med anledning av viss del av propositionen 1978/79:115 med riktlinjer för energipolitiken, såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, jämte motioner (Betänkande 1978/79:JoU34 Jordbruksutskottet)

JoU 1978/79:34

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:34

med anledning av viss del av propositionen 1978/79:115 med
riktlinjer för energipolitiken, såvitt avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde, jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:115 (bil. 1) läggs fram förslag till riktlinjer för
energipolitiken fram till omkring år 1990. Därvid föreslås bl. a. omfattande
insatser för att ersätta olja med andra energislag. Vidare förutskickas flera
förslag rörande oljans hälso- och miljöproblem, omfattande bl. a. ökade
insatser för forskning om skadeverkningarna vid oljeförbränning och om
åtgärder för att minska utsläppen av föroreningar. Enligt propositionen
erfordras ökad kolanvändning för att minska oljeberoendet. Ett omfattande
arbete aviseras för att lösa de miljöproblem som är förenade med koleldning
och kolhantering.

I bilaga 2 till propositionen förordas bl. a., mot bakgrund av vad i bilaga 1
anförts om behovet av ytterligare forskning rörande hälso- och miljöeffekterna
av förbränning av fossila energikällor, att ytterligare medel anslås till
forskning rörande försurningsproblemen. Sålunda föreslås såvitt nu är i fråga
(punkt 2 i hemställan) att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret
1979/80 under tionde huvudtiteln utöver i propositionen 1978/79:100 bilaga
13 föreslaget reservationsanslag anvisar ytterligare 2 000 000 kr.

Behandlingen av bilaga 2 i återstående del (punkt 1, bemyndigande för
regeringen att medge visst intrång i Pieljekaise nationalpark) har uppskjutits
till 1979/80 års riksmöte (se JoU 1978/79:27).

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den under allmänna motionstiden 1979 väckta motionen

1978/79:1990 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs, såvitt nu är i fråga
(yrkandet 7), att riksdagen beslutar 7. att hos regeringen begära dels att förslag
framläggs i samband med den energipolitiska propositionen om ett genomförande
av de sista etapperna av den plan för begränsning av svavelutsläppen
som riksdagen tidigare antagit, dels fortsatta åtgärder på det internationella
planet för begränsning av svavelutsläpp,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2247 av Elver Jonsson (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.
att forskningen gesen stark inriktning mot miljövänliga motorbränslen,2. att

1 Riksdagen 1978/79. 16 sami Nr 34

JoU 1978/79:34

åtgärder vidtas för att kraftigt begränsade luftföroreningar som de nuvarande
bilavgaserna i våra tätorter svarar för, 3. att värdet av miljövänliga motorbränslen
beaktas vid framtida förändringar i beskattningen,

1978/79:2358 av Bernt Ekinge (fp) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvårdsverkets
roll i fråga om forskning och metodutveckling samt tillståndsgivningoch
kontroll vid ianspråktagande av bränslen som kan ersätta oljan,

1978/79:2408 av Birgitta Hambraeus och Karl Erik Olsson (båda c) vari
hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att mätning av radioaktiva utsläpp åläggs hälsovårdsnämnderna
i enlighet med vad som anförs i motionen,

1978/79:2421 av Olle Svensson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en plan och resurstilldelning som möjliggör för
naturvårdsverket att medverka i forskning och metodutveckling samt
tillståndsgivning och kontroll av bränsle som kan ersätta olja,

1978/79:2422 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås, såvitt nu är i fråga
(yrkandet 8), att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att svavelhalten i
olja skall sänkas till den nivå som anges i motionen, dvs. 0,3-0,4 96.

Utskottet

I bilaga 2 till förevarande proposition föreslås, såvitt nu är i fråga, att
ytterligare 2 milj. kr. anvisas för miljövårdsforskning förbudgetåret 1979/80.
Därvid hänvisas till vad statsrådet Tham i bilaga 1 till propositionen anfört om
behovet av ytterligare forskning rörande hälso- och miljöeffekterna av
förbränning av fossilla energikällor.

Utskottet vill erinra om att riksdagen på utskottets förslag till miljövårdsforskning
för nästkommande budgetår tidigare under detta riksmöte anvisat
ett reservationsanslag om 32,8 milj. kr. (prop. 1978/79:100, bil. 13, JoU
1978/79:20 p. 45, rskr 1978/79:253).

Utskottet, som ansluter sig till vad i propositionen 1978/79:115 anförts om
behovet av ytterligare forskning på förevarande område, tillstyrker förslaget
om ytterligare medelsanvisning för angivna ändamål. Utskottet vill tillägga
att frågan om hälso- och miljöeffekter av andra bränslen än olja kan ge
anledning till överväganden rörande bl. a. naturvårdsverkets funktion och
möjligheter att utöva tillsyn och kontroll i sådana sammanhang. Till denna
fråga återkommer utskottet i det följande i samband med behandlingen av
motionerna 2358 och 2421.

I motionen 2247 berörs de hälso- och miljöproblem som sammanhänger
med luftföroreningar från fordonstrafiken. Motionärerna tar bl. a. upp frågan
om miljövänligare motorbränslen, t. ex. motorgas. Enligt motionen är
miljöskälen för att introducera bilar drivna med motorgas utomordentligt

JoU 1978/79:34

starka. Motionen utmynnar i en begäran att åtgärder vidtas för att kraftigt
begränsa luftföroreningarna från bilavgaser och att värdet av miljövänliga
motorbränslen beaktas i forskningen och i samband med framtida beskattning.

Enligt motionen 1990 i förevarande del (yrkandet 7) är svavelföroreningarna
ett av våra mest besvärande miljöproblem. I samband med 1979 års
energipolitiska beslut bör därför förslag framläggas om fullföljande av den
plan som utredningen om begränsning av svavelutsläpp föreslog. Denna
innebär bl. a. att användningen av eldningsolja med högre svavelhalt än 1 %
skulle vara förbjuden i hela landet fr. o. m. den 1 oktober 1984. Vidare
understryks i motionen det nödvändiga i att regeringen i olika internationella
sammanhang fortsätter arbetet på att fa till stånd överenskommelser om en
begränsning av svavelutsläppen.

Också i motionen 2422 (yrkandet 8) anförs synpunkter på oljans miljöeffekter.
Det är enligt motionen positivt att ökade insatser föreslås på detta
område. Dessa är emellertid inte tillräckliga. Motionärerna föreslår därför en
sänkning av svavelhalten i eldningsolja till 0,3-0,'4 % med verkan fr. o. m.
den 1 oktober 1984.

I två motioner, 2358 och 2421, anförs synpunkter på naturvårdsverkets
möjligheter att medverka i forskning, metodutveckling, tillståndsgivning och
kontroll i fråga om bränslen som kan ersätta olja. Enligt båda motionerna bör
en uppbyggnad av verkets resurser ske för angivna arbetsuppgifter. Mot
angivna bakgrund anförs i motionen 2421 att det i propositionen föreslagna
anslaget är helt otillräckligt. I avvaktan på att andra fmansieringsåtgärder
kommer verket till del borde enligt nämnda motion anslaget höjas med sikte
på ett rambelopp som ger anslaget långsiktig karaktär och medger en
uppbyggnad på sikt av resurser som motsvarar de krav som producentintressenas
planer kan väntas ställa. I motionen 2358 framhålls dessutom behovet
av medel till grundforskning med hänsyn till de brister som föreligger i vårt
vetande om fundamentala kemiska och biologiska processer vid förbränning
av olja och fasta bränslen.

I motionen 2408 (yrkandet 2) behandlas skyddet mot strålning från
kärnkraftverken. Enligt motionen finns ett behov av att mätning och kontroll
sker genom opartisk instans. Statens strålskyddsinstitut har inte resurser att
självt utföra mätningar eller att i övrigt kontrollera om företagen lever upp till
de av institutet utfärdade strålskyddsnormerna. Motionen utmynnar i ett
yrkande att hälsovårdsnämnderna bör åläggas att svara för mätningen av
radioaktiva utsläpp. Kostnaderna för verksamheten bör bestridas över
statsbudgeten, men kraftföretagen bör debiteras.

Vad först beträffar motionen 2247 får utskottet erinra om att riksdagen så
sent som i april 1979 på utskottets förslag framhållit behovet av snara och
verkningsfulla åtgärder mot bilavgasers hälso- och miljöeffekter med anledning
av motioner i detta ämne (JoU 1978/79:22, rskr 1978/79:266). I detta

JoU 1978/79:34

sammanhang underströk utskottet bl. a. det angelägna i att den verksamhet
som pågick på förevarande område inriktades på att utarbeta konkreta förslag
till åtgärder, syftande till en snabb förbättring av luftföroreningssituationen i
de svårast drabbade tätorterna. Vidare fann utskottet starka skäl tala för att
regeringen snarast lät utarbeta ett samlat åtgärdsprogram mot bilavgasproblemen.
Något ytterligare initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionen 2247 synes mot angiven bakgrund inte påkallat.

I fråga om svavelutsläppen och därmed sammanhängande problem vill
utskottet erinra om att bestämmelserna rörande den högsta tillåtna svavelhalten
i eldningsolja successivt skärpts så att i dag hela södra och mellersta
Sverige upp till Mälardalen samt Örebro och Värmlands län omfattas av
förbud att förbränna tjock eldningsolja med en svavelhalt överstigande 1 %.
Beslut har vidare fattats om att fr. o. m. den 1 oktober 1980 begränsa
svavelhalten i den tunna eldningsoljan - den s. k. villaoljan - till 0,3 96 (SFS
1976:1055). Enligt statsrådet Tham bör ytterligare åtgärder vidtas för att
minska utsläppen av svaveldioxid. I propositionen anmäls att jordbruksministern
inom kort ämnar föreslå regeringen att fr. o. m. den 1 oktober 1981
utvidga förbudet att förbränna tjock eldningsolja med mer än 1 % svavel till
att omfatta även Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län.

I propositionen (bil. 1 s. 62) hänvisas i detta sammanhang till ett program
för minskning av de svenska svavelutsläppen som enligt propositionen
fastställdes år 1977 (prop. 1976/77:3, JoU 1976/77:4, rskr 1976/77:24).
Utskottet får med anledning härav erinra om att riksdagen genom nämnda
beslut dels antog i propositionen 1976/77:3 framlagt förslag till lag om
svavelhaltigt bränsle, dels godkände de grunder för statsbidrag till kalkning
av vattensystem som utskottet i sammanhanget förordade. Något formellt
fastställande i alla delar av det programförslag som utredningen om
begränsning av svavelutsläpp hade framlagt för regeringen förekom däremot
inte. Dåvarande jordbruksministern anförde härom för sin del bl. a. (prop.

1976/77:3 s. 29) att han i allt väsentligt kunde ansluta sig till programförslaget.
När det gällde den del av programmet som omfattade tiden efter år 1980 ansåg
jordbruksministern liksom utredningen att slutlig ställning borde tas i
samband med kommande beslut om den framtida energipolitiken.

Utskottet vill i anslutning till motionen 1990, yrkandet 7, understryka det
angelägna i att återstående delar av förenämnda program genomförs så snart
omständigheterna medger det. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet med
hithörande frågor bör enligt utskottets mening vara att förbudet mot
förbränning av tjock eldningsolja med en svavelhalt överstigande 1 %
fr. o. m. den 1 oktober 1984 omfattar hela landet. Att fastställa denna
målsättning är viktigt inte minst med hänsyn till det betydelsefulla internationella
samarbete på området som utskottet berör i det följande. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen 1990, yrkandet 7 i denna del, bör

JoU 1978/79:34

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet är inte berett att förorda en så långtgående sänkning av
svavelhalten i tjock eldningsolja som föreslås i motionen 2422, yrkandet 8.
Motionsyrkandet avstyrks således.

Som utskottet tidigare anfört (bl. a. JoU 1978/79:14) kan endast en del av de
svavelföroreningar som drabbar landet motverkas genom åtgärder på det
nationella planet. Med hänsyn härtill är det utomordentligt viktigt att det
även i internationella sammanhang skapas förståelse för behovet av en
begränsning av svavelutsläppen. Den verksamhet som från svensk sida
bedrivs i olika internationella organisationer m. m. är självfallet värdefull.
För närmare uppgifter om denna verksamhet hänvisas till utskottets
betänkanden JoU 1976/77:26 och 1978/79:14.

Det kan tilläggas att fortsatta överläggningar om en minskning av
svavelutsläppen i hela Europa enligt vad utskottet erfarit kommer att inledas
vid årsskiftet 1979-1980 inom FN:s ekonomiska kommission för Europa
(ECE).

Utskottet vill med hänvisning till det anförda och i anslutning till motionen
1990, yrkandet 7 i återstående del, understryka det angelägna i att regeringen
med kraft fullföljer i olika sammanhang inledda strävanden alt uppnå
internationella överenskommelser om begränsning av svavelutsläppen.
Utskottet utgår från att motionens syfte härvidlag kan tillgodoses utan något
särskilt initiativ från riksdagens sida. Med vad utskottet anfört bör motionen i
förevarande del kunna anses besvarad.

De hälso- och miljöproblem som kan antas uppstå vid användningen av kol
som bränsle ägnas stor uppmärksamhet i propositionen (bil. 1 s. 65 f.).
Föredragande statsrådet bedömer en ökad kolanvändning i vårt land som
nödvändig för att vårt oljeberoende skall minska. En introduktion av kol i
större skala ställer dock långtgående krav på att luftutsläppen skall bemästras
och på att de långsiktiga avfallsproblemen skall lösas. Föredraganden anför
härvid en rad exempel på vilka insatser som planeras för att motverka
problemen. Bl. a. kommer vattenfallsverket att få i uppdrag att visa hur hälsooch
miljöproblemen vid kolanvändning skall kunna lösas på ett godtagbart
sätt. Samarbete bör därvid enligt propositionen ske med industrin i övrigt
liksom med kommunerna, statens naturvårdsverk och övriga berörda.

Utskottet vill starkt understryka vikten av att riskerna för miljön med en
ökad användning av kol blir tillfredsställande belysta. Det är också angeläget
att stränga krav på rening av luftutsläpp och en från miljösynpunkt
tillfredsställande hantering av de långsiktiga avfallsproblemen uppställs som
villkor vid användning av kol som bränsle i energiförsörjningen. Det nu
anförda innebär att motionerna 2358 och 2421 enligt utskottets mening
innehåller åtskilliga synpunkter som synes böra beaktas i detta sammanhang.
Utskottet anser det t. ex. i likhet med motionärerna angeläget att frågan om
tillståndsgivning och kontroll i fråga om utsläpp av föroreningar från bränslen

JoU 1978/79:34

samt naturvårdsverkets funktion som tillsynsmyndighet börägnas uppmärksamhet.
Viktigt är också att få fram underlag för utformning av kriterier som
begränsar bränslenas hälso- och miljöeffekter och som enligt utskottets
bedömning rimligtvis måste ligga till grund för tillståndsgivning och kontroll.
Mot angivna bakgrund finner utskottet starka skäl tala för att en plan
utarbetas rörande en långsiktig uppbyggnad av naturvårdsverkets resurser för
bl. a. metodutveckling, tillståndsgivning och kontroll av hithörande frågor.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 2358 och 2421 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I anslutning till motionen 2408 vill utskottet erinra om att frågan om
säkerhet och hälso- och miljöproblem vid kärnkraftsanläggningar ingående
diskuteras i förevarande proposition (bl. a. bil. 1 s. 70 f.). Föredragande
statsrådet anför sammanfattningsvis att det är angeläget att de hälso- och
miljöproblem som är förenade med energitillförseln och energianvändningen
begränsas i största möjliga utsträckning. Det erinras om att inom kärnenergiområdet
en rad omfattande åtgärder vidtagits för att höja säkerheten och
därmed minska riskerna för skador på hälsa och miljö.

Frågor om skydd mot strålningsskador regleras med stöd av strålskyddslagen
(1958:110). Enligt denna får radiologiskt arbete, varmed förstås bl. a.
arbete med radioaktivt ämne och arbete vid anläggning för utvinning av
kärnenergi, inte bedrivas utan tillstånd. När tillstånd meddelas skall också
meddelas de villkor och övriga föreskrifter som är behövliga från strålskyddssynpunkt.
Frågor om tillstånd och särskilda föreskrifter m. m. prövas av
statens strålskyddsinstitut. Institutet utövar också tillsyn över efterlevnaden
av strålskyddslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Dessa föreskrifter grundas på internationella rekommendationer, främst av
Internationella strålskyddskommissionen och FN:s vetenskapliga strålningskommitté.

Mätning och kontroll av radioaktiva utsläpp från kärnkraftsanläggningar
sker således i enlighet med av strålskyddsinstitutet meddelade föreskrifter.
Vid institutet pågår f. n. viss forskningsverksamhet i syfte att ytterligare
förbättra nu tillämpade mätningsmetoder.

Enligt utskottets mening finns det anledning att fortsätta det viktiga
arbetet med att förbättra säkerheten och klara hälso- och miljöproblemen
inom kärnenergiområdet. Så till vida har utskottet ingen annan uppfattning
än den motionen ger uttryck för. Det bör dock enligt utskottets mening
ankomma på strålskyddsinstitutet att bedöma i vad mån utvecklingen kräver
ytterligare insatser från statsmakternas sida. Frågan om mätning och kontroll
av radioaktiva utsläpp är självfallet mycket betydelsefull. Utskottet är dock
inte berett att nu, utan närmare utredning angående behovet av ändrad
ansvars- eller kompetensfördelning på förevarande område, förorda att
hälsovårdsnämnderna åläggs sådana uppgifter som motionärerna åsyftar.
Däremot vill utskottet framhålla det angelägna i att formerna för kontroll och
tillsyn i fråga om strålning ägnas särskild uppmärksamhet i samband med

JoU 1978/79:34

arbetet rörande kärnkraftens säkerhets-och miljöproblem. Med vad utskottet
anfort bör motionen 2408, yrkandet 2, kunna anses besvarad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. till Miljövärdsforskning för budgetåret 1979/80 under tionde
huvudtiteln utöver av riksdagen tidigare anvisat reservationsanslag
anvisar ytterligare 2 000 000 kr.,

2. beträffande åtgärder mot bilavgasers hälso- och miljöeffekter
lämnar motionen 1978/79:2247 utan vidare åtgärd,

3. beträffande fortsatta insatser mot svavelföroreningar

a. med anledning av motionen 1978/79:1990, yrkandet 7 i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om fortsatta åtgärder inom landet för begränsning
av svavelutsläpp,

b. anser motionen 1978/79:1990, yrkandet 7 i återstående del,
besvarad med vad utskottet anfört,

c. lämnar motionen 1978/79:2422, yrkandet 8, utan vidare
åtgärd,

4. beträffande hälso- och miljöeffekter vid förbränning av kol
m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1978/79:2358 och 1978/
79:2421,

5. beträffande mätning och kontroll av radioaktiva utsläpp anser
motionen 1978/79:2408, yrkandet 2, besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 22 maj 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m),
Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Arne Andersson i Ljung (m),
Gunnar Olsson (s)*, Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Ingemar
Hallenius (c), Stig Alftin (s)*, Ove Karlsson (s)*, Kerstin Anér (fp), Sven Eric
Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1978/79:34

Reservation

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Stig Alftin, Ove Karlsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”anses besvarad” bort ha följande lydelse:

Som utskottet (lika med utskottet) självfallet värdefull. Av

särskild betydelse för möjligheten att uppnå praktiska resultat i hithörande
frågor är dock enligt utskottets mening de bilaterala kontakterna. Utskottet
vill mot angivna bakgrund understryka det nödvändiga i att regeringen
fullföljer den socialdemokratiska regeringens program att genom direkta
hänvändelser till de länder som svarar för de största utsläppen söka verka för
att nå överenskommelser om begränsning av svavelutsläpp. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen 1990, yrkandet 7, i denna del bör
riksdagen ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 b bort ha följande lydelse:

3. b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionen 1978/79:1990, yrkandet 7 i återstående
del, anfört om fortsatta åtgärder på det internationella planet.

GOTAB 62242 Stockholm 1979