med anledning av propositionen 1978/79:147 om informations- och kulturutbytet med utlandet, såvitt avser utrikesdepartementets huvudtitel, jämte motioner (Betänkande 1978/79:UU31 Utrikesutskottet)

UU 1978/79:31

Utrikesutskottets betänkande
1978/79:31

med anledning av propositionen 1978/79:147 om informations- och
kulturutbytet med utlandet, såvitt avser utrikesdepartementets
huvudtitel, jämte motioner

I propositionen 1978/79:147 har regeringen för riksdagens godkännande
framlagt riktlinjer för Sveriges informations- och kulturutbyte med utlandet.
Förslagen i propositionen bygger i huvudsak på det betänkande (SOU
1978:56) Kultur och information över gränserna, som i september 1978
avgavs av den i februari 1977 tillkallade utredningen om det svenska kulturoch
informationsutbytet med utlandet (SIK-utredningen).

Riksdagen uttalade sig för tre år sedan (UU 1975/76:8, rskr 164) för en
översyn av den samlade svenska kultur- och informationsverksamheten
utomlands. Behovet av en dylik översyn vitsordades därefter även i
propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3.

Den nu aktuella propositionen består av två huvudavsnitt, det ena framlagt
på utrikesministerns föredragning och det andra på utbildningsministerns.
Utrikesutskottet har att ta ställning till förslagen i det förra avsnittet, medan
det senare har hänvisats till kulturutskottet.

I det avsnitt av propositionen, som behandlas i föreliggande betänkande,
framläggs förutom de allmänna riktlinjerna för informations- och kulturutbytet
även slutliga förslag för budgetåret 1979/80 beträffande tredje huvudtitelns
anslag D 1. Svenska institutet, D 2. Sveriges Radios programverksamhet
för utlandet och D 3. Övrig information om Sverige i utlandet, vilka
anslag i budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 (prop. 1978/79:100,
bil. 6) anmälts med endast preliminärt beräknade belopp i avvaktan på den nu
föreliggande särpropositionen.

Motioner

I betänkandet behandlas dels följande i anslutning till budgetpropositionen
väckta motion, nämligen

motionen 1978/79:1773 av Tore Nilsson och Göthe Knutson (båda m),
dels följande i anslutning till propositionen 1978/79:147 väckta motioner,
nämligen

motionen 1978/79:2347 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s). och
motionen 1978/79:2348 av Lars Werner m. fl. (vpk).

1 Riksdagen 1978/79. 9 sand. Nr 31

UU 1978/79:31

1. Allmänt om informations- och erfarenhetsutbytet med utlandet
Propositionen (s. 8-10)

Motivet för informationsverksamhet i utlandet har traditionellt varit
behovet att för opinionen i andra länder förklara det egna landets samhällsskick
och politik och då särskilt dess utrikespolitiska ställningstaganden.

Den svenska informationsverksamheten i utlandet syftar emellertid inte
endast till att sprida kunskap om vårt land och dess strävanden och att
därigenom skapa förtroende för Sverige som part i det internationella
umgänget. Den är i hög grad inriktad på ett aktivt svenskt deltagande i det
internationella erfarenhetsutbytet, där Sverige även är mottagande part. Vårt
beroende av utlandet och vår språkliga isolering gör dessa internationella
kontakter än mer angelägna.

Effekterna av informationsinsatser i utlandet är svåra att mäta. Icke desto
mindre råder allmän enighet om att en sådan verksamhet, inriktad på att
belysa samhällslivet över ett brett fält, är oundgänglig i umgänget mellan
länderna. Kunskap om andra länder är värdefull i sig. Den är en grundläggande
faktor för synen på andra länder och därmed för det internationella
samarbetet.

Den övervägande delen av informationen över gränserna förmedlas genom
massmedier samt vid direkta kontakter mellan myndigheter, organisationer,
politiska partier, folkrörelser, företag och enskilda.

Den statligt finansierade informationsverksamheten har därför främst en
kompletterande uppgift. Den syftar huvudsakligen till att tillgodose utlandets
spontana efterfrågan på allmän information om Sverige.

De flesta staters organ för utlandsinformation är direkt knutna till
regeringar eller statliga myndigheter. För svensk del förmedlas den statligt
finansierade allmänna Sverige-informationen huvudsakligen genom självständigt
verkande informationsorgan, främst stiftelsen Svenska institutet.
Även enheten för Sveriges Radios utlandsprogram bedriver en i förhållande
till staten självständigt utformad informationsverksamhet.

Det är angeläget att det finns ett rikt och varierat faktamaterial om det
svenska samhället tillgängligt för att möta utlandets efterfrågan. S1Kutredningen
har här konstaterat en rad brister och behov. Resursförstärkningar
gör större nytta centralt än om de sprids över ett större antal mottagare.
För den allmänna informationsverksamheten är Svenska institutet det organ
som bör spela denna centrala roll.

Sveriges exportråd och Sveriges turistråd har viktiga uppgifter på det
exportfrämjande respektive det turismfrämjande området. Det finns ett
påtagligt samband mellan den allmänna Sverige-informationen och den
export- eller turismfrämjande verksamheten.

Genom att huvuddelen av de resursförstärkningar som föreslås på
informationsområdet avses ställas till Svenska institutets förfogande bör
institutet ännu effektivare kunna fullgöra en servicefunktion för våra

UU 1978/79:31

utlandsmyndigheter samt för departement, myndigheter, organisationer och
folkrörelser i Sverige. I propositionen hänvisas i detta sammanhang också till
den referensgrupp för folkrörelsefrågor inom kommundepartementet som
behandlar frågor rörande förhållandet mellan stat och kommun å ena sidan
och folkrörelser å den andra. Inom ramen för detta arbete behandlas bl. a.
folkrörelsernas internationella kontakter och deras behov av stöd från
myndigheter för sitt samarbete över gränserna.

Erfarenhetsutbytet med utlandet på områden såsom arbetsmarknad och
arbetsliv, utbildning och forskning, energiförsörjning och miljö förutsätter
nära kontakter mellan Svenska institutet och fackmyndigheter och organisationer
i Sverige. Institutets styrelse jämte representativa, aktiva referensgrupper
för olika sakområden har visat sig väl lämpade för att i det svenska
samhället förankra informationsutbytet.

Eftersom synen på Sverige i utländska massmedier ofta framtonar
slumpmässigt och ensidigt, är det angeläget att också på andra vägar söka ge
opinionsbildande grupper i utlandet möjligheter till fortlöpande kontakter
med utvecklingen i Sverige. Med hänsyn till att de ekonomiska resurserna är
begränsade är det väsentligt att prioriteringar görs mellan ämnen, former och
mottagare av informationen. Av såväl resurs- som effektivitetsskäl torde det
vara lämpligt att koncentrera insatserna till grupper i utlandet som kan föra
information vidare eller som har särskilt intresse av svenska erfarenheter
inom sina specialområden.

Även formerna för informationsverksamheten bör i så hög grad som
möjligt vara inriktade på ett utbyte av erfarenheter. Genom att ökade resurser
avsätts även för personutbyte och seminarieverksamhet bör inslaget av
ömsesidighet förstärkas. Allmänt kan sägas att insatser som leder till direkta
förbindelser med enskilda, organisationer och myndigheter i utlandet synes
ha särskilt stort värde.

I fråga om en geografisk breddning av vårt erfarenhetsutbyte med utlandet
pekas särskilt på behovet av att öka utbytet med Norden, invandrarnas
hemländer, länderna i Östeuropa samt u-Iänderna. En sådan vidgning av
kultur- och informationsutbytet får dock inte medföra att utbytet med
länderna i Västeuropa och Nordamerika eftersätts.

2. Kultur- och informationsutbytets geografiska breddning
Propositionen (s. 10-16)

Norden

Utredningen har betonat vikten av ett fortsatt intensivt nordiskt kulturoch
informationsutbyte. Det nordiska utbytet fungerar väl inom kulturområdet.
Det kultursamarbete, som bedrivs mellan de fem nordiska länderna
inom ramen för 1971 års nordiska kulturavtal, tillförs årligen betydande
resurser över det nordiska ministerrådets kulturbudget. Även för det

1* Riksdagen 1978/79. 9 sami. Nr 31

UU 1978/79:31

bilaterala kultursamarbetet mellan länderna utgår ett väsentligt stöd från
regeringarna och från olika samarbetsfonder.

Däremot kan brister konstateras vad gäller information om Sverige i de
nordiska grannländerna. Svenska institutet har endast bedrivit marginell
informationsverksamhet i Norden. Detta har bl. a. lett till en brist på
informationsmaterial om Sverige på nordiska språk. Det är angeläget att
Svenska institutet inbegriper även de nordiska länderna i sitt
verksamhetsområde. Denanslagsförstärkningsom föreslås bör kunna medge
att särskilda resurser avsätts för att framställa informationsmaterial för de
nordiska länderna, främst på svenska och finska men även på danska, norska
och isländska.

Vidare beräknas medel för en tjänst som kulturattaché vid ambassaden i
Helsingfors.

Inom ramen förden resursförstärkning som föreslås för stöd till svenskundervisningen
utomlands bör Svenska institutet pröva möjligheterna till en
ökad insats även i Norden på detta område.

Det är viktigt att ev. nya initiativ på detta och andra områden av institutets
verksamhet tas i nära samråd med de bilaterala samrådsorgan och kulturinstitutioner
som upprättats mellan Sverige och grannländerna. Det är också
viktigt att institutet håller sig underrättat om de samnordiska initiativ till
förbättrad språkförståelse i Norden som tas inom ramen för nordiska
kulturavtalet.

Invandrarnas hemländer

Det är angeläget att i Sverige öka kunskaperna om invandrarnas bakgrund i
kulturellt och andra avseenden genom ett ökat kultur- och informationsutbyte
med invandrarnas hemländer. Samtidigt är det viktigt att vi i
invandrarnas hemländer på ett sakligt och mångsidigt sätt informerar om
svenska förhållanden i vid bemärkelse. I båda dessa avseenden spelar
massmedierna en väsentlig roll.

Propositionen ansluter sig därför till utredningens förslag att inrätta
särskilda stipendier på massmedieområdet för projekt i Sverige eller i
invandrarnas hemländer. En medelsförstärkning fördetta ändamål beräknas
under Svenska institutets anslag med 250 000 kr. för nästkommande
budgetår. Svenska institutet bör också i större utsträckning än tidigare kunna
framställa informationsmaterial som är anpassat till dessa länders behov.

Östeuropa

Utredningen har funnit att särskild stimulans till kultur- och informationsutbytet
med länderna i Östeuropa är motiverad. Propositionen ansluter sig till
denna uppfattning.

Behovet av ett ökat kultur- och informationsutbyte med Östeuropa har

UU 1978/79:31

särskilt aktualiserats genom Sveriges undertecknande år 1975 av slutdokumentet
från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa.

De kulturprogram som Svenska institutet tecknat med en rad länder i
Östeuropa har bidragit till att underlätta det svenska samhällslivets kontakter
med dessa länder. Frågan om Sveriges kulturutbyte med utlandet skall
bedrivas inom ramen för bilaterala kulturavtal på regeringsnivå har diskuterats.
Propositionen ansluter sig till utredningens uppfattning att det svenska
kulturutbytet även i fortsättningen bör löpa fritt från avtal på regeringsnivå.

De teknisk-vetenskapliga kontakterna med Östeuropa samordnas till
väsentlig del av Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien.

U-länderna

Utredningen har föreslagit en femårig försöksverksamhet för att pröva
förutsättningarna för ett förstärkt kulturutbyte med u-länderna. Avsikten är
att man då i första hand bör stimulera presentation av u-ländernas kultur i
Sverige. Utrikesministern delar denna uppfattning. Man bör därvid bygga
vidare på det samarbete som har vuxit fram mellan Svenska institutet och
SIDA. Det får ankomma på institutet och SIDA att finna lämpliga former för
ett samarbete i dessa frågor, t. ex. genom att bilda en särskild samrådsgrupp.
Det synes lämpligt att även kulturrådet ingår i en sådan samrådsgrupp.

I vissa fall kan man räkna med att ett fördjupat samarbete kommer till
stånd mellan kulturinstitutioner i u-länderna och Sverige. Vissa projekt bör
då kunna finansieras med de särskilda medel som är avsatta för s. k. bredare
samarbete med u-länderna. Det kan därför komma att visa sig ändamålsenligt
att även beredningen för internationellt utbildningssamarbete deltar i
detta samråd.

Samrådet bör vara informellt och göra det möjligt för SIDA, Svenska
institutet och kulturrådet att ha löpande kontakter med berörda folkrörelser.
Inom ramen för detta samråd bör information också kunna lämnas om de
projekt på kulturområdet som SIDA bereder inom ramen för kulturstöd till
vissa u-länder eller i samarbete med internationella organisationer.

Vid årsskiftet har regeringen uppdragit åt Svenska institutet att administrera
en särskild försöksverksamhet för personutbyte med u-länderna
avseende främst korta kvalificerade studiebesök. Försöket avser en period av
tre år och omfattar i princip alla u-länder. För innevarande budgetår har för
ändamålet 1,5 milj. kr. ställts till institutets förfogande från anslagsposten
Bredare samarbete under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

Förhållandevis små resurser har hittills avsatts för att i u-länderna
informera om Sverige eller för att delta i ett mer aktivt erfarenhetsutbyte med
dessa länder. Det är angeläget att denna verksamhet får ökad omfattning.

UU 1978/79:31

Motion

1 detta sammanhang behandlas motionen 1978/79:2347 av Anna Lisa
Lewén-Eliasson m. fl. (s), yrkandena 3, 4 och 5, nämligen

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen angående det föreslagna sam rådsorganet, som får till uppgift att
öka det kulturella utbytet mellan Sverige och u-länderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen beträffande den organisatoriska kopplingen mellan Svenska
institutet och berörda nordiska organ,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen i fråga om kultur- och informationsutbytet mellan Sverige och
invandrarnas hemländer.

Utskottet

1 s-motionen 2347 föreslås att regeringen ges till känna vad som i motionen
anförs om det samrådsorgan som skall få till uppgift att öka det kulturella
utbytet mellan Sverige och n-ländema.

Motionärerna anser att ett ökat engagemang från folkrörelsernas sida är
mycket angeläget på detta område och förutsätter att denna fråga ägnas
uppmärksamhet av de organ som kommer att ingå i den föreslagna
samrådsgruppen.

I propositionen anförs att det får ankomma på Svenska institutet och SIDA
att finna lämpliga former för detta samråd. Det bör, heter det vidare, vara
informellt och innefatta kontakter med berörda folkrörelser. Propositionen
anser det lämpligt att kulturrådet ingår i den tilltänkta samrådsgruppen men
tar i övrigt inte uttrycklig ställning till vilka andra organ som bör delta i
samrådet.

Utskottet noterar propositionens synpunkter och förutsätter att samrådet
kommer att bli så utformat att berörda folkrörelser bereds möjlighet att göra
sina synpunkter gällande i detta sammanhang. Utskottet konstaterar samtidigt
att folkrörelserna i väsentlig utsträckning också är representerade i
styrelserna för SIDA, Svenska institutet och kulturrådet.

Med det anförda torde motionen 2347 få anses besvarad i denna del.

I samma motion 2347 föreslås att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförs om den organisatoriska kopplingen mellan Svenska
institutet och berörda nordiska organ.

Motionärerna erinrar om att såväl Nordiska rådet som föreningarna
Norden bedriver ett informationsarbete som bör koordineras med institutets
verksamhet och pekar på möjligheten av att i detta syfte göra en anknytning
mellan de nordiska organen och institutets styrelse.

Propositionen faster betydande vikt vid en utbyggnad av kultur- och
informationsutbytet med det övriga Norden. En ökad satsning på infor -

UU 1978/79:31

mationsmaterial om Sverige för användning i de nordiska länderna och
inrättandet av en kulturattachétjänst i Helsingfors är bland de åtgärder som
föreslås i detta syfte.

Propositionen påpekar vidare att det är viktigt att nya initiativ på detta
område tas i nära samråd med de bilaterala samrådsorgan och kulturinstitutioner
som upprättats mellan Sverige och grannländerna. Någon närmare
redovisning av det informations- och kulturutbyte som sker inom ramen för
det nordiska samarbetet ges emellertid inte i regeringens förslag.
Informationsverksamheten i det nordiska samarbetet torde samtidigt ha
delvis annan uppläggning och inriktning än Svenska institutets motsvarande
verksamhet. Utskottet utgår emellertid från att institutet planerar sin
informations- och kulturverksamhet i de övriga nordiska länderna med god
kännedom om de nordiska organens verksamhet på motsvarande område.
Hänsyn härtill torde kunna tas på informell väg och utan organisatorisk
koppling mellan institutets styrelse och berörda nordiska organ.

Med det ovan anförda torde även denna del av motionen 2347 få anses
besvarad.

I motionen 2347 hemställs också att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförs om kultur- och informationsutbytet mellan Sverige och
invandrarnas hemländer.

Motionärerna framhåller att utbytet av kultur och information med
invandrarnas hemländer är av stor betydelse både för den svenska kulturen
och för att skapa bättre kontakter mellan invandrarna och den övriga
befolkningen. Det är därför viktigt att de svenska beskickningarna i
invandrarnas hemländer blir bättre rustade för att underlätta kulturutbyte i
bägge riktningarna. För att uppnå detta syfte anser motionärerna att de
svenska beskickningarna i invandrarnas hemländer bör ha hög prioritet vid
fördelningen av nytillkommande och befintliga tjänster inom press-, kulturoch
informationssektorn.

Som framgår av propositionen anser regeringen det angeläget att ett ökat
kultur- och informationsutbyte med invandrarnas hemländer kommer till
stånd, bl. a. genom information i dessa länder om svenska förhållanden men
också omvänt. Regeringen föreslår i detta syfte att 250 000 kr. anslås för
stipendier på massmediaområdet för projekt i Sverige eller i ifrågavarande
länder. Därutöver förutsätts Svenska institutet, inom ramen för den föreslagna
resursförstärkningen, i större utsträckning kunna inrikta sin verksamhet
på invandrarnas hemländer.

Som motionärerna uppmärksammat heter det också i propositionen att det
finns anledning överväga en viss omfördelning av befintliga tjänster inom
press-, kultur- och informationssektorn i syfte att möjliggöra ökade insatser
bl. a. i Medelhavsområdet, varifrån många invandrare kommer. Regeringen
föreslår slutligen att särskilda medel avsätts för korttidsinsatser vid beskickningarna
för att användas till projekt vartill resurser inte finns inom
beskickningarnas normala verksamhetsramar. Dessa medel bör kunna tas i

UU 1978/79:31

anspråk även för satsningar i invandrarnas hemländer.

Utskottet delar uppfattningen att ömsesidig förståelse och respekt för
kulturella olikheter är en förutsättning för att förhindra motsättningar och
fördomar och för att skapa bättre kontakter mellan invandrarna och den
övriga befolkningen.

Utskottet vill för sin del understryka synpunkterna i propositionen och
motionen 2347 beträffande en förstärkning av beskickningarnas verksamhet i
detta sammanhang.

Yrkandet 5 i motionen 2347 torde därmed få anses besvarat.

Utskottet, som i övrigt tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer i denna
del, hemställer

1. att riksdagen förklarar motionen 1978/79:2347, yrkandena 3, 4
och 5, besvarad med vad utskottet anfört,

2. att riksdagen i övrigt godkänner riktlinjerna i propositionen
1978/79:147 i denna del.

3. Utrikesdepartementet
Propositionen (s. 16-19)

Utrikesdepartementet svarar för ledning och samordning av den med
statsmedel finansierade allmänna information om Sverige i utlandet som inte
ankommer på annat departement. Inom utrikesförvaltningen leds
informationsverksamheten av press- och informationsenheten.

Verksamheten vid Svenska institutet och Sveriges Radios utlandsprogram
finansieras till övervägande del över tredje huvudtiteln. Från denna utgår
även olika former av bidrag till Svensk-internationella pressbyrån, Ingenjörsvetenskapsakademien
samt tidskrifterna Sweden Now och Ambio.

En betydande del av de samlade resurserna avser utrikesförvaltningens
egen informationsverksamhet. Denna omfattar huvudsakligen utlandsmyndigheternas
lokala informationsåtgärder samt journalist- och andra personinbjudningar
till Sverige.

Press- och informationsverksamheten i utrikesdepartementet och vid
utlandsmyndigheterna spelar en viktig roll för att sprida kunskaper i utlandet
om våra samhällsförhållanden och vår utrikespolitik. Denna verksamhet har
under senare år kommit att få ökad tyngd inom utrikesförvaltningens totala
verksamhet. Beräkningar har visat att utlandsmyndigheterna ägnar i stort
sett lika mycket tid åt press- och informationsfrågor som åt politiska ärenden.
Informationssektorns budgetansvar - utöver utrikesförvaltningens personalkostnader
- kommer efter här föreslagna ökningar att uppgå till ca 56 milj.
kr.

UU 1978/79:31

Personalfrågor

Utredningen har föreslagit att två nya rörliga tjänster för kulturattachéer
inrättas i Östeuropa och Medelhavsområdet.

F. n. är våra kultur- och pressattachéer till helt övervägande del placerade i
Västeuropa och Nordamerika. Det finns dock anledning överväga en viss
omfördelning av befintliga tjänster inom press-, kultur- och informationssektorn
i syfte att möjliggöra ökade insatser i förbindelserna med länderna i
Östeuropa och Medelhavsområdet samt med u-länderna. Möjligheterna att i
vissa fall låta verksamhetsområdet för press- och kulturattachéer omfatta
flera länder bör studeras.

Många av våra utlandsmyndigheter saknar resurser för att möta tillfälliga
behov av en förstärkt bevakning av informations- och kulturfrågorna.
Utredningen har uppmärksammat detta och föreslagit att särskilda medel
avsätts härför. Propositionen tar fasta på förslaget och föreslår att anslaget
D 3. Övrig information om Sverige i utlandet höjs med 200 000 kr. för detta
ändamål. Avsikten är att dessa medel även skall kunna användas för
tidsbegränsad uppdragsverksamhet eller anlitande av konsulttjänster.

Motion

I detta sammanhang behandlas motionen 1978/79:2348 av Lars Werner
m. fl. (vpk), vari föreslås

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att denna inrättar två
tjänster för kulturattachéer i Östeuropa och Asien och att riksdagen under
Övrigt upptar ett i förhållande till propositionen med 420 000 kr. förhöjt
belopp.

Utskottet

I vpk-motionen 2348 föreslås att två tjänster för kulturattachéer i
Östeuropa och Asien inrättas samt att ifrågavarande anslag räknas upp med
420 000 kr. i detta syfte.

Som framgår av propositionen förutsätts Svenska institutet använda en del
av de föreslagna resursförstärkningarna för ett vidgat samarbete med
Östeuropa och med u-länder. I propositionen uttrycks också en avsikt från
regeringens sida att genom omfördelning av befintliga tjänster på sikt
möjliggöra ökade insatser i bl. a. Östeuropa. Regeringen har emellertid inte
ansett sig nu ha möjlighet att inrätta några nya kulturattachétjänster utöver
den som förutses bli inrättad vid ambassaden i Helsingfors.

Utskottet biträder propositionens förslag i denna del och avstyrker
motionen 2348.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen med godkännande av riktlinjerna i propositionen
1978/79:147 i denna del avslår motionen 1978/79:2348.

UU 1978/79:31

4. Svenska institutet
Propositionen (s. 19-27)

Organisation

Svenska institutet är en stiftelse som har bildats av staten med uppgift att
främja kultur- och erfarenhetsutbytet över gränserna och att sprida kännedom
om svenskt samhällsliv i utlandet.

Institutet finansieras med anslag från utrikesdepartementets huvudtitel.
En av institutets uppgifter är att tillhandahålla material och tjänster för den
efterfrågan på Sverige-information som kanaliseras genom de svenska
utlandsmyndigheterna. Delar av institutets verksamhet berör även utbildningsdepartementet.
Detta gäller kulturutbytet och stödet till internationella
kontakter inom studier och forskning.

Utredningen har mot denna bakgrund diskuterat frågan om ett för de båda
departementen gemensamt budgetansvar för Svenska institutet. Utredningens
slutsats är emellertid att ett delat budgetansvar knappast skulle innebära
några avgörande fördelar. Utrikesministern delar denna uppfattning men
framhåller att ett ökat engagemang från utbildningsdepartementets sida i
institutets verksamhet är motiverat.

Stiftelseformen innebär en större självständighet än myndighetsformen.
Utredningen har inte ansett det motiverat eller lämpligt att omvandla
Svenska institutet till ett ämbetsverk. Inte heller utrikesministern finner
anledning föreslå någon förändring av institutets ställning som stiftelse.

Från ett stort antal remissinstanser, bl. a. LO, statens kulturråd och flera
utlandsmyndigheter, har understrukits vikten av att Svenska institutet
etablerar ett nära samarbete med organisationer och folkrörelser i Sverige.
Främst efterlyses en aktivering av institutets referensgrupper och förbättrat
samråd.

Institutet skall enligt sin stadga samarbeta med de olika samhällsorgan som
har beröring med institutets verksamhet. Detta bör främst ske genom att de
till institutet knutna rådgivande referensgrupperna aktivt deltar i institutets
verksamhet. Genom förslagen får institutet arbetsuppgifter inom delvis nya
områden. Detta bör reflekteras i sammansättningen av institutets styrelse och
referensgrupper. Utrikesministern pekar i sammanhanget på behovet av ett
nära samarbete mellan institutet och kulturrådet.

Verksamhet

Utredningen har gjort en omfattande kartläggning av Svenska institutets
verksamhet och föreslagit en förstärkning av institutets resurser. Utrikesministern
delar utredningens uppfattning att institutet bör ges ökade resurser för
att bättre kunna utföra ålagda uppgifter och ansluter sig i allt väsentligt till den
av utredningen föreslagna fördelningen av förstärkningarna.

UU 1978/79:31

Huvuddelen av de planerade resursförstärkningarna faller på området för
produktion och distribution av trycksaker, filmer och utställningar samt
institutets dokumentations- och besöksservice. Bl. a. betonas vikten av att
institutets faktablad i ökad omfattning översätts till de större u-landsspråken
samt till andra nordiska språk än svenska och andra europeiska språk än
engelska. Det pekas vidare på behovet av att öka antalet språkversioner och
successivt förnya förrådet av institutets dokumentärfilmer och av att
förstärka inslaget av svenska spelfilmer i Sverige-informationen. Det framhålls
även att den föreslagna anslagsförstärkningen bör möjliggöra produktion
och distribution av bl. a. fler mindre utställningar av allmän Sverigekaraktär
för spridning inte minst till Norden, länderna i Östeuropa, Sydeuropa
och u-länder.

Propositionen ansluter sig även till utredningens förslag att tillföra
institutet särskilda medel för personutbyte och seminarier. Institutets resurser
på detta område bör även kunna användas som direkta bidrag till organisationer,
folkrörelser, myndigheter m. fl. som önskar medverka i eller anordna
seminarier och symposier med deltagande av utländska och svenska
experter.

Propositionen ställer sig vidare bakom utredningens förslag att ge resursförstärkningar
åt institutets dokumentations- och besöksservice. Institutet
bör därmed i större utsträckning också kunna möta de ökade krav som har
kommit att ställas på tolk- och guideservice, inte minst från organisationernas
och folkrörelsernas sida.

För institutets informationsverksamhet beräknas i propositionen en
anslagsförstärkning med drygt 2 milj. kr., vartill kommer vissa kostnader för
nya tjänster på detta område.

På kulturområdet har Svenska institutet huvudsakligen rådgivande och
förmedlande uppgifter i samverkan med andra institutioner. Dessa insatser
kombineras ofta med visst ekonomiskt stöd från institutets sida. Av
institutets medel för allmän kulturutbytesverksamhet används en mindre del
för enbart bidragsgivning till kontaktfrämjande ändamål av olika slag, t. ex.
inbjudan av specialister, kontaktresor utomlands, filmvisningar, konferenser
och mindre gästspel.

Utredningens förslag till fördelning av medel för bidrag till kulturutbyte
innebär att anslag för kulturutbyte som kräver förhandlingar, teknisk
samverkan och särskilda initiativ läggs på Svenska institutet, medan anslag
för kulturutbyte som endast kräver ekonomiska bidrag förs till statens
kulturråd.

Ansvaret för vägledning om kulturutbytet bör enligt utredningen åvila ett
kultursekretariat inom institutet. Sekretariatet föreslås fungera som ett
centralt kontakt- och serviceorgan med överblick över anslagsgivningen
inom området och med uppgift att ge allmänna upplysningar om bl. a.

UU 1978/79:31

problem i olika regioner och om vilken service utlandsmyndigheterna kan

ge.

Av remissyttrandena rörande utredningens förslag till ansvarsfördelning
mellan statens kulturråd och Svenska institutet framgår att opinionen är
splittrad.

Utrikesministern understryker det ansvar som Svenska institutet traditionellt
har som kontakt- och serviceorgan för statliga och andra institutioner
och för utlandsmyndigheterna. Institutet har mångårig erfarenhet av
förhandlingsarbete och av tekniska frågor bl. a. genom administrationen av
de s. k. kulturprogrammen. Det är naturligt att institutets särskilda erfarenheter
i dessa hänseenden utnyttjas i ett vidgat kultur- och erfarenhetsutbyte.
Då institutet initierar eller medverkar i ett projekt bör det även i enlighet med
utredningens huvudförslag svara för medelstilldelningen till projektet.

Propositionens förslag innebär en utvidgning av institutets ansvar jämfört
med vad som är fallet i dag. Vikten framhålls av ett nära samarbete mellan
institutet och statens kulturråd i frågor som rör insatser inom kulturutbytesom
rådet.

I propositionen beräknas en anslagsförstärkning för Svenska institutets
verksamhet för kulturutbyte med drygt 1 milj. kr., vartill kommer kostnader
för vissa nya tjänster på detta område.

Beträffande verksamhetsområdet för studier och forskning framhålls bl. a.
att Svenska institutet - även om universitets- och högskoleämbetet numera
förfogar över vissa medel för internationellt utbyte - alltjämt fyller en
värdefull funktion, bl. a. som kontakt- och förhandlingsorgan såväl för
högskolans som för andra utbildningssektorers internationella utbyte.
Särskilt gäller detta utbytet med Östeuropa och vissa utomeuropeiska
länder.

Institutet administrerar ett förhållandevis omfattande stipendieprogram.

För gästföreläsarutbyte och övrigt personutbyte, som inte faller inom ramen
för stipendieverksamheten, förfogar institutet över en särskild medelsram.
Från denna bekostas olika slag av personutbyte under de s. k. kulturutbytesprogrammen
med vissa länder i Östeuropa. Bidrag kan också i andra fall
utgå till grupper eller enskilda, t. ex. för deltagande i konferenser eller
studieresor.

Svenska institutets stöd och service till undervisningen i svenska vid
utländska läroanstalter är en mycket betydelsefull uppgift. Institutet har på
detta område en unik kompetens genom sin dubbla ställning av allmänt
informationsorgan och kontaktinstitution för kulturutbytet.

I propositionen beräknas en förstärkning av Svenska institutets stöd till
undervisning i svenska utomlands med 500 000 kr. samt av stödet till
gästföreläsare och övrigt personutbyte med 285 000 kr.

UU 1978/79:31

Personalfrågor

Svenska institutets verksamhet är i hög grad personalkrävande. Mot
bakgrund av att institutet åläggs nya och utvidgade arbetsuppgifter framstår
det som nödvändigt att även förstärka institutets personalresurser, särskilt
vad gäller informationsverksamheten och det föreslagna kultursekretariatet
inom institutet. Det förslås därför att institutet tillförs åtta nya tjänster för
handläggande och övrig personal. Kostnaderna härför har beräknats till
1 250 000 kr.

Motion

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 1978/79:2347 av
Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s), yrkandet 1, nämligen

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen beträffande ökade resurser för tolkning och översättning.

Utskottet

I motionen 2347 föreslås att regeringen ges till känna vad som anförts i
motionen beträffande ökade resurser för tolkning och översättning.

Ökade anslag för dessa ändamål skulle, framhåller motionärerna, underlätta
för organisationslivet att medverka i den kontakt- och informationsverksamhet
som regeringsförslaget syftar till.

I propositionen föreslås en betydande förstärkning av Svenska instutitets
resurser för informationsverksamhet. Detta förutsätts ge ökat utrymme för
satsningar bl. a. på besöksutbyte och besöksservice, vari även ingår tolkhjälp.
Möjlighet för organisationer och folkrörelser att hos institutet söka bidrag för
anordnande av symposier och liknande erbjuder sig också. Med dessa
åtgärder bör institutet i större utsträckning kunna möta de ökade anspråk som
i detta avseende ställts från organisationernas och folkrörelsernas sida.

Utskottet räknar med att motionärernas önskemål härigenom väsentligen
blir tillgodosedda. Motionen torde därmed få anses besvarad i detta
avseende.

Utskottet, som tillstyrker förslagen till riktlinjer i denna del, hemställer

1. att riksdagen förklarar motionen 1978/79:2347, yrkandet 1,
besvarad med vad utskottet anfört,

2. att riksdagen i övrigt godkänner riktlinjerna i propositionen
1978/79:147 i denna del.

UU 1978/79:31

5. Sveriges Radios utlandsprogram
Propositionen (s. 27-30)

I gällande avtal mellan regeringen och Sveriges Radio aktiebolag finns en
förpliktelse för Sveriges Radio att producera och på annat sätt anskaffa och
sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. För denna
verksamhet skall enligt avtalet finnas en särskild programenhet.

Enheten för utlandsprogram är en del av Sveriges Radio. För utlandsprogrammet
gäller samma regler i radiolagen och avtalet med regeringen som för
företaget i övrigt. Verksamheten finansieras, till skillnad från Sveriges Radios
övriga verksamhet, med anslag över statsbudgeten. Medlen anvisas över
utrikesdepartementets huvudtitel. Enheten för utlandsprogram sänder nyheter
och andra program på engelska, franska, tyska, ryska, spanska, portugisiska
och svenska samt förmedlar bandade radioprogram och TV-filmer till
utländska radio- och TV-företag. Enheten har ett 70-tal anställda.

Utredningen, som även haft till uppgift att söka bedöma utlandsprogrammens
betydelse för den allmänna utlandsinformationen, ställer sig positiv till
sändningarna på svenska samt till exporten av radioprogram och TV-filmer.
Utredningen anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för att bedöma
informationseffekten av sändningarna på främmande språk. Mot denna
bakgrund föreslår den ingen utvidgning av utlandsprogrammen. Utredningen
finner det rimligast att bibehålla utlandsprogrammens nuvarande struktur
och omfattning. Inom ramen för en reellt oförändrad budget föreslås de
svenska sändningarna och programexporten få ökat utrymme.

Utrikesministern framhåller i propositionen att verksamheten vid Sveriges
Radios enhet för utlandsprogram även fortsättningsvis bör bedrivas på i
huvudsak nuvarande nivå. Han finnerdet vidare naturligt att, såsom Sveriges
Radio föreslagit, utlandsprogramverksamheten organisatoriskt inordnas i det
nya programbolaget Sveriges Riksradio aktiebolag och där utgör en särskild
enhet.

Utlandsprogrammen, och då ej minst programexporten, bör enligt propositionen
betraktas som en del av den allmänna informationsverksamheten
riktad till utlandet. Utlandsprogrammen bör därför även fortsättningsvis
finansieras med anslag över statsbudgeten och över utrikesdepartementets
huvudtitel.

Även om utlandsprogrammen är en del av den med offentliga medel
finansierade utlandsinformationen är det väsentligt att verksamheten bedrivs
av ett fristående programföretag. Inplaceringen i Riksradiobolaget understryker
utlandsprogrammens självständiga ställning. Det ankommer i enlighet
därmed i första hand på bolagets styrelse att ta ställning till de frågor rörande
prioriteringar och inriktning av denna verksamhet som i fortsättningen kan
uppstå.

UU 1978/79:31

Motion

I detta sammanhang behandlas motionen 1978/79:1773 av Tore Nilsson
och Göthe Knutson (m), vari hemställs

att riksdagen beslutar att utöka utlandsradions sändningar till att även
omfatta polska samt att erforderliga medel härför beviljas.

Utskottet

I motionen 1773 hemställs att utlandsradions sändningar skall omfatta
även polska samt att medel härför beviljas.

Sverige har i jämförelse med andra länder av samma storlek relativt
omfattande radiosändningar på utlandet. Sveriges Radios utlandsprogram
sänder sålunda på sju språk och tar i anspråk över en tredjedel av de samlade
anslagen för Sverige-information.

Utlandsprogrammet är f. n. en del av Sveriges Radio och föreslås
fortsättningsvis ingå i det nya programbolaget Sveriges Riksradio. Enligt
gällande överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Radio avgör
radioföretaget självt uppläggning av och innehåll i programverksamheten.
Därav följer att statsmakterna inte kan föreskriva att viss typ av utlandssändningar
skall äga rum.

Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka motionen 1773.

Vid uppvaktningar för utskottet från Sveriges Radios och dess personalorganisations
sida har anförts att den medelsberäkning som görs i propositionen
för finansiering av utlandsprogrammet inte är tillräcklig för att
upprätthålla programverksamheten på oförändrad ambitionsnivå, vilket
avsikten är enligt propositionen. Utskottet ansluter sig till denna målsättning
och utgår från att regeringen uppmärksammar detta spörsmål.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1773,

2. att riksdagen godkänner riktlinjerna i propositionen 1978/
79:147 i denna del.

6. Övriga instrument för Sverige-information
Propositionen (s. 30-31)

Svensk-internationella pressbyrån

Utredningen ställer sig positiv till Svensk-internationella pressbyråns
verksamhet. Nyhetsbulletiner om Sverige förmedlas varje vecka på tio språk
till ca 6 000 utländska tidningar, facktidskrifter, radio- och TV-stationer samt
nyhetsbyråer. Bulletinerna redovisar utvecklingen inom områdena handel
och industri, teknik och forskning, samhällsliv och politik. Byrån finansieras
till mer än två tredjedelar av utrikesdepartementet och i övrigt genom bidrag

UU 1978/79:31

från näringslivet.

Propositionen bedömer också Svensk-internationella pressbyråns verksamhet
som värdefull och förutser att den skall fortsätta i nuvarande
omfattning.

Stödköp av tidskrifter

Utredningen anser att tidskriften Sweden Now, med systerpublikationer på
tyska, spanska och italienska, genom sin innehållsmässiga bredd och sina
journalistiska ambitioner är ett värdefullt inslag i den allmänna Sverigeinformationen.
Sweden Now ägs av Svenska arbetsgivareföreningen och
Sveriges industriförbund, men utges av Ingenjörsförlaget. Tidskriften drivs
som en gentemot ägarna eller andra intressenter självständig verksamhet.

Utrikesdepartementets bidrag till Sweden Now har formen av prenumerationsköp
för utländska mottagare. På liknande sätt köper departementet
prenumerationer av den av Vetenskapsakademien utgivna engelskspråkiga
miljötidskriften Ambio.

Det framhålls i propositionen att stöd till eventuellt nya publikationer får
övervägas med hänsyn till det allmänna informationsbehov som kan
föreligga och de resurser som finns tillgängliga.

Motion

I detta sammanhang behandlas motionen 1978/79:2347 av Anna Lisa
Lewén-Eliasson m. fl. (s), yrkandet 2, nämligen

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen beträffande ökade möjligheter för stödköp av tidskrifter och
bulletiner.

Utskottet

I motionen 2347 föreslås att ökade möjligheter skall ges för stödköp av
tidningar och tidskrifter.

Enligt motionärerna innebär de nuvarande stödköpen en obalans tili
förmån för vissa få publikationer, varför det är önskvärt att ett liknande stöd
utgåräven till tidskrifter och bulletiner som väntas komma och ha till uppgift
att spegla de breda folkrörelsernas syn.

F. n. används informationsmedel för stöd av Svenskdnternationella
pressbyråns nyhetsbulletiner, den av Ingenjörsförlaget utgivna tidskriften
Sweden Now samt den av Vetenskapsakademien utgivna miljötidskriften
Ambio, i de båda sistnämnda fallen i form av stödköp.

Enligt utskottets bedömning kan stödköp av tidskrifter vara ett värdefullt
instrument för att åstadkomma ett rikt informationsutbud. De nu stödda
tidskrifterna har rönt uppskattning hos mottagarna i utlandet. Möjligheten att

UU 1978/79:31

bredda stödköpsverksamheten begränsas emellertid f. n. av bristen på
lämpliga publikationer på främmande språk. Utskottet tar emellertid fasta på
propositionens konstaterande att stöd till eventuella nya publikationer kan
övervägas, inom ramen för tillgängliga resurser och med hänsyn till
informationsverksamhetens allmänna behov.

Med det anförda torde motionen 2347 i vad avser stödköp av tidskrifter få
anses besvarad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen förklarar motionen 1978/79:2347, yrkandet 2,
besvarad med vad utskottet anfört,

2. att riksdagen i övrigt godkänner riktlinjerna i propositionen
1978/79:147 i denna del.

7. Samråd

Propositionen (s. 31-32)

Utredningen föreslår att mera regelbundet samråd etableras mellan
representanter för olika informationsorgan främst inom områdena allmän,
exportfrämjande och turismfrämjande information. Remissinstanserna ställer
sig positiva härtill.

Utrikesministern instämmer i dessa bedömningar och avser ta initiativ till
ett informellt samråd av mer regelbunden karaktär mellan de olika centrala
organen för den statsfinansierade utlandsinformationen. Härigenom kan
vissa praktiska samordningsfördelar uppnås och ett nyttigt informationsutbyte
äga rum om planer och verksamhet inom olika organ. Utrikesministern
finner det samtidigt angeläget understryka de olika organens
självständiga karaktär. Principen att verksamhet med olika syften skall ha
olika huvudmän bör inte rubbas.

8. Anslagsberäkningar

Propositionen (s. 32-36)

I budgetpropositionen (prop. 1978/79:100, bil. 6)haranslagen D 1. Svenska
institutet, D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet och D 3.
Övrig information om Sverige i utlandet upptagits med preliminärt beräknade
belopp i avvaktan på särskild proposition. I den nu föreliggande prop.
1978/79:147 om informations- och kulturutbytet med utlandet lämnas
slutliga förslag till medelsanvisningar för nämnda anslag D 1-D3.

fi. 1 Svenska institutet (D I)

Anslaget uppgår under innevarande budgetår till 20 396 000 kr. För
budgetåret 1979/80 föreslås i propositionen 26 950 000 kr. Därav utgör

UU 1978/79:31

I 464 000 kr. i huvudsak pris- och iöneomräkning och 5 090 000 kr. det
beräknade behovet av medelsförstärkning från tredje huvudtiteln för den
utökade verksamhet för Svenska institutet som föreslagits i det föregående.
Av sistnämnda belopp avser 2 050 000 kr. information, 1 005 000 kr. allmänt
kulturutbyte, 500 000 kr. stöd till undervisningen i svenska vid utländska
läroanstalter samt 285 000 kr. stöd till gästföreläsare och övrigt personutbyte
inom området studier och forskning. 1 250 000 kr. av den föreslagna
anslagsökningen avser medel för resursförstärkning i fråga om personal,
lokaler m. m.

8.2 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet (D2)

Anslaget uppgår under innevarande budgetår till 19 698 000 kr. För
budgetåret 1979/80 föreslås i propositionen 21 440 000 kr., innebärande en
ökning med 1 742 000 kr. Det bedöms att verksamheten därigenom kan
bedrivas på en oförändrad ambitionsnivå.

8.3 Övrig information om Sverige i utlandet (D 3)

Anslaget uppgår under innevarande budgetår till 7 350 000 kr. För
budgetåret 1979/80 föreslås i propositionen 7 980 000 kr., innebärande en
medelsförstärkning med 200 000 kr. utöver prisomräkning. Av det föreslagna
anslaget avser 1 260 000 kr. bidrag till Svensk-internationella pressbyrån och
747 000 kr. bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, under det att återstoden
är avsedd att disponeras av utrikesdepartementet för samordnad
informationsverksamhet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1978/79:147 rörande
anslag (D1-D3) under nästkommande budgetår för information om
Sverige i utlandet och hemställer

att riksdagen under tredje huvudtiteln för budgetåret 1979/80
anvisar

1. till Svenska institutet ett reservationsanslag av 26 950 000 kr.,

2. till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet ett anslag av
21 440 000 kr.,

3. till Övrig information om Sverige i utlandet ett reservationsanslag
av 7 980 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1979

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

UU 1978/79:31

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa
Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik
Adamsson (s), Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s), Gunnel Jonäng (c),
Ingrid Sundberg (m), Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen (s),
Axel Andersson (s) och Ylva Annerstedt (fp).

GOTA B 62058 Stockholm 1979