Med anledning av propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation i första instans, m. m. jämte motioner (Betänkande 1977/78:SkU55 Skatteutskottet)

SkU 1977/78:55

Skatteutskottets betänkande
1977/78:55

med anledning av propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation
i första instans, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:181 att
riksdagen

dels antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

dels godkänner vad departementschefen i övrigt har förordat beträffande
den nya taxeringsorganisationen.

1 propositionen läggs fram förslag till författningsreglering i fråga om den
nya taxeringsorganisation i första instans som enligt riksdagens beslut åren
1975 och 1977 skall gälla fr. o. m. 1979 års taxering. Förslagen innebär i
huvudsak följande.

Tjänstemän hos länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall biträda alla
taxeringsnämnder med granskning av deklarationer och andra beredande
åtgärder samt föredragning. Nämndernas beslutsunderlag förbättras. Bl. a.
införs vid sidan av taxeringsrevision en enklare kontrollform, s. k. taxeringsbesök.
Taxeringsnämndens ordförande eller granskningstjänsteman får efter
överenskommelse med den skattskyldige besöka denne för utredning av
frågor som har aktualiserats av deklarationsgranskningen. Tjänstemännen
får också möjlighet att i samband med deklarationsgranskningen utföra
revision av deklarationsunderlaget.

Ambitionsnivån i granskningsarbetet inriktas på att upptäcka fall av
väsentliga skatteundandraganden. Rättelse av mindre fel får underlåtas.
Deklarationsgranskningen underlättas genom ett omfattande ADB-stöd. I
samband med deklarationsgranskningen skall pensionsgrundande inkomst
beräknas. Ansvaret för och ledningen av deklarationsgranskningen och övrig
kontroll vid taxeringen läggs på skattechefen.

Taxeringsnämndernas arbetsperiod som f. n. slutar den 30 juni förlängs
t. o. m. den 30 november taxeringsåret. Den förlängda arbetsperioden ger

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

ökade möjligheter till anstånd med att lämna deklaration. Besvärstiderna
förlängs också. De skattskyldiga får anföra besvär till utgången av februari
månad året efter taxeringsåret. Taxeringsintendentens besvärstid går ut den
30 juni samma år.

Organisationen av taxeringsnämnderna ändras. Liksom f. n. skall det
finnas lokala och särskilda nämnder. De lokala nämnderna, som f. n. taxerar
endast löntagare, skall i fortsättningen taxera även vissa rörelseidkare och
jordbrukare. De särskilda nämnderna skall taxera juridiska personer och
fysiska personer vars inkomstförhållanden är av mera invecklad beskaffenhet.

Taxeringsnämndernas beslutsområde utvidgas med ärenden angående
beräkning av statlig inkomstskatt enligt reglerna om ackumulerad
inkomst.

Underrättelse om taxeringsnämndens beslut sänds i fortsättningen i
vanligt brev.

Taxeringsnämndens ordförande får rätt att besluta ensam i fråga om
otvistiga deklarationer och avvikelser som gäller småbelopp eller där saken är
uppenbar. Nämnden får på detta sätt mer tid för handläggning av svårbedömda
fall.

Omröstningsreglerna ändras så att ordföranden alltid får utslagsröst vid
lika röstetal. Lekmannainflytandet i taxeringsnämnderna förstärks. Bl. a.
skall antalet valda ledamöter vara minst fem mot f. n. tre. Högsta antalet
valda ledamöter blir åtta. Vidare förlängs mandatperioden för de valda
ledamöterna från ett till tre år. Möjlighet införs att påkalla proportionellt
valsätt. Valbarhetsvillkoren för ledamöterna anpassas till vad som gäller i
fråga om ledamöter i skatterätt.

Skattemyndigheternas informations- och serviceverksamhet utökas. Bl. a.
förtrycks ytterligare uppgifter på deklarationsblanketterna. Portofria svarskuvert
skall tillhandahållas när skattemyndigheterna begär in uppgifter från de
skattskyldiga.

Arbetsgivarna skall i fortsättningen normalt lämna kontrolluppgifterna på
blankett enligt fastställt formulär.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1977/78:55

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dets att 16 § 1-3 morn., 17 §, 37 § 3 morn., 59, 59 a och 60 §§, 61 § 5 mom.
och 70 § skall upphöra att gälla,
dels att 3-10,13, Hoch 23 §§,31 § 2 morn., 34 § 1 och 2 morn., 37 § 2,4 och
5 morn.,38 § 2 morn.,43 § 5 morn., 50 § 1 morn., 51,53och 57 §§,61 § 1,2 och
4 morn., 63-66 §§, 69 § 1,3 och 4 mom. samt 71, 76, 99 och 124 §§ skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 11 och 12 §§ samt 37 § 7

morn., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med skattechef avses i denna
lag chefen för länsstyrelsens skatteavdelning
eller, i Stockholms län,
chefen för länsstyrelsens taxeringsavdelning,
samt, såvitt avser mål
som den mellankommunala skatterätten
äger pröva, allmänna ombudet
för mellankommunala mål. Under
benämningen taxeringsintendent
inbegripes, förutom nämnda
tjänstemän samt chef för taxeringsenhet
och taxeringsintendent Jämväl
den, åt vilken uppdragits att i sin
tjänst utföra göromål som ankomma
på taxeringsintendent eller på allmänna
ombudet för mellankommunala
mål.

Om icke annat./Ö/esArives, får skattechefen
uppdraga åt chef för taxeringsenhet
eller chef för revisionsenhet
att fullgöra uppgift som
ankommer på honom enligt denna
lag. I Stockholms län får skattechefen
även lämna sådant uppdrag åt
sin ställföreträdare.

Föreslagen lydelse
§2

Med skattechef avses i denna
lag chefen för länsstyrelsens skatteavdelning
eller, i Stockholms län,
chefen för länsstyrelsens taxeringsavdelning,
samt, såvitt avser mål
som skall prövas av den mellankommunala
skatterätten, allmänna ombudet
för mellankommunala mål.
Under benämningen taxeringsintendent
inbegrips, förutom
nämnda tjänstemän samt chef för
besvärsenhet och taxeringsintendent,
även den, åt vilken uppdragits att i
sin tjänst utföra göromål som
ankommer på taxeringsintendent eller
på allmänna ombudet för mellankommunala
mål.

Om icke annat föreskrivs, får skattechefen
uppdraga åt chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller besvärsenhet
att fullgöra uppgift som
ankommer på honom enligt denna
lag. I Stockholms län får skattechefen
även lämna sådant uppdrag åt
sin ställföreträdare. Uppdrag att meddela
beslut om taxeringsrevision får

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1976:93.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lämnas även åt annan kvalificerad
tjänsteman vid länsstyrelsens skatteavdelning
eller hos lokal skattemyndighet.
Sådan tjänsteman är dock
granskningsledare enligt bevissäkringslagen
(1975:1027)för skatte- och
avgiftsprocessen endast om skattechefen
särskilt har förordnat honom
därtill. Med chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller besvärsenhet likställs
enligt denna lag chef för sektion
vid sådan enhet i Stockholms län,
Malmöhus län samt Göteborgs och
Bohus län.

Bestämmelse om länsstyrelse skall, såvitt angår den mellankommunala
skatterätten, gälla riksskatteverket.

Regeringen får förordna tjänsteman hos riksskatteverket att såsom
taxeringsintendent föra talan i visst mål eller viss grupp av mål enligt denna
lag.

Tjänsteman hos riksskatteverket
har, i den mån verket så förordnar,
samma befogenhet och skyldighet
som skattechef eller taxeringsintendent
enligt 17, 46,51 och 53 §§,56 § 3
morn.,57 §,61 §5morn.,67,109och
124 §§.

4 § första-femte styckena3
/ län skola finnas lokala t a x -eringsdistrikt och särskilda
taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras
av kommun eller del av kommun.
När särskilda skäl därtill äro,
må dock två eller flera kommuner
sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.

För varje lokalt taxeringsdistrikt
skall finnas en lokal taxeringsnämnd,
som har att verkställa
taxering inom distriktet, i den mån

Tjänsteman hos riksskatteverket
har, i den mån verket så förordnar,
samma befogenhet och skyldighet
som skattechef eller taxeringsintendent
enligt 14, 46,51 och 53 §§,56 § 3
morn., 57 §,61 §2 morn.,67,109och
124 §§.

4 §

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt
och särskilda
taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För
varje lokalt taxeringsdistrikt skall
finnas en lokal taxeringsnämnd
som verkställer taxering
inom distriktet, om ej annat föijer av
tredje eller fjärde stycket.

3 Senaste lydelse 1977:416.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

detta icke ankommer pä annan
taxeringsnämnd enligt vad nedan i
denna paragraf sägs.

I fögderi skall finnas minst ett
särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket
särskild taxeringsnämnd
verkställer taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser,
vilkas inkomstförhållanden med
hänsyn till förvärvskällans art eller
eljest äro av mera invecklad beskaffenhet,
om sådan skattskyldig ej skall
hänföras till taxeringsdistrikt som
avses i femte stycket.

I län skall finnas ett eller flera
särskilda taxeringsdistrikt, där särskild
taxeringsnämnd verkställer
taxering av andra skattskyldiga än
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser.
Till sådant taxeringsdistrikt
skall, där sä kan ske, hänföras
även delägare i fämansföretag och
honom närstående person samt dödsbo
eller familjestiftelse som direkt eller
genom förmedling av annan äger eller
pä därmed jämförligt sätt innehar
aktier eller andelar i sådant företag.

4 § sjätte stycket4,5

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar
ärligen i Stockholm en för riket
gemensam taxeringsnämnd eller, om
det behöves flera sådana taxeringsnämnder
att verkställa dels taxering
till statlig inkomstskatt och statlig
förmögenhetsskatt av skattskyldiga,
som sakna hemortskommun i riket,
ävensom av sådana i 17 § lagen om
statlig inkomstskatt och 17 § lagen
om statlig förmögenhetsskatt omförmälda
skattskyldiga, som jämlikt 20

4 Jfr föreslagen lydelse av 5 § första stycket.

5 Senaste lydelse 1977:416.

Föreslagen lydelse

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller flera
kommuner. Kommun eller del av
kommun får ingå i tvä eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje
särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd,
som verkställer taxering
inom distriktet. I särskilt taxeringsdistrikt
skall, om ej annat föijer av fjärde
stycket, taxeras fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, vilkas
inkomstförhållanden armera invecklade
samt andra skattskyldiga än
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser.
Till sådant distrikt får
också hänföras annan skattskyldig än
som nu har sagts om det är påkallat
med hänsyn till taxeringsarbetet.

Liela riket utgör ett gem e nsa m t
taxeringsdistrikt, i vilket gemensam
taxeringsnämnd
verkställer dels taxering till statlig
inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt
av skattskyldiga, som saknar
hemortskommun i riket, och av
sådana i 17 § lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt och 17 § lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
nämnda skattskyldiga, som
enligt 20 och 39 §§ folkbokföringsför -

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

och 39 §§ folkbokföringsförordningen
skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm, dels ock
taxering till kommunal inkomstskatt,
som skall ske för gemensamt
kommunalt ändamål.

4 § sjunde och åttonde styckena6
Taxering, som verkställes av en,för
riket gemensam nämnd, anses äga
rum ä särskild ort och i särskilt
taxeringsdistrikt.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om
indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde
med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

5 §

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer beslutar om
indelning i taxeringsdistrikt, om de
särskilda taxeringsnämndernas
verksamhetsområden samt om antalet
gemensamma taxeringsnämnder
och deras verksamhetsområden.

Beslut enligt första stycket skall avse
en period av tre taxeringsår, räknat
från och med året efter det är dä val i
hela riket av kommunfullmäktige har
ägt rum.

Utan hinder av vad som sägs i andra
stycket får beslut enligt första stycket
ändras om särskilda skäl talar för det.
Nytt beslut skall avse tid som återstår
av den period som anges i andra
stycket.

6 Senaste lydelse 1977:416.

5 § första stycket
Länsstyrelsen skall efter lokal skattemyndighets
hörande indela länet i
taxeringsdistrikt samt besluta om de
särskilda taxeringsnämndernas
verksamhetsområden.

5 § andra stycket
Beslutet skall avse visst taxeringsår
samt meddelas såvitt avser lokala
taxeringsdistrikt senast den 30 september
året näst före det år som
föregår taxeringsåret och såvitt avser
särskilda taxeringsdistrikt senast den
30 november äret näst,före taxeringsåret.

Föreslagen lydelse

ordningen (1967:198) skall mantalsskrivas
i Storkyrkoförsamlingen i
Stockholm, dels taxering till kommunal
inkomstskatt, som skall ske
för gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering för gemensamt kommunalt
ändamål anses ske för
beskattning i särskild kommun.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

6 § 1 morn.7

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas
av länsstyrelsen senast den 30
november äret före taxeringsåret.
Därvid utses tillika, om ej förordnande
meddelats enligt 2 mom., en eller, om
särskilda skäl föreligga, högst tre
personer att i egenskap av kronoombud
vara ledamöter i nämnden.
Kronoombud behöver ej utses när
tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet är föredragande i
nämnden med stöd av 16 § 1 mom.

Övriga ledamöter väljas på sätt i 3
mom. stadgas under december månad
för nästföljande är.

6 § 2 morn.8

För särskild taxeringsnämnd, som
enligt vad i 4 § förde stycket stadgas
skall verkställa taxering av fysiska
personer, dödsbon och familjestiftelser,
skall länsstyrelsen förordna en
eller flera taxeringsinspektörer
att biträda nämnden. Taxeringsinspektör
behöver ej förordnas när
tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet är föredragande i
nämnden med stöd av 16 § 1 mom.

Länsstyrelsen får förordna en eller
flera taxeringsinspektörer även för
taxeringsnämnd som avses i 4 § femte
stycket.

Föreslagen lydelse
6§

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas
av länsstyrelsen för ett
taxeringsår. Förordnande som ordförande
i gemensam taxeringsnämnd
meddelas av länsstyrelsen i Stockholms
län.

Övriga ledamöter i taxeringsnämnd
och suppleanter för dem utses
genom val för tid som anges i 5 § andra
stycket. Inrättas taxeringsnämnd på
grund av beslut enligt 5 $ tredje stycket
skall dock valet avse den tid som
beslutet avser.

7 Senaste lydelse 1977:416.

8 Senaste lydelse 1977:416.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

6 § 3 mom. första stycket9
Val av ledamöter i taxeringsnämnd
verkställes av fullmäktige i
vederbörande kommun. I fråga om
särskild taxeringsnämnd, som avses i
4 § femte stycket, skall dock valet
förrättas av landstingskommunens
förvaltningsutskott, därest i t axe ringsdistriktet
ingår mer än en kommun.

6 § 3 mom. andra-fjärde styckena
Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd
skall utgöra minst tre
och högst åtta. / särskild taxeringsnämnd,
som i 2 mom. sägs, md dock
högst tolv ledamöter väljas. Minst en
ledamot skall i sådan nämnd väljas för
varje kommun. Antalet ledamöter
skall bestämmas av dem, på vilka valet
ankommer, dock att, om ledamöterna
skola väljas av skilda organ,
länsstyrelsen skall bestämma antalet
ledamöter i taxeringsnämnden samt

Föreslagen lydelse

Val av ledamöter och suppleanter i
taxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige.
Ingår i särskilt taxeringsdistrikt
mer än en kommun
förrättas dock valet av landstinget,
eller, om i distriktet finns kommun som
ej ingår i landstingskommun, av landstinget
och kommunfullmäktige med
den fördelning dem emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolkningstalen.
Kommunfullmäktige i Stockholms
kommun förrättar val till
gemensam taxeringsnämnd.

Valskall vara proportionellt, om det
begärs av minst sd många ledamöter
som motsvarar den kvot, vilken erhålls
om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer som valet
avser, ökat med 1. Om kvoten är ett
brutet tal, skall den avrundas till
närmast högre hela tal. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val
finns bestämmelser i lagen (1955:138)
om proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunfullmäktige m. m.

7 §

Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd
skall vara minst fem
och högst åtta. Antalet ledamöter
bestäms av den som förrättar valet
eller, om ledamöterna skall väljas av
skilda organ, av länsstyrelsen.

9 Nuvarande lydelse av 6 § 3 mom. andra-fjärde styckena se vid föreslagen lydelse av
7§.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angiva huru manga av dem som skola
väljas av varje organ.

För envar av de valda ledamöterna För varje vald ledamot skall väljas
skall utses en suppleant. en suppleant.

Om utgången av val skall den som därvid fört ordet omedelbart underrätta
länsstyrelsen, taxeringsnämndens ordförande och de valda.

13 § 3 mom.

Till ledamot eller suppleant kan
endast svensk medborgare utses.

Sådant uppdrag md ej utövas av
den, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

13 5 1 mom.

Till ledamöter och suppleanter i
taxeringsnämnd, skola utses redliga
och allmänt aktade personer, som
kunna antagas besitta nödig insikt och
erfarenhet.

Kommun md till ledamot eller
suppleant välja endast den, som är
mantalsskriven inom kommunen,
och landstingskommuns förvaltningsutskott
endast den, som är mantalsskriven
inom taxeringsdistriktet.

Vid val av ledamöter och suppleanter
i lokal taxeringsnämnd skall
tillses, att kännedom om olika grupper
av skattskyldiga inom distriktet och om
distriktets olika delar om möjligt
kommer att finnas inom nämnden.

Till ledamöter och suppleanter i
särskild taxeringsnämnd skola utses
personer, som besitta särskild insikt
och erfarenhet i de taxeringsfrågor,
som ankomma på nämnden. Därjämte
bör tillses, att kännedom såvitt
möjligt kommer att Finnas om olika
delar av distriktet.

8 §

Ordförande i taxeringsnämnd skall
vara myndig svensk medborgare.
Han får ej ha fyllt sjuttio dr eller vara i
konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller suppleant i
taxeringsnämnd är myndig svensk
medborgare, som ej har fyllt sjuttio är.
Den som väljs till ledamot eller
suppleant i taxeringsnämnd för lokalt
eller särskilt taxeringsdistrikt skall
vara mantalsskriven i kommun som
helt eller delvis ingår i distriktet.

Till ledamöter och suppleanter
skall utses personer som har insikt i
de beskattningsfrågor som ankommer
på taxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio dr eller
uppger annat giltigt hinder är ej skyldig
att mottaga uppdrag som ledamot eller
suppleant.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

13 § 2 mom.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara
ledamot eller suppleant. Eljest må ej
någon avsäga sig sådant uppdrag med
mindre han uppgiver hinder, vilket
godkännes av den som utsett honom.

13 S 4 mom.

Kommer ledamot eller suppleant
efter det han utsetts i den ställning, att
han ej längre är behörig att utöva
uppdraget, skall han omedelbart frånträda
detsamma.

14 § 1 mom.

Av länsstyrelse meddelat förordnande
såsom ordförande elter ledamot
i taxeringsnämnd må återkallas
när synnerliga skäl därtill äro.

Avgår ledamot eller suppleant i
sådan nämnd, innan tjänstgöringstiden
är till ända, skall efterträdare till
honom för den återstående tiden
utses i den ordning, som gällt beträffande
den avgångne.

14 § 2 mom.

Uteblir vald ledamot i taxeringsnämnd
från sammanträde och finnes
icke suppleant för tillfället att tillgå,
äga nämndens vid sammanträdet
närvarande ledamöter att, om det för
taxeringsförrättningens fortgång erfordras,
inkalla annan till ledamot
valbar person att deltaga i förrättningen.

Föreslagen lydelse

Taxeringsnämnden prövar självmant
den valdes behörighet. Talan
mot taxeringsnämndens beslut fors
genom besvär hos länsstyrelsen.

9 §

Den som har fyllt sextio år har rätt
att frånträda uppdrag att vara ledamot
eller suppleant. Annars får ej
någon frånträda sådant uppdrag om
han ej uppger hinder som godkänns av
den som har utsett honom.

Upphör ledamot eller suppleant att
vara valbar eller behörig, förfaller
uppdraget.

Förordnande som ordförande i
taxeringsnämnd får återkallas när
synnerliga skäl föreligger.

När ledighet uppkommer utses ny
ledamot eller suppleant för den tid
som återstår.

Ar ordförande i taxeringsnämnd
förhindrad att teda sammanträde med
nämnden, förordnar länsstyrelsen, om
det behövs, annan att vara ordförande
för den tid hindret varar.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

6 § 4 mom.

Besvär över val av ledamöter och
suppleanter i taxeringsnämnd må
anföras hos länsstyrelsen inom tre
veckor efter valets förrättande; och
skall i övrigt om vals överklagande i
tillämpliga delar gälla vad i kommunallagen
är stadgat angående besvär
över beslut av kommunens fullmäktige.
Finner länsstyrelsen efter besvär
anledning förordna om nytt val på
grund därav, att vid valet icke i
enlighet med vad därom är stadgat i
13 § 1 mom. kännedom om olika
grupper av skattskyldiga blivit vederbörligen
företrädd, har länsstyrelsen
att meddela föreskrift, huru många
ledamöter för varje grupp som skola
väljas. Överklagas det därefter företagna
valet och befinnes detsamma
icke böra fastställas, äger länsstyrelsen
utse ledamöter i nämnden.

Över länsstyrelsens beslut må klagan
icke föras.

7§i°

I taxeringsnämnd, som icke åtnjuter
biträde av taxeringsinspektör, skall
ordföranden, utöver vad i denna lag
eljest angives, huvudsakligen hava
till uppgift att

1) tillhandahålla allmänheten blanketter
till deklarationer med mera
dylikt,

2) lämna deklarations- eller uppgiftsskyldig
de upplysningar sorn finnas
erforderliga för deklarations- eller

Föreslagen lydelse
10 §

Besvär över kommunfullmäktiges
eller landstings beslut enligt 7 # eller
över val av ledamöter och suppleanter
i taxeringsnämnd anförs hos
länsstyrelsen. 1 fråga om överklagandet
skall i övrigt bestämmelserna i
kommunallagen (1977:179j om besvär
över beslut av kommunfullmäktige
tillämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt
första stycket får talan ej föras. Talan
får ej heller förås mot beslut enligt 5 §
eller mot länsstyrelsens beslut enligt
6-9

11 §»

Taxeringsnämndens ordförande
skall, utöver vad i denna lag annars
anges, huvudsakligen ha till uppgift
att planera och leda nämndens arbete.
Ordföranden skall granska deklarationer
och andra handlingar i den
utsträckning som behövs för en
noggrann och tillförlitlig taxering och
vid behov föranstalta om utredning i
ärendena. Ordföranden får själv
föredra ärende i nämnden.

10 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

11 Förutvarande 11 5 upphävd genom 1971:399.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

uppgiftsskyldighetens fullgörande,

3) dd deklarationsskyldig begagnar
honom i 23 § medgiven rätt att muntligen
avgiva upplysningar till ledning
för egen taxering, d blankett införa
upplysningarna och dard taga uppgftslämnarens
underskrift,

4) mottaga och granska deklarationer,
uppgifter och andra handlingar,
dock att länsstyrelsen md medgiva, att
vissa deklarationer efter ordförandens
bestämmande granskas allenast av
kronoombud,

5) i erforderlig omfattning vidtaga
åtgärder för att införskaffa felande
deklarationer, uppgifter och andra
handlingar,

6) i övrigt med den befogenhet, som i
sådant avseende tillkommer honom,
utöva kontroll till ledning för en
noggrann och tillförlitlig taxering,

7/ leda taxeringsnämndens arbete
och vid sammanträdena föra ordet,

8) vara föredragande i taxeringsnämnden,

9) ombesörja erforderliga göromål
av expeditionell art, i den mån dessa
icke ankomma på annan,

10) lämna annan taxeringsmyndighet
ävensom lokal skattemyndighet
erforderliga underrättelser och uppgifter,
samt

11) avgiva yttranden i besvärsmål.

8 §12-

I taxeringsnämnd, som åtnjuter
biträde av taxeringsinspektör, skall
ordföranden, utöver vad i denna lag
eljest angives, huvudsakligen ha till
uppgift att utföra de åligganden som

Föreslagen lydelse

12 Jfr föreslagen lydelse av 11 S.

13 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

upptagas i 7§ vid 5), 7) och 11).
Därutöver åligger det ordföranden att
granska deklarationer och andra
handlingar i den utsträckning som
erfordras för en noggrann och tillförlitlig
taxering. Ordföranden md, i den
omfattning han finner påkallat, vara
föredragande i nämnden.

9§m

Kronoombud har till åliggande särskilt 1)

att, oavsett den ordföranden tillkommande
granskningsskyldigheten,
granska alla inkommande självdeklarationer,
uppgifter och andra handlingar,
dock att länsstyrelsen må
medgiva, att vissa deklarationer efter
ordförandens bestämmande granskas
allenast av denne, samt

2) att, i den mån sådant må vara
erforderligt och av ordföranden påkallas,
biträda honom under taxeringsarbetet.

10 §>5

/ taxeringsnämnd, som åtnjuter
biträde av taxeringsinspektör, skall
taxeringsinspektören utföra de åligganden
som angivas i 7 § vid l)-3)samt

9) och 10).

Därjämte åligger det taxeringsinspektör
huvudsakligen att

1) granska deklarationer, uppgifter
och andra handlingar,

2) biträda ordföranden vid införskaffande
av felande deklarationer,
uppgifter och andra handlingar,

3) i övrigt med den befogenhet, som i
sådant avseende tillkommer honom,
utöva kontroll till ledning för en

Föreslagen lydelse

14 Senaste lydelse 1971:813.

15 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

noggrann och tillförlitlig taxering,

4) vara föredragande i taxeringsnämnden,
i den män icke ordföranden
ftnner sig böra utföra föredragningen,

5) upprätta förslag till de taxeringar
som skola beslutas av nämnden,
samt

6) i övrigt lämna ordföranden det
biträde som av honom påkallas.

16 § 1 mom.16

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet
skall medverka i taxeringsnämnds
arbete i enlighet med föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer.

16 § 2 mom.

Kommun må ställa en eller flera
kommunens tjänstemän, som av länsstyrelsen
godkännas, till förfogande
för taxeringsarbete inom kommunen
för annat ändamål än som i 1 mom.
avses. Godkännandet må när som
helst återkallas.

Sådan tjänsteman har att, i enlighet
med de närmare föreskrifter länsstyrelsen
och ordföranden i vederbörande
taxeringsnämnd finner skäl meddela,
granska deklarationer och uppgifter,
hos nämndens ordförande göra de
erinringar, vartill granskningen må
giva anledning, samt i övrigt lämna
ordföranden biträde vid fullgörandet
av dennes åligganden.

Föreslagen lydelse

12 §17

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet
skall granska deklarationer och
i övrigt åt taxeringsnämnden bereda
ärenden och ombesörja göromål av
expeditionell art. Länsstyrelsen och
den lokala skattemyndigheten skall
tillhandahålla föredragande i ärende
som myndigheten har berett.

13 §

Kommun får förordna tjänsteman
hos kommunen som länsstyrelsen
godkänner att granska deklarationer
och andra handlingar. Godkännandet
får när som helst återkallas.

16 Senaste lydelse 1977:416.

17 Förutvarande 12 § upphävd genom 1971:399.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

16 § 3 morn.18

/ taxeringsnämnd, som icke åtnjuter
biträde av taxeringsinspektör, äger
ordföranden anlita skrivbiträde, som
av honom tillkallas.

17 §

Skattechefen skall bevaka det
allmännas rätt i taxeringsfrågor och
verka för att taxeringarna bliva likformiga
och rättvisa. Han skall i erforderlig
omfattning granska taxeringarna
och särskilt uppmärksamma
ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattechefen äger anlita sakkunnig
för utredning av taxeringsfråga,
som kräver särskild sakkunskap.

När så finnes erforderligt, äger
skattechefen kalla ordförande eller
annan ledamot av taxeringsnämnd i
länet för att av denne erhålla upplysningar.

Självdeklaration skall avgivas på
heder och samvete samt avfattas å
blankett enligt fatställt formulär.
Dock må, där deklaration infordrats
jämlikt 22 8 2 morn., de erforderliga
upplysningarna meddelas muntligen
inför taxeringsnämndens ordförande
eller dess taxeringsinspektör, som har
att införa desamma å deklarationsblankett
och därå taga den deklarationsskyldiges
underskrift.

18 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

19 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

Föreslagen lydelse

14 §

Skattechefen skall bevaka det
allmännas rätt i taxeringsfrågor och
verka för att taxeringarna blir likformiga
och rättvisa. Han leder och
ansvarar för deklarationsgranskningen
och annan kontroll vid taxeringen.
Han skall även ansvara för att
taxeringarna granskas i erforderlig
omfattning, varvid särskilt skall uppmärksammas
ojämnheter mellan olika
taxeringsdistrikt.

Skattechefen får anlita sakkunnig
för utredning av taxeringsfråga, som
kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får skattechefen
kalla ordförande eller annan ledamot
av taxeringsnämnd i länet för att av
denne erhålla upplysningar.

§19

Självdeklaration skall avgivas på
heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.
Dock/ur, där deklaration har infordrats
enligt 22 8 2 morn., de erforderliga
upplysningarna meddelas muntligen
inför taxeringsnämndens ordförande
eller tjänsteman, som biträder
nämnden. Ordföranden eller tjänstemannen
skall införa upplysningarna
på deklarationsblankett och på

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna taga den deklarationsskyldiges
underskrift.

31 §

2 mom.70 Efter anmaning är envar skyldig att i den omfattning, som i
anmaningen angivits, meddela de ytterligare upplysningar, som finnas
erforderliga för kontroll av egen deklarations riktighet eller eljest för egen
taxering. Dylika upplysningar skola lämnas skriftligen, där ej annat angivits i
anmaningen.

Deklarationsskyldig skall tillika efter anmaning förete alla handlingar,som
finnas erforderliga för kontroll av deklarationen, såsom kontrakt, kontoutdrag,
räkning och kvitto.

Bedöms uppgift i deklaration böra
kontrolleras genom avstämning mot
räkenskaper, anteckningar eller andra
handlingar får taxeringsnämndens
ordförande eller tjänsteman, som
biträder nämnden, komma överens
med den deklarationsskyldige om att
sådan avstämning skall företagas vid
besök hos honom eller annars vid
personligt sammanträffande. Ger
granskning av deklaration anledning
till det får överenskommelse träffas
även om besiktning av fastighet, inventarier
eller andra tillgångar.

34 §

1 mom. Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall, försåvitt
ej annat följer av vad här nedan stadgas, vara avlämnad senast den 15 februari
under taxeringsåret.

Staten, landstingskommun, kom- Följande deklarationsskyldiga får

mun och annan dylik menighet må avlämna självdeklaration senast den

åtnjuta anstånd med självdeklarations 31 mars under taxeringsåret, nämli avlämnande

till den 31 mars. gen

Den som nästföregående år varit 1) staten, landstingskommun,

skyldig föra räkenskaper må tillgodo- kommun och annan dylik menig njuta

liknande anstånd, därest räken- het,

skapsåret gått till ända senare än den 2) den som nästföregående år varit

31 oktober året näst före taxerings- skyldig föra räkenskaper, om räken året.

skapsåret gått till ända senare än den

Vad i nästföregående stycke är sagt 3\augusti året före taxeringsåret.

20 Senaste lydelse 1972:764.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

skall hava motsvarande tillämpning å
delägare i vanligt handelsbolag,
kommanditbolag eller rederi.

2 m o m ,21 Visar någon att hinder
på grund av särskilda omständigheter
möter att avlämna självdeklaration
inom föreskriven tid, må han
efter ansökan erhålla annan tid, inom
vilken självdeklarationen skall vara
avlämnad.

Ansökan prövas, såvitt fråga är om
fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse,
av lokala skattemyndigheten i
det fögderi, där sökanden är skattskyldig
till statlig inkomstskatt eller
statlig förmögenhetsskatt, eller, om
sådan skattskyldighet ej föreligger, i
det fögderi, där beskattningsorten är
belägen. Ansökan göres hos myndighet
som har att pröva den. Har ansökan
gjorts hos annan lokal skattemyndighet
skall denna pröva ansökan
om tiden inte medger att ansökan
överlämnas till rätt myndighet.

I fråga om annan skattskyldig än
som avses i andra stycket prövas
ansökan av skattechefen i det län, där
sökanden är skattskyldig till statlig
inkomstskatt eller statlig förmögen 21

Senaste lydelse 1973:1123.

Föreslagen lydelse

3) delägare i vanligt handelsbolag,
kommanditbolag eller rederi om vid

2) angivna förutsättningar föreligger
beträffande bolaget eller rederiet,

4) person, som skall beskattas enligt
för gift skattskyldig gällande bestämmelser
tillsammans med person som
avses vid 2) eller 3),

5) hemmavarande barn under 18 år
till deklarationsskyldig som avses vid

2), 3) eller 4).

2 m o m . Visar någon att hinder
på grund av särskilda omständigheter
möter att avlämna självdeklaration
inom föreskriven tid, får han
efter ansökan beviljas anstånd med
avlämnande av självdeklarationen.
Anstånd får icke utan att synnerliga
skäl föreligger medges längre än till
utgången av maj månad under
taxeringsåret.

Ansökan enligt första stycket görs
hos och prövas av lokala skattemyndigheten
i det fögderi till vilket
sökanden för beskattningsåret skall
hänföras enligt bestämmelserna i 66 §
kommunalskattelagen (1928:370) eller,
om sökanden enligt nämnda
bestämmelser icke kan hänföras till
något fögderi, lokala skattemyndigheten
i Stockholms fögderi. Har
ansökan gjorts hos annan lokal skattemyndighet
skall denna pröva ansökan
om tiden inte medger att
ansökan överlämnas till rätt myndighet.

Den, som i varaktigt bedriven
rörelse biträder deklarationsskyldiga
med upprättande av självdeklaration,
får för sådana deklarationsskyldiga
som avses i 1 mom. andra stycket efter

2 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

hetsskatt, eller, om sådan skattskyldighet
ej föreligger, i det län, där
beskattningsorten är belägen. Skattechefen/dr
dock förordna att ansökan i
stället skall prövas av lokal skattemyndighet
som skattechefen bestämmer.
Ansökan göres hos skattechefen.

Mot skattechefens eller lokal skattemyndighets
beslut må talan ej
föras.

Föreslagen lydelse

ansökan erhålla tillstånd att enligt
tidsplan avlämna deklarationer under
tiden den 1 april-den 31 maj under
taxeringsåret. Vid ansökningshandlingen
skall fogas förteckning över de
deklarationsskyldiga. 1 förteckningen
upptagen deklarationsskyldig skall,
om tillståndet medges, anses ha
erhållit anstånd med deklarationens
avlämnande till den dag då deklaration
senast får avlämnas enligt tidspla -nen.

Ansökan enligt tredje stycket görs
hos och prövas av lokala skattemyndigheten
i det fögderi inom vilket
sökanden utövar sin rörelse.

Mot lokal skattemyndighets beslut
får talan ej föras.

37 §

2 mom. 22 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles,
endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken
förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar
utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt
för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört
vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar)
samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av
antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning,
som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mér än fyra timmar
men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel

22 Senaste lydelse 1976:86.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning
och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av
varje långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsforrättning. -I kontrolluppgift
skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver
traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle
under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje
stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka
i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande
är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma
att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande
kan lämnas även beträffande resekostnadsersätfning för färd med
allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren
har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager
tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet.
Medgivande får ej lämnas fämansföretag i fråga om uppgifter rörande
företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget.
Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av
anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31
oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om
medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket
genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad fränden dag
då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke
föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och
vad som avdragits.

/ kontrolluppgift enligt 1 mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom.

första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten

skall angivas, huruvida arbetsgivaren skall framgå, huruvida arbetsgivaren

har att för utgivet belopp erlägga har att för utgivet belopp erlägga

avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om avgift enligt 19 kap. 1 § lagen

allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring. /

kontrolluppgift som nu har sagts skall
särskilt för sig upptagas represen tationsersättning
och särskilt för sig
annan kostnadsersättning än resekostnads-
och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som
skett för uttagande av preliminär A-skatt.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskild uppgiftshandling skall avlämnas
för varje person, varom fråga
är. Därvid skall fullständigt angivas
personens namn, personnummer,
hemvist och bostadsadress. Där så kan
ske, bör uppgift lämnas även om
numret på för honom utfärdad debetsedel
å preliminär skatt för året näst
före taxeringsåret. På uppgiftshandling
som lämnas av fåmansföretag
skall angivas om personen är företagsledare
eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

/ kontrolluppgift skall anges namn
och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer för såväl
den uppgiftsskyldige som den uppgiften
avser. Kan personnummer inte anges
för den sistnämnde skall, där så kan
ske, redovisas län, kommun och
församling, där han var mantalsskriven
Jor året före taxeringsåret. /
kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag
skall anges om personen
är företagsledare eller honom
närstående person eller delägare i

företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt,
fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som
erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser
pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om
den, som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Uppgift skall avfattas å blankett Kontrolluppgift enligt 1 morn. forsta
enligt fastställt formulär eller å eller andra punkten skall avfattas på

annan för ändamålet lämpad blankett.

blankett enligt fastställt formulär.
Särskild uppgiftshandling skall lämnas
för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av
uppgiftsskyldig medge undantag från
bestämmelserna i tionde stycket. Mot
riksskatteverkets beslut får talan ej
förås.

3 mom. Skall annan än statlig
eller kommunal myndighet jämlikt 1
mom. första punkten avlämna uppgifter
till ett antal understigande tjugufem,
skall vid uppgifterna fogas ett
särskilt sammandrag över dessa, upptagande
namn å den eller de personer,
varom fråga är, ävensom beträffande
envar av dem uppgift angående
belopp, som utbetalts, och förmån,
som i övrigt åtnjutits.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 m o m . 23 Uppgifterna skola
avlämnas senast den 31 januari under
taxeringsåret iden ordning, som gäller
för avlämnande av självdeklaration.
Uppgifter, som avses i 1 mom. punkterna
5-7, skola dock avlämnas till
länsstyrelsen i det län, där uppgiftslämnaren
är bosatt. Ifall, som avses i3
morn., skall därjämte iakttagas, att
uppgifterna jämte därtill hörande
sammandrag städse skola avlämnas
till myndighet, hos vilken arbetsgivarens
allmänna självdeklaration må
avlämnas.

Uppgifterna skola vid avlämnandet
vara ordnade kommunvis eller, om i
kommun ingå flera församlingar,
församlingsvis och skall medelst
särskilda omslag eller annorledes
vara tydligt utmärkt, vilken kommun
eller församling varje grupp av
uppgifter avser.

4 mom .Kontrolluppgift enligt I
mom. skall lämnas senast den 31
januari under taxeringsåret. Den som
har tilldelats redovisningsnummer för
inbetalning av innehållen skatt skall
lämna kontrolluppgift till lokal skattemyndighet
i det län där länsstyrelsen
har utfärdat redovisningsnumret. Annan
uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgift
till lokala skattemyndigheten
i det fögderi där han är
bosatt.

Kontrolluppgifter enligt I mom.
punkterna 3,3 a eller 4-6 skall vid
avlämnandet vara ordnade kommunvis
eller, om i kommun ingår
flera församlingar, församlingsvis
och skall medelst särskilda omslag
eller annorledes vara tydligt utmärkt,
vilken kommun eller försam -

ling varje grupp av uppgifter avser.

I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) får riksskatteverket föreskriva att kontrolluppgift
skall avlämnas i särskild ordning.

5 morn.24 Den som har att
avlämna kontrolluppgift enligt 1
mom. punkterna 1, 2, 3b-3 f eller 7
skall senast den 31 januari under
taxeringsåret till inkomsttagaren
översända ett exemplar av uppgiften.

Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift,
som skall lämnas enligt lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring,
m. m., föga kontrolluppgift som nyss
sagts stadgas i nämnda lag.

5 m o m .Den som har att avlämna
kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna
1, 2, 3 b-3 f eller 7 skall senast
den 31 januari under taxeringsåret
till inkomsttagaren översända uppgift
med de upplysningar som lämnas i
kontrolluppgiften.

23 Senaste lydelse 1976:334.

24 Senaste lydelse 1976:334.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

2 mo m . Uppgifter enligt 1 mom.
skola vara avlämnade senast den 15
februari under taxeringsåret; dock
må bolag eller rederi, som varit skyldigt
att föra räkenskaper och vars
räkenskapsår gått tillända senare än
den 31 oktober under året före
taxeringsåret, åtnjuta anstånd med
uppgifternas avlämnande till den 31
mars under taxeringsåret.

Uppgifterna skola avlämnas i den
ordning, som gäller för avlämnande
av självdeklaration.

5 mom. Taxeringsintendent eller,
efter hans förordnande, honom
underställd tjänsteman är berättigad
att hos den, som mottagit uppgifter
som i 1 mom. sägs, för taxeringskontroll
taga del av dessa uppgifter. Den
hos vilken uppgifterna förvaras är
därvid skyldig att lämna det biträde,
som erfordras för kontrollens
genomförande.

Föreslagen lydelse

7 mom. Vid kontrolluppgift, som
lämnas enligt 1 mom. punkt I eller 2
skall fogas särskild uppgift (kon -trolluppgiftsmissiv). / sådant
missiv skall anges namn, postadress
och personnummer eller organisationsnummer
för den uppgiftsskyldige,
antalet lämnade kontrolluppgifter
samt det sammanlagda beloppet av de
skatteavdrag som har verkställts för
preliminär A-skatt under året före
taxeringsåret.

2 m o m . Uppgifter enligt 1 mom.
skall vara avlämnade senast den 15
februari under taxeringsåret; dock
får bolag eller rederi, som har varit
skyldigt att föra räkenskaper och
vars räkenskapsår har gått tillända
senare än den 31 augusti under året
före taxeringsåret, avlämna uppgifterna
senast den 31 mars under
taxeringsåret.

Uppgifterna skall avlämnas i den
ordning, som gäller för avlämnande
av självdeklaration.

5 m o m . Chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet
samt taxeringsintendent eller,
efter hans förordnande, honom underställd
tjänsteman är berättigad att
hos den, som har mottagit uppgifter
som i 1 mom. sägs, för taxeringskontroll
taga del av dessa uppgifter. Den
hos vilken uppgifterna förvaras är
därvid skyldig att lämna det biträde,
som erfordras för kontrollens
genomförande.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 §

1 m o m.25 Granskning av själv- 1 mom. Granskning av självdedeklarationer
må verkställas endast klarationer får verkställas endast

av av

tjänsteman, som utför dylik tjänsteman, som utför sådan

granskning enligt denna lag eller granskning enligt denna lag eller

som eljest utövar taxerings- eller som annars utövar taxerings- eller

skattekontroll, skattekontroll,

ordförande och kronoombud i tax- ordförande i taxeringsnämnd,

eringsnämnd,

de ledamöter i taxeringsnämnd, som därtill utses av nämnden, samt
domstol, som har att bedöma innehållet i självdeklaration.

Annan ledamot i taxeringsnämnd
än som avses i första stycket får vid
nämndens sammanträden taga del av
deklaration i den omfattning som
behövs för taxeringen.

Sakkunnig må granska självdeklaration, för vars behandling hans biträde
påkallas.

Vid taxeringsarbete anlitat biträde, Tjänsteman som avses i 13 § får
så ock tjänsteman som avses i 16 § taga del av deklaration i den omfatt2
mom. må taga del av deklaration i ning, som behövs för arbetets utföden
omfattning, som är erforderlig rande,
för arbetets utförande.

För innehållet i självdeklaration må icke inom taxeringsnämnd lämnas
vidare redogörelse än som erfordras för taxeringen. Självdeklaration må icke
intagas i taxeringsnämnds protokoll i vidare mån än som oundgängligen
erfordras.

Självdeklaration skall tillhandahållas de myndigheter, vilka i och för sin
verksamhet böra erhålla del därav.

Självdeklaration må, på sätt regeringen förordnar, för statistisk bearbetning
utlämnas till den ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken regeringen
uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Den som har att utföra talan för besvärsberättigad kommun i fråga om viss
skattskyldigs taxering äger taga del av självdeklaration, som skolat ligga till
grund för taxeringen.

Då besvär anförts, skall självdeklaration, som har avseende å taxeringen i
fråga, biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med menighet
sådant anses vara för målets utredning obehövligt. Handlingarna skola vid
förekommande delgivningar inneslutas i förseglat konvolut, vilket skall

25 Senaste lydelse 1976:927.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förses med påskrift om innehållet och i obrutet skick tillställas den
förklaringsskyldige eller annan vederbörande.

I övrigt må självdeklaration, där ej annat följer av stadgande i allmän lag,
icke vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen,
lämnat skriftligt medgivande därtill.

Anmaning som avses i 22 § 2
morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33
och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § må
utfärdas av taxeringsnämnd och taxeringsintendent.
Samma rätt tillkommer
tjänsteman, som verkställer
taxeringsrevision, dock att sådan
tjänsteman icke äger anmana någon
att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom.
den uppgiftsskyldige är bosatt eller,
annan tjänsteman.

1 de fall som avses i 39 § 3 morn.,
41 § samt 42 § 2 mom. må anmaning
göras av taxeringsintendent.

§26

Anmaning som avses i 22 § 2
morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33
och 36 §§, 39 5 1 mom. samt 45 §/ar
utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd, taxeringsintendent
samt tjänsteman som biträder
taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer
den, som verkställer taxeringsrevision,
dock att han ickq får
anmana någon att avlämna självdeklaration.

utfärdas av skattechefen i det län, där
efter skattechefens förordnande, av

1 de fall som avses i 39 § 3 morn.,
41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning
utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet,
taxeringsintendent samt den
sorn får meddela beslut om taxeringsrevision.

53 §

I anmaning, som utfärdas av
taxeringsnämnd eller taxeringsintendent,
må, utom i fall som i 31 § 2
mom. andra stycket sägs, vite föreläggas.

I anmaning, som utfärdas av chef
för taxeringsenhet, revisionsenhet eller
lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd
eller taxeringsintendent, får,
utom i fall som i 31 § 2 mom. andra
stycket sägs, vite föreläggas.

26 Senaste lydelse 1976:86.

SkU 1977/78:55

Föreslagen lydelse
57 §27

Nuvarande lydelse

Beslut om taxeringsrevision meddelas
av skattechefen. Finner han
taxeringsrevision böra verkställas i
annat län, skall han framställa begäran
därom hos skattechefen i det
länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision
vara erforderlig, har nämnden
att göra framställning därom till
skattechefen.

Taxeringsrevision skall verkställas
av tjänsteman, som skattechefen
därtill förordnar. Taxeringsrevision
må jämväl uppdragas åt annan i
bokföring och taxering sakkunnig
person, som därtill godkänts av länsstyrelsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse, som i
taxeringsnämnd deltagit i slutlig
handläggning av taxering, får utan
hinder av 4 § 3 förvaltningslagen
(1971:290) utföra taxeringsrevision
rörande taxeringen om särskilda skäl
föreligga. Detsamma gäller sådan
tjänsteman som avses i 16 2

mom.

Beslut om taxeringsrevision meddelas
av skattechefen eller tjänsteman
som har erhållit uppdrag enligt
3 j andrastycket. Finner skattechefen
taxeringsrevision böra verkställas i
annat län, skall han framställa begäran
därom hos skattechefen i det
länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision
vara erforderlig, har nämnden
att göra framställning därom till
den som får meddela beslut om
taxeringsrevision.

Taxeringsrevision skall verkställas
av tjänsteman, som den, sorn får
meddela beslut om revision, därtill
förordnar. Taxeringsrevision får
även uppdragas åt annan i bokföring
och taxering sakkunnig person, som
därtill har godkänts av länsstyrelsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse eller
lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd
har deltagit i slutlig
handläggning av taxering, får utan
hinder av 4 §/örsta stycket 3 förvaltningslagen
(1971:290) utföra taxeringsrevision
rörande taxeringen
om särskilda skäl föreligger. Detsamma
gäller sådan tjänsteman som
avses i 13 f

Mot beslut om taxeringsrevision får
talan ej joras.

Länsstyrelsen har att vaka över att
taxeringsarbetet i första instans inom
länet ordnas och bedrives ändamålsenligt.

27 Senaste lydelse 1972:764.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

59 a $

Länsstyrelsen skall senast den 15
november till riksskatteverket avgiva
förslag till anvisningar för följande års
taxering. Senast den 20 december året
före taxeringsåret skall verket fastställa
sådana anvisningar. Länsstyrelsen
skall senast den 15 januari
under taxeringsåret tillställa taxeringsnämnderna
de anvisningar sorn
gälla för länet.

Länsstyrelsen kan dä den finner
lämpligt kalla ordföranden och högst
två andra ledamöter från varje
taxeringsnämnd inom länet eller de!
därav att på lämplig ort sammanträda
för överläggningar rörande taxeringsarbetet.
Till sådant sammanträde kan
länsstyrelsen även kalla särskilda sakkunniga
för lämnande av upplysningar.

61 § 1 mom.

Taxeringsnämnds sammanträden
hållas å tid och plats, som bestämmas
av ordföranden. Denne har att kalla
ledamöterna till sammanträdena
samt att om tid och plats härför pä
lämpligt sätt och i god tid underrätta
länsstyrelsen och de skattskyldiga
inom taxeringsdistriktet. Möter för
ledamot hinder att tillstädeskomma,
skall han i sitt ställe kalla för honom
utsedd suppleant samt tillika härom
underrätta ordföranden.

61 §

1 m o m . Taxeringsnämnden sammanträder
pä tid och plats, som
bestäms av ordföranden. Denne kallar
ledamöterna till sammanträdena.
Till det första sammanträdet för årets
taxering kallas även suppleanterna. Ä r
ledamot förhindrad att komma till
sammanträde, skall han i sitt ställe
kalla för honom utsedd suppleant
och även underrätta ordföranden
härom. Länsstyrelsen och den lokala
skattemyndigheten skall i god tid
underrättas om tid och plats för
sammanträdena. Skattskyldig skall
underrättas om tid och plats för
sammanträde vid vilket redovisning
skall lämnas för taxeringsrevision som
har verkställts hos honom.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Vid sammanträdena fores protokoll
/ erforderlig omfattning. Protokollet
justeras av ordföranden jämte
två av nämnden utsedda ledamöter.

61 § 4 mom. 28

Sammanträde med taxeringsnämnd
skall hållas inom slutna
dörrar. Skattskyldig är dock berättigad
att företräda inför taxeringsnämnd
för att meddela upplysningar
till ledning vid taxering, som berör
honom. Där så ske kan utan hinder
för taxeringsförrättningens fortgång,
bör taxeringsnämnd på stället meddela
skattskyldig begärd upplysning
rörande hans taxering.

61 § 2 morn.29

Taxeringsinspektör äger deltaga i
taxeringsnämndens överläggni ngar
men icke i dess beslut.

61 § 5 mom.

Skattechefen eller av honom beordrad
tjänsteman äger närvara vid
sammanträde med taxeringsnämnd.

61 § 4 morn.30

Sammanträde med taxeringsnämnd
skall hållas inom slutna
dörrar. Skattskyldig är dock berät 28

Jfr föreslagen lydelse av 61 5 4 mom.

29 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

30 Jfr föreslagen lydelse av 61 S 2 mom.

Föreslagen lydelse

Vid sammanträdena /fin protokoll
enligt de närmare föreskrifter som
meddelas av regeringen.

2 m o m. Sammanträde med taxeringsnämnd
skall hållas inom
stängda dörrar.

Föredragande tjänsteman och
suppleant som ej har trätt i ledamots
ställe får deltaga i nämndens överläggningar
men ej i dess beslut.

Arden som har verkställt taxeringsrevision
ej tillika föredragande får han
företräda inför nämnden för att lämna
upplysningar i ärendet.

Skattechefen eller tjänsteman,
som han har beordrat. får närvara vid
sammanträde med taxeringsnämnd,
dock ej vid nämndens överläggningar.

4 mom. Skattskyldig är berättigad
att företräda inför taxeringsnämnd
för att meddela upplysningar

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

tigad att företräda inför taxeringsnämnd
för att meddela upplysningar
till ledning vid taxering, som berör
honom. Där sd ske kan utan hinder
för taxeringsförrättningens fortgång,
bör taxeringsnämnd på stället meddela
skattskyldig begärd upplysning
rörande hans taxering.

63 § första31 och andra styckena

Beslut om taxering, sd ock annat
beslut, som innefattar avgörande i
sak, mä icke fattas av taxeringsnämnd,
såvida icke ordföranden och
minst två eller, i taxeringsnämnd
vars distrikt omfattar mer än en
kommun, minst tre andra ledamöter
äro tillstädes. Vid fattande av beslut
på sammanträde i taxeringsnämnd
med flera kronoombud får endast ett
kronoombud deltaga i omröstningen.
Dock skall den omständigheten att
ledamot har att avträda vid behandling
av viss taxering icke utgöra
hinder mot att beslut fattas rörande
denna taxering.

Annat nämndens beslut än i första
stycket sägs må fattas av ordföranden
ensam.

Föreslagen lydelse

till ledning vid taxering, som berör
honom. Om det kan ske utan hinder
för förrättningens fortgång, bör
nämnden på stället meddela den
skattskyldige begärd upplysning rörande
hans taxering.

63 §

Taxeringsnämnd är beslutför med
ordföranden och minst två eller, i
taxeringsnämnd vars distrikt omfattar
mer än en kommun, minst tre
andra ledamöter. Dock skall den
omständigheten att ledamot har att
avträda vid behandling av visst
ärende icke utgöra hinder mot att
beslut fattas rörande detta ärende.

Om det ej är påkallat av särskild
anledning att ärendet prövas av fullsutten
nämnd, är taxeringsnämnd
beslutför med ordföranden ensam
vid

//beslut som ej innefattar/www/?#
av ärendet i sak,

2) beslut om taxering utan avvikelse
från självdeklaration eller annan av
den skattskyldige till ledning för egen
taxering lämnad uppgift,

31 Senaste lydelse av 63 5 första stycket
1971:813. Nuvarande lydelse av 63 5 tredje-femte
styckena se vid föreslagen
lydelse av 64 5.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

64$

Uppstå skiljaktiga meningar inom
taxeringsnämnd och måste till följd
därav omröstning anställas, skall denna
vara öppen och den mening bliva
gällande, vilken flertalet biträtt, eller,
om rösterna utfalla lika, den som
länder till den skattskyldiges förmån.
Kan denna grund ej tillämpas, gäller
den mening, som biträdes av ordföranden.

63 $ tredje 32 - femte33 styckena

Anser taxeringsnämndens ordförande
eller taxeringsinspektör att taxering
bort åsättas annorlunda än
taxeringsnämnden beslutat, skall han
på deklaration eller därvid fogad
handling angiva den taxering, han
ansett böra åsättas, ävensom i protokollet
anteckna de fall, i vilka detta
skett.

Annan ledamot än ordföranden

3) beslut om taxering med avvikelse
från självdeklaration eller annan av
den skattskyldige till ledning för egen
taxering lämnad uppgift, om avvikelsen
uppgår till högst 500 kronor
taxerad inkomst,

4) beslut om rättelse av tidigare
beslut, som till följd av skrivfel,
räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet
samt

5) beslut i ärende i vilket saken är
uppenbar.

648

Bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken
om omröstning tillämpas
på avgörande av taxeringsnämnden.
Ordföranden skall dock säga sin
mening först.

Skiljaktig mening hos ledamot eller
föredragande tjänsteman skall avfattas
skriftligen och avges inom en
vecka efter sammanträdet.

32 Senaste lydelse av 63 5 tredje stycket
1974:997 (ingressen).

33 Senaste lydelse av 63 8 femte stycket
1976:927.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

äger, om han deltagil i taxeringsnämndens
beslut, anföra reservation
mot beslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas
samt, om den närmare utvecklas,
avfattas skriftligen och avgivas sist vid
justeringen av protokollet.

A v nämnden anlitad sakkunnig äger
att beträffande taxering, vid vars
handläggning han biträtt, i enahanda
ordning anteckna särskild mening till
protokollet.

65 §

Förekommer anledning att åsätta
skattskyldig taxering med avvikelse
från självdeklaration, skall, där hinder
ej möter, tillfälle beredas den skattskyldige
att yttra sig i frågan. Dock
vare detta ej nödigt i fråga om felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende eller då eljest yttrande
av den skattskyldige uppenbarligen
icke är erforderligt för frågans bedömande.

Taxeringsnämnden skall tillse att
utredning görs och att tillfälle bereds
den skattskyldige att yttra sig när det
behövs för nämndens beslut.

Förekommer anledning att åsätta
skattskyldig taxering med avvikelse
från självdeklaration, får taxeringsnämnden
underlåta avvikelse, om
denna skulle avse endast mindre
belopp.

66 §34

Taxeringsnämnd beslutar årligen i fråga om inkomsttaxering och förmögenhetstaxering,
om ej annat foijer av 67 §.

Så snart ske kan och såvitt möjligt
före utgången av maj månad under
taxeringsåret skall nämnden företaga
taxering till kommunal inkomstskatt
beträffande sådana skattskyldiga, som
skola taxeras till statlig inkomstskatt
av annan taxeringsnämnd eller beträffande
vilka besvär över taxeringen
skola prövas av den mellankommunala
skatterätten. Vid sådan taxering
bör, när anledning därtill föreligger,

34 Senaste lydelse 1972:83.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samråd äga rum med övriga taxeringsnämnder,
av vilka den skattskyldige
skall taxeras. För envar, som därvid
taxerats, skall underrättelse, huru
taxeringen utfallit, med uppgift jämväl
om nettointäkt och uppskattad inkomst
för varje förvärvskälla, ofördröjligen
avlåtas till om förmälda taxeringsnämnder,
dock icke i det fall att
besvär över taxeringen skola prövas av
den mellankommunala skatterätten.

Har taxeringsnämnden i skattskyldigs
hemortskommun funnit att avräkning
enligt 46 I 4 mom. eller 50 ss 3
mom. andra stycket kommunalskattelagen
skall ske, åligger det nämnden
att underrätta taxeringsnämnd, som
har att verkställa avräkningen, om det
belopp, som skall avräknas.

Har taxeringsnämnd i fråga om
skattskyldighet för förmögenhet med
ägare likställt den som åtnjuter
avkastningen av förmögenhet, vartill
äganderätten tillkommer stiftelse,
skall, där stiftelsen skall taxeras till
statlig förmögenhetsskatt av annan
taxeringsnämnd, underrättelse om berörda
taxeringsåtgärd ofördröjligen
avlåtas till sist omförmälda nämnd.

69 §

1 mom. Har självdeklaration
icke blivit följd vid taxeringen, skall
deklarationen förses med uppgift om
avvikelsen och skälen därför. Tillika
skall till den skattskyldige sändas
underrättelse om i vilka hänseenden
deklarationen frångåtts samt om
skälen härför. Vad nu sagts skall
jämväl gälla beträffande avvikelse
från annan av skattskyldig till
ledning för egen taxering lämnad

1 mom. Har självdeklaration
icke blivit följd vid taxeringen, skall
deklarationen förses med uppgift om
avvikelsen och skälen därför. Tillika
skall till den skattskyldige sändas
underrättelse om i vilka hänseenden
deklarationen har frångåtts samt om
skälen härför och om möjligheten till
omprövning enligt 3 mom. Vad nu har
sagts skall också gälla beträffande
avvikelse från annan av skattskyldig

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppgift eller upplysning. till ledning för egen taxering lämnad

uppgift eller upplysning.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet åsatts skattskyldig, som icke
avgivit deklaration, skall underrättelse om taxeringen sändas till den
skattskyldige, dock att sådan underrättelse icke är erforderlig, då den som i
fastighetslängden för året näst före taxeringsåret upptagits såsom ägare till
fastighet åsättes allenast taxering till kommunal inkomstskatt för garantibelopp
för fastigheten.

3 morn.35 Har, sedan underrättelse
enligt ! eller 2 morn. sänts till
skattskyldig, taxeringsnämnden omprövat
det beslut, som underrättelsen
avser, skall ny underrättelse sändas till
den skattskyldige med angivande av i
vilket avseende den tidigare underrättelsen
icke gäller.

3 mom. Taxeringsnämnden skall
ompröva beslut när skattskyldig begär
det eller skäl annars föreligger. Därvid
gäller bestämmelserna i 65 Om det
nya beslutet skall underrättelse sändas
tillden skattskyldige med angivande av
skälen för beslutet och möjligheten till
omprövning enligt vad förut har sagts.
Fråga om nytt beslut får icke prövas av
taxeringsnämnd efter utgången av
november månad under taxeringsåret
eller när den skattskyldige har anfört
besvär över taxeringsnämndens beslut
och särskilda skäl för prövning icke
föreligger.

69 §

4 m o m. Underrättelse som avses
i denna paragraf skall undertecknas
av taxeringsnämndens ordförande.

Underrättelsen skall tillställas den
skattskyldige i rekommenderat brev.
Återkommer försändelsen såsom obeställbar
och förekommer anledning att
den skattskyldige kan anträffas, bör.
där så lämpligen kan ske, underrättelsen
delgivas honom.

4 m o m . Underrättelse som avses
i denna paragraf skall sändas till den
skattskyldige i brev.

70 P6

Om besvär över skattskyldigs taxering
skola prövas av den mellankom -

35 Senaste lydelse 1972:83.

36 Senaste lydelse 1974:868.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

munala skatterätten, skola, efter det
taxering dsatts och längd/oring skett,
deklarationer och övriga handlingar
rörande den skattskyldige, hans hemmavarande
barn, som icke fyllt 18 år,
ävensom, därest han varit gift vid
ingången av beskattningsåret och under
detta år levt tillsammans med
make som taxerats, motsvarande
handlingar rörande maken så fort ske
kan översändas till riksskatteverket.
Vid handlingarna skola fogas utdrag
av taxeringslängd samt i förekommande
fall utdrag av taxeringsnämndens
protokoll.

Taxeringsnämnds arbete beträffande
visst års taxering skall vara
avslutat före utgången av juni månad
under taxeringsåret.

Senast den 15 juli under taxeringsåret
skola, där ej länsstyrelsen annorlunda
föreskriver, deklarationer och
övriga taxeringsnämnden t il Ihan dakomna
handlingar överlämnas till
länsstyrelsen.

Besvär av skattskyldig skola hava
inkommit senast den 15 augusti under
taxeringsåret.

Kommuns besvär skola anföras
före utgången av mars månad året
efter taxeringsåret.

Taxeringsintendent äger anföra
besvär intill utgången av april månad
året efter taxeringsåret. Han skall
inom samma tid angiva yrkanden
och grunder för besvärstalan, om ej

37 Senaste lydelse 1972:764.

Föreslagen lydelse

Taxeringsnämnds arbete beträffande
visst års taxering skall vara
avslutat före utgången av november
månad under taxeringsåret.

§37

Besvär av skattskyldig skall ha
inkommit före utgången av februari
månad året efter taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha inkommit
före utgången av maj månad året
efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent skall
ha inkommit före utgången av juni
månad året efter taxeringsåret. Han
skall inom samma tid ha angivit
yrkanden och grunder för besvärsta -

3 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

med hänsyn till utredningens vidlyftighet
eller andra synnerliga skäl
skatterätten medgiver anstånd, dock
längst intill utgången av juni månad
samma år.

Inkomma skattskyldigs besvär
efter den i första stycket angivna
tiden men före utgången av april
månad året efter taxeringsåret, får
skatterätten pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis
biträder besvären i sak.

Har skatterätten avgjort besvär
över viss skattskyldigs taxering md
besvär ej anföras hos skatterätten
rörande samma taxering.

Föreslagen lydelse

lan, om ej med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl skatterätten medgiver
anstånd, dock längst intill utgången
av september månad samma år.

Inkommer skattskyldigs besvär
efter den i första stycket angivna
tiden men före utgången av juni
månad året efter taxeringsåret, får
skatterätten pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis
biträder besvären i sak.

Har skatterätten avgjort besvär
över viss skattskyldigs taxering får
besvär ej anföras hos skatterätten
rörande samma taxering.

Har skattskyldig icke erhållit i 69 §
föreskriven underrättelse senast den
15 juli under taxeringsåret, md den
skattskyldige anföra besvär hos skatterätten
intill utgången av året efter
taxeringsåret eller, om han icke
under taxeringsåret erhållit debetsedel
å slutlig skatt i anledning av
den taxering, varom fråga är, inom
ett år efter det han erhållit sådan
debetsedel.

Har skattskyldig icke erhållit i 69 §
föreskriven underrättelse under taxeringsåret,
får den skattskyldige
anföra besvär hos skatterätten intill
utgången av året efter taxeringsåret
eller, om han icke under taxeringsåret
har erhållit debetsedel på slutlig
skatt i anledning av den taxering,
varom fråga är, inom ett år efter det
han har erhållit sådan debetsedel.

124 S

Om uttagande av vite förordnar
skatterätten efter anmälan av taxeringsintendent.

Finnes, då fråga uppkommer om
utdömande av vite, ändamålet med
vitet hava förfallit, må vitet ej utdömas.
Har vitesföreläggande iakttagits
först efter det anmälan enligt
första stycket inkommit, skall ändamålet
med vitet icke anses hava
därigenom förfallit.

Om uttagande av vite förordnar
skatterätten efter anmälan av skattechefen
eller chef för lokal skattemyndighet.

Finnes, då fråga uppkommer om
utdömande av vite, ändamålet med
vitet hava förfall it, får vitet ej utdömas.
Har vitesföreläggande iakttagits
först efter det anmälan enligt
första stycket har inkommit, skall
ändamålet med vitet icke anses hava
därigenom förfallit.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Vid prövning av anmälan enligt
forsta stycket må jämväl fråga, huruvida
och med vilket belopp vitet bort
föreläggas, komma under bedömande.

Föreslagen lydelse

Vid prövning av anmälan enligt
första stycket får också fråga, huruvida
och med vilket belopp vitet
hade bort föreläggas, komma under
bedömande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Bestämmelserna i 3, 51 och
53 §§ träder dock i kraft den 1 juli 1978.1 samband med ikraftträdandet skall
följande iakttagas.

1. Bestämmelserna i 6, 7 och 8 §§ samt 9 § första-fjärde styckena gäller i
fråga om ledamot som väljs för tid efter år 1979.1 fråga om ledamot som har
valts för tid dessförinnan gäller äldre bestämmelser.

2. Kan uppgifter till 1979 års taxering inte utan svårighet lämnas enligt 37 §
2 mom. sjätte stycket får kontant lön som, inräknat värde av kost och bostad,
understiger 500 kronor tas upp tillsammans med annan kostnadsersättning
än resekostnadsersättning, representationsersättning eller traktamentsersättning.

3. Bestämmelsen i 57 § femte stycket gäller ej beslut som har meddelats
före ikraftträdandet.

4. Bestämmelsen i 69 i; 3 mom. och 71 g om november månad skall till
dess regeringen förordnar annat avse oktober månad.

5. Äldre bestämmelser i 76 och 99 §§ gäller fortfarande i fråga om besvär
över taxeringsnämnds beslut enligt taxeringen år 1978 eller tidigare.

6. Bestämmelsen i 124 g första stycket tillämpas även om föreskriven
anmälan har gjorts enligt äldre bestämmelse före ikraftträdandet.

7. Till dess taxeringsnämnd erhåller erforderligt biträde av tjänsteman hos
länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen förordna kronoombud
eller taxeringskonsulent att biträda nämnden och medge att ordföranden
får anlita skrivbiträde. I sådana fall gäller äldre bestämmelser om
kronoombud, taxeringskonsulent och skrivbiträde.

SkU 1977/78:55

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst1
dels att 4, 6, 8 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall inforas anvisningar till 4§ av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen
av skatteberäkning enligt 1 §,
har att därom göra ansökan hos den
skatterätt, som har att upptaga besvär
rörande den skattskyldiges taxering till
statlig inkomstskatt för det taxeringsår,
då inkomsten tages till beskattning.

Ansökningshandlingen skall, med
undantag för fall varom i 8 § sägs, ha
inkommit före utgången av året efter
taxeringsåret. Den omständigheten att
ansökningshandlingen ingivits till annan
skatterätt utgör ej hind er för ärendets
prövning.

Kan ansökan om skatteberäkning
enligt denna lag icke av skatterätt
upptagas till avgörande, emedan
tidigare taxering, som inverkar på
skatteberäkningen, icke vunnit laga
kraft, skall skatterätten genom särskilt
beslut förklara ansökningen
vilande. Det ankommer därefter på
den skattskyldige att, sedan ifrågavarande
taxering vunnit laga kraft,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1971:411.

3 Senaste lydelse 1974:860 (ingressen).

Föreslagen lydelse

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen
av skatteberäkning enligt 1 §,
har att därom göra ansökan. / fråga
om sådan ansökan och beslut i anledning
därav skall vad i taxeringslagen
(1956:623) är föreskrivet om yrkanden
och beslut rörande taxering tillämpas,
om icke annat föijer av bestämmelserna
i denna lag.

(Se vidare anvisningarna.)

Kan ansökan om skatteberäkning
enligt denna lag icke av taxeringsnämnd
eller skatterätt upptagas till
avgörande, emedan tidigare taxering,
som inverkar på skatteberäkningen,
icke har vunnit laga kraft,
skall ansökningen genom särskilt
beslut förklaras vilande. Har sådant
beslut meddelats av taxeringsnämnd
skall skatterätten underrättas om

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

till skatterätten inkomma med framställning
om ansökningens upptagande
till förnyad behandling. Sådan
framställning skall göras inom ett år
från det slutligt beslut meddelades i
taxeringsfrågan.

Föreligga förutsättningar för skatteberäkning
enligt 1 g först efter
meddelandet av sådant beslut av
skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten,
som i 7 g sägs, eller har
den beräknade ackumulerade inkomsten
höjts genom sådant beslut,
äger den skattskyldige inkomma
med ansökan enligt 4 g inom ett år
från det ifrågavarande beslut meddelades.

Äger skattskyldig enligt 99 g taxeringslagen
i särskild ordning anföra
besvär hos skatterätt, md han tillika
inom där angiven tid inkomma med
ansökan enligt 4 g.

Har skatteberäkning enligt 1 g
skett och visas att skatteberäkningen
med hänsyn till sedermera framkomna
omständigheter grundats på
oriktiga förutsättningar, äger vederbörande
taxeringsintendent i särskild
ordning anföra besvär rörande

4 Senaste lydelse 1971:411.

Föreslagen lydelse

beslutet. Det ankommer därefter på
den skattskyldige att, sedan ifrågavarande
taxering har vunnit laga
kraft, till skatterätten inkomma med
framställning om ansökningens upptagande
till förnyad behandling.
Sådan framställning skall göras inom
ett år från det slutligt beslut meddelades
i taxeringsfrågan.

Föreligger förutsättningar för skatteberäkning
enligt 1 g först efter
meddelandet av sådant beslut av
skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten,
som i 7 § sägs, eller har
den beräknade ackumulerade inkomsten
höjts genom sådant beslut,
äger den skattskyldige inkomma
med ansökan enligt 4 g inom ett år
från det ifrågavarande beslut meddelades.
Detsamma galler i fråga om
beslut som meddelas av taxeringsnämnd
eller av lokal skattemyndighet
enligt 12 a § taxeringslagen (1956:
623), om förutsättningar för skatteberäkning
enligt 1 § föreligger först efter
meddelandet av beslutet.

Äger skattskyldig enligt 99 g taxeringslagen
(1956:623) i särskild ordning
anföra besvär hos skatterätt,får
han tillika inom där angiven tid
inkomma med ansökan enligt 4 g.

Har skatteberäkning enligt 1 §
skett och visas att skatteberäkningen
med hänsyn till sedermera framkomna
omständigheter har grundats
på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande
taxeringsintendent i särskild
ordning anföra besvär rörande

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

skatteberäkningen, och skall angående
dylika besvär vad i 103 § andra
och tredje styckena taxeringslagen
föreskrives äga motsvarande tillämpning.
Ny skatteberäkning i anledning
av besvär som nu sagts må icke
verkställas med mindre fråga därom
prövats inom fem år efter utgången
av det kalenderår, under vilket den
ansökan, som föranlett skatteberäkning
enligt 1 §, inkommit till skatterätten.
Har den skattskyldige avlidit,
må sådan ny skatteberäkning som
här avses icke verkställas med
mindre fråga därom prövats inom
två år efter utgången av det kalenderår,
under vilket bouppteckning
efter honom blivit ingiven för registrering.

Beträffande rätt att föra talan över
skatterätts beslut skola de i taxeringslagen
givna bestämmelserna i fråga
om taxering för inkomst äga motsvarande
tillämpning; dock att besvär
över skatterätts beslut att förklara
ansökan vilande enligt 6 i icke må
förås.

Föreslagen lydelse

skatteberäkningen. Härvid tillämpas
bestämmelserna i 103 § taxeringslagen
(1956:623). Ny skatteberäkning
i anledning av besvär som nu
sagts/ar icke verkställas med mindre
fråga därom prövats inom fem år
efter utgången av det kalenderår,
under vilket den ansökan, som har
föranlett skatteberäkningen enligt
1 §, har inkommit till taxeringsnämnden
eller skatterätten. Har den skattskyldige
avlidit, får sådan ny skatteberäkning
som här avses icke verkställas
med mindre fråga därom har
prövats inom två år efter utgången
av det kalenderår, under vilket
bouppteckning efter honom har
blivit ingiven för registrering.

§5

Har skattskyldig icke under taxeringsåret
erhållit debetsedel pä slutlig
skatt i anledning av den taxering som
inverkar på skatteberäkningen, äger
den skattskyldige inkomma med ansökan
enligt 4 sv inom två månader från
utgången av den månad då han erhöll
sådan debetsedel, om icke längre tid
för ansökan gäller enligt bestämmelserna
i taxeringslagen (1956:623).
Besvär över taxeringsnämnds eller
skatterätts beslut att förklara ansökan
vilande enligt 6 § får icke förås.
Detsamma gäller ifråga om taxeringsnämnds
beslut enligt andra stycket i
anvisningarna till 4 §.

5 Senaste lydelse 1971:411.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 4

Ansökan om skatteberäkning görs
hos den taxeringsnämnd, som har att
åsätta den skattskyldige taxering till
statlig inkomstskatt för det taxeringsår,
då inkomsten tages till beskattning.
Ansökan bör göras i den skattskyldiges
självdeklaration. Skattskyldig som
icke har kommit in med ansökningshandling
före utgången av november
månad under taxeringsåret får göra
ansökan om skatteberäkning hos den
skatterätt som har att upptaga besvär
rörande den taxering som förut har
sagts. Ansökningshandlingen skall,
med undantag för fall varom i 8 eller
9 § sägs, ha kommit in till skatterätten
före utgången av året efter taxeringsåret.
Den omständigheten att ansökningshandlingen
har ingivits till annan
taxeringsnämnd eller skatterätt än nu
har sagts utgör ej hinder för ärendets
prövning.

Har ansökningshandlingen kommit
in till taxeringsnämnd inom föreskriven
tid men efter utgången av
september månad under taxeringsåret
äger taxeringsnämnden, när ärendets
särskilda beskaffenhet påkallar det,
genom särskilt beslut överlämna ärendet
till skatterätten för prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om inkomst som har tagits upp till beskattning vid
taxeringen år 1978 eller tidigare.

SkU 1977/78:55

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 78 § 1 morn., 83 §, 85 § 1 mom. och 86 §
uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78 8

1 morn.2 Arbetsgivare, som enligt
lag är skyldig föra handelsböcker,
skall hava sin bokföring så ordnad att
därav framgå arbetstagares namn,
lönebelopp och skatteavdrags belopp
samt, därest debetsedel eller skattekort
företetts för arbetsgivaren, arbetstagarens
födelsetid och mantalsskrivningsadress
ävensom nummer
å för honom utfärdad debetsedel.

Jämväl annan arbetsgivare än i
första stycket sägs, som har att verkställa
skatteavdrag å arbetstagares
lön och för vilken den utbetalade lönen
utgör omkostnad i förvärvskälla, är
skyldig att i enahanda omfattning
föra anteckningar i hänseenden som
nyss sagts.

Efter anmaning av länsstyrelsen
eller av lokal skattemyndighet åligger
det sådan arbetsgivare, som i första
stycket avses, att tillhandahålla sin
bokföring med därtill hörande handlingar
för kontroll å verkställandet av
skatteavdrag, och sådan arbetsgivare,
varom i andra stycket sägs, att tillhandahålla
där angivna anteckningar för
dylik kontroll samt att bereda myndigheten
tillträde till lokal, som användes
för den verksamhet kontrollen avser.

Här avsedd kontroll skall såvitt
möjligt ske på sådant sätt och på sådan

1 Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse

2 Senaste lydelse 1975:1029.

1 mom. Arbetsgivare, som enligt
lag är skyldig föra handelsböcker,
skall ha sin bokföring så ordnad att
därav framgår arbetstagares namn,
lönebelopp och skatteavdrags belopp.
Om debetsedel eller skattekort
har företetts för arbetsgivaren skall
också framgå arbetstagares födelsetid
och mantalsskrivningsadress samt
nummer på för honom utfärdad
debetsedel.

Också annan arbetsgivare än i
första stycket sägs, som har att verkställa
skatteavdrag på arbetstagares
lön, är skyldig att i enahanda omfattning
föra anteckningar i hänseenden
som har sagts nyss.

För kontroll av att bestämmelserna
om skatteavdrag har följts får revision
verkställas hos sådan arbetsgivare,
som avses i första och andra styckena.
Beslut om revision meddelas av riksskatteverket,
länsstyrelsen eller lokal
skattemyndighet. I övrigt gäller i fråga
om revision i tillämpliga delar bestämmelserna
i 56 och 58 §§ taxeringslagen
(1956:623).

av lagens rubrik 1974:771.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tid, att den icke förorsakar hinder i
verksamheten för den som är föremål
för kontrollen. Där arbetsgivaren sä
begär och detta lämpligen kan ske,
skall kontrollen verkställas hos honom.

Hava handelsböcker eller andra
handlingar överlämnats för kontroll,
skola de så snart ske kan återställas.

Meddelande om resultatet av kontrollen
skall snarast lämnas arbetsgivaren.

83 S

Hörsammar icke skattskyldig anmaning
att avlämna preliminär
självdeklaration eller att fullständiga
sådan deklaration eller att för jämkning
inkomma med för den skattskyldige
utfärdad debetsedel å preliminär
skatt, eller

underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 §, eller
underlåter arbetsgivare, som är skyldig verkställa skatteavdrag, att fullgöra
sådan skyldighet eller verkställer han skatteavdrag med för lågt belopp,
eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom åligger enligt 43 eller 78 §,
äger den lokala skattemyndig- äger den lokala skattemyndigheten
eller länsstyrelsen förelägga heten eller länsstyrelsen förelägga

den försumlige vite. Vite må ej
bestämmas under etthundra eller
över femtusen kronor.

Vite må icke föreläggas staten,
kommun eller annan menighet och
ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite
förordnar länsskatterätten efter anmälan
av länsstyrelsen eller den
lokala skattemyndigheten.

den försumlige vite. Vite får ej
bestämmas under femhundra kronor.

Vite får icke föreläggas staten,
kommun eller annan menighet och
ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite
förordnar länsskatterätten efter anmälan
av riksskatteverket, länsstyrelsen
eller den lokala ska temy ndigheten.

Har vitet förelagts också med stöd
av bestämmelse i taxeringslagen
(1956:623) prövas fråga om uttagande
av den skatterätt som är behörig enligt
nämnda lag.

4 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Har ändamålet med vitet förfallit,
när fråga uppkommer om utdömande
därav, må vite ej utdömas.
Har vitesföreläggande iakttagits först
efter det anmälan enligt tredje
stycket inkommit, skall ändamålet
med vitet icke anses hava förfallit
därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt
tredje stycket må även bedömas
fråga, huruvida och med vilket
belopp vitet bort föreläggas.

Föreslagen lydelse

Har ändamålet med vitet förfallit,
när fråga uppkommer om utdömande
därav, får vite ej utdömas.
Har vitesföreläggande iakttagits först
efter det anmälan enligt tredje
stycket har inkommit, skall ändamålet
med vitet icke anses hava
förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt
tredje stycket får även bedömas
fråga, huruvida och med vilket
belopp vitet hade bort föreläggas.

85 §

1 morn.3 Den, som icke åtnöjes med beslut enligt denna lag av lokal
skattemyndighet, äger i beslutet söka ändring hos länsskatterätten genom
besvär.

I fråga om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt,
debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och
anstånd med inbetalning av skatt föres dock talan hos länsstyrelsen.

Allmänt ombud äger anföra besvär över lokal skattemyndighets beslut
endast vad avser arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

Talan må ej föras mot lokal skattemyndighets
beslut varigenom vite
förelagts.

Har besvärshandling före besvärstidens
utgång inkommit till annan
skatterätt eller länsstyrelse än den
som har att pröva besvären, skola de
ändå upptagas till prövning. Handlingarna
skola då omedelbart översändas
till den skatterätt eller länsstyrelse
som skall pröva besvären.

Talan får ej föras mot länsstyrelses
beslut enligt 85 § 1 mom. andra
stycket. Ej heller får talan föras mot
annat beslut av länsstyrelse i fråga

Talan./ä> ej föras mot lokal skattemyndighets
beslut om revision enligt
78 § 1 mom. eller varigenom vite har
förelagts.

Har besvärshandling före besvärstidens
utgång inkommit till annan
skatterätt eller länsstyrelse än den
som har att pröva besvären, skall de
ändå upptagas till prövning. Handlingarna
skall då omedelbart översändas
till den skatterätt eller länsstyrelse
som skall pröva besvären.

I mom. Talan får ej föras mot
länsstyrelses beslut enligt 85 5 1
mom. andra stycket. Ej heller får
talan föras mot annat beslut av läns -

3 Senaste lydelse 1974:771 (ingressen).

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

om anstånd med inbetalning av skatt
eller mot länsstyrelses beslut rörande
framställning om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av
skatt eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än
hos kammarrätten genom besvär.

Föreslagen lydelse

styrelse i fråga om anstånd med
inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses
beslut rörande framställning
om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av skatt,
revision enligt 78 § 1 mom. eller föreläggande
av vite.

som avses i forsta stycket fores talan

2 mom. Mot riksskatteverkets
beslut enligt 78 § I mom. om revision
eller varigenom vite har förelagts får
talan ej förås.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1977/78:55

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 19, 30 och 33 SS lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 S2

Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin
bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och
mantalsskrivningsadress, lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest
sjömannen uppvisat debetsedel å preliminär skatt, numret å denna debetsedel.

Jämväl annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa avdrag
för sjömansskatt, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i
hänseenden som nyss sagts.

Efter anmaning av sjömansskattekontoret,
taxeringsintendent eller lokal
skattemyndighet åligger det
sådan redare, som i första stycket
avses, att tillhandahålla sin bokföring
med därtill hörande handlingar för
kontroll av skatteavdrag, och sådan
redare, varom i andra stycket sägs, att
tillhandahålla där angivna anteckningar
för dylik kontroll. Redare är
skyldig att lämna den som verkställer
kontrollen tillträde till de lokaler som
användas för den verksamhet kontrollen
avser.

Här avsedd kontroll skall såvitt
möjligt ske på sådant sätt och på sådan
tid, att den icke förorsakar hinder i
verksamheten för den som är föremål
för kontrollen. Där redaren så begär
och detta lämpligen kan ske, skall
kontrollen verkställas hos honom.
Hava handelsböcker eller andra
handlingar överlämnats för kontroll,
skola de så snart ske kan återställas.
Meddelande om resultatet av kontrollen
skall snarast lämnas redaren.

1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydel
2Senaste lydelse 1975:1031.

Efter anmaning av riksskatteverket,
länsstyrelse eller lokal skattemyndighet
åligger det sådan redare,
som avses i första eller andra stycket,
att meddela de upplysningar som
finnes erforderliga för kontroll av skatteavdrag.
Redare skall tillika efter
anmaning förete alla handlingar som
finnes erforderliga för sådan kontroll,
såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning
eller kvitto.

För kontroll av att bestämmelserna
om skatteavdrag har följts får revision
verkställas hos redare som avses i
första eller andra stycket. Beslut om
revision meddelas av riksskatteverket,
länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.
/ övrigt gäller ifråga om revision i
tillämpliga delar bestämmelserna i 56
och 58 §§ taxeringslagen (1956:623).

av lagens rubrik 1974:777.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 g3

Underlåter redare att hörsamma Underlåter redare att hörsamma
anmaning enligt 16 eller 19 §, eller anmaning enligt 16 § eller 19 § tredje

stycket första meningen, eller
underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt, att
fullgöra sådan skyldighet, eller verkställer han avdrag med för lågt belopp,
eller

redovisar redare icke sjömansskatt
morn., eller
fullgör redare icke vad honom
åligger enligt 11 § eller 19 § tredje
stycket,

äger sjömansskattekontoret förelägga
den försumlige lämpligt vite.
Vite md ej bestämmas under 100
kronor eller över 5 000 kronor.

Om uttagande av förelagt vite
förordnar skatterätten ; Göteborgs
och Bohus län efter anmälan av sjömansskattekontoret.

Bestämmelserna i 83 g andra, fjärde
och femte styckena uppbördslagen
äga motsvarande tillämpning i
fråga om vite som avses i denna
paragraf.

i den ordning som stadgas i 14 § 1

fullgör redare icke vad honom
åligger enligt 11 §,

kan riksskatteverket och i fall som
anges i 19 § tredje stycket första
meningen, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet
förelägga den försumlige
lämpligt vite. Vite får ej bestämmas
under 500 kronor.

Om uttagande av förelagt vite
förordnar skatterätten efter anmälan
av riksskatteverket, länsstyrelse eller
lokal skattemyndighet. Har vitet förelagts
också med stöd av bestämmelse i
taxeringslagen (1956:623) prövas fråga
om uttagande av den skatterätt som
är behörig enligt nämnda lag.

Bestämmelserna i 83 § andra, fjärde
och femte styckena uppbördslagen
tillämpas också i fråga om vite
som avses i denna paragraf.

Talan får icke föras mot sjömansskattenämndens
beslut i ärenden,
som avses i 21 § 1 mom. vid l)och 2),
och sjömansskattekontorets beslut att
förelägga vite.

Talan (år icke föras mot sjömansskattenämndens
beslut i ärenden,
som avses i 21 g 1 mom. vid l)och2).
Talan får icke heller förås mot beslut
enligt 19 § om revision eller varigenom
vite har förelagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

3 Senaste lydelse 1975:1031.

4 Senaste lydelse 1971:415.

SkU 1977/78:55

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2,9och 11 SS lagen (1959:551)om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgöres av
annan inkomst än som avses i 3 S,
bestämmas med ledning av den
försäkrades taxering till statlig inkomstskatt
eller, såvitt gäller försäkrad
som avses i 1 8 första stycket
lagen (1958:295) om sjömansskatt,
med ledning av redares redovisning
enligt 14 S nämnda lag. Vid taxeringsändring
eller eftertaxering
skall verkställd beräkning av pensionsgrundande
inkomst ändras endast
om taxeringsändringen eller
eftertaxeringen föranleder avvikelse
från nämnda beräkning med minst
femhundra kronor.

Föreslagen lydelse

Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgöres av
annan inkomst än som avses i 3 8,
bestämmas med ledning av den
försäkrades taxering till statlig inkomstskatt
eller, såvitt gäller försäkrad
som avses i 1 8 första stycket
lagen (1958:295) om sjömansskatt,
med ledning av redares redovisning
enligt 14 8 nämnda lag. Vid taxeringsändring,
varom beslut har meddelats
av annan än taxeringsnämnden,
eller eftertaxering skall verkställd
beräkning av pensionsgrundande
inkomst ändras endast om
taxeringsändringen eller eftertaxeringen
föranleder avvikelse från
nämnda beräkning med minst femhundra
kronor.

Underrättelse, som avses i 8 8
första stycket, skall översändas i
rekommenderat brev. Vad nu sagts
skall gälla även underrättelse jämlikt
8 8 andra stycket till försäkrad, som
för året taxerats till statlig inkomstskatt.

Underrättelse, varom i 8 8 tredje
eller fjärde stycket sägs, skall delgivas
vederbörande, om det ej är känt

Underrättelse, som avses i 8 8
första stycket, skall översändas i
brev. Vad nu har sagts skall gälla
även underrättelse jämlikt 8 8 andra
stycket till försäkrad, som för året
har taxerats till statlig inkomstskatt.

Underrättelse, varom i 8 8 tredje
eller fjärde stycket sägs, skall när ej
annat föijer av tredje stycket delgivas

1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

att han icke kan anträffas.

Föreslagen lydelse

vederbörande, om det ej är känt att
han icke kan anträffas.

Meddelas beslut som avses i 8;j>
fjärde stycket före utgången av november
månad under taxeringsåret, skall
underrättelse om beslutet översändas I
brev.

11 S2

1 fråga om talan mot lokal skattemyndighets och försäkringsrätts beslut
enligt denna lag ha, om ej annat följer av andra stycket, bestämmelserna i 20
kap. 11 § första och andra styckena samt 12 och 13 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring motsvarande tillämpning. Vad som i nämnda lagrum
föreskrives om allmän försäkringskassa skall därvid gälla lokal skattemyndighet.

Över lokal skattemyndighets beslut
beträffande beräkning av pensionsgrundande
inkomst, varom den
försäkrade erhållit i 8 5 första eller
andra stycket angiven underrättelse
senast den 30 september under
taxeringsåret, må besvär anföras
senast den 31 oktober under nämnda
år. Har den försäkrade icke erhållit
underrättelse som nu sagts eller hathan
erhållit underrättelsen efter den
30september under taxeringsåret, må
besvär anföras intill utgången av året
näst efter taxeringsåret eller, om han
icke under taxeringsåret erhållit
utfärdad debetsedel eller underrättelse
som i 8 S tredje stycket sägs,
inom ett år efter det han erhållit
sådan debetsedel eller underrättelse.

Försäkringsrätts och lokal
utan hinder av förd klagan.

Över lokal skattemyndighets beslut
beträffande beräkning av pensionsgrundande
inkomst, varom den
försäkrade har erhållit i 8 5 första
eller andra stycket angiven underrättelse
under taxeringsåret, får besvär
anföras intill utgången av februari
månad året efter taxeringsåret. Detsamma
gäller beslut som anges i 9 }
tredje stycket och varom den försäkrade
har erhållit i 8 £ fjärde stycket
angiven underrättelse senast under
taxeringsåret. Har den försäkrade
icke erhållit underrättelse som nu
har sagts under taxeringsåret, får
besvär anföras intill utgången av året
näst efter taxeringsåret eller, om han
icke under taxeringsåret har erhållit
utfärdad debetsedel eller underrättelse
som i 8 § tredje stycket sägs,
inom ett år efter det han har erhållit
sådan debetsedel eller underrättelse.

idighets beslut lända till efterrättelse

2 Senaste lydelse 1978:39.

SkU 1977/78:55

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser i 11 § om
underrättelse och tid för anförande av besvär gäller dock fortfarande i fråga
om beslut som avser taxeringen år 1978 eller tidigare. Bestämmelsen i 9 §
tredje stycket skall till dess regeringen förordnar annat avse oktober
månad.

SkU 1977/78:55

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 35 §§ lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.1 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 «

Arbetsgivare, som under ett år utgivit lön till någon hos honom anställd
arbetstagare med minst femhundra kronor, är skyldig att nästföljande år utan
anmaning lämna uppgift (arbetsgivaruppgift) till ledning för beräkning av
avgiftsunderlag. Uppgiften skall lämnas i två exemplar och avfattas å blankett
enligt formulär, som fastställes av riksförsäkringsverket.

Vid arbetsgivaruppgift skall ar- Vid arbetsgivaruppgift skall arbetsgivare
foga ett exemplar av de betsgivare foga ett exemplar av

uppgift som avses i 3 § lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

kontrolluppgifter, vilka han enligt 37§

1 mom. första, andra eller sjunde
punkten taxeringslagen har att avlämna.
för inkomsttaxeringen, ävensom av
uppgift som avses i 3 § förordningen
angående beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen om
allmän försäkring. Befrielse från
nämnda skyldighet må medgivas av
riksförsäkringsverket eller, efter regeringens
bemyndigande, av myndighet
som verket bestämmer.

Blanketter till arbetsgivaruppgift skola kostnadsfritt tillhandahållas i
samma ordning som deklarationsblanketterna för inkomsttaxeringen
ävensom hos riksförsäkringsverket och sjömansskattekontoret.

Arbetsgivare, som icke inom föreskriven
tid avlämnat arbetsgivaruppgift
eller uppgift som avses i 5 §
andra stycket, må anmanas att
inkomma med de felande handlingarna.
Är avlämnad arbetsgivarupp -

ä2

Arbetsgivare, som icke inom föreskriven
tid har avlämnat arbetsgivaruppgift
eller uppgift som avses i 5 §
andra stycket, får anmanas att
inkomma med de felande handlingarna.
Är avlämnad arbetsgivarupp -

1 Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938.

2 Senaste lydelse 1975:1032.

4 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

gift ofullständig, må arbetsgivaren
anmanas att komplettera densamma.

Efter anmaning örn arbetsgivare
och arbetstagare skyldiga att i den
omfattning och inom den tid, som i
anmaningen angivits, meddela de
upplysningar som finnas erforderliga
för beräkning av avgiftsunderlag för
arbetsgivaren.

För kontroll av att arbetsgivare
fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt
denna lag är arbetsgivare, som
avses i 78 5 1 mom. uppbördslagen
(1953:272), skyldig att efter anmaning
tillhandahålla där angivna handlingar
och övriga handlingar av betydelse för
beräkning av avgiftsunderlag samt att
bereda den som verkställer kontrollen
tillträde till de lokaler som användas
för den verksamhet kontrollen avser. I
fråga om verkställandet av kontrollen
skall gälla vad i. fjärde stycket nämnda
moment sägs.

Anmaning som avses i denna
paragraf utfärdas av riksförsäkringsverket,
länsstyrelse, lokal skattemyndighet
eller sjömansskattekontoret.

I anmaning må vite föreläggas.

Föreslagen lydelse

gift ofullständig, får arbetsgivaren
anmanas att komplettera densamma.

Efter anmaning är arbetsgivare
och arbetstagare skyldiga att i den
omfattning och inom den tid, som i
anmaningen har angivits, meddela
de upplysningar som,finnes erforderliga
för beräkning av avgiftsunderlag
för arbetsgivaren. Arbetsgivare och
arbetstagare skall tillika efter anmaning
förete alla handlingar sorn finnes
erforderliga för sådan beräkning, såsom
kontrakt, kontoutdrag, räkning
eller kvitto.

För kontroll av att arbetsgivare har
fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt
denna lag får revision verkställas
hos arbetsgivare, som avses i 78 8 1
mom. uppbördslagen (1953:272). Beslut
om revision meddelas av riksförsäkringsverket,
riksskatteverket, länsstyrelse
eller lokal skattemyndighet. /
övrigt gäller i fråga om revision i
tillämpliga delar bestämmelserna i 56
och 58 M taxeringslagen (1956:623).

Anmaning som avses i denna
paragraf utfärdas av riksförsäkringsverket,
riksskatteverket, länsstyrelse
eller lokal skattemyndighet.

I anmaning får vite föreläggas.
Vite får dock ej föreläggas i fall som
avses i andra stycket andra meningen.

Talan mot beslut om revision får ej
föras.

SkU 1977/78:55

Föreslagen lydelse
35 §

Nuvarande lydelse

Vite, som förelägges enligt denna
lag, må ej bestämmas under etthundra
kronor eller över femtusen kronor.

Om uttagande av förelagt vite har
riksförsäkringsverket att göra hemställan
hos vederbörande åklagare. Utan
sådan hemställan må talan ej väckas.

Vite, som förelägges enligt denna
lag, får ej bestämmas under femhundra
kronor.

Om uttagande av vite förordnar
skatterätten efter anmälan av riksförsäkringsverket,
riksskatteverket, länsstyrelse
eller lokal skattemyndighet. I
fråga om vite gäller i övrigt 123 och
124taxeringslagen (1956:623) i
tillämpliga delar. Har vitet förelagts
även med stöd av bestämmelse i
taxeringslagen prövas fråga om uttagande
av den skatterätt som är behörig
enligt nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1977/78:55

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 26 och 69 SS lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

261j

Efter anmaning skall deklarationsskyldig
lämna de upplysningar
som behövs för kontroll av deklaration
eller för att fastställa mervärdeskatt.
I anmaning får vile föreläggas.

Deklarationsskyldig skall efter anmaning förete handling som behövs för
fastställelse av mervärdeskatt, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller
kvitto.

Efter anmaning skall deklarationsskyldig
lämna de upplysningar
Sorn behövs för kontroll av deklaration
eller för att fastställa mervärdeskatt.

69 S2

1 fråga om vite enligt denna lag
gäller 123 och 124 SS taxeringslagen
(1956:623) i tillämpliga delar.

I fråga om vite enligt denna lag
gäller 123 och 124 SS taxeringslagen
(1956:623) i tillämpliga delar. Har vite
förelagts också med stöd av bestämmelse
i taxeringslagen prövas fråga om
uttagande av vitet av den skatterätt
som är behörig enligt nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1974:885.

SkU 1977/78:55

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner,
nämligen

1977/78:1958 av Daniel Tarschys (fp) vari hemställs

1, att riksdagen uttalar sig för att rationaliseringen av skatteadministrationen
i vidgad utsträckning bör inriktas på att underlätta de enskilda
deklaranternas arbete,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att i ökad
omfattning förse deklarationsblanketterna med förtryckta uppgifter;

1977/78:1959 av Rune Torwald (c) vari hemställs

1. att målsättningen för indelningen i särskilda taxeringsdistrikt bör vara
att flertalet - och i regel minst ett - anknyts till aktuella fögderier,

2. att taxeringsarbetet i första instans bör ha en förankring i länsstyrelsen
med dess förtroendemannastyrelse, särskilt i frågor rörande fastställande av
länsanvisningar och länets indelningar i taxeringsdistrikt;

1977/78:1960 av Per Westerberg (m) vari hemställs att riksdagen avslår de i
propositionen föreslagna ändringarna i 37 i; taxeringslagen (1956:623), TL;

1977/78:1965 av Karin Ahrland(fp)och Daniel Tarschys (fp) vari hemställs
att riksdagen ändrar förslaget i propositionen 1977/78:181 beträffande 69 $
4 mom, TL så att det i stället kommer att lyda: Underrättelse som avses i
denna paragraf får ske genom delgivning;

1977/78:1966 av Nils Berndtson (vpk) och Tommy Franzén (vpk) vari
hemställs att riksdagen beslutar att med godkännande i övrigt av propositionen
1977/78:181 anta motionärernas förslag till lydelse av 34 $ 1 mom. i lag
om ändring i taxeringslagen:

Propositionens förslag Motionens förslag

34 $

I mom. Självdeklaration, som / mom. Självdeklaration, som
skall avgivas utan anmaning, skall, skall avgivas utan anmaning, skall,

försåvitt ej annat följer av vad här försåvitt ej annat följer av vad här

nedan stadgas, vara avlämnad senast nedan stadgas, vara avlämnad senast

den 15 februari under taxeringsåret. den 1 mars under taxeringsåret.

1977/78:1967 av Anna-Greta Skantz (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att skattskyldiga i fortsättningen erhåller portofria adresserade
kuvert för insändandet av självdeklarationer till lokala skattemyndigheter; -

5 Riksdagen 1977/7S. 6 sand. Nr 55

SkU 1977/78:55

1977/78:1968 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt
medborgarskap som villkor för ledamot och suppleant i taxeringsnämnd tas
bort,

2. att riksdagen beslutar att suppleanter skall underrättas om samtliga
sammanträden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om utbildning av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd,

4. att riksdagen beslutar att samtliga valda ledamöter för rätt att granska
självdeklarationer,

5. att riksdagen beslutar att taxeringsnämndens underrättelser enligt 69 §
taxeringslagen skall tillställas den skattskyldige i rekommenderat brev,

6. att riksdagen beslutar om obligatorisk skyldighet för bankerna att
årligen per den 31 december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna om
kapitalbehållning och ränteinkomster av på bankkonton innestående medel i
enlighet med vad som anförts i motionen;

Utskottet behandlar i detta sammanhang också de under allmänna
motionstiden väckta motionerna

1977/78:358 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i lagstiftningen att
taxeringsnämnderna kan utses för en treårsperiod;

1977/78:411 av Åke Gillström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar om obligatorisk skyldighet för bankerna att årligen per den 31
december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna om ränteinkomster av
på bankkonton innestående medel;

1977/78:943 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för inrättandet av kommunala
deklarationsbyråer;

1977/78:954 av Gördis Hörnlund (s) och Helge Klöver(s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för skattekontroll
av premieobligationer.

SkU 1977/78:55

Utskottet

Propositionen innehåller en genomgripande författningsreglering av den
nya taxeringsorganisation som enligt riksdagens principbeslut 1975 och 1977
skall genomföras fr. o. m. 1979 års taxering. Principbesluten innebär bl. a. att
länsstyrelsernas skatteavdelningar omorganiseras och att taxeringsnämndernas
ställning och lekmannainflytandet förstärks. Taxeringsperioden
förlängs i princip från den 30 juni till den 30 november, och deklarationerna
kommer att granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän
vid länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Tyngdpunkten i
granskningsarbetet läggs på rörelsedeklarationer och andra mer komplicerade
deklarationer, och nämndens beslutsunderlag förbättras bl. a. genom en ökad
revisionsverksamhet. Skatteadministrationen effektiviseras också genom ett
väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskning och taxering. Principbesluten
innebär vidare att antalet förtroendevalda ledamöter i taxeringsnämnderna
kan komma att ökas, att mandatperioden förlängs och att nämndens
beslutsområde utvidgas bl. a. till ärenden om skattetillägg.

Personalbehovet i den nya organisationen beräknas öka med ca 1 500 nya
handläggartjänster och har hittills föranlett en successiv utbyggnad med ca
1 100 nya tjänster, senast genom förslag i prop. 1977/78:100 bil. 18, som
behandlats i civilutskottets betänkande CU 1977/78:16.

I den nu aktuella propositionen har den nya organisationen närmare
utformats bl. a. genom regler för tjänstemannamedverkan vid taxeringen och
för arbets- och ansvarsfördelningen inom skatteadministrationen. Vidare
föreslås ändringar i fråga om taxeringsnämndernas organisation och verksamhet
samt om val av ledamöter m. m. I sammanhanget kan nämnas att
avsikten är att de skattskyldiga skall erhålla slutskattesedlar i vanlig ordning i
december och att deras besvärstider förlängs till utgången av februari månad
efter taxeringsåret.

Frågan om att överföra behandlingen av skattetilläggen till taxeringsnämnderna
tas inte upp nu. Till denna och vissa andra frågor - däribland
uppbördssystemet - avser departementschefen att återkomma senare.

Utskottet har vid sin granskning av propositionen funnit att förslagen i allt
väsentligt står i överensstämmelse med de principbeslut som riksdagen redan
fattat i de aktuella frågorna. Utskottet återkommer i det följande till vissa
detaljer bl. a. i anslutning till de motioner som behandlas i detta sammanhang.
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot propositionen.

Ansvaret förden årliga taxeringen läggs enligt riksdagens principbeslut på
skattechefen i länet. Denne skall således leda och styra taxeringen i länet och
lämna föreskrifter om den lokala skattemyndighetens (LSM) medverkan i
taxeringsarbetet. I enlighet härmed slopas länsstyrelsens formella åliggande
att vaka över taxeringsarbetet i första instans. Länsstyrelsen skall dock
fortfarande besluta om indelningen i taxeringsdistrikt, förordna ordförande i

SkU 1977/78:55

taxeringsnämnden och ansvara för vissa allmänt administrativa uppgifter.
Uppgiften att upprätta förslag till länsanvisningar överflyttas från länsstyrelsen
till skattechefen. I propositionen framhålls också att skattechefen
liksom hittills bör stödja taxeringsnämnden i dess arbete genom att lämna råd
och anvisningar.

I motionen 1959 anförs bl. a. att det är angeläget att behålla den förankring
som taxeringsarbetet i första instans har i länsstyrelsen med dess förtroendemannastyrelser,
särskilt i frågor som rör fastställande av länsanvisningar
och indelning i taxeringsdistrikt.

Propositionen innebär - som nyss anförts - att länsstyrelsen kommer att
behålla det formella ansvaret för åtskilliga frågor rörande taxeringsorganisationcn
i första instans. Hit hör bl. a. den i motionen berörda frågan om
indelningen i taxeringsdistrikt. De i motionen avsedda länsanvisningarna
fastställs av riksskatteverket (RSV) och innehåller vägledning i första hand
för taxeringsnämnderna i vissa värderings- och andra beskattningsfrågor.
Utskottet tillstyrker att skattechefen får ansvaret för de förslag till sådana
anvisningar som lämnas till RSV.

Beträffande skattechefens ställning kan tillfogas att den i realiteten inte
genomgår någon förändring. Även om det slutliga ansvaret i många fall
kommer att åvila skattechefen, förutsätter utskottet att frågorna generellt
kommer att lösasi samförstånd med länsstyrelsen och LSM. Med anledning
av vad som anförs i motionen bör också framhållas att reformen framför allt
syftar till att förstärka taxeringen i första instans och därmed också
inflytandet för taxeringsnämnderna med deras förtroendevalda ledamöter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1959 yrkandet 2.

Två detaljer som har beröring med skattechefens ställning har tagits upp i
en skrivelse från Föreningen Sveriges skattechefer. En av dem berör rätten för
skattechefen eller den tjänsteman han beordrar att vara närvarande vid
taxeringsnämndens sammanträden. Denna möjlighet finns kvar enligt
propositionen, men reglerna har formulerats om så att skattechefen eller
vederbörande tjänsteman inte får vara närvarande vid nämndens överläggningar.
En sådan formulering är enligt skrivelsen mindre lämplig på grund av
de många beslut som fattas vid varje sammanträde.

Förslaget i propositionen bör ses mot bakgrund av att skattechefen vid
sidan av sin allmänt rådgivande och vägledande funktion intar en partsställning
i taxeringsprocessen. Det kan därför vara tveksamt om han bör ha
möjlighet att närvara vid taxeringsnämndens sammanträden i större
utsträckning än den skattskyldige. Det bör framhållas att det av olika skäl är
värdefullt om skattechefen eller av honom utsedd tjänsteman vid något
tillfälle kan besöka de olika taxeringsnämnderna i länet och att det nuvarande
systemet enligt vad utskottet erfarit hittills fungerat tillfredsställande. Den
kontakt som genom dessa besök kan upprättas mellan skattechefen och
taxeringsnämnden bör inte försvåras. Samtidigt är det angeläget att besöken
inte kan uppfattas som en obehörig påverkan på taxeringsnämndens

SkU 1977/78:55

bedömningar. Mol denna bakgrund anser ulskollet att syftet med propositionen
lämpligen bör tillgodoses på del sätt alt skattechefen eller vederbörande
tjänsteman liksom hittills får närvara under nämndens överläggningar
men endast om nämnden beslutar det.

Den andra frågan som tas upp i skrivelsen från föreningen är skattechefens
möjligheter att påverka tillämpningen av de i propositionen föreslagna
anståndsreglerna för självdeklaration. Enligt nuvarande ordning prövas
ansökan om anstånd med självdeklaration i vissa fall av skattechefen och i
andra fall av LSM. De beslut som meddelas i frågan får inte överklagas.
Samtidigt som möjligheterna till anstånd nu byggs ut föreslås i propositionen
att ärendena helt överförs på LSM. I skrivelsen anförs att åtgärden bör
kompletteras med möjligheter för skattechefen att ompröva LSM:s beslut
eller att lämna närmare anvisningar rörande tillämpningen av bestämmelserna.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att skattecheferna
nu bör befrias från handläggningen av ärenden rörande anstånd med
självdeklaration. Enligt utskottets uppfattning kan tillräckliga skäl f. n. inte
anses föreligga att samtidigt som denna åtgärd genomförs betunga
administrationen genom att införa ett besvärsförfarande i dessa fall. Vid sin
bedömning av denna fråga utgår utskottet från att LSM givetvis kommer att
följa de riktlinjer som utfärdas av riksskatteverket och av skattechefen i länet
och att tveksamma frågor löses i samförstånd med skattechefen och dem som
närmast har att handlägga deklarationerna. Därtill kommer att LSM givetvis
har möjlighet att ompröva sitt beslut om skäl därtill föreligger. Med det
anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Beträffande fördelningen av granskningsarbetet och indelningen i
taxeringsdistrikt m. m. ansluter propositionen sig till de av riksdagen tidigare
fattade principbesluten som innebär att aktiebolag, ekonomiska föreningar
m. fl. juridiska personer, delägare i fåmansbolag och deras familjer och ett
begränsat antal övriga svårkontrollerade skattskyldiga, dvs. sammanlagt
drygt en halv miljon deklarationer, skall granskas regionalt hos länsstyrelserna.
Övriga deklarationer kommer att granskas hos LSM. F. n. finns drygt
5 000 taxeringsnämnder, varav 900 särskilda nämnder i form av s. k.
rörelsenämnder eller fögderinämnder och s. k. bolagsnämnder eller länsnämnder.
Av drygt 6 miljoner skattskyldiga taxeras f. n. drygt 1 miljon i de
särskilda nämnderna och återstoden i de lokala nämnderna. Principbesluten
innebär att det totala antalet nämnder kan komma att minskas till ungefär
hälften. Enligt propositionen kommer det i fortsättningen att finnas en typ av
särskilda nämnder på lokal och regional nivå. Samtliga deklarationer som
granskas regionalt skall behandlas i särskilda nämnder. I de lokala nämnderna
kommer enligt propositionen det stora flertalet deklarationer från
löntagare att behandlas och också en stor del av jordbruken och många av de
mindre företag som f. n. taxeras i rörelsenämnder. På det lokala planet
kommer det också att finnas särskilda nämnder, i första hand för olika

SkU 1977/78:55

företagsgrupper.

1 motionen 1959 anförs bl. a. att det är av vikt att åstadkomma en så
decentraliserad taxeringsorganisation som möjligt. Motionären yrkar därför
att riksdagen som sin mening ger till känna att målsättningen för indelning i
särskilda taxeringsdistrikt bör vara att flertalet särskilda taxeringsdistrikt
anknyts till aktuella fögderier.

När det gäller indelningen i taxeringsdistrikt innebär förslaget i propositionen
att en eller flera särskilda taxeringsnämnder i allmänhet kommer att
inrättas inom de olika fögderierna. Utskottet instämmer i uttalandena i
propositionen, som också överensstämmer med motionärernas krav på att i
regel minst ett särskilt taxeringsdistrikt bör finnas i varje fögderi. Av det
anförda framgåratt motionen i huvudsak är tillgodosedd. I den mån så inte är
fallet avstyrker utskottet densamma i denna del (yrkandet 1).

När det gäller taxeringsnämndernas ledamöter föreslås i propositionen att
ordföranden skall tillsättas av länsstyrelsen för ett år i sänder och att övriga
ledamöter-minst 5 och högst 8-skall väljas av kommunerna för en period av
tre år. Behörighetskravet i fråga om svenskt medborgarskap bör enligt
förslaget stå kvar liksom också kravet på att ledamöter och suppleanter skall
ha insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på nämnden.

I motionen 358 yrkas att taxeringsnämnderna skall utses för en treårsperiod,
ett yrkande som alltså i huvudsak motsvarar förslaget i propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen i vad avser mandatperioden och
avstyrker motionen till den del den inte är tillgodosedd.

I motionen 1968 yrkas bl. a. att kravet på svenskt medborgarskap för
ledamöter och suppleanter i nämnden slopas (yrkandet 1). Motionen ansluter
i denna del till utskottets ståndpunkt i betänkandet SkU 1976/77:49.

Utskottet instämmer nu liksom tidigare i uppfattningen att invandrarna i
vissa kommuner utgör en så stor grupp att de av flera skäl bör vara företrädda i
nämnden. Av ledamöter och suppleanter bör givetvis på samma sätt som
hittills krävas att de kan bedöma aktuella deklarationer på ett tillfredsställande
sätt, vilket bl. a. torde kräva bosättning här i landet under viss tid och
goda kunskaper i det svenska språket. Synpunkter av detta slag bör enligt
utskottets uppfattning kunna tillgodoses på ett mer ändamålsenligt sätt än
genom ett formellt krav på svenskt medborgarskap. I sammanhanget kan
nämnas att utländska medborgare, som varit kyrkobokförda i Sverige den 1
november de tre senaste åren före valåret, erhållit kommunal rösträtt enligt
ett riksdagsbeslut 1975 och att de därmed också blivit valbara till kommunala
förtroendeuppdrag. Mot denna bakgrund borde frågan om en motsvarande
lösning för taxeringsnämnderna ha kunnat belysas närmare i propositionen.
Konstitutionsutskottet har emellertid i sitt betänkande KU 1977/78:49, som
ännu inte behandlats av riksdagen, behandlat ett mer generellt motionsyrkande
i samma riktning rörande även andra organ än taxeringsnämnderna.

SkU 1977/78:55

Enligt konstitutionsutskottets uppfattning kan det, sedan erfarenhet nu
vunnits av de nya reglerna för utländska medborgares valbarhet till
kommunala förtroendeuppdrag, finnas anledning att förutsättningslöst se
över gällande valbarhelsbestämmelser även för de statliga organ i vilka
kommuner och landsting utser ledamöter för att pröva i vilka sådana organ
valbarhet för utländska medborgare kan komma i fråga.

Enligt skatteutskottets uppfattning bör en gemensam lösning av frågan
eftersträvas för de organ som berörs av den utredning som konstitutionsutskottet
förordat. Med hänsyn till frågans art utgår skatteutskottet från att
resultatet av den begärda utredningen kan redovisas inom en nära framtid
eller att frågan om taxeringsnämnderna i annat fall prövas separat av
regeringen. Utskottet anser att utredningen inte nu bör föregripas genom
omedelbar lagstiftning för taxeringsnämndernas del. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1968.

Utskottet övergår härefter till vissa frågor rörande taxeringsnämndernas
arbetsformer m. m.

I motionen 1968 yrkas att suppleanterna underrättas om taxeringsnämndens
samtliga sammanträden och att samtliga valda ledamöter skall få rätt att
granska självdeklarationerna. Motionärerna begär också ett riksdagsuttalande
om angelägenheten av alt tillgodose behovet av utbildning av
ledamöter och suppleanter.

Propositionen innebär alt suppleanter skall underrättas om taxeringsnämndens
första sammanträde och att suppleant som önskar delta i följande
sammanträden utan att förfall för ordinarie ledamot föreligger skall ha
möjlighet att vända sig till ordföranden eller skattemyndigheterna för att la
information om sammanträdena. Beträffande granskningsrätten är departementschefen
inte beredd att ge ledamöterna generell tillgång till deklarationsmaterialet.
Möjlighet bör liksom hittills finnas för nämnden att utse någon
ledamot som utöver ordföranden granskar deklarationerna. Samtidigt framhålls
i propositionen att bestämmelserna inte får hindra ledamöterna att ta del
av deklarationshandlingar i den mån det behövs för att de skall få bästa
möjliga beslutsunderlag och att annan ledamot än ordföranden därför skall få
ta del av självdeklaration vid nämndens sammanträde i den omfattning som
erfordras för taxeringen.

I förberedelserna för den nya taxeringsorganisationen har det framför allt
ansetts angeläget att inrikta utbildningsresurserna på den granskningspersonal
som tillkommer i den nya organisationen. Ett av huvudsyftena med
reformen är emellertid att förstärka taxeringsnämndernas ställning. För att
detta skall kunna förverkligas och för att de enskilda ledamöterna skall kunna
utöva ett reellt inflytande i taxeringsarbetet måste givetvis deras behov av
utbildning tillgodoses. Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning
att det i fortsättningen är viktigt att uppmärksamma denna fråga.
Utskottet är inte f. n. berett att lägga fram konkreta förslag till förbättringar i
detta hänseende eller att nu ta ställning till frågan i vilka former denna

SkU 1977/78:55

utbildning lämpligen bör bedrivas. Utskottet förutsätter att denna fråga
beaktas inom RSV och av andra berörda parter. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkandet 3 i motionen 1968 i den mån yrkandet inte har
lillgodosetts.

Utskottet biträder däremot yrkandet 2 i motionen att suppleanterna bör
underrättas om samtliga sammanträden med nämnden.

När det gäller frågan i vilken utsträckning taxeringsnämndens ledamöter
bör få ta del av deklarationerna behålls möjligheten för ordföranden och de
ledamöter som särskilt utses av nämnden att granska samtliga deklarationer.
Det nya systemet innebär dock att deklarationerna i principskall granskas och
föredras inför nämnden av särskilda tjänstemän. De förtroendevalda ledamöterna
bör enligt utskottets mening samtidigt kunna bilda sig en egen
uppfattning i de aktuella frågorna genom att ta del av deklarationerna i dessa
delar, och de bör också i övrigt ha möjlighet att - så som föreslås i
propositionen - vid sammanträdena ta del av deklarationerna i den omfattning
som behövs för taxeringen. Förslaget innebär att taxeringsnämnderna
själva får bedöma i vilken utsträckning det är lämpligt att ledamöterna
granskar deklarationerna, och utskottet vill för sin del framhålla vikten av att
reglerna tillämpas så att kravet på likaberättigande för ledamöterna i fråga om
att ta del av underlaget för de beslut som nämnden fattar inte sätts åt
sidan.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att yrkandet 4 i motionen
1968 är tillgodosett. Utskottet avstyrker således detta ändringsyrkande.

Enligt propositionen skall den skattskyldige underrättas om tid och plats
för sammanträde då redovisning skall lämnas för taxeringsrevision angående
hans taxering. Delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) har i
en skrivelse till utskottet föreslagit att motsvarande skall gälla om kontakt
tagits med den skattskyldige i form av s. k. taxeringsbesök. Utskottet vill
framhålla att den skattskyldige är berättigad att få komma till sammanträdet
om han uttryckt önskemål härom i samband med taxeringsbesöket och att
han i sådana fall givetvis kommer att erhålla underrättelse om sammanträdet.
Eftersom taxeringsbesöken kommer att få skiftande karaktär anser utskottet
att en sådan underrättelse inte med nödvändighet skall behöva lämnas i
samtliga fall då sådana besök ägt rum. Utskottet ansluter sig således till
propositionen även i denna del.

Underrättelse om taxeringsnämndens beslut skall tillställas den skattskyldige
bl. a. vid avvikelse från deklarationen. Enligt propositionen skall
underrättelsen i fortsättningen skickas som vanligt brev, medan motionärerna
i motionen 1968 anser att den bör skickas i rekommenderat brev på
samma sätt som hittills. I motionen 1965 föreslås att man i dessa fall bör
kunna anlita ett delgivningsförfarande som innebär att mottagaren återsänder
ett delgivningserkännande enligt särskilt formulär som bifogats
underrättelsen.

SkU 1977/78:55

Den skattskyldige skall givetvis underrättas om taxeringsnämndens
avvikelser från deklarationen. Enighet synes råda om att det sett enbart från
denna synpunkt är tillräckligt att en underrättelse tillställs honom med
vanligt lösbrev. Som skäl för motionerna åberopas dock att det har betydelse
för besvärstidens längd att kunna fastställa om den skattskyldige verkligen
fått del av underrättelsen och när detta i så fall skett. Som framhålls i
propositionen torde denna fråga i allmänhet inte orsaka problem. Det stora
flertalet avvikelser godtas av de skattskyldiga och överklagas alltså inte.
Propositionen innebär också att den ordinarie besvärstiden förlängs t. o. m.
februari månad året efter taxeringsåret, vilket torde komma att medföra att
besvär endast i undantagsfall kan väntas inkomma senare så att frågan om
delgivningsdagen aktualiseras. Enligt utskottets uppfattning bör man inte
bortse från att dessa undantagsfall kan medföra problem. De åtgärder som
kan komma i fråga bör emellertid i första hand inriktas på dessa undantagsfall.
Enligt utskottets uppfattning kan det erfarenhetsmässigt bedömas i
förhand när det av skäl som utskottet ny ss berört eller av andra orsaker kan bli
av värde att en delgivningsdag kan konstateras. Möjligheten bör alltså stå
öppen för taxeringsmyndigheterna att i särskilda fall översända underrättelsen
i rekommenderat brev eller att anlita ett delgivningsförfarande
exempelvis enligt den metod som föreslås i motionen 1965. Tillämpningen av
en regel med detta innehåll bör enligt utskottets uppfattning behandlas
närmare i anvisningar av RSV. Utskottet förordar således att 69 § taxeringslagen
(1956:623), TL, kompletteras i delta hänseende och avstyrker motionen
1968 yrkandet 5 i den mån det inte därigenom är tillgodosett. Utskottets
förslag innebär bifall till yrkandet i motionen 1965.

Beträffande underrättelserna från taxeringsnämnderna kan tillfogas att de
enligt förslaget i propositionen skall underskrivas av ordföranden eller annan
tjänsteman vid nämnden. Utskottet instämmer i uppfattningen att den
nuvarande ordningen med underskrift av underrättelserna t. v. bör behållas.
Reglerna har enligt utskottets mening sin plats i taxeringskungörelsen.

Enligt propositionen behålls de nuvarande deklarationstiderna i princip
oförändrade i överensstämmelse med redan fattade principbeslut.

I motionen 1966 yrkas att den ordinarie deklarationstiden 15 februari
förlängs till den 31 mars.

Utskottet är inte berett att f. n. tillstyrka en allmän förlängning av
deklarationstiden. I den mån kravet påen förlängd deklarationstid slöder sig
på beaktansvärda skäl kan emellertid syftet med motionen tillgodoses genom
att LSM medger anstånd i det enskilda fallet. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen 1966.

I syfte bl. a. att anpassa kontrolluppgifterna till ADB-systemet föreslås i
propositionen att de fr. o. m. inkomståret 1978 skall lämnas på blankett enligt
fastställt formulär eller - om ADB-band eller liknande används - redovisas i
överensstämmelse med formuläret.

SkU 1977/78:55

I motionen 1960 yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionären
åberopar bl. a. att förslaget i propositionen medför ett omställningsarbete
under löpande inkomstår och att felrisker uppstår på grund av att ändringarna
inte är tillräckligt förberedda.

Som anförs i propositionen hade det varit till fördel om kravet på en
formbunden uppgiftsredovisning kunnat läggas fram redan före ingången av
1978. Det föreslagna systemet innebär emellertid huvudsakligen krav på en
ändrad uppställning av uppgifter som skall lämnas redan nu. Därtill kommer
att propositionen innehåller övergångsbestämmelser som innebär att nuvarande
rutiner följs i vissa avseenden och att RSV på ansökan får medge vissa
undantag från de nya kraven. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker således motionen 1960.

I motionerna 411 och 1968 yrkandet 6 upprepas ett motionsyrkande som
skatteutskottet tagit ställning till i sitt betänkande SkU 1974:36, nämligen att
bankerna skall åläggas obligatorisk uppgiftsskyldighet i fråga om ränteinkomster.
Yrkandet i den sistnämnda motionen avser även kapitalbehållningen
på bankkonton. Motionärerna anser att uppgiftsskyldigheten bör
omfatta endast väsentliga belopp.

Som utskottet konstaterade år 1974 är bankerna skyldiga att efter
anmaning lämna sådana uppgifter som motionärerna avser, men reglerna kan
inte utnyttjas för en generell kontroll av redovisning av bankräntorna.
Utskottet instämmer nu liksom tidigare i syftet med de framställda
yrkandena. Det bör emellertid övervägas närmare om och på vilket sätt en
uppgiftsskyldighet bör begränsas. Denna fråga sammanhänger i sin tur med
hur långt utvecklingen av ADB-systemet kommit inom bankerna. Utskottet
anser därför att detaljutformningen av reglerna bör övervägas mer ingående
än vad som nu är möjligt. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen pröva
möjligheterna att snarast införa uppgiftsskyldighet för ränteinkomster och
innestående kapitalbehållning på bankkonton. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet de i motionerna framställda yrkandena om
omedelbara ändringar i lagstiftningen.

En annan kontrollfråga tas upp i motionen 954, nämligen beträffande
innehav av premieobligationer.

Näringsutskottet har i sitt betänkande NU 1977/78:19 avstyrkt ett
motionsyrkande som framställts i samma syfte som den nu aktuella
motionen och innebar att inköp av premieobligationer skulle registreras.
Näringsutskottet åberopade bl. a. ett yttrade från RSV, som ansåg att en
registrering skulle bli alltför kostnadskrävande. Det nu aktuella motionsyrkandet
ansluter till verkets ståndpunkt att det bör utredas om det inte finns
enklare och mindre kostnadskrävande former för kontroll av premieobligationer.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en ökad kontroll av
innehav av premieobligationer kan vara angelägen från beskattningssyn -

SkU 1977/78:55

punkt. Samtidigt kan framhållas att det torde vara av större vikt att
åstadkomma en bättre kontroll beträffande andra obligationer, där skattepliktig
ränta utgår. En sådan kontroll torde åtminstone i viss utsträckning kunna
åstadkommas på samma sätt som i fråga om banksparandet. Detta problem
bör om möjligt tas upp av regeringen i samband med frågan om utvidgad
kontrolluppgiftsskyldighet beträffande bankkonton. När det gäller premieobligationer
är utskottet medvetet om att det är förenat med svårigheter att
åstadkomma förbättringar av kontrollen. Möjligheterna härtill bör emellertid
också prövas. Utskottet förutsätter att detta kommer att ske inom RSV, som
också bör redovisa resultatet av sina överväganden. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 954 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Vissa servicefrågor och informationsfrågor behandlas också i propositionen.
Avsikten är bl. a. att en ökad serviceverksamhet skall genomföras hos
skattemyndigheterna i form av deklarationsrådgivning i mer organiserade
former än f. n. I propositionen uttalas också att det är värdefullt om
kommunerna inrättar deklarationsbyråer.

I motionen 943 begärs åtgärder för att inrätta kommunala deklarationsbyråer.

Enligt utskottets uppfattning torde yrkandet i motionen vara delvis
tillgodosett genom den belysning frågan fått i propositionen. Samtidigt vill
utskottet framhålla att frågan i vilken utsträckning deklarationsbyråer av
detta slag bör inrättas i första hand är en kommunal angelägenhet. Som anförs
i propositionen får det ankomma på kommunerna att själva ta ställning till
frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 943.

I motionen 1958 begärs att rationaliseringen av skatteadministrationen
inriktas på att underlätta de enskilda deklaranternas arbete genom att
deklarationsblanketterna i ökad omfattning förses med förtryckta uppgifter.
Motionären anser bl. a. att uppgifter som skattemyndigheterna kan inhämta
om den skattskyldiges inkomst- och förmögenhetsförhållanden i ökad
omfattning bör tas in i den deklarationsblankett som översänds till den
skattskyldige. Yrkandet överensstämmer med ett krav i samma riktning som
utskottet behandlat i sitt betänkande 1976/77:49.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av frågan instämt i att man på allt
sätt bör eftersträva att underlätta deklarationsplikten bl. a. genom förbättrad
information och förenklade blanketter. Utskottet har också framhållit att
blanketterna redan nu i viss begränsad omfattning förses med förtryckta
uppgifter och att det givetvis bör kunna övervägas om detta system kan
kompletteras t. ex. med uppgift om fastighetsinnehav och taxeringsvärde.
Dessa synpunkter har också tillgodosetts i den nu aktuella propositionen.
Däremot ifrågasätter utskottet nu liksom tidigare, om det är lämpligt att den
skattskyldiges bestyr med deklarationen begränsas till rättelser och kompletteringar
av en redan ifylld blankett. Den skattskyldige skall även i fortsätt -

SkU 1977/78:55

ningen svara för att deklarationen är fullständig och riktig, och väsentliga
förenklingar torde kunna uppnås endast genom ändringar av de materiella
beskattningsreglerna. Utskottet vidhåller således sin uppfattning i denna
fråga och avstyrker motionen 1958.

Enligt propositionen kommer portofria svarskuvert att tillhandahållas för
svar på förfrågningar från taxeringsmyndigheterna. I motionen 1967 föreslås
att porlofria adresserade kuvert skall tillhandahållas även för självdeklarationer.

Utskottet finner att det föreslagna systemet med portofria svarskuvert åren
värdefull förbättring. Frågan om sådana kuvert bör tillhandahållas även för
deklarationer har prövats i propositionen, som överensstämmer med utredningens
förslag i denna del. Enligt utskottets uppfattning fungerar den
nuvarande ordningen för avlämnande av deklarationer i stort sett tillfredsställande
såväl för de skattskyldiga som för skattemyndigheterna. Utskottet
instämmer i departementschefens bedömning att det saknas tillräckliga skäl
att frångå utredningsförslaget i denna del. Utskottet avstyrker således
motionen 1967.

Utskottet hemställer

1. beträffande skattechefens ställman
att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:1959 yrkandet 2 och bifaller propositionen
1977/78:181 i denna del,

b. antar utskottets förslag i fråga om skattechefens rätt att
närvara vid taxeringsnämndens sammanträden;

2. beträffande indelningen i taxeringsdistrikt

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1959 yrkandet 1 i den
mån det inte är tillgodosett och bifaller propositionen i denna
del;

3. beträffande mandatperioden får taxeringsnämndens ledamöter
att riksdagen avslår motionen 1977/78:358 iden mån den inte är
tillgodosedd och bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande valbarhet sreglerna för ledamöter i taxeringsnämnd
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 1 och
bifaller propositionen i denna del;

5. beträffande taxeringsnämndernas arbetsformer m. m.
att riksdagen

a. med bifall till motionen 1977/78:1968 yrkandet 2 antar
propositionen i motsvarande del med den ändring utskottet i
betänkandet förordat,

b. avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 3 i den mån
yrkandet inte är tillgodosett genom vad utskottet anfört,

c. avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 4;

SkU 1977/78:55

6. beträffande underrättelse om avvikelse från självdeklaration
att riksdagen

a. med bifall till motionen 1977/78:1965 antar propositionen i
denna del med den ändring utskottet i betänkandet förordat,

b. avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 5 i den mån det inte
är tillgodosett;

7. beträffande deklarationstiden

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1966;

8. beträffande ändringar i kontrolluppgiften

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1960 och bifaller propositionen
i denna del;

9. beträffande kontrolluppgifter angående bankkonton

att riksdagen avslår motionerna 1977/78:411 och 1977/78:1968
yrkandet 6 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad
utskottet anfört;

10. beträffande kontroll av innehav av premieobligationer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:954 i den mån den inte är
tillgodosedd genom vad utskottet anfört;

11. beträffande kommunala deklarationsbyråer
att riksdagen avslår motionen 1977/78:943;

12. beträffande förtrycka deklarationsblanketter

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1958 och bifaller propositionen
i denna del;

13. beträffande portofria kuvert för självdeklarationer
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1967;

14. beträffande övriga i propositionen behandlade frågor
att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar;

15. beträffande för/ättningsförslagen

att riksdagen lill följd av vad utskottet ovan hemställt antar vid
propositionen fogade förslag till

a) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar
att 61 § 1 och 2 mom. och 69 § 4 mom. erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag
61 $

Regeringens förslag

I mom. Taxeringsnämnden sammanträder
på tid och plats, som
bestäms av ordföranden. Denne
kallar ledamöterna till sammanträdena.
Till det första sammanträdet
för årets taxering kallas även suppleanterna.
Är ledamot förhindrad att

1 mom. Taxeringsnämnden sammanträder
på tid och plats, som
bestäms av ordföranden. Denne
kallar ledamöterna och underrättar
suppleanterna om sammanträdena.
Till det första sammanträdet för årets
taxering kallas även suppleanterna.

SkU 1977/78:55

R egeringens förslag

komma till sammanträde, skall han i
sitt ställe kalla för honom utsedd
suppleant och även underrätta ordföranden
härom. Länsstyrelsen och
den lokala skattemyndigheten skall i
god tid underrättas om tid och plats
för sammanträdena. Skattskyldig
skall underrättas om tid och plats för
sammanträde vid vilket redovisning
skall lämnas för taxeringsrevision
som har verkställts hos honom.

Urskottets förslag

Är ledamot förhindrad att komma
till sammanträde, skall han i sitt
ställe kalla för honom utsedd suppleant
och även underrätta ordföranden
härom. Länsstyrelsen och den lokala
skattemyndigheten skall i god tid
underrättas om tid och plats för
sammanträdena. Skattskyldig skall
underrättas om tid och plats för
sammanträde vid vilket redovisning
skall lämnas för taxeringsrevision
som har verkställts hos honom.

Vid sammanträdena av regeringen.

2 mom. Sammanträde med stängda dörrar.

Föredragande tjänsteman dess beslut.

Är den i ärendet.

Skattechefen eller tjänsteman,
som han har beordrat, får närvara vid
sammanträde med taxeringsnämnd,
dock ej vid nämndens överläggningar.

4 mom. Underrättelse som avses i
denna paragraf skall sändas till den
skattskyldige i brev.

Skattechefen eller tjänsteman,
som han har beordrat, får närvara vid
sammanträde med taxeringsnämnd
men har rätt att närvara vid nämndens
överläggningar endast om
nämnden beslutar det.

4 mom. Underrättelse som avses i
denna paragraf skall sändas till den
skattskyldige i vanligt brev. Försändelsen
får i särskilda fall rekommenderas
eller delgivas den skattskyldige.

b) lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

c) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

d) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

e)lag om ändring i lagen (1959:55Dom beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

SkU 1977/78:55

Olag om ändring i lagen (1959:552)om uppbörd av vissa avgifter

enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

g) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Stockholm den 18 maj 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c). Tage
Johansson (s). Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s). Olle Westberg i Hofors (s),
Johan Olsson (c), Curt Boström (s). Margit Odelsparr(c), Bo Lundgren (m), Bo
Forslund (s). Ingemar Hallenius (c). Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten
Pettersson (m).

GOT A B 58174 Stockholm 1978