Med anledning av talmanskonferensens förslag (1975/76:15) med anledning av ett inkommet betänkande om riksdagsarbetets planering jämte motioner (Betänkande 1975/76:KU45 Konstitutionsutskottet)

KU 1975/76:45

Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76:45

med anledning av talmanskonferensens förslag (1975/76:15) med
anledning av ett inkommet betänkande om riksdagsarbetets planering
jämte motioner rörande riksdagsarbetet

Ärendet

I detta betäkande behandlas talmanskonferensens förslag (1975/76:15)
med anledning av ett inkommet betänkande om riksdagsarbetets planering
och motionen 1975/76:2252 av herr Wijkman (m) samt de under den allmänna
motionstiden väckta motionerna 1975/76:194 av herr Ahlmark m. fl.
(fp), 1975/76:195 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Hallenius (c),
1975/76:255 av herr Fågelsbo (c), 1975/76:288 av herr Boo m. fl. (c),
1975/76:687 av herr Björck i Nässjö m. fl. (m), 1975/76:894 av fru Göthberg
m. fl. (c), 1975/76:898 av herr Komstedt (m), 1975/76:1977 av fru Tillander
m. fl. (c) samt 1975/76:1980 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser hemställan
under punkten 7. Hemställan i motionerna tar sikte på olika förhållanden
med anknytning till riksdagens arbete och planering. De redovisas
nedan med tillhörande motiveringar under respektive rubrik.

Förslaget

I talmanskonferensens förslag 1975/76:15 överlämnas betänkandet "Riksdagsarbetets
planering” vilket avgivits av utredningen angående en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer. I betänkandet behandlas olika frågor
rörande riksdagsarbetets planering och ärendefördelningen mellan utskotten.

I betänkandet föreslås att det årliga riksmötet skall inledas den första
tisdagen i oktober under de år då ordinarie riksdagsval inte hålles. Förslaget
medför att riksdagen kommer att börja sitt arbete vid ungefär samma tidpunkt
under icke-valår som under valår. Detta innebär att riksmötet under
icke-valår förlängs med ungefär 14 dagar i förhållande till vad som tillämpats
hittills. Genom denna förlängning blir det möjligt att förutom uppehållen
i riksdagsarbetet kring jul- och nyårshelgen samt påsken lägga in en sammanträdesfri
vecka under november månad och en vecka i anslutning till
Nordiska rådets plenarsammanträde under våren.

Utredningen föreslår också en ändring i de regler som gäller för debatterna
i kammaren. Enligt RO 2.14.1 kan talmannen vid första bordläggning av
ett utskottsbetänkande anmoda dem som önskar yttra sig när ärendet skall
avgöras att förhandsanmäla sig till debatten. Anförande från den som har
underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om inte talmannen
finner skäl att medge längre tid. Utredningen föreslår att sådan förhands 1

Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 45

KU 1975/76:45

anmälan skall krävas generellt utan särskild anmodan från talmannen i alla
debatter utom de s. k. frågedebatterna. Detta får till konsekvens att stadgandet
också kommer att avse bl. a. interpellationsdebatterna. Någon ändring
i de ytterligare begränsningar som gäller för frågedebatterna och de särskilt
anordnade debatterna utan samband med annan handläggning föreslås däremot
inte.

I betänkandet diskuteras också reglerna för propositionsavlämnandet samt
allmänt frågan om hur kammardebatterna bör planläggas. Utredningen understryker
t. ex. det angelägna i att ledamöterna i största möjliga utsträckning
ges information i förväg om den tidpunkt när debatten en viss dag väntas
vara avslutad. Vidare anför utredningen att s. k. nattplena om möjligt helt
bör undvikas. Utredningens överväganden i dessa frågor har inte föranlett
några förslag till ändringar i RO eller dess tilläggsbestämmelser.

Beträffande utskottsarbetet föreslår utredningen vissa mindre förändringar
i tilläggsbestämmelserna till RO 4.6 där ärendefördelningen mellan utskotten
beskrivs. Bl. a. föreslås att inrikesutskottet fortsättningsvis skall benämnas
arbetsmarknadsutskottet.

Beträffande utredningens förslag till lagändringar hänvisas till förslaget
1975/76:15.

Riksdagsarbetets planering m. m.

Motionerna

I motionen 1975/76:894 av fru Göthberg m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
understryker vikten av att riksdagsledamot begär ledighet från riksdagsarbetet
med de tidsintervall som anges i motionen för att under minst ett
år - utan lön från riksdagen - delta i yrkes- och arbetslivet”.

I motionen anförs att riksdagsarbetets omfattning numera gör det svårt
för ledamöterna att upprätthålla den nödvändiga direktkontakten med yrkesoch
arbetslivet. Med hänsyn härtill föreslås att den som tillhört riksdagen
under sex år i följd dvs. två mandatperioder, och som återvalts för en tredje
period under något av de tre åren under denna skall ges ökad möjlighet
till ledighet från riksdagsuppdraget för att ägna sig åt yrkesverksamhet. Den
föreslagna ledigheten bör omfatta minst ett år och ersättare skall inkallas
för att upprätthålla riksdagsmannaskapet.

1 motionen 1975/76:898 av herr Komstedt (m) hemställs "att riksdagen
uppdrager åt talmanskonferensen att utreda förutsättningarna för en effektivare
planläggning av riksdagens arbetsplena”.

I motiveringen anförs att de flesta riksdagsledamöter har ett eller flera
uppdrag som måste skötas vid sidan av det ordinarie riksdagsarbetet. Med
en bättre planering från riksdagens sida skulle det enligt motionären vara
möjligt att undvika i sista stund inställda kammarplena något som skulle
underlätta för ledamöterna att utnyttja ledig tid till andra angelägna arbetsuppgifter.

KU 1975/76:45

I motionen 1975/76:2252 av herr Wijkman (m) hemställs ”att riksdagen,
med instämmande i motionens syfte, ger utredningen angående riksdagens
arbetsformer i uppgift att med fortur behandla frågan om hur riksdagens
ledamöter skall ges bättre och utökade resurser i framtiden, speciellt med
hänsyn till behovet att nära kunna följa framtidsforskningen och den tekniskvetenskapliga
utvecklingen”.

I motionen anförs bl. a. att ledamöternas och de olika partigruppernas
behov av bättre beslutsunderlag på längre sikt kan lösas på olika vägar.
Antingen kan stödet till partigrupperna ökas eller också kan varje ledamot
tilldelas vissa resurser för kvalificerad sekreterarhjälp. Enligt motionären
krävs långsiktigt helt andra resurser till både partigrupper och enskilda ledamöter.

Gällande ordning och frågornas tidigare behandling

Riksdagsledamöternas möjligheter att vara lediga från riksdagsarbetet regleras
i 1 kap. 8 § RO. Enligt detta lagrum kan riksdagsledamot efter prövning
erhålla ledighet från sitt uppdrag. Beviljas ledamot ledighet för en tid av
minst en månad skall hans uppdrag under den tid han är ledig utövas av
ersättare.

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall enligt tillläggsbestämmelsen
1.8.1 innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan
skall avse ledighet under viss tid. Ansökan prövas av talmannen om den
gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den
gäller för längre tid. Ansökan som görs under tid då riksmöte ej pågår
prövas dock av talmannen, även om den gäller ledighet för längre tid.

Systemet med ersättare för riksdagsledamöterna infördes fr. o. m. innevarande
mandatperiod. I det förslag från grundlagberedningen som låg till
grund för reformen (SOU 1970:17) anfördes bl. a. att det bör vara möjligt
att med uppdrag som riksdagsledamot förena verksamhet som företagare
eller anställd i enskild eller allmän tjänst och med insatser på det kommunala
området. Ett ersättarsystem skulle enligt utredningen underlätta rekryteringen
av riksdagsledamöter och göra det möjligt för ledamöterna att fullgöra
uppgifter vid sidan av riksdagsarbetet.

Under hösten 1975 tog konstitutionsutskottet i betänkandet 1975/76:26
upp vissa frågor rörande ersättarinstitutionen. 1 samband därmed redovisade
utskottet i vilken utsträckning möjligheten att inkalla ersättare utnyttjats:

På grund av föreskriften i 4 kap. 9 S första stycket RF har 19 ersättare
kallats till tjänstgöring som ersättare för talmannen och ledamöter av regeringen.
Dessutom har vid sammanlagt 27 tillfällen (under tiden januari
1974-november 1975) ersättare kallats till tjänstgöring, sedan ledamot beviljats
ledighet för en tid av minst en månad (enligt 1 kap. 8 i; RO). De
vanligaste skälen för sådan ledighet har varit sjukdom (i tolv fall) och offentligt
uppdrag (i elva fall, varav två fall delvis gällt enskilda angelägen -

KU 1975/76:45

heter). Övriga fall har gällt studier, utrikesresa och olika enskilda angelägenheter.
Den genomsnittliga ledighetstiden har varit ca en och en halv
månad. I tre fall har ledigheten varat två månader, i ett fall drygt tre månader
och i ett fall inemot ett och ett halvt år (långvarig sjukdom). I samtliga
övriga fall (22 st.) har ledigheten omfattat högst två månader.

Frågan om riksdagsledamöternas tillgång till sakinformation behandlades
av riksdagens informationsutredning, vilken tillsattes under 1972. Frågorna
har föranlett motionsyrkanden vid flera riksdagar under senare år. Informationsutredningen
avlämnade sitt slutbetänkande under hösten 1975.
Konstitutionsutskottet behandlade utredningens förslag i betänkandet
1975/76:35.1 detta redogörs utförligt för frågans tidigare behandling. I denna
del hänvisas till betänkandet.

Riksdagen har i allt väsentligt godtagit informationsutredningens förslag.
Sålunda utgår fr. o. m. 1 januari 1976 ett särskilt partigruppsstöd, vilket
är konstruerat som ett grundstöd kompletterat med ett mandatbidrag.
Grundstödet är 75 000 och mandatbidraget är 1 500 kr./mandat för partier
som ej är i regeringsställning och 500 kr./mandat för regeringsparti(er). Beräknat
på den nuvarande partiställningen uppgår detta stöd till 744 000 kr.

Även kontorshjälpen till ledamöterna har förstärkts. Tidigare beräknades
anslaget för detta ändamål så att det skulle vara möjligt att anställa ett
biträde på var tionde riksdagsledamot. Med nuvarande beräkningsgrund
medger bidraget ett biträde på var åttonde ledamot.

Som ett resultat av utredningens förslag har också resurserna till riksdagens
upplysningstjänst liksom till Sällskapet Riksdagsmän och forskare (R1FO)
förstärkts.

Offentliga utskottsutfrågningar

Motionerna

1 motionen 1975/76:194 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen
antar följande lydelse av 4 kap. 12 $ RO: 12 S Utskott skall

är närvarande. Sammanträde för inhämtande av upplysningar eller yttranden
som sägs i 10 $ skall dock vara offentligt, därest detta begärs av minst
en tredjedel av ledamöterna i utskottet.”

I motiveringen anförs att offentliga utfrågningar i riksdagens utskott skulle
berika riksdagens arbete och den offentliga debatten. Ofta samlar utskott
in ny och värdefull information bl. a. genom utfrågningar av experter, statsråd,
företrädare för organisationer och andra. Enligt motionärerna skulle
det stärka allmänhetens intresse för riksdag och politik om viktiga utfrågningar
i utskotten kan ske offentligt.

I motionen 1975/76:1980 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs under punkten
7 "att riksdagen 7. antar följande lydelse av 4 kap. 12 5 RO: 12 $.

Utskott skall är närvarande. Sammanträde för inhämtande av upp -

KU 1975/76:45

lysningar eller yttranden som sägs i 10 § skall dock vara offentligt, därest
detta begärs av minst en tredjedel av ledamöterna i utskottet.”
Hemställan i motionen är alltså likalydande med hemställan i motionen
1975/76:194. Beträffande motiveringen hänvisas till moderata samlingspartiets
partimotion 1975/76:1979. I denna anförs bl. a. att offentliga utfrågningar
i utskott skulle kunna berika riksdagens arbete såväl som den offentliga
debatten. Den ofta värdefulla och belysande information, som insamlas
före ett utskotts ställningstagande, skulle komma till medborgarnas
kännedom på ett helt annat sätt än vad som i dag är fallet, samtidigt som
utskottens möjligheter att hävda riksdagens auktoritet skulle förbättras radikalt.
Enligt motionen skulle offentliga utfrågningar i utskott i riksdagen
också kunna bli ett nytt väsentligt instrument i strävandena att bättre kontrollera
statens vittförgrenade verksamhet.

Gällande rätt

Enligt bestämmelserna i 4 kap. 12 § RO skall utskott sammanträda inom
stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger kan utskott medgiva att även
annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i utskottet är närvarande.

Frågans tidigare behandling

Förslag att göra det möjligt för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar
har behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Vid 1975
års riksmöte togs frågan upp i motionerna 1975:93 av herr Bohman m. fl.
(m) och 1975:306 av herr Ahlmark m. fl. (fp). Konstitutionsutskottet behandlade
motionerna under innevarande riksmöte i betänkandet 1975/76:4.
För frågans tidigare behandling hänvisas till detta betänkande. Utskottet
avstyrkte motionsyrkandet men anförde i samband därmed att utredningen
angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer under sitt arbete
kan komma att överväga den aktuella frågan.

I en reservation (2 m, 1 fp) hemställdes att riksdagen skulle anta en ändring
i 4 kap. 12 § RO av samma lydelse som i nu aktuella motionsyrkanden.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Riksmötets öppnande

Motionerna

I motionen 1975/76:255 av herr Fågelsbo (c) hemställs "att riksdagen
beslutar uppdra åt talmanskonferensen att förelägga riksdagen förslag till
nya regler för riksmötets öppnande i enlighet med vad i motionen anförts”.

Motionären anför att många skäl talar för en återgång till den tradition
för riksdagsöppnandet som tillämpades under den gamla författningens tid

1* Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 45

KU 1975/76:45

då detta ägde rum i rikssalen på Stockholms slott. Enligt motionären bör
övervägas att öppna nytt riksmöte enligt den tidigare traditionen var gång
en nyvald riksdag samlas dvs. vanligtvis vart tredje år. I gengäld bör under
andra år ytterligare förenklade öppningsformer kunna övervägas inom ramen
för de bestämmelser som uppställs i grundlagen.

I motionen 1975/76:687 av herr Björck i Nässjö m. fl. (m) hemställs ”1. att
riksdagen uttalar att öppnande av riksmöte vid ny mandatperiods början
skall ske på rikssalen på Stockholms slott och i former som anknyter till
tidigare öppningsceremoniel, 2. att riksdagen uttalar att öppnandet vid andra
riksmöten bör ske i riksdagshuset i former som fastställes av talmannen
i samråd med vice talmännen.”

I motiveringen anförs att den tidigare ordningen för riksdagens öppnande
markerade ett samband med svensk författningstradition. Enligt motionärerna
bör detta samband klart markeras också i framtiden. Riksdagens öppnande
bör därför vid varje ny mandatperiods början även fortsättningsvis
ske i rikssalen på Stockholms slott och ceremonierna bör anknyta till vad
som tidigare var brukligt, med hänsyn tagen till att det enligt den nya
riksdagsordningen ankommer på statsministern att avge regeringsförklaring
i stället för det tidigare trontal som hölls av konungen.

Gällande rätt

Enligt 1 kap. 6 § RO skall lagtima riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde
med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen skall
därvid på talmannens hemställan förklara riksmötet öppnat. Vid sammanträdet
skall statsministern avge en s. k. regeringsförklaring. Ordningen för
detta sammanträde fastställs av talmannen efter samråd med vice talmännen.
Några stadganden om var detta sammanträde skall äga rum finns ej
men fr. o. m. 1975 års riksmöte har öppnandet skett i plenisalen. Före öppningssammanträdet
har en gudstjänst anordnats i Klara kyrka.

Frågans tidigare behandling

Formerna för riksmötets öppnande har behandlats av riksdagen dels i
samband med behandlingen av propositionen 1973:90 med förslag till ny
regeringsform och ny riksdagsordning m. m., dels under 1974 års riksdag
med anledning av ett flertal motionsyrkanden (s, c och m). Utskottet hemställde
att riksdagen skulle förklara motionerna besvarade med vad utskottet
anfört. Utskottet uttalade därvid bl. a. (KU 1974:18):

Allmän enighet råder om att riksdagens arbete även fortsättningsvis skall
inledas under högtidliga och värdiga former. De nya bestämmelserna om
riksdagens öppnande innebär en anpassning till det parlamentariska statsskicket.
Det framstår därför som naturligt att ceremonierna ges en sådan
utformning att riksdagens centrala roll i statsskicket klart markeras. Även

KU 1975/76:45

med en sådan inriktning kan värdefulla inslag i de hittillsvarande öppningsceremonierna
bevaras. En gudstjänst kan självfallet anordnas.

Riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen har fått en bred förankring
hos allmänheten, särskilt genom direktsändningarna i televisionen. För riksdagen
är det självfallet angeläget att allmänheten även i fortsättningen med
intresse följer riksdagens öppningssammanträde. Utskottet förutsätter att
hänsyn härtill kommer att tas vid fastställandet av ordningen för sammanträdet.

Som framgått av de ovan refererade bestämmelserna i riksdagsordningen
är det talmannen som efter samråd med vice talmännen fastställer ordningen
för riksdagens öppningssammanträde. Att i detalj föreskriva hur öppningsceremonierna
skall utformas ankommer sålunda inte på riksdagen utan på
talmannen. Utöver vad utskottet i det föregående anfört vill utskottet därför
med anledning av motionsyrkandena endast uttala att det är självklart att
talmannen i sitt arbete i denna del kan knyta till sig erforderlig expertis
liksom att han kan ta kontakt med partigrupperna.

I en reservation (vpk) föreslogs att motionerna skulle besvaras men med
en ändring i motiveringen. I ett särskilt yttrande (2 m) anfördes att det
provisoriska riksdagshuset erbjuder en mindre lämplig miljö för ett högtidligt
öppnande. Enligt yttrandet borde öppningsceremonin åtminstone tillsett nytt
riksdagshus färdigställts äga rum i rikssalen och liksom tidigare inledas med
en gudstjänst i Slottskapellet.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Information om riksdagsarbetet

Motionerna

I motionen 1975/76:195 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Hallenius
(c) hemställs ”att riksdagen beslutar uppdra åt riksdagens förvaltningskontor
att kostnadsfritt tillhandahålla läns- och landsbiblioteken samt kommunbiblioteken,
om de så önskar, riksdagens protokoll, utskottsbetänkanden
samt propositioner och motioner.”

I motiveringen anförs att om riksdagen medverkar till att biblioteken
i större utsträckning än vad som nu förekommer tillhandahåller riksdagstrycket
hjälper riksdagen till med att sprida kännedom om vad som diskuteras
och beslutas i riksdagen. Kostnaderna för detta bör enligt motionärerna
bli blygsamma jämfört med värdet av en dylik information.

I motionen 1975/76:1977 av fru Tillander m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder syftande till 1. att förbättra informationen
om den principiella skillnaden mellan proposition och riksdagsbeslut, 2. att
förbättra informationen om riksdagsbeslut, speciellt i de fall innehållet i
dessa skiljer sig från innehållet i propositionen, så att tillämpande organ
klart och otvetydigt kan utläsa innebörden av riksdagens beslut.”

I motionen anförs att tillämpande myndigheter i vissa fall kan ha svårigheter
att bedöma innebörden av gällande regler i de fall dessa förändrats
t. ex. under utskottsbehandlingen av en proposition. Enligt motionärerna

KU 1975/76:45

finns det flera exempel på att kommunala beslut grundats på propositioner
vilkas sakinnehåll förändrats innan de antagits av riksdagen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt de av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor 1970 fastställda
reglerna angående utdelning och försäljning av riksdagstryck m. m. (RFS
1970:2) är länsbibliotek, landsbibliotek och kommunbibliotek inte berättigade
att erhålla riksdagstryck kostnadsfritt. För närvarande prenumererar
landsbiblioteken, nästan alla länsbibliotek och ca 20 av kommunbiblioteken
på bundet eller häftat tryck. Prenumerationspriset för en årgång ej bundet
riksdagstryck utgör f. n. 530 kr. Priset för en årgång bundet riksdagstryck
är 1 000 kr.

Frågans tidigare behandling

Vid 1972 års riksdag föreslogs i en motion (1972:100) att läns- och landsbiblioteken
skulle erhålla riksdagstrycket gratis. Motionären avstod med
hänsyn till kostnaderna från att föreslå gratisdistribution även till kommunbibliotek
eftersom dessa vid behov kan låna från länsbiblioteken.

Konstitutionsutskottet (KU 1972:25), som behandlade frågan tillsammans
med motioner rörande riksdagens information, anförde beträffande förslaget
att ”det finns anledning att överväga åtgärder för att stimulera spridningen
av snabbprotokollet från riksdagsdebatterna och annat riksdagstryck; utskottet
anknyter här till synpunkter som har förts fram i motionen 1972:100”.

Frågan om spridningen av riksdagstrycket togs upp av riksdagens informationsutredning
som i sitt betänkande Riksdagens utåtriktade information
(1974:11) bl. a. anförde följande:

Vid olika tillfällen har det framförts förslag om att bibliotek, skolor
och andra kostnadsfritt skulle förses med riksdagstrycket. Skälet är att det
skulle öka möjligheterna för medborgarna att ta del av riksdagens arbete.
Utredningen har dock den uppfattningen, att någon ökad läsning inte kommer
till stånd blott genom att trycket blir tillgängligt på ett bibliotek eller
liknande. Ytterligare prissubventionering eller kostnadsfritt tillhandahållande
bör därför enligt utredningens uppfattning ske först om det visar sig
att kostnaden för riksdagstrycket är så betungande att t. ex. bibliotek inte
kan abonnera på trycket trots att det finns efterfrågan.

Konstitutionsutskottet (KU 1974:19) uttalade vid sin behandling av informationsutredningens
förslag såvitt avser spridningen av riksdagstrycket
(s. 29):

När det gäller riksdagens information till de politiskt intresserade har
utredningen vidare särskilt pekat på riksdagstryckets betydelse och framhållit
vikten av att detta får en så stor spridning som möjligt. I detta syfte framlägger
utredningen vissa förslag, bl. a. att förvaltningsstyrelsen skall utföra
en översyn av prissättningen. Utredningens uttalanden och förslag i dessa

KU 1975/76:45

delar har inte föranlett någon erinran. Utskottet ansluter sig till utredningens
bedömningar.

Ym ande från förvaltningsstyrelsen

Över motionen 1975/76:195 har förvaltningsstyrelsen inkommit med yttrande.
Styrelsen avstyrker bifall till motionen och anför bl. a.:

Den av informationsutredningen föreslagna översynen av prissättningen
genomfördes under 1975 på grundval av en år 1974 företagen kostnadsanalys.
Denna gav vid handen att riksdagens självkostnad för en årgång av riksdagstrycket
(ej bundet) uppgick till ca 2 100 kr. 1976 torde kostnaden ha
ökat till ca 2 500 kr. Häremot svarande prenumerationspris fastställdes av
förvaltningsstyrelsen att vara 530 kr. Priset täcker sålunda endast ca 20 96
av den faktiska kostnaden. I själva verket täcker det inte ens den normalt
ganska blygsamma kostnaden för en marginell utökning av basupplagan.
Förvaltningsstyrelsen har uttalat att prenumerationspriset på sikt bör sättas
så att det motsvarar nyss nämnda marginalkostnad, som 1974 uppgick till
760 kr. Riksdagstrycket kommer således även fortsättningsvis att vara förhållandevis
kraftigt subventionerat, bl. a. för att säkerställa att ingen offentlig
institution av kostnadsskäl skall behöva avstå från prenumeration.

Statlig myndighets upplysningsskyldighet till riksdagsutskott

Motionen

I motionen 1975/76:288 av herr Boo m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
beslutar att 4 kap. 10 $ första stycket riksdagsordningen ges följande lydelse:
'Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande då utskott
begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen’.”

Den möjlighet som regeringen enligt nu gällande ordning har att vägra
statlig myndighet att tillhandagå riksdagsutskott med upplysningar bör enligt
motionärerna avskaffas. Motionärerna anför att denna möjlighet är en kvarleva
från maktdelningslärans tankegångar som inte har någon plats i en
författning präglad av folksuveränitetens princip.

Gällande rätt

I 11 kap. 6 § RF stadgas att justitiekanslern, riksåklagaren, de centrala
ämbetsverken och länsstyrelserna lyder under regeringen. Även andra statliga
förvaltningsmyndigheter lyder under regeringen om det inte i RF eller
annan lag stadgas att de är myndigheter under riksdagen.

Enligt 4 kap. 10 § RO skall statlig myndighet lämna upplysningar och
avgiva yttrande, då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen.
Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran
från utskott till regeringens avgörande. Om minst en tredjedel av ledamöterna
i ett utskott dvs. för närvarande fem ledamöter begär att utskottet

KU 1975/76:45

skall inhämta sådant yttrande kan utskottet vägra detta endast om det dröjsmål
med ärendets behandling som därmed uppstår ”skulle leda till avsevärt
men”.

Grundlagberedningen

Beträffande utskottsminoritets möjlighet att få till stånd utredning inom
ett utskott anförde grundlagberedningen i sitt slutbetänkande (SOU 1972:12)
bl. a. följande:

Den minoriteten tillkommande befogenheten är naturligtvis underkastad
samma begränsningar som utskottets lagfästa rätt att påkalla yttranden från
statlig myndighet. Den avser sålunda inte yttrande från regeringen. Inte
heller gäller den hörande av enskild tjänsteman. Minoritetens initiativ kan
alltså utmynna endast i en hemställan till myndigheten som sådan att yttra
sig. I likhet med majoriteten bör minoriteten äga påkalla att yttrandet avges
muntligen inför utskottet. Myndighet som lyder under regeringen kan som
eljest hänskjuta begäran till regeringens avgörande, om den skulle finna
det förenat med särskilda svårigheter att efterkomma framställningen. Såtillvida
är minoritetens befogenhet mera begränsad än den som tillkommer
majoriteten, att minoriteten enligt förslaget inte kan kräva yttrande annat
än i ett redan anhängigt ärende i utskottet. Härmed förstås ärende som
har remitterats till utskottet och ärende som utskottsmajoriteten med begagnande
av sin initiativrätt har beslutat att föra fram till kammaren.

Någon ytterligare kommentar till den begränsning i utskottens rätt att
erhålla yttrande från myndighet som berörs i förevarande motion gjordes
ej av grundlagberedningen eller av departementschefen i propositionen
1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m.

Utskottet

Genom förslaget 1975/76:15 framläggs för riksdagens prövning ett delbetänkande
- Riksdagens planering - från utredningen angående en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer. Utskottet tar i samband med behandlingen
av förslaget också upp motionen 1975/76:2252 vilken väckts med
anledning av förslaget samt de under den allmänna motionstiden väckta
motionerna 1975/76:194, 1975/76:195, 1975/76:255, 1975/76:288,

1975/76:687, 1975/76:894, 1975/76:898, 1975/76:1977 samt 1975/76:1980.
Samtliga motioner behandlar frågor med anknytning till riksdagsarbetet.

I betänkandet redovisas de undersökningar som utredningen företagit rörande
riksdagsarbetets utveckling sedan enkammarreformen samt angående
riksdagsmännens arbetssituation i dag. Utredningen har också gjort en översyn
av arbetsfördelningen mellan utskotten.

Av betänkandet framgår att arbetet i riksdagen i allt väsentligt fungerat
tillfredsställande. Utredningen föreslår dock vissa förändringar i tidsreglerna
för riksdagsarbetet och i de regler som gäller för kammardebatterna. 1 be -

KU 1975/76:45

tänkandet föreslås sålunda att riksmötet under de år då ordinarie riksdagsval
inte hålles skall inledas den första tisdagen i oktober. Detta innebär att
riksdagens årliga arbetsperiod blir lika lång under alla år oavsett om riksdagsval
hållits eller inte. Förslaget innebär också en förlängning av riksmötet
i förhållande till tidigare gällande ordning med ca 14 dagar under icke valår.
Därigenom blir det möjligt att lägga in två sammanträdesfria veckor under
riksmötet. Utredningen föreslår att den ena veckan tas ut i november månad
och den andra i anslutning till Nordiska rådets plenarsammanträde under
våren.

Utredningen föreslår vidare att förhandsanmälan skall krävas generellt
i alla debatter i kammaren utom frågedebatterna. Den som underlåtit förhandsanmälan
får därmed även i t. ex. interpellationsdebatterna begränsa
sitt anförande till sex minuter.

Beträffande utskottsarbetet föreslår utredningen endast vissa mindre förändringar
i beskrivningen av ärendefördelningen mellan utskotten. Inrikesutskottet
föreslås erhålla benämningen arbetsmarknadsutskottet.

De förslag som utredningen lagt fram bör enligt utskottets mening komma
att bidra till en effektivisering av riksdagsarbetet och därmed underlätta
för ledamöterna att förbereda sina insatser i riksdagen och att bevara den
nödvändiga kontakten med samhällslivet i övrigt. Utskottet tillstyrker därför
de ändringar i riksdagsordningen som utredningen föreslagit och ansluter
sig även i övrigt till vad utredningen anfört t. ex. beträffande propositionsavlämnandet
och planeringen av riksdagsarbetet. Genom utredningens förslag
är yrkandet i motionen 1975/76:898, som tar sikte på planeringen av
riksdagens arbetsplena, tillgodosett.

1 motionen 1975/76:2252 föreslås att utredningen angående en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer skall ges i uppdrag att ytterligare utreda
frågan om bättre och utökade resurser till riksdagsledamöterna för att dessa
bättre skall kunna följa t. ex. den teknisk-vetenskapliga utvecklingen. Frågor
rörande riksdagens sakinformation behandlades av informationsutredningen.
Riksdagen har i år bl. a. beslutat att införa ett nytt partigruppsstöd och
att ytterligare förstärka kontorshjälpen till ledamöterna. I samband därmed
anförde konstitutionsutskottet (KU 1975/76:35) att erfarenheterna i informationshänseende
av de beslutade resursförstärkningarna bör avvaktas innan
frågan om ytterligare stödåtgärder på detta område prövas. 1 den mån
andra skäl än riksdagsledamöternas informationsbehov motiverar ett ökat
stöd borde detta prövas av utredningen om riksdagens arbetsformer. Några
ytterligare initiativ på detta område är med hänsyn till det anförda inte
nödvändigt. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motionen 1975/76:894 hemställs att riksdagen skall understryka vikten
av att ledamot som blir omvald för en tredje mandatperiod begär ledighet
från riksdagsarbetet under ett års tid för att delta i yrkes- och arbetslivet.
Möjlighet att erhålla ledighet från riksdagsarbetet föreligger redan enligt

KU 1975/76:45

bestämmelserna i 1 kap. 8 § RO. Något generellt uttalande från riksdagens
sida rörande behovet av att ledamöterna utnyttjar denna möjlighet bör dock
enligt utskottets mening inte göras. Kontakterna med yrkeslivet och samhällslivet
i övrigt kan upprätthållas på olika sätt. Det måste ankomma på
de enskilda ledamöterna att själva organisera sitt arbete så att de kan svara
mot de krav som ställs på dem från olika håll.

1 motionerna 1975/76:194 och 1975/76:1980 yrkandet 7 föreslås lagändringar
som skall göra det möjligt för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar.
Utskottet avstyrkte senast under hösten 1975 ett motionsyrkande
med samma innebörd som de nu föreliggande. Utskottet anförde
därvid bl. a. att arbetsformsutredningen är oförhindrad att behandla
denna fråga i sitt arbete. Utskottet har inte funnit skäl att ändra sin bedömning
och avstyrker därför motionerna i denna del.

Även de frågor som tas upp i motionerna 1975/76:255 och 1975/76:687
har behandlats av riksdagen under senare år. I motionerna föreslås att riksdagen
skall göra uttalanden rörande platsen för riksmötets öppnande samt
om utformningen av öppningsceremonin.

Enligt bestämmelserna i riksdagsordningen är det talmannen som efter
samråd med vice talmännen fastställer ordningen för riksdagens öppningssammanträden.
Som utskottet anförde 1974 ankommer det alltså inte på
riksdagen att föreskriva hur ceremonierna vid dessa sammanträden skall
utformas. Något uttalande utöver vad som anfördes vid 1974 års riksdag
bör därför enligt utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker med
hänsyn härtill föreliggande motionsyrkanden.

I motionerna 1975/76:195 och 1975/76:1977 tas upp två frågor med anknytning
till riksdagens utåtriktade information. I den förstnämnda motionen
föreslås att läns- och landsbiblioteken samt kommunbiblioteken, om
de så önskar, skall erhålla riksdagstrycket kostnadsfritt. Riksdagens förvaltningsstyrelse
har i yttrande till utskottet avstyrkt motionen. Av yttrandet
framgår att priset för riksdagstrycket redan i dag är kraftigt subventionerat.
Även informationsutredningen övervägde denna fråga. Utredningen kom
i sitt ställningstagande till den uppfattningen att någon ökad läsning av
trycket inte skulle komma till stånd enbart genom att det blir tillgängligt
på bibliotek eller liknande. Vid behandlingen av utredningens förslag anslöt
sig konstitutionsutskottet och riksdagen till denna bedömning. Utskottet
har inte funnit anledning att ändra sitt ställningstagande utan föreslår att
motionen avslås.

1 motionen 1975/76:1977 föreslås att informationen om riksdagsbeslut
samt om den principiella skillnaden mellan proposition och riksdagsbeslut
förbättras så att det blir enklare för de tillämpande myndigheterna att bedöma
innebörden av olika riksdagsbeslut. Enligt utskottets mening tar motionen
upp en väsentlig fråga. Stora ansträngningar har också gjorts under senare
år att förbättra den utåtriktade informationen om riksdagens arbete och
beslut.

KU 1975/76:45

Dessa frågor torde komma att bevakas även fortsättningsvis. Mot bakgrund
av de insatser som gjorts - inte minst som ett resultat av informationsutredningens
arbete - bör därför ett sådant särskilt initiativ som
föreslås i motionen inte vara erforderligt.

I motionen 1975/76:288 föreslås en ändrad lydelse av 4 kap. 10 § RO
av innebörden att även statliga myndigheter som inte lyder under riksdagen
skall vara skyldiga att lämna upplysningar och avge yttrande till riksdagsutskott
som begär detta. Enligt gällande bestämmelser kan myndigheterna
hänskjuta sådan begäran till regeringens avgörande.

Enligt den praxis som successivt utvecklats redan före författningsreformen
har myndigheterna regelmässigt lämnat de upplysningar och yttranden
som utskotten begärt för sin handläggning av olika ärenden. Det är självfallet
angeläget att denna praxis tillämpas även fortsättningsvis. Den gällande lydelse
av 4 kap. 10 § RO syftar i själva verket till detta. Av både principiella
och praktiska skäl är det emellertid nödvändigt att myndigheterna har en
möjlighet att hänskjuta en sådan begäran till regeringens avgörande. Med
den parlamentariska uppbyggnad som den nya författningen erhållit är det
regeringen som styr riket under ansvar inför riksdagen. Enligt 11 kap. 6
§ RF lyder flertalet statliga myndigheter under regeringen. Att som motionärerna
föreslår ge riksdagens organ rätt att direkt ålägga dessa myndigheter
vissa arbetsuppgifter är enligt utskottets mening mindre väl förenligt
med parlamentarismens princip. En myndighet bör inte tvingas
att i ett yttrande ta ställning i en fråga som är under behandling i riksdagen.
Dessutom kan svårigheter uppstå särskilt för mindre myndigheter att fullgöra
ordinarie arbetsuppgifter i de fall en begäran från ett riksdagsutskott kräver
mer betydande förberedelsearbete. I sådana undantagsfall är det rimligt att
myndigheten inte själv skall behöva ta ansvaret t. ex. för de förseningar
som kan uppstå. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda den
i motionen föreslagna ändringen i riksdagsordningen.

Utskottet erinrar slutligen om att de föreslagna ändringarna i riksdagsordningen
är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1976. Detta kan såvitt
avser huvudbestämmelserna ske endast under förutsättning att minst tre
fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar
sig om beslutet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av förslaget 1975/76:15 antar det i bilaga 1
intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

a) såvitt avser huvudbestämmelserna 1 kap. 2 och 7 SS, 3 kap.
11 S och ikraftträdandebestämmelsen,

b) såvitt avser lagförslaget i övrigt,

2. godkänner vad utredningen angående en allmän översyn av
riksdagens arbetsformer anfört i avsnittet ”utredningens överväganden”,

KU 1975/76:45

3. beträffande riksdagsarbetets planering nt. m. avslår motionerna

a) 1975/76:894,

b) 1975/76:898,

c) 1975/76:2252;

4. beträffande offentliga ulskottsutfrågningar avslår motionerna

a) 1975/76:194,

b) 1975/76:1980 yrkandet 7;

5. beträffande statlig myndighets skyldighet enligt 4 kap. 10 sv RO att
lämna upplysningar och avgiva yttranden dd utskott begär det avslår
motionen 1975/76:288;

6. beträffande information om riksdagsarbetet m. m. avslår motionerna a)

1975/76:195,

b) 1975/76:1977;

7. beträffande formerna för riksdagens öppnande avslår motionerna

a) 1975/76:255,

b) 1975/76:687.

Stockholm den 23 mars 1976

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Werner i Malmö*
(m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård
(c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink (vpk),
Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s) och fru Jacobsson (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Vid behandlingen av punkterna 1, 2, 4, 6 och 7 har herr Lindahl i Hamburgsund
(fp) ersatt herr Molin och vid punkterna 3 c och 5 har fru Thunvall
(s) ersatt herr Svensson i Eskilstuna, herr Kindbom (c) ersatt herr Boo och
fru Hammarbacken (c) ersatt herr Nordin.

Reservationer

1. av herrar Werner i Malmö (m) och Molin (fp) samt fru Jacobsson (m)
vilka beträffande offentliga utskottsutfrågningar

dels ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
orden ”1 motionerna 1975/76:194” och slutar med orden ”i denna del”
bort ha följande lydelse:

I motionerna 1975/76:194 och 1975/76:1980, yrkandet 7, föreslås att ut -

KU 1975/76:45

skotten skall ges möjlighet att anordna offentliga utskottsutfrågningar. De
erfarenheter som finns från utskottsutfrågningar med statsråd och representanter
från myndigheter och olika organisationer m. m. visar att utskotten
på detta sätt får tillgång till mycken värdefull information. Enligt utskottets
mening skulle det vara av värde för den allmänna debatten i olika angelägna
samhällsfrågor om dessa utfrågningar på samma sätt som i många andra
länder kunde ges offentlighet. Inte minst viktigt är att detta skulle öka
intresset för riksdagsarbetet bland allmänheten och sannolikt bidra till att
även kammardebatterna i vissa frågor gavs större uppmärksamhet. Det lagförslag
som finns utarbetat i motionerna bör enligt utskottets mening antas
i samband med de övriga ändringar i riksdagsordningen som föreslagits
av arbetsformsutredningen. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill de aktuella
motionsyrkandena.

dels ansett att utskottets hemställan under punkten 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande offentliga utskottsutfrågningar med bifall till motionerna
1975/76:194 och 1975/76:1980 yrkandet 7 antar det i
bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.

2. av herrar Werner i Malmö (m), Fiskesjö (c), Jonnergård (c), Kindbom
(c) och fru Hammarbacken (c) vilka beträffande myndighets skyldighet enligt
4 kap. 10 § RO att lämna upplysningar och avgiva yttranden dd utskott begär
det

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
orden ”Enligt den praxis” och slutar med orden ”ändringen i riksdagsordningen”
bort ha följande lydelse:

Vår nya författning bygger på folksuveränitetens princip. Enligt regeringsformen
är riksdagen det främsta statsorganet. Den möjlighet som myndighet
enligt 4 kap. 10 § RO har att till regeringen hänskjuta begäran om upplysning
och yttrande från riksdagsutskott är enligt utskottets mening en kvarleva
från maktdelningslärans tankegångar, vilken inte har någon plats i en författning
på folksuveränitetens grund. Den innebär i praktiken att riksdagen
i detta avseende underställs regeringen.

Utskottet kan inte se att några praktiska svårigheter skall behöva uppstå
för myndigheterna om möjligheten att hänskjuta begäran från utskott till
regeringens avgörande slopas. Sedan länge har myndigheterna i praxis regelmässigt
lämnat utskotten de uppgifter som dessa begärt för sin handläggning
av olika ärenden. Om utskott hos statlig myndighet begär upplysning
eller yttrande beträffande frågor som kan anses ligga utanför myndighetens
kompentensområde torde det vara tillräckligt att utskottet underrättas
härom. Inte heller torde regeringssanktion för myndighets yttrande
vara nödvändig för att undvika praktiska svårigheter för mindre myndigheter
att vid sidan av övriga uppgifter även tillhandagå utskott med t. ex. sak -

KU 1975/76:45

uppgifter i enskilda frågor.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det för att fullfölja folksuveränitetsprincipen
och för att i övrigt hävda riksdagens ställning är angeläget
att den föreskrift som ger regeringen möjlighet att vägra statlig myndighet
att tillhandagå riksdagsutskott med upplysningar tas bort ur nämnda
paragraf i riksdagsordningen.

Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda den i motionen
1975/76:288 föreslagna ändringen i 4 kap. 10 § RO.

dels ansett att utskottets hemställan under punkten 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande statlig myndighets skyldighet enligt 4 kap. 10 RO att
lämna upplysningar och avgiva yttranden dä utskott begär det
med bifall till motionen 1975/76:288 antar det i bilaga 3 intagna
förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.

3. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka beträffande
formerna för riksdagens öppnande (s. 12)

dels anfört

Riksdagens öppnande var t. o. m. 1974 års riksdag förlagt till rikssalen
i Stockholms slott. Det ceremoniel som då tillämpades hade gamla anor.
Genom televisionens utsändning kom det att uppskattas av stora delar av
det svenska folket. Man kan med fog säga att riksdagens öppnande i rikssalen
gav en ökad publicitet och intresse åt riksdagen och dess arbete.

Med den nya författningen bröts denna vackra tradition. Åt talmannen
gavs rätten att besluta såväl om platsen för riksdagens öppningssammanträde
som om ordningen för sammanträdena. En del anförde därvid att det skulle
bli möjligt att överföra värdefulla inslag från det tidigare ceremonielet till
ett sammanträde i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg. Erfarenheterna
hittills har grusat dessa förhoppningar. Plenisalen, foajén och
rulltrappan är inte lämpliga som miljö för en högtidlig ceremoni av detta
slag.

Enligt vår mening är flyttningen av riksdagens öppnande ett uttryck för
historielöshet. Det är en bristande känsla för värdefulla traditioner som dikterat
detta olyckliga beslut. Vi anser att öppnandet även fortsättningsvis
vid en ny mandatperiods början bör äga rum i rikssalen. Ceremonierna
bör därvid anknyta till vad som tidgare var brukligt. Självfallet måste dock
hänsyn tas till att det enligt den nya riksdagsordningen ankommer på statsministern
att avge regeringsförklaring i stället för det tidigare trontal som
hölls av Konungen. Övriga år kan öppnandet ske i riksdagshuset under
former som fastställs av talmannen i samråd med vice talmännen.

dels ansett att utskottets hemställan under punkten 7 b) bort ha följande
lydelse:

KU 1975/76:45

7. beträffande formerna för riksdagens öppnande

b) med bifall till motionen 1975/76:687 uttalar

dels att öppnande av riksmöte vid ny mandatperiods böljan
skall ske på rikssalen på Stockholms slott och i former som
anknyter till tidigare öppningsceremoniel,
dels att öppnandet vid andra riksmöten bör ske i riksdagshuset
i former som fastställes av talmannen i samråd med vice talmännen.

Särskilda yttranden

1. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka beträffande
riksdagsarbetets planering m. m. anfort:

De frågor som tas upp i motionen 1975/76:2252 är av central betydelse
för riksdagsarbetet. Det framgår klart av den enkätundersökning som utredningen
rörande en allmän översyn av riksdagens arbetsformer låtit utföra,
att ledamöterna i dag har en svår arbetssituation. Arbetet i kammare och
utskott tar alltmer tid i anspråk. Det blir allt svårare för ledamöterna att
hinna med de nödvändiga kontakterna med samhället utanför riksdagen.
Detta har lett till att en stor del av riksdagens ledamöter tvingats att helt
avstå från sitt ordinarie yrkesarbete. Det leder också till en orimlig arbetsbörda.
Genomsnittsriksdagsledamoten arbetar närmare 60 timmar i veckan
under sessionstid. Med en sådan arbetssituation följer självfallet stora svårigheter
för ledamöterna att fortlöpande följa aktuell litteratur inom olika
områden och att bevaka t. ex. framtidsforskningens resultat och den tekniskt
vetenskapliga utvecklingen. Det finns en påtaglig risk för att de dagliga
besluten kräver så mycket av ledamöternas tid och intresse att de långsiktiga
verkningarna av samhällets politik inte hinner tillräckligt beaktas.

Strävandena att motverka en sådan utveckling kan ske i olika former.
De förslag som arbetsformsutredningen nu lagt fram innebär ett steg i rätt
riktning. Den förstärkning av ledamöternas och gruppkansliernas resurser
som beslutats med anledning av informationsutredningens förslag bör också
underlätta riksdagsledamöternas arbetssituation. Önskvärt är att en kraftig
förstärkning av sekreterarresurserna kommer till stånd. Även om man i
dag inte kan besluta om att en sekreterare skall stå till varje ledamots förfogande,
som förordas i motionen, bör en sådan riktpunkt vara målet i
framtiden. Dessa viktiga frågor måste sålunda bevakas och snarast bringas
till sin lösning. Över huvud taget krävs det på lång sikt helt andra resurser
till både partigrupper och enskilda ledamöter för att möjliggöra en mer framtidsinriktad
och saklig behandling av de problem samhället står inför. Det
vore olyckligt om arbetsformsutredningen tolkar sitt uppdrag så snävt att
den inte i det fortsatta arbetet ytterligare belyser dessa frågor.

KU 1975/76:45

2. av herrar Boo (c), och Jonnergård (c) vilka beträffande formerna för riksdagens
öppnande anfört:

Enligt bestämmelserna i riksdagsordningen är det talmannen som efter
samråd med vice talmännen beslutar om ordningen för riksdagens öppningssammanträde.
Det är alltså inte möjligt för riksdagen att i detalj föreskriva
hur öppningsceremonierna skall utformas. Vi vill emellertid med
anledning av det yrkande som finns i motionen 1975/76:255 ytterligare
framhålla vad konstitutionsutskottet uttalade 1974 i sitt av riksdagen godkända
betänkande (KU 1974:18). I detta anförde utskottet att allmän enighet
råder om att riksdagens arbete även fortsättningsvis skall inledas under
högtidliga och värdiga former. De nya bestämmelserna om riksdagens öppnande
innebären anpassning till det parlamentariska statsskicket. Det framstår
därför som naturligt att ceremonierna ges en sådan utformning att riksdagens
centrala roll i statsskicket klart markeras. Även med en sådan inriktning
kan värdefulla inslag i de hittillsvarande öppningsceremonierna bevaras.
Utskottet anförde vidare att riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen
fått en bred förankring hos allmänheten, särskilt genom direktsändningarna
i televisionen. För riksdagen är det självfallet angeläget att allmänheten
även i fortsättningen med intresse följer riksdagens öppningssammanträde.
Utskottet förutsatte att hänsyn skulle komma att tas härtill vid fastställandet
av ordningen för sammanträdet.

Det uppslag, som framförs i motionen, att öppnandet var gång nyvald
riksdag samlas skall äga rum i rikssalen, bör enligt vår mening övervägas.
Det bör därvid, som framhålls i motionen, vara möjligt att under andra
år tillämpa ytterligare förenklade öppningsformer inom ramen för de bestämmelser
som uppställs i grundlagen.

KU 1975/76:45

Bilaga 1

Lagförslag

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen dels att 1 kap. 2 och
7 §§, 3 kap. 11 § samt tilläggsbestämmelserna 2.14.1, 4.2.1, 4.6.2, 4.6.7,

4.6.15 och 4.6.16 skall ha nedan angivna lydelse, dels att tilläggsbestämmelsen
1.2.1 skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 ii

Riksdagen samläs efter riksdagsval till lagtima riksmöte på tid som angives
i 3 kap. 5 regeringsformen.

Riksdagen skall varje år, då ordinarie
riksdagsval icke hålles, samlas
till lagtima riksmöte på dag i september
eller oktober som riksdagen
har bestämt vid närmast föregående
lagtima riksmöte. Har tillkännagivande
om extra val gjorts före den
fastställda dagen och har icke riksdagen
med anledning av valet samlats
till riksmöte senast i juli, skall
dock riksmöte enligt detta stycke ej
inledas.

1.2.1

Talmanskonferensen avgiver förslag
till riksdagen om dag då lagtima riksmöte
skall börja under år när ordinarie
riksdagsval icke hålles.

1 kap. 7 §

Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens arbete.

Talmanskonferensen överlägger Talmanskonferensen överlägger
om åtgärder som kan främja plan- om åtgärder som kan främja planmässighet
i riksdagens arbete. mässighet i riksdagens arbete och

överväger därvid vilka längre uppehåll
i riksdagsarbetet som skall förekomma
under riksmötet.

Talmanskonferensen består av talmannen, vice talmännen, en företrädare
för varje partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst fyra procent
av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen, utskottens ordförande
samt vice ordföranden i riksdagens förvaltningsstyrelse. Partigruppernas fö -

Under år när ordinarie riksdagsval
icke hålles, samlas riksdagen till lagtima
riksmöte första tisdagen i oktober,
om ej riksdagen på förslag av
talmanskonferensen vid föregående
riksmöte fastställt annan dag i september
eller oktober för riksmötets
början. Har tillkännagivande om extra
val gjorts före denna dag och har
icke riksdagen med anledning av valet
samlats till riksmöte senast i juli,
skall dock riksmöte enligt detta
stycke ej inledas.

KU 1975/76:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

reträdare tillsätts vid början av varje lagtima riksmöte för tiden till dess
nästa lagtima riksmöte börjar. De utses med motsvarande tillämpning av
det förfarande som angives i 7 kap. 12 § första stycket.

2.14.1

Den som önskar ordet vid överläggning
i kammaren bör såvitt möjligt
göra anmälan därom till kammarkansliet
senast dagen före det
sammanträde då överläggningen
skall inledas.

Talmannen kan vid första bordläggningen
av ett utskottsbetänkande anmoda
dem som önskar yttra sig när
ärendet skall avgöras att anmäla sig
enligt forsta stycket och därvid angiva
den tid som de beräknar för sina anföranden.
Talmannens anmodan antecknas
på föredragningslista, som
upptager betänkandet. Anförande
från den som har underlåtit förhandsanmälan
får ej överstiga sex
minuter, om icke talmannen finner
skäl att medgiva längre tid.

Den som önskar ordet vid överläggning
i kammaren skall såvitt
möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet
senast dagen före det
sammanträde då överläggningen
skall inledas. Sådan anmälan skall
uppta den beräknade tiden för anförandet.

Anförande från den som har underlåtit
förhandsanmälan får ej överstiga
sex minuter, om icke talmannen
finner skäl att medgiva längre
tid.

Vad som föreskrives i första och
andra stycket skall ej tillämpas när fråga
besvaras.

3 kap. 11 §

Utöver vad som följer av 10 ii får motion med anledning av proposition
avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen anmäldes i
kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den
finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen besluta om kortare
motionstid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar förlänga tiden
för avlämnande av motion med anledning av proposition i vilken redovisas
plan som avses i 2 § tredje stycket.

Motion får i de fall som riksdagen föreskriver väckas med anledning
av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet. Därvid
äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionstid en- Vid beräkning av motionstid enligt
denna paragraf bortses från dag ligt denna paragraf kan bortses från

som infaller under längre uppehåll
i riksdagsarbetet under riksmöte.

dag som infaller under uppehåll i

riksdagsarbetet en vecka eller längre
tid under riksmöte.

KU 1975/76:45

Nuvarande lydelse

4.2

Riksdagen skall inom en vecka
från början av lagtima riksmöte tillsätta
följande sexton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),

4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),

6. ett utrikesutskott (UU),

7. ett försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsutskott
(SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett jordbruksutskott (JoU),

14. ett näringsutskott (NU),

15. ett inrikesuiskoti (Inll) och

16. ett civilutskott (CU).

Utskotten väljes i den ordning de

har tagits upp ovan.

4.'

Finansutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda
ärenden om beräkning av statens
inkomster och andra ärenden rörande
statsbudgeten, som icke tillhör annat
utskotts beredning, allmänt budgettekniska
ärenden, ärenden om penning-,
kredit- och valutapolitiken, om
riksgäldskontoret och riksdagens revisorer,
om förvaltningsrevision, statlig
redovisning och rationalisering, om
upphandling i allmänhet inom statsförvaltningen,
om statens egendom i
allmänhet samt forvaltningsekonomiska
ärenden i övrigt som icke rör
enbart visst ämnesområde. Det skall
även sammanställa statsbudgeten.

Föreslagen lydelse
.1

Riksdagen skall inom en vecka
från början av lagtima riksmöte tillsätta
följande sexton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),

4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),

6. ett utrikesutskott (UU),

7. ett försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsutskott
(SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett jordbruksutskott (JoU),

14. ett näringsutskott (NU),

15. ett arbetsmarknadsutskott (A U)
och

16. ett civilutskott (CU).

Utskotten väljes i den ordning de

har tagits upp ovan.

».2

Finansutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda
ärenden om penning-, kreditoch
valutapolitiken, om riksgäldskontoret
och riksdagens revisorer. Del
skall vidare bereda ärenden om statlig
statistik, redovisning, revision och rationalisering,
om statens egendom och
upphandling i allmänhet och förvaltningsekonom
iska ärenden i övrigt
som icke rör enbart visst ämnesområde.
Utskottet skall även bereda budgettekniska
ärenden, granska beräkningen
av statens inkomster samt sammanställa
statsbudgeten.

KU 1975/76:45

Nuvarande lydelse

Försvarsutskottet skall bereda
ärenden om militärt försvar, civilförsvar,
psykologiskt försvar, ekonomiskt
försvar, vapenfri tjänst och

värnpliktigas ekonomiska förmåner.

Inrikesutskortet skall bereda ärenden
om arbetsmarknaden, regional
utveckling, lokaliseringsstöd, allmän
tjänsteplikt, arbetsavtalsrätt, arbetslöshetsförsäkring,
arbets- och anställningsförhållanden
i allmän
tjänst, svenskt medborgarskap och
utlänningars ställning.

4.6

Civilutskottet skall bereda ärenden
om bostadspolitiken, hyresreglering,
bebyggelseplanläggning, byggnadsväsende!,
fysisk planering, expropriation,
fastighetsbildning, lantmäteriväsendet,
länsförvaltningen med
lokala skattemyndigheter och exekutionsväsendet,
statistik, brandväsendet
och rikets administrativa indelning
samt sådana kommunfrågor
som icke tillhör konstitutionsutskottets
beredning.

Föreslagen lydelse

6.7

Försvarsutskottet skall bereda
ärenden om militärt försvar, civilförsvar,
psykologiskt försvar, ekonomiskt
försvar och vapenfri tjänst
samt frågor om samordning inom totalförsvaret.

i.15

Arbetsmarknadsutskottet skall bereda
ärenden om arbetsmarknaden,
regional utveckling, allmän tjänsteplikt.
arbetsavtalsrätt, arbetslöshetsförsäkring,
arbets- och anställningsförhållanden
i allmän tjänst, svenskt
medborgarskap och utlänningars
ställning.

.16

Civilutskottet skall bereda ärenden
om bostadspolitiken, hyresreglering,
bebyggelseplanläggning, byggnadsväsende!,
fysisk planering, expropriation,
fastighetsbildning, lantmäteriväsendet,
länsförvaltningen
med lokala skattemyndigheter och
exekutionsväsendet, brand väsendet
och rikets administrativa indelning
samt sådana kommunfrågor som
icke tillhör konstitutionsutskottets
beredning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

KU 1975/76:45

Bilaga 2

(Lagförslag till reservation 1)
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen att 4 kap. 12 § skall
ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 12 §

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger,
kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och
tjänsteman i utskottet är närvarande.

Sammanträde för inhämtande av
upplysningar eller yttranden som sägs
i 10 ss skall dock vara offentligt, därest
detta begärs av minst en tredjedel av
ledamöterna i utskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

KU 1975/76:45

Bilaga 3

(Lagförslag till reservation 2)

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen att 4 kap. 10 8 skall
ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse

4 kap.

Statlig myndighet skall lämna
upplysningar och avgiva yttrande, då
utskott begär det. Sådan skyldighet
åligger dock ej regeringen. Myndighet
sorn ej lyder under riksdagen kan
hänskjuta begäran !rån utskott till regeringens
avgörande.

Föreslagen lydelse
10 §

Statlig myndighet skall lämna
upplysningar och avgiva yttrande, då
utskott begär det. Sådan skyldighet
åligger dock ej regeringen.

Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen
av ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet
som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det
icke finnér att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle
leda till avsevärt men.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

GOTAB 51568 Stockholm 1976