Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till kronofogdemyndigheterna jämte motioner (Betänkande 1978/79:CU25 Civilutskottet)

CU 1978/79:25

Civilutskottets betänkande
1978/79:25

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till
kronofogdemyndigheterna jämte motioner

Propositionen

I budgetpropositionen (prop. 1978/79:100, bil. 18 litt. B 3, s. 11-88) föreslås
riksdagen att på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 till Kronofogdemyndigheterna anvisa ett förslagsanslag av
337 124 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1978/79:

1605 av Alf Wennerfors (ni) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen anhålla att tjänster vid kronofogdemyndigheter med överkapacitet
snarast omfördelas till de mest arbetstyngda kronofogdemyndigheterna
i Stockholms län,

2093 av Joakim Ollén (ni) och Rune Rydén (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1978/79:100 bil. 18 att införa
REX-systemet vid kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län,

2. att riksdagen avslår den medelsbevillning som föreslås i samma
proposition för REX-systemet i Stockholms län, undantaget kronofogdemyndigheten
i Stockholms kommun,

3. att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med REX-systemet i
Uppsala och Södermanlands län avbryts och att en noggrann redogörelse
utarbetas över försöksverksamhetens resultat,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt förslag till hur
automatisk databehandling skall kunna tillämpas inom exekutionsväsendet
och där ADB-teknikens möjligheter till decentraliserade ansvars- och
verksamhetsformer utnyttjas på ett effektivt och ekonomiskt sätt.

Under handläggningen lämnade synpunkter

Företrädare för kommundepartementet, riksskatteverket, kronofogdemyndigheterna
i Stockholm, Eskilstuna, Malmö och Göteborg har lämnat
utskottet muntliga synpunkter i ärendet.

Dessutom har skrivelser med anledning av motionen 1978/79:2093 (m)
inkommit från kronofogdemyndigheterna i Katrineholm och Göteborg.

1 Riksdagen 1978179. 19 sami. Nr 25

CU 1978/79:25

Bilaga

I bilaga till betänkandet lämnas vissa uppgifter om den exekutiva
verksamhetens omfattning m. m.

Kronofogdemyndigheterna

Redovisningen av frågan om ADB inom exekutionsväsendet i 1971 års
statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14 s. 103-113, CU 8) byggde på ett
principförslag som utarbetats av exekutionsväsendets organisationsnämnd i
samarbete med statskontoret, riksrevisionsverket och centrala folkbokförings-och
uppbördsnämnden. Efter att ha anmält förslaget och remissyttrandena
över det anförde dåvarande civilministern i statsverkspropositionen att
det var angeläget att ADB-sySlemets konsekvenser i olika hänseenden
praktiskt prövades innan ställning togs till en mera definitiv utformning av
det. Det fortsatta utvecklingsarbetet borde dock enligt departementschefen
bedrivas med den utgångspunkten att ADB skall utnyttjas inom exekutionsväsendet
så snart praktiska förutsättningar finns. Bland de frågor som inom
ramen för en försöksverksamhet ytterligare borde klarläggas ansågs vara
ansvarsfördelningen mellan central, regional och lokal myndighet,
sambandet mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och indrivning samt de
effektivitetsvinster som ett ADB-system inom exekutionsväsendet kan
komma att medföra. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i statsverkspropositionen
i denna del anförts.

Riksskatteverket (RSV) avgav i november 1975 en rapport över försöksverksamheten
kallad ADB inom exekutionsväsendet. Av rapporten framgår
bl. a. att den utökade försöksverksamhet som pågått vid kronofogdemyndigheterna
i Södermanlands län under 1975 visat att systemet - REX-systemet
(redovisningssystem för exekutionsväsendet) - i allt väsentligt ansetts
fungera väl.

REX innebär uppbyggnad av en riksomfattande databank administrerad av
RSV och innehållande information om gäldenärer och deras skulder.
Samtliga kronofogdemyndigheter skall ha direkt åtkomst till registrerade
uppgifter med hjälp av bildskärmsterminaler. REX innebär en förändrad
redovisningsorganisation, något som bl. a. medför att all uppdebitering sker
via RSV och att all redovisning lill statsräkenskaperna sker direkt från
systemet. Länsstyrelsernas befattning med exekutionsväsendets redovisning
avses sålunda komma att upphöra.

Vid utformning av REX-systemet har eftersträvats att ansvar och befogenheter
avseende olika exekutiva åtgärder skall läggas på kronofogdemyndigheterna.
RSV bär som centralmyndighet ansvar för ADB-program och
-system m. m. Datorkraften har hittills tillhandahållits av Datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA).

Inom RSV utvecklas förutom REX-systemet ett nytt ADB-system för

CU 1978/79:25

folkbokföring och beskattning (AFB-systemet). Detta systemskall inriktas på
en blandad regional och central registerföring. Till grund för RSV:s uppläggning
av AFB-systemet låg ett uttalande av skatteutskottet (SkU 1975:32),
enligt vilket utvecklingsarbetet beträffande AFB borde bedrivas fristående
från andra datasystem men med inriktning på informationsutbyte mellan
olika system.

Som framgått ovan pågår försöksverksamhet med ADB inom exekutionsväsendet
vid kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län fr. o. m. år
1975. Sedermera har försöksverksamheten utvidgats till att omfatta kronofogdemyndigheten
i Uppsala län samt kronofogdemyndigheten i Stockholms
kommun. Under år 1979 torde försöksverksamheten vara införd vid
kronofogdemyndigheterna i Stockholms län. I årets budgetproposition (prop.
1978/79:100, bil. 18, s. 33) förordas att REX införs vid kronofogdemyndigheterna
i Göteborgs och Bohus län. Enligt budgetpropositionen (bil. 18,
s. 17-18) bör systemet enligt RSV snarast införas även i Malmöhus län.

Förbrukade medel för REX t. o. m. den 30 juni 1978 har av RSV angivits
enligt följande (1 000 kr.).

	1968-74	74/75	75/76	76/77	77/78
Utveckling	8 700	1 000	1 000	670	600 =	11 970
Underhåll		1 400	1 900	1 020	1610 =	5 930
Genomförande		350	1 030	1 050	1080 =	3510
Drift		750	1 760	2 740	3 160 =	8410
Summa	8 700	3 500	5 690	5 480	6 450 =	29 820

Enligt budgetpropositionen (bil. 18, s. 86) beräknas kostnaderna för datamaskintid
inom exekutionsväsendet till 13,2 milj. kr. för budgetåret 1979/
80.

Personalbesparingen hos kronofogdemyndigheterna har av RSV försiktigtvis
beräknats till 100 årsarbetskrafter för exekutiv personal och 275 årsarbetskrafter
för biträdespersonal. Hos länsstyrelserna beräknas besparingarna
uppgå till 50 årsarbetskrafter.

RSV:s rapport har remissbehandlats. Remissinstanserna var överens om
att ADB inom exekutionsväsendet i hög grad förbättrar och effektiviserar
verksamheten. Flertalet länsstyrelser efterlyser förslag till alternativa
lösningar till REX-systemet och anser att möjligheterna till teknisk lösning
och till samordning med AFB-systemet på regional nivå bör utredas och
eventuellt provas innan beslut fattas om införande av REX-systemet.
Länsstyrelserna, som kommer att få viss överkapacitet på länsdatorerna,
anser att ett blandat regionalt/centralt ADB-system har fördelar jämfört med
REX-systemet. Länsstyrelsen i Stockholms län har skisserat ett förslag till
regionaliserat ADB-system - kallat Kronofogdemyndigheternas informationssystem
(KRON). Länsstyrelsen bedömer att KRON-systemet är överlägset
REX-systemet. Bl. a. tillgodoser KRON-systemet enligt länsstyrelsen

CU 1978/79:25

<Je funktionella sambanden mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och
indrivning, ökar skyddet av den personliga integriteten i högre grad än REX,
knyter an till del regionala och lokala ansvaret för indrivningsvcrksamhelen,
utnyttjar länsdatorerna, ger bättre driftekonomi och större smidighet. KRON
anges dessutom i övrigt ge samma fördelar som uppnäs i REX-systemet.
Dessutom bedömer länsstyrelsen att engångskostnaderna för KRONsystemet
är väsentligt lägre än för ett utbyggt REX-system med egen
dator.

Riksdagen beslöt år 1978 om riktlinjer för en ny arbetsorganisation för
kronofogdemyndigheterna (prop. 1977/78:129, CU 26). Bl. a. innebär organisationen
att verkställighelsarbetet på fältet bedrivs inom ramen för arbetsgrupper-
s. k. fältsektioner- i stället för som tidigare av enskilda tjänstemän.
Frågan hade behandlats av kronofogdemyndighetsutredningen som i sitt
betänkande Kronofogdemyndigheterna (SOU 1977:42) ansåg att erfarenheterna
av en genomförd försöksverksamhet med arbete i fältsektioner var goda
och därför borde genomföras. Dessutom skulle enligt utredningen de
organisatoriska kraven i REX eller annat ADB-system tillgodoses med denna
organisationsform.

För länsstyrelsen i Stockholms län har för innevarande budgetår anvisats
2,1 milj. kr. för REX-systemets införande i länet. Därvid har det blivit möjligt
att tillföra verksamheten knappt 30 årsarbetskrafter. För nästa budgetår
beräknas i budgetpropositionen (bil. 18, s. 37) motsvarande medel (2,5
milj. kr.) för personal för REX-systemets införande.

RSV har beräknat kostnaderna för nästa budgetår för att ansluta kronofogdemyndigheterna
i Göteborgs och Bohus län till REX-systemet till 1,2
milj. kr. Den årliga driftkostnaden har av RSV för REX-system i länet
beräknats till 2,3 milj. kr. Medel för nästa budgetår för genomförande av
REX-systemet i länet har beräknats i budgetpropositionen (bil. 18,
s. 86-87).

Kronofogdemyndigheterna i Stockholms län har i sina anslagsframställningar
förbudgetåret 1979/80yrkat förstärkningarmed sammanlagt 83 tjänster. Vid
utarbetandet av petita anges myndigheterna ha utgått från den bemanning
som beslöts av riksdagen 1978 (prop. 1977/78:129, CU 26). I enlighet med
givna direktiv för anslagsframställningen har länsstyrelsen inte ansett sig
kunna ta upp myndigheternas yrkanden då några motsvarande besparingar
inte kan redovisas. Medel yrkas dock för 44 årsarbetskrafter i samband med
införande av REX-systemet.

RSV har i remissyttrande avseende kronofogdemyndigheternas yrkanden
anfört alt det är nödvändigt alt utnyttja de möjligheter som finns för
omfördelning av tjänster från distrikt med överkapacitet till arbetstyngda
distrikt som har brist på arbetskraft. Personalläget hos många kronofogdemyndigheter
- främst i storstadsregionerna - är emellertid enligt RSV så
ansträngt att personalförstärkningar omgående måste ske utan att omfördelning
av tjänster avvaktas. RSV tillstyrker därför en förstärkning av krono -

CU 1978/79:25

fogdemyndighelema med 65 tjänster samt medel motsvarande 43 årsarbetskrafter.
Av dessa avses 41 tjänster för kronofogdemyndigheterna i Stockholms
län, två tjänster samt 20 årsarbetskrafter för kronofogdemyndigheterna
i Göteborgs och Bohus län.

I beslut den 23 november 1978 medgav regeringen att vid kronofogdemyndigheten
i Huddinge fick t. v. utöver tidigare inrättade tjänster finnas en
tjänst som förste kronoassistent och två tjänster som kronoassistenter. Vidare
överväger regeringen ali inom kort medge att ytterligare en tjänst som
kronoassistent t. v. får finnas i vardera Handens och Huddinge distrikt samt
att två sådana tjänster får finnas i Sollentuna distrikt.

I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) anför departementschefen att han
räknar med en fortsatt omfördelning av personalresurser i den takt som
överkapaciteten inom vissa distrikt kan avvecklas genom att lämpliga tjänster
blir lediga.

I propositionen 1978/79:105 föreslås riksdagen anta förslag till lag om
ändring i konkurslaxen (1921:225), m. m. 1 propositionen föreslås bl. a. att
ordningen med rättens ombudsman i ordinär konkurs inte skall finnas kvar.
Tillsynen skall i stället åvila kronofogdemyndighet, i princip en i varje län.
Vid varje sådan myndighet skall så långt möjligt finnas tjänstemän som
huvudsakligen sysslar med konkurstillsyn. Kronofogdemyndighet som är
tillsynsorgan skall i viss utsträckning kunna delegera uppgifter till lokal
kronofogdemyndighet och även annars få hjälp av sådan myndighet.
Reformen avses träda i kraft den 1 januari 1980.

Medel för de i propositionen 1978/79:105 nytillkommande arbetsuppgifterna
har inte beräknats i budgetpropositionen. I propositionen anförs att
kronofogdeorganisationen behöver tillföras knappt 20 nya tjänster inom en
kostnadsram av ca 2 milj. kr. om året för de föreslagna uppgifterna. De ökade
personalkostnader som uppkommer fram till budgetåret 1980/81 avses
bestridas genom att anslaget Kronofogdemyndigheterna överskrids. Propositionen,
som har hänvisats till lagutskottet, har ännu inte behandlats av
riksdagen.

I ett delbetänkande av utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen
har lagts fram förslag tili lag om preskription av skattefordringar
m. m. (SOU 1978:87). I betänkandet föreslås att förlängning av preskriptionstiden
får ske i vissa fall. Beslut om förlängning i s. k. sabolagefall föreslås
fattas av kronofogdemyndighet. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli
1979.

Utskottet

I 1971 års statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14, s. 103-113) behandlades
frågan om ADB inom exekutionsväsendet. Dåvarande civilministern
fann det angeläget att ADB-systemets konsekvenser praktiskt prövades
innan ställning togs till en mera definitiv utformning av det. Vissa frågor

CU 1978/79:25

borde ytterligare utvecklas inom ramen loren försöksverksamhet. Riksdagen
hade ingen erinran mot detta. Riksskatteverket (RSV), som fick i uppdrag att
närmare organisera försöksverksamheten, avgav i november 1975 en rapport
över den. Ett system kallat REX-systemet (riksdatasystemet inom exekutionsväsendet)
hade utvecklats och på försök under år 1975 varit i bruk vid
kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län. Enligt RSV hade systemet i
allt väsentligt fungerat väl.

F. n. pågår en försöksdrift, förutom vid kronofogdemyndigheterna i
Södermanlands län, även i Uppsala län och i Stockholms kommun och i delar
av Stockholms län. Under år 1979 beräknas försöksdriften vara införd i hela
Stockholms län.

I budgetpropositionen anmäls avsikten vara att införa REX-systemet vid
kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och Bohus län.

REX-systemet innebär uppbyggnad av en databank med information om
gäldenärer och deras skulder. All uppdebitering sker via RSV och all
redovisning till statsräkenskapema direkt från systemet.

Den ovannämnda RSV-rapporten mötte viss kritik vid remissbehandlingen.
Flertalet länsstyrelser efterlyste alternativa lösningar till REXsystemet
och framhöll därvid att ett blandat regionalt/centralt ADB-system
kunde ha fördelar framför REX-systemet. I ett blandat system, hävdades det,
kunde länsdatorerna som används för folkbokföring och beskattning
utnyttjas även för ADB inom exekutionsväsendet. Länsstyrelsen i Stockholms
län utarbetade ett förslag till regionaliserat informationssystem - kallat
Kronofogdemyndigheternas informationssystem (KRON).

I motionen 1978/79:2093 (m) hemställs att riksdagen avslår förslag i
budgetpropositionen om att införa REX vid kronofogdemyndigheterna i
Göteborgs och Bohus län, att medel inte beviljas för REX-systemet i
Stockholms län, dock bör enligt motionärerna försöket fortsättas vid
kronofogdemyndigheten i Stockholms kommun. Vidare hemställs att beslut
fattas om att försöksverksamheten i Uppsala och Södermanlands län avbryts
och att en noggrann redogörelse utarbetas över försöksverksamhetens
resultat. Slutligen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till
hur ADB skall tillämpas inom exekutionsväsendet och att därvid ADBteknikens
möjligheter till decentraliserade ansvars- och verksamhetsformer
utnyttjas effektivt och ekonomiskt.

I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) anmäler kommunministern sin avsikt
att i anslutning till den proposition om ADB i statsförvaltningen som har
aviserats ta upp frågan om ett ADB-systems framtida inriktning och
utformning för exekutionsväsendet. Propositionen har förelagts riksdagen
den 12 mars 1979.

Enligt vad utskottet sedermera erfarit kommer frågan om hur datastöd
skall tillföras exekutionsväsendet att utredas i särskild ordning. Därvid
förutsätter utskottet att en fullständig utvärdering av den hittills genomförda
försöksverksamheten kommer att genomföras förutsättningslöst samt att

CU 1978/79:25

bl. a. den i motionen 1978/79:2093 (m) upptagna frågan om decentraliserade
verksamhetsformer övervägs liksom frågan om hur den enskildes integritet
skall säkerställas. Vidare bör övervägas hur de olikheter som finns i
verksamheten med hänsyn till kronofogdedistriktens storlek skall beaktas.
Utskottet anser att utredningen bör arbeta skyndsamt så att försöksverksamheten
med ADB inom exekutionsväsendet kan avslutas och ersättas med en
mera varaktig lösning. Eftersom sålunda en utredning i frågan inom kort
kommer att tillsättas saknas nu anledning för riksdagen att hos regeringen
hemställa om ett nytt förslag till ADB-system. Motionen 1978/79:2093 (m),
yrkandet 4, avstyrks därför.

Vid beredningen av den nu behandlade frågan har utskottet tillförts
information som visat att skäl finns att ägna ytterligare intresse åt organisationen
av exekutionsväsendet och dess möjligheter att utföra ålagda uppgifter.
Utskottet vill sålunda anföra följande.

Det bör först konstateras att det givna sambandet mellan beslut om
taxeringsorganisationen och om indrivningsorganisationen inte alltid beaktas.
Uppenbarligen kan åtgärder vidtas för att rent tekniskt undvika
administrativ omgång och kostnader i taxeringsledet för sådana uppdebiteringar
sorn realiter endast är formella och som därefter ändras. Detta skulle
minska trycket på exekutionssidan. Det har tyvärr saknats samordnande
avvägningar vid beslut om resurstilldelningen till dessa verksamhetsgrenar.

Det tycks också finnas ett inte helt klarlagt samband mellan valet av system
för ett i och för sig ofrånkomligt datastöd för exekutionsväsendet och
organisationen av det praktiska arbetet. Utskottet har förutsatt att aviserade
nya överväganden om systemfrågorna utgår från en bedömning av den
samlade verksamhetens effektivitet - bedömningar som torde ligga även i
personalorganisationernas intresse.

Frågan om prioritering av åtgärder mellan enskilda och allmänna mål
liksom kostnadstäckningen synes hittills ha bedömts främst ur traditionella,
civilrättsligt centrerade synpunkter. Till dessa bedömningar bör läggas även
ett ytterligare beaktande av de samlade effektivitetssynpunkterna.

Exekutionsväsendet möter i sitt arbete såväl kvalificerad ekonomisk
brottslighet och skatteflyktsförsök som sociala tragedier. Det är väsentligt att
det finns personella möjligheter att i båda fallen - trots skilda målsättningar -handla effektivt och rationellt.

Dessa övergripande målsättningsfrågor bör enligt utskottets mening ägnas
ytterligare uppmärksamhet i den ovan aviserade utredningen eller i annat
sammanhang. Resultatet därav bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad angår de i motionen 1978/79:2093 (m), yrkandena 1-3, framförda
förslagen om att riksdagen skulle besluta avbryta försöksverksamheten i
Uppsala och Södermanlands län samt att riksdagen inte skulle bevilja medel
för nästa budgetår så att försöksverksamheten skulle möjliggöras i Göteborgs

CU 1978/79:25

och Bohus län samt i Stockholms län utom Stockholms kommun får utskottet
anföra följande.

Även om skäl kan finnas att avvakta den aviserade utredningens resultat
och statsmakternas beslut i frågan innan försöksverksamheten utvidgas och
fördjupas vill utskottet inte medverka till att försöksverksamheten inom
ramen för REX-systemet inte fortsätts eller påbörjas i de aktuella länen.
Utskottet har den uppfattningen att ADB inom exekutionsväsendet väsentligt
underlättar kronofogdemyndigheternas arbete, bidrar till ett bättre
indrivningsresultat och förbättrar personalens arbetssituation. Inte minst i
storstadsområdena, där i den exekutiva verksamheten ärendena ofta är
komplicerade, torde datorstöd vara av stort värde. Utskottet, som med det
anförda inte tagit ställning till det framtida systemets närmare utformning,
anser emellertid att REX-systemet bör användas enligt tidigare beslutad och
nu föreslagen omfattning i avvaktan på att beslut fattas om hur ett system
efter en försöksperiod skall utformas. Av den information utskottet erhållit
har framkommit att en konvertering av uppgifter från REX-systemet till
annat system inte är särskilt komplicerad. Yrkandena 1-3 i motionen 1978/
79:2093 (m) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Personalsituationen vid kronofogdemyndigheterna i Stockholms län behandlas
i motionen 1978/79:1605 (m). Motionären hemställer att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla att tjänster vid kronofogdemyndigheter
med överkapacitet snarast omfördelas till de mest arbetstyngda kronofogdemyndigheterna
i Stockholms län.

Riksdagen hade år 1978 att ta ställning till förslag om indelning av landet i
kronofogdedistrikt (prop. 1977/78:129, CU 26). Därvid behandlade utskottet
en motion (m) med i sak samma yrkande som i motionen 1978/79:1605 (m).
Utskottet, som vid behandlingen år 1978 instämde med vad i motionen
anförts om vikten av att de mest arbetstyngda distrikten skulle tilldelas lediga
tjänster, redovisade av regeringen vidtagna och planerade åtgärder för att
uppnå det i motionen eftersträvade syftet. För dessa åtgärder har redogjorts
ovan (s. 4-5).

Utskottet anser liksom motionären att det är av största vikt att de
arbetstyngda distrikten - som bl. a. finns i Stockholms län - tillförs indragna
tjänster. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå ändring av gällande
principer för hur omfördelningen skall ske. Utskottet vill emellertid erinra om
att REX-systemet avses vara infört i Stockholms län under år 1979 och att
därvid - när systemet efter en övergångstid trimmats in - möjligheter bör
finnas att med samma personalstyrka uppnå bättre indrivningsresultat och
bättre arbetsmiljö för personalen. För att flera tjänster skall inrättas fordras att
anslaget till kronofogdemyndigheterna ökas. Något förslag i denna riktning
förs emellertid inte fram i motionen 1978/79:1605 (ni).

De tillämpade principerna för omfördelning av tjänster får accepteras i
nuvarande läge. Enligt utskottets mening skulle ett riksdagens bifall till
motionen inte tjäna något reellt syfte. Den tillämpade ordningen innebär att

CU 1978/79:25

bl. a. kronofogdemyndigheterna i Stockholms län genom omfördelning
lillfors personal. Motionen avstyrks.

Vad i öv rint anförts i budgetpropositionen om anslag lill kronofogdemyndigheterna
har inte givit utskottet anledning lill särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande omfördelning av tjänster att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1605,

2. beträffande införande av REX-systemel vid kronofogdemyndigheterna
i Göteborgs och Bohus län att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2093, yrkandet I,

3. beträffande medelsberäkning avseende REX-systemet för viss
del av Stockholms län att riksdagen avslår motionen 1978/
79:2093, yrkandet 2,

4. beträffande avbrytande av försöksverksamheten med REXsystemet
ali riksdagen avslår motionen 1978/79:2093, yrkandet
3,

5. beträffande nytt förslag till ADB-system inom exekutionsväsendet
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2093, yrkandet
4,

6. beträffande vissa övergripande målsättningsfrågor att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. att riksdagen på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln till
Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 337 124 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m)1.
Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik
Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m),
Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s)2, Karin
Ahrland (fp)2, Per Olof Håkansson (s) och Georg Danell (m)2.

1 Endast närvarande vid punkten 6.

2 Ej närvarande vid punkten 6.

CU 1978/79:25

Bilaga

Uppgifter om indrivningsresultat m. m. enligt riksskatteverket

Uppgifter om belopp i allmänna mål

Miljarder kr Belopp att indriv t

Oredovisat

"4,0

Levererat

Avskrivet

0,6

0,4

1972 73 74 75 76 77 78

Belopp att indriva = Utestående vid årets början ökat ned
under året uppdebiteraue belopp minskat Lied avkortade belopp

CU 1978/79:25

Procentuella andelar av belopp att indriva

Procent

Oredovisat

64,5

60,9

58,8

55,3

Levererat

29,9

29,7

28,4

27,7

14,8

Avskrivet

10,7

1972

CU 1978/79:25

Uppdebiterat belopp skatter och allmänna avgifter.

Procentuell förändring i förhållande till föregående år (avrundat).

Miljarder kr

1,993 1,874

(-6)

CU 1978/79:25

Produktivitet per anställd som sysslar med allmänna mål (kr.)

1976 706 128

1977 798 947

1978 1 001 792

Belopp att indriva per anställd som sysslar med allmänna mål (milj. kr.)

1977

1 978

CU 1978/79:25

Procentuell andel levererat belopp per anställd som sysslar med allmänna mål
i förhållande till belopp att indriva (procent)

27,2

25,9

24,7 r>

'■"* "" t 1--

1976 1977 1978

• .

GOTAB 61685 Stockholm 1979