med anledning av propositionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner (Betänkande 1978/79:FöU22 Försvarsutskottet)

FöU 1978/79:22

Försvarsutskottets betänkande
1978/79:22

med anledning av propositionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor
m. m. rörande försvaret jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
statsrådet Carl Tham - har förelagt riksdagen i propositionen 1978/79:96
(försvarsdepartementet). Med anledning av propositionen har väckts motionerna
1978/79:2212, 2213 och 2214.1 anslutning till propositionen behandlar
utskottet också motionerna 1978/79:1782 och 1789 som har väckts under den
allmänna motionstiden.

Under beredningen av ärendet har inför utskottet lämnats information och
synpunkter av bl. a. företrädare för berörda centrala myndigheter och av en
delegation från Västerås.

Propositionen

I propositionen har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna de förslag till ändring i marinens och flygvapnets fredsorganisation
som föredragande statsrådet har förordat,

2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i
övrigt som behövs för att genomföra vad föredragande statsrådet har
förordat.

Bakgrund

1974 års försvarsutredning anförde i betänkandet (SOU 1977:1) Totalförsvaret
1977-82 att det var nödvändigt att minska kostnader och personalbehov
för fredsorganisationen så långt som det över huvud taget var möjligt.
Reduceringar borde genomföras inom armén och marinen motsvarande tre
till fyra regementsadministrationer samt vissa förvaltningsenheter. Även
inom flygvapnet borde enligt utredningen ytterligare förband avvecklas.
Föredragande statsrådet anslöt sig till utredningens bedömning (prop.
1976/77:74 bil. 1 s. 135). Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311)
godkände vad han hade angett.

Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) fick genom tilläggsdirektiv i
uppdrag att bl. a. utarbeta förslag till den minskning av försvarsmaktens
fredsorganisation som regering och riksdag hade bedömt nödvändig. Utredningen
redovisade resultatet av utredningsarbetet såvitt gällde i första hand
armén i slutbetänkandet del 2 (Ds Fö 1977:3). Detta låg till grund för de
ändringar av arméns fredsorganisation som regeringen föreslog i propositionen
1977/78:65 och som riksdagen godkände våren 1978 (FöU 1977/78:11,

1 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 22

FöU 1978/79:22

rskr 1977/78:173). I del 3 av slutbetänkandet (Ds Fö 1978:3) har utredningen
lämnat förslag till nedskärningar i fredsorganisationen inom marinen och
flygvapnet. I betänkandet förordas vissa ändringar av den marina organisationen
i Karlskrona och Göteborg. Beträffande flygvapnet föreslås bl. a. att
Västmanlands flygflottilj (F 1) skall läggas ned. Det förslag som regeringen
lägger fram i propositionen 1978/79:96 har utarbetats med nyssnämnda
betänkande som underlag. Utredningens överväganden och inkomna
remissvar med anledning av utredningsförslaget sammanfattas i bilagorna 2
resp. 3 till propositionen.

Beträffande nuvarande organisation vid de organisationsenheter som
berörs av utredningens förslag hänvisar utskottet till bilaga 1 i propositionen.

Föredragande statsrådet

Efter en inledande redogörelse för huvuddragen i FFU:s förslag och
remissinstansernas synpunkter på detta behandlar föredragande statsrådet
den ekonomiska utvecklingen efter 1977 års försvarsbeslut. Denna ställer,
framhåller han, större krav på besparingar än vad som har angetts tidigare.
Han uppger att chefen för marinen mot den bakgrunden utreder förutsättningarna
för en ökad samordning inom marinen. Han erinrar vidare om att
1978 års försvarskommitté har fått i uppdrag att lämna förslag till bl. a.
ändringar i fredsorganisationen. I avvaktan på att ytterligare beslutsunderlag
blir tillgängligt behandlar han i propositionen endast de förslag till ändringar i
fredsorganisationen som FFU har fört fram. De ställningstaganden han nu
gör har som bakgrund att det inte kan uteslutas att ytterligare ändringar i
fredsorganisationen inom hela försvaret ganska snart kan tvingas fram av den
ekonomiska utvecklingen.

Föredragande statsrådet föreslår följande organisationsändringar i Karlskrona,
Göteborg och Västerås.

Karlskrona

Karlskrona örlogsskolors (KÖS) förvaltningsenheter förs över till Sydkustens
örlogsbas(ÖrlBS). Intendenturförvaltningen och förrådsavdelningen vid
ÖrlB S slås samman. Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) slås ihop med
Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) till
en myndighet, varvid verkstadsenheten vid BK/Fo 15 organiseras som en
sektion ingående i materielenheten. De anläggningar i Gräsvik som tillhör
KA 2 avvecklas och huvuddelen av utbildningsverksamheten vid KA 2
förläggs till Rosenholm och Kungsholms fort.

FöU 1978/79:22

Göteborg

Västkustens örlogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs kustartilleriförsvar med
Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) samt Älvsborgs kustartilleriregemente
(KA 4) slås ihop till en myndighet i fred. Härvid dimensioneras
den förbandsbundna verkstaden vid ÖrlB V med utgångspunkt i att
generalöversyner och andra större arbeten på fartyg flyttas till Östersjön. Den
sammanslagna myndighetens stabs- och förvaltningsorganisation jämte
KA 4 m. m. lokaliseras till Käringberget och delar av dess förvaltningsorganisation
till Nya Varvet. Baskompaniet Gullmarn, helikopterdetachementet
och västra värnpliktskontoret (VKV) behåller nuvarande lokalisering.

Västerås

Västmanlands flygflottilj (F 1) läggs ned.

Beträffande de besparingar som väntas följa när åtgärderna har genomförts
hänvisar statsrådet till FFU:s beräkningar. Dessa framgår av följande
sammanställning. Därav kan också utläsas vilka investeringar och andra
engångskostnader som FFU anser nödvändiga för att organisationsändringarna
skall kunna genomföras.

Besparingar Engångskostnader

Kr./budgetår Personal

Karlskrona	10 milj.	140	50 milj.	(investeringar i byggna-der)
Göteborg	13 milj.')	195»	10 milj.	(investeringar i byggna-der)
Västerås	28 milj.	250	15 milj.	(vissa personalkostnader i samband med nedlägg-ningen av F 1)
Summa	51 milj.	585	75 milj.

1) Härtill kommer de besparingar som kan bedömas uppstå genom förslaget om
minskning av ÖrlB V:s verkstadsavdelning i Göteborg.

I propositionen erinras om att medel för genomförandel av förslagen behövs
i en nära framtid medan besparingarna görs betydligt senare. Detta bör
emellertid, framhålls det, inte hindra att man genomför de föreslagna
åtgärderna, som syftar till att behålla den långsiktiga balansen mellan fredsoch
krigsorganisationen.

De föreslagna organisationsförändringarna bör enligt statsrådet genomföras
skyndsamt bl. a. för att så snart som möjligt möjliggöra de åsyftade
besparingarna. Han förutsätter att de problem som kan uppstå för personalen
begränsas så långt som det är möjligt. Han utgår vidare från att organisa -

FöU 1978/79:22

tionsförändringarna i Karlskrona och Göteborg genomfors i nära samverkan
mellan militära myndigheter, statens personal nämnd, försvarets personalnämnd
och berörda personalorganisationer.

När det gäller Västerås anser han att läget är annorlunda än i Göteborg och
Karlskrona därför att en militär anläggning skall överges och att viss personal
förutsätts flytta från orten. Mot denna bakgrund finns det enligt hans mening
skäl att i särskild ordning överväga hur de tillgångar som lämnas skall kunna
nyttiggöras på annat sätt. Enligt vad han har inhämtat kommer chefen för
arbetsmarknadsdepartementet att föreslå regeringen att en särskild arbetsgrupp
tillkallas för att bevaka sysselsättningsutvecklingen på orten och följa
den samlade planeringen av avvecklingen. I arbetsgruppen kommer att ingå
företrädare för kommunen samt för berörda myndigheter och personalorganisationer.
Han anser att liksom i Göteborg och Karlskrona bör ansvaret för
avvecklingen och genomförandet av organisationsförändringarna ligga hos
de militära myndigheterna i nära samverkan med andra myndigheter och
med personalorganisationer.

Indragningen av F 1 föreslås ske den 1 juli 1983. Tidsplanen för övriga
organisationsförändringar bör enligt föredragande statsrådet bestämmas av
regeringen.

Motionerna

1978/79:1782 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
Västmanlands flygflottilj (F 1) ej må nedläggas.

1978/79:1789av Gunnar Oskarson m. fl. (m,c,fp)vari yrkasatt riksdagen i
skrivelse till regeringen hemställer att de i motionen framförda synpunkterna
angående västkustens försvar beaktas vid resursfördelningar i den fortsatta
försvarsplaneringen.

1978/79:2212 av Olle Göransson m. fl. (s, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen bifaller regeringens förslag om nedläggning av en flygflottilj,

2. att riksdagen beslutar att F 1 i Västerås bibehålies inom flygvapnets
fredsorganisation,

3. att riksdagen - för den händelse att yrkandet under 2. ovan ej bifalles -uttalar att Västeråsregionen genom regionalpolitiska insatser helt skall
kompenseras för de förluster på arbetsmarknaden som en nedläggning av F 1
leder till,

4. att riksdagen förordar tillsättandet av en särskild arbetsgrupp med
uppgift att följa utvecklingen och föreslå de åtgärder som bedöms erforderliga,

1978/79:2213 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas

FöU 1978/79:22

1. att riksdagen hos regeringen begära» frågan om ledningsorganisationen
i Göteborg prövas ytterligare med hänsyn dels till kravet på största möjliga
besparingar, dels till kravet att ledningsorganisationen får sådan utformning
att våra samlade försvarsansträngningar på västkusten kan samordnas på ett
effektivt sätt,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att organisationen för fartygsunderhåll
prövas i en utredning som tar hänsyn såväl till organisationens
effektivitet som till värnpliktssociala, arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska
synpunkter,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att nu i princip besluta flytta
Västra militärområdets fartygsunderhåll från västkusten.

1978/79:2214 av Gunnar Oskarson (m) och Inger Lindquist (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar

1. att med ändring av propositionen 1978/79:96 det marina försvaret på
västkusten organiseras på två myndigheter (chef med stab) ÖrlB V och
GbK/Fo 32 med KA 4,

2. att i skrivelse till regeringen understryka vikten av att den förbandsbundna
verkstaden vid ÖrlB V dimensioneras så att det marina fartygsunderhållet
på västkusten säkerställs under beredskaps- och krigstillstånd.

Utskottet

Riksdagen har under senare år beslutat om genomgripande ändringar av
försvarsmaktens fredsorganisation. Senast fattade den under våren 1978
beslut om vissa ändringar i organisationen av arméns fredsförband (prop.
1977/78:65, FöU 1977/78:11, rskr 1977/78:173). Dessa liksom tidigare
beslutade ändringar av fredsorganisationen på lokal och högre regional nivå
grundades på betänkanden av FFU. Även den nu behandlade propositionen
vilar - såsom framgår av redogörelsen i det föregående - på förslag som denna
utredning har lagt fram.

Under föregående riksmöte godkände riksdagen också vissa riktlinjer för
organisationen av försvarsmaktens centrala ledning (prop. 1977/78:63, FöU
1977/78:9, rskr 1977/78:174). Regeringens förslag i frågan hade som grund
det utredningsarbete som utförts av 1974 års försvarsledningsutredning(FLU
74). FLU har nyligen lagt fram ett betänkande rörande organisationen av den
högre regionala ledningen (SOU 1978:77). Betänkandet remissbehandlas
f. n.

Bakom dessa beslutade eller tilltänka organisationsändringar ligger bl. a. en
strävan att minska personalen och därmed personalkostnadernas alltmer
växande andel av de totala utgifterna för det militära försvaret. De
övergripande personalminskningsmål som satts upp har i olika sammanhang
behandlats av försvarsutskottet, senast i betänkandet 1977/78:19. Utskottet
redogjorde därvid för de personalminskningar som hade uppnåtts och de mål

FöU 1978/79:22

för personalminskningen inom försvarsmakten som då fanns angivna (s. 16
och bil. 4). Bl. a. uppgavs att överbefälhavaren planerade för en nettominskning
med 2 700 anställda under programplaneperioden 1978/79-1982/83. I
propositionen 1977/78:100 bilaga 7 biträdde föredragande statsrådet överbefälhavarens
planering men erinrade om att för omorganisationen av försvarsmaktens
centrala ledning angivits minskningar som var större än man dittills
hade planerat för. Utskottet hade inte någon erinran mot vad statsrådet hade
anfört (FöU 1977/78:19 s. 17). Riksdagen följde utskottet (rskr 1977/
78:240).

I årets budgetproposition (bil. 7 s. 71) anges att överbefälhavaren i
programplanen för 1979/80-1983/84 redovisaren planerad nettominskning
med 3 600 anställda under perioden mars 1978 till juni 1984. Han påpekar
därvid att det saknas organisatoriskt underlag för en betydande del av
minskningen under periodens senare del och bedömer att personalen under
1980-talet kan behöva minskas i en lägre takt än f. n. I den nu aktuella
propositionen anser föredragande statsrådet det inte vara uteslutet att
ytterligare ändringar av fredsorganisationen inom hela försvaret ganska snart
kan tvingas fram av den ekonomiska utvecklingen. 1978 års
försvarskommitté har också fått i uppdrag att överväga ytterligare ändringar
av fredsorganisationen.

Av det sagda framgår vikten av att ta till vara alla möjligheter till åtgärder
som kan hindra att kostnaderna för fredsorganisationen växer i sådan
omfattning att utrymmet för att skaffa materiel m. m. för krigsorganisationen
på sikt kommer att bli helt otillräckligt. Det är nödvändigt att se de i
propositionen föreslagna organisationsändringarna i perspektivet av en sådan
för försvaret utomordentligt allvarlig utveckling. Från denna utgångspunkt
övergår utskottet att behandla de regeringsförslag som har lagts fram i
propositionen.

Karlskrona

Regeringens förslag om ändring av den marina fredsorganisationen i
Karlskrona följer helt vad FFU har förordat. Utredningens förslag har i allt
väsentligt biträtts av huvuddelen av remissinstanserna. Inte heller utskottet
har någon erinran mot den föreslagna organisationsändringen i Karlskrona.
Propositionen bör alltså bifallas i denna del.

Göteborg

Innan utskottet närmare tar ställning till regeringsförslaget om den marina
organisationen i Göteborg vill utskottet behandla motionen 1978/79:1789(m,
c, fp) som tar upp frågor som kan vara av betydelse för organisationens
utformning.

I motionen hävdas att det marina försvaret på västkusten är på väg att

FöU 1978/79:22

försvagas på ett mycket allvarligt sätt. Det måste, anser motionärerna, finnas
ett visst bestånd av fartyg i Västerhavet ifall Öresund snabbt skulle blockeras
och det blir omöjligt att föra över fartygsförband dit från Östersjön. Enligt
deras mening minskar detta bestånd f. n. på ett sätt som är oroande. De
understryker att när man utformar försvarsmaktens krigs- och fredsorganisation
måste beaktas att västkusten och Västerhavet ligger i ett konfrontationsområde
för de båda stormaktsblocken. Mot denna bakgrund inger
uttunningen av det marina försvaret i detta område allvarliga farhågor.
Resurserna måste, understryker de, behållas såväl vad gäller fartygsförband
som kustartilleri i större utsträckning än vad nuvarande planer förutsätter.

Utskottet är självfallet angeläget om att det marina försvaret på västkusten
utformas på ett sådant sätt att det i krig snabbt kan få en betydande styrka.
Utskottet är emellertid medvetet om att i denna fråga måste göras en operativ
avvägning som tar hänsyn till försvaret av vårt land i dess helhet. Denna
avvägning åvilar överbefälhavaren som under regeringen har det operativa
ansvaret. Han har funnit den fördelning av de marina stridskrafterna, mot
vilken motionärerna vänder sig, vara den lämpligaste med en krympande
marin krigsorganisation. Utskottet finnér inte anledning ifrågasätta överbefälhavarens
bedömning. Motionen 1789 bör därför avslås.

Motionen 2213 (s) innehåller synpunkten att förslaget till organisationsändringar
i Göteborg vilar på osedvanligt tunt underlag. Mot den bakgrunden
anser motionärerna att frågan om ledningsorganisationen i Göteborg bör
prövas ytterligare med hänsyn till kravet på största möjliga besparingar och en
ledningsorganisation som gör det möjligt att samordna våra samlade
försvarsansträngningar på västkusten på ett effektivt sätt.

Regeringens förslag grundas på det utredningsarbete som har utförts av
FFU. Inom ramen fördetta har tagits fram och övervägts flera olika alternativ
till ny marin organisation i Göteborg. Enligt utskottets mening utgör det
framtagna utredningsunderlaget och de därpå grundade förslagen i propositionen
en tillräcklig grund för riksdagen att ta ställning. Yrkandet om
ytterligare prövning av denna organisationsfråga bör därför avslås.

Regeringens förslag om den marina organisationen i Göteborg innebär att
ÖrlB V, GbK/Fo 32 och KA 4, slås samman till en myndighet i fred.
Förslaget avviker från vad FFU har förordat såvitt gäller KA 4:s ställning.
Utredningen ansåg att KA 4 t. v. skulle vara en egen myndighet men att
regementets ställning borde prövas i samband med detaljutformningen av
organisationen.

Överbefälhavaren anser att man inte kan uppnå en godtagbar ledningskapacitet
i en integrerad stab. Han förordar därför när det gäller stabsorganisationen
två myndigheter - ÖrlB V och Fo 32 - varvid GbK delas upp på
örlogsbasen och försvarsområdesstaben. De båda myndigheterna bör
däremot enligt överbefälhavaren - med bl. a. hänsyn till planerad minskning
av den marina krigsorganisationen i Västra militärområdet - kunna ha en

FöU 1978/79:22

gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation. Denna bör enligt
överbefälhavaren vara underställd chefen för ÖrlB V. Överbefälhavaren
anser vidare att KA 4 bör läggas ned med hänsyn till bl. a. minskningen av
marinens krigsorganisation.

Enligt chefens för marinen uppfattning är den bästa lösningen att t. v.
behålla de nuvarande myndigheterna ÖrlB V och GbK/Fo 32 utan principiell
förändring av organisationen. Mot bakgrund av rådande ekonomiska svårigheter
för försvarsgrenen godtar han emellertid en fullständig integration av de
marina myndigheterna i Göteborg eftersom en sådan lösning medför den
största besparingen.

Även i motionen 2214 (m) hävdas att det marina försvaret i Göteborg bör
vara organiserat på två myndigheter med gemensam mobiliserings- och
förvaltningsorganisation - ÖrlB V och GbK/Fo 32 med KA 4. Motionärerna
finner det egendomligt att departementschefen direkt gått emot flera tunga
remissinstanser, bl. a. överbefälhavaren och chefen för marinen, och föreslagit
en gemensam myndighet med en chef. Enligt motionärernas uppfattning
medför den nuvarande marina organisationen med två chefsmyndigheter
med sinsemellan klart avgränsade ansvarsområden såväl i fred som krig
påtagliga fördelar. Den föreslagna organisationen är däremot inte rationell
vare sig under freds-, beredskaps- eller krigsförhållanden.

Den utformning av den marina organisationen i Göteborg som förordas i
motionen 2214 innebär i likhet med överbefälhavarens förslag två myndigheter
med gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation. FFU har
jämfört en helt integrerad organisation med en organisation som i princip
överensstämmer med den överbefälhavaren förordar.

Utredningen fann personalbehovet för en integrerad stab vara något
mindre än om två staber behålls i fred. Två staber skulle emellertid, framhöll
utredningen, innebära en tvåhövdad förvaltningsledning. Detta skulle
komplicera förvaltningsverksamheten och innebära sämre förutsättningar
för kostnadsbesparande prioriteringar och avvägningar. Sammanfattningsvis
fann utredningen starka skäl tala för den integrerade staben. Föredragande
statsrådet anser inte heller att en organisation enligt överbefälhavarens
förslag ger så stora fördelar av lednings- eller förvaltningsmässig art att de
motiverar merkostnaderna för en sådan organisation i förhållande till en
sammanslagen myndighet. Utskottet delar denna uppfattning och anser att
samma synpunkter kan förknippas med det förslag som läggs fram i
motionen 2214. Utskottet tillstyrker därför att den marina organisationen i
Göteborg utformas enligt förslaget i propositionen.

Ett tungt vägande skäl för utskottets val av enmyndighetsalternativet är de
besparingsmöjligheter som har bedömts vara förknippade med detta. De är
också anledningen till att chefen för marinen numera förklarat sig kunna
godta en sådan organisation. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till
vad utskottet inledningsvis har anfört om nödvändigheten av stora besparingar
inom fredsorganisationen. Vid utarbetande av detaljorganisationen

FöU 1978/79:22

bör mot denna bakgrund undvikas bindningar som kan hindra framtida
besparingar. Även om valet av organisationsalternativ i hög grad gjorts med
tanke på behovet av besparingar inom fredsorganisationen bedömer utskottet
det vara möjligt att med detta också förena de krav på en snabb övergång till
gällande krigsorganisation som finns och är viktiga i sammanhanget. Att så
sker måste självfallet också beaktas när detaljorganisationen utformas.

Utskottet övergår nu till att behandla de marina underhållsresursema i
Göteborg. Chefen för marinen anser att dessa av ekonomiska skäl skall
dimensioneras med utgångspunkt i att general- och årsöversyner av fartyg
flyttas till Östersjön. Härigenom kan enligt hans mening balansen mellan
Muskövarvet och Karlskrona örlogsvarv tillgodoses och kostnaderna hållas
nere. Den främsta uppgiften för underhållsorganisationen på västkusten när
det gäller fartygsunderhåll skall, anser han, vara att svara för det omedelbara
underhåll som krävs för utbildning av patrullbåts-, minsvepar- och kustartilleriförband
samt för kustfiottans övningsverksamhet.

Föredragande statsrådet anser att man nu bör besluta om att i princip
utforma organisationen för underhåll av vapen- och skeppsteknisk materiel i
Göteborg i enlighet med marinchefens förslag även om konsekvenserna av
en flyttning av fartygsunderhållet från västkusten inte har hunnit penetreras i
alla detaljer.

Han anser vidare att hänsyn bör tas till behovet av att- förutom med civila
resurser-stödja mobiliseringen av hjälpfartygsförband och underhållet av de
stridsfartygsförband som i vissa lägen skall kunna utnyttjas på västkusten.

I motionen 2213 (s), yrkandet 2, föreslås att organisationen för fartygsunderhåll
skall prövas i en utredning som tar hänsyn såväl till organisationens
effektivitet som till värnpliktssociala, arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska
synpunkter. Vidare yrkas avslag på regeringens förslag att nu i
princip besluta flytta Västra militärområdets fartygsunderhåll från västkusten
(yrkandet 3). Motionärerna framhåller att det är förenat med stora fördelar
att en örlogsbas kan tillgodose regionens behov av fartygsunderhåll och
skeppsteknisk service. Det bör alltså, anser de, finnas särskilda skäl om man
flyttar fartygsunderhållet bort från den region där behovet av underhållsarbete
finns. Sammanfattningsvis framhåller motionärerna att den neddragning
av fartygsunderhållet som förefaller oundviklig under de kommande
åren blir smärtsam vid örlogsvarven i såväl Göteborg som Karlskrona och på
Muskö. De understryker i detta sammanhang det svåra sysselsättningsläget i
Karlskrona men framhåller att arbetsmarknadssituationen är svår även i
Göteborg.

Motionen 2214 vänder sig också mot regeringens förslag rörande den
marina underhållsorganisationen på västkusten. Även om motionärerna
anser att en del av underhållet kan skötas av de civila varv som finns på
västkusten kan de inte godta den nedrustning av reparations- och underhållsberedskapen
som föreslås i propositionen. Motionärerna erinrar om att

Föll 1978/79:22

det marina underhållet kräver specialutrustning, som inte kan tillhandahållas
på de civila varven. De föreslår därför att den förbandsbundna verkstaden vid
ÖrlB V dimensioneras så att det marina fartygsunderhållet på västkusten
säkerställs under beredskaps- och krigstillstånd.

När det gäller fredsresurserna för fartygsunderhåll kan utskottet konstatera
att dessa f. n. präglas av överkapacitet. En anpassning till den marina
organisationens behov bör därför eftersträvas. Detta i all synnerhet som man
inom marinen anser det angeläget att minska underhållskostnaderna. Med
hänsyn till fördelningen av de marina stridskrafterna-en fråga som utskottet
har berört i det föregående - finner utskottet det vara naturligt att
generalöversyner och större arbeten på fartyg förläggs till de marina varven i
Östersjön. Därigenom kommer också de tillgängliga varvsresurserna att
utnyttjas på ett mera rationellt sätt. Någon särskild utredning av det slag som
föreslås i motionen 2213 anser utskottet inte vara nödvändig som grund för
ett sådant ställningstagande. De problem som är förknippade med att flytta
över vissa översyner från västkusten till Östersjön räknar utskottet med
kommer att bli beaktade i det utredningsarbete som återstår att utföra.
Yrkandena 2 och 3 i motionen 2213 bör avslås.

I motionen 2214 är huvudintresset riktat på behovet av underhållsresurser
på västkusten under beredskap och i krig. Utskottet räknar med att detta
mycket angelägna behov i första hand skall tillgodoses genom de civila
varvsresurser som finns i området. Om dessa - som motionärerna befarar -skulle visa sig i något avseende vara otillräckliga torde det vara möjligt att i en
beredskaps- och krigssituation föra över vissa reparationsresurser från
Östersjövarven. Motionen 2214 bör därför avslås i denna del.

Västerås

I propositionen anges att ekonomiska skäl gör det nödvändigt att nu
besluta om nedläggning av ytterligare en flottiljadministration och att F 1
därvid är den flygflottilj som i första hand bör komma i fråga.

Med anledning av förslaget att lägga ned F 1 har väckts motionerna
1978/79:1782 (m) och 1978/79:2212 (s, c, fp).

I motionen 1782 åberopas bl. a. försvarspolitiska och operativa skäl för att
F 1 skall finnas kvar i flygvapnets organisation. Flottiljens betydelse för
förbandsproduktionen samt för mobiliserings- och annat krigsförberedelsearbete
understryks också. Arbetsmarknadsmässiga skäl talar vidare enligt
motionärerna för att flygflottiljen i Västerås skall behållas. F l:s betydelse för
det civila flyget i kommunen framhålls också. Motionärerna anser att den
besparing man eftersträvar med nedläggningen av F 1 mer än väl uppvägs av
de ökade kostnader i olika avseenden som nedläggningen för med sig.

De regionalpolitiska följderna understryks mycket starkt i motionen 2212.
Motionärerna erinrar bl. a. om att befolkningstillväxten i Västmanlands län
och Västerås kommun har upphört under 1970-talet. De uppger vidare att den

FöU 1978/79:22

offentliga sektorn i länets näringsliv är liten och alt det råder obalans mellan
industri- och servicenäringar. I motionen erinras också om de svårigheter för
civilförsvar och frivilligorganisationer som skulle uppstå när Västmanlands
län genom nedläggningen blir helt utan militärt förband. Även i denna
motion framhålls den stora betydelse som flottiljens flygfält har för det civila
flyget. Motionärerna anser att regeringens förslag om nedläggning av en
flygflottilj bör bifallas (yrkandet 1) men de vill också att riksdagen belsutar att
F 1 i Västerås bör bibehållas inom flygvapnets fredsorganisation (yrkandet
2).

Utskottet har i det föregående berört behovet av besparingar inom
försvarsmaktens fredsorganisation. Den utveckling mot allt färre divisioner
som f. n. präglar flygvapnets krigsorganisation gör det också motiverat att
minska dess fredsorganisation. Hittills har mot den bakgrunden beslutats om
nedläggning av följande flottiljadministrationer:

1968 Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg

1970 Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs
Svea flygkår (F 8) i Barkarby.

1971 Östgöta flygflottilj (F 3) i Malmslätt

1975 Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping
Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar.

1974 års försvarsutredning (SOU 1977:1) ansåg att ytterligare flottiljadministrationer
borde avvecklas. Denna uppfattning delades av försvarsministern
i propositionen 1976/77:74. Utskottet hade ingen erinran mot vad
försvarsministern hade anfört (FöU 1976/77:13). Riksdagen följde utskottet
(rskr 1976/77:311).

Ett beslut om nedläggning av ytterligare en flygflottilj - som yrkas i
motionen 2212 - ligger alltså helt i linje med riksdagens försvarsbeslut våren
1977. Ett nytt principbeslut om detta är inte nödvändigt eftersom riksdagens
inställning till en fortsatt minskning av flygvapnets fredsorganisation redan
har kommit till uttryck i försvarsbeslutet.

Med anledning av yrkandena i motionerna 1782 och 2212 om att F 1 inte
bör vara den flottilj som står i tur att läggas ned har utskottet jämfört olika
tänkbara nedläggningsalternativ. Därvid har tagits hänsyn till såväl regionalpolitiska
och militära synpunkter som nackdelarna för den personal som
berörs. Utskottet har vid jämförelsen kommit till slutsatsen att nedläggning
av F 1 sammantaget medför mindre nackdelar än något annat tänkbart
alternativ. Utskottet delar därför föredragande statsrådets uppfattning att F 1
är den flottilj inom flygvapnet som bör dras in. Motionen 1782 och motionen
2212, såvitt avser yrkandet 2, bör därför avslås.

Motionen 2212 innehåller också ett par andrahandsyrkanden.

Om F 1 läggs ned bör-anser motionärerna-beslutas att Västeråsregionen
genom regionalpolitiska insatser helt kompenseras för de förluster på
arbetsmarknaden som nedläggningen leder till (yrkandet 3). Motionärerna

FöU 1978/79:22

förordar vidare att i sådant fall en särskild arbetsgrupp skall tillsättas och få i
uppgift att följa utvecklingen och föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga
(yrkandet 4).

Även utskottet anser det vara angeläget med statliga insatser för att söka
kompensera Västeråsregionen för förlusten av F 1. Utksottet förutsätter
därför att regeringen uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen inom
regionen och med all kraft tar itu med de problem som uppkommer genom att
flottiljen läggs ned. Den arbetsgrupp som enligt propositionen avses tillsättas
för att bevaka sysselsättningsutvecklingen på orten m. m. bör kunna fylla en
betydelsefull uppgift. Genom tillkomsten av en sådan arbetsgrupp torde
syftet med yrkandet 4 i motionen 2212 bli tillgodosett.

Vad utskottet med anledning av yrkanden i motionen 2212 har anfört om
statliga insatser m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet erinrar i det sammanhanget också om att det är nödvändigt att i
samband med nedläggningen av F 1 vidta åtgärder som leder till att man får
goda förutsättningar för frivilligverksamheten i Västeråsregionen även i
fortsättningen.

Utskottet vill avslutningsvis understryka den vikt som måste tillmätas
personalfrågorna. Utskottet förutsätter att dessa frågor kommer att beaktas
med sådan omsorg att olägenheterna för den berörda personalen blir så små
som möjligt. Personalminskningar bör liksom tidigare genomföras i samband
med naturlig avgång och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och
hemställer

1. att riksdagen beträffande den marina organisationen i Karlskrona
godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

2. att riksdagen beträffande västkustens försvar avslår motionen
1978/79:1789,

3. att riksdagen beträffande ytterligare prövning av den marina
ledningsorganisationen i Göteborg avslår motionen 1978/
79:2213, yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande den marina organisationen i Göteborg
med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1978/79:2214, yrkandet 1, godkänner vad föredragande
statsrådet har förordat,

5. att riksdagen beträffande utredning om organisationen avJärtygsunderhåU
avslår motionen 1978/79:2213, yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande varvsresurserna på västkusten med

FöU 1978/79:22

bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1978/
79:2213, yrkandet 3, och 1978/79:2214, yrkandet 2, godkänner
vad föredragande statsrådet har förordat,

7. att riksdagen beträffande nedläggning av ytterligare en flygflottilj
avslår motionen 1978/79:2212, yrkandet 1,

8. att riksdagen beträffande nedläggning av Västmanlands flygflottilj
med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1978/79:1782 och 1978/79:2212, yrkandet 2, godkänner vad
föredragande statsrådet har förordat,

9. att riksdagen beträffande regionalpolitiska åtgärder m. m. i
samband med nedläggningen av Västmanlands flygflottilj som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledningav propositionen och motionen 1978/79:2212, yrkandena
3 och 4, anfört om sådana insatser,

10. att riksdagen beträffande övergångsåtgärder m. m. bemyndigar
regeringen att vidta nödvändiga övergångsåtgärder och åtgärder
i övrigt.

Stockholm den 19 april 1979

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s). Erik Glimnér (c), Eric
Holmqvist (s), Georg Pettersson (c). Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson
(s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Axel Andersson (s), Bertil Dahlén (fp)
och Eric Hägelmark (fp).

Särskilt yttrande

av Gunnar Oskarson (m).

Uttunningen av det marina försvaret på västkusten är av den omfattning
att den inger allvarlig oro. Om vi skall kunna upprätthålla vår neutralitet vid
en konflikt måste denna kunna baseras på ett trovärdigt marint försvar på
västkusten. Särskilt allvarligt framstår försvagningen av de marina
stridskrafterna inom detta område mot bakgrunden av att Öresund snabbt
kan komma att blockeras, varigenom det blir omöjligt att överföra stridsenheter
från Östersjön till Västerhavet. Dessa förhållanden måste beaktas
såväl vid utformningen av fartygsunderhållet på västkusten som vid basering
av våra marina enheter därstädes.

Föl) 1978/79:22

Utformningen av den marina fredsorganisation i Göteborg som förordas i
motionen 2214 innebär en uppdelning av verksamheten på två staber med
gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation. Även utskottet
finner en sådan organisation ha fördelar framför den helt integrerade
myndighet som föreslås i propositionen. Två staber ger bättre ledningsförmåga
än en integrerad stab. Särskilt värdefullt är enligt min uppfattning att en
sådan organisation är anpassad till krigsorganisationens krav och underlättar
övergången från freds- till krigsorganisation. De olägenheter som har ansetts
vara förenade med att mobiliserings- och förvaltningsfunktioner är gemensamma
för två myndigheter finner jag vara överdrivna. Utskottet stannar
dock för ett enmyndighetsalternativ med motiveringen att detta ger större
besparingsmöjligheter. FFU framhåller i sitt slutbetänkande att det sammanlagda
personalbehovet vid tvåstabsalternativet bedöms, förutsatt att staberna
samlokaliseras, överstiga personalbehovet i en integrerad myndighet med
enstaka anställda. Därför borde genom lämpliga åtgärder i en organisation
med två staber strängt taget kunna göras samma besparingar som i ett
enmyndighetsalternativ.

GOTAB 61977 Stockholm 1979