med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner (Betänkande 1978/79:JoU25 Jordbruksutskottet)

JoU 1978/79:25

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:25

med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att
främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:127 bilaga 5 (jordbruksdepartementet) har regeringen dels

berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
insatser inom jordbruksdepartementets område för att främja sysselsättningen
i Norrbotten,

dels föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk
m. m. i Norrbottens län för budgetåret 1979/80 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1978/79:2251 av Per Petersson m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1,7 och 8)att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att 1. regeringen genom offertprincipen bör intressera domänverket för
ökade skogsuttag och ökad skogsförnyelse i Norrbottens inland vid den s. k.
skogsodlingsgränsen, 7. ett pilotprojekt bör genomföras för markavvattning
av åkermark, 8. forskning och försök bör göras för att öka användningen av
siklöja till mat,

I motionen 1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt nu är i
fråga (yrkandet 8), att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till
åtgärder för upprustning av det norrbottniska jordbruket.

Utskottet

I föreliggande proposition läggs fram förslag om åtgärder för att främja
sysselsättningen i Norrbotten. Förslagen beräknas sammanlagt kosta ca 1 000
milj. kr. De inriktas främst på åtgärder som långsiktigt kan förbättra
sysselsättningen i länet.

1 bilaga 1 till propositionen anför chefen för arbetsmarknadsdepartementet
att det finns en rad projekt som har betydelse för sysselsättningsutvecklingen
i Norrbotten och som bör genomföras men som inte är tillräckligt förberedda
för att beslut skall kunna fattas nu. Det gäller utvinning av torv i Norrbotten,
kraftvärmeverk i Luleå, särskilda åtgärder i glesbygderna, insatser inom
turism och rekreation, byggande av avloppsreningsverk, åtgärder inom
skogsbruket m. m. För dessa insatser bör finnas en särskild medelsram, som

1 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 25

JoU 1978/79:25

bör stå till regeringens disposition för senare fördelning. I propositionen
förordas att 160 milj. kr. anvisas för ändamålet under ett särskilt anslag för
budgetåret 1979/80 benämnt Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i
Norrbottens län.

I bilaga 2 till propositionen framhåller chefen för arbetsmarknadsdepartementet
vidare att det finns en rad mindre projekt som kan komma till
utförande som beredskapsarbeten. Det gäller såväl statliga som kommunala
investeringar. Bland projekten kan nämnas avloppsreningsanläggningar,
dikningsarbeten, naturrastplatser och långtidsparkeringar m. m. utefter
vägen mellan Kiruna och Riksgränsen, investeringar vid LKAB och SSAB
samt skilda slag av arbeten inom den statliga tjänstesektorn.

Enligt propositionen bör Norrbottens län, utöver vad som vid fördelning på
sedvanliga grunder av de reguljära anslagen till beredskapsarbeten faller på
länet, tilldelas särskilda medel för sådana arbeten att fördelas av länsarbetsnämnden
i samråd med länsstyrelsen. Länsarbetsnämnden bör tillämpa
samma regler i fråga om bidragets storlek i enskilda fall m. m. som gäller för
beredskapsarbeten i övrigt. Regeringens förslag innebär att utöver vad som
har föreslagits i budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. fös. 8) 175
milj. kr. anvisas fördetta ändamål nästa budgetår under anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder.

Nu berörda delar av propositionen 1978/79:127 har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet
för beredning.

Delvis i anslutning till nyss omnämnda förslag redovisar chefen för
jordbruksdepartementet i bilaga 5 till propositionen de åtgärder som är
aktuella för jordbruksdepartementets del. Åtgärderna rör olika falt såsom
turism och rekreation, skogsbruk, kommunala avloppsreningsverk samt
jordbruk. Propositionen har i förevarande del överlämnats till jordbruksutskottet
för beredning. Utskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen framhålls att vid sidan av de traditionella basnäringarna i
Norrbotten turism har fått en allt större betydelse för sysselsättningen. Olika
turistanläggningar har framför allt haft betydelse för utvecklingen i de inre
delarna av länet. Efter samråd med cheferna för handels- och
bostadsdepartementen förordar chefen för jordbruksdepartementet att
möjligheter skapas för att de insatser som redan har gjorts skall kunna
fullföljas genom investeringsstöd till ytterligare ett antal i propositionen
närmare angivna projekt. Kostnaderna för att genomföra åtgärderna bör
enligt propositionen bestridas inom den särskilda medelsram för sysselsättningsskapande
åtgärder och den extra medelsram för beredskapsarbeten som
i det föregående berörts.

Vad i propositionen anförts om insatser för turism och rekreation
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I propositionen betonas att skogsbruket är en viktig basnäring i Norrbotten.
För sysselsättningen har näringen avgörande betydelse särskilt i glesbygden.

JoU 1978/79:25

Den ger ett betydande bidrag till serviceunderlaget i dessa områden. Sedan
budgetåret 1974/75 har staten anvisat särskilda medel för intensifierad
skogsvård i norra Sverige. Syftet med detta stöd är att dels förbättra
skogsindustrins råvaruförsörjning, dels skapa sysselsättning, både på kort
och lång sikt. Till skillnad från vad fallet är i fråga om arbetsmarknadsmedlen
till skogsbruket är syftet med detta stöd att skapa sysselsättning för dem som
redan är verksamma i skogsbruket men som riskerar att friställas på grund av
brist på ekonomiskt försvarbara arbetsuppgifter. Det har bedömts att
ytterligare arbeten inom skogsbruket i Norrbotten som skulle kunna berättiga
till 18 milj. kr. i statliga bidrag kan utföras under innevarande och nästa
budgetår.

Medel härför bör enligt propositionen tas ur den medelsram för sysselsättningsskapande
åtgärder i Norrbotten som tidigare berörts. Medlen bör enligt
förslaget disponeras av skogsstyrelsen enligt de bestämmelser som gäller för
ordinarie anslag till dessa ändamål.

Utskottet som vill erinra om att utskottet i tidigare sammanhang framhållit
värdet av en intensifierad skogsvård i norra Sverige har inget att erinra mot i
propositionen 1978/79:127 anförda synpunkter i fråga om statligt stöd till
vissa ytterligare arbeten inom skogsbruket under innevarande och nästa
budgetår.

Utskottet får tillfälle att återkomma till hithörande frågor från mera
långsiktiga aspekter i samband med behandlingen av propositionen 1978/
79:110 om riktlinjer för skogspolitiken m. m.

År 1977 beslöt riksdagen att lokaliseringsstöd skulle kunna lämnas enligt
offertprincipen (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 88, AU 1976/77:23, rskr 1976/
77:296). Det innebär att det företagsekonomiska intresset kan förenas med
det samhällsekonomiska genom att staten på offert från ett företag betalar
särskild ersättning till företaget för att det vidtar åtgärder i regionalpolitisk!
syfte, som staten önskar att företaget skall göra. Beslutet innebär att metoden
fick användas bl. a. i samband med ansträngningarna att förbättra sysselsättningsmöjligheterna
i Norrbotten. För verksamheten fastställdes en ram på 40
milj. kr. Hittills har endast en mindre del av ramen utnyttjats. I föreliggande
proposition framhåller chefen för arbetsmarknadsdepartementet (bil. 1) att
svårigheterna att uppnå avsedd sysselsättningseffekt med övriga regionalpolitiska
medel motiverar att offertförfarandet utnyttjas på ett mera systematiskt
sätt än hittills. Överläggningar har därför inletts med Sveriges industriförbund
i syfte att erbjuda ett antal större företag att lämna offerter för
etablering av nya arbetstillfällen i Norrbotten.

I anslutning till nyssnämnda uttalanden i propositionen framhålls i
motionen 2251 att offertprincipen snabbt bör prövas i stor skala. Det påpekas i
sammanhanget att domänverket äger ca 600 000 ha produktiv skogsmark
med ett skogsförråd om ca 30 miljoner skogskubikmeter ovan den s. k.
skogsodlingsgränsen. Mycket av denna skog finns i Norrbotten. Enligt

JoU 1978/79:25

motionen är stora arealer skog övermogen och håller på att ruttna bort. Stora
delar av denna skog anses kunna förnyas med acceptabelt föryngringsresultat.
I ett läge när industrin ropar efter råvara och bristen på arbetstillfällen är
stor bör staten med användande av offertprincipen ge domänverket och andra
möjlighet till försök i stor skala med avverkning och skogsförnyelse i dessa
lägen i Norrbottens inland.

Den s. k. skogsodlingsgränsen berörs i förenämnda proposition om
riktlinjer för skogspolitiken m. m. Som där redovisas (s. 34) finns denna gräns
endast på den mark i norra Sverige som förvaltas av domänverket. Den drogs
upp i början av 1950-talet. Domänverket har bedömt att det ovanför denna
gräns tills vidare är så biologiskt och ekonomiskt tvivelaktigt att bedriva
skogsbruk att någon sådan verksamhet inte skall förekomma. Undersökningar
pågår för att finna lösningar på dessa problem. Resultaten kan inte väntas
de närmaste 20 åren. Med stöd av skogsvårdslagen har för övrig mark i norra
Sverige dragits upp den s. k. gränsen för svårföryngrad skog. Avverkning
ovanför denna gräns får ske först efter tillstånd av skogsvårdsstyrelsen.
Sådant tillstånd brukar ges om inga återväxtproblem väntas uppstå eller om
en försiktig avverkning kan göras, s. k. fjällskogsblädning. Den avgjort
största markägaren i dessa områden är staten. Men det finns också enskilda
mindre skogsägare som har hela sitt skogsinnehav där och är beroende av
detta för sin försörjning. Visst skogsbruk inom området är också av betydelse
för sysselsättningen lokalt. Att helt hindra avverkning förefaller därför inte
rimligt. Genom det nyss nämnda kravet på tillstånd kan allvarliga missgrepp
undvikas i tid. Genom att länsstyrelsen också underrättas om planerade
avverkningar föreligger ytterligare möjligheter att ingripa i de fall där
naturvårdsintresset är särskilt starkt.

I den mån områden finns där utifrån nyss redovisade synpunkter
acceptabla skäl kan anföras för vidtagande av skogsbruksåtgärder av i
motionen antytt slag har utskottet givetvis inte något emot att möjligheterna
härtill prövas. Utskottet vill emellertid erinra om att det enligt gällande
riktlinjer för det s. k. offertsystemet ankommer på regeringen att i varje
särskilt fall besluta i sådana frågor.

Motionen 2251 synes i övrigt inte påkalla någon särskild riksdagens åtgärd i
nu förevarande avseende.

Föredraganden anser det angeläget att bidrag kan utgå till ett antal i
propositionen närmare angivna kommuner så att arbetena med ett 20-tal
avloppsreningsverk snarast kan påbörjas. De principer som normalt tillämpas
för statsbidrag till avloppsreningsverk bör gälla även för dessa bidrag.
Erforderliga bidragsbelopp för de nu aktuella projekten beräknas till ca 17,5
milj. kr.

Utskottet vill erinra om att utskottet i yttrande till finansutskottet över
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin (JoU 1978/79:3 y)
gett uttryck för sin enhälliga uppfattning att ambitionsnivån när det gäller de

JoU 1978/79:25

kommunala vattenvårdsfrågorna inte får sänkas. Av en utredning som
naturvårdsverket gjort framgår att betydande investeringar för den kommunala
avloppsreningen alltjämt behöver göras i vårt land. Mot bakgrund härav
ansluter sig utskottet till de i propositionen framförda synpunkterna under
förevarande punkt.

Riksdagen beslöt år 1977 att på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 under reservationsanslaget Särskilt stöd till jordbruk och
skogsbruk m. m. i Norrbottens län anvisa 15 milj. kr. Anslaget var avsett att
användas för Norrbottendelegationens verksamhet med jordbruk och skogsbruk.
Härvid ökades möjligheterna att genom statsbidrag stödja uppbyggnaden
av bärkraftiga företag av olika slag, främst jordbruksföretag i de inre
delarna av Norrbotten.

Norrbottendelegationen har hemställt om en ökning av ifrågavarande
anslag för att kunna fullfölja planerad och projekterad verksamhet. Totalt
begärs ca 44 milj. kr. Riksdagen har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 för ändamålet anvisat 20 milj. kr. för nämnda uppgifter
(prop. 1978/79:25 bil. 8, JoU 1978/79:15, rskr 1978/79:73). Föra» delegationen
skall kunna fullfölja sitt program inom jordbruk och skogsbruk bör enligt
propositionen ytterligare 30 milj. kr. anvisas under ett särskilt anslag för
budgetåret 1979/80.

Som anförs i propositionen fortsätter Norrbottendelegationen sitt arbete till
årets slut. Utskottet, som finner det angeläget att delegationens program
rörande de areella näringarna kan fullföljas, har inte någon erinran mot den i
propositionen gjorda medelsberäkningen.

I motionen 2268 anförs att det inte heller i denna proposition ges någon klar
statlig målsättning för det svenska - och i detta sammanhang närmast
norrbottniska - jordbruket. Enligt motionärernas mening bör riksdagen hos
regeringen hemställa om förslag till åtgärder för upprustning av det
norrbottniska jordbruket.

Utskottet vill erinra om att som en av Norrbottendelegationens huvuduppgifter
ingår att lämna förslag till åtgärder, som främjar utvecklingen inom
andra näringsgrenar än industrin, främst jordbruk och skogsbruk. Det förslag
till ytterligare medelsanvisning som utskottet nyss ställt sig bakom är bl. a.
avsett för stöd till iståndsättningav åkermark, specialproduktion i jordbruksföretag,
stöd till kompletterande sysselsättning i länets glesbygder inom
hantverk, turism, insatser i skogsbruket m. m.

Vad i övrigt gäller regionalpolitiska insatser av betydelse för bl. a. nu
aktuell del av landet vill utskottet erinra om att riksdagens beslut år 1977 om
nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. bl. a. innefattade en förstärkning
av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Likaså må erinras om det särskilda
stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder, som riksdagen fattade
beslut om föregående vår (prop. 1977/78:113, JoU 1977/78:22, rskr 1977/
78:271). 1 den proposition 1978/79:112 om regionalpolitik, som nu ligger på

JoU 1978/79:25

riksdagens bord, föreslås en samordning av ifrågavarande stöd med andra
stödformer inriktade på att stödja sysselsättning, service och social omvårdnad
i glesbygd. Avsikten är att härigenom bl. a. möjliggöra en intensifiering
av glesbygdsinsatserna.

Utskottet finner att motionen 2268 mot nu angiven bakgrund inte bör
föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

I propositionen nämns i förevarande sammanhang att en grupp jordbrukare
i Norrbottens län i en skrivelse till regeringen har hemställt om särskilda
insatser av olika myndigheter för ett stort projekt som avser markavvattning i
kustlandet. De åtgärder som är aktuella är rensning och fördjupning av
avloppsdiken samt täckdikning. Lantbruksnämnden har som beredskapsarbete
påbörjat projektering av ca 3 000 ha åker, vilket dock endast är en liten
del av hela projektet. I avvaktan på ytterligare underlag m. m. är föredraganden
inte beredd att ta ställning till lämplig finansiering m. m. av projektet.
Han finner det dock angeläget att resurser ställs till förfogande för fortsatt
projektering.

Utskottet finner för sin del inte anledning till erinran mot vad föredraganden
sålunda anfört.

I anslutning till förevarande punkt yrkas i motionen 2251 att ett
pilotprojekt snabbt genomförs med AMS-medel för att skapa större klarhet
om kostnaderna för ifrågavarande markavvattningsprojekt i förhållande till
båtnaden.

Enligt utskottets mening är det naturligt att den fortsatta projekteringen
bl. a. måste innefatta kostnadskalkyler av det slag som antyds i motionen
2251.1 och för sig talar såväl jordbrukspolitiska som regionalpolitiska skäl för
att hithörande frågor snarast bringas till en godtagbar lösning. Det tillkommer
dock regeringen och vederbörande myndigheter att avgöra de närmare
villkoren för hur och när projekt av förevarande slag bör komma till
utförande. Något särskilt initiativ med anledning av motionen 2251 i
förevarande del finner utskottet inte erforderligt.

Ett annat spörsmål som synes ligga något utanför vad riksdagen har att ta
ställning till är den i motionen 2251 aktualiserade frågan om forskning och
försök i syfte att öka användningen av den i Norrbotten rikligt förekommande
siklöjan till mat. Den närmare bedömningen av hithörande frågor får anses
falla inom fiskeristyrelsens och statens livsmedelsverks områden.

Utskottet föreslår att motionen 2251, såvitt här är i fråga, lämnas utan
vidare åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om de i propositionen förordade insatserna inom jordbruksdepartementets
område för att främja sysselsättningen i Norrbotten,

JoU 1978/79:25

2. beträffande skogsuttag m. m. vid den s. k. skogsodlingsgränsen
lämnar motionen 1978/79:2251, yrkandet 1, utan vidare
åtgärd,

3. till Särskilt stöd tilljordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län
för budgetåret 1979/80 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

4. beträffande det norrbottniska jordbruket lämnar motionen
1978/79:2268, yrkandet 8, utan vidare åtgärd,

5. beträffande markavvattning av åkermark anser motionen 1978/
79:2251, yrkandet 7, besvarad med vad utskottet anfort,

6. beträffande forskning och försök rörande siklöja lämnar motionen
1978/79:2251, yrkandet 8, utan åtgärd.

Stockholm den 19 april 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Bertil Jonasson (c),
Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Håkan Strömberg (s),
Tage Adolfsson (m), Ingemar Hallenius (c), Ove Karlsson (s)*, Kerstin Anér
(fp)* och Wivi-Anne Radesjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Tage Adolfsson (alla m)
som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 den” och slutar
med ”förevarande avseende” bort ha följande lydelse:

1 de områden där från nyss redovisade synpunkter acceptabla skäl kan
anföras för vidtagande av skogsbruksåtgärder av i motionen angivet slag vill
utskottet för sin del tillstyrka att möjligheterna härtill prövas. Det är ett starkt
samhällsintresse att detta görs omgående. Bristen på skogsråvara är stor och
arbetslösheten hög. Utskottet, som vill erinra om att det ankommer på
regeringen att i det enskilda fallet besluta i hithörande frågor, föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionen 2251 i här ifrågavarande del.

JoU 1978/79:25 8

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande skogsuttag m. m. vid den s. k. skogsodlingsgränsen
med anledning av motionen 1978/79:2251, yrkandet 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

GOTAB 61996 Slockholm 1979