl.a. inom ramen för den konvention mot ökenspridning där Sverige har ordförandeskapet.
Med det anförda anser utskottet att motion Jo21 (kds) yrkande 4 kan besvaras.
Enligt vad utskottet erfarit kommer FN:s kommission för hållbar utveckling att vid årets möte behandla frågor kring avfallshantering och fysisk planering kopplade till den urbana miljön. Utskottet anser det angeläget att Sverige fortsatt verkar för att u-ländernas utsatta situation uppmärksammas när det gäller den urbana miljön. Utskottet förutsätter att Sverige driver denna fråga såväl i kommissionen som i förberedelsearbetet inför uppföljningsmötet år 1997.
Utskottet anser härmed att motion Jo690 (s) yrkande 13 kan besvaras.
I likhet med regeringen finner utskottet det angeläget att Sverige fortsätter att verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om miljötillståndet. Utskottet har tidigare påpekat (betänkandena 1991/92:UU22 och 1993/94:UU4 samt i yttrandet 1992/93:UU2y) att den FN-studie, som arbetats fram under svenskt ordförandeskap, borde kunna utgöra en grund för användning av diverse militära resurser på miljöområdet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och förutsätter att detta arbete följs upp i FN:s kommission för hållbar utveckling.
Utskottet noterar i detta sammanhang att UNEP:s miljöstyrelse på svenskt/nordiskt initiativ nu fattat beslut om tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att aktivt delta i det internationella miljösamarbetet när det gäller efterlevnaden av rekommendationen i Agenda 21 om militärens hantering av miljöfarligt avfall och miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.
Med det anförda tillgodoses förslaget i motion Jo691 (s) yrkande 1 som därmed kan besvaras.
Jordbruksutskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till utrikesutskottets överväganden i yttrandet. Motionerna Jo690 yrkandena 13 och 19, Jo691 yrkande 1 och Jo21 yrkande 4 påkallar inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Riksdagen bör således med avslag på motion Jo690 yrkande 2 godkänna vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande preciserat förslag till inriktning m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 3, 4, 5 och 7,
res. 1 (s)
2. beträffande ekologisk odling m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkandena 1 och 2,
3. beträffande försvaret och miljön att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo690 yrkande 11 och 1993/94:Jo691 yrkandena 2--7,
4. beträffande länsstyrelserna och landskapsplanering m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 10 och 12,
5. beträffande kommunernas arbete att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkande 3,
6. beträffande genomförandet av Riobesluten i Sverige att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Jo690 yrkande 1 godkänner vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (prop. kap. 4),
res. 2 (s)
7. beträffande utnyttjande av genetiskt material m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo690 yrkandena 14--18,
res. 3 (s)
8. beträffande en global vattenkonvention att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo21 yrkande 4,
9. beträffande utvecklingssamarbete m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo690 yrkandena 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 yrkande 1,
10. beträffande den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Jo690 yrkande 2 godkänner vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling (prop. kap. 5).
res. 4 (s)
Stockholm den 29 mars 1994 På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling (fp), Berndt Ekholm (s) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Preciserat förslag till inriktning m.m. (mom. 1)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Det är" och på s. 10 slutar med "och 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till förslaget i den socialdemokratiska motionen Jo690, att regeringen bör återkomma med preciserade mål, strategier och medel. Utskottet återkommer till denna fråga i fortsättningen (res. 2 och 4). Utskottet har dock valt att i anslutning till motionen kommentera en del tankar och förslag som förs fram i propositionen.
Utskottet erinrar om att förslag redan tidigare väckts från socialdemokratisk sida att Riokonferensen inklusive arbetet med Agenda 21 skall följas upp av en brett sammansatt kommission med företrädare för bl.a. riksdag, kommuner, näringsliv, fackliga organisationer, forskare och föreningar. Kommissionens uppgift bör vara att hålla samman den nationella uppföljningen och utgöra inspirationskälla och idéspruta för svenskt miljöarbete.
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 3 i motionen uppmana regeringen att tillsätta en brett sammansatt kommission för svenskt Agenda 21-arbete. Kommissionen bör också ha till uppgift att förbereda FN:s stora uppföljning av UNCED, som är planerad till 1997.
Som framhålls i motionen (yrkande 4) är en förstärkning av det europeiska miljöarbetet nödvändig, eftersom vi i så stor utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregler. Detta gäller oavsett om Sverige blir medlem i EU eller inte. Ökade personella resurser behövs både i Bryssel och i andra europeiska länder. Det är ett effektivt sätt att finna kanaler till beslutsfattare och opinionsbildare i de olika länderna. Utskottet förordar således i likhet med motionärerna att miljöarbetet gentemot övriga Europa stärks.
I motionen erinras vidare om att Socialdemokraterna införde krav på miljökonsekvensbeskrivningar i NRL. MKB är ett bra instrument för att förebygga miljöproblem. Det är därför angeläget att en bredare användning av miljökonsekvensbeskrivningar införs. Viktiga beslut som fattas av statliga verk och kommuner samt olika nationella beslut, som t.ex. skatteomläggningar, bör miljökonsekvensbeskrivas. Konkreta förslag till hur miljöregler skall inlemmas i verksamheten måste utformas. Utskottet förordar i anslutning till yrkande 5 av motionen att riksdagen begär att regeringen återkommer med en sådan redovisning snarast.
I regeringens proposition diskuteras vikten av att öka engagemanget i den internationella miljöövervakningen liksom etablerandet av ett miljödatacentrum i Kiruna. Några beslut föreslås dock inte. Utskottet ställer sig positivt till resonemanget om miljöövervakning.
Det är också angeläget att utveckla redovisningen av hur väl miljömålen uppfyllts under året i samband med presentation av finansplanen. Miljöindexsystemet bör presenteras på ett sådant sätt att det blir möjligt att jämföra förändringar över tiden och koppla dem till hur väl landets miljömål uppfylls. Ett sådant uppdrag bör läggas på Naturvårdsverket i samband med uppdraget att utveckla en strategi för internationellt miljöövervakningsarbete. Därmed tillgodoses yrkande 7 i motionen.
Riksdagen bör med anledning av motion Jo690 yrkandena 3, 4, 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande preciserat förslag till inriktning m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkandena 3, 4, 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Genomförandet av Riobesluten i Sverige (mom. 6)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Med det" och slutar med "(s. 13)" bort ha följande lydelse:
Propositionen ger en genomgång av svensk miljöpolitik. Utskottet delar dock den kritiska inställning som framförs i den socialdemokratiska motionen Jo690 (yrkande 1). I likhet med flera andra propositioner på miljöområdet innehåller den nu föreliggande propositionen mycket få konkreta förslag. Detta trots löften om motsatsen i UNCED-skrivelsen. Propositionens allmänna utformning med en beskrivning av dagsläget och främst förslag till en mängd utredningar bildar enligt utskottets mening inte tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att fatta.
Riksdagen bör därför med avslag på regeringens förslag om godkännande av den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige och med anledning av motion Jo690 yrkande 1 hemställa att regeringen återkommer med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande genomförandet av Riobesluten i Sverige att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkande 1 och med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utnyttjande av genetiskt material m.m. (mom. 7)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Som framgår" och på s. 21 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som framgår -- -- -- (= utskottet) -- -- -- denna uppfattning. Det är, som framhålls i motion Jo690 (yrkande 15), angeläget att regeringen arbetar för en skärpning som innebär att målet att stabilisera koldioxidutsläppen till år 2000 på 1990 års nivå blir bindande samt att det utvidgas till att även innehålla målsättningen att därefter minska dem.
Miljöskyddsprotokollet till Antarktisfördraget har nyligen godkänts av riksdagen. Dock har inte den ökande turismen uppmärksammats tillräckligt. Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo690 (yrkande 16) att regeringen bör verka för att ett särskilt protokoll antas med regler för hur turismen skall regleras och att regler för miljökonsekvensbeskrivningar av denna verksamhet utformas inom ramen för ett tilläggsprotokoll.
FN:s kommission för en hållbar utveckling, CSD, har en viktig roll i uppföljningen av Riokonferensen. Utskottet ser positivt på de årliga temakonferenserna liksom den samlade uppföljningen 1997. En svensk kommission, bildad för uppföljning av Riobesluten, kan verksamt bidra till genomarbetade och väl förankrade svenska positioner inför uppföljningsmötet. Det är också viktigt att Sverige inför temamötet i år driver de urbana miljöfrågorna, i enlighet med förslaget i yrkande 18 i motion Jo690.
I bioteknikens spår blir många utvecklingsländers genmaterial kommersiellt viktiga. Det finns även risk att utvecklingsländerna med sin sämre miljölagstiftning och sämre kontroll blir försöksfält för utplantering av genetiskt modifierade grödor eller andra organismer. Dessa problem togs upp under Riokonferensen och ingår delvis i konventionen om biologisk mångfald. Men Sverige bör, bl.a. i det arbete som pågår inom FAO, verka för skarpare regler vad gäller användning av ländernas genetiska resurser och forskning och användning av genetiskt modifierade organismer, i enlighet med vad som anförs i motion Jo690 yrkande 14.
Utskottet biträder även förslaget i yrkande 17 av motionen, att Sverige bör överväga om det behövs en ny konvention om spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Jo690 yrkandena 14--18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utnyttjande av genetiskt material m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkandena 14--18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling (mom. 10)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "hållbar utveckling" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att propositionen är en redogörelse för svensk miljöpolitik utan konkreta förslag. Den har mer karaktären av en skrivelse till riksdagen. Utskottet anser att propositionens allmänna beskrivning av dagsläget och förslag till en mängd utredningar inte utgör ett tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Utskottet tillstyrker motion Jo690 (s) yrkande 2 och föreslår följaktligen att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel för genomförandet av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling. Riksdagen bör således inte godkänna vad i propositionen anförs om den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo690 yrkande 2 och med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Försvaret och miljön (mom. 3)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Berndt Ekholm (alla s) anför:
Socialdemokraterna anser liksom utskottsmajoriteten att försvarets miljöarbete kommit en bra bit på väg. Det är dock angeläget att snabbt gå vidare och låta miljöhänsyn genomsyra hela verksamheten. Framtagande av en miljöplan för försvarets verksamhet stämmer väl med våra krav. Det är angeläget att miljöarbetet inom försvaret fortlöpande redovisas för riksdagen.
Miljökonsekvensbeskrivningar ser vi som en bra hjälp att öka miljöhänsynen i försvarets verksamhet. Sådana bör därför göras för all militär verksamhet som påtagligt påverkar miljön. Det gäller exempelvis upphandling av vapen och bränsle samt vid planering av större övningar i terrängen.
Det är bra att försvaret avser att ta fram ett samlat saneringsprogram för förorenad mark. Vi anser att åtgärderna i huvudsak bör bekostas inom ramen för försvarets normala anslag.
Redan i dag har försvaret en viktig roll i olycksberedskapen. Det är därför angeläget att fästa större vikt vid detta i utbildningen av de värnpliktiga. De bör få ökade kunskaper om hur man räddar och återställer miljön. Vi anser att denna verksamhet planmässigt skall byggas ut och att försvaret skall ges utökade skyldigheter att delta i miljövårdande arbete.
Buller är ett stort problem i dagens samhälle. Försvaret bör därför i möjligaste mån begränsa bullerstörningar från den egna verksamheten, det gäller t.ex. flyget och biltransporterna vid övningar m.m. Vi anser att större vikt bör läggas vid sådana åtgärder. Det kan ske genom bättre bullerdämpning av motorer, men också genom bättre planering vid val av vägar och tider för transporter.
Sprängningar av gammal ammunition ger tillräckligt stora miljöproblem för att oroa Kommunen i Älvdalen och Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Framför allt gäller det höga ljudnivåer, spridning av bly och andra metaller samt bildandet av växthusgasen metan. I likhet med länsstyrelsen anser vi att miljöutsläppen måste minska genom användande av miljövänligare destruktionsteknik. FOA utvecklar exempelvis en metod där sprängämne och krut mals tillsammans med villaolja för att sedan brännas. Detta ger mindre utsläpp än dagens metoder. Utvecklingen mot metoder med mindre miljöpåverkan måste påskyndas.
Meningsyttring av suppleant Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Enligt min mening borde utskottet ha anslutit sig till de socialdemokratiska reservationerna i detta betänkande och således avstyrkt regeringens proposition.
Skatteutskottets yttrande 1993/94:SkU5y
Bilaga
Skatteväxling
Till jordbruksutskottet
Skatteutskottet har fått tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:111 Med sikte på en hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED jämte följdmotion 1993/94:Jo21.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet i Sverige av de beslut som fattats vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED. En av grundtankarna är att ekonomiska och ekologiska frågor skall integreras, och ett sätt att öka integrationen är genom skatteväxling, dvs. att man inom ramen för det totala skatteuttaget gör förändringar, så att skattesystemet inriktas mot ett ökat inslag av miljörelaterade skatter. De intäkter som de miljörelaterade skatterna ger kan skapa utrymme för angelägna skattesänkningar, samtidigt som de kan bidra till samhällsekonomisk effektivitet på så sätt att de korrigerar brister i den samhällsekonomiska prissättningen. Hänsyn måste härvid tas till andra angelägna mål som exempelvis en bibehållen konkurrenskraft och att skattetrycket inte höjs vid eventuella förändringar. Enligt regeringens bedömning finns det anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling som innebär ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Regeringen har enligt vad som anförs för avsikt att inom kort återkomma i denna fråga.
Enligt utskottets mening är det angeläget att de möjligheter till en ökad miljöstyrning som finns inom skattesystemet tas till vara på bästa sätt, och utskottet anser att det är viktigt att möjligheterna till en omfördelning inom skattesystemet nu utreds. Som anförs måste härvid hänsyn tas till andra beaktansvärda mål som t.ex. behovet av bibehållen internationell konkurrenskraft. Utskottet instämmer i bedömningen att det finns anledning att utreda förutsättningarna för en skatteväxling.
I övrigt har utskottet inte funnit anledning till ställningstagande.
Stockholm den 1 mars 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s) och Inger Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Utrikesutskottets yttrande
1993/94:UU5y
Bilaga
Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED
Till jordbruksutskottet
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:111 Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED att riksdagen godkänner dels den huvudsakliga inriktningen av arbetet med genomförandet av Riobesluten i Sverige (kapitel 4 i propositionen), dels den huvudsakliga inriktningen av den svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar utveckling (kapitel 5 i propositionen).
Propositionen har hänvisats till jordbruksutskottet som genom beslut den 8 februari 1994 berett utrikesutskottet tillfälle att senast den 15 mars 1994 yttra sig över propositionen, jämte motioner, i de delar som berör utrikesutskottets beredningsområde.
Yttrandet berör dels kapitel 5 som behandlar det globala miljösamarbetet för hållbar utveckling i proposition 1993/94:111, s. 67--92, dels motion 1993/94:Jo21 av Lars Svensk (kds) yrkande 4 som väckts med anledning av propositionen, dels motionerna 1993/94:Jo690 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 2, 13 och 19 samt 1993/94:Jo691 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) yrkande 1 som väckts under den allmänna motionstiden.
Utskottet
Bakgrund
Regeringen lämnade med skrivelse 1992/93:13 riksdagen en redogörelse för FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED, som ägde rum i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. I skrivelsen meddelade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om det svenska arbetet med uppföljningen av konferensens beslut. Riksdagen lade regeringens skrivelse (bet. 1992/93:JoU8, yttrande 1992/93:UU2y, rskr. 1992/93:70) till handlingarna.
I proposition 1993/94:111 lägger regeringen fram sin strategi för det fortsatta arbetet med att förverkliga målet om en hållbar utveckling i Sverige och en strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet för hållbar utveckling. Det övergripande målet för de svenska insatserna i det globala miljö- och utvecklingssamarbetet är att åstadkomma en integrering av UNCED-besluten i både det normativa och operativa internationella samarbetet. Där så är lämpligt avser regeringen sträva efter att få till stånd internationella avtal med konkreta och tidsbestämda åtaganden och förpliktelser.
Regeringen föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts. Arbetsgruppen föreslås lämna förslag till principer, riktlinjer och arbetsmetoder för hur UNCED-besluten och de globala miljöfrågorna skulle kunna integreras i det svenska utvecklingssamarbetet.
I propositionen nämns vidare att Riobesluten måste prägla och genomsyra de internationella organisationernas biståndsinsatser. Som exempel på organisationer där en sådan integrering bör ske anges bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna, den globala miljöfaciliteten (GEF), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s barnfond (UNICEF) och FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).
Förhandlingar inom ramen för GATT-arbetet bör enligt propositionen syfta till en tolkning/förändring av de internationella handelsreglerna, som möjliggör avsteg från grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell behandling när så är nödvändigt för att uppnå och genomföra internationellt överenskomna miljömål och åtgärdsprogram.
I propositionen sägs vidare att internationella legala instrument kan vara verkningsfulla medel för att främja en hållbar utveckling och genomföra besluten från UNCED i de fall där sådana instrument bedöms vara den lämpligaste formen för mellanstatligt arbete. Regeringen avser att verka för förbättrad uppföljning av internationella konventioner och ökad samordning mellan berörda konventionssekretariat.
I det normbildande samarbetet är FN:s kommission för hållbar utveckling ett politiskt viktigt organ för att upprätthålla och vidareutveckla det internationella samfundets samsyn på miljö och utveckling. Den internationella uppföljningen av skogsprinciperna bör enligt propositionen föras inom FN:s regionala kommissioner och FAO:s regionala skogskommissioner. Principerna kan i ett längre perspektiv ligga till grund för ett internationellt bindande instrument.
I propositionen understryks vikten av att följa upp och fördjupa miljöfrågorna i samband med en rad tematiska FN-konferenser såsom FN:s konferens om befolkning och utveckling år 1994, FN:s världstoppmöte om social utveckling år 1995, FN:s världskvinnokonferens år 1995 och FN:s konferens om boende och bebyggelsefrågor (Habitat II) år 1996.
Regeringen avser verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om miljötillståndet. Regeringen anser att UNEP:s möten skall bli årliga. UNEP:s roll för utvecklande av den internationella miljörätten bör enligt regeringen utgöra ett prioriterat satsningsområde. Ett annat viktigt verksamhetsområde för UNEP är att utarbeta nationell miljölagstiftning i utvecklingsländerna. I propositionen anges vidare att UNEP:s miljöstyrelse vid sitt möte år 1993 på svenskt/nordiskt initiativ fattade beslut om tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Det är regeringens avsikt att även framdeles noga följa och aktivt delta i den internationella utvecklingen när det gäller dels efterlevnad av rekommendationen i Agenda 21 beträffande militärens hantering av miljöfarligt avfall, dels miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.
Motionerna
I motion Jo21 (kds) yrkande 4 föreslås att Sverige kraftfullt verkar för utarbetandet av en global vattenkonvention. Motionären anför att tilltagande vattenbrist är en av de allvarligaste frågorna för mänskligheten att lösa. Redan nu utgör vattenbrist en källa till starka spänningar i en del torra områden i världen.
I motion Jo690 (s) anförs att regeringens förslag i proposition 1993/94:111 inte utgör tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel (yrkande 2). I vad avser det globala miljösamarbetet poängteras i motionen vikten av att beakta miljöfrågor i biståndsarbetet. Motionärerna pekar bl.a. på att miljöförstörelse kan leda till sämre jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet och därmed till svält och sjukdomar. Detta kan i sin tur äventyra internationell fred och säkerhet. Kretslopp och avfallsfrågor liksom den fysiska planeringen och den urbana miljön bör också uppmärksammas i biståndssammanhang. Motionärerna anser att det är angeläget att Sverige arbetar för att dessa frågor tas upp vid uppföljningen av UNCED år 1997 (yrkande 13). I motionen föreslås också att Riodeklarationen görs till en bindande stadga senast till uppföljningsmötet år 1997 (yrkande 19).
Motion Jo691 (s) tar upp frågan om att ta till vara resurser som nu används på den militära sidan för att skydda, förbättra och återställa miljön. Motionen refererar till en FN-studie från år 1992 under svenskt ordförandeskap om militära resurser för miljön. Inom den militära sektorn finns adekvata resurser som kan användas för att effektivt möta hotet mot den globala miljöförstörelsen. I FN-studien föreslås civil användning av militära resurser såsom bl.a. satellitteknologi för övervakning av jordbruk och torka m.m., skogsplantering och annan markvård i tredje världen. Vidare finns förslag till kalkning av sjöar och skogar med hjälp av militära flygplan och fartyg, bekämpning av oljeutsläpp m.m. I yrkande 1 föreslås att Sverige i FN:s kommission för hållbar utveckling skall ta initiativ till en uppföljning av FN-studien om att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i studien.
Utskottets överväganden
Många av de största miljöproblemen såsom hoten mot klimatet, ozonskiktet och den biologiska mångfalden är globala och måste mötas gemensamt av världssamfundet. FN:s konferens om miljö och utveckling behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor som är av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Sverige har på olika sätt varit pådrivande i detta internationella samarbete.
Den strategi för Sveriges insatser i det globala samarbetet som läggs fram i proposition 1993/94:111 Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling innehåller i allt väsentligt förslag till hur regeringen avser att fortsätta att verka pådrivande i den normativa och operativa miljöprocessen såväl i det bilaterala som i det multilaterala utvecklingssamarbetet. Sambanden mellan miljö och utveckling utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet av bistånd som för att biståndet ges en utformning som medverkar till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen.
Med tanke på att arbetet med att förverkliga besluten från UNCED är en fortlöpande process vill utskottet understryka vikten av att principerna för det svenska uppföljningsarbetet slås fast. Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens strategi för det fortsatta internationella uppföljningsarbetet, ett arbete som riksdagen återkommande får anledning att behandla. Utskottet kan därmed inte tillstyrka motion Jo690 (s) yrkande 2 i vilken yrkas att regeringen bör återkomma med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel.
Utskottet har i ett flertal betänkanden, senast i betänkandet 1993/94:UU4, framhållit den vikt utskottet fäster vid att en effektivare kontroll och efterlevnad av de internationella avtalen på miljöområdet främjas. Utskottet utgår från att regeringen på lämpligt sätt driver denna fråga.
Vad beträffar förslaget om att göra Riodeklarationen till en bindande stadga som framförs i motion Jo690 (s) yrkande 19 konstaterar utskottet att frågan väcktes när förhandlingarna inför FN:s konferens om miljö och utveckling inleddes. På ett tidigt stadium stod det klart att förhandlingarna inte skulle resultera i en text som kunde ratificeras av staterna. Det fanns nästan inga förutsättningar för att staterna skulle kunna enas om legalt bindande åtagande i de flesta av de frågor som föreslogs att tas upp i texten. Man begränsade sig därför till att försöka enas om en deklaration med mer generellt formulerade principer. Resultatet blev innehållet i 27 principer som sammanfördes till den s.k. Riodeklarationen. Deklarationen är politiskt och moraliskt förpliktande för regeringarna.
Utskottet noterar att Riodeklarationen till formen påminner om 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den allmänna förklaringen är att betrakta som ett underlag till de två vägledande konventionerna på de mänskliga rättigheternas område som antogs år 1966. Den allmänna förklaringen har sedermera kommit att till övervägande del utgöra internationell sedvanerätt.
Utskottets bedömning är att ju mer Riodeklarationens principer i olika sammanhang upprepas och bekräftas, desto mer förstärks dessa och kan successivt komma att betraktas som internationell sedvanerätt. Utskottet förutsätter ändå att regeringen i det internationella förhandlingsarbetet inför uppföljningsmötet år 1997 prövar möjligheterna att få till stånd en process som verkar för att Riodeklarationen utvecklas till ett bindande dokument eller stadga.
Utskottet betraktar med det ovan anförda motion Jo690 (s) yrkande 19 som besvarad.
Utskottet noterar att tanken på en global vattenkonvention som förs fram i motion Jo21 (kds) lanserades i UNCED-processen. Sverige ställde sig positivt till detta. Enligt vad utskottet erfarit kommer vattenfrågorna att behandlas vid årets möte med FN:s kommission för hållbar utveckling. Utskottet utgår från att regeringen avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en avgörande livsförutsättning. Sverige söker redan nu driva en linje där projekt kring ett hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i u-länder ges en hög prioritet. Frågan drivs av Sverige bl.a. inom ramen för den konvention mot ökenspridning där Sverige har ordförandeskapet.
Med det anförda anser utskottet att motion Jo21 (kds) yrkande 4 kan besvaras.
Enligt vad utskottet erfarit kommer FN:s kommission för hållbar utveckling vid årets möte att behandla frågor kring avfallshantering och fysisk planering kopplade till den urbana miljön. Utskottet anser det angeläget att Sverige fortsatt verkar för att u-ländernas utsatta situation uppmärksammas när det gäller den urbana miljön. Utskottet förutsätter att Sverige driver denna fråga såväl i kommissionen som i förberedelsearbetet inför uppföljningsmötet år 1997.
Utskottet anser härmed att motion Jo690 (s) yrkande 13 kan besvaras.
I likhet med regeringen finner utskottet det angeläget att Sverige fortsätter att verka för att FN:s miljöprogram (UNEP) och dess styrelse behåller sin roll som centralt forum i FN för beslut om miljöhänsyn i samhällsutvecklingen och diskussion om miljötillståndet. Utskottet har tidigare påpekat (betänkandena 1991/92:UU22 och 1993/94:UU4 samt i yttrandet 1992/93:UU2y) att den FN-studie, som arbetats fram under svenskt ordförandeskap, borde kunna utgöra en grund för användning av diverse militära resurser på miljöområdet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och förutsätter att detta arbete följs upp i FN:s kommission för hållbar utveckling.
Utskottet noterar i detta sammanhang att UNEP:s miljöstyrelse på svenskt/nordiskt initiativ nu fattat beslut om tillämpligheten av miljönormer vid militär verksamhet. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att aktivt delta i det internationella miljösamarbetet när det gäller efterlevnaden av rekommendationen i Agenda 21 om militärens hantering av miljöfarligt avfall och miljöstyrelsens rekommendation om utarbetande av nationell miljöpolicy för den militära sektorn.
Med det anförda tillgodoses förslaget i motion Jo691 (s) yrkande 1 som därmed kan besvaras.
Stockholm den 15 mars 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Berndt Ekholm (s) och Bengt Ahlquist (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Berndt Ekholm (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Med tanke på" och slutar med "mål, strategier och medel." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att propositionen är en redogörelse för svensk miljöpolitik utan konkreta förslag. Den har mer karaktären av en skrivelse till riksdagen. Utskottet anser att propositionens allmänna beskrivning av dagsläget och förslag till en mängd utredningar inte utgör ett tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen föreslås att fatta. Utskottet tillstyrker motion Jo690 (s) yrkande 2 och föreslår följaktligen att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till mer preciserade mål, strategier och medel för genomförandet av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling.
Försvarsutskottets yttrande 1993/94:FöU5y Bilaga
Försvaret och miljön
Till jordbruksutskottet
Försvarsutskottet har beslutat att med yttrande till jordbruksutskottet överlämna motionerna Jo690 (s) yrkande 11 och Jo691 (s) yrkandena 2--7. Nämnda motioner behandlar försvaret och miljön och hur därvid 1992 års FN-konferens i Rio bör följas upp i svenska åtgärder. Motion Jo690 (s) har avgivits med anledning av regeringens miljöproposition (prop. 1993/94:111) Med sikte på hållbar utveckling. Motion Jo691 (s) tar, i sina yrkanden om försvaret, upp i huvudsak samma frågor som behandlas i motion Jo690 (s) yrkande 11.
Propositionen
Regeringen konstaterar att riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333) om en grundläggande inriktning för försvarsmaktens miljöarbete.
Regeringen konstaterar vidare att det inte kan undvikas att den fredstida verksamheten inom totalförsvaret i vissa fall kommer i konflikt med samhällets miljömål. Detta måste enligt regeringen accepteras om försvaret skall kunna fullgöra de uppgifter som statsmakterna har bestämt, särskilt om man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet. Den fredstida verksamheten -- att vidta förberedelser för att förhindra krig -- har därför redan i sig ett positivt miljövärde.
Samtidigt framhålls att det bl.a. inom försvarsmakten utförs ett betydelsefullt miljöarbete. Enligt regeringen är det angeläget att dessa insatser fortsätter och att de utvecklas.
Regeringen förordar att försvarsmaktens verksamhet -- med beaktande av de villkor som måste gälla -- i miljöhänseende så långt det är möjligt och på olika plan integreras i samhället. I sammanhanget anför regeringen att det också är angeläget att försvarsmakten tar del av utländska erfarenheter från bl.a. att återställa mark efter militär verksamhet.
Regeringen hänvisar till planeringsanvisningar som gavs till Överbefälhavaren år 1993. Dessa innehåller krav på redovisning av dels hur militärt bistånd skulle kunna lämnas vid miljökatastrofer, dels hur försvarsmaktens miljöarbete bör drivas i förhållande till de nationella miljömålen. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i 1994 års budgetproposition.
Motionerna
I motion Jo690 (s) anser motionärerna att propositionen (1993/94:111) Med sikte på hållbar utveckling behandlat försvaret och miljön endast översiktligt. Inga förslag med anknytning till miljön läggs fram. I första hand anser motionärerna att militären i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som gäller i samhällets övriga verksamheter. Dessutom bör all militär verksamhet miljökonsekvensbeskrivas och bedömas utifrån dessa kriterier. Motionärerna anser det vidare angeläget att områden som är i behov av sanering åtgärdas. Detta bör ske inom ramen för det normala försvarsanslaget. Vad sålunda anförts om försvaret och miljön föreslår motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 11).
I motion Jo691 (s) Hållbar miljöutveckling tar motionärerna de minskande militära hoten som utgångspunkt för att föreslå att militära resurser används för att skydda, förbättra och återställa miljön. De hänvisar till FN-konferensen för miljö och utveckling (UNCED) i Brasilien år 1992 och den där framlagda rapporten som rekommenderar FN att stödja en miljöanvändning av militära resurser på olika sätt. Alla miljökrav och all miljölagstiftning som gäller det civila samhället borde enligt rapporten gälla all militär verksamhet. Efter att ha gett exempel på de miljöproblem som motionärerna anser att det svenska militära försvaret orsakar hemställs
att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-studiens nationella förslag och lägger fram förslag om att alla miljökrav och miljölagstiftning, som gäller i det civila samhället, också skall gälla all militär verksamhet (yrkande 2),
att riksdagen hos regeringen begär en nationell aktionsplan för hur militära resurser kan användas för att rädda eller återställa miljön i enlighet med motionen och FN-rapporten (yrkande 3),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära forsknings- och utvecklingsprogrammen (yrkande 4),
att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om hur den kan minskas (yrkande 5),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att militären skall återställa den miljö de skadat (yrkande 6),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kostnaderna för att återställa tidigare militär miljöförstöring bör belasta försvaret (yrkande 7).
Försvarsutskottet
Allmänt om försvaret och miljön
Frågor som rör försvaret och miljön redovisades utförligt i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5). Försvarsutskottet framhöll (1992/93:FöU9) vid sin behandling av denna att försvarsmaktens huvuduppgift sedan länge är att kunna möta väpnat angrepp. Försvarsmaktens yttersta syfte är därför att "förhindra att kriget med sin totala förstörelse av liv, egendom och miljö når svenskt territorium". Resurser som avsätts för försvarsmakten är avvägda för att svara mot denna uppgift. Det angivna syftet med försvarsmakten angavs ligga väl i linje med principerna i Riodeklarationen.
Vid samma tillfälle konstaterade försvarsutskottet att det inom försvarsmakten pågår en omfattande verksamhet med syfte att vårda och återställa miljön. Utskottet betonade, liksom regeringen i propositionen, värdet av att försvarsmakten även fortsättningsvis lämnar bistånd vid miljökatastrofer och att militära och berörda civila organ utvecklar formerna för samverkan i detta avseende. Miljöarbetet bör, angav utskottet, bedrivas i enlighet med andemeningen i Riodeklarationen och Agenda 21.
Även i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5) behandlas miljöfrågorna utförligt (s. 79--82). Regeringen anför bl.a. att försvarsmakten disponerar resurser som i olika sammanhang har en stor betydelse vid räddningsinsatser efter olyckor som hotar miljön. Enligt regeringens mening är det angeläget att försvarsmakten och de ansvariga civila myndigheterna aktivt söker de lämpligaste formerna för att möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor. I frågan om hur miljöarbetet förhåller sig till de nationella målen framhåller regeringen att försvarets utsläpp av farliga ämnen utgör en mindre del av de totala utsläppen i landet. Det är enligt regeringen angeläget att försvarsmakten i enlighet med sin miljöpolicy fortsätter arbetet med att begränsa dessa utsläpp.
Utskottet konstaterar att miljöarbetet inom försvarsmakten har redovisats för riksdagen vid ett flertal tillfällen nyligen. Det bedrivs enligt utskottets uppfattning målmedvetet och på stor bredd; en miljöpolicy har antagits, en miljöberedning inrättats och en miljöplan håller på att utarbetas. Inom högkvarteret finns en särskild enhet som har som uppgift att svara för det militära försvarets miljöfrågor. Försvarsmaktens miljöarbete torde ligga väl i linje med Riokonferensens beslut och anda. Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad regeringen i proposition 1993/94:111 anfört om försvaret och miljön.
Vissa synpunkter på de avgivna motionerna
Motion Jo690 (s)
Utskottet har erfarit att Försvarsmaktens organisationsmyndighet delar motionärernas uppfattning att försvaret i möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som gäller för samhället i övrigt.
Utskottet har vidare erfarit att försvarsmakten redan tillämpar substitutionsprincipen och också har börjat utveckla ett register över miljöfarliga ämnen i syfte att kunna utöka substitutionsmöjligheterna.
I samband med tillstånds- och koncessionsansökningar för skjutfält och flygplatser genomförs miljökonsekvensutredningar. Dessa utgör del av tillståndsmyndighetens beslutsunderlag. Sålunda miljöprövas för närvarande samtliga flottiljflygplatser inför statsmakternas kommande ställningstagande till flygvapnets fredsorganisation.
Försvarsmakten har kartlagt "miljöfarliga lämningar" och avser inom kort i samverkan med Statens naturvårdsverk (SNV) påbörja en riskklassificering av dessa för att få underlag för återställningsåtgärder.
Motion Jo691 (s)
Enligt utskottets uppfattning, tvärtemot vad motionärerna hävdar, pågår ingen miljöförstöring inom försvaret. Verksamheten bedrivs enligt de lagar och förordningar som reglerar naturskydd och miljö.
Utskottet har erfarit att det inom försvarsmakten finns en strävan att infoga miljöhänsyn i militära utvecklings- och forskningsprogram. Försvarsmakten har därför utarbetat anvisningar om att kretslopps- och försiktighetsprincipen skall tillämpas vid anskaffning av materiel och förnödenheter. Utskottet har vidare erfarit att Försvarets forskningsanstalt (FOA) har fått i uppgift att identifiera miljöproblem där försvarsmakten kan behöva kompetensstöd. FOA skall också fastställa eventuella miljöeffekter av vissa ämnen samt studera möjligheterna att på kemisk eller mikrobiologisk väg förstöra sprängämnen.
Försvarsmakten bör, med utgångspunkt i resultatet av SNV:s inventering, återställa den miljö som skadats i verksamheten. En samlad saneringsplan avses senast år 1995 redovisas för Statens naturvårdsverk (SNV), helt i enlighet med den tidsplan som regeringen anvisat till SNV. Kostnaderna för att återställa miljön bör därvid inte ovillkorligen belasta försvarsanslaget. Miljöfarliga lämningar av äldre datum har i flertalet fall uppkommit helt i enlighet med då gällande bestämmelser.
Motionens påstående om att det är försvaret som står för 90 % av det samlade spillet av flygbränsle på 800--900 ton är en gammal och inte korrekt uppgift. Efter byte av flygbränsle, vilket inleddes hösten 1992, har de årliga förångningsförlusterna gått ned från ca 300 ton kolväten till mindre än 10 ton.
Vid en eventuell framtida basering av JAS 39 Gripen vid Luleå och Uppsala kommer inte befolkningen i dessa städer att utsättas
för bullerstörningar i en omfattning som motionärerna påstår. Enligt vad utskottet erfarit från Försvarsmaktens organisationsmyndighet bör man i ett sammanhang som detta inte utgå från gränsvärden vid nyproduktion -- 55 dB(A) -- utan från de regler som gäller för befintlig bebyggelse -- 65 dB(A). Antalet berörda boende i Luleå är då ca 500 personer och i Uppsala 31 000. Det antal boende som kommer att bli berörda av buller i sådan omfattning -- 100 dB(A) -- att särskilda bullerdämpande åtgärder krävs är ringa, inga alls i Luleå och ca 40 boende i Uppsala.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att ingen myndighet har kontroll över miljöeffekterna från ammunitionssprängningarna i Älvdalen. Utskottet har erfarit att de flesta restprodukterna, utom koloxid, är harmlösa. Utsläppen från årlig sprängning av ca 300 ton explosivämnen motsvarar utsläppen från 7--10 oljeeldade småhus.
Stockholm den 3 mars 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Jan-Olof Franzén (m) och Britt Bohlin (s).