med anledning av riksdagens revisorers förslag 1978/79:21 angående den lokala lantmäteriverksamheten (Betänkande 1979/80:CU1 Civilutskottet)

CU 1979/80:1

Civilutskottets betänkande
1979/80:1

med anledning av riksdagens revisorers förslag 1978/79:21 angående
den lokala lantmäteriverksamheten
Förslaget m. m.

Riksdagens revisorer har i förslaget 1978/79:21 hemställt att riksdagen
måtte besluta

1. att en i förslaget förordad utvidgning av kommunernas deltagande i
fastighetsbildningsverksamheten genomförs,

2. att frågor om gränsdragningen mellan statliga och kommunala myndigheters
arbetsuppgifter på fastighetsbildning- och mätningsområdet skall
avgöras av en till lantmäteriverket knuten partssammansatt nämnd.

Förslaget att vidga kommunernas deltagande i fastighetsbildningen
anges syfta till en försiktig anpassning av olika parters krav på en rationell
lantmäteriorganisation - inte till en genomgripande omorganisation. Den
avsedda ytterligare betoningen av de kommunala intressena utan att göra
det statliga lantmäteriets organisation mindre rationell skulle garanteras få
genomslag genom att ärendena avgjordes av en partssammansatt nämnd.
Genomförandet av förslaget kommer enligt revisorerna självfallet att påverka
de nu tillämpade principerna för kravet på full kostnadstäckning i
lantmäteriets verksamhet. Revisorerna anser därför att en anpassning av
dessa principer till de nya förutsättningarna bör göras.

Svenska kommunförbundet har i skrivelse till utskottet den 12 oktober
1979 lagt fram synpunkter med anledning av förslaget. Förbundet anser
bl. a. att, om den av revisorerna föreslagna organisationsöversynen inte
kommer till stånd, en utredning bör tillsättas om en kommunalisering av
fastighetsbildningens organisation. Förbundet föreslår vidare en mer allsidig
utredning av lantmäteritaxan med målsättningen att kommunerna ges
rätt att själva bestämma taxor för åtgärder inom fastighetsbildningsområdet.

Utskottet

Det nya material som granskningen tillfört bedömningarna består i huvudsak
av en redovisad enkätundersökning. Frågor har ställts till kommunkanslierna
i 53 kommuner. 39 av kommunerna anges i svaren ha
uttalat sig mer eller mindre kritiskt mot den nuvarande organisationen och
i varierande grad framfört önskemål om utökade kommunala befogenheter.
En genomgång av de som negativa antecknade svaren visar att
däribland finns ett antal svar där kritiken är så mild att den närmar sig ett
godtagande av gällande ordning eller där kritiken begränsar sig till kom1
Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr I

CU 1979/80:1

munalekonomiska synpunkter. Det noteras även att remissammanställningen
(s. 8) på ett par punkter kan leda till missförstånd beträffande
innebörden av remissvaren.

Enligt vad utskottet inhämtat har med tillämpning av nu gällande riktlinjer
elva kommuner slutligt fått helt eller delvis bifall på framställningar
om utvidgning av den kommunala fastighetsbildningsmyndighetens område.
I tre fall har sådana framställningar avslagits medan ett fall är beroende
på regeringens prövning. Fem kommuner har fått avslag på framställningar
om att få inrätta specialenhet för tätortsutveckling under kommunalt huvudmannaskap.
I fyra av dessa fall har besvär anförts men ännu inte
prövats av regeringen.

Utskottet har stannat för följande bedömning. De nu gällande riktlinjerna
är i sig en kompromiss mellan skilda intressen. En begränsad förskjutning
av brytpunkten mellan dessa intressen enligt förslaget bibehåller
riktlinjernas karaktär i denna del. Revisorerna har dock ansett att denna
förskjutning kan sträcka sig så långt att den förutsätter en anpassning av
även principen om full kostnadstäckning. I granskningspromemorian sägs
att det bortfall av inkomster som en omläggning av organisationen medför i
stället får bäras av statskassan och regleras över budgeten. Den principiella
och faktiska effekten därav omfattas inte av granskningen.

Civilutskottet har i mars 1978 (CU 1977/78: 21) ansett att tillräckliga skäl
inte finns för riksdagen att överväga en principiell ändring av de nu gällande
grunderna för organisationen och att regeringens tillämpning av dessa
grunder följt intentionerna bakom tidigare riksdagsbeslut. Den nya organisationen
har ännu knappt stabiliserat sig. Försöken i skilda sammanhang
att fördjupa samverkan mellan det statliga lantmäteriet och kommunerna
får förutsättas fortsätta — med en positiv inställning från båda parter.
Något principiellt nytt underlag för bedömningarna har inte tillkommit i
granskningsärendet. Utskottet har därför inte funnit anledning tillstyrka
den förordade utvidgningen av kommunernas deltagande i fastighetsbildningen
utöver vad som kan inrymmas i en tillämpning av nu gällande
riktlinjer.

Förslaget om en partssammansatt nämnd har förts fram i syfte att bl. a.
garantera att kommunerna verkligen får de avsedda vidgade möjligheterna
att ta del i verksamheten. Bl. a. med hänsyn till detta samband och till
utskottets ståndpunkt i huvudfrågan finns inte skäl att tillstyrka detta
förslag.

Vad i övrigt förordats har inte gett utskottet anledning till ytterligare
uttalanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1978/79:21 angående
den lokala lantmäteriverksamheten.

CU 1979/80:1

Stockholm den 25 oktober 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s). Thure Jadestig (s), Elvy Olsson
(c), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Magnus Persson (s), Bertil
Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c)
och Kerstin Ekman (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979