med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förslag om föräldrautbildning jämte motioner (Betänkande 1978/79:SoU45 Socialutskottet)

SoU 1978/79:45

Socialutskottets betänkande
1978/79:45

med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning
och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förslag
om föräldrautbildning jämte motioner

Propositionen

I propositionen hemställs att riksdagen godkänner av föredragande
statsrådet angivna allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning.

Propositionen i övrigt behandlas av socialförsäkringsutskottet i betänkandet
SfU 1978/79:24. I nämnda betänkande behandlas bl. a. frågan om
ersättning och ledighet vid föräldrautbildning.

Propositionen bygger i här aktuell del på betänkandet Föräldrautbildning
(SOU 1978:5), avgivet av barnomsorgsgruppen (S 1973:07). Den behandlar
mål och allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning och den närmare
inriktningen och organisationen av en föräldrautbildning under tiden kring
barnets födelse. Barnomsorgsgruppen fortsätter sitt arbete med frågorna om
en föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna och med en föräldrautbildning
riktad till alla i samhället. Gruppen beräknas lägga fram förslag i
dessa frågor i slutet av 1979.

Det yttersta målet för den allmänna föräldrautbildningen är att medverka
till att barn och barnfamiljer får en bättre situation. Alla föräldrar bör få stöd i
sitt föräldraskap och inflytande över sin egen och barnens situation. Alla barn
och ungdomar bör förberedas för sin vuxenroll och sin eventuella föräldraroll.

Tre delmål anges för verksamheten, nämligen

a. ökade kunskaper

b. möjlighet till kontakt och gemenskap

c. möjligheter till medvetenhet om och påverkan av samhälleliga
förhållanden.

De olika delmålen kan ha olika tyngd i olika faser av barnets utveckling
liksom för olika grupper av barn och föräldrar. Föräldrautbildning under
BB-tiden bör sålunda främst innebära att båda föräldrarna får lära sig att sköta
och ta ansvar för barnet.

Föräldrautbildningen under tiden kring barnets födelse skall knytas till den
landstingskommunala mödra- och barnhälsovården samt BB. I första hand är
det den personal som har den vardagliga och täta kontakten med föräldrarna
som skall medverka i föräldrautbildningen, dvs. barnmorskor vid mödravårdscentralerna,
barnsjuksköterskor och distriktssköterskor vid barnavårdscentralerna
samt barnsköterskor och sjuksköterskor på BB. Även andra
yrkesgrupper skall kunna medverka. De yttre formerna bör bli sammanhållna

1 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Nr 45

Soli 1978/79:45

föräldragrupper med 8-12 deltagare som träffas 8-10 gånger under vardera
mödravårdscentral- och barnavårdscentraltiden. För att så många föräldrar
som möjligt skall kunna delta måste verksamheten i viss omfattning kunna
förläggas även till icke ordinarie arbetstid.

Föräldrautbildningen skall byggas ut successivt. Det bör dock vara möjligt
för alla landsting att starta verksamheten redan 1980.

Utgångspunkten för foräldrautbildningsgruppernas verksamhet skall vara
de frågor som föräldrarna själva tar upp. Personalen bör ha ett ansvar för
gruppernas verksamhet och fungera som gruppledare. Samtidigt krävs att
vissa faktiska kunskaper förmedlas till föräldrarna. Det måste därför göras en
avvägning mellan en fri diskussion i gruppen och ett i förväg planerat
innehåll. Verksamhetens innehåll bör dock inte fastställas i form av t. ex.
kursplaner. I stället bör stor vikt läggas vid en kontinuerlig handledning av
den personal som skall leda föräldragrupperna.

Föräldrautbildningen under BB-tiden bör innebära att såväl fadern som
modern får delta aktivt i vården av barnet. Faderns deltagande bör få en
organiserad form genom att han inbjuds att viss tid delta i föräldrautbildning
på BB. En annan del av föräldrautbildningen föreslås bli att båda föräldrarna
ges tillfälle att diskutera sina upplevelser från förlossningen med t. ex. den
barnmorska som tjänstgjort vid tillfället.

Invandrarföräldrarnas deltagande i föräldrautbildningen rymmer många
svårigheter. Särskilda åtgärder måste därför vidtas för att invandrarföräldrarna
skall kunna delta. Verksamheten får inte utformas så att den kan uppfattas
som ett sätt att försvenska invandrarna. Invandrarföräldrarna måste själva
avgöra om de vill delta i en föräldrautbildning tillsammans med svenska
föräldrar. Så långt det är möjligt bör man emellertid ge de invandrarföräldrar
som inte talar svenska tillfälle att delta i verksamheter där det egna
modersmålet talas. Det är viktigt att invandrarorganisationerna deltar både i
utformning och uppläggning av denna verksamhet. Föräldrautbildningen
måste dock innehålla information om svenska förhållanden, bl. a. svensk
lagstiftning.

Den närmare utformningen av insatserna för invandrare anses böra
studeras ytterligare. Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samråd med
invandrarverket utforma förslag till uppläggning av föräldrautbildningen för
invandrare.

Även föräldrar till handikappade barn bör i första hand delta i den allmänna
föräldrautbildningen. Det bör emellertid också läggas fast rutiner som
garanterar att familjer med handikappade barn får det stöd de efterfrågar och
behöver. Statens handikappråd föreslås få i uppdrag att tillsammans med
handikapporganisationerna, socialstyrelsen, Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet utarbeta förslag till utformning av rutiner för en
första information till föräldrar med handikappade barn.

Samhället bör genom socialstyrelsen ha ansvaret för utformningen av det
material som används inom mödra-barnhälsovården och BB. Socialstyrelsens

SoU 1978/79:45

ansvar för verksamheten inom dessa institutioner bör även inkludera att
styrelsen medverkar till produktion av material som kan användas inom
föräldrautbildningen. Frågan om i vad mån material som ges ut av olika
kommersiella företag skall användas inom mödra-barnhälsovården och BB
måste bedömas av varje sjukvårdshuvudman. Man bör emellertid sträva efter
att samhället i egen regi skall producera det material som behövs.

Motionerna

Under allmänna motionstiden 1979 väckta motioner

I motionen 1978/79:1266 av Sven Johansson m. fl. (c, m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder, bl. a. genom de sociala
myndigheternas försorg, i syfte att minska antalet skilsmässor i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:2143 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs,såvitt här
är i fråga (yrkandet 4), att riksdagen vid behandlingen av den aviserade
propositionen om bl. a. föräldrautbildning beaktar vad som anförts i motionen
i fråga om föräldrautbildning för invandrarföräldrar.

Motivering till yrkandet finns i motionen 1978/79:2142.

Med anledning av propositionen väckta motioner

I motionen 1978/79:2440 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
beslutar uttala att, när det gäller föräldrautbildning för adoptivföräldrar,
adoptivföräldrarnas egna organisationer bör beredas tillfälle att medverka
dels i uppläggningen av utformningen av utbildningen, dels i tillämpliga
moment av utbildningen genom studiecirklar, kurser eller andra arrangemang.

I motionen 1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
användande av kommersiella företags informationsmaterial i samband med
föräldrautbildning m. m.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
föräldrautbildning för invandrare.

I motionen 1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen hos regeringen anhåller att
barnomsorgsgruppen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda frågan
om hur folkbildningsorganisationerna kan tillvaratas i den fortsatta utbyggnaden
av föräldrautbildningen.

1 motionen 1978/79:2485 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandet 1 delvis), att riksdagen avslår regeringens proposition
1978/79:168.

SoU 1978/79:45

I motionen 1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 4-6),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om föräldrautbildningen,

5. att riksdagen beslutar att till Socialstyrelsen anvisa ytterligare 2 500 000
kr. för informationsmaterial,

6. att riksdagen beslutar uttala att förbud bör införas mot kommersiell
reklamutdelning på mödra- och barnavårdscentraler samt BB.

Utskottet

Efter initiativ av riksdagen (SoU 1973:30, s. 34 ff., rskr 1973:372) fick
barnomsorgsgruppen 1973 i uppdrag att i anslutning till tidigare lämnade
utredningsuppdrag göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildningen.
Utskottet, som sålunda länge ansett införandet av en organiserad
föräldrautbildning som en angelägen reform, ser därför med tillfredsställelse
att förslag nu läggs fram såvitt avser den första etappen av en allmän
föräldrautbildning. Samtidigt vill utskottet framhålla vikten av att arbetet
med återstående faser av föräldrautbildningen bedrivs med skyndsamhet,
inte minst med hänsyn till att frågor om utbildningens innehåll och form
m. m. lämpligen bör bedömas utifrån en helhetssyn.

I de motioner som berör förslaget till föräldrautbildning ansluter man sig i
huvudsak till de i propositionen angivna riktlinjerna för utbildningen.
Motionsyrkandena berör vissa särskilda frågor, till vilka utskottet återkommer
i det följande.

1 motionen 1978/79:2485 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) yrkas avslag på
propositionen. Av motionsmotiveringen framgåremellertid att motionärerna
önskar en belysning av arbetsgivarnas situation till följd av de framlagda
förslagen liksom en beräkning av de kostnader arbetsgivarna kan komma att
åsamkas. Däremot riktas inga invändningar i sak mot förslaget till en allmän
föräldrautbildning. Utskottet finner därför ingen anledning att gå in närmare
på innehållet i motionen. Yrkandet om avslag på propositionen avstyrks
således såvitt avser föräldrautbildningen (yrkandet 1 delvis).

Åtgärder mot skilsmässor

I motionen 1978/79:1266 av Sven Johansson m. fl. (c, m) yrkas att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag til! åtgärder, bl. a. genom de
sociala myndigheternas försorg, i syfte att minska antalet skilsmässor i
enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna anför bl. a. att antalet
skilsmässor ökat kraftigt i vårt land. De sociala följderna härav är mycket
kännbara. För barnen blir det stora problem. Staten bör därför i större
utsträckning stödja äktenskap och familjeliv. Alla ungdomar bör redan i
skolan få grundlig information om vad det innebär att bli förälder, ett slags

SoU 1978/79:45

förberedande föräldrautbildning. De sociala myndigheterna bor vara särskilt
engagerade i samhällets strävan att aktivt angripa skilsmässoproblemet.
Genom en ”familjebroschyr” riktad till ungdomar bör man hjälpa dem att
inse den djupa innebörden av trohet, ansvar, plikt och uthållighet.

Ett av målen för en allmän föräldrautbildning är att alla barn och ungdomar
skall förberedas för sin vuxenroll och för sin eventuella föräldraroll (prop.
s. 21). Utskottet anser därför att man kan förutsätta att frågan om hur man
skall nå framför allt ungdomar med information om barns behov och
svårigheter bl. a. i skilsmässosituationer kommer att uppmärksammas i det
fortsatta arbetet med att utforma en föräldrautbildning som når alla i
samhället.

Den i propositionen föreslagna formen för föräldrautbildning under tiden
kring barnets födelse lämnar vidare förhållandevis stort utrymme för
behandling av frågor om relationer mellan olika familjemedlemmar, könsroller
m. m. Det måste i sådana sammanhang ofta aktualiseras frågor om
skilsmässors konsekvenser för såväl föräldrar som barn. Sådana känsliga och
många gånger kontroversiella ämnen torde ofta med fördel kunna behandlas i
diskussionens form. Svårigheterna att utforma en informationsbroschyr med
mera allmängiltiga synpunkter på människors handlande i skilsmässosituationer
är däremot uppenbara. Utskottet ställer sig därför tveksamt till
motionärernas förslag om en särskild skriftlig information i dessa frågor.

Utskottet vill i sammanhanget nämna ett av riksbankens jubileumsfond
understött sociologiskt forskningsprojekt, vilket berör de frågor som aktualiseras
i motionen. Syftet med projektet är att studera skilsmässoprocessen
och dess efterspel och att analysera de ekonomiska, sociala och emotionella
förändringar som en skilsmässa innebär och hur familjer och familjemedlemmar
hanterar förändringarna.

Det är angeläget att sådana grundläggande värderingar som kommer till
uttryck i motionen inte förbigås i föräldrautbildningen med hänsyn till det
ökande antal familjer som konfronteras med de problem som skilsmässor och
separationer i allmänhet innebär. Utskottet vill också peka på de frivilliga
organisationernas roll i föräldrautbildningen när det gäller den vidare
diskussionen av dessa många gånger värdeladdade frågor.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet motionärernas önskemål
vara i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker således motionen 1978/
79:1266.

Föräldrautbildning för invandrare

I motionen 1978/79:2143 av Karin Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
vid behandlingen av propositionen om föräldrautbildning beaktar vad
motionärerna anför i fråga om föräldrautbildning för invandrarföräldrar
(yrkandet 4). Motionen hänvisar till motionen 1978/79:2142 av samma
motionärer, där man beträffande föräldrautbildning för invandrare tar upp

SoU 1978/79:45

frågan om hemspråksundervisning för barn. Motionärerna anför att många
invandrarföräldrar har uppfattningen att det är viktigast att deras barn så
snabbt som möjligt lär sig svenska och att de inte är medvetna om sambandet
mellan ett väl utvecklat modersmål och barnets förutsättningar till inlärning
av ett andra språk. I motionen understryks att det är nödvändigt att
föräldrautbildningen verkligen når ut till invandrarföräldrarna och att frågan
om barnets språk därvid får tillräckligt utrymme.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om invandrarbarnens
språkutveckling måste beredas erforderligt utrymme inom föräldrautbildningen.
Särskilt gäller detta vid utformningen av de utbildningsinsatser som
direkt skall rikta sig till invandrarföräldrar. Frågan har emellertid aktualiserats
av statens invandrarverk, som i sitt remissvar över barnomsorgsgruppens
förslag framhållit som en av de viktigaste åtgärderna att man bör behandla
barnets språkutveckling ingående redan i den första fasen av föräldrautbildningen.
Socialstyrelsen skall i sitt fortsatta arbete med utformningen av
föräldrautbildningsinsatser för invandrare samråda med statens invandrarverk.
Utskottet utgår därför från att frågan om invandrarbarnens språkutveckling
och behovet av hemspråksträning kommer att uppmärksammas då
man överväger de närmare insatserna för invandrarföräldrar. Motionärernas
önskemål får således anses tillgodosedda.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen 1978/
79:2143.

I motionen 1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s) yrkas att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad i motionen anförs om föräldrautbildning för
invandrare (yrkandet 2). Motionärerna anför i denna del att det för många
invandrarföräldrar kan finnas språksvårigheter och skillnader i kultur och
normer som kan försvåra deras deltagande i en allmän föräldrautbildning.
Det är inte desto mindre angeläget att insatser av föräldrautbildningskaraktär
snarast erbjuds dessa familjer. En fördröjning av starten med en allmän
föräldrautbildning bör undvikas. Det är angeläget att socialstyrelsens förslag
om den närmare utformningen av insatserna för invandrare är klart redan i
början av 1980 och att brist på språkkunnig personal inte omintetgör att
föräldrautbildning i någon form kan erbjudas invandrarföräldrar.

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet utgått från att det bör vara
möjligt för alla landsting att starta verksamheten redan år 1980 (prop. s. 23).
Verksamheten skall därefter byggas ut successivt. Det framhålls som
angeläget att utbyggnaden av föräldrautbildningen sker snabbt så att den blir
tillgänglig för alla föräldrar. Att en annan tidsplanering skulle gälla beträffande
de särskilda utbildningsinsatserna för invandrarföräldrar antyds inte i
propositionen. Detta måste enligt utskottets mening tolkas som att uttalandena
om tidpunkten för starten av föräldrautbildningen även avser föräldrautbildningen
för invandrare, oavsett att socialstyrelsen avses få i uppdrag
att utforma förslag till uppläggning av denna del av föräldrautbildningen.

Utskottet förutsätter därför att någon fördröjning med igångsättandet av

SoU 1978/79:45

föräldrautbildningen för invandrare inte är avsedd och inte kommer att
inträffa till följd av uppdraget till socialstyrelsen. Motionsyrkandet får
därigenom anses tillgodosett.

Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:2482, yrkandet 2.

Föräldrautbildning för adoptivföräldrar

I motionen 1978/79:2440 av Bonnie Bernström (fp) y rkas att riksdagen skal 1
uttala att adoptivföräldrarnas egna organisationer bör beredas tillfälle att
medverka dels i uppläggningen av utbildningen för adoptivföräldrar, dels i
olika utbildningsarrangemang.

Motionären ansluter sig i huvudsak till propositionens syn på föräldrautbildning
för adoptivföräldrar. Det kan således vara mindre lämpligt att
adoptivföräldrar deltar i alla delar av utbildningen i anslutning till barns
födelse. De bör därför i denna fas av utbildningen delta bara i tillämpliga delar.
Under senare faser av föräldrautbildningen torde särregler för adoptivföräldrar
inte vara lika motiverade. Eftersom utbildningen således bör anpassas till
adoptivsituationen är det värdefullt att adoptivföräldrarnas egna organisationer
får delta i uppläggning och utformning av verksamheten. Motionären
nämner särskilt Förbundet Adoptionscentrum, som redan i dag har en
omfattande studiecirkelverksamhet. Erfarenheterna härav bör tas till vara i
den allmänna föräldrautbildningen.

Utskottet delar den principiella uppfattning som kommer till uttryck såväl i
propositionen som i motionen vad gäller föräldrautbildning för adoptivföräldrar.
Man bör sålunda beakta vilka särskilda krav på föräldrautbildning som
adoptivsituationen ställer och - särskilt såvitt avser fasen kring barnets
födelse-anpassa utbildningen för adoptivföräldrar med hänsyn härtill. Det är
naturligt att man därvid söker utnyttja de kunskaper och erfarenheter på
området vilka finns hos adoptivföräldrarnas egna organisationer. Utskottet
anser sig kunna utgå från att adoptivföräldrarnas organisationer kommer att
beredas tillfälle att anlägga synpunkter på de delar av föräldrautbildningen
som är tillämpliga för adoptivföräldrar. Även i fråga om kompletterande
utbildningsverksamhet kommer dessa organisationer otvivelaktigt att spela
en viktig roll på grund av de särskilda kunskaper och erfarenheter som finns
hos dem om barns och föräldrars reaktioner och behov i samband med eller
efter adoption.

Motionsyrkandet får anses tillgodosett genom vad utskottet nu anfört.
Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:2440.

Folkbildningsorganisationerna

I motionen 1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) föreslås att
barnomsorgsgruppen skall få tilläggsdirektiv att utreda frågan om hur
folkbildningsorganisationernas resurser kan tillvaratas i den fortsatta utbygg -

SoU 1978/79:45

naden av föräldraförsäkringen (yrkandet 1). Motionärerna framhåller de stora
möjligheter folkbildningsorganisationerna har att nå ut till många människor
genom sitt utbud av varierade kurser. När det gäller den nu aktuella fasen av
föräldrautbildningen, dvs. kring barnets födelse, ser motionärerna det som
naturligt att på sätt som föreslås i propositionen förlägga utbildningen till
barna- och mödravårdscentraler samt BB. Beträffande senare faser av
föräldrautbildningen bör man dock enligt motionärerna överväga att utnyttja
den resurs som folkbildningsorganisationerna utgör. Barnomsorgsgruppen
bör därför få tilläggsdirektiv att för kommande faser av föräldrautbildningen
utreda hur samverkan med folkbildningsorganisationerna kan ske.

1 det uppdrag som lämnades barnomsorgsgruppen 1973 att göra en
övergripande utredning om föräldrautbildningen framhålls bl. a. att olika
vägar kan komma i fråga vad gäller utformning av innehåll och organisation
för utbildningen. Gruppen skall enligt sitt uppdrag även uppmärksamma den
upplysningsverksamhet som kan bedrivas genom olika frivilliga organisationer.

Barnomsorgsgruppen skall således redan enligt de direktiv som hittills
lämnats uppmärksamma bl. a. folkbildningsorganisationernas roll i en
allmän föräldrautbildning. Enligt utskottets mening är det därför inte
erforderligt att direktiven kompletteras på det sätt motionärerna föreslagit.
Det kan dessutom erinras om att barnomsorgsgruppen redan i det nu
föreliggande betänkandet framhållit den viktiga roll som de frivilliga
organisationerna kan spela i de senare faserna av föräldrautbildningen
(s. 118). Gruppen har för avsikt att i kommande betänkande behandla de
frivilliga organisationernas roll i en allmän föräldrautbildning. Ett slutbetänkande
rörande föräldrautbildning väntas under senare delen av 1979. Något
riksdagens initiativ i här aktuellt avseende är med hänsyn till det anförda inte
erforderligt.

Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:2484 yrkandet 1.

Kommersiellt informationsmaterial

I två motioner vänder man sig mot att informationsmaterial som
producerats av kommersiella företag utdelas eller tillhandahålls vid hälsoundersökningar
av mödrar och barn och på BB. 1 motionen 1978/79:2482 av
Sven Aspling m. fl. (s) yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om användande av kommersiella företags informationsmaterial
i samband med föräldrautbildning m. m. (yrkandet 1). Motionärerna
önskar ett uttalande av riksdagen om att dylikt material inte bör användas i
samband med föräldrautbildning eller hälsokontroll. Företagen bör använda
sedvanliga reklamformer för sin information till kunder. 1 motionen
1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen beslutar uttala
att förbud bör införas mot kommersiell reklamutdelning på mödra- och
barnavårdscentraler samt BB (yrkandet 6).

SoU 1978/79:45

I det betänkande som ligger till grund för propositionen konstaterade
barnomsorgsgruppen (s. 130-135) bl. a. att det finns en stor mängd informationsmaterial
som riktar sig till blivande och nyblivna föräldrar. Det finns
uppenbarligen informationsluckor bland det material som producerats av
samhälleliga organ och av ideellt verksamma organisationer. Dessa informationsluckor
har fyllts upp av olika kommersiella företags broschyrer och
böcker. Den direkta reklamen kan ha en mycket undanskymd plats i sådana
kommersiellt producerade skrifter. Innehållsmässigt är materialet ofta av hög
kvalitet. Skrifterna är väl utformade och lättlästa jämfört med många
samhällsproducerade material. De kan dock ge uttryck åt ett traditionellt
synsätt på föräldrarollema och de beaktar ofta inte problem såsom t. ex.
handikapp hos barn.

Barnomsorgsgruppen anser att samhället bör ha ansvaret för det informationsmaterial
som används inom mödra- och barnhälsovården samt BB.
Socialstyrelsen skall svara för att lämpligt material utformas och finns att
tillgå. Vidare uttalar gruppen att i samband med att alternativa material finns
att tillgå, socialstyrelsen tillsammans med landstingen bör utfärda en
rekommendation till mödra- och barnavårdscentralerna samt förlossningsvården
att inte använda material som är producerade eller bekostade av
kommersiella företag utan i stället de av samhället producerade materialen.

1 propositionen ansluter sig föredragande statsrådet i huvudsak till
barnomsorgsgruppens ståndpunkt. Socialstyrelsen skall sålunda medverka
till produktion av material såväl för direkt användning i föräldrautbildningsgrupperna
som för komplement till den muntliga information som ges vid
mödra- och barnavårdscentraler och på BB. Materialet förutsätts komma att
utformas i nära samarbete med huvudmännen. Enligt propositionen måste
dock frågan om i vad mån material som utges av olika företag skall komma till
användning inom mödra-barnhälsovården och på BB bedömas av varje
sjukvårdshuvudman. En strävan bör dock vara att samhället i egen regi
producerar sådant material som tillgodoser efterfrågan.

Utskottet är medvetet om att blivande och nyblivna föräldrar utsätts för ett
starkt informations- och reklamflöde som många gånger kan verka förvillande
eller upplevas direkt negativt. Här är emellertid inte fråga om att
bedöma reklamen eller reklamspridningen som sådan. Den fråga som
aktualiserats genom propositionen och motionerna begränsar sig till i vad
mån samhället bör lämna sin medverkan till reklamspridning genom att
kommersiella skrifter tillhandahålls eller används vid samhällets
institutioner för mödra- och barnavård. Utskottet har således i detta
sammanhang ingen anledning att gå in på frågor om t. ex. vissa avarter av
reklam eller på att föräldrar som inte önskar få reklam ändå erhåller
sådan.

När det gäller frågan om att tillåta reklamspridning genom samhällets
institutioner vill utskottet till en början framhålla den officiella prägel som

SoU 1978/79:45

reklamen på detta sätt får. Föräldrar kan lätt få intrycket att samhället står
bakom hela innehållet i materialet, oavsett att detta har ett kommersiellt
syfte. Detta gäller inte bara den rent faktiska informationen utan även de
värderingar som kan komma till uttryck. Utskottet anser principiellt att
samhället måste ta konsekvenserna härav och vara berett att garantera
innehållet i den information som lämnas föräldrarna genom mödra- och
barnhälsovården samt BB. Detta gäller inte minst synen på föräldrarollerna
och på barnfamiljernas situation i ett bredare samhälleligt perspektiv. En
sådan garanti kan knappast erhållas på annat sätt än genom att samhället
självt producerar, låter producera eller godkänner ett material som uppfyller
de uppställda kraven. Det är därför angeläget att arbetet med att framställa ett
sådant allsidigt informationsmaterial bedrivs snabbt och effektivt.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att inte den
samhällsproducerade informationen ges ett magrare innehåll eller en mera
svårtillgänglig utformning än den kommersiella informationen. Efter hand
som arbetet med ett tillfredsställande informationsmaterial fortskrider måste
därför socialstyrelsen ges de resurser som krävs för att materialet skall fylla
föräldrarnas behov och önskemål.

Ett informationsmaterial på vilket man ställer höga krav kan inte heller
framställas och spridas genast. Enligt utskottets mening kan man knappast ta
avstånd från att kommersiellt producerade skrifter tillhandahålls såsom
tillfällig lösning under en övergångstid. När ett tillfredsställande
samhällsproducerat informationsmaterial finns att tillgå bör emellertid detta
material användas i stället. Beslutanderätten härvidlag bör dock ligga hos
sjukvårdshuvudmännen. Utskottet anser det därför inte påkallat med något
initiativ från riksdagens sida i syfte att motverka att kommersiell reklam
sprids genom mödra- och barnavårdscentralerna samt BB.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 1978/
79:2482 yrkandet 1 och 1978/79:2486 yrkandetö.

I motionen 1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas vidare
(yrkandet 5) att socialstyrelsen skall anvisas ytterligare 2 500 000 kr. för
informationsmaterial.

Riksdagen har i år anslagit medel under anslaget för hälsovårdsupplysning
för ett informationsmaterial om barn för användning inom barnhälsovård,
barnomsorg och föräldrautbildning. Som utskottet framhållit i det föregående
måste man visserligen vara beredd att ge socialstyrelsen de resurser som
krävs för att utarbeta ett informationsmaterial som är likvärdigt med den ofta
påkostade kommersiella informationen. Olika metoder kan emellertid
komma i fråga. Framställningen av materialet bör därför utredas och
kostnadsberäknas av socialstyrelsen innan riksdagen har anledning att ta
ställning till ytterligare medelsanvisning för ändamålet. Utskottet avstyrker
därför även det nu behandlade yrkandet i motionen 1978/79:2486 (yrkandet
5).

SoU 1978/79:45

Uppsökande verksamhet, kursplaner

1 motionen 1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
skall ge till känna vad i motionen anförs om föräldrautbildningen (yrkandet
4). Motionärerna anför bl. a. att det är viktigt att den uppsökande verksamheten
når alla föräldrar, så att det inte bara blir sådana som redan är
välmotiverade som kommer att delta i föräldrautbildningen. Vidare anför
motionärerna att eftersom föräldrautbildningen i första hand bör syfta till att
förmedla faktakunskaper någon form av kursplaner bör utformas. Inom
dessa kursplaner bör det finnas stora möjligheter för deltagarna att själva
utforma utbildningen.

Barnomsorgsgruppen har i sitt betänkande (s. 55) skisserat ett system där
inbjudan till föräldrautbildning lämnas redan i samband med det första
besöket på mödravårdscentralen. Vid detta första besök bör båda föräldrarna
vara med. Den muntliga inbjudan med möjlighet till frågor och svar bör
kompletteras med en lättillgänglig skriftlig information. I de fall föräldrarna
tackar nej till inbjudan bör barnmorskan bilda sig en uppfattning om orsaken
och om det finns behov som kan tillgodoses på annat sätt. Gruppen betonar
vidare vikten av att personalen söker observera eventuella problem och söker
lösningar vid individuella samtal när det gäller för den enskilde känsliga
frågor som inte är lämpliga att ta upp i föräldrautbildningsgrupperna (s. 59).
Detta gäller enligt barnomsorgsgruppen i kanske ännu högre grad om de
föräldrar som tackat nej till erbjudandet att delta i föräldrautbildning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är särskilt viktigt att även
mindre väl motiverade föräldrar förmås delta i föräldrautbildningen. Införandet
av en allmän föräldrautbildning syftar ytterst till att öka förståelsen för
barns behov och att skapa en bättre och mer positiv miljö för barn. Av hänsyn
till barnen bör man därför från samhällets sida inte helt passivt acceptera t. ex.
att förstagångsföräldrar som av allt att döma har bristfälliga kunskaper om
barns fysiska och psykiska behov avvisar erbjudande om föräldrautbildning.
Särskilt gäller detta om föräldrarna förefaller ha egna outredda problem av
praktisk och ekonomisk eller av mera personlig natur. Föräldrautbildningen
kan i sådana sammanhang vara ett medel att hjälpa barnen till bättre
livsbetingelser. Utskottet anser därför i likhet med barnomsorgsgruppen att
man i de fall föräldrar inte vill delta i föräldrautbildningen bör försöka utreda
orsaken härtill. Om familjen behöver hjälp eller stöd bör man försöka ordna
detta. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av ett väl
fungerande samarbete mellan å ena sidan landstingens verksamheter och å
andra sidan kommunernas sociala verksamhet. Sådana uppföljande åtgärder
måste enligt utskottets mening ses som ett led i strävandet att göra
föräldrautbildningen tillgänglig för alla föräldrar och därmed även komma
alla barn till godo.

I samband med att man utformar rutiner för inbjudan till och första
information om föräldrautbildning är det naturligt att man även behandlar

SoU 1978/79:45

frågan om hur man skall nå de föräldrar som inte svarar eller som avböjer
deltagande utan närmare förklaring. Utskottet förutsätter att olika former för
uppsökande verksamhet då kommer att övervägas och anser därför något
uttalande från riksdagens sida obehövligt i denna del.

Tanken på att styra föräldrautbildningens innehåll i form av kursplaner har
avvisats såväl av barnomsorgsgruppen som i propositionen. Utgångspunkten
för utbildningen bör enligt denna syn vara de ämnen som föräldrarna själva
känner angelägna och vill ta upp. Å andra sidan krävs att vissa faktiska
kunskaper förmedlas till föräldrarna. Man måste därför enligt propositionen
få en lämplig balans mellan en fri diskussion mellan föräldrarna och ett i
förväg planerat innehåll. I stället för att fastställa kursplaner vill man satsa på
kontinuerlig handledning av gruppledarna, på vilka det kommer att ställas
stora krav.

Barnomsorgsgruppen har vidare föreslagit en rad teman, vilka man
erfarenhetsmässigt vet att föräldrar brukar ha glädje av att få diskutera och
behöver information om. Hur mycket tid som ägnas åt varje ämne och i
vilken ordningsföljd man tar upp dem blir beroende av den enskilda gruppens
intressen. De teman som räknas upp av barnomsorgsgruppen (s. 73) skall
betraktas som en samling exempel på vad som kan diskuteras vid träffarna.

Utskottet anser i och för sig att den fria diskussionsformen har stora värden
vid en verksamhet av detta slag. Det är viktigt att de deltagande föräldrarna
stimuleras att själva söka kunskaper och att närma sig varandra och utbyta
erfarenheter. Samtidigt måste beaktas att blivande och nyblivna förstagångsföräldrar
inte helt kan förutse alla de problem de kan komma att ställas inför.
Man bör därför se till att sådana frågor vid behov tas upp genom
gruppledarens försorg. Enligt utskottets mening bör nämligen alla föräldrar
som deltar i en allmän föräldrautbildning kunna räkna med att där få de
grundkunskaper de efterfrågar i fråga om graviditet, förlossning och barnavård.
Om så inte skulle bli fallet, t. ex. genom att verksamheten får en alltför
lös form, kan många föräldrar komma att tappa intresset för utbildningen.
Verksamheten bör dessutom ha en så organiserad form att det är möjligt för
föräldrarna att på förhand avgöra vilket utbyte de kan få av att delta. Även
vad gäller enstaka gruppträflar vore det sannolikt av värde för många
föräldrar att kunna förutse vad som kommer att behandlas.

Man kan således knappast undvara en översiktlig planering av utbildningens
innehåll. Inte minst gäller detta i fråga om utbildning och handledning av
gruppledarna. Dessa måste göras medvetna om den nödvändiga avvägningen
mellan å ena sidan en fri diskussion i föräldragruppen och å andra sidan att
förmedla vissa faktiska kunskaper. Vilka frågor som gruppledarna självmant
bör aktualisera måste också övervägas. Utskottet anser att de teman som
nämnts av barnomsorgsgruppen härvid bör kunna bli en god utgångspunkt.
Det bör på denna väg vara möjligt att ge föräldrautbildningen ett innehåll som
känns angeläget för föräldrarna utan att man låser verksamheten genom

Soli 1978/79:45

detaljerade kursplaner. På detta sätt kan även de kunskaper och erfarenheter
som finns om barns och föräldrars behov under olika perioder tas till vara på
ett konstruktivt sätt. Samtidigt som man bevarar den fria diskussionsformen
bör verksamheten därigenom kunna göras mera meningsfull för deltagarna.
Något behov av att därutöver fastställa särskilda kursplaner anser utskottet
däremot inte föreligga.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen 1978/
79:2486 yrkandet 4.

Utskottet finner i övrigt ingen anledning till erinringar eller uttalanden
såvitt avser i propositionen angivna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på propositionen i här aktuell del
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2485 yrkandet 1
delvis,

2. beträffande åtgärder mot skilsmässor att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1266,

3. beträffande invandrarbarnens språkproblem att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2143 yrkandet 4,

4. beträffande föräldrautbildning för adoptiv6räldrar att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2440,

5. beträffande kommersiellt informationsmaterial att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2482 yrkandet 1 och motionen 1978/
79:2486 yrkandet 6,

6. beträffande start för föräldrautbildning för invandrare att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2482 yrkandet 2,

7. beträffande folkbildningsorganisationernas medverkan att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2484 yrkandet 1,

8. beträffande uppsökande verksamhet och kursplaner att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2486 yrkandet 4,

9. beträffande anvisande av medel för informationsmaterial, att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2486 yrkandet 5,

10. att riksdagen godkänner i propositionen angivna allmänna
riktlinjer för en allmän föräldrautbildning, såvitt dessa inte
behandlats under momenten 3-9.

Stockholm den 15 maj 1979

På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ

SoU 1978/79:45

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c), Nils Carlshamre (m), Evert
Svensson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Britt Wigenfeldt (c),
Sven-Gösta Signell (s), Lena Öhrsvik (s), Rune Gustavsson (c), Ingemund
Bengtsson (s), Margot Håkansson (fp), Ingegerd Troedsson (m) och John
Johansson (s).

Reservation

beträffande kommersiellt informationsmaterial (mom. 5 i hemställan) av Evert
Svensson, Ivar Nordberg, Sven-Gösta Signell, Lena Öhrsvik, Ingemund
Bengtsson och John Johansson (samtliga s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s.10 som börjar med ”Ett
informationsmaterial” och slutar med ”yrkandet 6.” bort ha följande
lydelse:

Ett informationsmaterial (= utskottet) hos sjukvårdshuvudmännen.
Utskottet finnér det sålunda riktigt att socialstyrelsen
ser till att ett tillfredsställande informationsmaterial snarast kommer fram. I
överensstämmelse med vad som anförs i motionen 1978/79:2482 (yrkandet 1)
bör riksdagen uttala att kommersiellt informationsmaterial inte bör användas
i samband med föräldrautbildning eller hälsokontroll. Det bör ankomma på
regeringen att ta de initiativ som erfordras för att detta uttalande skall få en
praktisk effekt. Genom utskottets ställningstagande blir även motionen
1978/79:2486 yrkandet 6 i viss mån tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kommersiellt informationsmaterial att riksdagen
med anledning av motionen 1978/79:2482 yrkandet 1 och
motionen 1978/79:2486 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

GOTA B 62192 Stockholm 1979