Med anledning av propositionen 1979/80:74 om upplåtelsevillkor m. m. för kronotorp och propositionen 1979/80:100 i vad avser kostnader för kronotorp jämte motioner (Betänkande 1979/80:NU64 Näringsutskottet)

NU 1979/80:64

Näringsutskottets betänkande
1979/80:64

med anledning av propositionen 1979/80:74 om upplåtelsevillkor
m. m. för kronotorp och propositionen 1979/80:100 i vad avser
kostnader för kronotorp jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1979/80:74 (industridepartementet), vari förslås att
riksdagen godkänner att nu gällande upplåtelsevillkor för kronotorp m. m.
ändras i överensstämmelse med vad föredragande statsrådet har förordat.

dels propositionen 1979/80:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkten
G 2 (s. 320 f.), vari föreslås att riksdagen till Kostnader för kronotorp för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4 300 000 kr..

dels en motion som har väckts med anledning av propositionen 1979/
80:74,

dels en motion om friköp av kronotorp vilken har väckts under allmänna
motionstiden år 1979.

Motionerna redovisas i det följande (s. 2).

Propositionen 1979/80:74

De ändringar av gällande avtalsvillkor för kronotorp m. m. som föreslås
innebär ekonomiskt gynnsammare avträdesvillkor för innehavare av kronotorp.

Vidare innebär förslaget att kronotorpare skall erhålla vidgade mö jligheter
att förvärva kronotorp. Sålunda skall kronotorpare få rätt att förvärva del
av kronotorp för bostadsändamål om hinder inte möter från fastighetsbildningssynpunkt.
Kronotorpare skall även få rätt att förvärva hela kronotorp
när tillstånd enligt jordförvärvslagen kan erhållas.

Propositionen 1979/80:100

Anslaget kostnader för kronotorp avses för bidrag bl. a. till investeringar i
byggnader och andra fasta anläggningar på bestående kronolägenheter och
till flyttningsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av kronolägenheter.
Sådana kostnader har hittills belastat ett anslag under tionde huvudtiteln
(jordbruksdepartementet). Medelsberäkningen är grundad på förutsättning -

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 64

NU 1979/80:64

en att riksdagen beslutar i enlighet med vad som föreslagits i propositionen
1979/80:74.

Motionerna

Yrkanden

Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:74 är
1979/80:1909 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar
att i motionen nämnda principer bör gälla i förhandlingarna mellan staten
och kronotorparna.

Den motion från allmänna motionstiden år 1979 som behandlas här är

1978/79:2024 av Per Petersson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ändrade bestämmelser vid friköp av
kronotorp med beaktande av vad som anförts i motionen.

Motivering

Texten i motionen 1978/79:2024 svarar i stora delar mot det särskilda
yttrande som har avgetts av representanterna för Sveriges kronotorpare- och
kolonistförbund i den arbetsgrupp vars förslag ligger till grund för
propositionen 1979/80:74 (se prop. s 49 f.). Huvudregeln bör enligt
motionärerna vara att kronotorpsinnehavaren skall ha rätt att friköpa hela
den arrenderade arealen. Det bör. säger de. finnas synnerligen starka skäl
om avsteg skall göras från denna regel. Skäl för vissa begränsningar kan
finnas i samband med den allmänna jordbrukspolitiken, dvs. samhällets
intresse av effektivaste möjliga användning av skogs- och åkermark.

I motionen 1979/80:1909 anförs att vänsterpartiet kommunisterna ställer
sig positivt till propositionens tendens. Motionärerna menar emellertid att de
föreslagna arrangemangen ter sig omständliga och byråkratiska. De hävdar
att följande principer borde fastslås i fråga om statens jordarrendespolitik.
För det första bör rätten till friköp vara ovillkorlig vad gäller såväl byggnader
som mark. Det finns knappast skäl att pröva friköp ur fastighetsbildningssynpunkt.
För det andra bör priserna vid friköp inte fastställas utifrån
kommersiella villkor. De bör bygga på fasta principer, som kan tillämpas
automatiskt. Utgångspunkten skall icke vara "hittillsvarande höga prisnivå
som gällt vid genomförda förvärv".

Utskottet

Beteckningen kronotorp används som en sammanfattande benämning på
lägenheter under domänverkets förvaltning som enligt olika regler har
upplåtits för uppodling och bebyggande. Upplåtelser av detta slag har
förekommit från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet. Huvudsyftet har

NU 1979/80:64

varit att främja uppkomsten av mindre jordbruk och egna hem. Senare motiv
var att underlätta kronoparkernas vård och att säkra det statliga skogsbrukets
behov av arbetskraft.

För de fall då kronotorp av innehavaren avträds till domänverket finns
riktlinjer för beräkning av avträdesersättning. Dessa riktlinjer har godkänts
av riksdagen. Kronotorparnas organisation. Sveriges kronotorpare- och
kolonistförbund (SKKF). har länge krävt en revision av ersättningsreglerna.

Sedan gammalt har hos många kronotorpare funnits önskemål att få
förvärva de av staten upplåtna lägenheterna - helt eller delvis - med
äganderätt. De framställningar som har ingivits har oftast avsett förvärv av en
del av kronotorpet för bostadsändamål. Framställningar av denna innebörd
har i en del fall avslagits, vanligen därför att förvärvet bedömts medföra
olägenheter vid förvaltningen av kronoparken. Över framställningar om
förvärv av hela kronotorp för jordbruksändamål har lantbruksnämnderna
och fastighetsbildningsmyndigheterna fått yttra sig. I ett flertal fall. då dessa
instanser avstyrkt förvärv, har domänverket avslagit framställningarna.
Regeringen har prövat en del av dessa ärenden och därvid inte ändrat verkets
beslut.

Våren 1977 behandlade näringsutskottet motioner som gällde höjda
avträdesersättningar och rätt till friköp av kronotorp (NU 1976/77:48 s. 35
f.). Utskottet kunde då notera att regeringen i slutet av år 1976 hade givit
domänverket i uppdrag att efter samråd med SKKF komma in med förslag i
båda dessa avseenden. En arbetsgrupp, där SKKF var representerat, hade
tillsatts. Utskottet underströk att det var väsentligt att frågan om friköp av
kronotorp fick en positiv lösning.

Arbetsgruppen har redovisat sin utredning i en rapport år 1979. På vissa
punkter har SKKF:s representanter reserverat sig. Domänverket har i
skrivelse till regeringen i stort anslutit sig till vad arbetsgruppen har
förordat.

Regeringens förslag överensstämmer till väsentlig del med domänverkets.
Det innebär bl. a. följande. Nya, för kronotorparna gynnsammare regler för
avträdesersättning införs. Dessa får retroaktiv verkan från den 14 mars 1977.
Kronotorpare får vidare i princip en generell rätt att för bostadsändamål
förvärva torpets byggnader och tomt. Beträffande förvärv av kronotorp för
jordbruksändamål anförs att nuvarande innehavare av kronotorp om de så
önskar bör ges möjlighet att förvärva sina torp. Förvärvets lämplighet frän
jordbrukspolitisk och regionalpolitisk synpunkt skall dä enligt jordförvärvslagen
(1979:230) prövas av lantbruksnämnderna. Förvärv av kronotorp som
inte redan utgör särskild fastighet förutsätter, konstateras det. för sin
giltighet i vanlig ordning även prövning enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Domänverket säger i sin skrivelse till regeringen att fastighetsbildning vid
friköp av mark utöver tomt för byggnader bör kunna medges enligt

NU 1979/80:64

undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § fastighetsbildningslagen. Enligt denna
bestämmelse får fastighetsbildning, om den är till övervägande nytta från
allmän synpunkt, äga rum även om den strider mot vad som i lagen
föreskrivits till skydd för jordbruksnäringen eller skogsbruket. Utskottet
finner det inte uppenbart att verket har grund för sin tolkning av den angivna
paragrafen. Om så är fallet kvarstår likväl allmänna lämplighets- och
planvillkor, från vilka motsvarande undantagsbestämmelse, 3 kap. 9 §,
knappast torde ge möjlighet till befrielse.

När det gäller avträdesersättning har SKKF:s representanter i arbetsgruppen
liksom organisationen i sitt remissyttrande krävt en längre gående
retroaktivitet än vad regeringen förordar. På den punkten föreligger inget
motionsyrkande. Utskottet instämmer i industriministerns resonemang i
propositionen och tillstyrker således att riksdagen godkänner att nu gällande
villkor för avträdesersättning ändras enligt regeringens förslag.

1 fråga om förvärv av kronotorp har från SKKFrs sida på samma sätt
begärts att en kronotorpare i princip skall ha rätt att friköpa hela den
arrenderade arealen. Undantag skulle få förekomma bara om synnerligen
starka skäl föreligger. Domänverkets skrivelse till regeringen innehåller
uttalandet att någon generell rätt att friköpa hela torpet inte bör införas men
att verket i princip är berett att medge friköp av jord som brukas av torparen.
Därvid förutsätter verket att lantbruksnämnderna bevakar möjligheterna att
till verket återföra friköpt jord när brukningen upphör.

De båda motioner som finns att behandla i detta sammanhang ger stöd åt
kronotorparnas önskemål. Motionen 1978/79:2024 ansluter sig nära till det
särskilda yttrande som SKKF:s representanter har fogat till arbetsgruppens
rapport. Huvudregeln bör vara, sägs alltså i denna, att kronotorpsinnehavaren
skall ha rätt att friköpa hela den arrenderade arealen. Enligt motionen
1979/80:1909 bör som en princip fastslås att rätten till friköp bör vara
ovillkorlig vad gäller såväl byggnader som mark och att det knappast finns
skäl att pröva friköp från fastighetsbildningssynpunkt.

Utskottet anser att starka skäl talar för att kronotorparna nu bör få en
obetingad rätt att - på skäliga ekonomiska villkor - förvärva de torp som de
innehar. Enligt utskottets mening finns det, mot bakgrund av kronotorpsinstitutionens
historia och de villkor som hittills gällt för kronotorparna och
med hänsyn till det begränsade antalet återstående kronotorp, inte anledning
för staten att i samband med friköpen hårt hävda de principer av bl. a.
jordbrukspolitisk natur som kommer till uttryck i fastighetsbildningslagen
och jordförvärvslagen. Som utskottet i det föregående har nämnt ger
fastighetsbildningslagen inte med säkerhet utrymme för den generösa
behandling från fastighetsbildningsmyndigheternas sida som domänverket
har förordat när det gäller friköpsärenden. Fastighetsbildningslagens motivering
kan inte kompletteras genom fristående uttalanden i efterhand (jfr
JuU 1976/77:15 s.6). Utskottet föreslår därför att riksdagen i lag anger att vid
friköp av kronotorp fastighetsbildning får äga rum utan hinder av vad som

NU 1979/80:64

anges i 3 kap. fastighetsbildningslagen. De villkor som sålunda åsyftas är,
som framgår av det föregående, av två slag, nämligen dels allmänna
lämplighets- och planvillkor, dels särskilda villkor till skydd för jordbruksnäringen
och skogsbruket. Den av utskottet föreslagna bestämmelsen
ansluter nära till den av domänverket åberopade undantagsbestämmelsen i 3
kap. 10 §.

Utskottet anser likaså att friköp av kronotorp bör få genomföras utan att
kronotorparen behöver ha förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen. Domänverket
har förutsatt att lantbruksnämnderna kommer att inta en generös
hållning till frågan om friköp av torp med jord under brukning. Även i detta
fall gäller emellertid att ett fristående uttalande av riksdagen inte blir
förpliktande. Utskottet föreslår alltså en lagbestämmelse av nyss angiven
innebörd.

De undantagsbestämmelser med avseende på fastighetsbildningslagen och
jordförvärvslagen som utskottet har angivit gäller en mycket begränsad
kategori av fall som har övergångskaraktär. Det bör därför enligt utskottets
mening inte ifrågakomma att infoga undantagsbestämmelserna i de båda
nämnda lagarna. I stället föreslår utskottet att dessa bestämmelser placeras i
en särskild lag om undantag från fastighetsbildningslagen och jordförvärvslagen
vid friköp av kronotorp.

Beträffande den inledande bestämmelsen i sitt förslag till sådan lag får
utskottet anföra följande. Begreppet friköp av kronotorp innefattar enligt
angiven definition även det mera detaljreglerade förfarandet inlösen av
kronotorp, varom tidigare stadgats i vissa författningar (se prop. 1979/80:74
s. 42). Enligt uppräkningen av upplåtelseformer blir lagen tillämplig på just
de lägenheter under domänverkets förvaltning som omfattas av regeringens
förslag i propositionen 1979/80:74. Bland dessa ingår icke de fjällägenheter
som förvaltas av domänverket.

Det är uppenbart att undantaget från krav på förvärvstillstånd gäller
endast vid själva friköpet, inte vid senare överlåtelse av samma fastighet.

Som värderingsnorm vid förvärv av kronotorp bör enligt propositionen (s.
11) fortsättningsvis gälla att köpeskillingen fastställs efter förhandling med
kronotorparen i varje enskilt fall, att därvid den hittillsvarande prisnivån vid
genomförda förvärv utgör en utgångspunkt och att domänverket - på samma
sätt som vid sin markförsäljning i övrigt - erbjuder kredit för en del av
köpeskillingen. Vad här sagts tycks vara godtaget också från kronotorparnas
sida. I motionen 1979/80:1909 anförs att priserna vid friköp ej bör fastställas
utifrån kommersiella villkor, att de bör byggas på fasta principer som kan
tillämpas automatiskt och att utgångspunkten inte skall vara "hittillsvarande
höga prisnivå som gällt vid genomförda förvärv”.

Enligt utskottets mening svarar regeringens förslag på denna punkt så
långt det är möjligt mot kravet på fasta principer. Automatiskt verkande
regler torde det med hänsyn till de från fall till fall starkt växlande
förhållandena vara svårt eller omöjligt att uppställa. Kronotorparens utgifter

NU 1979/80:64

för förvärvet kan komma att kraftigt reduceras - eventuellt bortfalla - till
följd av att avträdesersättning utbetalas även till kronotorpare som förvärvar
sitt torp. Slutsatsen av vad här sagts blir att det senast angivna kravet i
motionen 1979/80:1909 inte ger anledning till någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I propositionen berörs också frågan om skogskomplettering vid friköp av
kronotorp. Därvid uttalas att domänverket bör medverka till att vid förvärv
av kronotorp för jordbruksändamål komplettering kan ske med skogsmark i
den omfattning lantbruksnämnd finner lämplig och kronotorparen har
möjlighet härtill. Utskottet förutsätter att detta skall gälla trots att det enligt
utskottets förslag inte erfordras att lantbruksnämnden lämnar tillstånd till
förvärvet.

Utskottet föreslår sålunda när det gäller friköp av kronotorp de riktlinjer
som här har angivits och som bl. a. tar sig uttryck i det framlagda lagförslaget.
Motionen 1978/79:2024 har delvis blivit tillgodosedd redan genom framläggandet
av propositionen och blir det i övrigt enligt utskottets förslag. Även
motionen 1979/80:1909 tillgodoses i allt väsentligt.

Regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kostnader för
kronotorp (se s. 1) tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av propositionen 1979/80:74 samt motionerna

1978/79:2024 och 1979/80:1909

a) godkänner att gällande upplåtelsevillkor för kronotorp
m. m. ändras i överensstämmelse med vad utskottet har
angivit,

b) antar följande

Förslag till

Lag om undantag från fastighetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen
(1979:230) vid friköp av kronotorp

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Med friköp av kronotorp avses i denna lag att innehavare av sådan
lägenhet under domänverkets förvaltning som har upplåtits såsom skogstorp,
odlingslägenhet, kolonat, kronotorp eller kronolägenhet förvärvar lägenheten
eller del därav med äganderätt.

2 § Vid friköp av kronotorp får fastighetsbildning äga rum utan hinder av
villkor som anges i 3 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988).

3 § Vid friköp av kronotorp behövs inte förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen
(1979:230).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

NU 1979/80:64

2. med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten G 2
till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 4 300 000
kr.

Stockholm den 3 juni 1980

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg(s), Margaretha af
Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson
(s). Carl Tham (fp). Rune Jonsson (s). Sivert Andersson (s) och Per
Westerberg (m).