Med anledning av propositionerna 1976/77:87 och 1976/77:100 i vad avser allmänna samlingslokaler jämte motioner (Betänkande 1976/77:CU31 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande

CU 1976/77: 31

1976/77: 31

med anledning av propositionerna 1976/77: 87 och 1976/77:100 i
vad avser allmänna samlingslokaler jämte motioner

Propositionerna

I budgetpropositionen (prop. 1976/77: 100 bilaga 16 s. 58—64 och
125—126) föreslås riksdagen

1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1977/78 meddelas inom en
ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för
bidrag,

2. medge att den under 1 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

3. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av
äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret

1977/78,

4. medge att den under 3 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

5. att på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1977/78 anvisa

a. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr.,

b. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

6. att på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1977/78 till Lånefonden för allmänna samlingslokaler anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

I propositionen 1976/77: 87 om insatser för handikappades kulturella
verksamhet föreslås riksdagen (bilaga 3 s. 124—129) godkänna av bostadsministern
i regeringsprotokollet angivna ändringar av grunderna
för statens stöd till allmänna samlingslokaler. Ändringarna innebär att
upprustningsbidrag om i regel högst 100 000 kr. får utgå för att täcka
hela merkostnaden för handikappbetingade åtgärder.

Motionerna

Under allmänna motionstiden har väckts motionen
1976/77: 932 av herr Wictorsson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna
att bedriva upprustning av samlingslokaler som en del av sysselsättningspolitiken
bör ytterligare beaktas inom ramen för de medel
som för detta ändamål står till regeringens förfogande,

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 31

CU 1976/77: 31

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lån som
kombineras med upprustningsbidrag för allmänna samlingslokaler samt
lån för med allmänna samlingslokaler kombinerade närserviceanläggningar
bör vara prioriterade på kreditmarknaden,

3. att riksdagen godkänner att låneunderlaget för bidrag och lån för
anordnande av allmänna samlingslokaler skall omfatta även expeditionslokaler
för föreningsarbete och vissa lokaler för barntillsyn,

4. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder för ökad samlokalisering
av bibliotekslokaler och allmänna samlingslokaler övervägs,

5. att riksdagen godkänner att anordningsbidrag samt upprustningsbidrag
för allmänna samlingslokaler får betalas ut i förskott,

6. att riksdagen medger att bidrag om högst 300 000 kr. får lämnas
för förprojektering av allmänna samlingslokaler i nya stadsdelar i de
största tätorterna.

Med anledning av propositionen 1976/77: 87 har väckts bl. a. motionerna 1976/77:1455

av herr Börjesson i Falköping (c) vari, såvitt här är
i fråga (yrkandet 2), hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande reparation
och underhåll av teleslingor,

1976/77:1465 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp)
vari hemställs

1. att riksdagen godkänner att stöd för handikappanpassning av samlingslokaler
som kan få bidrag till energibesparande åtgärder får lämnas
efter samma riktlinjer som gäller för stöd till allmänna samlingslokaler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av det budgetmässiga ansvaret för stöd
till vissa samlingslokaler.

Gällande ordning m. m.

Sysselsättningsmotiverat stöd

För budgetåret 1975/76 fastställdes en ram för upprustningsbidrag och
eftergifter om 5 milj. kr. Genom beslut av regeringen 1975-10-23 utvidgades
denna ram med 10 milj. kr., dock med begränsningen att detta belopp
endast fick utnyttjas för sysselsättningsskapande byggnadsarbeten.
Den ursprungliga ramen utnyttjades i princip fullt ut. Den särskilda sysselsättningsramen
har efter samråd med respektive länsarbetsnämnd utnyttjats
till ca 5,8 milj. kr. Att ramen inte helt utnyttjats anges till stor
del bero på att kommunala beslut inte fattats i sådan tid att färdigplanerade
projekt kunnat påbörjas under den tid de ansetts angelägna av
arbetsmarknadsmyndigheten.

CU 1976/77: 31

För innevarande budgetår 1976/77 har likaledes fastställts en motsvarande
ram om 5 milj. kr. Regeringen har 1976-12-30, med utnyttjande
av medgivandet att öka ramen av sysselsättningsskäl, beslutat att
ramen får överskridas med 5 milj. kr. Som också nedan anges har av
denna sysselsättningsram genom beslut t. o. m. denna dag disponerats
drygt 4,4 milj. kr.

I budgetpropositionen föreslås att ramen för nästa budgetår vidgas
till 10 milj. kr. och att riksdagen även nu medger att ramen får överskridas
om det behövs av sysselsättningsskäl.

Prioriterade lån — bostadslån

Upprustningsbidrag utgår med högst 50 % av de bidragsgrundande
kostnaderna. En förutsättning för bidrag är, om regeringen inte medger
annat, att kommunen lämnar ett stöd som motsvarar minst 30 % av upprustningsbidraget.

Överenskommelserna mellan delegationen för bostadsfinansiering och
bankerna omfattar inte krediter för allmänna samlingslokaler.

Då ägare av allmänna samlingslokaler, t. ex. en för ändamålet bildad
förening, förutom dessa lokaler vill för gemensam förvaltning också
bygga lokaler för närservice, gäller för denna samma förutsättningar
som i övrigt i fråga om möjligheten att få bostadslån. Det avgörande är
sålunda om lokalerna kan ingå i låneunderlaget. Lån ges en sådan förening
med 15 (22) % av låneunderlaget inom 85 (92) % av ett pantvärde,
vari kan ingå också ytterligare lokaler.

Lokaler med samlingslokalstöd

Bestämmelser om samlingslokalstöd finns i kungörelse (1973: 400,
omtryckt 1976: 794) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

Som belåningsbara lokaler räknas förutom de som kan anses fylla
föreningslivets behov av utrymme för möten, studier och övrig kulturell
verksamhet även vissa andra lokaler enligt följande.

Nöjeslokaler, exempelvis i en anläggning ingående biograf och danslokal,
betraktas som allmänna samlingslokaler. Detta gäller även bibliotek
till den del det utöver biblioteksfunktionen fyller en uppgift som
samlingslokal — det ger exempelvis möjlighet till studier och sammankomster.
Även bordtennisrum, icke kommersiella bastuanläggningar o. d.
betraktas som allmänna samlingslokaler, om de utgör komplement till en
större samlingslokalanläggning.

Vissa lokaler kan inte komma i fråga för samlingslokalstöd även om
de betjänar ett större bostadsområde. Sålunda kan stöd inte utgå för fristående
ungdomslokal. Anordnande härav betraktas som en kommunal
angelägenhet. Sådan lokal kan emellertid stödjas med bidrag ur allmänna
arvsfonden. Däremot kan lån och anordnirigsbidrag beviljas för ungdomslokal,
som inryms i byggnad som innehåller allmänna samlingslokaler
i kungörelsens bemärkelse. Se 8 § andra stycket.

It Riksdagen 1976/77.19 sami. Nr 31

CU 1976/77: 31

Samlingslokalstöd utgår inte för idrotts- och friluftslokaler ens om de
uppförs i anslutning till en byggnad som inrymmer allmänna samlingslokaler.
Detsamma gäller i fråga om kurs- och lägergårdar, utställningslokaler
och studentkårlokaler. För studentkårlokaler utgår statligt
stöd enligt bestämmelserna i kungörelserna 1964: 398 och 1970: 273
med däri sedermera gjorda ändringar.

Bibliotek

Samlingslokalutredningen (SOU 1971: 92 s. 85) ansåg att en anknytning
av biblioteken till samlingslokalerna var önskvärd inte minst med
hänsyn till bibliotekens utveckling till centra för en kulturinsats i vidare
mening än förut.

Förskott

Utskottet behandlade i betänkandet CU 1975: 7 (s. 28—29) motionsförslag
om att anordnings- och upprustningsbidrag skulle få utbetalas
successivt i motsvarande mån som arbetena utfördes. Utskottet noterade
att det då inte förelåg några särskilda svårigheter att få krediter under
byggnadstiden för allmänna samlingslokaler. Ett bifall till förslaget skulle
medföra en budgetbelastning i övergångsskedet. Frågan ansågs vidare
ha ett visst samband med de förslag som lagts fram om samordning av
byggnads- och fastighetskrediter på bostadsområdet.

De fria trossamfundens samlingslokaler m. m.

Civilutskottet behandlade år 1974 (CU 1974: 23) motioner om stöd
för allmänna samlingslokaler, bl. a. om att upplåtelseskyldighet inte
skulle krävas på samma sätt som i övrigt. Kulturutskottet hänvisade i
yttrande över motionerna till sitt av riksdagen godtagna betänkande
KrU 1974: 9, varigenom medel anvisats till Bidrag till anskaffande av
lokaler för trossamfund. Civilutskottet ansåg att motionernas syften
därmed fick anses tillgodosedda.

Från det nämnda reservationsanslaget Bidrag till anskaffande av lokaler
för trossamfund utgår sedan tidigare beslut särskilt bidrag till lokaler
för religiös verksamhet (lokalbidrag) enligt förordningen (1974: 404)
om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad 1976: 255). Frågan om
statsbidrag prövas av Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd, vilken
också antagit särskilda tillämpningsföreskrifter i ämnet. Lokalbidrag får
utgå för 1. anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp,

2. genomgripande upprustning av befintlig lokal och 3. anskaffning av
inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag utgår inte
om samlingslokalstöd kan utgå. Bidrag för anordnande och upprustning
av lokaler utgår med 30 % av skäliga kostnader, dock högst
300 000 kr., medan bidrag för inventarier får utgå med högst 25 % av
bidraget för lokalerna.

CU 1976/77: 31

I betänkandet CU 1975: 28 godtog utskottet förslag i prop. 1975: 30
om att energisparstödet skulle omfatta alla allmänna samlingslokaler
som fått del av eller kan få del av samlingslokalstödet. I den med anledning
av motion upptagna frågan om stöd också till kyrkorna föreslog
utskottet inte någon utvidgning av energisparstödet.

Då motsvarande fråga åter väcktes genom motion vid 1975/76 års
riksmöte anförde utskottet följande (CU 1975/76: 23 s. 5):

En av de grundläggande utgångspunkterna för stödvillkorens utformning
måste vara att de initierade åtgärderna skall leda till så stora energibesparingar
som möjligt. Detta, liksom andra hänsyn, kan i sin tur leda
till att åtgärder i lokaler, som endast sporadiskt hålls fullt värmda eller
som av andra skäl inte kan ur energisynpunkt förbättras till rimliga
kostnader utan att andra värden eftersätts, får lägre prioriteringsgrad.
Inom en sålunda angiven ram kan det på godtagbara grunder hävdas att
begränsningar för andra stödformer inte skall påverka energisparstödet.
Med hänsyn därtill har utskottet anslutit sig till motionärernas mening
att upplåtelseskyldigheten som sådan inte vidare skall beaktas i detta
sammanhang. Stöd bör därför kunna utgå också utan denna förutsättning.
Om så sker förs i prövningen in en ytterligare grupp lokaler. Av
administrativa skäl torde dock även detta stöd böra handläggas i samma
ordning som stödet till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler.

Bestämmelserna om energisparstöd har tagits in i kungörelsen (1973:
400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794).

Ramar m. m.

Storleken av de olika beslutsramarna och belastningen på dessa
t. o. m. 1977-03-31 framgår av följande tabell.

Lån Anordnings- Upprust- Upprustnings bidrag

m. m. ningsbidrag bidrag

m. m. (Sysselsättning)

(Ord. anslag)

Ram budgetåret
1976/77	12 000 000	18 000 000	5 000 000	5 000 000
Belastning	9 178 800	17 454 300	4 673 144	4 419 600
Rest av ramen	2 821 200	545 700	326 856	580 400

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad i budgetpropositionen föreslagits
i fråga om ramar och anslag. Utskottet har noterat att förslaget i propositionen
1976/77: 87 (s. 129) förknippats med uttalandet att behovet
av medel för upprustning självfallet kommer att prövas fortlöpande.

Bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler behandlas
i betänkandet CU 1976/77: 32.

CU 1976/77: 31

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner de i prop. 1976/
77: 87 (bilaga 3) föreslagna ändrade grunderna för upprustningsbidrag
för handikappanpassning. Förslaget innebär att bidraget, då det avser
sådana kostnader, utgår med 100 % av godtagbar kostnad intill i regel
100 000 kr. För överskjutande belopp gäller som nu att bidrag utgår
med högst 50 % av låneunderlaget.

Förslaget i motionen 1976/77: 1465 (fp), yrkandet 1, innebär att stöd
för handikappanpassning skulle få lämnas på samma villkor som för allmänna
samlingslokaler även när det gäller vissa lokaler som inte upplåts
till alla — i princip kyrkolokaler för de fria samfunden.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till motionärernas allmänna utgångspunkt
att stöd för handikappanpassning kan motiveras för en
mångfald lokaler som står öppna för allmänt nyttjande eller i vart fall
för inte alltför begränsade grupper. I samband med prioriteringen kan
självfallet olika värderingar göra sig gällande. Utskottet har emellertid
ansett att upprustningsbidraget för de allmänna samlingslokalerna fortfarande
bör förbehållas denna grupp. Grunderna för energisparstödet
kan knappast åberopas i detta sammanhang. Utskottet har sålunda ansett
att ett eventuellt stöd till de aktuella frikyrkolokalerna m. m. inte bör
ges inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Utskottet kan inte ta
upp frågan om ett stöd utanför dess beredningsområde.

Motionärerna har genom yrkandet 2 anvisat möjligheten av en översyn
av det budgetmässiga ansvaret för dessa kyrkolokaler. Utskottet ansluter
sig till meningen att en sådan översyn bör göras för att motsvarande
frågor i framtiden skall få en principiellt övervägd behandling.
Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1976/77: 1465 (fp), yrkandet 2.

Vad bostadsministern anfört om inventering m. m. av befintliga lokaler
av samlingslokalkaraktär har inte föranlett någon erinran. Utskottet
vill för sin del påpeka lämpligheten av att sådana bedömningar anknyter
till tidigare förutsatt översiktlig kommunal planering av hur behovet av
allmänna samlingslokaler skall tillgodoses. Någon riksdagens åtgärd är
inte heller enligt utskottets mening nu motiverad.

I fråga om förslagen i motionen 1976/77: 932 (s) har utskottet gjort
följande bedömningar.

Möjligheten att beakta sysselsättningsaspekter vid beslut om ram föt
upprustningsbidrag m. m. har öppnats genom riksdagens återkommande
medgivande att öka ramen när det behövs av sysselsättningskäl. Medgivandena
har också utnyttjats av regeringen. Mot bakgrund av bostadsministerns
ovan noterade uttalande om att behovet av medel for
upprustning självfallet kommer att prövas fortlöpande, kan någon riksdagens
ytterligare åtgärd nu inte anses behövlig.

Förslaget om prioriterade lån i förening med upprustningsbidrag an
ser sig utskottet inte kunna tillstyrka. Särskilt i nuvarande kreditsitua -

CU 1976/77: 31

tion får dessa lånefrågor lösas utan något riksdagens uttalande. Meningen
att dessa lokaler måste anses utgöra viktiga delar av de totala
bostadsfunktionerna torde vara obestridd.

Möjligheten för samlingslokalföreningar att med stöd av bostadslån
kunna uppföra och förvalta närserviceanläggningar står i princip
redan öppen. Något riksdagens uttalande bör därför inte göras.

Motionsförslaget att expeditionslokaler för föreningsarbetet skall kunna
ingå i underlaget för samlingslokalstödet bör enligt utskottets mening
inte nu leda till beslut. Frågan har aktualiserats vid skilda tillfällen. Den
är emellertid av sådan art att den för sitt avgörande kräver ytterligare
klarlägganden och överväganden. Utskottet har förutsatt att frågan ägnas
fortsatt uppmärksamhet inom regeringens kansli.

I motionen föreslås vidare att vissa lokaler för barntillsyn skall kunna
grunda samlingslokalstöd ■— lokaler närmast avsedda att användas för
tillfällig tillsyn i samband med föräldrarnas utnyttjande av samlingslokalerna
i övrigt. Enligt utskottets bedömning torde ett sådant stöd inte
vara uteslutet enligt gällande regler. I klarläggande syfte bör riksdagen
dock uttryckligt godkänna en sådan belåningsmöjlighet genom att som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.

Utskottet har ingen erinran mot grunderna för motionärernas förslag
om åtgärder för ökad samlokalisering av bibliotek med allmänna samlingslokaler.
Detta är dock en fråga som bör lösas i de löpande funktionsplaneringarna
utan något riksdagens generella uttalande. Samlingslokaldelegationen
torde här ha möjligheter att påverka en utveckling.
Dess arbete med utvecklingsarbetet i fråga om samlingslokalernas funktion
bör enligt regeringsprotokollet fortgå. Resurser har ansetts finnas
tillgängliga för ändamålet.

Genom motionens yrkande 5 föreslås riksdagen godkänna att anordningsbidrag
samt upprustningsbidrag för allmänna samlingslokaler får
betalas ut i förskott. Utskottet har ingen erinran mot en sådan ordning.
Hänsynen till budgeteffekterna gör emellertid att frågan bör tas upp i
kommande budgetsammanhang. Tid ges då också till en ytterligare beredning
av de närmare villkoren för en sådan ordning. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Slutligen har i motionen föreslagits att bidrag till förprojektering av
allmänna samlingslokaler i nya stadsdelar i de största tätorterna skulle
ges inom en ram av 300 000 kr. för nästa budgetår. Bidragen skulle avräknas
vid senare genomförande av projekten. Utskottet ställer sig inte
avvisande till tanken på ett sådant bidrag, som skulle kunna vara aktuellt
inte endast i tätorterna. Frågan torde dock behöva ytterligare övervägas
inom regeringens kansli. Något riksdagens medgivande bör därför
inte nu lämnas.

I motionen 1976/77: 1455 (c), yrkandet 2, har föreslagits att stöd för
teleslingor i offentliga lokaler skall lämnas endast på villkor att slingan

CU 1976/77: 31

repareras och underhålls.

När stöd utgår är detta regelmässigt i form av samlingslokalstöd.
Ägarna av de allmänna samlingslokalerna är huvudsakligen kommuner
eller särskilda föreningar med god förankring i ett aktivt föreningsliv.
Utskottet har förutsatt att underhåll av teleslingor beaktas av dessa på
samma ansvarsfulla sätt som beträffande övriga delar av lokalerna. Lån
ges också på villkor bl. a. att det kan sägas upp vid vanvård av lokalerna.
Motionärens syfte torde därmed få anses tillgodosett i fråga om
dessa lokaler. När det gäller förvaltningslokaler eller kommersiella lokaler
kan ett föreslaget uttalande inte anses befogat.

Utskottet hemställer

1. beträffande ramar för lån och bidrag m. m. att riksdagen medger a.

att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån till
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1977/78 meddelas
inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr.
får tas i anspråk för bidrag,

b. att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av
äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret
1977/78,

c. att de under a och b angivna ramarna får överskridas om
det behövs av sysselsättningsskäl,

2. beträffande anslag på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln
att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

a. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

b. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

3. beträffande anslag på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
att riksdagen för budgetåret 1977/78 till Lånefonden
för allmänna samlingslokaler anvisar ett investeringsanslag av
1 000 kr.,

4. beträffande upprustningsbidrag för vissa handikappbetingade
åtgärder att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

5. beträffande bidrag för handikappanpassning av vissa kyrkolokaler
m. m. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77: 1465, yrkandet 1,

b. med bifall till motionen 1976/77: 1465, yrkandet 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande sysselsättningsaspekter vid beslut om ram för upprustningsbidrag
m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:
932, yrkandet 1,

7. beträffande prioritering av lån i förening med upprustnings -

CU 1976/77: 31

bidrag att utskottet avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 2 i
motsvarande del,

8. beträffande bostadslån för närserviceanläggningar att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 2 i den del det
inte behandlats under 7,

9. beträffande expeditionslokaler för föreningsarbetet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 3 i motsvarande
del,

10. beträffande lokaler för barntillsyn att riksdagen med bifall till
motionen 1976/77: 932, yrkandet 3 i den del det inte behandlats
under 9, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. beträffande bibliotek att riksdagen avslår motionen 1976/77:
932, yrkandet 4,

12. beträffande utbetalning i förskott av lån och bidrag att riksdagen
med anledning av motionen 1976/77: 932, yrkandet 5,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande bidrag till förprojektering att riksdagen avslår motionen
1976/77: 932, yrkandet 6,

14. beträffande underhåll av teleslingor i offentliga lokaler att
riksdagen avslår motionen 1976/77: 1455, yrkandet 2.

Stockholm den 31 mars 1977

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt
(c), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), fröken Eliasson (c), herr
Nisser (m), fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Persson i
Karlstad (s), Knutson (m), Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i
Borås (fp) och Nilsson i Uddevalla (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S»

tJJÖV’. «U. K i.-' -Ot,