Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till länsstyrelserna m. m. jämte motioner (Betänkande 1978/79:CU24 Civilutskottet)

CU 1978/79:24

Civilutskottets betänkande
1978/79:24

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till
länsstyrelserna m. m. jämte motioner

Propositionen

I budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 18 s. 11-88)föreslås riksdagen
att på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80
anvisa

1. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 276 959 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 421 201 000 kr.,

3. till Civilbefälhavarna ett förslagsanslag av 7 186 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1978/79:

559 av Sonja Fredgardh (c) och Stig Josefson (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
för en förbättrad beredskap mot snöoväder samt anhåller att regeringen vidtar
de åtgärder som är nödvändiga härför,

1061 av Eivor Marklund (vpk) vari föreslås att riksdagen under Kommundepartementet
B 1-3, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
9 000 000 kr. förhöjt belopp, avseende förstärkningar av länsstyrelsen i
Norrbotten,

1464 av Evert Svensson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att naturvårdsenheten vid
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förstärks med tre handläggartjänster
utöver vad regeringen föreslagit,

2. att riksdagen beslutar uppräkna anslaget med ett belopp som motsvarar
kostnaden därav,

1608 av Sven Eric Åkerfeldt (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) vari
hemställs att riksdagen till Länsstyrelserna för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 1 277 561 000 (+ 602 000) kr.,

1630 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:1629, hemställs att riksdagen beslutar att till Länsstyrelserna
för budgetåret 1979/80 under femtonde huvudtiteln anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 2 140 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
1 279 099 000 kr.,

2080 av Olle Eriksson (c) och Hans Alsén (s) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1978/79:100 bilaga 18 uttalar att särskild
hänsyn bör tagas till kulturminnesvårdens resursbehov vid medelsanvis -

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 24

CU 1978/79:24

ningama till länsstyrelserna under anslagsposten Till regeringens disposition,

2095 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1978/79:1990, hemställs att riksdagen under femtonde huvudtitelns
anslag Länsstyrelserna för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

Yttrande

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att avge yttrande över
propositionen 1978/79:100 (bil. 18) i vad avser länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter
och över motionen 1978/79:1630 (s). Skatteutskottets yttrande
har som bilaga fogats till detta betänkande.

Uppgifter i anslutning till motionerna m. m.

Viss verksamhet vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar

Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter handläggs bl. a.
vissa ärenden om allmän naturvård och landskapsvård, om tillstånd,
förordnanden och samråd enligt naturvårdslagen, om åtgärder föranledda av
tillsyn och vård enligt bl. a. naturvårdslagen. Vidare handläggs vissa frågor
om vattenvårdsplanering och om planer för vattenförsörjning och avlopp
samt frågor om tillstånd, anmälningar och samråd enligt bl. a. miljöskyddslagen,
lagen om hälso- och miljöfarliga varor och vattenlagen samt ärenden
enligt förordningen om miljöfarligt avfall.

Vid naturvårdsenheterna fanns den 1 juli 1978 ca 335 tjänster inrättade.
Dessutom har länsstyrelserna möjligheter att anställa tillfällig personal.

Statens naturvårdsverk anför i remissyttrande över länsstyrelsernas
anslagsframställningar att förstärkning i första hand bör ske på följande tre
områden. För det första är de länsstyrelser som på den allmänna naturvården
har högst två fasta handläggartjänster klart underbemannade. Detta är
förhållandet på tolv länsstyrelser. För det andra måste tillsynsverksamheten
förstärkas så att resurser bl. a. finns för samordnad tillsyn enligt miljöskyddslagen
och lagen om hälso- och miljöfarliga varor. För det tredje bör
utbyggnaden av ADB i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen (ML)
fortsätta med fyra län.

I rådande situation anser verket bl. a. att en kraftig ökning av anslagen för
konsulter är ett sätt att hjälpligt klara brådskande utredningsuppgifter.
Härutöver bör omprioriteringar ske i ökad utsträckning så att de mest
angelägna uppgifterna inom miljövården kan tillgodoses.

1 budgetpropsoitionen (bil. 18 s. 33) förordas att länsstyrelserna förstärks
med fyra tjänster för tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen. Tjänsterna
avses tillföras länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus
samt Västernorrlands län.

CU 1978/79:24

Civilutskottet behandlade år 1976 en motion (c) om förstärkningar av
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I motionen föreslogs länsstyrelserna
tillföras 3 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget anslag så att
länsstyrelserna gavs ökade möjligheter att tillse att reglerna i miljöskyddslagstiftningen
efterlevdes bättre. Utskottets majoritet (s, m, vpk) som liksom
motionärerna ansåg att naturvårdsenheterna har viktiga arbetsuppgifter
avstyrkte emellertid motionen. Enligt majoritetens bedömning hade den
dittills successiva personella utbyggnaden av naturvårdsenheterna möjliggjort
för enheterna att tillfredsställande fullgöra sina arbetsuppgifter. Reservanterna
(c, fp) ansåg liksom motionärerna att ytterligare medel skulle
tillföras länsstyrelserna så att bättre möjligheter gavs för naturvårdsenheterna
att fullgöra sina uppgifter. Riksdagen följde utskottsmajoritetens förslag.

Även år 1977 hade civilutskottet att behandla en motion i vilken föreslogs
att anslaget till länsstyrelserna skulle räknas upp med 3 milj. kr. utöver vad
som i budgetpropositionen föreslagits. I motionen (s) angavs anslagsuppräkningen
ge utrymme för 25 nya tjänster vid länsstyrelserna - tjänster som
enligt motionärerna borde tillföras naturvårdsenheterna för ökade kontrollmöjligheter
beträffande den miljöstörande verksamheten inom industrin.
Utskottets majoritet (c, m, fp) ansåg att miljöskyddsutredningens förslag om
hur kontrollen av den miljöfarliga verksamheten skulle organiseras borde
avvaktas. Reservanter (s) ansåg att naturvårdsenheterna borde tillföras
tjänster i enlighet med motionsförslaget. Riksdagen följde utskottet.

Den i mars 1976 tillkallade utredningen med uppdrag att göra en översyn
av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen) avgav i december
1978 delbetänkandet Bättre miljöskydd I (SOU 1978:80). Utredningens
majoritet (ordf. samt c, m, fp) föreslog att hälsovårdsnämnderna görs till
lokala tillsynsmyndigheter enligt miljöskyddslagen medan länsstyrelserna
ges ansvaret på regional och naturvårdsverket på central nivå. Personalförstärkningen
på länsstyrelsernas naturvårdsenheter har av utredningen
beräknats till ca 25 nya tjänster. Reservanter (s) har bl. a. anfört att
undersökningar borde gjorts för att utröna huruvida hälsovårdsnämnderna
skulle kunna vara tillsynsmyndighet över hela fältet. Utredningen remissbehandlas
för närvarande. Remisstiden utgår i april 1979.

Kulturminnesvården är organisatoriskt inordnad i länsstyrelserna
fr. o. m. den 1 juli 1976. Länsstyrelserna är numera regional myndighet för
den statliga kulturminnesvården. Vid varje länsstyrelse finns en länsantikvarie.
Avsikten med den nya organisationen var att åstadkomma en önskad
integrering av kulturminnesvården i det regionala planeringsarbetet samt att
skapa en klarare ansvarsfördelning på det regionala planet.

Under länsstyrelseanslaget finns upptaget ett delanslag Diverse ändamål, i
sin tur indelat i delposter. Under delposten Till regeringens disposition har
under senare år medel beräknats för större regionala undersökningar, bl. a. för
kulturminnesvården. Sålunda har för innevarande budgetår 1,4 milj. kr.
beräknats för sådana undersökningar.

CU 1978/79:24

Från det under trettonde huvudtiteln (bostadsdepartementet) upptagna
anslaget Bidrag till översiktlig planering m. m. har under de båda senaste
budgetåren medel ställts till vissa kommuners förfogande för planering av
kulturhistoriskt värdefulla områden.

Nämnas bör även att Uppsala kommun erhållit medel inom ramen för ökad
planering, rådgivning och information inom energisparområdet för att i
praktiken studera byggnadstekniska och kulturhistoriska konsekvenser av
energibesparande åtgärder. Resultatet av studien skall vara användbart såväl
lokalt som generellt och kunna användas av kommunerna i deras informations-
och rådgivningsverksamhet och av studieorganisationer, föreningar
m. fl. för lokala aktiviteter.

Verksamheten vid länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter

Skattskyldig till mervärdeskatt är bl. a. den som inom landet i yrkesmässig
verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst samt den som på
liknande sätt omsätter vissa från skatteplikt undantagna varor och tjänster.
Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen.

På länsstyrelsernas skatteavdelningar finns en särskild enhet för mervärdeskatt.
Enheten har i huvudsak att fullgöra de arbetsuppgifter som ålagts
länsstyrelsen enligt mervärdeskattelagen och mervärdeskattekungörelsen
jämte följdförfattningar. Detta innebär att enheten har att svara för information,
registrering, beskattning, uppbörd och kontroll beträffande mervärdeskatt.
Motsvarande funktioner i inkomstskattesystemet är uppdelade på olika
enheter inom skatteavdelningarna samt utförs även av lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd och länsskatterätt.

Skatteinkomsterna från mervärdeskatten beräknades uppgå till ca 28
miljarder kronor budgetåret 1977/78. Antalet registrerade skattskyldiga den 1
juni 1978 var 392 000. Enligt bemanningsplan den 1 juli 1978 fanns 554
tjänster inrättade vid mervärdeskatteenhetema.

Skatteutskottet behandlade i oktober 1977 (SkU 1977/78:3) en motion om
kontrollen av inbetalning av mervärdeskatt. Utskottet som ansåg att frågan i
motionen var väsentlig fann en förstärkning av mervärdeskattekontrollen
angelägen. Enligt utskottet kunde mervärdeskatteutredningen i sitt slutbetänkande
förmodas behandla kontrollfrågan. Utskottet förväntade att regeringen
liksom närmast berörda myndigheter ägnar problem och därmed
sammanhängande organisationsfrågor tillbörlig uppmärksamhet. Riksdagen
följde utskottet.

Med anledning av vad skatteutskottet anfört hemställde
mervärdeskatteutredningen i skrivelse till chefen för budgetdepartementet
den 1 mars 1978 att RSV måtte få i uppdrag att skyndsamt utreda den aktuella
arbetssituationen vid mervärdeskatteenhetema och hur den påverkas i och
med att nya tjänster som tillförts organisationen för inkomsttaxeringen
tillsätts. Arbetet borde - i avvaktan på en mera långtgående organisations -

CU 1978/79:24

utredning - utmynna i konkreta förslag om hur den aktuella bristsituationen
skall kunna lösas.

Regeringen beslöt den 16 mars 1978 att ge RSV i uppdrag att skyndsamt
utreda arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna och föreslå de
åtgärder utredningen ger upphov till. RSV redovisade uppdraget i september

1978. Det sammanfattas i budgetpropositionen (bil. 18, s. 16-17). Utredningen
konstaterar att mervärdeskatteenheterna är underbemannade och att
personalsituationen är allvarlig bl. a. på grund av att den kvalificerade
personalen i stor utsträckning sökt över till den nya granskningsorganisationen.
Bristsituationen bör enligt RSV avhjälpas genom en förstärkning av
lednings- och beslutsfunktionerna, genom tillskott av kvalificerade handläggare
och genom förbättrade möjligheter att rekrytera handläggare med
erfarenhet från direkt skatt på de lägre handiäggartjänsterna. Utredningen
föreslår att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i varje län utom
i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län för att förstärka
lednings- och beslutsfunktionen, att fyra nya gruppchefstjänster inrättas i
Malmöhus län, tre i Göteborgs och Bohus län samt sex i Stockholms län, i
sistnämnda län i utbyte mot sex befintliga tjänster. Vidare föreslås samtliga
länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län tillföras en ny tjänst för
kvalificerad registerkontroll.

I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) förordar kommunministern att
mervärdeskatteenheterna förstärks med 28 tjänster för registerkontroll samt
för lednings- och beslutsfunktionen.

Skatteutskottet behandlade 1978 (SkU 1978/79:14) en proposition i vilken
bl. a. föreslogs ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt innebärande
bl. a. en omläggning av skatteredovisningen. SkU fann bl. a. att departementschefen
underskattat räckvidden av de övergångsproblem som omläggningen
skulle föra med sig och ansåg det därför lämpligt att mervärdeskattefrågorna
efter förnyade överväganden behandlades i hela sitt sammanhang
i en ny och omarbetad proposition. Riksdagen följde utskottet.

Enligt propositionsförteckningen den 10 januari 1979 avses propositionen
om ändringar i mervärdeskattelagstiftningen avlämnas till riksdagen den 15
mars 1979.

Enligt riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1978 avser
revisorerna undersöka de principer och administrativa former som tillämpas
av myndigheterna vid kontrollen av de uppgifter som lämnas av näringsidkare
till grund för debitering av mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.

Utskottet

I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag om anslag till
länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna och till civilbefälhavama jämte
motioner. Vidare tas upp av kommunministem i budgetpropositionen (bil. 18
s. 24-31) anmälda frågor som behandlats av utredningen med uppdrag att se

CU 1978/79:24

över organisationen av länsstyrelsernas planeringsa vdelningar och
administrativa enheter m. m. (OPAL-utredningen) utom såvitt avser frågan
om organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolama (bil. 18
s. 27-29). Denna fråga har behandlats i betänkandet CU 1978/79:19. Frågan
om anslag till kronofogdemyndigheterna jämte motioner tar utskottet upp i
betänkandet CU 1978/79:25.

Enligt de anvisningar för länsstyrelsernas anslagsframställningar för
budgetåret 1979/80 som kommundepartementet tillställt samtliga länsstyrelser
skall myndigheterna som ett huvudförslag redovisa ett besparingsalternativ.
Förslag har beräknats schablonmässigt som en reduktion med 2 %
av anslaget för innevarande budgetår uppräknat med pris- och löneomräkning.
Kommunministern anser att medel för nästa budgetår bör beräknas
med utgångspunkt i besparingsaltemativet. Dock bör vissa delar av verksamheten
enligt kommunministem undantas från besparingsaltemativet.
Sålunda bör verksamheten inom länsstyrelsernas skatteavdelningar, lokala
skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna inte behöva vidkännas
någon minskning enligt besparingsaltemativet. För länsstyrelserna i övrigt
samt för civilbefälhavarorganisationen förordas en minskning av resp.
myndighetsanslag med 1 %.

Även enligt utskottets mening bör medelsberäkningen göras med utgångspunkt
i besparingsaltemativet men med de avsteg därifrån som motiveras av
särskilt tungt vägande skäl.

Förslaget i motionen 1978/79:1061 (vpk)om anslagsökning med 9 milj. kr.
för förstärkning av länsstyrelsen i Norrbottens län utgår i första hand från
behovet av en fastare och starkare planeringsorganisation för sysselsättning
och näringslivsutredning. Förslaget utgår från länsstyrelsens anslagsframställning
utan justering för t. ex. den anslagsminskning om ca 3,3 milj. kr.
som beror på länsdomstolarnas utbrytning.

Även om motiv kvarstår för en del av yrkandet har utskottet inte ansett sig
kunna tillstyrka det. E>e specifika särskilda anspråk som utvecklingen av
sysselsättningsläget m. m. kan motivera får, när detta är påkallat, tillgodoses
genom medgivanden att överskrida anslagen e. d. En samlad bild kan erhållas
först efter riksdagens beslut med anledning av propositionen 1978/79:127 om
åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten och möjligen även av
aviserade förslag om regionalpolitiken.

Personalresurserna vid naturvårdsenheterna behandlas i budgetpropositionen
och i tre motioner.

1 budgetpropositionen (bil. 18 s. 33) förordas att länsstyrelserna förstärks
med fyra tjänster för tillsyn enligt miljöskyddslagen. Tjänsterna avses
tillföras länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län.

I motionerna 1978/79:1464 (s), 1608 (c) och 2095 (s) yrkas förstärkningar på
naturvårdsenheterna utöver vad som förordas i budgetpropositionen. 1 den
sistnämnda motionen yrkas att länsstyrelseanslaget höjs med 3 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag i avsikt att förstärka länsstyrelsernas

CU 1978/79:24

möjligheter till kontroll av miljöstörande verksamhet inom industrin. 25 nya
tjänster bör enligt motionärerna tillföras naturvårdsenheterna för ändamålet.
I den förstnämnda motionen föreslås tre handläggartjänster utöver regeringens
förslag för naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län. Kravet anges av motionärerna ingå som en del i motionen 1978/
79:2095 (s). I motionen 1978/79:1608 (c) yrkas att länsstyrelseanslaget
uppräknas med 602 000 kr. för fyra handläggartjänster vid naturvårdsenheterna
utöver vad i budgetpropositionen förordats.

Förslaget i budgetpropositionen om förstärkningar på naturvårdsenheterna
är motiverat. Enligt utskottets mening bör emellertid ytterligare resurser
tillföras enheterna. Härvid har utskottet ansett förslaget i motionen 1978/
79:1608 (c) väl avvägt. Å ena sidan bör enheterna tillföras ytterligare personal.
Detta framgår av naturvårdsverkets yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar.
Å andra sidan finns skäl att avvakta miljöskyddsutredningens
förslag om miljöskyddsarbetets framtida organisation. Detta förslag
remissbehandlas för närvarande.

Skäl finns alltså att redan fr. o. m. nästa budgetår tillföra naturvårdsenheterna
ytterligare fyra tjänster enligt förslaget i motionen 1978/79:1608 (c). Det
bör ankomma på regeringen att besluta om hur tjänsterna skall fördelas inom
organisationen. Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i motionen
1978/79:1464 (s) såvitt nu är i fråga, och i motionen 1978/79:2095 (s)delvis får
anses tillgodosedda.

I motionen 1978/79:2080 (s,c) hemställs att riksdagen vid behandlingen av
länsstyrelseanslaget uttalar att särskild hänsyn börtas till kulturminnesvårdens
resursbehov. Som anförs i motionen har i särskild ordning 1,4 milj. kr. avsatts
för länsstyrelsernas arbete inom kulturminnesvården för innevarande
budgetår. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att avsätta 1,4 milj. kr.
för ändamålet även för nästa budgetår i samma ordning som tillämpats för
innevarande budgetår. Kravet i motionen får anses tillgodosett
därigenom.

Utskottet har i betänkandet CU 1978/79:21 behandlat frågan om medel för
information och planering av åtgärder i syfte att förbättra bl. a. fastighetsstrukturen
i Kopparbergs län. Med hänvisning till den redogörelse för frågan
som lämnats i det nämnda betänkandet förutsätter utskottet att en väl
motiverad framställning från länsstyrelsen i länet om medel för att inleda en
sådan planering kan prövas inom ramen för de medel som beräknats för
Diverse ändamål, posten Till regeringens disposition (prop. s. 86).

Frågan om förbättrad beredskap mot snöoväder tas upp i motionen 1978/
79:559 (c). Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen anses lämpligt i
syfte att uppnå en förbättring på området. I motionen behandlas beredskapen
vid det snöoväder som drabbade Skåne kring nyårshelgen. Motionärerna är i
allt väsentligt positiva till myndigheternas insatser, dock anser de att
beredskapsplaneringen kan förbättras i vissa avseenden, att vissa sambandsfunktioner
måste byggas ut, att frågan om möjligheterna att stänga av

CU 1978/79:24

vägarna för allmän trafik bör utredas och prövas. Vidare bör regeringen
kontrollera den beredskap som finns i andra län så att liknande situationer
som den inträffade kan bemästras.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i skrivelse till kommunministern den 9
januari 1979 redogjort för katastrofberedskapen i länet. Skrivelsens innehåll
redovisades av kommunministern i ett frågesvar i riksdagen den 16 januari

1979. Därvid anfördes bl. a. att vissa åtgärder som länsstyrelsen föreslagit i
avsikt att ytterligare effektivisera katastroforganisationen skulle övervägas
inom regeringskansliet. Kommunministerns intryck varatt katastrofledning
och det praktiska genomförandet av olika åtgärder fungerat bra under
snöovädret. Eftersom de i motionen 1978/79:559 (c) upptagna frågorna
övervägs inom regeringens kansli finner utskottet det inte erforderligt att
föreslå att riksdagen bifaller motionen.

1 budgetpropositionen förordas personalförstärkningar inom skatteförvaltningen
(s. 33). Enligt kommunministern bör den påbörjade uppbyggnaden
inom granskningsorganisationen och skatteadministrationen byggas ut med
ytterligare 46 tjänster hos länsstyrelserna och 32 tjänster vid de lokala
skattemyndigheterna. Utskottet har ingen erinran häremot.

Mervärdeskatteenheternas behov av personella förstärkningar har på förslag
av skatteutskottet år 1977 utretts. Riksskatteverket (RSV) som i mars 1978
fick i uppdrag att skyndsamt utreda arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna
redovisade i september 1978 sitt förslag. Utredningen konstaterade
att enheterna är underbemannade och att personalsituationen har blivit
mycket allvarlig bl. a. på grund av att den kvalificerade personalen i stor
utsträckning har sökt sig över till den nya granskningsorganisationen. Den
akuta bristsituationen bör enligt RSV avhjälpas bl. a. genom en förstärkning
av lednings- och beslutsfunktionerna samt genom tillskott av kvalificerade
handläggare. Resurser för den eftersatta registreringskontrollen bör skapas.
Utredningen föreslår att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i
varje län utom i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län för att
förstärka lednings- och beslutsfunktionen (+ 21 tjänster), att fyra nya
gruppchefstjänster inrättas i Malmöhus län, tre i Göteborgs och Bohus län
samt sex i Stockholms län, i sistnämnda län i utbyte mot sex befintliga
tjänster (+ 7 tjänster). Vidare föreslås samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen
i Gotlands län tillföras en ny tjänst för kvalificerad registerkontroll
(+ 23 tjänster).

I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) förordar kommunministern att
mervärdeskatteenhetema förstärks med 28 tjänster för registerkontroll samt
för lednings- och beslutsfunktionen.

I motionen 1978/79:1630 (s) föreslås riksdagen besluta anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 2 140 000 kr. förhöjt anslag i avsikt att
förstärka mervärdeskatteenhetema med 24 tjänster för en förbättrad registreringskontroll.

Över förslaget i budgetpropositionen i denna del samt över motionen 1978/

CU 1978/79:24

79:1630 (s) har civilutskottet inhämtat yttrande från skatteutskottet.
Yttrandet (SkU 1978/79:4 y) har som bilaga fogats till detta betänkande.
Skatteutskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en förstärkning av
mervärdeskattekontrollen framstår som nödvändig. Personalsituationen är
enligt skatteutskottet uppenbarligen otillfredsställande. En ökning av
kontrollproblemen har noterats i de tre största länen, något som innebär att
registreringskontrollen kommit att framstå som särskilt viktig i dessa län.
Skatteutskottet föreslår enhälligt att en översyn görs för att mera långsiktigt
fastställa mervärdeskatteenheternas organisation. Denna översyn bör
komma till stånd utan dröjsmål, och utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Skatteutskottets majoritet (c, m, fp) förordar att civilutskottet avstyrker
motionen 1978/79:1630 (s) och tillstyrker budgetpropositionen i nu
behandlad del. 1 en avvikande mening(s) förordas att civilutskottet med bifall
till motionen tillstyrker den där angivna medelsuppräkningen. I den
avvikande meningen anförs att den av motionärerna framförda uppfattningen
om en förstärkning utöver den i budgetpropositionen föreslagna
framstår som nödvändig om en förbättrad mervärdeskattekontroll skall
skapas.

Civilutskottet vill anföra följande. Utskottet instämmer med skatteutskottet
om att en översyn bör göras för att mera långsiktigt fastställa
mervärdeskatteenheternas organisation. I budgetpropositionen (s. 23) anför
kommunministern att organisationen och bemanning av enheterna bör ses
över och att han avser föreslå regeringen att vidta åtgärder för en sådan
översyn. Enligt vad utskottet erfarit har inom regeringens kansli frågan
ytterligare övervägts och förutsättningar finns för att översynsarbetet skall
kunna påbörjas inom kort. Något ytterligare initiativ i frågan för riksdagens
del synes därför inte erforderligt.

Vad angår förslaget i motionen 1978/79:1630 (s) om ytterligare tjänster vid
mervärdeskatteenheterna anser utskottet liksom skatteutskottets majoritet
att ytterligare tjänster utöver vad som föreslås i budgetpropositionen inte nu
bör förordas. Skäl finns att avvakta den förordade översynen eller - om så
befinns lämpligt - kan frågan behandlas i nästa års budgetproposition.
Utskottet avstyrker bifall till motionen 1978/79:1630 (s).

Vad i övrigt i budgetpropositionen i nu behandlad del anförts och förordats
har inte givit utskottet anledning till särskild erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande förstärkning av länsstyrelsen i Norrbottens län att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga,

2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvårdsenhetema
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1608, såvitt nu är
i fråga, samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1978/79:1464, yrkandet l,och 1978/79:2095,såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

CU 1978/79:24

3. beträffande kulturminnesvårdens resursbehov att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2080,

4. beträffande beredskap mot snöoväder att riksdagen avslår
motionen 1978/79:559,

5. beträffande personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1630, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1608, såvitt nu är
i fråga, samt med anledning av regeringens förslag, motionerna
1978/79:1464, yrkandet 2,1630,2095, de båda sistnämnda såvitt
nu är i fråga och med avslag på motionen 1978/79:1061, såvitt
nu är i fråga, på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för
budgetåret 1979/80 till Länsstyrelserna anvisarett förslagsanslag
av 1 277 561 000 kr.,

7. att riksdagen på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för
budgetåret 1979/80 anvisar

a. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av
421 201 000 kr.,

b. till Civilbejalhavarna ett förslagsanslag av 7 186 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure
Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin
Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Per Olof
Håkansson (s) och Georg Danell (m).

Reservationer

1. Ytterligare förstärkningar på naturvirdsenheterna

a. av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), som anser att

dels den del i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Förslaget i” och slutar
”anses tillgodosedda” bort lyda:

Statens naturvårdsverk framhåller i sitt remissyttrande över länsstyrelsernas
anslagsframställningar att möjligheterna att uppnå miljövårdsmålen är
starkt beroende av resursinsatserna på naturvårdsenhetema. Anslagsframställningarna
är enligt verket inte ett uttryck för de verkliga behoven inom
miljövårdsområdet utan är ett resultat av petitadirektivens utformning.

CU 1978/79:24

Naturvårdsverket nämner flera angelägna områden där personella förstärkningar
behövs. Bl. a. behövs ökade resurser på produktkontrollområdet för
tillsyn enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Beträffande tillsynsverksamheten
anser verket att en fortsatt eftersläpning kan bli synnerligen
allvarlig om resursbehovet eftersätts ytterligare. Verksamheten måste få
resurser att klara miljöskyddet så att händelser av typ BT-Kemi i Teckomatorp
kan förhindras.

Utskottet vill vidare erinra om att miljöskyddsutredningen i ett delbetänkande
i december 1978 föreslagit en ökning av naturvårdsenheternas personal
med ca 25 tjänster för tillsyns- och provningsverksamhet.

Som framgått av det ovan anförda har i skilda sammanhang kraftigt
betonats behovet av ytterligare personella insatser vid länsstyrelsernas
naturvårdsenheter. Inträffade händelser understryker ytterligare vikten av
att behovet tillgodoses. Det är alltså viktigt att ökade personella resurser
snabbt ställs till länsstyrelsernas förfogande så att möjligheterna till ett bättre
samhälleligt tillsyns- och kontrollarbete på miljöområdet blir möjligt.

Utskottet tillstyrker bifall till motionen 1978/79:2095 (s). Härigenom har i
huvudsak tillgodosetts förslagen i motionen 1978/79:1464 (s) såvitt nu är i
fråga och motionen 1978/79:1608 (c). Det bör ankomma på regeringen att
besluta om hur tjänsterna skall fördelas på de olika länsstyrelserna.

Dock bör gälla att tjänsterna till övervägande del skall bidra till att förstärka
kontrollen av den industriella miljöstörande verksamheten.

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvårdsenhetema
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2095, såvitt nu är
i fråga, samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1978/79:1464,yrkandet l,och 1978/79:1608,såvitt nuäri
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

b. av Karl-Erik Strömberg (fp), Per-Erik Nisser (m), Karin Ahrland (fp) och
Georg Danell (m) som (i anslutning till förberedande votering) ansett att

dels den del i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Förslaget i” och slutar
”anses tillgodosedda” bort lyda:

Utskottet vill med anledning av vad i budgetpropositionen och de olika
motionerna förordats anföra följande. Liksom motionärerna finner utskottet
det viktigt att ökade personella resurser tillförs naturvårdsenhetema. Med
hänsyn emellertid till de principer som väglett budgetarbetet och mot
bakgrund av att organisationen av naturvårdsenhetema för närvarande
övervägs i skilda sammanhang är utskottet inte berett att nu föreslå att
enheterna tillförs resurser utöver dem som förordas i budgetpropositionen.
Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna 1978/79:1464 (s), i nu
behandlad del, 1608 (c) och 2095 (s).

CU 1978/79:24

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvårdsenheterna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1978/79:1464, yrkandet 1, 1978/79:1608 och 1978/
79:2095, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga.

2. Personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna

av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Vad angår” och
slutar ”motionen 1978/79:1630 (s)” bort lyda:

I likhet med vad som anförts i motionen 1978/79:1630 (s) och i den
avvikande meningen till skatteutskottets yttrande finnér utskottet det
nödvändigt med förstärkning vid mervärdeskatteenheterna utöver vad som
förordats i budgetpropositionen. Ett bifall till motionen innebär en förbättrad
mervärdeskattekontroll, ett behov som också väl dokumenterats i den ovan
nämnda RSV-utredningen. För att möjliggöra den förordade förstärkningen
bör länsstyrelseanslaget räknas upp enligt förslaget i motionen.
dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1630, såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Anslag till länsstyrelserna

a. av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), som under
förutsättning av bifall till reservationerna 1 a och 2 - anser att utskottets
hemställan under 6 bort lyda:

6. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:1608,1630 och
2095, motionerna såvitt nu är i fråga samt med anledning av
regeringens förslag, motionen 1978/79:1464, yrkadet 2, och
med avslag på motionen 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga, på
driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/
80 till Länsstyrelserna anvisar ett förslagsanslag av
1 282 099 000kr.,

b. av Karl-Erik Strömberg (fp), Per-Erik Nisser (m), Karin Ahrland (fp) och
Georg Danell (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 1 b och
utskottets hemställan under 5 - anser att utskottets hemställan under 6 bort
lyda:

CU 1978/79:24

6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga, 1464, yrkandet
2,1608,1630 och 2095, de tre sistnämnda såvitt nu är i fråga, på
driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/
80 till Länsstyrelserna anvisar ett förslagsanslag av 1 276 959 000
kr.,

CU 1978/79:24

Skatteutskottets yttrande Bilasa

1978/79:4 y

över bilaga 18 till budgetpropositionen 1979 i vad avser personalsituationen
hos länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter och motionen
1978/79:1630 rörande samma fråga

Till civi/utskottet

Sedan civilutskottet berett skatteutskottet tillfälle att avge yttrande
beträffande personalsituationen hos länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter,
fär skatteutskottet anföra följande.

Som framgår av propositionen har skatteutskottet tidigare uttalat sig för en
förstärkning av mervärdeskattekontrollen och med anledning härav har
riksskatteverket (RSV) fått regeringens uppdrag att skyndsamt kartlägga
arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna och föreslå de åtgärder som
fordrades.

I den med anledning härav framlagda promemorian föreslås att den akuta
bristsituation som uppkommit på mervärdeskatteenheterna löses kortsiktigt
genom

att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i varje län utom i A-,
M- och O-län för förstärkning av lednings- och beslutsfunktionen,
att fyra nya gruppchefstjänster inrättas i M-län och tre i O-län samt att sex
gruppchefstjänster inrättas i A-län i utbyte mot sex befintliga tjänster,
att en ny tjänst inrättas i varje län utom i I-län för kvalificerad
registreringskontroll,
att i den mån handläggartjänster i lönegraderna F 6 och F 7 blir vakanta
tillfälliga tjänster får inrättas i lönegrad F 10 samt
att länsstyrelserna verkar för att mervärdeskatteenheterna har en sådan
bemanning att de kan fullgöra sina åligganden enligt ML. Detta kan t. ex.
lösas genom tillfällig omdisponering så att tjänstemän som fått tjänst på
annan enhet övergångvis får fortsätta sin tjänstgöring på mervärdeskatteenhet.

Med hänsyn till planeringen av 1979 års inkomsttaxering är det angeläget
att de nya tjänsterna inrättas fr. o. m. den 1 januari 1979.

Vidare understryks vikten av att en mera allsidig utredning rörande den
framtida organisationen av mervärdeskatteenheterna kommer till stånd utan
dröjsmål.

Föredragande departementschefen uttalar i propositionen att han delar den
av RSV framförda uppfattningen att organisationen och bemanningen av
länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter bör ses över och att han avser att i
annat sammanhang föreslå regeringen att vidta åtgärder för en sådan översyn.
Han finnér att arbetssituationen vid enheterna emellertid är sådan att

CU 1978/79:24

åtgärder inte kan anstå till dess resultatet av översynen föreligger utan anser
det nödvändigt att förstärka registreringskontrollen samt lednings- och
beslutsfunktionerna hos mervärdeskatteenheterna. Förstärkningen kan
enligt departementschefen behöver göras redan under innevarande budgetår.
Förslaget innebär att länsstyrelserna tillförs 28 nya tjänster för dessa ändamål,
vilket i huvudsak kan anses täcka det personalbehov som anges i de två första
att-satserna i den återgivna delen av RSV:s promemoria.

Fördelningen av de nya tjänsterna innebär främst förstärkningar av
ledningsfunktionerna i andra län än de tre största, av vilka emellertid två får
nytillskott av tjänster. I Stockholms län föreslås inga nya tjänster utan endast
det utbyte av lägre tjänster mot högre som föreslagits i promemorian. Med
anledning härav har skattechefen i länet i skrivelse till utskottet förordat att
mervärdeskatteenheten i Stockholms län får sex nya gruppchefstjänster för
att få parallellitet med de granskningsgrupper som skall svara för kontrollen
av självdeklarationer i första instans. Han betonar också vikten av den
förstärkning av registreringskontrollen som RSV föreslagit.

Sistnämnda fråga tas också upp i motionen 1630 där motionärerna föreslår
en ökad medelstilldelning till länsstyrelserna för inrättande av en ny tjänst i
varje län för registreringskontroll. Förslaget går alltså något längre än vad
RSV förordat genom att det vill ge även Gotlands län en sådan tjänst.

Skatteutskottet vill i den här behandlade frågan vidhålla sin tidigare
uttalade uppfattning att en förstärkning av medvärdeskattekontrollen framstår
som nödvändig. Personalsituationen är på många mervärdeskatteenheter
otillfredsställande. Enligt utskottets mening är det också angeläget att
betona att kontrollproblemen uppenbarligen tenderar att öka i de tre största
länen, där de skattskyldiga som vill undandra sig kontrollåtgärder anser sig ha
de största möjligheterna att inte bli observerade. Härigenom kommer
registreringskontrollen också att framstå som en åtgärd av särskild vikt i dessa
län. Det bör i sammanhanget observeras att registreringskontrollen i fråga om
mervärdeskatten normalt är den första kontakten som en nystartad rörelse får
med skattemyndigheterna och att åtskilliga problem i fråga om såväl direkt
som indirekt beskattning liksom vad det gäller arbetsgivaravgifterna kan
undvikas om registreringen blir grunden för ett korrekt informationsutbyte
mellan myndigheterna och de skattskyldiga. Med hänsyn härtill kan det
finnas skäl att på längre sikt överväga förstärkningar av registreringskontrollen.
Den utbyggnad av i första hand ledningsfunktionerna som regeringen
föreslår bör i förening med möjligheterna att omdisponera personal i enlighet
med RSV:s förslag enligt utskottets mening eliminera de mest överhängande
personalproblemen.

Vad gäller frågan om gruppchefstjänster i Stockholms län finner utskottet
att den av RSV föreslagna åtgärden att sex sådana tjänster inrättas i utbyte
mot sex befintliga tjänster måste medföra en förbättring av arbetssituationen
även om åtgärden kan innebära temporära problem för enskilda tjänstemän.
Förutsättningen för att de i budgetpropositionen nu föreslagna åtgärderna

CU 1978/79:24

skall kunna anses tillräckliga för att möta de aktuella personalproblemen är
enligt utskottets mening att en översyn med uppdrag att mera långsiktigt
fastställa mervärdeskatteenheternas organisation kommer till stånd utan
dröjsmål och att detta utredningsarbete bedrivs skyndsamt.

Med det anförda förordar skatteutskottet att civilutskottet avstyrker
motionen 1630 och tillstyrker budgetpropositionen i här behandlad del.

Stockholm den 1 mars 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson* (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s), Stig Josefson (c), Nils Hörberg
(fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt
Söderström* (m), Hagar Normark (s), Margit Odelsparr(c), Wilhelm Gustafsson*
(fp), Eric Marcusson* (s) och Catarina Rönnung* (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Eric Marcusson och Catarina Rönnung (samtliga

s):

Skatteutskottet har starkt understrukit behovet av en förbättrad mervärdeskattekontroll
och med anledning härav har en arbetsgrupp inom RSV
förordat vissa förstärkningar av personalen vid länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter,
ett förslag som enligt verkets mening utgörett minimibehov för
att bemästra arbetssituationen i nuläget. Samtidigt föreslås fortsatt utredning
rörande den mera långsiktiga organisationen av dessa enheter. I förslaget
ingår utöver vad som föreslås i budgetpropositionen bl. a. inrättandet av 23
nya tjänster för registreringskontroll. Ett i huvudsak därmed överensstämmande
yrkande framförs i motionen 1630. Vi delar motionärernas uppfattning
att en sådan förstärkning framstår som nödvändig om man vill skapa en
förbättrad mervärdeskattekontroll. Enligt vår mening är vidgade kontrollinsatser
på detta område av betydelse för skattekontrollen i sin helhet, en
uppfattning som f. ö. bestyrks av utskottets yttrande i frågan och erfarenheterna
visar att ökade kontrollinsatser leder till ökad skatteuppbörd. Vi anser
därför att skatteutskottet borde förordat att civilutskottet med bifall till
motionen 1630 tillstyrker den där angivna medelsuppräkningen av anslagen
till länsstyrelserna.

GOTA B Stockholm 1978