Med anledning av propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet jämte motioner (Betänkande 1977/78:FöU5 Försvarsutskottet)

FöU 1977/78:5

Försvarsutskottets betänkande
1977/78:5

med anledning av propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
statsråden Staffan Burenstam Linder, Per Ahlmark och Nils Åsling - har
förelagt riksdagen i propositionen 1977/78:42 (handels-, arbetsmarknads- och
industridepartementen). Med anledning av propositionen har väckts fem
motioner som redovisas i det följande.

Försvarsutskottet har inhämtat yttrande över propositionen och motionerna
från näringsutskottet samt såvitt gäller en av anslagsfrågorna i
propositionen (bil. 2 s. 82) från arbetsmarknadsutskottet. Yttrandena fogas
till betänkandet som bilagor.

Ett av propositionsförslagen behandlas i detta betänkande endast delvis.
Beträffande flertalet motionsyrkanden är beredningen heller inte avslutad.

1. Försörjningsberedskapen på tekoområdet

Regeringen har i propositionen (bil. 1 s. 3-79) föreslagit riksdagen att
dels godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
som föredragande statsrådet har förordat,
dels bemyndiga regeringen att träffa avtal med svenska bomullsföretag i
enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om vissa mål för försörjningsberedskapen
på tekoområdet och om den produktionskapacitet som bör upprätthållas.
Det anmäls att regeringen avser söka få till stånd en mer effektiv
tillämpning av det nuvarande systemet med bilaterala begränsningsavtal
inom ramen för en sannolik förlängning av det s. k. multifiberavtalet.

Riksdagen föreslås godkänna avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen
med syfte att trygga försörjningsberedskapen i fråga om bomullsgarn.
För budgetåret 1977/78 föreslås för detta ändamål ca 16 milj. kr. i
försörjningsberedskapslån, ca 41 milj. kr. i andra former av lån och ca 54 milj.
kr. i strukturgarantier. Ett bomullsföretag, Rydboholms AB, åtar sig att
fortsätta med spinning och vävning till årsskiftet 1978-1979. Företaget
föreslås erhålla 3 milj. kr. i sysselsättningsbidrag mot att avskedanden inte
sker under denna tid. För upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig
produktion av textilfibrer under år 1977 föreslås 11,6 milj. kr. i försörjningsberedskapslån.
För upphandling av tekovaror m. m. föreslås 13 milj. kr. För

1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 5

FöU 1977/78:5

upprätthållande av viss försörjningsberedskapsviktig produktion föreslås 10
milj. kr. i försörjningsberedskapslån.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1977/78:28,32,47,
48 och 49. Yrkandet 2 i motionen 1977/78:49 - om sysselsättningsbidrag till
äldre arbetskraft - har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet för beredning i
samband med beredningen av propositionen 1977/78:25 bilaga 9.

I samband med propositionen 1977/78:42 föreligger alltså att behandla
följande motioner.

1977/78:28 av Arne Persson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen, med bifall till propositionen 1977/78:42 i övrigt, hos
regeringen begär en förnyad prövning av möjligheterna att bevara spinnerioch
vävnadsproduktionen vid Rydboholms AB,

2. att riksdagen, för den händelse riksdagen ej bifaller hemställan om en
förnyad prövning av möjligheterna att bevara spinneri- och vävnadsproduktionen
vid Rydboholms AB, med ändring av propositionen 1977/78:42,
förslag till avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen, måtte
besluta om en förlängning av avtalsperioden, innebärande att produktionen
vid Rydboholms AB upprätthålls till den 1 januari 1981,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen beträffande begränsning av importen av tekovaror och
upphandlingsordningen av tekovaror för såväl försvarets som övriga statliga
och kommunala inrättningars räkning.

1977/78:32 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en förnyad prövning av det nu
föreliggande avtalet mellan staten och de svenska bomullsföretagen för att
bevara spinneri- och vävnadsproduktionen vid Rydboholms AB,

2. att riksdagen, för den händelse riksdagen ej bifaller hemställan om
förnyad prövning av möjligheterna att bevara spinneri- och vävnadsproduktionen
vid Rydboholms AB, med ändring av propositionen 1977/78:42,
förslag till avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen, måtte
besluta om en förlängning av avtalsperioden, innebärande att produktionen
vid Rydboholms AB upprätthålls till den 1 januari 1981.

1977/78:47 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de åtgärder för försörjningsberedskapen på
tekoområdet som förordats i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nytt förslag till riksdagen rörande samlade åtgärder på tekoområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handelspolitiska åtgärder på tekoområdet,

Föl) 1977/78:5

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beklädnadshandelns prissättningsmetoder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ursprungsmärkning av tekoprodukter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försörjningsberedskapsstödet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en tekodelegation,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avtal med svenska bomullsföretag.

1977/78:48 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
anledning av propositionen 1977/78:42 beslutar att i motionen anförda
riktlinjer skall ligga till grund för politiken inom tekoområdet.

1977/78:49 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en beredskapsplan omfattande
200 000 plagg upprättas för skinn- och lädervaruindustrin,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning av den svenska skinn- och
läderindustrins framtida dimensionering samt hur den stora skinn- och
lädervaruimporten påverkar skinnindustrins framtida utsikter.

Av motionerna behandlas i detta betänkande endast 1977/78:28, yrkandena
1 och 2, 1977/78:32 samt 1977/78:47, yrkandena 1 (delvis) och 8.

Utskottet

Försörjningen med livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning
och läkemedel har avgörande betydelse för befolkningens fortlevnad och
samhällsaktivitet i ett allvarligt krisläge.

Sveriges alliansfria utrikespolitik syftar till neutralitet vid ett eventuellt krig
i vår omvärld. För att denna säkerhetspolitik skall vara trovärdig och
realistisk måste den genomföras med stöd av ett totalförsvar som är uppbyggt
för att värna vårt oberoende. Totalförsvarets olika delar skall samverka och
understödja varandra. Det ekonomiska försvaret skall bidra till att trygga vår
försörjning om Sverige på grund av krig eller avspärrning blir hänvisat till
egna försörjningsresurser. En särskild planering för s. k. fredskriser behövs
också.

För att vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer som
innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln är det av stor betydelse
att vi har en tillfredsställande försörjningsberedskap. Inom de viktigaste
försörjningsområdena måste behållas en fredstida produktionskapacitet.
Därutöver måste förberedas omställning av industrins produktionskapacitet
och beredskapslagras vissa typer av förnödenheter.

Genom 1977 års beslut om inriktningen av säkerhetspolitiken och
totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr

1* Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 5

Föll 1977/78:5

1976/77:311) tog riksdagen ställning till det ekonomiska försvarets fortsatta
utveckling. Härvid behandlades bl. a. uppgifterna för denna totalförsvarsgren,
planeringsprinciper, uthållighet och särskilda frågor rörande vissa
program. Beträffande programmet Beklädnad framhöll försvarsutskottet
(s. 99) som väsentligt att målen för programmet i dess helhet kan fastläggas
och att erforderlig beredskap inom detta prioriterade område kan byggas upp i
takt med övriga försörjningsområden.

Sedan riksdagen tidigare under året beslutat om mål och åtgärder för
försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11,
rskr 1976/77:238) har regeringen nu med propositionen 1977/78:42 lagt fram
förslag om motsvarande beslut såvitt gäller textil- och konfektionsvaror
(tekovaror).

Propositionen innehåller förslag om vissa mål för försörjningsberedskapen
på tekoområdet. Därefter tar propositionen upp den befintliga produktionskapaciteten
och jämför sedan denna med behovet av kapacitet för att
tillgodose försörjningsmålen. Vidare föreslås handelspolitiska och andra
åtgärder för att säkerställa försörjningsberedskapen.

Näringsutskottet förordar att riksdagen skjuter upp behandlingen av de
näringspolitiska och handelspolitiska avsnitten i propositionen och av de
motionsyrkanden som anknyter till dessa avsnitt.

Som handelsministern uttalar i propositionen (s. 63) är tekoindustrins
hastiga krympning bekymmersam från försörjningsberedskapssynpunkt. Så
långt uppgifter om utvecklingen kunnat redovisas i propositionen tyder dessa
på att det blir en betydande minskning av sysselsättningen och produktionen
under såväl år 1977 som år 1978. Detta torde medföra att även produktionskapaciteten
inom branschen går ned ytterligare genom att maskiner kasseras
eller säljs utomlands. På vissa områden kan inom en nära framtid kapaciteten
komma att understiga det uppskattade behovet av produktion i en kris. Mot
denna bakgrund anser handelsministern att statsmakterna kontinuerligt bör
följa utvecklingen av tekoindustrins produktionskapacitet. Han räknar därför
med att överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) och statens industriverk
(SIND) skall få i uppdrag att i samverkan rapportera om utvecklingen av
denna. Han avser också att senare lämna regeringen förslag som syftar till
utarbetande av en långsiktig plan för hur försörjningsberedskapen skall
kunna tillgodoses.

Försvarsutskottet delar näringsutskottets uppfattning att riksdagen bör ta
något längre tid på sig för att ta ställning till de näringspolitiska och
handelspolitiska avsnitten i propositionen. Härigenom blir det möjligt att
även överblicka ett aviserat regeringsförslag om ägarmässig samordning av
statliga textil- och konfektionsföretag och om medelstillskott för att genomföra
en omstrukturering och förbättra soliditeten i företagen. Som handelsministern
framhåller (s. 70) är det nödvändigt att grundligt överväga de
problem som sammanhänger med att vidmakthålla produktionskapacitet på
tekoområdet. Riksdagens ställningstaganden torde bli viktiga utgångspunkter
för arbetet med en långsiktig plan och bör därför grundas på en
ingående och samlad bedömning av det aktuella läget.

FöU 1977/78:5

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag till mål för försörjningsberedskapen
på tekoområdet som propositionen innehåller samt sådana
övriga förslag som riksdagen bör ta ställning till redan under hösten 1977.
Vidare behandlas motioner och motionsyrkanden i den mån de anknyter till
behandlade propositionsförslag. Motionsförslagen om utvidgad upphandling
av tekovaror som tillverkas inom landet bör behandlas senare, i samband med
bl. a. de handelspolitiska frågorna.

Handelsministern förordar att försörjningsuthålligheten på tekoområdet
bestäms på samma sätt som på skoområdet, dvs. med utgångspunkt i en
avspärrningssituation på ca ett år följd av en efterkristid om ca två år (jfr prop.
1976/77:85 och FöU 1976/77:11 s. 6). Detta innebär ett högre mål än för
flertalet andra försörjningsområden. Försörjningsstandarden bör enligt propositionen
bestämmas på det sätt som den särskilde utredaren har föreslagit i
promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i kristid. Förslaget är i propositionen
redovisat på s. 17-18 och innebär ett visst minimiinnehav av varaktiga plagg
och en viss tillförsel av underkläder, strumpor m. m.

Utskottet tillstyrker att beredskapsplaneringen på tekoområdet inriktas på
den försörjningsuthållighet och försörjningsstandard som förordas i propositionen.
Liksom handelsministern vill utskottet framhålla att den angivna
ambitionen kan behöva omprövas, t. ex. om det skulle visa sig att kostnaderna
blir så höga att de inte kan accepteras.

Enligt beslut av regeringen den 1 juni 1976 studerar ÖEF f. n. de krav som
efterkrigs- och efterkristid kan ställa på landets försörjningsberedskap.
Resultaten av dessa studier kan tänkas få betydelse även när det gäller
beklädnadsvaror.

1 detta sammanhang vill utskottet också påminna om att försörjningsberedskapsmålet
på tekoområdet och utvecklingen inom detta område ställer
stora krav på insatser av ÖEF. Riktlinjer för en ny organisation av
myndigheten godkändes av riksdagen i samband med 1977 års försvarsbeslut.
Enligt dessa ges ÖEF en viss personalförstärkning, som dock inte
motsvarar de behov som myndigheten angav. Försvarsutskottet anförde i det
sammanhanget (FöU 1976/77:13 s. 109) att om det visar sig föreligga behov
av ytterligare personalförstärkningar så bör dessa prövas i samband med det
årliga budgetarbetet.

Utformningen av ransoneringssystem får betydelse för behovet av produktionskapacitet.
Ett sådant system på tekoområdet bör enligt handelsministern
kunna konstrueras så att en generell tilldelning kombineras med särskild
tilldelning till grupper som kan förutses ha särskilt stora behov. Med hänsyn
till de betydande garderobstillgångarna anser han att den generella tilldelningen
åtminstone under ett första krisår bör kunna hållas relativt låg. Detta
kan för ett antal människor göra nödvändigt med extra tilldelning efter någon
form av prövningsförfarande.

1 motionen 1977/78:47 (s) åberopas att en rad remissinstanser har ifrågasatt
om det är möjligt att genomföra en selektiv tilldelning eftersom en sådan för

FöU 1977/78:5

att vara effektiv kräver ingående kontroller. Motionärerna finnér det vara helt
orimligt att planera för ett ransoneringssystem av det slag som förordas i
propositionen. De förordar att man tar som utgångspunkt att alla skall få
samma grundtilldelning av kläder och att det dessutom skall ges särskilda
tilldelningar till t. ex. barn, havande kvinnor och särskilda yrkeskategorier.

Även utskottet ser betydande svårigheter i ett ransoneringssystem som
förutsätter att man prövar individens innehav och behov av kläder. Ett
selektivt inslag torde dock aldrig helt kunna uteslutas och blir nödvändigare
ju sämre tillgångarna är. Handelsministerns uttalande om en relativt låg
generell tilldelning är naturligt med hänsyn till att garderobstillgångarna för
de allra flesta innebär en viss buffert innan man behöver nyanskaffa kläder i
en krissituation. Om det blir aktuellt att påbjuda ransonering måste givetvis
göras en bedömning av krisens sannolika varaktighet och tas stor hänsyn till
lagren, den faktiska produktionskapaciteten och möjliga krisimporten.
Utskottet anser alltså att man bör sträva efter att minska behovet av selektiva
inslag i ransoneringssystemet men i planeringen inte utesluta att sådana
inslag kan bli nödvändiga.

Med det anförda är utskottet berett att godta vad handelsministern har
anfört om ransoneringssystem. Systemets närmare utformning har inte
angetts i propositionen och blir beroende bl. a. av ett arbete som bedrivs av
ÖEF.

Liksom handelsministern anser utskottet att försvarsmakten skall kunna
räkna med att i en avspärrningssituation få ersättning för förslitningen av
tekovaror. Slitaget på uniformer m. m. bör beräknas enligt de uppgifter som
försvarsmakten har lämnat.

Krisimporten vid en avspärrning bör enligt propositionen antas uppgå till
18-28 % av den normala fredsimporten. I motionen 1977/78:47 (s) ifrågasätts
om inte detta antagande är alltför optimistiskt. Motionärerna anser också att
det vore rimligt att i stället ange krisimporten i absoluta enheter.

Liksom när det gällde försörjningsberedskapen på skoområdet är det
uppenbart att antagandena om krisimport är osäkra. För tekovaror har
handelsministern emellertid valt att utgå från en krisimport som är lägre än
vad som har antagits för andra varor. För skor har gjorts antaganden som i
stället varierar mellan 28 och 48 % av normal import. Utskottet har inte något
att invända mot att antagandena uttrycks som procenttal och anser liksom
motionärerna att det är tillfredsställande att propositionen innebär antagande
om en förhållandevis låg krisimport.

FöU 1977/78:5

att försörjningen med tekovaror är särskilt betydelsefull. Han har också tagit
särskild hänsyn till att det är svårt att i större utsträckning återuppta nedlagd
industriproduktion (prop. s. 53).

I det föregående har utskottet behandlat handelsministerns anförande om
mål för försörjningsberedskapen på tekoområdet t. o. m. avsnittet 5.2.6 på
s. 53 i propositionens bilaga 1. Utskottet går över till att behandla åtgärder för
att upprätthålla försörjningsberedskapen på enskilda varuområden (s. 69).

Efter en redogörelse för vissa principiella överväganden - mot vilka
utskottet inte har något att erinra - förordar handelsministern vissa åtgärder
till stöd för den svenska produktionen av bomullsgarn, textilfibrer och
arbetshandskar av läder.

Handelsministern anser att spinningskapaciteten inom landet har nått en
från försörjningsberedskapssynpunkt kritisk gräns och att detta i särskilt hög
grad gäller i fråga om bomullsgarn. Under förutsättning av riksdagens
godkännande har träffats ett treårigt avtal med företagen inom bomullsindustrin
som skall leda till en strukturomvandling av denna industri. Genom avtalen
behålls produktionskapaciteten en tid framåt med en kombination av löpande
produktion och kapacitet i malpåse. Företagens och statens åtaganden är i
propositionen redovisade på s. 72-74.

I motionerna 1977/78:32 (s)och 1977/78:47 (s) påpekas att antalet anställda
i landets bomullsspinnerier är mindre än som anges i propositionen. Enligt
uppgift från handelsdepartementet uppgick antalet sysselsatta i bomullsspinnerierna
i september 1977 till ca 500 personer. I propositionen har kommit att
felaktigt anges knappt 800.

Enligt avtalen med de svenska bomullsföretagen kommer verksamheten
vid Rydboholms spinneri och väveri samt vid Sjuntorps spinneri med 110
resp. 40 anställda att successivt upphöra. Genom ett särskilt engångsbidrag
till Rydboholms spinneri och väveri utsträcks avvecklingsperioden där med
ett år. Statligt stöd i övrigt förutsätts utgå till företagen i form av
försörjningsberedskapslån, särskilda strukturgarantier, kreditstöd för investeringar
och lån för bomullslager.

Efter en omstrukturering enligt avtalen kommer spinning av bomull att ske
vid tre med varandra konkurrerande företag - Almedahls AB, Kungsfors
fabriker AB och Gustaf Werner AB. Deras sammanlagda produktionskapacitet
vid kontinuerlig drift uppskattas till 13 000-14 000 ton bomullsgarn
per år.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:105 bil. 1 s. 20, NU 1976/77:41,
rskr 1976/77:305) skall särskilda strukturgarantier lämnas endast till företag
som bedöms ha förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla en lönsam
produktion. Avtalen med bomullsindustrierna gäller produktion som bör
vidmakthållas av i första hand försörjningsberedskapsskäl. Stöd genom
strukturgarantier bör enligt handelsministern i detta fall ses som ett särskilt
motiverat undantag. Näringsutskottet har inte något att erinra mot att
särskilda strukturgarantier lämnas även i detta fall.

FöU 1977/78:5

Avtalen med bomullsföretagen har tagits upp i flera motioner. I motionen
1977/78:47 (s) uttalas att omställningen för berörda anställda - för att kunna
ske på ett sätt som är socialt acceptabelt - sannolikt behöver ta längre tid än
man har tänkt sig. Motionärerna anser det vara betydelsefullt att man vid
tillämpningen av avtalen får en ordentlig insyn från samhällets och de
anställdas sida.

I motionerna 1977/78:28 (c, m, fp) och 1977/78:32 (s) framhålls att
Rydboholms AB är ett företag med toppmodern utrustning och mycket
yrkesskicklig personal. Enligt motionärernas mening måste ca 130 anställda
lämna sina arbeten om avtalet fullföljs. Motionärerna anser att man i vart fall
bör förlänga avvecklingsperioden för företaget, förslagsvis med två år.

Utskottet anser att den avsedda omstruktureringen är angelägen för
försörjningsberedskapen på detta område och tillstyrker därför att regeringen
får bemyndigande att träffa ifrågavarande avtal. Beträffande samhällets insyn
vid genomförandet är det naturligt att staten förvissar sig om att företagen
uppfyller sina åtaganden enligt avtalen och även ser till att detta sker i former
som är acceptabla från samhällets synpunkter.

Rydboholms AB skall enligt avtalet upphöra med både garn- och
vävtillverkning den 1 januari 1979. Mot ett statligt bidrag om 3 milj. kr. skall
företaget intill denna tidpunkt avstå från att avskeda personal som sysslar
med sådan tillverkning. Arbetsmarknadsutskottet anser - med hänsyn till
den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen - att regeringen
bör pröva möjligheterna att förlänga avtalet med Rydboholms AB. Försvarsutskottet
har samma uppfattning. Prövningen bör ta sikte på att vid behov
ytterligare minska de sysselsättningsmässiga svårigheterna för berörd personal,
i den mån det kan ske utan att medföra påtagliga nackdelar för den
avsedda omstruktureringen. Vad försvarsutskottet har anfört i denna del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inte något att erinra mot vad handelsministern har anfört om
stöd till svensk produktion av fibrer och av arbetshandskar av läder.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande åtgärderförförsörjningsberedskapen på
tekoområdet med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1977/78:47, yrkandet 1 i denna del, godkänner de
åtgärder som föredragande statsrådet har förordat i avsnitten
5.2.1-5.2.6,

2. att riksdagen beträffande avtal med svenska bomuUsföretag

a. avslår motionerna 1977/78:28, yrkandet 1, och 1977/78:32,
yrkandet 1, om ny prövning av möjligheterna att bevara
spinneri- och vävnadsproduktionen vid Rydboholms AB,

b. med anledning av propositionen samt motionerna 1977/
78:47, yrkandet 8, 1977/78:28, yrkandet 2, och 1977/78:32,
yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om prövning av möjligheterna att förlänga

Föll 1977/78:5

avvecklingstiden vid Rydboholms AB,

c. bemyndigar regeringen att träffa avtal med svenska bomullsföretag
i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

Anslagsfrågor m. m.

Ekonomiskt försvar

2. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Med hänvisning till vad som har
anförts under punkten 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag under F 1
(prop. 1977/78:42 bil. 1 s. 80) och hemställer

att riksdagen medger att avtal om statlig kreditgaranti får ingås
inom en ram av sammanlagt 95 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

3. Lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Med hänvisning till vad som
har anförts under punkten 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag under
V 8 (bil. 1 s. 80) och hemställer

1. att riksdagen till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisar ett investeringsanslag av 34 100 000 kr.,

2. att riksdagen medger att avtal om avskrivningslån till teko-,
sko- och garveriindustrier får ingås inom en sammanlagd
investeringsram av 205 000 000 kr.

4. Försörjningsberedskapslån. Med hänvisning till vad som har anförts
under punkten 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag under V 10 (bil. 1
s. 81) och hemställer

att riksdagen till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 37 850 000 kr.

Fonden för beredskapslagring
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond

5. Lagring för beredskapsändamål. Med hänvisning till vad som har anförts
under punkten 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag under VIII 1 (bil. 1
s. 81) och hemställer

att riksdagen till Lagring för beredskapsändamål på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.

FöU 1977/78:5

Arbetsmarknad m. m.

6. Sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringen har i propositionen 1977/
78:42 (bil. 2 s. 82) föreslagit riksdagen att till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000 000 kr.1

Utskottet

1 det föregående har utskottet tillstyrkt regeringens förslag att riksdagen
skall godkänna avtal mellan staten och företag inom bomullsindustrin. Den
omstrukturering av den grundtextila bomullsindustrin som avtalen syftar till
innebär bl. a. att spinneri- och väveriverksamheten vid Rydboholms AB
kommer att upphöra. Ca 110 personer berörs. Det föreslagna anslaget avses
som engångsbidrag till företaget mot dess åtagande att inte under perioden
den 1 juli 1977-den 31 december 1978 avskeda personal i spinneri eller väveri.
Arbetsmarknadsutskottet har tillstyrkt regeringens förslag under denna
punkt.

Med erinran om vad utskottet har anfört angående prövning av möjligheterna
att av arbetsmarknadsskäl förlänga avvecklingstiden vid företaget
tillstyrker utskottet regeringens förslag under B 3 och hemställer

att riksdagen under tolfte huvudtiteln till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Industri m. m.

7. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textiloch
konfektionsindustrierna. Med hänvisning till vad som har anförts under
punkten 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag under B 12 (bil. 3 s. 83-84)
och hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för särskilda strukturgarantier
för viss omstrukturering av bomullsindustrin som
föredragande statsrådet har förordat,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/
78 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier
för viss omstrukturering av bomullsindustrin, som
innebär åtaganden med ytterligare 54 500 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört
beträffande användning av förslagsanslaget Kostnader för

1 Utöver anslag som har föreslagits i prop. 1977/78:32 s. 14-15ochprop. 1977/78:25 bil.
9 s. 65-69.

FöU 1977/78:5

räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och
konfektionsindustrierna.

8. Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för
textil- och konfektionsindustrierna. Med hänvisning till vad som har anförts
under punkten 1 tillstyrker utskottet regeringens förslag under B 13 (bil. 3
s. 84-85) och hemställer

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört
beträffande användning av reservationsanslaget Kostnader för
avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textiloch
konfektionsindustrierna.

Stockholm den 6 december 1977

På försvarsutskottets vägnar
BENGT GUSTAVSSON

Närvarande: Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric Holmqvist (s),
Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson (fp), Gudrun
Sundström (s), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Ulla Ekelund
(c), Hans Lindblad (fp), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m) och Birger
Olsson (c).

Reservation

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström och Karl-Erik Svartberg (alla s) har lämnat
följande reservation till betänkandet.

Försörjningsberedskapen på tekoområdet (punkten 1)

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets anförande som på s. 5 börjar ”1 detta
betänkande” och slutar ”handelspolitiska frågorna” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motionen 1977/78:47 (s) måste en samordnad planering nu
ske i syfte att lösa både de akuta och de långsiktiga problemen inom
tekoindustrin. De försörjningsberedskapspolitiska frågorna har sitt naturliga
samband med de handels- och näringspolitiska frågorna. Utskottet begränsar
sig därför i detta sammanhang till att nu behandla framlagt förslag till avtal
med bomullsföretagen samt de anslagsfrågor som har aktualiserats. Utskottet
avser att senare återkomma till de mer övergripande försörjningsberedskapspolitiska
frågorna.

FöU 1977/78:5

dets att den del av utskottets anförande som på s. 5 börjar "Utskottet
tillstyrker” och slutar ”kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motionen 1977/78:47 (s) kan betydande invändningar
riktas mot vad föredraganden har anfört i fråga om försörjningsuthållighet
och försörjningsstandard. Med hänvisning härtill och till vad utskottet nyss
anfört kan inte utskottet nu tillstyrka föredragandens ställningstaganden på
dessa punkter.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 6 börjar ”Även utskottet”
och slutar ”bedrivs av ÖEF” bort ha följande lydelse:

Som en rad remissinstanser har framhållit kan betydande invändningar
riktas mot ett ransoneringssystem, byggt på en selektiv tilldelning. Det skulle
framstå som krångligt och byråkratiskt. Även utskottet ser betydande
svårigheter i ett system som förutsätter att man prövar individens innehav
och behov av kläder och ansluter sig därför till vad i detta avseende har anförts
i motionen 1977/78:47 (s).

dets att den del av utskottets anförande som på s. 6 börjar ”1 motionen
1977/78:47 (s)” och på s. 7 slutar ”(prop. s. 53)” bort ha följande lydelse:

I motionen 1977/78:47 (s) anförs vidare att det beträffande uthållighet,
standard, ransoneringssystem och krisimport sammantaget finns en betydande
risk för att man i propositionen har underskattat försörjningsbehovet i
en avspärrningssituation. Utskottet delar denna synpunkt. Läget är rent
allmänt betydligt allvarligare för tekoindustrin än vad som framgår av
propositionen. Vi har nu enligt utskottets mening nått den gräns där
försörjningsberedskapssynpunkterna måste ha ett avgörande inflytande på
tekopolitiken. Det är mot denna bakgrund som utskottet delar den syn på
behovet av åtgärder som förordats i den nyss nämnda motionen.

dets att utskottets hemställan i momentet 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande åtgärder förförsörjningsberedskapen pä
tekoområdet med avslag på propositionen och med bifall till
motionen 1977/78:47, yrkandet 1 i denna del, godkänner de
åtgärder som förordas i motionen och som hänför sig till vad
föredragande statsrådet har förordat i avsnitten 5.2.1-5.2.6.

FöU 1977/78:5

Näringsutskottets yttrande
1977/78:2 y

över propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet jämte motioner

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har genom beslut den 10 november 1977 hemställt om
yttrande av näringsutskottet över propositionen 1977/78:42 om åtgärder för
försörjningsberedskapen på tekoområdet jämte motioner. Näringsutskottet
får med anledning härav anföra följande.

Näringsutskottet har sedan början av 1970-talet vid flera tillfällen och
senast våren 1977 (NU 1976/77:41) behandlat förslag som syftar till att stärka
de svenska textil- och konfektionsindustriemas motståndskraft bl. a.
gentemot en kraftigt ökad importkonkurrens. Förslagen i den nu föreliggande
propositionen syftar i första hand till att lägga fast vissa mål för försörjningsberedskapen
på tekoområdet och säkerställa den produktionskapacitet som är
nödvändig härför. De bygger i huvudsak på beräkningar, som redovisas i
promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i kristid, av produktionsbehovet i fråga
om olika tekovaror och av den produktion som kan upprätthållas med
nuvarande resurser. Sammanfattningsvis konstateras att den nuvarande
produktionskapaciteten i fråga om garn, väv och trikåvaror är tillräcklig från
försörjningsberedskapssynpunkt. När det gäller garn bedöms i princip hela
den nuvarande kapaciteten böra bevaras. En ytterligare minskad kapacitet
skulle för väv och trikåvaror medföra risk för att den erforderliga nivån
kommer att underskridas. 1 fråga om konfektion är produktionsnivån än så
länge tillräcklig, men handelsministern understryker att den nuvarande
snabba utslagningstakten bör dämpas.

Bedömningen av kapaciteten inom konfektionsindustrin utgår från läget
vid årsskiftet 1976-1977. Den redovisning av utvecklingen inom tekoindustrierna
som har lagts fram av statens industriverk i oktober 1977 tyder på att
sysselsättningen och produktionen har minskat ytterligare och kommer att
minska under såväl år 1977 som år 1978.

Enligt en redogörelse för det aktuella läget inom tekoindustrierna som
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har utarbetat har läget inom
dessa branscher allvarligt försämrats under innevarande år. Ökningen av
importen från främst lågprisländerna har under första halvåret 1977 varit
mycket hög. Sysselsättningen inom branschen fortsätter att minska. ÖEF
räknar med att det finns risk för att ca 10 000 anställda - de flesta inom
konfektionsindustrin - kan komma att friställas under åren 1977 och 1978.
Enligt ÖEF:s bedömning innebär läget inom konfektionsbranschen ett
allvarligt hot mot möjligheten att på sikt upprätthålla en beredskap inom

FöU 1977/78:5

beklädnadsområdet på den nivå som förutsätts i propositionen.

I syfte att säkerställa att den inhemska produktionskapaciteten inte
kommer att underskrida den nivå som behövs av försörjningsberedskapspolitiska
skäl föreslås i propositionen en rad åtgärder av näringspolitisk,
handelspolitisk och sysselsättningspolitisk natur. På det näringspolitiska
området omfattar förslagen främst en förbättrad övervakning av tekoområdet,
upprättande av en långsiktig plan för hur försörjningsberedskapen skall
tillgodoses på detta område och en studie av de metoder som bör användas för
att trygga försörjningsberedskapen i allmänhet. På det handelspolitiska
området avser regeringen att söka uppnå överenskommelser med lågprisländerna
om begränsningar av tekoimporten samt en utvidgning av begränsningsarrangemangen
till att gälla fler lågprisländer än tidigare. Dessa förslag
kritiseras i flera motioner. I första hand efterlyses en samordnad planering för
att lösa tekoindustrins problem. 1 motionen 1977/78:47 påpekas att de
bedömningar av tekoindustrierna som ligger till grund för ställningstagandena
i propositionen är inaktuella och ger en alltför positiv bild av
branscherna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen har
aviserat att förslag om ägarmässig samordning av statliga textil- och
konfektionsföretag och om medelstillskott för att genomföra en omstrukturering
och höja soliditeten i företagen kommer att lämnas under andra delen
av december månad. Med hänsyn härtill förordar utskottet att behandlingen
av de näringspolitiska och handelspolitiska avsnitten i propositionen 1977/
78:42 och de motionsyrkanden som anknyter härtill nu uppskjuts och tas upp
i anslutning till den kommande propositionen. Härigenom får riksdagen
möjlighet att - på grundval av en redovisning av den aktuella situationen -göra en samlad bedömning av tekoindustriernas struktur och utvecklingsmöjligheter
och av de åtgärder från samhällets sida som bör vidtas.

Syftet med det avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen som
nu underställs riksdagen för godkännande är att trygga försörjningsberedskapen
i fråga om bomullsgarn genom att vidmakthålla en viss produktionskapacitet
på området. En strukturomvandling av bomullsindustrin kommer
att ske till följd av avtalet. För att underlätta denna strukturomvandling
föreslås att företagen får statligt stöd. Det industripolitiska stödet skall utgå i
form av särskilda strukturgarantier. I bilaga 3 till propositionen (s. 83) erinrar
industriministern om att enligt de riktlinjer som har fastställts för särskilda
strukturgarantier sådana kan utgå endast till företag som kan bedömas ha
förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla en lönsam produktion. Med
hänsyn till att det inte är industripolitiska skäl som föranleder stödet till
bomullsföretagen bör detta stöd enligt propositionen ses som ett särskilt
motiverat undantag från de riktlinjer i övrigt som gäller för särskilda
strukturgarantier. I övrigt omfattas bomullsindustrin av nu gällande riktlinjer
för strukturgarantierna, vilket innebär att sådana skall utgå för att dels
förbättra företagens finansiella förhållanden, dels stimulera och underlätta
lönsamhetsbefrämjande strukturella åtgärder.

FöU 1977/78:5

Under förutsättning av att försvarsutskottet tillstyrker att avtalet mellan
staten och bomullsföretagen godkänns har näringsutskottet för sin del intet
att erinra mot att särskilda strukturgarantier får utgå även till bomullsföretagen.

I bilaga 3 till propositionen (s. 83-85) föreslås vidare att en särskild
garantiram för viss omstrukturering av bomullsindustrin skall tas upp med
54,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att ikläda staten en förpliktelse som svarar häremot. Kostnaderna
för räntebefrielse för lån beräknas till sammanlagt 13 milj. kr. Medel härför
skall enligt propositionen finnas tillgängliga inom ramen för det förslagsanslag
som har anvisats för detta budgetår. Även kostnaderna för avskrivning
av lån mot särskilda strukturgarantier för bomullsindustrin, som beräknats
till sammanlagt 13 625 000 kr., avses rymmas inom ramen för det särskilda
reservationsanslag som har anvisats för detta ändamål för budgetåret 1977/
78. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Stockholm den 29 november 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s),
Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp). Nils
Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Karl-Anders
Petersson (c), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson
(m). Holger Bergqvist (fp) och Sivert Andersson (s).

FöU 1977/78:5

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1977/78:2 y

över bilaga 2 till propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet jämte motioner

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har beslutat inhämta yttrande från arbetsmarknadsutskottet
över den till propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet fogade bilagan 2 jämte motioner.

I den nämnda bilagan föreslås att riksdagen till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag på 3 000 000 kr. Medlen är avsedda att utgöra ett
engångsbidrag för temporärt fortsatt drift av spinneri- och väveriverksamheten
vid Rydboholms AB i enlighet med avtal som träffats mellan staten och
de svenska bomullsföretagen. Innehållet i denna del av avtalet har berörts i
följande motioner: 1977/78:47, yrkandet 8, av Olof Palme m. fl. (s), 1977/
78:28, yrkandena 1 och 2, av Arne Persson m. fl. (c, m, fp), 1977/78:32 av
Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s).

Försvarsutskottet har även av näringsutskottet begärt yttrande över
propositionen.

Propositionen

Av propositionen framgår att den svenska bomullsindustrin omfattar fem
företag, Almedahls AB, Kungsfors fabriker AB, Gustaf Werner AB, Rydboholms
AB och AB Sjuntorp.

T rots omfattande investeringar som har gjorts under senare år och medfört
hög teknisk standard inom svensk bomullsindustri föreligger lönsamhetsproblem
för spinnerier och väverier. Utvecklingen har lett till att kapaciteten
för spinning av bomullsgarn enligt propositionen har nått en från försörjningssynpunkt
kritisk gräns, och det bedöms mot den bakgrunden väsentligt
att säkra återstående maskinkapacitet. Avsikten med det tidigare nämnda
avtalet med bomullsföretagen är att vidmakthålla produktionskapaciteten på
detta område en tid framåt genom en kombination av löpande produktion och
kapacitet i ”malpåse”.

Avtalet är treårigt och har slutits under förbehåll av riksdagens godkännande.
Det medför en strukturomvandling av bomullsföretagen på den
grundtextila sidan. Spinneriverksamheten vid AB Sjuntorp upphör, och
företagets spinneriutrustning överlåts till Kungsfors fabriker AB. Rydboholms
AB upphör den 1 januari 1979 med både garn- och vävtillverkning.
Viss del av företagets maskinutrustning övertas den 1 januari 1978 av Gustaf

FöU 1977/78:5

Werner AB som under år 1978 hyr ut den till Rydboholm. Förhandlingar
inleds om ett fullständigt samgående mellan Almedahl och Kungsfors
fabriker.

Enligt avtalet garanterar de nämnda företagen att produktion och produktionskapacitet
upprätthålls under avtalsperioden i en omfattning som anges i
propositionen (s. 73). Härför skall företagen uppbära statligt stöd. Rydboholms
AB skall få ett bidrag om 3 milj. kr., och företaget utfäster sig i gengäld
att under perioden den 1 juli 1977-31 december 1978 behålla den personal
som är anställd i företagets spinneri och väveri. Denna grupp anställda
utgjorde i september i år sammanlagt 112 personer (prop. s. 38).

Det angivna bidraget om 3 milj. kr. är avsett att bekostas från anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder. Finansieringsfrågorna i övrigt faller
utanför utskottets ämnesområde.

Motionerna

Den socialdemokratiska partimotionen 47 anlägger en kritisk syn på
propositionens uppläggning och där förordade riktlinjer för försörjningsberedskapen.
När det gäller det aktuella avtalet förklarar motionärerna att de
inte har haft möjlighet att bedöma dess företagsekonomiska innebörd. De vill
på grund härav endast framhålla nödvändigheten av en samordnad planering
och en omstrukturering under socialt acceptabla former även för bomullsföretagen.
Inte minst i nuvarande konjunkturläge kan omställningen av den
berörda personalen behöva ta längre tid än avtalet stipulerar. Ett ytterligare
skäl för försiktighet är enligt motionärerna att det i propositionen uppgivna
antalet anställda i bomullsspinnerierna torde vara för högt. Det kan innebära,
fortsätter de, att gränsen för upprätthållande av en rimlig försörjningsberedskap
överskrids, om man går så snabbt fram med omstruktureringen som
propositionen förordar.

Avslutningsvis framförs i motionen krav på tillsyn och redovisning så att
”inte företagen utnyttjar avtalet på ett för dem fördelaktigt sätt”.

Förnyad prövning av möjligheterna att bevara spinneri- och vävnadsproduktionen
vid Rydboholms AB begärs i motionerna 28 av Arne Persson m. fl.
(c, m, fp) och 32 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s). Motionärerna
finnér det oacceptabelt att lägga ned ett modernt spinneri och väveri. Vidare
anförs arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl. Om en nedbantning av
tillverkningen måste ske, sägs det i motionen 28, bör den fördelas proportionellt
på de befintliga företagen. I motionen 32 invänds, liksom i den
socialdemokratiska partimotionen,att antalet anställda vid bomullsspinnerierna
är för högt angivet i propositionen. I propositionen (s. 75) anges antalet
till ca 800. Rätta siffran, hävdar Rune Carlstein och Gördis Hörnlund, är i runt
tal 500. Lägger man ned spinnerierna vid Rydboholm och Sjuntorp kommer
ca 400 personer att vara verksamma på de svenska bomullsspinnerierna. Av
beredskapsskäl bör därför nuvarande sysselsättning bevaras.

FöU 1977/78:5

Om yrkandet om förnyad prövning av möjligheterna att bevara Rydboholms
spinneri och väveri inte bifalles, yrkas i motionerna 28 och 32 på en
förlängning av avtalsperioden till den 1 januari 1981 för att ge bättre
möjligheter åt de anställda att finna nya sysselsättningar.

Utskottet

Med iakttagande av den avgränsning av ämnesområdet som följer av
försvarsutskottets beslut om inhämtande av yttrande får arbetsmarknadsutskottet
anföra följande.

Det föreliggande avtalet med bomullsföretagen syftar till att inom en
ekonomiskt godtagbar ram säkra en från försörjningsberedskapssynpunkt
nödvändig maskinkapacitet för spinning av bomullsgarn inom landet. Det
ingår som ett led i avtalet att Rydboholms spinneri och väveri läggs ned. Det
skulle väsentligt rubba förutsättningarna för det ingångna avtalet att på nytt
aktualisera möjligheten till fortsatt produktion vid dessa enheter inom
företaget. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förstahandsyrkandena i
motionerna 28 och 32. Dessa yrkanden innebär i sak att avtalet rivs upp.

Utskottet har å andra sidan förståelse för den oro för avtalets sysselsättningsmässiga
konsekvenser som kommer till uttryck i de båda nämnda
motionerna och som också ligger bakom de synpunkter på avtalet som
kommer fram i den socialdemokratiska partimotionen. Rydboholm ligger i
Borås kommun. Denna kommun liksom den omgivande Sjuhäradsbygden
har drabbats särskilt hårt av den allmänna nedgång inom tekobranschen som
har pågått under längre tid och som väntas fortsätta. Tillkomsten av nya
arbetstillfällen inom andra industrigrenar och utbyggnaden av offentlig
service har inte på långt när kompenserat de arbetstillfällen som har gått
förlorade i tekoföretagen i Boråsregionen. Arbetslösheten bland arbetstagare
inom tekobranschen är ovanligt hög. De anställda som berörs av nedläggningen
av Rydboholms spinneri och väveri skulle vid en omedelbar
friställning komma att möta en kärv arbetsmarknad.

Mot den bakgrund som här har tecknats noterar utskottet som tillfredsställande
att avtalet inrymmer en klausul enligt vilken Rydboholms AB har
åtagit sig att mot erhållande av det tidigare nämnda engångsbidraget inte
avskeda personal i spinneri- och vävnadsanläggningarna under perioden 1
juli 1977-31 december 1978. I likhet med vad som anförs i den socialdemokratiska
partimotionen vill dock utskottet lämna öppet om den angivna tiden
kommer att visa sig tillräcklig för att genomföra en omställning av personalen
på ett rimligt sätt. Avgörande härvidlag är bedömningen av den kommande
utvecklingen och vilka alternativa sysselsättningsmöjligheter som står till
buds. Med hänsyn till den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen
bör regeringen enligt utskottets uppfattning pröva möjligheterna att
förlänga avtalet med Rydboholms AB.

I detta sammanhang vill utskottet påpeka att de socialdemokratiska

FöU 1977/78:5

motionärerna har rätt när de framhåller att den i propositionen (s. 75) angivna
siffran 800 för det totala antalet sysselsatta vid de svenska bomullsspinnerierna
är för hög. Det rätta talet torde vara ca 500.

I partimotionen från socialdemokraterna framställs krav på insyn och
kostnadsredovisning för att förhindra att ”företagen utnyttjar avtalet på ett
för dem fördelaktigt sätt”. Det framgår inte av motionen om dessa krav även
omfattar det föreslagna sysselsättningsbidraget till Rydboholms AB. I
klarläggande syfte vill utskottet därför på nytt framhålla att det här gäller ett
engångsbidrag för ett klart fixerat åtagande från företagets sida, nämligen att
under en i avtalet bestämd tid behålla viss personalstyrka. Det innebär att den
bidragsutbetalande myndigheten givetvis har att förvissa sig om att företaget
fullgör sin del av avtalet. Om så sker skall bidraget i enlighet med avtalet
betalas ut.

De här redovisade ställningstagandena innebär att utskottet för sin del inte
har någon erinran mot att regeringen bemyndigas att träffa avtal med de
svenska bomullsföretagen i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Ställningstagandet innebär samtidigt att utskottet i här aktuellt avseende i
huvudsak biträder tankegångarna i den socialdemokratiska partimotionen
47, vilket skulle kunna göra det möjligt att förlänga avvecklingstiden vid
Rydboholms AB. Därmed får också andrahandsyrkandena i motionerna 28
och 32 anses vara besvarade. Utskottet föreslår att vad som anförts med
anledning av motionerna i aktuella delar bringas till regeringens
kännedom.

Av det anförda följer slutligen att utskottet tillstyrker det i bilaga 2 till
propositionen framlagda förslaget om att till fullföljande av avtalet ett belopp
om 3 milj. kr. får tas i anspråk från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder
och att ett motsvarande belopp anvisas på tilläggsbudget I under samma
rubrik.

Stockholm den 29 november 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF W1RTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman (c),
Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c). Filip
Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Pär Granstedt (c),
Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Sten Svensson (m), Sune
Johansson (s) och Lars Ulander (s).