med anledning av propositionen 1978/79:146 om prisregleringen på fisk, m. m. jämte motion
Betänkande 1978/79:JoU31
JoU 1978/79:31
Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:31
med anledning av propositionen 1978/79:146 om prisregleringen på
fisk, m. m. jämte motion
Propositionen
I propositionen 1978/79:146 har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. medge att för tiden intill den 1 juli 1980 reglering av priserna på fisk
m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel i
prisregleringskassan för fisk får ske enligt de grunder som förordats i
propositionen,
2. godkänna de i propositionen förordade grunderna för bidrag vid
stormskada på fasta fiskeredskap,
3. godkänna de i propositionen förordade grunderna för fiskredskapslån.
Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att
4. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.,
5. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.,
6. till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1979/80 anvisa ett
investeringsanslag av 500 000 kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag beträffande prisregleringen på fisk under
budgetåret 1979/80. För minimi- och garantiprisreglering föreslås 12 milj. kr.
ställas till förfogande. Härutöver föreslås att 20 milj. kr. anslås till särskilda
pristillägg på fisk.
Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa föreslås få bidrag på 2 milj.
kr.
Vidare läggs fram förslag om nya grunder för statsbidrag vid stormskada på
fasta fiskeredskap.
Motionen
1 motionen 1978/79:2304 av Svante Lundkvist och Åke Wictorsson (båda
s) hemställs att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i fråga om
stormskadeskydd för blankålsfisket, godkänner det i motionen framlagda
förslaget.
I Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 31
JoU 1978/79:31
2
Utskottet
Riksdagen beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop.
1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Enligt riksdagens beslut
skulle de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna tillämpas tidigast fr. o. m.
budgetåret 1979/80. En särskild arbetsgrupp har arbetat med förslag till den
närmare tekniska utformningen av det nya prisregieringssystemet. Gruppens
arbete har varit inriktat på att avge sina förslag i sådan tid att det nya systemet
i princip skulle kunna tillämpas fr. o. m. budgetåret 1979/80.
Sveriges fiskares riksförbund begärde emellertid, under hänvisning till att
man önskade få möjlighet att informera sina medlemmar om det nya
prisregleringssystemet, att införandet av detta skulle skjutas upp för viss
tid.
Mot bakgrund av denna begäran uppdrog regeringen åt statens jordbruksnämnd
att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på
fisk under budgetåret 1979/80 med utgångspunkt i de hittills tillämpade
riktlinjerna för minimi- och garantiprisregleringen.
I föreliggande proposition framlagt förslag om reglering av priserna på fisk
för budgetåret 1979/80 överensstämmer med vad jordbruksnämnden efter
överläggningar med parterna i enlighet med uppdraget lagt fram.
Utskottet finner ingen anledning till erinran mot regeringens förslag
rörande prisregleringen för nästa budgetår. Genom att det nya regleringssystemet
inte tillämpas redan under budgetåret 1979/80 erbjuds Sveriges
fiskares riksförbund bättre möjligheter att fullfölja arbetet på den
önskvärda samordningen av mottagningen och förstahandsförsäljningen av
fisk. Som jordbruksministern anför underlättar en sådan samordning väsentligt
prisregleringen enligt det nya systemet.
I propositionen läggs fram förslag om nya grunder för statsbidrag vid
stormskada på fasta fiskeredskap. Förslaget bygger påen av fiskerikommittén
avgiven promemoria jämte däröver avgivna remissyttranden.
Kommittén har i nämnda promemoria föreslagit ett stormskadeskydd för
blankålsfisket som innebär att ersättning utgår med 50 96 av skadan, medan
redskapets ägare som självrisk har att svara för återstoden. 1 gengäld skall
redskapets ägare enligt kommittén inte behöva betala någon individuell
premie för att få delta i systemet. För att underlätta för redskapets ägare att
klara sin självrisk föreslår kommittén att lån skall kunna lämnas ur statens
fiskredskapslånefond för den del av skadan som inte ersätts. Någon
behovsprövning av ersättningsbeloppet bör enligt kommittén inte ske. Enligt
kommitténs förslag skall bidrag utgå ur en särskild stormskadefond, som bör
tillföras ett grundkapital på 2 milj. kr. Till fonden bör vidare årligen avsättas
800 000 kr. av budgetmedel och 200 000 kr. av prisregleringsmedel.
Fiskredskapslån bör enligt kommittén kunna utgöra ett komplement till
det kollektiva stormskadeskyddet. Kommittén föreslår att högsta beloppet
JoU 1978/79:31
3
för sådana lån höjs från f. n. 25 OOO kr. till 75 000 kr.
Till kommitténs förslag har fogats ett särskilt yttrande. Enligt detta bör de
fiskare som vill komma i åtnjutande av stormskadeskydd utan behovsprövning
erlägga en avgift som står i relation till redskapens värde.
Jordbruksministern anser för egen del att ett stormskadeskydd för fasta
fiskeredskap bör finnas också fortsättningsvis. Han anser också att staten bör
administrera detta. Jordbruksministern anser emellertid att administrationen
av stormskadeskyddet kan underlättas om en mindre avgift utgår på det sätt
som flertalet remissinstanser har förordat. 1 propositionen förordas således att
de fiskare som vill fl del av stormskadeskyddet anmäler detta före
fiskesäsongens början och i samband därmed betalar en avgift till den
myndighet som administrerar stödet. Avgiften bör vara 0,5 % av värdet av de
redskap som skall omfattas av skyddet. På dessa villkor bör fasta redskap,
som används för lax- eller ålfiske och som ägs av fiskare som beviljats licens
för yrkesfiske, få omfattas av skyddet.
Bidrag bör enligt propositionen utgå med 60 % av skadan. Någon
behovsprövning bör inte tillämpas. Detta överensstämmer också med de
riktlinjer för stormskadeskydd som tillämpats under de senaste åren.
Regeringen bör liksom f. n. fl fastställa ett minsta belopp med vilket bidrag
kan utgå.
Jordbruksministern anser inte att en särskild fond behöver inrättas för
ändamålet. Bidrag bör i stället utgå från förslagsanslaget Bidrag till fiskets
rationalisering m. m. under tionde huvudtiteln. Inflytande avgiftsmedel bör
tillföras anslaget för att bidra till att täcka kostnaderna för stödet.
Den utformning av stormskadeskyddet som förordas i propositionen
motsvarar förslaget i det särskilda yttrandet som stöds av det helt övervägande
antalet remissinstanser. Bland dessa finns bl. a. fiskeristyrelsen,
jordbruksnämnden, RRV, flera länsstyrelser samt Sveriges fiskares riksförbund.
Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att ett stormskadeskydd
för fasta fiskeredskap bör finnas också i fortsättningen. Beträffande den
närmare utformningen av skyddet anser utskottet att det i propositionen
förordade systemet bör kunna godtagas. Med hänsyn till det förhållandevis
ringa antal fiskare som berörs av detsamma, omkring 400, förefaller
uppbyggandet av en särskild skaderegleringsfond inte motiverat. Genom att
utbetalningarna skall ske från ett förslagsanslag bör en smidig hantering av
uppkommande skaderegleringsfall möjliggöras.
Vad nu anförts innebär att utskottet anser att riksdagen bör godkänna de i
propositionen förordade grunderna för bidrag vid stormskada på fasta
fiskeredskap. Motionen 2304 avstyrks följaktligen.
I propositionen gjorda anslagsberäkningar och förslag i övrigt föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
JoU 1978/79:31
4
Utskottet hemställer således
att riksdagen
1. medgeratt förtiden intill den 1 juli 1980 reglering av priserna på
fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen
av medel i prisregleringskassan för fisk får ske enligt de
grunder som förordats i propositionen,
2. med avslag på motionen 1978/79:2304 godkänner de i propositionen
förordade grunderna för bidrag vid stormskada på fasta
fiskeredskap,
3. godkänner de i propositionen förordade grunderna för fiskredskapslån,
4. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.,
5. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.,
6. till Statensfiskredskapslänefond för budgetåret 1979/80 anvisar
ett investeringsanslag av 500 000 kr.
Stockholm den 3 maj 1979
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister(m),
Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s)*, Börje Stensson (fp), Sven Lindberg
(s)*, Åke Wictorsson (s)*, Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s),
Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson (m)*, Rune
Johnsson i Mölndal (c) och Wivi-Anne Radesjö (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
beträffande stormskadeskydd för fasta fiskeredskap av Svante Lundkvist,
Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan
Strömberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s):
Fiskerikommittén som haft regeringens uppdrag att se över stormskadeskyddet
för blankålsfisket föreslog för sin del att ersättning skulle utgå med
50 % av skadan på redskapen. Skyddet skulle omfatta alla fiskare som
bedriver sådant fiske. Någon individuell premie skulle inte inbetalas, utan
skyddet skulle finansieras dels genom statliga medel, dels genom prisregle
-
JolJ 1978/79:31
5
ringsavgifter på ålfiske. En särskild stormskadefond skulle enligt förslaget
byggas upp. Stormskadeskyddet skulle kompletteras med möjlighet att få
fiskredskapslån till ett högsta belopp av 75 000 kr. Bakom förslaget stod
samtliga i kommittén ingående företrädare för fiskets organisationer.
Som redovisas i betänkandet har regeringen gått ifrån kommitténs förslag
och föreslår ett individuellt försäkringssystem till vilket de fiskare som så
önskar får ansluta sig. Stormskadeskyddet föreslås bli finansierat genom en
avgift på 0,5 % av värdet av de redskap som skall omfattas av skyddet.
Genom det förslag regeringen lagt fram omfattas inte alla ålfiskare som
bedriver fiske med fasta redskap obligatoriskt av systemet. Om de som står
utanför systemet drabbas av svåra skador, blir det likväl en uppgift för
samhället att klara dessa fiskare uren besvärlig situation. Med hänsyn härtill
vore därför ett system som obligatoriskt omfattade alla som bedriver ålfiske
med fasta redskap att föredra. Det förslag fiskerikommittén lade fram
uppfyller detta krav. Enligt vår mening borde därför en lösning enligt detta
förslag i första hand ha prövats. Vi delar härvid den uppfattning som uttrycks
i motionen 2304. Att vi trots detta avstår från att yrka bifall till denna motion
beror bl. a. på att fiskarnas centrala organisation sedermera ansett sig kunna
acceptera ett alternativ med avgiftsfinansiering av det slag som förordas i
propositionen. Vi hoppas naturligtvis att skyddet även enligt det nu förordade
systemet kommer att fungera på ett sätt som uppfyller kravet på administrativ
enkelhet och samtidigt ger berörda fiskare möjligheter att i förekommande
fall snabbt ersätta skadade eller förlorade redskap. Det får förutsättas
att regeringen vid utfärdandet av tillämpningsföreskrifter i ämnet beaktar
dessa krav. Skulle utvecklingen visa att den föreslagna stödformen är
otillräcklig får vi återkomma till frågan.
GOTA B 62133 Stockholm 1979