med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1978/79:JoU20 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande

JoU 1978/79:20

1978/79:20

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna
för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner

DRIFTBUDGETEN
Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1978/79: 100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet)
under punkterna A 1—A 4 (s. 14—16) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Jordbruksdepartementet ett förslagsanslag av 14 087 000
kr.,

2. till Lantbruksrepresentanter ett förslagsanslag av 1 756 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 800 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 1 (s. 17—19) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 34 173 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkten B 2 (s. 19—22)
föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1979/
80 anvisa ett förslagsanslag av 170 732 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 569 av Roland Sundgren m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas så att lantbruksstyrelsen
utfärdar instruktioner till lantbruksnämnderna, så att de i sin
inköps- och försäljningsverksamhet skapar förutsättningar för att minska
antalet plankorsningar.

I motionen 1978/79: 651 av Karl-Anders Petersson och Claes Elmstedt
(båda c) hemställs att riksdagen uttalar att trädgårdsrådgivningen i
Blekinge tillgodoses genom omplacering av en tjänst som trädgårdsassistent,
så att denna tjänst besätts vid lantbruksnämnden i Karlskrona.

I motionen 1978/79: 982 av Hans Gustafsson m. fl. (s) hemställs att
1 Riksdagen 1978/79.16 sami. Nr 20

JoU 1978/79: 20

riksdagen beslutar att en tjänst som trädgårdsassistent inrättas vid lantbruksnämnden
i Blekinge med placering i Karlskrona fr. o. m. den 1
juli 1979.

I motionen 1978/79: 991 av Einar Larsson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av de till lantbruksnämnderna
knutna ortsombudens ställning och funktion enligt de riktlinjer
som anges i motionen.

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 a—c), att riksdagen 1 a. beslutar
inrätta 25 nya tjänster för utökad lokalrådgivning till en kostnad
av 4 milj. kr., 1 b. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1979/80
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. minskat
förslagsanslag, 1 c. beslutar att inom den ram av införselavgiftsmedel
som tillerkänns jordbruket för budgetåret 1979/80 överföra ett belopp
av 4 milj. kr. till lantbruksstyrelsen att användas för utökad lokalrådgivning.

Utskottet

F.egeringen tar under förevarande punkt upp ett av lantbruksstyrelsen
framlagt förslag till utökad rådgivning i de utpräglade glesbygderna.
På grundval av sagda förslag och i ärendet inhämtade yttranden gör
föredraganden följande uttalanden om rådgivningens framtida inriktning.

Vad gäller målet för rådgivningsverksamheten anförs sålunda att
verksamheten i första hand bör avse de utvecklingsbara företagen. Till
sådana företag bör i detta sammanhang även räknas företag inom de
områden där särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder
kan utgå. Även begränsat utvecklingsbara och utvecklade företag bör
emellertid omfattas av rådgivningen. I likhet med rationaliseringsstödet
i stort bör rådgivningsinsatsema främst inriktas på de bygder och de
företag där de kan förväntas få störst effekt.

Det framhålls att behovet av ökade rådgivningsinsatser som ett komplement
till den vidgade ekonomiska stödgivningen i de utpräglade glesbygderna
bör uppmärksammas. Det särskilda stödet till lantbruksföretag
m. m. i vissa glesbygder är avsett att främja sysselsättningen och investeringarna
i dessa områden. Det är därför viktigt att stödet följs upp
med en aktiv rådgivningsverksamhet på lokal nivå. Det är också viktigt
att rådgivningsverksamheten ges möjlighet att anpassas till de riktlinjer
för jordbrukspolitiken som beslutades år 1977. Det bör ankomma på
lantbruksstyrelsen att vid sin fördelning av de medel som anvisas för
verksamheten prioritera rådgivningsresurserna i enlighet med vad sålunda
anförts. Styrelsen bör därvid kunna inrätta tjänster för lokalrådgivare
där så befinnes lämpligt.

JoU 1978/79: 20

Lantbruksstyrelsen har för sin del uppskattat behovet av ytterligare
medel för rådgivningsverksamheten till 4 milj. kr., vilket skulle möjliggöra
att ca 25 lokalrådgivartjänster inrättades. Regeringens förslag innebär
att för nästa budgetår 1 milj. kr. beräknas för ökad rådgivning,
vilket motsvarar åtta rådgivare.

I motionen 2135 redovisas ett antal förslag till förändringar av olika
anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel. Sammanlagt uppgår
förslaget till utgiftsminskningar och överföring till budgetens inkomsttitel
Övriga diverse inkomster dels av vissa reservationsmedel, dels av
vissa avgiftsmedel till drygt 256 milj. kr., medan förslagen till utgiftsökningar
uppgår till drygt 8 milj. kr. Beträffande nu förevarande anslag
innebär i motionen framlagt förslag att medel för ökad rådgivning
bör avsättas i samband med jordbruksöverläggningarna inom den ram
av införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket. Enligt motionärernas
mening är den i propositionen föreslagna rådgivningsverksamheten
ett viktigt inslag i satsningen på glesbygdsområdena. Sådan rådgivningsverksamhet
bör kunna stimulera till investeringar och andra sysselsättningsskapande
och produktionsbefrämjande åtgärder inom jordbruket
och blir därigenom ett inslag i jordbrukets rationalisering.

Motionärerna föreslår att lantbruksstyrelsen får äskade 4 milj. kr. för
en utökad lokal rådgivning. Därmed kan 25 nya tjänster inrättas. Motionärerna
anser det emellertid rimligt att kostnaderna för denna verksamhet
bestrids av jordbruket kollektivt, eftersom den förbättrar den
enskildes möjlighet att bedriva ett effektivt jordbruk och därmed ökar
lönsamheten i jordbruket.

Utskottet delar uppfattningen att lantbruksnämndernas rådgivning är
ett av de viktigaste medlen för att främja jordbrukets rationalisering.
Vad i propositionen anförts om rådgivningsverksamhetens inriktning
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Ej heller har utskottet något
att invända mot regeringens förslag till medelsanvisning för ändamålet
för nästa budgetår. Utskottet finner således, att skäl saknas för
att ändra finansieringssättet i den av motionärerna antydda riktningen.
Enligt motionen 2135 skall bl. a. den förordade anslagsförändringen ses
mot bakgrund av strävandena att begränsa statsutgifterna. Till detta må
anföras att en övergång till finansiering av rådgivnings- och kursverksamheten
med införselavgiftsmedel i stället för med budgetmedel i och
för sig inte synes medföra någon nettobesparing för statsverket, då ju
det i båda fallen rör sig om ianspråktagande av statliga medel, vilka f. ö.
redan tagits i anspråk vid jordbruksöverläggningarna. Det kan erinras
om att motionsyrkanden av motsvarande innebörd förra året på utskottets
förslag lämnades utan åtgärd från riksdagens sida.

I överensstämmelse med vad nu anförts tillstyrker utskottet i propositionen
under förevarande punkt gjorda uttalanden och förslag beträffande
utökad rådgivning i glesbygder och avstyrker samtidigt motionen
2135, yrkandena 1 a—c.

JoU 1978/79: 20

I motionerna 651 och 982 framlagda förslag om viss förstärkning av
rådgivningen på trädgårdsområdet i Blekinge överensstämmer i princip
med vissa tidigare, senast år 1977, till riksdagen motionsledes framförda
yrkanden. Det har i nämnda sammanhang erinrats om att det ankommer
på lantbruksstyrelsen att svara för organisationens närmare utformning
med utgångspunkt i vissa av riksdagen år 1967 angivna principer.
Självfallet har det ansetts viktigt att rådgivningen inom ramen för tilldelade
resurser organiserades på sätt som bäst gagnade den svenska
trädgårdsnäringens effektivitet och konkurrensförmåga. Riksdagen har
sålunda utgått från att lantbruksstyrelsen och den till styrelsen knutna
rådgivande nämnden i trädgårdsfrågor har sin uppmärksamhet riktad
på denna fråga och vidtar åtgärder så att trädgårdsnäringen i Blekinge
får erforderlig service.

Senast spörsmålet om rådgivningen för trädgårdsodlarna i Blekinge
aktualiserades, förutsattes från riksdagens sida att lantbruksstyrelsen
vid sin kontinuerliga översyn av personalbehovet vid lantbruksnämnderna
särskilt uppmärksammade denna fråga och i samråd med den till
styrelsen knutna rådgivande nämnden i trädgårdsfrågor vidtog sådana
omdispositioner som kunde befinnas erforderliga för att bereda ifrågavarande
näringsutövare tillfredsställande service. Utskottet underströk
i sammanhanget vikten av att rådgivningen inom ramen för tilldelade
resurser organiseras på sätt som bäst gagnar den svenska trädgårdsnäringens
effektivitet och konkurrensförmåga. Med hänsyn till det anförda
och under hänvisning till att fortsatta överväganden rörande dimensioneringen
av rådgivningsresurserna varit att vänta från 1974 års
trädgårdsnäringsutredning har riksdagen funnit väckta motioner i ämnet
hittills böra lämnas utan åtgärd.

Som redovisas i propositionen har nyssnämnda utredning i juni 1978
avgett betänkandet (SOU 1978: 51) Svensk trädgårdsnäring — Produktion,
rationalisering och internationella förhållanden. Utredningen har
vidare i december 1978 avgett betänkandet (Ds Jo 1978: 13) Svensk trädgårdsnäring
— Rådgivning. En proposition grundad på utredningens förslag
kommer inom kort att behandlas av riksdagen.

Under hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att riksdagen
lämnar motionerna 651 och 982 utan åtgärd.

Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande sammanhang även ta
upp två motioner som mera allmänt berör verksamheten vid lantbruksnämnderna.
I den ena, 991, begärs en översyn av de till lantbruksnämnderna
knutna ortsombudens ställning och funktion och i den andra,
569, hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder
vidtas så att lantbruksstyrelsen utfärdar instruktioner till lantbruksnämnderna,
så att de i sin inköps- och försäljningsverksamhet skapar
förutsättningar för att minska antalet plankorsningar. Sistnämnda
yrkande ingår som ett delförslag i ett i motionen 568 redovisat större

JoU 1978/79: 20

åtgärdsprogram syftande till att skapa snabbare tågförbindelser i Mälardalen,
därigenom stimulerande till en mera balanserad utveckling
inom förevarande region.

Vad gäller sistnämnda motionsyrkande vill utskottet framhålla att det
givetvis är angeläget att de statliga rationaliseringsorganen på lantbrukets
område i sina strävanden att förbättra arronderingsförhållandena
inom jordbruket även noga observerar kraven på ändamålsenliga och
såvitt möjligt riskfria trafikmiljöer. Enligt utskottets uppfattning torde
det emellertid få anses ligga inom ramen för vederbörande myndighets
eget ansvarsområde att ta närmare ställning till hur konkreta åtgärder
av i motionen 569 åsyftat slag bör vidtagas. Utskottet vill erinra om att
det enligt 3 § instruktionen för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
särskilt åligger lantbruksstyrelsen att leda och utveckla den översiktliga
och regionala planeringen av lantbrukets rationalisering och
samordna de statliga insatserna härför samt anpassa denna verksamhet
till annan samhällsplanering, bl. a. i fråga om lämplig markanvändning.

Utskottet finner mot bakgrund av vad nu anförts inte anledning påfordra
någon särskild riksdagens åtgärd till följd av motionen 569.

Enligt motionen 991 föranleder utvecklingen mot ökat medbestämmande
från direkt berörda grupper en omprövning av ortsombudens
ställning och funktion. För ändamålet bör en särskild utredning tillsättas.
Lantbruksnämndernas ortsombud utses f. n. efter förslag från resp.
kommunstyrelse. En konsekvent tillämpning av de principer som utvecklats
på andra områden innebär enligt motionärernas mening att
lantbrukarnas fackliga organisation, LRF, bör utse eller i vart fall lägga
förslag till ortsombud. Därmed erhålls garantier för att ortsombuden
är väl insatta i de frågor som lantbruksnämnden handlägger och att
ställningstagandena från ortsombuden har förankring bland näringsutövama.

Utskottet vill med anledning av ifrågavarande motionsyrkande anföra
följande. Ortsombud har varit knutna till lantbruksnämnderna alltsedan
nämnderna inrättades den 1 juli 1948. Ombuden skall bl. a. bistå
nämnderna med upplysningar om de lokala förhållandena. Enligt nu
gällande instruktionsbestämmelser förordnas ortsombud av nämnd för
tre år. Avgår ortsombud förordnas ersättare för återstoden av tiden.
Innan ortsombud eller ersättare utses skall kommunens styrelse beredas
tillfälle att avge förslag. Sistnämnda bestämmelse, som gällt sedan den
1 juli 1967, har sin grund i 1967 års riksdagsbeslut angående lantbruksnämndernas
organisation och uppgifter. När det gällde kvalifikationerna
för ortsombud uttalade föredragande departementschefen vid riksdagsbehandlingen
bl. a. att det torde kunna förutsättas att till ombud
skulle komma att föreslås personer som var väl förtrogna med jordbrukets
förhållanden.

Motionsönskemål om ändrad ordning för utseende av ortsombud

Kartong: S. 12, rad 6 Står: förslagsanslag Rättat till: reservationsanslag

JoU 1978/79: 20

motsvarande det nu föreliggande yrkandet har tidigare behandlats av
riksdagen, bl. a. år 1974 (JoU 1974: 41). I nämnda sammanhang erinrades
om att särskilda utredningar om stödet till jordbrukets rationalisering
och om jordförvärvslagstiftningen pågick. Dessa kunde leda till
ändringar av lantbruksnämndernas uppgifter som kunde motivera ändrad
organisation. Parallellt med dessa utredningar pågick inom statskontoret
en översyn av lantbruksnämndernas organisation. Utskottet
var mot bakgrund av det anförda ej berett föreslå ändrad ordning i
fråga om att utse ortsombud. Eventuella brister med nuvarande förfaringssätt
borde enligt utskottet kunna rättas till genom att lantbruksnämnderna
informerade kommunerna om vilka krav som borde ställas
på ett ortsombud. Motionen föranledde inte någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen fattade under föregående riksmöte beslut om nya riktlinjer
för jordbrukspolitiken samt godkände ett i budgetpropositionen 1978
presenterat förslag till ny organisation för lantbruksnämnderna. Vid
nämnda tillfällen togs ortsombudens ställning och funktion inte upp till
närmare behandling. Enligt vad utskottet inhämtat torde ej heller hithörande
spörsmål ha ägnats speciell belysning inom ramen för jordförvärvsutredningens
arbete.

Tillgången på den lokala sakkunskapen hos med jordbrukets förhållanden
väl förtrogna ortsombud är givetvis av stort värde för lantbruksnämnderna
vid handläggningen av förekommande rationaliseringsärenden.
Det är naturligtvis angeläget att reglerna för hur ortsombuden
skall utses är utformade på ett sätt som motsvarar utvecklingens krav.

Mot bakgrund av att åtskilligt hänt sedan ortsombudens ställning och
funktion senast var föremål för närmare prövning finner utskottet att
skäl talar för att dessa frågor nu görs till föremål för viss översyn. Någon
särskild utredning synes dock inte behöva tillsättas för ändamålet.
Enligt utskottets mening förefaller det lämpligt att lantbruksstyrelsen
får i uppdrag att se över problemet och framlägga härav föranledda förslag.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionen 991 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. lämnar motionerna 1978/79: 651 och 1978/79: 982 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1978/79: 569 utan åtgärd,

3. med anledning av motionen 1978/79: 991 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av ortsombudens
ställning och funktion,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 2135, yrkandena 1 a—c, till Lantbruksnämnderna
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
170 732 000 kr.

JoU 1978/79: 20

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Regeringen
har under punkten B 3 (s. 22—23) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisa ett förslagsanslag av 4 423 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 a—b), att riksdagen 2 a. till Kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4 423 000
kr. minskat förslagsanslag. 2 b. beslutar att inom den ram av införselavgiftsmedel
som tillerkänns jordbruket för budgetåret 1979/80 överföra
ett belopp av 4 423 000 kr. till lantbruksstyrelsen, att användas till
kursverksamhet för jordbrukets rationalisering.

Utskottet

Förevarande anslag används för att bestrida kostnaderna för kursverksamhet
m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket
och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket.
För innevarande budgetår uppgår anslaget till 5 173 000 kr. För
nästa budgetår bör anslaget enligt propositionen föras upp med
4 423 000 kr. Därvid har räknats med en redovisningsteknisk överföring
av medel till lantbruksnämndernas lönekostnadsanslag med 1 milj kr.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot den i propositionen gjorda
anslagsberäkningen under denna punkt. Utskottet avvisar sålunda av
motsvarande skäl som redovisats under punkten 3 i det föregående det
i motionen 2135 framlagda förslaget att medel för nu ifrågavarande
kursverksamhet inte bör anvisas över budgeten utan i stället bör avsättas
i samband med jordbruksöverläggningarna inom den ram av införselavgiftsmedel
som tillerkänns jordbruket. Det kan erinras om att riksdagen
föregående år lämnade ett liknande förslag utan bifall.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
och avstyrker samtidigt motionen 2135, yrkandena 2 a och b.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79: 2135, yrkandena 2 a och b, till Kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 423 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 4 (s. 23—24) och hemställer
att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 55 000 000
kr.,

JoU 1978/79: 20

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 53 000 000 kr.

6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Regeringen
har under punkten B 6 (s. 25—27) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti lämnas för
lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån,
driftslån och maskinlån med sammanlagt högst 513 000 000 kr., för lån
till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 19 000 000 kr.,
för lån till rennäringens rationalisering m. m. med högst 2 500 000 kr.
samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt
högst 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 994 av Einar Larsson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att vid behandling av propositionen 1978/79: 100, bil.
13 B 6, kreditramar, medge att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till yttre rationalisering etc. med sammanlagt
högst 600 milj. kr. med den fördelning som anges i motionen.

U t skot te t

Det statliga stödet till jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen
i form av kreditgarantier. Efterfrågan på sådana garantier har ökat
kraftigt de senaste budgetåren. Med hänsyn härtill räknar föredragande
departementschefen med att det totala rambeloppet för budgetåret
1979/80 behöver ökas med 65 milj. kr. till 535 milj. kr.

För budgetåret 1979/80 bör statlig kreditgaranti beräknas för lån till
yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån
och maskinlån med 513 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering
m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och
ridhästar med 0,5 milj. kr.

Föredraganden anmäler sin avsikt att i särskild proposition om stöd
till trädgårdsnäringen m. m. ta upp frågan om statlig kreditgaranti för
lån till trädgårdsnäringens rationalisering. I avvaktan härpå beräknas
garantiramen för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. till
oförändrat 19 milj. kr.

Som redovisas i propositionen har lantbruksstyrelsen i sin anslagsframställning
föreslagit en ökning av ramutrymmet för lån till jordbrukets
yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk samt
till maskinhållning inom jordbruket med 152 milj. kr. jämfört med det
utrymme som ursprungligen fastställts för budgetåret 1977/78. Utskottet,
som vill erinra om att utskottet i sitt betänkande 1978/79: 17 för -

JoU 1978/79: 20

ordat en uppräkning av ramen för kreditgarantier för jordbrukets rationalisering
för innevarande budgetår med 60 milj. kr., anser sig inte nu
ha anledning frångå föredragandens beräkningar i budgetpropositionen
rörande behovet av kreditgarantiutrymme för nästa budgetår. Regeringens
förslag på denna punkt tillstyrks därför. I överensstämmelse
härmed föreslår utskottet att i motionen 994 framlagt yrkande om bifall
till den av lantbruksstyrelsen begärda utökningen av kreditgarantiramen
lämnas utan åtgärd. Utskottet vill erinra om den möjlighet regeringen
har att, om så senare befinns erforderligt, återkomma till riksdagen
med eventuella förslag i ämnet.

Anslaget bör som anförs i propositionen för nästa budgetår tas upp
med oförändrat 1 milj. kr.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 994 medger att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med
sammanlagt högst 513 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. med högst 19 000 000 kr., för lån
till rennäringens rationalisering m. m. med högst 2 500 000 kr.
samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt
högst 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

7. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 7 (s.
27—29) och hemställer

att riksdagen till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 2 500 000 kr.

8. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten
B 8 (s. 29—30) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
1 020 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 650 av Einar Larsson m. fl. (c, s, m) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen anhåller
att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att kvantifiera
den direkta och indirekta samhällsnyttan av hästhållningen i landet och

JoU 1978/79: 20

på grundval härav föreslå riktlinjer för framtida statliga insatser på
detta område.

Utskottet

Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer.
Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentreras
i huvudsak till hästpremiering, hingsthållning och bidrag till vissa
andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.
Från anslaget utgår f. n. även bidrag till främjande av mjölkavkastningskontroll
m. m. samt till svinstamkontroll.

Föredraganden anför att de medel som tidigare har anvisats för att
befrämja mjölkavkastningskontrollen m. m. har medfört att anslutningen
till kontrollen nu ökar i tillfredsställande omfattning. Medlen bör
därför inte längre utgå.

För svinstamkontrollen har sedan huvudmannaskapet år 1975 överförts
till Svensk Husdjursskötsel ek. för. övergångsvis utbetalats ett årligt
bidrag av 70 000 kr. Detta bidrag bör enligt propositionen nu upphöra.

Regeringens förslag under denna punkt innebär för nästa budgetår
att anslaget beräknas till 1 020 000 kr., varav till bidrag till avelsföreningar
och liknande organisationer 210 000 kr. och till stöd åt hästaveln
810 000 kr. Beloppen är desamma som för motsvarande ändamål
anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot regeringens nu redovisade
förslag.

Som framgår av det föregående bygger nuvarande system för stöd till
hästaveln på riktlinjer som fastställts av 1966 års riksdag. I motionen
650 framhålls att förhållandena i fråga om hästhållningen i landet avsevärt
förändrats under den tid som förflutit sedan nuvarande statliga
stöd utformades. Utvecklingen pekar sålunda mot det alltmer ökande
intresse för ridsport och övrig hästanvändning som under senare tid
gjort sig gällande och lett till att utvecklingen till stora delar blivit annorlunda
än det fanns anledning att förutspå år 1965 då det utredningsresultat
presenterades som utgjorde underlag för riksdagens året därpå
fattade beslut i ämnet. Enligt motionen behöver därför hästars och med
hästar förknippade aktiviteters nuvarande betydelse i samhället belysas.
Mot bakgrund härav hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen
begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att
kvantifiera den direkta och indirekta samhällsnyttan av hästhållningen
i landet och på grundval härav föreslå riktlinjer för framtida statliga insatser
på detta område. Samtidigt hemställs att riksdagen i avvaktan på
att underlag till riktlinjer för statliga insatser föreligger beslutar att
verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri inte får minskas under
nuvarande nivå.

JoU 1978/79: 20

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att föredraganden i samband
med behandlingen av förevarande anslag anmäler sin avsikt att föreslå
regeringen att en utredning tillsätts för att utreda frågan om bl. a. det
statliga stödet till hästaveln. Syftet med den nu behandlade motionen
får härmed anses i allt väsentligt tillgodosett. Det bör ankomma på regeringen
att närmare bestämma utformningen av direktiven samt besluta
i frågan om sammansättningen av den planerade utredningen. Att i
förväg binda regeringen vid ett bestämt handlande härvidlag anser utskottet
olämpligt. Beträffande statens hingstdepå och stuteri vill utskottet
framhålla att lantbruksstyrelsen enligt nuvarande instruktion i egenskap
av chefsmyndighet har ansvaret för verksamhetens huvudsakliga
inriktning. Utskottet finner med anledning härav inte heller skäl förorda
något sådant riksdagens beslut i fråga om berörda verksamhet,
som förordas i motionen 650, yrkandet 2.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 1 020 000 kr.,

2. anser motionen 1978/79: 650, yrkandet 1, besvarad med vad
utskottet anfört angående utredning om bl. a, det statliga stödet
till hästaveln.

9. Statens hingstdepå och Stuteri: Uppdragsverksamhet och Bidrag till
statens hingstdepå och stuteri. Regeringen har under punkterna B 9 och
B 10 (s. 30—31) föreslagit riksdagen att till Statens hingstdepå och stuteri:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr. och till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 650 av Einar Larsson m. fl. (c, s, m) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen i avvaktan på att underlag
till riktlinjer för statliga insatser på hästområdet föreligger beslutar
att verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri inte får minskas
under nuvarande nivå.

Utskottet

Regeringens förslag under här behandlade båda anslag föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri berörs i motionen
650, yrkandet 2. Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört föreslår utskottet att riksdagen lämnar motionen utan
åtgärd i förevarande del.

JoU 1978/79:20

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till Statens hingstdepå och stuteri för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 kr.,

3. lämnar motionen 1978/79: 650, yrkandet 2, utan åtgärd.

10. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling. Regeringen har under
punkten Bil (s. 32) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt biskötsel
och växtodling för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 215 000 kr.

Motionerna m. m.

I motionen 1978/79: 329 av Rune Torwald och Britt Wigenfeldt (båda
c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär 1. att stödet för yrkesmässig
biodling i Sverige förbättras på sätt i motionen antytts, 2. att
ersättning för av yngelröta förintade bisamhällen förbättras kraftigt,

3. att bitillsyningsmännen får sådana instruktioner att de har rätt att
föranstalta om förintande av alla kända vildbisamhällen inom sitt verksamhetsområde.

I motionen 1978/79: 997 av Elvy Nilsson och Birgitta Johansson (båda
s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts
med uppgift att finna lösningar till en stimulans för en ökad biodlingsverksamhet.

I ärendet har till utskottet inkommit en skrift från Värmlands läns
biodlareförbund.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag med 200 000 kr. till främjande av biskötsel
och med 15 000 kr. till främjande av växtodling. Medlen för
främjande av biskötsel används till utbildning av bitillsynsmän och för
bidrag till Sveriges biodlares riksförbund. I propositionen föreslås att anslaget
för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp.

I ett pär motioner tas upp frågan om förbättrat statligt stöd till den
inhemska biodlingen. Enligt motionen 329 bör bl. a. tillämpningsföreskrifter
till rationaliseringsbestämmelsema inom jordbruket ges en sådan
utformning att lantbruksnämnderna finner det angeläget att stödja
de människor som vill satsa på biodling i näringsmässig form. Andra
åtgärder för att stimulera till ökad biodling föreslås också, såsom förbättrad
ersättning för bisamhällen som måst förintas till följd av yngelröta,
m. m. I motionen 997 anförs att biodlingen inte har den omfatt -

JoU 1978/79: 20

ning den borde ha, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I båda
motionerna framhålls binas betydelse i pollineringsarbetet. Enligt motionen
997 bör en utredning tillsättas med uppgift att finna lösningar
till en stimulans för en ökad biodlingsverksamhet.

Utskottet har i tidigare sammanhang vitsordat biodlingens betydelse
för såväl växtodlingen som för miljövården. Samhällsekonomiskt har
bina sålunda en viktig funktion dels som honungsproducenter, dels som
pollinatörer av vissa kulturväxter. Inte minst är värdet av binas pollinationsarbete
betydande.

Dessa förhållanden låg bl. a. till grund för det beslut som riksdagen
år 1974 på utskottets tillstyrkan fattade rörande vissa riktlinjer för det
statliga stödet till biodlingen (prop. 1974: 24, JoU 1974: 8, rskr 1974:
146). Sålunda beslöts att den del av här förevarande reservationsanslag
som avser främjande av biskötsel skulle höjas från 81 000 kr. till
200 000 kr. Vidare beslöts att vissa kostnadsökningar för intensifierad
bisjukdomsbekämpning skulle bestridas från förslagsanslaget Bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar. I sammanhanget flyttades
länsstyrelsernas dåvarande uppgifter i samband med bekämpningen av
bisjukdomar över till lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. För
en sådan överflyttning ansågs bl. a. tala det nära sambandet mellan biskötsel
och växtodling liksom det förhållandet att lantbruksstyrelsen
förfogade över veterinärmedicinsk expertis. Vidare godkände riksdagen
samma år att för regleringsåret 1974/75 stöd till biodlingen utgick med
500 000 kr. inom ramen för jordbruksprisregleringen (prop. 1974: 122,
JoU 1974: 29, rskr 1974: 275). Av nämnda belopp avsåg 250 000 kr.
medel inom fördelningsplanen och ett lika stort belopp medel utanför
denna plan. Medlen skulle tillföras en fond, vars behållning skulle användas
till kollektiva åtgärder för näringen. En sådan fond har upprättats,
som förvaltas av lantbruksstyrelsen. För frågor rörande bin har en
särskild rådgivande nämnd inrättats vid styrelsen. Ramen för det statliga
stödet till biodlingen har därefter varit oförändrad till och med föregående
budgetårs utgång. För innevarande regleringsår har 600 000
kr. av införselavgiftsmedel tillförts fonden för kollektiva åtgärder inom
biodlingen.

Som framgår av den här lämnade redogörelsen har riktlinjerna för
det allmännas stöd till den inhemska biodlingen i deras nuvarande form
varit i tillämpning under snart fem år. Det kan därför vara lämpligt att
nu utvärdera erfarenheterna av de hittills gjorda insatserna för att
klarlägga om resultaten kan anses svara mot de intentioner som bl. a.
låg bakom 1974 års riksdagsbeslut i ämnet. Enligt utskottets uppfattning
bör det lämpligen kunna ske på så sätt att regeringen ger lantbruksstyrelsen
i uppdrag att se över reglerna för hittillsvarande stöd och
framlägga de förslag till förändringar som därvid kan befinnas påkallade.

JoU 1978/79: 20

Regeringens förslag till anslagsanvisning för nästa budgetår föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionerna 1978/79: 329 och 1978/79: 997 anfört
om översyn av reglerna om statligt stöd till biskötseln,

2. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 215 000 kr.

11. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 12—B 14 (s.
32—35) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag
av 762 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag av
1 080 000 kr.,

3. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag
av 443 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Jordbruksprisreglering

12. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 och
C 2 (s. 36—39) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 20 342 000
kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag
av 1 802 000 kr.

13. Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 4 (s. 39—42) och
hemställer

att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 70 905 000 kr.

14. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkten
C 5 (s. 42—44) föreslagit riksdagen att till Stöd till jordbruket i norra
Sverige för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 141 000 000
kr.

JoU 1978/79: 20

Motionen

I motionen 1978/79: 1992 av Georg Pettersson och Erik Larsson (båda
c) hemställs att riksdagen uttalar att regeringen, vid fastställandet av
områdena för prisstödet på kött, i dessa områden inräknar Örebro läns
bergslagsområden.

Utskottet

Under förevarande anslag bestrids utgifterna för pristillägg enligt
förordningen (1978: 472) om prisstöd till vissa jordbruk och enligt kungörelsen
(1973: 508) om prisstöd till rennäringen (ändrad senast 1977:
171).

Statens jordbruksnämnd har haft i uppdrag att pröva vissa förändringar
av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Nämnden har med
anledning av uppdraget föreslagit vissa ändringar av områdesindelningen
för prisstödet på mjölk samt på kött och fläsk.

Länsstyrelserna i de av jordbruksnämndens förslag berörda länen
och Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker i huvudsak den föreslagna
ändringen i områdesindelningen.

Föredraganden biträder för sin del nämndens förslag och anser att
detsamma bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1979. Det bör ankomma
på regeringen att besluta i frågan.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet under anslaget till 141
milj. kr.

Regeringens förslag under denna punkt föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Prisstödet på kött berörs i motionen 1992, vari begärs ett uttalande
av riksdagen att regeringen vid fastställandet av områdena för nämnda
prisstöd inräknar Örebro läns bergslagsområden. Dessa ligger f. n.
utanför nuvarande stödområde men har enligt motionen liknande produktionsförutsättningar
som de som råder i Kopparbergs och Värmlands
län.

Liksom föredragande departementschefen vill utskottet erinra om att
prisstödet till jordbruket i norra Sverige enligt riksdagens beslut skall
ses över vart tredje år, dvs. nästa gång inför den 1 juli 1980. Vid denna
översyn torde bl. a. sådana synpunkter som de i motionen framförda bli
föremål för prövning. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen
1992 finner utskottet mot bakgrund härav inte erforderlig.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 141 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1978/79: 1992 utan åtgärd.

JoU 1978/79: 20

15. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under
punkten C 6 (s. 44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 30 000 000
kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 652 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson
i Helsingborg (båda s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
att åtgärder vidtas i syfte att ersätta nuvarande skördeskadeskydd med
ett system som bygger på individuell prövning av uppkomna skördeskador.

I motionen 1978/79: 1454 av Filip Johansson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att ersättning till utsädesodlare av potatis kan utgå
ur skördeskadefonden, utöver växtskyddskungörelsens bestämmelser,
vid föreläggande till följd av ljus ringröta.

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 30 milj. kr. minskat förslagsanslag.

Utskottet

Ett permanent skördeskadeskydd för det svenska jordbruket infördes
år 1961 (prop. 1961: 94, JoU 1961: 22, rskr 1961: 227). Syftet med skördeskadeskyddet
är att ge de enskilda jordbruksföretagama ett från olika
synpunkter skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador.
Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksföretag med minst 2
ha åker. Det omfattar alla mera allmänt odlade grödor. Skyddet är ett
allriskskydd, dvs. ersättning utgår oavsett orsaken till skadorna. Genom
att självrisken är förhållandevis hög har skyddet karaktär av katastrofskydd.

Skyddet bekostas av staten och jordbrukarna. Skördeskadeersättningen
bestrids med medel ur skördeskadefonden, till vilken f. n. staten årligen
bidrar med 30 milj. kr. och jordbrukarna med 15 milj. kr. Jordbrukarnas
del erläggs kollektivt genom skördeskadeavgifter som läggs
på såväl vegetabilie- som animalieproduktionen. Staten svarar för administrationskostnaderna.

Statens bidrag till skördeskadefonden anvisas under nu ifrågavarande
anslag. Enligt propositionen bör detta för nästa budgetår föras upp med
oförändrat belopp, 30 milj. kr.

Bland de förslag till besparingsåtgärder som förs fram i motionen
2135 ingår att ytterligare budgetmedel inte skall anvisas till fonden för
nästa budgetår. Detta anses också böra gälla de medel som tillförs fonden
från jordbruksnäringen. Bakgrunden till förslaget är att skörde -

JoU 1978/79: 20

skadefonden uppgår till ca 300 milj. kr. och därför enligt motionärernas
uppfattning inte är i behov av någon förstärkning f. n.

Utskottet vill erinra om att ett motsvarande motionsyrkande väcktes
under föregående riksmöte i anslutning till budgetpropositionen för innevarande
budgetår. Utskottet framhöll då att det kunde starkt ifrågasättas
om det var förenligt med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga
karaktär att låta finansieringen av detsamma fluktuera i takt med
tillfälliga förändringar i skadeutfallet olika år emellan. Ett ensidigt beslut
från statens sida att begränsa eller helt ta bort det statliga bidraget
syntes dessutom inte acceptabelt mot bakgrund av dittills gällande principer
för fördelning av ansvaret för fondens uppbyggnad mellan staten
och jordbruksnäringens företrädare.

Under hänvisning jämväl till att skördeskadeskyddet genom en år
1976 tillkallad utredning (Jo 1976: 05) var föremål för en särskild översyn
avstyrkte utskottet det ifrågavarande motionsyrkandet. Riksdagen
följde utskottet.

Någon anledning för riksdagen att i år inta annan ståndpunkt i frågan
föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet tillstyrker sålunda
regeringens förslag under denna punkt och avstyrker motionen 2135

1 förevarande del.

I förevarande sammanhang har utskottet funnit lämpligt att även behandla
ett par fristående förslag rörande skördeskadeskyddet, framförda
i motionerna 652 och 1454.

I den förstnämnda motionen hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att åtgärder vidtas i syfte att ersätta nuvarande skördeskadeskydd
med ett system som bygger på individuell prövning av uppkomna
skördeskador.

Den i motionen upptagna frågan ingår bland dem som är föremål för
översyn inom nyssnämnda utredning om skördeskadeskyddet. Något
serskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen 652
anser utskottet mot bakgrund härav inte påkallat.

I motionen 1454 har tagits upp frågan om skördeskadeersättning i
vissa fall till odlare av utsädespotatis, som drabbats av skador till följd
av ljus ringröta.

Utskottet, som finner den i motionen berörda frågan värd beaktande,
förordar för sin del att motionen överlämnas till utredningen om
översyn av skördeskadeskyddet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 2135, yrkandet 4, till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av
30 000 000 kr.,

2 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 20

JoU 1978/79: 20

2. anser motionen 1978/79: 652 besvarad med vad utskottet anfört,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om överlämnande av motionen 1978/79: 1454 till utredningen
om översyn av skördeskadeskyddet.

16. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Regeringen
har under punkten C 7 (s. 44—46) föreslagit riksdagen att till Administration
av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 28 551 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 2105 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1979/80 under X huvudtiteln anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag med 480 000 kr. minskat förslagsanslag
av 28 071 000 kr.

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen till Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 480 000 kr. minskat förslagsanslag.

Utskottet

Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån
för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets
tekniska administration, lantbrukets företagsregister och
därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

Regeringens förslag innebär att för nästa budgetår skall anvisas
28 551 000 kr. under förevarande punkt. Medel för statistiska centralbyråns
verksamhet har därvid beräknats med utgångspunkt i besparingsalternativet.

I motionen 2105 och motionen 2135 i förevarande del yrkas på en
minskning av anslagsanvisningen med 480 000 kr. Motiveringen är att
centralbyråns utvecklingsarbete på lantbruksstatistikens område anses
t. v. kunna begränsas med hänsyn till att flera utredningar f. n. undersöker
ifrågavarande statistik. De sålunda frigjorda medlen skulle enligt
motionen 2104 användas för viss undersökning rörande förmögenheternas
fördelning och sammansättning bland fysiska personer. Sistnämnda
motion bereds av finansutskottet.

Utskottet har för sin del inte funnit något att erinra mot regeringens
förslag till medelsanvisning under punkten. Att utredningsarbete pågår
som tar upp frågor som berör centralbyråns lantbruksstatistik kan en -

JoU 1978/79: 20

ligt utskottets mening inte anses vara ett tillräckligt skäl att utan närmare
överväganden begränsa centralbyråns handlingsmöjligheter på
nämnda område till förmån för viss annan verksamhet. Motionerna
2105 och 2135 avstyrks således, såvitt här är i fråga.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79: 2105 och motionen 1978/79: 2135, yrkandet
5, till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
28 551 000 kr.

Fiske

17. Fiskeristyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 48—52) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om organisationen
för forsknings- och undersökningsverksamheten vid fiskeristyrelsen,

2. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 17 477 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 647 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s, c,
m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär att byggnadsstyrelsen
får i uppdrag att projektera ett fiskodlingslaboratorium i Västervik.

Utskottet

I förevarande sammanhang tar föredraganden upp vissa frågor rörande
forskningsverksamheten vid fiskeristyrelsen. Förslagen grundar sig
på en av styrelsen avlämnad rapport i ämnet, Fiskeriforskning — ett
organisationsförslag.

Styrelsen föreslår att forsknings- och utvecklingsverksamhet i fortsättningen
skall bedrivas vid fyra organisatoriskt åtskilda laboratorier
inom styrelsen, nämligen ett sötvattenslaboratorium, ett havsfiskelaboratorium,
ett hydrografiskt laboratorium och ett fiskodlingslaboratorium.
Havsfiskelaboratoriet motsvarar nuvarande biologiska avdelningen
av havsfiskelaboratoriet med lokalisering i Lysekil. Hydrografiska laboratoriet
motsvarar hydrografiska avdelningen av nuvarande havsfiskelaboratoriet
med lokalisering i Göteborg. Fiskodlingslaboratoriet är en
helt ny enhet i vilken styrelsen föreslår att även fiskodlingsanstalten i
Älvkarleby och fiskeriförsöksanstalten i Kälame skall ingå organisatoriskt.
Fiskeodlingslaboratoriet föreslås lokaliserat till Västervik.

Enligt föredragandens mening bör forsknings- och undersökningsverksamheten
vid fiskeristyrelsen vara organiserad på ett havsfiskelaboratorium,
ett sötvattenslaboratorium och ett hydrografiskt laboratori -

JoU 1978/79: 20

um, lokaliserade till Lysekil, Drottningholm resp. Göteborg. Föredraganden
är däremot inte beredd att nu ta ställning till förslaget om ett
nytt fiskodlingslaboratorium vid styrelsen utan vill här bl. a. avvakta
ställningstagandena till 1973 års fiskevattensutrednings (Jo 1973: 07) nyligen
avlämnade betänkande (SOU 1978: 75) Fiska på fritid.

I motionen 647 framhålls att det är angeläget och befogat att förslaget
om ett nytt fiskodlingslaboratorium, förlagt till Västervik, realiseras
så snart som möjligt. Härför talar enligt motionärernas mening starka
såväl fiskeribiologiska som sysselsättningsmässiga skäl.

Utskottet vill för sin del vitsorda föredragandens uttalande att forsknings-
och undersökningsverksamhet är av väsentlig betydelse för våra
möjligheter att vårda och rationellt utnyttja fiskbestånden. Betydelsen
av detta arbete har ökat till följd av utvidgningen av den svenska fiskezonen.
Det är därför angeläget att det inom landet finns tillfredsställande
kunskaper om de förhållanden som bl. a. reglerar fiskerinäringens
fångstmöjligheter. Också för fritidsfisket behövs sådan verksamhet.
Mot vad föredraganden anför rörande forsknings- och undersökningsverksamhetens
inriktning och organisatoriska uppbyggnad har utskottet
inte något att invända. Utskottet ansluter sig således bl. a. till förslaget
att ifrågavarande verksamhet vid fiskeristyrelsen bör organiseras på ett
havsfiskelaboratorium, ett sötvattenslaboratorium och ett hydrografiskt
laboratorium, lokaliserade till Lysekil, Drottningholm resp. Göteborg.

Det är självfallet viktigt att även frågan om forskningsverksamhetens
organisation på fiskodlingsområdet blir ändamålsenligt löst. Emellertid
synes välbetänkt att man innan ställning tas till fiskeristyrelsens förslag,
som föredraganden anför, bl. a. avvaktar ställningstagandena till fiskevattensutredningens
förslag. Utskottet har sålunda ingen annan bedömning
än föredraganden härvidlag. I överensstämmelse härmed är utskottet
inte berett att nu föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning
av motionen 647.

Mot medelsberäkningen under anslaget har utskottet inte något att
erinra.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1978/79: 647 utan åtgärd,

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om organisationen
för forsknings- och undersökningsverksamheten vid
fiskeristyrelsen,

3. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 17 477 000 kr.

18. Statens lokala fiskeriadministration. Regeringen har under punkten
E 2 (s. 52—53) föreslagit riksdagen att till Statens lokala fiskeriadministration
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 7 788 000 kr.

JoU 1978/79: 20

Motionerna

I motionen 1978/79: 983 av Hans Gustafsson m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen måtte besluta som sin mening
ge regeringen till känna att ytterligare en tjänst som fiskeriassistent
placeras vid fiskerinämnden i Blekinge län fr. o. m. den 1 juli
1979.

I motionen 1978/79: 1466 av Hans Wachtmeister (m) hemställs att
riksdagen beslutar uttala att länsstyrelserna skall få avgöra storlek och
sammansättning av fiskenämndema.

Utskottet

Anslaget tas i budgetpropositionen upp med 7 788 000 kr. för nästa
budgetår. Regeringen har därvid räknat med 140 000 kr. för utgifter i
samband med 1969 års fiskeriinventering. Förslaget innebär bl. a. att
av fiskeristyrelsen framförda önskemål om personalförstärkningar vid
fiskenämnder inte ansetts kunna tillmötesgås i propositionen.

I motionen 983 förs fram ett förslag att fr. o. m. den 1 juli 1979 förstärka
fiskenämnden i Blekinge med en assistenttjänst utöver den konsulenttjänst
som f. n. finns vid nämnden. Det påpekas i motionen att
de personella resurserna vid nämnden med hänsyn till den omfattning
Blekingefisket redan i dag har är mycket ansträngda. Någon anslagsförstärkning
för ändamålet föreslås inte i motionen.

I motionen berörd tjänst motsvarar ett av de förslag till personalförstärkningar
som fiskeristyrelsen fört fram i sina anslagsäskanden för
nästa budgetår och som regeringen i rådande finansiella läge inte ansett
sig kunna ta upp. Utskottet har för sin del inte något att invända
mot i propositionen framlagt förslag i förevarande del. Som berörts under
föregående punkt har 1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973: 07)
nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1978: 75) Fiska på fritid. De
förslag som utredningen lagt fram kan bl. a. komma att beröra den lokala
fiskeriadministrationen. Behandlingen av utredningens förslag bör
därför avvaktas innan ställning tas till frågan om personalförstärkningar
vid bl. a. fiskenämnderna.

Det torde ankomma på fiskeristyrelsen att avgöra om omdispositioner
mellan nämnderna inom ramen för tillgängliga personalresurser är
möjliga.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad nu anförts att motionen
983 i förevarande del inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett förslagsanslag av
7 788 000 kr. anvisas till statens lokala fiskeriadministration för nästa
budgetår.

I anslutning till förevarande punkt har utskottet funnit lämpligt att
även behandla den under allmänna motionstiden väckta motionen 1466

JoU 1978/79: 20

vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att länsstyrelserna får avgöra
storlek och sammansättning av fiskenämndema.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1976 godkände vissa av regeringen
förordade riktlinjer för den lokala fiskeadministrationens organisation
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977 (prop. 1975/76: 130,
JoU 1975/76: 39, rskr 1975/76: 317). Enligt riksdagens beslut skulle de
förutvarande till lantbruksnämnderna knutna fiskerinämnderna ges
ställning av administrativa länsorgan — fiskenämnder — med fiskeristyrelsen
som chefsmyndighet. Beträffande verksamheten angavs att
fiskenämnderna i huvudsak borde handlägga ärenden rörande finansieringsstöd,
rådgivning och fiskefrågor i övrigt som då åvilade lantbruksnämnderna.
Dessutom borde vissa uppgifter kunna delegeras från fiskeristyrelsen.
Fiskenämnderna borde kunna fungera som beredande organ
åt länsstyrelserna i fiskefrågor som länsstyrelserna handlägger. Fiskenämnd
bör enligt riksdagens beslut bestå av fem ledamöter och utses
av länsstyrelsen. I nämnden bör yrkesfisket, fritidsfisket och allmänna
intressen vara företrädda. Fiskeriintendenten i distriktet bör ha rätt att
närvara vid fiskenämnds sammanträden och anteckna sin mening till
protokollet.

I propositionen 1975/76: 130 framhölls att förslagen i fråga om den
lokala fiskeadministrationen skulle ses som ett provisorium i avvaktan
på resultaten av fiskerikommitténs och 1973 års fiskevattensutrednings
arbete.

I motionen 1466 hävdas att fisket genom riksdagsbeslutet fick en
svagare representation i de fiskenämnder som trädde i de dittillsvarande
fiskerinämndemas ställe än de tidigare haft i dessa. Nackdelarna
med den försvagade representationen i fiskenämndema har enligt samstämmiga
uttalanden visat sig så påtagliga att det enligt motionären
knappast finns anledning att uppskjuta en ändring av gällande regler
för nämndernas storlek och sammansättning. En sådan ändring skulle
man kunna vidta genom att föreskriva att antalet ledamöter i fiskenämnd
skall vara sex, varav två skulle företräda yrkesfisket. Lämpligare
anser motionären dock ur flera synpunkter vara att man utan att precisera
antalet ledamöter ger länsstyrelserna i uppdrag att utse nämnder
av den storlek och den sammansättning som med hänsyn till fiskerinäringens
intresse i varje särskilt län synes lämpligast.

Som nyss nämnts skall nuvarande organisation i vad avser den lokala
fiskeadministrationen ses som ett provisorium i avvaktan på resultaten
av fiskerikommitténs och fiskevattensutredningens arbete.

Fiskerikommittén lämnade hösten 1977 sitt betänkande (SOU 1977:
74) Fiskerinäringen i framtiden. Av riksdagen föregående år antagna
nya riktlinjer för fiskeripolitiken grundar sig i huvudsak på fiskerikommitténs
förslag (prop. 1977/78: 112, JoU 1977/78: 23, rskr 1977/78:
272).

JoU 1978/79: 20

Som inledningsvis redovisas i årets budgetproposition har 1973 års
fiskevattensutredning i november 1978 avlämnat sitt slutbetänkande
(SOU 1978: 75) Fiska på fritid. De förslag utredningen lagt fram kan
komma att beröra bl. a. den lokala fiskeriadministrationen.

Betänkandet remissbehandlas f. n. Proposition till riksdagen i ämnet
torde kunna läggas tidigast om något år.

Enligt utskottets mening bör i enlighet med riksdagens tidigare redovisade
uttalande resultatet av de fortsatta övervägandena med anledning
av fiskevattensutredningens förslag avvaktas innan ställning tas till
den i motionen 1466 väckta frågan. Motionen bör därför av riksdagen
lämnas utan åtgärd.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. lämnar motionen 1977/78: 983, yrkandet 3, utan åtgärd,

2. till Statens lokala fiskeriadministration för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 7 788 000 kr.,

3. lämnar motionen 1977/78: 1466 utan åtgärd.

19. Kursverksamhet på fiskets område. Regeringen har under punkten
E4 (s. 53—54) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet på fiskets
område för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 430 000
kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 987 av Rune Johnsson i Mölndal och Bertil Jonasson
(båda c) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om
att det anslag på 25 000 kr. som tidigare utgått till Sveriges fiskares
studieförbund framdeles utanordnas till Sveriges fiskares riksförbund.

I motionen 1978/79: 1978 av Torkel Lindahl (fp) hemställs att riksdagen
för budgetåret 1979/80 anslår 25 000 kr. till den inom Sveriges
fiskares riksförbund bedrivna studieverksamheten.

Utskottet

Föreliggande anslag används huvudsakligen för utbildning av fiskare,
för viss fortbildning av fiskeri tjänstemän samt för kurser och studieresor
som är till nytta för verksamheten i sammanslutningar av större
betydelse för fritidsfisket.

Anslaget uppgår innevarande budgetår till 455 000 kr. Av beloppet
har 25 000 kr. avsatts för statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund
för dess allmänna verksamhet.

I propositionen tas anslaget för nästa budgetår upp med 430 000 kr.
Beloppet har beräknats mot bakgrund bl. a. av föreliggande reservation
på anslaget och att nyssnämnda studieförbund numera upphört med
sin verksamhet.

JoU 1978/79: 20

I motionerna 987 och 1978 vänder man sig mot den i propositionen
förordade anslagsminskningen. Motionärerna framhåller att den omständigheten
att studieförbundet upplösts inte betyder att den bedrivna
studieverksamheten har upphört. Den har i stället överflyttats till en
inom den fackliga organisationen Sveriges fiskares riksförbund inrättad
studienämnd, där studieverksamheten intensifieras och blir anpassad
efter den fackliga organisationens arbete för medlemmarna. Överflyttningen
beror sålunda på att man inom fiskets organisationer söker rationalisera
och samordna verksamheten inom olika områden. Det förhållandet
att studieverksamheten inom fisket fått ny huvudorganisation
bör enligt motionärernas mening inte vara någon anledning att dra in
det statliga stödet till verksamheten.

Utskottet finner för sin del inte anledning till erinran mot den i budgetpropositionen
gjorda medelsberäkningen. Med anledning av de motionsvis
framförda önskemålen om viss medelstilldelning från detta anslag
till Sveriges fiskares riksförbund vill utskottet nämna att sagda
förbund sedan någon tid tillbaka kan erhålla statsbidrag till sin centrala
kursverksamhet från det under nionde huvudtiteln upptagna anslaget E 12
Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet. Bidrag utgår
därvid enligt förordningen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisationers
centrala kursverksamhet (ändrad senast 1978: 292). Bidragsbestämmelserna
innefattar vissa regler om utbildningens innehåll, kursernas
längd och högsta antal deltagare, m. m.

Det har anförts att det i vissa fall kan vara svårt att med hänsyn till
bidragsvillkorens utformning anordna kurser som passar för yrkesfiskarena.
Utskottet vill med anledning härav understryka att det självfallet
är viktigt att kursverksamheten för yrkesfiskarena anordnas på ett
sådant sätt att den blir effektiv och verkligen kommer nämnda befolkningsgrupp
till godo. Utskottet utgår emellertid från att berörda myndigheter
och organisationer har sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga och tillser att kursverksamheten läggs upp på ett sätt som i möjligaste
mån passar till de arbetsförhållanden som råder inom fisket.
Med vad utskottet här anfört bör riksdagen kunna anse motionerna 987
och 1978 besvarade.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79: 987 och 1978/79: 1978, båda motionerna i förevarande
del, till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 430 000 kr.,

2. anser motionerna 1978/79:987 och 1978/79: 1978, båda i
återstående del, besvarade med vad utskottet anfört angående
Sveriges fiskares riksförbunds centrala kursverksamhet.

JoU 1978/79: 20

20. Bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen har under punkten
E 5 (s. 54—55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fiskehamnar m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 7 583 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 983 av Hans Gustafsson m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen måtte besluta som sin mening
ge regeringen till känna att länets fiskehamnar i avvaktan på
fiskehamnsutredningen får en ökad resurstilldelning för underhålls- och
rationaliseringsinsatser.

Utskottet

Under förevarande anslag utgår förutom statsbidrag till byggande av
fiskehamnar bl. a. ersättning för täckande av eventuella underskott vid
driften av statliga fiskehamnar. Frågor om stöd till byggande och förbättringar
av fiskehamnar skall enligt gällande riktlinjer bedömas mot
bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens utveckling inom
vederbörande region. Fråga om stöd prövas av regeringen.

Det kan nämnas att fiskeristyrelsen förra året fick regeringens uppdrag
att utreda det framtida behovet av ändamålsenliga och lämpligt
lokaliserade hamnar för yrkesfisket samt kostnaderna för att tillgodose
detta behov. Utredningen torde komma att redovisas för regeringen under
våren 1979. Under utredningsarbetet samråder fiskeristyrelsen med
bl. a. statens jordbruksnämnd och Sveriges fiskares riksförbund.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte anledning föreslå
riksdagen att genom särskilt uttalande binda anslagsanvändningen på
sätt som ifrågasatts i motionen 983, yrkandet 2, beträffande fiskehamnarna
i Blekinge län. Motionen bör således inte föranleda någon riksdagens
åtgärd i förevarande del.

Regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetår kan utskottet
biträda.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1978/79: 983, yrkandet 2,

2. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 7 583 000 kr.

21. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Regeringen har under punkten
E6 (s. 55) föreslagit riksdagen att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.

JoU 1978/79: 20

Motionen

I motionen 1978/79: 978 av Anders Dahlgren m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att från anslaget E 6, Isbrytarhjälp till fiskarbefolkningen
(prop. 1978/79: 100, bil. 13) får utgå bidrag och ersättning i
samband med isbrytning för fiskets behov samt för att tillgodose skärgårdsbefolkningens
allmänna behov för upprätthållandet av samhällsservice
m. m.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytning för
fiskets behov. Regeringens förslag innebär att anslaget för nästa budgetår
förs upp med oförändrat belopp eller med 20 000 kr.

I motionen 978 föreslås att förevarande anslag skall få användas även
för bidrag och ersättning i samband med isbrytning för att tillgodose
skärgårdsbefolkningens allmänna behov. Det framhålls i motionen att
det under vissa tider på året är förenat med särskilda svårigheter att
upprätthålla förbindelserna med öar långt ute i skärgården. Om inte
isbrytning kan ske för att upprätthålla postgång och andra nödvändiga
kommunikationer löper skärgårdsborna risk att under ganska långa perioder
bli helt isolerade. Den vidgning av anslagets ändamål som föreslås
i motionen motiveras bl. a. med att den skärgårdsbefolkning som
här berörs i flertalet fall har direkt anknytning till fisket.

Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning att en grundprincip
måste vara att de som är bosatta i skärgården så långt det går
skall ha samma möjligheter som andra medborgare att få del av samhällets
service. Emellertid är utskottet inte berett att för ändamålet förorda
en lösning som innebär att användningsområdet för nu ifrågavarande
anslag utvidgas på sätt motionärerna tänkt sig. Bl. a. skulle ett
riksdagsbeslut i angiven riktning leda till en utgiftsökning. Att i rådande
budgetläge utan närmare utredning förorda en dylik åtgärd förefaller
utskottet mindre lämpligt. Dessutom anser utskottet att motionen tar upp
ett problem som mera hör hemma bland de regionalpolitiska överväganden
som bör ligga till grund för utformningen av det statliga stödet till
skärgårdsföretagen. Som framgår av budgetpropositionen kommer regeringen
att senare lägga fram särskild proposition rörande den framtida
inriktningen av regionalpolitiken. I propositionen kommer även stödet
till skärgårdsföretag och det särskilda stödet till lantbruksföretag m. m.
i vissa glesbygder att behandlas.

Regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetår föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen

1. lämnar motionen 1978/79: 978 utan åtgärd,

JoU 1978/79: 20

2. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 20 000 kr.

22. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 7 (s. 56) och hemställer

att riksdagen till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
1 606 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

23. Bidrag till fiskets rationalisering m. m. Regeringen har under punkten
E 8 (s. 56—57) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljas till fiskets
rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 284 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c) föreslås
att riksdagen hemställer hos regeringen om att även wire-skydd
inräknas i den statsbidragsberättigade säkerhetsutrustningen för fiskefartyg.

I motionen 1978/79: 467 av Rune Johnsson i Mölndal (c) föreslås att
riksdagen hemställer hos regeringen om att statsbidragen för att gardera
fiskeföretagens ekonomiska fortbestånd under ofrivilligt stillaliggande
uppräknas betydligt.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till fiskets rationalisering och till säkerhetsutrustning
för fiskefartyg enligt förordningen (1978: 516) om statligt
stöd till fiskets rationalisering, m. m. Från anslaget utgår också
fångstbegränsningsbidrag enligt förordningen (1976:448) om statligt
stöd till fiskeföretag vid fångstbegränsning (omtryckt 1977: 412, ändrad
1978: 518). Dessutom bestrids från anslaget vissa kostnader för stödfartyg
för det svenska sillfisket i Nordsjön och ersättning till samerna
för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

För nästa budgetår beräknar regeringen en ram av oförändrat 5 milj.
kr. för statsbidrag till fiskets rationalisering. Anslaget bör enligt propositionen
föras upp med oförändrat belopp, 6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I motionen 284 föreslås att de s. k. wireskydd, som tillverkas och

JoU 1978/79: 20

monteras på trålarna för att allvarliga olyckor skall kunna undvikas,
bör inräknas i den statsbidragsberättigade säkerhetsutrustningen för
fiskefartyg.

Statsbidrag till säkerhetsutrustning utgår f. n. för anskaffning av livräddningsflotte,
ekolod och brandskyddsutrustning samt radar och radiotelefon
till fiskefartyg.

Utskottet vill erinra om att området för sådan säkerhetsutrustning
vartill statsbidrag beviljats genom olika riksdagsbeslut successivt utvidgats
under senare år. Med hänsyn till de svårigheter som råder inom
fisket finns det risk för att säkerheten eftersätta Det har mot bakgrund
härav ansetts att särskilda statliga insatser för att främja säkerheten för
fiskets utövare är motiverade.

Som framgår av den föregående redogörelsen utgör den säkerhetsutrustning
för vilken f. n. statsbidrag kan beviljas sådan utrustning som
närmast har anknytning till sjösäkerheten. Den i motionen 284 åsyftade
utrustningen med wireskydd synes mera ha karaktären av arbetarskyddsutrustning.
Med hänsyn till att angivna utrustning emellertid
också bör bidraga till ökad sjösäkerhet vid fiskets utövning anser utskottet
skäl tala för att möjligheterna att ge statligt stöd till här ifrågasatt
utrustning övervägs, lämpligen genom fiskeristyrelsens försorg. Det bör
ankomma på regeringen att på grundval av sådana överväganden i förekommande
fall lägga fram förslag om erforderliga ändringar i bidragssystemet.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

I motionen 467 förordas att de fångstbegränsningsbidrag som f. n.
utgår till sådana fiskeföretag som haft fiskefartyg stillaliggande till
följd av fångstbegränsning uppräknas betydligt för att gardera företagens
ekonomiska fortbestånd. Enligt motionärens mening täcker inte de
ersättningar som utgår enligt gällande förordning de kostnader som följer
av att lägga fiskefartygen stilla.

Utskottet vill erinra om att riksdagen föregående år godkände vissa
av regeringen framlagda förslag i fråga om riktlinjer för fiskeripolitiken
innebärande bl. a. en uppräkning av fångtbegränsningsbidraget med ca
20 % fr. o. m. den 1 juli 1978 med hänsyn till kostnadsutvecklingen.
Det synes inte föreligga tillräckligt underlag för ett ställningstagande
redan nu till frågan huruvida den företagna ändringen varit tillräcklig
eller ej. Utskottet är därför inte berett att nu biträda yrkandet i motionen
467. Det torde kunna förutsättas att fiskeristyrelsen har sin uppmärksamhet
riktad på problemet och, om utvecklingen så påkallar,
framlägger erforderliga förslag till åtgärder. Något särskilt initiativ från
riksdagens sida anser utskottet sålunda inte behövas med anledning av
förevarande motionsyrkande.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

JoU 1978/79: 20

1. medger att under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljas till
fiskets rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning
av motionen 1978/79: 284 anfört om statsbidrag till
viss säkerhetsutrustning,

4. lämnar motionen 1978/79: 467 utan åtgärd.

24. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 9 (s. 57) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1979/80 statlig garanti beviljas
för lån till fiskeföretag med sammanlagt högst 20 000 000 kr.,
för lån till fiskberedningsföretag med sammanlagt högst
10 000 000 kr. och för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket
med sammanlagt högst 2 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

25. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 10—E 12 (s.
57—59) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1.till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. ett
förslagsanslag av 100 000 kr.,

3. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

26. Statens livsmedelsverk m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna F 1—F 3 (s. 60—64) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Statens livsmedelsverk ett förslagsanslag av 43 541 000 kr.,

2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
ett förslagsanslag av 18 051 000 kr.,

3. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag av
45 197 000 kr.

27. Veterinärstaten. Regeringen har under punkten F 4 (s. 64—65) föreslagit
riksdagen att till Veterinärstaten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett förslagsanslag av 41 988 000 kr.

JoU 1978/79: 20

Motionen

I motionen 1978/79: 1434 av Arne Andersson i Ljung (m) hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget under titeln F4 bil. 13, Ersättning
till avlägset boende djurägare skall vara 180 000 kr. samt att under
samma titel anslaget till centrala nämnden för försöksdjursfrågor skall
uppföras med 910 000 kr.

Utskottet

Riksdagen har under år 1978 godkänt propositionen om ändringar i
lagen (1944: 219) om djurskydd, m. m. (prop. 1978/79: 13, JoU 1978/
79: 5, rskr 1978/79: 41). Riksdagens beslut innebär bl. a. att en central
nämnd för försöksdjursfrågor skulle inrättas samt att medel skulle ställas
till nämndens förfogande för utvidgad verksamhet rörande alternativa
och kompletterande metoder till djurförsök. Regeringen har under
detta anslag beräknat 1 milj. kr. till centrala försöksdjursnämnden inkl.
medel till alternativa och kompletterande metoder till djurförsök. Enligt
riksdagens beslut inrättas vidare regionala etiska kommittéer. För
dessa har beräknats 200 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot i propositionen gjorda beräkningar
under denna punkt och tillstyrker därför bifall till regeringens förslag
om en anslagsanvisning av sammanlagt 41 988 000 kr. för nästa budgetår.
Med hänsyn till anslagets karaktär av förslagsanslag finner utskottet
anledning saknas att gå närmare in på storleken av de olika delposterna
under anslaget. Vad härutinnan anförts i motionen 1434 synes
inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Veterinärstaten för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 41 988 000 kr.,

2. lämnar motionen 1978/79: 1434 utan åtgärd.

28. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Regeringen
har under punkten F 5 (s. 66) föreslagit riksdagen att till Bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 984 av Ingemar Hallenius och Bertil Jonasson
(båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
ersättningsreglerna i samband med smittsamma husdjurssjukdomar i
enlighet med vad som angivits i motionen.

JoU 1978/79: 20

U tskottet

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande
av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom
salmonellos och mul- och klövsjuka.

I propositionen föreslås att anslaget förs upp med 10 milj. kr. Utskottet
biträder regeringens förslag.

I motionen 984 framhålls mot bakgrund av den ökande belastningen
på förevarande anslag att det finns anledning att i besparingssyfte göra
en översyn av ersättningsreglerna särskilt vad avser storproducenter och
i de fall sjukdomen återkommer vid upprepade tillfällen.

Enligt vad utskottet erfarit är ifrågavarande ersättningsregler f. n.
föremål för översyn inom lantbruksstyrelsen. Med hänsyn härtill torde
syftet med motionen få anses tillgodosett.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000
kr.,

2. anser motionen 1978/79: 984 besvarad med vad utskottet anfört
om viss översyn av gällande ersättningsregler i samband
med smittsamma husdjurssjukdomar.

29. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 6 (s. 66) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 kr.

30. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet och Bidrag till statens
utsädeskontroll. Regeringen har under punkterna F 7 och F 8 (s. 67—
69) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1979/80 anvisa

1. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens utsädeskontroll ett reservationsanslag av
4 303 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 6), att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll
för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 500 000 kr. minskat förslagsanslag.

Utskottet

I propositionen framläggs förslag om ändrad anslagskonstruktion, innebärande
att anslaget Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader

JoU 1978/79: 20

ersätts av ett 1 000-kronorsanslag, benämnt Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet, och ett reservationsanslag, Bidrag till statens utsädeskontroll,
på vilket anvisas bidrag till den allmännyttiga verksamheten
m. m. Verksamheten vid utsädeskontrollen bör fortsättningsvis
finansieras med avgifter och bidrag. Avgifterna skall i princip täcka
kostnaderna för uppdragsverksamheten. Täckning av visst underskott
för denna verksamhet vid köksväxtsektionen i Lund och enheten i
Umeå och kostnaderna för allmännyttig verksamhet bör ske genom bidrag,
som lämnas till verksamheten från förenämnda reservationsanslag.
Föredraganden har därvid beräknat att den ändrade anslagskonstruktionen,
vässa ändringar i taxeprinciperna m. m. i samband
med denna samt besparingsalternativet leder till en nettobesparing för
statsverket av 700 000 kr.

Enligt motionen 2135 delar man uppfattningen att analyser som utförs
i Umeå inte bör kosta mer än analyser som utförs vid huvudenheten.
Enligt motionärerna bör dock budgetmedel inte användas för att
finansiera uppdragsverksamhet, utan kostnaderna bör tas ut avgiftsvägen.
De extra kostnaderna för verksamheten i norra Sverige bör bäras
solidariskt av alla som utnyttjar utsädeskontrollens uppdragsverksamhet.
Motionärerna föreslår därför att avgiften höjs över hela landet så att
också de 500 000 kr. som beräknas anvisade av budgetmedel för att
täcka underskottet i Umeå finansieras med avgifter och att anslaget i
enlighet härmed minskas med motsvarande belopp.

Utskottet vill erinra om att riksdagen senast vid föregående års budgetbehandling
godkände regeringens förslag att kostnaderna för bl. a.
den del av uppdragsverksamheten i Umeå som inte täcks av avgifter
tills vidare skulle bekostas från statens utsädeskontrolls förvaltningskostnadsanslag.
I sammanhanget hänvisades bl. a. till att föredragande
departementschefen anmält att taxan vid utsädeskontrollen skulle komma
att ses över.

Regeringen har genom beslut den 23 februari 1978 uppdragit åt dåvarande
statens centrala frökontrollanstalt (statens utsädeskontroll) att
i samråd med riksrevisionsverket och lantbruksstyrelsen se över taxan
för utsädeskontrollen i enlighet med de riktlinjer som redovisats i budgetpropositionen
1978. Översynen pågår och beräknas slutföras under
år 1979. I avvaktan härpå har en provisorisk taxeändring genomförts
med tillämpning fr. o. m. den 1 oktober 1978.

Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att förorda ändrade
principer för kostnadstäckningen vid statens utsädeskontroll och
avstyrker således yrkandet i motionen 2135 i förevarande del.

Då utskottet också i övrigt tillstyrker regeringens förslag under dessa
anslagsrubriker hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1979/80

1. till Statens utsädeskontroll: Vppdragsverksamhet anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

JoU 1978/79: 20

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 2135, yrkandet 6, till Bidrag till statens utsädeskonkontroll
anvisar ett reservationsanslag av 4 303 000 kr.

31. Statens utsädeskontroll: Utrustning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna F 9—F 12 (s. 69—72) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Statens utsädeskontroll: Utrustning ett reservationsanslag
av 80 000 kr.,

2. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av
200 000 kr.,

3. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium ett reservationsanslag
av 4 432 000 kr.

32. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet och Bidrag till statens
maskinprovningar. Regeringen har under punkterna F 13 och F 14
(s. 72—74) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1979/80 anvisa

1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens maskinprovningar ett reservationsanslag av
4 068 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1972 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) föreslås att
riksdagen beslutar 1. att inrätta en sektion vid Maskinprovningarnas
allmänna avdelning i Alnarp för provning av trädgårdsbrukets maskiner
i enlighet med maskinprovningamas anslagsframställning, 2. att
till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet anvisa ett med
580 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

I enlighet med den anslagskonstruktion som numera enligt beslut av
riksdagen år 1977 tillämpas (prop. 1976/77: 97, JoU 1976/77: 24, rskr
1976/77: 234) föreslås att ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas under
anslagsrubriken Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet.

Under reservationsanslaget Bidrag till statens maskinprovningar anvisas
medel för att täcka vissa provningskostnader samt kostnader för
myndighetsuppgifter m. m. vid maskinprovningar. Regeringens förslag
innebär att anslaget för nästa budgetår förs upp med 4 068 000 kr.

I motionen 1972 föreslås att riksdagen beslutar att inrätta en sektion
vid maskinprovningarnas allmänna avdelning i Alnarp för provning av

3 Riksdagen 1978/79.16 sami. Nr 20

JoU 1978/79: 20

trädgårdsbrukets maskiner och för ändamålet anvisar ett med 580 000
kr. förhöjt anslag. Yrkandet i motionen överensstämmer med ett av
maskinprovningama i anslagsframställningen framlagt förslag.

Som i tidigare sammanhang anförts har 1974 års trädgårdsnäringsutredning
förra året avgett vissa förslag rörande produktion, rationalisering
och internationella förhållanden beträffande trädgårdsnäringen.
Utredningen har också överlämnat ett delbetänkande om rådgivning för
trädgårdsnäringen. Dessa förslag ligger till grund för en proposition
som inom kort kommer att föreläggas riksdagen. Utredningens arbete
med återstående frågor beräknas enligt årets kommittéberättelse pågå
under hela år 1979.

Utskottet är mot angivna bakgrund inte berett att nu ta ställning till
den i motionen 1972 väckta frågan om inrättande av en sektion vid avdelningen
i Alnarp för provning av trädgårdsbrukets maskiner. I motionen
framfört yrkande om anslagsökning avstyrks i enlighet härmed.

Då utskottet inte har något att erinra mot i propositionen framlagda
förslag under förevarande punkter hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1979/80

1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 1972 till Bidrag till statens maskinprovningar anvisar
ett reservationsanslag av 4 068 000 kr.

33. Statens maskinprovningar: Utrustning och Statens växtsortnämnd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 15 och
F 16 (s. 74—75) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Statens maskinprovningar: Utrustning ett reservationsanslag
av 500 000 kr.,

2. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 185 000 kr.

Utbildning och forskning

34. Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen har under rubriken Sveriges
lantbruksuniversitet (s. 76—84) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om ökad antagning till
jägmästarlinjen,

2. godkänna vad i propositionen förordats om jägmästarlinjens längd,

3. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd
skogsteknikerlinjen och omfattande högst 65 poäng,

4. godkänna vad i propositionen förordats om lokaliseringen av det
norra skogsinstitutet.

JoU 1978/79: 20

Motionerna

I motionen 1978/79: 286 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
av norra skogsinstitutet till Sollefteå.

I motionen 1978/79: 327 av Gunnar Olsson m. fl. (s, c, m, fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att vid ökning av skogsteknikerutbildningen
hänsyn tas till den utbildningskapacitet som finns vid
Värmlands och Örebro läns skogsskola, Gammelkroppa.

I motionen 1978/79: 541 av Bengt Wiklund m. fl. (s) hemställs att
riksdagen med avslag på propositionens förslag om förläggning av
skogsinstitutet till Bispgården beslutar att förlägga norra skogsinstitutet
till Sollefteå i enlighet med tidigare fattat beslut 1969.

I motionen 1978/79: 1471 av Håkan Winberg (m) hemställs att riksdagen
beslutar att norra skogsinstitutet skall ligga i Sollefteå.

I motionen 1978/79: 1979 av Sven Lindberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att skogsinstitutet i Bispgården
projekteras för en intagning av 60 elever per år och en ökad
kapacitet för utbildning i flygbildsteknik.

Till utskottet har i anslutning till denna punkt inkommit skrivelser
från statens skogsinstitut i Bispgården och Sveriges förenade studentkårer.

Utskottet

Under förevarande rubrik tar regeringen upp bl. a. vissa frågor rörande
jägmästarutbildningen och den framtida verksamheten vid statens
skogsinstitut.

I fråga om jägmästarutbildningen innebär regeringens förslag att antagningen
till denna utbildningslinje ökas från 40 till 60 fr. o. m. höstterminen
1980. Vidare föreslås att utbildningen på jägmästarlinjen i anslutning
till ändringar i utbildningsplanen, bl. a. innebärande viss förlängning
av studietiden, får omfatta 200 poäng mot nuvarande 160
poäng.

Regeringens här redovisade förslag, som överensstämmer med vad
lantbruksuniversitetet förordat, kan utskottet för sin del biträda.

Statens skogsinstitut har till uppgift att bedriva utbildning av skogstekniker
samt vidareutbildning och fortbildning på skogsbrukets område.
Skogstekniker rekryteras till tjänster som skogsvårdskonsulenter, kronojägare,
skogvaktare och inspektörer samt liknande befattningar. Statens
skogsinstitut är förlagt till Värnamo resp. Bispgården, Ragunda
kommun. Norra institutet har f. n. en provisorisk lokalisering. Skolöverstyrelsen
(SÖ) är central tillsynsmyndighet för instituten. Ledningen av

JoU 1978/79: 20

resp. skogsinstitut handhas av rektor samt ett kollegium. Skogsteknikerkursen
omfattar 63 veckor. Antagningen är genomsnittligt 90 elever per
år.

Regeringen föreslår på grundval av en av SÖ verkställd utredning att
skogsinstitutens verksamhet inordnas i högskolan, varvid skogsteknikerutbildningen
bör få ställning som allmän utbildningslinje. Eftersom övrig
högskoleutbildning för skogsbruket meddelas vid Sveriges lantbruksuniversitet,
anses naturligt att även skogsinstituten inordnas i denna högskoleenhet.
I propositionen förordas därför att skogsinstituten från den
1 juli 1979 ingår i Sveriges lantbruksuniversitet.

Utskottet har inte något att erinra mot att skogsinstituten organisatoriskt
överförs till lantbruksuniversitetet. Som anförs i propositionen bör
det ankomma på Sveriges lantbruksuniversitet att fatta beslut beträffande
institutens organisatoriska ställning inom lantbruksuniversitetet
samt frågan om linjenämnd för skogsteknikerlinjen.

SÖ har föreslagit att antagningen till utbildningen fr. o. m. läsåret
1979/80 ökas till minst 120 studerande per år. Kostnaderna för den
ökade antagningen samt kostnader för driften i övrigt kan inte beräknas
förrän frågan om lokalisering av det norra skogsinstitutet är avgjord.

Föredraganden är f. n. inte beredd att föreslå en ökad antagning av
studerande till utbildningen med hänsyn bl. a. till organisatoriska frågor
och den rådande lokalsituationen vid instituten. Han föreslår således att
utbildningen under budgetåret 1979/80 organiseras så att en genomsnittlig
examinationsvolym om 90 elever per budgetår upprätthålls. Utskottet
kan för sin del ansluta sig till föredragandens förslag.

Frågan om lokaliseringen av norra skogsinstitutet har tidigare vid
några tillfällen diskuterats i riksdagen. Sammanfattningsvis innebär riksdagens
tidigare ställningstaganden härvidlag följande.

I anslutning till riksdagens prövning av utbildningen vid statens skogsskolor
och statens skogsmästarskola beslutades att det norra skogsinstitutet
skulle förläggas till Sollefteå (prop. 1969: 1 bil. 11, JoU
1969: 1, rskr 1969: 9). Föredragande departementschefen anförde:

I Sollefteå finns möjlighet till samförläggning med en befintlig skogsbruksskola.
I staden finns också gymnasium. Vidare är staden centralt
belägen inom rekryteringsområdet. Tillgång på samhällsservice och närheten
till övningsskogar talar vidare för denna ort.

Regeringen uppdrog den 8 mars 1974 åt SÖ att efter utredning inkomma
med förslag angående skogsinstitutens framtida verksamhet.
Riksdagen har senare beslutat (UbU 1976/77: 4, rskr 1976/77: 17) att
frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet skall prövas på
nytt när resultatet av skolöverstyrelsens utredning om utbildningens
framtida utformning föreligger. Den vidare projekteringen av lokaler i
Sollefteå för skogsinstitutet borde enligt utskottets mening anstå i avvaktan
på förnyad prövning av det norra institutets lokalisering.

JoU 1978/79: 20

Utbildningsutskottet har slutligen behandlat frågan under 1977/78
års riksmöte (UbU 1977/78:30). Vid denna tidpunkt hade SÖ:s utredning
framlagts. Utskottet förutsatte att regeringen under 1979/80 års
riksmöte skulle förelägga riksdagen förslag om skogsinstitutens framtid
och om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet.

LO har fört fram Umeå som möjlig lokaliseringsort med hänsyn till
integrationsmöjlighet med bl. a. lantbruksuniversitetet. Föredraganden
anser dock att närheten till det praktiska skogsbruket är än mer betydelsefull
för utbildningen av skogstekniker. Han anser därför att det
inte finns tillräckliga skäl att överväga annan lokaliseringsort än Sollefteå
eller Bispgården.

Föredraganden har vid sin prövning av lokaliseringsfrågan inte funnit
att de utbildningsmässiga fördelarna av en lokalisering till Sollefteå
överväger de lokaliseringspolitiska nackdelarna av en flyttning av
skogsinstitutet från Bispgården. Tillräckliga skäl för en omlokalisering
av institutet från Bispgården till Sollefteå föreligger enligt föredragandens
mening inte. Han förordar därför att det norra skogsinstitutet
ligger kvar i Bispgården.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att det både i Bispgården
och i Sollefteå finns goda möjligheter att organisera en effektiv utbildning
av skogstekniker. Möjligheter att samordna verksamheten med
befintlig skogsbruksskola har anförts som skäl för att välja Sollefteå.
Andra skäl, framför allt lokaliseringspolitiska, talar för att institutet
ligger kvar i Bispgården. Ragunda kommun hör till de kommuner i
landet som drabbats svårt av utflyttning och vikande sysselsättning.
Kommunens situation skulle allvarligt påverkas, om skolan i Bispgården
lades ned. Även om arbetsmarknadsläget är allvarligt också i Sollefteå,
torde denna kommun relativt sett inte påverkas i samma utsträckning av
skogsinstitutets förläggning.

Mot bakgrund av vad nu anförts förordar utskottet att riksdagen
godkänner att norra skogsinstitutet ligger kvar i Bispgården. Följaktligen
avstyrker utskottet de yrkanden till förmån för en placering av
institutet i Sollefteå som framförts i motionerna 286, 541 och 1471.

Som anförs i propositionen behöver skogsinstitutets lokaler i Bispgården
rustas upp och utökas. Föredraganden förutskickar därför att
byggnadsstyrelsen snarast efter det beslut i lokaliseringsfrågan föreligger
skall ges i uppdrag att projektera erforderliga om- och tillbyggnader.

I motionen 1979 föreslås att förenämnda projektering bör ske för
en intagning vid Bispgården av 60 elever per år och en ökad kapacitet
för utbildning i flygbildteknik. Nuvarande elevintagning är så fördelad
att 60 tas in till det södra institutet och 30 till det norra.

Som redovisats i det föregående återstår vissa organisatoriska frågor
att lösa innan förslag om en ökad antagning till skogsteknikerlinjen
kan föreläggas riksdagen. Under 1979 kommer ett planläggningsarbete

JoU 1978/79: 20

att fortgå, och ett förslag om utbildningskapaciteten på skogsteknikerlinjen
beräknas enligt vad utskottet erfarit avges i budgetpropositionen
1980. Utskottet förutsätter att planläggningsarbetet, där byggnadsstyrelsens
projektering ingår som ett led, kommer att innefatta överväganden
även av den i motionen 1979 berörda intagningsproblematiken. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med anledning
av motionen 1979 anfört.

Enligt motionen 327 är det angeläget att man vid beslut om ökning
av skogsteknikerutbildningen tar hänsyn till den utbildningskapacitet
som finns vid Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa.
Ifrågavarande skola, som startade år 1860 på initiativ av hushållningssällskap
och landsting, bedriver skogsteknikerutbildning enligt samma
läroplan som gäller för de statliga instituten.

Utskottet finner det för sin del naturligt att även den utbildning som
sker vid nu ifrågavarande ^bildningsanstalt måste vägas in såväl i de
fortsatta övervägandena rörande antagningen av studerande till skogsteknikerutbildningen
som i den övergripande översyn av den eftergymnasiala
utbildningen som lantbruksuniversitetet enligt vad nyss
anförts kommer att få i uppdrag att göra. Även sådana frågor som utbildningen
i flygbildteknik får antas komma att ingå i översynen. Något
särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen 327 synes
inte påkallat.

Utskottet, som inte har något att invända mot vad i propositionen i
övrigt anförts under denna rubrik, hemställer

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om ökad antagning
till jägmästarlinjen,

2. godkänner vad i propositionen förordats om jägmästarlinjens
längd,

3. beslutar om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd
skogsteknikerlinjen och omfattande högst 65 poäng,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79: 286, 1978/79: 541 och 1978/79: 1471 godkänner
vad i propositionen förordats om lokaliseringen av
det norra skogsinstitutet,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionen 1978/79: 1979 anfört om planläggningsarbetet
rörande skogsteknikerutbildningen,

6. anser motionen 1978/79:327 besvarad med vad utskottet anfört.

35. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.

Regeringen har under punkterna G 1—G 7 (s. 84—95) föreslagit riksdagen
att

JoU 1978/79: 20

1. bemyndiga regeringen att inrätta en personlig tjänst som professor
i enlighet med vad som i propositionen förordats,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 224 060 000 kr.,

3. till Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.,

4. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvetenskapliga fakultetens
driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 69 102 000 kr.,

5. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Sveriges lantbruksuniversitet: Veterinärmedicinska fakultetens
driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
15 393 000 kr.,

7. till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 652 000 kr.,

8. till Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens
driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
27 457 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 980 av Bertil Fiskesjö (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att högskoleförordningen för Sveriges lantbruksuniversitet
ändras så att de studerande tillerkänns utökad representation
i styrelse och planeringsberedning i enlighet med vad som anges i
motionen.

I motionen 1978/79: 986 av Alfred Håkansson m. fl. (c, s, m, fp, vpk)
hemställs att riksdagen till Bidrag till driften av Norrvikens trädgårdar
under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1979/80 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt
anslag av 250 000 kr.

I motionen 1978/79: 992 av Einar Larsson m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att vid behandling av
propositionen 1978/79: 100 bil. 13 G Utbildning och forskning till
Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 1 966 000 kr. ökat anslag.

I motionen 1978/79: 1472 av Rune Ångström och Börje Stensson (båda
fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande inrättandet av en renforskningsstation
i Vindeln.

I motionen 1978/79: 1983 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c, m) hemställs
att riksdagen beslutar att vid behandling av propositionen 1978/79: 100,

JoU 1978/79: 20

bil. 13 G Utbildning och forskning, till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
350 000 kr. ökat anslag, varvid dessa extra medel fördelas på inrättande
av tjänst som försöksledare i norra Sverige (150 000 kr.) och för
bestridande av driftkostnader därmed (200 000 kr.).

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 7), att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 2 214 000 kr. minskat förslagsanslag.

U tskottet

I förevarande avsnitt behandlar utskottet i ett sammanhang anslagen
till lantbruksuniversitetets förvaltningskostnader, till bokinköp m. m.,
till lantbruksdriften och till de tre fakulteternas driftkostnader samt till
djursjukhuset i Skara.

Regeringens förslag i fråga om förvaltningskostnadsanslaget innebär
att ifrågavarande anslag räknas upp med 28 576 000 kr. till 224 060 000
kr. Därvid har under anslaget räknats medel för verksamheten vid de
under föregående punkt omnämnda skogsinstituten. Behovet av vissa
planeringsresurser vid den centrala förvaltningen har även beaktats. Som
framgår av propositionen har anslagsposten Norrvikens trädgårdar räknats
upp med 50 000 kr. till 150 000 kr. Anslagsförändringen motiveras i
övrigt av vissa medelsöverföringar från naturvetenskapliga forskningsrådet
samt av utgiftsökningar av i huvudsak automatisk karaktär.

I motioner i anslutning till denna punkt har väckts förslag om såväl
ökningar som minskningar av anslagen.

I motionen 992 föreslås att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 966 000 kr. ökat
anslag. Förslaget berör såväl förvaltningskostnaderna som driftkostnaderna
vid lantbruksuniversitetets fakulteter. De områden som enligt
motionen bör tillgodoses med resurser är forskningen kring bl. a. minskad
användning av bekämpningsmedel, anpassning av tekniken för att minska
skador på miljöer samt forskning inom områdena mastiter och djurmiljö-djurhälsa
och skogsföryngringsforskning. Samtliga yrkanden motsvarar
önskemål som lantbruksuniversitetet framfört i sin anslagsframställning.
Ett annat förslag till anslagsökning läggs fram i motionen
1983, vari yrkas på en uppräkning med sammanlagt 350 000 kr. för
finansiering av en förstärkning av försöksverksamheten i norra Sverige
särskilt i vad avser grovfoderområdet.

Mot dessa förslag står ett i motionen 2135 framlagt yrkande om
minskning av anslaget till förvaltningskostnader med en procent, motsvarande
2 214 000 kr. Detta förslag motiveras bl. a. med att besparings -

JoU 1978/79: 20

alternativet i viss utsträckning genomförs för högskolorna under universitets-
och högskoleämbetet.

Enligt utskottets mening kan det självfallet diskuteras var nedskärningar
i myndigheternas anslagsäskanden bör göras och vilka önskemål
som i första hand bör tillgodoses. Allvaret i det nuvarande statsfinansiella
läget med åtföljande krav på restriktivitet vid fastställandet av
budgeten skapar särskilda svårigheter vid bedömningen av hithörande
frågor.

De i motionerna 992 och 1983 framförda önskemålen berör viktiga
forskningsfält som i och för sig är värda all uppmärksamhet. Som anmälts
i budgetpropositionen kommer också förslag om ytterligare forskningsresurser
på skogsbrukets och växtförädlingens område att under
innevarande riksmöte i särskild ordning föreläggas riksdagen.

Vad gäller det i motionen 2135 framförda besparingsförslaget vill utskottet
framhålla att förvaltningskostnaderna till nära hälften består av
lokalkostnader som lantbruksuniversitet har ringa möjligheter att påverka.
En minskning av anslagstilldelningen i enlighet med motionen
skulle därigenom komma att inskränka utrymmet för löner synnerligen
kraftigt och sannolikt medföra ett omedelbart behov att minska personalstyrkan
med ett 15-tal tjänster. En sådan reduktion av befintliga resurser
får givetvis betydande återverkningar på den fortsatta utbildningen
och forskningen på jord- och skogsbrukets område. Ett beslut i
angiven riktning kräver därför enligt utskottets mening betydligt mera
ingående överväganden än de som presenterats i motionen 2135.

Vid en samlad bedömning av de olika faktorer för vilka i det föregående
redogjorts har utskottet för sin del stannat för att föreslå att
riksdagen godkänner den av regeringen gjorda avvägningen av anslagsramarna
för nu ifrågavarande utbildnings- och forskningsändamål. Nu
behandlade yrkanden i motionerna 992, 1983 och 2135 avstyrks således.

I motionen 986 föreslås att den i lantbruksuniversitetets utgiftsstat
upptagna anslagsposten Bidrag till driften av Norrvikens trädgårdar
bör höjas med 100 000 kr. utöver det belopp som beräknats i propositionen.

Utskottet vill erinra om att statsbidraget till driften av Norrvikens
trädgårdar utgår enligt grunder som godkändes av riksdagen år 1971.
Enligt gällande avtal, som gäller till och med den 30 juni 1981, svarar
staten för täckandet av hälften, eller 100 000 kr. av beräknat årligt
underskott av 200 000 kr., medan övriga intressenter, berörda landsting
och kommuner m. fl. med varierande andelar svarar för täckandet av
återstående 100 000 kr. I samband med att avtalet löper ut 1981 bör förhandlingar
mellan olika intressenter tas upp för att lösa de långsiktiga finansieringsfrågorna.
I avvaktan härpå bör akuta ekonomiska frågor lösas
genom särskild i finansieringsavtalet föreskriven handläggningsordning.

JoU 1978/79: 20

Med hänvisning till det anförda och med hänsyn jämväl till att det
ankommer på regeringen att fastställa staten för lantbruksuniversitetet
föreslår utskottet att riksdagen lämnar motionen 986 utan åtgärd.

I motionen 1472 förs fram förslag om att inrätta en renforskningsstation
i Vindeln, knuten till lantbruksuniversitetet. Utskottet får med
anledning härav anföra följande.

Renforskningens organisation och lokalisering har varit föremål för
utredning inom Sveriges lantbruksuniversitet. I början av 1977 gjorde
lantbruksuniversitetet en framställning till regeringen om byggande av
en renforskningsstation i Vindeln. Förslaget har remissbehandlats. I
flera avseenden har remissinstanserna varit kritiska till förslaget. Bl. a.
har efterlysts en samordning av insatserna mellan de nordiska länderna
på förevarande område. Det har därför befunnits naturligt att ta upp
frågan om en gemensam nordisk renforskning. Regeringarna i Finland,
Norge och Sverige har tillsatt en gemensam kommitté för att utreda
frågan om gemensamt nordiskt samarbete rörande renforskningen i syfte
att bättre ta till vara de ekonomiska resurserna och få till stånd en ändamålsenlig
organisation. Resultatet av utredningen beräknas enligt vad
utskottet inhämtat kunna föreligga under hösten innevarande år.

Utskottet anser att motionen 1472 i avvaktan på resultatet av pågående
överväganden kan lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om de studerandes representation i de beslutande organen vid
Sveriges lantbruksuniversitet tas upp i motionen 980. Enligt denna ger
en jämförelse med andra högskolor vid handen att de studerande vid
lantbruksuniversitetet har en väsentligt sämre representation. Medan de
studerande inom övriga delen av högskoleområdet har rätt att utse tre
ledamöter i högskolestyrelserna har de studerande vid lantbruksuniversitetet
endast rätt att utse en. Enligt motionärernas mening ter sig denna
olikhet svårmotiverad och ägnad att försvåra möjligheterna för de studerande
vid lantbruksuniversitetet att ta till vara sina intressen. Motionen
utmynnar i ett förslag att förordningen för lantbruksuniversitetet
ändras så att de studerande tillerkänns utökad representation i styrelse
och planeringsberedning, lämpligen så att de erhåller två representanter
i vartdera organet.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77: 67, JoU 1976/77: 17, rskr
1976/77: 247) ankommer det på regeringen att besluta om såväl antalet
ledamöter som sättet att utse dessa.

Enligt förordningen (1977: 344) för Sveriges lantbruksuniversitet
(ändrad 1978: 470) består styrelsen f. n. av tio företrädare för allmänna
intressen, rektor och förvaltningschefen. Antalet företrädare för de
anställda och de studerande som har rätt att ingå i styrelsen är två respektive
en.

Planeringsberedningen är under styrelsen ett policyskapande organ
med uppgift att bl. a. samordna anslagsframställningar och resursför -

JoU 1978/79: 20

delningsärenden. Enligt nyssnämnda förordning skall beredningen bestå
av rektor, föreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt,
dekanus för respektive fakultet och förvaltningschefen samt företrädare
för verksamhten inom lantbruksuniversitetet. Antalet företrädare
för de anställda och de studerande som har rätt att ingå i beredningen
är två respektive en. I fråga om utseende av företrädare för de studerande
gäller föreskrifter i lagen (1977: 220) om elektorsförsamling vid
högskoleenhet. Ytterligare föreskrifter om ledamöter i planeringsberedningen
meddelas av styrelsen.

För högskoleväsendet i övrigt gäller i fråga om motsvarande organ
bestämmelser i högskoleförordningen (1977:263) och förordningen
(1976:702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet.
Enligt där gällande regler skall antalet företrädare för de studerande
som har rätt att ingå i högskolestyrelse vara tre.

Inom universitets- och högskoleämbetet finns fem planeringsberedningar
för grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och
forskning. Planeringsberedning består av ordförande och högst 18
andra ledamöter. I beredning skall bl. a. ingå företrädare för studerande
inom vederbörande ansvarsområde. F. n. utgör antalet representanter
för de studerande två vid tre beredningar och en vid återstående
två beredningar. Vid universitets- och högskoleämbetet ingår en representant
för Sveriges förenade studentkårer i styrelsen.

Det bör i sammanhanget nämnas att den s. k. decentraliseringsgruppen
inom utbildningsdepartementet nyligen som resultat av en företagen
översyn framlagt vissa förslag i fråga om beslutsbefogenheterna inom
högskolan (Ds U 1979: 1) En decentraliserad högskola.

Utskottet är medvetet om att undervisningens spridning på ett stort
antal orter och de studerandes uppdelning på tre förhållandevis artskilda
utbildningslinjer skapar särskilda problem för de studerande vid
lantbruksuniversitetet. Motionärernas uppfattning att de studerandes
möjligheter att inom ramen för de beslutande organen f. n. tillvarata
sina intressen förefaller mindre vid lantbruksuniversitetet än vid motsvarande
organ inom högskoleområdet i övrigt synes inte sakna grund.
I propositionen 1978/77: 67 om ändrad organisation för jordbrukets
högskolor, m. m. förordade dåvarande departementschefen att det i fråga
om sättet att utse representanter för de studerande i olika organ
samma principer skulle gälla för lantbruksuniversitetet som för högskoleenheterna
inom utbildningsdepartementets område med vissa undantag,
som var betingade av den omfattande programbundna forskningen
och försöksverksamheten.

Enligt vad utskottet erfarit har studentkårerna i framställning till
regeringen fört fram yrkanden i samma riktning som de i motionen 980
framförda. Ärendet bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

För egen del finner utskottet naturligt att de studerandes möjligheter

JoU 1978/79: 20

till inflytande på verksamheten inom lantbruksuniversitetets ledande organ
bör vara desamma som de studerande har inom övriga delar av
högskoleväsendet. Det kan ifrågasättas om så f. n. är förhållandet. Enligt
utskottets mening bör det vara möjligt att tillgodose ifrågavarande
önskemål utan att effektiviteten i verksamheten inom de berörda
organen behöver hämmas. Det ankommer på regeringen att avgöra
om detta kräver en utökning av styrelsen respektive beredningen,
en ändrad sammansättning eller någon annan lösning.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionen 980 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

De förslag i förevarande avsnitt av propositionen, som ej särskilt
berörts i det föregående, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att inrätta en personlig tjänst som
professor i enlighet med vad i propositionen förordats,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79: 922 och 1978/79: 1983, båda motionerna såvitt
nu är i fråga, samt motionen 1978/79: 2135, yrkandet 7, till
Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 224 060 000 kr.,

3. lämnar motionen 1978/79: 986 utan åtgärd,

4. lämnar motionen 1978/79: 1472 utan åtgärd,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionen 1978/79: 980 anfört om antalet studerande
som bör ha rätt att ingå i lantbruksuniversitetets styrelse
m. m.,

6. till Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.,

7. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 992, såvitt nu är i fråga, och motionen 1978/79:
1983 i återstående del till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvetenskapliga
fakultetens driftkostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 69 102 000 kr.,

8. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lant bruksdriften för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

9. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 992, såvitt nu är i fråga, till Sveriges lantbruksuniversitet:
Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 15 393 000
kr.,

10. till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 652 000 kr.,

11. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motio -

JoU 1978/79: 20

nen 1978/79: 992, såvitt nu är i fråga, till Sveriges lantbruksuniversitet:
Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 27 457 000
kr.

36. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitetet
m. m. Regeringen har under punkten G 8 (s. 95—103) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
26 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 8), att riksdagen till Inredning och utrustning
av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 milj. kr.
minskat reservationsanslag.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner, som
har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.

Medelsberäkningen under detta anslag grundas bl. a. på i budgetpropositionen
redovisade inrednings- och utrustningsplaner för lantbruksuniversitetet.
Medelsbehovet för budgetåret 1979/80 har beräknats
till 26 milj. kr. I regeringens förslag hemställs vidare om medgivande att
besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom vissa närmare
angivna kostnadsramar.

Enligt motionen 2135 är den beräknade medelsförbrukningen under
kommande budgetår för hög med hänsyn dels till redovisad medelsreservation,
dels till redovisad tidsplan för objektens leverans och
finansiering. Det av regeringen föreslagna beloppet bör därför enligt
motionärerna minskas med 2 milj. kr.

Utskottet finner vad i motionen anförts ej utgöra tillräcklig anledning
att frångå i propositionen gjord beräkning av medelsbehovet och avstyrker
således yrkandet om anslagsminskning. Då utskottet ej heller
i övrigt har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt
hemställer utskottet

JoU 1978/79: 20

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksunivertet
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79: 2135, yrkandet 8, till Inredning och utrustning av
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 26 000 000 kr.

37. Jordbruksforskning. Regeringen har under punkten G 9 (s. 103—
104) föreslagit riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 15 485 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 992 av Einar Larsson m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 2) att riksdagen beslutar att vid behandling av
propositionen 1978/79: 100 bil. 13 G Utbildning och forskning till
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning för budgetåret 1979/80
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 600 000 kr. ökat
anslag.

Utskottet

Enligt propositionen bör anslaget till jordbruksforskning för nästa
budgetår räknas upp med 595 000 kr. till 15 485 000 kr.

I motionen 992 framhålls att det är angeläget att anslaget får en
ytterligare uppräkning med 600 000 kr. Detta skulle enligt motionärerna
möjliggöra viss satsning inom de av statens råd för skogs- och jordbruksforskning
prioriterade områdena rörande samspelet jordbrukmiljövård
och livsmedelsforskning.

Utskottet är för sin del berett förorda bifall till regeringens förslag
under förevarande punkt. Motionen 992 avstyrks således i förevarande
del. I fråga om bakgrunden för utskottets bedömning hänvisar utskottet
till sina uttalanden i det föregående under punkten 35 i motsvarande
sammanhang.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79: 992 i återstående del till Jordbruksforskning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 15 485 000 kr.

38. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 10 (s. 104) och hemställer

JoU 1978/79: 20

att riksdagen till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
1 823 000 kr.

39. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien och Reseunderstöd för
studier m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
G 16—G 17 (s. 105—106) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 444 000 kr.,

2. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av
39 000 kr.

Miljövård

40. Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten H 1 (s. 107—110) och hemställer

att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 61 409 000 kr.

41. Statens strålskyddsinstitut. Regeringen har under punkten H 2 (s.
110—112) föreslagit riksdagen att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 12 444 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 752 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) hemställs
att riksdagen vid behandlingen av anslagen till statens strålskyddsinstitut
a) beslutar anvisa 209 000 kr. för att tillföra forsknings- och utvecklingsbyrån
en fysiker för forskning om strålning i bostäder och en
forskningsingenjör för mätning av radioaktivitet, b) beslutar anvisa erforderliga
medel för inrättande av en tjänst som förste strålskyddsinspektör
för icke-joniserande strålning, c) beslutar inrätta en tjänst
som förste strålskyddsinspektör för beredskap vid reaktorolyckor att
bekostas genom avgift hos kärnkraftföretagen.

Utskottet

Anslaget beräknas i propositionen till 12 444 000 kr., innebärande en
ökning med 1 271 000 kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslagsanvisning.
Medel har bl. a. beräknats för en ny assistenttjänst. Kostnaderna
härför beräknas täckas genom ökade avgifter.

I motionen 752 föreslås att riksdagen anvisar erforderliga medel för
att möjliggöra en ytterligare personalförstärkning utöver vad regeringen
föreslagit. Motionsyrkandet motsvarar fyra av de totalt elva tjänster,
som strålskyddsinstitutet äskat medel för i sin anslagsframställning och

JolJ 1978/79: 20

av vilka ett par av institutet givits förhållandevis låg angelägenhetsgrad.
En av tjänsterna finns f. ö. redan vid institutet men är f. n. bekostad
med forskningsrådsmedel.

Utskottet vill erinra om att statens strålskyddsinstitut i samband med
omorganisationen år 1976 från ett utgångsläge med omkring 90 tjänster
tillfördes 21 nya tjänster. I samband med budgetbehandlingen de båda
senaste åren har institutet tillförts medel för inrättande av ytterligare
ett tiotal tjänster. Utskottet finner mot nu angiven bakgrund inte tillräckliga
skäl att frångå propositionen i nu förevarande del.

Då utskottet inte heller i övrigt har något att invända mot anslagsberäkningen
hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79: 752 till Statens strålskyddsinstitut för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 12 444 000 kr.

42. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten H 3 (s. 112—113) och hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 629 000 kr.

43. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H4 (s. 114
—115) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 472 av Ivan Svanström (c) hemställs att riksdagen
till Miljövårdsinformation anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000
kr. varav de ideella naturvårdsorganisationerna erhåller av naturvårdsverket
föreslagna höjningar.

I motionen 1978/79: 653 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson (båda
vpk) föreslås att riksdagen beslutar att anslaget i budgetpropositionen
bilaga 13 punkten H4 ökas med 100000 kr., avsedda för övriga
informationsinsatser.

Utskottet

Större delen av förevarande anslag disponeras av naturvårdsverket.
Häri ingår bl. a. upplysningsverksamhet i syfte att minska nedskräpningen
av naturen. Från anslaget utgår också av regeringen bestämda
bidrag till vissa organisationer. Sålunda erhåller Svenska naturskyddsföreningen
och Riksförbundet för hembygdsvård från detta anslag bidrag
för sin naturvårdsupplysning. Bidrag utgår också till Svenska förbundet
för koloniträdgårdar och fritidsbyar. Fr. o. m. budgetåret 1977/78 har
stöd därjämte kunnat utgå till andra organisationer.

JoU 1978/79: 20

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av
anslaget jämfört med innevarande budgetår med 300 000 kr. till 3 700 000
kr.

Som redovisas i propositionen har naturvårdsverket i sin anslagsframställning
förordat en anslagsökning med sammanlagt 2 850 000 kr.
till 6 250 000 kr. Av ökningen avser 2 725 000 kr. naturvårdsverkets informationsverksamhet
och 125 000 kr. naturvårdsorganisationerna. För
övriga informationsinsatser föreslås ett belopp av 100 000 kr., vilket är
detsamma som de båda senaste budgetåren avsatts för ändamålet.

I motionen 472 föreslås en ökning av anslaget med 600 000 kr. till
4 milj. kr. Av denna ökning föreslås att de ideella organisationerna tillerkänns
av naturvårdsverket föreslagna ökningar med sammanlagt 125 000
kr. I motionen 653 förordas en anslagsökning med 100 000 kr. avsedda
för övriga informationsinsatser.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på regeringen eller efter
regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets
fördelning på olika ändamål. Såvitt avser posten till övriga informationsinsatser
har enligt vad utskottet erfarit de medel som hittills
årligen avsatts för ändamålet visat sig tillräckliga. Mot bakgrund av
den återhållsamhet som i rådande statsfinansiella läge måste prägla budgetbehandlingen
finner utskottet sig inte kunna tillstyrka förevarande
motionsyrkanden om ytterligare anslagsökningar.

Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot anslagsberäkningen
under punkten hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1978/79: 472 och 1978/79: 653 till Miljövårdsinformation
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 3 700 000 kr.

44. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. och Vård av naturreservat
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
H 5—H 6 (s. 115—-119) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr.,

2. till Vård av naturreservat m. m. ett reservationsanslag av
24 000 000 kr.

45. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H7 (s. 119—
121) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 28 200 000 kr.

4 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 20

JoU 1978/79: 20

Motionerna

I motionen 1978/79: 1440 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs 1.
att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till miljö- och naturresursutredningen
i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag syftande till en successiv
överflyttning av anslagen för miljöforskningsändamål från naturvårdsverket
till universitet och högskolor resp. naturvetenskapliga forskningsrådet.

I motionen 1978/79: 1990 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 12), att riksdagen beslutar att, mot bakgrund av
vad som anförts i motionen, till Miljövårdsforskning (H 7) för budgetåret
1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
4 600 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 32 800 000 kr.

I motionen 1978/79:2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 9), att riksdagen till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 4 600 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

Utskottet

I anslutning till pågående arbete med omorganisation och effektivisering
av forsknings- och undersökningsverksamheten vid naturvårdsverket
förordas att kostnaderna för viss personal som hittills avlönats
med medel från förevarande anslag i fortsättningen skall bestridas från
anslaget Statens naturvårdsverk. Med hänvisning härtill föreslås att till
sistnämnda anslag förs över 6,7 milj. kr. från forskningsanslaget. För
nästa budgetår beräknas i övrigt en anslagsökning med 2,3 milj. kr. till
miljövårdsforskningen. Med anledning härav bör anslaget enligt propositionen
föras upp med 28,2 milj. kr.

Utskottet har i det föregående under punkten 40 tillstyrkt regeringens
förslag beträffande anslaget Statens naturvårdsverk, bl. a. innebärande
en viss överföring av medel från förevarande anslag till miljövårdsforskning.
Utskottet har därför ingen erinran mot förslaget om däremot
svarande reduktion av sistnämnda anslag. Däremot är utskottet
inte berett ansluta sig till de uttalanden, som görs i motionen 1440 och
i den till grund för denna liggande motionen 1108 rörande viss successiv
överflyttning av anslagen för miljöforskningsändamål från naturvårdsverket
till universitetet och högskolor resp. naturvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet vill erinra om att en betydande del av det statliga
stödet till miljövårdsforskning utgår på andra vägar än genom nu förevarande
anslag. Den under ledning av naturvårdsverket och dess forskningsnämnd
bedrivna verksamheten avser företrädesvis målinriktad
miljövårdsforskning av sektoriell karaktär. Utskottet vill erinra om att

JoU 1978/79: 20

tillkomsten av den särskilda forskningsnämnden vid naturvårdsverket
medförde en betydande samordning och rationalisering av landets
miljövårdsforskning. Genom nämndens och dess bedömningsgruppers
arbete har samband med universitetsforskningen etablerats. Också med
andra organ som ekonomiskt stöder miljövårdsforskning har kontakter
för samordning upprättats. Bland sådana organ kan främst nämnas styrelsen
för teknisk utveckling och naturvetenskapliga forskningsrådets
ekologikommitté. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionen
1440, yrkandet 2.

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till 39,5 milj. kr. under detta anslag, inberäknat
de projekt som i fortsättningen skall finansieras från anslaget
Statens naturvårdsverk. Till grund för äskandena ligger ett av forskningsnämnden
utarbetat samlat program för forskningsverksamheten.
Tillgängliga resurser kommer att koncentreras till vissa prioriterade
projektområden. En mindre del av resurserna måste dock reserveras för
forskningsbehov som uppkommer efter hand. Naturvårdsverkets förslag
innebär, om hänsyn tas till i det föregående angiven överföring av
vissa medel, att förevarande anslag skulle behöva uppgå till 32,8 milj.
kr. eller 4,6 milj. kr. utöver vad regeringen stannat för.

Utskottet vill för sin del understryka att utvecklingen på miljövårdsområdet
medför att stora krav alltjämt måste ställas på det allmännas
insatser i syfte bl. a. att hindra ytterligare miljöförstöring och så långt
möjligt råda bot på redan inträffade skador. För dessa strävanden är
som utskottet i tidigare sammanhang framhållit miljövårdsforskningen
av grundläggande betydelse. Som framgår av det föregående har den
till naturvårdsverket knutna forskningsnämnden utarbetat ett samlat
program för forskningsverksamheten. Inom ramen för nämnda program
planeras för kommande budgetår ett antal aktuella projektområden.
Ett projektområde avser utvecklingen av metodiken i samband med
den fortsatta fysiska samhällsplaneringen. En ökad forskningsinsats
anses vidare nödvändig när det gäller gödslingsintensitetens inverkan
på yt- och grundvatten. På luftvårdsområdet nämns som exempel på
åtgärder som bör studeras avgasrening och vissa därmed sammanhängande
frågor. När det gäller kemiska produkter är det vidare av största
vikt att det utvecklas ett system i vilket ingår rutinmetoder med vilkas
hjälp man relativt snabbt kan identifiera hälso- och miljöfarliga substanser.

Det synes utskottet som om den förhållandevis begränsade anslagstilldelning
som regeringen ansett sig böra förorda för här ifrågavarande
ändamål kan medföra risker för att viktiga delar av forskningsprogrammet
inte kommer att kunna genomföras. Utskottet hyser i och för sig
förståelse för önskemålet att av statsfinansiella skäl iaktta återhållsamhet
i anslagstilldelningen. Utskottets i detta betänkande redovisade

JoU 1978/79: 20

ställningstaganden till de olika anslagen inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde torde också återspegla detta. De behov av effektiv
och mångsidig forskning som alltjämt föreligger på miljövårdsområdet
är emellertid av sådan angelägenhetsgrad att en betydande satsning
för att tillgodose desamma är väl motiverad. Som utskottet i andra
sammanhang anfört bör det även beaktas att ifrågavarande forskning
kan beräknas leda fram till metoder för miljöskydd, vilka är mindre
kostnadskrävande än de som hittills tillämpats. Enligt utskottets mening
torde naturvårdsverkets och forskningsnämndens beräkningar få anses
väl avvägda. Mot bakgrund av vad här anförts finner utskottet sålunda
skäl tala för att i detta fall frångå regeringens bedömning. Utskottet
föreslår att anslaget till miljövårdsforskning tas upp med belopp, motsvarande
vad naturvårdsverket föreslagit eller med 32,8 milj. kr. Utskottets
ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker de yrkanden
som på denna punkt framlagts i motionerna 1978/79: 1990 och 1978/
79: 2135 i förevarande delar.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. avslår motionen 1978/79: 1440, yrkandet 2,

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1978/79: 1990, yrkandet 12, och 1978/79: 2135, yrkandet
9, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 32 800 000 kr.

46. Strålskyddsforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten H 8 (s. 121—122) och hemställer

att riksdagen till Strålskyddsforskning för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 875 000 kr.

47. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H9 (s. 122—123) och hemställer att

riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med vad
i propositionen anförts,

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garanti för lån till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning
med högst 3 500 000 kr.,

3. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000
kr.

JoU 1978/79: 20

48. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Regeringen har
under punkten H 10 (s. 124—125) föreslagit riksdagen att till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 2 760 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 1990 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 13), att riksdagen beslutar att till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1979/80
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 240 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I motionen 1978/79: 2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 10), att riksdagen till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1979/80 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 240 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

U t skottet

Från anslaget bestrids — efter beslut i varje särskilt fall av produktkontrollnämnden
— kostnader för undersökningar rörande hälso- och
miljöfarliga varor. I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget
med 600 000 kr. till 2 769 000 kr. Det framhålls att det är angeläget
att ställa medel till förfogande för bl. a. vissa undersökningar
rörande effekterna av olika bekämpningsmedel.

Utskottet vill erinra om att förevarande anslag, som står direkt till
produktkontrollnämndens förfogande för undersökningar av angivet
slag, kan ses som ett komplement till de resurser som bl. a. finns hos
andra myndigheter vilkas verksamhetsområden omfattar produktkontrollfrågor.
I motionerna 1990 och 2135 framfört förslag om ytterligare
uppräkning av anslaget synes inte tillräckligt underbyggt för att motivera
att riksdagen under denna punkt skulle frångå den i budgetpropositionen
gjorda prioriteringen mellan de olika utgiftsändamålen under
miljövårdsavsnittet.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1978/79: 1990, yrkandet 13, och 1978/79:
2135, yrkandet 10, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 2 760 000 kr.

49. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkten H 11 (s. 125) föreslagit riksdagen att till Sär -

JoU 1978/79: 20

skilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1987 av Gunnar Oskarson m. fl. (m, s, c, fp)
hemställs att riksdagen beslutar att av anslaget H 11 Särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet m. m. bilaga 13 till budgetpropositionen
1978/79: 100 ställa 500 000 kr. till förfogande för undersökningar
i Laholmsbukten.

Utskottet

Förevarande anslag används för utredningar och undersökningar inom
miljövårdsområdet, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och
restaurering av förorenade vattenområden m. m. I propositionen föreslås
en höjning av anslaget med 400 000 kr. till 8 500 000 kr.

I motionen 1987 hemställs att riksdagen beslutar att av förevarande
anslag ställa 0,5 milj. kr. till förfogande för vissa undersökningar i Laholmsbukten.
Beloppet skulle användas för fortsatta biologiska och
hydrologiska undersökningar rörande verkningarna av vissa förekomster
av grönalger inom området, m. m. Utskottet vill erinra om att riksdagen
vid prövningen av 1976 års budgetproposition behandlade ett
motionsyrkande i motsvarande ämne. Utskottet anförde därvid att
skäl talade för att då åsyftad undersökning kom till stånd. Enligt vad
utskottet erfarit hade under de senare åren stora problem uppkommit
i Laholmsbukten till följd av anhopning av stora algmassor på vissa
strandavsnitt och i vissa vattenområden. Med hänsyn bl. a. till områdets
stora betydelse från rekreationssynpunkt ansåg utskottet det angeläget
att åtgärder vidtogs som på sikt kunde bidra till att lösa föreliggande
problem. Utskottet fann sig dock — med hänvisning till att
det närmast ankom på regeringen eller naturvårdsverket att pröva frågan
om anslagsfördelning för särskilda projekt — inte böra förorda
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.
Med vad utskottet anfört ansåg riksdagen motionen besvarad.

Utskottet, som vill hänvisa till sina tidigare här återgivna uttalanden,
finner motionen inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.

Då utskottet biträder regeringens förslag till anslagsberäkning under
punkten hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionen 1978/79: 1987 utan åtgärd,

2. till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
8 500 000 kr.

JoU 1978/79: 20

50. Program för övervakning av miljökvalitet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten H 12 (s. 126) och hemställer

att riksdagen till Program för övervakning av miljökvalitet för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5 200 000
kr.

51. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten
H 14 (s. 127—129) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
59 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1967 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar att till stöd till
avfallsbehandling (H14) för budgetåret 1979/80 anvisa ett med
50 000 000 kr. till 109 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

Utskottet

I propositionen under denna punkt framlagt förslag innebär att anslaget
jämfört med innevarande budgetår räknas upp med 25 milj. kr.
till 59 milj. kr. Enligt föredraganden är det angeläget att ökade insatser
görs för att förbättra avfallshanteringen. Därvid bör eftersträvas metoder,
som gör det möjligt att ta till vara och återvinna de tillgångar
och resurser som finns i avfallet. Det är också nödvändigt att behandlingen
av hushållsavfall sker på ett sådant sätt att miljömässiga olägenheter
undviks. De statliga bidragen för att stimulera en utveckling mot
effektivare metoder att ta hand om hushållsavfallet bör därför ökas.
Bidrag från detta anslag bör i princip inte utgå till förbränningsanläggningar
för hushållsavfall.

Regeringens förslag innebär i dagens statsfinansiella situation en
klar markering av den vikt man lägger på förevarande bidragsverksamhet.
Utskottet har för sin del inte någon invändning mot den i

propositionen gjorda bedömningen härvidlag och tillstyrker därför att

anslaget för nästa budgetår beräknas till 59 milj. kr. I motionen 1978/
79: 1967 framfört yrkande om höjning av förevarande anslag med
ytterligare 50 milj. kr. avstyrks följaktligen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79: 1967, yrkandet 4, till Stöd för avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 59 000 000 kr.

JoU 1978/79: 20

52. Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Regeringen har under
punkten H 15 (s. 129—130) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kalkning
av sjöar och vattendrag för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 1967 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen beslutar att till bidrag till
kalkning av sjöar och vattendrag (H 15) för budgetåret 1979/80 anvisa
ett med 10 000 000 kr. till 20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

I motionen 1978/79: 1973 av Eva Hjelmström och Nils Berndtson
(båda vpk) föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa
om att särskilda medel anslås för bekämpande av sjöarnas försurning i
Värmland i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79: 1991 av Georg Pettersson och Olle Eriksson
(båda c) hemställs att riksdagen beslutar 1. att till Bidrag till kalkning
av sjöar och vattendrag för budgetåret 1979/80 anvisa ett med 10 milj.
kr. till 20 milj. kr. förhöjt reservationsanslag 2. att godkänna vad i
motionen anförts angående möjligheten att ge vissa kommuner 100 %
bidrag till angelägna försöksprojekt.

Utskottet

Riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 3 om åtgärder för
att motverka negativa effekter av svavelutsläpp innebar bl. a. att en försöksverksamhet
med kalkning av sjöar och vattendrag skulle påbörjas.
Försöksverksamheten förutsattes pågå under en femårsperiod. Det sammanlagda
anslagsbehovet beräknades till 50 milj. kr. för perioden.
Under budgetåren 1976/77—1978/79 har sålunda den årliga anslagstilldelningen
varit 10 milj. kr. för ändamålet. Regeringens förslag innebär
att anslaget för nästa budgetår i avvaktan på en utvärdering av hittillsvarande
kalkningsförsök förs upp med oförändrat belopp av 10 milj.
kr.

Som även anförs i propositionen har krav på ökade insatser för kalkning
i olika sammanhang rests. Utskottet delar dock regeringens uppfattning
att utvärderingen av försöksverksamheten bör avvaktas innan
man tar slutlig ställning till dessa krav. Såsom föredraganden anfört är
det emellertid angeläget att nämnda utvärdering görs så snart som möjligt.

Utskottet biträder i enlighet med det anförda regeringens förslag att
10 milj. kr. för nästa budgetår anvisas för ifrågavarande försöksverksam -

JoU 1978/79: 20

het. I motionerna 1967 och 1991 i förevarande delar framförda yrkanden
om en anslagsökning med 10 milj. kr. avstyrks således.

I motionen 1973 föreslås att särskilda medel anslås för bekämpande
av sjöarnas försurning i Värmland. Motionärerna framhåller att nämnda
område hör till det mest utsatta i landet i nu förevarande avseende.

Utskottet är i och för sig införstått med allvaret i de förhållanden som
motionärerna beskriver. Den försöksverksamhet som i det föregående
berörts är också betingad av önskemålen att snarast möjligt komma till
rätta med hithörande problem. Det bör framhållas att ett viktigt syfte
med försöksverksamheten är att öka kunskaperna om de ekologiska
effekterna av kalkning. Det är därför angeläget att varje kalkningsföretag
planeras omsorgsfullt liksom att en noggrann utvärdering kommer till
stånd. Vid bidragsgivningen bör vidare hänsyn tas till den betydelse
vattenområdet i fråga har såväl för fisket som från naturvårds- och
rekreationssynpunkter.

Fråga om bidrag prövas av fiskeristyrelsen efter samråd med bl. a.
statens naturvårdsverk. Styrelsen kan bevilja bidrag med högst 75 % av
godkänd kostnad för kalkningsföretaget. Anser styrelsen att bidrag bör
utgå med högre bidragsprocent, t. ex. när det gäller kalkning av sjöar eller
vattendrag av riksintresse, lämnas ärendet till regeringen för avgörande.
Det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande
fiskeristyrelsen att meddela närmare föreskrifter för bidragsgivningen.

Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet motionen 1973 inte
böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Av redogörelsen för bidragsreglerna
torde också framgå att någon åtgärd från riksdagens sida med
anledning av yrkandet 2 i motionen 1991 inte heller är påkallad.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen

1.med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79: 1967, yrkandet 5, och 1978/79: 1991, yrkandet
1, till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1978/79: 1973 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1978/79: 1991, yrkandet 2, utan åtgärd.

53. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. och Bidrag till Förenta
Nationernas miljöfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna H 16—H 17 (s. 130—132) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag
av 3 200 000 kr.,

2. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag
av 9 000 000 kr.

JoU 1978/79: 20

Diverse

54. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten J 1 (s. 140) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 80 000 kr.

55. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har
under punkten J 2 (s. 140) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid förlust
på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1978/79: 1443 av Karin Flodström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av gällande regler
beträffande ersättning vid naturkatastrofer.

I motionen 1978/79: 1995 av Per Stjernström (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ändrade regler i enlighet med
vad som i motionen anförts.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning
för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av kammarkollegiet
som får disponera dem i enlighet med föreskrifter som regeringen
meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget
gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar
(prop. 1960: 2, SU 1960: 17, rskr 1960: 59; prop. 1967:105, JoU 1967:
16, rskr 1967: 174). En redogörelse för sagda principer och för hittillsvarande
tillämpning av desamma lämnade utskottet vid förra årets budgetbehandling
(JoU 1977/78: 12, p. 51).

I motionerna 1443 och 1995 föreslås att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring i gällande regler beträffande ersättning vid
naturkatastrofer. Enligt den förstnämnda motionen bör samma principer
råda för såväl privata fastigheter som exempelvis kommunala bostadsfastigheter
i fråga om möjligheter till ersättning vid t. ex. översvämningskatastrofer.
I motionen 1995 påtalas att olika principer legat till
grund för regeringens beslut i samband med prövning av frågor om
ersättning av statsmedel till följd av skador som inträffade i samband
med Tuvekatastrofen och skador som i ett motsvarande fall drabbat
en enskild.

Utskottet anförde förra året att det med hänsyn till de starkt skiftande
omständigheter som kan ligga till grund för bidragsanspråk från
anslaget är värt att framhålla att gällande principiella riktlinjer natur -

JoU 1978/79: 20

ligtvis inte kan täcka alla upptänkliga fall. Med utgångspunkt i den allmänt
gällande grundsatsen för ifrågavarande stöd att den skadelidande
skall vara i påtagligt behov av ekonomisk hjälp har det ansetts naturligt
att regeringen skall ha en viss frihet vid sin bedömning i det enskilda
fallet. Det har i praxis också förekommit att regeringen i särskilt ömmande
fall ansett sig böra medge att större bidrag beviljas än vad en
strikt bokstavlig tillämpning av principerna skulle föranleda. Mot detta
har riksdagen inte haft något att erinra.

Som utskottet förra året framhöll är det ofrånkomligt att fall kan
uppkomma då ersättningsanspråk enligt hittills godtagna principer inte
kan tillgodoses med medel från naturkatastrofanslaget. Detta har sålunda
varit fallet vid vissa större katastrofer, bl. a. översvämningarna
i Sysslebäck i Värmland år 1973 och i Mellansverige våren 1977. I
dessa fall har medel ställts till resp. länsstyrelsers förfogande ur anslaget
Oförutsedda utgifter, varvid en friare bedömning av ersättningsanspråken
kunnat ske än vad principerna för naturkatastrofanslaget medger.

Anslaget Oförutsedda utgifter är i statsbudgeten uppfört vid sidan
av departementshuvudtitlarna såsom ett komplement till de beredskapsbudgetar
för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen. Anslaget
är avsett för täckande av utgiftsbehov som vid statsbudgetens
fastställande inte kan överblickas. Anslaget får i princip disponeras endast
för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärenden inte
hinner underställas riksdagen och som inte lämpligen kan bestridas av
andra medel som står till regeringens förfogande.

I anslutning till en förra året väckt motion i ämnet uttalade utskottet
att det med hänsyn till karaktären av anslaget Oförutsedda utgifter
framstod naturligt att regeringen måste ges högre grad av handlingsfrihet
när det gällde dispositionen av medel från detsamma. Utskottet
utgick dock från att regeringen strävade efter att behandla uppkommande
ersättningsanspråk i samband med skador av nu ifrågavarande typ
på så långt möjligt likartat sätt.

Hithörande frågor har under det senaste året varit föremål för ytterligare
överväganden inom regeringskansliet, bl. a. med anledning av
Tuvekatastrofen. I dagarna har också tillsatts en särskild utredning som
bl. a. skall se över de ersättningsfrågor som kan uppkomma som följd avnaturkatastrofer
eller liknande händelser.

Med vad utskottet här anfört får motionerna 1443 och 1995 anses
besvarade.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under punkten, hemställer
att riksdagen

1. anser motionerna 1978/79: 1443 och 1978/79: 1995 besvarade
med vad utskottet anfört om viss översyn av reglerna för ersättning
på grund av naturkatastrof, m. m.,

JoU 1978/79: 20

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.

56. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. och Ersättningar
för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna J 3—J 4 (s. 141—142) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett
förslagsanslag av 10 533 000 kr.,

2. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
ett förslagsanslag av 5 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

57. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten II: 15 (s. 143—145) och
hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av
90 000 000 kr.

58. Fiskerilånefonden. Regeringen har under punkten IV: 8 (s. 146)
föreslagit riksdagen att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1979/80
anvisa ett investeringsanslag av 17 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 983 av Hans Gustafsson m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen måtte besluta som sin mening
ge regeringen till känna att erfarenheterna av den hittillsvarande
tillämpningen av fiskerilånen utvärderas och att erforderliga resurser
kan ställas till förfogande samt att Blekingefiskarena får en successivt
ökande andel av resurserna motsvarande en förväntad ökning
av östersjöfisket.

Utskottet

Riksdagens beslut förra året om nya riktlinjer för fiskeripolitiken,
m. m. (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) inne -

JoU 1978/79: 20

fattade bl. a. en utbyggnad av användningsområdet för de statliga
fiskerilånen. Mot bakgrund särskilt av behovet av en successiv förnyelse
av fiskeflottan höjdes bl. a. lånens maximibelopp väsentligt. Samtidigt
höjdes låneramen för innevarande budgetår från tidigare 9 milj.
kr. till 25 milj kr.

I förevarande proposition framlagt förslag innebär att låneramen
bör vara oförändrat 25 milj. kr. och att fonden för nästa budgetår bör
tillföras 17 milj. kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I motionen 983 anförs att hittillsvarande erfarenheter av de nya
lånemöjligheterna inte motsvarat förväntningarna. Enligt motionärernas
mening krävs en avsevärd höjning av låneramen för fiskerilånen, så
att fiskarenas egna insatser kan begränsas. En fördubbling av låneramen
torde vara nödvändig för att målsättningen om en modern fiskeflotta i
Östersjön skall kunna uppnås inom den närmaste tioårsperioden. Motionärerna
hemställer att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna att erfarenheterna av den hittillsvarande tillämpningen
av fiskerilånen utvärderas och att erforderliga resurser kan ställas till
förfogande samt att Blekingefiskarna får en successivt ökande andel
av resurserna motsvarande en förväntad ökning av östersjöfisket.

Utskottet vill framhålla att fråga om stöd i form av fiskerilån enligt
bestämmelserna i förordningen (1978: 516) om statligt stöd till fiskets
rationalisering m. m. prövas av fiskeristyrelsen. Enligt vad utskottet
erfarit har styrelsen för avsikt att göra en utvärdering av erfarenheterna
från hittillsvarande tillämpning av ifrågavarande låneform. Under
angivna förhållanden anser sig utskottet inte böra påfordra någon särskild
riksdagens åtgärd med anledning av motionen 983 i nu förevarande
del.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Fiskerilånefonden för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 17 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1978/79: 983, yrkandet 1, utan åtgärd.

59. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IV: 9 (s.
146) och hemställer

att riksdagen till Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 6 700 000 kr.

60. Lånefonden för lån med uppskjuten ränta. Regeringen har under
punkten IV: 11 (s. 147) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för lån
med uppskjuten ränta för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsän*
slag av 1 000 kr.

JoU 1978/79: 20

Motionen

I motionen 1978/79: 283 av Sven Johansson (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning av möjligheterna för staten
att som en hjälp åt unga jordbrukare vid köp av jordbruksfastighet ta
en första inteckning på högst halva köpesumman.

U t skot te t

I motionen 283 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av möjligheterna för staten att som en hjälp åt unga jordbrukare
vid köp av jordbruksfastighet ta en första inteckning på högst halva
köpesumman. Yrkandet motiveras med den svårighet som föreligger
för nya och väl utbildade personer att i dagens läge få tillräckligt kapital
för att kunna etablera sig som jordbrukare.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året på utskottets förslag
avslog en motion med identiskt yrkande. Det erinrades därvid om att
riksdagen nyligen i samband med fastställandet av nya riktlinjer för
jordbrukspolitiken bl. a. beslöt inrätta en lånefond för lån med uppskjuten
ränta. Syftet med den nya låneformen var att underlätta nyetablering
inom jordbruket för personer med god jordbruksutbildning och
med liten tillgång till eget kapital. För att ytterligare minska en nyetablerad
jordbrukares kapitalutgifter de första åren efter starten beslöts
även att förlänga den amorteringsfria tiden för driftslån med högst
två år till högst fem år. I avvaktan på närmare erfarenheter av de sålunda
beslutade åtgärderna fann riksdagen en ny utredning i ämnet inte
påkallad.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att frångå sitt tidigare
ställningstagande i frågan. Motionen 283 avstyrks således.

Till lånefonden för lån med uppskjuten ränta bör enligt budgetpropositionen
anvisas ett investeringsanslag av 1 000 kr. för nästa budgetår.
Förslaget föranleder ingen invändning från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1978/79: 283,

2. till Lånefonden för lån med uppskjuten ränta för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

61. Lån till trädgårdsnäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten V: 6 (s. 148) och hemställer

att riksdagen till Lån till trädgårdsnäringen för budgetåret 1979/
80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

62. Lagring av jordbruksprodukter. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VII: A (s. 149—151) och hemställer

JoU 1978/79: 20

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om medel för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter,

2. medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av
jordbruksprodukter för budgetåret 1979/80 får disponera en
rörlig kredit på högst 175 000 000 kr. i riksgäldskontoret.

63. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VII: B (s. 151) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1953/54 anvisade
investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret
1979/80 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

64. Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
VIII: 2, IX: 5 och IX: 6 (s. 152—155) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål
ett investeringsanslag av 24 000 000 kr.,

2. till Jord fonden ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.,

3. till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. ett investeringsanslag
av 11 000 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1979
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin
(s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Börje Stensson (fp),
Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s), Märta Fred'
rikson (c), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson (m), Gunnar Johansson
(m), Karl-Erik Svartberg (s) och Wivi-Anne Radesjö (s),

dock att vid behandlingen av punkterna 17—25 Rune Johnsson i
Mölndal (c) deltagit i stället för Filip Johansson (c) och vid behandlingen
av punkterna 26—64 Kerstin Anér (fp) deltagit i stället för Börje
Stensson (fp).

JoU 1978/79: 20

Reservationer

1. vid punkten 3 (Lantbruksnämnderna) av Maj Britt Theorin, Grethe
Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, KarlErik
Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”2135, yrkandena 1 a—c” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar (lika med utskottet) utskottets sida.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser utskottet att det särskilda stödet till
lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder som riksdagen tidigare beslutat
om behöver kompletteras med den föreslagna rådgivningsverksamheten.
Den är enligt utskottets mening ett viktigt inslag i satsningen på glesbygdsområdena.
Sådan rådgivningsverksamhet bör kunna stimulera till
investeringar och andra sysselsättningsskapande och produktionsbefrämjande
åtgärder inom jordbruket och blir därigenom ett inslag i jordbrukets
rationalisering.

Utskottet föreslår att lantbruksstyrelsen får äskade 4 milj. kr. för en
utökad lokal rådgivning. Motionärernas förslag innebär att medel för
rådgivningsverksamheten för kommande regleringsår avsätts i samband
med jordbruksöverläggningarna och att budgetmedel således inte skall
anvisas för verksamheten. Utskottet finner i rådande statsfinansiella läge
starka skäl tala för den i motionen 2135 redovisade uppfattningen på
denna punkt och förordar för sin del att finansieringen av rådgivningsverksamheten
för nästa budgetår sker i huvudsaklig överensstämmelse
med motionärernas förslag. Vad här anförts innebär att utskottet avstyrker
regeringens under förevarande rubrik framlagda förslag till
medelsanvisning för ändamålet. Anslaget kan därigenom minskas med 1
milj. kr.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:
2135, yrkandena 1 a—c, till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 169 732 000 kr.

2. vid punkten 4 (Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.)
av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö
(alla s) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 7 som
börjar med ”Utskottet har” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är ifrågavarande kursverksamhet ett viktigt
inslag i en aktiv jordbrukspolitik. Genom kursverksamheten förbättras
den enskilde jordbrukarens möjlighet att bedriva ett rationellt jordbruk.
Detta bör höja effektiviteten och därmed inkomsterna för den enskilde

JoU 1978/79: 20

brukaren. Det är därför rimligt att kostnaderna för verksamheten bestrids
av jordbrukarna kollektivt. Medel bör avsättas för ändamålet i
samband med jordbruksöverläggningarna inom den ram av införselavgiftsmedel
som tillerkänns jordbruket. Lantbruksstyrelsen bör dock
liksom hittills vara huvudman för verksamheten. Utskottets ställningstagande
innebär att utskottet delar den i motionen 2135 uttryckta uppfattningen
att budgetmedel inte bör anvisas för denna kursverksamhet.
Utskottet avstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning under
punkten.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 2135, yrkandena
2 a och b, samt med avslag på regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående
anfört rörande medel till kursverksamhet till jordbrukets
rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80.

3. vid punkten 6 (Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti)
av Einar Larsson, Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märta Fredrikson
(alla c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Sorn redovisas”
och på s. 9 slutar med ”i ämnet” bort ha följande lydelse:

Som redovisas (lika med utskottet) budgetåret

1977/78.

Utskottet vill erinra om att huvuddelen av förevarande kreditutrymme
utnyttjas för finansiering av byggnadsåtgärder, markanläggningar och
inventarier, vilket i hög grad främjar jordbrukets rationalisering. Åtgärderna
gynnar dessutom indirekt övrigt näringsliv och sysselsättning i
samhället. Statsverkets förluster på lånegarantierna är obetydliga, mindre
än 0,5 °/00. Enligt utskottets mening är det angeläget att rationaliseringen
inom jordbruket inte försvåras genom att kreditgarantierna inte
kan tillgodoses. Vad gäller låneutrymmet för nästa budgetår finner utskottet
för sin del lantbruksstyrelsens förslag väl motiverat. Utskottet biträder
därför i motionen 994 framfört yrkande om en uppräkning av
det totala utrymmet för kreditgarantier för jordbrukets rationalisering
med 87 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 994 medger att för budgetåret 1979/80 statlig
kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till
inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån
med sammanlagt högst 600 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. med högst 19 000 000 kr., för
lån till rennäringens rationalisering m. m. med högst 2 500 000

5 Riksdagen 1978/79.16 sami. Nr 20

Joll 1978/79: 20

kr. samt för lån för inköp av avelshästar och ridhästar med
högst 500 000 kr.

4. vid punkten 8 (Befrämjande av husdjursaveln m. m.) av Einar Larsson
(c), Hans Wachtmeister (m), Bertil Jonasson (c), Filip Johansson (c),
Märta Fredrikson (c), Tage Adolfsson (m) och Gunnar Johansson (m)
som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motionen 650, yrkandet 2” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter som anförts
i motionen 650. Som framgår av propositionen har departementschefen
för avsikt att föreslå regeringen att en utredning tillsätts för att
utreda frågan om bl. a. det statliga stödet till hästaveln. Mot bakgrund
av vad nyss anförts hälsar utskottet givetvis detta med tillfredsställelse.
I propositionen saknas emellertid närmare uppgifter om hur utredningsarbetet
avses bedrivas och hur utredningen kommer att sammansättas.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att den kommande utredningen
blir parlamentarisk och i övrigt ges en sådan sammansättning att
hithörande frågor får den allsidiga belysning, som den i motionen 650
skisserade utvecklingen kräver.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionen 650 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av motionen 1978/79: 650, yrkandet 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
utredning om bl. a. det statliga stödet till hästaveln.

5. vid punkten 9 (Statens hingstdepå och Stuteri) av Einar Larsson (c),
Hans Wachtmeister (m), Bertil Jonasson (c), Filip Johansson (c), Märta
Fredrikson (c), Tage Adolfsson (m) och Gunnar Johansson (m) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Verksamheten
vid” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse: Verksamheten

vid Gika med utskottet) motionen 650,

yrkandet 2. Enligt motionärernas mening är det angeläget att bl. a. verksamheten
vid statens hingstdepå och stuteri inte tillåts minska innan
hästfrågorna i stort blivit belysta. Utskottet delar denna uppfattning.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. med anledning av motionen 1978/79: 650, yrkandet 2, som sin

Joll 1978/79: 20

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om verksamheten
vid statens hingstdepå och stuteri.

6. vid punkten 15 (Bidrag till permanent skördeskadeskydd) av Maj Britt
Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan
Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner sig i rådande budgetläge böra instämma i den i motionen
2135 gjorda bedömningen på denna punkt. Behållningen på skördeskadefonden
uppgår f. n. till omkring 300 milj. kr. Mot bakgrund av
det anförda ansluter sig utskottet till motionärernas uppfattning att man
t. v. bör låta anstå med att föra över ytterligare budgetmedel till fonden.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1978/79: 2135, yrkandet 4, avslår regeringens
förslag om anslag till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1979/80.

7. vid punkten 16 (Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m.) av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar
Olsson, Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö
(alla s) som anser att utskottets yttrande på s. 18 fr. o. m. ”Utskottet
har” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del skäl tala för att centralbyråns utvecklingsarbete
med lantbruksstatistiken t. v. begränsas i avvaktan på resultatet
av de utredningar som f. n. pågår rörande ifrågavarande statistik. Utskottet
biträder därför det i motionerna 2105 och 2135 framlagda förslaget
om viss anslagsreduktion under denna punkt.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1978/79: 2105 och 1978/79: 2135, yrkandet
5, till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 28 071 000
kr.

8. vid punkten 30 (Statens utsädeskontroll) av Maj Britt Theorin, Grethe
Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Karl-Erik
Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den principiella uppfattning som kommit till uttryck i
motionen 2135 och som innebär att budgetmedel inte bör användas för

JoU 1978/79: 20

att finansiera uppdragsverksamhet utan att kostnaderna bör tas in avgiftsvägen.
Utskottet delar uppfattningen att analyser som utförs i Umeå
inte bör kosta mer än analyser som utförs vid huvudenheten. Som motionärerna
anfört bör de extra kostnaderna för verksamheten i norra
Sverige bäras solidariskt av alla dem som utnyttjar statens utsädeskontrolls
verksamhet. Detta kan åstadkommas genom en avgiftshöjning över
hela landet som avpassas så att den kan täcka underskottet vid verksamheten
i Umeå. Härigenom kan anslaget minskas med det belopp om
500 000 kr. som enligt utsädeskontrollens anslagsframställning föreslås
anvisat för nyssnämnda ändamål. Motionen 2135 tillstyrks således
i nu förevarande del.

Då utskottet i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna anslagsrubrik
hemställer utskottet

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 2135, yrkandet 6, till Bidrag till statens utsädeskontroll
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 3 803 000 kr.

Vid punkten 35 (Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader
m. fl. anslag)

9. beträffande anslagsberäkningen av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad,
Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Karl-Erik
Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”hithörande frågor” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets (lika med utskottet) bör tillgodo göras.

Allvaret i nuvarande statsfinansiella läge medför dock att en mycket
restriktiv hållning måste intas vid bedömningen av budgeten för nästa
budgetår.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Vad
gäller” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad nyss framhållits finner utskottet den i motionen
2135 väckta tanken om begränsning av anslagstilldelningen till lantbruksuniversitetets
förvaltningskostnader värd att pröva. Som motionärerna
anför har för högskolorna under universitets- och högskoleämbetet besparingsaltemativet
genomförts i viss utsträckning. Enligt utskottets mening
bör samma förhållande gälla för lantbruksuniversitetet. Med tanke
på verksamhetens art och inriktning anser utskottet i likhet med motionärerna
att besparingsalternativet bör begränsas till 1 %. Utskottets
förslag innebär att ifrågavarande anslag kan minskas med 2 214 000 kr.
till 221 846 000 kr. Motionen 2135 tillstyrks således i förevarande del.
I överensstämmelse med det anförda föreslår utskottet att de i detta

JoU 1978/79: 20

sammanhang behandlade yrkanden i motionerna 992 och 1983 lämnas
utan åtgärd från riksdagens sida.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 2135, yrkandet 7, samt med avslag på motionerna
1978/79: 992 och 1978/79: 1983, båda motionerna såvitt
nu är i fråga, till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 221 846 000 kr.

10. beträffande anslagsberäkningen av Einar Larsson, Bertil Jonasson,
Filip Johansson och Märta Fredrikson (alla c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”De i”
och slutar med ”föreläggas riksdagen” bort ha följande lydelse:

De i motionerna 992 och 1983 framförda önskemålen berör viktiga
forskningsfält som är värda all uppmärksamhet. Utskottet är i och för
sig införstått med önskemålet att av statsfinansiella skäl iaktta återhållsamhet
i anslagstilldelningen. De forskningsbehov som motionärerna vill
tillgodose är emellertid av den angelägenhetsgraden att utskottet på denna
punkt är berett förorda en avvikelse från den av regeringen gjorda
anslagsbedömningen. Utskottet biträder sålunda i förevarande motioner
framlagda förslag om ytterligare anslagstilldelning under dessa anslag
med sammanlagt 1 966 000 kr. resp. 350 000 kr.

dels den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Vid en” och
slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Vid en samlad bedömning av de olika faktorer för vilka i det föregående
redogjorts har utskottet funnit sig böra förorda en viss uppräkning
av anslagen såväl till förvaltningskostnaderna som till driftkostnaderna
vid lantbruksuniversitetets fakulteter. Anslagsökningarna fördelar
sig med 516 000 kr. på förvaltningskostnadsanslaget och med 850 000
kr., 500 000 kr. och 450 000 kr. på driftkostnadsanslagen för resp. lantbruksvetenskapliga,
veterinärmedicinska och skogsvetenskapliga fakulteten.
I övrigt ansluter sig utskottet till den av regeringen gjorda avvägningen
av anslagsramarna för nu ifrågavarande utbildnings- och forskningsändamål.
Det sagda innebär att utskottet tillstyrker nu behandlade
yrkanden i motionen 992 och 1983 samt avstyrker motionen 2135 i förrevarande
del.

dels utskottets hemställan under 2, 7, 9 och 11 bort ha följande lydelse: 2.

med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1978/79: 992 och 1978/79:1983, båda såvitt nu är i
fråga, samt med avslag på motionen 1978/79: 2135, yrkandet 7,

JoU 1978/79: 20

till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 224 576 000
kr.,

7. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 992, såvitt nu är i fråga, och motionen 1978/
79: 1983 i återstående del till Sveriges lantbruksuniversitet:
Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 69 952 000 kr.,

9. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 992, såvitt nu är i fråga, till Sveriges lantbruksuniversitet:
Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
15 893 000 kr.,

11. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 992, såvitt nu är i fråga, till Sveriges lantbruksuniversitet:
Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
27 907 000 kr.

11. beträffande Norrvikens trädgårdar av Einar Larsson (c), Hans
Wachtmeister (m), Bertil Jonasson (c), Filip Johansson (c), Märta Fredrikson
(c), Tage Adolfsson (m) och Gunnar Johansson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 42 slutar med ”utan åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) 100 000 kr. I mo tionen

framfört yrkande motiveras bl. a. med att avsaknaden av investeringsmedel
och driftsunderskotten under flera verksamhetsår har omöjliggjort
anskaffning av erforderlig maskinell utrustning i den utsträckning
som rent tekniskt kunnat vara möjlig för att minska den personella
arbetsinsatsen. En kraftig omkostnadsökning under de senare åren har
sin grund i att manuella arbetsuppgifter dominerar i en anläggning som
Norrvikens trädgårdar. Den finansiella situationen har blivit i hög grad
ansträngd, bl. a. genom att en ny vattentäkt och en bevattningsanläggning
måst anordnas för en kostnad av ca 160 000 kr. Denna utgift har ej kunnat
täckas inom ramen för fastställt driftkostnadsbidrag.

Utskottet finner för sin del skäl tala för att stiftelsen för Norrvikens
trädgårdar i avvaktan på resultatet av pågående mera långsiktiga överväganden
tillförsäkras visst ökat statligt stöd på sätt i motionen 986
förordas. Utskottet, som vill hänvisa till att det ankommer på regeringen
att fastställa staten för lantbruksuniversitetet, föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. med anledning av motionen 1978/79: 986 som sin mening ger

JoU 1978/79: 20

regeringen till känna vad utskottet anfört angående bidrag till
Norrvikens trädgårdar,

12. vid punkten 36 (Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.) av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke
Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och
Wivi-Anne Radesjö (alla s) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”hemställer utskottet” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att den medelsförbrukning
som beräknats för budgetåret 1979/80 är för hög med hänsyn dels till
redovisad medelsreservation om drygt 23,6 milj. kr., dels till redovisad
tidsplan för objektens leverans och finansiering. Utskottet tillstyrker således
förslaget om nedräkning av anslaget med 2 milj. kr. Då utskottet
i övrigt inte har någon erinran mot regeringens förslag under denna
punkt hemställer utskottet

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1978/79: 2135, yrkandet 8, till Inredning och utrustning
av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 24 000 000 kr.

13. vid punkten 37 (Jordbruksforskning) av Einar Larsson, Bertil Jonasson,
Filip Johansson och Märta Fredrikson (alla c) som anser att utskottets
yttrande fr. o. m. det stycke på s. 46 som börjar med ”Utskottet
är” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Samspelet mellan jordbruk och miljövård har blivit alltmer aktuellt,
vilket bl. a. innebär krav på ökad hydrologisk forskning. Likaså framstår
behovet av parasitkontroll på biologisk väg, dvs. minskad användning av
kemiska bekämpningsmedel, som allt starkare beträffande såväl växter
som djur. På livsmedelsområdet föreligger ett stort behov av forskning.
De olika jordbruksprodukternas kvalitet och egenskaper får allt större
betydelse vid förädlingen till livsmedel. Utskottet är mot angivna bakgrund
för sin del berett förorda bifall till det i motionen 992 framlagda
förslaget. Behovet av ytterligare forskning inom förenämnda områden
gör att även vid en restriktiv budgetprövning en uppräkning av anslaget
i enlighet med motionärernas förslag framstår som motiverad.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1978/79: 992 i återstående del till Jordbruksforskning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 16 085 000 kr.

JoU 1978/79: 20

Vid punkten 45 (Miljövårdsforskning)

14. beträffande överflyttning av vissa forskningsmedel av Hans Wachtmeister,
Tage Adolfsson och Gunnar Johansson (alla m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 51 slutar med ”motionen 1440, yrkandet 2” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har (lika med utskottet) sistnämnda anslag.

I förevarande sammanhang finner utskottet lämpligt att ta upp ett i
motionen 1440 framfört förslag (yrkandet 2), syftande till en successiv
överflyttning av anslagen för miljöforskningsändamål från naturvårdsverket
till universitet och högskolor resp. naturvetenskapliga forskningsrådet.
Motiveringen till yrkandet lämnas i motionen 1108,

I sistnämnda motion anförs att administrationen av miljöforskningen,
liksom administrationen av flertalet andra prioriterade forskningssatsningar,
är starkt knuten till den ansvariga statliga myndigheten. Därigenom
vinnes obestridligen fördelen att områden som statsmakterna
utpekar som särskilt angelägna kan prioriteras också i forskningshänseende.

En till den berörda statliga myndigheten hårt knuten forskningsorganisation
innebär emellertid också nackdelar. En sådan forskningsorganisation
ökar risken för relativt sett kortsiktiga forskningsbedömningar.
Den angelägna objektiviteten och mångfalden i forskningsinsatserna kan
därmed motverkas.

Alternativet till den i dag förhärskande forskningsorganisationen är en
motsvarande satsning direkt på universitet och högskolor. Den främsta
fördelen med en sådan alternativ forskningsorganisation är att forskningsinriktningen
mera kommer att avgöras av de i forskningsläget bäst
insatta.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter som här
framlagts. Enligt utskottets uppfattning bör en successiv omfördelning av
de anslag för miljöforskningsändamål som f. n. går till statens naturvårdsverk
inledas. På sikt bör huvuddelen av ifrågavarande anslag övergå
till naturvetenskapliga forskningsrådet och till högskolor och universitet
med på området aktuell kompetens. Inom naturvårdsverkets egen
ram bör emellertid en viss grundläggande forskningskompetens finnas,
i första hand för att rätt kunna bedöma erhållna forskningsresultat från
vårt eget land och från utlandet.

Vad utskottet anfört med anledning av förevarande motionsyrkande
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av motionen 1978/79: 1440, yrkandet 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
viss överflyttning av anslag för miljöforskningsändamål m. m.

JoU 1978/79: 20

15. beträffande anslagsberäkningen av Hans Wachtmeister (m), Tage
Adolfsson (m), Gunnar Johansson (m) och Kerstin Anér (fp) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Det synes”
och på s. 52 slutar med ”förevarande delar” bort ha följande lydelse: Som

framgår av det föregående är en ökad satsning på miljövårdsforskningens
område självfallet angelägen. Vid bedömningen av medelsbehovet
bör man dock ha klart för sig att en betydande del av det statliga
stödet till miljövårdsforskning som förut nämnts utgår på andra
vägar. För några år sedan gjorda beräkningar visade sålunda att endast
omkring en tredjedel av de medel som anslås för miljövårdsforskning
utgick från anslaget till miljövårdsforskning.

Mot angiven bakgrund och med hänvisning jämväl till att regeringen
i propositionen 1978/79: 115 om riktlinjer för energipolitiken återkommer
med förslag till ytterligare medelsanvisning under anslaget förordar
utskottet att riksdagen godtar budgetpropositionen på denna punkt. Utskottets
ställningstagande innebär att utskottet avstyrker i motionerna
1990 och 2135 framförda yrkanden om uppräkning av anslaget med 4,6
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79: 1990, yrkandet 12, och 1978/79: 2135, yrkandet
9, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 28 200 000 kr.

16. vid punkten 48 (Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor)
av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö
(alla s) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 53
som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka det nödvändiga i att produktkontrollnämnden
erhåller tillräckliga resurser för sitt viktiga arbete med
att klarlägga olika kemiska ämnens skadeverkningar. Undersökningar pågår
nu bl. a. i fråga om bly, kadmium och bekämpningsmedel. Den av
regeringen föreslagna anslagshöjningen torde enligt utskottets mening
inte täcka kostnadsfördyringen. Med hänsyn till det angelägna i att den
här åsyftade verksamheten kan fortsätta tillstyrker utskottet i motionerna
1990 och 2135 framlagt förslag om ytterligare uppräkning av anslaget
med 240 000 kr. i enlighet med naturvårdsverkets beräkningar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1978/79: 1990, yrkandet 13, och 1978/79:

JoU 1978/79: 20

2135, yrkandet 10, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

17. vid punkten 51 (Stöd till avfallsbehandling m. m.) av Einar Larsson,
Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märta Fredrikson (alla c) som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 55 börjar med ”Regeringens
förslag” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I motionen 1967 framhålls att avfallet är en resurs som måste tillvaratas.
Målet för framtiden är att skapa ett slutet kretslopp där avfall
återanvänds på ett effektivt sätt. Grundförutsättningen för att avfallet
skall kunna återanvändas eller i övrigt hindras att förorena är att olika
kategorier sorteras och specialbehandlas. Hushålls-, affärs- och kontorssopor
måste t. ex. skiljas från grovsopor, giftigt avfall, olja, sopor från
gator och vägar, sjukhusavfall och avloppsslam. Genom att skilja ut
glas, papper, metallskrot och plastavfall kan dessa produkter återanvändas.
Giftanvändning på olika områden har försvårat återanvändning.
Gifter och andra industriella kemikalier bör tas om hand för återanvändning.
Tekniskt utvecklingsarbete för att finna möjligheter till återanvändning
i industrin måste prioriteras. Motionärerna understryker
vikten av att samhället på olika sätt medverkar till att utveckla tekniken
för omhändertagande av avfall och återvinning av värdefulla beståndsdelar
ur avfallet. Anslaget bör mot angiven bakgrund räknas upp med
ytterligare 50 milj. kr. till 109 milj. kr. i syfte att stimulera kommunerna
till en bättre återanvändning.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter som framförs
i motionen 1967. Riksdagen har tidigare vid åtskilliga tillfällen betonat
vikten av att metoder för återvinning och omhändertagande av avfall
kan åstadkommas. För att stimulera en snabb utbyggnad av anläggningar
härför har statsmakterna bl. a. ställt bidrag till förfogande från
nu ifrågavarande anslag. Av naturvårdsverkets anslagsframställning
framgår emellertid att åtskilligt ännu återstår att göra i nämnda avseende.
Naturvårdsverket, som anser att statligt stöd är nödvändigt under
ytterligare ett antal år, beräknar för sin del medelsbehovet under detta
anslag till totalt 142 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet anser för sin del att den av motionärerna gjorda bedömningen
av anslagsbehovet präglas av en realistisk insikt om allvaret i de
problem som alltjämt återstår att lösa. Även om regeringens förslag i sig
innebär en förstärkning av anslagstilldelningen framstår det dock som
helt otillfredsställande mot bakgrund av föreliggande behov. Utskottet
finner sig därför på denna punkt ha tillräckliga skäl för att även inom
ramen för en principiellt restriktiv budgetprövning förorda en betydligt
starkare satsning från statsmakternas sida än vad regeringen funnit sig
böra göra.

JoU 1978/79: 20

Utskottet föreslår i överensstämmelse med det anförda att riksdagen
godtar det i motionen 1967 framförda förslaget om en ytterligare anslagsuppräkning
med 50 milj. kr. Motionen tillstyrks följaktligen i förevarande
del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1978/79: 1967, yrkandet 4, till Stöd till avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 109 000 000 kr.

18. vid punkten 52 (Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag) av
Einar Larsson, Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märta Fredrikson
(alla c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Sorn
även” och på s. 57 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse: Som

även (lika med utskottet) sammanhang rests.

Fortfarande föreligger starka krav på åtgärder i stora vattenområden av
t. ex. riksintresse. Enligt fiskeristyrelsen visar antalet ansökningar om
medel och gjorda inventeringar att medelsbehovet är betydligt större än
medelstillgången. Styrelsen har för sin del föreslagit att för nästa budgetår
ett anslag om 20 milj. kr. anvisas för ändamålet. Samma förslag
har framlagts i motionen 1967 och 1991.

Utskottet vill erinra om att tusentals sjöar i vårt land genom luftföroreningar
hotar att förstöras genom försurning. Redan nu kan sägas
att resultaten av kalkningsförsöken är lovande, men medelstillgången är
som nämnts helt otillräcklig för att balansen skall kunna upprätthållas.
Starka motiv finns därför att höja anslaget, så att kalkningen kan utökas.
Utskottet anser för sin del ändamålet med förevarande anslag vara
så angeläget att utskottet även i rådande statsfinansiella läge är berett
biträda förevarande motionsyrkanden om en höjning av anslaget med 10
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1978/79: 1967, yrkandet 5, och 1978/79: 1991, yrkandet
1, till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. angående statsutgifterna linder jordbruksdepartementets huvudtitel
av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö
(alla s):

Joli 1978/79: 20

I fråga om jordbruksdepartementets huvudtitel har vi genomfört en
ingående granskning anslag för anslag. Denna granskning har lett till att
en rad besparingar föreslås. Sammanlagt uppgår förslagen till utgiftsminskningar
till drygt 256 milj. kr. medan förslagen till utgiftsökningar
uppgår till drygt 8 milj. kr. Sammantaget innebär således våra förslag att
medelsanvisningen under huvudtiteln kan minskas med nära 250 milj. kr.

De av oss föreslagna förändringarna skall ses mot bakgrund av socialdemokratins
strävan att i rådande budgetläge begränsa statsutgifterna.
Vi är medvetna om att i ett annat budgetläge kunde skäl ha funnits att
tillgodose mer av myndigheternas anslagskrav än som nu kan bli fallet.

Rent allmänt vill vi framhålla att jord- och skogsbruksnäringarna har
fått kraftiga uppräkningar av de anslag som är till för att främja produktion
och rationalisering. Vi är positivt inställda till dessa anslag och
ser dem som ett fullföljande av den politik socialdemokratin bedrev i
regeringsställning.

2. vid punkten 19 (Kursverksamhet på fiskets område) av Einar Larsson,
Bertil Jonasson, Märta Fredrikson och Rune Johnsson i Mölndal (alla c):

Som i motionen 987 påtalas har i årets budgetproposition det bidrag
på 25 000 kr. som under en lång följd av år utgått till Sveriges fiskares
studieförbund indragits med motiveringen att den verksamhet som bedrivits
av detta studieförbund övertagits av Sveriges fiskares riksförbund.
Anslaget borde rimligtvis ha överflyttats till Sveriges fiskares
riksförbund. Detta har inte skett. Att den verksamhet som tidigare bedrevs
av Sveriges fiskares studieförbund överflyttades till Sveriges fiskares
riksförbund beror på att man inom fiskets organisationer söker
rationalisera och samordna verksamheten inom olika områden, och det
förhållandet att studieverksamheten inom fisket fått ny huvudorganisation
bör inte vara någon anledning att dra in det statliga stödet till
verksamheten. Vår uppfattning är att dessa medel framdeles bör utanordnas
till Sveriges fiskares riksförbund så att yrkesfiskarnas möjligheter
till kursverksamhet inte försämras.

3. vid punkten 27 (Veterinärstaten) av Hans Wachtmeister, Tage Adolfsson
och Gunnar Johansson (alla m):

Ersättning till avlägset boende djurägare utgår enligt bestämmelserna
i veterinärtaxeförordningen (1975: 539 med ändr.) i vissa fall. Ifrågavarande
ersättning bestrids med medel från anslaget till veterinärstaten. I
staten för ifrågavarande budgetår är anslagsposten för ändamålet uppförd
med 902 000 kr. Lantbruksstyrelsen har för nästa budgetår räknat
med ett ytterligare medelsbehov av 180 000 kr. I underlaget för regeringens
anslagsberäkning har dock angivits en ökning med endast
90 000 kr.

Förevarande ersättningsform utgör ett viktigt bidrag till samhällets

JoU 1978/79: 20

övriga regionalpolitiska strävanden. Vi utgår från att man från ansvariga
myndigheters sida tillser att detta stöd utnyttjas så effektivt som
möjligt även i fortsättningen. Med hänsyn till anslagets karaktär av förslagsanslag
och då det ankommer på regeringen att fastställa staten för
detsamma har vi avstått från att påfordra någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionen 1434.

4. vid punkten 45 (Miljövårdsforskning) av Hans Wachtmeister, Tage
Adolfsson och Gunnar Johansson (alla m):

Som redovisas i utskottsbetänkandet har den till naturvårdsverket
knutna forskningsnämnden utarbetat ett samlat program för forskningsverksamheten.
Inom ramen för nämnda program planeras för kommande
budgetår ett antal aktuella projektområden. Ett av dessa avser
studium av problemen med avgasrening och vissa därmed sammanhängande
frågor.

Vi vill i förevarande sammanhang erinra om att avgasproblematiken
f. n. är föremål för utredning inom den s. k. bilavgaskommittén. Enligt
vad utskottet inhämtat kan en lägesrapport från kommittén väntas bli
publicerad inom den närmaste framtiden.

Det bör vidare nämnas att regeringen i dagarna tillsatt en särskild arbetsgrupp
som skall föreslå åtgärder för att underlätta införandet av
blyfri bensin. Gruppen skall redovisa resultatet av sina överväganden
senast den 1 september i år. Bilavgaskommittén har därjämte fått vissa
tilläggsdirektiv, enligt vilka kommittén skall lägga fram förslag till tidsplan
för en fullständig avveckling av blytillsatser i motorbensin.

De frågor som sammanhänger med avgasrening kommer sålunda att
inom kort kunna bedömas mot ett betydligt säkrare underlag än vad
som f. n. föreligger. I avvaktan härpå är vi för vår del inte beredda att
nu ta ställning till äskanden om bl. a. ökade medel till forskning på området.
Vår anslutning till reservation 15 får bl. a. ses mot denna bakgrund.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 97» 790056