Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Med anledning av propositionen 1977/78:141 om kompetensprov för jägare jämte motioner

Betänkande 1977/78:JoU28

JoU 1977/78:28

Jordbruksutskottets betänkande
1977/78:28

med anledning av propositionen 1977/78:141 om kompetensprov för
jägare jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:141 har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för kompetensprov för jägare
som förordats i propositionen.

I propositionen anges riktlinjer för ett utvidgat kompetensprov för jägare.
Provet, som avses bli infört år 1981, föreslås uppdelat i en teoretisk och en
praktisk del. Prov skall i första hand avläggas av den som avser att förvärva
vapen för jaktändamål för första gången eller vapen av annan klass än som
tidigare innehas.

Motionerna

I motionen 1977/78:1874 av Nils Hjorth (s)och Pär Granstedt (c) föreslås att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till erforderliga
personalförstärkningar till statens naturvårdsverk i anslutning till propositionen
1977/78:141 om kompetensprov för jägare.

1 motionen 1977/78:1884 av Rolf Dahlberg (m) hemställs att riksdagen
beslutar uttala att den praktiska delen av kompetensprovet skall gälla för
utländska jägare som jagar i Sverige med undantag av de utländska jägare
som är jaktgäster hos svensk jaktvärd och bedriver jakt under dennes
ledning.

I motionen 1977/78:1885 av Tore Nilsson och Lars Ljungberg (båda m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den särskilda arbetsgruppen
för samefrågor bereds tillfälle att ge synpunkter på kurslitteraturen för
utbildning av jägare.

I motionen 1977/78:1919 av Rolf Sellgren (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att den särskilda arbetsgruppen för samefrågor bereds
tillfälle att ge synpunkter på kurslitteraturen för utbildning av jägare.

Utskottet

Som framgår av propositionen har jaktmarksutredningen i betänkandet
(SOU 1974:80-81) Jaktmarker i ett särskilt avsnitt behandlat frågan om
kompetensprov för jägare. Utredningen har därvid föreslagit att den som vill
utöva jakt bör genomgå prov som visaratt han besitter sådana teoretiska och
praktiska kunskaper att han kan bedriva väl anpassad och säker jakt samt ett
meningsfullt viltvårdsarbete. Vid remissbehandlingen av jaktmarksutred 1

Riksdagen 1977/78. 16 sami. Nr 28

JoU 1977/78:28

2

ningens betänkande mottogs förslaget om obligatoriskt kompetensprov för
jägare genomgående positivt av remissinstanserna. Regeringen uppdrog i
juni 1976 åt statens naturvårdsverk att utarbeta närmare förslag till anordnande
av kompetensprov för jägare i huvudsak enligt de riktlinjer som
föreslagits av jaktmarksutredningen.

Naturvårdsverket har i juni 1977 redovisat uppdraget som i vissa delar
utförts i samråd med en referensgrupp med företrädare för berörda parter.
Målsättningen för provet bör enligt naturvårdsverket vara att skapa en
grundläggande kunskap hos varje jägare eller innehavare av jaktvapen så att
jakten blir mer ekologiskt anpassad och att större hänsyn visas viltet. En
sådan kunskap bör också leda till att jakten bättre anpassas till samhällets
krav och att större förutsättningar och motivation skapas för vidareutbildning.

Naturvårdsverkets förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna är
eniga om behovet av särskilda kompetensprov för jägare och tillstyrker
allmänt verkets förslag till mål för provet. Den av verket föreslagna
utformningen av provet godtas i huvudsak av remissinstanserna. Erinringar
och avvikande meningar framförs dock av några remissinstanser.

Regeringen föreslår i överensstämmelse med naturvårdsverkets förslag att
ett obligatoriskt kompetensprov införs i hela landet fr. o. m. år 1981 efter viss
försöksverksamhet.

Naturvårdsverkets förslag innebär att samtliga jägare som avser att på
något sätt förändra sitt vapeninnehav eller för första gången köpa vapen skall
omfattas av provet. Åtskilliga remissinstanser har emellertid avstyrkt
förslaget om att den som redan har ett vapen inom en viss vapenklass och som
endast vill skaffa annat vapen inom samma vapenklass skall omfattas av
provet. Enligt föredragandens mening bör provet av främst praktiska skäl i
första hand inriktas på dem vilkas kompetens det finns särskild anledning att
pröva. Provet föreslås således tills vidare omfatta dem som avseratt förvärva
vapen för jaktändamål för första gången eller vapen av annan vapenklass än
som tidigare innehas.

Kompetensprovet föreslås uppdelat i en teoretisk och en praktisk del. Den
teoretiska delen avses uppdelad i ett grundprov och ett påbyggnadsprov.
Föredraganden anför i detta hänseende bl. a. att jakt- och viltvård, artkännedom,
lagar och författningar, säkerhetsfrågor samt djurskydd bör ägnas
särskild uppmärksamhet. Samtidigt understryker han vikten av att proven
inte blir alltför omfattande och teoretiska. De bör utformas så att de i princip
kan vara gemensamma för alla kategorier av jägare.

Beträffande naturvårdsverkets förslag i fråga om det praktiska provet anför
föredraganden att han f. n. inte är beredd att närmare gå in på dessa frågor.
Han förutsätter att provet utformas i samråd med berörda parter.

Enligt föredraganden talar sakliga skäl för att de resurser som finns såväl
inom Svenska jägareförbundet som inom Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens
jägare bör tas i anspråk vid provens genomförande. Båda jägarorgani -

JoU 1977/78:28

3

sationerna anses sålunda böra i samarbete svara för provens praktiska
genomförande på fältet. De bör därvid på lika villkor erhålla bidrag ur
jaktvårdsfonden för den verksamhet som de utför i anledning av kompetensprovet.

Liksom flera remissinstanser anser föredraganden att polismyndigheten
bör utse examinatorer. Eftersom person kännedom är betydelsefull i detta
sammanhang bör den lokala polismyndigheten inom det distrikt där
examinatorn skall ha sitt verksamhetsområde besluta om auktorisation.
Examinator bör utses på ansökan eller förslag av jägarorganisationerna.
Registrering av avlagt godkänt prov bör enligt förslaget ske hos polisen i
samband med ansökan om licens.

Föredraganden anser i princip att kostnaderna för provet jämte tillsynen
helt bör finansieras genom avgifter. Provtagaren bör själv betala kostnaden
för eget kursmaterial och annat material som förbrukas under utbildningen.
Vidare skall provtagaren erlägga avgift för själva provet. Avgiften skall täcka
framför allt ersättning till examinator, registreringskostnader och kostnader
för provmaterial sorn förbrukas vid provtillfället.

Ansvaret för den centrala administrationen och organisationen av kompetensprovet
skall enligt förslaget anförtros åt naturvårdsverket. Kostnaderna
för central administration torde enligt föredraganden få täckas inom ramen
för naturvårdsverkets befintliga resurser. Därjämte anser han jaktvårdsfonden
böra utnyttjas, särskilt vad gäller kostnader för utformning av
kompetensprov och övriga förberedelser. Enligt propositionen ankommer det
på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela de
närmare föreskrifter som behövs i fråga om provens omfattning, utformning
och finansiering m. m.

Utskottet tillstyrker för sin del att ett kompetensprov för jägare införs i
enlighet med de allmänna riktlinjer som förordats i propositionen och som
översiktligt redovisats i det föregående. Beträffande i ärendet väckta
motioner får utskottet anföra följande.

I motionen 1874 anförs synpunkter på utformningen av kursmaterial och
prov i anslutning till det föreslagna kompetensprovet. Stor omsorg måste
enligt motionärerna, bl. a. från pedagogisk synpunkt, ägnas utformningen av
materialet. Behovet av samråd med framför allt den personal som arbetar
med jakt och viltvård på fältet understryks. Med hänvisning till det anförda
framhåller motionärerna vikten av att tillräckliga resurser ställs till förfogande
för att utforma och genomföra provet på ett tillfredsställande sätt.
Enligt motionärerna har faunavårdssektionen vid statens naturvårdsverk
tillförts allt flera arbetsuppgifter utan att erhålla någon motsvarande personalförstärkning.
Den förväntade uppgiften att svara för administration m. m.
av kompetensprovet kan, framhåller motionärerna, inte lösas inom ramen för
de resurser som verket nu förfogar över.

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen räknar man

JoU 1977/78:28

4

från regeringens sida inte med att naturvårdsverket skall behöva tillföras
ytterligare resurser för här åsyftat ändamål. Det framhålls att stor restriktivitet
råder för all offentlig verksamhet vad gäller nya åtaganden.

Utskottet finner för sin del inte anledning till erinran mot vad i
propositionen anförs i nu förevarande avseende. Självfallet är det viktigt att
naturvårdsverket ges reella möjligheter att möta de ökade krav i fråga om
arbetsbelastning m. m. som förslaget åtminstone inledningsvis får antas
medföra. Utskottet vill härvidlag bl. a. peka på den i propositionen angivna
möjligheten för verket att utnyttja jaktvårdsfonden för utformning av
kompetensprov och övriga förberedelser. Som anförts i propositionen
ankommer det på regeringen att efter framställning av naturvårdsverket
besluta i denna fråga. Utskottet finnér motionen 1874 i övrigt inte påkalla
något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Enligt motionen 1884 börden praktiska delen av kompetensprovet omfatta
även vissa utländska jägare som avseratt bedriva jakt i Sverige. Detta skulle i
första hand gälla de utländska jägare som arrenderar jaktmark och på egen
hand bedriver jakt i vårt land. Däremot anser motionären att behovet inte
synes lika angeläget när det gäller utländska jägare som under svensk
jaktvärds ledning utövar jakt under någon eller några dagar.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vapenlagen (1973:1178) och
vapenkungörelsen (1974:123) innehåller vissa bestämmelser om införsel av
vapen till riket i samband med jakt och tävling. I princip krävs särskilt
tillstånd till sådan införsel, varvid som förutsättning gäller att vederbörande
har tillstånd att inneha vapnet i fråga. Frågan om tillstånd till införsel prövas,
beträffande den som ej har hemvist i riket, av polismyndigheten i den ort där
förtullning skall äga rum. Införsel av skjutvapen lår ske utan särskilt tillstånd
i vissa, närmare angivna fall. Bl. a. får svensk, dansk, finsk eller norsk
medborgare från Danmark, Finland eller Norge för tillfällig användning vid
jakt eller tävling här i riket införa jakt- och tävlingsskjutvapen med
tillhörande ammunition (16 !j 2. vapenlagen). Generaltullstyrelsen har
utfärdat närmare föreskrifter i anslutning till vapenlagstiftningen, innefattande
bl. a. regler för kontrollen av sådan införsel som nyss nämnts (TSF
1974:73). Den som vill införa jakt- och tävlingsskjutvapen utan särskilt
tillstånd skall sålunda för tullmyndigheten på införselorten dels förete licens
eller sådan tillstånds- eller anmälningshandling som erfordras för att inneha
vapnet i hemlandet, dels avlämna deklaration med närmare beskrivning av
vapnet m. m. samt försäkran att egendomen skall användas tillfälligt här i
riket för jakt eller tävling.

Av det nu anförda framgår att införsel av vapen till riket för sådana syften
som avses i motionen 1884 är kringgärdad med noggranna kontrollföreskrifter.
Huruvida utländska jägare härutöver skall åläggas genomgå vissa
kompetensprov är en fråga som det enligt propositionen skall ankomma på
regeringen att besluta om i samband med utfärdandet av tillämpningsföreskrifter
i ämnet. Utskottet vill för sin del i sammanhanget peka på att

JoU 1977/78:28

5

skyldigheten att avlägga kompetensprov föreslås knuten till vapenförvärvet
och inte till jakttillfallet som sådant. Med hänsyn härtill synes en föreskrift
med i motionen åsyftad innebörd kunna medföra vissa praktiska svårigheter.
Enligt vad utskottet erfarit kan det f. ö. på goda grunder antas att en stor del av
de utländska jägare som besöker Sverige genomgått någon,form av kompetensprov
på grund av att bestämmelser härom införts i bl. a. flera europeiska
länder.

Med hänsyn till vad utskottet här anfört synes motionen 1884 inte påkalla
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

1 motionerna 1885 och 1919 hemställs att den särskilda arbetsgruppen för
samefrågor bereds tillfälle att ge synpunkter på kurslitteraturen för utbildning
av jägare. Arbetsgruppen i fråga inrättades år 1977 med utbildningsministern
som ordförande och med uppgift bl. a. att samordna de statliga insatserna för
samekulturens bevarande. Av motionerna framgår att yrkandet grundas
bl. a. på att meningsskiljaktigheter i vissa sammanhang förekommit angående
omfattningen och innebörden av samernas jakträtt. Motionärerna
kritiserar en av Svenska jägareförbundet utgiven kursbok, som enligt
motionen innehåller en missvisande framställning angående nyssnämnda
jakträtt.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det skall ankomma på
regeringen eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket att efter
samråd med bl. a. jägarorganisationerna slutligt fastställa det nya kompetensprovets
utformning. Vad motionärerna anfört i fråga om samernas jakträtt
m. m. synes inte vara av den beskaffenheten att det bör tas upp till behandling
i förevarande sammanhang och föranleder därför inget särskilt uttalande från
utskottets sida. Det får givetvis förutsättas att kursmaterialet för den
teoretiska delen av kompetensprovet utformas på ett sätt som tillgodoser
berättigade krav på objektivitet och saklighet. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna 1885 och 1919 är inte påkallad.

Propositionen föranleder i övrigt inget särskilt uttalande från utskottets
sida.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för kompetensprov för jägare som
förordats i propositionen,

2. lämnar motionen 1977/78:1874 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1977/78:1884 utan åtgärd,

4. lämnar motionerna 1977/78:1885 och 1977/78:1919 utan
åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1978

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

JoU 1977/78:28

6

Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin (s).
Eric Enlund (fp), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c)*, Arne Andersson i
Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson (m).
Ingemar Hallenius (c), Stig Alftin (s), Ove Karlsson (s), Rune Johnsson i
Mölndal (c)* och Wivi-Anne Radesjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 58123 Stockholm 1978

Tillbaka till dokumentetTill toppen