Med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner (Betänkande 1978/79:CU26 Civilutskottet)

CU 1978/79:26

Civilutskottets betänkande
1978/79:26

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller vissa
anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

1. Propositionen

Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B 3-B 7 och B 9-B 10 (s. 21-58,62-68) samt IV: 12-15 och V: 11
(s. 93-152) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i
regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till vissa folkpensionärer
m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

3. godkänna den ändring av reglerna för inkomstprövningen som förordats
i regeringsprotokollet,

4. godkänna de ändringar i övrigt i grunderna för statliga och statskommunala
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och vissa
folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lägsta garanterade
räntesatser,

6. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån
som förordats i regeringsprotokollet,

7. godkänna de ändringar i fråga om maximibeloppen för räntefria
förbättringslån som förordats i regeringsprotokollet,

8. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 50 000 000 kr.
under vart och ett av åren 1979 och 1980,

9. bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 8
upptagna ramen för långivning under år 1979, om det behövs av sysselsättningsskäl,

10. godkänna den ändring i fråga om maximibeloppet för bostadsanpassningsbidrag
som förordats i regeringsprotokollet,

11. medge att bostadsanpassningsbidrag utgår för reparation av lyftanordningar
m. m.,

12. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1979/80 meddelas inom en ram
av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 får tas i anspråk för bidrag,

13. medge att den under 12 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

14. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av
äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

1979/80,

15. medge att den under 14 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

16. ge regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för ny- och
ombyggnad för år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

17. medge att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för beslut om
bostadslån till nybyggnad fastställs till 7 810 000 m2 våningsyta,

18. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett belopp av 825 000 000 kr.,

19. godkänna de ändringar i reglerna för uthyrning av bostäder till lokaler
som förordats i regeringsprotokollet,

20. godkänna de ändringar i reglerna för förskott på lån och bidrag som
förordats i regeringsprotokollet,

21. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om säkerhet för lån till
församlingar och samfalligheter,

22. godkänna vad i regeringsprotokollet i övrigt förordats om säkerhet för
bostadslån,

23. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till
studentbostadsföretag,

24. medge att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett belopp av
210 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

25. medge att beslut om förhöjt låneunderlag och tilläggslån meddelas
intill ett belopp av 25 000 000 kr. för år 1979 och 32 000 000 kr. för år 1980 samt
att beslut avseende projekt som har fått preliminärt beslut om bostadslån före
år 1978 får tas utanför 1979 års ram,

26. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av
ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller
tilläggslån bestäms till 32 000 000 kr. år 1979 och till 30 000 000 kr. år
1980,

27. medge att de under 25 och 26 angivna ramarna får vidgas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

28. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80
anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 907 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
120 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

f. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 24 000 000 kr.,

g. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 21 000 000 kr.,

CU 1978/79:26

29. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1979/80 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
5 100 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av
133 000 000 kr.,

d. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av
8 000 000 kr.,

30. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret
1979/80 anvisa till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse ett investeringsanslag av 1 000 kr.

2. Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1978/79:

396 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att all mark som enligt planläggningsbeslut e. d. avses för samhällsbyggande
skall föras över i kommunal ägo,

b. att enskilt ägda hyreshus successivt bör föras över i kommunal ägo och
att en plan för detta snarast bör utarbetas,

2. att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna att markförvärvslån bör vara
amorteringsfria under fem år för att därefter amorteras under de följande tio
åren,

b. medger att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett belopp av 260
milj. kr. under budgetåret 1979/80 (+ 50 milj. kr.),

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1979/80
anvisar ett investeringsanslag av 183 milj. kr. (+ 50 milj. kr.),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunal
mark endast skall få upplåtas till nyttjande med tomträtt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

а. att tomträttslån bör lämnas på samma villkor som vid varje tillfälle gäller
för bostadslån till allmännyttigt bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus,

б. att riksdagen som riktlinjer för bostadsförsörjningen godkänner

a. att planeringen skall syfta till en utrymmesstandard där varje människa
har rätt till ett eget rum, kök och vardagsrum oräknade,

b. att planeringen skall syfta till att skapa socialt fullvärdiga miljöer,

c. att särskild hänsyn skall tas till önskemål om byggnader för ett kollektivt
boende,

CU 1978/79:26

d. att planeringen även skall utgå från behovet av lämpliga bostäder för en
snabbt stigande andel äldre personer,

e. att bristen på sålunda godtagbara bostäder snabbt skall avskaffas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen snarast bör ses över
mot bakgrund av riktlinjerna för bostadsförsörjningen och obligatoriska
bostadssociala inventeringar,

b. att i kommunal aktiv samverkan bör redovisas samlade bostadsförsörjningsprogram
för regionala bostadsförsörjningsområden,

c. att riksdagen årligen bör ges sådana sammanfattande redovisningar av
bostadsförsörjningsprogrammen varav framgår vilka kvarstående behov som
behöver tillgodoses för att gällande riktlinjer skall kunna anses uppfyllda,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de samhällsekonomiska
och sociala konsekvenserna av ett omfattande småhusbyggande
bör utredas och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda
förslag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samlade
åtgärder bör vidtas för att

a. öka nybyggandet till en igångsättning av 65 000 lägenheter år 1979 med
en successiv ytterligare årlig ökning till 75 000 lägenheter år 1981,

b. öka ombyggandet utöver energisparåtgärder till 25 000 lägenheter per år
under 1979 och 1980,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förslag snarast bör läggas fram till statlig totalfmansiering av bostadsbyggandet
och dess följdinvesteringar genom enhetslån med lång amorteringstid
samt till låg och fast ränta från en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank
till allmännyttiga och sådana bostadsrättsföreningar som
nu kan få 99-procentig belåning, såvitt rör lånevillkoren,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, fr. o. m.
budgetåret 1979/80 och i avvaktan på genomförandet av förslag enligt
hemställan under 10,

a. bostadslån inte skall utgå för ny- eller ombyggnad av enskilt eller av
därmed jämställda bostadsrättsföreningar ägda flerbostadshus eller småhus
som inte skall bebos av låntagaren,

b. den garanterade räntan för bostadslån till allmännyttiga bostadsföretag
och vissa bostadsrättsföreningar fastställs till 3 % för en till 60 år förlängd
lånetid, med tillämpning på alla ansökningar som inkommit till förmedlingsorganet
efter utgången av år 1978,

c. den garanterade räntan för utestående lån m. m. till allmännyttiga
bostadsföretag och vissa bostadsrättsföreningar inte skall trappas upp ytterligare,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag
snarast bör läggas fram om åtgärder som dels hindrar tillkomsten av
bostadsrätts- och andelshus med s. k. strimlade lån, dels leder till en

CU 1978/79:26

avveckling av sådana låneförhållanden,

13. att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna att miljöförbättringsbidrag och
kompletterande lån i princip bör kunna utgå för alla åtgärder som av de
boende anses nödvändiga för att åstadkomma en socialt fungerande och även
i övrigt god boende- och närmiljö,

b. som sin mening ger regeringen till känna att miljöförbättringsbidrag
skall utgå med 75 96 av godkänd kostnad, dock att bidrag får utgå med 100 %
då särskilda skäl föreligger,

c. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 100 milj. kr. (+ 65 milj. kr.),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om
ett särskilt statligt bidrag till allmännyttiga bostadsföretag för ombyggnad bör
föreläggas riksdagen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prisstopp på
byggnadsmaterial bör genomföras omedelbart att gälla t. o. m. utgången av år
1979,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag
snarast bör föreläggas riksdagen

b. till ett system med ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga
bostadsföretag för såväl reguljära kostnader vilka inte kan tas ut på grund av
ett hyresstopp som de särskilda kostnader företagen tagit på sig för att
uppfylla sitt bostadssociala ansvar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag bör
föreläggas riksdagen om

a. en köpeskillingskontroll för småhus med bostadslån under hela lånetiden,

b. ändrade grunder för räntebidrag enligt vilka subventioner skall upphöra
vid konstaterad kraftig värdestegring på småhus,

c. kontroll av överlåtelsepriset för bostadsrätter,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag bör
föreläggas riksdagen som öppnar bättre möjligheter för de boendes faktiska
inflytande över förvaltningen av hyreshus,

488 av Maj-Lis Landberg (s) och Per Olof Håkansson (s) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lag om handlingsprogram
för utveckling av bostadsförsörjningen i enlighet med vad som anges
i motionen,

560 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att de administrativa rutinerna för beräkning och utbetalning av
bostadsbidragen utformas i enlighet med de riktlinjer som skisserats i
föreliggande motion, innebärande att felutbetalningar undviks och att
skyddet för den personliga integriteten samtidigt ökas,

CU 1978/79:26

673 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s) vari föreslås att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att en översyn bör göras av utformningen
av anvisningar och föreskrifter rörande bostadsstöd i enlighet med vad i
motionen anförts,

674 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att formerna för och omfattningen av samlingslokalstödet med
beaktande av hittills gjorda erfarenheter och de i motionen behandlade
problemen utreds och utvärderas och att för riksdagen framläggs de förslag till
förbättringar som utredningen kan föranleda,

777 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om en lagstiftning som effektivt motverkar
spekulationen i bostadsrätter exempelvis genom en hembudsskyldighet av i
motionen antydd karaktär,

783 av Oskar Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att sådana åtgärder för konstnärlig utsmyckning eller
gestaltning som kan beaktas i låneunderlaget för bostadslån försöksvis skall
kunna beaktas också som grund för bidrag till förbättring av boendemiljön
och kompletterande bostadslån,

785 av Oskar Lindkvist (s) och Maj Britt Theorin (s) vari föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att överväganden av
möjligheterna att med stöd av bostadslånereglema motverka tillkomsten av
bostadshus med s. k.strimlade lån bör göras och snarast redovisas för
riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

786 av Oskar Lindkvist (s) och Lars Ulander (s) vari, såvitt nu är i fråga,
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att ytterligare överväganden om spekulation i vid mening i småhus och
flerbostadshus bör göras och redovisas för riksdagen i förening med därav
föranledda förslag,

2. att en redovisning bör göras av rättsliga synpunkter på kommunernas
möjligheter att ställa särskilda villkor för övertagande av bostadslån för
småhus,

4. att bankinspektionen bör få i uppdrag att utreda i vad mån bankerna
direkt eller indirekt förmedlat krediter vid spekulativa överlåtelser av
bostadshus samt att lämna förslag till därav föranledda åtgärder,

787 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen 1978/79:708
angående egenföretagarnas situation beträffande bostadsbidrag,

788 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
snarast bör tillsättas för att överväga och lämna förslag till ett utvecklings -

CU 1978/79:26

program för den framtida samhällsutbyggnaden enligt vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att förslag innebärande ett lagfäst ansvar för kommunerna när det gäller
bostadsmiljön i dess helhet snarast bör föreläggas riksdagen,

b. vad i motionen anförts om bostadssociala inventeringar,

c. vad i motionen anförts om kommunala bostadsförsörjningsprogram,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostäder för äldre m. fl.,

7. att riksdagen uttalar sig för ett bostadsbyggnadsprogram enligt vilket
bostadsbyggandet snabbt ökas till 70 000-75 000 lägenheter per år, i huvudsak
i de allmännyttiga och rikskooperativa bostadsföretagens regi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser på
byggnadsområdet m. m.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
bör tillsättas för att göra en fullständig redovisning och analys av orsakerna till
prisutvecklingen på byggnadsmarknaden samt att redovisning därav jämte
förslag till konkreta aktiva åtgärder snarast bör föreläggas riksdagen,

10. att riksdagen - under förutsättning av bifall till hemställan under 8 -godkänner i motionen förordade riktlinjer beträffande tilläggslån till flerbostadshus
som påbörjas före utgången av år 1979,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
snarast bör vidtas för att förbättra beredskapen när det gäller planering för
bostadsbyggande enligt byggnadslagstiftningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om en
statlig hyresgaranti för outhyrda lägenheter i flerbostadshus hos allmännyttiga
och rikskooperativa företag enligt vad i motionen anförts snarast bör
föreläggas riksdagen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en samlad
översyn bör göras rörande åtgärder som skapar ökad ekonomisk rättvisa
mellan olika former av bostadsupplåtelser,

14. att riksdagen godkänner de ändringar beträffande hyresgränser för
statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. som förordats i motionen,

15. att riksdagen godkänner den ändring beträffande inkomstprövningsreglerna
som förordats i motionen,

16. att riksdagen godkänner den ändring beträffande åldersgränsen för
barnfamiljer som förordats i motionen,

17. att riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats om
bostadsbidrag för handikappad,

18. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 195 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 2 102 000 000 kr.,

CU 1978/79:26

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att aviserad
utredning om administration m. m. av bostadsbidragen bör omfatta även i
motionen aktualiserade frågor, så vitt inte rör samordningen mellan olika
bostadsbidragssystem,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

b. att ytterligare åtgärder bör vidtas för att hävda kreditmarknadsöverenskommelsernas
faktiska genomförande så att brister däri inte hindrar planerad
igångsättning av bostadsbyggande,

789 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen beslutar att den övre lånegränsen för bostadslån som nu är
22/92 procent av låneunderlaget resp. pantvärdet sänks till 15/85 procent,

791 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari,såvitt nu är i fråga och med hänvisning
till motiveringen i motionen 1978/79:396, hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för
vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva
boendeformer utarbetas,

3. att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och
inventarier i kollektivhus,

802 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:800, föreslås

att riksdagen hemställer hos regeringen om ett åtgärdsprogram som syftar
bl. a. till att

1. bryta ålderssegregeringen i boendet,

2. höja de äldres bostadsstandard,

3. stimulera kollektiva bostadslösningar som rymmer alla åldrar,

1056 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag, som förhindrar kommun förvägra medlemmar i
bostadsrättsförening att erhålla fastighetsombildning i samband med friköp
av sin bostad,

1057 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en ökning av
bostadsbyggandet till 100 000 lägenheter,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att bostadsbyggandet
därvid bör fördelas på 70 % av lägenheterna i flerfamiljshus och 30 % i
småhus,

1058 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
ger till känna vad i motionen anförts om kommande översyn av
administration av bostadsbidragen,

1059 av Sven Lindberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
anhålla att regeringen låter utreda och framlägga förslag i frågan om de stora

CU 1978/79:26

överkostnaderna för bostadsbyggande i glesbygd samt - i avvaktan på detta
utredningsarbete - ger glesbygdskommunerna möjlighet till lån utöver de i
budgetförslaget angivna tilläggslånen,

1060 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) och Margaretha af Ugglas (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att bestämmelserna för statligt stöd till upprustning av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse tillämpas så att finansieringen säkras för grundförstärkningsåtgärder
och upprustning av lokaler i Gamla stan i Stockholm,

1065 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga och med
hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:396, föreslås

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till eget statskommunalt
bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år fr. o. m. den 1 juli
1979,

3. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för bostadsbidrag för
barnfamiljer skall höjas från 17 till 18 år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast
bör föreläggas riksdagen som innebär att bostadsbidrag till pensionärer bör
täcka bostadskostnaderna för 2 rum och kök för ensamstående och 3 rum och
kök för sammanboende,

5. att riksdagen beslutar att följande övre hyresgränser för bostadsbidrag
skall gälla fr. o. m. 1 juli 1979: för ensamstående utan barn 800 kr., för makar
utan barn 900 kr., för hushåll med lbarn 1 125 kr., med 2 barn 1 250 kr., med 3
barn 1 400 kr., med 4 barn 1 550 kr. och för hushåll med 5 eller flera barn 1 700
kr.,

6. att riksdagen beslutar att bibehålla nedre hyresgränsen för bostadsbidrag
vid 400 kr. per månad,

7. att riksdagen beslutar höja nedre inkomstgränserna för bostadsbidrag
med 6 000 kr. för barnfamiljer och med 4 000 kr. för hushåll utan barn att gälla
fr. o. m. den 1 juli 1979,

8. att riksdagen beslutar att höja övre inkomstgränsen från 54 000 kr. till
65 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1979,

9. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 2 500 milj. kr. (+ 593 milj. kr.),

1066 av Olle Östrand (s) och Ivar Nordberg (s) vari, såvitt nu är i fråga,
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

2. att lånevillkoren för markförvärvslån bör förbättras så snart det
statsfinansiella läget ger utrymme därtill,

3. att målsättningen bör vara att i princip all kommunal mark upplåts med
tomträtt,

4. att ytterligare överväganden bör göras om

a. hur en snabb ökning av tomträttsupplåtelser skall främjas,

b. möjligheterna att förbättra villkoren för tomträttslån,

CU 1978/79:26

1067 av Olle Östrand (s) och Lars Ulander (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att överväganden snarast bör göras
för att motverka finansiering av flerbostadshus med s. k. strimlade lån,

1571 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:1108 avsnittet ”Högre utbildning”, hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
huvudmannaskapet för studentbostäder,

1573 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kostnadsgränsen
för småhus,

1587 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsen för
fördjupning m. m. av bostadslån i vissa fall samt om räntebidrag vid
ombyggnad av småhus, såvitt inte avser energisparstödet,

1588(delvis) av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att reglerna om en högsta kostnadsgräns för
småhus vid bostadslån snarast bör utvärderas, så att negativa effekter därav
kan undanröjas - i vad motionen inte rör räntebidrag vid energisparstöd,

1590 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om kommunal
borgen som krav för statligt bostadslån,

1594 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen anhålla om en översyn av bidraget till handikappanpassning av
samlingslokaler i syfte att vidga bidragen till andra fritids- och kulturlokaler
än samlingslokaler enligt kungörelsen 1973:400,

1595 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om en översyn av bestämmelserna beträffande lånetak för vissa
fastigheter i enlighet med motionen,

1596 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag till ändring av bestämmelserna för bostadsanpassningsbidraget,
så att det även utgår till fritidshus,

1597 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen anhålla om förslag till riksdagen om statligt bidrag till produktion
av lägenheter med boendeservice,

1601 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att i bilaga 16 till budgetpropositionen för 1979/80 under anslaget B 5
Eftergift för hyresförlustlån upptas ett anslag av 50 000 000 kr.,

2. att lånefonden för kommunala markförvärv avvecklas,

CU 1978/79:26

3. att inga nya medel anvisas förbudgetåret 1979/80 under anslaget IV: 14
Lånefonden för kommunala markförvärv,

1606 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen hos regeringen
begär snabbt förslag om samlingslokalstöd till byggande av samlingslokaler i
Umeå,

1609 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av gällande regler i syfte att endast allmännyttiga och
kooperativa bostadsföretag får uppträda som byggherrar och ägare av
flerfamiljshus,

1619 av Georg Danell m. fl. (m) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:1614, hemställs

1. att riksdagen hemställer att regeringen snarast möjligt förelägger
riksdagen förslag om äganderätt av lägenhet i flerfamiljshus,

2. att riksdagen hemställer att regeringen vidtar åtgärder för att stimulera
bildandet av bostadsrättsföreningar i hyresrättsfastigheter,

1644 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:1639, föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen
hemställa om åtgärder för att ett bostadsbyggnadsprogram om 75 000 nya och
25 000 sanerade lägenheter genomförs under budgetåret 1979/80,

1669 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga och med
hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1108 avsnittet ”Mark- och
bostadspolitik”, hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till de lagändringar som erfordras för att
direktägande av lägenheter i flerfamiljshus skall vara möjligt,

2. hos regeringen begär förslag till företrädesrätt för hyresgäster att köpa
det hus de bor i när detta försäljs,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäljning av allmännyttiga bostadsföretags hyreshus till hyresgäster,

4. hos regeringen anhåller om förslag om att det enskilda hushållets
bostadsbidrag slutligt prövas i samband med inkomsttaxeringen,

6. anhåller att regeringen vidtar sådana åtgärder att samma lånegränser -95 % av låneunderlaget - bör gälla för olika byggherrekategorier,

2073 av Kerstin Andersson i Hjärtum m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt
bostadslån i vissa fall,

2074 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Elvy Olsson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande reglerna för bostadsbidrag till hushåll utan
barn,

CU 1978/79:26

2083 av Torsten Gustafsson m. fl. (c, s, m) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att beslut i fråga om förhöjt låneunderlag utan samband med tilläggslån
för kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör delegeras till länsbostadsnämnderna,

b. att bostadsstyrelsen bör bemyndigas att lämna erforderliga föreskrifter
om avräkning av beslut enligt a mot gemensamma ramar för förhöjt
låneunderlag och tilläggslån,

c. att åtgärder bör vidtas för att förenkla handläggningen av ansökningar
om lån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,

2. att riksdagen medgeratt i budgetpropositionen för år 1979/80 föreslagna
ramar för beslut om resp. tillstyrkan av förhöjt låneunderlag och tilläggslån
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse får vidgas såväl om det behövs av
sysselsättningsskäl som även eljest i den mån det i propositionen beräknade
behovet av byggnadskrediter för bostadsbyggandet ger utrymme därtill,

2084 av Elver Jonsson (fp) och Rune Ångström (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av gällande regler för
bostadsanpassningsbidrag innefattande bl. a. även anpassning av utomhusmiljö,

2085 av Stig Josefson m. f). (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att
länsstyrelserna skall fördela bostadsbyggandet inom resp. län,

2086 av Torkel Lindahl (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om

1. slopande av beaktande av underskottsavdrag vid inkomstprövningen
av bostadsbidrag,

2. slopande av avskrivningsposten i bidragsgrundande bostadskostnad för
egna hem,

3. tilläggsdirektiv till bostadsrättsutredningen om översyn av reglerna för
beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad för bostadsrätts- och andelslägenheter,

2088 av Oskar Lindkvist (s) och Olle Östrand (s) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden m. m. och dess
orsaker bör göras med förtur och redovisas för riksdagen i förening med därav
föranledda förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det från
bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa ett system med ägarlägenheter
i flerbostadshus,

2091 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att utredningen om bostadsbidragens

CU 1978/79:26

administration inriktas på att administrationen helt förläggs till kommunerna,

2099 (delvis) av Per Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen begär hos
regeringen att bostadslånereglerna förändras i enlighet med vad som anförts i
motionen, allt i vad fråga inte är om prioritering av vissa krediter,

2101 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med
avslag på förslaget i propositionen 1978/79:100 hos regeringen hemställer om
nytt förslag till bostadsbidrag för barnfamiljer för år 1980 i enlighet med vad i
motionen anförs,

2122 av Anders Dahlgren m. fl. (c) vari, med hänvisning tili motiveringen i
motionen 1978/79:2119, hemställs att riksdagen beslutar att för förvärv av
mark för fritidsändamål skall kunna utgå markförvärvslån med speciella
regler i enlighet med vad som i motionen anförs,

2126 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:2125, hemställs att riksdagen beslutar uttala att villkoren
för markförvärvslån avseende mark för fritidsbebyggelse ändras så att lån för
detta ändamål är ränte- och amorteringsfria de två första åren och därefter
amorteras på 20 år.

CU 1978/79:26 14

3. Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m.

Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper hittills
under 1970-talet framgår av följande tabell:

Tabell 1

Antalet påbörjade lägenheter 1970-1978

År	Påbörjade lägenheter	Därav i småhus	Därav i fler-bostadshus	Andel småhus (96) av samtliga
1970	100 000	30 850	69 250	30,8
1971	104 600	35 700	68 900	34,1
1972	98 500	42 750	55 750	43,4
1973	79 800	43 150	36 650	54,1
1974	81000	53 450	27 550	66,0
1975	51400	36 150	15 250	70,3
1976	57 200	42 700	14 500	74,7
1977	53 900	40 200	13 700	74,6
1978	56 400	40 000	16 400	70,9
jan 1976	3 550	2 750	800	77,5
1977	3 300	2 450	850	74,3
1978	4 500	2 900	1 600	64,4
19791	3 350	1 850	1 500	55,2

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)
1 Preliminär uppgift

Som framgår av tabellen har nyproduktionen av bostäder mätt i antalet
påbörjade lägenheter fallit under perioden 1970-1977 men vänt upp igen år
1978. Ökningen mellan 1977 och 1978 var 2 500 lägenheter. Ökningen
hänförs helt till lägenheter i flerbostadshus (+ 2 700 lägenheter) medan
påbörjandet av småhuslägenheter sjönk (- 200 lägenheter). I den preliminära
nationalbudgeten för 1979 (prop. 1978/79:100, underbilaga 1.1, s. 133) har
antagits att 62 000 lägenheter kommer att påbörjas år 1979 varav 42 000
(67,7 %)\småhus. Bostadsministern beräknar (bil. 16,s. 125) igångsättningen
till sammanlagt drygt 60 000 lägenheter under 1979.

Tabell 2

Anta! lägenheter med preliminära beslut om ombyggnadslån 1976-1978

1976 1977 1978 Förändring (96) mel lan -

				1976-77	1977-78
Ombyggnadslån	16 800	17 600	22 900	6,6	30,1
därav småhus	8 300	9 500	13000	14,4	36,8
därav flerbostadshus	8 500	8 100	9 900	- 4,7	22,2

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1978/79:26

Tabell 3

AntaI outhyrda lägenheter den 1 september åren 1973-1978 samt den 1 mars
1978 i statligt belånade flerbostadshus färdigställda under perioden januari
1967-juni 1978. Länsvis.

Län	Antal outhyrda lägenheter
1973 09-01	1974 09-01	1975 09-01	1976 09-01	1977 09-01	1978 03-01	1978 09-01
Stockholms län	4 322	7 688	8 231	7515	5 014	3 206	2 884
ex kl. Stor-
stockholm	372	829	1 549	1 183	1 290	1 107	1008
Uppsala	362	536	289	135	58	44	55
Södermanlands	824	754	257	141	110	147	184
Östergötlands	1 122	1420	1 336	1022	505	314	305
Jönköpings	978	756	499	461	357	382	477
Kronobergs	422	567	291	193	131	158	186
Kalmar	748	820	616	390	353	382	534
Gotlands	1	-	-	-	-	-	-
Blekinge	421	440	372	306	298	292	234
Kristianstads	594	526	432	179	130	134	176
Malmöhus	2 452	2 837	2 692	2 644	2 400	1 974	1 837
exkl. Stor-
Malmö	253	280	367	280	261	319	404
Hallands	231	286	99	3	10	51	64
exkl. Stor-
Göteborg	228	278	98	-	10	51	64
Göteborgs och
Bohus	4 519	5 299	4 665	3 770	2 968	2 604	2 512
exkl. Stor-
Göteborg	75	64	47	42	42	59	60
Älvsborgs	1 384	1 780	1 348	904	719	642	741
exkl. Stor-
Göteborg	1 162	1 556	1 158	777	644	576	679
Skaraborgs	484	470	337	263	164	121	216
Värmlands	131	172	101	72	74	112	119
Örebro	367	370	305	157	137	110	163
Västmanlands	1 537	1 316	996	653	484	458	519
Kopparbergs	25	14	-	13	6	32	104
Gävleborgs	50	148	14	3	15	58	122
Västernorrlands	81	227	81	10	3	7	68
Jämtlands	45	28	1	1	-	2	16
Västerbottens	186	127	20	1	-	72	159
Norrbottens	23	47	60	25	499	767	1029
Samtliga	21 309	26 628	23 042	18 861	14 435	12 069	12 704

Källa: Bostadsstyrelsen

Antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerbostadshus som fallit vid
varje mättillfälle (i mars och i september resp. år) sedan september 1974 ökade
något mellan mars och september 1978 i nästan samtliga län. Ökningarna

CU 1978/79:26

inom de olika kommunerna är ofta små. Dock kan nämnas att antalet
outhyrda lägenheter mellan mars och september 1978 ökade med ca 150 i
Botkyrka, 60 i Oskarshamn, 50 i Landskrona och 170 i Luleå. Antalet
outhyrda lägenheter minskade i vissa kommuner. Som exempel kan anges att
minskningen i Haninge uppgick till ca 250, i Upplands-Bro till 80, i Södertälje
till 100, i Göteborg till 100, i Malmö till 140, i Trelleborg till 80.

Prisutvecklingen inom bostadsproduktionen första halvåret 1974 - forsta
halvåret 1978 har undersökts av statens pris- och kartellnämnd.

Tabell 4

Prisökningen på statligt belånade lägenheter mellan första halvåret 1974 och
första halvåret 1978

År/halvår Småhus		Flerbostadshus
			Totalt		Exploate-	Sanerings-
					ringsområde	område
	1 000 kr/	Kr/	1000 kr/	Kr/	1 000 kr/ Kr/	1 000 kr/	Kr/
	lägenhet	m2 vy	lägenhet	m2 vy lägenhet m2 vy	lägenhet	m2 vy
1974:1	171	1357	108	1 333	107 1310	lil	1 381
1978:1	298	2 270	230	2 309	211 2 152	248	2 432

Källa: SPK

Prisökningen för småhuslägenheter uppgick till 74 procent och på lägenheter
i flerbostadshus till 113 procent under perioden första halvåret
1974-första halvåret 1978. Under samma period ökade den allmänna
prisnivån med 50 procent. Prisökning för såväl småhus som flerbostadshus
har varit särskilt markant under 1977 och 1978. Under detta år ökade
lägenhetspriserna i småhus med 22 procent medan ökningen under tidigare
undersökta perioder legat på mellan 9 och 16 procent per år. Även lägenheter i
flerbostadshus har en likartad prisutveckling. Prisökningen för denna typ av
lägenheter var större i saneringsområde än i exploateringsområde.

Beträffande projektstorleken för flerbostadshus var denna 65 lägenheter
under första halvåret 1978 mot 146 lägenheter första halvåret 1974. Prisökningen
av 91 procent för projekt med mindre än 50 lägenheter, 73 procent i
projekt om 50-100 lägenheter och 62 procent vid projekt större än 100
lägenheter.

Prisspridningen för lägenheter i flerbostadshus är statistiskt sett högre än
för lägenheter i småhus. Spridning geografiskt sett visar att prisnivån
genomsnittligt är lägst i södra Sverige, Stor-Malmö och i Mellansverige exkl.
Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Dessa båda områden uppvisar de högsta
prisnivåerna.

Bostadsstyrelsen har frågat kommunerna om bostadsmarknadsläget vid
årsskiftena 1977-78 och 1978-79. Svaren framgår av följande'tabell.

CU 1978/79:26

Tabell 5

Bostadsmarknadsläget vid årsskiftena 1977/78 och 1978/79

Årsskifte	Antal svar	Bostad kan erhållas
praktiskt taget genast	efter 3-4 månaders väntetid	efter lång väntetid
1977/78	267	46	110	lil •
1978/79	259	57	94	108
/ procent
1977/78	100	17	41	42
1978/79	100	22	36	42
Storstadsområdena
1977/78	39	3	14	22
1978/79	36	2	11	23
Övriga kommuner
1977/78	228	43	96	89
1978/79	223	55	83	85

Källa: Bostadsstyrelsen

4. Vissa behandlingsfrågor

Regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Byggnadsforskning
utgår från nu gällande ordning, enligt vilken bl. a. en viss del av de
avgiftsmedel som tillförs fonden för byggnadsforskning används för
energiinriktad verksamhet. Dessa medel har hittills använts inom industridepartementets
ansvarsområde. I propositionen 1978/79:115 (bil. 3 s. 44) om
riktlinjer för energipolitiken förordar bostadsministem att dessa medel
utnyttjas för den energi inriktade utvecklings- och demonstrationsverksamheten
inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Beslutsmässigt får detta
uttryck genom förslag till riksdagen i den sistnämnda propositionens bilaga 1
(s. 291). Även om det i och för sig är möjligt att nu ta upp anslaget till
Byggnadsforskning till behandling har utskottet dock ansett sig böra bevara
sin handlingsfrihet och få möjligheter att beakta även motionsförslag som
kan väckas med anledning av propositionen om riktlinjer för
energipolitiken.

Det anförda innebär att utskottet i ett senare sammanhang kommer att
behandla regeringens förslag i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 58-62) om
anslag till Byggnadsforskning liksom därtill knutna förslag i motionerna
1978/79:788 (s), yrkandet 22 a, om ett uttalande om inriktningen m. m. av
byggnadsforskningen, 791 (vpk), yrkandet 2, om höjt anslag samt 2089 (c),
yrkandet 3, om inriktning av forskningen i ett visst hänseende.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen lagt fram förslag om ramar

2 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

och anslag för Län till experimentbyggande m. m. I den nämnda propositionen
om riktlinjer för energipolitiken (bilaga 3 s. 46-47) ingår i hemställan förslag
som innebär ändring av tidigare förslag. Härtill anknyter också vissa
uttalanden i övrigt från bostadsministerns sida till regeringsprotokollet.

Utskottet kommer med anledning av det anförda att i ett senare
sammanhang behandla de förslag i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 152-153)
som rör anslaget Lån till experimentbyggande m. m. I detta senare sammanhang
tas då också upp förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 22 b, om
ett uttalande rörande ramar och anslag till experimentbyggande m. m.

Vidare har till sista veckan i mars aviserats en proposition med anledning
av kapitalmarknadsutredningens förslag.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 10 (delvis), föreslås - förutom
förbättrade lånevillkor-en statlig totalfmansiering av bostadsbyggandet och
dess följdinvesteringar genom lån från en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank.
1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 21, föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
statlig totalfmansiering av bostäder och bostadskomplement. Förslagen har
direkt samband med frågeställningar som bedömts av utredningen.

I vissa till utskottet hänvisade motioner väcks förslag om ändring av det
prioriterade kreditområdet. 1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 20 a,
föreslås riksdagen uttala sig för att lån till enskilt finansierat byggande inte
skall prioriteras på lånemarknaden. 1 motsatt riktning går förslag i motionerna
1978/79:790 (m) om prioritering av lån till förvärv av småhus när förvärvet
följs av en omfattande energibesparande renovering, samt 2099 (c) (delvis) i
vad yrkandet avser prioritering av krediter för förvärv av äldre bostadshus.
Till denna ärendegrupp hör också förslaget i motionen 1978/79:488 (s),
yrkandet 3, om finansieringsformerna för bostadsbyggandet. Vidare föreligger
motionerna 1978/79:1570 (m)om bostadslån för byggande av ålderdomshem
samt 2081 (c, s) om bostadslån i vissa fall för i servicehus m. m.
integrerade långvårdsavdelningar. Motionsyrkandena faller i och för sig inom
det beredningsområde som utbildats för civilutskottet men har ett visst
samband med kreditmarknadspropositionen.

Frågan om behandlingen av här nämnda motionsyrkanden kommer att tas
upp när motionstiden utgått för kapitalmarknadspropositionen.

1 propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin, bilaga 6, tas upp
frågan om ändring av statens andel av kostnaderna för statskommunala
bostadsbidrag. Utskottet kommer att i denna fråga yttra sig till finansutskottet.
I yttrandet kommer att behandlas motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet
1, om förslag till uttalande om bostadsstödets finansiering. Även motionen
1978/79:788 (s), yrkandet 19 (delvis) om samordning av bostadsbidragssystemet
för folkpensionärer m. fl. med systemet för kommunalt
bostadstillägg för folkpension kommer att behandlas i detta sammanhang.

Propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
har avlämnats den 20 mars. Propositionen har i viss del hänvisats till

CU 1978/79:26

civilutskottet. Utskottet kommer att i detta sammanhang behandla motionen
1978/79:1669 (m), yrkandet 5, om förslag till förenkling av föreskrifter om
byggande.

Det till förslag i motionen 1978/79:788 (s)om ett lagfast kommunalt ansvar
för bostadsmiljön m. m. anslutande yrkandet 3 om planläggning från
bostadsförsörjningssynpunkt behandlas i ett senare sammanhang i samband
med övriga frågor om byggnadslagstiftningen m. m.

Förslag i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 22, om vidgat boendeinflytande
inom bostadssaneringslagens ram, och yrkandet 4 b, om
tilläggsdirektiv till tomträttskommittén - båda inom justitiedepartementets
ansvarsområde - behandlas i det samtidigt härmed beslutade betänkandet CU
1978/79:27.

5. Utskottets yttrande

5.1 Inriktningsfrågor m. m.

5.1.1 Program o. d.

Frågan om hur samhället genom programbeslut skall ge verkställbara
uttryck för vad som är önskvärt i bostadsproduktionen tas upp i flera
motioner. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 b, ett
uttalande att planeringen skall syfta till att skapa socialt fullvärdiga miljöer,
och i yrkandet 7, en översyn av riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen,
samlade bostadsförsörjningsprogram för regionala bostadsförsörjningsområden
och årliga redovisningar till riksdagen av vad som
behöver göras för att uppfylla ställda mål. I motionen 1978/79:488 (s),
yrkandet 1, hemställs att riksdagen begär ett förslag till lag om handlingsprogram
för utveckling av bostadsförsörjningen - handlingsprogram grundade
på sociala inventeringar och kartläggningar av bostadsbebyggelsens
beskaffenhet. Detta yrkande ansluter till förslag i motionen 1978/79:788 (s),
yrkandena 1 och 2 a-c. Där begärs en utredning för att föreslå ett
utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden, ett förslag om
lagfäst ansvar för kommunerna för bostadsmiljön, bostadssociala inventeringar
och kommunala bostadsförsörjningsprogram.

Förslagen i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandena 6 b och 7, avstyrks.
Den förordade inriktningen av planeringen är i sak obestridd. Ett riksdagens
uttalande med anledning av motionsförslaget skulle inte tjäna något praktiskt
syfte. Frågorna om bostadsförsörjningsprogrammens innehåll och hantering
får bedömas i det löpande arbetet.

De förslag som förts fram i motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, och 788
(s), yrkandena 1 och 2 a-c, är i huvudfrågan endast tekniska omformuleringar
av förslag till föregående riksmöte. Allmänt sett gäller förslagen i fråga om
nyproduktion och genomgripande förändringar samma frågeställningar om

CU 1978/79:26

underlag och målinriktning av bostadsbyggandet som är aktuella vid
planering enligt byggnadslagstiftningen. Det skulle i denna del kunna få
negativa effekter om skillnader i formella utgångspunkter skulle motverka
den samlade bedömning som bör göras. När det gäller åtgärder för att följa
den bostadssociala utvecklingen i de byggda områdena är inte heller
utgångspunkterna oförenligt skilda. Målen är också här i grunden gemensamma.
Motionsförslagen tillför emellertid inte genomförandet av dessa mål
något väsentligt nytt som inte kommunerna redan kan beakta - ändrade
verbala uttryck enligt motionerna för hur planeringsarbetet skall sammanhållas
medför inte några praktiska fördelar. Motionsförslagen avstyrks
därför.

5.1.2 De äldres bostäder

Bostadsfrågorna för de äldre tas upp i flera motioner. I motionen
1978/79:396 (vpk), yrkandet 6d, betonas planeringsfrågorna medan motionen
1978/79:802 (vpk), yrkandena 1 och 2, syftar till ett åtgärdsprogram i
denna del. Motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 6, innebär att det påkallas
initiativ från regeringens sida så att översiktliga utgångspunkter för kommunala
bedömningar presenteras.

Expertgruppen för forskning om fysisk planering och bebyggelse har efter
uppdrag från bostadsdepartementet 1978 presenterat en översikt Åldrande
och boende. Översikten har tillställts kommunerna.

Regeringen har den 8 februari 1979 förordnat att en äldreberedning skall
inrättas inom regeringskansliet för behandling av frågor som gäller de äldres
levnadsförhållanden. Beredningen skall stå under socialministerns ordförandeskap.
Däri ingår vidare statssekreterarna i statsrådsberedningen, social-,
budget-, utbildnings-, bostads-och arbetsmarknadsdepartementen. Bostadsfrågorna
skall, enligt vad utskottet erfarit, behandlas med förtur.

Utskottet, som behandlar frågorna inom sitt beredningsområde, delar
motionärernas utgångspunkter i vad de innebär att ytterligare särskilda
överväganden bör göras när det gäller de äldres bostadsfrågor - frågor som
befolkningsutvecklingen geren ökande aktualitet. De av naturliga skäl långa
planerings- och genomförandetiderna i fråga om bostadsproduktion och
bostadsombyggnad gör att denna del av de samlade äldrefrågorna bör
behandlas skyndsamt. Utskottet har förutsatt att den tillkallade äldreberedningen
snarast tar upp och redovisar kravsituationen mot bakgrund av bl. a.
pensionärsundersökningens redovisningar (SOU 1977:98-100) liksom socialutredningens
slutbetänkande (SOU 1977:40) i denna del och att den i samråd
med bl. a. statens planverk, bostadsstyrelsen och kommunerna lägger fram
överväganden om hur man bör möta de krav som samhället ställs inför i fråga
om byggnormer, planöverväganden och statligt bostadsstöd. Det anförda
innebär, vilket bör strykas under, att utskottet utgår från att den tillsatta
äldreberedningen ges positiva arbetsuppgifter och inte endast fungerar som

CU 1978/79:26

ett samrådsorgan inom regeringskansliet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Med vad ovan förordats har motionsyrkandena tillgodosetts i väsentliga
delar.

5.1.3 Kollektivt boende

I motionerna 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 c, 791 (vpk), yrkandet 1, samt
802 (vpk), yrkandet 3, fors fram förslag som i olika former avser att öka
förutsättningarna för kollektiva boendeformer.

Den i motionen 1978/79:791 (vpk), yrkandet 3, upptagna specifika frågan
om belåning av vissa utrymmen tas upp nedan (avsnitt 5.15.2).

Bostadsstyrelsen har 1977 publicerat skriften God bostad 5 - Kollektivhus.
Styrelsen har där för att främja byggandet av kollektivhus sammanställt ett
principprogram för byggande av ett sådant hus och detaljerat redogjort för de
därtill knutna statliga lånebestämmelserna.

Enligt utskottets mening skall planerings- och låneförutsättningar inte
verka styrande så att de motverkar kollektiva boendeformer. Detta har inte
heller varit förutsatt. Anledning finns inte heller till antagande att statliga
normer e. d. generellt verkar i sådan riktning. Låneunderlagsregler m. m. får
löpande anpassas för att ge neutralitet i dessa hänseenden. Planeringsansvaret
faller på kommunerna. Utskottet har inte heller i denna del
funnit annat än att kommuner i allmänhet är beredda att även i detta
hänseende beakta växlande efterfrågesituationer. Någon åtgärd från riksdagens
sida är inte behövlig.

5.1.4 Hustyp

I motionen 1978/79:1057 (apk), yrkandet 2, förordas att ett ökat bostadsbyggande.
/ö></<?/as på hustyper med 70 % av lägenheterna i flerfamiljshus och
30 % i småhus.

Utskottet avstyrker förslaget som i sin förlängning principiellt innebär att
staten skulle reglera den kommunala planläggningen enligt byggnadslagstiftningen.
De kommunala besluten i denna del - grundade i stort på en
efterfrågan som vägts mot samhälleliga värderingar - bör även fortsättningsvis
styra fördelningen på hustyper.

En utredning och förslag om de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna
av ett omfattande småhusbyggande föreslås genom yrkandet 8 i
motionen 1978/79:396 (vpk).

Det är i och för sig obestritt att de privatekonomiska och de
samhällsekonomiska värderingarna kan leda till skilda preferenser när det
gäller att avgöra hur ett visst område skall bebyggas. Den enskildes val
påverkas bl. a. av de ekonomiska villkoren för skilda bostadstyper. Byggbeslutet
styrs allmänt sett av kommunens överväganden i plansammanhang,

CU 1978/79:26

där även bebyggelsens eventuella segregerande effekter för förutsättas bli
beaktade. Det råder inte heller delade meningar om att skilda bebyggelsemönsters
effekter även i andra hänseenden - bl. a. i fråga om energiåtgång -kräver fortsatta studier. Detta ingår som ett naturligt led såväl i byggforskningssammanhang
som i kommunala kunskapssammanställningar. Ett
initiativ från riksdagens sida kan nu inte anses behövligt.

5.1.5 Utrymmesstandard

Motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 a, innehåller förslag om en ny
planeringsnorm: varje människa skall ha rätt till ett eget rum, kök och
vardagsrum oräknade. Den nu accetperade planeringsnormen riktar in sig på
högst två boende per rum utöver kök och ett rum.

Utskottet kan inte biträda motionsförslaget. Det hittillsvarande målet är att
i första hand avveckla den trångboddhet som fortfarande kvarstår enligt
gällande tolkningar av detta begrepp. Detta mål bör prioriteras före ytterligare
generella vidgningar. I detta sammanhang måste också iakttas det samband
som föreligger mellan utrymmesstandard och energiåtgång. Det är angeläget
att, inom de begränsningar som av olika skäl måste föreligga, grupper med
klart eftersatta behov i första hand för sina önskemål tillgodosedda.

5.1.6 Tomträtt

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 3, föreslås riksdagen uttala att
kommunal mark endast skall fö upplåtas till nyttjande med tomträtt, medan i
motionen 1978/79:1066 (s), yrkandet 3, föreslås ett uttalande att målsättningen
bör vara att i princip all kommunal mark upplåts med tomträtt. Yrkandet
4 a i den sistnämnda motionen är att riksdagen bör begära ytterligare
överväganden om hur en snabb ökning av tomträttsupplåtelsen skall
främjas.

Utskottet behandlar nedan (5.17) förslag som rör tomträttslångivningen.
Förslag om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén behandlas i betänkandet
CU 1978/79:27.

Riksdagens allmänna uttalanden åren 1967 och 1974 om tomträttens
användning vid kommunal markfördelning innebar att kommunerna - utan
någon tvingande regel därom - företrädesvis borde upplåta byggmarken med
tomträtt. Angelägenheten av detta ströks under. Utskottet anförde bl. a. (CU
1974:36) att det är uppenbart att tomträttens fördelar gör sig gällande med
olika styrka i skilda områden. I reservation (c, fp) till betänkandet betonades
att avgörandet lagts på kommunerna för att de skulle kunna ta hänsyn till
skiftande lokala förhållanden. Reservanterna fortsatte:

Det är uppenbart att tomträttsupplåtelsen kan vara att föredra i

områden med förväntad högre markvärdestegring eller där kommunerna
behöver planeringsfrihet, dvs. främst i de större tätorternas centrala delar.

CU 1978/79:26

Lika uppenbart är att kommunernas valmöjligheter beträffande upplåtelseform
bör tillämpas så att den enskilde kan välja den form som passar bäst, dvs.
att det i samtliga kommuner även skall erbjudas tomter med äganderätt.

Reservanter (m) anförde bl. a. att ett ökat utnyttjande av tomträttsinstitutet
innebär för kommunerna att ytterligare stora kapital låses i bundna markförvärv.
Försäljning till småhusägare gav i stället möjligheter att frigöra
kapital för önskvärda investeringar och fortsatt samhällsbyggande.

Med anledning av motion (m)om vikten av valfrihet mellan äganderätt och
tomträtt berördes den här aktuella frågan vid 1975/76 års riksmöte (CU
1975/76:22 s. 24). Utskottsmajoriteten anförde bl. a.:

Motionsförslaget om valfrihet för den byggande mellan tomträtt och
äganderätt är närmast en argumentering mot tomträttsinstitutet. En bred
riksdagsmajoritet har anfört den uppfattningen att kommunerna har att ta
ansvaret i dessa bedömningar och att motiven för tomträtt självfallet kan ha
växlande tyngd med hänsyn bl. a. till markvärdeutvecklingen. Det kan
sålunda inte bli fråga om att inskränka kommunernas beslutsmöjligheter
genom att kräva en byggarens valfrihet vid varje enskild upplåtelse. En helt
annan sak är att de nämnda växlande förhållandena i-regel leder till att
kommunen kan upplåta mark såväl med tomträtt som med äganderätt. De
meningsskiljaktigheter som kan råda i fråga om betoningen av dessa olika
utbud aktualiseras inte i detta sammanhang.

Reservanter (m) anförde:

Som även framhållits i motionen kan tomträtt i vissa fall vara en lämplig
form för markupplåtelse. En väsentlig utgångspunkt för frågans bedömning -hos kommunerna - är emellertid att när det gäller egnahemsbebyggelse skall
småhusköparnas egna önskemål ställas i första rummet. De skall garanteras
en faktisk valfrihet i denna del, innebärande att efterfrågan på tomtmark med
äganderätt alltid skall kunna tillgodoses.

Vid frågans behandling på följande riksmöte (CU 1976/77:21) hänvisade
utskottsmajoriteten i fråga om valfrihet mellan ägande och tomträtt till
tidigare uttalanden. Reservanter (m) hävdade att eftersom äganderätten ger
ekonomisk trygghet genom att de boende fortlöpande anpassar sig till
utvecklingen av markkostnaden och eftersom medborgarna i allmänhet vill
disponera sina tomter med äganderätt det också var ett minimikrav att det
skall erbjudas valfrihet mellan äganderätt och tomträtt.

Lagutskottet (LU 1976/77:9) noterade i december 1976 att en utredning om
avgäldsreglering m. m. förbereddes i regeringens kansli. Utskottet strök
enhälligt under angelägenheten av att eventuella ändringar i tomträttsreglerna
inte skulle få en sådan utformning att förtroendet för tomträtten och
därigenom dess användbarhet minskar. Även andra moment i gällande
ordning än olägenheter i samband med avgäldsregleringen borde ses över.

Tomträttskommittén (Ju 1977:12) tillkallades sommaren 1977 för att se
över bestämmelserna om tomträttsavgäld m. m. Kommittén skall också
föreslå en avvägning mellan och formulering av tomträttsinstitutets syften
som är bäst förenlig med den övergripande målsättningen att mark för

CU 1978/79:26

bostadsändamål skall kunna upplåtas med både äganderätt och tomträtt.

Civilutskottet avstyrkte (CU 1977/78:20) en motion (vpk) om
tilläggsdirektiv till tomträttsutredningen beträffande förhållanden som
försvårar en tillämpning och utökning av tomträtten. Utskottet åberopade
därvid att kommitténs uppdrag att föreslå en viss avvägning mellan och
formulering av tomträttsinstitutets syften delvis kunde bidra till att belysa de
i motionen angivna frågorna.

Enligt utskottets uppfattning finns nu inte grund för några principiellt nya
uttalanden från statsmakternas sida i fråga om användning av tomträtt. De år
1976 gjorda uttalandena är därför alltjämt giltiga. Skulle tomträttsutredningens
överväganden i avgäldsfrågoma möjliggöra att den tar upp även andra
principiella frågeställningar får dessa behandlas utifrån de förutsättningar
som då föreligger. MotionsfÖrslagen avstyrks.

5.1.7 Agarkategorier

Förslag om att den statliga belåningen av flerbostadshus skulle begränsas
till allmännyttiga och kooperativa företag fors fram i motionerna 1978/79:396
(vpk), yrkandena 10 och 11 (båda delvis), samt. 1609 (s). I motionen
1978/79:788 (s), yrkandet 7 (delvis), i ngår ett förordande att nyprodu ktionen i
huvudsak skall ske i de allmännyttiga och rikskooperativa företagens regi.

Längre gående förslag om förändringar i ägarstrukturen förs fram genom
motionen 1978/79:396(vpk), yrkandet 1. Där föreslås riksdagen uttala dels att
all mark som enligt planläggningsbeslut m. m. avses för samhällsbyggande
förs över i kommunal ägo, dels att en sådan överföring successivt också skall
ske beträffande enskilt ägda hyreshus efter en plan som snarast bör
utarbetas.

De riktlinjer i denna del som riksdagen antog 1967 (prop. 1967:100, SU
1967:100) och bekräftade år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36 s. 32) innebär
dels att en likställighetsprincip i fråga om fördelningen av byggherreuppdrag
bör underordnas kravet på en rationell produktion, dels att självkostnadsföretagen
bör ges en dominerande ställning inom produktionen av flerfamiljshus
utan att man uppoffrar konkurrensen mellan olika företagsformer. Dessa
ställningstaganden från riksdagens sida innebär inte att kommunerna är
bundna av särskilda regler, något som inte ansetts utesluta att statsmakterna
tar ställning till vissa allmänna riktlinjer.

Utskottet har inte genom vad i motionerna anförts eller eljest getts
anledning att gå ifrån tidigare uttalanden. MotionsfÖrslagen avstyrks.

5.1.8 Upplåtelseformer

Riksdagens uttalanden om ägarkategorier för bostäder får indirekt tillämpning
också i fråga om upplåtelseformerna. Motionsvis har emellertid tagits
upp ett antal förslag som specifikt utgår från syften att främja eller motverka
en viss utveckling i denna del.

CU 1978/79:26

Vad först angår frågan om s. k. ägarlägenheter föreligger oförenliga förslag.
Å ena sidan föreslås i motionen 1978/79:1619 (m), yrkandet 1, att riksdagen
begär ett snabbt förslag om äganderätt av lägenheter i flerbostadshus, ett
förslag som nära knyter an till motionen 1978/79:1669 (m), med dess yrkande
1 att riksdagen begär förslag till de lagändringar som behövs för att möjliggöra
direktägande av lägenheter i flerbostadshus. Häremot ställs förslaget i
motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2, om ett riksdagens uttalande att det
från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa ett system med
ägarlägenheter i flerbostadshus.

Frågan behandlades tidigare i betänkandet CU 1977/78:34. Utskottets
majoritet (s, fp, c) enade sig om att avstyrka motionsförslag i båda
riktningarna med hänvisning till en uppgift att regeringen avsåg att inom sitt
kansli utarbeta en kunskapsöversikt över frågan om äganderätt till enskilda
lägenheter i flerbostadshus. Utskottet anförde vidare:

Översikten avses innehålla en genomgång av de fastighetsrättsliga problem
som sammanhänger med institutet äganderätt i flerbostadshus samt en
bedömning av de samhällsekonomiska och privatekonomiska effekterna av
ett äganderättsinstitut i flerbostadshus. Därvid kommer att uppmärksammas
eventuella effekter för drift- och underhållskostnader som kan följa av
förändrade besittningsformer.

En central del av översikten avses vara en belysning av de bostadssociala
effekterna av institutet äganderätt och en bedömning av i vilken utsträckning
den nuvarande kombinationen av låne- och skatteregler ger en tillfredsställande
neutralitet mellan de olika besittningsformerna vad gäller
kapitalutgifterna i boendet och eventuell värdestegring. Vidare kommer
erfarenheter från länder som i dag har institutet att redovisas.

Utskottsledamöter (s) reserverade sig och anförde bl. a. att ett kategoriserande,
vidgat äganderättssystem inte är önskvärt. Vidare anfördes att ett
ägarsystem hade spekulationsbefrämjande effekter som inte kunde förenas
med de officiellt gällande bostadspolitiska riktlinjerna.

Bostadsministern har i interpellationssvar den 16 januari 1979 meddelat att
arbetet på en kunskapsöversikt inletts och att ett preliminärt underlag för
regeringens överväganden bör kunna föreligga till sommaren. Det
beräknades som möjligt att då ange i vilka former och i vilken takt ett
eventuellt fortsatt arbete skall bedrivas. Bostadsministern anförde vidare
bl. a. att diskussionen om upplåtelseformerna hade sin utgångspunkt i
boendeinflytandet. Argument för ägarlägenheter som utgick från lagfartsmöjligheter
och kreditunderlag hör inte hemma i en bostadspolitisk
debatt.

Utskottet noterar att de motionsförslag om äganderätt till lägenhet i
flerbostadshus som behandlades i det ovan nämnda betänkandet CU
1977/78:34 utgick från skilda formella motiveringar. I en motion (fp, m)
angavs syftet vara att stärka de boendes inflytande och ansvar. I en annan
motion (fp) tilläts de verkliga intressena få ett mer oförblommerat uttryck:
ägda lägenheter skulle kunna tjäna som kreditunderlag, dvs. ge möjlighet att

CU 1978/79:26

realisera spekulationsvinster. Tanken var uppenbarligen den att en av
samhällets insatser orsakad värdeökning av bostaden skulle kunna på ett
enklare sätt omsättas i nya spekulationsobjekt genom belåning av
värdeökningen.

Den centrala frågan i diskussionen om ägarlägenheterna är uppenbarligen
inte om ägandet ger ett bättre boendeinflytande än bostadsrätten och en
hyresrätt som tillförsäkrar de boende inflytande. Den centrala frågan är om
ännu en form skall skapas för att överföra resultatet av samhällsarbetet till
ekonomiska fördelar för redan gynnade och om ännu en sektor av
bostadsmarknaden skall avgränsas för samma personkrets - en personkrets
som kan betala överlåtelsepriser kontant eller via eventuellt tillgängliga lån.
Enligt utskottets uppfattning är denna uppdelning av bostadsmarknaden i en
kapitalkategori och en övrig kategori och därav följande segregation det som i
första hand måste uppmärksammas.

Det här föreliggande förslaget i motionen 1978/79:1619 (m) om införande
av ägarlägenheter är en naturlig fullföljd av förslagsställarnas grundsyn.
Förslaget i motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2 - om ett uttalande att det
från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa ett system med
ägarlägenheter - får anses som en självklar reaktion mot det förut nämnda
motionsförslaget.

Från utskottets bostadspolitiska utgångpunkter är det närmast en över all
diskussion höjd självklarhet att åtkomsten av en bostad med av samhället
accepterad standard i ett godtagbart område inte skall begränsas till en grupp
av människor med förmögenhet eller kreditmöjligheter. Det är enligt
utskottets mening förvånande att sådana synpunkter förs fram i en som seriös
avsedd diskussion.

Utskottet har för sin del uppfattat den av trepartiregeringen aviserade
kunskapsöversikten över frågan om ägarlägenheter som ett sätt att dölja de
bostadspolitiskt sett främmande inslag som förslagen därom röjer. Det är
emellertid mer klarläggande om riksdagen mot bakgrund av politiska
preferenser redan nu tar ställning till den i praktiken redan klarlagda
grundfrågan. Utskottet föreslår att detta sker genom att riksdagen bifaller
motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2, och avslår motionen 1978/79:1619
(m), yrkandet 1.

Vidare tas i motioner upp förslag som syftar till att främja upplåtelser med
bostadsrätt. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:1619 (m), yrkandet 2, att
riksdagen begär åtgärder för att stimulera bildandet av bostadsrättsföreningar
i hyresfastigheter. Enligt motiven för förslaget - i motionen 1978/79:1614 (m)
(s. 10)- skulle detta gälla främst åtgärder i nu allmännyttiga bostadsföretag.
Yrkandet ansluter till förslag i motionen 1978/79:1669 (m). I dess yrkande 2
begärs ett förslag till företrädesrätt för hyresgäster att köpa det hus de bor i när
det säljs, medan dess yrkande 3 är att riksdagen skall ge regeringen till känna
uttalanden i motivmotionen 1108 (m) om försäljning av allmännyttans hus
till hyresgästerna. De åberopade motivuttalandena innebära» de allmännyt -

CU 1978/79:26

tiga företagen bör aktivt främja att bostadsrättsföreningar bildas genom att
hyresgäster köper fastigheten liksom att hyresgästerna skall få överta
eventuella statliga lån.

Den nyligen tillsatta utredningen om ökad användning av bostadsrätt
inom bostadsbeståndet behandlar hithörande frågor.

Enligt vad utskottet erfarit har de år 1975 vidgade möjligheterna att få
förvärvslån lett till att 5 000-6 000 lägenheter förts över från privata
fastighetsägare till kooperativ ägo.

Här bör även noteras att regeringen i beslut den 22 februari i år inte medgett
kommunalt förköp beträffande vissa fastigheter som sålts till en av hyresgästerna
bildad bostadsrättsförening. Regeringen konstaterade att förköpsrätt
förelåg för kommunen men att föreningsmedlemmarna hade så starkt
intresse att ett tillstånd vore obilligt.

Som inledningsvis berörts påverkar den kommunala fördelningen av
bygguppdragen också fördelningen mellan upplåtelseformerna.
Motionsförslagen torde emellertid i första hand ta sikte på förändringar i det
nuvarande beståndet.

Enligt utskottets mening bör riksdagen innan den ovan nämnda utredningen
slutfört sitt arbete inte ta ställning till några nya principer om
främjande av bostadsrätt. Det är emellertid allmänt sett obestritt att
bostadsrätten som sådan och bostadskooperationen har en central bostadspolitisk
roll.

Utredningen torde dock kunna lägga fram ett ytterligare material i fråga om
vissa inte önskvärda företeelser som kan förknippas med även bostadsrätt:
överlåtelsepriser som begränsar eller gör om intet de bostadssökandes
möjligheter att få tillgång till dessa bostäder, skattefrågor m. m. Detta tas upp
i avsnittet 5.2.5. Motionsförslagen bör därför nu inte leda till föreslagna beslut
om riktlinjer m. m. från riksdagens sida.

Slutligen förs i motionen 1978/79:1056 (m) fram en begäran om ett förslag
som skulle tvinga kommunen att deta en tomträttsupplåtelse till en bostadsrättsförening
i motsvarande upplåtelser av tomträtt till skilda tomter för
friköpta hus.

Det är enligt utskottets mening uteslutet att staten genom lagstiftning
skulle begränsa kommunernas handlingsfrihet på denna speciella sektor av
deras mark- och bostadspolitiska befogenheter. Motionen avstyrks.

5.1.9 Boendeinflytande

Åsikten att riksdagen bör begära ett förslag som öppnar bättre möjligheter
för de boendes inflytande över förvaltningen av hyreshus förs fram i
motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 23.

Motionärerna anför (s. 13) bl. a. att f. n. bostadsrätten ger det bästa
inflytandet förde boende. Hyresrätten behöver inte avskaffas eller utbytas för
att utveckla boendedemokratin. Den förvaltningsform som tillämpas i

CU 1978/79:26

bostadskooperationen bör kunna kombineras med ett kommunalt ägande.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i fråga om bostadsrättens förtjänster.

Möjligheterna att finna lämpliga förvaltningsmetoder och konkreta alternativ
inom de allmännyttiga bostadsföretagen ingår i ett av byggforskningsrådet
stött utvecklingsprojekt. Dessa erfarenheter torde också i inte oväsentlig
omfattning kunna överföras till den övriga hyresmarknaden och där ge
upphov till initiativ. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför nu inte
nödvändig. Motionsförslaget avstyrks.

I den nämnda motionens yrkande 22 föreslås riksdagen begära vissa
ändringar i bostadssaneringslagen. Detta förslag behandlas i betänkandet CU
1978/79:27.

5.2 Bostadens pris

5.2.1 Allmänt

Bostadens pris är när det gäller hyreslägenheterna inte direkt kopplat till
den aktuella förvaltningsenhetens kapital- och driftkostnader.
Hyressättningssystemet innebär - starkt förenklat - att hyran för nyproducerade
lägenheter i allmännyttiga företag sätts efter en självkostnad, vars
storlek dock bestäms efter förhandlingar. Hyran för övriga lägenheter avses
relaterad till den förstnämnda hyran med hänsyn till skillnader i lägenheternas
bru ksvärde - också efter förhandi ingar. Dessa regler berörs y tterl igare i ett
kommande betänkande.

Boendekostnaden i bostadsrättshus och av de boende ägda småhus är en
direkt effekt av bl. a. byggkostnader, räntesubventioner och skatteregler.

Skattereglernas inverkan på bostadens pris kan av formella skäl inte tas upp
i detta sammanhang. Utskottet noterar dock att dessa skatteregler i praktiken
har verkningar som i många hänseenden kan anses främst bostadspolitiska.
Det blir i längden ohållbart om inte dessa bedömningar förenas i regeringsoch
riksdagsarbetet - det är inte alltid möjligt att i korrigerande syfte ingripa
med ändringar i de statliga finansieringsreglerna.

En grundläggande princip att eftersträva har ansetts vara att bostadens pris
- med beaktande av lånevillkor och skatteregler - skall återspegla boendevärdet.
Några uttryckliga invändningar mot principen som sådan - accepterad
av en stark majoritet vid 1974 års riksmöte (prop. 1974:150, CU 36) - har
inte anförts.

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 13, föreslås en samlad översyn
rörande åtgärder som skapar ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer.
1 motionen hävdas att relationerna i boendekostnad mellan hyres-,
bostads- och äganderätt har förändrats på ett inte acceptabelt sätt till
hyresrättens nackdel. Till detta läggs en bedömning av de negativa effekter
detta för med sig: en principiell orättvisa, segregation m. m.

CU 1978/79:26

Enligt utskottets mening kan den grundläggande principen om ekonomisk
rättvisa mellan skilda boendeformer inte möta befogade invändningar. De
grundläggande förhållandena behöver knappast ytterligare belysas utredningsvägen.
Förslaget i motionen om en samlad översyn torde närmast få
uppfattas som en ersättning för konkreta och behandlingsbara förslag i
ämnet. De motsättningar som kan kvarstå får lösas genom att sådana förslag
underkastas sedvanlig politisk prövning. Motionsförslaget avstyrks därför.

5.2.2 Underhållslän

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 126-127) läggs fram förslag om medel
för underhållslån för nästa budgetår. De frågor om låntagarkretsen m. m. som
påverkar dessa bedömningar har nyligen åter avgjorts av riksdagen (CU
1978/79:12). Medelsberäkningen behandlas nedan i avsnittet 5.19.7.

5.2.3 Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag

1 motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 17 b, föreslås ett system med
ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag för bl. a. de
särskilda kostnader som dessa tagit på sig för att uppfylla sitt bostadssociala
ansvar. Lånet skulle även täcka de reguljära kostnader som inte kan täckas
om ett hyresstopp införs enligt förslag i motionens yrkande 17 a - ett förslag
som utskottet avser att avstyrka i ett senare sammanhang.

De allmännyttiga bostadsföretagens situation i stort bör otvivelaktigt
ytterligare belysas. Utskottet förutsätter att företagen tillför regeringen de
grundläggande uppgifterna. I samband med behandlingen av bl. a. underhållsfondsutredningens
betänkande kommer av naturliga skäl överväganden
att påkallas även i detta hänseende. Anledning finns inte till ett i motionen
föreslaget beslut.

5.2.4 Köpeskillingskontroll för småhus, m. m.

Köpeskillingskontrollen för bostadsbelånade småhus syftar i första hand till
att motverka prishöjningar vid överlåtelse, vilka höjer köparens boendekostnader.
Inom vissa gränser är sådana prishöjningar acceptabla, något som
också beaktas i systemet. När höjningarna är ett resultat av ett särskilt
efterfrågetryck innebär prisbildningen emellertid också att de kvarstående
statliga räntesubventionerna kapitaliseras i säljarens hand.

Riksdagen har hösten 1978 (prop. 1978/79:55, CU 1978/79:7) skärpt den
tidigare kontrollen. Den skall nu omfatta överlåtelser som sker inom tre år
från utbetalningen av det statliga lånet. Kontrollen skall också omfatta
styckebyggda småhus. Till utskottets betänkande fogades en reservation (m) i
vilken förslagen om skärpningar avvisades.

CU 1978/79:26

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 19 a, föreslås att köpeskillingskontrollen
skall omfatta hela lånetiden.

Förslag om ytterligare förlängning av kontrolltiden har behandlats i det
nyss nämnda betänkandet. Med hänvisning till vad då anförts och till att det
kapitaliserade värdet av räntesubvention avtar under lånetiden anser utskottet
att fördelarna av förslaget inte uppväger de därmed förknippade nackdelarna.
Motionsförslaget avstyrks.

I den nämnda motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 19 b, föreslås vidare
att räntesubventionerna skall upphöra vid konstaterad kraftig värdestegring på
småhus. En sådan möjlighet nämns också av bostadsministern i propositionen
1978/79:55 (s. 5) i anslutning till ämnen som bör ytterligare övervägas.
Där anförs att överväganden bör göras om behovet av räntebidrag och
bostadslån till småhus mot bakgrund av skillnaden mellan ursprungligen
godtagna överlåtelsevärden och marknadsprisnivån samt räntebidragens
ursprungliga syfte. Med hänsyn till dessa överväganden inom regeringens
kansli bör en riksdagens bedömning av frågan anstå tills vidare.
Motionsförslaget avstyrks därför.

Vidare föreslås i motionen 1978/79:786 (s), yrkandet 2, att en redovisning
bör göras av rättsliga synpunkter på kommunernas möjligheter att ställa
särskilda villkor för övertagande av bostadslån för småhus.

I en av bostadsstyrelsen gjord kartläggning (1978-01-11) Spekulation på
bostadsmarknaden, vilken remissbehandlats och redovisas i propositionen
1978/79:55 (s. 6) ingår redovisningar och bedömningar av bestämmelser i
köpeavtal eller tomträttskontrakt i syfte att motverka spekulation i viss
mening. Motionsyrkandet torde ta sikte på att denna redovisning skall
bearbetas för att kunna tjäna som underlag för kommunala bedömningar.
Bostadsministern anför att bl. a. de oklarheter som f. n. råder beträffande
giltigheten av vissa av de villkor som kommunerna nu använder bör närmare
klarläggas. Med hänsyn till vad bostadsministern anfört är dock ett initiativ
från riksdagens sida inte påkallat. 1 tillämpningen sker fortlöpande klarlägganden.
Kommunerna och Kommunförbundet torde också själva eller i
samråd under hand med statliga organ kunna ta fram det underlag de anser
behövligt. Utskottet förutsätter att ett samråd i denna del fortlöpande sker
mellan kommunala och statliga sakkunniga på området. Motionsförslaget
avstyrks därför.

5.2.5 Priser vid överlåtelse av bostadsrätt

Förslag om priskontroll vid överlåtelse av bostadsrätt förs fram i motionen
1978/79:396 (vpk), yrkandet 19 c. Ett motsvarande förslag behandlades
senast i betänkandet CU 1977/78:34. Utskottet har inte nu funnit anledning
frångå tidigare bedömningar och avstyrker motionsförslaget.

Till den nyssnämnda frågan anknyter förslaget i motionen 1978/79:777
(apk) om en lagstiftning mot spekulation i bostadsrätter, t. ex. genom

CU 1978/79:26

hembudsskyldighet. Frågan har behandlats av bostadsrättskommittén (SOU
1969:4 s. 180-181), vilken fann att förtursrätt och lösningsrätt eller förköp inte
bör medges.

Utskottet är inte berett att förorda sådana bostadspolitiskt grundade
åtgärder som skulle få uttryck i den under lagutskottets beredningsområde
fallande bostadsrättslagen. Motionsförslaget avstyrks.

I motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 1, föreslås att riksdagen begär att en
kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden m. m. och dess
orsaker bör göras med förtur och redovisas för riksdagen i förening med därav
föranledda förslag.

Ett likartat yrkande behandlades i betänkandet CU 1977/78:34 (s. 3-4).
Utskottet fann inte anledning ändra sin tidigare bedömning att utvecklingen
på bostadsrättsmarknaden noga bör följas. Med hänsyn emellertid till bl. a. då
pågående överväganden om en utredning angående bostadsrätt ansågs dock
någon riksdagens åtgärd inte erforderlig. Sedermera har som framgått ovan
(5.1.8) tillkallats en utredning om ökad användning av bostadsrätt inom
bostadsbeståndet. I direktiven anförs bl. a.:

Man kan inte bortse från att en övergång från hyresrätt till bostadsrätt kan
innebära risker för en ökad segregation i boendet som en följd av att personer
med låga inkomster och utan tillräckliga medel för kapitalinsats får svårt att
göra sig gällande på denna del av bostadsmarknaden. Kommittén bör när den
utformar sina förslag så långt möjligt söka eliminera dessa risker. Kommittén
bör därvid söka belysa utvecklingen av priserna vid försäljning av bostadsrätter
under senare år och överväga om denna utveckling kan ge anledning till
åtgärder från statens sida. Av särskild betydelse i fråga om riskerna för
segregation i samband med övergång från hyresrätt till bostadsrätt är de
ekonomiska villkoren i samband med övertagandet av fastigheten. Jag
återkommer i det följande till frågan om finansieringen av hyresgästernas
förvärv av den fastighet som de bor i.

Med det givna utredningsuppdraget är motionsyrkandet i allt väsentligt
tillgodosett. En föreslagen åtgärd från riksdagens sida behövs inte.

Utskottet noterar att budget- och ekonomiministern den 15 mars 1979
bemyndigats tillkalla en utredning om aktievinstbeskattningen. Denna
utredning skall också behandla frågor om beskattningen vid avyttring av
andelar i bostadsrättsföreningar och andra s. k. äkta bostadsföretag. Utredningen
skall enligt direktiven lägga fram förslag om en i tiden obegränsad
beskattning av dessa andelar. Skattefrihet föreligger nu när avyttring sker
efter mer än fem års innehav.

5.2.6 Särskilda frågor

5.2.6.1 Åtgärder mot spekulation i allmänhet

1 motionen 1978/79:786 (s), yrkandet 1, föreslås riksdagen uttala att
ytterligare överväganden om spekulation i vid mening i småhus och flerbo -

CU 1978/79:26

stadshus bör göras och redovisas för riksdagen i förening med därav
föranledda förslag.

Motionärerna utgår från de ovan (5.2.4) berörda uttalanden i propositionen
1978/79:55 (s. 6), varigenom bostadsministern pekar på behovet av fördjupade
överväganden om vilka metoder som på längre sikt kan användas för att
motverka spekulation. I frågesvar den 7 december 1978 har bl. a. hänvisats till
den då pågående behandlingen av remissyttrandena över bostadsstyrelsens
kartläggning och förslag i de delar som inte direkt angår den behandlade
frågan om köpeskillingskontrollen för småhus. Enligt vad utskottet erfarit
pågår fortfarande arbetet med att ställa samman remissvaren. Remisstiden
utgick under hösten 1978.

Som framgår av redogörelsen ovan är de av motionärerna upptagna
frågorna föremål för fortsatt uppmärksamhet inom regeringens kansli. Det
behövs därför inte någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsförslaget
avstyrks.

Den nämnda motionen 1978/79:786 (s) innehåller i yrkandet 4 också
förslag om ett uppdrag till bankinspektionen att utreda i vad mån bankerna
direkt eller indirekt förmedlat krediter vid spekulativa överlåtelser av
bostadshus samt att lämna förslag till därav föranledda åtgärder.

Utskottet har i frågan inhämtat synpunkter från bankinspektionen.

Vad utskottet erfarit leder till slutsatsen att ett särskilt utredningsuppdrag
inte är lämpligt eller erforderligt. De påtalade frågorna får som hittills bevakas
inom ramen för bankinspektionens arbetsuppgifter. Resultaten därav visar
att detta arbete är effektivt. Riksdagen bör därför inte följa motionsförslaget,
vars huvudsakliga syfte får anses tillgodosett.

5.2.6.2 S. k. strimlade lån

I motionerna 1978/79:396 (vpk), yrkandet 12, och 1067 (s) krävs åtgärder
mot finansiering med strimlade lån.

Enligt utskottets mening är de generellt sett främst verksamma åtgärderna
mot bostadspolitiskt oacceptabla konsekvenser av denna belåningsmetodik
att söka inom skatteområdet. Bostadsskattekommittén har (SOU 1976:11 s.
105-124) behandlat frågan om andelshus och bostadsrättsföreningar med
”fördelade lån”. Utskottet har erfarit att inom regeringen övervägs att under
våren lägga fram en proposition inom det område som bostadsskattekommittén
tagit upp. Ett sådant förslag torde komma att hänvisas
till skatteutskottets beredning. Civilutskottet anser sig emellertid kunna
förutsätta att redan propositionsförslaget utgår även från grundläggande
bostadspolitiska värderingar. Därmed finns inte anledning att i detta
sammanhang följa motionsförslagen.

Härtill anknytande frågor har tagits upp även i motioner som faller under
skatteutskottets beredning. Skatteutskottet torde komma att ta slutlig
ståndpunkt till dessa motionsförslag först i samband med den aviserade

CU 1978/79:26

propositionen.

Vidare förs i motionen 1978/79:785 (s) fram en begäran om överväganden
och förslag med syfte att bosiadsldnereglerna ändras så att denna låneform
inte medverkar till tillkomsten av hus där vissa lån fördelas på andelsägare.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse till bostadsdepartementet den 1 februari
1979 tagit upp frågor om lån till ombyggnad samt beskattning av enskilt ägda
flerfamiljshus med ett flertal ägare - en situation som även motionärerna
utgått från. Bland styrelsens förslag ingår en begäran om överväganden om
inte statligt lån till flerfamiljshus i enskild ägo bör utgå endast till fastigheter
med högst två ägare eller till juridisk person, vars huvudsakliga ändamål är att
förvalta och upplåta lägenheter i flerfamiljshus till, när det gäller hyresrätt,
andra än intressenter i företaget.

Även dessa bostadsstyrelsens förslag har emellertid en grundläggande
anknytning till beskattningsfrågorna. Bortsett från de därtill knutna övervägandena
kvarstår endast administrativa skäl för styrelsens förslag.

Utskottet anser även i denna del att skattefrågorna är det centrala.
Överväganden om att motverka vissa skatterättsliga effekter med åtgärder på
bostadslåneområdet bör därför anstå.

5.3 Byggnadskostnad, byggnadspris och lånetak

5.3.1 Allmänt

Systemet med ett lånetak, mark- och konkurrensvillkor m. m. har införts
bl. a. som ett led i strävandena att dämpa byggprisutvecklingen. Lånetakets
avsedda syfte att hämma en efterfrågan till priser som inte anses kalkylmässigt
godtagbara inrymmer i sig en konflikt mellan motstridiga intressen:
belåning till begärda anbudspriser minskar kapitalkostnaderna men befaras
ge prisuppdrivande effekter. Byggadministrationsutredningen (SOU 1976:76)
har förordat belåning till produktionskostnaden - dock endast under
förutsättning att den kan relateras till en i princip schablonberäknad
kostnadsnivå samt att förutsättningarna för full konkurrens i entreprenörsledet
förelegat. Samtidigt kvarstår strävandena att pressa entreprenadpriserna
genom prisövervakning m. m.

5.3.2 Åtgärder i prispressande syfte

Till det nämnda förslaget om prisövervakning m. m. anknyter
ämnesmässigt förslaget i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 16, om ett
omedelbart prisstopp på byggnadsmaterial t. o. m. utgången av år 1979.

Motsvarande förslag har tidigare behandlats av utskottet senast i betänkandet
CU 1978/79:27 (s. 22-23 och 24) och yttrandet CU 1978/79:1 y.

Förslaget om ett temporärt prisstopp på byggnadsmaterial i motionen

3 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

1978/79:396 (vpk), yrkandet 16, avstyrks. Prisutvecklingen på denna sektor i
förening med gällande prisövervakning kan inte anses motivera en föreslagen
åtgärd.

Det anförda gäller delvis även motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 8, såvitt
det avser prisövervakning m. m. i dess nuvarande former. När det gäller
yrkandets återstående del - en skärpt kontroll av entreprenadpriser på
byggnadsområdet - får noteras att varje övervägande om skärpt kontroll av
entreprenadpriserna förutsätter ytterligare kunskaper om denna prisutveckling
och dess grunder, ett ämne som motionärerna tar upp i yrkandet 9 med
förslaget att en utredning tillsätts. I denna del har utskottet gjort följande
överväganden.

Som motionärerna själva erinrar om har utskottet i betänkandet CU
1977/78:3 (s. 8-9 och 14) allmänt sett ansett det viktigt att kostnadsutvecklingen
och dess orsaker också fortlöpande följs med uppmärksamhet.
Utskottet förutsatte att i fråga om anbudsnivåerna m. m. statens pris- och
kartellnämnd (SPK) kan utföra ytterligare nödvändiga undersökningar.
Reservanter (s) godtog inte detta uttalande utan begärde ett riksdagens
uttalande i ämnet kombinerat med krav på redovisning och förslag.
Utskottsmajoritetens av riksdagen godkända uttalande har lett till att SPK -som tidigare inte ägnat entreprenadverksamheten samma uppmärksamhet
som byggmaterialområdet - påbörjat en utredning om pris- och
konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet med speciell inriktning på
orsakerna till den kraftiga prisökningen under senare år. 1 en nyligen
publicerad delrapport (SPK-utredningen 1979:2) redovisas en analys av
prisutvecklingen inom bostadsbyggandet mellan första halvåret 1974 och
första halvåret 1978. Rapporten kommer senare att följas av en utredning som
närmare analyserar orsakerna till den konstaterade prisutvecklingen. Utskottet
noterar vidare att handelsministern i budgetpropositionen bilaga 14
(handelsdepartementet)(s. 69) refererat SPK:s förslag om prisövervakning på
boendeområdet, ett förslag som syftar till att påverka prissättningen i en för
konsumenterna gynnsam riktning. Frågan skulle övervägas skyndsamt.

Enligt utskottets mening för motionärernas åter upprepade önskemål om
en utredning beträffande entreprenadpriserna anses vara tillgodosett i den
utsträckning som nu rimligen kan påfordras. SPK:s arbete är inriktat enligt
utskottsmajoritetens uttalande år 1977 och därmed på det som motionärerna i
sak kräver. Det kan rimligen inte begäras att riksdagen, innan den aviserade -och av motionärerna önskade - närmare analysen av orsakerna till prisutvecklingen
blivit färdig, skall ta ställning till om ytterligare utredning kan
anses påkallad.

CU 1978/79:26

5.3.3 Åtgärder för att höja belåningsgränserna

5.3.3.1 Tilläggslån

Med utskottets ovan angivna ställningstagande till motionen 1978/79:788
(s), yrkandet 8, om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna
har formellt yrkandet 10 beträffande tilläggslån förfallit och kräver inte
ytterligare överväganden från utskottets sida. Utskottet vill emellertid trots
detta i sakfrågan notera att användning av temporära tilläggslån för att
påverka boendekostnaden eller för att stimulera till igångsättning kan
komma i fråga endast under speciella konjunkturförhållanden eller förhållanden
inom bostadssektorn - förhållanden som inte nu föreligger. Lånetypen
medför också uppenbara problem vid avvecklingen. Det är också
tveksamt om den får avsedda effekter i en så långsiktig process som
bostadsbyggandet under de knappt åtta månader den skulle vara tillämpbar
enligt motionsförslaget.

5.3.3.2 OrtskoefTicienter m. m.

Vid nybyggnad bestäms låneunderlag och pantvärde för byggnader genom
en schablonmetod där de olika beloppen uttrycks i prisläget den 1 oktober
1976. Beloppen anpassas till byggprisutvecklingen genom en tidskoefficient.
Kostnadsskillnader melian olika orter och områden får uttryck genom att
beloppen också omräknas med en ortskoefficient. I prop. 1977/78:93 (s. 211)
anmäldes att grunderna för beräkning av ortskoefficient skulle ändras.
Regeringens beslut därom gavs genom 7§ förordningen (1978:384) om
beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (BLP), vilket
stadgande trädde i kraft den 1 januari 1979. Bostadsstyrelsen har genom
föreskrifter (BOFS 1978:55) beslutat om nya ortskoefficienter enligt de
ändrade grunderna.

Samtidigt höjdes tidskoefficienten med 4 procentenheter. Det har uppgetts
att detta gjorts för att motverka den sänkning av det totala lånetaket som de
nya koefficienterna i sig innebär.

Ändringarna innebar i huvudsak dels att ortskoefficienten skall begränsas
till att främst avse kostnadsskillnader i fråga om frakter och löner, dels att
koefficienten 1,00 skall avse medelvärdet för landet och inte som tidigare
vissa mellansvenska län. Beslutet innebär vidare att för delar av Norrbottens,
Västerbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Värmlands län samt hela
Jämtlands län som har koefficienten 1,10 eller 1,04 skall gälla en högre
koefficient i vissa fall. Koefficienten 1,10 resp. 1,04 får höjas med högst 0,10
när det gäller flerfamiljshus i mindre ort och ärendet avser ett litet
projekt.

I interpellationssvar den 16 januari 1979 har bostadsministern bl. a.
redogjort för de beslutade ändringarna.

Utskottet noterar att i den ovan nämnda motionen 1978/79:788 (s) i

CU 1978/79:26

anslutning till behandlade frågor (s. 15) åberopats en relativt stark spridning
av byggpriserna även mellan olika orter med i stort sett samma prisförutsättningar
liksom att produktionsbilden förändrats på ett sätt som kan
påverka de önskade konkurrensförutsättningarna.

1 motionen 1978/79:1059 (s) föreslås riksdagen dels begära utredning och
förslag i fråga om de stora överkostnaderna för bostadsbyggande i glesbygdsområden,
dels - i avvaktan på utredningen - ge glesbygdskommunerna
möjlighet till ytterligare särskilda höjningar av ortskoefTicienten. Motionen
torde utgå från de förhållanden som rör små flerbostadshus i mindre orter
inom vissa områden - projekt som nu kan få ett tillägg till ortskoefficienten
om högst 0,10. Motionärerna anför att tillägget kan höjas från högst 0,10 till
högst 0,20 enheter. Motionärerna anför att överkostnaderna över pantvärdet
är särskilt stora när det gäller mindre flerbostadsprojekt i tätorter i glesbygd.
De ändrade grunderna för ortskoefficient när det gäller ett litet flerfamiljshusprojekt
i vissa områden har minskat problemen. Överkostnaderna ärdock
alltjämt så stora att de nödvändiga kommunala subventionerna närmar sig en
nivå som medför risk för att planerade flerbostadshus i glesbygdsorter
kommer att stoppas. Överkostnadernas samband med projektstorleken och
avståndet till ort med produktionskonkurrens betonas.

När det gäller kostnadernas beroende av projektstorleken hänvisas till en
av Riksbyggen och BPA gjord undersökning som anges visa att kostnaden
ökar med ca 20 % då projektstorleken faller från 450 till 45 lägenheter per
projekt - en ökning som blir allt snabbare ju mindre projektet blir.

Den av statens pris- och kartellnämnd (SPK) nyligen publicerade undersökningen
av prisutvecklingen inom bostadsproduktionen innehåller även
vissa uppgifter rörande sambandet mellan kostnad och projektstorlek. Den
genomsnittliga projektstorleken vid nybyggnad har sjunkit från 164 lägenheter
per projekt första halvåret 1974 till 92 lägenheter första halvåret 1978.
Prisökningen för projekt mindre än 50 lägenheter var under angiven period
91 % medan den för projekt om 100 eller flera lägenheter var 62 %.
Kvadratmeterpriserna för nämnda typer och tid ökade från 1 238 till 2 369
resp. från 1 403 till 2 278 kr/m2 våningsyta. Enligt undersökningen kan de
redovisade siffrorna ha påverkats av olika förhållanden beträffande t. ex. typ
av hus, geografisk belägenhet m. m. Det sägs att det därför inte kan dras några
slutsatser om ”de kalkylmässiga förutsättningarna” vid byggande av hus i
olika projektstorlekar.

Den åberopade avståndsfaktorn beaktas i den nya ortskoefficienten i fråga
om kostnadsskillnader i frakter och löner. Återverkan av t. ex. strukturella
skillnader i tillgänglig produktionsapparat beaktas genom möjligheten att
höja koefficienten för vissa projekt i vissa orter.

Utskottet har i den genom motionen aktualiserade frågan gjort följande
bedömningar. Tillgängligt underlag medger inte något ställningstagande till
den konkreta frågan om högsta tillägg till ortskoefficienten. Motionens syfte
att åstadkomma belåningsmöjligheter som inte påverkar den kommunala

CU 1978/79:26

byggnadsstrukturen är emellertid tungt vägande. Det bör därför - i anknytning
till SPK:s fortsatta analysarbete - göras ytterligare överväganden om
prisstrukturen i de berörda orterna och dess kalkylmässiga bakgrund.
Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen
detta till känna.

Till den behandlade frågeställningen anknyter det genom motionen
1978/79:2099 (c)(delvis) aktualiserade förslaget att ortskoefficienten höjs när
det gäller områden där det endast kan bli fråga om att bygga enstaka
småhus.

Motionären anför att kostnaderna ofta blir högre när man bygger ett
enstaka hus än när det gäller ett gruppbygge. Denna accepterade uppfattning
verifieras bl. a. av en inom bostadsstyrelsens konsulentgrupp gjord undersökning
av kostnaderna för styckebyggda småhus i Jönköpings län med
beslut under år 1977 om statligt bostadslån.

Överkostnaderna för styckebyggda småhus varierar enligt vad utskottet
erfarit regionalt - något som torde kunna hänföras bl. a. till produktionsstrukturen
i skilda områden. Även i detta fall får bedömningarna därför i
första hand göras utifrån den allmänna frågeställningen om belåningen skall
mer eller mindre direkt anpassas till en kostnadsutveckling i fråga om
anbudspriser eller om hänsyn skall tas till andra kalkylmässigt relevanta
skillnader i produktionskostnaderna än mätbara skillnader i frakter och löner.
Här tillkommer emellertid frågan om särbehandling av vissa områden där en
prispress genom samverkan är mindre aktuell eller ibland orealistisk.
Utskottet erinrar dock om de möjligheter som prövas på vissa håll till en
samverkan även vid byggande av spridda enstaka småhus inom en kommun.
Också frågan om en ur kreditvärdessynpunkt inte godtagbar utveckling kan
här komma in i bilden.

Väd i motionen anförts anknyter enligt utskottets mening till sådana
principiella frågor att den aktualiserade prisstrukturen bör ytterligare belysas
och redovisas för riksdagen. Detta bör ske i anslutning till de överväganden
som ovan förordats om belåningsnivån för vissa flerbostadshus. Någon
anledning att frångå de allmänna grunderna för ortsprisanpassningen finns
f. n. inte. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen, med anledning av
motionsförslaget i här behandlad del, som sin mening ge regeringen till
känna.

5.3.3.3 Bidrag för ombyggnad

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 14, begärs ett förslag om ett särskilt
statligt bidrag till allmännyttiga bostadsföretag för ombyggnad.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att överväga en generell
subvention fö rombyggnad i allmänhet-detta vare sig den är riktad till en viss
ägarkategori eller inte. En avsikt att stödja de allmännyttiga bostadsföretagen
får diskuteras utifrån andra utgångspunkter än ombyggnadskostnaderna.

CU 1978/79:26

Denna fråga behandlas under 5.2.3. Möjligheten och lämpligheten av att
staten i vissa särskilda syften stödjer vissa typer av ombyggnad tas upp
närmast här nedan och i avsnitten 5.7.3, 5.7.4 och 5.13.

5.3.3.4 Kostnader för att uppfylla vissa av samhället ställda krav

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 132-133) redovisar bostadsministern
sina överväganden med anledning av bostadsstyrelsens förslag om statligt
bidrag vid hissinstallation. Vad där anförts i fråga om principiella bedömningar
har inte gett anledning till erinran från utskottets sida. Utskottet har inte
ansett sig böra ta ställning till uttalandena om det fortsatta arbetets
administration. I vad slutligen gäller kommunens möjlighet att göra avvägningar
mellan teknisk-ekonomiska förutsättningar och bostadssociala krav
noterar utskottet att grundläggande avgöranden i denna del kommer att fattas
vid den fastställelse av härtill anknytande regler i Svensk byggnorm, vilken
måste beslutas i god tid före halvårsskiftet. Frågor i anslutning härtill
behandlas även i närmast följande avsnitt.

5.3.3.5 Särskilda frågor

Motionen 1978/79:1595 (s) innehåller en begäran om en översyn av
lånetaksreglerna. Syftet torde vara att kostnader för hiss i tvåvåningshus skulle
kunna grunda bostadslån - dvs. i de hus där krav inte kan ställas enligt
byggnadsstadgan på att hiss skall anordnas.

Enligt vad utskottet inhämtat uppgår kostnaden för en hiss i ett tvåvåningshus
vid nyproduktion till lägst 150 000-200 000 kr. per uppgång,
intrånget oräknat.

Utskottet noterar att gällande regler för bostadslån inte utesluter belåning
av hiss i tvåvåningshus. Möjligheten att anordna hiss i dessa fall är därmed
ytterst en fråga, om kostnaderna kan finansieras. En begärd översyn är inte
påkallad.

I detta sammanhang tas också upp förslaget i motionen 1978/79:2073 (c),
vilket innebär att bostadslån kan beräknas även för en andra lägenhet i småhus
- en lägenhet lämplig för föräldrar eller utflyttande barn.

I låneunderlagsreglerna ingår inte något som syftar till att motverka en
förordad bostadstyp. 1 den mån effekterna av reglerna i vissa fall undantagsvis
kan uppfattas så, får detta beaktas vid den fortgående och löpande
översynen därav. Motionärernas syfte får anses tillgodosett utan någon
riksdagens åtgärd.

CU 1978/79:26

5.4 Kostnadsgränsen för småhus

Tidigare gällde regeln att lån för småhus som skall bebos av låntagaren i
princip kunde beviljas endast om huset hade en lägenhetsyta av högst 125 m2.
Denna ytgräns omvandlades (prop. 1967:100, SU 1967:208) till en däremot
svarande kostnadsgräns gällande för alla småhus.

När byggnadslov söks före år 1980 gäller nu enligt 17 § bostadsfinansieringsförordningen
(BFF) att bostadslån för nybyggnad av enfamiljshus inte
utgår om byggnadskostnaden för huset överstiger byggnadskostnaden i
orten, beräknat enligt grunderna för låneunderlaget, för en viss angiven typ
av enfamiljshus med en lägenhetsyta av 125 m2. Enligt bostadsstyrelsens
föreskrifter (BOFS 1978:59) skall denna kostnadsgräns nu i princip vara
207 200 kr. eller-under vissa förutsättningar-222 200 kr. Utanför gränserna
ligger belopp för värmeproducerande anläggning samt för vissa
energibesparande åtgärder, bl. a. extra värmeisolering. Kostnadsgränsen
räknas upp med tids- och ortskoefficienter.

Enligt en ändring i angivna grunder (prop. 1977/78:100 bilaga 16, CU
1977/78:27 s. 29-31) gäller när byggnadslov söks efter år 1979 en lägre
kostnadsgräns - den dåvarande gränsen 200 000 kr. sänktes till 190 000 kr.
Den är numera enligt regler i 17 § BFF 197 000 kr. I samband med höjningen
från 190 000 till 197 000 kr. -en följd av att grundbeloppet i låneunderlaget för
småhus höjts - föreskrevs också vissa ändringar beträffande vilka kostnader
som skulle begränsas. De nu gällande reglerna innebär bl. a. att kostnader för
yttervägg och yttertak utöver enklaste utförande skall ligga utanför kostnadsgränsen.
I fråga om värmeisolering skall de värden som är föreskrivna för
norra Sverige inte föranleda ett mindre eller ett sämre utrustat hus än i södra
Sverige.

Vid behandlingen av det ovan nämnda förslaget att sänka gränsen anförde
utskottet, utöver en tillstyrkan, att det förutsatte att de nya reglerna kommer
att noga följas av de bostadspolitiska organen.

1 motionen 1978/79:1573 (m) föreslås riksdagen ge regeringen till känna att
de ändringar som blir tillämpliga då byggnadslov söks efter utgången av år
1979 bör upphävas. Motionärerna anser att sänkningen i flera hänseenden
kan få negativa effekter på sätt som exemplifieras i motionen. Vidare föreslås
i motionen 1978/79:1588 (c) att riksdagen bör begära en snar utvärdering av
den nya kostnadsgränsen och dess utformning så att den inte ger negativa
effekter i något hänseende.

Utskottet noterar att tidigare kritik mot sänkningen delvis grundats på ätt
skillnader i utförandet av yttertak och yttervägg kunde leda till att byggherren
valde enklaste möjliga konstruktion med ökade underhållskrav som följd.
Denna invändning har nu beaktats genom att kostnaden utöver enklaste
utförande inte begränsas. Det avsedda förhållandet att byggherren även inom
kostnadsbegränsade belopp har valfrihet mellan önskemål om extra kvaliteter
eller ökad yta kan principiellt sett inte leda till invändningar.

CU 1978/79:26

Varje restriktivt ingrepp i regler som påverkar produktionen under lång tid
medför emellertid uppenbara risker för att kostnadsbegränsningarna eftersträvas
på ett sätt som inte är det bästa, sett från samhällsekonomisk
synpunkt. Även om utgångspunkten att inte ge statligt stöd för lyxbetonat
byggande är obestridd bör därför, som utskottet uttalade vid föregående
riksmöte, effekten av de ändrade reglerna noga följas av de bostadspolitiska
organen. En sådan utvärdering bör göras så snart underlag därför finns. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionsförslagen som sin
mening ge regeringen till känna.

5.5 Vissa produktionsförutsättningar i övrigt

5.5.1 Hyresförlust/ån m. m.

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 102-103) lämnas vissa uppgifter om
antalet outhyrda lägenheter. Bostadsministern förordar (s. 118) att det får
lämnas hyresförlustlån även för förluster som uppkommer under år 1980.
Utskottet föreslår att detta bostadsministerns uttalande till regeringsprotokollet
får grunda ett motsvarande medgivande från riksdagens sida.

Medel för långivning för hyresförlustlån beräknas under anslaget till
Lånefonden för bostadsbyggande. Medelsberäkningen bedöms i avsnittet
5.19.7.

Frågan om en fortsatt möjlighet till eftergift av hyresförlustlån tas upp (s.
45-46) genom förslag om anslag även för nästa budgetår. Häremot ställs
motionen 1978/79:1601 (m), yrkandet 1, där anslaget för ändamålet föreslås
minskat från 75 milj. kr. enligt regeringens förslag till 50 milj. kr. Förslaget
innehåller ingen erinran mot eftergiftsmöjligheterna som sådana. Utskottet
behandlar i avsnittet 5.19.3 medelsberäkningen även i denna del.

5.5.2 Hyresgaranti

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 12, föreslås riksdagen begära ett
snabbt förslag om en statlig hyresgaranti för outhyrda lägenheter i flerbostadshus
hos allmännyttiga och rikskooperativa företag. Garantin skulle
innebära att staten skulle åta sig att lämna ”visst ekonomiskt stöd” för
outhyrda lägenheter och därmed undanröja ovisshet om denna förutsättning
för en jämn bostadsproduktion.

Motionärerna har inte närmare utvecklat sina synpunkter på hur
hyresgarantin - enligt motionen ett s. k. lagerstöd - närmare anses böra
utformas. Det kan enligt utskottets mening knappast begäras att riksdagen
skulle ta positiv ställning till ett förslag som grundas endast på syftet att man i
den kommunala planeringen inte behöver ta hänsyn till efterfrågan på
bostäderna. Motionsförslaget avstyrks.

CU 1978/79:26

5.5.3 Kreditmarknadsöverenskommelserna

I propositionen (s. 119-120) redovisas vissa synpunkter på kreditförsörjningen
under åren 1977 och 1978. Bostadsministern anför (s. 125) att dessa
överenskommelser i huvudsak grundas på den bedömning av
bostadsbyggandets omfattning som lånemyndigheterna gör. Delegationen
för bostadsfinansiering har den 9 januari 1979 träffat en överenskommelse
med företrädare för bankerna angående krediterna för år 1979. Till meddelandet
om denna överenskommelse har knutits uppgifter att antalet nya
lägenheter år 1979 beräknas uppgå till drygt 60 000. Överenskommelsen
innebär att bankerna-de privata affärsbankerna, PK-banken, sparbankerna
och föreningsbankerna - förklarat sig villiga att svara för de byggnadskrediter
som behövs för statligt belånade nybyggnader och ombyggnader, allmänna
samlingslokaler och tomrättsmark som finansieras med statligt stöd, samt för
energisparåtgärder i bostäder när det statliga stödet inte betalas ut i förskott.
Bankerna har härutöver förklarat sig villiga att medverka till att byggnadskrediter
ställs till förfogande även för bostadsbyggande utan statliga lån. I
fråga om den slutliga finansieringen har bankerna förklarat sig villiga att
medverka till avlyft i färdiga fastigheter genom att de under året ökar sitt
nettoinnehav av bostadsobligationer med 6 000 milj. kr.

1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 20 b, föreslås riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att ytterligare åtgärder bör vidtas för att hävda
kreditmarknadsöverenskommelsernas faktiska genomförande så att brister
däri inte hindrar planerad igångsättning av bostadsbyggande.

Svenska bankföreningen har i skrivelse den 20 februari 1979 till civilutskottet
anfört att överenskommelserna medfört att finansieringen normalt
fungerar tämligen friktionsfritt. Under 1977 uppstod störningar av speciella
anledningar medan situationen åter normaliserades under 1978.

Enligt vad utskottet erfarit har hittills inte förekommit några uppgifter som
tyder på att överenskommelsen inte nu skulle fungera tillfredsställande. Ett
föreslaget tillkännagivande är därför inte motiverat.

5.5.4 Planberedskap

1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 11, föreslås riksdagen uttala att
åtgärder snarast bör vidtas för att förbättra beredskapen när det gäller
planering för bostadsbyggande enligt byggnadslagstiftningen.

1 de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen, redovisade i bostadsstyrelsens
anslagsframställningar, lämnas uppgifter om detaljplaneläget för de två
första programårens produktion i programomgångarna 1975-1979 t. o. m.
1978-1982. En sammanställning därav ges i följande tabell.

CU 1978/79:26 42

Andel (%) lägenheter i bostadsbyggnadsprogrammen på mark medfastställd eller antagen
detaljplan

Första programåret		Andra programåret
Programomgång			Programomgång
75- 76-	77-	78-	75-	76- 77-	78-
79 80	81	82	79	80 81	82
Samtliga
72 72	73	72	40	42 44	42
Flerfamiljshus
80 78	75	76	44	45 45	44
Småhus
68 68	73	70	37	40 42	42

Källa: Bostadsstyrelsen

Sammanställningen utvisar att planberedskapen för riket i dess helhet är i
stort sett oförändrad.

I vissa områden har planberedskapen - även i relation till bostadsbyggnadsprogrammen
- ansetts som mycket bristfällig. Sydvästra Skånes
kommunalförbund (SSK) har i skrivelse till bl. a. bostadsdepartementet den
14 februari 1979 ansett sig med säkerhet kunna fastslå att en viktig orsak till
den låga igångsättningen är svårigheterna att fl detaljplaner fastställda. SSK
anges enligt skrivelsen ha det sämsta detaljplaneläget i landet, främst i vad
avser småhusbyggandet.

Motionsyrkandet torde främst fl ses som ett komplement till förslag i
samma motion om ett högre bostadsbyggande än det som kommunerna lagt
in i sin planering. Utskottet ansluter sig till den bakomliggande uppfattningen
att brister i planberedskapen inte i sin tur skall begränsa den kommunala
bostadsbyggnadsplaneringen. I den mån det inom det statliga området ges
möjligheter att förbättra denna situation bör dessa möjligheter utnyttjas vid
fastställelse- och besvärsprövning m. m. Vad utskottet anfört bör med
anledning av motionsförslaget ges regeringen till känna.

5.6 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

5.6.1 Nybyggnad

Bostadsministern beräknar (prop. s. 125) igångsättningen under år 1979 till
sammanlagt drygt 60 000 lägenheter. Riktmärket bör dock (s. 117) vara att
under de närmaste åren öka produktionen till en nivå av ca 65 000 lägenheter
per år. Vid beräkning av behovet av byggnadskrediter (s. 126) har utgångspunkten
varit en beslutsnivå för bostadslån motsvarande 58 000 lägenheter
och beslut om tillstånd för byggande utan statligt stöd av 5 000 lägenheter,
sammanlagt 63 000 lägenheter. I finansplanen (preliminär nationalbudget s.
133) redovisas konjunkturinstitutets och SCB:s prognos om ett påbörjande år

CU 1978/79:26

1979 av 20 000 lägenheter i flerbostadshus och 42 000 lägenheter i småhus,
sammanlagt 62 000 lägenheter.

När det gäller 1979 föreslås att riksdagen inte som tidigare fastställer någon
nybyggnadsram. Riksdagen föreslås i stället ge regeringen ett bemyndigande
"att anpassa det statligt belånade bostadsbyggandets omfattningmed hänsyn
till uppkommande behov”. Det anförs dock (s. 125 n.) att regeringen skall
tilldela länen ramar i den omfattning som behovet föranleder - vilket anges
vara den omfattning som länsstyrelserna finner nödvändig. Avsikten torde
vara att länsstyrelserna sorn hittills skall fördela dessa ramar på kommuner
eller grupper av kommuner.

För vart och ett av åren 1980 och 1981 föreslås, enligt hittills använd metod,
att riksdagen medger att ramar för beslut om bostadslån fastställs till
7 810 000 m2 våningsyta, vilket motsvarar 60 000 lägenheter jämte vissa
lokaler.

Motionsvägen förs fram flera förslag som har samband med bostadsbyggnadsplanen.
Sålunda föreslås i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet
9 a, att regeringen ges till känna att samlade åtgärder bör vidtas för att öka
nybyggandet till en igångsättning av 65 000 lägenheter år 1979 med en
successiv ytterligare årlig ökning till 75 000 lägenheter år 1981. Därtill knyts
yrkandet 6 e i samma motion om ett uttalande att bristen på godtagbara
bostäder skall avskaffas. Detta sistnämnda yrkande skall ses mot bakgrund
av förslaget i samma motion om att skärpa utrymmesnormerna - ett yrkande
som utskottet sakbehandlat i avsnittet 5.1.5. I motionen 1978/79:1644 (vpk)
(delvis), ingår-med arbetsmarknadsmässiga motiv - en begäran om åtgärder
för ett bostadsbyggnadsprogram om 75 000 nya lägenheter under budgetåret
1979/80. Motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 7 (delvis), innefattar förslaget
att riksdagen uttalar sig för ett bostadsbyggnadsprogram enligt vilket
bostadsbyggandet snarast ökas till 70000-75 000 lägenheter per år. Det i
yrkandet ingående förslaget om viss inriktning av byggandet har behandlats i
avsnittet 5.1.7. Slutligen föreslås i motionen 1978/79:1057 (apk), yrkandet 1,
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en ökning av
bostadsbyggandet till 100 000 lägenheter.

Uttalandena till regeringsprotokollet beträffande igångsättningen år 1979
och förslagen beträffande åren 1980 och 1981 röjer enligt utskottets mening
en passiv inställning till en ökning av bostadsbyggandet. Det måste noteras
att de kommunala bedömningarna gjorts mot bakgrund av läget för ett år
sedan och att de allmänt sett blir beroende av den inriktning som
statsmakternas samlade åtgärder vill främja. En anpassningsplanering av
sådan typ och som endast hänvisar till bristande kommunala initiativ
tenderar alltid att dämpa både ambitionsnivån och utfallet.

Det ligger i sakens natur att ett riksdagens uttalande om en viss önskad
igångsättning inte har direkta effekter. Ett sådant uttalande har emellertid
den effekten att den klargör en offensiv viljeinriktning. Detta är positivt för
nödvändiga vidare överväganden om hur skilda förslag till praktiska åtgärder

CU 1978/79:26

skall förenäs. De samhällsekonomiska ramarna lägger inte - även enligt
regeringens bedömning - hinder i vägen för en sådan utveckling. I det läge
som denna passivitet nu lett till är det inte meningsfullt att välja bland skilda
ramanknutna uttryck för en höjd ambitionsnivå. Utskottet föreslår emellertid
att en grund för ett mer aktivt statligt intresse för bostadsbyggnadsutvecklingen
läggs genom ett riksdagens uttalande. Detta uttalande, som bör
ges regeringen till känna med anledning av motionerna och överväganden
inom utskottet, bör innebära att regeringen i sina samlade åtgärder på skilda
sektorer skall utgå från att bostadsbyggandet bör öka snabbare än vad dess
egna förslag antyder i fråga om viljeinriktningen. Målet måste vara att inte
endast nå en årlig igångsättning om 65 000 lägenheter - otillfredsställda
grundbehov och önskvärd standardstegring bör leda till att målet sätts högre.
Det får förutsättas att vad utskottet anfört leder till konkreta förslag genom
regeringsåtgärder eller i form av förslag till riksdagen. Ett sålunda föreslaget
uttalande tillgodoser syftet med motionsförslagen i denna del.

Mot bakgrund av att det förordade uttalandet görs kan utskottet tillstyrka
de av regeringen föreslagna formella ramarna för åren 1980 och 1981 med
deras av uttalandet vidgade innebörd.

För år 1979 föreslås, som nämnts, ingen särskild ram. Utskottet godtar
dessa bedömningar.

Bostadsministern har i detta sammanhang gjort vissa uttalanden (prop. s.
125 n.) om ”den administrativa tillämpningen” av att riksdagen inte
fastställer någon ram. Denna tillämpning innebär enligt uttalandena att
regeringen fastställer länsvisa ramar motsvarande vad länsstyrelserna anser
nödvändigt. Om regeringsbesluten, som förordats, skall ha ett endast
registrerande syfte kan också formella beslut av regeringen i denna del
avvaras. Under utskottsbehandlingen har emellertid yppats farhågor om att
länsstyrelsen med hänvisning endast till detta uttalande skulle kunna undgå
överprövning av en avvisad begäran om ytterligare kvot till viss kommun.
Förutsatt att länsstyrelsen redovisar även inte tillgodosedda anspråk från
kommuner om viss ramtilldelning och att även denna fråga ingår i
regeringens bedömning kan det förordade systemet försvaras. Regeringens
prövning blir då endast långsiktigt regionalpolitisk! grundad och skall inte
kunna innebära att de kommunala anspråken avvisas endast med hänvisning
till bristande ramutrymme. Med denna utvidgade motivering har utskottet
inte anledning till något särskilt uttalande med anledning av bostadsministerns
redovisning av den administrativa hanteringen av de avskaffade
ramarna. Utskottet har förutsatt att, i lämpligt sammanhang, förslag lämnas
om hur de statliga regionalpolitiska riktlinjerna skall förenas med kommunens
primära befogenheter i fråga om planering enligt byggnadslagstiftningen.
Därmed har inte satts i fråga de regionalpolitiska riktlinjernas karaktär av
riksintresse.

CU 1978/79:26

5.6.2 Ombyggnad

Regeringen föreslår riksdagen att i fråga om ram för ombyggnad för år 1979
ge regeringen ett bemyndigande av samma innehåll som beträffande
nybyggnad - att anpassa den statliga belåningens omfattning till uppkommande
behov. Vidare föreslås riksdagen medge att beslut om bostadslån till
ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill
ett belopp av 825 milj. kr.

Utskottet hänvisar i denna del till vad ovan anförts om nybyggnad.

De av bostadsministern redovisade beräkningarna av behovet av byggnadskrediter
under år 1979 utgår från att bostadslån för ombyggnad kan
lämnas för 25 000 lägenheter. Härtill kommer även om- och tillbyggnad utan
statligt stöd.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 9 b, föreslås riksdagen förorda
samlade åtgärder för att öka ombyggandet utöver energisparåtgärder till
25 000 lägenheter per år under 1979 och 1980. Motsvarande yrkande förs även
fram i motionen 1978/79:1644 (vpk) (delvis).

Utvecklingen av ombyggnad med statligt stöd framgår av uppgifter som
refereras i avsnittet 3. Dessa uppgifter visar bl. a. att preliminära beslut om
bostadslån för ombyggnad under år 1978 lämnats för objekt motsvarande ca
22 900 lägenheter, varav ca 13 000 i småhus och 9 900 i flerbostadshus. Den
procentuella ökningen från år 1977 är totalt ca 30 %. Fördelat på hustyper har
ombyggnad av småhus ökat med ca 37 % men motsvarande siffra för
flerbostadshusen är ca 22 %.

Det finns inom utskottet inga delade meningar om att ombyggnadstakten
bör höjas ytterligare. Det finns emellertid inte anledning att genom ett
uttalande låsa dessa ambitioner till antalet 25 000 lägenheter för de närmast
följande två åren. Tvärtom bör även i fråga om ombyggnad gälla att
utgångspunkterna för konkreta åtgärder bör vara att detta tal kan överskridas.
Motionsförslaget avstyrks.

5.6.3 Fördelning av ramar inom vissa län

Statsmakterna har(prop. 1977/78:93, CU 1977/78:28 s. 19-20) godkänt en
ordning enligt vilken den centrala fördelningen av tidigare ramar i fortsättningen
skall göras enbart på län. Länsstyrelserna har sedan att fördela
ramarna på storstadsområden och på kommunerna i övrigt i länet. Fördelningen
inom storstadsområdena skall även i fortsättningen ankomma på de
kommunala samarbetsorganen. För Göteborgsregionen skall en särskild ram
avdelas, då inkluderande de kommuner som ingår i Hallands och Älvsborgs
län.

I motionen 1978/79:2085 (c, m, fp) föreslås ett riksdagens uttalande om att
länsstyrelserna skall även i Stockholms och Malmö storstadsregioner fördela
ramarna direkt på kommuner och inte på dessa områden, inom vilka de nu

CU 1978/79:26

fördelas på kommuner av Storstockholms planeringsnämnd resp. Sydvästra
Skånes kommunalförbund. Förslaget motiveras i huvudsak med att länsstyrelserna
har ansvaret för den övergripande regionala planeringen.

Likartade frågor har vid flera tillfällen tidigare behandlats i utskottet.
Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att gå ifrån de vid föregående
riksmöte godtagna fördelningsprinciperna. Frågan kan möjligen ha kommit i
ett något annorlunda läge i och med att länsstyrelsens fördelning nu inte avser
en andel av en av riksdagen för riket angiven ram utan en ram, vars storlek
enligt ovan (5.6.1) anpassas till vad länsstyrelsen anser nödvändigt. Detta
förhållande rubbar emellertid inte den principiella bedömningen att de
kommunala samverkansorganen bör besluta om fördelningen därav inom
sina respektive verksamhetsområden. Motionen avstyrks därför.

5.7 Vissa villkor för bostadslån och räntebidrag

5.7.1 Generella Jorbä tt ringar

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 10 (delvis), förordas en statlig
långivning med lång amorteringstid och låg och fast ränta. I anslutning härtill
föreslås i yrkandena 11 b och c förbättringar av lånevillkoren i avvaktan på
genomförande av de förstnämnda förslagen.

Som bostadsministern anför i propositionen (s. 123) tillhandahåller samhället
ett betydande stöd till bostadsproduktion och bostadskonsumtion genom
räntebidrag och bostadsbidrag samt skattevägen. Utskottet ansluter sig till
bostadsministerns uppfattning att det inte är rimligt att räkna med någon
väsentlig höjning av subventionsnivån i framtiden och att det därför finns
anledning att fortlöpande överväga inriktningen av dessa subventioner.
Bostadsministern stryker under vikten av att beräkningar av skatteeffekterna
fortlöpande utförs och anger att hon skall ta initiativ till att så sker.

Utskottet kan mot bakgrund av det ovan anförda inte tillstyrka
motionsförslagen.

5.7.2 Lånegränser

Liksom tidigare förs fram förslag om ändrade lånegränser. I motionen
1978/79:789 (s), yrkandet 1, föreslås lånegränsen 15/85 96 för enskilt ägda
flerbostadshus medan det i motionen 1978/79:1669 (m), yrkandet 6, föreslås
att lånegränsen skall vara 25/95 96 för alla låntagarkategorier - sålunda även
för allmännyttiga och bostadskooperativa företag.

Den nuvaranden övre lånegränsen vid nybyggnad av enskilt ägda hyreshus
m. m., 22/92 96, infördes genom ett beslut år 1977 (CU 1976/77:18).
Reservanter (s) föreslog att den tidigare lånegränsen, 15/85 96, skulle
bibehållas. Något förslag om en för alla kategorier gemensam gräns vid
25/95 96 fördes inte fram i detta sammanhang.

CU 1978/79:26

Höjningen medförde en omedelbar resultatförbättring för enskilda ägare av
hyreshus utan någon motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa
fastigheter. Det ökade statens utlåning. Inte heller tog riksdagsmajoriteten
hänsyn till den alltfort gällande utgångspunkten att de självkostnadsbestämda
företagen skall ha ett dominerande inflytande.

Utskottet kan för sin del inte finna anledning att behålla en hyresgräns vars
syfte är att förbättra avkastningen på kapitalplaceringar i hyreshus och
därmed främja den långsiktiga privata kapitaltillväxt som är det privata
hyreshusägandets yttersta mål.

Av det anförda följer att utskottet inte heller kan ställa sig bakom det
moderata förslaget om en enhetlig gräns vid 25/95 %. Mot detta förslag talar
vidare att det skulle medföra krav på väsentliga kapitalinsatser från
kommunernas sida och på kraftigt ökade insatser vid förvärv av nya
bostadsrätter.

5.7.3 Fördjupning

Vid mindre ombyggnad av småhus - med ett låneunderlag av högst 25 000
kr. - kan bostadslånet fördjupas i sin helhet utan prövning av kreditmöjligheterna
och utan krav på kommunal borgen. Bostadsstyrelsen har föreslagit
att låneunderlagsgränsen höjs till 50 000 kr. och att styrelsen bemyndigas höja
denna gräns med ledning av kostnadsutvecklingen inom byggandet. Bostadsministern
anför (s. 127) att hon f. n. inte är beredd att ta ställning till
förslaget. Denna bedömning grundas på att överväganden pågår huruvida
låneformen fyller någon funktion.

Motionen 1978/79:1587 (c) (delvis) innehåller bl. a. även yrkandet att
riksdagen bör ge regeringen till känna att bostadsstyrelsens förslag bör
genomföras.

Utskottet ansluter sig till bedömningarna i propositionen och avstyrker
motionsförslaget.

5.7.4 Räntebidrag

Regeringen föreslår (prop. s. 43-45) att riksdagen godkänner att de lägsta
garanterade räntesatserna för ny- och ombyggnad som påbörjas åren 1979 och
1980 skall vara desamma som för år 1978. Utskottet har ingen erinran mot
förslaget. Enligt utskottets mening bör emellertid dessa räntesatser läggas fast
i god tid före tillämpningsperiodens början. Med hänsyn därtill förordas att
den nu föreslagna räntesatsen skall gälla intill dess ett nytt beslut trätt i kraft,
dock minst för åren 1979 och 1980. Detta tillägg bör i förening med
godkännandet ges regeringen till känna.

Utskottet noterar i anslutning härtill att sambandet mellan ränte-, bidragsoch
bostadsläneregler samt skatteregler\\å ombyggnad övervägts. Angelägenheten
av förslag i denna del bör enligt utskottets mening leda till att dessa

CU 1978/79:26

överväganden påskyndas. Även detta bör ges regeringen till känna.

Räntebidrag utgår inte i samband med bostadslån för mindre ombyggnad av
småhus när låneunderlag är högst 25 000 kr. Bostadsstyrelsen har föreslagit att
räntebidrag bör utgå utan hänsyn till någon beloppsgräns. Motivet har i första
hand varit att undanröja den skarpa gränsen i fråga om lånevillkor mellan
denna låneform och förbättringslån med räntefri stående del och skapa
samma regler som beträffande flerbostadshus. I konsekvens med detta
föreslår styrelsen också att räntebidrag i de fall då bostadslånet kombineras
med energisparlån utgår också för energisparlånet trots att den sammanlagda
godkända kostnaden, såvitt gäller bostäder, inte överstiger 25 000 kr.
Bostadsministern har inte biträtt förslaget. Hon hänvisar till pågående
överväganden beträffande förbättringslångivningen.

I motionen 1978/79:1587 (c) (delvis) vidareförs bostadsstyrelsens förslag i
denna del.

Utskottet noterar att frågan om räntebidrag då bostadslån kombineras med
energisparlån också tas upp i prop. 1978/79:115 om riktlinjer för
energipolitiken (bilaga 3 s. 11-12, hemställan 2). Motionen i motsvarande del
får därför tas upp i senare sammanhang.

När det gäller återstående del av yrkandet har utskottet inte ansett att
tillräckliga skäl visats för en föreslagen ändring. Motionen avstyrks sålunda i
motsvarande del.

I motionen 1978/79:2099 (c) (delvis) föreslås att räntebidrag utgår även för
underliggande Jorvärvskredit vid ombyggnad av vissa småhus. Syftet med
förslaget i denna del torde vara i första hand - att räntebidrag skulle utgå för
den särskilda fördjupning av bostadslånet som kan utgå i vissaområden,bl. a.
Norrland, vid ombyggnad inom fem år efter förvärvet. I andra hand torde
yrkandet avse att räntebidrag skall räknas på hela förvärvskostnaden och inte
på låneunderlaget för ombyggnad.

Nuvarande ordning utgår från avsikten att inte subventionera fastighetsomsättningen
med därav föranledd prishöjning. Utgångspunkten allmänt
sett har också varit att begränsa stödet till kostnader för produktiva åtgärder -en fråga som också kommer att beröras när utskottet i anslutning till andra
prioriteringsfrågor behandlar motionen i vad den avser finansieringen av
förvärvskostnad.

Utskottet noterar redan i detta sammanhang att det i motionen redovisade
exemplet, med rak amortering, överdriver skillnaderna i årlig kapitalkostnad
vilken angetts till 32 088 kr. för ombyggnad och till 22 841 kr. vid nybyggnad.
Med tillgängliga annuitetslån och räntebidrag och med avdrag för egen insats
bör - enligt vad utskottet erfarit - motsvarande belopp beräknas till 22 883 kr.
resp. 16 810 kr. det första året och till 29 083 kr. resp. 29 210 kr. det fjortonde
året, då räntebidraget avvecklats.

Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionsförslaget i
motsvarande del.

CU 1978/79:26

5.7.5 Särskilda frågor

5.7.5.1 Uthyrning av bostäder som lokaler

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen (s. 127-128) förordats
om möjligheten att med bibehållet bostadslån temporärt hyra ut bostäder för
andra ändamål, m. m. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de
föreslagna ändringarna.

5.7.5.2 Säkerhet för lån i vissa fall

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande län tillförsamlingar och
samfälligheter (s. 129-130) liksom beträffande säkerhet för bostadslån i övrigt
(s. 138-140).

5.8 Kommunalt ansvar

5.8.1 Bostadslån

Den kreditriskbedömning som skall föregå beslut om bottenlån har flyttats
över på kommunerna (prop. 1974:150, CU 1974:36 s. 43-44). I anslutning
därtill föreslogs i propositionen att som förutsättning för lån för småhus som
skall bebos av låntagaren skulle gälla att kommunen åtar sig ansvar för
förluster på lånet under hela dess löptid och till ett belopp som svarar mot
10 % av låneunderlaget. I motion (c) föreslogs att det kommunala ansvaret
skulle vara 5 % av samma belopp. Riksdagen följde ett utskottets förslag att
ansvaret skulle knytas till lånets storlek och inte till låneunderlaget och att
därvid det kommunala ansvaret skulle motsvara 40 % av det totala statslånet
under lånets löptid. I reservation (c, m) föreslogs bifall till motionen.

Frågan togs åter upp i samband med förslag om undantag från plankravet
vid tätbebyggelse av mindre omfattning (prop. 1976/77:122, CU 1976/77:35).
Riksdagen godkände i enlighet med utskottets tillstyrkan propositionsförslaget
att det kommunala ansvaret skulle begränsas till 40 % av det normala
bostadslånet -sålunda inte till andel av eventuell fördjupning. Reservanter (s)
hade yrkat att propositionsförslaget skulle avslås.

I motionen 1978/79:1590 (c) föreslås att kravet på kommunalt
ansvarstagande i här berörda fall helt skall avstås. Motiven för förslagen är i
huvudsak desamma som för tidigare förslag i motion (c) och proposition om
att minska ansvaret, nämligen att bebyggelsens lämplighet och därmed
kreditvärdighet skall avgöras av kommunen vid planering eller byggnadslovgivning
enligt byggnadslagen.

Vad i motionen anförts har inte tillfört utskottet några nya grunder för
bedömningarna. Ytterligare överväganden bör i stället avse en återgång till
tidigare gällande borgenskrav.

4 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

5.8.2 Förskott

I propositionen (s. 128-129) förordas att bestämmelserna om kommunal
borgen vid förskott på lån och bidrag tas bort. Utskottet har ingen erinran mot
vad i detta sammanhang anförts och föreslagits.

5.9 Bostadsbidrag

5.9.1 Allmänt

I budgetpropositionen (bil. 16, s. 21-40) behandlas frågan om anslag till
bostadsbidrag.

Statligt bostadsbidrag (SBB) utgår till familj med barn under sjutton år som
helt eller delvis försörjs inom familjen. Det har ingen direkt anknytning till
bostadskonsumtionen utan syftet är främst fördelningspolitiskt. Oreducerat
bidrag utgår fr. o. m. den 1 januari 1979 med 1 260 kr. per barn och år.
Bidraget är inkomstprövat. Oreducerat bidrag utgår vid årsinkomst som inte
överstiger 38 000 kr. Vid inkomster mellan 38 000 kr. och 54 000 kr. reduceras
bidraget med 15 %. Överstiger inkomsten 54 000 kr. reduceras bidraget med
24 % av inkomst över detta belopp. Även förekomst av förmögenhet kan
medföra reduktion av bidraget.

Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) utgår till såväl barnfamiljer som
hushåll utan barn. Inkomstprövningsreglerna är gemensamma med SBB
utom såvitt gäller hushåll utan barn. För dessa hushåll reduceras bidraget
med 15 % vid inkomster i intervallet 29 000-54 000 kr. SKBB är vidare knutet
till bostadskostnaden. Sålunda utgår bidrag med 80 % av bostadskostnaden
mellan vissa s. k. hyresgränser. Den nedre gränsen är f. n. 400 kr. per månad.
Den övre hyresgränsen är avpassad till bostadsbehovet för olika stora hushåll.
Utskottet behandlar nedan (5.9.4.1) konstruktionen m. m. av bl. a. dessa
gränser.

Statskommunalt bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. Jl. utgår i vissa fall
som ett utfyllnadsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension.
Inkomstprövnings- och förmögenhetsprövningsreglerna är desamma som
vid SBB och SKBB.

Bostadsministern föreslår i budgetpropositionen riksdagen att godkänna en
höjning av SBB, ändringar i fråga om hyresgränsen för SKBB till barnfamiljer,
hushåll utan barn och till vissa folkpensionärer. Vidare föreslås riksdagen
godkänna den ändring i reglerna för inkomstprövningen som förordats i
budgetpropositionen. Förslagen i budgetpropositionen anges bl. a. syfta till
att öka konsumtionsförmågan för hushåll med stor försörjningsbörda, mildra
vissa s. k. marginaleffekter, höja bostadsbidragen vid ökade bostadsutgifter
och anpassa bidragen till aktuella bostadskostnadsnivåer. De föreslagna
förändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1980.

CU 1978/79:26

J. 9.2 Nytt förslag

Innan utskottet går närmare in på förslagen i propositionen och i
motionerna tar utskottet upp motionen 1978/79:2101 (m) i vilken föreslås att
riksdagen med avslag på förslaget i budgetpropositionen om bostadsbidragen
för barnfamiljer för år 1980 hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med
vad i motionen anförts. Motionärerna anser bl. a. att reduktionsreglemas
utformning medför inte önskvärda konsekvenser, att inkomstprövningsbegreppet
är otillfredsställande och bl. a. innebär orimliga marginaleffekter
samt att vissa s. k. sambeskattningskonsekvenser uppstår. Vissa
beräkningar i motionen avses ge stöd för kritiken.

Riksrevisionsverket har i en revisionsrapport granskat bostadsstyrelsens
utvärdering av bostadsbidragens effekter och den 30 januari 1979 delgivit
styrelsen resultatet av granskningen. Resultatet har av riksrevisionsverket
även redovisats till regeringen för dess information. Beräkningarna i
rapporten ger i huvudsak samma utfall som de i motionen presenterade.

Frågan om den sammantagna effekten av skattesystemet och
bostadsbidragsreglerna har tagits upp i en interpellation.

Med anledning av yrkandet i motionen 1978/79:2101 (m) vill utskottet
anföra följande. Ett riksdagens bifall till motionen innebär att ett nytt förslag
om bostadsbidrag rimligen inte skulle kunna behandlas av riksdagen förrän
under hösten år 1979. Ett riksdagsbeslut skulle därmed kunna föreligga
tidigast i slutet av oktober i år. För att det skall vara möjligt för bl. a.
kommunerna att vidta erforderliga åtgärder inför 1980 års bidragsgivning -om ändrade regler skall gälla per den 1 januari - är det nödvändigt med ett
riksdagsbeslut under våren 1979. Ett bifall till motionen kan sålunda redan på
dessa grunder inte förordas av utskottet. Utskottet återkommer nedan (5.9.6)
till vissa av de frågor som tas upp i motiveringen i motionen. Det anförda
innebär att förslagen i propositionen om bostadsbidragen samt i motionerna
bör sakgranskas i förevarande sammanhang.

5.9.3 Statligt bostadsbidrag

Det statliga bostadsbidraget föreslås höjt från 1 260 kr. per barn och år med
240 kr. per barn och år till 1 500 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari 1980.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget. I sammanhanget bör noteras att
utskottet hösten 1978 i ett yttrande till finansutskottet (CU 1978/79:1 y)
enhälligt, utifrån de synpunkter utskottet har att beakta, uttalat sig för en
höjning av SBB i samma storleksordning som förordas i budgetpropositionen
- en höjning som enligt utskottet borde gälla fr. o. m. den 1 januari 1979.

CU 1978/79:26

5.9.4 Statskommunalt bostadsbidrag

5.9.4.1 Hyresgränser

Som framgått ovan utgår SKBB med 80 % mellan vissa hyresgränser. Den
nedre hyresgränsen är fr. o. m. den 1 januari 1979 400 kr. 1 propositionen
föreslås att gränsen höjs till 450 kr. I motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 14
såvitt nu är i fråga, och 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 6, yrkas att den nedre
hyresgränsen behålls oförändrad på 400 kr.

Beträffande de övre hyresgränserna framgår gränsernas nuvarande utformning,
förslagen i propositionen, i motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 14
såvitt nu är i fråga, samt 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 5, av nedanstående
sammanställning.

Övre hyresgränser kr/månad

Ensamstående utan barn
Makar utan barn
Hushåll med 1 barn )
Hushåll med 2 barn j
Hushåll med 3 barn /
Hushåll med 4 barn )
Hushåll med 5 eller
flera barn

Fr. o. m. 1979-01-01	Förslag i

	proposi-	motion	motion
	tionen	788 (s)	1065 (vpk)
650	700	725	800
750	800	850	900
		1 100	1 125
975	1 125	1 250	1 250
		1 400	1 400
1 150	1 375	1 550	1 550
1 350	1 625	1 700	1 700

Förslaget i (s)-motionen överensstämmer med bostadsstyrelsens förslag i
anslagsframställning i augusti 1978. Som framgår av sammanställningen
föreslås i motionerna att den övre hyresgränsen differentieras för varje barn i
familjen och inte som nu är gemensam för familjer med ett och två barn och
för familjer med tre och fyra barn.

Beträffande de övre hyresgränserna anförs i budgetpropositionen (s. 38) att
dessa alltjämt bör anpassas till trångboddhetsnormen - för hushåll med två
personer eller fler, högst två personer per rum utöver kök och vardagsrum.
Bostadsstyrelsens förslag om differentiering för varje barn bör därför - enligt
bostadsministem - inte genomföras. Dock bör de övre hyresgränserna höjas
för barnfamiljer så att högre bidrag utgår vid ökade bostadsutgifter.

I budgetpropositionen framförda förslag om ändrade hyresgränser innebär
sammanfattningsvis följande. En höjning av nedre hyresgränsen med 50 kr.
per månad kompenseras av en samtidig höjning av den övre hyresgränsen
med minst samma belopp under förutsättning att bostadskostnaden når upp
till den föreslagna övre hyresgränsen 1980. Barnfamiljerna får dessutom en
reell ökning av bidragen 1980 jämfört med 1979 genom att höjningen av den
övre hyresgränsen är större än höjningen av den nedre. En förutsättning är
dock att bostadskostnaderna ligger inom eller över det hyresintervall inom

CU 1978/79:26

vilket SKBB utgår. För dem som har bostadskostnader under den övre
hyresgränsen kan bidraget minska med högst 40 kr. per månad på grund av
höjningen av den nedre hyresgränsen. Den föreslagna höjningen av SBB med
240 kr. per barn och år kompenserar dock hushåll med minst två barn för
denna minskning.

Förslagen om ändrade hyresgränsen innebär sålunda att barnfamiljernas
bostadsstöd i de flesta fall kommer att förbättras under 1980. Utskottet anser
att de i budgetpropositionen gjorda satsningarna på ett förbättrat bostadsstöd
för barnfamiljerna får accepteras vid en prioritering i en allmänt ansträngd
samhällsekonomisk situation. Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i
budgetpropositionen om ändrade hyresgränser och avstyrker därmed bifall
till motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 14, och 1978/79:1065 (vpk),
yrkandena 5 och 6.

5.9.4.2 Inkomstgränser

Bostadsbidragen reduceras efter inkomst enligt regler som angivits ovan (s.
48). Av nedanstående sammanställning framgår den nuvarande nivån på
inkomstgränserna samt olika förslag till förändringar.

Fr. o. m.
1979-01-01

Ökningar enligt förslag i

budgetpro-

positionen

motionen
788 (s)
yrk. 15

motionen
1065 (vpk)
yrk. 7 o. 8

Nedre inkomstgräns för
hushåll utan barn
barnfamiljer
Övre inkomstgräns

29 000
38 000
54 000

+ 5000

+ 2000
+ 3000
+ 5000

+ 4 000
+ 6 000
+ 11 000

Bostadsstyrelsen hade i anslagsframställningen i augusti 1978 föreslagit att
de nedre inkomstgränserna skulle höjas enligt förslaget i (s)-motionen och att
den övre inkomstgränsen höjdes enligt förslaget i (vpk)-motionen.

Enligt bostadsministerns uppfattning bör reformerna inom bidragssystemet
främst syfta till att öka konsumtionsförmågan för hushåll med stor
försörjningsbörda och underlätta för sådana hushåll att förbättra sin bostadsstandard.
En höjning av den nedre inkomstgränsen för barnfamiljerna enligt
förslaget i (s)-motionen skulle medföra att bidraget höjdes med 450 kr. per år
(15 % av 3 000) och med 900 kr. per år (15 % av 6 000) om förslaget i
(vpk)-motionen genomfördes. Höjningen -450 kr. eller 900 kr.-blir lika stor
för alla som har inkomster över nuvarande inkomstgräns oberoende av
försörjningsbördan.

Också enligt utskottets mening bör i nuvarande läge i en valsituation en
höjning av SBB vara att föredra framför en höjning av den nedre
inkomstgränsen eftersom en höjning av SBB relativt sett ger större bostads -

CU 1978/79:26

bidrag åt barnfamiljerna och ger större bidrag vid högre försörjningsbörda.
Utskottet som ovan (5.9.3) har accepterat den i budgetpropositionen föreslagna
höjningen av SBB anser liksom bostadsministern att denna höjning bör
prioriteras framför en höjning av de nedre inkomstgränserna. Motionerna
1978/79:788 (s), yrkandet 15, och 1065 (vpk), yrkandet 7, avstyrks med
hänvisning till det ovan anförda.

I budgetpropositionen föreslås att den övre inkomstgränsen höjs från 54 000
kr. till 59 000 kr. I motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 8, föreslås gränsen
höjas till 65 000 kr.

Utskottet, som delar förslaget i budgetpropositionen om nödvändigheten
av att den övre inkomstgränsen höjs, är inte berett att förorda en höjning av
den storleksordning som föreslås i motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 8.
Den av bostadsministern förordade höjningen godtas.

5.9.5 Beräkning av bostadskostnad

I motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 4, yrkas att förslag snarast
föreläggs riksdagen som innebär att bostadsbidrag till pensionärer bör täcka
bostadskostnaderna för 2 rum och kök för ensamstående och 3 rum och kök
för sammanboende. Som framgått ovan (5.9.1) kan statskommunalt bostadsbidrag
utgå till vissa folkpensionärer m. fl. Bostadskostnaderna beräknas
enligt de grunder som gäller för beräkning av bostadskostnaderna i ärende om
kommunalt bostadstillägg till folkpension. Bostadskostnaden i ärenden om
sådant tillägg utgår enligt grunder som riksförsäkringsverket bestämmer. Hur
stor del av kostnaden som skall täckas av KBT bestäms av den enskilda
kommunen. I sammanhanget bör erinras om att i propositionen 1978/79:95
om den kommunala ekonomin angivits att en interdepartemental arbetsgrupp
kommer att tillsättas med uppgift att utreda de tekniska förutsättningarna
att inom en rimlig kostnadsram samordna SKBB- och KBT-systemen.
Utskottet är inte berett förorda att det samband som finns vid beräkning av
pensionärernas bostadskostnader enligt de båda systemen bryts. Motionsyrkandet
avstyrks sålunda.

5.9.6 Utredning om bostadsbidragssystemet m. m.

Bostadsministem anmäler i budgetpropositionen (s. 34) sin avsikt att
föreslå regeringen att bemyndiga henne att tillkalla en utredningJör översyn av
administrationen av bostadsbidrag. Utskottet vill med anledning härav anföra
följande.

Ovan (5.9.1) har i korthet redogjorts för bostadsbidragen till barnfamiljer
m. fl. Systemet har under hand byggts ut och medför en omfattande
administration. Kritik har från skilda utgångspunkter riktats mot bl. a.
inkomstbegreppet - det har hävdats att det är en dålig mätare på hushållens
förmåga att betala bostadskostnaden och att det är inaktuellt vid tiden för

CU 1978/79:26

prövningen av bostadsbidragen.

Till grund för inkomstprövningen ligger den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsåret. För makar och för
vissa sammanboende räknas den sammanlagda inkomsten. Viss del av
förmögenhet över 75 000 kr. samt underskottsavdrag över 4 000 kr. läggs till
inkomsten. Bidraget reduceras om inkomsten överstiger en viss gräns, olika
för barnfamiljer och för hushåll utan barn.

Frågan om ett bättre inkomstbegrepp har tidigare utretts i skilda sammanhang
bl. a. av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna i dess slutbetänkande
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (SOU 1975:51-52). Utredningarna
fann att olika alternativ var möjliga att använda vid
inkomstprövningen, nämligen ett inkomstbegrepp inom beskattningens
ram, en självdeklarerad framtida inkomst eller den sjukpenninggrundande
inkomsten. Inget alternativ gav enligt utredningarna en rättvisande och
entydig bild av den ekonomiska bärkraften hos olika hushåll. Nuvarande
inkomstprövningssystem fick enligt utredningarna accepteras tills vidare i
avvaktan på frågans lösning i ett större sammanhang.

Avtrappningsreglerna innebär tillsammans med effekterna av marginalskatt
och andra inkomstprövade förmåner i vissa fall höga marginaleffekter
vid en inkomstökning. 1972 års skatteutredning har behandlat denna fråga
och bl. a. konstaterat att mera väsentliga sänkningar av avtrappningsreglerna
vid beräkning av bostadsbidrag inte kan företas utan att stödet utsträcks till
familjer i betydligt högre inkomstskikt än där stödet nu utgår.

Utskottet anser det viktigt att en utredning om bostadsbidragen kommer
till stånd - en utredning som bör avse inte endast en översyn av bidragens
administration utan även omfatta en översyn av bostadsbidragssystemet. I
ett sådant större sammanhang är naturligtvis frågan om inkomstprövningsbegreppet
central. Därvid kan de alternativ boendeutredningarna
presenterade alltjämt vara intressanta. Även andra alternativ kan behöva
undersökas. Vid en genomgång av inkomstprövningsreglerna bör vidare
utredas inkomstens relation till faktisk ekonomisk bärkraft, förmögenhets
inverkan på möjligheterna att erhålla bostadsbidrag, om underskottsavdrag
skall tillmätas betydelse i sammanhanget och hur detta i så fall skall ske.
Undersökas bör också hur bostadskostnaden skall bestämmas vid skilda
upplåtelseformer, samt om bostadsanknytningen fortfarande skall finnas
kvar. Bostadsbidragssystemet bör vara enkelt att administrera. Enligt vad
utskottet sedermera erfarit kommer den i budgetpropositionen aviserade
utredningen att utvidgas till att omfatta en översyn av bostadsbidragssystemet
och sålunda ges en av utskottet förordad inriktning.

Vid skilda tillfällen har konstaterats att bostadsbidragen är ett medel i
fördelningspolitiken och att bidragsgivningens omfattning och inriktning är
beroende av skattesystemet och av andra bidragssystem. Det kan därför vara
motiverat att dessa frågor behandlas i lämpligt sammanhang. Enligt vad
utskottet erfarit kommer en utredning om barnfamiljernas, särskilt flerbarns -

CU 1978/79:26

familjernas, ekonomiska situation att tillkallas inom kort. Inom denna
utredning kommer att behandlas bl. a. skattesystemets effekt på bidragsgivningen.
Utskottet förutsätter att utredningen om bostadsbidragssystemet
kommer att samråda med utredningen om flerbarnsfamiljernas ekonomiska
situation varvid det blir naturligt att ta upp frågan om den sammanlagda
effekten av skattesystemet och olika bidragssystem.

I flera motioner har tagits upp frågor som kommer att övervägas av
utredningen. Vissa av motionerna rör inkomstbegreppets utformning och
beräkning av bostadskostnaden vid olika upplåtelseformer. Så är fallet med
motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 19, och 1978/79:2086 (fp). Även frågan
om sammanboendebegreppet som behandlas i motionen 1978/79:2074(c) har
beröring med denna fråga liksom motionen 1978/79:1058 (s). Samtliga dessa
motioner bör behandlas av utredningen liksom motionen 1978/79:787(c)om
egenföretagarnas rätt till bostadsbidrag.

I motionen 1978/79:2091 (c) föreslås att utredningen om bostadsbidragen
skall inriktas på att administrationen helt skall förläggas till kommunerna.
Denna fråga kommer att tas upp av utredningen. Motionen bör överlämnas
till utredningen.

I två motioner--1978/79:560(s)och 1978/79:1669(m), yrkandet 4,-yrkas
att bostadsbidragen prövas i samband med inkomsttaxeringen och att hänsyn
tas till bostadskostnaden vid skatteuttaget. Liknande förslag har förts fram i
samband med överväganden om att använda sjukpenninggrundande
inkomst vid kontroll av bostadsbidragen. De har därvid ansetts inte nu böra
prövas. Frågorna i motionerna rördelvis taxeringssystemets utformning och
omfattning.

Såvitt motionerna rör administrationen av bostadsidragen finns enligt
utskottets mening inte tillräcklig anledning att tillstyrka dem.

SBBoch SKBB utgår till familj med barn under 17 år. SKBB utgår till familj
med barn som fyllt 17 år och som uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp.
Studiehjälp utgår i vissa fall till studerande upp till 20 år. Bostadsstyrelsen
anför i sin anslagsframställning att det är ett betydande administrativt arbete
att ta in uppgifter från skolorna om barnens studiegång, inte minst därför att
studieavbrott blir allt vanligare. Föräldrar med arbetslösa ungdomar i
motsvarande ålder måste - enligt bostadsstyrelsen - uppleva det som en stor
orättvisa att de inte får bidrag för sina hemmavarande ungdomar över 17 år.
En gemensam åldersgräns på 18 år skulle vara lättare att förstå för
bidragstagarna. Denna gräns sammanfaller dessutom med myndighetsåldern.
Styrelsen föreslåratt åldersgränsen för SBBoch SKBB höjs till 18 år och
att därvid möjligheten att för SKBB medräkna äldre barn som får studiehjälp
slopas.

Bostadsministem förordar att förslagen itne genomförs. Bestämmelserna
anges ha samband med utformning av studiestödet. Bostadsstyrelsens förslag
har avstyrkts av studiestödsutredningen. Centrala studiestödsnämnden
anser att anledning finns att avvakta studiestödsutredningens arbete.

CU 1978/79:26

I motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 16, och 1978/79:1065 (vpk),
yrkandet 3, hemställs att åldersgränsen bestäms så att barn upp till 18 år
räknas som bidragsberättigande i familjens bidragsansökan. Den möjlighet
som nu finns att räkna in studerande ungdomar mellan 18 och 20 år i familjen
bör enligt vad som anförs i (s)-motionen bibehållas i avvaktan på studiestödsutredningens
förslag.

Utskottet anser att frågan om åldersgränserna bör prövas när studiestödsutredningens
förslag föreligger eller att frågan behandlas av den förordade
utredningen om bostadsbidragssystemet. Utskottet finner det mycket angeläget
att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag så att den olägenhet som
åldersgränsernas utformning i nu behandlad del utgör kan undanröjas.
Motionerna 1978/79:788 (s) och 1978/79:1065 (vpk) i nu behandlade delar bör
överlämnas till den föreslagna utredningen. Frågan bör därvid lämpligen
beredas i samråd med studiestödsutredningen. Den bör behandlas med
förtur.

I motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 2, hemställs att riksdagen
beslutar att åldersgränsen för rätt till SKBB för hushåll utan barn sänks till 17
år. Även detta yrkande bör övervägas av den förordade utredningen.

År 1977 infördes gynnsammare regler vid beräkning av bostadsbidrag för
hushåll med handikappade familjemedlemmar. Om familjen på grund av den
handikappade hushållsmedlemmen kan behöva en särskilt stor bostad eller
en bostad utrustad med särskilda detaljer för att tillgodose den handikappades
behov kunde den övre hyresgränsen i vissa fall överskridas. En höjning med
150 kr. anses av bostadsstyrelsen tillräcklig i de flesta fall. Beloppet kan
överskridas om synnerliga skäl föreligger. Sociala centralnämnden yttrar sig
till det kommunala förmedlingsorganet i frågan huruvida den övre
hyresgränsen skall överskridas. Förmedlingsorganet avgör hur mycket
gränsen skall få överskridas.

Bostadsstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning att bestämmelsen om
undantag från den övre hyresgränsen tas bort eftersom samhället redan tar
hänsyn till de handikappade genom det särskilda kommunala bostadstillägget
för handikappade (KBH) och genom bostadsanpassningsbidraget.
Vidare uppges de sociala centralnämnderna ha svårigheter att bedöma om
högre bostadskostnad är motiverad. Bostadsstyrelsen harberäknat besparingen
per helår om bestämmelsen slopas till 3 milj. kr. Besparingen för staten blir
drygt 2 milj. kr. och för kommunerna knappt 1 milj. kr.

Bostadsstyrelsens förslag avstyrks av De handikappades riksförbund
(DHR) medan Handikappförbundens centralkommitté (HCK) är starkt
tveksam. Svenska kommunförbundet tillstyrker att regeln slopas.

Bostadsministern anser det inte möjligt att i ett stort generellt system
tillgodose alla individuella behov om kraven på enkel administration
samtidigt skall gälla. Eftersom regeln om handikappad hushållsmedlem
endast rör en liten del av ansökningarna och då de handikappades behov
enklare anses kunna tillgodoses genom KBH förordas att regeln slopas.

CU 1978/79:26

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 17, hemställs att riksdagen inte
godkänner vad i budgetpropositionen förordats om bostadsbidrag för handikappad.

Enligt vad utskottet erfarit avses frågan om de handikappades bostadsbidrag
ingå i utredningens direktiv. Utskottet finnér det därför inte lämpligt
att förslaget i budgetpropositionen nu genomförs. Motionen 1978/79:788 (s),
yrkandet 17, tillstyrks såvitt nu är i fråga.

Motionen bör i nu berörd del överlämnas till utredningen.

Utredningen kommer som framgår av vad som ovan anförts att behöva
arbeta förutsättningslöst inom vida ramar. En utredning med sådan omfattning
och inriktning bör ha parlamentarisk förankring. Enligt vad utskottet
erfarit kommer så att ske. Med anledning av att flera frågor kräver snara
lösningar bör utredningen vara oförhindrad att lägga fram delförslag.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att utredningen
överväger förslagen i motionerna 1978/79:787 (c), 788 (s), yrkandena 16, 17
och 19, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1058 (s), 1065 (vpk), yrkandena
2 och 3, 2074 (c), 2086 (fp) och 2091 (c).

Anslag till bostadsbidrag behandlar utskottet nedan (5.19.1).

5.9.7 Övriga frågor

Vad i övrigt anförts av bostadsministern om bostadsbidragen har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

5.10 Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag till förbättring av boendemiljön kan utgå för olika åtgärder som
förbättrar denna miljö i första hand i flerbostadshusområden. Bidrag utgår
med högst 50 % av den godkända kostnaden, dock högst med 1 000 kr. per
lägenhet. Om synnerliga skäl föreligger får bidrag utgå med mer än 50 %,
dock högst med 75 %. Beloppet per lägenhet får i dessa fall vara högst 3 000
kr. Bostadslån - s. k. kompletterande lån - kan utgå till den del av
bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandena 13 a-b, föreslås att bidrag och lån
skall kunna utgå för alla åtgärder sorn de boende anser nödvändiga för att
åstadkomma en socialt fungerande och även i övrigt god boende- och
närmiljö, liksom höjning av bidragsandelarna till 75 resp. 100 %. Anslagsfrågan
tas upp i avsnittet 5.19.5.

Även om bidragsgivningen är avsedd att täcka ett brett falt av åtgärder
kvarstår emellertid ett behov att ge en yttre ram för det bidragsberättigade
området. Endast därmed kan avsedda prioriteringar genomföras.
Motionsförslaget bör därför avstyrkas.

Bidragens användningsområde när det gäller konstnärlig utsmyckning tas
uppi motionen 1978/79:783 (s). Där konstateras bl. a. att miljöbidrag kan utgå

CU 1978/79:26

för ”arbetsinsats av bildkonstnär som avser utformning av olika inslag i

en förbättrad boendemiljö etc.” men inte för ”utförande av konstverk”.

Här återstår en lånemöjlighet under vissa förutsättningar. Motionären
föreslåratt bidrag till konstnärlig utsmyckning försöksvis skall kunna lämnas
för sådana kostnader som kan ingå i underlaget för bostadslån.

Enligt utskottets uppfattning finns inte anledning att motsätta sig en sådan
bidragsgivning. Motionärens avsikt har inte varit att därmed öka bidragsgivningen
utan endast att ändra ett av åtgärdsalternativen. Valet mellan dessa
alternativ är en lämplighetsfråga som praktiskt sett avgörs genom de
kommunala bedömningarna. Vad utskottet anfört bör, med bifall till
motionen, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.11 Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Bostadsanpassningsbidrag utgår för åtgärder inom och i anslutning till
bostadslägenhet, vilka behövs för att en person med handikapp skall kunna
utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Det utgår nu med högst 15 000 kr.
men kan beviljas med högre belopp om det föreligger särskilda skäl.

I budgetpropositionen (s. 51) föreslås riksdagen godkänna att maximibeloppet
höjs till 20 000 kr. fr. o. m. nästa budgetår. Förslaget tillstyrks.

Regeringen föreslår vidare riksdagen att medge att bostadsanpassningsbidrag
utgår för reparation av lyftanordningar m. m. Också detta
förslag tillstyrks.

Som ovan angetts utgår bidraget endast i anslutning till bostadslägenhet. I
motionen 1978/79:1596 (s) föreslås att bidrag skall kunna lämnas även för
motsvarande anpassning a\ fritidshus.

Ett motsvarande förslag fördes fram i motion (s) till 1973 års riksmöte.
Utskottet (CU 1973:19 s. 37) anförde enhälligt att behovet av bidrag även i
vissa sådana fall torde vara obestritt. Utskottet ansåg emellertid att - vid en
prioritering av de uppgifter som återstår att lösa inom denna sektor - detta
initiativ dock tills vidare torde böra stå tillbaka.

Riksdagen har sedermera (SoU 1976/77:3) hos regeringen hemställt att en
motion (s) om statsbidrag för anpassning av fritidsbostäder för handikappade
skulle överlämnas till handikapputredningen. I samband med att denna
utredning avslutades har ärendet överlämnats till bostadsdepartementet.
Regeringen har nyligen överlämnat motionen till fritidsboendeutredningen.

Med hänvisning till att frågan nu kommer under fritidsboendeutredningens
uppmärksamhet är någon riksdagens åtgärd nu inte erforderlig.

I motionen 1978/79:2084 (fp) föreslås riksdagen begära en översyn av
bidragsreglerna, innefattande bl. a. även anpassning av utomhusmiljö. Motionärerna
anför att det borde vara rimligt att alla med gravt handikapp och alla
som i hemmet vårdar gravt handikappad kunde få bidrag för att anpassa
bostaden till den handikappades behov - något som också bör gälla utemiljön,

CU 1978/79:26

dvs. närliggande tomtmark m. m.

Nuvarande bidragsgrunder gör det möjligt att lämna bidrag också för
anordningar utanför huset som har samband med tillgängligheten till
bostaden och därtill anknytande utrymmen, uteplatser o. d. Motionärernas
syfte får med hänsyn även till hittillsvarande tillämpning anses redan
tillgodosett i rimlig utsträckning. Motionen avstyrks därför.

Genom motionen 1978/79:1597 (s) väcks frågan om statligt bidrag till
produktionen av lägenheter med boendeservice. Förslaget syftar till att sänka
kostnaderna för produktion av bostäder med service för handikappade. Dessa
kostnader kan inte täckas genom bostadsanpassningsbidrag. Bostadsbidragen
anses också olämpligt konstruerade för detta syfte.

Utskottet hänvisar i första hand till vad i avsnittet 5.9.6 anförts om
bostadsbidrag för handikappade. I övrigt föreligger i väsentliga hänseenden
motsvarande förutsättningar som gäller beträffande servicebostäder för äldre
och liknande bostadsformer med kollektiva anordningar. Anslagsmöjligheterna
och därmed räntesubvention har där fortlöpande anpassats till särskilda
krav. Utskottet förutsätter att detta gäller även de i motionen åberopade
servicebostäderna. Enligt utskottets mening bör det reguljära bostadsstödet
utnyttjas så långt möjligt innan överväganden görs om ett särskilt bidrag till
angivna kostnader.

Utskottet tar i detta sammanhang upp förslaget i motionen 1978/79:1594
(s) om en översyn i syfte att öppna möjlighet för bidrag för handikappanpassning
av även andra samlingslokaler än de allmänna samlingslokalerna.

Grunder för upprustningsbidrag för handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler har tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1976/77:87 bil. 3,
CU 1976/77:31 s. 6). Utskottet anslöt sig till vad i motion (fp) om vidgat stöd
anförts och att stöd kan motiveras för en mångfald lokaler som står öppna för
allmänt nyttjande eller i vart fall för inte alltför begränsade grupper. Av
prioriteringsskäl ansåg utskottet dock att stödet fortfarande borde förbehållas
de allmänna samlingslokalerna. Riksdagen följde utskottet.

Det finns enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning att frångå
tidigare överväganden. Motionen avstyrks därför.

5.12 Förbättringslån

Riksdagen begärde med bifall till motion (c) vid 1975/76 års riksmöte en
översyn av förbättringslångivningen (CU 1975/76:22 s. 51). Utskottet anslöt
sig enhälligt till meningen att bostadspolitikens ändrade former kan utgöra
anledning att se över förbättringslångivningen. Den grundläggande frågan är,
anförde utskottet, i vilken utsträckning denna särskilda låneform med dess
inslag av kapitalsubventioner är ett nödvändigt komplement till kreditstödet,
räntebidragen, bostadstilläggen och bostadsbidragen.

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 49) hänvisar bostadsministern till att
dessa överväganden alltjämt pågår och till att kommunalekonomiska

CU 1978/79:26

utredningens förslag (SOU 1977:78) om ändringar i de kommunala
bostadstilläggen m. m. skulle beaktas vid översynen. Regeringen har numera
i prop. 1978/79:95 om den kommunala ekonomin tagit ställning till dessa
förslag. Någon redovisning av den begärda översynen av förbättringslånen
har inte aviserats.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 50) föreslås riksdagen godkänna att
inkomstgränsen höjs för makar från 28 000 kr. till 32 000 kr. och för
ensamstående från 18 000 kr. till 20 000 kr. Ändringen föreslås ske den 1 juli
1979. Maximibeloppet för räntefritt förbättringslån för enskilda personer
föreslås (s. 50) höjt från 17 000 kr. till 20 000 kr. samt för kommuner och
företag från 12 000 kr. till 14 000 kr., även detta fr. o. m. den 1 juli 1979.
Utskottet tillstyrker även dessa förslag.

Ramar och anslag behandlas nedan (5.19.7).

5.13 Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Bevarandet av kulturhistoriskt intressant bostadsbebyggelse stöds dels
genom att låneunderlaget för bostadslån kan höjas, dels genom att tilläggslån
till bostadslånet kan beviljas.

Vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m. m. får låneunderlaget
bestämmas till högre belopp än eljest. En gräns för denna höjning
sätts för flerbostadshus genom regeln att kapitalkostnaderna skall kunna
förräntas inom ramen förbruksvärdeshyran. En motsvarande gräns gäller för
småhus. Pantvärdet fastställs i dessa fall regelmässigt till ett belopp som
motsvarar summan av - även det förhöjda - låneunderlaget och värdet av
icke belånade lokaler m. m.

Från kulturhistorisk synpunkt särskilt värdefull byggnad, av byggnadsminneskaraktär,
kan grunda rätt även till ett under viss tid räntefritt och
stående tilläggslån. Lånet och låneunderlagshöjningen avses säkra finansiering
upp till 140 % av låneunderlaget för en motsvarande nybyggnad. När
ombyggnadskostnaden överstiger 140 % men inte överstiger 200 % av detta
låneunderlag skall inom denna nivå det statliga stödunderlaget svara mot tre
fjärdedelar av finansieringsbehovet. Endast i undantagsfall om synnerliga
skäl föreligger skall kostnader utöver 200 % av ombyggnadslåneunderlaget
kunna stödjas med tilläggslån.

De antikvariska myndigheterna prioriterar ombyggnadsföretagen inom en
särskild årlig kostnadsram.

I budgetpropositionen (bil. lös. 150-152) liksom i motionen 1978/79:2083
(c, s, m), yrkandet 2, förs fram förslag om ramar och anslag. Dessa förslag tar
utskottet upp under avsnittet 5.19.10.

Motionen 1978/79:2083 (c, s, m) tar upp frågor såväl om administrationen
av det finansiella stödet som vissa ramfrågor. När det gäller handläggningsfrågor
innebär motionens yrkanden att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna dels d a) att beslut i fråga om förhöjt låneunderlag utan

CU 1978/79:26

samband med tilläggslån bör delegeras till länsbostadsnämnderna och i
anslutning därtill (1 b) att bostadsstyrelsen bör få föreskriva hur sådana beslut
skall avräknas mot beslutsramen, dels (1 c) att åtgärder bör vidtas för att
förenkla handläggningen av ansökningar och lån.

Det torde i princip ankomma på regeringen att utan riksdagens medgivande
överlåta beslutsrätten i angivna frågor till länsbostadsnämnden. Det har
uppgetts att ett hinder för detta t. v. är att beräkningsreglerna, särskilt när det
gäller inverkan av vissa skatteförhållanden, ännu inte fått sådan entydig
utformning att en spridd tillämpning därav är lämplig. Utskottet förordar
emellertid att motionsförslaget följs i här behandlade delar så snart de
aministrativa förutsättningarna därför föreligger. Arbetet i denna del bör
påskyndas. Därvid bör också övervägas i vad mån en ytterligare förenkling av
handläggningen kan åstadkommas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1978/79:1060 (m) föreslås riksdagen uttala sig för att bestämmelserna
om det finansiella stödet får en generösare tillämpning när det gäller
bevarandet av Gamla slån i Slockholm. Det föreslås dels att särskilt förhöjt
tilläggslån - över 200 % av låneunderlaget för bostadslån - ges vid
upprustning av fastigheter med svåra grundskador, dels att stödet vidgas att
gälla alla typer av lokaler.

De av riksdagen godkända grunderna för tilläggslån medger att stöd
undantagsvis om synnerliga skäl föreligger beräknas även i de fall som
motionärerna tar upp. Enligt utskottets mening är det emellertid inte lämpligt
att riksdagen uttalar sig om tillämpningen inom grundernas ram i här
aktualiserade speciella lånesituationer. Motionen avstyrks därför.

5.14 Allmänna samlingslokaler

Regeringens förslag i denna del avser ram- och anslagsfrågor för nästa
budgetår. Utskottet behandlar dessa frågor under avsnittet 5.19.6 men
kommer i detta sammanhang att behandla vissa frågor om ramar och anslag
på längre sikt. Utskottet noterar redan i anslutning härtill att angivna ramar
nu får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl.

I motionen 1978/79:674 (s, c) förs fram ett förslag om utredning och
utvärdering av formerna föroch omfattningen av samlingslokalstödet samt att
regeringen bör lägga fram ett förslag för riksdagen om de förbättringar som
utredningen kan föranleda. Motionsförslaget pekar i här behandlad del på ett
antal särskilda förhållanden.

Vad som enligt utskottets mening främst tilldrar sig uppmärksamhet är
den förskjutning av initiativens inriktning när det gäller projektstorlek som
nu manifesterar sig. Denna ändrade inriktning måste mötas med snara
principiella ställningstaganden. Frågan om byggandet även av lokaler för en
större region har nu blivit aktuell. Det är enligt utskottets mening uppenbart
att ställning så snart som möjligt måste tas till dessa inriktningsfrågor.

CU 1978/79:26

Ett sådant ställningstagande förutsätter att de överblickbara anspråkens
inriktning klarläggs och relateras till samhällets mål på detta område. Detta
kan ge nödvändig bakgrund för ställningstaganden även på andra områden.
Motionärerna tar också upp en rad ytterligare frågeställningar som de anser
olösta. Enligt utskottets mening är de angivna frågeställningarna, när de
gäller principiella ställningstaganden, av sådan tyngd att de motiverar en
utredning med parlamentarisk förankring om samlingslokalstödet. En sådan
utredning bör dock, för att inte försena avgöranden, begränsas till de
principiella frågor som inte lämpligen kan avgöras i den vanliga
beslutsprocessen. Exempel på sådana frågor som utan ytterligare utredning
kan tas upp till avgörande är maximibeloppet för inventariebidrag, stöd för
föreningslivets kontorslokaler, lokaler för barn verksamhet, förskott på stöd
och vissa handläggningsfrågor. Till denna grupp av frågor hör också
finansieringen av sådana ombyggnadskostnader som är motiverade av
kulturhistoriska skäl. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen med
anledning av motionen 1978/79:674 (s, c) som sin mening ge regeringen till
känna.

1 motionen 1978/79:1606 (s) föreslås riksdagen hos regeringen begära ett
snabbt förslag om stöd för byggande av samlingslokaler i Umeå.

Enligt utskottets mening bör riksdagen av principiella skäl inte ta ställning
till enskilda låne- och bidragsfrågor. Det här aktuella projektet är det första
stora projekt som kan ställa krav på principiella överväganden enligt vad
utskottet ovan förordat. Utskottets förslag om överväganden påverkar
emellertid självfallet inte bostadsstyrelsens möjligheter att inom ramen för
tillgängliga medel självständigt pröva ett stöd till detta projekt. Ett riksdagens
uttalande är inte lämpligt. Motionsyrkandet avstyrks därför.

5.15 Vissa specialbostäder m. m.

5.15.1 Studentbostäder

Riksdagen föreslås (budgetpropositionen bilaga 16 s. 140-143) att godkänna
vad bostadsministern förordat om bostadslån till studentbostadsföretag.
Förslaget innebär att sådant lån för ombyggnad får utgå med 30 % av
låneunderlaget mot säkerhet inom 100 % av pantvärdet utan hinder av att
kommunen inte tillskjutit hela grundkapitalet och inte utser samtliga
ledamöter i företagsstyreisen. Krav bör emellertid ställas på kommunal insyn
och på att kommunen i dessa fall ställer borgen såsom för egen skuld.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

I motionen 1978/79:1571 (m) föreslås, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen 1108 anförts rörande huvudmannaskapet
för studentbostäder. Där sägs bl. a. att riksdagens beslut (CU 1971:12 s. 23-24)
att avveckla byggandet i studentbostadsföretagens regi gjort det omöjligt att
få smidiga uppgörelser som förutsätter statlig belåning. Ungdomsbostadsut -

CU 1978/79:26

redningens ambitioner har inte kunnat förverkligas. Därmed finns knappast
någon anledning att vidmakthålla beslutet om en integration av studentbostäderna.
Riksdagen bör därför, enligt motionärerna, uttala att i de fall som
det är lämpligt och rationellt att vidmakthålla studentbostadsföretagen detta
också bör göras.

Motionärernas angivna syfte måste till väsentlig del anses tillgodosett
redan genom de i budgetpropositionen framförda och ovan tillstyrkta
förslagen om ombyggnadslån till studentbostadsföretag. Vad i övrigt anförts
av motionärerna har inte kunnat föranleda utskottet att frångå tidigare
principiella ställningstaganden. Motionen avstyrks.

5.15.2 Inventarier i vissa specialbostäder, m. m.

Bostadsministern anför i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 144) - liksom i
föregående budgetproposition - att ställningstagandet till ett bostadsstyrelsens
förslag om lån för anskaffning och förnyelse av lös utrustning i de
gemensamma utrymmena i kollektivhus bör anstå i avvaktan på bl. a.
översynen av de äldres boendeförhållanden - en översyn som angavs pågå
inom regeringskansliet. Frågan om en sådan översyn berörs i avsnittet 5.1.2.1
avsnittet 5.1.3 tas upp vissa yrkanden som avser inriktningen mot produktion
av bostäder för kollektivt boende.

Motionen 1978/79:791 (vpk), yrkandet 3, innebär att riksdagen skulle
uttala att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus.
Motionsförslaget har - även om yrkandet saknar särskilt utvecklade motiveringar
- uppfattats som anknytande till bostadsstyrelsens ovan nämnda
förslag.

Det i propositionen anförda skälet för att skjuta upp ett ställningstagande
till finansieringen av utrustning i gemensamma utrymmen i kollektivhus är,
som angetts, en hänvisning till pågående överväganden om de äldres
boendeförhållanden. Denna bedömning delas även av utskottet. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Frågan om anslag till lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
behandlas i avsnittet 5.19.8.

5.16 Markförvärvslån till kommun

Markförvärvslån till kommun utgår numera för alla förvärv av fast
egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse
eller därmed sammanhängande anordningar eller som behöver
rustas upp. Detta innebärenligt bostadsstyrelsens föreskrifter att lån kan utgå
för förvärv av fastighet eller tomträtt avsedda att användas för bostads- eller
industribebyggelse, allmänna platser, fritidsområden m. m. Därmed
sammanfaller - enligt utskottets och riksdagens tidigare önskemål (CU
1976/77:22)-ändamålsbestämmelsen för markförvärvslånen med den som

CU 1978/79:26

gäller i fråga om förköp.

För det fall att under Lånefonden för kommunala markförvärv medgivna
ramar inte är tillräckliga finns vissa prioriteringsregler. När det gäller fast
egendom i saneringsområde och tomträtt i sådan egendom gäller dock att lån
företrädesvis utgår i fall där ny- eller ombyggnad kan antas ske med stöd av
statligt bostadslån. Lån utgår inte om fastigheten skall exploateras eller rustas
upp inom en snar framtid.

Linder budgetåret 1977/78 beviljades lån i 1 Härendén medea 181 milj. kr.
av sökta belopp om ca 246 milj. kr. Tio ansökningar avseende sammanlagt ca
230 000 kr. avslogs.

Förslag all långivningen upphör förs fram i motionen 1978/79: 1601 (m),
yrkandet 2. Enligt utskottets mening finns inte anledning att överväga ett
förslag med sådan inriktning. Motionsyrkandet avstyrks.

Amorteringstiden för markförvärvslån är sju år. Lånen löper med ränta (f. n.
9,75 %) från utebetalningsdagen. Amorteringsfrihet kan medges för de två
första åren av sjuårsperioden. Amortering skedde tidigare under tio år.
Avkortningen av amorteringstiden behandlades 1975(prop. 1975:1 bilaga 14,
CU 1975:7). Utskottet fann sig kunna godta sänkningen med beaktande av att
”tidsperspektivet för de kommunala markförvärven kan minskas på grund av
markvillkoref’. Frågan har därefter behandlats vid de två senaste riksmötena
(prop. 1976/77:100 bilaga 16,CU 1976/77:22; prop. 1977/78:100 bilaga 16,CU
1977/78:24).

Bostadsstyrelsen har föreslagit att amorteringstiden förlängs från sju till
tolv år. Bostadsministern (s. 147) anser sig inte kunna förorda detta förslag
med hänsyn till statsmakternas upprepade överväganden i denna fråga och
förevarande statsfinansiella läge.

Förslag om längre amorteringstid har nu förts fram i motioner. Sålunda
föreslås i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 2 a, amorteringsfrihet under
fem år och amortering under de följande tio åren. I motionen 1978/79:1066 (s)
föreslås ett uttalande att lånevillkoren bör förbättras så snart det
statsfinansiella läget ger utrymme därtill. Motionärerna nämner särskilt
värdet av längre amorteringstid när det gäller att utnyttja förköpsmöjligheter,
vilka inte kan planeras in tidsmässigt. Vidare föreslås i motionen 1978/
79:2122 (c), att lån för förvärv av mark för fritidsändamål skall lämnas på i
huvudsak de villkor som rekreationsberedningen föreslagit, dvs. med en
amorteringstid på upp till 20 år - en tid som kan avkortas vid snabbare
exploatering. Härtill ansluter förslaget i motionen 1978/79:2126 (s) att
riksdagen beslutar uttala sig för att markförvärvslån avseende mark för
fritidsbebyggelse ändras så att lånen är såväl ränte- som amorteringsfria
under de två första åren för att därefter amorteras på 20 år.

Rekreationsberedningen (Ds Jo 1978:2) noterade att villkoren för markförvärvslånen
inte var tillräckligt förmånliga för att de skulle kunna användas
för att förvärva mark som är lämpad för utbyggnad av turism och rekreation.
Man föreslog därför att för detta ändamål en ny markförvärvslånefond skulle

5 Riksdagen 1978/79. 19 sami Nr 26

CU 1978/79:26

inrättas, till vilken årligen i ett inledningsskede skulle avsättas 15 milj. kr. För
lånen borde kunna medges en lånetid upp till 20 år, såvida inte marken
dessförinnan avyttras. Amorteringsanstånd och anstånd med betalning av
ränta borde kunna medges upp till 5 år, och, om särskilda skäl förelåg,
ytterligare 1 å 2 år. Någon proposition med anledning av förslaget har inte
aviserats.

Bostadsministem anför (s. 148) som sin mening att statsmakterna inte har
anledning att tillskapa nya låneformer eller ökade lånemöjligheter för
markförvärv för fritidsändamål förrän nuvarande lånemöjligheter prövats
fullt ut och befunnits vara otillräckliga. » .

Enligt utskottets mening finns det emellertid nu grundad anledning att
pröva om amorteringstiderna är sådana att långivningen fyller avsett syfte.
Till en början får beaktas det behov av förbättrade lånemöjligheter för viss
mark för utbyggnad av turism och rekreation som rekreationsberedningen
tagit upp och som förts fram i motionerna 1978/79:2122 (c)och 2126 (s). Detta
lånebehov måste anses vara väl belagt och förenligt med samhällets intressen.
Utskottet anser därför att markförvärvslån skall fl lämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med rekreationsberedningens förslag när det gäller låneändamål
och amorteringstider. Utskottet anser vidare att långivningen skall
gälla förvärv av sådan mark som i konkret planering visat sig lämpad till
utbyggnad av turism och rekreation inom i första hand de primära
rekreationsområdena. Fråga om viss räntefrihet behandlas nedan. Tills
vidare bör enligt regeringens närmare bestämmande en särskild kvot avsättas
för ändamålet. Utskottet noterar dels att beredningen ansett att inledningsvis
15 milj. kr. bör avsättas för ändamålet och dels att 27 milj. kr. av beslutsramen
för markförvärvslån för budgetåret 1977/78 inte utnyttjades. När anspråken
på dessa lån ytterligare klarlagts bör regeringen redovisa därav påkallade
bedömningar för riksdagen i förening med eventuella förslag.

Frågan om amorteringstiderna för markförvärvslån för andra ändamål
behöver enligt utskottets mening ytterligare övervägas. Även inom denna
sektor finns mer långsiktiga förvärv som kan motivera längre amorteringstider.
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag i denna del under nästa
riksmöte.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna som sin
mening ge regeringen till känna.

Förslaget om viss räntefrihet, uttalat i motionen 1978/79:2126 (s) och
indirekt ingående i motionen 1978/79:2122 (c) har inte särskilt motiverats i
motionerna.

Enligt utskottets mening bör denna långivning inte förenas med någon
subvention. Förslaget avstyrks.

Anslaget till fonden och ramar för utlåningen behandlas under avsnittet
5.19.9.

CU 1978/79:26

5.17 Tomträttslån till kommuner

Tomträttslån kan utgå till kommuner samt till Stockholms läns landstingskommun,
som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål. Lånet är
amorteringsfritt till dess tio år förflutit från utgången av det år då lånet
utbetalades. Därefter skall lånet amorteras årligen med en trettiondel av det
ursprungliga beloppet. Räntan är f. n. 9,75 %.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 4 a, föreslås att tomträttslån bör
lämnas på samma villkor som vid varje tillfälle gäller för bostadslån till
allmännyttigt bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus. Yrkandet torde
få ses mot bakgrund även av förslaget i motionens yrkanden 10 och 11 om
bostadslån med ytterligare subventionering och längre amorteringstid.
Vidare föreslås i motionen 1978/79:1066 (s), yrkandet 4 b, att ytterligare
överväganden bör göras om möjligheterna att förbättra villkoren för tomträttslån.
Ett i motionen angivet syfte är att göra tomträttsupplåtelsen mer
attraktiv från kommunal synpunkt utan att boendekostnaderna påverkas
negativt.

Utskottet har ovan (5.7) funnit sig inte kunna biträda förslag om radikala
förbättringar av bostadslånevillkoren. Tomträttslånen måste allmänt sett
redan nu anses vara en förmånlig kreditform. Det antydda förslaget att förena
lånen med räntesubventioner måste avvisas redan på principiella grunder.
Tomträttskommitténs pågående arbete syftar bl. a. till ett förslag om
avgäldsregleringen som kan förena boendesynpunkterna med kommunalekonomiska
överväganden. Det bör i sammanhanget noteras att räntebidrag
utgår även till kostnad för tomträttsavgäld, vid ombyggnad dock endast om
lånet avser flerfamiljshus. Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Medelsberäkningen behandlas i avsnittet 5.19.7.

5.18 Bostadsstyrelsens föreskrifter

1 motionen 1978/79:673 (s) föreslås en översyn av utformningen av
bostadsstyrelsens anvisningar och föreskrifter rörande bostadsstödet. Översynen
skulle närmast avse att ur de bindande föreskrifterna utmönstra sådana
stadganden där enligt nu gällande ordning lånemyndigheten i princip skall
följa kommunens bedömning av lämplighetsfrågor.

Bostadsstyrelsen har uppgett att motionärernas synpunkter numera beaktas
i dess arbete och att en genomgång görs även av äldre anvisningar i samma
syfte. Utskottet, som stryker under vikten av att tillämpningen av nu
gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun inte motverkas, anser
därför att motionärernas syfte får anses tillgodosett även utan ett föreslaget
uttalande från riksdagens sida.

Utskottet förutsätter i detta sammanhang att fortsatt uppmärksamhet
ägnas möjligheterna att inom tillgängliga resurser få en lättillgänglig presentation
även av föreskrifter i bostadsstyrelsens författningssamling. Det kan

CU 1978/79:26

också finnas skäl att på samma sätt ytterligare överväga formerna för en
löpande översiktlig information om föreskrifter och tillämpning m. m., en
information riktad även till kommunernas förtroendemän och övriga
bostadspolitiskt intresserade.

5.19 Ramar och anslag

5.19.1 Bostadsbidrag.

Förslaget i budgetpropositionen innebär att anslaget anvisas med 1 907
milj. kr.

Utskottet har ovan förordat att de särskilda bestämmelserna om bostadsbidrag
för handikappade inte - enligt förslaget i budgetpropositionen - skall
slopas. Detta ställer emellertid nu inte krav på annan anslagsberäkning.

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 18, föreslås ett i förhållande till
regeringens förslag med 195 milj. kr. förhöjt anslag för nästa budgetår, medan
i motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 9, anslaget i budgetpropositionen
föreslås ökat med 593 milj. kr. för samma period.

Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande
i sakfrågorna (se ovan 5.9). Regeringens förslag tillstyrks.

5.19.2 Räntebidrag m. m.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen.

5.19.3 Eftergift av hyresförlustlån

Regeringen föreslår (s. 46) att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp
om 75 milj. kr. I motionen 1978/79:1601 (m), yrkandet 1, föreslås att anslaget
anvisas med 50 milj. kr.

Även om medelsberäkningen kan vara något osäker finns det enligt
utskottets mening inte anledning att frångå regeringens förslag. Motionsförslaget
avstyrks.

5.19.4 Viss bostadsforbättringsverksamhet m. m.

Regeringens förslag om ramar för räntefria förbättringslån tillstyrks. Inte
heller föreslaget anslag har gett anledning till erinran.

5.19.5 Bidrag till förbättring av boendemiljön

Regeringen föreslår ett reservationsanslag av 35 milj. kr. 1 motionen
1978/79:396 (vpk), yrkandet 13 c, föreslås att anslaget anvisas med 100 milj.
kr.

CU 1978/79:26

Motionsförslaget är i väsentliga delar motiverat av de förslag om ändrade
grunder om bidragsgivningen som utskottet ovan avstyrkt. Med hänsyn
därtill avstyrks även det här upptagna motionsförslaget.

Enligt utskottets bedömning är anslaget även med nu gällande utgångspunkter
beräknat i underkant och till ett lägre belopp än vad som, med anslag
på tilläggsstat, står till förfogande för innevarande budgetår. Det är i princip
olämpligt att beräkna anslag med hänsyn redan från början till möjligheten att
senare tillföra ytterligare medel. Utskottet anser sig dock med hänsyn till de
budgetpolitiska bedömningarna kunna tillstyrka regeringens förslag.

5.19.6 Anordningsbidrag och upprustningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler.
Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att avstyrka motionen 1978/
79:2083 (c, s, m), yrkandet 2.

5.19.7 Lånefonden för bostadsbyggande

Anslagsbehovet för nästa budgetår har enligt vad utskottet erfarit beräk -

nats utifrån följande utgångspunkter (milj. kr.):

Lån till nybyggnad av flerbostadshus (19 035 Ightr å 67 000 kr.) 1 275

Lån till nybyggnad av småhus
tvåbeslutsärenden (22 075 x 73 000) 1 610

ettbeslutsärenden (17 000 x 80 000) 1 360

Ombyggnads- och förbättringslån 655

Räntelån 225

Tomträttslån 225

Hyresförlustlån 150

Underhållslån 500

6000

Amorteringar och inlösen -900

5 100

1 motionen 1978/79:789 (s) redovisas en anslagsberäkning som bl. a.
innehåller att ett bifall till förslag i motionen om sänkta lånegränser skulle
minska anslagsbehovet med minst 30 milj. kr. Ett i betänkandet CU
1978/79:12 behandlat förslag om att underhållslån skulle utgå endast till
allmännyttiga och kommunala företag skulle medföra en ytterligare minskning
med 110 milj. kr. Förslag om kostnadspressande åtgärder skulle medföra
besparingar om ca 90 milj. kr. Å andra sidan beräknas ytterligare medel, 200
milj. kr., för tilläggslån.

CU 1978/79:26

Utskottet hänvisar till sina bedömningar av nämnda sakfrågor och finner
därför inte anledning att på grund av vad i motionen anförts gå ifrån
regeringens medelsberäkning.

Även om medelsberäkningarna i denna del visat sig och fortfarande är
osäkra har utskottet inte funnit skäl till annat än att tillstyrka regeringens
anslagsförslag.

Härtill anknytande ramfrågor har utskottet behandlat ovan.

5.19.8 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5.19.9 Lånefonden för kommunala markförvärv

Lånefondens utlåningskapacitet anges genom en ram, vilken regeringen
föreslår fastställd till 210 milj. kr. för nästa budgetår. I motionen 1978/79:396
(vpk), yrkandet 2 b, föreslås att ramen vidgas med 50 milj. kr.
Motionsförslaget grundas i huvudsak på samtidigt förordade ändringar i
stödet, vilka utskottet avstyrkt. Det finns därför inte anledning att frångå
regeringens förslag. Med samma utgångspunkter tillstyrks också den i
propositionen förordade medelsanvisningen. Förslaget i den sistnämnda
motionens yrkande 2 c om ökat anslag avstyrks därför.

Utskottet har ovan tagit ställning mot förslaget i motionen 1978/79:1601
(m), yrkandet 2, nu att avvekla lånefonden. Med hänvisning därtill avstyrks
även yrkandet 3 i nämnda motion om att inga medel skall anvisas för nästa
budgetår.

5.19.10 Tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag.

6. Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för bostadsplaneringen m. m. att riksdagen
avslår motionen 1978/79:396, yrkandena 6 b och 7,

2. beträffande ett utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden,
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:488, yrkandet 1,
och 788, yrkandena 1 och 2a-c,

3. beträffande de äldres bostäder att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 6 d, 788, yrkandet
6, samt 802, yrkandena 1 och 2,

CU 1978/79:26

4. beträffande planering för kollektivt boende att riksdagen avslår
motionerna 1978/79:396, yrkandet 6 c, 791, yrkandet 1, samt
802, yrkandet 3,

5. beträffande fördelning på hustyper att riksdagen avslår motionen
1978/79:1057, yrkandet 2,

6. beträffande utredning om konsekvenserna av ett omfattande
småhusbyggande att riksdagen avslår motionen 1978/79:396,
yrkandet 8,

7. beträffande ny norm för utrymmesstandard att riksdagen avslår
motionen 1978/79:396, yrkandet 6 a,

8. beträffande uttalande om användning av tomträtt att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 3, och 1066, yrkandena
3 och 4 a,

9. beträffande ägarkategorierna att riksdagen

a. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandena 10 och 11, 788,
yrkandet 7, de nämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt
1609,

b. avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 1,

10. beträffande s. k. ägarlägenheter att riksdagen med avslag på
motionerna 1978/79:1619, yrkandet 1 och 1669, yrkandet 1,
samt med bifall till motionen 1978/79:2088, yrkandet 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

11. beträffande främjande av bostadsrättsupplätelser, m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:1056,1619, yrkandet 2, samt
1669, yrkandena 2 och 3,

12. beträffande boendeinflytande att riksdagen avslår motionen
1978/79:396, yrkandet 23,

13. beträffande ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer
att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 13,

14. beträffande kompensationslån att riksdagen avslår motionen
1978/79:396, yrkandet 17 b,

15. beträffande köpeskillingskontroll och indragning av räntesubventioner
att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandena
19 a och b,

16. beträffande redovisning av vissa rättsliga synpunkter att riksdagen
avslår motionen 1978/79:786, yrkandet 2,

17. beträffande priskontroll vid överlåtelse av bostadsrätt att riksdagen
avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 19 c,

18. beträffande hembudsskyldighet m. m. att riksdagen avslår motionen
1978/79:777,

19. beträffande en kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden
m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/
79:2088, yrkandet 1,

CU 1978/79:26

20. beträffande spekulation i vid mening att riksdagen avslår motionen
1978/79:786, yrkandet 1,

21. beträffande uppdrag till bankinspektionen att riksdagen avslår
motionen 1978/79:786, yrkandet 4,

22. beträffande åtgärder mot s. k. strimlade län att riksdagen avslår
motionerna 1978/79:396, yrkandet 12, och 1067,

23. beträffande sådana förutsättningar för bostadslån som motverkar
strimlade län att riksdagen avslår motionen 1978/79:785,

24. beträffande prisstopp pä byggnadsmaterial att riksdagen avslår
motionen 1978/79:396, yrkandet 16,

25. beträffande prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna
att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandena 8
och 9,

26. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionen 1978/
79:788, yrkandet 10,

27. beträffande län för vissa ferbostadshus i glesbygd att riksdagen
med artledning av motionen 1978/79:1059 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande kostnader för enstaka småhus att riksdagen med
anledning av motionen 1978/79:2099 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande bidrag för ombyggnad att riksdagen avslår motionen
1978/79:396, yrkandet 14,

30. beträffande bostadslån för hiss i tvåvåningshus att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1595,

31. beträffande bostadslån för en andra lägenhet i småhus att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2073,

32. beträffande kostnadsgränsen för småhus att riksdagen med
anledning av motionerna 1978/79:1573 och 1588 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. beträffande lån för hyresförluster under år 1980 att riksdagen
medger att sådana lån får lämnas,

34. beträffande hyresgaranti för outhyrda lägenheter att riksdagen
avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 12,

35. beträffande genomförande av kreditmarknadsöverenskommelserna
att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 20 b,

36. beträffande planberedskapen att riksdagen med anledning av
motionen 1978/79:788, yrkandet 11, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. att riksdagen

a. ger regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för nyoch
ombyggnad under år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

b. medger att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för

CU 1978/79:26

beslut om bostadslån till nybyggnad fastställs till 7 BIO 000 m2
våningsyta,

c. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt
räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett
belopp av 825 000 000 kr.,

d. med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandena 6e
och 9 a, 788, yrkandet 7 såvitt nu är i fråga, 1057, yrkandet 1, och
1644 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om nybyggnadsvolymen,

e. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 9 b, samt 1644 i
vad den inte behandlats ovan,

38. beträffande fördelning av ramar inom vissa län att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2085,

39. beträffande generella förbättringar av bostadslänevillkoren att
riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 10 i
motsvarande del samt yrkandena 11 b och c och 788, yrkandet
21 i här behandlad del,

40. beträffande lånegränserna att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:789, yrkandet 1, och med avslag på motionen 1978/
79:1669, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

41. beträffande fördjupning av vissa lån att riksdagen avslår motionen
1978/79:1587 i motsvarande del,

42. beträffande lägsta garanterade räntesatser att riksdagen

a. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

43. beträffande sambandet mellan räntebidrags- och
bostadslåneregler samt skatteregler att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1587 i motsvarande del,

45. beträffande räntebidrag för förvärvskredit att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2099 i motsvarande del,

46. beträffande uthyrning av bostäder som lokaler, m. m. att riksdagen
godkänner de ändringar i reglerna som förordats i regeringsprotokollet,

47. beträffande säkerhet för lån till församlingar och samfälligheter
samt till bostadslån i övrigt att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

48. beträffande kommunalt ansvar för bostadslån att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1590,

49. beträffande kommunal borgen vid förskott på lån och bidrag att
riksdagen godkänner de ändringar i reglerna som förordats i
regeringsprotokollet,

CU 1978/79:26

50. beträffande nytt förslag till bostadsbidrag att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2101,

51. beträffande höjning av det statliga bostadsbidraget att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

52. beträffande ändringar av hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motionerna 1978/79:788, yrkandet 14,
och 1065, yrkandena 5 och 6,

53. beträffande ändring av den nedre inkomstgränsen att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:788, yrkandet 15, och 1065, yrkandet
7,

54. beträffande ändring av den övre inkomstgränsen att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår
motionen 1978/79:1065, yrkandet 8,

55. beträffande beräkning av bostadskostnad för bostadsbidrag till
pensionärer att riksdagen avslår motionen 1978/79:1065, yrkandet
4,,

56. beträffande bestämmelser om bostadsbidrag för handikappad att
riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats
samt med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 17 såvitt nu
är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om dessa bestämmelser,

57. beträffande bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering m. m. att
riksdagen avslår motionerna 1978/79:560 och 1669, yrkandet
4,

58. beträffande ytterligare behandling av frågor om bostadsbidragssystemet
såvitt dessa inte behandlats under 57 att
riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:787, 788,
yrkandena 16,17 och 19, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga,
1058, 1065, yrkandena 2 och 3, 2074, 2086 och 2091 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande de ändringar i övrigt i grunderna för statliga och
statskommunala bostadsbidrag i vad dessa inte behandlats
under 52-57 att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

60. beträffande upphävande av begränsningar av åtgärder som kan
grunda boendemiljöbidrag att riksdagen avslår motionen 1978/
79:396, yrkandena 13 a-b,

61. beträffande miljöbidrag för konstnärlig utsmyckning att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:783 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande maximibeloppet för bostadsanpassningsbidrag att
riksdagen godkänner den ändring som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1978/79:26

63. beträffande bostadsanpassningsbidrag för reparation av lyftanordningar
m. m. att riksdagen medger att bidrag utgår,

64. beträffande bostadsanpassningsbidrag för fritidshus att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1596,

65. beträffande bostadsanpassningsbidrag för utemiljö att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2084,

66. beträffande bostadsanpassningsbidrag för lägenheter med boendeservice
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1597,

67. beträffande bidrag för handikappanpassning av även andra än
allmänna samlingslokaler att riksdagen avslår motionen 1978/
79:1594,

68. beträffande inkomstgränsen för förbättringslån och maximibeloppen
för räntefria förbättringslån att riksdagen godkänner de
ändringar som förordats i regeringsprotokollet,

69. beträffande handläggning av frågor om förhöjt löneunderlag att
riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2083, yrkandet

1 a-c, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

70. beträffande bevarandet av Gamla stan att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1060,

71. beträffande utredning om stödet till allmänna samlingslokaler att
riksdagen med anledning av motionen 1978/79:674 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72. beträffande samlingslokaler i Umeå att riksdagen avslår motionen
1978/79:1606,

73. beträffande bostadslån till studentbostadsföretag att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

74. beträffande huvudmannaskapetJör studentbostäder att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1571,

75. beträffande lån till utrustning i kollektivhus att riksdagen avslår
motionen 1978/79:791, yrkandet 3,

76. beträffande förslag om att avskaffa markförvärvslånen att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1601, yrkandet 2,

77. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån, m. m., att
riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandet

2 a, 1066, yrkandet 2, samt 2122 och 2126 i motsvarande del,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

78. beträffande ränta på markförvärvslån att riksdagen avslår motionerna
1978/79:2122 och 2126 i motsvarande delar,

79. beträffande villkoren för tomträttslån att riksdagen avslår motionerna
1978/79:396, yrkandet 4 a, och 1066, yrkandet 4 b,

80. beträffande bostadsstyrelsens föreskrifter att riksdagen avslår
motionen 1978/79:673,

CU 1978/79:26

81. beträffande ram för markförvärvs/än att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:396,
yrkandet 2 b, medger att beslut om markförvärvslån meddelas
intill ett belopp av 210000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

82. beträffande ramar i övrigt i vad de inte behandlats under 37 och
79 att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst
50 000 000 kr. under vart och ett av åren 1979 och 1980,

b. bemyndigar regeringen att besluta om ändringar av den
under a upptagna ramen för långivning under år 1979, om det
behövs av sysselsättningsskäl,

c. medgeratt beslut om anordnings- och inventariebidrag samt
lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1979/80
meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000
kr. får tas i anspråk för bidrag,

d. medger att beslut om upprustningsbidrag till allmänna
samlingslokaler och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas
inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

e. medger att beslut om förhöjt låneunderlag och tilläggslån
meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr. för år 1979 och
32 000 000 kr. för år 1980 samt att beslut avseende projekt som
har fått preliminärt beslut om bostadslån före år 1978 får tas
utanför 1979 års ram,

f. medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan
av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt
låneunderlag och/eller tilläggslån bestäms till 32 000 000 kr. för
år 1979 och till 30 000 000 kr. för år 1980

g. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:2083, yrkandet 2, medgeratt de underc-f angivna
ramarna får vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl,

83. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen på driftbudgeten
under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79:788, yrkandet 18, och 1065, yrkandet 9 till Bostadsbidrag
m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 907 000 000 kr.,

84. beträffande anslag för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen på
driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 19/9/
80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1978/79:1601, yrkandet 1, till Eftergift av hyresförlustlän
anvisar ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

85. beträffande anslag för förbättring av boendemiljön att riksdagen
på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1978/79:396, yrkandet 13 c, till Bidrag till förbättring

CU 1978/79:26

av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000
kr.,

86. beträffande anslag i övrigt pä driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1979/80 att riksdagen anvisar

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 4 025 000 000
kr.,

b. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 120 000 000 kr.,

c. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
reservationsanslag av 24 000 000 kr.,

d. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
reservationsanslag av 21 000 000 kr.,

87. beträffande anslag för markförväivslån att riksdagen på kapitalbudgeten
under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1979/80
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:396, yrkandet 2 c, och 1601, yrkandet 3, till Lånefonden
för kommunala markförvärv anvisar ett investeringsanslag av
133 000 000 kr.,

88. beträffande anslag i övrigt på kapitalbudgeten för budgetåret
1979/80 att riksdagen anvisar

a. under Statens utlåningsfonder

1. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
5 100 000 000 kr.,

2. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

3. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag
av 8 000 000 kr.,

b. under Fonden för låneunderstöd anvisar till Tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 29 mars 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m),
Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure
Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl1 (s), Kerstin Andersson i
Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Elvy Olsson (c), Per Olof
Håkansson (s), Lennart Nilsson2 (s), Rolf Dahlberg3 (m) och Georg Danell4
(m).

1 vid behandling av p. 24-88

2 vid behandling av p. 1-23

3 vid behandling av p. 50-88

4 vid behandling av p. 1-49

CU 1978/79:26

Reservationer

1. Utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden, m. m.

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”De förslag” och på
s. 20 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

De nämnda förslagen i motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, och 788 (s),
yrkandena 1 och 2 a-c tar upp centrala bostadspolitiska frågeställningar - de
grundläggande uttrycken för att påverka samhällsutbyggnaden i en från
medborgarnas synpunkt sett önskvärd riktning. Huvudfrågan är att åstadkomma
ett med utgångspunkt i de bostadssociala målen - tillämpade i
kommunal planering - formulerat utvecklingsprogram för den framtida
samhällsutbyggnaden.

I motionen 1978/79:788 (s) redovisas en sammanfattad syn på utvecklingen
av samhällsbyggandet i framtiden. Bl. a. påpekas att åtgärderna i ökande
omfattning måste riktas mot det existerande bostadsbeståndet och där ta sikte
på att undanröja brister i de sammantagna miljöfunktionerna - bl. a. brister på
servicesidan och klara tendenser till en ökande bostadssegregation. Åtgärderna
för att undanröja dessa brister skall inriktas så att målet nås med
beaktande också av syftena att förbättra hushållningen med energi för
uppvärmning och transporter, vatten och råvaror, samt att effektivare
utnyttja gjorda investeringar.

Bl. a. mot den angivna allmänna bakgrunden bör ett utvecklingsprogram
formuleras som utifrån ett bostadssocialt syfte knyter samman de ovan
angivna målen och därutöver beaktar även bl. a. de motiverade kraven på
bättre boendemiljö, jämställdhet, barnomsorg och åldringsvård, handikappanpassning,
närhet mellan bostäder och arbetsplatser, tillgänglighet till
allmänna lokaler, trafikförsörjning, trafiksanering, avfallshantering och
energiförsörjning. Det bör också betonas att miljöutvecklingen skall ha ett
estetiskt innehåll.

Ett program av ovan skisserad typ kräver för sitt genomförande medvetna
förberedelser och planering. Frågan bör därför bli föremål för en samlad
översyn i en statlig utredning. Utredningen bör inledningsvis ha tre huvuduppgifter: 1.

Kommunerna bör genom utredningen uppmuntras att inventera och
redovisa tillgången på sådan outnyttjad byggnadsmark inom tätorterna som
kan användas för kommande bostadsbebyggelse eller Som grönområden för
rekreation och fritid.

2. Utredningen bör studera och pröva frågan om ombyggnadsverksamhetens
finansiering-inklusive energisparåtgärder, handikappanpassning m. m.
- även utanför bostadssektorn.

3. Utredningen bör vidare överväga möjligheterna att komplettera

CU 1978/79:26

kommunernas bostadsbyggnadsprogram med program för den totala bebyggelseutvecklingen
- program som bör läggas till grund för ett långsiktigt
nationellt miljöutvecklingsprogram.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att en utredning
snarast bör tillsättas för att överväga och lämna förslag till ett utvecklingsprogram
för den framtida samhällsutbyggnaden enligt vad som anförts i
motionen 1978/79:788 (s)(s. 2-5) och ovan sammanfattats. Därmed är i allt
väsentligt även syftet med motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, tillgodosett.
Ett sådant beslut tillgodoser även de grundläggande syftena bakom motionen
1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 b.

Förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 2 a, innebären begäran om
ett lagfäst ansvar.för kommunerna när det gäller bostadsmiljön i dess helhet -inte endast när det gäller bostadsförsörjning i begränsad mening. Förslaget
motiveras i motionen (s. 8-9).

En föreslagen vidgning av bostadsförsörjningslagens tillämpningsområde
är enligt även utskottets mening en grundläggande förutsättning för att den
kommunala samhällsbyggnadsplaneringen skall kunna effektivt riktas in på
de uppgifter som ovan angetts böra ingå i ett utvecklingsprogram. Det bör
knappast finnas några bärande invändningar mot att den kommunala
kompetensen säkras på föreslaget sätt eller mot att detta sker i lagstiftningens
form. Motionsförslaget tillstyrks därför.

Vidare föreslås i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 2 c, ett tillkännagivande
av motionens krav beträffande kommunala bostadsforsörjningsprogram.
Härtill knyter ämnesmässigt an även förslaget i motionen 1978/79:396 (vpk),
yrkandet 7, om en översyn av riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen,
m. m.

Det är enligt även utskottets mening viktigt och nödvändigt att bostadsförsörjningsprogrammen
inte endast till namnet utan även till gagnet fyller
sitt avsedda syfte. Detta innebär att programmen måste dels redovisa såväl
bostäder som verksamheter, dels innehålla planer för

- komplettering och förändring av befintliga bebyggelsemiljöer,

- ombyggnad av bostäder

- nybyggnad av bostäder.

Det sagda innebär bl. a. att samtliga förvaltningars investeringsprogram för
ett visst område eller en viss kommundel skall vägas in. Programmet skall
vara ett instrument även för att fullfölja de riktlinjer som, enligt vad ovan
angetts, kommer att dras upp i det föreslagna utvecklingsprogrammet.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet
2 c. Därigenom tillgodoses i inte oväsentlig utsträckning även syftet med
motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 7.

Slutligen - i detta sammanhang - föreslås i motionen 1978/79:788 (s),
yrkandet 2 b, ett riksdagens uttalande om bostadssociala inventeringar.
Förslaget innebär ett förordande av att kommunerna regelbundet bör
genomföra sådana inventeringar av olika bostadsområden inom kommunen.

CU 1978/79:26

Syftet är att fä en vid och djup kunskap om bostadsområdena och de boende,
bl. a. för att skapa ett gemensamt planeringsunderlag för olika kommunala
förvaltningar, bostadsföretag m. fl. De boende liksom folkrörelser, kommunala
institutioner och bostadsföretag i området bör engageras i arbetet.
Utksottet delar helt motionärernas synpunkter i denna del och tillstyrker
motionsförslaget.

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande eli utvecklingsprogram för samhällsulbyggnaden,
m. m., att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:488,
yrkandet 1, och 788, yrkandena 1 och 2 a-c, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. De äldres bostäder

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet, som” och
slutar ”väsentliga delar” bort lyda:

När det gäller att nå fram till praktiskt verksamma åtgärder för att främja de
äldres bostadssituation är det särskilt viktigt att få igång de långsiktigt
verkande åtgärderna och åtgärder med lång planerings- och genomförandetid.
Det förhållandet att regeringen gett namnet äldreberedning åt en grupp
departementstjänstemän under socialministerns ordförandeskap innebär i
realiteten ingenting nytt. Det får självfallet förutsättas att frågor av denna typ
som berör flera departments ansvarsområden under alla förhållanden tas upp
till gemensam beredning genom kontakter mellan för områdena sakansvariga
tjänstemän inbördes och de politiskt ansvariga representanterna.

Praktiskt verksamma resultat kan åstadkommas endast genom aktiva
konkreta åtgärder. Kommunerna har visat beredvillighet att ta sitt ansvar
men kan ställa rättmätiga krav på att staten presenterar utgångspunkter för
generella planerings- och inriktningsbedömningar liksom till syftet anpassade
lösningar i fråga om finansiering och normer. Det som i första hand är
aktuellt är att regeringen snarast tar initiativ till att översiktliga utgångspunkter
för de kommunala bedömningarna presenteras. Denna utskottets mening
bör riksdagen som sin ge regeringen till känna och därmed bifalla motionen
1978/79:788 (s), yrkandet 6.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande de äldres bostäder att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79:788, yrkandet 6, samt med anledning av
motionerna 1978/79:396, yrkandet 6 d, och 802, yrkandena 1
och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

CU 1978/79:26

3. Tomträtt

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per-Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”Motionsförslagen avstyrks” bort lyda:

Tomträttens roll i samhällsbyggandet och särskilt inom bostadssektorn har
sedan lång tid diskuterats i riksdagen utifrån skilda utgångspunkter. En sådan
har varit dess värde som förmedlare av skilda villkor för markens utnyttjande
- en annan har varit dess roll när det gäller att förbehålla samhället vinsterna
av oförtjänst markvärdestegring. När dessa sakliga utgångspunkter konfronterats
med traditionellt konservativa krav på att värdeökningar, spekulativa
eller tillfälliga, skall tillföras enskilda markägare har motsättning uppstått -motsättningar som i huvudsak hållits vid liv av ett dogmatiskt hävdande av
principen att vinster tillhör enskilda medan förluster och utgifter tillhör
samhället.

En bred riksdagsmajoritet har enats om att tomträtten har väsentliga
positiva fördelar när det gäller att fördela effekter av områdesmässigt
markerade och av samhällsutvecklingen orsakade markvärdestegringar.
Skillnader inom denna uppfattnings ram har gällt beskrivningar av sådant
som karaktäriserar dessa områden. Det har enhälligt ansetts vara en
kommunal uppgift att bedöma om tomträttens fördelar skall utnyttjas vid
markupplåtelser inom ett visst område.

Förslaget i motionen 1978/79:1066 (s), yrkandet 3, syftar till att slå fast
utgångspunkten att all kommunal mark bör upplåtas med tomträtt. Utskottet
ställer sig bakom detta uttalande om en målsättning - en målsättning som
innebär att i praktisk hantering avsteg får göras när inte särskilda
samhällsskapande värdestegringar kan antas komma att inträffa. Uttalandet
avser självfallet inte att inskränka den kommunala beslutskompetensen.
Redan på denna grund tillstyrks det nämnda motionsförslaget.

Utskottet noterar i sammanhanget att tomträttsutredningen som en
huvudfråga behandlar avgäldssystemet. Enligt utskottets mening är en
lösning av denna fråga avgörande för hur frågan om de samhälleliga
anspråken på att tillgodoföras en av den enskilda markägaren oförtjänt
markvärdestegring skall få uttryck. Det gjorda tillstyrkandet innebär därför
att statsmakterna på nytt måste ta ställning till de grundläggande frågorna.
Därvid måste beaktas, å ena sidan, de förslag om avgäldsregleringen som kan
föras fram dels för bostadssektorn, dels för mark i övrigt, samt å andra sidan
kommunernas finansieringssituation där ett avgäldssystem får jämföras med
villkoren för tomträttslånen och de kommunalekonomiska åtaganden i övrigt
som blir nödvändiga. Frågan om på vilket administrativt område ändringar
bör påkallas står därför tills vidare öppen.

Det är i detta sammanhang att notera att åsikten att valrätten ifråga om
upplåtelseformen för viss tomt tillkommer den presumtive köparen stöds
6 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

endast av dem som principiellt hävdar rätten till markspekulation i förening
med en lindrig beskattning av därvid uppkomna vinster.

dels utskottet under 8 bort hemställa:

8 beträffande uttalande om användning av tomträtt att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:1066, yrkandena 3 och 4 a,
samt med anledning av motionen 1978/79:396, yrkandet 3, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

4. Ägarlägenheter

a. Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp).
Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Karin Ahrland(fp)och Elvy Olsson (c)anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet noterar”
och på s. 26 slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Utskottet anser för sin del att riksdagen i avvaktan på den aviserade
kunskapsöversikten inte har anledning göra några ytterligare uttalanden i
denna fråga. Samtliga motionsförslag i denna del avstyrks.

dels utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande s. k. ägarlägenheter att riksdagen avslår motionerna
1978/79:1619, yrkandet 1,1669, yrkandet l,och 2088, yrkandet

b. Per-Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar”Utskottet noterar”
och på s. 26 slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Med anledning bl. a. av förslagen i motionerna vill utskottet anföra
följande.

Intresset för den egna bostaden och beredvilligheten till uppoffring av
annan konsumtion för att uppnå förmånen av att äga sin bostad är djupt
rotade i det svenska samhället. Ägande gerde bästa förutsättningarna för ett
verkligt inflytande över den egna bostaden.

Småhus av olika slag kan upplåtas med hyresrätt, bostadsrätt eller
äganderätt. Detsamma bör gälla för lägenheter i flerfamiljshus. Direkt ägande
av lägenhet i flerfamiljshus står öppet för medborgarna i en rad europeiska
stater och hör till vanligheten i bl. a. Västtyskland, Frankrike och t. o. m.
Jugoslavien. Enskilt ägande ger bl. a. möjlighet förden boende att nedbringa
driftkostnaderna genom omsorgsfull vård av hemmet, sparsamhet och egna
arbetsinsatser.

Fastighetslagstiftningen ger f. n. inte den boende möjlighet att erhålla
lagfart på en lägenhet. Därav följer bl. a. att man inte kan inteckna den egna
lägenheten som säkerhet för lån och därmed nedbringa behovet av kontantinsats
till en nivå som är realistisk för en normalinkomsttagare. Så snart det

CU 1978/79:26

kan ske bör förslag läggas fram om de ändringar i fastighetslagstiftningen som
krävs för att direkt ägande av lägenheter skall bli möjligt. I detta sammanhang
bör också övervägas möjligheterna att erbjuda hyresgäster företrädesrätt att
köpa det hus och de lägenheter de bor i.

Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i motionerna 1978/79:1619 (m),
yrkandet l,och 1669 (m), yrkandet l.och avstyrker motionen 1978/79:2088
(s), yrkandet 2.

dels utskottets under 10 bort hemställa

10. beträffande s. k. ägarlägenheter att riksdagen bifaller motionerna
1978/79:1619, yrkandet 1, och 1669, yrkandet 1, samt avslår
motionen 1978/79:2088, yrkandet 2,

5. Främjande av bostadsrättsupplåtelser, m. m.

Per Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utredningen
torde” och slutar ”riksdagens sida” bort lyda:

Utskottet instämmer i motionerna 1978/79:1619, 1614 och 1669 om
behovet av att främja bildandet av bostadsrättsföreningar i befintligt
hyreshusbestånd. Äganderätt som behandlas i detta betänkande ovan och
bostadsrätt ger den bästa bostadsekonomin för den enskilde men också
väsentliga fördelar för samhället. Även i bostadsrätt betyder delägandet av en
fastighet, genom minskat slitage men också ökad delaktighet i fastigheternas
skötsel, att kraven på allmänna subventioner och kraftiga hyreshöjningar
motverkas.

Såväl förslagen i motionen 1978/79:1619, yrkandet 2, som 1669, yrkandet
2, behandlas enligt direktiven av den nyligen tillsatta bostadsrättsutredningen.
Dessa yrkanden bör således inte föranleda någon riksdagens
åtgärd nu. Däremot är det angeläget att, såsom föreslås i motionen
1978/79:1669, yrkandet 3, riksdagen genom ett uttalande betonar vikten av
att allmännyttans fastigheter försäljs till de boende och att därmed tillkomsten
av bostadsrättsföreningar främjas. En sådan åtgärd stämmer väl överens
med många boendes önskemål och kan i många fall mildra
bostadsekonomiska problem för kommuner och bostadsföretag.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Slutligen förs” och
slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

I motionen 1978/79:1056 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag, som förhindrar kommun förvägra medlemmar i
bostadsrättsförening att erhålla fastighetsombildning i samband med friköp
av bostad. Motionärerna erinrar om att i många bostadsrättsföreningar har
beslut fattats om att upplösa föreningen och låta medlemmarna köpa sin
bostad. Därvid är det önskvärt att bostadsrättsföreningens tomt skall kunna
delas upp i ett antal mindre tomträtter, en för varje hus. Det förekommer i dag

CU 1978/79:26

att kommun vägrar medverka till att en sådan uppdelning kommer till stånd.
Förslag som undanröjer detta förhållande bör utarbetas och föreläggas
riksdagen. Motionen tillstyrks.

dels utskottet under 11 bort hemställa:

11. beträffande främjande av bostadsrättsupplätelser, m. m., att
riksdagen bifaller motionerna 1978/79:1056 och 1669, yrkandet
3, samt avslår motionerna 1978/79:1619, yrkandet 2, och 1669,
yrkandet 2,

6. Ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”avstyrks därför” bort lyda:

Den grundläggande principen om ekonomisk rättvisa mellan skilda
upplåtelseformer har inte mött invändningar inom utskottet. Skiljelinjerna
framträder emellertid klart-då principen skall konkretiseras. Ett uttryck för
detta är att relationerna i boendekostnad mellan olika boendeformer har fått
förändras på ett oacceptabelt sätt. I ägarfallen och i mångå fall med bostadsrätt
har de boende kunnat tillgodogöra sig ansenliga värdestegringsvinster - ofta
skattefria. Orsakerna till denna inte önskade utveckling är att förändringar
skett i finansieringssystemet och skattesystemet som ibland direkt avsett att
gynna ägargrupperna, ibland genom bristande samordning sammantaget fått
negativa effekter. För att få utgångspunkter för åtgärder som syftar till en
bättre ekonomisk rättvisa måste, som motionärerna föreslår, en översyn
göras - en översyn som ger en klarare bild av förändringarnas följder i detta
hänseende. Ett grundläggande steg är redan i detta sammanhang att göra
underhållsavdragen lika värda - detta genom avdrag på skatten och inte på
inkomsten - och att begränsa dem. Denna fråga faller under skatteutskottets
beredning. Därefter fordras att skatte- och finansieringssystemen justeras så
att likställighet uppnås samt att åtgärder vidtas för att behålla denna
likställighet. Översynen bör också gälla rätten att belåna frigjorda eller
uppkommande säkerheter i fastigheter m. m. för konsumtion.

Vad utskottet anfört bär riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet kommer i denna del även att ha sin uppmärksamhet riktad på hur
bostadsstyrelsen utnyttjar sina möjligheter (prop. s. 140 ö) att från kreditpolitiska
utgångspunkter ge föreskrifter om rätten att återbelånaöverhypotek på
bottenlån.

dels utskottet under 13 bort hemställa:

13. beträffande ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkan -

CU 1978/79:26

det 13, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

7. Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”De allmännyttiga”
och slutar ”föreslaget beslut” bort lyda:

1 den del motionsförslaget om kompensationslån till de allmänyttiga
bostadsföretagen motiverats med syftet att täcka överkostnader vid
hyresstopp finns inga nu aktuella motiv för ett bifall.

När det gäller lån för att kompensera de allmännyttiga företagen för de
särskilda kostnader de tagit på sig för att uppfylla sitt bostadssociala ansvar är
situationen en annan. I tidigare sammanhang (CU 1978/79:6 reservation 2)
har påkallats en analys av de nämnda företagens ekonomiska situation - en
analys som bl. a. skulle utgå från samhällets bostadssociala mål och statens
yttersta ansvar för bostadssektorns funktionsbetingelser. Enligt utskottets
mening bör en sådan analys snarast komma till stånd. Denna analys skall
bl. a. kunna grunda överväganden om vilka åtgärder som staten bör vidta.
Motionsförslaget i denna del blir aktuellt först om det finner stöd i dessa
överväganden.

8. Redovisning av vissa rättsliga synpunkter

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”1 den ” och slutar
”avstyrks därför” bort lyda:

Bostadsstyrelsen har kartlagt spekulationen på bostadsmarknaden i viss
bemärkelse. I detta sammanhang bör även översiktligt redovisas vissa
överväganden om kommunernas möjligheter att genom särskilda avtalsvillkor
eller med tillämpning av lånebestämmelser bidra till att motverka
spekulativa tendenser. På flera punkter råder emellertid oklarhet i fråga om
kommunernas befogenheter, oklarheter som kan medföra att kommunerna
avstår från att ingripa. Det är i och för sig riktigt att kommunerna och
Kommunförbundet har kompetens att bygga ut den grundläggande redovisningen.
Det måste emellertid i första hand vara en statens skyldighet att
samla och bearbeta denna information så att kommunerna kan tillhandahållas
ett så klart underlag som möjligt för sina rättsliga bedömningar. En helt
annan sak är att staten därvid självfallet skall tillgodogöra sig kommunernas
erfarenheter och överväganden. Motionsförslaget tillstyrks.

7 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

dels utskottet under 16 bort hemställa:

16. beträffande redovisning av vissa rättsliga synpunkter att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:786, yrkandet 2, som .sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

9. Ytterligare överväganden om spekulation i vid mening

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort lyda:

Utskottet har noterat att man inom regeringens kansli fortfarande arbetar
med att ställa samman remissmaterialet över bostadsstyrelsens kartläggning.
Utskottet har också noterat bostadsministerns uttalanden om avsikten att
vidga tidigare överväganden på ett sätt som nära ansluter till
motionsförslaget. Enligt utskottets mening är dessa överväganden av central
betydelse för fortsatta åtgärder mot spekulation i vid mening. Med hänsyn
därtill bör riksdagen med bifall till förslaget i motionen 1978/79:786 (s),
yrkandet 1, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anför i
detta sammanhang: att dessa överväganden skall gälla spekulation i vid
mening, att de skall gälla både småhus och flerbostadshus och att överväganden
om därav föranleda förslag bör redovisas för riksdagen.

dels utskottet under 20 bort hemställa:

20. beträffande spekulation i vid mening att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79:786, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Uppdrag till bankinspektionen

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande pås. 32 som börjar ”Vad utskottet” och
Slutar ”anses tillgodosett” bort lyda:

Bankinspektionens instruktionsenliga arbete har angetts vara riktat mot
samma principiella mål som motionärerna förordar. Enligt utskottets mening
är det värdefullt att detta arbete fullföljs med kraft. Motionsförslaget syftar
emellertid inte till någon ändring av inspektionens uppgifter - det är i
grunden en begäran om utredning av ett visst ämnesområde. Det
förhållandet att uppdraget föreslagits lagt just på bankinspektionen har
motiverats av en önskan att dra nytta av inspektionens grundläggande
kunskaper och erfarenheter på kreditområdet. Utskottet tillstyrker
motionsförslaget.

CU 1978/79:26

dels utskottet under 21 bort hemställa:

21. beträffande uppdrag lill bankinspektionen att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:786, yrkandet 4, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Åtgärder mot finansiering med strimlade lån

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”följa motionsförslagen” bort lyda:

Det är otvivelaktigt så att åtgärder mot finansiering med strimlade lån med
deras bostadspolitiskt oacceptabla konsekvenser främst är att söka inom
skatteområdet. Detta kan emellertid inte hindra riksdagen från att påkalla
initiativ från regeringens sida även utanför denna sektor. Utskottet tillstyrker
därför motionsförslagen.

dels utskottet under 22 bort hemställa:

22. beträffande åtgärder mot s. k. strimlade lån att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:1067 och med anledning av motionen
1978/79:396, yrkandet 12, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Förutsättningar för bostadslån som motverkar strimlade lån

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Även dessa” och
slutar ”därför anstå” bort lyda:

Bostadsstyrelsens nämnda förslag syftar uppenbarligen till att bostadslån
skall vägras i fall där det medger ägarmässiga förutsättningar för utnyttjande
av skattemässiga fördelar vid s. k. strimlade lån. Det har inte förts fram några
konkreta invändningar mot detta och inte heller visats något behov av att
främja en långivning till aktuella låntagarkombinationer. Detta borde
rimligtvis leda till att lånemöjligheterna begränsades i enlighet med förslaget.
Utskottet föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom förslaget i motionen
1978679:785 (s) genom att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels utskottet under 23 bort hemställa:

23. beträffande sådana förutsättningar för bostadslån som motverkar
strimlade län att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:785
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

CU 1978/79:26

13. Prisövervakning m. m.

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Det anförda” och
slutar ”följande överväganden” bort lyda:

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 8, förordas skärpningar av prisövervakningen
och en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på byggnadsområdet
m. m. Härtill knyter an yrkandet 9 i samma motion med krav på en
utredning som skall göra en fullständig redovisning och analys av orsakerna
till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden och med krav på att resultaten
därav och förslag till konkreta aktiva åtgärder snarast bör föreläggas
riksdagen.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”anses påkallad” bort lyda:

Upprepade motionsförslag om att uppmärksamhet måste riktas mot
utvecklingen av entreprenadpriserna i relation till normala kalkylpriser har
lett till vissa resultat genom att statens pris- och kartellnämnd (SPK) inlett
undersökningar. Dessa undersökningar bekräftar i hittills redovisad del att
motionärernas uppfattning varit riktig. De kan också redan i detta skede anses
visa att förutsättningar för en effektiv och prispressande konkurrens inte
föreligger i stora områden där produktionsapparatens struktur närmar sig
monopolssituationer. SPK:s arbete bör självfallet fortsätta och intensifieras
med stöd av tillräckliga resurser. Detta bör emellertid inte anföras som skäl
för att ytterligare fördröja en utredning om de grundläggande problemen och
möjligheter till en lösning därav. En sådan utredning bör tillsättas så snart
som möjligt. I avvaktan på resultat av utredningens arbete krävs att
kontrollen av entreprenadpriserna skärps inom det nuvarande systemets
ram. Utskottet tillstyrker därför motionen 1978/79:788 (s), yrkandena 8 och

dels utskottets hemställan under 25 bort lyda:

25. beträffande prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788,
yrkandena 8 och 9, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. Tilläggslån

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser - under
förutsättning av bifall till reservationen 13 - att

dels det stycke i utskottets hemställan på s. 35 som börjar ”Med utskottets”
och slutar ”enligt motionsförslaget” bort lyda:

CU 1978/79:26

Förslaget i motionen 1978679:788 (s), yrkandet 10, är att riksdagen
godkänner riktlinjer beträffande tills vidare ränte- och amorteringsfria
tilläggslån till flerbostadshus när byggnadsarbetena påbörjas i år. Enligt vad
som förordas i motionen skall tilläggslånet utgöra 10 % av låneunderlaget -ett belopp som i stort motsvarar mervärdeskatten.

Från regeringens håll har vid upprepade tillfällen framhållits att
bostadsbyggandets omfattning är en produkt av de kommunala initiativen.
Det har däremot inte betonats att de kommunala initiativen i sin tur är
beroende av de produktionsförutsättningar som statsmakterna skapar. Detta
är enligt utskottets mening en av de grundläggande åsiktsskillnaderna. En i
sak passiv inställning och anföranden om kommunernas ansvar främjar inte
en ökad igångsättning. Här anvisas ett direkt incitament till påverkan av de
kommunala initiativen som nu hämmas av bl. a. de bristande ekonomiska
förutsättningarna. De i motionen föreslagna tilläggslånen är ett sätt att från
den i denna del ansvariga statens sida ta ett praktiskt verksamt och snabbt
verkande initiativ för att uppnå den ökning av bostadsproduktionen som
regeringen i ord, men inte i gärning, anser önskvärd. Förslaget om tilläggslån
tillstyrks alltså.

dels utskottet under 26 bort hemställa:

26. beträffande tilläggslön att riksdagen med bifall till motionen
1978679:788, yrkandet 10, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

15. Hyresgaranti för outhyrda lägenheter

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Motionärerna har”
och slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort lyda:

Den föreslagna hyresgarantin innebär i princip en utfästelse att staten åtar
sig ansvaret för ekonomiska konsekvenser av uthyrningssvårigheter då
statliga åtgärder eller generellt verkande ekonomiska förhållanden radikalt
ändrat de kommunala förutsebara planeringsförutsättningarna. Förslaget
innebär sålunda inte ett stöd för en bostadsproduktion som inte kommer att
efterfrågas - stödet är snarast ett försäkringsåtagande att staten svarar för
följden av konkreta ändringar i förutsättningarna för bostadsproduktionen
utanför kommunens bedömnings- och handlingsområde. En garanti av detta
innehåll är ännu ett exempel på att svagheten i bostadsbyggandets utveckling
inte - som enligt vad som förts fram från regeringshåll - kan lastas endast på
bristande kommunala initiativ. Produktionsförutsättningarna i detta och
andra hänseenden beror på statens politiskt grundade vilja att ta ett aktivt och
inte endast verbalt ansvar för bostadsproduktionen. Det anförda knyter också
an till förslagen om att genom prispress, tilläggslån och undanröjande av

CU 1978/79:26

planeringshinder m. m. stimulera byggnadsinitiativen. Enligt utskottets
mening ligger ansvaret i denna del ytterst på staten. De upprepade
uttalandena från regeringshåll om att de uteblivna men önskade ökningarna
av bostadsproduktionen beror på passivitet från kommunernas sida kan
närmast uppfattas som en skymf mot den svenska kommunala verksamheten
- detta även om orsaken endast är att söka i en principiell tilltro till varje
delmarknads förmåga att i-s. k. fri konkurrens lösa sina problem enligt liberalt
merkantila teorier med grund i för länge sedan passerade realiteter. Utskottet
tillstyrker sålunda motionsförslaget. De arbetsmarknadsmässigt positiva
konsekvenserna av ett sådant handlande är alltför uppenbara för att behöva
utvecklas.

dets utskottet under 34 bort hemställa:

34. beträffande hyresgaranti för outhyrda lägenheter att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 12, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Kreditmarknadsöverenskommelserna

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 41 som börjar ”Enligt vad” och
slutar ”inte motiverat” bort lyda:

Utskottet har noterat uppgiften att allvarliga störningar inte hittills i år
underställts bostadsfinansieringsdelegationen för dess ingripande. Detta är
närmast en självklarhet i ett läge där anspråken på kapitalmarknadens
organisation är så låga som nu. Uppgiften får också ses i kombination med
uppgiften i budgetpropositionen (s. 5) att vid årsskiftet anmälningarna om
kreditbrist fortfarande låg på en hög nivå. Förslaget i motionen 1978/79:788
(s), yrkandet 20 b, syftar till att regeringen redan nu skall rikta sin
uppmärksamhet mot förutsättningarna för överenskommelsernas praktiska
fullföljd i ett läge när anspråken motsvarar det önskade byggandet. Det finns
utan tvekan utrymme för en påverkan på bankerna för att skapa smidigare
rutiner inte endast i de sektorsmässiga utan också i de regionala avgörandena.
Denna sektor får inte, som år 1977 och delvis under år 1978, bli en flaskhals
som hämmar initiativen. Åtgärder på detta område är också ett sätt att visa att
regeringen inte som hittills, vältrar över ansvaret för en sviktande
bostadsproduktion på kommunerna. Motionsförslaget tillstyrks.

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande genomförande av kreditmarknadsöverenskommelserna
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet
20 b, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

CU 1978/79:26

17. Bostadsbyggandets omfattning

Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahrland (fp) anser att

dels den del i utskottets yttrande som pås. 43 börjar ”Uttalandena till” och
på s. 44 slutar ”denna del” bort lyda:

Regeringens förslag i här behandlad del visar en fast inriktning att
ytterligare öka bostadsbyggandet. Utskottet ställer sig bakom inte endast de
här upptagna förslagen utan även den rad av aktiva åtgärder som regeringen
vidtagit för att förbättra produktionsförutsättningarna och bota de försummelser
från den socialdemokratiska regeringens tid som lett till tidigare
svårigheter. Bostadsbyggandet är nu påtagligt på väg upp sedan den
nedåtgående trenden under 1970-talet brutits.

En grundläggande faktor är regeringens medvetna satsning på att begränsa
inflationen, vilket lett till att kostnadsökningarna inom bostadsbyggandet
dämpats påtagligt.

Kostnaderna för drift och underhåll har emellertid ökat snabbare än
kapitalkostnaderna och även snabbare än konsumentprisindex. Bostadsbidragen
förbättras dock och dämpar effekterna av hyresökningarna. De nya
underhållslånen har begränsat hyreshöjningarna för år 1979.

Den nya ordningen för att anpassa låneunderlag och pantvärde till
kostnadsutvecklingen har lett till minskade tröskeleffekter och till en
stimulans av bygginitiativen. Räntetillägget har ersatts med ett räntebidrag
för hyres- och bostadsrättslägenheter, vilket påtagligt minskat kapitalkostnaderna.
De låga garanterade räntorna bibehålls.

Regeringens förslag om bostadsbyggnadsplaner lägger fast en ambitiös
målsättning. Låne- och bidragsmedel ställs till förfogande för all den
igångsättning som kan ske.

De uttalanden i propositionen som regeringen ställt sig bakom är att
riktmärket skall vara att inom de närmaste åren öka produktionen till en nivå
av ca 65 000 lägenheter per år, dvs. till medeltalet av det beräknade
nybyggnadsbehovet fram till mitten av 1980-talet. Det framhålls att det är
angeläget att nyproduktionen i snabbast möjliga takt ökar till den på längre
sikt behövliga nivån, dvs. inte endast till etappmålet 65 000 lägenheter per år
utan även därutöver. Inga motsättningar torde behöva föreligga i frågan om
syftet att även volymmässigt uppfylla de grundläggande bostadspolitiska
kraven.

Det anförda innebär att riksdagsbeslut med uttalanden i anslutning till de
här behandlade motionerna inte tjänar något reellt syfte. Motionsförslagen
avstyrks därför.

dels utskottet under 37 bort hemställa:

37. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. att riksdagen

a. ger regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för nyoch
ombyggnad under år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1978/79:26

b. medger att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för
beslut om bostadslån till nybyggnad fastställs till 7 810 000 m2
våningsyta,

c. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt
räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett
belopp av 825 000 000 kr.,

d. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandena 6 e och 9 a, 788,
yrkandet 7 såvitt nu är i fråga, 1057, yrkandet 1, och 1644 såvitt
nu är i fråga,

e. avslår motionerna 1978/79:396,yrkandet9b,samt 1644 i vad
den inte behandlats ovan,

18. Lånegränserna

a. Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp).
Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Karin Ahrland(fp)och Elvy Olsson (c) anser
att

dels den del i utskottet yttrande som på s. 46 börjar ”Den nuvarande” och
på s. 47 slutar ”nya bostadsrätter” bort lyda:

Utskottet avstyrker förslagen med hänvisning till tidigare bedömningar.

dels utskottet under 40 bort hemställa:

40. beträffande lånegränserna att riksdagen avslår motionerna
1978/79:789, yrkandet 1, och 1669, yrkandet 6,

b. Per-Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m) anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Den nuvarande” och
på s. 47 slutar ”nya bostadsrätter” bort lyda:

Med växlande inflation, snabbt föränderlig sammansättning av bostadsproduktionen
och förhållandevis stora regionala förändringar är det svårt att
utforma ett finansieringssystem som tillfredsställer grundläggande
bostadspolitiska krav. Finansieringssystemet måste medverka till att ge
rättvisa kostnader för bostäder av olika årgång och med olika upplåtelseformer.
Subventionsinslag i finansieringssystemet skall på sikt begränsas till att
skapa sådan likställdhet. Dessa subventioner måste utformas så att de inte
minskar ellersnedvrider konkurrensen mellan olika bostadsproducenter utan
ökar konsumenternas möjlighet att välja mellan olika boendeformer. Samma
lånegränser - 95 % av låneunderlaget - bör gälla för alla byggherrekategorier.

dels utskottet under 40 bort hemställa:

40. beträffande lånegränserna att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:1669, yrkandet 6, och med avslag på motionen 1978/
79:789, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

CU 1978/79:26

19. Fördjupning av vissa lån

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Kerstin Andersson i Hjärtum och
Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet ansluter”
och slutar ”avstyrker motionsförslaget” bort lyda:

Möjligheten att vid mindre ombyggnad av småhus fördjupa bostadslånet
så att det omfattar även den del som motsvarar underliggande lån har haft
stor betydelse som ett incitament till förbättringsåtgärder. Under senare år
har dock intresset avtagit. Detta beror självfallet på att kostnadsutvecklingen
medfört att även ordinära åtgärder inte längre ryms inom ett belopp av 25 000
kr. Ett belopp om 50 000 kr. som enligt motionsförslaget skulle motsvara den
allmänna kostnadsutvecklingen och vara jämförbart med utvecklingen när
det gäller förbättringslån. Denna höjning har föreslagits av bostadsstyrelsen
som även begärt bemyndigande att fortsättningsvis få höja beloppet med
hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Enligt utskottets mening har inga bärande invändningar anförts mot
bostadsstyrelsens genom motionen nu till rikdagen vidareförda förslag.
Motionen tillstyrks därför i denna del.

dels utskottet under 41 bort hemställa:

41. beträffande fördjupning av vissa lån att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79:1587 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Kerstin Andersson i Hjärtum och
Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 48 som börjar ”När det” och slutar
”motsvarande del” bort lyda:

Bostadsstyrelsens förslag om att räntebidrag bör utgå utan hänsyn till
någon beloppsgräns innebär att reglerna blir de samma som för flerbostadshusen.
Det innebär också att skillnaden i fråga om kapitalkostnad inte blir så
stor mellan den som kan få förbättringslån och den som endast kan få
bostadslån. Det noteras att en allmän förutsättning för bostadslån till
ombyggnad är att denna inte är av endast ringa omfattning. När det gäller små
hus har denna gräns satts till 10 000 kr.

Hänvisningar i budgetpropositionen till att pågående överväganden om
förbättringslångivningen bör avvaktas kan, enligt utskottets mening, inte
grunda ett beslut att avstå från de välmotiverade förändringarna.
Motionsförslaget tillstyrks därför.

CU 1978/79:26

dels utskottet under 44 bort hemställa:

44. beträffande räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1587 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

21. Kommunalt ansvar för bostadslån

Kjell A. Mattsson (c), Per-Olof Strindberg (m), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Elvy Olsson (c) och Georg Danell (m) anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 49 som börjar ”Vad i” och slutar
”gällande borgenskrav” bort lyda:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att när mark vid planering eller
byggnadslovsprövning enligt byggnadslagen ansetts lämplig för visst byggande
så är därmed också den samhälleliga prövningen i denna del avslutad. Det
är självfallet stridande såväl mot planeringssystemet som sådant och mot
principerna för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun att införa
ytterligare statliga krav. Ett borgenskrav kan uppfattas som att staten önskar
hävda särskilda restriktioner mot byggande i mindre orter och på landsbygden.
Det skulle också kunna uppfattas som ett misstroende mot sakligheten i
de kommunala planövervägandena. Motionsförslaget tillstyrks därför.
dels utskottet under 48 bort hemställa:

48. beträffande kommunalt ansvar för bostadslån att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:1590 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet och motionärerna anfört,

22. Nytt förslag om bostadsbidrag

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Med anledning”
och på s. 54 slutar ”höjningen godtas” bort lyda:

Utskottet vill framhålla följande med anledning av vad i motionen
1978/79:2101 (m) anförts och hemställts. Som framgår av motionen innebär
bostadsbidragens utformning och effekter utomordentligt allvarliga verkningar
ur social och fördelningspolitisk synpunkt. Systemet innebär också allt
svårare konsekvenser ju mera pengar det tillförs. Inkomstprövningen är
vidare så bristfällig att i de större tvåföräldrafamiljema är bostadsbidragen
helt avtrappade redan innan existensminimum uppnåtts. Marginaleffekterna
drabbar allt bredare inkomstskikt och marginaleffekter på över 100 % blir allt
vanligare. I familjer med vanliga inkomster eller många barn får de ökande
bostadsbidragen i nuvarande utformning samma effekt som om sambeskattningen
återinfördes - dessa skatteeffekter drabbar i första hand familjer med

CU 1978/79:26

låg ekonomisk bärkraft i förhållande till försörjningsbördan.

De påvisade bristerna skulle ytterligare förvärras genom förslaget i
budgetpropositionen om bostadsbidrag för barnfamiljerna för år 1980. I
avvaktan på en allsidig utvärdering av det sammantagna ekonomiska stödet
till barnfamiljer anser utskottet att ett nytt och överarbetat förslag till regler
om bostadsbidrag för år 1980 snarast möjligt föreläggs riksdagen i enlighet
med i motionen uppdragna riktlinjer. Syftet med detta förslag måste i första
hand vara att inte ytterligare förvärra de negativa effekterna av nuvarande
system, som i första hand drabbar flerbarnsfamiljerna. En del av bostadsbidragen
för dessa bör därför utformas som en ”stående” del som ej
avtrappas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen snarast föreläggas förslag om ett
nytt förslag till bostadsbidrag för år 1980 enligt förslaget i motionen
1978/79:2101 (m).

Det ovan anförda innebär att skäl saknas att närmare pröva de ändringsförslag
om bostadsbidragen som förs fram i budgetpropositionen. Anledning
saknas vidare att pröva förslagen i motionerna 1978/79:788 (s), yrkandena 14,
15 och 17 det sistnämnda såvitt nu är i fråga, och 1065 (vpk), yrkandena 5,6,7
och 8.

dels utskottet under 50 bort hemställa

50'. beträffande nytt förslag för bostadsbidrag att riksdagen med
anledning av motionen 1978/79:2101 samt med avslag på vad i
regeringsprotokollet förordnats om bostadsbidrag för år 1980
och på motionerna 1978/79:788, yrkandena 14, 15 och 17 det
sistnämnda såvitt nu är i fråga,och 1065, yrkandena 5,6,7 och 8,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat
om ett nytt förslag för bostadsbidrag för år 1980,

1 vid bifall till denna hemställan förfaller utskottet hemställan under
51-54 samt 56.

23. Hyresgränser

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 52 börjar ”1 budgetpropositionen”
och på s. 53 slutar ”yrkandena 5 och 6” bort lyda:

Av bostadsstyrelsens anslagsframställning framgår att mer än hälften av
hushållen med bostadsbidrag i december 1977 hade bostadsutgifter som
översteg då gällande övre hyresgränser - en andel som beräknats öka
ytterligare. Anpassningen mellan bostadsutgifter och den övre hyresgränsen
är sämst för familjer med 2 barn - 63 % av dessa familjer hade i december
1977 bostadsutgifter som var högre än de då gällande övre hyresgränserna.

CU 1978/79:26

Även för barnfamiljer med 1 och 3 barn var anpassningen mellan bostadsutgifter
och övre hyresgränser dålig.

En av orsakerna till den dåliga överensstämmelsen för 2-barnsfamiljerna
beror på att den övre hyresgränsen är densamma för denna familjestorlek och
för familjer med 1 barn medan det faktiska utrymmesbehovet och därmed
bostadsutgiften ökar med barnantalet.

Liksom bostadsstyrelsen anser utskottet att goda skäl finns för att
differentiera de övre hyresgränserna per barn, något som skulle innebära att
bidragen bättre anpassades till bostadskostnaden och som skulle betyda
mycket inte minst för familjer med 2 eller 4 barn. Nämnas bör att
2-barnsfamiljerna representerar den ojämförligt största delen av bidragstagare
med barn. Andelen torde kunna uppskattas till drygt 40 % i december
1977.

En differentiering medför också att bidragssökande med umgängesrätt
eller gemensam vårdnad om barn i tidigare äktenskap fåren reell möjlighet att
vid ansökan om SKBB alltid medräkna kostnader för bostadsutrymme även
för dessa barn. Med nuvarande utformning innebär regeln om gemensamma
hyresgränser för 1- och 2-barnsfamiljer och för 3- och 4-barnsfamiljer i vissa
fall att s. k. ”umgängesrättsbarn” och barn för vilka föräldrarna har
gemensam vårdnad inte räknas med som bidragsberättigande.

Enligt utskottets mening bör sålunda en differentiering per barn göras.
Vidare bör de övre hyresgränserna höjas enligt förslaget i motionen
1978/79:788 (s). En sådan höjning innebär att hyresgränserna bättre kommer
att anpassas till de faktiska bostadsutgifterna än vad som blir fallet om förslag
i budgetpropositionen följs. Utskottet kan däremot inte ansluta sig till
motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 5, med dess förslag om ytterligare
höjningar av den övre hyresgränsen. Den nedre hyresgränsen som den 1
januari 1979 höjdes från 350 till 400 kr. föreslås i budgetpropositionen höjas
med ytterligare 50 kr. fr. o. m. den 1 januari 1980. Den nu föreslagna
höjningen drabbar betydligt flera än den som genomfördes den 1 januari i år.
Höjningen drabbar också speciellt utsatta grupper. Genom den föreslagna
höjningen av den nedre hyresgränsen urholkas bidragen för de hushåll som
många gånger är i stort behov av bostadsbidragen för att kunna efterfråga en
bostad med rimlig utrymmes- och utrustningsstandard. Med tanke på att så
många bostadskonsumenter under de senaste åren fått sitt bostadsbidrag
minskat är det av största vikt att den av bostadsministern föreslagna
höjningen av den nedre hyresgränsen avvisas. Trots att samhällets kostnader
för att behålla den nedre hyresgränsen är stora är det enligt utskottets mening
viktigt att hushållens förmåga att efterfråga och behålla en god bostad inte
ytterligare försämras. Genom utskottets ställningstagande kommer många
hushåll att få ett bostadsbidrag som med 40 kr. i månaden överstiger det som
skulle utgått om förslaget i budgetpropositionen genomförts.

Utskottet ansluter sig till vad som föreslagits i motionen 1978/79:788 (s),
yrkandet 14, i denna del, och i motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 6.

CU 1978/79:26

dels utskottet under 52 bort hemställa:

52. beträffande ändringar av hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och med bifall till motionerna 1978/79:788, yrkandet 14,
och 1065, yrkandet 6, samt med avslag på motionen 1978/
79:1065, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

24. Inkomstgränserna

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Ländberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Enligt bostadsministerns”
och på s. 54 slutar ”ovan anförda” bort lyda:

1 december 1977 utgick bostadsbidrag till 591 000 hushåll varav 484 000
hushåll med barn och 107 000 hushåll utan barn. Under år 1978 väntas antalet
hushåll som erhåller bostadsbidrag minska ytterligare. En undersökning
rörande bidragsgivningen i elva län visar att gruppen makar med barn
minskat med 12 procent under år 1978. Grupperna ensamstående med barn
och hushåll utan barn har i dessa elva län ökat med 8 procent. Totalt har
antalet hushåll med bostadsbidrag i de nu undersökta länen minskat från
241 000 till 229 000 under 1978.

Minskningen av antalet hushåll med barn beror som framhålls i motionen
1978/79:788 (s) på att höjningen av den nedre inkomstgränsen för oreducerat
bidrag inte har följt inkomstutvecklingen. För övriga hushål Isgrupper har
gränsen haft mindre betydelse eftersom en stor del av dessa hushåll har
inkomster som understiger gränsen. För att inte antalet bidragstagare skall
minska ytterligare bör därför de nedre inkomstgränserna höjas enligt
förslaget i (s)-motionen.

I budgetpropositionen föreslås inga höjningar av den nedre
inkomstgränsen. Bostadsministern finner vid en prioritering det väsentligare
att höja det statliga bostadsbidraget (SBB). Utskottet har ovan godtagit detta
förslag. Detta ställningstagande innebär inte att det nu finns anledning att
inte föreslå även en höjning av den nedre inkomstgränsen. Enligt utskottets
mening kan en höjning av SBB inte ersätta den höjning av den nedre
inkomstgränsen som erfordras för att motverka ytterligare bortfall ur
bidragssystemet. Utskottet vill erinra om att bostadsstyrelsen i sin anslagsframställning
föreslagit höjningar av den nedre inkomstgränsen av samma
storleksordning som i motionen 1978/79:788 (s). Utskottet tillstyrker bifall till
motionen i denna del. Utskottets förslag innebär att gränsen för oreducerat
bidrag höjs till 41 000 kr. (+ 3 000 kr.) för barnfamiljer och till 31 000 kr.
(+ 2 000 kr.) förhushåll utan barn. Förslaget i motionen 1978/79:1065(vpk),
yrkandet 7, om ytterligare höjning kan inte förordas.

CU 1978/79:26

dels att utskottet under 53 bort hemställa

53. beträffande ändring av den nedre inkomstgränsen att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 15, och med
avslag på motionen 1978/79:1065, yrkandet 7, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. En utrednings uppgifter - prövning av bostadsbidrag vid inkomsttaxering
m. m.

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Såvitt motionerna”
och slutar ”tillstyrka dem” bort lyda:

Utskottet anser att den nedan förordade utredningen bör få i uppdrag att
lägga fram förslag, som också innebär att de enskilda hushållens bostadsbidrag
slutligt prövas vid inkomsttaxeringen. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels utskottet under 57 bort hemställa

57. beträffande bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering m. m. att
rikdagen med bifall till motionen 1978/79:1669, yrkandet 4,och
med anledning av motionen 1978/79:560, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. En utrednings uppgifter - åldersgränser för bostadsbidrag

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 57 som börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”med förtur” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör bostadsstyrelsens förslag genomföras i vad
det avser höjningen av åldersgränsen från 17 till 18 år. Det måste som
styrelsen anför upplevas som mycket orättvist att föräldrar till arbetslösa
ungdomar mellan 17 och 18 år inte får medräkna dessa när det
statskommunala bostadsbidraget skall bestämmas. Genom förslaget torde
vidare en viss förenkling av ansökningsförfarandet kunna uppnås. Slutligen
kommer det ”glapp” i bidragssystemet som nu finns beträffande 17-åringarna
att försvinna, och bostadsbidraget blir från denna synpunkt heltäckande
eftersom statskommunalt bostadsbidrag kan utgå till ensamstående eller till
makar utan barn om sökanden fyllt 18 år.

Utskottets förslag innebär sålunda att upp till 18 år räknas barnen med som
bidragsberättigande i familjens ansökan och efter fyllda 18 år kan bostadsbidrag
utgå om övriga förhållanden för bidrag är uppfyllda. Vi kan inte
acceptera att den angelägna reform som höjningen av åldersgränsen till 18 år

CU 1978/79:26

innebär fördröjs ytterligare. Enligt 1979 års kommittéberättelse avser studiestödsutredningen
att arbeta hela 1979. Riksdagen bör därför nu fatta beslut
om höjning av åldersgränsen till 18 år. Den möjlighet som nu finns att i vissa
fall räkna in studerande ungdomar mellan 18 och 20 år i familjen bör däremot
bibehållas i avvaktan på utredningens förslag.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Riksdagen bör”
och slutar ”och 2091 (c)” bort lyda:

Det ovan anförda innebär att riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna att utredningen överväger förslagen i motionerna 1978/79:787 (c),
788 (s), yrkandena 17 och 19, båda såvitt nu är i fråga, 1058 (s), 1065 (vpk),
yrkandet 2, 2074 (c), 2086 (fp) och 2091 (c). Den i motionerna 1978/79:788,
yrkandet 16, och 1065 (vpk), yrkandet 3, upptagna frågan om åldersgränser för
bidragsberättigande barn behöver inte utredas ytterligare. Beslut kan utan
ytterligare utredning fattas enligt förslagen i motionerna. Detta bör ges
regeringen till känna.

dets utskottet under 58 bort hemställa

58. beträffande ytterligare behandling av frågor om bostadsbidragssystemet
såvitt dessa inte behandlats under 57 att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 16,
och 1065, yrkandet 3, samt med anledning av motionerna
1978/79:787,788, yrkandena 17 och 19, båda såvitt nu är i fråga,
1058,1065, yrkandet 2,2074,2086 och 2091 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Huvudmannaskapet för studentbostäder

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 64 som börjar ”Motionärernas
angivna” och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör riksdagen bifalla motionen 1978/79:1571 (m)
och sålunda uttala att studentbostadsföretagen bör finnas kvar när det är
lämpligt och rationellt

dels utskottet under 74 bort hemställa

74. beträffande huvudmannaskapet för studentbostäder att riksdagen
bifaller motionen 1978/79:1571,

28. Förslag om att avskaffa markförvärvslånen

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”Förslag att” och
slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

De markpolitiska bedömningarna i motionen 1978/79:1601 (m) leder till att

CU 1978/79:26

100

markförvärvslånen bör upphöra. Inte minst ur konsumenternas synpunkt
måste det vara av stort värde att kommunerna använder sig av en rullande
markplanering och inte binder avsevärda medel i markinnehav. Det anförda
innebär även att ett enskilt markägande i högre grad än f. n. kommer att bli
möjligt.

dets utskottet under 76 bort hemställa:

76. beträffande förslag om att avskaffa markförvärvslånen att riksdagen
bifaller motionen 1978/79:1601, yrkandet 2,

29. Amorteringstiden för markförvärvslån, m. m.

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser - under förutsättning
. av bifall till reservationen 28 - att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Amorteringstiden
för” och på s. 66 slutar ”Förslaget avstyrks” bort lyda:

Utskottets ställningstagande att markförvärvslånen bör upphöra leder till
att några ändringar beträffande tillämpningsområdet eller lånevillkoren inte
behöver övervägas.

dels utskottet under 77 bort hemställa:

77.1 beträffande amorteringstiden för markförvärvslån, m. m., att
riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 2 a, 1066,
yrkandet 2, samt 2122 och 2126,

1 vid bifall till reservationen förfaller utskottets hemställan under 78.

30. Anslag till bostadsbidrag

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”MotionsfÖrslagen
avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslag i motionen 1978/79:788 (s)om ändring
av inkomstprövningsregler, hyresgränser och åldersgräns i vissa fall. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i samma motion om anslagsberäkningen till
bostadsbidrag. Motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 9, avslås med hänvisning
till tidigare ställningstaganden.

dels utskottet under 83 bort hemställa

83. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med anledning
av regeringens förslag, med bifall till motionen 1978/79: 788,
yrkandet 18, och med avslag på motionen 1978/79:1065,

CU 1978/79:26

101

yrkandet 9, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för
budgetåret 1979/80 anvisar till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag
av 2 102 000 000kr.,

31. Eftergift av hyresförlustlån

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 68 som börjar ”Även om” och
slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort lyda:

Under budgetåret 1977/78 beviljades ansökningar om eftergift av hyresförlustlån
på 25,5 milj. kr. Bostadsstyrelsen konstaterar i sin anslagsframställning
att antalet outhyrda lägenheter har minskat snabbare än hyresnivån
har stigit och att utgifterna därför kan beräknas minska successivt. Detta är ur
alla synpunkter att hälsa med tillfredsställelse.

Enligt bostadsstyrelsen är beräkningen av kostnaderna svår att göra för
nästa budgetår, men styrelsen uppskattar utgifterna för innevarande budgetår
till 60 milj. kr. och för budgetåret 1979/80 till 50 milj. kr. Departementschefen
föreslår att 75 milj. kr. bör anvisas med hänsyn till svårigheten att med
säkerhet ange medelsbehovet. Det finns anledning förmoda att även
bostadsstyrelsens beräkning ligger i överkant, men utskottet accepterar
denna och föreslår att riksdagen i enlighet därmed anvisar 50 milj. kr. för
nästa budgetår.

dels utskottet under 84 bort hemställa

84. beträffande anslag för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen på
driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/
80 med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1978/79:1601, yrkandet 1, till Eftergift av hyresförlustlån
anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

32. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser - under
förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 14 -att det stycke i utskottets
yttrande på s. 70 som börjar ”Även om” och slutar "regeringens anslagsförslag”
bort lyda:

De av utskottet förordade tilläggslånen medför en ökad anslagsbelastning
om 200 milj. kr. Därifrån avgår effekten av besparingar om 90 milj. kr. på
grund av de förordade prispressande åtgärderna och 110 milj. kr. som sparas
om underhållslån inte utgår till enskilda fastighetsägare. 1 det senare
avseendet anser utskottet att medel inte bör beräknas för nästa budgetår.
Härav följer att regeringens anslagsförslag nu godtas.

CU 1978/79:26

102

Särskilt yttrande
Planberedskap

Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahrland (fp) anför:

Utskottet har påkallat ett riksdagens uttalande med syfte att betona vikten
att den kommunala beredskapen för ett ökat byggande är hög såväl när det
gäller planering enligt byggnadslagen som allmänna planeringsförutsättningar.
Det bör slås fast att detta inte innebär någon kritik mot
kommunernas hittillsvarande agerande på dessa ansvarssektorer. Utskottets
uttalande syftar i allt väsentligt till att betona de svårigheter som kommunerna
kan drabbas av genom en starkt stegrad besvärsfrekvens och genom en
noggrann prövning i fastställelsefrågor. Det bör noteras att ärendebalansen på
detta område numera avarbetas i en takt som är högre än tidigare. Det bör
också noteras att en avplanande ärendeutveckling kan antas följa av att från
regeringens sida numera inte utställs generella löften om en legär besvärshantering
i vissa markägares intressen - något som påtagligt ökat omfattningen
av överprövningarna. Inverkan i administrativt paralyserande riktning
av den fysiska riksplaneringens riktlinjer kan också avmattas genom
tillämpningsbeslut från regeringens sida och som en följd av riksdagens
kommande bedömning av redovisningar av det kommunala planeringsskedet.
Det av utskottet förordade uttalandet är i princip att uppfatta
som en anslutning till regeringens handlingslinje i denna del.

CU 1978/79:26

103

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Yrkande Utskottets Utskottets hem- Reservation (nr)

Motion (nr) yttrande ställan (punkt)

(s)

396 (vpk)	1 a	24	9b
	1 b	24	9b
	2a	65	77	29
	2b	70	81
	2c	70	87
	3	22	8	3
	4 a	67	79
	6 a	22	7
	6b	19	1
	6 c	21	4	17
	6 d	20	3	2
	6 e	43	37 d
	7a	19	1
	7b	19	1
	7c	19	1
	8	21	6
	9a	43	37 d	17
	9b	45	37 e	17
	10	24,46	9 a, 39
	11 a	24	9 a
	11 b	24,46	9 a, 39
	11 c	24,46	9 a, 39
	12	32	22	11
	13 a	58	60
	13 b	58	60
	13 c	68	85
	14	37	29
	16	33	24
	17 b	29	14	7
	19 a	29	15
	19 b	29	15
	19 c	30	17
	23	27	12
488 (s)	1	19	2	1
560 (s)		56	57	25
673 (s)		67	80
674 (s)		62	71
777 (apk)		30	18
783 (s)		58	61
785 (s)		33	23	12
786 (s)	1	31	20	9
	2	30	16	8
	4	32	21	10
787 (c)		56	58	26
788 (s)	1	19	2	1
	2 a	19	2	1
	2b	19	2	1
	2c	19	2	1

CU 1978/79:26

104

Motion (nr)	Yrkande	Utskottets yttrande (s)	Utskottets hem-ställan (punkt)	Reservat i o
	6	20	3	2
	7	24,43	9 a, 37 d	17
	8	34	25	13
	9	34	25	13
	10	35	26	14
	11	41	36
	12	40	34	15
	13	28	13	6
	14	52,53	52	22, 23
	15	53,54	53	22,23
	16	57	58	26
	17	58	56,58	22,26
	18	68	83	30
	19	56	58	26
	20 b	41	35	16
789 (s)	1	46	40	18 a, 18 b
791 (vpk)	1	21	4
	3	64	75
802 (vpk)	1	20	3	2
	2	20	3	2
	3	21	4
1056 (m)		26	11	5
1057 (apk)	1	43	37 d	17
	2	21	5
1058 (s)		56	58	26
1059 (s)		36	27
1060 (m)		62	71
1065 (vpk)	2	57	58	26
	3	57	58	26
	4	54	55
	5	52, 53	52	22,23
	6	52, 53	52	22, 23
	7	53, 54	53	22,23
	8	53, 54	54	22
	9	68	83	30
1066 (s)	2	65	77	29
	3	22	8	3
	4 a	22	8	3
	4 b	67	79
1067 (s)		32	22	11
1571 (m)		63	74	27
1573 (m)		39	32
1587 (c)		47,48	41,44	19,20
1588 (c)			32
1590 (c)		49	48	21
1594 (s)		60	67
1595 (s)		38	30
1596 (s)		59	64
1597 (s)		60	66
1601 (m)	1	40, 68	84	31
	2	65	76	28
	3	70	87
1606 (s)		63	72

CU 1978/79:26

105

Motion (nr)	Yrkande	Utskottets yttrande (s)	Utskottets hem-ställan (punkt)	Reservation (nr)
1609 (s)		24	9a
1619 (m)	1	25	10	4 a, 4 b
	2	26	11	5
1644 (vpk)		43,45	37 d, 37 e	17
1669 (m)	1	25	10	4 a, 4 b
	2	26	11	5
	3	26	11	5
	4	56	57	25
	6	46	40	18 a, 18 b
2073 (c)		38	31
2074 (c)		56	58	26
2083 (c,s,m)	1 a	61	69
	1 b	61	69
	1 c	61	69
	2	69	82 g
2084 (fp)		59	65
2085 (c,m,fp)		45	38
2086 (fp)	1	56	58	26
	2	56	58	26
	3	56	58	26
2088 (s)	1	31	19
	2	25	10	4 a, 4b
2091 (c)		56	58	26
2099 (c)		37,48	28,45
2101 (m)		51	50	22
2122 (c)		65,66	78,79	29
2126 (s)		65,66	78,79	29

CU 1978/79:26

106

Innehåll

1 Propositionen ; 1

2 Motionerna 3

3 Statistiska uppgifter 14

4 Vissa behandlingsfrågor 17

5 Utskottets yttrande 19

5.1 Inriktningsfrågor 19

5.1.1 Program o. d 19

5.1.2 De äldres bostäder 20

5.1.3 Kollektivt boende 21

5.1.4 Hustyp 21

5.1.5 Utrymmesstandard 22

5.1.6 Tomträtt 22

5.1.7 Ägarkategorier 24

5.1.8 Upplåtelseformer 24

5.1.9 Boendeinflytande 27

5.2 Bostadens pris 28

5.2.1 Allmänt 28

5.2.2 Underhållslån 29

5.2.3 Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag .... 29

5.2.4 Köpeskillingskontroll för småhus, m. m 29

5.2.5 Priser vid överlåtelse av bostadsrätt 30

5.2.6 Särskilda frågor 31

5.2.6.1 Åtgärder mot spekulation i allmänhet 31

5.2.6.2 S. k. strimlade lån 32

5.3 Byggnadskostnad, byggnadspris och lånetak 33

5.3.1 Allmänt 33

5.3.2 Åtgärder i prispressande syfte 33

5.3.3 Åtgärder för att höja belåningsgränserna 35

5.3.3.1 Tilläggslån 35

5.3.3.2 Ortskoefficienter m. m 35

5.3.3.3 Bidrag för ombyggnad 37

5.3.3.4 Kostnader för att uppfylla vissa av samhället
ställda krav 38

5.3.3.5 Särskilda frågor 38

5.4 Kostnadsgränsen för småhus 39

5.5 Vissa produktionsförutsättningar i övrigt 40

5.5.1 Hyresförlustlån m. m 40

5.5.2 Hyresgaranti 40

5.5.3 Kreditmarknadsöverenskommelserna 41

5.5.4 Planberedskap 41

5.6 Bostadsbyggandets omfattning m. m 42

5.6.1 Nybyggnad 42

CU 1978/79:26 107

5.6.2 Ombyggnad 45

5.6.3 Fördelning av ramar inom vissa län 45

5.7 Vissa villkor för bostadslån och räntebidrag 46

5.7.1 Generella förbättringar 46

5.7.2 Lånegränser 46

5.7.3 Fördjupning 47

5.7.4 Räntebidrag 47

5.7.5 Särskilda frågor 49

5.7.5.1 Uthyrning av bostäder som lokaler 49

5.7.5.2 Säkerhet för lån i vissa fall 49

5.8 Kommunalt ansvar 49

5.8.1 Bostadslån 49

5.8.2 Förskott 50

5.9 Bostadsbidrag 50

5.9.1 Allmänt 50

5.9.2 Nytt förslag 51

5.9.3 Statligt bostadsbidrag 51

5.9.4 Statskommunalt bostadsbidrag 52

5.9.4.1 Hyresgränser 52

5.9.4.2 Inkomstgränser 53

5.9.5 Beräkning av bostadskostnad 54

5.9.6 Utredning om bostadsbidragssystemet m. m 54

5.9.7 Övriga frågor 58

5.10 Bidrag till förbättring av boendemiljön 58

5.11 Bostadsanpassningsbidrag m. m 59

5.12 Förbättringslån 60

5.13 Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 61

5.14 Allmänna samlingslokaler 62

5.15 Vissa specialbostäder m. m 63

5.15.1 Studentbostäder 63

5.15.2 Inventarier i vissa specialbostäder, m. m 64

5.16 Markförvärvslån till kommun 64

5.17 Tomträttslån till kommuner 67

5.18 Bostadsstyrelsens föreskrifter 67

5.19 Ramar och anslag 68

5.19.1 Bostadsbidrag 68

5.19.2 Räntebidrag m. m 68

5.19.3 Eftergift av hyresförlustlån 68

5.19.4 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 68

5.19.5 Bidrag till förbättring av boendemiljön 68

5.19.6 Allmänna samlingslokaler 69

5.19.7 Lånefonden för bostadsbyggande 69

5.19.8 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 70

5.19.9 Lånefonden för kommunala markförvärv 70

CU 1978/79:26 108

5.19. lOTilläggslån för kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse 70

6 Utskottets hemställan 70

Reservationer 78

1. Utvecklingsprogram för samhällsutbyggnad, m. m. (s) 78

2. De äldres bostäder (s) 80

3. Tomträtt (s) 81

4 Ägarlägenheter (c, fp) (m) 82

5. Främjande av bostadsrättsupplåtelser, m. m. (m) 83

6. Ökad ekonomisk rättvisa emellan olika upplåtelseformer (s)... 84

7. Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag (s) 85

8. Redovisning av vissa rättsliga synpunkter (s) 85

9. Ytterligare överväganden om spekulation i vid mening (s) 86

10. Uppdrag till bankinspektionen (s) 86

11. Åtgärder mot finansiering med strimlade lån (s) 87

12. Förutsättningar för bostadslån som motverkar strimlade lån (s) 87

13. Prisövervakning m. m. (s) 88

14. Tilläggslån (s) 88

15. Hyresgaranti för outhyrda lägenheter (s) 89

16. Kreditmarknadsöverenskommelserna (s) 90

17. Bostadsbyggandets omfattning (fp) 91

18. Lånegränserna (c, fp) (m) 92

19. Fördjupning av vissa lån (c) 93

20. Räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus (c) 93

21. Kommunalt ansvar för bostadslån (c, m) 94

22. Nytt förslag om bostadsbidrag (m) 94

23. Hyresgränser (s) 95

24. Inkomstgränser (s) 97

25. Bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering (m) 98

26. Åldersgränsen (s) 98

27. Huvudmannaskapet för studentbostäder (m) 99

28. Förslag om att avskaffa markförvärvslån (m) 99

29. Amorteringstiden för markförvärvslån, m. m. (m) 100

30. Anslag till bostadsbidrag (s) 100

31. Eftergift av hyresförlustlån (m) 101

32. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande (s) 101

Särskilt yttrande (fp) 102

Bilaga: motionsyrkandenas behandling 103

GOTAB 61739 Stockholm 1979