Med anledning dels av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till Bostadstillägg m. m., dels propositionen 1975/76:145 om ändrade regler för bostadstillägg, dels i dessa ämnen väckta motioner (Betänkande 1975/76:CU25 Civilutskottet)

CU 1975/76:25

Civilutskottets betänkande
1975/76:25

med anledning dels av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag
till Bostadstillägg m. m., dels propositionen 1975/76:145 om
ändrade regler för bostadstillägg, dels i dessa ämnen väckta motioner -

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga 14 (bostadsdepartementet)
under punkten B 3 (s. 14) föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskild
proposition i ämnet under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till
Bostadstillägg m. m. beräkna ett förslagsanslag av 1 345 000 000 kr.

Regeringen har sedermera i propositionen 1975/76:145 om ändrade regler
för bostadstillägg föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar i grunderna för statliga och statskommunala
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn som förordats i regeringsprotokollet,

2. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till Bostadsbidrag
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 1 570 000 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1975/76:

875 av herrar Petersson i Röstånga (fp) och Andersson i Örebro (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att gällande regler för erhållande av bostadstillägg
till barnfamiljer samt till ensamstående makar utan barn ändras
så att dessa tillägg kan utgå fr. o. m. myndighetsålder,

1930 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen låter genomföra en direktinformation till alla barnlösa och ensamstående
och barnlösa makar som har inkomster under den för statskommunala
bostadstillägg relevanta inkomstgränsen ca 36 000 kr. om året
i syfte att ge upplysning om villkoren för att erhålla de under år 1974 utvidgade
statskommunala bostadstilläggen.

dets de med anledning av propositionen 1975/76:145 väckta motionerna
1975/76:

2256 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att för pensionärer med låg inkomst bostadsbidragssystemet för pensionärer
bibehålls i princip oförändrat,

2. att för pensionärer som på grund av inkomstprövningsreglerna är helt

1 R iksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 25

CU 1975/76:25

uteslutna från detta system bidragsrätten prövas enligt reglerna för bostadsbidrag
till hushåll utan barn,

3. att i den mellangrupp som får bostadsbidraget minskat på grund av
inkomstprövningsreglerna pensionärerna hänförs till det förmånligaste bidragssystemet,

2338 av fru Fraenkel (fp) och herr Lindahl i Hamburgsund (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om viss justering av inkomstbegreppet vid
inkomstprövning av bostadsbidragen,

2339 av herr Jonsson i Mora (fp) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av proposition 1975/76:145 beslutar

1. att de pensionärer som skulle få ett bättre stöd genom systemet med
statskommunala bostadsbidrag skall ha rätt till detta i stället för kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

2. att hos regeringen begära förslag till ett statligt grundbelopp i de kommunala
bostadstilläggen till folkpensionärerna,

2340 av fru Olsson i Hölö (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag till 1976/77 års riksdag beträffande bostadsbidrag
till föräldrar som inte har sina barn stadigvarande boende hos sig i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2341 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att bostadsbidrag
för barnfamiljer skall minskas med 20 procent av inkomsten
över 50 000 kr.,

2342 av herr Torwald m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen antar motionens
ifrågavarande förslag till ändrade regler för bostadstillägg,

2343 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om skyndsam utredning och förslag till rätt för pensionär att erhålla
lika högt bostadsbidrag som övriga hushåll utan barn i de fall detta ger
ett för pensionären förmånligare utfall,

2344 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att vid prövning av inkomstprövat bostadsbidrag och studiehjälp 10 % av
den del av förmögenheten som överstiger 75 000 kr. jämställs med inkomst,

2362 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för en omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer och
hushåll utan barn till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen
hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag härom,

2. uttalar sig för en sådan ändring av reglerna om bostadsbidrag att kommunerna
blir skyldiga att ompröva bidragen vid hyreshöjningar under bidragsåret,

3. uttalar sig för att ett statligt grundbidrag om 500 kr. till pensionärernas

CU 1975/76:25

bostadsbidrag införs och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande
av förslag härom,

4. beslutar att åldersgränsen för rätt till statskommunalt bostadsbidrag
för hushåll utan barn sänks tili 17 år,

5. beslutar att den nedre hyresgränsen för ensamstående och makar läggs
på en nivå av 300 kr. per månad,

2363 av fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till höstsessionen med nästa riksmöte syftande till att underhållsbidrag,
bidragsförskott och studiebidrag inräknas i familjeinkomsten
vid prövning av rätten till bostadstillägg med ikraftträdande den 1 januari
1977,

2364 av fru Troedsson (m) och herr Carlshamre (m) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om nytt förslag senare i år till bostadstillägg
som bättre tar hänsyn till hushållens verkliga ekonomiska situation och
försörjningsbörda och som inte medför risk för nära nog hundraprocentiga
marginaleffekter och däröver i de litet större barnfamiljerna.

Yttrande

Över propositionen och motioner har yttrande inhämtats från socialförsäkringsutskottet
såvitt rör kommunalt bostadstillägg och därmed sammanhängande
frågor. Socialförsäkringsutskottet, vars yttrande som bilaga fogats
till detta betänkande, har därvid beslutat att med eget yttrande till civilutskottet
även överlämna följande under den allmänna motionstiden väckta
och till socialförsäkringsutskottet hänvisade motioner nämligen motionerna
1975/76:

214 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motiveringen
i motionen 1975/76:182 - hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag om statligt grundbidrag till pensionärernas bostadstillägg,

266 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om ändring av reglerna för hustrutillägg
och kommunala bostadstillägg innebärande att det avdragsfria beloppet uppräknas
för ensamstående till 4 000 kr. samt för ett pensionärspar till 6 000
kr.,

2058 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs (yrkandet
1 b) att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av de
inkomstgränser vid vilka de kommunala bostadstilläggen m. m. börjar avtrappas,

2060 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs (yrkandet
1) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om införande
av ett statligt grundbidrag till de kommunala bostadstilläggen för pensionärer
och handikappade.

CU 1975/76:25

Utskottet

Principer för bostadsbidrag m. m.

I propositionen konstateras att såväl allmänt fördelningspolitiska som rent
bostadspolitiska motiv styrt utbyggnaden och utformningen av det individuella
bostadsstödet under de gångna åren. Liknande tankar har kommit
till uttryck i boende- och bostadsfmansieringsutredningarnas betänkande
(SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Utredningarna anser
att bostadsstödets grundläggande syfte är att medverka till att statsmakternas
långsiktiga bostadspolitiska mål förverkligas. En sådan målsättning
innebär enligt utredningarna även i framtiden ett behov av ett särskilt
bostadsstöd för hushåll med begränsad ekonomisk bärkraft. Departementschefen
finnér i likhet med utredningarna och en stor majoritet av remissinstanserna
att bostadsbidragen under den närmaste framtiden kommer att
fylla en viktig uppgift. Mot denna bakgrund bör ett av bidragens huvudsyften
vara att minska skillnaderna i bostadsstandarden som beror på olika inkomst
och betalningsförmåga och att kontinuerligt förbättra bostadsstandarden för
ekonomiskt svaga grupper. Ett annat huvudsyfte med bidragen är enligt
bostadsministern att ge hushåll med låga inkomster och/eller tung försörjningsbörda
möjlighet att öka den egna hyresbetalningsförmågan och på så
sätt medverka till att ge bidragen det avsedda bostadsstimulerande inslaget.

Utskottet ansluter sig till de ovan refererade principerna.

1 propositionen föreslås att anslaget till Bostadstillägg m. m. under tolfte
huvudtiteln fr. o. m. nästa budgetår betecknas Bostadsbidrag m. m. Ändringen
föreslås mot bakgrund av att begreppet bostadsbidrag enligt utredningarna
och departementschefen bättre överensstämmer med innehållet
i systemen och bättre ansluter till uttryck som barnbidrag och socialbidrag.
Utskottet som instämmer med förslaget i propositionen kommer fortsättningsvis
att använda beteckningen bostadsbidrag för de stödformer som
nu benämns statliga och statskommunala bostadstillägg.

Bostadsbidragets konstruktion m. m.

Det gällande bidragssystemet består av två delar. Bidrag utgår till hushåll
såväl med som utan barn. Den ena delen som utgörs av ett statligt bidrag
på 900 kr. per barn och år utgår utan bostadsvillkor. Den andra delen står
i relation till hushållets bostadsutgifter och utgår med 80 % av utgiften
mellan vissa hyresgränser. F. n. gäller som nedre hyresgräns per månad
400 kr. för makar. Motsvarande gräns för ensamstående är 300 kr. Den
övre hyresgränsen per månad ligger mellan 650 kr. för makar utan barn
och 1 025 kr. för makar med 5 eller flera barn. För ensamstående ligger
den i intervallet 550 kr.-925 kr. Bidraget är inkomstprövat enligt regler
som utskottet behandlar nedan (s. 9-10).

Kommunalt bostadstillägg till pensionärer (KBT) beslutas av kommunerna

CU 1975/76:25

som även bestämmer efter vilka principer och med hur stora belopp tilläggen
skall utgå. KBT utgår i alla kommuner. Inkomstprövningen beslutas av
riksdagen enligt regler som utskottet nedan (s. 11) behandlar. Utformningen
av grunderna för bostadstillägget varierar dock.

I ungefär hälften av landets kommuner finns ett särskilt bostadstillägg
för handikappade (KBH). Svenska kommunförbundet har utarbetat normalgrunder
för KBH.

Mot bakgrund av den splittrade bild som de skilda bidragssystemen uppvisar
har utredningarna funnit att en samordning måste komma till stånd.
Målet bör enligt utredningarna vara ett enda system för alla typer av hushåll
som behöver ekonomiskt stöd. För att nå större enhetlighet inom KBTsystemets
ram har utredningarna föreslagit ett grundbidrag till folkpensionärer
fr. o. m. år 1977 som skall utgå oreducerat med minst 400 kr. per
månad om bostadsutgiften uppgår till minst detta belopp. Frågan om fördelningen
av kostnaderna mellan stat och kommun med anledning av förslaget
anser sig utredningarna inte ha befogenhet att behandla. 1 denna
fråga hänvisar de till kommunalekonomiska utredningen. Utredningarna
finnér det emellertid angeläget att frågan om kostnadsfördelningen snabbt
löses.

Behovet av samordning understryks av flera remissinstanser. Även bostadsministern
finner det önskvärt att nå en ökad samordning mellan bostadsbidragssystemen.
Emellertid behövs ytterligare underlag innan ställning
kan tas till samordningsfrågorna. Departementschefen erinrar om att kommunalekonomiska
utredningen avser att behandla frågan om kostnadsansvaret
vad gäller bostadsbidragssystemen. Även socialpolitiska samordningsutredningens
arbete kan delvis komma att ge underlag för framtida ställningstaganden
i frågan. Med tanke på pågående utredningsarbete bör ställningstagande
till frågan enligt departementschefen anstå till dess de båda
utredningarnas arbete avslutas. Emellertid föreslås i propositionen att förändringar
vidtas av KBT-reglema för personer som uppbär partiell förtidspension
eller inkomstprövad änkepension. Efter samråd med chefen för
socialdepartementet förordar bostadsministern att KBT-beloppet för dessa
pensionärer skall - inom ramen för inkomstprövningsreglerna - uppgå till
samma nivå som för övriga pensionärer. Avsikten är att förslag i detta
sammanhang skall föreläggas riksdagen så att de kan träda i kraft den 1
januari 1977. Frågan om samordning mellan KBT och bostadsbidragen behandlar
utskottet ytterligare i det följande (s. 11-12).

Socialförsäkringsutskottet finnér det tillfredsställande att förbättringar för
pensionärer med partiell förtidspension eller inkomstprövad änkepension
kommer att föreläggas riksdagen så att de nya reglerna kan träda i kraft
den 1 januari 1977. Civilutskottet instämmer med socialförsäkringsutskottet
i frågan.

I motionerna 1975/76:214 (vpk), 2060 (c), yrkandet 1, 2339 (fp), yrkandet
2, samt 2362 (vpk), yrkandet 3, yrkas att förslag om ett statligt grundbidrag

CU 1975/76:25

till KBT kommer att föreläggas riksdagen.

I sitt yttrande erinrar socialförsäkringsutskottet om att frågan om statliga
grundbidrag till KBT tidigare behandlats och avslagits av riksdagen (SfU
1975:5, 1975:1 y). Därvid har socialförsäkringsutskottet bl. a. hänvisat till
kommunalekonomiska utredningens arbete. Detta motiv liksom svårigheten
att överblicka konsekvenserna av de avsevärda kostnadsöverföringarna från
kommunerna till staten har fått socialförsäkringsutskottet att vidhålla sin
tidigare ståndpunkt i frågan. Vad som anförts i propositionen samt i socialförsäkringsutskottets
yttrande finnér sig civilutskottet kunna godta. Motionerna
avstyrks alltså.

I motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet 1, föreslås att riksdagen uttalar
att det statliga och statskommunala bostadsbidraget helt finansieras av staten.

Även beträffande denna fråga anser utskottet att pågående utredningsarbete
bör avvaktas. Ett uttalande i enlighet med förslaget i motionen
1975/76:2362 (vpk), yrkandet 1, bör enligt utskottets mening ej göras.

Utskottet övergår nu till frågan om det framtida bostadsbidraget. Utredningarna
föreslår att 900 kr. per år liksom f. n. skall utgå för varje barn.
Därutöver bör bidrag utgå med 80 % av hyran från 0 och upp till en övre
hyresgräns som varierar med hushållets storlek. Det sammanlagda beloppet
skall reduceras med 14 % av årsinkomsten. Vissa modifieringar i grundsystemet
föreslås av utredningarna. Utredningarna finner systemet fördelaktigt
bl. a. därför att ökningen av bidragen i hög grad skulle tillfalla hushåll
med låga inkomster. Vidare skulle systemet lösa problemet med de olika
nedre hyresgränserna för ensamstående makar. Slutligen är systemet enkelt
och enhetligt.

Majoriteten av remissinstanserna har godtagit systemet. Några remissinstanser
har ansett det ha allvarliga brister och bl. a. anfört att det inte
ger några förstärkningar för hushållen i mellaninkomstlägen. Dessutom har
hävdats att systemet ger mycket kraftiga marginaleffekter i vissa inkomstlägen.

Enligt departementschefen är det inte möjligt att lägga utredningarnas
föreslagna konstruktion till grund för det framtida bostadsbidragssystemet.

I stället bör förbättringar göras inom ramen för det nuvarande systemet.
De förslag som läggs fram i propositionen utgår från ett framtida system
som ger förstärkningar till hushåll med låga inkomster, som har en bostadsstimulerande
effekt för flertalet hushåll och som skapar större rättvisa
mellan ensamstående och makar.

De principer som departementschefen föreslagit ansluter sig utskottet till.

Som ovan framgått (s. 4) är den nedre hyresgränsen f. n. 400 kr. per månad
för makar och 300 kr. per månad för ensamstående. Eftersom de nedre
hyresgränserna är olika kan det inträffa att större hushåll vid samma inkomst
och bostadsutgift får lägre bostadsbidrag än mindre. Dessa olägenheter försvinner
om den nedre gränsen görs gemensam. I propositionen föreslås att
den sätts till 350 kr. per månad för såväl makar som ensamstående.

CU 1975/76:25

Utskottet har ingen erinran mot förslaget om gemensam nedre hyresgräns.

I motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet 5, föreslås gränsen sättas till
300 kr. per månad för ensamstående och makar.

Utskottet har heller ingen erinran mot att gränsen sätts till 350 kr. per
månad. Gränsen skall ses mot bakgrund av den hyres- och inkomstutveckling
som ägt rum sedan år 1974 då den nuvarande gränsen om 300 kr.
infördes. Utskottet avstyrker alltså motionen 2362 (vpk), yrkandet 5.

Riktmärket för nivån på den övre hyresgränsen är inflyttningshyrorna i
storstäderna för lägenheter som inte väsentligen överstiger en norm för utrym
messtandarden som innebär att vardagsrum och kök skall vara fria från
sovplatser och att högst två personer skall bo i varje sovrum. Enligt departementschefen
bör i framtiden liksom hittills den övre gränsen läggas
fast så att hushållen får ekonomiska möjligheter att efterfråga en rymlig
bostad av nybyggnadsstandard i god miljö. Hyresgränsen är enligt departementschefen
emellertid ett trubbigt instrument för att styra hushållen mot
en bestämd lägenhetstyp. Hushållen bör ges största möjliga frihet att själva
avgöra vilken lägenhet som bäst tillgodoser deras behov inom den ekonomiska
ram som statsmakterna ger. Spärr mot oskäligt höga bostadsbidrag
finns genom att kommunerna i enskilda fall kan räkna med lägre bostadsutgift
än den faktiska. Skäl finns alltså att inte binda den övre hyresgränsen
till viss lägenhet lika hårt som f. n. I stället bör kostnadsläget för likvärdiga
lägenheter ligga till grund för bedömningen av den övre hyresgränsens nivå.
Den i propositionen föreslagna principen anges medföra flexiblare lägenhetslösningar.
Departementschefen föreslår följande övre hyresgränser.

			kr./mån
för ensamstående utan barn			600
för makar utan barn			700
för makar och ensamstående	med	1-2 barn	825
för makar och ensamstående	med	3-4 barn	975
för makar och ensamstående	med	5 eller flera barn	1 125

Beträffande de övre hyresgränserna är dessa f. n. som framgått ovan (s. 4)
lägre för ensamstående makar än för makar. En sådan olikhet kompenseras
dock genom att den nedre gränsen också är lägre. Mot bakgrund av förslaget
om en gemensam nedre hyresgräns föreslås alltså i propositionen att den
övre gränsen görs gemensam för en- och tvåförälderfamiljer med samma
antal barn. För makar utan barn och ensamstående utan barn föreslås olika
övre hyresgränser.

Motionärerna i motionen 1975/76:2342 (c) finner det inte acceptabelt att
de övre hyresgränserna görs gemensamma för en- och tvåförälderfamiljer
med samma antal barn.

De ställningstaganden som görs i propositionen beträffande den övre hyresgränsens
utformning och nivå godtar utskottet. Utskottet har alltså inga

CU 1975/76:25

invändningar mot att gränsen görs gemensam för en- och tvåförälderfamiljer
med samma antal barn. Behovet av utrymme för en- och tvåförälderfamiljer
torde inte - bl. a. mot bakgrund av de tillämpade utrym mesnormerna -skilja sig särskilt mycket. Utskottets bedömning har även utgått från det
ovan gjorda ställningstagandet att den nedre hyresgränsen bör vara gemensam.
Utskottet avstyrker alltså motionen 2342 (c) såvitt nu är i fråga.

I propositionen föreslås att kommunerna - liksom hittills - skall få möjlighet
att generellt sänka de övre hyresgränserna när hyresläget på orten
betydligt understiger riktmärket för gränsen eftersom kommunerna bäst
torde kunna bedöma den övre hyresgränsenä läge.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget men anser det viktigt att tilllämpningen
av regeln noga följs.

Reducering av bostadsbidragen på grund av bostadens storlek kan ske
om bostaden är oskäligt stor med hänsyn till bostadsbehovet. Enligt de
tillämpade normerna godtas en bostad som skälig om det bor två personer
per rum, kök, vardagsrum samt ytterligare ett rum oräknat. Undantag från
regeln kan medges bl. a. om alternativ bostad som inte medför reduktion
av bidraget inte går att fl inom rimligt avstånd. Ett annat skäl kan vara
att bidragstagarens inkomst är påtagligt låg. Utredningarna ansåg att reduceringsregeln
borde slopas. Departementschefen anser emellertid att regeln
i undantagsfall kan behövas för att stävja en onödigt hög bostadsstandard.

Enligt departementschefens mening kan hushåll med handikappad medlem
samt föräldrar som inte har sina barn stadigvarande hos sig behöva
större och därmed dyrare bostad än som kan rymmas inom ramen för en
övre hyresgräns enligt nu gällande regler.

Beträffande hushåll med handikappad medlem förordas att dispens för högre
bidragsberättigad bostadsutgift skall kunna medges. Prövning bör ankomma
på sociala centralnämnden/socialnämnden. En höjning med 150 kr./månad
föreslås i propositionen. Möjlighet bör dock finnas för kommunen att överskrida
denna gräns. Utskottet har ingen invändning mot förslaget i propositionen.

Vad åter ang ht föräldrar som inte har sina barn stadigvarande boende hos sig
har utredningarna föreslagit en dispensregel liknande den för handikappade.
Förslaget har i sak fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. I propositionen
1975/76:170 läggs fram förslag om att gifta föräldrars gemensamma
vårdnad om barnen skall kunna bestå även vid skilsmässa. Är föräldrarna
ense om gemensam vårdnad skall domstol förordna därom. I sitt
remissvar på boende- och bostadsfinansieringsutredningens betänkande anförde
barnmiljöutredningen att om reglerna om gemensam vårdnad skall
bli en angelägenhet för alla är det viktigt att samhället på alla sätt stöttar
föräldrar som separerat och underlättar för dem i deras strävan att hålla
kontakt med sina barn.

Departementschefen erinrar om att Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

CU 1975/76:25

ser över frågorna som gäller föräldrars underhållsskyldighet inbördes och
gentemot barnen. Ett betänkande väntas under år 1977. Vidare anförs att
en arbetsgrupp tillsatts inom justitiedepartementet för att överväga ekonomiskt
stöd vid delad bosättning. Departementschefen anser att ett ställningstagande
i frågan bör anstå tills det ovan nämnda utredningsarbetet
föreligger.

I motionen 1975/76:2340 (c) yrkas att riksdagen begär förslag i frågan
till 1976/77 års riksmöte. Motionären erinrar om att bostadsbidrag till barnfamiljer
där barn vistas på institution enligt förslag i propositionen utformats
så att barnet är bidragsberättigat även om det är hemma endast under kortare
perioder. Motsvarande regler bör enligt motionären gälla även i andra fall
där barnet inte stadigvarande bor hos förälder.

1 likhet med utredningarna, vissa remissinstanser, departementschefen
och motionären finner utskottet det viktigt att frågan om bostadsbidrag
för de föräldrar som inte har sina barn stadigvarande hos sig ytterligare
övervägs. Utskottet anser att sådana överväganden bör göras och att förslag
därom föreläggs nästa riksmöte. Detta bör ges regeringen till känna.

Inkomstprövning m. m.

Bostadsbidragen är inkomstprövade. Inkomstprövningsbegreppet är den till
statlig skatt taxerade inkomsten året före bidragsåret. I fråga om makar
läggs deras inkomst tillsammans vid beräkning av bidragen. Inkomstprövningen
till KBT sker efter beräknad framtida årsinkomst. Denna fråga behandlar
utskottet nedan (s. 11).

Tidigare utredningar - bl. a. familjepolitiska kommittén år 1972 och bostadstilläggsgruppen
år 1974 - konstaterade att något entydigt inkomstbegrepp
som ger helt korrekt och aktuell bild av den ekonomiska bärkraften
hos olika hushåll inte finns. Efter att bl. a. ha prövat olika inkomstbegrepp
slår även boende- och bostadsfinansieringsutredningama fast att något helt
rättvisande inkomstbegrepp inte finns i dag. Mot bakgrund av att frågan
inte bör prövas isolerat inom ramen för bostadsbidragen bör en genomgripande
behandling och lösning enligt utredningarnas mening göras i ett
större sammanhang. Tills vidare bör enligt deras mening nuvarande inkomstprövningssystem
och inkomstbegrepp inte ändras. Många remissinstanser
delar utredningarnas synpunkter. Departementschefen erinrar om
att socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) har att pröva frågan
om ett enhetligt mått för inkomstprövning av olika sociala förmåner. Utredningen
avses arbeta under hela år 1976.

I motionerna 1975/76:2338 (fp), 2363 (m) och 2364 (m) yrkas att förslag
bör utarbetas som bl. a. tar bättre hänsyn till hushållens verkliga ekonomiska
situation och försörjningsbörda. Bl. a. bör underhållsbidrag, bidragsförskott
och studiebidrag inräknas i inkomsten när bostadsbidragen bestäms. Förslag
i frågan bör föreläggas riksdagen i höst enligt uppfattningen i de två sist 1*Riksdagen

1Q75/76. 19sami. AV25

CU 1975/76:25

nämnda motionerna.

Med hänsyn till att reglerna om inkomstprövning tidigare flera gånger
utretts och mot bakgrund av bl. a. att denna fråga behandlas inom den
socialpolitiska samordningsutredningen avstyrker utskottet bifall till motionerna
2338 (fp), 2363 (m) och 2364 (m). I det pågående utredningsarbetet
kommer att finnas - utan riksdagens begäran därom - möjligheter att aktualisera
de i motionerna berörda frågorna.

Inkomstprövningen innebär att bidraget utgår med maximibelopp upp
till en viss inkomst och därefter reduceras med början i den statliga delen.
För innevarande år ligger inkomstgränsen för oreducerat bidrag vid 28 000 kr.
för barnfamiljer och vid 23 000 kr. för hushåll utan barn. Bl. a. mot bakgrund
av inkomstutvecklingen föreslås gränserna höjas till 32 000 kr. föf barnfamiljerna
och till 26 000 kr. för hushåll utan barn. Liksom f. n. bör enligt
propositionens förslag från dessa gränser och upp till en årsinkomst av 54 000
kr. en reducering göras med 15 96 och därefter med 24 96.

I motion 1975/76:2342 (c) föreslås att gränserna för fullt bidrag bör vara
olika beroende på om hushållen består av en eller två vuxna. Sålunda föreslås
gränserna för ensamstående utan barn sättas till 23 500 kr. och till ensamstående
med barn till 29 500 kr. För makar föreslås gränserna sättas till
28 000 kr. resp. 34 000 kr.

De tankegångar som ligger bakom förslaget i motionen om olika behandling
beträffande inkomstprövningen av hushållen med barn med hänvisning
till om dessa består av en eller två vuxna överensstämmer inte med de
av utskottet ovan accepterade principerna om bl. a. utrymmesnormens utformning.
Som ovan framgått utreds frågan om ett enhetligt begrepp vid
inkomstprövning. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga. Utskottet finner
heller inte anledning att införa olika gränser för ensamstående och makar
utan barn.

Regler om det inkomstprövade tillägget i studiehjälpssystemet har sedan
år 1973 överensstämt med motsvarande regler för bostadsbidraget. Utskottet
har ingen erinran mot föreslagna höjningar av inkomstgränserna motsvarande
dem som föreslås för bostadsbidragen.

I motionen 1975/76:2341 (fp) yrkas att riksdagen beslutar att bostadsbidragen
för barnfamiljer skall reduceras med 20 96 av inkomsten över 50 000
kr. De nuvarande reduktionsgränserna behandlades av utskottet år 1974
(CU 1974:36 s. 60). Utskottet avstyrkte därvid ett motionsförslag om en
enhetlig reduktionsfaktor om 15 96. Som skäl för sitt ställningstagande anförde
utskottet att det måste anses otillfredsställande att ett inkomstgraderat
stöd skulle utgå i mycket höga inkomstlägen.

Utskottet finner inte skäl frångå sin tidigare uppfattning i denna fråga
varför motionen avstyrks. Frågan hänger också samman med inkomstprövningsbegreppets
utformning som överses enligt vad som ovan framgått.

Förmögenhet påverkar bidraget i vissa fall. Regeln är att 20 96 av förmögenheten
över 50 000 kr. skall läggas till inkomsten innan bidraget reduceras.

CU 1975/76:25

Även barns förmögenhet räknas in. Nu gällande gränser fastlades år 1973.
Mot bakgrund av 1975 års höjda fastighetstaxeringsvärden föreslås att gränsen
höjs till 75 000 kr. Motsvarande justering har redan beslutats av riksdagen
beträffande inkomstprövningsreglerna till KBT (SfU 1975:17). Även inom
studiehjälpssystemet föreslås höjningar motsvarande den som föreslås inom
bostadsbidragssystemet.

I motionen 1975/76:2344 (c) föreslås att endast 10 % av förmögenheten
över 75 000 kr. skall jämställas med inkomst både vad gäller bostadsbidrag
och studiehjälp.

Över motionen har såvitt gäller studiehjälpssystemet socialförsäkringsutskottet
yttrat sig. Med hänsyn till föreslagna uppmjukningar av inkomstprövningsreglerna
och till de förbättringar i övrigt som förs fram i
propositionen är socialförsäkringsutskottet inte berett tillstyrka motionen
såvitt nu är i fråga.

Inte heller civilutskottet finnér skäl tillstyrka motionen varken såvitt gäller
reglerna inom studiehjälpssystemet eller inom bostadsbidragssystemet. Civilutskottet
anser att de i propositionen föreslagna förbättringarna är tillräckliga
för att reglernas reella innehåll - mot bakgrund bl. a. av höjda
taxeringsvärden - inte skall nämnvärt urholkas.

Inkomstprövningen agäende KBT beslutas av riksdagen. Prövningsreglerna
innebär att KBT skall minskas med en tredjedel av pensionärernas årsinkomst
vid sidan av folkpensionen om sidoinkomsten överstiger 1 500 kr.
för den som är gift och 2 000 kr. för ensamstående. KBT finansieras av
kommunerna. Genom beslut av 1974 års riksdag kompenserar staten dock
kommunerna för de ökade kostnader som uppstår genom den samtidigt
beslutade sänkningen av reduktionsfaktorn från hälften till en tredjedel.

Motionerna 266 (vpk) och 2058 (fp), yrkandet 1 b, har av socialförsäkringsutskottet
med eget yttrande överlämnats till civilutskottet. 1 motionerna
hemställs att det avdragsfria beloppet vid KBT uppräknas. I den förstnämnda
motionen föreslås att beloppet skall fördubblas medan i den senare anges
att en uppräkning bör ske så att förmånernas värde återställs reellt till år
1969 då nuvarande beloppsgränser infördes.

Socialförsäkringsutskottet erinrar om att utskottet senast år 1975 avstyrkt
motioner med samma yrkande (SfU 1975:5). Som motiv för sitt avslagsyrkande
anförde utskottet bl. a. pensionärernas förbättrade ekonomiska situation
i form av höjningar av folkpensionernas grundbelopp, den successiva
förbättringen av pensionstillskotten, ökade möjligheter till extra avdrag vid
beskattningen samt sänkning av reduktionsfaktorn. Socialförsäkringsutskottet
som inte finnér anledning ändra ståndpunkt avstyrker bifall till motionerna
1975/76:266 (vpk) och 2058 (fp), yrkandet 1 b. Civilutskottet delar
socialförsäkringsutskottets bedömning.

I propositionen behandlas även samordningen mellan KBT och bostadsbidragen.
F. n. har barnfamiljer där den ena eller båda föräldrarna uppbär folkpension
rätt till såväl statligt som statskommunalt bostadsbidrag. Samord -

CU 1975/76:25

ningen innebär att statligt och statskommunalt bostadsbidrag utgår ograverat
med aktuellt belopp med hänsyn till familjesammansättning, inkomst och
bostadsutgift. Om KBT är beroende av den faktiska bostadskostnaden reduceras
familjens bostadsutgift med den statskommunala delen av bostadsbidraget
varefter rätten till KBT prövas mot den reducerade bostadsutgiften.
Pensionärshushåll utan barn får ej bostadsbidrag från båda systemen
utan är hänvisade till KBT. I de flesta kommuner är i dag KBT högre
än de statskommunala bidragen. För en grupp folkpensionärer med full
pension som dels har tämligen hög sidoinkomst, dels förhållandevis hög
bostadskostnad kan dock omvänt förhållande råda.

Utredningarna har behandlat frågan om en samordning och föreslagit
att pensionärerna generellt skulle beviljas det bostadsbidrag som i varje enskilt
fall gav det förmånligaste utfallet. Departementschefen är inte beredd
förorda en lösning i likhet med utredningarnas, vars förslag förs vidare
i motionerna 1975/76:2256 (fp), 2339 (fp), yrkandet 1, och 2343 (m).

Civilutskottet instämmer med socialförsäkringsutskottet att det är angeläget
att skillnaderna utjämnas såväl mellan de olika bostadsbidragssystemen
som inom KBT-systemet. Det kan således inträffa att en person
som uppbär statskommunalt bostadsbidrag vid sin pensionering på grund
av gällande inkomstprövningsregler inte kommer i åtnjutande av KBT. Detta
är enligt civilutskottets mening inte tillfredsställande. Med hänvisning emellertid
till bl. a. kommunalekonomiska utredningens arbete samt till arbetet
inom den socialpolitiska samordningsutredningen avstyrker civilutskottet
motionerna. När dessa båda utredningars resultat föreligger finns bättre underlag
för ett ställningstagande i frågan både såvitt avser finansierings- och
huvudmannaskapsfrågorna som frågan om samordningen inom det socialpolitiska
bidragssystemet. I sammanhanget vill civilutskottet erinra om
att utskottet ovan (s. 5) förordat att förbättringar för personer med partiell
förtidspension eller inkomstprövad änkepension genomförs den 1 januari
1977.

Åldersgränser

Statligt och statskommunalt bostadsbidrag utgår f. n. till dess barnet fyllt
17 år. Om förlängt barnbidrag eller studiehjälp utgår kan statskommunalt
bostadsbidrag utgå även för barn över 17 år. Statskommunalt bostadsbidrag
till hushåll utan barn kan utgå om den sökande eller beträffande makar
en av dem fyllt 20 år. Undantag kan medges. Utredningarna har föreslagit
en gemensam åldersgräns på 18 år. Upp till 18 år skulle en person betraktas
som barn och vara bidragsberättigad inom familjen. Därefter skulle den
som har egen lägenhet kunna få eget bostadsbidrag om övriga villkor är
uppfyllda.

Med hänsyn till sambandet mellan det studiesociala stödsystemet för personer
upp till 20 år och bostadsbidragen till barnfamiljer anser departements -

CU 1975/76:25

chefen det inte finns skäl att vidta någon ändring i bidragssystemet isolerat.
Frågan om det studiesociala stödsystemet utreds f. n. inom studiestödsutredningen
(U 1975:16) vars resultat enligt departementschefen bör avvaktas.
Däremot föreslås att åldersgränsen för rätt till statskommunalt bostadsbidrag
för hushåll utan barn sänks från 20 till 18 år.

I motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet 4, hemställs att riksdagen beslutar
att åldersgränsen för rätt till statskommunalt bostadsbidrag för hushåll
utan barn sänks till 17 år. I den under allmänna motionstiden väckta motionen
1975/76:875 (fp) yrkas att åldersgränsen för hushåll utan barn sänks
från 20 till 18 år.

Utskottet har ingen erinran mot att rätten för hushåll utan barn att erhålla
statskommunalt bostadsbidrag sänks från 20 till 18 år. Därigenom kommer
en anpassning att ske till myndighetsåldern. Genom sitt ställningstagande
har utskottet bifallit motionen 1975/76:875 (fp) medan förslaget i motionen
2362 (vpk), yrkandet 4, avstyrks.

Hyreshöjningar under året

Enligt gällande regler ligger bostadsutgiften den 1 oktober året före bidragsåret
till grund för bidraget. Om utgiften ökar har kommunerna rätt
men inte skyldighet att med bibehållet statsbidrag anpassa bidraget till den
ökade utgiften. Utredningarna har föreslagit att denna regel görs tvingande
vad gäller hyres- och bostadsrättslägenheter. Vad gäller egna hem anser
de att nuvarande regel skall gälla.

Mot bakgrund av att mer än hälften av landets kommuner nu ändrar
bidragen under löpande bidragsår och eftersom departementschefen anser
att det finns anledning räkna med att denna utveckling kommer att fortsätta
föreslås ingen ändring i nu gällande ordning.

I motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet 2, föreslås att regeln görs tvingande.

Utskottet finnér mot bakgrund av hittillsvarande utveckling inte skäl
förorda att regeln görs tvingande varför motionen 2362 (vpk), yrkandet 2,
avstyrks.

Övriga frågor

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76:1930 (s)
föreslås att information direkt ges till alla hushåll utan barn som har inkomster
under den för statskommunala bostadsbidrag relevanta inkomstgränsen.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn infördes den 1 januari 1974. Under
år 1974 utgick bostadsbidrag till drygt 50 000 hushåll utan barn. Såvitt nu
kan bedömas är motsvarande antal för år 1975 ca 90 000. Enligt motionärerna
torde antalet bidragsberättigade hushåll kunna uppskattas till
100 000-150 000 hushåll. För att nå samtliga i den målgrupp som teoretiskt
är berättigade till bostadsbidrag till hushåll utan barn skulle det vara nöd -

CU 1975/76:25

vändigt att informera drygt 1 miljon hushåll. Av dessa skulle alltså ca en
tiondel få bostadsbidrag.

Utskottet som år 1975 (CU 1975:7) behandlade en motion med motsvarande
yrkande ansåg det viktigt att informationen om medborgerliga
rättigheter når alla - i all synnerhet dem som lever under ogynnsamma
materiella villkor. Mot bakgrund av bl. a. pågående informationskampanjer
avstyrkte utskottet bifall till motionen.

Utskottet anser det naturligtvis viktigt att alla informeras om sina rättigheter.
Som framgått ovan kan antalet hushåll utan barn som får bostadsbidrag
beräknas till ca 90 000 vid utgången av år 1975. Möjligheten
för denna grupp att få bostadsbidrag har endast funnits i två år. Under
denna tid har antalet hushåll som får bidrag ökat relativt mycket. Enligt
vad utskottet erfarit arbetar en grupp med företrädare för bl. a. bostadsstyrelsen
och Kommunförbundet med informationsfrågor beträffande bostadsbidrag.
I detta sammanhang kommer även informationen till gruppen
hushåll utan barn att uppmärksammas. Hur informationen skall utformas
utreds f. n. av den ovannämnda arbetsgruppen.

Eftersom informationsfrågorna behandlas i en särskild arbetsgrupp och
då antalet hushåll utan barn som får bostadsbidrag ökat kraftigt under den
tid möjlighet för denna grupp funnits finner utskottet inte anledning föreslå
riksdagen att hos regeringen begära direktinformation till gruppen i fråga.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att det antal hushåll utan barn
som i dag erhåller bostadsbidrag - ca 90 000 - börjar närma sig det antal
som enligt motionärerna är berättigade till bidrag.

Beträffande ansökningsförfarandet skall bidragstagama enligt nuvarande
regler lämna in en ansökan årligen. Förmedlingsorganet översänder varje
höst en ansökningsblankett till samtliga barnfamiljer i aktuella inkomstlägen
om möjligheterna att få bostadsbidrag. Övriga barnfamiljer får ett meddelande
med viss information.

Enligt boende- och bostadsfinansieringsutredningarna (SOU 1975:51
s. 439-441) vållar det årliga ansökningsförfarandet allmänheten stora svårigheter.
Även från handläggningssynpunkt är förfarandet betungande bl. a.
därför att prövningen måste ske under en kort tid - huvudsakligen under
sista kvartalet varje år. Utredningarna finner det angeläget att försök görs
att förenkla ansökningsförfarandet.

Ca 75 % av bostadsbidragen löper över årsskiftet. För dessa bidragstagare
finns nödvändiga uppgifter i de register som lagts upp i samband med databehandlingen
av bidragen. Därför bör det enligt utredningarna vara möjligt
att antingen slopa det årliga ansökningsförfarandet eller att använda en enklare
blankett. Utredningarna lämnar förslag om hur ett förenklat förfarande
kan utformas. Enligt deras mening kan en möjlighet vara att automatiskt
- utan ansökan - på grundval av tillgängliga registeruppgifter dvs. uppgifter
i bostadsbidragsregistret och uppgifter om den nya taxeringen som erhålls
från riksskatteverket pröva frågan om fortsatt bostadsbidrag. För sökande
som inte tidigare har bidrag bör en särskild ansökningsblankett finnas.

CU 1975/76:25

Utredningarna anser att en fördel med det ovan skisserade systemet vore
att bidragstagare befriades från att varje år lämna uppgifter som förmedlingsorganet
redan har och som kan förefalla helt onödiga eftersom någon
förändring i uppgifterna inte skett sedan föregående år. Även från handläggningssynpunkt
skulle avsevärda förenklingar uppnås. För att få de förmögenhetsuppgifter
som behövs för att räkna ut bostadsbidragen föreslår
utredningarna att även uppgift om förmögenhet under 200 000 kr. skall
registreras i samband med taxeringen.

Utredningarna som inte funnit vägande skäl att bibehålla nuvarande ansökningsförfarande
föreslår förenklingar enligt det ovan - i sammandrag
- redovisade systemet. Det ändrade ansökningsförfarandet bör införas inför
bidragsåret 1977. Bostadsstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med Kommunförbundet
utreda den närmare utformningen av ansökningsförfarandet.

I propositionen (s. 99) anför departementschefen att bostadsstyrelsen tagit
initiativ till en översyn av ansökningsförfarandet och för ändamålet bildat
en arbetsgrupp i vilken ingår företrädare för statskontoret, riksförsäkringsverket,
riksskatteverket och Kommunförbundet.

Utskottet som anser en sådan översyn viktig finnér det tillfredsställande
att olika åtgärder undersöks som kan leda till att ett årligt ansökningsförfarande
kan undvaras. Detta bör - enligt vad utredningarna anfört -vara möjligt bl. a. mot bakgrund av befintliga registeruppgifter.

Riktlinjer för beräkning av bostadskostnaden har beslutats av riksdagen
(prop. 1968:42, SU 101). De närmare anvisningarna utarbetas av bostadsstyrelsen.
I propositionen anförs att riktlinjerna för dessa beräkningar kontinuerligt
behöver aktualiseras och att det därför i fortsättningen bör ankomma
på regeringen att ange riktlinjerna för bostadsstyrelsens arbete i
denna del. Utskottet har ingen erinran mot detta. I sammanhanget har
utskottet med tillfredsställelse noterat att en arbetsgrupp bildats för att undersöka
hur en samordning av beräkningarna av bostadsutgifterna mellan
bostadsbidragssystemen skall utformas.

1 propositionen anförs att ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna
bör ske den 1 januari 1977.

För nästa budgetår beräknas anslaget för bostadsbidragen m. m. till 1 570
milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts beträffande ikraftträdande
och anslagsberäkning.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits eller anförts har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande grundbidrag att riksdagen med avslag på motionerna
1975/76:214, 2060, yrkandet 1, 2339, yrkandet 2, samt
2362, yrkandet 3, godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

2. beträffande finansiering av bostadsstödet att riksdagen avslår

CU 1975/76:25

motionen 1975/76:2362, yrkandet 1,

3. beträffande nedre hyresgränsen att riksdagen med avslag på
motionen 1975/76:2362, yrkandet 5, godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

4. beträffande övre hyresgränsen att riksdagen med avslag på motionen
1975/76:2342 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

5. beträffande hushåll med handikappad medlem att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokoilet förordats,

6. beträffande föräldrar som inte stadigvarande har sina barn boende
hos sig att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokoilet
förordats och med bifall till motionen 1975/76:2340
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande inkomstprövningsbegreppet att riksdagen med avslag
på motionerna 1975/76:2338, 2363 samt 2364 godkänner
vad i regeringsprotokoilet förordats.

8. beträffande gränsen för oreducerat bidrag att riksdagen med
avslag på motionen 1975/76:2342 i motsvarande del godkänner
vad i regeringsprotokoilet förordats,

9. beträffande reducering av bostadsbidragen att riksdagen med
avslag på motionen 1975/76:2341 godkänner vad i regeringsprotokoilet
förordats,

10. beträffande förmögenhets inverkan att riksdagen med avslag
på motionen 1975/76:2344 godkänner vad i regeringsprotokoilet
förordats,

11. beträffande inkomstprövningen angående kommunalt bostadstillägg
till pensionärer att riksdagen avslår motionerna
1975/76:266 samt 2058, yrkandet 1 b,

12. beträffande samordning av bidragssystemen att riksdagen med
avslag på motionerna 1975/76:2256, 2339, yrkandet 1, samt
2343 godkänner vad i regeringsprotokoilet förordats, '

13. beträffande åldersgränsen att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:875 samt med avslag på motionen 1975/76:2362, yrkandet
4, godkänner vad i regeringsprotokoilet förordats,

14. beträffande hyreshöjningar under året att riksdagen med avslag
på motionen 1975/76:2362, yrkandet 2, godkänner vad i regeringsprotokoilet
förordats, '

15. beträffande information att riksdagen avslår motionen
1975/76:1930,

16. beträffande ansökningsförfarandet att riksdagen godkänner vad
i regeringsprotokoilet förordats,

17. beträffande beräkning av bostadskostnaden att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokoilet förordats,

18. beträffande ikraftträdandet att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokoilet
förordats,

CU 1975/76:25

19. beträffande anslag att riksdagen, med bifall till förslaget i propositionen,
till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1976/77 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 570 000 000 kr.,

20. beträffande förslag i övrigt i vad de inte behandlats under 1-19
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats.

Stockholm den 22 april 1976

På civilutskottets vägnar

ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Wennerfors
(m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp),
Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Danell (m),
Brännström (s), Andersson i Gamleby (s), Jönsson i Malmö (s) och fru Andersson
i Hjärtum (c).

Reservationer

1. beträffande grundbidrag

a. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka
(fp), fru Ingvar-Svensson (c), och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser
att

dets det stycke i protokollets yttrande på s. 6 som börjar "I sitt” och
slutar ”avstyrks alltså” bort lyda:

1 bl. a. motionerna 1975/76:2339 (fp) och 2060 (c) anförs att åldersstruktur
och skattekraft varierar mellan kommunerna. Detta har bl. a. lett till att
KBT - med nuvarande konstruktion - kommit att innebära att vissa kommuner
fått bära en mycket stor ekonomisk börda och också inneburit att
kommuner med svagt skatteunderlag och ett stort antal pensionärer har
fått svårt att ge KBT som från rättvisesynpunkt vore motiverat. Det finns
sålunda kommuner med ett stort antal åldringar - särskilt i glesbygd -som ger KBT med endast ca 100 kr./månad, medan i andra kommuner
tilläggen uppgår till betydande belopp och inte sällan täcker hela bostadskostnaden.

Ett generellt statligt bidrag till kommunerna skulle ge dessa ökade möjligheter
att bevilja KBT som bättre knyter an till den verkliga bostadskostnaden
och även medverka till att utjämna skillnaderna mellan kommunerna
när det gäller nu utgående KBT. I motionerna 1975/76:214 (vpk),
2060 (c), yrkandet 1, samt 2339 (fp), yrkandet 2, föreslås riksdagen hos regeringen
begära förslag till ett statligt grundbidrag till KBT. 1 motionen

CU 1975/76:25

2060 (c) omfattas yrkandet till att gälla även grundbidrag för handikappade.
Utskottet tillstyrker mot bakgrund av det ovan anförda förslagen i motionerna
om grundbidrag. Yrkandet 3 i motionen 1975/76:2362 (vpk) om
ett direkt uttalande om grundbidragets storlek vid KBT avstyrks.

dels utskottets hemställan under 1 bort lyda:

1. beträffande grundbidrag att riksdagen med bifall till motionerna
1975/76:214, 1975/76:2060 yrkandet 1, och 1975/76:2339 yrkandet
2, med avslag på vad i regeringsprotokollet förordats
samt med avslag på motionen 1975/76:2362 yrkandet 3, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

b. av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”1 sitt” och slutar
”avstyrks alltså” bort lyda:

De kommunala bostadstilläggen till folkpensionen (KBT) bekostas helt
av respektive kommun. Detta innebär att bostadstilläggen varierar kraftigt
mellan olika kommuner, något som i sin tur innebär stora skillnader både
vad beträffar pensionärernas bostadsstandard och deras bostadskostnader.
Eftersom bostadstilläggen - som anförts i motionen 1975/76:2362 (vpk) -utgör en betydande del i kommunernas budget skulle flera fördelar stå att
vinna om staten svarade för ett grundbidrag till KBT. Följden skulle bl. a.
bli rättvisare och enhetligare regler mellan invånarna i olika kommuner.
I den ovan nämnda motionen föreslås att riksdagen uttalar sig för ett statligt
grundbidrag till KBT om 500 kr. samt att förslag skyndsamt utarbetas i
frågan.

Utskottet tillstyrker motionen såvitt nu är i fråga. Härigenom tillgodoses
väsentligen motionerna 1975/76:214 (vpk), 2060 (c), yrkandet 1, samt 2339
(fp), yrkandet 2.

dels utskottets hemställan under 1 bort lyda:

1. beträffande grundbidrag att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:2362, yrkandet 3, samt med anledning av motionerna
1975/76:214, 2060, yrkandet 1, samt 2339, yrkandet 2, och
med avslag på vad som i regeringsprotokollet förordats som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande finansiering av bostadsstödet av herr Claeson (vpk) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar "Även beträffande”
och slutar ”ej göras” bort lyda:

Staten svarar f. n. för omkring 80 % av kostnaderna för bostadsbidrag.
Enligt utskottets mening bör staten helt svara för kostnaden för detta bostadsstöd.
Förutom de ekonomiska aspekterna på ett sådant förslag skulle

CU 1975/76:25

också betydande rationaliseringsvinster kunna göras både för stat och för
kommun. Utskottet tillstyrker forslaget i motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet
1, om att bostadsbidraget blir en helt statlig angelägenhet. Enligt
utskottets mening bör förslag i frågan utarbetas skyndsamt och föreläggas
riksdagen. I sammanhanget bör erinras att utskottet ovan med anledning
av yrkande i motion (vpk) föreslagit att KBT till betydligt större del än
f. n. finansieras av staten.

dels utskottets hemställan under 2 bort lyda:

2. beträffande finansiering av bostadsstödet att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:2362, yrkandet 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande nedre hyresgräns av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motionen 2362 (vpk), yrkandet 5” bort lyda:

Som anförts i motionen bör den nedre gränsen sättas till 300 kr. per
månad. Därigenom kommer ett stort antal ensamstående i äldre lägenheter
att få ett litet men ändå värdefullt bostadsbidrag. De boende i dessa områden
är oftast ungdomar med låga inkomster. Utskottet tillstyrker alltså förslaget
i motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet 5,

dels utskottets hemställan under 3 bort lyda:

3. beträffande nedre hyresgränsen att riksdagen med bifall till
motionen 1975/76:2362, yrkandet 5, samt med avslag på vad
som i regeringsprotokollet förordats som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

4. beträffande inkomstprövningsbegreppet av fm Olsson i Hölö (c), herrar
Wennerfors (m), Åkerfeldt (c). Strömberg i Botkyrka (fp), fm Ingvar-Svensson
(c), herr Danell (m) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”berörda frågorna” bort lyda:

Som framgått ovan har kritiken mot det inkomstbegrepp som används
i bostadsbidragssammanhang kritiserats från skilda utgångspunkter. Som
anförts i propositionen bör frågan om ett bättre inkomstbegrepp lösas i ett
större sammanhang. Emellertid bör det i avvaktan härpå vara möjligt att
såsom föreslås i motionerna 1975/76:2338 (fp), 2363 (m) och 2364 (m) göra
vissa justeringar i nuvarande system utan att nya orättvisor skapas. I motionen
2338 (fp) har föreslagits att underhållsbidrag och bidragsförskott inräknas
i inkomsten när bostadsbidragen bestäms, medan i motionen 2363
(m) föreslagits att även studiebidrag skall inräknas i inkomsten. I motionen
2364 (m) slutligen som tar upp frågan i ett vidare perspektiv föreslås att
riksdagen skall begära ett nytt förslag senare i år - ett förslag som bl. a.

CU 1975/76:25

tar bättre hänsyn till hushållens verkliga ekonomiska situation och försörjningsbörda.

Enligt utskottets mening bör det, som framhålls i motionerna, vara möjligt
att - i avvaktan på ett mera fullständigt förslag i frågan-göra vissa justeringar
i inkomstbegreppet, så att detta bättre anpassas till hushållens ekonomiska
bärkraft. Som anförts i motionerna 2338 (fp), 2364 (m) samt delvis även
i motionen 2363 (m) bör förslag som innebär att underhållsbidrag och bidragsförskott
kommer att inräknas i inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag
föreläggas riksdagen. Enligt utskottets mening bör förslag i frågan
föreläggas 1976/77 års riksmöte.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 7 bort lyda:

7. beträffande inkomstprövningsbegreppet att riksdagen med anledning
av motionerna 1975/76:2338, 2363 och 2364 samt med
avslag på vad i regeringsprotokollet förordats som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande förmögenhels inverkan av fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors
(m), Åkerfeldt (c), fru Ingvar-Svensson (c), herr Danell (m) och fru
Andersson i Hjärtum (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Inte heller”
och slutar ”nämnvärt urholkas” bort lyda:

Utskottet finner det motiverat att förmögenhetsgränsen höjs för den del
av förmögenheten som inte skall medräknas vid beräkning av inkomsten
vad beträffar bostadsbidrag och studiehjälp. Utskottet har alltså ingen erinran
mot förslaget i propositionen i denna del. Utskottet har därvid tagit hänsyn
till den fortlöpande penningvärdeförsämringen samt till de höjda fastighetstaxerings
värdena vid 1975 års fastighetstaxering.

I enlighet med vad som anförts i motionen 1975/76:2344 (c) finner utskottet
det rimligt att 10 % av förmögenheten över 75 000 kr. läggs till
inkomsten vid beräkning av det inkomstprövade tillägget i bostadsbidragsoch
studiehjälpssystemen. Därvid har utskottet tagit intryck av motiven
i motionen i vilka framhålls att många av de mindre förmögenhetema antingen
utgör villkor för bidragstagarens yrkesverksamhet eller är nedlagd
i bostad för familjen. Vad utskottet anfört om förmögenhetsgränsens läge
samt om reduceringsfaktorns storlek vid bedömning av inkomstens storlek
bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 10 bort lyda:

10. beträffande förmögenhets inverkan att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76:2344 samt med anledning av vad i regeringsprotokollet
förordats som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

CU 1975/76:25

6. beträffande inkomstprövningen angående KBT av herrar Strömberg i Botkyrka
(fp) och Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Socialförsäkringsutskottet
erinrar” och slutar ”socialförsäkringsutskottets bedömning”
bort lyda:

För många pensionärer med små sidoinkomster och ingen eller liten tillläggspension
är möjligheten att få KBT av stor betydelse. De inkomstgränser
vid vilka tilläggen börjar avtrappas - 2 000 kr. för ensamstående och 1 500
kr. för gift pensionär - som f. n. gäller infördes år 1969. Sedan dess har
penningvärdeförsämringen urholkat värdet av det avdragsfria beloppet. Trots
förbättring av bostadstilläggens faktiska värde som skett genom en sänkning
av reduceringsfaktorn är det angeläget att inkomstprövningsgränserna höjs
så att bostadstilläggens värde återställs. Pensionärernas riksorganisation gjorde
en framställning till regeringen i frågan i december 1973.1 framställningen
föreslogs att de nuvarande beloppsnivåerna skulle fördubblas.

I enlighet med vad som anförts i motionerna 1975/76:266 (vpk) och 2058
(fp), yrkandet 1, anser utskottet att förslag i frågan snarast bör föreläggas
riksdagen.

dels utskottets hemställan under 11 bort lyda:

11. beträffande inkomstprövningen angående kommunalt bostadstillägg
till pensionärer att riksdagen med anledning av motionerna
1975/76:266 och 2058, yrkandet 1 b, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande samordning av bidragssystemen av fru Olsson i Hölö (c), herrar
Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), fru Ingvar-Svensson
(c), herr Danell (m) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Civilutskottet
instämmer” och slutar ”den 1 januari 1977” bort lyda:

Utöver de förbättringar för personer med partiell förtidspension eller inkomstprövad
änkepension - förbättringar som utskottet ovan anslutit sig
till - innehåller propositionen inga skäl för att avstå från den av utredningarna
föreslagna och av flera remissinstanser tillstyrkta samordningen av bidragssystemen.
Utredningarnas förslag ligger dessutom helt i linje med de tankegångar
som år 1974 (SOU 1974:6) föranledde riksdagen att begära en översyn
av frågan. Enligt vad utredningarna anfört kan det i vissa fall inträffa
att pensionärernas bostadstillägg helt fallit bort medan - enligt förslaget
i propositionen - statskommunalt bidrag skulle ha kunnat utgå med maximalt
belopp, dvs. 200 kr. per månad för ensamstående eller 280 kr. per
månad för makar.

Utskottet ansluter sig alltså till förslagen i motionerna 1975/76:2256 (fp),
2339 (fp), yrkandet 1, och 2343 (m). Med hänsyn till föreliggande utred -

CU 1975/76:25

ningsmaterial bör förslaget föreläggas riksdagen i sådan tid att det kan träda
i kraft den 1 januari 1977.

dels utskottets hemställan under 12 bort lyda:

12. beträffande samordning av bidragssystemen att riksdagen med
bifall till motionerna 1975/76:2256,2339,yrkandet l,samt 2343
samt med avslag på vad i regeringsprotokollet förordats som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande åldergränsen av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkandet 4, avstyrks” bort lyda:

Förslaget i propositionen om en sänkning av åldersgränsen från 20 till
18 år medför att 17-åringarna inte kommer att ha rätt till bostadsbidrag.
Dessa ungdomar skall emellertid ha samma rätt till bidrag som 18- och
19-åringarna. Motivet i propositionen att sätta gränsen till 18 år anges bl. a.
vara att man får en anpassning till myndighetsåldern. Detta motiv är inte
bärande, eftersom rätten att hyra egen bostad inte är knuten till myndighetsåldern.
Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet
4.

dels utskottets hemställan under 13 bort lyda:

13. beträffande åldersgränsen att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:2362, yrkandet 4, samt med anledning av vad i regeringsprotokollet
förordats och motionen 1975/76:875 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande hyreshöjningar under året av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet finnér”
och slutar ”yrkandet 2, avstyrks” bort lyda:

I likhet med vad som föreslagits av utredningarna anser utskottet att
bestämmelsen att bostadsbidrag skall höjas på grund av ökad bostadsutgift
under året görs tvingande beträffande hyres- och bostadsrättslägenheter.
Såväl HSB som bostadsstyrelsen har föreslagit att regler skulle införas som
gav kommun skyldighet att anpassa bostadsbidragets storlek till ökade bostadspriser
som inträffat under året. Från bostadssocial synpunkt finns starka
skäl för att - som föreslås av utredningarna - en snabbare anpassning av
bostadsbidragen till inträffade prisökningar sker. Utskottet instämmer i
utredningarnas förslag - ett förslag som tillstyrkts av ett flertal remissinstanser.
Motionen 1975/76:2362 (vpk), yrkandet 2, bör alltså bifallas.

CU 1975/76:25

dets utskottets hemställan under 14 bort lyda:

14. beträffande hyreshöjningar under året att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76:2362, yrkandet 2, och med avslag på
vad i regeringsprotokollet förordats som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. beträffande reducering av bostadsbidragen av herr Strömberg i Botkyrka (fp)
som anför:

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna (SOU 1975:51) hade bl. a.
föreslagit att vid en årsinkomst som överstiger 50 000 kr. för barnfamiljer
och 33 000 kr. för hushåll utan barn en minskning av bidragen skall ske
med 20 % av inkomsten. 1 propositionen föreslås emellertid att nuvarande
reduceringsregler behålls. Detta innebär reducering av bidragen med 15 %
upp till en årsinkomst av 54 000 kr. Därutöver är reduceringen 24 96. 1
motionen 1975/76:2341 (fp) yrkas att riksdagen beslutar att bostadsbidrag
för barnfamiljer skall minskas med 20 % av inkomsten över 50 000 kr.
Motionären anför bl. a. att de sammanlagda effekterna av marginalskatten,
minskade bostadsbidrag och höjda daghemsavgifter innebär att inkomsttagare
i normala inkomstlägen får behålla alltför litet av en inkomsthöjning.

Vad i motionen anförts är väsentligt. Emellertid bör frågan i motionen
behandlas i samband med den översyn av skatteproblematiken som sker
bl. a. i 1972 års skatteutredning.

2. beträffande samordning av bidragssystemen av herr Claeson (vpk) som anför: Trots

pågående utredningar borde utskottet-med hänsyn till att de grundläggande
rättvisekraven skall tillgodoses - ha uttalat att en samordning av
bostadsbidragssystemet med KBT-systemet bör komma till stånd. Då emellertid
i vissa motioner yrkas ett omedelbart beslut i frågan kan jag inte
tillstyrka dem eftersom - enligt vad utskottet anfört - vissa frågor i sammanhanget
ytterligare behöver övervägas. En översyn behöver bl. a. göras
för att klargöra hur nuvarande olikheter mellan kommunerna beträffande
utgående KBT skall elimineras. Sålunda bör undersökas hur en samordning
bör utformas, så att kommunerna även fortsättningsvis stimuleras att bygga
ut KBT.

CU 1975/76:25

Bilaga

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1975/76:1 y

över viss del av propositionen 1975/76:145 om ändrade regler för
bostadstillägg jämte motioner

Till civilutskottet

Genom beslut den 30 mars 1976 har civilutskottet begärt socialförsäkringsutskottets
yttrande med anledning av propositionen 1975/76:145 om
ändrade regler för bostadstillägg jämte motioner såvitt rör kommunalt bostadstillägg
till folkpension och därmed sammanhängande frågor.

De delar av propositionen som direkt berör socialförsäkringsutskottets
ämnesområde är frågor om kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer
och om inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen. Utskottet har ansett följande
med anledning av propositionen väckta motioner ha samband med
dessa frågor, nämligen motionerna 1975/76:2256 av herr Henmark (fp),
1975/76:2339 av herr Jonsson i Mora (fp), 1975/76:2343 av fru Troedsson
m. fl. (m), 1975/76:2344 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) och 1975/76:2362, yrkande
3, av herr Hermansson m. fl. (vpk).

Vid riksdagens början har väckts fyra till socialförsäkringsutskottet hänvisade
motioner om kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer, nämligen
motionerna 1975/76:214 av herr Hermansson m. fl. (vpk), 1975/76:266 av
herr Hermansson m. fl. (vpk), 1975/76:2058, yrkande 1 b, av herr Ahlmark
m. fl. (fp) och 1975/76:2060, yrkande 1, av herr Fälldin m. fl. (c). Eftersom
yrkandena i motionerna avser frågor med direkt anknytning till de med
anledning av propositionen väckta motionerna angående kommunalt bostadstillägg
har socialförsäkringsutskottet beslutat överlämna dem till civilutskottet.
Yttrandet omfattar därför även dessa motioner.

Kommunalt bostadstillägg kan utgå till den som uppbär folkpension i
form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och till kvinna som
uppbär hustrutillägg. Kommunerna får själva bestämma grunderna för utgivande
av bostadstillägg men är bundna av vissa bestämmelser om inkomstprövning.
Dessa innebär att förmånen skall minskas med 33 1/3 96
av pensionärens årsinkomst vid sidan av folkpensionen i den mån sidoinkomsten
överstiger 1 500 kr. för den som är gift (3 000 kr. för makar tillhopa)
och 2 000 kr. för ensamstående.

Pensionärer har i princip endast rätt till kommunalt bostadstillägg. Pensionär
som har vårdnaden om minderårigt barn har dock rätt till såväl statligt
och statskommunalt bostadstillägg till barnfamiljer som kommunalt bostadstillägg.
En samordning mellan bidragsbeloppen sker därigenom att utgående
statskommunalt bostadstillägg avräknas från det kommunala bostadstillägget.
Kommunalt bostadstillägg utgår således i dessa fall endast

CU 1975/76:25

till den del det är gynnsammare.

Samtliga kommuner i landet utger numera kommunalt bostadstillägg.
Genom att kommunerna tillämpar olika grunder för beräkningen av bostadstilläggen,
uppvisar tilläggen beloppsmässigt betydande variationer mellan
kommunerna.

De kommunala bostadstilläggen finansieras av kommunerna. Genom beslut
av 1974 års riksdag skall dock staten utge kompensation till kommunerna
för de ökade kostnader som uppstår till följd av den samtidigt beslutade
sänkningen av reduktionsfaktorn vid inkomstprövningen från hälften till
en tredjedel.

Kommunalt bostadstillägg till handikappade utgår liksom kommunalt
bostadstillägg till folkpensionärer genom beslut av kommunen och enligt
grunder som kommunen själv bestämmer. Kommunerna bestämmer också
reglerna för inkomstprövning. Ungefär hälften av landets kommuner har
infört kommunalt bostadstillägg för handikappade. Vissa kommuner har
dock valt att i stället bygga ut det kommunala bostadstillägget till folkpensionärerna
så att detta täcker de merkostnader för boendet som förorsakas
av handikappet.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningama föreslog i sitt slutbetänkande
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (SOU 1975:51 och 52) vissa åtgärder
för samordning av de olika bostadsbidragsformerna i syfte att utjämna
de skillnader mellan hushåll utan barn som finns vid lika inkomstnivå beroende
på om inkomsten helt eller delvis uppbärs som pension eller av
en icke-pensionär. Utredningarna uppmärksammade också de skillnader som
fanns mellan pensionärer med partiell förtidspension och inkomstprövad
änkepension och övriga pensionärer samt mellan pensionärer i olika kommuner.
För att utjämna dessa skillnader föreslog utredningarna att pensionärer
generellt skulle beviljas bostadsbidrag enligt det system som i varje
enskilt fall gav det förmånligaste utfallet. Vidare föreslog utredningarna
en lagfäst lägsta nivå för bostadstilläggen. Denna skulle utgöra 400 kr. per
månad, under förutsättning att den inte reduceras på grund av inkomstprövningsreglerna
eller därför att den faktiska hyreskostnaden uppgick till lägst
detta belopp.

Departementschefen ansluter sig i propositionen till utredningarnas uppfattning
om önskvärdheten av en ökad samordning av bostadsbidragen men
är inte nu beredd att förorda en lösning i enlighet med utredningarnas förslag.
Remissbehandlingen har - framhåller han - visat att det behövs ytterligare
underlag innan man tar ställning till hur samordningen bör ske och kostnadsansvaret
fördelas mellan stat och kommun. I anslutning till uttalanden
av kommunalekonomiska utredningen framhåller han att det arbete som
påbörjats inom socialpolitiska samordningsutredningen kan komma att ge
underlag för en bedömning av konsekvenserna av ett beslut att samordna
bostadsbidragen och att ett ställningstagande i frågan därför bör anstå tills
dessa båda utredningar avslutat sitt arbete. I ett avseende har departements -

CU 1975/76:25

chefen emellertid ansett det angeläget att redan nu förorda en förbättring
i bostadsstödet för pensionärer, nämligen för dem som uppbär partiell förtidspension
eller inkomstprövad änkepension. I samråd med chefen för socialdepartementet,
som senare kommer att lägga fram förslag, förordar han,
inom ramen för inkomstprövningsreglerna, att dessa pensionärer skall ges
möjlighet till kommunala bostadstillägg som ligger på samma nivå som
för övriga pensionärer i motsvarande inkomstläge, pensionen inräknad. Förslaget
skall föreläggas riksdagen i sådan tid att reglerna kan träda i kraft
den 1 januari 1977.

I motionerna 2256 av herr Henmark, 2339 av herr Jonsson i Mora och
2343 av fru Troedsson m. fl. framställs yrkanden som ansluter sig till utredningarnas
förslag om att pensionärerna skall erhålla bostadstillägg enligt
det system som i varje enskilt fall ger det förmånligaste resultatet. Enligt
de båda förstnämnda motionerna bör riksdagen fatta omedelbart beslut härom,
medan motionärerna i motionen 2343 anser att riksdagen bör begära
en skyndsam utredning och förslag i frågan. Motionärerna i motionen 214,
herr Hermansson m. fl., motionen 2060, herr Fälldin m. fl., motionen 2339,
herr Jonsson i Mora, och motionen 2362, herr Hermansson m. fl., anser
alla att ett statligt grundbidrag bör ingå i de kommunala bostadstilläggen,
för att skillnaderna mellan tilläggen i de olika kommunerna skall utjämnas.
I motionen 2362 preciseras beloppet till 500 kr. per tillägg. Motionärerna
i motionen 2339 vill att riksdagen omedelbart fattar beslut om ett statligt
grundbidrag, medan övriga motionärer anser att riksdagen bör begära förslag
i frågan.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att skillnaderna såväl
mellan de olika bostadsbidragssystemen som inom systemet för kommunala
bostadstillägg kan utjämnas. Det är därför tillfredsställande att förbättringar
för pensionärer med partiell förtidspension och reducerad änkepension förordas
bli genomförda redan fr. o. m. nästa år. De skäl mot att redan vid
denna tidpunkt genomföra en samordnig mellan de olika bostadsbidragen
som åberopats i propositionen anser utskottet väga tungt. Enligt utskottets
mening är det, så länge främst finansierings- och huvudmannaskapsfrågor
men även frågor om samordning med det socialpolitiska bidragssystemet
i övrigt inte lösts, förenat med avsevärda svårigheter att införa förändringar
som hänger så intimt samman med dessa frågor. En valfrihet mellan de
olika systemen i enlighet med vad som förordats i motionerna 2256, 2339
och 2343 skulle avsevärt rubba fördelningen mellan statens och kommunernas
kostnader för bostadsbidragen. Kommunernas intresse av att bygga
ut de kommunala bostadstilläggen skulle också kunna påverkas negativt.
Utskottet anser därför att civilutskottet bör avstyrka bifall till dessa motionsyrkanden.

Frågan om statliga grundbidrag till kommunerna för pensionärernas bostadskostnader
har tidigare upprepade gånger behandlats av utskottet, senast
vid föregående riksmöte (se SfU 1975:5 och SfU 1975:1 y). Socialförsäk -

CU 1975/76:25

ringsutskottet har avstyrkt bifall till motioner i frågan med hänvisning bl. a.
till kommunalekonomiska utredningens arbete, och riksdagen har intagit
samma ståndpunkt som utskottet. Med hänsyn härtill och till att det i
avvaktan på resultatet av kommunalekonomiska utredningens arbete inte
är möjligt att överblicka konsekvenserna av de avsevärda transfereringar
från staten till kommunerna som ett bifall till motionerna skulle innebära
anser utskottet att riksdagen bör vidhålla den ståndpunkt riksdagen tidigare
intagit i frågan. Utskottet anser därför att civilutskottet bör avstyrka bifall
till motionerna 214, 2060, yrkande 1, 2339, yrkande 2, och 2362, yrkande

I motionerna 266 av herr Hermansson m. fl. och 2058 av herr Ahlmark
m. fl. begär motionärerna förslag till höjning av de inkomstgränser vid vilka
de kommunala bostadstilläggen börjar reduceras. En sådan höjning skulle,
menar motionärerna, kompensera den sänkning av förmånernas värde som
skett sedan de nuvarande gränserna infördes 1969. I motionen 266 föreslås
en höjning av inkomstgränsen för pensionärspar till 6 000 kr. och för ensamstående
pensionär till 4 000 kr.

Utskottet har senast föregående år avstyrkt yrkanden av liknande innebörd
(se SfU 1975:5). Detta skedde med hänvisning bl. a. till de förbättringar
av pensionärernas ekonomiska situation som beslutats under år 1974
i form av höjningar av folkpensionernas grundbelopp, successiva förbättringar
fram till år 1981 av pensionstillskotten, ökade möjligheter till extra
avdrag vid beskattningen och sänkningen av reduktionsfaktorn för bostadstilläggen
från 50 till 33 1/3 %. Utskottet hänvisade också till att 1972
års skattekommitté enligt sina direktiv hade att uppmärksamma de särskilda
problem som gällde folkpensionärernas extrainkomster och att denna kommittés
överväganden borde avvaktas innan inkomstprövningsgränserna för
de kommunala bostadstilläggen ändrades. Riksdagen anslöt sig till utskottets
uppfattning. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu inta en annan
ståndpunkt, och civilutskottet bör därför avstyrka bifall till motionerna 266
och 2058, den senare såvitt nu är i fråga.

Det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpssystemet som utgår till
elever mellan 17 och 20 år på gymnasial nivå är avsett som en fortsättning
av det statliga bostadstillägget till barnfamiljer under den tid barnet studerar
och de båda bidragsformerna är samordnade. Liksom i fråga om bostadstilllägget
till barnfamiljer gäller således för det inkomstprövade tillägget bl. a.
att i de fall barnet och föräldrarna - eller i förekommande fall make -har förmögenhet överstigande 50 000 kr. en femtedel av förmögenheten
läggs till den inkomst som påverkar rätten till bidrag.

I propositionen föreslås en uppmjukning av inkomstprövningsreglerna.
Sålunda skall den inkomstgräns där bidragen börjar avtrappas enligt förslaget
höjas från nuvarande 28 000 kr. till 32 000 kr. och den gräns där en femtedel
av förmögenheten skall beaktas som inkomst höjas till 75 000 kr.

Herr Åkerfeldt yrkar i motionen 2344 att endast en tiondel av förmo -

CU 1975/76:25

genheten skall betraktas som inkomst. Han framhåller att i många fall mindre
förmögenheter innehas av personer som lagt ned dem i sin förvärvsverksamhet
och inte har möjlighet att frigöra dem.

Utskottet är med hänsyn till de uppmjukningar i inkomstprövningsreglerna
som föreslås i propositionen och till de förbättringar av bostadsbidragen
i övrigt som framläggs i propositionen inte berett att förorda ytterligare
lättnader i inkomstprövningsreglerna. Utskottet anser därför att civilutskottet
bör avstyrka bifall även till motionen 2344.

Stockholm den 7 april 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s). Ringaby (m), Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander
(fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson* (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson
(m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro* (c), Olsson i Stockholm*
(vpk) och Andersson i Edsbro (c).

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande meningar

1. av herrar Ringaby (m), Hyltander (fp) och Fridolfsson (m) vilka anser
att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”dessa motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att propositionen innehåller tillräckligt vägande skäl
för avsteg från utredningarnas förslag att låta pensionärerna erhålla bostadsbidrag
efter det för dem förmånligaste systemet. Utredningsförslaget har
fått ett starkt gensvar från remissinstanserna, och det torde ligga helt i linje
med de tankegångar som år 1974 föranledde riksdagen att begära en översyn
av regelsystemet, i avsikt att även avgränsningen gentemot bostadsstödet
för pensionärer skulle prövas. Uppgifterna i propositionen om vilka skillnader
i bostadsstödet som i praktiken uppkommer vid lika inkomstläge beroende
på om vederbörande har pension eller ej visar enligt utskottets mening tydligt
behovet av förbättringar i bostadsstödet till pensionärerna.

Utskottet ansluter sig därför till förslagen i motionerna 2256, 2339 och
2343 om att pensionärerna bör ges möjlighet att uppbära bostadsbidrag enligt
det system som är förmånligast för dem. Med hänsyn till det föreliggande
utredningsförslaget bör det vara möjligt för regeringen att förelägga riksdagen
förslag i sådan tid att ett system i enlighet med förslaget kan träda i kraft
den 1 januari 1977. Utskottet anser att civilutskottet bör föreslå riksdagen
att ge regeringen till känna vad socialförsäkringsutskottet nu anfört.

CU 1975/76:25

2. av herr Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herrar Andersson
i Nybro (c) och Andersson i Edsbro (c) vilka anser att det avsnitt
av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Frågan om” och på s. 4
slutar med "yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

De kommunala bostadstilläggen innebär i dag en svår belastning på kommunernas
ekonomi. Tilläggen utgår också med mycket varierande belopp
beroende på vederbörande kommuns ekonomiska resurser och antalet åldringar.
Det finns sålunda kommuner - särskilt i glesbygd - med stort antal
åldringar och därmed dryga åldringsvårdskostnader som begränsar kommunernas
möjligheter att kunna bära kostnaderna för bostadstilläggen.

Med ett generellt statligt bidrag till kommunerna, där hänsyn tages till
antal åldringar, åldringsvårdskostnader och den kommunala ekonomin skulle
detta innebära ökade möjligheter för kommunerna att utge bostadstillägg
som bättre knyter an till den verkliga bostadskostnaden. Ett sådant bidrag
skulle också medverka till att utjämna skillnaderna mellan kommunerna
när det gäller nu utgående bostadstillägg. Socialförsäkringsutskottet anser
således att civilutskottet av rättviseskäl bör tillstyrka bifall till motionen
2060 i nu aktuell del. Härigenom tillgodoses huvudsakligen även yrkandena
i motionerna 214, 2339 och 2362.

3. av herr Hyltander (fp) som anser att det avsnitt av utskottets yttrande
som på s. 3 börjar med ”Frågan om” och på s. 4 slutar med ”yrkande

3." bort ha följande lydelse:

De kommunala bostadstilläggen innebär i dag en svår belastning på kommunernas
ekonomi. Tilläggen utgår också med mycket varierande belopp
beroende på vederbörande kommuns ekonomiska resurser. Det finns sålunda
kommuner - särskilt i glesbygd - som ger bostadstillägg med endast ca
100 kr. i månaden, medan i andra kommuner tilläggen uppgår till betydande
belopp och ofta täcker hela bostadskostnaden.

Om staten gav ett generellt bidrag till kommunerna med ett visst belopp
för varje bostadstilläggsberättigad, skulle detta innebära en betydande stimulans
för kommunerna att ge bostadstillägg som bättre knyter an till den
verkliga kostnaden för en bostad av godtagbar standard på orten. Ett sådant
bidrag skulle också medverka till att utjämna skillnaderna mellan kommunerna
när det gäller nu utgående bostadstillägg. Socialförsäkringsutskottet
anser således att civilutskottet av rättviseskäl bör tillstyrka bifall till motionen
2339 i nu aktuell del. Härigenom tillgodoses huvudsakligen även yrkandena
i motionerna 214, 2060 och 2362.

4. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser att det avsnitt av utskottets
yttrande som på s. 3 börjar med ”Frågan om” och på s. 4 slutar med ”yrkande

3.” bort ha följande lydelse:

De kommunala bostadstilläggen till folkpensionärerna är ytterst kännbara
för kommunerna genom att tilläggen i sin helhet bekostas av respektive

CU 1975/76:25

kommun. Detta leder till att bostadstilläggen varierar mycket kraftigt olika
kommuner emellan. Att detta i sin tur måste medföra mycket stora skillnader
både i pensionärernas bostadsstandard och i deras boendekostnader är uppenbart.
Enligt utskottets mening finns det därför starka skäl som talar för
att staten bör bidra till kommunernas stigande kostnader för bostadstilläggen.
Ett grundbidrag av den storleksordning som anges i motionen 2362 kan
enligt utskottets mening vara en lämplig metod för att utjämna bostadstillläggens
storlek och åstadkomma större rättvisa mellan pensionärer i skilda
kommuner. Socialförsäkringsutskottet anser därför att civilutskottet bör tillstyrka
bifall till motionen i berörd del. Härigenom tillgodoses huvudsakligen
även yrkandena i motionerna 214, 2060 och 2339.

5. av herrar Hyltander (fp) och Olsson i Stockholm (vpk) vilka anser att
det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

För många pensionärer med små sidoinkomster och ingen eller liten tillläggspension
är möjligheten att få bostadstillägg av stor betydelse. De inkomstgränser,
vid vilka tilläggen börjar avtrappas, har varit oförändrade
sedan 1969. Under samma tid har en avsevärd höjning skett av såväl bostadskostnaderna
som levnadskostnaderna i övrigt. Trots den förbättring
av bostadstilläggens faktiska värde som sänkningen av reduceringsfaktorn
innebär framstår det därför som angeläget att inkomstprövningsgränserna
höjs så att bostadstilläggens värde återställs. En lämplig gräns anser utskottet
vara 4 000 kr. för ensamstående och 3 000 kr. för gift pensionär. Utskottet
anser därför att civilutskottet med anledning av motionerna 266 och 2058,
den senare såvitt nu är i fråga, bör föreslå riksdagen att begära förslag från
regeringen i frågan.

6. av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander (fp),
fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson (m), Andersson i Nybro (c) och Andersson
i Edsbro (c) vilka anser att det avsnitt av utskottets yttrande på
s. 5 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”motionen 2344.” bort
ha följande lydelse:

Med hänsyn till den fortlöpande penningvärdeförsämringen och de år
1975 höjda fastighetstaxeringsvärdena finner utskottet det väl motiverat att
gränsen för den förmögenhet som skall lämnas obeaktad vid bedömningen
av rätten till inkomstprövat tillägg höjs i enlighet med propositionens förslag
till 75 000 kr. Utskottet anser det emellertid befogat att även bestämmelsen
om vilken förmögenhetsdel över denna gräns som skall påverka tillägget
mildras. Mindre förmögenheter består ofta av svårrealiserbara tillgångar -nedlagda i förvärvsverksamheten eller i bostaden för familjen - vilka lämnar
ringa eller ingen avkastning. Med hänsyn härtill bör endast 10 procent av
den del av förmögenheten som överstiger 75 000 kr. medräknas i det ekonomiska
underlag som ligger till grund för bedömningen av det inkomstprövade
tillägget. Utskottet anser i enlighet med det anförda att civilutskottet
bör tillstyrka bifall till det nu aktuella yrkandet i motionen 2344.

GOTAB 51792 Stockholm 1976