Med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:101 i vad avser energihushållning m. m. jämte motioner (Betänkande 1975/76:NU42 Näringsutskottet)

NU 1975/76:42

Näringsutskottets betänkande
1975/76:42

med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:101 i
vad avser energihushållning m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) punkterna
D 1-8 (Energihushållning m. m.) och E 13, E 14 och E 17 (Energiforskning
m. m.) på driftbudgeten samt I.F: 1 (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer
m. m.) och V: 11 (Lån till projektering av Ranstadsverket) på kapitalbudgeten,

dels propositionen 1975/76:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 i vad avser Statens vattenfallsverk: Kraftstationer
m. m.,

dels 14 under den allmänna motionstiden väckta motioner rörande
energipolitiken i allmänhet,
utbyggnaden av kärnkraftverk,
förbättrad energihushållning,

inventering och ökat utnyttjande av vattenkraftsreserver,
alternativa energikällor av olika slag.

Hemställan under de angivna punkterna i propositionen redovisas nedan,
hemställan under den angivna punkten i propositionen 1975/76:101 på s.
4 och motionsyrkandena på s. 4-8. En översikt över var i betänkandet de
olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga (s. 68).

Betänkandets disposition framgår av innehållsförteckning (s. 69 f.).

Generaldirektör Jonas Norrby, statens vattenfallsverk, har inför utskottet
lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen 1975/76:100 bilaga 15

Hemställan

Under här aktuella punkter i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 föreslås
följande:

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 42

NU 1975/76:42

D 1. Statens elektriska inspektion (s. 177 f.)

att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1976/77 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 4 233 000 kr.

D 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnings kostnader

(s. 178-180)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

D 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhets forskning

(s. 180-182)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

D 4. Kostnader för vissa nämnder (s. 183)
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1976/77
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 48 000 kr.

D 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. (s. 183-189)
att riksdagen

1. godkänner en av chefen för industridepartementet förordad ändring
av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 i enlighet med
vad chefen för industridepartementet har anfört ikläda staten ekonomisk
förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar,
vilken inberäknat löpande beslut innebär åtagande
om högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78 och högst 10 000 000
kr. under budgetåret 1978/79,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
80 000 000 kr.

D 6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte (s. 189-191)
att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

NU 1975/76:42

D 7. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s.
191-193)
att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1976/77 bidrag för upprustning och nyanläggning
av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett
belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1976/77 statlig garanti för lån till upprustnings-
och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas
intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

3. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1976/77
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

D 8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall
m. m. (s. 193 f.)

att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

E 13. Energiforskning (s. 224-244)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77, i enlighet med
vad chefen för industridepartementet har anfört, ikläda staten ekonomisk
förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet
som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om 80 000 000
kr. för budgetåret 1977/78 och 50 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

2. till Energiforskning förbudgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 106 000 000 kr.

E 14. Grundläggande forskning för energiområdet (s.
244-246)

att riksdagen till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5 675 000 kr.

E 17. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom (s.
246-248)

att riksdagen till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

I. F: 1. Statens v a 11 e n fa 11 s v e r k : Kraftstationer m. m.

(s. 261-296)
att riksdagen

1. medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 450 000000
kr. till 500 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret.

NU 1975/76:42

2. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 under statens affärsverksfonder
anvisar ett investeringsanslag av 1 986 000 000 kr.

V:ll. Lån till projektering av R a n s t a d s v e r k e t (s.
300-302)

att riksdagen till Lån till projektering av Ranstadsverket för budgetåret
1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av
26 000 000 kr.

Allmän redogörelse

Framställningarna om anslag till energihushållning m. m. föregås i propositionen
(bilaga 15 s. 126-150) av en översiktlig redogörelse för aktuella
förhållanden på energiområdet. Redogörelsen innehåller bl. a. statistiska uppgifter
samt uppgifter om författningsbestämmelser och om utredningsverksamhet
och andra åtgärder av myndigheter och företag på detta område.
I särskilda avsnitt behandlas bl. a. bränsleförsörjningen, elförsörjningen, säkerhetsfrågor,
internationellt energisamarbete och försörjningsläget beträffande
kärnbränsle.

Propositionen 1975/76:101

Under den angivna punkten i propositionen 1975/76:101 föreslås följande:

I. F: 1. Statens va 11 e n fa 11 s ve r k : Kraftstationer m. m. (bil.
9 punkten 2; s. 28 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att dels godkänna avtal om samarbete mellan
delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB vid utbyggnad av Forsmarks kärnkraftstation
med ytterligare två aggregat, dels medge statens vattenfallsverk
att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

2. bemyndigar regeringen att medge att de egentliga byggnadsarbetena
för ett tredje aggregat i Forsmarks kärnkraftstation får påbörjas så snart
koncession enligt atomenergilagen har lämnats.

Motionsyrkandena

De motioner som behandlas i detta betänkande är följande:

1975/76:649 av herr Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att den skyndsamt inventerar tillgången på nu outnyttjad
vattenkraft i mindre åar och bäckar samt utreder formerna för dessa kraftkällors
förnyade utnyttjande och formerna för statligt stöd till denna verksamhet,

1975/76:681 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen hos regeringen begär

1. att en utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till en ener -

NU 1975/76:42

gisparlag i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att ytterligare studier genomförs beträffande möjligheterna att skapa
bättre energihushållning inom transportsektorn,

3. att energisparkommittén får i uppdrag att snarast utarbeta en energisparkatalog
med förslag och information om energihushållning,

4. att energisparkommitténs uppgifter utvidgas i enlighet med vad som
anförs i motionen,

5. att alternativa energibalanser och energiprogram utarbetas inför riksdagsbeslut
1978 rörande energipolitiken samt att möjligheter ges för alternativa
energistudier,

6. att förslag föreläggs riksdagen i syfte att öka användningen av kol
som bränsle,

7. att åtgärder vidtas i syfte att skapa bättre förutsättningar för utbyggnad
av industriellt mottryck,

8. att reglerna för statsbidrag till energibesparande åtgärder i näringslivets
byggnader ändras så att stöd utgår till företag med upp till 500 anställda,

B. att riksdagen beslutar att någon kärnkraftsutbyggnad utöver det program
på elva aggregat som riksdagen 1973 ställde sig bakom ej skall medges,

C. att riksdagen

1. till Kraftstationer m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 66 000 000 kr. minskat investeringsanslag av
1 920000 000 kr.

2. till Energiforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 14 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
120 000 000 kr., varvid dessa extra medel fördelas på forskning rörande energihushållning
på lokalkomfortområdet (10 000 000 kr.), vindkraft (2 000 000
kr.) och torv (2 000 000 kr.),

D. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
rörande riktlinjer för energipolitiken,

1975/76:682 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag under Kapitalbudgeten (F. Statens vattenfallsverk) att
regeringen bemyndigas att godkänna avtalet rörande utbyggnad av Forsmarks
kärnkraftsstation med ytterligare två aggregat liksom att medge igångsättning
av byggnadsarbetena för ett tredje aggregat i Forsmarks kärnkraftsstation,

1975/76:1766 av herr Gernandt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer

1. att regeringen bidrager till prototyptillverkning av sju vattenkraftaggregat
med 50 % av kostnaden,

2. att regeringen utreder möjligheterna till vissa anläggningsbidrag och
förmånliga lånemöjligheter för de lokala vattenbyggnadstekniska arbetena
- dels för aktuella prototypanläggningar, dels för framtida nyanläggningar
resp. moderniseringar,

3. att regeringen föranstaltar om - såvitt möjligt är - kostnadsfri juridisk

Nu 1975/76:42

hjälp till vattendomsfrågor, skadereglering m. m. för såväl de enskilda kraftföretagen
som de enskilda medborgare som berörs av anläggningar av den
typ varom det är fråga,

1975/76:1772 av fru Hambraeus m. fl. (c), såvitt gäller hemställan

2. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen om
kommunal energiplanering med innebörden att

a) planeringen bör underlätta utvecklingen mot en energiförsörjning som
huvudsakligen litar till de förnyelsebara energikällorna samt bättre energiutnyttjande,

b) utredningen bör behandla frågan om kapitalförsörjningen i detta sammanhang,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en ny huvudavdelning inrättas
inom statens vattenfallsverk, med uppgift att anlägga ett helhetsperspektiv
på energihushållningen utifrån hushållning och tillvaratagande av lokala
förnyelsebara energikällor,

1975/76:1775 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
beslutaratt inga nya kärnkraftverk får tas i drift förrän fullständig redovisning
givits från regeringen om följderna av de nya leverans- och kostnadsförhållandena,
avfallsproblemet samt den tekniska säkerheten,

1975/76:1780 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till särskilda stimulansåtgärder
för användningen av sågspån, bark, stubbar m. fl. avfallsprodukter
samt torv,

1975/76:1783 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en plan för den framtida utbyggnaden
av anläggningar för energiproduktion och -distribution med angivande av
alternativa lokaliseringar respektive sträckningar i enlighet med motionen,

1975/76:1803 av herr Nilsson i Trobro (m), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att praktiska försök utförs med utplacering av vindaggregat
för alstring av energi på de platser som omnämns i motionen,

1975/76:1813 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om utredning och program för

1. utveckling av teknik för utvinning eller produktion av biomassa, torv
och avfall,

2. utveckling av teknik för förädling av biomassa, torv och avfall till
miljövänliga bränslen och råvaror,

3. utveckling av teknik för nyttiggörande av inhemska bränslen i olika
slag av lokala energiverk, motorer m. nr,

1975/76:1815 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att SGU.s arbetsuppgifter utökas till att även omfatta

NU 1975/76:42

undersökningar och provborrningar för att fastställa möjligheterna att utnyttja
geotermisk energi inom landet,

1975/76:2030 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen snarast lägger fram förslag till förbättrade låneregler
för kraftvärmeanläggningar,

1975/76:2118 av herr Fälldin m. fl. (c), såvitt gäller hemställan

A. att riksdagen uttalar

1. att målet för energipolitiken skall vara att i stort sett endast utnyttja
de energiresurser som ständigt återskapas,

2. att så länge en samfälld forskar- och expertkår inte kunnat garantera
att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras på ett
betryggande sätt ytterligare investeringar i kärnkraftsutbyggnad inte skall
göras,

3. att om inte säkerhets- och avfallsriskerna bemästras måste de fem
kärnkraftsaggregat som nu är i drift ersättas med andra energikällor och
med besparingsåtgärder,

4. att en beredskapsplan för deras gradvisa avveckling göres upp snarast
möjligt,

5. att de åtta ytterligare kärnkraftsaggregat som riksdagsmajoriteten beslutat
om omdisponeras för annan användning,

6. beträffande villkor för frisläppande av medel ur investeringsfonder för
konjunkturutjämning vad som anförts i motionen,

7. beträffande finansiering av kraftvärmeverk vad som anförts i motionen,

8. att energiforskning för energiproduktion skall inriktas på de alternativa,
förnyelsebara energikällorna i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att vid det internationella energisamarbetet huvudparten av resurserna
läggs på åtgärder som utvecklar alternativa, förnyelsebara energikällor,

B. att riksdagen beslutar

1. att antaga förslag till lag om viss inskränkning i rätten att meddela
tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306) i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att högsta bidragsbeloppet till näringslivets lokaler höjes till 200 000
kr. per projekt, vilket är en ökning i förhållande till regeringens förslag
med 100 000 kr.,

3. att gränsen för antalet anställda slopas beträffande bidrag till näringslivets
lokaler,

4. att medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom näringslivet
beviljas i enlighet med den fördelning som redovisats i motionen
intill 532 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten ekonomisk
förpliktelse i samband med bidrag till framtagande av prototyper
och demonstrationsanläggningar för industriell energianvändning och för
energiproduktion m. m., som inberäknat löpande beslut innebär åtaganden

NU 1975/76:42

om högst 25 OOOOOO kr. budgetåret 1977/78 och högst 15 000 000 kr. under
budgetåret 1978/79,

6. att till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
452 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 532 000 000 kr.,

7. att under nytt anslag till Försöks- och demonstrationsanläggningar för
energiproduktion för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag på
20 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för
budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 000000 kr.,

9. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts om inriktningen
av den framtida politiken för energiforskning och att till Energiforskning
för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
14 200 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 120 200 000 kr.,

10. att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 996 000 000 kr. (avser kärnkraftverk)
sänkt investeringsanslag av 989 300 000 kr. i enlighet med vad som anförts
i motionen,

12. att avslå förslaget om anslag till Lån till projektering av Ranstadsverket
om 26 000 000 kr.,

1975/76:2120 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs

att riksdagen avslår propositionen 1975/76:101, dels i vad gäller bemyndigande
för regeringen att godkänna avtalet rörande utbyggnad av Forsmarks
kraftstation med ytterligare två aggregat, dels i vad gäller bemyndigande
för regeringen att medge igångsättning av byggnadsarbetena för ett tredje
aggregat i Forsmarks kärnkraftsstation.

Följande motioner är följdmotioner:

motionen 1975/76:682 till motionen 1975/76:681 om energipolitiken,

motionen 1975/76:2030 till motionen 1975/76:1979 om den ekonomiska
politiken, som har hänvisats till finansutskottet,

motionen 1975/76:2120 till motionen 1975/76:2118 om energipolitiken.

Motionerna 1975/76:1772 och 1975/76:2118 i övriga delar behandlas i
utskottets betänkanden 1975/76:45 resp. 1975/76:43.

NU 1975/76:42

Allmänna riktlinjer för energipolitiken

Synpunkter i motionerna

Utgångspunkten för resonemangen i motionen 1975/76:681 är att hushållning
med energi bör vara en huvudlinje i energipolitiken. Vidare måste
energipolitiken utformas med sikte på att säkra handlingsfriheten för framtiden.
Motionärerna hävdar att en politik som utformas med sikte på hushållning
med energi medför ett ökat kapitalbehov främst inom industrin,
där äldre anläggningar och processer måste ersättas. Denna politik skapar
alltså, anför de, förutsättningar för hög investeringsaktivitet och därmed
sysselsättning.

I motionen erinras om att all energiomvandling påverkar det ekologiska
systemet och miljön. På lång sikt medför en fortsatt ökad energiomvandling
ekologiska följder som inte kan accepteras. Miljökraven måste därför, säger
motionärerna, vara en restriktion för energiomvandlingen. De anser att den
säkraste metoden att begränsa fortsatt miljöförstöring är att begränsa energikonsumtionens
ökning.

Motionärerna uttalar vidare att utvecklingen mot allt större och mer komplicerade
energisystem leder till ett tekniskt komplicerat och centraliserat
samhälle. En politik som syftar till hushållning med energi ger, anser de,
vissa möjligheter att skapa mer decentraliserade energisystem och större
möjligheter för den enskilde att själv påverka sin situation. Motionärerna
uttrycker farhågor för att en energihushållning skulle kunna utnyttjas som
förevändning för att införa ett hårt planstyrt system med ökad statlig maktkoncentration.
Energipolitikens styrinstrument måste utformas så att detta
undviks. Härvid bör marknadsekonomins dynamik och initiativförmåga utnyttjas.

Ytterligare en fördel med en energihushållningspolitik anges vara att det
svenska samhället, som ju är mycket beroende av importerad energiråvara,
blir något mindre beroende av omvärlden.

En långsiktig energipolitisk målsättning presenteras också i motionen
1975/76:2118. Grunden för denna är, anförs i motionen, ytterst jordens
energibalans. Målet måste vara att i stort sett endast de energiresurser skall
utnyttjas som ständigt återskapas. Vidare anförs bl. a. följande.

Energiförsörjningen skall bidra till nuvarande och kommande generationers
trygghet, säkerhet, arbete och utkomst. Energipolitiken måste formas
utifrån dessa välfärdsmål. En viktig förutsättning är att det skapas handlingsfrihet
för framtiden i fråga om valet av energikälla. En satsning på
flera alternativ och god hushållning utgör grunden för en sådan handlingsfrihet.

Enligt motionärernas uppfattning innebär en utbyggnad av kärnkraften
att handlingsfriheten förloras. Energipolitiken bör därför utformas så, att
investeringar för hushållning med energi onödiggör kärnkraftsutnyttjande.
De alternativa energikällorna skall vara framtidsvägen i stället för fortsatt

NU 1975/76:42

oljeberoende. Det är de politiska åtgärderna som avgör om en sådan politik
skall lyckas eller inte.

Frågan om energianvändning och välfärdsmål tas upp i motionen. Välfärdsnivån
är enligt motionärernas uppfattning inte beroende av en bestämd
nivå på energianvändningen. Ett klart samband melian sysselsättning och
energiproduktion föreligger inte. Välfärd är, anför motionärerna, ett begrepp
som innefattar många faktorer, både mätbara och icke mätbara. Miljöns
påverkan på människors hälsotillstånd är en betydelsefull faktor för välfärden.
Förnyelsebara energikällor-såsom vindkraft eller direkt utnyttjande
av solen för elkrafts- eller värmeproduktion - har, hävdas det, avsevärda
miljöfördelar framför utnyttjande av olja eller kärnkraft.

Motionärerna anser att energihushållning som ett alternativ till utbyggnad
av energiproduktionen bör kunna räknas som en av de förnämsta energikällorna
när det gäller att minska miljöeffekterna i samband med energianvändning.
Beträffande energipolitikens inverkan på sysselsättningen anförs
i motionen att det finns stora energivinster att göra inom industrin
- främst då massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin samt cementindustrin.
Motionärernas energialternativ innebär att de investeringsmedel
som kärnkraften kräver i stället skall satsas på energihushållning
och de alternativa energikällorna. Med dessa investeringsmedel skall bl. a.
ökningen i energiförbrukningen inom industrisektorn kunna hållas nere vid
2,3 % per år i stället för, enligt regeringens beräkningar, 3,0 % per år.

Även i motionen 1975/76:1772 betonas de förnyelsebara energikällornas
betydelse för energiförsörjningen. 1 det långa loppet är, anför motionärerna,
endast det energiförsörjningssystem hållbart som samverkar med naturens
resursuppbyggande energiflöden och som tar till vara energi så väl som
möjligt. Det är, anser de, viktigt att se energiförsörjningen i ett helhetsperspektiv,
där elproduktionen avstäms mot en alltmer förfinad teknik att
hushålla med energi.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Vid sin behandling år 1975 av propositionen 1975:30 med förslag till riktlinjer
för energihushållningen instämde utskottet (NU 1975:30 s. 20) i de
grundläggande resonemangen och allmänna förslagen i propositionen.

I fråga om mål för energikonsumtionens utveckling anförde utskottet
att det är riktigt och nödvändigt att energipolitiken i vårt land inriktas på
att bryta den pågående utvecklingen mot allt högre energikonsumtion. Självklara
förutsättningar för att det skall vara rimligt att uppställa preciserade
kvantitativa mål i fråga om energikonsumtionens utveckling är, sade utskottet,
att statsmakterna sätter in planerade åtgärder i konsumtionsbegränsande
syfte, fortlöpande följer dessas verkningar och är beredda att successivt
anpassa åtgärdernas inriktning och omfattning med hänsyn härtill.

Det är samtidigt angeläget, fortsatte utskottet, att de etappmål och lång -

NU 1975/76:42

siktiga mål för begränsning av energiförbrukningen som ställs upp är realistiska.
Det måste undvikas att energipolitiken kommer i konflikt med
samhällspolitiken i stort, vars centrala mål i fråga om sysselsättning, ekonomisk
tillväxt osv. inte får äventyras. Det program för avtagande och -vid 1980-talets slut - upphörande ökning av energikonsumtionen som framlades
i propositionen betecknade enligt utskottets mening en i dagens läge
välmotiverad viljeinriktning.

Utskottet tilläde att hänsyn till ekologiska förhållanden kan medföra vissa
absoluta restriktioner för energianvändningen men sade sig räkna med ett
betydande handlingsutrymme inom de absoluta restriktionernas ram. En
mera rationellt utformad energiproduktion än den nuvarande kan, uttalade
utskottet, möjliggöra ökad energikonsumtion utan att påverkningarna på
miljön blir större än vad som kan accepteras.

I olika reservationer framförde centerpartiets, folkpartiets och vänsterpartiet
kommunisternas representanter i utskottet meningar som avvek från
utskottets här refererade uttalande.

Från centerpartiets sida anfördes beträffande mål för energikonsumtionens
utveckling bl. a. att insikten om att en energipolitik av traditionellt slag
är ett hot mot mänsklighetens nuvarande levnadsvillkor rimligen leder till
slutsatsen att samhällspolitiken i sin helhet måste utformas med hänsyn
till de absoluta restriktioner för energianvändning som betingas av ekologiska
omständigheter. Uppgiften blir då att söka eliminera negativa verkningar
av ett minskat energiutnyttjande och ta till vara de positiva effekter som
övergången till ett samhälle med lägre energitillförsel otvivelaktigt kan medföra.
I samband med ett uttalande om utnyttjande av kärnkraft underströk
centerpartiets representanter att målet för den framtida energipolitikens inriktning
bör vara att i framtiden enbart förnyelsebara energikällor utnyttjas.
Energipolitiken bör, deklarerade de, omedelbart inriktas på att skapa förutsättningar
för en utveckling efter dessa riktlinjer.

Reservanterna hävdade också att det inte finns något direkt samband
mellan energianvändning över en viss nivå och antalet arbetstillfällen. De
betecknade det som självklart att ett sänkt energiutnyttjande inte får drabba
industrisysselsättningen. Den sysselsättning som kärnkraftsindustrin nu skapar
kommer, menade de, i ett samhälle där energitillförseln baseras på förnyelsebara
energikällor att ersättas av motsvarande sysselsättning inom energisektorn.
Ett sänkt energiutnyttjande får inte heller gå ut över miljön i
industrin. I ett samhälle uppbyggt kring de alternativa energikällorna skulle
många nya miljövärden tillkomma.

Folkpartiets representant anförde bl. a. att hushållning med energi måste
bli en huvuduppgift för energipolitiken. Fortsatt stegrad energiomvandling
ger på lång sikt oacceptabla ekologiska konsekvenser. Miljökraven måste
därför vara en restriktion för energiomvandlingen. 1 samband med frågan
om utnyttjande av kärnkraft hävdades att det skulle vara möjligt att
åstadkomma en bättre energihushållning med hjälp av styrning som utnyttjar

NU 1975/76:42

marknadsekonomins dynamik och initiativförmåga. Vidare uttalas bl. a. följande: Skatte-

och taxesystemen på energiområdet bör utformas så att de främjar
energihushållning. Staten bör också styra utvecklingen genom sitt val mellan

olika produktionsformer på energiområdet. Valfriheten måste i största

möjliga utsträckning upprätthållas. Satsningar på alternativa energikällor
måste göras i stor utsträckning. Sådana satsningar ger liksom insatser för
hushållning med energi nya arbetstillfällen. Om de resurser som enligt regeringens
linje anslås till nya kärnkraftverk i stället inriktas på de alternativa
energikällorna bör det finnas goda möjligheter att redan före år 1985 få
betydande energitillskott från dessa.

Vänsterpartiet kommunisternas representant ifrågasatte om det är möjligt
att i en kapitalistisk ekonomi uppnå målet att ökningen i energikonsumtionen
skall bringas att upphöra. Han konstaterade att kapitalism kräver
en ständigt ökad tillväxt av den mängd resurser som förs in i produktionssystemet.
Vidare anfördes följande:

Det angelägna energipolitiska målet kan följaktligen inte nås med bibehållen
kapitalistisk ekonomi. Föra» bli realistiska måste de energipolitiska
riktlinjerna innefatta övergång till en socialistisk planekonomi. I en sådan
bestäms produktionen inte av profiten utan av den sociala nyttan, vilken
bedöms i ett långsiktigt perspektiv och med hänsyn till den totala effekten
nationellt och internationellt [Det finns] inget allmänt sam band

mellan tillväxt i energiförbrukningen och tillväxt i produktionens sociala
nytta. Genom omfördelning av resursutnyttjandet mellan olika ändamål
och olika befolkningsskikt kan den samlade sociala nyttan mycket
väl ökas vid stabil eller minskad energiförbrukning.

Vissa energibesparande åtgärder

Synpunkter i motionerna

Kraven på energihushållning har, anförs i motionen 1975/76:681, en sådan
tyngd att de bör stadgas i en ramlag - en energisparlag. Denna lag, som
bör ses som en motsvarighet till miljöskyddslagen, skall generellt föreskriva
att bästa energihushållande teknik som finns att tillgå till rimlig kostnad
bör användas. Lagen skulle, enligt motionärerna, utgöra en bas för förhandlingar
mellan myndigheter och branscher liksom för konkreta krav
på byggnormer och på användning av viss energisparande teknik eller utrustning.

I motionen uttalas vidare att det är nödvändigt att det parallellt med
det statliga etablissemanget finns fristående expertis med rimliga arbetsmöjligheter.
Kravet på kvalificerat beslutsunderlag och information kan tillgodoses
genom att energisparkommittén ombildas till ett permanent organ,
menar motionärerna. Beträffande detta organs uppgifter anför de bl. a. följande.
Kommittén bör få tillgång till egen expertis och ha till uppgift att
i olika sammanhang företräda hushållningsintresset. Kommittén bör ställa

NU 1975/76:42

upp konkreta mål för hushållningsinsatserna och medverka i de energistudier
som industriverket och industrin skall genomföra. Den bör ansvara för och
samordna den information som utgår till företag, kommuner och enskilda
direkt från kommittén eller från myndigheter. Den bör också avge yttrande
innan regeringen tar ställning till utbyggnad av energikrävande industri.
Den bör kontinuerligt följa arbetet med energihushållning, ta egna initiativ,
fästa myndigheters uppmärksamhet på behov av åtgärder etc. Kommittén
bör också utarbeta en energisparkatalog med praktiska förslag och information,
som distribueras till alla hushåll och företag.

För att ge underlag för en allsidig debatt inför statsmakternas kommande
beslut i energifrågor år 1978 bör enligt motionärerna ett sekretariat för energiinformation
inrättas. Till sekretariatets förfogande bör finnas en tekniskvetenskaplig
referensgrupp. Det är vidare angeläget att riksdagen kontinuerligt
får fylliga redogörelser för energiläget, anförs i motionen.

I motionen 1975/76:2118 uttalas att stimulansprogrammet för energibesparande
investeringar inom näringslivet måste byggas upp efter långsiktiga
principer. Syftet bör vara att säkerställa tillgången på långsiktigt kapital
för sådana investeringar. Motionärerna anser att vissa bidrag dessutom
bör utgå för att påskynda investeringarna. De finner att näringslivet har
visat stort intresse för energibesparande investeringar. De låne- och bidragsmedel
som hittills ställts till förfogande har inte räckt till. Det är enligt
motionärerna viktigt med ökade insatser för rådgivning om energibesparande
åtgärder. Företagareföreningarna bör tillföras resurser härför. Erfarenheter
från företag och från demonstrationsanläggningar måste spridas på ett effektivt
sätt.

Motionärerna anför att det finns anledning att ändra villkoren för ianspråktagande
av investeringsfonder för konjunkturutjämning. Investeringar
för energihushållning bör bli ett av de särskilda ändamål för vilka medel
ur investeringsfonderna kan få användas.

I samma motion uttalas vidare att det samhällsstöd som kärnkraften har
erhållit nu måste komma de förnyelsebara energikällorna till del. Ett särskilt
anslag bör enligt motionärerna utgå till stöd för ett utvecklingsarbete rörande
de alternativa energikällorna, främst solvärme, vindkraft, geotermisk energi
och ytjordvärme. De anser att ett utvecklingsarbete på dessa områden med
försök och demonstrationer är oerhört värdefullt. Det skapar möjligheter
att snabbt föra ut nya alternativ för energiförsörjning i praktisk tillämpning.

Motionerna 1975/76:2118 och 1975/76:2030 tar upp frågan om stöd till
utbyggnad av kraftvärmeanläggningar. I den förra påpekas att centerpartiets
energiprogram förutsätter en mer omfattande utbyggnad på detta område
än vad regeringen planerar. Regeringens utbyggnadsprogram binder så stora
resurser för utbyggnad av kärnkraftsanläggningar att utrymmet för kraftvärmeutbyggnad
blir otillräckligt, menar motionärerna. Eftersom kraftvärmeutbyggnaden
huvudsakligen kommer att finansieras genom kommuner -

NU 1975/76:42

na bör enligt motionen 1975/76:2118 kommunerna ges finansiellt stöd för
att klara erforderliga investeringsprogram. I samma syfte bör även statens
vattenfallsverk tillföras investeringsmedel. I motionen beräknas 50 milj. kr.
för budgetåret 1976/77 för projekt som avser samarbete med kommuner.

I den motivering till yrkandet i motionen 1975/76:2030 som lämnas i
motionen 1975/76:1979 påpekas att flera planerade kraftvärmeanläggningar
har uppskjutits på grund av svårigheter med kapitalförsörjningen. Det är
i första hand, anförs det, problemen att skaffa kapital till distributionsanläggningarna
som gör att den önskvärda utbyggnadstakten inte håller. Motionärerna
anser att frågan om kraftvärmeverkens kapitalförsörjning snarast
bör ses över. De ifrågasätter om inte en lämplig konstruktion vore att reglerna
för finansiering av själva distributionsanläggningarna anpassas till de regler
som gäller för bostadsfinansieringen i övrigt. Detta skulle underlätta för
berörda kommuner att fullfölja tidigare utbyggnadsplaner.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet

Förslag om att en utredning skulle tillsättas med uppdrag att utarbeta
förslag till en energisparlag avstyrktes av näringsutskottet vid 1975 års riksdag.
Utskottet uttalade (NU 1975:30 s. 30) att en mångsidig uppsättning
av styrmedel - information, rådgivning och utbildning, stödåtgärder och
direkta föreskrifter - torde få användas för att de uppställda målen i fråga
om energibesparing skall kunna nås. Utskottet ansåg inte att en allmänt
hållen energisparlag av den art som då skisserats i en motion skulle medföra
några väsentliga fördelar som inte kunde uppnås den förutan och avstyrkte
därför motionsyrkandet.

Centerpartiets och folkpartiets representanter i utskottet reserverade sig
till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen avslog detta yrkande.

Beträffande motionsyrkande rörande ombildning av energisparkommittén
till permanent organ anslöt sig näringsutskottet (NU 1975:30 s. 37) till regeringens
förslag om en fortsatt provisorisk organisation. En sådan bör,
anförde utskottet, kunna ge erfarenhetsunderlag för framtida förnyad prövning
av frågan om lämplig organisationsform. Mot utskottets ställningstagande
reserverade sig representanter för centerpartiet, moderata samlingspartiet
och folkpartiet. Riksdagen avslog yrkandet.

I fråga om förslag till utarbetande av en energisparkatalog anförde näringsutskottet
(NU 1975:30 s. 37) att projekt av detta slag kunde väntas
bli aktualiserade och prövade inom informationsverksamhetens ram utan
initiativ från riksdagens sida. Folkpartiets representanter i utskottet reserverade
sig. Riksdagen följde utskottet.

Beträffande yrkande om ianspråktagande av investeringsfondsmedel underströk
näringsutskottet (NU 1975:30 s. 35 f.) att syftet med investeringsfonderna
är konjunkturpolitiskt och att det bör vara konjunkturpolitiska
skäl som avgör när fondmedlen skall få utnyttjas. Att ett företag har för

NU 1975/76:42

avsikt att göra en energibesparande investering bör därför inte utgöra något
självständigt skäl för att investeringsfondsmedel skall få tas i anspråk. Bland
investeringsobjekt som ifrågakommer under en lågkonjunktur bör givetvis
sådana som medför energibesparing betraktas som angelägna.

Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet.
Riksdagen följde utskottet.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag, till energibesparande åtgärder
inom näringslivet utgår bidrag till åtgärder som syftar till bättre hushållning
med energi eller användning av annat bränsle än olja vid uppvärmning
av byggnad vid företag med högst 200 anställda eller i förekommande industriella
processer. Vidare utgår bidrag för åtgärd som avser framtagande
av prototyp eller demonstrationsanläggning med inriktning på effektivare
energianvändning inom industrin eller inom transport och samfärdsel eller
återvinning av energikrävande varor och energi ur avfall. Bidrag kan även
erhållas för åtgärder som avser framtagande av anläggning för energiproduktion
som innebär tillämpning av teknik som kan antagas komma att
bli lönsam. Bidrag utgår med högst 35 96 av godkända kostnader för åtgärden.
Lägsta kostnad som berättigar till bidrag utgör 3 000 kr. Bidrag
till åtgärd som avser energibesparande åtgärd vid uppvärmning av byggnad
vid företag får ej överstiga 75 000 kr. Bidrag för åtgärder - med undantag
av dem som avser industriella processer - utgår med högst 50 96 av godkända
kostnader för prototypen eller anläggningen. 1 de fall då ett företag har
fått tillstånd att utnyttja medel som avsatts enligt lagen (1974:988) om avsättning
till särskild investeringsfond skall bidrag jämkas med hänsyn till
den ekonomiska fördel som företaget vinner genom att utnyttja medlen.

Enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning får
sådan fond avsättas av aktiebolag, ekonomisk förening eller sparbank. En
huvudregel är att regeringen eller, efter dess bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
får besluta att investeringsfond skall eller får tas i anspråk
för sitt ändamål ”under den tid och under de villkor i övrigt, som läget
å arbetsmarknaden påkallar”. Om ”särskilda skäl” föreligger får enligt lagen
i vissa fall meddelas tillstånd till ianspråktagande av investeringsfond för
andra ändamål än som primärt angivits.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Statens industriverk har i maj 1975 fått i uppdrag att studera dels energianvändningen
inom järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin,
dels möjligheterna att ta till vara spillvärme från industriella processer
för värmedistribution och elproduktion. På grundval av studierna

NU 1975/76:42

bör industriverket även lägga fram förslag till åtgärder för att nedbringa
energianvändningen. Resultatet av arbetet bör redovisas till juni 1976.

I en promemoria från industridepartementet preciseras utredningsuppdraget.
Här anförs bl. a. följande. Verket bör som ett led i arbetet studera
hurden tillförda energin fördelas på olika ändamål som industriella processer,
drift av maskiner och uppvärmning av byggnader. Energiflödena bör undersökas
i grova drag i de viktigare processer som är i bruk eller väntas
få väsentlig betydelse. Vidare bör strukturomvandlingens och lokaliseringsmönstrets
betydelse för resp. branschers energiförbrukning studeras. Energikostnader
och lönsamhet för olika produktionsmetoder bör kartläggas liksom
mera översiktligt deras följder för den yttre och inre miljön. Verket
bör undersöka vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar som finns
för att utnyttja spillvärme från industriella processer för uppvärmning av
byggnader inom industrin i fråga eller inom någon närbelägen tätort. Motsvarande
möjligheter att i ökad utsträckning utnyttja kemiskt bunden energi
i gaser för produktion av elkraft och hetvatten bör även studeras.

Utredningsdirektiven omfattar även frågan om ökad återvinning i fråga
om pappersavfall och skrotbilar. Med hänsyn till att den specifika energiåtgången
i produktion baserad på returpapper och skrot är betydligt mindre
än i råvarubaserad produktion finns anledning för verket att undersöka om
det är möjligt att utöver de beslutade åtgärderna beträffande pappersavfall
och skrotbilar vidta andra åtgärder för att ytterligare öka återvinningen av
pappersavfall och skrot. Frågan om återvinning bör också beröras vid behandlingen
av andra industribranscher än massa- och pappersindustrin samt
järn- och stålindustrin.

Med studierna som grund bör industriverket bedöma i huvuddrag vilka
viktigare tekniska metoder och åtgärder i övrigt som står till buds för att
rationalisera energianvändningen. Behövliga investeringar för olika åtgärder
bör behandlas liksom åtgärdernas inverkan på den specifika energiåtgången
och produktionskostnaderna. I den mån rationaliseringsåtgärderna inverkar
på råvaruutbytet bör detta beaktas. Vidare bör verket söka bedöma i vilken
utsträckning och i vilken takt önskvärda rationaliseringsåtgärder kan antas
bli genomförda. I sammanhanget bör verket söka ange i vilken mån industrins
räntabilitetskrav eller finansiella läge försvårar från samhälleliga
energihushållningssynpunkter motiverade investeringar av ifrågavarande
slag.

Vidare bör, anförs i promemorian, verket kartlägga de närmare förutsättningarna
för ytterligare kraftvärmeutbyggnad. Även möjligheterna att
genomföra sådana bör belysas. Verket bör därvid inledningsvis redovisa
befintlig kraftvärmekapacitet, anläggningar under byggnad och andra utbyggnader
som slutgiltigt beslutats. Vidare bör verket undersöka hur stort
fjärrvärmeunderlaget i allmänhet behöver vara för att kraftvärmeverk skall
vara en ekonomiskt godtagbar lösning. Med ledning härav bör verket redovisa
i vilka orter ett tillräckligt fjärrvärmenät redan finns och i vilka
orter bebyggelsetätheten är eller beräknas bli sådan att den med beaktande

NU 1975/76:42

av andra faktorer, t. ex. markens beskaffenhet, kan motivera att fjärrvärmenät
med kraftvärmeverk byggs ut. Vidare bör verket undersöka och redovisa
anläggningskostnader och driftkostnader för sådana anläggningar.

Den utåtriktade verksamhet som bedrivs av energisparkommittén (I
1974:05; ordförande: f. d. generaldirektör Erik Grafström) omfattar under
budgetåret 1975/76 bl. a. en sparkampanj. Denna vänder sig till dels allmänheten,
dels vissa särskilda målgrupper, såsom villaägare, fastighetsförvaltare,
köpmän samt kommunal- och landstingsman. Sparkampanjen omfattar
affischering och annonsering i fackpress, handbok för fastighetsskötare,
studiematerial för alla skolstadier, ett projekt - Ekonomisk panndrift - beträffande
information och instruktion för intrimning och skötsel av oljepannor,
broschyr för beräkning av energiåtgången i enfamiljshus samt sparråd
i detta sammanhang, sparinformation till näringslivet genom industriverket
och företagareföreningarna och sparinformation till arbetsplatser via
fackföreningarna. Effekterna av kampanjen kommer att utvärderas.

Vidare undersöker kommittén i samarbete med lokaltrafikförbundet möjligheterna
att åstadkomma ökad samåkning med privatbilar och övergång
till kollektivtrafik.

Energisparkommittén har i februari 1976 avlämnat en rapport om möjligheterna
att införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av energianvändning.
Inledningsvis konstaterar kommittén att rapporten är att betrakta
som en lägesbeskrivning av dess arbete. Kommittén påpekar att det
har varit utomordentligt svårt att finna områden där införande av restriktioner
och förbud kan föreslås. Utrymmet mellan åtgärder av typen stimulans
till frivilligt sparande och krisåtgärder är mycket begränsat. Kommittén avser
att fortsätta sitt arbete med en principiell utredning om vilken typ av åtgärder
som kan ifrågakomma för restriktioner eller förbud. De användningsområden
som redovisas i rapporten är endast sådana som tidigare har varit
aktuella i samband med planeringen för bristsituationer. Följande åtgärder
berörs: maximerad inomhustemperatur, begränsad trafikbelysning, begränsad
skylt- och reklambelysning, sänkt hastighet för bilar, körförbud under
vissa tider samt restriktioner i fråga om uppvärmning av fritidshus och

1 fråga om användning av motor- och kupévärmare.

Endast för området motor- och kupévärmare föreslår kommittén vissa
restriktioner. Möjligheterna till besparing på detta område anses goda. Kommittén
redovisar att den genomsnittliga drifttiden för motorvärmare beräknas
till åtta timmar per dygn. Minskas den till tre timmar per dygn
sparas, anför kommittén, 63 % av energiförbrukningen. På den totala förbrukningen
för elkupévärmare om ca 400 kWh per år skulle alltså ca 250
kWh kunna sparas. För att åstadkomma en besparing krävs installation
av startklocka i anslutning till motorvärmaren. Kommittén föreslår därför
att det skall övervägas att startklocka blir obligatorisk vid användandet av
motor- och kupévärmare.

2 Riksdagen 1975/76. 17sami. Nr42

NU 1975/76:42

Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den 27
november 1975 (RD 1975:30 s. 98) en interpellation av herr Granstedt (c)
om åtgärder för att underlätta kommunala investeringar i kraftvärmeverk
och fjärrvärmenät. Interpellanten hade frågat om statsrådet var beredd att
ta initiativ till förmånliga lånemöjligheter eller andra stimulansåtgärder för
att underlätta sådana investeringar. 1 svaret erinrades inledningsvis om att
det i propositionen 1975:30 om energihushållning m. m. förutsågs att elproduktionen
år 1985 skall uppgå till 159 TWh, varav 15 TWh beräknas
falla på kraftvärmedrift. Detta innebär, anförde industriministern, en jämförelsevis
snabb utveckling för denna typ av kraftproduktion. Han påpekade
vidare att befintliga kraftvärmeverk år 1985 kan antas ge en elproduktion
om närmare 7 TWh - en ökning med 3 TWh. Den utbyggnad som f. n.
pågår eller är planerad motsvarar en produktion av ca 2,5 TWh år 1985.
Det fattas sålunda drygt 5,5 TWh. Lånevillkoren för kraftvärmeverk är fullt
jämförbara med dem som gäller för andra kraftanläggningar, underströk
statsrådet. Vad gäller fjärrvärmen uttalade han att dess ekonomiska förutsättningar
synes vara goda på grund av den höga verkningsgraden och
därav följande låga bränslekostnader. Kommunerna borde därför kunna
genomföra den utbyggnad av fjärrvärmenät de bedömer vara lämplig.

Energiforskning

Synpunkter i motionerna

I motionen 1975/76:681 uttalas att forskning om och utveckling av
energisnåla metoder och energibesparande åtgärder är mycket betydelsefull.
Motionärerna anser att det av riksdagen antagna forskningsprogrammet bör
utvidgas. Det bör i större utsträckning styras in på energibesparing och koncentreras
på områden av central betydelse för energiförbrukningen. Vidare
bör forskningsprogrammet kompletteras med ytterligare insatser för utveckling
av alternativa energikällor och för energihushållning. Motionärerna hävdar
att det nuvarande forskningsprogrammet främst tillgodoser behovet av
kortsiktiga forskningsinsatser, tekniskt utvecklingsarbete samt demonstrationsprojekt
och prototyper. För energipolitikens långsiktiga utformning är
det emellertid, enligt motionärerna, av mycket stor betydelse att också den
grundläggande, icke målbestämda forskningen stimuleras. Den kritiska
forskningen vid universitet och högskolor på det naturvetenskapliga området
liksom även den sociala forskningen kring energifrågorna bör stimuleras.

Energiforskningen måste enligt motionen 1975/76:2118 inriktas på hushållning
med energi och utnyttjande av de alternativa, förnyelsebara energikällorna.
I den internationella forskningsverksamheten bör Sverige koncentrera
sina insatser till projekt som avser utveckling av de förnyelsebara
energikällorna. Motionärerna påpekar att huvuddelen av insatserna till forsk -

NU 1975/76:42

ning om energiproduktion går till forskning rörande utnyttjande av kärnkraft.
De anser att fördelningen av resurser på forskningsområdet måste ändras
radikalt. Forskning rörande säkerhets- och avfallsfrågorna vid utnyttjande
av kärnkraft bör enligt motionärerna fortskrida planenligt. Däremot finns
det ingen anledning att satsa stora forskningsresurser på nya reaktorsystem.
Den internationella utvecklingen i fråga om nya reaktorer, urananrikning
och plutoniumöverföring bör bevakas. Motionärerna anser att forskning rörande
spillvärmeutveckling är betydelsefull. Riksdagen bör dock uttala att
de medel som ställs till förfogande bör användas i första hand för forskning
om industrins spillvärme och inte om spillvärme från kärnkraftverk.

I fråga om delområdet fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och
övriga energiformer uttalas i motionen att detta bör ges tillräckliga resurser.
De medel som styrelsen för teknisk utveckling (STU) har begärt för vindkraften
bör ställas till förfogande. Området geotermisk energi bör få medel
för provborrningar. En noggrann bevakning av den internationella utvecklingen
är också viktig, anför motionärerna.

Beträffande allmänna energistudier är det enligt motionärernas uppfattning
väsentligt att dessa studier bedrivs tvärvetenskapligt. Nya forskargrupper
bör ges stöd för okonventionella problemlösningar.

Utgångspunkten för resonemangen i motionen 1975/76:1813 är att energipolitikens
mål bör vara att i stort sett endast de förnyelsebara energikällorna
skall utnyttjas. Kärnkraften kan vi enkelt göra oss oberoende av genom
energihushållning, uttalar motionärerna. De behandlar möjligheterna att använda
inhemska bränslen - torv, avfall samt flis och lövmassa från snabbväxande
lövträd - som alternativ till importerade fossila bränslen. Beträffande
biomassa erinras om de försök att producera snabbväxande lövträd
som bedrivs i skogshögskolans regi. Torven skulle kunna utnyttjas som
energikälla under en övergångsperiod medan alternativa förnyelsebara energikällor
utvecklas, menar motionärerna. De anser att forskningen bör inriktas
på möjligheterna att utnyttja det biologiska materialet genom en omvandling
till bränslen som metanol eller syntetisk bensin. Vidare bör det forskningsoch
utvecklingsarbete som gäller möjligheterna att utnyttja inhemska bränslen
i energiverk av olika slag intensifieras.

I motionen 1975/76:1803 erinras om den studie om vindkraftens framtida
möjligheter som styrelsen för teknisk utveckling (STU) har låtit genomföra
och som refereras i propositionen 1975:30. Motionären anser att det svenska
forskningsprogrammet lämpligen även bör omfatta praktiska försök med
vindaggregat placerade längs Blekinges, Skånes och Ölands kuster. Som
särskilt lämpliga platser nämns i första hand Listershuvud vid Hanöbukten
och därutöver Ölands södra udde, Stenshuvud, Falsterbo, Karlshamn,
Stärnö, Simrishamn, Karlskrona skärgård och Kullen.

NU 1975/76:42

Inom transportsektorn finns det enligt motionen 1975/76:681 uppenbarligen
möjligheter att begränsa ökningstakten i energiförbrukningen. Detta
kan ske genom en trafikpolitik som främjar kollektivtrafik. Motionärerna
påpekar också att det är möjligt att påverka fordonens energiförbrukning
och fordonsparkens sammansättning. De anser att ytterligare studier bör
göras av möjligheterna till bättre energihushållning inom transportsektorn.

Den geotermiska energin är, anförs i motionen 1975/76:1815, en alternativ
energikälla som det även i Sverige finns goda förutsättningar att utnyttja
för uppvärmning av bostäder och lokaler. Den är enligt motionärerna ett
intressant alternativ som i andra länder, bl. a. Frankrike, bedöms kunna
ge mycket stora energitillskott. I motionen konstateras att det är många
problem som måste lösas och att det kommer att ta avsevärd tid att lösa
dem. Motionärerna pekar särskilt på problemen med att finna lämpliga platser
för borrning av hål. Den största fördelen med att utnyttja geotermisk
energi skulle, menar de, vara möjligheten att spara importerad olja. Motionärerna
anför att en första åtgärd för bedömning av möjligheterna att
utvinna geotermisk energi i Sverige är att bestämma temperaturen i berggrunden
och bergmaterialets värmeledningsförmåga. Sveriges geologiska undersökning
(SGU), som är central myndighet för ärenden som rör landets
geologiska beskaffenhet, bör få i uppdrag att undersöka gamla provhål och
utföra provborrningar för att kartlägga förekomsten av jordvärme, uttalas
i motionen.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet

Vid sin behandling förra året av yrkanden om inriktningen av internationellt
energisamarbete som Sverige deltar i hänvisade utskottet (NU 1975:30 s.
64) till sitt uttalande (NU 1975:29) med anledning av propositionen 1975:42
om anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP). Utskottet
anförde i detta sammanhang att det räknade med att regeringen
inom ramen för IEP-avtalet skulle söka främja de planerade gemensamma
forskningsprogrammen för bl. a. solenergi, hushållning med energi och undersökningar
av energisystemet som helhet. Vad utskottet då anförde är,
uttalade utskottet år 1975, viktigt att beakta även i andra internationella
sammanhang. Ett särskilt uttalande i enlighet med motionsyrkandena fann
utskottet inte vara motiverat.

Med anledning av motionsyrkanden av allmän karaktär rörande utformningen
av ett energiforskningsprogram, framförda i partimotioner från centerpartiet
och folkpartiet och med i huvudsak samma syfte som de ovan
refererade motionerna 1975/76:681 och 1975/76:2118, hänvisade utskottet
(NU 1975:30 s. 65) till förslagen i propositionen 1975:30. Utskottet underströk
allmänt att den forskning och det utvecklingsarbete vars finansiering propositionen
behandlade i inte ringa grad skulle inriktas på de förnyelsebara

NU 1975/76:42

energikällorna. Utskottet avstyrkte ifrågavarande motionsyrkanden, som avslogs
av riksdagen. Centerpartiets och folkpartiets representanter i utskottet
reserverade sig till förmån för yrkanden i partimotionerna.

Motioner med förslag om utökat stöd i förhållande till regeringens förslag
till forskning angående torv, avfall, metanol och energi ur biosystem avstyrktes
av utskottet (NU 1975:30 s. 68 f.). Centerpartiets och folkpartiets
representanter i utskottet och i fråga om energi ur biosystem även moderata
samlingspartiets reserverade sig till förmån för en större medelstilldelning
till dessa forskningsändamål. Av ifrågavarande motionsyrkanden biföll riksdagen
dem som gällde energi ur biosystem, medan de övriga avslogs.

Förslag om att ytterligare studier skulle genomföras beträffande möjligheterna
att skapa bättre energihushållning inom transportsektorn avstyrktes
av utskottet år 1975 (NU 1975:30 s. 66). De avslogs av riksdagen. Centerpartiets
representanter i utskottet reserverade sig till förmån för ifrågavarande
motionsyrkanden.

Energiprogramkommittén

Med betänkandet (Ds I 1975:3) ”Energiforskning - förslag till plan för
allmänna energistudier” har energiprogramkommittén slutfört sitt utredningsuppdrag.
Kommittén anser att de energisystemstudier som under de
närmaste två åren bör bedrivas under programmet Allmänna energistudier
kan delas upp i två olika delar. Studierna bör omfatta dels allmänt förutsättningsskapande
utredningsaktiviteter, dels systemstudier av förberedande
karaktär.

Inom den förra delen föreslår kommittén att följande frågor skall tas upp:

organisatoriska förutsättningar för genomförandet av allmänna energisystemstudier,
metodik för allmänna energisystemstudier samt uppläggning
av eventuellt program för metodutveckling, samordning av begreppsapparat
och definitioner för beskrivning av energisystem, vidareutbildning inom
systemstudieområdet samt olika alternativ för genomförande härav, inhämtande
av internationella erfarenheter från energisystemstudier.

Kommittén har förutsatt att dessa aktiviteter i huvudsak kan bedrivas
genom energiforskningsdelegationens sekretariat.

Den systemstudieinriktade delen av kommitténs förslag omfattar förstudier
och inledande etapper av systemanalysprojekt med inriktning på övergripande
frågeställningar för energiförsörjningen som helhet.

De delområden som kommittén i första hand finner lämpliga att påbörja
under ett inledande skede är följande:

offentliga styrmedel för energikonsumtionen, störningar i energiförsörjningen,
samhällsplanering och energihushållning, internationella perspektiv
på energipolitik och energihushållning, input-output-analyser av energins
roll i samhället.

NU 1975/76:42

För att något precisera inriktning och lämplig ambitionsnivå har kommittén
låtit upprätta ett antal översiktliga projektbeskrivningar.

Omfattningen av denna förstudie kan, anser kommittén, medföra behov
av medel som något överstiger ramen på 2 milj. kr. årligen. Kommittén
bedömer att en del av projekten kan bedrivas i samverkan med andra program
och även till vissa delar finansieras genom dessa. Förslag om ytterligare
medel läggs därför inte fram.

Energiproduktion

Synpunkter i motionerna

Utbyggnaden av kärnkraft tas upp i motioner från folkpartiet, centerpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna. I motionen 1975/76:681 anförs att osäkerheten
om kärnkraftens fördelar och nackdelar i förhållande till andra
energikällor fortfarande är så stor att det är oklokt att gå in för en omfattande
kärnkraftsutbyggnad. Med hänsyn till att kärnkraften har planerats och räknats
in som en framtida energitillgång är det enligt motionärerna inte möjligt
att utan vidare stänga av reaktorerna. En lösning vore att fullfölja det program
om elva reaktorer som riksdagen anslöt sig till år 1973 men att avstå från
vidare utbyggnad. Ett sådant beslut borde kompletteras bl. a. med fortsatt
teknisk forskning kring kärnkraftens säkerhet, intensiv bevakning av internationella
erfarenheter samt kraftfulla besparingsåtgärder i förening med
satsning på andra fossila bränslen.

1 motionen 1975/76:2118 avvisas regeringens kärnkraftspolitik. Motionärerna
anser att säkerhets-och miljöproblemen vid kärnkraftsproduktionen
är allvarligare och farligare än vid andra energikällor. Många av kärnkraftens
problem är fortfarande olösta, påpekar de. Motionärerna erinrar om problem
med avfall, olyckor och sabotage samt riskerna för spridning av kärnvapen.
De anför att ny teknik och nya metoder alltid är förenade med risker. Men
kärnkraften innebär risk inte endast för den nuvarande generationens liv
och hälsa utan också för kommande generationers, hävdas det.

I motionen 1975/76:1775 erinras om de invändningar av politisk, teknisk
och social natur mot en utbyggnad av kärnkraften som vänsterpartiet kommunisterna
har fört fram tidigare. Dessa är alltjämt giltiga, säger motionärerna.
Ytterligare ett skäl som anförs mot en kärnkraftsutbyggnad är att
tillgången på uran är knapp och osäker. Motionärerna anser att det är föga
realistiskt att tro att Sveriges behov av uran kan säkerställas med vanliga
kommersiella metoder. De uttalar varnande att detta läge innefattar en för
Sverige allvarlig utrikespolitisk aspekt. Beträffande anrikningstjänster
hävdas att Sverige i hög grad är i händerna på det amerikanska statliga
energiorganet och kan tvingas underordna sig dess prispolitik.

En faktor som bidrar till ökad tveksamhet inför en fortsatt kärnkrafts -

NU 1975/76:42

utbyggnad är de planer som finns på avfallsförvaring i Sverige, säger motionärerna.
Vidare har de tekniska brister som de redan färdiga kärnkraftverken
visat sig lida av kommit att ge ökat berättigande åt den misstro
som råder gentemot den officiella skönmålningen av kärnkraftens produktionsvillkor.

I två motioner upptas frågan om användning av fossila bränslen.

I motionen 1975/76:681 konstateras att betydande energibesparingar kan
göras men att det är svårt att göra en säker bedömning härav. Motionärerna
anser dock att det är möjligt att utforma energipolitiken så att nolltillväxt
i energiförbrukningen kan uppnås i slutet av 1980-talet. Den årliga ökningstakten
i förbrukningen fram till 1985 bör kunna begränsas till i genomsnitt
ca 1,5 96, anförs det. För att åstadkomma detta räknar motionärerna bl. a.
med en omfattande utbyggnad av industriell mottryckskraft. De anser också
att kol och torv under slutet av perioden bör kunna ge vissa tillskott. Riksdagen
bör därför begära förslag om ökad import av kol.

I motionen 1975/76:1780 uttalas att den globala energikris som kan väntas
drabba även Sverige motiverar att all den energi som i Sverige kan utvinnas
av inhemska produkter tas till vara. Motionärerna hävdar att såväl nationalekonomiska
som miljömässiga skäl talar för att den energi som finns
i sågspån, bark, torv och annat avfall utnyttjas. Staten bör därför genom
olika stimulansåtgärder uppmuntra att dessa produkter används. En lämplig
stimulansåtgärd skulle enligt motionärerna vara skattebefrielse eller möjlighet
till någon typ av skatteavdrag.

Frågan om utvinning av energi ur mindre vattendrag tas upp i motionerna
1975/76:649 och 1975/76:1766. 1 den förra motionen påpekas möjligheten
att utvinna energi ur de många små tidigare utnyttjade forsarna och fallen
i de mellansvenska och sydsvenska landskapens bäckar och åar. Många
dammar och övriga elkraftsanordningar i dessa mindre vattendrag har varit
i bruk ända till för kort tid sedan, anför motionären. Han hävdar att den
ekonomiska satsningen därför bör kunna bli relativt blygsam och förmodligen
direkt ekonomiskt lönsam om driften vid dessa anläggningar återupptas.
I de fall då det blir fråga om mera omfattande rekonstruktionsarbeten
bör dessa kunna planeras in som lämpliga AMS-arbeten, anser motionären.

Även motionen 1975/76:1766 tarupp frågan om möjligheterna att utnyttja
mindre vattendrag för elkraftsproduktion. Motionärerna erinrar om att
Svenska kraftverksföreningen har inventerat beståndet av små vattenkraftverk
och ansökt om stöd till utveckling av prototypanläggningar för små
vattenkraftverk (se s. 25 fi). 1 motionen konstateras att beslut om framtida
nyanläggningar av små kraftverk och moderniseringar av äldre sådana kommer
att grundas på de ekonomiska förhållandena. Flera faktorer talar för
att samhället bör göra betydande insatser på detta område, säger motionärerna.
De anser att det är angeläget att samhället, bl. a. genom lämplig
och generös kreditgivning, underlättar för de enskilda kraftföretagen att
finansiera små standardiserade vattenkraftverk.

NU 1975/76:42

I motionen 1975/76:1772 anförs att det är viktigt att se energiförsörjningen
i ett helhetsperspektiv, där eldistributionen avstäms mot en alltmer förfinad
teknik att hushålla med energi. Energin skulle enligt motionärerna även
med känd teknik kunna nyttiggöras i betydligt högre grad än nu. Följaktligen
bör, anser de, investeringar i kraftproduktion avvägas mot investeringar
på energianvändningsområdet. Motionärerna anför att statens vattenfallsverk
genom sin erfarenhet, sakkunskap och dominerande ställning bland
kraftföretagen har ett mycket stort inflytande på landets energipolitik. Verkets
uppgift är elproduktion, och det ser energiförsörjningsproblemet som
en fråga om att producera elektricitet på det för ett stort företag lämpligaste
sättet, säger motionärerna vidare. De hävdar att energiplaneringen därmed
får en olycklig slagsida. Samhället behöver lika starka förespråkare för energihushållningssidan.
Vattenfallsverket borde ha skyldighet att bistå kommunerna
när det gäller att hushålla med energi och ta till vara lokala förnyelsebara
kraftkällor, uttalas i motionen.

Den svenska energipolitiken har hittills huvudsakligen varit en steg-försteg-politik,
där helheten inte avslöjats och konsekvenserna av fattade beslut
inte alltid redovisats, uttalas i motionen 1975/76:1783. Skäl som talar för
en mer långsiktig planering än den hittillsvarande är enligt motionärerna
energiresursernas knapphet, låsningar i produktionens struktur, kommunal
energiplanering och dess samordningskrav, satsningen på stordrift inom
energiproduktion och -distribution samt försörjningsberedskapen. Motionärerna
hävdar att kraven på långsiktig planering rimligen måste vara högre
i fråga om energiproduktionsanläggningar, distributionssystem och deponering
av avfall från kärnkraftverk än de är för produktions- och konsumtionsnivåernas
utveckling. Vidare anförs att satsningen på den starkt centraliserade
produktionen av kärnkraft i stora anläggningar och motsvarande
distributionssystem för med sig att samhällsplaneringen låses på lång sikt.
Kravet på en demokratisk planering med tidig insyn och öppen debatt samt
de långsiktiga bindningar som investeringar i olika slag av energianläggningar
och distributionssystem innebär talar enligt motionärerna för att regeringen
snarast bör presentera en plan för de närmaste 30 årens utbyggnader på
energiområdet.

Tidigare behandling av motioner i ämnet

Frågan om fortsatt utbyggnad av kärnkraftsproduktion har med anledning
av bl. a. motionsyrkanden behandlats av riksdagen åren 1973, 1974 och
1975. Vid sin behandling förra året av regeringens förslag om en fortsatt
begränsad utbyggnad av kärnkraften och en rad motioner med i huvudsak
samma syftning som de ovan refererade påpekade näringsutskottet (NU
1975:30 s. 48) att en av energipolitikens huvuduppgifter är att trygga behovet
av elkraft. Valet står härvid på kort sikt mellan olika former av redan till -

NU 1975/76:42

lämpad teknik. Vilken väg som än väljs uppstår icke önskvärda konsekvenser,
uttalade utskottet. Utskottet anförde bl. a. följande. De risker som kärnkraften
medför har på sina håll överdrivits i debatten - detta gäller inte
minst strålningseffekterna vid normal drift - men är otvivelaktigt sådana
att de påkallar allvarlig eftertanke. Utskottet underströk att kärnkraftsproduktionen
är omgärdad av rigorösa säkerhetsbestämmelser och föremål för
noggrann kontroll. Utskottet konstaterade att det svenska kärnkraftsprogrammet
enligt de riktlinjer som föreslås i propositionen kommer att präglas
av en betydande återhållsamhet. Utskottet godtog regeringens förslag om
en utbyggnad med två kämkraftaggregat och avstyrkte resp. motionsyrkanden,
vilka avslogs av riksdagen. Till förmån för yrkanden i resp. partimotioner
reserverade sig centerpartiets, folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet.

Motionsyrkanden rörande ökad användning av kol i energiförsörjningen
behandlades av utskottet förra året (NU 1975:30 s. 54 f.). Utskottet anslöt
sig till regeringens ställningstagande i detta ämne i propositionen 1975:30
och avstyrkte sålunda motionerna. Utskottet erinrade om att det i propositionen
anförts att en kraftigt ökad kolanvändning skulle kräva investeringar
såväl hos förbrukare som i transport- och distributionsleden. Vidare anfördes
att oljan, trots prishöjningar, inom de flesta användningsområden ger bättre
ekonomi än kolet samt att koleldning i större omfattning skulle medföra
hälsorisker. Centerpartiets och folkpartiets företrädare i utskottet reserverade
sig till förmån för motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Ett motionsyrkande rörande användning av torv som energikälla, väckt
med anledning av propositionen 1975:30, avstyrktes av näringsutskottet (NU
1975:30 s. 55) och avslogs av riksdagen.

Motioner som rör utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag har behandlats
av näringsutskottet åren 1974 och 1975. Förra året avstyrktes motionerna
med hänvisning till att industriministern i propositionen 1975:30
om energihushållningen förklarat sig ämna i annat sammanhang återkomma
till frågan om behovet av stödåtgärder för utveckling av små standardiserade
kraftverk. Utskottet hänvisade även till den inventering av små vattendrag
som pågick i Svenska kraftverksföreningens regi (se nedan).

Uppgifter i anslutning till motionerna

Svenska kraftverksföreningen har genom sin stiftelse för tekniskt utvecklingsarbete
(VAST) genomfört en inventering av beståndet av små vattenkraftverk.
Syftet med inventeringen, som omfattar ca 400 objekt, har varit
att skaffa underlag för utveckling och standardisering av den mekaniska
och elektriska utrustningen för sådana anläggningar. VAST har i september
1975 inkommit till industriverket med en ansökan om statsbidrag för utvecklingsarbete
beträffande små vattenkraftverk. VAST konstaterar att en
successiv nedläggning av mindre vattenkraftverk har skett under senare

NU 1975/76:42

år. Detta har varit en följd av att den ursprungliga utrustningen har slitits
ned, samtidigt som det alltmer utbyggda distributionsnätet har möjliggjort
att kraft kunnat erhållas till konkurrerande pris. De ökade kostnaderna för
driftövervakning och tillsyn av de äldre anläggningarna har även bidragit
till att de blivit oekonomiska. För att göra dessa småkraftverk ekonomiskt
motiverade blir det enligt VAST nödvändigt att den mekaniska och elektriska
utrustningen standardiseras och förenklas så långt som möjligt. Vidare
bör anläggningarna utrustas med en automatisk kontrollanläggning för driftövervakning
som gör ständig personell övervakning överflödig.

VAST påpekar att inventeringen har visat att det även med en långt
driven rationalisering blir svårt att få anläggningar med effekt mindre än
100 kW ekonomiska. Anläggningar med effekt större än 1 500 kW torde
i allmänhet ej lämpa sig för standardisering. Inventeringen har givit till
resultat att ca 300 aggregat mellan 100 och 1 500 kW skulle vara lämpade
för standardisering. En fullständigare inventering skulle, anser VAST, sannolikt
ha höjt antalet aggregat till ca 500 med en total effekt av 300 000
kW och en kraftproduktion av ca 1,5 TWh/år.

På grundval av det material som har kommit fram genom inventeringen
har VAST i sin ansökan valt ut åtta anläggningar. Urvalet har skett med
tanke på olika förutsättningar vad beträffar geografiskt läge, driftförhållanden
och effekt. Anläggningarna kan på kort tid förses med den standardiserade
utrustningen och kan därigenom utgöra prototyper för kommande ombyggnader.
VAST har sökt bidrag med 50 96 av kostnaden för den mekaniska
och tekniska utrustningen och av utläggen för utvecklings- och standardiseringsarbeten.
Det sökta bidraget uppgår till totalt 4 990 000 kr. VAST
utgår i sin ansökan från att fallrättsägarna för prototypanläggningarna svarar
för vattendomstolsbehandling, byggande och finansiering av anläggningarna.
VAST skall övervaka utvecklingsarbetet och utvärdera de erfarenheter som
tillverkning, montering och drift under viss provtid kommer att ge.

Industriverket anför i sitt yttrande över VAST:s ansökan att det presenterade
handlingsprogrammet utgör en realistisk grund för utvärdering
av de små vattenkraftsstationernas ekonomiska och tekniska möjligheter.
Verket har alltså tillstyrkt bidrag. Regeringen har också i januari 1976 medgett
bidrag med hälften av kostnaderna för utvecklingsarbetet innefattande
prototyp- och demonstrationsanläggningar för små vattenkraftverk. Kostnaderna
beräknas uppgå till ca 5 milj. kr.

I direktiven till den utredning om hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande
(Jo 1976:02; ordförande: generaldirektör Sven Moberg) som tillkallats
i februari 1976 uttalas att en bedömning av riskerna för negativa effekter
på människors hälsa och på miljön vid produktion och konsumtion av energi
är av central betydelse vid beslut om vår framtida energihushållning. Såväl
i Sverige som internationellt pågår ett omfattande arbete för att på olika
sätt belysa sådana risker. Det material som föreligger rörande dessa frågor

NU 1975/76:42

är emellertid i betydande delar svårtillgängligt och delvis också ofullständigt,
särskilt vad gäller fossila bränslen, anförs i direktiven. En sammanställning,
komplettering och utvärdering av ifrågavarande material bör därför nu komma
till stånd. Av betydelse är därvid att ett samlat underlag för bedömning
av här berörda frågor föreligger i god tid före år 1978 då nya energipolitiska
överväganden skall göras.

Enligt direktiven bör utgångspunkten för de sakkunnigas arbete vara att
ge en översiktlig och lättillgänglig redovisning av hälso- och miljöeffekterna
vid användningen av olika energikällor. Framför allt föreligger ett stort behov
av belysning av de långsiktiga hälsoriskerna vid användning av såväl fossila
bränslen som kärnkraft. I detta sammanhang bör också arbetarskyddsaspekter
beaktas. Olika risker och effekter bör så långt det är möjligt beskrivas
på ett jämförbart sätt.

Vidare bör de sakkunnigas redovisning i första hand koncentreras på för
landet särskilt aktuella energikällor såsom olja, kärnkraft, vattenkraft och
kol. Av speciellt intresse med hänsyn till aktuella energipolitiska beslut
är de olika energikällor som kan komma i fråga för elproduktion, dvs. i
första hand olja och kärnkraft. De led i energiomvandlingsprocessen som
kan medföra större hälso- och miljöproblem inom landet bör behandlas
i första hand.

Utskottet

Allmänna riktlinjer för energipolitiken

Riktlinjer för den svenska energihushållningen för tiden fram till år 1985
har lagts fast av statsmakterna våren 1975. Den energipolitiska planeringen
bygger enligt dem främst på följande fyra grundsatser. Det gäller att dämpa
ökningen av energikonsumtionen, att driva en aktiv oljepolitik, att trygga
behovet av elkraft och att delta i en internationell samverkan för energihushållning.
Statsmakternas beslut innebär även att förslag om energipolitiska
riktlinjer för tiden fram till utgången av 1980-talet skall utarbetas
för beslut år 1978. Näringsutskottet underströk vid sin behandling förra
året av regeringens förslag om energihushållning (prop. 1975:30, NU 1975:30)
bl. a. att energikonsumtionens ökning måste dämpas. Detta kräver, betonade
utskottet, energiska åtgärder i besparingssyfte. Utskottet uttalade vidare att
elkraftsproduktionen bör inriktas på att energikällorna skall tillvaratas så
rationellt som möjligt. Vid beslut om vattenkraftsutbyggnad måste dock
hänsyn till natur- och miljövärden väga tungt. I fråga om utbyggnad av
kärnkraftverk förordade utskottet en avvaktande hållning. I samband med
kärnkraftsproduktion måste säkerhets- och avfallshanteringsproblemen ägnas
stor uppmärksamhet, framhölls det. Över hela linjen bör eftersträvas
att handlingsfriheten så långt möjligt bevaras för framtiden.

I årets budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15) redovisas en rad åt -

NU 1975/76:42

gärder som har vidtagits i syfte att åstadkomma en planmässig energihushållning.
De har i första hand inriktats på försök att snabbt dämpa energikonsumtionens
tillväxt. Det har också varit fråga om planerings- och förberedelsearbete
för framtagande av det beslutsunderlag som behövs till år
1978.

I motioner från centerpartiet och folkpartiet framläggs önskemål och synpunkter
beträffande de energipolitiska riktlinjerna.

Riksdagen bör uttala att målet för energipolitiken skall vara att i stort
sett endast de energiresurser som ständigt återskapas skall utnyttjas, hävdas
i motionen 1975/76:2118. Motionärerna redovisar - som framgår av den
redogörelse som har lämnats i det föregående - utförligt sin syn på hur
energipolitiken bör utformas i olika avseenden.

Ett mål för energipolitiken bör enligt motionen 1975/76:681 vara att handlingsfriheten
för framtiden säkras. Samhällets insatser för en effektiv hushållning
med energi bör ökas. En fortsatt ökad energiomvandling kan få
oacceptabla ekologiska följder, säger motionärerna. De anser därför att energipolitiken
måste grundas på hänsynstagande till ekologiska krav och miljökrav.
Energipolitiska styrmedel måste utformas så, att ökad statlig maktkoncentration
kan undvikas. Motionärerna önskar att riksdagen i ett uttalande
till regeringen skall ställa sig bakom dessa allmänna riktlinjer för
energipolitiken.

1975 års energipolitiska beslut syftar bl. a. till att bevara handlingsfriheten
för framtiden och till att åstadkomma en planmässig energihushållning.
Utskottet framhöll vid sin behandling år 1975 av riktlinjerna för energipolitiken,
att det - om dessa mål skall uppnås - är nödvändigt att pröva
alternativa möjligheter för att åstadkomma en mer rationellt utformad energiproduktion
än den nuvarande. Det måste dock undvikas, sade utskottet,
att energipolitiken kommer i konflikt med samhällspolitiken i stort, vars
centrala mål i fråga om sysselsättning, ekonomisk tillväxt osv. inte får äventyras.

Ett uttalande - enligt motionen 1975/76:2118 - om att målet för energipolitiken
skall vara att i stort sett endast de energiresurser skall utnyttjas
vilka ständigt återskapas skulle enligt utskottets mening strida mot det ovan
angivna långsiktiga målet för energipolitiken. Någon framställning till regeringen
med anledning av motionsyrkandet kan utskottet därför inte föreslå.
Utskottet vill dock erinra om att energikällor av den typ som motionärerna
avser beräknas kunna bidra till energiförsörjningen på lång sikt
- efter 1985 - i ökad utsträckning. Flera forsknings- och utvecklingsprogram
på detta område har initierats. Utskottet kommer i det följande att närmare
behandla dessa.

De allmänna synpunkter på energipolitikens inriktning och behovet av
ökade samhällsinsatser för en effektiv energihushållning som förs fram i
motionen 1975/76:681 överensstämmer i huvudsak med de ovan angivna
energipolitiska riktlinjerna. De åtgärder som regeringen har vidtagit och

NU 1975/76:42

som utförligt redovisas i budgetpropositionen är enligt utskottets mening
väl avvägda. Utskottet har anledning att i den följande framställningen
närmare kommentera dem. Med hänsyn bl. a. till att en rad energipolitiska
åtgärder av det slag som efterlyses i motionen 1975/76:681 nyligen har
vidtagits anser utskottet inte att det är erforderligt att riksdagen gör ett
uttalande beträffande ambitionsnivån för energipolitiken. I fråga om de ekologiska
följderna av en fortsatt ökad energiomvandling uttalade utskottet
förra året att en mera rationellt utformad energiproduktion än den nuvarande
torde möjliggöra ökad energikonsumtion utan att påverkningarna på miljön
blir större än vad som kan accepteras. Vad utskottet då anförde äger fortfarande
sin giltighet.

Till de förslag rörande energipolitiska styrinstrument som motionärerna
för fram återkommer utskottet i den följande framställningen vid sitt ställningstagande
till olika konkreta förslag.

Samma syn på den långsiktiga målsättningen för energipolitiken som finns
i motionen 1975/76:2118 präglar motionen 1975/76:1772. Här föreslås att
utredningen om kommunal energiplanering (I 1975:03) genom tilläggsdirektiv
skall få i uppdrag att dels beakta att planeringen bör underlätta utvecklingen
mot en energiförsörjning som huvudsakligen litar till de förnyelsebara
energikällorna samt bättre energiutnyttjande, dels behandla frågan
om kapitalförsörjningen i detta sammanhang.

Utredningen har enligt sina direktiv att närmare utreda omfattning, inriktning
och genomförande av kommunala energiplaner samt föreslå behövlig
lagstiftning i ämnet. I energiplanen bör enligt direktiven anges bl. a.
fördelningen i huvuddrag inom kommunen av olika energiformer och hur
energitillförseln skall ordnas. Vidare bör de beräknade behoven av energi
i olika former framgå av planen. Utredningen skall inte sakbehandla frågor
om hur planerade utbyggnader skall finansieras. Allmänt bör, enligt direktiven,
gälla att kraven på planeringsinsatser hålls inom ramen för kommunernas
resurser.

Beträffande motionärernas allmänna resonemang om att energiförsörjningen
i huvudsak bör bygga på de förnyelsebara energikällorna får utskottet
hänvisa till sitt ställningstagande i det föregående. Utskottet finner sålunda
inte anledning att föreslå att utredningens uppdrag utvidgas i detta avseende.
Med hänsyn till utredningens huvudsyfte synes det välmotiverat att dess
uppdrag har begränsats vad gäller finansieringsfrågor. Utskottet anser sig
inte ha skäl att föreslå någon förändring av direktiven i detta avseende.

Energibesparande åtgärder

I propositionen 1975/76:100 bil. 15 (s. 188 f.) erinrar industriministern om
att riksdagen hittills har anvisat 167 milj. kr. till energibesparande åtgärder
inom näringslivet. Detta energisparstöd, som tillkom år 1974, avser energibesparande
åtgärder i näringslivets byggnader, industriella processer samt

NU 1975/76:42

vissa prototyper och demonstrationsanläggningar på energiområdet. För
det kommande budgetåret föreslås ett anslag av 80 milj. kr., varav 2 milj.
kr. är avsedda för energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader.
En uppdelning på olika ändamål av återstående 78 milj. kr. visar att 55
milj. kr. beräknas för åtgärder inom industriella processer och 23 milj. kr.
för prototyper och demonstrationsanläggningar. För åtgärder i näringslivets
byggnader beräknas i överensstämmelse med statens industriverks
bedömning inte några nya medel. Härutöver föreslås också ett bemyndigande
för regeringen att under det kommande budgetåret besluta om mera långsiktiga
åtaganden i fråga om stödåtgärder för prototyper och demonstrationsanläggningar.
Gränsen för detta bemyndigande har satts till 15 milj.
kr. under budgetåret 1977/78 och 10 milj. kr. under det därpå följande
budgetåret.

I propositionen redovisas att efterfrågan på tillgängliga bidragsmedel för
åtgärder i näringslivets byggnader har varit relativt måttlig. Detta skulle,
anförs det, kunna bero på maximeringen av det statliga bidraget till högst
75 000 kr. per projekt. Det statliga bidraget är avsett endast för företag med
högst 200 anställda. I propositionen föreslås att gränsen höjs till 100 000
kr. Härigenom bör, uttalas det, stödet kunna få en större verkan än hittills
bl. a. när det gäller att få fram eldningsanläggningar för avfallsbränslen inom
trä- och skogsindustrin. Någon ändring av bidragsbestämmelserna beträffande
företagens storlek föreslås ej.

Dessa förslag beträffande bidragsbestämmelserna tas upp i motionerna
1975/76:681 och 1975/76:2118. I den förra motionen yrkas att stöd skall
kunna utgå till företag med upp till 500 anställda. Enligt den senare motionen
bör gränsen för antalet anställda slopas och dessutom det maximala bidragsbeloppet
höjas till 200 000 kr.

Att stödet är begränsat till företag med högst 200 anställda innebär att
det i första hand inriktas på de mindre och medelstora företagen. Utskottet
finnér bidragsbestämmelserna i detta hänseende välmotiverade och anser
alltså inte någon ändring härvidlag påkallad.

Den nya beloppsgräns som föreslås i propositionen är enligt utskottets
mening väl avvägd. Utskottet vill med anledning av förslaget i motionen
1975/76:2118 om en ytterligare höjning av maximibeloppet för bidrag erinra
om att syftet med begränsningen är att stödet skall få så vid spridning
som möjligt. Utskottet tillstyrker alltså i detta hänseende regeringens förslag
och avstyrker motionen 1975/76:2118 i ifrågavarande del.

En kraftig utbyggnad av stödprogrammet föreslås i motionen 1975/76:2118.
Anslagshöjningen bör enligt denna motion uppgå till 452 milj. kr. för budgetåret
1976/77. För stöd beräknas till åtgärder i näringslivets byggnader
60 milj. kr., till åtgärder inom industriella processer 90 milj. kr., till prototyper
och demonstrationsanläggningar 50 milj. kr. och till åtgärder i trädgårdsnäringens
byggnader 2 milj. kr. För att industrins möjligheter till lån för

NU 1975/76:42

energihushållning skall förbättras föreslås två nya anslagsposter. Enligt motionärerna
bör 120 milj. kr. ställas till förfogande för lån till åtgärder i näringslivets
byggnader och 210 milj. kr. för lån till åtgärder inom industriella
processer.

Även gränserna för bemyndigandet åt regeringen att besluta om mera
långsiktiga åtaganden i fråga om stödåtgärder för prototyper och demonstrationsanläggningar
föreslås höjda. Motionärerna yrkar därutöver att ett
nytt anslag om 20 milj. kr. skall anvisas till försöks- och demonstrationsanläggningar
för energiproduktion. Från detta anslag skall utvecklingsarbete
om de alternativa energikällorna stödjas. Motionärerna anser att ett utvecklingsarbete
på detta område gör det möjligt att snabbt föra ut nya alternativ
för energiförsörjning i praktisk tillämpning.

Utskottet finnér att den medelsram för energisparstödet som förordas
i propositionen är väl avvägd och avstyrker alltså ifrågavarande yrkanden
i motionen 1975/76:2118.

Något nytt anslag för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar
är utskottet inte berett att förorda.

Ytterligare ett förslag i motionen 1975/76:2118 siktar till att energihushållande
investeringar inom näringslivet skall stimuleras. Enligt motionärerna
bör bestämmelserna om investeringsfonder för konjunkturutjämning,
vilka återfinns i en förordning (1955:256), ändras så att ianspråktagande av
investeringsfondsmedel kan medges för det angivna ändamålet.

Vid behandlingen förra året av ett identiskt motionsyrkande - som avstyrktes
- framhöll utskottet bl. a. (NU 1975:30 s. 35) att syftet med investeringsfonderna
är konjunkturpolitiskt och att det bör vara konjunkturpolitiska
skäl som avgör när fondmedlen skall få utnyttjas. Att ett företag
har för avsikt att göra en energibesparande investering bör därför inte utgöra
något självständigt skäl för att investeringsfondsmedel skall få tas i anspråk.
Med hänvisning till detta uttalande avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.

Förslag om stöd till utbyggnad av kraftvärmeverk förs fram i två motioner.
Då det i första hand kommer att bli kommunerna som ansvarar för utbyggnaden
av kraftvärmeverk bör de, enligt motionen 1975/76:2118, få stöd
för att klara erforderliga investeringsprogram. I motionen uttalas att statens
vattenfallsverk bör för budgetåret 1976/77 tillföras investeringsmedel om
50 milj. kr. för projekt som avser samarbete med kommuner rörande kraftvärmeanläggningar.
Motionärerna har dock inte föreslagit en motsvarande
höjning av ifrågavarande anslagspost. Enligt hemställan i motionen
1975/76:2030 skall riksdagen anhålla att regeringen snarast lägger fram förslag
till förbättrade låneregler för kraftvärmeanläggningar.

Statens industriverk har som framgår av den redogörelse som har lämnats
i det föregående fått i uppdrag att studera dels energianvändningen inom
järn- och stålindustrin och inom massa- och pappersindustrin, dels möj -

NU 1975/76:42

ligheterna att ta till vara spillvärme från industriella processer för värmedistribution
och bygga ut produktionen. Utredningsuppdraget innefattar
även att de närmare förutsättningarna och möjligheterna för ytterligare kraftvärmeutbyggnad
skall kartläggas. Verket bör redovisa resultatet av arbetet
till juni 1976.

Utskottet finnér - med hänsyn till att resultatet av pågående utredningsarbete
inom industriverket kommer att presenteras inom kort tid - inte
anledning att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av
ifrågavarande motionsyrkanden. Utskottet vill framhålla att - som industriministern
påpekade i en interpellationsdebatt som har redovisats i det
föregående - lånevillkoren för kraftvärmeverk är fullt jämförbara med dem
som gäller för andra kraftanläggningar.

Med hänvisning till att det övergripande målet för energipolitiken bör
vara hushållning med energi föreslås i motionen 1975/76:681 en rad åtgärder.

Kraven på energihushållning har enligt denna motion en sådan tyngd
att de bör stadgas i en ramlag - en "energisparlag". Denna lag skall generellt
föreskriva att den bästa energihushållande teknik som finns att tillgå till
rimlig kostnad bör användas. Motionärerna önskar utredning om en sådan
lag.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att energisparkommittén
(1 1974:05) har i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att under ickekrisförhållanden
på vissa områden införa direkta restriktioner eller förbud
mot vissa slag av energianvändning. Kommittén har nyligen lämnat en
första rapport med förslag att en begränsad besparingsåtgärd skall övervägas,
nämligen införande av krav på obligatorisk startklocka vid användandet
av motor- och kupévärmare. Kommittén ämnar fortsätta sitt arbete.

Vid sin behandling förra året av ett identiskt motionsyrkande uttalade
utskottet tvivel om att en allmänt hållen energisparlag av skisserat slag
skulle medföra några väsentliga fördelar som inte kan uppnås den förutan.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionsyrkandet.

Vidare föreslås i motionen 1975/76:681 att energisparkommittén skall ombildas
till ett permanent organ. Kommittén bör då, anser motionärerna,
ha tillgång till egen expertis, och dess uppgift bör vara att i olika sammanhang
företräda hushållningsintresset.

Utskottet avvisade år 1975 ett motionsyrkande av samma innebörd som
det nu föreliggande och anslöt sig till det förslag som regeringen hade lagt
fram om en provisorisk organisation. En sådan borde, uttalade utskottet,
kunna ge erfarenhetsmaterial för framtida förnyad prövning av frågan om
lämplig organisationsform. Utskottet anser att ytterligare erfarenheter bör
avvaktas och avstyrker alltså motionsyrkandet.

Energisparkommittén bör få i uppdrag att utarbeta en energisparkatalog,
föreslås också i motionen. Denna katalog bör innehålla praktiska förslag
och information och bör distribueras till alla hushåll och företag.

I det föregående har utskottet redovisat de olika åtgärder för spridning

NU 1975/76:42

av information om hushållning med energi på olika områden som energisparkommittén
redan har genomfört eller planerar att genomföra. Utskottet
finner att dessa i stort sett motsvarar vad motionärerna har syftat till med
sitt förslag. Därför avstyrker utskottet motionsyrkandet.

För vissa utbildningsåtgärder i energisparande syfte föreslås i propositionen
3 milj. kr., vilket innebär en uppräkning av anslaget med 250 000 kr. Till
ändamål för vilka medel utgår från detta anslag hör uppsökande rådgivning
av bred och allmän karaktär, avsedd främst för de mindre och medelstora
företagen. Till rådgivningsverksamheten utgår under innevarande budgetår
765 000 kr. I propositionen beräknas en ökning av denna anslagspost med
125 000 kr.

I motionen 1975/76:2118 föreslås en höjning av anslaget med 2 milj.
kr. till totalt 5 milj. kr. Motionärerna anser att det är viktigt att företagareföreningarna
tillförs resurser för energirådgivning.

Utskottet finnér regeringens förslag väl avvägt. Verksamheten har - som
framhålls i propositionen - ännu inte pågått under ett helt budgetår. Med
hänsyn härtill måste naturligen erfarenheterna rörande omfattning av och
kostnader för verksamheten vara mycket begränsade.

Energiforskning

1 propositionen föreslås en total medelsram av 120 milj. kr. under budgetåret
1976/77 för huvudprogrammet Energiforskning. Härav beräknas under
anslaget Energiforskning 106 milj. kr. Återstående medel inom ramen
utgår under trettonde huvudtitelns kommittéanslag och från fonden för
byggnadsforskning. De programansvariga organen föreslås få rätt att i viss
utsträckning göra fleråriga åtaganden. Inriktningen och omfattningen av
programmet bygger på de riktlinjer som fastlades genom 1975 års energipolitiska
beslut. Den närmare fördelningen av det föreslagna anslagsbeloppet
på de sex delprogram som ingår i huvudprogrammet redovisas i propositionen.
I två motioner önskas såväl en viss utvidgning av totalramen
som en omfördelning av anslagen till de olika delprogrammen. En höjning
av anslaget med 14 milj. kr. föreslås i motionen 1975/76:681 medan yrkandet
i motionen 1975/76:2118 avser en höjning med 14,2 milj. kr. I den sistnämnda
motionen föreslås en radikal omfördelning av anslagen till de olika
delprogrammen. Utskottet behandlar dem i det följande i samband med
de olika forskningsprogrammen.

Industriministern redogör i propositionen inledningsvis för de ökade möjligheter
till deltagande i internationellt forsknings- och utvecklingsarbete
som Sveriges medlemskap i det internationella energiorganet International
Energy Agency (IEA) innebär. I detta sammanhang tar utskottet upp ett
yrkande i motionen 1975/76:2118, enligt vilket riksdagen bör som sin mening
uttala att i det internationella energisamarbetet huvudparten av resurserna
bör läggas på åtgärder som utvecklar alternativa, förnyelsebara energikällor.

3 Riksdagen 1975/76. 17sami. Nr42

NU 1975/76:42

I propositionen redovisas de beslut om igångsättning av gemensamma
program som IEA:s styrelse har fattat. Det framgår att flera projekt har
den av motionärerna önskade inriktningen. Så har beslut fattats om gemensamma
program för bl. a. solenergi för uppvärmningsändamål, elproduktion
i liten skala, geotermisk energi, vindenergi, vågenergi och biologisk
materieomvandling. Utskottet finner inte att ett sådant särskilt uttalande
som motionärerna förespråkar är motiverat.

I samma motion föreslås att riksdagen skall uttala som sin mening att
energiforskning skall inriktas på de alternativa förnyelsebara energikällorna
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet vill allmänt understryka att enligt de fastlagda riktlinjerna för
energiforskningsprogrammet det långsiktiga syftet med forskningsarbetet
är att det nuvarande energiförsörjningssystemet skall förändras i riktning
mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning. Arbetet
skall i viss utsträckning inriktas på de förnyelsebara energikällorna. I övrigt
hänvisar utskottet beträffande motionsyrkandet till sin behandling i det följande
av de olika forskningsprogrammen.

För det första delprogrammet, energianvändning i industriella processer,
beräknas medelsbehovet för budgetåret 1976/77 till 12 milj. kr. I motionen
1975/76:2118 föreslås en vidgning av medelsramen till 18 milj. kr.

Utskottet anser att den medelsram som föreslås i propositionen är väl
avvägd och tillstyrker alltså propositionen i denna del.

Programmet energianvändning för transporter och samfärdsel är indelat i
två delprogram - transportsystemets utveckling och energianvändning i drivsystem.
För hela programmet föreslås i propositionen 10 milj. kr., fördelade
med 2 milj. kr. på det förra delprogrammet och 8 milj. kr. på det senare.
I motionen föreslås en utvidgning av ramen med 2 milj. kr. till totalt 12
milj. kr. Ökningen hänför sig helt till delprogrammet energianvändning
i drivsystem.

Utskottet finnér inte skäl att föreslå någon förändring av propositionens
förslag till medelsram för forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel.

I detta sammanhang tar utskottet också upp ett yrkande i motionen
1975/76:681 att ytterligare studier skall genomföras beträffande möjligheterna
att skapa bättre energihushållning inom transportsektorn.

De forskningsprojekt som enligt propositionen bl. a. styrelsen för teknisk
utveckling (STU) avser att stödja motsvarar enligt utskottets mening väl
vissa av de önskemål som förs fram i motionen. Utskottet vill vidare erinra
om att transportforskningsdelegationens verksamhet befinner sig i ett inledningsskede.
Utskottet finner inte anledning att förorda en framställning
till regeringen med anledning av motionsyrkandet.

För programmet energianvändning för lokalkomfort beräknas i propositionen
18 milj. kr. för budgetåret 1976/77. I motionen 1975/76:681 föreslås
en höjning med 10 milj. kr., medan yrkandet i motionen 1975/76:2118

NU 1975/76:42

avser en höjning med 9 milj. kr.

Utskottet anser sig inte böra föreslå någon ändring i den medelsram för
forskning rörande energianvändning för lokalkomfort som föreslås i propositionen.

Medelsbehovet för programmet återvinning av energi i varor m. m. för budgetåret
1976/77 beräknas i propositionen till 3 milj. kr. 1 motionen
1975/76:2118 föreslås en höjning med 1 milj. kr. till totalt 4 milj. kr.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsram.

Programmet energiproduktion är indelat i fem delprogram. Totalt beräknas
i propositionen 67,3 milj. kr. för dessa.

De olika delprogrammen föreslås inom denna ram få följande anslag:

26,2 milj. kr. till fissionsenergi, 9 milj. kr. till spillvärmeutnyttjande, 11,3
milj. kr. till organiska bränslen som ersättning för olja, 4 milj. kr. till nya
bränslesystem och 16,8 milj. kr. till det delprogram som omfattar fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer. Såväl i motionen
1975/76:681 som i motionen 1975/76:2118 önskas en viss höjning
av den föreslagna totala medeisramen. I den senare motionen föreslås betydande
ändringar i fråga om fördelningen av medlen mellan de olika delprogrammen.

Beträffande delprogrammet fissionsenergi föreslås i motionen 1975/76:2118

- med hänvisning till den allmänna målinriktning som präglar denna motion

- att den beräknade medelsramen minskas med 14,7 milj. kr. till totalt
11,5 milj. kr.

Den medelsram som industriministern har beräknat för forskningsområdet
fissionsenergi bygger på riksdagens beslut förra året rörande energiforskningens
inriktning och omfattning. Utskottet finner inte skäl att föreslå
någon ändring i medelsramen för detta delprogram.

Forskning rörande spillvärmeutnyttjande är betydelsefull, anförs i motionen
1975/76:2118. Motionärerna anser att medelsramen bör ökas med 1 milj.
kr. utöver regeringens förslag och att riksdagen bör uttala sig för att anslaget
skall användas i första hand för forskning om utnyttjande av industrins
spillvärme och inte om utnyttjande av spillvärme från kärnkraftverk.

Såvitt gäller medelsram för forskning rörande spillvärmeutnyttjande tillstyrker
utskottet propositionen. Någon särskild framställning till regeringen
i fråga om forskningens inriktning finner utskottet inte skäl att tillstyrka.

Medelsramen för delprogrammet organiska bränslen som ersättning för olja
föreslås i motionen 1975/76:681 utvidgad med 2 milj. kr. Ökningen är avsedd
för forskning rörande torv. I motionen 1975/76:2118 föreslås en ökning
av beloppet med 700 000 kr. utöver regeringens förslag. I motionen framhålls
forskning rörande torv, avfall, metanol, energi ur biosystem och energiodlingar
som särskilt angelägen.

För detta forskningsområde har, påpekar industriministern, för innevarande
budgetår anvisats 9 milj. kr. Härav är 2 milj. kr. avsedda för forskning

NU 1975/76:42

rörande energi ur biosystem. I propositionen redovisas att verksamheten
vid nämnden för energiproduktionsforskning, som är programansvarigt organ,
håller på att byggas upp.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsramen.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1975/76:1813. Yrkandet
i denna går ut på att riksdagen hos regeringen skall begära utredning
och program för utveckling av teknik dels för utvinning eller produktion
av biomassa, torv och avfall, dels för förädling av biomassa, torv och avfall
till miljövänliga bränslen och råvaror, dels för nyttiggörande av inhemska
bränslen i olika slag av lokala energiverk, motorer m. m.

Insatser på detta område är enligt utskottets mening angelägna. Utskottet
anser sig kunna räkna med att de forskningsområden som särskilt har angivits
i motionen kommer att uppmärksammas av de ansvariga organen.
Någon framställning till regeringen Unner utskottet därför inte motiverad.

Delprogrammet nya bränslesystem föreslås i motionen 1975/76:2118 fl
en med 2 milj. kr. utvidgad medelsram av 6 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
För hela treårsperioden beräknas ett belopp av 18 milj. kr.

Propositionen tillstyrks på denna punkt av utskottet.

I motionerna 1975/76:681 och 1975/76:2118 föreslås att medelsramen för
delprogrammet fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer
skall utvidgas. Ytterligare 2 milj. kr. bör enligt den förra motionen
anslås för forskning rörande vindenergi. Inom ramen för en utökning av
den totala medelsramen med 4,2 milj. kr. beräknas i den senare motionen

10,2 milj. kr. för samma ändamål. I övrigt föreslås att medlen fördelas så
att 6 milj. kr. utgår till forskning rörande geotermisk energi och 5 milj.
kr. till forskning rörande övriga energiformer.

Utskottet noterar att de programansvariga myndigheterna inte har föreslagit
någon utvidgning av medelsramen. Utskottet anser sig inte ha skäl
att föreslå att medelsramen för delprogrammet skall omfatta större belopp
än som föreslås i propositionen.

Vindenergin berörs även i motionen 1975/76:1803. Motionären önskar
att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om att praktiska
försök skall utföras med placering av vindaggregat för elproduktion på vissa
i motionen angivna platser. Utskottet vill erinra om att medel för ett treårigt
forsknings- och utvecklingsprogram rörande vindkraft har - som redovisas
i propositionen - beräknats i huvudsak enligt ett av STU utarbetat programförslag.
Utskottet anser inte en särskild framställning till regeringen
i detta ämne motiverad.

I detta sammanhang tar utskottet även upp motionen 1975/76:1815. I
denna yrkas att riksdagen skall anmoda regeringen att utöka arbetsuppgifterna
för Sveriges geologiska undersökning (SGU) till att även omfatta
undersökningar och provborrningar för att fastställa möjligheterna att utvinna
geotermisk energi inom landet.

Utskottet vill erinra om att SGU utför geologiska utredningar eller un -

NU 1975/76:42

dersökningar på uppdrag av myndigheter, kommuner och enskilda. Uppdragsverksamheten
skall ge full kostnadstäckning. Det bör alltså enligt utskottets
mening ankomma på vederbörande programansvariga organ att lägga
ut forskningsuppgifter av i motionen angiven art på SGU. Någon framställning
till regeringen finnér utskottet inte motiverad.

Programmet allmänna systemstudier m. m. är indelat i två delprogram,
nämligen allmänna energisystemstudier och delegationen för energiforskning.
För programmet beräknas i propositionen en medelsram av 4 milj.
kr. för budgetåret 1976/77, fördelad med 2 milj. kr. på vartdera av delprogrammen.

I motionen 1975/76:2118 föreslås en ökning med 3 milj. kr. för delprogrammet
allmänna energisystemstudier. Motionärerna anser att det är
väsentligt att dessa studier bedrivs tvärvetenskapligt och på bred bas.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna medelsramen väl avvägd
och avstyrker motionsyrkandet.

I motionen 1975/76:681 yrkas att riksdagen skall vända sig till regeringen
med begäran om att alternativa energibalanser och energiprogram skall utarbetas
inför ett kommande riksdagsbeslut om energipolitiken år 1978. Vidare
bör enligt motionsyrkandet möjligheter ges för alternativa energistudier.

En utgångspunkt för arbetet inom detta forskningsprogram är - enligt
vad som anges i propositionen - det förslag till plan för allmänna energistudier
(Ds I 1975:3) som energiprogramkommittén har avgivit samt de
synpunkter som kommit fram vid remissbehandlingen av betänkandet. Av
den redogörelse för kommitténs förslag som har lämnats i det föregående
framgår att uppläggningen av den systemstudieinriktade delen av kommitténs
förslag motsvarar vissa av de önskemål som motionärerna för fram.
En förutsättning för att forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna bidra
till uppnående av de energipolitiska målen - återhållen energikonsumtion
och tryggare energiförsörjning - är, anför industriministern, att detta arbete
samordnas inom ramen för en långsiktig planering. Underlag för en sådan
skall delegationen för energiforskning utarbeta. Delegationens redovisning
skall tjäna till ledning för det förnyade beslut om inriktning och omfattning
av forsknings- och utredningsarbetet som skall fattas år 1978. Utskottet
förutsätter att uppläggningen av studierna inom programmet sker på sådant
sätt att ett allsidigt beslutsunderlag kan föreligga inför statsmakternas förnyade
överväganden år 1978 om energipolitikens inriktning. Någon särskild
framställning till regeringen i denna sak finner utskottet inte påkallad.

I den mån utskottet inte i det föregående har kommenterat de i propositionen
beräknade medelsramarna för forsknings- och utvecklingsverksamheten
eller inriktningen härav tillstyrker utskottet propositionen i dessa
delar.

Det anslagsbelopp av 106 milj. kr. som i propositionen föreslås för huvudprogrammet
Energiforskning tillstyrker utskottet liksom förslaget om
bemyndigande för regeringen att under det kommande budgetåret besluta

NU 1975/76:42

om mera långsiktiga åtaganden i fråga om stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet. Utskottet tillstyrker även det i propositionen föreslagna
anslaget till grundläggande forskning för energiområdet. I den mån riksdagens
bifall till motionsyrkanden som har behandlats i det föregående medför
krav på ytterligare medel under budgetåret 1976/77 torde det få ankomma
på regeringen att föreslå att erforderliga medel anvisas på tilläggsbudget.

Kärnkraft

1975 års energipolitiska beslut innebär i fråga om utnyttjandet av kärnkraft
en fortsatt begränsad utbyggnad av kärnkraftverken med två kärnkraftsaggregat.
Det svenska kärnkraftsprogrammet omfattar alltså totalt tretton
aggregat. Av dessa befinner sig ett i rutinmässig drift, medan fyra aggregat
befinner sig i olika stadier av provdrift.

1 budgetpropositionen föreslås att 1 986 milj. kr. skall anvisas till statens
vattenfallsverk under anslaget Kraftstationer m. m. Det framgår av propositionen
att av detta anslag 875,8 milj. kr. beräknas för investeringar i kärnkraftsanläggningar.
Härtill kommer 128 milj. kr. för kärnbränsle. I propositionen
redovisas vidare ett förslag från vattenfallsverket om samarbete
mellan verket och Mellansvensk Kraftgrupp AB i fråga om den fortsatta
utbyggnaden av kärnkraftverket i Forsmark. I enlighet härmed föreslås i
propositionen 1975/76:101 att riksdagen skall bemyndiga regeringen att dels
godkänna ett konsortialavtal om fortsatt samarbete mellan delägarna i Forsmarks
Kraftgrupp AB vid utbyggnad av ytterligare två aggregat i Forsmarks
kärnkraftstation, dels medge att de egentliga byggnadsarbetena för det tredje
aggregatet får påbörjas så snart koncession föreligger.

I tre motioner ifrågasätts det kärnkraftsprogram som riksdagen förra året
antog. Krav på att riksdagen inte skall medge någon utbyggnad utöver det
program på elva aggregat som riksdagen år 1973 ställde sig bakom förs
fram i motionen 1975/76:681. I motionen 1975/76:2118 föreslås riksdagen
uttala att inga ytterligare investeringar i kärnkraft får göras, så länge inte
en samfälld forskar- och expertkår har kunnat garantera att de allvarliga
riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras på ett betryggande sätt.
Riksdagen skall vidare uttala att de fem kärnkraftsaggregat som nu är i drift
skall ersättas med andra energikällor och besparingsåtgärder, att en beredskapsplan
för avveckling gradvis av dessa kärnkraftsaggregat skall göras upp
snarast möjligt och att de åtta övriga beslutade kärnkraftsaggregaten skall
omdisponeras för annan användning. Sin mening föreslås riksdagen kodifiera
genom en lag som förbjuder att det lämnas tillstånd att uppföra eller driva
atomreaktor eller anläggning för bearbetning av atombränsle. Motionen
1975/76:1775 går ut på att riksdagen skall besluta att inga nya kärnkraftverk
får tas i drift förrän regeringen har givit en fullständig redovisning för följderna
av de nya leverans- och kostnadsförhållandena, för avfallsproblemet
och för den tekniska säkerheten.

NU 1975/76:42

Utskottet behandlade förra året motionsyrkanden vilka - med i huvudsak
samma motivering som anförs i de nu föreliggande motionerna - syftade
till att den av regeringen föreslagna kärnkraftsutbyggnaden skulle inskränkas.
Utskottet erinrade härvid om att en av energipolitikens huvuduppgifter är
att trygga behovet av elkraft. På kort sikt står valet mellan olika former
av redan tillämpad teknik, anförde utskottet. Vilken väg som än väljs uppstår
icke önskvärda konsekvenser. Utskottet underströk att kärnkraftsproduktionen
är omgärdad av rigorösa säkerhetsbestämmelser och föremål för noggrann
kontroll. Det kan också konstateras, sade utskottet, att det svenska
kärnkraftsprogrammet enligt de riktlinjer som föreslås i propositionen kommer
att präglas av en betydande återhållsamhet. Väsentligt är framför allt
att inga nya platser tas i anspråk för kärnkraftverk. Vad utskottet då anförde
är alltjämt giltigt. Under den tid som förflutit sedan riksdagen i maj 1975
fattade beslut om ett kärnkraftsprogram omfattande 13 aggregat har det
enligt utskottets mening inte framkommit några nya fakta som motiverar
en omprövning av det beslutade treårsprogrammet för kärnkraftsutbyggnad.
De ifrågavarande motionsyrkandena avstyrks alltså av utskottet.

I två motioner - 1975/76:682 och 1975/76:2120 - avvisas regeringens
förslag om bemyndigande för regeringen att godkänna samarbetsavtalet rörande
utbyggnad av Forsmarks kärnkraftstation. I motiveringarna till avslagsyrkandena
hänvisar motionärerna till de ställningstaganden som görs
i motionen 1975/76:681 resp. motionen 1975/76:2118.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts i det föregående
de här aktuella förslagen i propositionen 1975/76:101 och avstyrker alltså
ifrågavarande motionsyrkanden.

Regeringens förslag beträffande anslag m. m. till statens vattenfallsverk
under rubriken Kraftstationer m. m. kritiseras - som framgår av vad ovan
anförts - i motionerna 1975/76:681 och 1975/76:2118.

I det föregående har utskottet avvisat förslagen i motionerna om en nedskärning
av det kärnkraftsprogram som statsmakterna lade fast förra året.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag beträffande anslag till vattenfallsverket.
Detta innebär att utskottet även tillstyrker föreslagen ökning
av verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret.

Riksdagen bör, hemställs i motionen 1975/76:1772, hos regeringen begära
att en ny huvudavdelning inrättas inom statens vattenfallsverk, med uppgift
att anlägga ett helhetsperspektiv på energihushållningen utifrån hushållning
och tillvaratagande av lokala förnyelsebara energikällor. Utskottet är inte
berett att förorda någon framställning till regeringen i denna fråga på grundval
av motionsyrkandet.

Investeringar i olika slag av energianläggningar och distributionssystem
innebär långsiktiga bindningar, uttalas i motionen 1975/76:1783. Med hänsyn
härtill och till de krav som kan ställas på öppen debatt och på en demokratisk
planering som ger insyn på ett tidigt stadium av planeringen,
anser motionärerna att regeringen bör utarbeta en plan för anläggningar
på energiområdet för de närmaste 30 åren.

NU 1975/76:42

Utskottet vill erinra om att 1975 års energipolitiska beslut innebär att
planer för utbyggnad av energiproduktionen - främst då kärnkraftsanläggningar
- har lagts fast för tiden fram till 1985. Beslutet innebär vidare att
riksdagen år 1978 skall få ta ställning till förslag om utbyggnadsplaner för
tiden 1985 - ca 1990. Till grund för detta förslag skall ligga olika utredningar
och studier som utförs för närvarande. Utskottet utgår från att de långsiktiga
investeringar som kommer att bli följden av olika utbyggnadsplaner samtidigt
kommer att redovisas. Utskottet vill vidare peka på att utredningen
(I 1975:03) om kommunal planering håller på att närmare utreda omfattning,
inriktning och genomförande av kommunala energiplaner. Utskottet finner
inte skäl att tillstyrka motionen.

I det energipolitiska program som riksdagen har antagit ingår även projektering
av ett utbyggt uranverk i Ranstad. För innevarande budgetår har
15 milj. kr. anvisats, varav ca 10 milj. kr. beräknas komma att förbrukas
för Ranstadsverkets drift. Industriministern uttalar att han av allmänt försörjningspolitiska
motiv anser att projekteringen av ett utbyggt Ranstadsverk
bör fortsätta. Med hänvisning till de förutsättningar som föreligger föreslås
i propositionen att LKAB under nästa budgetår skall få ett belopp av 15
milj. kr. som lån till projektering. I motionen 1975/76:2118 yrkas avslag
på detta förslag. Motionärerna hänvisar till sin uppfattning att kärnkraftsutbyggnaden
bör avvisas.

Utskottet anser att staten bör medverka till projekteringen av ett utbyggt
Ranstadsverk. Utskottet tillstyrker därför förslaget om ett anslag av 26 milj.
kr. för detta ändamål.

Utskottet tar i detta sammanhang upp vissa anslagsfrågor som anmäls
i propositionen. AB Asea-Atom behöver under år 1976 ett medelstillskott
av 40 milj. kr. Av detta bör staten och Asea svara för hälften vardera.
1 enlighet härmed föreslås i propositionen ett reservationsanslag för ändamålet
av 20 milj. kr., vilket utskottet tillstyrker.

Vidare föreslås i propositionen anslag dels till statens elektriska inspektion,
dels till statens kärnkraftsinspektion för förvaltningskostnader och för kärnsäkerhetsforskning,
dels till vissa nämnder. Utskottet tillstyrker propositionen
i dessa delar. Utskottet tillstyrker även föreslagna anslag till främjande
av landsbygdens elektrifiering och till åtgärder för hantering av radioaktivt
avfall m. m.

Övriga energiformer

1 detta avsnitt behandlar utskottet dels tre motionsyrkanden som rör utnyttjande
av fossila bränslen och industriell mottryckskraft, dels två motioner
rörande vattenkraftsutbyggnad i mindre vattendrag.

I motionen 1975/76:681 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag rörande ökad användning av kol som bränsle.

Vid sin behandling förra året av ett motionsyrkande av samma innebörd

NU 1975/76:42

anslöt sig utskottet till det ställningstagande i ämnet som regeringen redovisade
i propositionen 1975:30.1 denna uttalades att det inte nu föreligger
tillräckliga skäl för att söka omforma vår energiförsörjning i riktning mot
en kraftigt ökad kolanvändning. Trots höjningen av priset på olja ger oljan,
anfördes det, inom de flesta användningsområden bättre ekonomi än kolet.
Därtill kommer att koleldning i större omfattning skulle medföra hälsooch
miljörisker.

Utskottet finnér inte grund för annan bedömning av frågan om ökad
användning av kol som bränsle än den som har redovisats ovan. Utskottet
avstyrker alltså motionsyrkandet.

Åtgärder för att öka användningen av torv samt sågspån, bark, stubbar
och andra avfallsprodukter som energikällor begärs i motionen 1975/76:1780.
Möjliga stimulansåtgärder skulle enligt motionärerna vara ”någon form av
skattebefrielse eiler någon typ av avdragsmöjlighet på skatt”.

Utskottet finner inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida på detta
område och avstyrker därför motionen.

I motionen 1975/76:681 önskas att riksdagen hos regeringen skall begära
att åtgärder vidtas i syfte att främja utbyggnad av industriell mottryckskraft.

Vid sin behandling förra året av ett yrkande som helt överensstämmer
med nu föreliggande anförde utskottet att en utbyggnad av produktionen
av mottryckskraft skall främjas och att detta är ett markerat inslag i regeringens
energipolitiska program. Industriverket har, som framgår av den
redovisning som lämnats i det föregående, i uppdrag att närmare utreda
frågan om utbyggnad av mottryckskraft. Utredningsuppdraget avses bli slutfört
till halvårsskiftet år 1976. Utskottet finner mot bakgrund av vad här
sagts inte skäl för någon framställning till regeringen i detta ämne.

Förslag som syftar till utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag läggs
fram i motionerna 1975/76:649 och 1975/76:1766. I den förstnämnda motionen
yrkas att riksdagen skall anhålla hos regeringen om en skyndsam
inventering av tillgången på nu outnyttjad vattenkraft i mindre åar och
bäckar. Vidare önskar motionären att regeringen skall låta utreda ”formerna
för dessa kraftkällors förnyade utnyttjande och formerna för statligt stöd
till denna verksamhet”. Hemställan i motionen 1975/76:1766 tar sikte på
att elkraftsproduktion i mindre vattendrag skall underlättas genom olika
tekniska lösningar och ekonomiska bidrag. Det föreslås att regeringen skall
dels bidra till prototyptillverkning av sju vattenkraftaggregat med 50 % av
kostnaden, dels låta utreda möjligheterna till anläggningsbidrag och förmånliga
lånemöjligheter för de lokala vattenbyggnadstekniska arbetena såväl
för aktuella prototypanläggningar som för framtida nyanläggningar resp.
moderniseringar. Motionärerna önskar även att regeringen skall föranstalta
om - såvitt möjligt - kostnadsfri juridisk hjälp när det gäller vattendomsfrågor,
skadereglering m. m. för såväl de enskilda kraftföretagen som de
enskilda medborgare som berörs av denna typ av anläggningar.

NU 1975/76:42

Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning för det
utvecklingsarbete beträffande små vattenkraftverk som Svenska kraftverksföreningen
genom sin stiftelse för tekniskt utvecklingsarbete (VAST) avser
att genomföra. Regeringen har i januari 1976 medgett bidrag med hälften
av kostnaderna för utvecklingsarbetet. För att få underlag till detta utvecklingsarbete
har VAST genomfört en inventering av beståndet av små vattenkraftverk.
Investeringen omfattar ca 400 objekt.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att alla möjligheter att ta till
vara vattenkraften undersöks, detta inte minst mot bakgrund av att det,
som industriministern framhåller, för närvarande råder betydande osäkerhet
om möjligheterna att - enligt planerna - öka produktionen av vattenkraft
med 5 TWh fram till år 1985. Utskottet noterar i detta sammanhang att
civilutskottet i sitt betänkande 1975/76:18 har behandlat ett motionsyrkande
som syftade till sådana ändringar i vattenlagen (1918:523) att tillstånd till
företag i vatten inte skulle kunna lämnas utan att samtliga berörda kommuner
tillstyrkt ansökningen. Civilutskottet avstyrkte motionsyrkandet, och
detta avslogs av riksdagen.

Vad avser de två här aktuella motionerna anser utskottet att det utvecklingsarbete
som har igångsatts till stora delar motsvarar önskemålen i motionerna.
Resultatet och utvärderingen av utvecklingsarbetet bör avvaktas
innan beslut om ytterligare åtgärder fattas.

Beträffande förslaget i motionen 1975/76:1766 om kostnadsfri juridisk
hjälp i vattenrättsliga sammanhang vill utskottet anföra följande. Fysisk
person kan möjligen enligt rättshjälpslagen (1972:429) i viss utsträckning
få råd och allmän rättshjälp i sådan angelägenhet som motionärerna avser.
Sökande i vattenmål är enligt 11 kap. 65 § vattenlagen i princip skyldig
att ersätta sakägare de kostnader denne har för att tillvarata sin rätt. 1 den
mån motionärernas förslag innebär att det skall göras avsteg från nuvarande
regler ter sig de principiella konsekvenserna svåröverskådliga, bl. a. med
hänsyn till vad som gäller i fråga om andra koncessionspliktiga företag.
Det kan noteras att VAST för sitt projekt förutsätter att de olika fallrättsägarna
själva skall svara för kostnader av den typ som motionärerna avser.
Utskottet avstyrker det ifrågavarande motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

1. beträffande energipolitikens inriktning

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet D och motionen
1975/76:2118 yrkandet Al,

2. beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om kommunal energiplanering att

riksdagen avslår motionen 1975/76:1772 yrkandet 2,

3. beträffande grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder
inom näringslivets byggnader

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:681 yrkandet
A 8 och motionen 1975/76:2118 yrkandena B 2 och B 3 god -

NU 1975/76:42

känner den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D 5
moment 1 föreslagna ändringen av grunderna för bidrag till
åtgärder i näringslivets byggnader,

4. beträffande enetgibesparande åtgärder inom näringslivet
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
D 5 moment 2 och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 5 bemyndigar regeringen att under budgetåret
1976/77 i enlighet med vad chefen för industridepartementet
anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag
till framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar,
vilken inberäknat löpande beslut innebär åtagande om
högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78 och högst
10 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

b) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
D 5 moment 3 och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandena
B 4 och B 6 till Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

5. beträffande bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2118 yrkandet B 7,

6. beträffande ianspråktagande av medel ur investeringsfonder för
konjunkturutjämning

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2118 yrkandet A 6,

7. beträffande finansiering av kraftvärmeverk
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2118 yrkandet A 7,

b) motionen 1975/76:2030,

8. beträffande energisparlag

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 1,

9. beträffande utvidgning av energisparkommitténs uppgifter
att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 4,

10. beträffande energisparkatalog

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 3,

11. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D6 och med avslag på motionen 1975/76:2118
yrkandet B 8 till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

NU 1975/76:42

12. beträffande internationellt energisamarbete

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2118 yrkandet A 9,

13. beträffande /örsAw/jg rörande energianvändning i industriella processer
m. m.

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för ändamålet,

14. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för ändamålet,

15. beträffande ytterligare studier rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 2,

16. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkcmfort
att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:681 yrkandet
C 2 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för ändamålet,

17. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor
att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för ändamålet,

18. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller fssionsenergi att

riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för delprogrammet fissionsenergi,

19. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller spillvärmeutnyttjande att

20. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller organiska
bränslen som ersättning för olja

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:681 yrkandet
C 2 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2118 yrkandet

NU 1975/76:42

B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 föreslagna medelsramen
för delprogrammet organiska bränslen som ersättning
för olja,

21. beträffande utredning rörande utnyttjande av vissa organiska
bränslen, m. m.

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1813,

22. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller nya
bränslesystem

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för delprogrammet nya bränslesystem,

23. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer
att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande
del och motionen 1975/76:681 yrkandet C 2 i ifrågavarande
del godkänner den i propositionen 1975/76:100 bilaga
15 under punkten E 13 beräknade medelsramen för delprogrammet
fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och
övriga energiformer,

b) avslår motionen 1975/76:1803,

24. beträffande verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1815,

25. beträffande allmänna energisystemstudier

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 9 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen
för ändamålet,

26. beträffande utarbetande av alternativa energibalanser och energiprogram
m. m.

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 5,

27. beträffande anslag till energiforskning, m. m.
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
E 13 moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret
1976/77 i enlighet med vad chefen för industridepartementet
anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd
till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat
löpande beslut, innebär åtaganden om 80 000 000 kr.
för budgetåret 1977/78 och 50 000 000 kr. för budgetåret
1978/79,

NU 1975/76:42

b) med bifall till propositionen 1975/76 bilaga 15 punkten E 13
moment 2 till Energiforskning för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 106 000 000 kr.,

c) med anledning av motionen 1975/76:681 yrkandet C 2 och
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9, båda i vad avser anvisande
av anslag, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

d)avslår motionen 1975/76:2118 yrkandet A 8,

28. beträffande anslag lill grundläggande forskning för energiområdet
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 14 till Grundläggande forskning för energiområdet
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 5 675 000 kr.,

29. beträffande utnyttjande av kärnkraft

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet B, motionen
1975/76:1775 och motionen 1975/76:2118 yrkandena
A 2-5 och B 1,

30. beträffande utbyggnad av Forsmarks kraftstation
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:101 bilaga 9 punkten
2 moment 1 samt med avslag på motionerna 1975/76:682 och
1975/76:2120, båda i ifrågavarande del, bemyndigar regeringen
att dels godkänna avtalet om samarbete mellan delägarna i
Forsmarks Kraftgrupp AB vid utbyggnad av Forsmarks kärnkraftstation
med ytterligare två aggregat, dels medge statens
vattenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar
i avtalet,

b) med bifall till propositionen 1975/76:101 bilaga 9 punkten
2 moment 2 samt med avslag på motionerna 1975/76:682 och
1975/76:2120, båda i ifrågavarande del, bemyndigar regeringen
att medge att de egentliga byggnadsarbetena för ett tredje aggregat
i Forsmarks kärnkraftstation får påbörjas så snart koncession
enligt atomenergilagen har lämnats,

31. beträffande anslag till kraftstationer m. m.
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
I. F:1 moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera
en från 450 000 000 kr. till 500 000 000 kr. ökad rörlig
kredit i riksgäldskontoret,

b) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
I. F:1 moment 2 samt med avslag på motionen 1975/76:2118
yrkandet B 10 och motionen 1975/76:681 yrkandet C 1 till
Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 under statens affärsverksfonder
anvisar ett investeringsanslag av 1 986 000000
kr..

NU 1975/76:42

32. beträffande inrättande av en ny avdelning inom statens vattenfallsverk att

riksdagen avslår motionen 1975/76:1772 yrkandet 3,

33. beträffande plan för utbyggnad av anläggningar för energiproduktion
och energidistribution

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1783,

34. beträffande län till projektering av Ranstadsverket

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten V:ll och med avslag på motionen 1975/76:2118
yrkandet B 12 till Lån till projektering av Ranstadsverket för budgetåret
1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 26 000 000 kr.,

35. beträffande anslag till statens elektriska inspektion

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D 1 till Statens elektriska inspektion för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 4 233 000 kr.,

36. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkterna D 2 och D 3 för budgetåret 1976/77 under trettonde
huvudtiteln anvisar

a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

37. beträffande anslag till vissa nämnder

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D 4 till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 48 000 kr.,

38. beträffande anslag till främjande av landsbygdens elektrifiering,
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D 7

a) medger att under budgetåret 1976/77 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden
beviljas intill ett belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

b) medger att under budgetåret 1976/77 statlig garanti för lån
till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens
elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

c) till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr..

NU 1975/76:42

39. beträffande anslag till åtgärder för hantering av radioaktivt avfall
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D 8 till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall
m. m. för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

40. beträffande anslag till medelstillskott till Aktiebolaget Asea-A tom
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 17 till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

41. beträffande ökad användning av kol som bränsle

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 6,

42. beträffande ökad användning av skogsayfall och torv som bränsle
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1780,

43. beträffande utbyggnad av industriell mottryckskraft

att riksdagen avslår motionen 1975/76:681 yrkandet A 7,

44. beträffande inventering av outnyttjad vattenkraft i mindre vattendrag,
m. m.

att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:649,

b) motionen 1975/76:1766.

Stockholm den 8 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Nätvarande: herrar Svanberg (s) (p. 1, 2, 4-44), Regnéll (m), Börjesson i
Glömminge (c), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c) (p. 3, 7, 20, 21, 44),
Andersson i Storfors (s) (p. 1, 2, 4-6, 8-19, 22-43), Rask (s), Sjönell (c)
(p. 3, 7, 20, 21,44), Blomkvist (s). Hovhammar(m), Wååg (s), fru Hambraeus
(c), herr Svensson i Malmö (vpk) (p. 3), fru Hansson (s), herr Petersson
i Ronneby (c)(p. 1,2,4-6, 8-19, 22-43), fru Radesjö (s)(p. 3), herr Pettersson
i Helsingborg (s) (p. 3, 7, 20, 21, 44), fru Oskarsson (c) (p. 1, 2, 4-6, 8-19,
22-43) och herr Wirtén (fp).

Reservationer

1. beträffande energipolitikens inriktning (utskottets hemställan under 1) av
herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby
och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”1975
års energipolitiska” och slutar på s. 29 med ”konkreta förslag” bort ha följande
lydelse:

NU 1975/76:42

Utskottet delar den uppfattning beträffande energipolitikens inriktning
som förs fram i motionen 1975/76:2118. Målet på lång sikt för energipolitiken
måste vara att i stort sett endast de energiresurser som ständigt återskapas
skall utnyttjas. Energipolitiken måste utformas så att inte bara nuvarande
utan även kommande generationers säkerhet, arbete och utkomst tryggas.
Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för en reell handlingsfrihet
för framtiden. Detta sker bäst genom energipolitiska satsningar på alternativa
energikällor och en i förhållande till regeringens program kraftigare satsning
på energihushållning.

De allmänna synpunkter på energipolitikens utformning som förs fram
i motionen 1975/76:681 överensstämmer till viss del med utskottets uppfattning.
Utskottet finnér dock att de åtgärder som föreslås inte är tillräckliga
för att lösa energiförsörjningen. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka
motionen 1975/76:681 i nu nämnt hänseende.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet
A 1 och med anledning av motionen 1975/76:681 yrkandet D
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande energipolitikens inriktning (utskottets hemställan under 1) av
herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”1975
års energipolitiska” och slutar på s. 29 med "konkreta förslag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet förordar i enlighet med vad som föreslås i motionen 1975/76:681
en i förhållande till regeringens energiprogram kraftigt ökad satsning på
energihushållning. Det är viktigt att alla möjligheter att spara energi tas
till vara. De hushållningsprogram som redovisas i motionen bör genomföras.
Utskottet vill särskilt understryka vad motionärerna anför om de oacceptabla
ekologiska konsekvenserna av fortsatt stegrad energiomvandling. Miljökraven
måste vara en restriktion förenergiomvandlingen. Den säkraste metoden
att begränsa fortsatt miljöförstöring är att begränsa energikonsumtionens
ökning. Statsmakterna bör således mer aktivt än hittills stimulera energihushållning
genom att utnyttja marknadsekonomins dynamik och initiativförmåga.
Med hjälp av olika styrmedel - ekonomiska stimulansåtgärder,
energibeskattning, taxor och bränsleklausuler - bör övergången till en
mer energisnål ekonomi främjas.

Människorna bör genom tillgång till bättre service, information och utbildning
få ökade möjligheter att själva medverka till en bättre hushållning.
Systemet måste utformas så att det är öppet för förändringar och demokratisk
påverkan. Effektiva insatser för hushållning med energi är nödvändiga för
att säkra en reell valfrihet för framtiden. Vidare krävs en hårdare satsning

4 Riksdagen 1975/76. 17sami. Nr42

NU 1975/76:42

på alternativa energikällor. En sådan ger liksom åtgärder för energihushållning
nya arbetstillfällen.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet D
och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet A 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om kommunal energiplanering
(utskottets hemställan under 2) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus,
herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Beträffande
motionärernas" och slutar med "detta avseende” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående framhållit vikten av att energipolitiken
utformas så, att energiförsörjningen på längre sikt i stort sett bygger på
de förnyelsebara energikällorna. I utredningens direktiv framhålls särskilt
att de kommunala energiplanerna bör utformas så, att de främjar anpassningen
av den lokala energiplaneringen till den övergripande energipolitiken.
Det är därför enligt utskottets mening motiverat att utredningens uppdrag
utvidgas i enlighet med yrkandet i motionen 1975/76:1772.

Med hänsyn till behovet att hushålla med energi är det angeläget att
underlätta för kommunerna att ta till vara och effektivt utnyttja energi.
Kommunernas möjligheter att handla beror dock i hög grad på hur kapitalförsörjningen
ordnas. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning
att utredningen bör få i uppdrag att ta upp finansieringsfrågorna.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1772 yrkandet 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivets
byggnader (utskottets hemställan under 3) av herrar Regnéll (m),
Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar
(m), fru Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Att
stödet" och slutar med "ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill allmänt understryka vikten av att olika besparingsåtgärder
effektivt uppmuntras. Det är väsentligt att stimulansprogrammet, i enlighet
med vad som anförs i motionen 1975/76:2118, byggs upp efter långsiktiga
principer. Motionärernas förslag om slopande av den nuvarande begränsningen
av stödet till att gälla endast företag med högst 200 anställda ter
sig från utskottets utgångspunkt välmotiverat. Det innebär att stödet får

NU 1975/76:42

väsentligt större räckvidd än hittills och sålunda blir mera verkningsfullt.
Utskottet anser således att de nuvarande bestämmelserna om stödet bör
ändras på angivet sätt.

Det är på goda grunder som det i propositionen föreslås att maximibeloppet
för bidrag skall höjas. Den förordade höjningen är emellertid enligt utskottets
mening för knappt tilltagen. Utskottet finnér det väl motiverat att beloppsgränsen,
såsom föreslås i motionen 1975/76:2118, sätts till 200 000 kr. per
projekt. Detta överensstämmer också med vad industriverket har föreslagit.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D5 moment 1 och motionen 1975/76:681
yrkandet A 8 och med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandena
B 2 och B 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. beträffande energisparande åtgärder inom näringslivet (utskottets hemställan
under 4) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motionen 1975/76:2118” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att understödja investeringar
som syftar till hushållning med energi. Industrins produktivitet och antalet
sysselsatta inom industrin kan härigenom öka utan att energianvändningen
ökar. Utskottet vill erinra om att näringslivet har visat stort intresse för
energibesparande investeringar. De låne- och bidragsmedel som anslagits
för dessa ändamål har visat sig vara otillräckliga. Utskottet tillstyrker därför
motionens förslag beträffande anslagshöjningen och medlens fördelning på
olika ändamål. De medel som är avsedda för långivning bör dock anvisas
i form av investeringsanslag.

dels att riksdagen under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15
punkten D 5 moment 2 och med bifall till motionen
1975/76:2118 yrkandet B 5 bemyndigar regeringen att under
budgetåret 1976/77 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband
med bidrag till framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar.
vilken inberäknat löpande beslut innebär
åtaganden om högst 25 000 000 kr. budgetåret 1977/78 och
högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

b) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15
punkten D 5 moment 3 och med bifall till motionen
1975/76:2118 yrkandena B 4 och B 6, det sistnämnda i ifrå -

NU 1975/76:42

gavarande del, till Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 202 000 000 kr.,

c) med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet B 6 i
ifrågavarande del till Län till energibesparande åtgärder inom
näringslivet förbudgetåret 1976/77 under statens utlåningsfonder
anvisar ett investeringsanslag av 330 000 000 kr.,

6. beträffande bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar (utskottets
hemställan under 5) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr
Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Något
nytt” och slutar med ”att förorda” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är väsentligt att ett utvecklingsarbete
i fråga om de alternativa energikällorna med försök och demonstrationer
snarast kommer till stånd. Ett särskilt reservationsanslag om
20 milj. kr. bör anvisas för detta ändamål.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 7 till Försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

7. beträffande ianspråktagande av medel ur investeringsfonder för konjunkturutjämning
(utskottets hemställan under 6) av herr Börjesson i Glömminge,
fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Vid
behandlingen” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Motionärernas förslag är välmotiverat. Utskottet anser att den föreslagna
ändringen i förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning
bör komma till stånd. Utskottet förutsätter att ett förslag härom
snarast föreläggs riksdagen.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet
A 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. beträffande finansiering av kraftvärmeverk (utskottets hemställan under
7) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske
(c), Sjönell (c). Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp)
som anser

NU 1975/76:42

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet
finnér” och slutar med "andra kraftanläggningar” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det är angeläget att den planerade takten
för utbyggnad av kraftvärmeanläggningar kan hållas. Effektivitets- och miljöskäl
talar för en utbyggnad av sådan energiproduktion. Som påpekas i
den motivering till förslagen i motionen 1975/76:2030 som ges i motionen
1975/76:1979 har flera tidigare planerade kraftvärmeprojekt uppskjutits på
grund av svårigheter att anskaffa nödvändigt kapital. Samma synpunkter
förs fram i motionen 1975/76:2118. Då det i huvudsak är kommunerna
som kommer att ansvara för kraftvärmeutbyggnaden bör dessa stödjas. Problem
med kapitalanskaffningen bör inte få hindra en önskvärd kraftvärmeutbyggnad.
Utskottet anser därför att förslag till förbättrade låneregler
för kraftvärmeanläggningar snarast bör läggas fram.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2030 och med
anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet A 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande energisparlag (utskottets hemställan under 8) av herr Wirtén
(fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Vid
sin” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
De åtgärder av skilda slag som regeringen har vidtagit efter 1975 års
energipolitiska beslut har visat sig inte vara tillräckliga för att åstadkomma
en nödvändig minskning av energiförbrukningen. Genom att stifta en energisparlag
av det slag som skisseras i motionen skulle riksdagen enligt utskottets
mening skapa ett effektivt nytt instrument för åstadkommande
av energibesparande åtgärder över hela linjen. Utskottet tillstyrker därför
motionsyrkandet om en utredning rörande en sådan lag.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet
A 1 hos regeringen begär förslag till en energisparlag i enlighet
med vad utskottet anfört,

10. beträffande utvidgning av energisparkommitténs uppgifter (utskottets hemställan
under 9) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Hovhammar
(m), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson
(c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet
avvisade” och slutar med ”alltså motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den principiella uppfattning om energisparkommittén som
kommer till uttryck i motionen 1975/76:681. Det är önskvärt att regeringen

NU 1975/76:42

snarast prövar frågan om en ny organisation för de betydelsefulla funktioner
som det här är frågan om.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet
A 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energisparande
syfte (utskottets hemställan under 11) av herr Börjesson i Glömminge, fru
Hambraeus, herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”mycket begränsade” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget i motionen 1975/76:2118 om ökat anslag för
energirådgivning väl motiverat. Det är angeläget att erfarenheter om olika
möjligheter att hushålla med energi kan spridas från företag och demonstrationsanläggningar
på ett snabbt och effektivt sätt. Utskottet anser därför
att anslaget bör höjas med 2 milj. kr.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten D 6 och med bifall till motionen 1975/76:2118
yrkandet B 8 till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energisparande
syfte för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

12. beträffande internationellt energisamarbete (utskottets hemställan under
12)av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby
och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”är motiverat” bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet det vara viktigt att Sverige deltar
i det internationella forsknings- och utvecklingssamarbetet. Tyngdpunkten
i den svenska insatsen bör ligga på sådan forskning som utvecklar de förnyelsebara
energikällorna. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening
göra den framställning till regeringen som föreslås i motionen 1975/76:2118.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet
A 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. beträffande forskning rörande energianvändning i industriella processer
m. m. (utskottets hemställan under 13) av herr Börjesson i Glömminge,

NU 1975/76:42

fm Hambraeus, herr Petersson i Ronneby och fm Oskarsson (alla c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den bedömning som redovisas i motionen
1975/76:2118 och räknar alltså med en medelsram av 18 milj. kr. för budgetåret
1976/77.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
(utskottets hemställan under 14) av herr Börjesson i Glömminge,
fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”och samfärdsel” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér förslaget i motionen 1975/76:2118 om en utvidgad medelsram
för det här aktuella programmet välbefogat och tillstyrker alltså
motionen i denna del.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande ytterligare studier rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel (utskottets hemställan under 15) av herrar Regnéll (m), Börjesson
i Glömminge (c), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Petersson
i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”De
forskningsprojekt” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att möjligheterna till bättre energihushållning
inom transportsektorn blir föremål för ytterligare studier, såsom
föreslås i motionen 1975/76:681. En utbyggd forskning på detta område
är motiverad inte minst av det skälet att en fortsatt ökad energiförbrukning
inom denna sektor för med sig att behovet av fossila bränslen ökar.

NU 1975/76:42

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet
A 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort (utskottets
hemställan under 16) av herrar Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus
(c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén
(fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Forsknings- och utvecklingsarbetet bör koncentreras på de områden där
energiförbrukningen är särskilt hög och där energibesparande åtgärder kan
påverka förbrukningen. Hit hör lokalkomfortområdet, som svarar för över
hälften av landets energianvändning. Utskottet vill understryka vikten av
att det utvecklas metoder och system för att utnyttja solens värmestrålning
vid lokaluppvärmning och uppvärmning av vatten. Utskottet tillstyrker därför
den i motionen 1975/76:681 föreslagna medelsramen.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E13 i ifrågavarande del och motionen

1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del samt med bifall

till motionen 1975/76:681 yrkandet C 2 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. be t rä flä n de forskning rörande återvinning av energi i va/w(utskottets hemställan
under 17) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet

tillstyrker” och slutar med ”till medelsram” bort ha följande lydelse:

Medelsramen för forskning rörande återvinning av energi i varor m. m.
bör enligt utskottets mening utökas i enlighet med förslaget i motionen
1975/76:2118.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt galler ftssionsenergi
(utskottets hemställan under 18) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus,
herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

NU 1975/76:42

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Den
medelsram” och slutar med ”detta delprogram” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar det förslag till medelsram för och inriktning av fissionsforskningen
som förs fram i motionen 1975/76:2118. Utskottet anser alltså
att medelsramen för detta delprogram bör sättas till 11,5 milj. kr. och att
beloppet enligt de riktlinjer som anges i motionen bör till största delen
disponeras för forskning rörande säkerhet och rörande hantering av radioaktivt
avfall. På dessa områden bör forskningen fortskrida planenligt.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller spillvärmeutnyttjande
(utskottets hemställan under 19) av herr Börjesson i Glömminge,
fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Såvitt
gäller” och slutar med ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér att medelsramen för forskning rörande spillvärmeutnyttjande
bör - såsom föreslås i motionen 1975/76:2118 - utvidgas till totalt
10 milj. kr. Det är vidare enligt utskottets mening väsentligt att forskningen
får den inriktning som motionärerna förespråkar. Riksdagen bör därför göra
den framställning till regeringen som motionärerna föreslår.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gäller organiska
bränslen som ersättning för olja (utskottets hemställan under 20) av herrar
Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), fru Hambraeus
(c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”föreslagna medelsramen” bort ha följande lydelse: Inom

ramen för det nu inledda forskningsprogrammet bör ytterligare insatser
göras för att utveckla olika energikällor som på sikt kan bidra till
energiförsörjningen. Landets torvmossar har ett stort energiinnehåll. Det

5 Riksdagen 1975/76.17sami Nr42

NU 1975/76:42

finns goda förutsättningar för att torven år 1985 kan ge ett inte oväsentligt
energitillskott. Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskning rörande
alternativa energikällor - torv, avfall, metanol, energi ur biosystem
- bör få ett ökat stöd. Utskottet föreslår att medelsramen för delprogrammet
organiska bränslen som ersättning för olja utvidgas med 1 milj. kr. till totalt
12,3 milj. kr.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del samt motionen
1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del och motionen
1975/76:681 yrkandet C 2 i ifrågavarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. beträffande utredning rörande utnyttjande av vissa organiska bränslen,
m. m. (utskottets hemställan under 21) av herrar Regnéll (m). Börjesson
i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m), fru
Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Insatser
på” och slutar med "inte motiverad” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att forskningsarbetet inriktas på
att det biologiska materialet från energiodlingarna, torv och avfallsprodukter
skall kunna utnyttjas genom en omvandling till bränslen såsom metanol
eller syntetisk bensin. Vidare bör forsknings- och utvecklingsarbetet om
möjligheten att använda inhemska bränslen i energiverk, motorer m. m.
intensifieras. Utskottet anser därför att förslag om ett forskningsprogram
med den i motionen angivna inriktningen bör föreläggas riksdagen. För
att utarbeta underlag och riktlinjer för ett sådant forskningsprogram bör
sakkunniga snarast tillkallas.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1813 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt galler nya bränslesystem
(utskottets hemställan under 22) av herr Börjesson i Glömminge,
fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Propositionen
tillstyrks” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om en utvidgning av medelsramen
för forskningen rörande nya bränslesystem.

NU 1975/76:42

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt galler fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (utskottets hemställan
under 23) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker det förslag som förs fram i motionen 1975/76:2118
beträffande medelsram och satsning på olika energiformer. Härigenom tillgodoses
också önskemålet i motionen 1975/76:681 om en ytterligare satsning
på forskning rörande vindenergi.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15
punkten E 13 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:681
yrkandet C 2 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen
1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975/76:1803,

24. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt galler fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (utskottets hemställan
under 23) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget i motionen 1975/76:681 om ytterligare satsning
på vindforskning väl motiverat. Utskottet tillstyrker alltså en utvidgning
av medelsramen med 2 milj. kr. Den i motionen 1975/76:2118 föreslagna
omfattningen och inriktningen av delprogrammet anser sig utskottet inte
ha skäl att tillstyrka.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15
punkten E 13 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2118
yrkandet B 9 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen
1975/76:681 yrkandet C 2 i ifrågavarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975/76:1803,

NU 1975/76:42

25. beträffande verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (utskottets
hemställan under 24) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus
(c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 36 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 37 med ”inte motiverad” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att kraftfullt understödja alla försök
att möjliggöra utnyttjande av alternativa energikällor. Den geotermiska energin
- jordvärmen - är en alternativ energikälla som synes erbjuda goda
möjligheter till utnyttjande inom landet. En första åtgärd för att bedöma
möjligheterna att utvinna geotermisk energi i Sverige är att bestämma temperaturen
i berggrunden och värmeledningsförmågan i bergmaterialet. Härför
krävs omfattande geologiska undersökningar. SGU som är central myndighet
för ärenden som rör landets geologiska beskaffenhet bör få i uppdrag
att utföra undersökningar och provborrningar för att fastställa möjligheterna
att utnyttja geotermisk energi inom landet.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1815 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande allmännaenergisystemstudier(utsk.otlels hemställan under 25)
av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby
och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att allmänna energisystemstudier
får tillräckliga medel. Dessa studier kommer att utgöra en del av underlaget
för kommande energi pol i tiska beslut. Nya forskargrupper bör via detta program
få stöd för okonventionella problemlösningar. Utskottet tillstyrker alltså
den i motionen 1975/76:2118 förordade utvidgningen av medelsramen.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

25. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga
15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till
motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande 'utarbetande av alternativa energibalanser och energiprogram
m. m. (utskottets hemställan under 26) av herr Börjesson i Glömminge (c),
fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr
Wirtén (fp) som anser

NU 1975/76:42

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "En
utgångspunkt” och slutar med ”inte påkallad” bort ha följande lydelse:
Det förslag till plan för allmänna energistudier (Ds I 1975:3) som energiprogramkommittén
lagt fram motsvarar till viss del de synpunkter på
behovet och inriktningen av denna typ av forskning som förs fram i motionen
1975/76:681. Kommitténs förslag innebär dock att studierna skall bedrivas
i nära anknytning till kanslihuset. Detta är enligt utskottets mening inte
acceptabelt. Med den uppläggning av studierna som kommittén föreslår
finns det risk för att systemstudierna inte får den varierande och fria uppläggning
som är önskvärd. Syftet med studierna bör vara att analysera effekterna
av olika planerade åtgärder inom energisektorn och belysa konsekvenserna
av olika handlingsalternativ. Studierna skall därmed ge underlag
för planering och för framtida energipolitiska beslut. Inför nästa riksdagsbeslut
om energipolitiken bör alternativa förslag och prognoser utarbetas.
Även sådana alternativ som bygger på att energitillskotten från kärnkraft
av skilda skäl blir mindre än planerat bör tas fram. Ökade möjligheter för
alternativa studier av energifrågor bör därför ges. Utskottet anser att riksdagen
har starka skäl att göra den framställning till regeringen som motionärerna
önskar.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet
A 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

28. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 29) av
herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby
och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om den framtida energipolitikens inriktning
som läggs fram i motionen 1975/76:2118. Energipolitiken bör utformas
på sådant sätt att investeringar som syftar till hushållning med energi onödiggör
utnyttjande av kärnkraft. Målet bör vara att i framtiden i huvudsak
endast de kontinuerliga energikällorna utnyttjas. De medel som regeringen
föreslår för utbyggnad av kärnkraft bör i stället utnyttjas för investeringar,
dels för hushållning med energi, dels för effektivare utnyttjande av de fossila
bränslena, dels för forskning och utveckling av alternativa förnyelsebara
energikällor.

Utskottet vill understryka vad som anförs i motionen om säkerhets- och
miljöproblemen. Kärnkraftsproduktionen skiljer sig från övrig energiproduktion
främst genom de okontrollerbara och långsiktiga riskerna. Problemen
kring tillvaratagande och förvaring av högaktivt avfall är inte lösta.

NU 1975/76:42

Krigsfall och sabotage skärper katastrofriskerna. En ytterligare spridning
av plutonium som kan utnyttjas för kärnvapen medför nya stora säkerhetsrisker.
Enligt utskottets mening bör därför inga ytterligare investeringar
i kärnkraftsutbyggnad göras med mindre än att en samfälld forskar- och
expertkår kan garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen
kan bemästras på ett betryggande sätt. Om säkerhets- och avfallsriskerna
inte kan bemästras måste de fem kärnkraftsaggregat som nu är i drift ersättas
med andra energikällor och med besparingsåtgärder. En beredskapsplan för
deras gradvisa avveckling måste nu göras upp, och den föreslagna omdispositionen
av pågående utbyggnadsprojekt måste genomföras. Utskottet lägger
fram förslag till en lag som i enlighet med förslaget i motionen
1975/76:2118 inskränker rätten att meddela och utnyttja tillstånd enligt
atomenergilagen (1956:306). Den av utskottet föreslagna lagen medger drift
av de fem kärnkraftsaggregat för vilka har lämnats medgivande att de får
laddas med bränsle. Genom utskottets förslag tillgodoses yrkandet i motionen
1975/76:1775.

För en utbyggnad av kärnkraftsprogrammet har bl. a. åberopats sysselsättningspolitiska
skäl. I likhet med motionärerna anser utskottet dessa skäl
ogrundade. Ett avbrytande av kärnkraftsprogrammet och en ökad satsning
på energihushållning skulle snarare öka än minska antalet arbetstillfällen
utan att någon brist på energi skulle uppstå. Inom de mest energikrävande
industribranscherna (stål, massa, cement) medför en modernisering att energin
tas till vara effektivare och att mindre energi behöver tillföras utifrån
för samma produktionsresultat.-Omställningen till energisnålare processer
ger nya arbetstillfällen och kommer att trygga arbetet för redan anställda,
därigenom att driftskostnaderna minskar och konkurrenskraften ökar. Hälften
av all energi som köps används för husuppvärmning. Bättre isolering
och uppvärmningsmetoder kommer både att skapa sysselsättning och frigöra
energi för användning inom andra områden, t. ex. energikrävande industribranscher.
Motionärernas förslag innebär att el-konsumtionen skulle kunna
öka med 3 96 per år mot 6 96 i regeringens förslag.

Om riksdagen tar ställning enligt utskottets förslag innebär detta att det
inte föreligger något behov av de medel som är beräknade för kärnkraftsutbyggnaden
inom vattenfallsverkets anslag.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandena A 2-5 samt
med anledning av motionen 1975/76:681 yrkandet B och motionen
1975/76:1775 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

b) med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet B 1 antar
följande

NU 1975/76:42

Förslag till

Lag om viss inskränkning i rätten att meddela och utnyttja tillstånd enligt
atomenergilagen (1956:306)

Härigenom föreskrives, att sådant tillstånd att uppfora eller driva atomreaktor
eller anläggning som avses i 2 § atomenergilagen (1956:306) icke
får lämnas samt att tillstånd som har lämnats får utnyttjas endast av den
som före lagens ikraftträdande har erhållit medgivande av statens kärnkraftinspektion
att ladda med bränsle.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

29. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 29)
av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om den framtida energipolitikens inriktning
som läggs fram i motionen 1975/76:681. Osäkerheten om kärnkraftens
för- och nackdelar är ännu betydande och har under senare år snarast ökat.
Utskottet vill peka på att erfarenheten av stora reaktoranläggningars drift
och säkerhet ännu är bristfällig och att experimentella erfarenheter i stor
skala av framför allt nödkylningssystemens effektivitet inte kan anses till
fyllest. De sociala förutsättningarna för att på lång sikt upprätthålla kvalitetskrav
och detaljkontroll i ett mycket omfattande kärnkraftssystem är
inte penetrerade. Det råder osäkerhet om vilken metod som skall väljas
för slutlig hantering av avfallet och om kärnkraftens ekonomi i ett längre
perspektiv. De politiska förutsättningarna för internationellt samarbete och
internationell kontroll av bränslecykeln är i dagens läge inte klarlagda.

Utskottet vill framhålla att ett visst mått av osäkerhet och risktagande
på det tekniska området givetvis är ofrånkomligt i industrisamhällen. De
problem som är förknippade med kärnkraften är emellertid av speciella dimensioner
och motiverar större återhållsamhet i fråga om utnyttjande av
detta energislag än enligt regeringens program.

Utskottet anser att energiprogrammet bör, som förordas i motionen
1975/76:681, omfatta en utbyggnad med elva kärnkraftsaggregat - dvs. ett
fullföljande av 1973 års kärnkraftsprogram. Regeringens förslag angående
avtal om ytterligare två kärnkraftsaggregat avslås. Med hänsyn till att kärnkraften
sedan flera år har tagits med i beräkningarna av framtida energitillgångar
är det omöjligt att utan att kompensera bortfallet av kärnkraft
drastiskt skära ned kärnkraftsprogrammet. Utskottet avstyrker därför förslagen
i motionerna 1975/76:2118 och 1975/76:1775.

Handlingsprogrammet bör, enligt utskottets mening, inriktas på fortsatt

NU 1975/76:42

teknisk forskning kring kärnkraftens säkerhet, intensiv bevakning av internationella
erfarenheter, kraftfulla besparingsinsatser i kombination med
satsning på andra bränslen, nya förbränningsprocesser samt rejäla insatser
mot den. miljöförstöring som oljan under alla omständigheter för med sig.

Om riksdagen tar ställning enligt utskottets förslag innebär detta att behovet
av medel för utbyggnad av de två senast beslutade kärnkraftsaggregaten
bortfaller. Utskottet föreslår därför att anslaget till vattenfallsverket
för kraftstationer m. m. minskas med de 66 milj. kr. som är beräknade
för ifrågavarande kärnkraftsaggregat. Härigenom skapas handlingsfrihet inför
1978 års riksdagsbeslut om den fortsatta energipolitiken.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet B samt med
avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandena A 2-5 och motionen
1975/76:1775 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

b)avslår motionen 1975/76:2118 yrkandet Bl,

30. beträffande utbyggnad av Forsmarks kraftstation (utskottets hemställan
under 30) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson
i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet, som i det föregående har uttalat sig för en nedskärning av
det nuvarande programmet för utbyggnad av kärnkraft, anser att riksdagen
bör avslå de förslag i propositionen 1975/76:101 som gäller Forsmarks kraftstation.
Utskottet tillstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:682 och
1975/76:2120 avslår propositionen 1975/76:101 bilaga 9 punkten
2,

31. beträffande anslag till kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under
31) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby
och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”1 det
föregående” och slutar med ”i riksgäldskontoret” bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller framställt yrkande om viss nedskärning
av programmet för kärnkraftsutbyggnad tillstyrker utskottet att
anslag till vattenfallsverket anvisas med det belopp som förordas i motionen
1975/76:2118. Den i propositionen föreslagna ökningen av verkets rörliga
kredit i riksgäldskontoret tillstyrker utskottet.

NU 1975/76:42

dels att utskottet under 31 bort hemställa
31. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
I. F: 1 moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera
en från 450 000000 kr. till 500000 000 kr. ökad rörlig kredit
i riksgäldskontoret,

b) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
I. F:1 moment 2 och motionen 1975/76:681 yrkandet C 1
samt med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet B 10 till
Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 under statens affärsverksfonder
anvisar ett investeringsanslag av 989 300000
kr.,

32. beträffande anslag till kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under
31) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”1 det
föregående” och slutar med "i riksgäldskontoret” bort ha följande lydelse:
Under förutsättning att riksdagen bifaller framställt yrkande om viss nedskärning
av programmet för kämkraftsutbyggnad tillstyrker utskottet att
anslag till vattenfallsverket anvisas med det belopp som förordas i motionen
1975/76:681.

dels att utskottet under 31 bort hemställa

31. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten

1. F:1 moment 1 medgeratt statens vattenfallsverk får disponera
en från 450 000 000 kr. till 500 000 000 kr. ökad rörlig kredit
i riksgäldskontoret,

b) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
I. F:1 moment 2, med bifall till motionen 1975/76:681
yrkandet C 1 och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 10 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77
under statens affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag
av 1 920 000 000 kr„

33. beträffande lån till projektering av Ranstadsverket (utskottets hemställan
under 34) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som i det föregående har avstyrkt en fortsatt utbyggnad av
kärnkraften, avstyrker även förslaget om statligt stöd till projektering av
en utbyggd anläggning i Ranstad för utvinning av naturligt uran.

NU 1975/76:42

dels att utskottet under 34 bort hemställa

34. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 12 avslår propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten V: 11,

34. beträffande ökad användning av kol som bränsle (utskottets hemställan
under 41) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson
i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Vid
sin” och slutar på s. 41 med ”alltså motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Starka

skäl - bl. a. behovet att sprida den svenska energiförsörjningen
till flera energiråvaror i syfte att öka försörjningstryggheten - talar enligt
utskottets mening för att den ofrånkomliga förbrukningen av fossila bränslen
i ökad utsträckning inriktas på kol. Utskottet tillstyrker att riksdagen enligt
förslaget i motionen begär åtgärder av regeringen i detta syfte.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet
A 6 hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att öka
användningen av kol som bränsle,

35. beträffande inventering av outnyttjad vattenkraft i mindre vattendrag m. m.
(utskottets hemställan under 44) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson
i Byske, Sjönell och fru Hambraeus (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Det
är” och slutar med ”åtgärder fattas” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening väsentligt att alla möjligheter att ta till
vara energitillgångarna från de många små tidigare utnyttjade forsarna och
fallen undersöks. Svenska kraftverksföreningen konstaterar att små nedslitna
vattenkraftverk lagts ned därför att det alltmer utbyggda distributionsnätet
har möjliggjort att kraft kunnat erhållas till konkurrerande pris. I detta pris
ingår emellertid elektricitet från de stora vattenkraftverken, vilkas anläggningskostnader
nu är avskrivna och som drar obetydliga underhållskostnader
och alltså levererar jämförelsevis mycket billig elektricitet. Nytillkommande
kraftkällor kan inte konkurrera med detta pris. Ström från kärnkraftverk
blir avsevärt dyrare. När man avgör ett litet vattenkraftverks ekonomiska
möjligheter bör man alltså enligt utskottets åsikt jämföra dess kostnader
med kostnaderna för alternativa nytillkommande kraftkällor. Utskottet förordar
därför med tillstyrkande av motionen 1975/76:649 en kompletterande
inventering av nu outnyttjad vattenkraft i mindre åar och bäckar, för att
det skall utrönas vilka kraftkällor som från långsiktig ekonomisk, försörjnings-
och miljösynpunkt skulle bli konkurrenskraftiga med alternativa nytillkommande
elenergikällor.

NU 1975/76:42

Regeringen medgav i januari 1976 bidrag med hälften av kostnaderna
för utvecklingsarbetet, innefattande prototyp- och demonstrationsanläggningar
för små vattenkraftverk till en beräknad kostnad av ca 5 milj. kr.
Utskottet finner därför att de yrkanden i motionen 1975/76:1766 som avser
statligt bidrag till prototyptillverkning av sju vattenkraftsaggregat samt utredning
av möjligheterna till anläggningsbidrag och förmånliga lånevillkor
för lokala vattentekniska arbeten i stort sett är tillgodosedda.

dels att utskottet under 44 bort hemställa
44. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975/76:649 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975/76:1766.

Särskilt yttrande

beträffande utbyggnad av urangruvan i Ranstad av herr Wirtén (fp):

I folkpartiets partimotion 1975/76:681 behandlas även frågan om eventuell
utbyggnad av urangruvan i Ranstad.

I motionen, som i denna del behandlats av civilutskottet i betänkandet
1975/76:16, anförs bl. a. att ställningstagandet till frågan måste föregås av
en mycket omfattande undersökning och prövning i syfte att konsekvenserna
av en utbyggnad och av en utebliven utbyggnad skall redovisas. I följdmotionen
1975/76:683 yrkas att projektet skall teknikvärderas. Riksdagen
har dock avslagit detta förslag. Det är nu ytterst angeläget att det fortsatta
utredningsarbetet bedrivs så att miljöaspekterna blir tillfredsställande belysta.
Frågan om eventuell utbyggnad av urangruvan bör avgöras tidigast i samband
med riksdagens ställningstagande 1978 till den fortsatta energipolitiken.
Förutsättningarna för och konsekvenserna av en eventuell brytning måste
dessförinnan noga kartläggas. Flandlingsfriheten måste bevaras. Anslag till
fortsatt projektering bör därför kunna utgå. Detta innebär inte att folkpartiet
skulle godta en utbyggnad av urangruvan i Ranstad.

NU 1975/76:42

Översikt över motionernas behandling

Bilaga

Motions- yrkande	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan punkt	Reservation nr
649	41	44	35
681: A 1	32	8	9
2	34	15	15
3	32	10
4	32	9	10
5	37	26	27
6	40	41	34
7	41	43
8	30	3	4
B	38	29	29
C 1	39	31	32
2	33-36	16, 20, 23, 27	16, 20, 24
D	28	1	2
682	39	30	30
1766:1	41	44
2	41	44
3	41	44
1772:2	29	2	3
3	39	32
1775	38	29
1780	41	42
1783	39	33
1803	36	23
1813	36	21	21
1815	36	24	25
2030	31	7	8
2118: A 1	28	1	1
2	38	29	28
3	38	29	28
4	38	29	28
5	38	29	28
6	31	6	7
7	31	7	8
8	34	27
9	33	12	12
B 1	38	29	28
2	30	3	4
3	30	3	4
4	30	4	5
5	31	4	5
6	31	4	5
7	31	5	6
8	33	11	11
9	33-37	13, 14, 16, 17,	13, 14, 16, 17,
		18, 19, 20, 22,	18, 19, 20, 22,
		23, 25, 27	23, 26
10	39	31	31
12	40	34	33
2120	39	30	30

NU 1975/76:42 69

Innehållsförteckning

Arendal 1

Propositionen 1975/76:100 bilaga 15

Hemställan 1

Allmän redogörelse 4

Propositionen 1975/76:101 4

Motionsyrkandena 4

Allmänna riktlinjer Jör energipolitiken

Synpunkter i motionerna 9

Tidigare riksdagsbehandling av frågan 10

Vissa energibesparandc åtgärder

Synpunkter i motionerna 12

Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet 14

Gällande bestämmelser 15

Uppgifter i anslutning till motionerna (energianvändning inom industrin;
energisparkommittén; kraftvärmeverk) 15

Energiforskning

Synpunkter i motionerna 18

Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet 20

Energiprogramkommittén 21

Eneigiproduktion

Synpunkter i motionerna 22

Tidigare behandling av motioner i ämnet 24

Uppgifter i anslutning till motionerna (små vattenkraftverk; hälsooch
miljöeffekter av energiutnyttjande) 25

Utskottet 27

Utskottets hemställan 42

Reservationer

1. Energipolitikens inriktning (c) 48

2. Energipolitikens inriktning (fp) 49

3. Tilläggsdirektiv till utredningen om kommunal energiplanering

4. Grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivets
byggnader (c, m, fp) 50

5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet (c) 51

6. Bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar (c) 52

7. Ianspråktagande av medel ur investeringsfonder för konjunkturutjämning
(c) 52

8. Finansiering av kraftvärmeverk (c, m, fp) 52

9. Energisparlag (fp) 53

NU 1975/76:42 70

10. Utvidgning av energisparkommitténs uppgifter (c, m, fp)... 53

11. Anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande

syfte (c) 54

12. Internationellt energisamarbete (c) 54

13. Forskning rörande energianvändning i industriella processer

m. m. (c) 54

14. Forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
(c) 55

15. Ytterligare studier rörande energianvändning för transporter

och samfärdsel (c, m, fp) 55

16. Forskning rörande energianvändning för lokalkomfort (c, fp) 56

17. Forskning rörande återvinning av energi i varor (c) 56

18. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller fissionsenergi

19. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller spillvärmeutnyttjande
(c) 57

20. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller organiska

bränslen som ersättning för olja (c, fp) 57

21. Utredning rörande utnyttjande av vissa organiska bränslen,

m. m. (c, m, fp) 58

22. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller nya bränslesystem
(c) 58

23. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller fusionsenergi,

geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (c)... 59

24. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller fusionsenergi,

geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (fp).. 59

25. Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (c, fp) 60

26. Allmänna energisystemstudier (c) ■ 60

27. Utarbetande av alternativa energibalanser och energiprogram

m. m. (c, fp) 60

28. Utnyttjande av kärnkraft (c) 61

29. Utnyttjande av kärnkraft (fp) 63

30. Utbyggnad av Forsmarks kraftstation (c, fp) 64

31. Anslag till kraftstationer m. m. (c) 64

32. Anslag till kraftstationer m. m. (fp) 65

33. Lån till projektering av Ranstadsverket (c) 65

34. Ökad användning av kol som bränsle (c, fp) 66

35. Inventering av outnyttjad vattenkraft i mindre vattendrag (c) 66

Särskilt yttrande

Utbyggnad av urangruvan i Ranstad (fp) ....; 67