Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad dari behandlas frågan om inrättande av rättsavdelningar vid länsstyrelserna jämte motioner (Betänkande 1978/79:CU19 Civilutskottet)

CU 1978/79:19

Civilutskottets betänkande
1978/79:19

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad dari behandlas
frågan om inrättande av rättsavdelningar vid länsstyrelserna jämte
motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:100 bilaga 18 (kommundepartementet) anförs i
översikten (s. 6):

Utredningen (Kn 1976:03) om översyn av länsstyrelsernas planeringsavdelningar
och administrativa enheter (OPAL-utredningen) har i betänkandet
(SOU 1978:58) Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna lagt fram förslag
om utformningen av länsstyrelsernas organisation sedan länsdomstolarna
brutits ut samt om de administrativa enheternas roll inom länsstyrelserna
m. m. Betänkandet har remissbehandlats och läggs nu till grund för förslag till
riksdagen.

Vidare lämnas (s. 22, bil. 18:3 och 4) en sammanfattning av OPALutredningens
nämnda betänkande och remissvaren. Kommunministern
redovisar(s. 24ff.)sina ställningstaganden till utredningens förslag,däribland
(s. 27-29) organisatoriska konsekvenser av utbrytningen av länsdomstolarna
och anför i denna del följande:

För egen del vill jag ansluta mig till utredningens bedömning av behovet av
en kvalificerad juridisk kompetens hos länsstyrelserna även sedan länsdomstolarna
har brutits ut. Jag finner det angeläget att tillgången på sådan
kompetens garanteras för att stärka myndighetsutövningen hos länsstyrelserna.
Sådan kompetens utgör enligt min åsikt en förutsättning bl. a. för att
man i önskvärd omfattning skall kunna decentralisera beslut i förvaltningsärenden
till dessa myndigheter. Utredningens förslag är såvitt jag kan finna
den mest naturliga lösningen av den uppkomna organisationsfrågan. Det är
också den klart lämpligaste lösningen för att trygga de viktiga rättssäkerhetssynpunkterna
i länsstyrelsernas myndighetsutövning och för att skapa en
arbetsmiljö som inte bara är gynnsam för myndigheten utan även kan te sig
attraktiv för de berörda tjänstemännen.

Enda alternativet till att genomföra utredningens förslag är enligt min
mening att nu endast göra sådana förändringar som är en direkt följd av
utbrytningen av länsdomstolarna. För samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen
i Stockholms län skulle detta innebära att återstoden av förvaltningsavdelningen,
dvs. huvuddelen av allmänna enheten, kvarstår som självständig
enhet direkt underställd landshövdingen. Detta skulle endast kunna
ses som en provisorisk lösning i avvaktan på bl. a. kommande ställningstaganden
till decentraliseringsutredningens och länsdemokratikommitténs
förslag.

En provisorisk lösning är förenad med väsentliga nackdelar inte minst från
personalsynpunkt. Man bör i stället sträva efter att skapa en organisatorisk
grundstruktur som kan ligga fast framöver oavsett vad som blir resultaten av

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 19

CU 1978/79:19

länsdemokratikommitténs, decentraliseringsutredningens och andra nu
pågående utredningars arbete. Med hänsyn härtill och till de skäl jag har
anfort i det föregående, anser jag att OPAL-utredningens förslag om en
samlad rättsavdelning bör genomföras. En sådan avdelning kommer bl. a. att
ge en god bas då överväganden blir aktuella om att decentralisera ytterligare
uppgifter från central nivå till länsstyrelserna. Mot invändningen att
planeringsavdelningen försvagas om den förlorar egen juridisk expertis vill
jag framhålla, att en av rättsavdelningens viktigaste uppgifter blir att ge
juridisk service åt planeringsavdelningen. Huvudsyftet är att stärka den
juridiska kompetensen hos länsstyrelsen i dess helhet. Detta kommer även
planeringsavdelningen tillgodo.

Utredningen har föreslagit att länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs
och Bohus län skall få välja om de vill vara organiserade med en samlad
rättsavdelning eller en uppdelad juridisk kompetens. Jag anser att det skulle
vara olyckligt med en annan lösning vid dessa länsstyrelser än den i
allmänhet tillämpade. Även där bör man alltså enligt min mening inrätta
rättsavdelningar. Det ankommer på regeringen att besluta om de frågor som
jag nu har behandlat.

Efter länsvisa bedömningar av medelsbehovet för bl. a. de skilda länsstyrelserna
föreslås (s. 88) en hemställan om anslag till länsstyrelserna för nästa
budgetår. Utskottet kommer att ta ställning till detta anslag i ett kommande
betänkande. Medelsberäkningarna utgår bl. a. från att utbrytningen av de
nuvarande länsdomstolarna minskar antalet tjänster hos länsstyrelserna med
675. Medel har dock beräknats för de tjänster som avses tillskapas om
rättsavdelningar inrättas vid länsstyrelserna.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1978/79:

1568 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Sven Eric Åkerfeldt (c) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att länsstyrelserna inte bör vara organiserade med
samlade rättsavdelningar, m. m.,

1569 av Per Bergman m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att särskilda rättsavdelningar inte bör organiseras vid
länsstyrelserna,

1593 av Anna-Lisa Nilsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag i budgetpropositionen 1979 bilaga 18 om inrättande av
rättsavdelningar vid länsstyrelserna,

1600 av Lars Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår regeringens
förslag i budgetpropositionen 1979 bilaga 18 om inrättande av
rättsavdelningar vid länsstyrelserna.

Samtliga motioner har 1979-01-29 av kammaren remitterats till civilutskottet.

CU 1978/79:19

Under handläggningen lämnade synpunkter

Företrädare för kommundepartementet, Planeringslänsrådens förening,
Förvaltningslänsrådens förening, SACO/SR och TCO-S har lämnat utskottet
muntliga synpunkter i ärendet.

Föreningen Sveriges skattechefer har i skrivelse 1979-02-19 behandlat
frågan.

Utskottet

1 budgetpropositionen (prop. 1978/79:100, bil. 18 s. 24-31) tas upp frågor
som behandlats av utredningen med uppdrag att se över organisationen av
länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter (OPALutredningen).
Frågorna tas upp i anslutning till att förslag framförs om
medelsanvisningen till länsstyrelserna för budgetåret 1979/80. I detta
betänkande behandlar utskottet frågan om organisatoriska konsekvenser av
utbrytningen av länsdomstolarna såvitt avser ställningstagande om rättsavdelningar
vid länsstyrelserna. Övriga frågor med anledning av OPALutredningen
kommer utskottet att ta upp senare i samband med anslag till
länsstyrelserna under budgetåret 1979/80.

Länsstyrelsernas nuvarande organisation framgår av bilaga 2 till detta
betänkande. Av organisationsplanen framgår bl. a. att en länsskatterätt, en
fastighetstaxeringsrätt och en länsrätt är knutna till länsstyrelse. Allmänna
enheten inom förvaltningsavdelningen är kansli åt länsrätten, medan
rättsenheten inom avdelningen har samma uppgift för länsskatterätten och
fastighetstaxeringsrätten. Den nu beskrivna organisationen gäller för samtliga
län utom för Stockholms län och Gotlands län där den avviker något.

Riksdagen beslöt våren 1978 (prop. 1977/78:170, KU 47) att länsdomstolarna
skulle brytas ut från länsstyrelserna och läggas samman till en ny
fristående allmän förvaltningsdomstol, benämnd länsrätt, i varje län fr. o. m.
halvårsskiftet 1979. Beslutet innebär sålunda att domstolarnas anknytning till
länsstyrelsen upphör samt att rättsenheten helt försvinner vid utbrytningen
liksom den del av allmänna enheten som är kansli åt länsrätten.

Åt OPAL-utredningen har uppdragits att överväga frågan om vissa
organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolarna m. m. Som
framgår av bilaga 1 har OPAL-utredningen utrett olika alternativ till
organisation av länsstyrelserna efter utbrytning av länsrätten, länsskatterätten
och fastighetstaxeringsrätten och därvid föreslagit en lösning som
innebär att all juridisk personal på planeringsavdelningen och på förvaltningsavdelningen
efter utbrytningen samlas inom en juridisk funktion
utanför planeringsavdelningen. Förslaget innebär sålunda att återstoden av
den nuvarande allmänna enheten och den juridiska enheten bildar en
fristående organisatorisk enhet, kallad rättsavdelning. I budgetpropositionen
(bil. 18, s. 27-29) anmäls OPAL-utredningens förslag, remissyttranden över

CU 1978/79:19

utredningen och departementschefens bedömning i frågan.

Efter att ha anmält OPAL-utredningens förslag och remissynpunkter på
det anför departementschefen att det är angeläget att tillgången på juridisk
kompetens garanteras för att stärka myndighetsutövningen hos länsstyrelserna.
Sådan kompetens anses utgöra en förutsättning för att man i önskvärd
omfattning skall kunna decentralisera beslut i förvaltningsärenden till
länsstyrelserna. Den av utredningen föreslagna lösningen anses av departementschefen
varaden klart lämpligaste för att trygga rättssäkerhetssynpunkterna
i länsstyrelsens myndighetsutövning och för att skapa en arbetsmiljö
som inte bara är gynnsam för myndigheten utan även attraktiv för berörda
tjänstemän. En provisorisk lösning anses förenad med nackdelar inte minst
från personalsynpunkt. Därför bör eftersträvas att skapa en grundstruktur
som kan bestå oavsett resultat av länsdemokratikommitténs, decentraliseringsutredningens
och andra pågående utredningars arbete. OPAL-utredningens
förslag om en rättsavdelning bör sålunda enligt departementschefen
genomföras. En sådan avdelning anses komma att ge en god bas för att
decentralisera ytterligare uppgifter till länsstyrelserna. Mot invändningen att
planeringsavdelningen försvagas om den förlorar egen juridisk expertis
framhåller departementschefen, att en av rättsavdelningens viktigaste
uppgifter blir att ge juridisk service åt planeringsavdelningen. Huvudsyftet är
att stärka den juridiska kompetensen hos länsstyrelsen i dess helhet. Detta
kommer även planeringsavdelningen till godo. OPAL-utredningens förslag
bör gälla alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län.

Enda alternativet till att genomföra OPAL-utredningens förslag anges i
budgetpropositionen vara att nu endast göra förändringar som en konsekvens
av beslutet om utbrytning av länsdomstolarna. För samtliga länsstyrelser -utom länsstyrelsen i Stockholms län - innebär detta att återstoden av
förvaltningsavdelningen, dvs. huvuddelen av allmänna enheten, kvarstår
som självständig enhet direkt underställd landshövdingen. Detta förslag
anges endast kunna ses som en provisorisk lösning.

Yrkandena i motionerna 1978/79:1568 (c), 1569 (s), 1593 (c) och 1600 (m)
innebär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rättsavdelningar
inte bör inrättas vid länsstyrelserna. Motionärerna hävdar att det
lagarbete som präglar länsstyrelsernas planeringsavdelningar slås sönder
genom den av departementschefen förordade organisationsförändringen
samt att risk finns för att de ärenden som överförs till rättsavdelningarna
kommer att avgöras isolerade från sitt planeringssammanhang och att
juristpersonalen därmed inte får möjlighet att direkt delta i planeringsarbetet.
Samtidigt förlorar fackplanerarna - arkitekter, naturvårdare m. fl. - det stöd
som ett direkt och nära samarbete med juristpersonalen utgör. Den av
departementschefen som betydelsefull bedömda juridiska kompetensen
anser motionärerna kunna tillskapas inom nuvarande organisation. Om
viktigare ärendegrupper skall avgöras och handläggas inom rättsavdelningarna
kan enligt vissa motionärer förtroendemannastyrelsens inflytande

CU 1978/79:19

minska. Vidare bör pågående utredningar uppmärksammas. Flera av dessa
har framlagt förslag som innebär ökade uppgifter för länsstyrelserna och som
skärper behovet av samarbete mellan jurister och övriga sakkunniga. Vidare
pekas i vissa motioner på att t. ex. ärenden som rör byggnadslagstiftningen
kan komma att handläggas inom både planerings- och rättsavdelningen.
Departementschefens bedömning är en alltför stark betoning av den
traditionella myndighetsutövningen i länsstyrelsearbetet och tycks undervärdera
länsstyrelsernas roll som rådgivare åt kommuner m. fl. Förslaget om att
inrätta rättsavdelningar anses försämra förutsättningarna för en fortsatt
decentralisering till länsstyrelserna. I ett par av motionerna anförs att även
kostnadsskäl talar mot förslaget. Enligt dessa motioner torde 23 nya
länsrådstjänster (eller motsvarande) behöva inrättas - eller behållas - om
rättsavdelningar organiseras vid länsstyrelserna.

Utskottet vill för egen del anföra följande. De beslut riksdagen fattade i
början av 1970-talet beträffande länsstyrelsernas inriktning och organisation
utgick bl. a. från att en organisation skulle skapas huvudsakligen för att
åstadkomma dels en förbättrad samordning av de statliga länsorganens
planeringsarbete, dels förstärka förvaltningsrättskipningen på länsplanet.
Vad beträffar förvaltningsrättskipningen har riksdagen år 1978 beslutat att
denna inte längre skall vara knuten till länsstyrelsen utan handhas av
fristående länsdomstolar.

Beträffande frågan om länsstyrelsernas planeringsarbete erinrar utskottet
om att detta arbete inte minst under 1970-talet fördjupats och byggts ut.
Utskottet erinrar också om det regionalpolitiska arbete som utförs på regional
och lokal nivå samt om arbetet inom byggnads-, naturvårds- och
miljöskyddslagstiftningens område som bedrivs under medverkan av
kommuner och länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgifter i dessa delar handläggs
ofta i samverkan mellan fackplanerare och jurister inom planeringsavdelningen.
Detta samarbete måste anses värdefullt och bör fortsättningsvis
bestå om inte andra principbeslut fattas beträffande den regionala statliga
förvaltningens uppgifter och organisation. Denna fråga som har varit föremål
för överväganden i snart två decennier utreds f. n. av länsdemokratikommittén.
Även andra utredningars arbete är av betydelse i sammanhanget, bl. a.
decentraliseringsutredningens. Enligt utskottets mening är det av stor vikta»
resultat av bl. a. dessa utredningars arbete föreligger innan beslut fattas om
ytterligare genomgripande förändringar i länsstyrelsernas organisation.

Enligt utskottets mening är det vidare av vikt att den juridiska sakkunskap
som f. n. finns på planeringsavdelningen bibehålls där, så att det samarbete
mellan avdelningens enheter som i dag utförs kan bestå och utvecklas.
Utskottet finner det värdefullt att juristerna på planeringsavdelningen kan
bistå fackplanerare med annan bakgrund i deras arbete. Utskottet vill i detta
sammanhang instämma i vad som anförts av den majoritet av de remissinstanser
som avstyrkt OPAL-utredningens förslag - nämligen att arbetet på
planeringsavdelningen skulle bli lidande om den juridiska kompetensen

CU 1978/79:19

fördes från avdelningarna. Vidare måste remissinstansernas farhågor om att
vissa svårigheter beträffande samordning och ansvarsfördelning kan
uppkomma om rättsavdelningar inrättas tillmätas betydelse.

Med beaktande av vad som anförts i motionerna samt med hänsyn till att
flertalet remissinstanser ställt sig avvisande till OPAL-utredningens förslag
och mot bakgrund av pågående utredningsarbete finner utskottet att
rättsavdelningar inte bör inrättas vid länsstyrelserna. Utskottet anser sålunda
att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:1568 (c), 1569 (s), 1593(c) och
1600 (m) som sin mening bör ge regeringen till känna att i budgetpropositionen
förordade särskilda rättsavdelningar inte bör organiseras vid länsstyrelserna.

Beträffande organisationen av länsstyrelserna efter utbrytningen av länsdomstolarna
anser utskottet liksom departementschefen att det enda alternativet
till vad som anmälts vara regeringens avsikt är att nu endast göra
sådana förändringar av organisationen som är en direkt följd av utbrytningen.
Detta innebär således för länsstyrelserna - utom för länsstyrelsen i Stockholms
län - att återstoden av förvaltningsavdelningen, dvs. huvuddelen av
allmänna enheten, nu kvarstår som självständig enhet direkt underställd
landshövdingen. Detta bör ges regeringen till känna. Detta ställningstagande
undanröjer delvis i motionerna 1978/79:1593 (c) och 1600 (m) framförda
farhågor om anspråk på medel för ytterligare tjänster.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a. beträffande rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser med bifall
till motionerna 1978/79:1568, 1569, 1593 och 1600 som sin
mening ger regeringen till känna att rättsavdelningar inte
inrättas,

b. beträffande organisationen av vissa länsstyrelser som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 1 mars 1979

På civilutskottets vägnar
PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m), Oskar Lindkvist (s).
Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp). Thure
Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum
(c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Elvy Olsson (c). Per Olof
Håkansson (s) och Georg Danell (m).

CU 1978/79:19

Reservation

Per-Olof Strindberg (m), Karl-Erik Strömberg (fp), Karin Ahrland (fp) och
Georg Danel! (m) har till betänkandet fogat följande reservation.

Reservanterna anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet vill” och på s.
6 slutar "ytterligare tjänster” bort lyda:

I likhet med kommunministern finner utskottet det viktigt att den
juridiska kompetensen säkras på länsstyrelserna även sedan länsdomstolarna
brutits ut. En sådan kompetens är en förutsättning för en acceptabel
myndighetsutövning men även nödvändig för att stärka den enskildes
rättsintressen. Utskottet anser fördelar vara att vinna om den juridiska
kompetensen och därmed så många juridiska ärenden som möjligt samlas till
en särskild organisatorisk enhet. Det är även enligt utskottets mening mest
naturligt att den uppkomna organisationsfrågan löses genom att planeringsavdelningens
juridiska enhet och vad som återstår av allmänna enheten på
förvaltningsavdelningen sedan länsdomstolarna brutits ut förs samman till
en rättsavdelning. En sådan avdelning kommer att skapa en arbetssituation
som blir gynnsam för myndigheten och attraktiv för berörda tjänstemän. Om
en rättsavdelning tillskapas finner utskottet liksom kommunministern att en
organisatorisk grundstruktur skapats som kan ligga fast oavsett resultatet av
pågående utredningar och som kommer att vara till fördel när överväganden
görs om ytterligare decentralisering från central till regional statlig nivå.

Utskottet vill med anledning av vad som anförts i vissa av motionerna om
samarbetet mellan enheterna inom planeringsavdelningen framhålla att
lagarbetet som finns mellan jurister och fackplanerare kommer att kunna
bestå även med den av utskottet förordade lösningen. Sålunda kommer det
att bli en viktig uppgift för rättsavdelningen att lämna planeringsavdelningen
juridisk service - en service som bör kunna bli av god kvalitet genom att
personalens utvecklingsmöjligheter förbättras. Det saknas sålunda skäl anta
att det samarbete som i olika former utbildats inom planeringsavdelningen
skall behöva uppges eller kompliceras om en rättsavdelning bildas. Utskottet
anser alltså att den juridiska kompetensen bäst tillgodoses om rättsavdelningar
inrättas.

Utskottet kan inte ansluta sig till de kostnadssynpunkter som anförts i
vissa av motionerna. Att länsstyrelsen även framdeles behåller en chefstjänst
motsvarande den nuvarande tjänsten som länsråd på förvaltningsavdelningen
ser utskottet som en nödvändig förutsättning för att länsstyrelsens
juridiska slagkraft skall kunna hållas på en önskvärd nivå. Inte heller kan
utskottet finna fog för synpunkten att förutsättningarna fördecentralisering
skulle försämras genom att en tredje avdelning behålls inom länsstyrelsen.
Tvärtom ger en sådan avdelning av t. v. begränsad omfattning en god bas för
decentralisering av nya uppgifter till länsstyrelsen.

CU 1978/79:19

Vad som anförts i motionerna finner utskottet sålunda inte ha sådan tyngd
att skäl finns att avstå från den lösning kommunministern förordat och
utskottet anslutit sig till - nämligen att rättsavdelningar bör organiseras vid
samtliga länsstyrelser utom vid länsstyrelsen i Stockholms län. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dets utskottet bort hemställa

att riksdagen beträffande rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser
med avslag på motionerna 1978/79:1568, 1569, 1593 och 1600
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

CU 1978/79:19

Bilaga 1

Uppgifter om länsstyrelsernas organisation, tidigare riksdagsbehandling,
m. m.

K/ssfl riksdagsbeslut om länsförvaltningens organisation

I propositionen 1970:103 föreslogs riksdagen godkänna de riktlinjer för en
partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen som föreslagits i
statsrådsprotokollet.

Med hänvisning till bl. a. den regionalpolitiska verksamheten föreslogs i
propositionen att åtgärder skulle vidtas för att få till stånd en förbättrad
samordning av de statliga länsorganens planeringsarbete samt att skatteförvaltningen
skulle omorganiseras med en klarare åtskillnad mellan den fiskala
och den dömande verksamheten. Vidare föreslogs åtgärder för att förbättra
förvaltningsrättskipningen innebärande att en länsrätt och länsskatterätt
skulle knytas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens arbete skulle ledas av en
lekmannastyrelse med landshövdingen som ordförande.

Länsstyrelsen avsågs organiseras med tre huvudenheter, nämligen en för
samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning och
förvaltningsrättskipning. Huvudenheterna kom sedermera att benämnas
planeringsavdelning, skatteavdelning resp. förvaltningsavdelning. Den nya
organisationen föreslogs gälla fr. o. m. halvårsskiftet 1971. Riksdagen (KU
1970:34, SU 13 o. 20) godkände i maj år 1970 vad i propositionen
föreslagits.

I 1971 års statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14 s. 9-115) föreslogs
riksdagen godkänna de riktlinjer för organisationen av länsstyrelserna som
förordats i statsrådsprotokollet samt bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta
tjänster för chefer för avdelningar hos länsstyrelserna. I propositionen
redovisades den närmare organisationen av huvudenheterna i underenheter
m. m. Riksdagen (CU 1971:8) godkände i mars år 1971 förslaget till riktlinjer
för länsstyrelsernas organisation. Genom skilda beslut senare under 1970-talet har beslutats om mindre ändringar i organisationen. Länsstyrelsens
nuvarande organisation framgår av bilaga 2.

1 propositionen 1977/78:170 föreslogs riksdagen bl. a. besluta att länsskatterätterna,
fastighetstaxeringsrätterna och länsrätterna skulle brytas ut från
länsstyrelserna fr. o. m. halvårsskiftet 1979 och omvandlas till en fristående
allmän domstol i varje län. Riksdagen beslöt (KU 1977/78:47) godkänna vad i
propositionen föreslagits.

Beskrivning av nuläget med hänsyn till organisatoriska konsekvenser av utbrytning
av länsdomstolarna

Utbrytningen berör organisatoriskt i första hand förvaltningsavdelningarna
och indirekt planeringsavdelningarna.

1* Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 19

CU 1978/79:19

Förvaltningsavdelningarna består av två enheter - allmänna
enheten och rättsenheten. Den senare som är kansli för länsskatterätten och
fastighetstaxeringsrätten försvinner helt från länsstyrelsen vid en utbrytning
av länsdomstolarna.

Allmänna enheten handlägger olika förvaltningsärenden t. ex. ärenden om
val, lotterier, utfärdande av pass, körkortstillstånd. Enhetens ärenden
framgår av bilaga 3. Allmänna enheten är även kansli för länsrätten.

Förvaltningsavdelningarna hade vid halvårsskiftet 1977 ca 1 900 fasta
tjänster. Av dessa hade rättsenheterna 462 tjänster varav 117 juristtjänster,
102 andra handläggartjänster och 243 tjänster inom kontorskarriären.
Allmänna enheten - utom bil- och körkortsregistren - hade 747 fasta tjänster
varav 144 juristtjänster och 201 byråsekreterartjänster. Bil- och körkortsregistrens
personal uppgick till 584.

Planeringsavdelningarna är organiserade på sex enheter. Den
närmare organisationen framgår av bilaga 2. Inom planeringsavdelningen
handläggs ärenden rörande statligt lokaliseringsstöd, plan- och byggnadsfrågor,
fastighetsbildningsväsendet, natur- och miljövård, hälsovård, kulturminnesvård,
väg- och trafikväsendet, brandförsvaret, civilförsvaret och
räddningstjänsten. Juridiska enhetens ärenden framgår av bilaga 4.

Den juridiska enheten inom planeringsavdelningen har särskilt att svara
för att lagenlighet iakttas, i den mån denna uppgift ej ankommer på
överlantmätaren. Chef för juridiska enheten är en förste länsassessor. Utöver
enhetschefen finns i allmänhet ytterligare två tjänster på enheten, en
länsassessorstjänst och en länsnotarietjänst. Förutom dessa tjänster finns
viss annan handläggande personal som t. ex. byråsekreterare och byråassistenter.
På vissa länsstyrelser är denna handläggande personal inordnad i
planeringskansliet, som bl. a. fungerar som expedition åt juridiska enheten.

Inom den juridiska enheten handläggs - med beslutande och/eller
föredragande inom enheten - drygt ett tjugotal ärendegrupper. Det rör sig om
bl. a. vissa besvärsärenden - framför allt besvär över byggnadsnämnds och
hälsovårdsnämnds beslut - väg- och trafikärenden samt expropriationsärenden.

Vid sidan av den ärendehantering för vilken juridiska enheten svarar deltar
enheten i den slutliga handläggningen av en mängd ärendegrupper som
handläggs med beslutande och/eller föredragande inom annan enhet. Bland
dessa ärendegrupper märks främst ärenden enligt byggnadslagstiftningen,
naturvårdslagstiftningen, miljöskyddslagstiftningen och kulturminnesvårdens
speciallagstiftning.

Slutligen anlitas juridiska enheten vid behov som konsult även i sådana
ärenden där enheten formellt inte behöver delta.

CU 1978/79:19

Utredningsförslag om vissa organisatoriska konsekvenser av utbrytning av
länsdomstoiarna m. m.

Regeringen bemyndigade 1976-09-02 chefen för kommundepartementet
att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över organisationen av
länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m.
Regeringen har sedermera genom tilläggsdirektiv 1978-04-06 uppdragit åt
utredningen att-som framgått ovan -överväga frågan om de organisatoriska
ändringar i länsstyrelserna som föranleds av en utbrytning av länsdomstoiarna.
Utredningen (OPAL-utredningen) har beträffande den juridiska
funktionen på den framtida länsstyrelsen sammanfattningsvis
anfört följande.

Enligt utredningen kan de arbetsuppgifter med juridiska inslag som finns
på länsstyrelserna schematiskt indelas på följande sätt.

- Arbetsuppgifter som till stor del handläggs av personer med formell
juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens.

- Arbetsuppgifter som till stor del handläggs av personer med viss juridisk
kompetens men vilka har behov att kunna rådfråga jurister med formell
juridisk utbildning/person med bred juridisk kompetens.

- Arbetsuppgifter som till stor del handläggs av personer med viss juridisk
kompetens i huvudsak förvärvad genom erfarenhet i handläggningen av
ärenden (rutinfrågor) och som endast i undantagsfall har behov av stöd från
en person med formell juridisk utbildning/person med bred juridisk

* kompetens.

Utredningens definition av juridisk kompetens är att denna är vidare än
den formella juridiska kompetens som är ett resultat av juridisk examen.

Arbetsuppgifterna som rör både beredning, föredragning och beslut kan
enligt utredningen också grupperas på följande sätt.

- Arbetsuppgifter som innebär egen, självständig myndighetsutövning.

- Arbetsuppgifter som innebär en allmän legalitetsprövning genom beslutsgranskning.

- Arbetsuppgifter som konsult och rådgivare.

Den juridiska kompetensen inom länsstyrelsen är inte samlad utan spridd
till de olika avdelningarna - med avdelning avses då även länspolischefens
expedition och den administrativa enheten. Nuvarande organisation medför
enligt OPAL-utredningen att den juridiskt kunniga personalen blir väl insatt i
de ämnesområden som behandlas inom avdelningen, men att risk kan finnas
för en viss begränsning av möjligheterna till kontakt med ämnesområden
utanför avdelningen. Utbrytningen av länsdomstoiarna torde enligt utredningen
medföra begränsning av antalet ärenden som behöver juridisk
prövning och minskning av den personal som har juridisk kompetens.
Utredningen anser det därför angeläget att åtgärder vidtas för att tillgodose

CU 1978/79:19

länsstyrelsens behov av juridiskt kompetent personal.

Mot bakgrund av de ovan i sammanfattning refererade övervägandena
diskuteras i OPAL-utredningen den organisatoriska placeringen
av den på kvalificerade juridiska kunskaper baserade funktionen. Utgångspunkterna
för övervägandena har varit att förändringar i arbetsuppgifterna
sorn påverkar behovet av juridisk kompetens kommer att ske samt att det
finns behov av en samlad juridisk funktion på länsstyrelserna efter det att
länsdomstolarna brutits ut - en sådan funktion anses innebära att länsstyrelsens
tillgång på goda jurister säkras, rättstillämpningen för en starkare
ställning och växelspelet mellan länsstyrelse och förvaltningsdomstol underlättas.
Utredningen har även diskuterat planeringsavdelningens behov av
jurister som deltar i handläggningen av ärendena på avdelningen och kommit
fram till att detta behov måste säkras i den framtida organisationen. Eftersom
resultatet av ett flertal utredningar - bl. a. länsdemokratikommittén, decentraliseringsutredningen,
vattenlagsutredningen - kommer att i olika avseenden
beröra länsstyrelsen krävs att den framtida organisationen utformas så
att den innehåller ett visst mått av flexibilitet. OPAL diskuterar alternativ
placering av den juridiska funktionen enligt följande.

1. Återstoden av allmänna enheten och juridiska enheten bildar en
organisatorisk enhet som ingår i planeringsavdelningen.

Alternativet innebär en samling av den juridiska kompetensen och
tillförsäkrar planeringsavdelningen kvalificerad juridisk medverkan i arbetet.
Dock anser utredningen att risk finns för att myndighetsutövningen kan
komma i bakgrunden inom allmänna enheten till förmån för frågor som mera
rör samhällsplanering och som därför är planeringsavdelningens huvuduppgift.
Alternativet innebär att bil- och körkortsregistret tillförs planeringsavdelningen
-en verksamhet inom allmänna enheten som utredningen anser
starkt väsensskild från planeringsavdelningens.

2. Ett fristående rättssekretariat under landshövdingen.

Fördelarna med detta alternativ anges vara att det möjligen blir lättare att
hävda de rent juridiska synpunkterna bättre än f. n. och att den juridiskt
skolade personalen skulle fö mera tid för fackenheternas problem. Nackdelen
är att tjänstemännen på sekretariatet skullesakna uppgifter som föredragande
och beslutande inom övrig myndighetsutövning.

3. Återstoden av allmänna enheten och administrativa enheten bildar
tillsammans en organisatorisk enhet.

Alternativet anses vara en olämplig blandning av administrativa uppgifter
(stabsuppgifter) och egentliga linjeuppgifter (verksuppgifter).

4. Återstoden av allmänna enheten och delar av juridiska enheten bildar
en självständig organisatorisk enhet.

Utgångspunkten för alternativet har varit att ärenden med utpräglad

CU 1978/79:19

planeringskaraktär ligger kvar inom juridiska enheten inom planeringsavdelningen
medan övriga ärenden inom enheten fors över till återstoden av
allmänna enheten. Utredningens utgångspunkter för detta alternativ har
varit att få till stånd en renodling av arbetsuppgifterna på avdelningar och
enheter, att grupper av ärenden hålls samman, ärendenas planeringskaraktär
samt att arbetsuppgifter för minst två juristtjänster (= assessors- och
notarietjänster) skall finnas på den juridiska enheten på planeringsavdelningen.
Av en av utredningen gjord studie framgår att vid detta alternativ
saknas vid ett antal länsstyrelser tillräckligt med arbetsuppgifter för minst två
juristtjänster på planeringsavdelningen. En delning av arbetsuppgifterna
skulle enligt utredningen rubba förutsättningen för en god juridisk funktion
inom planeringsavdelningen.

5. Återstoden av allmänna enheten bildar tillsammans med juridiska
enheten en rättsavdelning.

Utredningen anser det viktigt att den juridiska kompetensen samlas inom
länsstyrelsen samt att myndighetsutövningen inom länsstyrelsen förstärks.
En tendens i nuvarande lagstiftningsarbete innebär en övergång från
detaljreglering till generella normer något som anses medföra ökade krav på
den juridiska bedömningen. Annars finns risk för att den enskildes
rättsintressen inte beaktas tillräckligt. Genom en samlad juristfunktion
kommer även myndighetsutövningen att förstärkas. En rättsavdelning anses
också i hög grad förbättra länsstyrelsernas möjligheter att rekrytera juridiskt
kompetent personal. En sammanhållen organisation anses vidare underlätta
samordningen av servicen till allmänheten. Alternativet innebär dock inte att
planeringsavdelningen inte förfogar över juridiskt kompetent personal.
Sålunda blir det en viktig uppgift för rättsavdelningen att lämna planeringsavdelningen
juridisk service. Genom rättsavdelningens storlek är det sannolikt
att tjänstestrukturen blir sådan att personalens utvecklingsmöjligheter
förbättras bl. a. genom att arbetsuppgifterna differentieras.

Alternativet förutsätter dock att de samarbetsformer som i olika former
utbildats inom planeringsavdelningen inte behöver uppges eller kompliceras
om en rättsavdelning bildas. Ärenden som nu bereds och beslutas inom
återstoden av allmänna enheten och inom juridiska enheten bör i regel
handläggas på rättsavdelningen.

En samling av den juridiska kompetensen medför att många ärenden blir
gemensamma för planeringsavdelningen och rättsavdelningen. Det gäller
ärenden som bereds och beslutas inom planeringsavdelningen med deltagande
från rättsavdelningen eller tvärtom. F. n. gäller att landshövdingen i
sista hand avgör ett ärende som handläggs inom skilda avdelningar om
tjänstemännen i dessa fall har olika uppfattning om vilket beslut som bör
fattas. Denna ordning anses otymplig om en rättsavdelning inrättas.
Utredningen föreslår att ärenden som hänförs till planeringsavdelningen och
där rättsavdelningen endast deltar i handläggningen alltjämt beslutas på

CU 1978/79:19

planeringsavdelningen - i sista hand föreslås beslutanderätten tillkomma
chefen för planeringsavdelningen. Beträffande den juridiska enhetens egna
ärenden kommer dessa alltså att föras över till rättsavdelningen och
beslutanderätt föreslås då i sista hand ligga på chefen för rättsavdelningen.

OPAL-utredningen föreslår att det sist beskrivna alternativet (alt. 5)
genomförs dvs. att återstoden av allmänna enheten tillsammans med
juridiska enheten bildar en rättsavdelning. Förslaget omfattar samtliga
länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län. Utredningen har vidare
föreslagit att länsstyrelserna i Malmöhus samt i Göteborgs och Bohus län
skall fä välja om de vill vara organiserade med en samlad rättsavdelning eller
med uppdelad juridisk kompetens.

Sammanställning av remissyttranden över OPAL-utredningen m. m.

I budgetpropositionen (bil. 18 s. 132-138) har remissyttrandena över
OPAL-utredningen sammanställts. Av sammanställningen framgår att
statens trafiksäkerhetsverk,statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk, statens planverk, 20
länsstyrelser, SF och TCO-S avstyrkt förslaget.

Lantmäteriverket, fyra länsstyrelser, länsstyrelsernas organisationsnämnd
och SACO/SR liksom reservanter i statskontoret, riksantikvarieämbetet och i
ett tiotal länsstyrelser har tillstyrkt förslaget.

Förutom de remissvar som redovisas i budgetpropositionen har skrivelser i
ärendet inkommit från planeringslänsrådens förening, länsplanerarnas
förening, naturvårdsdirektörernas förening, länsarkitekternas förening samt
från arkitektförbundet. 1 samtliga dessa skrivelser tas mer eller mindre
bestämt avstånd från förslaget att inrätta rättsavdelningar vid länsstyrelserna.

En allmän synpunkt från de avstyrkande myndigheterna och sammanslutningarna
är att arbetet på planeringsavdelningen skulle bli lidande om den
erforderliga juridiska kompetensen fördes från avdelningarna. Behovet att
även i fortsättningen ha jurister på planeringsavdelningarna anses stort och
det anses även viktigt att den juridiska sakkunskapen kontinuerligt
medverkar i planeringsavdelningens arbete. Farhågor uttrycks också för att
de juridiska synpunkterna inte kommer att i erforderlig grad integreras med
saksynpunkterna vid ärendebehandlingen inom planeringsavdelningen om
rättsavdelningar tillskapas. Därmed skulle bl. a. grundtanken med 1971 års
länsförvaltningsreform kunna komma att urholkas. Vissa av de avstyrkande
remissinstanserna anser att svårigheter rörande samordnings- och prioriteringsfrågor
kan uppstå genom att personalen på de föreslagna rättsavdelningarna
i olika hänseenden kommer att sortera även under planeringsavdelningen.

CU 1978/79:19

De remissinstanser som tillstyrkt utredningens förslag har instämt med
vad utredningen anfört om en samlad juristfunktion som borde organiseras i
en rättsavdelning. En rättsavdelning anses kunna uppväga de nackdelar ur
rekryteringssynpunkt som uppkommer genom utbrytning av länsdomstolarna.
Vidare framhölls att växeltjänstgöring mellan länsstyrelse och länsrätt
underlättas om en rättsavdelning bildas.

Några av remissinstanserna anser att vissa positiva effekter kan uppnås
med en rättsavdelning medan återigen andra anser det mindre lämpligt att
samla så många ärenden som möjligt av juridiskt intresse i en särskild
avdelning.

Vissa remissinstanser anser att utredningens förslag om att endast en del av
juridiska enheten förs ut ur planeringsavdelningen för att bilda en organisatorisk
enhet tillsammans med allmänna enheten samt att minst två jurister
står kvar i planeringsavdelningen (alt. 4 ovan) är att föredra. Avdelningens
inriktning mot planeringsfrågor kan därmed renodlas, vilket anses fördelaktigt.

Protokoll rörande MBL-förhandling

Riksdagen har erhållit kopia av protokoll 1978-12-28 rörande förhandlingar
enligt lagen (1976:850) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) mellan
statens förhandlingsråd (FHR) och de statsanställdas huvudorganisationer
(SACO/SR, SF och TCO-S) om budgetpropositionen 1979, bil. 18 (kommundepartementet).
Förhandlingarna som enligt 11 § MBL påkallats av FHR
avser bl. a. ställningstagande till OPAL-utredningen. Enligt 11 § MBL skall
arbetsgivare innan han beslutarom viktigare förändringar av sin verksamhet
på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till
vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma gäller innan beslut om
viktigare förändring fattas beträffande arbets- och anställningsförhållanden
för arbetstagare som tillhör organisationen. Om synnerliga skäl föreligger får
arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan förhandlingsskyldigheten
fullgjorts.

Av förhandlingsprotokollet (12 §) framgår bl. a. följande.

Ensidig protokollsanteckning av SF och TCO-S:

SF och TCO-S får med anledning av information 1978-12-21 angående
bildandet av rättsavdelning vid länsstyrelserna till protokollet foga följande
anteckning.

Kommundepartementet delgav organisationerna under hand de förslag till
förändringar inom länsstyrelserna som föranleddes av OPAL-utredningen
vid sammanträde 1978-11-29. Därvid framkom det som senare redovisades i
budgetpropositionen i samband med FHR-förhandling 1978-12-13.

Vid förhandling 1978-12-21 informerade departementet om att man nu
avsåg föreslå riksdagen att genomföra OPAL:s förslag beträffande rättsavdelningarna.
Jämfört med den tidigare informationen och underlaget i övrigt
innebär detta förslag en avsevärd förändring för berörd personal.

SF och TCO-S är ej berett att med så kort varsel (sista utsatta förhand -

CU 1978/79:19

tingsdag 1978-12-22) ta ställning till nu redovisat förslag rörande rättsavdelningarna.
Organisationerna har mot bakgrund av vad som ovan sagts ej haft
anledning studera detta alternativ från OPAL närmare utan har utgått ifrån
att det som 1978-12-13 presenterades var det förslag som skulle underställas
riksdagen.

Enligt den plan som gäller för budgetpropositionsförhandlingarna skall
dessa avslutas senast 1978-12-22. Slutligt beslut skall fattas vid regeringssammanträde
1978-12-28.

Enligt organisationernas mening har FHR i detta ärende ej fullgjort sina
skyldigheter enligt MBL § 11 eller enligt det avtal 1977-04-18 om viss
förhandlingsverksamhet och information mellan FHR och de centrala
arbetstagarorganisationerna. Organisationerna har ej getts skälig tid för
beredning av ärendet före förhandling, vilket enligt MBL:s intentioner är en
förutsättning för reellt inflytande i frågor som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare.

FHR har 1978-12-28 i skrivelse till SF och TCO-S frånträtt förhandlingen
vad gäller organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolarna.

Enligt förhandlingsprotokollet (13 §) enades FHR och SACO/SR om att
förklara förhandlingen avslutad medan FHR, SF och TCO-S enades om att
förklara förhandlingen avslutad utom såvitt avser länsstyrelserna, ställningstagande
till OPAL-utredningen. FHR har frånträtt förhandlingen såvitt avser
denna punkt.

Vissa av regeringen vidtagna åtgärder med anledning av beslutet om utbrytning
av länsdomstolarna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande 1965-10-22 uppdrog dels chefen
för justitiedepartementet 1979-01-12 åt statens arbetsgivarverk att förhandla
om anställnings- och arbetsvillkor för tjänster i den nya länsrättsorganisationen,
dels chefen för kommundepartementet 1979-01-17 åt arbetsgivarverket
att förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för tjänster vid länsstyrelsernas
rättsavdelningar.

Regeringen har 1979-01-18 utfärdat förordningen (1979:17) om tillsättning
av tjänster i samband med övergången till en ny länsrättsorganisation.
Föreskrifterna i förordningen gäller för de tjänster i den nya länsrättsorganisationen
och vid länsstyrelsernas rättsavdelningar som omfattas av de ovan
nämnda förhandlingsuppdragen åt statens arbetsgivarverk. Förordningen
gäller till och med 1979-06-30 om inte regeringen med anledning av beslut av
riksdagen meddelar andra föreskrifter.

Arbetsgivarverket slöt ett avtal med berörda personalorganisationer 1979-

01-31 om lönegradsplacering m. m. för tjänsterna vid länsrätterna och 1979-

02-06 ett avtal om lönegradsplacering m. m. av vissa tjänster vid rättsavdelningar
hos länsstyrelserna. Arbetsgivarverket slöt de båda avtalen under
förbehåll om regeringens godkännande.

Regeringen har 1979-02-15 beslutat att till riksdagens lönedelegation

CU 1978/79:19

överlämna avskrift av avtalen och hemställt att lönedelegationen på riksdagens
vägnar godkänner dem. Delegationen har ännu inte beslutat i ärendet.

CU 1978/79:19

Länsstyrelsens organisation

Bilaga 2

StvrtlM och

Planering*

Priskontor

Hemkonsu -

[ Juridisk
•nhat

J*+o

l annat

Regional
i nomisk

Naturvård*

Tanan ngt

Revision*

•nhat

Förvaltning* avdal ning

...	Allmén •nhat
	Rärtsanhat

teha te

[Länspolis
[c&afans axp

Administrativ
anhat

LAnsrfttl

Marvirde skanaanhat -

Lånsskatta rått -

Uppbörds

anhat

Fastighat*

taxaringsrfttt

Ost aa nhat

Lantmäteri -

Dessutom finns
an ransonärings
anhat som bemannas
under
f radskris

I Linsantikv*
Iria

Länsstyrelsen i Stockholms lån har en linsöverdirektör som landshövdingens ställföreträdare.
Länsstyrelsen är organiserad på fem avdelningar och en länspolischefens expedition.

Utöver normal länsstyrelsens avdelningar finns en länsskatterättsavdelning, som fungerar
som kansli it länsskatterätten och fastighetstaxeringsritten, samt en kameral- och uppbörds*
avdelning. Idenna ingår en kameralenhet, en personalenhet samt uppbördsenheten och
dataenheten. Skatteavdelningen heter i Stockholms Ian taxeringsavdel ningen och ir uppdelad
i taxeringsenheten, revisionsenheten, besvirsenheten och mervärdeskatteenheten.

Länsstyrelsen i Gotlands län har i princip samma organisation som normallänsstyrelsen.

Det finns emellertid inte någon länspolischefens expedition och på planer i ngsa vdel ningen
saknas planeringskansti och juridisk enheL De juridiska frågorna och de ärenden, som
normalt ligger på länspolischefens expedition, handläggs inom förvaltningsavdelningen.
som inte ir uppdelad i enheter. Vidare är naturvårdsenheten inte utbyggd i samma omfattning
som på övriga länsstyrelser. För arbetsuppgifter inom vatten- och luftvård
avsätts personalresurser från Stockholms län. Skatteavdelningen är i detta län uppdelad
i taxerings-, uppbörds- och dataenheten, revisions- och mervärdeskatteenheten samt
besvärsenfésén.

CU 1978/79:19

Bilaga 3

Allmänna enhetens ärenden (per 1979-01-01)

Påförande av förseningsavgift

Nedsättning av skatt på traktorer och släpvagnar

Återbetalning av skatt för fordon som använts utomlands

Fastställelse av fordonskatt eller kilometerskatt

Bärare av ägares ansvar för fordon

Överlastavgifter

Saluvagnslicens

Registrering av fordons- och personuppgifter
Försäkrings- och äganderättsutredningar
Föreläggande om besiktning av fordon
Anmälan till länsrätt

Ansökan om körkortstillstånd eller förhandsbesked
Medicinska villkor för körkortsinnehav
Exekutiv försäljning av fast egendom
Förvaltning av utmätt fast egendom

Fördelning av medel som nedsatts enligt vattenlagen, fastighetsbildningslagen,
expropriationslagen m. fl.

Handräckning

Klagan över utmätningsmans förfarande och besvär över utmätning

eller införsel

Utslag i lagsökningsmål

Indrivning av underhållsbidrag

Utseende av skiljeman

Verkställighet av dom eller skiljedom

Godkännande av pant eller borgen

Nedsättande av medel till förhindrande av utmätning

Gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar

Kommunalbesvär

Besvär över polisstyrelses beslut

Utfärdande av pass

Återkallelse av pass

Tillstånd till lotterier och bingospel

Besvär över polisstyrelses beslut i lotteriärenden

Anteckning i handels- och föreningsregister

Utfärdande av registreringsbeslut

Ansökan om tillstånd för utlämning eller utländskt företag att
idka näring
Tillfällig handel

Tillstånd att använda TV-övervakningskamera på allmän plats
Tillsyn över användningen av TV-övervakningskamera

CU 1978/79:19

Verkställighet av förvisning, förpassning

Anmälan om önskan att bli svensk medborgare

Ansökan av utlänning att förvärva rörelse

Prövning av fastighetsförvärv enligt 4 § 1916 års lag

Ansökan om tillstånd att förvärva fastighet enligt 1 § 1916 års

lag

Fastställelse av valdistrikts- och valkretsindelning
Röstsammanräkning

Utseende av efterträdare för fullmäktig eller supleant under
pågående mandatperiod

Fastställelse av antal mandat i valkretsar i landsting, kommun

och kyrklig samfällighet

Valsedelsbeställningar

Besvär över skogsallmänningars beslut

Registrering och tillsyn av stiftelser

Godkännande av överflyttning av pensionsutfästelser

Yttrande över permutation av stiftelser

Försäljning av allmänna arvsfonden tillfallen fast egendom

Yttrande om allmänna arvsfondens avstående av arv

Tvister mellan kommun och enskild om ersättning för utgiven

socialhjälp

Tvister mellan kommuner om ersättning för utgiven socialhjälp
Ersättning från staten för kostnader för socialhjälp och barnavård
åt utlänningar

Besvär över vägrad socialhjälp och klagomål beträffande socialhjälpsärenden Anmälan

om socialhjälp och barnavård åt utlänning

Besvär över beslut om avgift på ålderdomshem

Tillsyn över socialvården och barnavården i länet

Barns medverkan vid offentlig tillställning

Besvär över vägrat familjebidrag

Statsbidrag för utgivna familjebidrag

Äktenskapsdispenser

Fastställelse av lokal ordningsstadga

Fastställelse av marknadsdagar

Fastställelse av markegångstaxa

Yttranden i heraldiska ärenden

Tillstånd till bärgning av sjunket gods

Inrymning av krononyhemman

Diverse förordnanden av bl. a. notarius publicus, stämningsman,
borgerliga vigselförrättare, växel- och checkprotestförrättare
samt ledamöter och revisorer i diverse nämnder och kommittéer

CU 1978/79:19

Servering av alkoholdrycker året runt, årligen under enstaka
tidsperiod eller vid enstaka tillfälle

Godkännande av föreståndare och ersättare vid serveringsställen
Detaljhandel och partihandel med öl
Tillsyn av serverings- och partihandelsställen

CU 1978/79:19

Bilaga 4

Juridiska enheten

Inom juridiska enheten - med beslutande och/eller föredragande där -handläggs ärenden (per 1979-01-01) avseende:

Besvär över byggnadsnämnds beslut

Delegation till byggnadsnämnd enligt 67 § byggnadsstadgan, naturvårdslagen,
3 kapitlet 2§ fastighetsbildningslagen, 9§ anläggningslagen och 8§
ledningsrättslagen

Tillstånd att anbringa tavla, skylt m. m. enligt 22 § NVL
Tillstånd enligt kungörelsen om hälso- och miljöfarliga varor
Brandfarliga varor

Upplåtelse av mark m. m. enligt 36-38 §§ väglagen
Besvär mot beslut av väghållningsmyndighet
Besvär mot beslut enligt lagen om enskilda vägar

Lokala trafikföreskrifter enligt vägtrafikkungörelsen och terrängtrafikkungörelsen Vissa

dispenser från trafikföreskrifter
Kommunalt förköp
Expropriation
Elektriska anläggningar
Explosiva varor
Hamntaxor, sjötrafik

Vattenreglering, flottning, bidrag ur regleringsavgiftsmedel m. fl. ärenden

enligt vattenlagen

Lokala hälsovårdsordningar

Besvär över hälsovårdsnämnds beslut

Ärenden enligt lagen om gravrätt

Växtsjukdomar

Jakt och viltvård

Fiske

Fast egendom
Brandordningar

Besvär enligt brandlagen och brandstadgan

Yrkesmässig trafik

Auktorisation av bilskrotare

Ärenden enligt 3 och 4 §§ lagen om fornminnen

Juridiska enheten deltar i handläggningen av ärenden avseende:

Administrativ och annan indelning

Statligt stöd till kommersiell service i glesbygd

Uppföljning av ärenden om lokaliseringsstöd m. m.

Översikt- och detaljplaner enligt byggnadslagen

CU 1978/79:19

Nybyggnadsfbrbud

Dispenser från nybyggnadsfbrbud

Yttranden till regeringen enligt 136 a § byggnadslagen

Tillstånd, förordnanden och samråd enligt naturvårdslagen m. fl. lagar samt

åtgärder föranledda av vård och tillsyn enligt samma lagar

Tillstånd, anmälningar och samråd enligt miljöskyddslagen, vattenlagen

m. fl. lagar samt åtgärder föranledda av tillsyn enligt samma lagar

Ärenden enligt kommunala renhållningslagen

Beredskap mot oljeskador

Flerårsplaner och arbetsplaner beträffande allmänna vägar

Indragning av allmän väg och enskild vägs förändring till allmän m. m.

Kommunala lån, fonder och borgen

Vissa ärenden om djursjukdomar eller djurskydd

Förelägganden och förbud enligt livsmedelslagen

Vissa ärenden enligt lagen om fornminnen

Ärenden enligt lagen om byggnadsminnen

GOT AB 61603 Slockholm 1979