Med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland jämte motioner (Betänkande 1977/78:CU9 Civilutskottet)

CU 1977/78:9

Civilutskottets betänkande
1977/78:9

med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland
jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:57 föreslås riksdagen godkänna de i regeringsprotokollet
förordade riktlinjerna för utnyttjande av vattendragen i norra
Svealand och Norrland.

I propositionen anges vilka vattendrag i norra Svealand och Norrland som
bör undantas från fortsatt vattenkraftsutbyggnad. Det gäller de outbyggda
huvudälvarna Torne älv. Kalix älv, Piteälven och Vindelälven, vissa av de
s. k. skogsälvarna samt även en rad outbyggda älvsträckor i älvar som i övrigt
redan har byggts ut. När det gäller Piteälven och Vindelälven framhålls
emellertid att det bör utredas om en viss överledning av vatten till redan
utbyggda älvar kan ske utan att avsevärt skada bevarandeintressen. Det
föreslås i propositionen att som en riktlinje i den fysiska riksplaneringen skall
gälla att vattenkraftsutbyggnader inte bör medges i de vattendrag som f. n.
föreslås undantagna från vattenkraftsutbyggnad. I propositionen påpekas
också att man inte kan utgå från att alla utbyggnadsprojekt i de områden som
inte omfattas av riktlinjerna kommer att tillåtas efter prövning i vanlig
ordning enligt vattenlagens bestämmelser.

Förslagen i propositionen utgör en direkt uppföljning av dels de riktlinjer
för hushållning med mark och vatten som riksdagen beslöt om år 1972, dels
de riktlinjer om energipolitiken som riksdagen beslöt om år 1975.

De regler för prövning av byggande i vatten som föreskrivs i vattenlagen
bedöms ge erforderliga möjligheter för regeringen att se till att riktlinjerna
efterlevs. Någon ny eller förändrad lagstiftning föreslås inte.

I propositionen anförs att det nu lämnade förslaget ger regeringen
handlingsfrihet att i samband med kommande förslag till riktlinjer för
energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll i energiförsörjningen.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1977/78:

117 av Svea Wiklund m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen anhålla om att Bureälven får prövas för utbyggnad med s. k.
minikraftverk,

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 9

CU 1977/78:9

165 av Georg Andersson m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar uttala
att den utredning om överledningar av Piteälvens, Laisälvens och Vindelälvens
vatten till Skellefte- resp. Umeälven som regeringen skall tillsätta även
bör utreda förutsättningarna för en partiell utbyggnad av Vindelälven,

166 av Björn Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att
exploatering av Helgumsjön ej är tillåtlig med hänsyn till de stora naturvärdena,

167 av Stina Eliasson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att i samband
med behandlingen av propositionen 1977/78:57 ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande bl. a. forssträckorna Långan och
Härjeån,

168 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Söl vbackaströmmarna bör undantas från
vattenkraftsutbyggnad,

169 av Magnus Persson (s) vari föreslås att riksdagen godkänner att i
Klarälven även sträckan mellan Kärrbackstrand och Höljes undantas från
vattenkraftsutbyggnad,

170 av Rolf Sellgren m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att Granboforsen flyttas upp i klass 3 i den slutliga rangordningen,
samt

2. att frågan om Granboforsens utnyttjande för kraftändamål uppskjuts i
avvaktan på en grundlig undersökning av dess storväxta örings genetiska
härstamning,

171 av Rolf Sellgren m. fl. (fp, c) vari hemställs att riksdagen uttalar att även
Sölvbacka intages i förteckningen över de älvar och älvsträckor som f. n.
skall undantas från utbyggnad.

172 av Håkan Winberg (m) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Långseleån-Rörströmsälven,

180 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Strängsforsen i Klarälven skall undantas
från utbyggnad,

181 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Sölvbackaströmmarna i Ljungan skall
undantas från utbyggnad,

182 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att projekten Kvarnholsforsen, Fänforsen
och Djurforsen i Västerdalälven skall undantas från utbyggnad,

183 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att nedre Långan (Långforsen-Litsnäset) i
Indalsälvens vattensystem skall undantas från utbyggnad,

CU 1977/78:9

184 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att från utbyggnad undantas - utöver vad som
angivits i propositionen - även de i motionen upptagna objekten,

194 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen - i avvaktan på ett
ställningstagande i anslutning till beslut om den framtida energipolitiken -godkänner de riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden som förordas i motionen.

Motionen innebär sammanfattningsvis följande ställningstaganden att
riksdagen bör ta ställning till riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för
utnyttjandet av vattendragen först i samband med ställningstagandet till den
framtida energipolitiken, att en utgångspunkt därvid bör vara ett starkt
hävdande av bevarandeintressena, att en vattenkraftsutbyggnad av etapp I i
Kalixälven redan nu får prövas i syfte att möjliggöra ett beslut i frågan i direkt
anslutning till 1978 års energipolitiska ställningstagande samt att tillstånd bör
ges för sådana projekt, som har stor betydelse från sysselsättningssynpunkt
men där bevarandeintresset inte bedömts vara så betydande att en utbyggnad
bör förhindras.

Utskottet

Behandlings/råga

Förslaget i propositionen att riksdagen skall godkänna förordade riktlinjer
för utnyttjande av vattendragen i norra Svealand och Norrland får till en
början ställas mot förslaget i motionen 1977/78:194 (s) om att riksdagen först
senare bör ta ställning till propositionsförslagets konkreta innehåll. Motionsförslaget
kombineras med förslagen att riksdagen nu skulle medge slutlig
tillståndsprövning av dels etapp I i Kalixälven, dels vissa projekt med stor
betydelse från sysselsättningssynpunkt. Kravet på ett senare ställningstagande
i huvudfrågan förs sålunda fram under förutsättning av att riksdagen
godkänner de sistnämnda förslagen.

Redan motionärernas krav att riksdagen skulle medge slutlig tillståndsprövning
beträffande delar av Kalixälven lägger - på grund av kopplingen
mellan förslagen - enligt utskottets mening hinder för överväganden om att
skjuta upp behandlingen av propositionsförslaget. Riksdagens tidigare beslut
att bevara Kalixälven outbyggd bör stå fast. Till det sagda kommer att
riksdagen tidigare (CU 1975:28) enhälligt framställt en begäran om att
riktlinjer för vattenkraftsutbyggnad skulle prövas före ett aviserat energipolitiskt
beslut. Förslaget i propositionen innebär att denna begäran efterkommits.
Också nu framstår en sådan ordning som väsentlig för att skapa klarhet
för den fortsatta planeringen och projekteringen och därmed också ge
förutsättningar för en bättre arbetsmarknadsmässig planering. Utskottet
föreslår sålunda att riksdagen avslår motionen 1977/78:194 (s) och nu
sakbehandlar regeringsförslaget och övriga motioner.

1* Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 9

CU 1977/78:9

Allmänna överväganden

Det i propositionen framlagda förslaget till riktlinjer innebär att en ny
teknik valts för att uttrycka statsmakternas intentioner. De gällande riktlinjerna
innebär att uttalanden gjorts som hindrat en slutlig tillåtlighetsprövning
av vissa utbyggnadsprojekt. De nu framlagda riktlinjerna-avsedda att utgöra
underlag för regeringens handläggning av vattenkraftsfrågorna fram till
mitten av åttiotalet - innebär däremot att vissa älvsträckor eller områden bör
undantas från utbyggnad. Enligt utskottets mening har denna nya beslutsteknik
uppenbara förtjänster och klargör på ett bättre sätt sambandet mellan
dessa och andra riktlinjer för den fysiska riksplaneringen.

Denna nya utformning av statsmakternas beslut medför emellertid också
att riktlinjerna allmänt sett kommer att träffa alla typer av vattenkraftsutbyggnad
inom de angivna områdena - områden som torde avsetts täcka
respektive älvsträckor och deras direkt anslutande nederbördsområden.

Riktlinjernas angivna syfte är att de skall utgöra underlag för regeringens
handläggning av vattenkraftfrågorna. Denna handläggning möjliggörs
genom att regeringen genom ändring i vattenlagen (VL)(prop. 1971:106, JuU
1971:13) tillagts rätt att pröva tillåtligheten av en aktualiserad utbyggnad.
Regeringen kan genom förordnande beträffande vissa slag av företag i vatten
eller genom individuella förbehållsbeslut tillföra sig den eljest på domstolarna
vilande prövningsrätten. En gemensam förutsättning för att regeringen skall
kunna utöva denna rätt är att företaget är ”av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet”. Eftersom tillåtlighetsreglerna i VL är oförändrade
kommer sålunda de förordade riktlinjerna att avse dessa typer av företag
inom angivna områden.

Grunderna för regeringens prövning anges i VL. Regeringen har att pröva,
förutom om hinder mot företaget möter enligt de för domstolarnas prövning
gällande tillåtlighetsreglerna i VL, huruvida hinder mot företaget möter från
”allmänna planeringssynpunkter”. Ett riksdagsbeslut av här förordad typ får
anses innebära att riksdagen inom vissa älvsträckor och områden funnit
hinder möta mot angivna typer av företag från dessa allmänna planeringssynpunkter
och att denna bedömning avses utgöra underlag för regeringens
beslut. Enligt en dispensregel kan emellertid regeringen lämna medgivande
till ett företag trots en sådan bedömning om den finnér att företaget är ”av
synnerlig betydelse från allmän synpunkt”. Denna befogenhet är dock
avsedd att utnyttjas endast då mycket starka skäl talar för att ett vattenbyggnadsföretag
bör tillåtas (JuU 1971:13 s. 81).

I propositionen (s. 90) framhålls dock att ett riksdagens beslut att undanta
älvsträckor från utbyggnad inte bör innebära att smärre åtgärder som hänför
sig t. ex. till redan företagen reglering helt skall förhindras. Detta får anses
medföra att tillåtligheten av ersättningsbyggnader samt ombyggnader och
effektiviseringar i redan befintliga kraftverk under angivna förutsättningar
skall kunna prövas av regeringen utan hinder av att åtgärden berör ett
undantaget område. Utskottet har ingen erinran mot denna precisering som i

CU 1977/78:9

flera fall kan visa sig praktiskt betydelsefull.

Det bör betonas att riktlinjernas geografiska avgränsning självfallet inte
minskar den befogenhet som regeringen har enligt VL att tillföra sig
prövningsrätten beträffande projekt av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet även utanför de av riksdagen angivna områdena.

I propositionen framhålls (s. 92) att regeringen kommer att tillmäta
invändningar från berörda kommuner mot ett visst utbyggnadsprojekt stor
betydelse vid tillåtlighetsprövningen. Uttalandet måste, bortsett från ev.
dispensfall, avse angivna ty per a v företag utanför de av riksdagen undantagna
områdena. Regeringen har emellertid här att träffa avgöranden utan stöd av
riksdagens uttalanden. Det anförda, vilket skulle kunna uppfattas som en ny
bevisregel, torde inte få anses vara en riktlinje avsedd att godkännas av
riksdagen.

När det gäller företag där den slutliga tillåtlighetsprövningen sker hos
domstol gäller endast tillåtlighetsreglerna i VL. När i propositionen (s. 92 n)
föreslås en handlingslinje beträffande vilka typer av utbyggnad som bör
eftersträvas påverkar denna självfallet inte dessa tillåtlighetsregler. Uttalandet
torde inte ha avsetts ha karaktär av riktlinjer som riksdagen i detta
sammanhang skall godkänna. Inriktningen av den statliga utbyggnaden får
som hittills prövas i samband med investeringsplaner m. m. och då efter
näringsutskottets beredning.

Riksdagen uttalade år 1975 (NU 1975:30) att frågan om i vilken utsträckning
det är möjligt att i energibalanserna räkna med ytterligare tillskott av
vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska riksplaneringen.
Riksdagen godtog, trots viss osäkerhet, dock att det skulle vara
möjligt att fram till år 1985 öka årsproduktionen av vattenkraft med 5 TWh. I
propositionen anges nu att inte heller de föreslagna riktlinjerna medger att
detta mål nås. Enligt vad vattenfallsverket uppgett kan tillskottet fram till år
1985 beräknas till ca 2,5 TWh/år.

Utskottet noterar att föreliggande förslag till riktlinjer inte direkt belyser
vilken utbyggnad som anses genomförbar under överblickbar planeringstid.
Enligt utskottets mening skulle en sådan om än översiktlig redovisning vara
av värde vid fortsatta eventuella bedömningar av dessa frågor.

Riktlinjerna

Regeringens förslag innebär att från utbyggnad bör undantas dels de fyra
outbyggda huvudälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven samt
de älvar och älvsträckor som anges i propositionen (s. 92). De sålunda angivna
älvarna och älvsträckorna avses täcka undantagens omfattning såväl inom
som utom de obrutna fjällområdena.

Förslaget i motionen 1977/78:194 (s) om att etapp 1 i Kalixälven skulle
kunna tillåtlighetsprövas utan hinder av riksdagens riktlinjer har behandlats
ovan med hänsyn till att det kopplats till förslaget att gällande riktlinjer i
övrigt i huvudsak inte skall ändras.

CU 1977/78:9

Motionsförslagen i fråga om särskilt angivna älvsträckor m. m. innefattar i
huvudsak krav på att ytterligare områden skall undantas från utbyggnad. I
vissa motioner föreslås dock att undantagen skall inskränkas. Sålunda
föreslås i motionen 1977/78:172 (m) att det i propositionen förordade
undantaget för sträckan Långseleån-Rörströmsälven endast bör medges
beträffande Långseleån. Syftet är att möjliggöra genomförande av Hocksjöprojektet
som enligt utredningsmannen skulle medföra en överdämning av
ca 35 km2 med skador främst på skogsbruket och det vetenskapliga
naturvårdsintresset. Anläggningen skulle kunna producera ca 80 GWh/år
och bedömdes av utredningsmannen som kraftekonomiskt mycket förmånligt.
Projktet har tillsammans med övriga delar av älven placerats i klass 2.
Remissutfallet refereras i korthet i propositionen (s. 139-140). Med hänsyn
emellertid till syftet att skapa ett sammanhängande i stort opåverkat område
har utskottet inte ansett sig böra tillstyrka motionsförslaget.

Vidare har i motionen 1977/78:117 (c) föreslagits att riktlinjerna inte skall
innebära hinder för att Bureälven byggs ut med minikraftverk.

I de allmänna övervägandena ovan har utskottet noterat att riktlinjerna
avser prövning av företag som är av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet. 1 den mån de av motionärerna förordade utbyggnaderna inte
bedöms som ingripande är sålunda motionärernas syfte tillgodosett. Något
riksdagens ytterligare uttalande behövs inte.

För Klarälven innebär regeringsförslaget att sträckan mellan Kärrbackstrand
och Edebäck inte byggs ut. I motionen 1977/78:169 (s), 180 (vpk) och
184(vpk) förs fram yrkanden som samtliga torde innebära att den undantagna
älvsträckan bör förlängas upp till Höljes så att därmed en utbyggnad av
Strängsforsen inte blir möjlig.

Utskottet delar meningen att det förebragts goda skäl för en vidgning av det
outbyggda KJarälvsområdet enligt motionsförslaget. Utredningsmannens
bedömning och remissutfallet redovisas i propositionen (s. 177-179). De
grundläggande intressena tillgodoses emellertid i väsentlig omfattning av
regeringsförslaget. Utskottet ansluter sig därför till den avvägning som
bostadsministern gjort och avstyrker motionsförslagen.

I motionen 1977/78:167 (c) föreslås riksdagen beträffande de enligt
propositionen inte undantagna sträckorna Härjeän (Ljusnan) och Långan
(Indalsälven) ge regeringen till känna vissa synpunkter i tillåtlighetsfrågan i
den mån den kommer under regeringens prövning. Beträffande projektet
Härjeåsjön och nedre Långan (projektet Långforsen-Litsnäset) förs yrkanden
om vidgning av undantaget fram i motionen 1977/78:184 (vpk). Motsvarande
förslag beträffande nedre Långan tas också upp i motionen 1977/78:183 (vpk).

Enligt utskottets mening bör riktlinjerna inte kombineras med särskilda
uttalanden beträffande regeringens eventuella bedömning av vissa projekt,
som inte undantagits från slutlig tillståndsprövning. Motionen 1977/78:167
(c) kan därför inte tillstyrkas.

Utskottet har inte heller kommit till annan bedömning än den i proposi -

CU 1977/78:9

tionen redovisade beträffande utbyggnader som berör Härjeåsjön eller nedre
Långan. Motionerna 1977/78:183 (vpk) och 184 (vpk) avstyrks i motsvarande
delar.

När det gäller Solebacka i Ljungan har i motionerna 1977/78:168 (m), 171
(fp, c), 181 (vpk) och 184 (vpk) föreslagits att älvsträckan av riksdagen
undantas från utbyggnad.

Utredarens bedömning och remissutfallet refereras i propositionen (s.
158-159). Vattendomstolen har i yttrande i det hos regeringen anhängiga
tillståndsärendet ansett att hinder möter mot det nu begärda företaget enligt
tillåtlighetsreglerna i VL. Företaget ansågs av vattendomstolen förorsaka
sådan bestående ändring av naturförhållandena, varigenom betydandeförlust
från naturskyddssynpunkt är att befara. Regeringen har att pröva företaget
också enligt dessa tillåtlighetsregler. Utskottet har emellertid inte funnit
anledning förorda att riksdagen anger att företaget faller inom område där
allmänna planeringssynpunkter som sådana skulle utgöra hinder För tillstånd.
Detta innebär självfallet inte att riksdagen därmed berört bedömningarna
enligt VL:s tillåtlighetsregler. Dessa frågor bör prövas av regeringen i
vanlig ordning. Utskottet anser sig sålunda inte böra tillstyrka motionsförslagen.

Beträffande Granboforsen (Indalsälven) har väckts förslag i motionen 1977/
78:170(fp)att forsen flyttas upp till klass 3 i den slutliga rangordningen och att
utbyggnadsfrågan skjuts upp i avvaktan på viss undersökning beträffande
fisket. Vidare föreslås i motionen 1977/78:184 (vpk) att älvsträckan undantas
från utbyggnad.

De klassningar som gjorts av vissa undersökta projekt redovisar resp.
utredares bedömningar. Riksdagen kan inte ändra dessa genom beslut.
Frågan om behovet av ytterligare undersökningar beträffande visst projekt
bör inte heller bedömas av riksdagen utan får i mån av möjlighet tas upp i
vattenmålet. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:170 (fp).

Utskottet har inte heller funnit anledning frångå regeringens bedömning
beträffande Granboforsen. Även motionen 1977/78:184 (vpk) avstyrks
sålunda i denna del.

Helgumsjön föreslås undantas från utbyggnad genom motionerna 1977/
78:166 (c) och 184 (vpk). Enligt utskottets mening bör de i propositionen
förordade riktlinjerna inte frångås på denna punkt.

Motionerna 1977/78:182 (vpk) och 184 (vpk) innefattar vidare förslag om
att från utbyggnad undantas Kvarnholsforsen-Fänforsen och Djurforsen
(Dalälven), Havern-Kölsillre (Ljungan), Edsoxforsen och Ammeråns överledning
till Gesunden (Indalsälven), övre Åseleälven och Storån fr. o. m. Klumpvattnet
(Ångermanälven), Gide älv, Klippen (Ume älv), Rickleän, Sädvajaure
och Bergnäs-Slagnäs samt Petikån, Karsbacken (Skellefte älv), Åby älv och
Råne älv.

Vad som anförts i motionerna i dessa delar har inte gett utskottet anledning
att frångå den i propositionen redovisade bedömningen. Motionerna avstyrks

CU 1977/78:9

sålunda i berörda delar.

Det bör enligt utskottets mening strykas under att det förhållandet att ett
företag inte faller inom undantagen älvsträcka självfallet inte innebär att
tillstånd till utbyggnad skall lämnas. Tillåtligheten kommer ändock att
prövas av domstol eller av regeringen.

Vissa utredningar m. m.

Bostadsministern aviserar en skyndsam utredning om kraftnyttan och
skadeverkningarna av överledning av vatten från Piteälven resp. Laisälven till
Skellefteälven och från Vindelälven till Umeälven. I motionen 1977/78:165
(s) föreslås denna utredning omfatta också förutsättningarna för en partiell
utbyggnad av Vindelälven.

Vad i propositionen anförts har inte föranlett någon erinran från utskottets
sida. Utskottet har däremot inte funnit skäl för att utredningen direkt skall
inriktas på att undersöka möjligheterna till mindre regleringar i Vindelälven.
Beslutet om att Vindelälven inte bör byggas ut står fast och har inte heller
föreslagits ändrat. Motionen avstyrks därför.

Ytterligare utredningsinsatser m. m. aviseras också beträffande skadeförebyggande
åtgärder i Västerdalälven. Genom propositionen har Hällaprojektet
kommit att ingå bland undantagna älvsträckor. Vad som anförts har inte gett
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet vill i detta sammanhang också fasta uppmärksamheten på att
fortsatta regleringar kan leda till att äldre kraftanläggningar raseras. Dessa kan
i vissa fall representera kulturhistoriskt intressanta minnen från en tidig
utbyggnadsepok. Enligt utskottets mening bör frågan om ett eventuellt
bevarande av vissa objekt genom åtgärder i anslutning till utbyggnad
uppmärksammas i lämpligt sammanhang. Dessa frågor torde dock falla
under riksantikvarieämbetets ansvar och sålunda utanför civilutskottets
beredningsområde.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behandlingen av regeringens förslag, m. m., att
riksdagen avslår motionen 1977/78:194,

2. beträffande de fyra outbyggda huvudälvarna att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

3. beträffande Rörströmsälven att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1977/78:172
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande viss utbyggnad av Bureälven att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/
78:117 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

CU 1977/78:9

5. beträffande älvsträckan Kärrbackstrand-Höljes (Strängsforsen)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1977/78:169 och 180 samt 184 i motsvarande del
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

6. beträffande Härjeån och Långan att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:167,

b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1977/78:183 samt 184 i motsvarande del godkännervad i
regeringsprotokollet förordats,

7. beträffande Sölvbackaströmmarna att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:168,
171 och 181 samt 184 i motsvarande del godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

8. beträffande Granboforsen att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1977/78:170 samt
184 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

9. beträffande Helgumsjön att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1977/78:166 samt 184 i
motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

10. beträffande Kvarnholsforsen-Fänforsen, Djurforsen, HavernKölsillre,
Edsoxforsen, Ammeråns överledning, övre Åseleälven,
Storån, Gide älv, Klippen, Rickleån, Sädvajaure, BergnäsSlagnäs,
Petikån, Kärsbäcken, Åby älv och Råne älv att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1977/78:182 och 184 i vad de inte behandlats ovan
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

11. beträffande utredning om vissa överledningar, m. m., att
riksdagen avslår motionen 1977/78:165,

12. beträffande älvsträckor och områden i övrigt att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats.

Stockholm den 8 december 1977

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Georg Danell (m), Oskar
Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg
(fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl
(s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp)
och Rolf Dahlberg (m).

CU 1977/78:9

Reservationer

1. Behandlingsfråga m. m.1

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) har ansett

dels att utskottets yttrande bort lyda:

I motionen 1977/78:194 (s) föreslås att riksdagen nu inte tar ställning till de i
propositionen förordade nya riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnad. Motionärerna
hänvisar till bostadsministerns uttalande att det nu lämnade förslaget
ger regeringen handlingsfrihet att i samband med kommande förslag till
riktlinjer för energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll däri. Detta
uttalandes centrala innebörd har betonats av utskottet, som i betänkandets
recitdel (s. 1) beslutat komplettera den i propositionen lämnade sammanfattningen
av dess huvudsakliga innehåll med ett återupprepande av detta
uttalande. En sådan förnyad prövning blir också enligt utskottets mening
nödvändig eftersom ett beslut nu måste fattas mot bakgrund av synnerligen
osäkra uppgifter om regeringens energipolitiska intentioner. Utskottet delar
sålunda meningen att ett långsiktigt beslut bör fattas i anslutning till de
förslag om energipolitiken som aviserats föreläggas riksdagen år 1978.

Med det i propositionen sålunda förordade korta perspektivet är det också
följdriktigt att vissa älvar och älvsträckor endast ”f. n.” undantas från
utbyggnad. Ett övergripande beslut som endast får karaktär av kortlivat
provisorium är i praktiken meningslöst och olämpligt.

Vidare föreslås i motionen att riksdagen nu medger att undantaget från
slutlig tillståndsprövning beträffande etapp 1 i Kalixälven hävs. Därmed
markeras också en utgångspunkt för ett kommande beslut - det är ur
miljösynpunkt bättre att tillåta ett fåtal ingrepp i större älvar med god
kraftnytta än att söka tillgodose önskemålen om en ökad elproduktion genom
ett stort antal ingrepp i mindre vattendrag. Förslaget innebär också att
nuvarande riktlinjer för Kalixälven inte skall hindra ett fortsatt arbete med
sådana fältundersökningar i älvsträckan som behövs för en ansökan om
tillstånd. Sådana undersökningar är såväl beträffande Kalixälven som i vissa
andra fall synnerligen nödvändiga för att få fram kompletterande bedömningsunderlag
och därmed ge statsmakterna en verklig handlingsberedskap i
en akut valsituation. En ansökan i fråga om Kalixälven kräver ytterligare
arbete i 1-1,5 år, och ett slutligt bifall kan knappast komma i sådan tid att
arbetena kan börja tidigare än om 4-5 år. Utskottet tillstyrker förslaget.

Förslaget i motionen innebär också att de gällande riktlinjerna modifieras
s^att regeringen får möjlighet att genast tillståndspröva aktuella ansökningar
om utbyggnad av älvar, där de motstående intressena inte tillhör de högst
värderade, men där arbetena har stor betydelse från sysselsättningssynpunkt.

1 Vid bifall till reservationen förfaller utskottets hemställan under 2-12.

CU 1977/78:9

Sorn exempel anges projekten i övre Åseleälven, som är direkt klara för
prövning. Utskottet ställer sig helt bakom detta förslag och förutsätter att
regeringen skyndsamt fattar beslut i nu inneliggande tillståndsärenden med
utgångspunkt i sålunda ändrade riktlinjer.

Det förhållandet att förslag samtidigt lagts om riktlinjer för obrutna
fjällområden har föranlett utskottet att tillstyrka att de i propositionen
angivna älvar och älvsträckor som ligger inom dessa områden undantas från
utbyggnad i den mån detta inte följer av redan gällande riktlinjer.

Propositionen i övriga delar liksom övriga motioner avstyrks med hänvisning
till det anförda.

Ett bifall till vad utskottet sålunda förordat innebär bl. a. att Strängsforsen
och Sölvbackaströmmarna liksom flera andra älvsträckor fortfarande
undantas från vattenkraftsutbyggnad.

dels utskottet bort hemställa

(1). att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionen 1977/78:194 samt med avslag på motionerna
1977/78:117,165,166,167,168,169,170,171,172,180,181,182,
183 och 184 godkänner de ändringar i gällande riktlinjer för
vattenkraftsutbyggnad som utskottet förordat,

2. Strängsforsen

Magnus Persson (s) har - under förutsättning av bifall till utskottets
hemställan under 1 - ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet delar” och
slutar ”avstyrker motionsförslagen” bort lyda:

Enligt utskottets mening representerar Strängsforsen liksom övre
Klarälven viktiga bevarandevärden. Denna älvsträcka som helhet har ett
växande intresse från rekreationssynpunkt. Den är den enda kvarvarande
reproduktionslokalen på svensk sida för Klarälvslaxen. Utredningsmannen
har funnit att dessa skäl talar för att älvsträckan bedöms i ett sammanhang.
Det måste enligt utskottets mening vara uppenbart olämpligt att sträckan vid
Strängsforsen nu öppnats för prövning, uppenbarligen efter en politisk
kompromiss.

Anförda skäl och ett synnerligen gediget utredningsmaterial talar liksom
kraftiga opinioner för att också älvsträckan upp till Höljes bevaras. Bl. a. har
vid ett opinionsmöte i Kärrbackstrand i december 1977 uttalats att Strängsforsen
bör undantas från utbyggnad.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande älvsträckan Kärrbackstrand-Höljes (Strängsforsen)
att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt med bifall
till motionerna 1977/78:169 och 180 samt 184 i motsvarande del
godkänner vad utskottet förordat,

CU 1977/78:9

Bilaga

Älvsträckor och projekt

På grundval av underlagsmaterial från dem som företräder utbyggnadsintressena
resp. bevarandeintressena har utredningarna om vattenkraftsutbyggnad
(SOU 1974:22 och SOU 1976:28) genom en rangordning sökt ange
vilka älvsträckor som vid ytterligare vattenkraftsutbyggnad i första hand bör
komma i fråga och vilka älvsträckor som är minst lämpade för utbyggnad.
Härvid har man först bedömt älvsträckornas värde från bevarandesynpunkt.
Det som i möjligaste mån har värderats är sådana egenskaper hos älven och
dess närmaste omgivning som skulle kunna påverkas vid en utbyggnad.
Därefter har bevarandevärderingen ställts mot en motsvarande rangordning
av utbyggnadsprojekten efter deras värde från kraftekonomisk synpunkt.
Dessa båda rangordningar har vägts samman till en slutlig rangordning. I den
högsta klassen i den slutliga rangordningen - klass 4 - ingår älvsträckor med
mycket stora be varande värden. I den lägsta klassen - klass 1 - ingår
älvsträckor där en utbyggnad skulle beröra små eller måttliga bevarandevärden.
Sistnämnda älvsträckor är i regel starkt påverkade av tidigare vattenkraftsutbyggnad.
I en särskild klass 0 återfinns om- och tillbyggnadsprojekt i
befintliga kraftstationer som inte har undersökts närmare av utredningarna.

Det av utskottet tillstyrkta förslaget i propositionen innebär att från
utbyggnad f. n. undantas
dels de fyra outbyggda huvudälvama,
dels följande älvar och älvsträckor:

I Klarälven Sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck

I Dalälven Västerdalälven uppströms Hummelforsen, Österdal älven

uppströms Trängslet samt sträckan mellan Näs
och Hedesundafjärdama
I Ljusnan Sträckan mellan Hede och Svegsjön (Härjedalsljusnan)

och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöama (Mellanljusnan) I

Indalsälven Åreälven, Ammerån ovan Överammer, Storån—

Dammån samt Hårkan uppströms Hotagen
I Ångermanälven Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långseleån-Rörströmsälven,
Saxån, Ransarån uppströms Ransaren
samt Vojmån uppströms Vojmsjön

Vapstälven
Moälven
Lögde älv
Öre älv

I Umeälven Tärnaån och Girjesån, Juktån uppströms Fjosokken

samt Tärnaforsen mellan Laisan och Gäutan

CU 1977/78:9

Bure älv

1 Skellefteälven Källflödena uppströms Sädvajaure resp. Rebnisjaure

Byske älv

1 Lule älv Stora Lule älv uppströms Akkajaure, Lilla Lule älv

uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven
I Råne älv Rörån-Livas älv

På grundval av uppgifter från bostadsdepartementet anges i följande
tabeller av propositionen och utskottsbetänkandet berörda älvsträckor med
uppgift om utredda projekt.

Tabell 1. Älvsträckor och projekt (enligt SOU 1974:22 och SOU 1976:28)
inom områden som enligt propositionen och betänkandet f. n. undantas från
vattenkraftsutbyggnad

Älvsträcka/projekt Tillskott Slutlig

GWh/år klass

KLARÄLVEN:

Klarabro	190	3b
DALÄLVEN: Västerdalälven uppströms
Hummelforsen	523	-
Hälla	260	4
Malungsfors I	78	1
Malungsfors Il-Äppelbo	185	3b
Österdalälven uppströms
Trängslet	-	-
Mellan Näs och Hedesundaljärdarna	210
Tyttbo	105	4
Gysinge	105	4
LJUSNAN:
Härjedalsljusnan	302
Broforsen	152	3b
Linsellborren	150	3b
Mellanljusnan	740	3a
Kasteln	198
Forsänge	170
Ångra	250
Edänge	122
INDALSÄLVEN:
Åreälven	961	4
Arn mer ån	349
Ovan Överammer	259	4
Storån-Dam mån
Hosjö	145	4
Hårkan uppströms Hotagen	110
Åbervattnet	3	2
St o L Kingen	4	2
Ulen, Rengen	55	3b
Toskströmmen	48	3b

CU 1977/78:9

Älvsträcka/projekt Tillskott Slutlig

GWh/år klass

ÅNGERMANÄLVEN:

Lejarälven	49	3b
Storån uppströms Klumpvattnet
Storjoudan	25?	1
Långseleån-Rörströmsälven	165
Långseleån	85	2
Hocksjö	80	2
Saxån, Ransarån ovan Ransaren Saxåns överledning	25	1
Vojmån uppströms Vojmsjön	120	4
VAPSTÄLVEN	143	4
MOÄLVEN	90	3b
LÖGDE ÄLV	219	3b
ÖRE ÄLV	200	4
UME ÄLV:
Tärnaån och Girjesån	405
Fjällnäs	250	4
Forsbäck	155	3b
Juktån uppströms Fjosokken
Överstjuktan	50	3b
Tärnaforsen	55	4
Vindelälven	3 900	-
BURE ÄLV	35	3b
SKELLEFTE ÄLV: Källflöden uppströms Sädvajaur och Rebnisjaur	215
Storselet	130	3b
Bartaure	85	3b
BYSKE ÄLV	757	3a
Ovan Nyselet	150
Kikkejaur-Skogsfors	507
Nedre Byskeälven	100
PITE ÄLV	4 600
LULE ÄLV: Lule älv uppströms Akkajaure	1 315
Stalojokk, Huorso	275	4
Vuojat	960	4
Petsaure	80	3b
Lermejaure	-	-

CU 1977/78:9

Älvsträcka/projekt	Tillskott GWh/år	Slutlig klass
Lilla Lule älv uppströms
Skalka och Tjaktjajaure	995	4
Pasta, Rapaätno	320
Kamajokk-Tarraätno	395	-
Tjäkovarats	280
Pärlälven	250	4
RANE ÄLV:
Rörån-Livas älv	70	3b
KALIX ÄLV:	4 510
Kalix och Kaitum älvar		4
Kaitumjaure	110
Vuotnakoski-Jokkfall	3 140
Orrfors-Långfors	920
Ängesån-Lina älv	340	4
TORNE ÄLV	4000

Tabell 2. Älvsträckor och projekt (enligt SOU 1974:22 och SOU 1976:28) inom områden som enligt propositionen och betänkandet f. n. inte undantas genom forhandsbeslut
Älvsträcka/projekt	Tillskott	Slutlig
	GWh/år	klass
KLARÄLVEN:
Värsjö	90	2
Edsforsen, Letten	3	0
Strängsforsen	205	3a
DALÄLVEN:
Eldforsen, Skivsforsen	75	1
Kvarnholsforsen-Fänforsen	135	3a
Djurforsen	35	2
Avesta Lillfors	110	1
Effektutbyggnader	460	0
LJUSNAN:
Härjeån	107
Smedjemorasjön, Olingsjön	24	1
Hamreskans	69	2
Härjeåsjön	14	2
Vemån	84	2

CU 1977/78:9

Älvsträcka/projekt Tillskott Slutlig

GWh/år klass

LJUNGAN:

Sölvbacka 77 2

Havern-Kölsillre 65 3b

Viforsen 55 1

Effektutbyggnader 165 0

INDALSÄLVEN:

Mattmar 100 2

Granboforsen 100 1

Övre Långan

Korsvattenån-Rönnöforsen 44 1

Nedre Långan

Långforsen-Litsnäset 194 2

Häggsjön 5 2

Nedre Hårkan 126

Edsoxforsen 73 3b

Högfors 53 2

Ammerån överledn t Gesunden 90 3b

Effektutbyggnader 263 0

ÅNGERMANÄLVEN:

Ransarluspen-Fatmomakke 46 1

Fatsjö, alt nedre Vojmån 200

Fatsjö, överledning

från Vojmsjön 200 2

Fatsjö, konv utb 40 2

Vojmå 135 2

Vojmsjö, Bäsksele, Vilhelmina 81 2

Bullerforsen 25 1

Övre Åseleälven

Volgsjöfors, Stenkulla, Åsele 430 2

Borga 45 1

Flåsjöån 35 1

Storån fr. o. m. Klumpvattnet 20? 1

Meåforsen 40 1

Helgumsjön 14 3b

Ledingeån 30

NÄTRAÅN 50 2

GIDE ÄLV: 270

Uppströms Björnafallet 40 2

Björnafallet-Nybyggeforsen 230 2

CU 1977/78:9

Älvsträcka/projekt	Tillskott GWh/år	Slutlig klass
UME ÄLV:
Klippen	90	2
SÄVARÅN	200	2
RICKLEÅN:	105
Bygdsiljum-Isakfäbodforsen	77	3b
Nedom Robertsfors	28	3b
SKELLEFTE ÄLV:
Sädvajaure	98	2
Bergnäs-Slagnäs	80	3b
Malån	80	2
Petikån, Kärsbäcken	20	3b
Effektutbyggnader	25	0
TRÅGE ÄLV	40	2
ÅBY ÄLV	230	3b
LULE ÄLV:
Jaurekaska	45	-
Flarkån	30	1
Effektutbyggnader	255	0
RÅNE ÄLV:	275	2
Muorka, Ruodnejaure	40
Randaträsk-Mårdselet (konv utb)	235
Missjöträsk-Bredträsk (överl)	295

57153 Stockholm 1977